Enda behandling

  • Först tillåts diskussion. Målet är att diskussionen ska kunna avslutas vid dagens plenum och vid behov avslutas dagens plenum lite senare ikväll. Detaljbehandlingen, då besluten om budgeten fattas, vidtar vid plenum på fredag den 13 december 2019.

    På dagens föredragningslista finns för kännedom en budgetlag som gäller en ändring av pensionsinkomstavdraget samt kompensation till kommunerna. Eftersom budgetdebatten har karaktären av en allmänpolitisk debatt kommer talmannen att tillåta att budgetlagen diskuteras i anslutning till budgeten. Den som istället önskar uttala sig om lagen på fredag då den ligger för första behandling, har givetvis möjlighet till det.

    Diskussion.


  • Talman! Detta ska handla om det budgetförslag för 2020 som den tidigare landskapsregeringen gjort upp. Som bekant har vi sedan dess haft ett val och numera har vi en ny landskapsregering som under ledning av lantrådet Veronica Thörnroos ska styra vårt landskap de följande fyra åren, i enlighet med lagtingets riktlinjer.

    Sammansättningen av finans- och näringsutskottet är också ny och återspeglar valresultatet. Mot den här bakgrunden är det rimligt att den budget som sattes av den tidigare regeringen ska göras om när det handlar om prioriteringar och satsningar på framtiden.

    De partier som nu bildar regering har en bred plattform i detta parlament och det är dags att leverera det som väljarna bett om. Vi har lovat förändring och det arbetet börjar nu och detta betänkande ska ses som avstamp för de mer detaljerade förslagen som framgår av regeringsprogrammet som presenteras utförligare nästa vecka.

    Utskottets arbete har övergripande handlat om att göra Åland större, intressantare och ännu mer delaktigt. Vi vill att Åland ska bli större för att skapa mer valfrihet och trygghet, för alla. Vi ska bli intressantare för att vår besöksnäring ska kunna växa och hela Åland bli en plats som alla runtom oss vill besöka och gärna bosätta sig på. Vi vill arbeta för delaktighet i den mening att landskapets institutioner bygger vårt Åland tillsammans enligt de regler och lagar vi kommit överens om att följa.

    Åland står inför stora utmaningar i ekonomisk mening. Tillväxten de senaste åren har i stort sett stampat på stället och vi har en situation där det offentliga Åland växer mer än det privata näringslivet, det som genererar skatter och skapar välfärd. Det är inte en utveckling som leder framåt och det är absolut inte hållbart. Åland är alltjämt ett huvudsakligen dynamiskt samhälle men för att förbli det krävs ständig beredskap. Befolkningen växer fortfarande vilket är både bra och nödvändigt. Men när antalet arbetsplatser inom det privata näringslivet tenderar minska är totalen utmanande. Arbetslösheten är fortfarande låg, i vart fall i statistisk mening, men det som tagit oss hit, tar oss inte på ett tryggt sätt mot framtiden. För att Åland ska kunna fortsätta växa måste vi använda våra resurser på ett klokare sätt och även våga satsa på nya lösningar.

    Av dessa skäl är ett konkurrenskraftsfokus nödvändigt och inom utskottet ser vi med tillförsikt fram mot den tilläggsbudget som den nya landskapsregeringen ska skapa med målet att skapa ännu bättre förutsättningar för det privata näringslivet.

    Arbetet i finans- och näringsutskottet har präglats av stor samsyn och en vilja att lyfta det näringsliv som utgör själva basen i hela självstyrelsen. Bland de förslag som finns att läsa i betänkandet genomsyras i stort sett allt av konkurrenskraft och hållbar tillväxt. I betänkandet skriver därför ett enhälligt utskott att tillväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och investera i ny hållbar teknik och för att kunna upprätthålla det välfärdssystem som är ägnade att främja social hållbarhet.

    För att då nå detta mål finns det i betänkandet några saker som jag gärna lyfter fram och som alla på sitt sätt bidrar till ett större, intressantare och mer delaktigt Åland.

    På det övergripande planet föreslår vi att modellen med rambudgetering ska utvecklas. Målet måste vara att alla organisationer håller sig inom givna ramar och att nya satsningar sker inom ramen för befintliga medel. Det så kallade strukturella underskottet som använts friskt i denna sal är fortfarande för stort och måste stävjas och över tid förvandlas till ett överskott. Frihet att satsa kräver sunda finanser.

    När det gäller våra åländska kommuner framhåller utskottet att det finns ett behov att motivera kommuner till samgående och att det sannolikt behövs strukturella förändringar inom såväl landskapets som kommunernas förvaltning för att hantera såväl dagens krav som morgondagen
    prövningar. För att nå framgång i detta arbete understryker utskottets majoritet såväl tydlighet som samarbetsvilja. Vi som jobbar inom självstyrelsen bygger Åland tillsammans med kommunerna. Här understryker också utskottet vikten av att arbetet med Kommunernas socialtjänst prioriteras och genomförs med både tydlighet och målmedvetenhet.

    Inom ÅHS verksamhetsområde, som står för ungefär 40 procent av hela landskapets utgifter, finns extra många skäl att hålla koll på kostnader och verksamheter. ÅHS är en organisation som ska hålla oss friska och starka och därför står utskottet bakom satsningar som exempelvis lågtröskelmottagning för studerande och ungdomar och en tydligare vård för människor som drabbats av beroendeproblematik, både till direkt drabbade och deras anhöriga. Beroendesjukdomar är ett växande gissel som splittrar familjer och gör att människor inte når sin fulla kapacitet. Investeringar i detta betalar sig snabbt och är i hälsoekonomisk mening väldigt lönsamma. Utskottet har också med tillfredsställelse erfarit att de aviserade satsningarna ska göras inom ramen för befintliga anslag. Därför föreslår vi också att den planerade tandvårdsvagnen prövas på nytt av landskapsregeringen och att det arbetet sker i samarbete med de berörda kommunerna.

    Andra exempel på satsningar som skapar konkurrenskraft och stärker oss är bildandet av Alandica Shipping Academy med målet att skapa sjöfartsutbildning av världsklass. Åland har alla förutsättningar för att lyckas och det är dags att vi siktar lika högt som våra internationellt verksamma rederier över tid lyckats mycket väl med. Högskolans bolagisering är något utskottet applåderar med målet att högskolan ska vara en motor för hela Åland, vårt näringsliv, offentliga sektor och hela självstyrelsen som kräver kompetens och insikter även på så kallade högre nivåer.

    Den 9 juni 2022 fyller Åland 100 år och precis på den dagen är det tänkt att ett besökscenter ska öppnas i Bomarsund. Där ska vi berätta om hur det gick till när världen kom till Åland och vad som sedan hände. Utskottet menar att denna och andra satsningar stärker Ålands attraktions- och konkurrenskraft. Projekt Åland 100 är en mycket värdefull möjlighet när det gäller att berätta för vår omvärld vilka vi är och varför vår och alla andras framtid finns i detta landskap. Åland 100 är en unik händelse och därför har utskottet skrivit att projektet bör ges möjlighet att verka i en miljö som ger utrymme för kreativitet, flexibilitet och agilt beslutsfattande.

    Andra satsningar som vi i utskottet ställer oss bakom är allt som görs för att turismen ska kunna växa. Här spelar storytellingen och besöksupplevelsen en avgörande roll. Turismen är i hög grad tjänste- och upplevelsebaserad och är därmed något som kan växa i enlighet med de hållbarhetsregler som finans- och näringsutskottet och Ålands lagting slog fast, att vi ska följa, hösten 2015.

    Utskottet ser positivt på den miljöutveckling som dagens fiskodlingsföretag kontinuerligt arbetar med. Utskottet konstaterar även branschens stora tillväxtpotential, inte minst i den åländska skärgårdsregionen, är synnerligen värdefull och nödvändig. Branschen skapar många arbetstillfällen och är en ekonomisk motor i skärgården och resten av Åland.

    Och på tal om skärgården så har ett enigt utskott nått fram till följande skrivning som vi menar gör Åland större och skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft: ”Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp, avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö.

    Utskottet uppmanar vidare landskapsregeringen att initiera en utredning om en tunnel till Föglö med intentionen att uppnå driftsinbesparingar i hela trafiken, skapa högre attraktionskraft i skärgården samt minska miljö- och klimatpåverkan. Utskottet understryker säkerhetsaspekter, finansieringsmöjligheter, upphandlingsalternativ och lagstiftningsbehov samt möjligheterna att genomföra projektet som föregås av att lagtinget fastställer de ekonomiska ramarna för hela projektet. I sammanhanget ska även projekt östra Föglö ingå.”

    I sammanhanget vill jag som ett exempel på upphandlingsalternativ lyfta så kallad partneringupphandling som är något man i exempelvis Sverige använt sig av med stor framgång. Kort beskrivet handlar det om en strukturerad samverkansform där nyckelaktörer samarbetar i öppen dialog och en transparent arbetsmiljö med målet att nå övergripande mål. Detta arbete hoppas jag den nya landskapsregeringen ska prioritera.

    Betänkandet har ni alla fått och till de delar jag inte nämnt de olika förslagen svarar jag gärna på frågor. Jag vill igen påminna om att utskottet till de allra största delar varit enhälliga i skrivningarna varför detta dokument ska utgöra en viktig del i landskapsregeringens fortsatta arbete.

    Talman! Till sist vill jag anföra en teknisk rättelse till detta betänkande. I inledningen finns en tabell där alla anslag summerats. När det gäller raden finansiella poster och avskrivningar blev det ett misstag. Siffran som nu står är 8 040 000 euro. Den korrekta summan är 28 235 000 euro. Jag beklagar den felskrivningen.

    Innan jag avslutar vill jag gärna tacka vår utskottssekreterare Emma Dahlén som på ett precist vis sammanfattat utskottets tankar och till alla medlemmar i utskottet som bidragit till betänkandets skrivningar. Vi har några reservationer, allt annat vore konstigt, men dessa får reservanterna själva presentera.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2020 med de ändringar som finns listade i betänkandet. Tack, talman.


  • Tack, talman! Jag tänker begära om ett förtydligande från finans- och näringsutskottets ordförande gällande skrivningar under Investeringar, lån och övriga investeringar. Under rubriken Kostnader för väghållningen 97600, skriver utskottet så här: "Utskottet föreslår att fullmakten återtas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets avsnitt om skärgårdstrafiken." Det förtydligande som jag skulle önska är: Betyder det här att om lagtinget nu omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, upphör då själva fullmakten eller är det så att utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma med ett återtagande av fullmakten?


  • Talman! Tack för frågan. Ett betänkande är ju en slags kommentar till liggande budget. Ett utskott ska inte operativt verkställa förslag. Jag utgår ifrån att det är landskapsregeringen som i operativ mening ska återkalla fullmakten. Men det är en väldigt tydlig signal ifrån lagtinget, på samma sätt som lagtinget tidigare har uppmanat landskapsregeringen att genomföra åtgärder. Eftersom man har gått in för att föreslå att infrastrukturupphandlingen ska avbrytas så ser vi inte längre något skäl för att det ska finnas en fullmakt.


  • Tack, talman! Jag läser vidare i finans- och näringsutskottets betänkande och går till den andra klämmen. Där kan man nämligen läsa att "investeringsfullmakten om 40 miljoner euro för kortruttsbyggnaden i skärgården återtas". Den klämmen står i viss diskrepans
    till det som ordförande just nämnde. Jag har full förståelse för att utskottet vill göra den här politiska markeringen. Jag tycker att det som utskottsordförande sade är den rimliga vägen att gå, att låta den nya landskapsregeringen återkomma. Jag undrar, de facto, om man har hört förvaltningen vad det innebär om den andra klämmen går igenom i och med att delar av 40 miljoner redan använt?


  • Tack, talman! Det står uttryckligen att utskottets förslag är att man föreslår att investeringsfullmakten för kortruttsutbyggnaden i skärgården återtas. Själva det operativa arbetet i det överlåter vi till landskapsregeringen att hantera. Detta är en mycket tydligt önskan från finans- och näringsutskottet.


  • Tack, herr talman! Jag tänkte fortsätta på samma tema. Man är väldigt tydlig på den här punkten vad gäller trafiken, vilket är ett undantag jämfört med mycket annat som står i betänkandet. Man är också tydlig med att avtalen kring byggnation och avskaffandet av elhybridfärjan ska rivas upp eller omförhandlas. Utskottet har hört medlemmar som talar för tunneln dvs. från FS-Links, Otto Hojar och Hans Holmström. Hur skulle ordförande beskriva sitt, partiets och regeringsblockets relation till detta företag FS-Links? Varför är de hörde i utskottet men inte entreprenörerna som ska bygga eller anskaffa färja, Finnferries, Ansgard eller Bygg Ab?


  • Tack, talman! Något förhållande mellan FS-Links och Ålands lagting är jag i alla fall inte medveten om att skulle finnas. Skälet till att vi hörde dem var inte i första hand för att diskutera just tunnelupplägget, utan mera för att höra om hur de har uppfattat att så kallad partneringupphandling kan gå till, alltså hur man kan gå vidare. De senaste åren har vi alla sett att de privata alternativ som har seglat upp på ett väldigt konkret sätt listat hur det kunde gå till att bygga en tunnel till Föglö. Detta har en väldigt stark förankring både i samhället och numera även i Ålands lagting och därför så fann vi det viktigt att höra dem i frågan.


  • Det förefaller också för väldigt många i Ålands lagting och i samhället att relationen mellan FS-Links och centerpartiet är något annorlunda och kanske inte så objektiv som man kanske är i relation till entreprenörerna Ansgard, Finnferries och Bygg Ab. Kan ordförande tala om varför man i utskottet inte har valt att höra dessa som faktiskt är involverade i det som utskottet skriver att ska omförhandlas eller rivas upp?


  • Tack, talman! Det enkla svaret är nog att det inte kändes nödvändigt att höra dem eftersom det faktiskt är Ålands landskapsregering som har dragit upp dessa planer som inte har ett brett folkligt stöd. Av det skälet har utskottet också uppmanat att man skall göra om. Vi har inte sagt att man skall riva upp avtalet kring elhybridfärjan, vi har sagt att ett alternativ kan vara att omförhandla det.

    Vi har faktiskt tagit fasta på det valresultat som kom. Man säger mycket tydligt att man vill se på en annan lösning för denna trafik än den som tidigare landskapsregeringen kom upp med. Det var ett förslag från den regeringen som också baserade sig på ett långsiktigt arbete, men vi kan aldrig sluta se framåt för det. Så vi såg det inte som nödvändigt att höra andra parter än dem som vi har hört i det här sammanhanget.


  • Under en stor del under den avslutande mandatperioden var diskussioner om fullmakter mycket aktuellt, vad landskapsregeringen och lagtinget har för rättigheter och skyldigheter. Det var också en bärande och viktig del i Centerns gruppanförande under budgetdebatten. Jag hittar inte ett endaste ord om någon slags resonemang överhuvudtaget i finans- och näringsutskottet betänkande. Jag ville ha ett klargörande. För det kan väl inte vara så att maktvittringen gör att det nu inte har någon betydelse när man själv håller i taktpinnen?


  • Talman! Faktiskt så gjorde utskottet ett försök att klarlägga vilka fullmakter som finns, hur de löper och vad de egentligen har för syfte. Den enkla sanningen var att det blev lite för komplext för att verkligen tränga sig in i. Så därför har vi på olika sätt uppmanat landskapsregeringen att faktiskt granska dessa och återkomma och redogöra för dem också.


  • Talman! Jag tycker att det skulle varit på sin plats att bemöda sig med en rudimentär skrivning i alla fall. Det var en så stor och viktig fråga under avslutningen av förra mandatperioden och det kommer att bli en stor och viktig fråga fortsättningsvis.

    Finans- och näringsutskottets förslag är att man återtar fullmakten som den tidigare landskapsregeringen tog i tilläggsbudget våren 2017. Är det finans- och näringsutskottets ordförandens uppfattning att det är ett korrekt förfaringssätt från lagtinget sida? Av den investeringsfullmakten är ju redan runt 3 miljoner använt. Jag vill ha ett klargörande. Hur diskuterar ordförande och lantrådspartiet Centern?


  • Tack, talman! Eftersom projektet inte ska genomföras så ser vi ingen anledning till att en fullmakt ska finnas kvar. Av det skälet så tar man bort den.

    När det gäller resonemanget kring fullmakter så är jag faktiskt enig med ledamoten Sjögren, det förtjänar att granskas väldigt mycket noggrannare. Vi har den nya finansförvaltningslagen som, vad det verkar, i viss mån står i strid med lagtingsordningen. Vi behöver på olika sätt se att vi faktiskt gör rätt i fortsättningen. Det som blev effekten av den fullmakten av det projekt som inleddes under den förra landskapsregeringen var att plötsligt stod man utan parlamentariskt stöd. Så kan vi inte ha när det gäller att bygga stora infrastrukturella projekt. Vi måste se till att vi får en långsiktighet som inte bara beror på hur stort stödet i salen för stunden råkar vara.


  • Talman! Jag tänker diskutera det som har fått väldigt, väldigt lite plats under den senaste valkampanjen i det här utskottsbetänkande och faktiskt i det regeringsprogram som vi har på bordet och det är människorna. Jag ser till min stora glädje att skrivningar om det som var ett av Liberalernas viktigaste vallöften nämligen en ungdomshälsa finns med finans- och näringsutskottet. Men jag ser också skrivningar om motion på recept och livsstilsmottagningen. Är det något nytt som utskottet tänker arbeta med?
    ch det gläder mig att finns ett visst mått av understödet som vi skruvar i vårt betänkande. Utskottet ska inte vara operativa. Vi ska inte arbeta med saker konkret ålänning. Däremot så kommer vi väldigt gärna med önskemål och ge utskott arbete så framkom det att det finns ett brett stöd och ett stort behov av just de satsningarna som ledar mot den Zetterman nämnde. Det stödet står vi fast vid är ett enhälligt betänkande till den delen där ingen har några invändningar. Av det skälet att friska människor behövs för att Åland ska kunna växa.


  • Tack, talman! Det gläder mig att det finner ett visst mått av understöd det som vi skriver i vårt betänkande. Utskottet ska inte vara operativa, vi ska inte arbeta med saker i konkret mening. Däremot så kommer vi väldigt gärna med önskemål. I utskottsarbetet så framkom det att det finns ett brett stöd och ett stort behov av just de satsningarna som ledamoten Zetterman nämnde. Det står vi fast vid. Det är ett enhälligt betänkande till den delen där ingen har några invändningar, av det skälet att friska människor behövs för att Åland ska kunna växa.


  • Talman! Jag vill inte låta mig missförstås. Varför jag frågar frågan är ju för att både motion på recept och livsstilsmottagning redan finns. Det var därför jag fann de här skrivningar lite annorlunda och frågade om det var något nytt som man har tänkt eller vad tanken var. Men nu förstår jag att det kanske föreligger någon form av missförstånd bakom det.

    Vidare skulle jag vilja fråga om tandvårdsvagnen. Jag själv personligen tycker inte att det är den mest lysande av satsningar. Men jag tog för givet att vi i ett kommande regeringsprogram skulle få se ändrad lagstiftning, vilket nu via dagens material har visat sig att inte kommer att ske. Då undrar jag hur man har tänkt att den gällande lagen ska kunna uppfyllas om man nu drar bort det verktyg som finns för att uppfylla den?


  • Tack, talman! Jag kanske ska påminna om att vi inte ska diskutera det kommande regeringsprogrammet. Det sker nästa vecka.

    När det gäller tandvårdsvagnen så har utskottet under behandlingen erfarit att beredningen inte riktigt har mött de krav som borde göras. Man har inte diskuterat med kommunerna om där finns nödvändiga vatten-, avlopps- och elektricitetsanordningar och så vidare.

    När det gäller att möta lagens krav så gör vi det i detta nu, om än bara just och just. Det finns en tandläkarstol som inte uppfyller de krav som ett modernt samhälle har rätt att ställa. Därför så vill vi att landskapsregeringen återkommer kring hur man tänker lösa detta.


  • Finans- och näringsutskottet konstaterar att när det gäller kommunernas framtid så vill man gå in för frivilliga samgåenden och att det kommer att behövas ett arbete, ett stöd för kommunerna, för att åstadkomma de strukturella förändringarna som alla, vid det här laget, vet att är nödvändiga både av rättssäkerhets- och ekonomiska skäl för att Åland gemensamt ska utvecklas. Ändå väljer man att ta bort de 100 000 euro som finns för process stöd för för kommunerna. Tar man bort de pengarna så finns ingen möjlighet förrän möjligen i en kommande tilläggsbudget där den nya regeringen kan återinföra medel för att arbeta med kommunerna för kommande samgåenden. Varför har man valt att ta bort de (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Att vi valde att ta bort de medlen som nämns i budgeten är egentligen en slags följd i färg av regeringsskiftet.

    Vi förstår tanken med att det krävs strukturella förändringar både inom det kommunala systemet och inom landskapsförvaltningen. Det finns olika vägar att nå detta mål. Och den väg som den nya landskapsregeringen ska slå in på så måste man själv få bestämma. Därför ville vi rensa bordet så vitt det är möjligt från att tvingas fortsätta med något som tidigare landskapsregering har genomfört. Så om man anser att behovet fortsättningsvis fortsättningsvis finns så ser vi fram emot att landskapsregeringen återkommer i en tilläggsbudget.


  • Men utskottsordförande säger och det står också i finans- och näringsutskottets betänkande att det behövs förändringar, att man behöver jobba med kommunernas framtid och att man behöver jobba med kommande samgåenden och strukturella förändringar. Men de enda pengar som finns i budgeten för att verkligen göra någonting åt det här så tar man bort, vilket betyder i praktiken att ingenting kan göras förrän den nya landskapsregeringen kommer med sin sin tilläggsbudget. Man ska alltså sitta och fundera på hur man eventuellt vill göra fram till mars-april någon gång.


  • Tack, talman! Ja, sådant är svaret. Man skall sitta och fundera på hur man ska gå vidare. Ett mål kan man uppnå på olika sätt. Den här landskapsregeringens mål måste man få formulera på egen hand och inte bara fortsätta på det sätt som faktiskt inte riktigt har vunnit understöd bland ålänningarna. Av det skälet så finns det fog för att ta bort pengarna och be att man återkommer i en tilläggsbudget, så vitt att det inte finns tillräckligt med folk på plats som kan genomföra detta projekt.


  • Tack, talman! Nu har det runnit ganska många repliker under broarna.

    Men ni pratade om beroendesjukdomar och den problematiken och anhöriga i samma andemeningen där. Utskottet skriver att det här är en verksamhet som behöver stärkas. Nu undrar jag om det är möjligt att ledamot Pettersson lite förtydligar hur han och utskottet avser att det här behöver förstärkas?


  • Talman! Det skall bli enklare att söka hjälp och att få vård. Det är den övergripande tanken kring det hela. Vi har i samband med behandlingen av ärendet erfarit att ÅHS står på tröskeln till att genomföra något sådant inom ramen för befintliga anslag, vilket vi vill understöda eftersom det är en väldigt viktig del i att göra människor friskare och starkare och Åland bättre.


  • Tack, talman! Tack, det var ett bra förtydligande. Just det här med hälsoekonomisk tänk, det kan man ju aldrig få för mycket av.

    Men jag blir lite så där förvirrad. Det finns ju redan en beroendemottagning i Mariehamn stads regi. Ska vi ha två?


  • Talman! Där undandrar sig nog min bedömningsförmåga. Jag kan inte svara på om det behövs två. Däremot så vet jag att dit så går inte alla de som borde gå dit. Man missar väldigt många av dem som faktiskt skulle behöva ha hjälp. Av det skälet så borde man inom ÅHS fokusera på det och det tror jag att man har insett där också. Det är en väldigt viktig del. Framförallt handlar det om att betrakta beroende - om det spel, sprit eller tobak eller någonting annat - som den sjukdom som den faktiskt är. Att ha det inom ramen för Mariehamn stads socialförvaltningen, vilket är ett faktum idag, så avskräcker folk från att söka den hjälp som man borde få.


  • Tack, talman! Jag undrar lite om den här skrivningen med Ålands hälso- och sjukvård. Jag tycker att det är bra att man talar gott om den här utvecklingen av det förebyggande arbete. Men samtidigt vill jag ställa en fråga. Vad är det som man tänkt avveckla eller privatisera eller höja kostnaderna för patienterna för att man ska kunna hålla den här kostnadsutvecklingen på en så kallad kontrollerad nivå?


  • Tack, talman! Utskottet vill inte avveckla någonting. Vi är inte beredda att höja kostnaderna. Vi tycker att de anslag som finns inom ÅHS idag ska räcka till att man eventuellt omprioriterar och gör bättre. Det har vi också erfarit under behandlingen att man inom ÅHS är mitt uppe i ett rätt omfattande arbete att faktiskt hålla sina ramar på olika sätt.


  • Tack för förtydligandet. Jag saknar ännu någon slags förtydligande om det ingår någon privatiseringstanke bakom det hela?


  • Tack, talman! Jag visste att jag hade glömt ett av de tre sakerna som ledamoten framförde. Nej vi har inte diskuterat ytterligare privatiseringar då detta inte har varit något som vi har fokuserat på i det här sammanhanget. Vi har velat se hur man gör bättre och inget mer.


  • Tack, herr talman! Jag önskar också ett förtydligande från finans- och näringsutskottets ordförande när det gäller just rubriken ÅHS. När vi pratar om en lågtröskelverksamhet för studerande ungdomar så kunde jag notera här att de som hade hörts var sjukvårdsdirektören och ekonomichefen på ÅHS. Skulle det ha varit skäl att höra övriga parter som hade att göra med just en sådan här sak? Det känns lite som svepande formuleringar, en lågtröskelverksamhet, vad är det riktigt man avser från utskottet? Vari ligger liksom kärnan i resonemanget.


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamoten Påvals. Jag ska kanske säga det igen; utskottets uppgift är inte operativt. Utskottets uppgift är att försöka identifiera sådana områden som uppfattas som viktiga med medskicket till landskapsregeringen att återkomma i en tilläggsbudget så vitt att det behövs, eller i ett regeringsprogram för den delen, vad man i praktiken avser genomföra. Vår uppfattning är att vi har hört tillräckligt när det gäller att stå bakom den här skrivningen.


  • Tack för förtydligandet. Det är ju inte så konstigt att man kanske blandar mellan dokumenten, speciellt som ny lagtingsledamot när det fem dagars mellanrum mellan betänkandet och regeringsprogrammet. Kanske det är därför som de här sakerna blandas ihop lite grann av flera ledamöter i salen.

    Det är ändå viktigt i det här skedet, även från betänkandets håll, att man faktiskt har tillskansat sig den kunskap som behövs. Om man anser att man gjort det så får vi helt enkelt bara lita på att utskottet har gjort så.


  • Tack, talman! Tack för den kommentaren för den är väldigt sann. Det är komplext att ha en budget, ett betänkande över budget och ett kommande regeringsprogram osv. Det här infaller vart fjärde år. För fyra år sedan eller om det var åtta år sedan så hade vi exakt samma diskussion, det blir lite komplext faktiskt. Jag delar verkligen den uppfattningen.

    Man har diskuterat att vi kanske skulle presentera budgeten tidigare, eller att man på något sätt skulle göra om så att de inte skulle kollidera, men det har visat sig väldigt svårt. Kommer ledamot Påvals med den förlösande idén så tror jag att många skulle var intresserad av att genomföra det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:38

    Bästa lagting och åhörare! Jag kommer att presentera de tre reservationer som har lämnats in från liberalernas sida.

    Den första gäller reservation mot kommunutredarresurser. För att bistå kommunerna i arbetet med kommunreformen är 100 000,00 € upptaget i budgeten för 2020. För att inte förlänga och försvåra dessa för ålänningarna så viktiga processer är det av stor vikt att berörda kommuner, politiker och tjänstemän ska ha möjlighet att erhålla extern spetskompetens inom området.

    Med anledning av det ovanstående föreslår vi att anslaget under moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet inte ändras med avseende på kommunutredarresurserna, utan förblir 3 687 000 euro.

    Den andra reservationen gäller den så kallade fonden. För att uppnå en maximalt mångfacetterad kritisk massa som kan ge viktig input rörande de områden som den tänkta reserveringen för tillväxt och hållbarhet är tänkt att utveckla krävs ett gränsöverskridande och tvärpolitiskt deltagande. Det är därför av stor vikt att samtliga partier i Ålands lagting ges möjlighet att vara en del av den organisatoriska struktur som byggs upp via den tänkta reserveringen.

    Med anledning av det ovanstående föreslår vi att det första stycket under rubriken Ekonomisk politik, Tillväxt och hållbarhet, i betänkandets allmänna motivering får följande lydelse: ”Av budgetframställningen framgår att landskapsregeringen under hösten har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda behovet av att skapa en tillväxt- och hållbarhetsfond. För att uppnå en maximalt mångfacetterad kritisk massa som kan ge viktig input rörande de områden som den tänkta reserveringen för tillväxt och hållbarhet är tänkt att utveckla krävs ett gränsöverskridande och tvärpolitiskt deltagande. Det är därför av stor vikt att samtliga partier i Ålands lagting ges möjlighet att vara en del av den organisatoriska struktur som byggs upp via den tänkta reserveringen. Frågan om ändamålsenligheten att bilda en fond utanför budgeten kommer att läggas särskild vikt vid. Alternativet är att medlen bibehålls som en reservering i balansen, kompletterat med ett tydligt regelverk för hur och av vem de olika delarna hanteras. Utskottet föredrar modellen med reservering i balansen. ”

    Den längsta reservationen gäller kommunstrukturen. Det är viktigt att en kommunreform genomförs under mandatperioden mot bakgrund av att ett behov av en reform föreligger och att frågan länge utretts.

    Med anledning av det ovanstående föreslår vi att texten under rubriken ”Landskapet och kommunerna” i betänkandets allmänna motivering får följande tillägg: ”Åland och ålänningarna är i behov av en kommunreform. Utskottet uppmanar därför att landskapsregeringen målinriktat fortsätter kommunreformarbetet och även sätter en tidsgräns när den nya kommunkartan ska vara färdig.

    Med tanke på den ekonomiska situationen, kommunernas kostnadsutveckling och alla övriga utmaningar som dagens kommuner har att bemästra, är en ansvarsfull målsättning att detta arbete är genomfört under denna mandatperiod (2019-2023). Detta är rimligt, speciellt då ett omfattande utredningsarbete redan finns att tillgå.

    För att i närtid kunna ge alla ålänningar en rättssäker och jämlik service ställs redan idag krav på specialisering, kompetensförsörjning, utvecklingsarbete, investeringar och valfrihet, men vilket försvåras av dagens kommunstruktur. För att exemplifiera vilka ekonomiska konsekvenser dagens kommunstruktur medför kan en direkt jämförelse med Finland göras. I Finland ges år 2020 statsandelar till kommunerna i storleksordningen 1 732 €/invånare. På Åland ges landskapsandelar motsvarande 1 189 €/invånare. På Åland erhåller kommunerna således 543 € mindre per invånare. Totalt sett utgör detta totalt 16,3 miljoner € mindre för de åländska kommunerna. De finländska kommunerna sköter å andra sidan om en betydligt mer omfattande verksamhet än de åländska, då de finansierar stora delar av sjukvården och gymnasialstadiet. Skulle detta åligga de åländska kommunerna innebar det kostnader kring 107,9 miljoner €. Samma landskapsandelar och samma ansvarsområden skulle ge ökade intäkter i form av 16,3 miljoner €, men 107,9 miljoner € i ökade kostnader. 107,9 miljoner euro! En nettoutgiftsökning med 91,6 miljoner € eller 3 053 €/invånare. Det här är siffror som har tagits fram av finansavdelningen.

    Utskottet betonar därför, dels med tanke på den ekonomiska situationen för det offentliga Åland men även med tanke på behovet av strukturella förändringar för att möta framtidens utmaningar, att en kommunreform genomförs målinriktat och med en tidtabell.”

    Jag meddelar redan nu att följande ändringsförslag ska tas med i den fortsatta behandlingen.


  • Tack, herr talman! Det var mycket intressanta siffror som ledamoten Holmberg gav oss här på slutet.

    Min replik gäller egentligen PAF-reserveringar och hur diskussionerna har gått i utskottet kring huruvida det här ska vara en fond med ett särskilt beslutsfattande kring hur medlen ska användas.
    Tidigare regeringens syfte är att pengarna ska användas till framåtsyftande framtidssatsningar, omställning och så vidare för ett mera klimatanpassat samhälle. Skillnaden om den då blir en reservering i budgeten, vilka risker och möjligheter ser ledamoten Holmberg med att man i så fall blåser upp landskapets budget med egentligen en engångssumma på 50 miljoner som då flyttas från PAF bolagets kassa in i landskapet? Vad är skillnad mellan fonden och reserveringen enligt Holmberg?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:45

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Skillnaderna, som jag, är väl egentligen två större skillnader. Den ena är att det blir kanske mera lättarbetat och förknippat med mindre administration att ha den som en reservering i balansen. Och så blir det också mer transparent.

    Vi har väl inte diskuterat i utskottet, mig veterligen, så mycket kring pengarna i sig och reglerna kring kring eventuella uttag ur denna reservering. Det har ju funnits en samsyn kring att de pengar som ska tas härifrån så ska vara, precis som ledamot Gunell säger, framåtsyftande och gå till någonting som inte tidigare har varit möjligt och som man har varit tvungen att nedprioritera, men som också ger tillväxt och hållbarhet. Ett exempel som har diskuteras är att man fortsätter att ge en form av kapitalförstärkning till Kraftnät Åland till exempel. Det är ett lysande exempel på hur den här fonden skulle kunna (… taltiden slut).


  • Jag har i dagsläget heller ingen bestämd uppfattning om huruvida det är bäst att ha det som en reservering eller en fond. Men jag har en ganska bestämd uppfattning om att pengarna behöver användas för framtidssatsningar och inte bli till att lappa och laga igen i en budget som inte går ihop. Vilka risker ser ledamoten Holmberg med att de här pengarna inte går till de här syftena utan blir liksom att försörja landskapets vanliga driftsutgifter?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:47

    Tack, talman! Det är klart att i takt med att ekonomin försämras, som den tyvärr gör, och vi kanske ändå måste vara ärliga och säga att den kommer att göra det under ett antal år framåt. Så visserligen kommer det att klia i fingrarna att använda de här pengarna till den dagliga driften och kanske till någon form av bidrag inom områden som den egentligen inte tänkt att att användas till. Det är därför vi vill få en tydlighet från Liberalernas sida att det ska finnas en parlamentarisk förankring när man hanterar de här pengarna. Sedan är det ju givetvis en regering som sist och slutligen beslutar kring dem. Jag tror att den här mångfacetteringen, kloka hjärnor från olika partier, kan komma fram till de här goda idéerna. Jag tror inte att det alltid handlar om ideologi


  • Tack, talman! Tack för gott samarbete igenom utskottet, ledamoten Holmberg.

    Jag tänkte egentligen bara tillägga att när det gäller reservationen kring PAF-reserverna så fördes det en diskussion i utskottet om behovet av om det dels ska vara en reservering eller om det ska vara en fond. Man kom fram till att en fond kanske inte riktigt behövs.

    Den andra frågan var om man ska ha en parlamentarisk kommitté eller inte. Där hade ledamoten Holmberg en starkare uppfattning än majoriteten i utskottet som i skrivningarna säger att vi ser fram emot att landskapsregeringen ska återkomma kring detta för att se hur det ska vara.
    Vi var kanske inte helt och hållet på olika sidor, möjligen bara att Holmberg hade en lite starkare övertygelse.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:48

    Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det stämmer vi. Vi hade egentligen en samsyn, men jag har väl lärt mig under fyra år att man ibland ser de här röda skynken och då ska man mota Olle i grind. Det kanske var överkurs att göra den här reservationen, men det är gjort i alla fall och jag hoppas att den också kan komma med i den slutliga behandlingen.


  • Tack, talman! När det gäller landskapet och kommunerna och reservationer där så är det nog välbekant för oss båda att vi står på möjligen lite olika sidor när det gäller det där. Jag tänkte egentligen bara säga de invändningarna som jag har. Ledamoten Holmberg skriver i sin reservation att landskapsregeringen målinriktat ska driva denna reform. Jag hade gärna sett att man också skulle ha med ordet samarbetsinriktat eftersom det är en bärande del i argumentationen från regeringsblockets sida, att det ska ske genom olika former av samarbeten.

    Likaså om man sätter en väldigt tydlig tidsram så säger man att det måste ske nu direkt istället för att man gör det tillsammans med kommunerna. Så den stora skillnaden i synen på reformer är nog i vilken mån man ska blanda in de berörda kommunerna i arbetet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:50

    Tack, talman! Jag är väl kanske i grunden en aningen otålig person, men samtidigt så blir jag ju lite stressad när jag ser de problem som uppstår idag på grund av kommungränserna och de utmaningar som hela Åland står inför. Så jag skulle gärna ha sett att kommunreformen hade varit genomförd redan. Men visst ska det ske samarbeten, men samarbete var nog grunden också i den tidigare mandatperiodens kommunreformprocess. Målinriktning och samarbete går nog hand i hand, enligt mig.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Holmberg. Jag hyser största respekt för ledamotens sätt att argumentera.

    Men samtidigt vet vi då att är det någonting vi har kunnat få bekräftat ur den förra mandatperioden så är det ju styrkan i den kommunala självstyrelsen. Det har visat sig en gång för alla att man rubbar inte kommunernas existens om det inte finns synnerligen vägande skäl.

    Nu behöver den nyligen tillträdda landskapsregeringen tid att analysera allt det digra material som har satsats, ungefär 500 000 euro på att få fram, för att se i vilken mån den mängden material kan vara till nytta i det fortlöpande arbetet. Svaret på den frågan är naturligtvis ja, bland annat de samgångsavtal som de tre senaste utredarna har tagit fram.

    Nu behövs lite tid för eftertanke och också en översyn av den lagstiftning som idag styr den kommunala processen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:51

    Tack minister Jansson. Jag tror att ett regeringsskifte inom vissa områden kanske var bra. Jag tror det skapar en förståelse av den ekonomiska situationen som Åland befinner sig i och har befunnit sig i. Jag tror också att det kommer att tändas många ljus gällande behovet av en kommunreform ganska snabbt. Av den orsaken så är det bra att det blev ett regeringsskifte, för jag tror också att det gagnar kommunreformprocessen både när det gäller tempo och behovet av den. Så jag tänker inte argumentera gentemot minister Jansson. Jag håller med och jag är glad att minister Jansson nu sitter på andra sidan och kan ta del av det underlag som har gjorts, kanske med andra glasögon, och också kommer att komma till insikt om behovet.


  • Tack för de orden ledamot Holmberg. Det här är en fråga som vi tar både på största allvar och naturligtvis med en ödmjukhet, det vill säga hur vi ser till att reformera vårt åländska samhälle men på ett sätt så att de som berörs också känner att man har en nytta av den reformen. Och det är väl där vår största utmaning är.

    Lantrådet Veronica Thörnroos har betonat redan från början att nu startar vi genom att besöka alla 16 kommuner och därmed för att återskapa vikten och nödvändigheten av en fördjupad dialog med kommunerna.

    Sedan tittar vi samtidigt på lagstiftningen. Då får vi se i vilken mån man kan använda den lagstiftning vi har och i vilken mån vi behöver vidta justeringar för att få till stånd en reform men där frivilligheten är vägledande.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:53

    Tack, talman! Tack minister Jansson. Det är bra att man gör ett kommunbesök över hela Åland.

    Jag har lust att säga någonting som kanske ändå lite irriterar. Det brukar ju vara vanligt när man gör ett betänkande kring en lagstiftning att man tar ett barnperspektiv, jämlikhetsperspektiv eller ett miljöperspektiv. Jag skulle våga säga kring den här kommunallagen och kommunreformen att den påverkar inte negativt på något sätt, förutom mot en målgrupp och det är ett antal kommunpolitiker. De kommer att få en vardag som ser förändrad ut. Jag säger inte att det blir negativt för någon, men deras vardag kanske ofrivilligt kommer att se annorlunda ut.


  • Tack, herr talman! Jag vill ta fasta på ledamoten Holmbergs resonemang kring kommunreformen och tidsgränsen som har uteblivit både i betänkandet och i det kommande regeringsprogrammet som vi inte ska prata om.

    Som ledamot i Ålands lagting så är det min övertygelse att man har ansvar för hela Åland. Man har ansvar för precis alla kommuner och varenda person i befolkningens välfärd och framtid. Att ta ansvar kräver konkretiseringar. Skillnad mellan att vi lever i en verklighet eller i ett dataspel är att vi i verkligheten har fyra dimensioner. Den fjärde dimensionen är tiden. Tidsbegränsning anser jag att är A och O för att kunna visa på något sorts seriöst ansvarstagande. Samarbete är så klart A och O. Men frågan är; vem ska hålla i taktpinnen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:55

    Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag är helt övertygad om att den som måste hålla i taktpinnen är nog landskapsregeringen för att man ska få en helhetsbild och kunna titta över hela Åland. Visserligen så ska det sippra ner på kommunnivå, man ska ha goda samarbeten och hitta hitta möjligheter att samarbeta och gå ihop grannkommuner emellan. Men det är landskapsregeringen som ska hålla i taktpinnen.

    När det gäller tidsaspekten, den fjärde dimensionen, så är jag helt övertygad om att vi lever delvis på lånad tid och vi lever snart på lånade pengar när vi ser ekonomiskt. Kommun-reformen borde ha varit gjord för länge sedan. För varje år som går så är ett år för sent. För det handlar inte enbart om pengar, det handlar också om att ha människan, ålänningen i fokus. Det är faktiskt ålänningar idag som inte har det så bra som de skulle kunna ha det.


  • Tack, herr talman! Där håller jag med ledamoten Holmberg. Vad det handlar om alltså är att så klart ska det ske ett samarbete. Det är också en av mina personliga ledord. Kommunerna ska absolut ha sin sak att säga i frågan.

    Men vad jag efterlyser är alltså ett politiskt ansvarstagande från kommande landskapsregering och från alla ledamöter i Ålands lagting. Att undvika att sätta en tidsgräns på en så här pass viktig samhällsreform - som för så många ålänningar handlar om frågan om man kommer att ha ett kommunkansli eller inte att gå till, om man kommer att ha en socialförvaltning att gå till eller om man kommer att ha ett boende kvar på sitt ålderdomshem eller diverse - det är för min del väldigt ansvarslöst. Det är någonting som jag hoppas att samtliga i salen tar fasta på.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:57

    Tack, talman! Jag håller helt med. I reservationen så sattes ju en tidsbegränsning inom denna mandatperiod, det innebär alltså fyra år. Med tanke på utredningsarbetet som har gjorts och arbetet i stort som redan har gjorts så är inte detta en övermaga uppgift. Många må tycka att det här med kommunreform är ett evigt tjat, men man kan faktiskt få in alla aspekter, som vi i det här parlamentet hanterar, i en kommunreformen. Allting går att få bättre, ännu bättre via en kommunreform. Jag har fortfarande inte hittat någonting som inte skulle bli bättre med en kommunreform av allt det som vi hanterar här i Ålands lagting. Så därav tjatet från mig när det gäller en kommunreform. Jag kommer att återkomma också i gruppanförande kring kommunerna.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett intressant anförande i er nya roll som reservant. Jag tror att jag gärna skulle få ett litet förtydligande. Ni nämnde nämligen att det var Liberalernas reservationer. Eftersom mitt namn finns på några så vill jag nog förtydliga personligen att jag inte tillhör Liberalerna. Dessutom finns också Löthman med på en reservation, men jag kan inte tala för honom.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:59

    Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Jag ber om ursäkt. Ledamot Toivonen finns med på två av de tre reservationer som jag framlade här.Det gäller den parlamentariska förankringen och det gäller också kommunreformen som jag läste upp här sist. Bra påpekande!


  • Tack för det ledamoten, så att det inte blir några onödiga spekulationer.


  • Herr talman! Bästa nya lagting, får jag också säga, det byts ofta nuförtiden. Och bästa nya landskapsregering, idag får ni antagligen en lugn dag eftersom ni inte har haft så stor ansvar för det här.

    Herr talman! Detta anförande håller jag som reservant och kommer inte att kommentera själva budgetförslaget.

    Som vanligt anser jag ju alltid att mina förslag är väl underbyggda och förnuftiga, men tyvärr har alla inte fallit i god jord den här gången heller.

    Herr talman! Jag tänkte börja med min motion om strykande av skatteavdrag. Jag beskriver det på följde sätt i reservationen: ”För en tid sedan införde landskapsregeringen ett avdrag om 100 euro för vissa inkomstgrupper. Det motiverades med att låginkomsttagarna skulle erhålla en hundralapp att handla för. Senare ändrades motiveringen till att det skulle stimulera tillväxten då det framkom att låginkomsttagarna inte ens betalade skatt och således inte fick någon hundralapp.

    Det infördes i en tid då underskottet i Ålands ekonomi minskade år för år. Årets budget har dock ett underskott på 15 miljoner euro och att i detta läge öka underskottet kan inte vara en del i en ansvarsfull politik.

    Dessutom upphör konkurrenskraftsavtalet vilket bland annat innebär att de offentligt anställda erhåller drygt 3 miljoner i semesterpremier, varför det är ett lämpligt tillfälle att upphöra med denna stödform och istället använda sig av andra stödformer för att nå en tillväxt i den åländska ekonomin.”

    Med anledning av det ovanstående föreslår jag att anslaget sänks med 1 800 000 euro och att det tredje stycket under rubriken ”Utgifter” i momentmotiveringen utgår. Jag aviserar också att ta detta till omröstning.

    Herr talman! Som bakgrund vill jag nämna att då detta infördes, och då det infördes också för nya grupper, så fördes en debatt här i lagtinget. Tyvärr gick förslaget då den dåvarande oppositionen nog i korridorerna uttryckte sitt missnöje men i salen var de tyvärr tystare. Jag hade hoppats att den dåvarande oppositionen, som i princip till största delar är den nuvarande regeringssidan, skulle ta tillfället i akt och helt enkelt slopa detta avdrag, den så kallade 100-lappen eller åtminstone stöda detta i utskottet.

    Dessutom kan jag på sid 7 i regeringsprogrammet, som vi inte har fått tala om men vi har det till kännedom, läsa att man ”måste föra en restriktiv finanspolitik”. Att då öka underskottet för att strö ut hundralappar kan inte innebära ”restriktiv” finanspolitik.

    Herr talman! Eftersom Åländsk Demokrati har anlitat Ålands Gallup i denna fråga så vet vi också att denna motion ligger i linje med majoritetens åsikt på Åland. Jag hoppas därför att jag kan få stöd för denna motion så att vi kan slopa detta avdrag.

    Herr talman! Den andra reservationen som jag vill lyfta har rubriken: ”Understöd till ekonomiskt utsatta grupper”.

    I budgetförslaget skriver landskapsregeringen att man borde stärka arbetet genom utarbetandet av förslag till en ny lag om social kreditgivning. Detta föll dock inte finans- och näringsutskottet på läppen.

    Jag föreslog då en skrivning om att man som ett alternativ till en lagstiftning om social kreditgivning skulle utreda möjligheten hur utsatta grupper kunde erhålla ett månatligt understöd utan egen ansökan, helt enkelt som en fortsättning på min motion med liknande tema.

    Mitt förslag är, enligt reservationen, att texten under rubriken ”Social omsorg” skulle få följande tillägg: ”Från ÅSUB:s rapport "Ekonomisk utsatthet och social trygghet" framgår att andelen under den relativa fattigdomsgränsen är relativt konstant omkring 20 procent. Från rapporten framgår även att täckningsgraden av utkomststödet är endast 23 procent på Åland mot 54 procent i Finland.

    Därför föreslår utskottet att landskapsregeringen som ett alternativ till en lagstiftning om social kreditgivning skulle utreda möjligheten hur utsatta grupper kunde erhålla ett månatligt understöd utan egen ansökan. Detta understöd bör vara skattefritt och bör inte påverka övriga sociala förmåner. Det kunde exempelvis rikta sig till personer som lyfter folkpension, sjukpension eller som på grund av långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterade ersättningar.”

    Herr talman! Tack vare Åland Gallup vet vi att även detta alternativ är något som det åländska folket stöder. I förslaget till regeringsprogram kan vi även läsa att en målsättning är att främja "enskilda individers möjligheter att klara sin egen ekonomi”. Denna reservation riktar sig just till de ekonomiskt svaga grupperna.

    Men varken det förnuftiga förslaget om att slopa 100-lappen eller förslaget om att stöda ekonomiskt utsatta grupper med riktat understöd vann något understöd i det annars så kloka finans- och näringsutskottet. Om detta beror på en subtil form av härskarteknik eller om det verkligen är samtliga medlemmars egna åsikter är svårt att veta.

    Men det är min förhoppning att förslagen här kan vinna understöd så att alla ledamöter har en möjlighet att rösta för eller emot dessa förslag enligt egen uppfattning.

    Med respekt för den rekommenderade taltiden så får jag återkomma till de övriga reservationerna i ett senare anförande. Tack för ordet, herr talman.


  • Tack, herr talman! Jag tror att orsaken till att många ledamöter inte stöder ledamoten Toivonens förslag är att de oftast inte är genomförbara i praktiken och inte av något annat skäl.

    Skatteavdraget som ledamoten Toivonen önskar att ska slopas så för min del så missunnar jag ingen pensionär och ingen arbetande heller att få en skattelindring.

    Däremot så tycker jag i det här skedet att man borde främja grundavdraget framom det här särskilda åländska avdraget. Nu vet jag att det inte går att ändra på för skatteåret 2020 för allting där är redan beslutat. Så vad lagtinget än säger här så blir det svårt att ändra på det.

    Men varför föreslår inte ledamoten Toivonen istället en höjning av grundavdraget till samma nivå som på rikssidan?


  • Tack, herr talman! Problematiken är väl att en budgetmotion måste rikta sig till budgeten och de lagarna fanns ju inte i budgetförslaget. Så det är nog en sak. Det här riktar sig då till ett moment i budgeten och därför går det att nå. Som jag sade förra gången så själva lagen finns ju inte men om man stryper pengarna så är man tvungen att komma med ett nytt lagförslag. Så det är en tekniskt.

    På fredag återkommer vi annars till den andra frågan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:07

    Tack lagtingsledamot Toivonen för ett intressant anförande. Jag hajade lite till i ett skede. Ledamoten Toivonen och undertecknad har ju vid några tillfällen gafflat om detta förslag med att införa ett stipendium för folkpensionärer. Men det var inte det som ledamoten Toivonen nu sade i sitt anförande. Ledamoten Toivonen talade om ett understöd utan särskild prövning som skulle införas, vilket ju de facto är en form av medborgarlön. Är Åländsk Demokrati för medborgarlön alltså?


  • Tack, herr talman! Vi har i andra sammanhang diskuterat negativ inkomstskatt, som jag tycker
    verkar vara intressant. Det är en liten parallell, men åt det hållet så att säga.Tar man en diskussion kring det här så kanske man kommer till antingen medborgarlön eller negativ inkomstskatt också för det har liknande effekter.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:08

    Men eftersom det inte uttryckligen är ett sådant stöd som nämns i ledamotens ändringsförslag till budgeten så undrar jag hur ledamoten riktigt tänker. Det är ju de facto stipendietanken som finns i det förslaget som ledamoten presenterar och det är ju inte riktigt det som ledamoten Toivonen beskrev i sitt anförande, såsom jag uppfattade det. Kan ledamoten Toivonen vänligen i bästa välmening klargöra lite hur ledamoten tänker?


  • Tack, herr talman! Nja, alltså både i motionen och nu i den här texten så nämner jag fyra grupper som normalt har låga inkomster, men det är klart att det också finns andra. Vill man börja med det här och vill man gå vidare så då är följande steg att se vilka grupper man ska ha med. Detta kan vara en början till antingen negativ inkomstskatt eller medborgarlön.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Gruppanförande | 14:10

    Herr talman! Ärade lagting, nya regeringen och åhörare. Centern stöder finans- och näringsutskottet betänkande.

    Det finns idag en oro ute i världen, man ser en avmattning i världsekonomin. Tillväxten har stannat av, budgeten 2020 för landskapet Åland är kraftigt negativ vilket vi har läst i budgeten. Vi får undan för undan ta del av kommunernas budgetarbete för 2020. Faktiskt är det så att budgetarna för 2020 är de sämsta jag sett på jättelänge. Läget är kärvt där ute, mina vänner.

    Utskottet skriver: "Kontroll över kostnadsutvecklingen kan inte nog understrykas när man vill upprätthålla en långsiktig hållbar ekonomi." I betänkandet betonas rambudgetering som ett riktigt viktigt instrument för att styra finanser. Man pratar om ett flerårigt utgiftstak och finansiella mål beskrivs och framförhållning gäller. Tillväxt lyfts fram i betänkandet, vilket återkommer ideligen, tillväxt ofta i samband med ordet hållbart. Det är så att tillväxt behövs för att skapa arbetsplatser, för att skapa skatteintäkter, med andra ord för att trygga välfärden. Målet är att skapa ett överskott på sista raden för att bygga upp en kassa för framtiden.

    Överskottet på sista raden kanske inte uppstår nu på ett antal år. Målsättningen är att bygga upp ett resultat så att vi bygger upp en kassa så att vi har en reserv för investeringar och för sämre tider.

    Den reservering eller fond som skapas i balansen är välkommen. Utskottet pratar om en reservering för en fond. Här skapas då en möjlighet att stöda tillväxt och framförallt konkurrenskraft. Industrin på Åland har ju oftast högre kostnader än vad omkringliggande regioner har.

    Åland är företagartätt. Entreprenörskapet är stort. Turismen är oerhört viktig. Det handlar om arbetstillfällen framförallt för ungdomar. Turismen handlar om pengar in, nya fräscha pengar in i samhället.

    Jag kan inte stå här utan att nämna kommuner och kommunstrukturen som förstås också tas upp här i betänkandet. Världen förändras, strukturer förändras och även den kommunala strukturen kommer att förändras. Förändringar som görs med eftertanke, med klokskap och med brett stöd kommer att bli bra. Vi kommer att se en förändring av den kommunala kartan, men den förändring som vi kommer att se kommer att bli en bra förändring. Tack, herr talman.


  • Talman! Läget är kärvt därute konstaterar mycket riktigt lagtingsledamoten Höglund. Det är ingalunda någonting nytt. Detta har vi känt till länge precis lika som behovet av tillväxt, varför det också har varit fokus på det under de två senaste åren.

    Samtidigt så lovar nu också centern i realtid tunnlar, broar, mera pengar till KST, mera pengar till kommunerna, mera stöd till primärnäringarna och mycket, mycket mer pengar därtill. Hur ska man få den här ekonomin att gå ihop? Särskilt som ledamoten Höglund säger sig ha det mycket lovvärda målet om en budget i balans och till och med ett överskott. Var ska det skäras?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:14

    Tack, herr talman! Ledamot Zetterman, mycket bra frågor. Läget är kärvt där ute, läget är kärvt här inne förstås för vi har ju kanske ansvar för den störste av ekonomierna.

    Det som jag tycker att är den stora skillnaden, jämfört med för några år sedan, är väl kanske att kommunernas ekonomi har blivit betydligt kärvare på grund av pålagor som har kommit, på grund av en skatteintäktssida som är svår svår att förstå och svår att prognostisera.

    Målet är ju naturligtvis att ha en ekonomi i balans. Målet är naturligtvis att det ska skapas ett överskott för framtiden.

    Jag vill minnas att jag nyligen sade att det är ingenting som kommer att hända nu nästa år eller kanske inte året där på, men det långsiktiga målet är att få pengar över så att vi har för framtiden.


  • Talman! De där orden har ingen bäring i fall de inte konkretiseras. Det skulle vara mycket bra och faktiskt respektingivande ifall centern i sitt gruppordförande kunde ha konkreta idéer på var pengarna ska sparas.

    Samtidigt säger ledamoten Höglund att det är kommunerna som har det kärvt samtidigt som man har motsatt sig en kommunreform och samtidigt som man säger att man ska ge mer pengar till de små kommunerna så att de ska fortsätta klara sig i den form som de nu är. Varifrån, bästa ledamoten Höglund, ska pengarna sparas?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:16

    Tack, herr talman! Tack ledamot Zetterman. Jag tror att tiden här är för kort för att göra någon djuplodande ekonomisk analys. Men vi vet i alla fall att det behöver ske strukturella förändringar på alla plan. Det behöver ske förändringar på det kommunala planet vilket vi har konstaterat. Det behöver också ske förändringar här på landskapsplan. Vi har idag till exempel ett antal myndigheter, enheter där det troligtvis med någon typ av samordning skulle gå att spara pengar. Jag måste ärligt talat säga att jag kanske är lite för ny i huset för att komma med de här stora lösningarna på de ekonomiska problemen. Jag hoppas att jag får återkomma.


  • Tack, talman! Jag skulle vara intresserad av att höra hur ledamoten Höglund tänker sig att en bra kommunreformen ska gå till. Hur ska man nå resultat utan pengar, utan tidtabell och utan en helhetsplan för hur det ska kunna lyckas? Ledamoten Höglund har ju varit involverad i en process i Finström-Geta-Sund, i högsta grad involverad, i en process som stupade på målrakan med benäget bistånd just av Centern och ledamoten Höglund. Så hur ska det gå till när en bra reform genomförs frivilligt?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:18

    Tack, fru talman! Tack ledamot Fellman. Jag har en bred erfarenhet av olika kommunstrukturfrågor under ett antal år. Jag har suttit med i tre eller fyra grupper som har diskuterat olika former av kommunstrukturförändringar eller kommunsammanslagningar. Jag vet i alla fall hur man inte ska göra. Man måste göra det här frivilligt och man måste göra det så att befolkningen och en majoritet av politiker är med, inte bara en knapp majoritet utan en betydande del av majoriteten. På det viset så tror jag att man frivilligt kan låta kommuner växa ihop. Jag har många gånger diskuterat den här frågan med Finströms kommun och Geta och där tycker jag att jag har hittat en förståelse för att kunna se de här kommunerna växa ihop. När jag har pratat med invånarna så har jag hittat ett spår av acceptans och att det här skulle vara helt naturligt.


  • Med beaktande av att ledamoten Höglund har varit inblandad i en sådan frivillig process som inte hade framgång. Tänker sig ledamoten Höglund att det bara är i de fall där man får en stabil centermajoritet som det faktiskt kan bli en kommunsammanslagning?

    Jag skulle också vara intresserad av att höra hur ledamoten Höglund ser på det faktum att de flesta centerledamöter, som har suttit i Ålands lagting under den föregående mandatperioden och som gör det nu, alla är aktiva också i kommunerna och har där bedrivit en tämligen cynisk oppositionspolitik för att stoppa reformer där man kunde ha bedrivit samtal på ett konstruktivt sätt men valde att inte göra det.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:19

    Tack, fru talman! Tack ledamot Fellman. Jag är ju en av de politiker som har suttit och varit väldigt involverad från det kommunala hållet. Jag jobbade inte så där väldigt hårt för ett samgående mellan mellan Finström-Geta-Sund, för jag såg inte vinsten där. Jag såg inte hur befolkningen skulle få det bättre och jag såg inte hur man skulle göra någon ekonomisk vinst. Med andra ord så var jag inte speciellt angelägen att jobba så hårt för just det sammangåendet. Sedan tror jag inte att detta har att göra med hur många centerpolitiker som råkar sitta i ett fullmäktige. Jag tror att det viktiga här är nog vilka signaler som kommer från väljarna, från befolkningen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 14:21

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Det sägs att upprepning är nyckeln till inlärning så jag ska till viss del, under några meningar, upprepa mig från föregående anförande. Men i stort så ska det vara nyheter.

    Jag vill passa på att tacka ordförande i utskottet, kolleger och speciellt ett tack till nya utskottssekreteraren Emma Dahlén.

    Talman! Det här är ett betänkande som rör en budget vilken i grunden är mycket framåtsyftande. Tonvikten i utskottsarbetet har legat på ekonomi, tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft. Ord som riskerar bli urvattnade om de inte kläs in med konkreta åtgärder.

    Låt oss därför vara politiskt överens om att Åland inte ska låna till den dagliga driften. Låt oss också vara överens om att åtgärder för att främja ekonomin är helt nödvändiga.

    Ålands offentliga ekonomi står enligt mig inför ett vägval. Fortsätter vi bekymmerslöst att köra rakt fram, utan minsta notis om att bränslemätaren börjar lysa gult, så står vi rätt snart vid vägkanten och liftar. Vi får säkert lift, men den resan stannar vid banken, för det är dit vi måste gå för att ha råd att tanka bilen. Svänger vi istället till höger så kommer vi att ha råd med att tanka miljövänliga drivmedel.

    Det är också ett vägval som innebär ungefär följande:
    -En fortsättning av den rambudgetering som minister Perämaa och regeringen Sjögren initierade senaste mandatperiod. Det är en modell som när den hanteras rätt ger delaktighet, nya idéer, alternativa idéer och ett ansvar att hålla utgiftstak. Många gånger ger en väl utförd rambudgetering resultatet att det nya sättet att arbeta inte bara ger ett bättre slutresultat utan även sparande resurser.
    -Strukturella förändringar, underskottet är så stort, kommande behov så många och investeringsbehovet så omfattande att rambudgeteringar allena inte är tillräckliga. Det krävs strukturella förändringar, och här är den viktigaste en kommunreform.
    Demografin, försörjningskvot, skattekraft, investeringar, rättssäkerhet, rättvisa, utveckling, mindre administration, mindre dubbelarbeten, bättre kompetensförsörjning, snabbare processer, skattehöjningar eller icke nya skattehöjningar, icke nya avgifter och icke höjda avgifter samt människan i centrum. Här är jag inte alls nöjd med den skrivning som majoriteten i utskottet står bakom. Den säger för mig ingenting och den förtränger det behov som Åland har idag och kommer att få. Gällande kommunfrågan var jag helt övertygad om att majoriteten i utskottet skulle spricka. Men det verkar vara saker som tydligen är viktigare än frågan om kommunreformen. Men det är inte fallet för mig eller Liberalerna. För oss är frågan om kommunreformen av absolut yttersta vikt för företagens skull, för den lilla ålänningens skull, för den äldre befolkningen, för barnfamiljer och för alla samt för miljön, för tillväxten och för en investeringstakt som ska hålla måttet etc.

    Vi har inte råd att betala ut särskilda stöd eller höjda landskapsandelar till våra kommuner och även Robin Hood principen har sina begränsningar. Vad ska vi välja bort eller montera ner till förmån för att upprätthålla en struktur som inte längre varken är behövlig eller funktionell? Här skulle jag gärna ha sett ett djupare resonemang än vad utskottets majoritet hade att komma med.

    Några politiker säger att kommunerna hamnar i en rävsax då landskapsregeringen lägger nya pålagor på dem. Visst är det så i praktiken. Men vad är alternativet? Att ålänningarna ska ha det sämre än i våra grannländer?

    Trenden är tydlig, de kommunala verksamheterna växer snabbare än landskapsregeringens, den trenden är ej hållbar och kommer på sikt allvarligt att påverka Ålands utvecklingsmöjligheter.

    Betänkandet är tydligt gällande tillväxtbehovet. Vi har varit helt eniga om att fiskodlingen, den blå ekonomin, har en bra lönsamhet, stor tillväxtpotential, är arbetsintensiv, skapar många arbeten och skapar inflyttning och möjlighet till service i skärgården. Fiskodlingen bör ges möjlighet att växa och ge skärgården livskraft. Det miljö- och utvecklingsarbete som fiskodlingsföretagen gjort och gör har bevisat att detta redan är en hållbar näring som dels gör oss mer självförsörjande på fisk och protein, men som även minskar dammsugningen av världshaven. Det miljöarbete som dessa företag har gjort visar också behovet av att ha en lönsamhet och en god tillväxt för att kunna bli ännu mer miljövänlig.

    Turismen har en potential som gynnar hela Åland och alla branscher. Vi måste börja arbeta i nya banor. I betänkandet står att läsa om vikten av att turistbranschen har en tydlig och specifik samtalspart inom landskapsförvaltningen så att ärenden inte hamnar mellan avdelningar. Det är viktigt, det saknas i dag till viss del och jag hoppas att det inte saknas om några år eller om ett halvt år.
    Ett besökarperspektiv på strategiskt viktiga beslut behövs för att stärka Åland som destination, de så kallade turistglasögonen.

    Utskottet konstaterar även behovet av att ytterligare öka samspelet mellan organisationer som finns på Åland. Vi måste bli bättre på att dra åt samma håll och det arbetet börjar inifrån hos finansiären.

    Vår konkurrenskraft är beroende av våra regelverk, att de i möjligaste mån är förenklade och avbyråkratiserade samt håller en nivå som i våra närregioner. Det ska vara enkelt att bli och vara företagare.

    ÅMHM får alltid klä skott för kritik. Men vi måste komma ihåg att det är vi politiker som sätter ramar och nivåer. Här kan politiken bli betydligt mera företagsvänlig. Jag har förstått att ÅMHM har att förhålla sig till cirka 240 olika lagar. Det är inte ÅMHM:s fel. Kanske det behöver vara så många lagar för att vi ska må bra? Med den politiska målsättningen måste stå i samklang med verkligheten , det här gäller inte endast ÅMHM. Ska vi på riktigt skapa enklare regelverk och underlätta för företagare så måste vi även politiskt göra jobbet och sätta nivån på vad som dels ger goda miljöer till företagande, men även ge trygghet i form av regler och lagar. Att vi behöver avbyråkratisera och förenkla får inte bara bli tomma ord.

    Värt att notera är att den offentliga sysselsättningen växer mer än den privata. Bara den vetskapen i sig borde skapa kraftsamling till nytänkande och åtgärder.

    Tillväxt- och hållbarhetsfonden är inte en fond i sig utan en tänkt reservation i balansen. Det är bra att denna ska ha en parlamentarisk förankring. Den får inte bli en kassa som töms till förmån för nya bidrag och handpåläggningar. Låt den bli en katalysator för nya idéer och insatser som ger direkt positiv påverkan för det samlade näringslivet, till exempel ett fortsatt kapitalstöd till Kraftnät Åland.

    Inflyttningen hade förhoppningsvis en kort svacka 2019 då den ligger under medeltalet för 2000-talet. Här kan förhoppningsvis den nu pågående utredningen av AMS ge ytterligare kraftsamling, dels via Åland Living men även för den totala åländska arbetsmarknaden.

    Talman! Det finns olika syn på betydelsen av Guttorp som en hållbar uppfödare av fiskyngel. Ska vi att kustnära fiske och ska vi ha en betydande sportfisketurismen så krävs flera insatser. Därför är det av stor vikt att skapa naturliga lekplatser för fisk. Samtidigt krävs gränsöverskridande krafttag för att få bukt med skadeverkningar från säl och skarv. Här är det viktigt att nyttja alla de samarbetsorgan som Åland är med i.

    Kollegan i utskottet, ledamoten Strand, påpekade att fiskerilagen är från 1956. Utskottet anser att det är dags för en revidering. Det är viktigt, inte minst för att utveckla det åländska sportfisket.

    Utskottsordförande tog upp Åland i 100 år. Det arbetet är just nu kantat med vissa problem då projektledningen är sjukskriven. Här är det viktigt att Åland verkligen tar tillvara detta jubileumstillfälle. Vi vet att ett lyckat Åland 100 år lever kvar i 100 år.
    Pratar vi tillväxt och utveckling så finns det goda möjligheter att verkligen sjösätta saker som lever vidare och inte bara lever jubileumsåret. Här kan vi verkligen sätta Åland på kartan.

    Människorna i centrum är en slogan som bör hålla i alla väder och under alla konjunkturer. Det förebyggande arbetet kan utvecklas inom Ålands hälso- och sjukvård i samklang med kommuner och organisationer vilket speciellt den nya socialvårdslagen möjliggör.

    Tillväxt handlar också om att skapa förutsättningar för vårt näringsliv att växa men det handlar även om att få alla ålänningar att må bra, ha ett jobb och en trygghet. Lyckas vi få ner antalet hemmasittare, långtidsarbetslösa, missbrukare, äldres ensamhet etc. så har vi kommit långt även på den vägen när det gäller tillväxt. Tack, talman.


  • Talman! Det bekymrar mig att ledamoten Holmberg berättar att fiskodlingsnäringen är hållbar. Ledamoten berättar också att utvecklingen som näringen har gjort under de senaste decennierna har gått mot hållbarhet vilket stämmer.

    Men ser vi på statistiken idag så kan vi notera att 80 procent av fosforutsläppen till Östersjön från Åland kommer från fiskodlingen, 40 procent av utsläppen på Åland kommer från fiskodling. Hur kan ledamoten Holmberg berätta inför den här saken att fiskodlingsnäringen är hållbar?

    Finans- och näringsutskottet berättar i sitt betänkande att fiskodlingsnäringen behöver ha en teknikutveckling och behöver också utveckla kompleksationsmetoder. Hur ser ledamot Holmberg att hållbar tillväxt skulle funka för fiskodlingsnäringen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:32

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag lyfte några saker kring fiskodlingen, dels att den har en väldigt bra tillväxtpotential och att den har en väldigt bra lönsamhet. Den gagnar speciellt skärgårdsregionen på Åland så att det blir en regional utveckling och den skapar service i dessa perifera områden.

    Det som är knepigt med statistik är lite hur man vill vinkla den. Ledamot Holmström väljer att titta ur ett åländskt perspektiv. Men jag har den här statistiken framför mig som berättar om fiskodlingens påverkan på Östersjön ur ett finskt perspektiv och den är mer relevant för det sätter också systemen i rätt balans. Den säger att fosformässigt så påverkar fiskodling med 2 procent, kvävemässigt så påverkar fiskodling med 1 procent. Det är stor skillnad jämfört med de siffror som ledamot Holmström kom in med.


  • Talman! På Åland så ska vi ta ansvar över våra utsläpp.

    Min fråga till ledamoten Holmberg var: Hur ska vi se till att fiskodlingsnäringen fortfarande ska få finnas kvar när vi vet att EU:s vattenramdirektiv är strängt och i och med en tolkning som också har gjorts inom Weserdomen? Hur kan vi fortfarande arbeta för att Östersjön ska må bra och ha hållbara näringar inom vattenbruket? Det är den frågan jag vill ha svar på.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:34

    Tack, talman! Jag tror det är viktigt att konstatera att vatten är en form som förflyttar sig. Det vatten som finns i Ålands skärgård på tisdag eftermiddag finns förmodligen någon annanstans till stora delar på onsdag förmiddag. Det betyder alltså att ska vi titta på fiskodlingens påverkan på Östersjön så gäller det att titta med breda ögon. Vi kan inte bara belysa Åland. Fiskodlingens positiva påverkan på protein, på lokalproducerat och på mindre importbehov etc. så för Finland som importland så är det av stor betydelse i det sammanhanget. Enligt mig så den här statistiken, som också WWF:s fiskeguide påvisar, visar som sagt på fosfor 2 procent, kväve 1 procent. Jag ids inte säga det här, men det finns också övriga utsläppskategorier men det är onödigt men vi kan (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för anförandet ledamot Holmberg. Vi må ha olika synpunkter på den kommunala verkligheten och hur den ska hanteras. Det är bra med det. Det måste finnas olika olika åsikter kring en sådan viktig fråga.

    Det som jag ser fram emot inom arbetet med finans- och näringsutskottet är att vi ska minnas att vi är ett näringsutskott och inte bara finansutskott. Därför ville jag ta den här repliken för att påminna om det. Jag vill också tacka för de bidrag som ledamoten Holmberg har gett i samtalet kring detta betänkandet eftersom vi behöver ha en form av hållbar tillväxt och vi behöver se till att Åland är så konkurrenskraftigt som det någonsin är möjligt. Jag vill säga att jag ser mycket fram emot det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:36

    Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det var en bra replik. Jag tänkte själv nästan komma in på behovet av att vi också blir ett näringsutskott som kanske inte har reella ärenden att hantera men där vi verkligen kan ta fram uppgifter som kommer hela parlamentet till gagn. Jag ser verkligen fram emot det. Det är ett stort behov av det.


  • Tack, talman! Nu är det fyra år sedan jag satt i finans- och näringsutskottet. Min erfarenhet är att det lätt blir fokus på att vara finansutskott som ska granska alla löner, som ska se till att kostnaderna inte skenar och som ska se till att lagstiftningen inte går ur händerna. Då blir det lätt så att man glömmer bort att det finns en annan sida av myntet som är minst lika viktig, särskilt för människorna som faktiskt ska arbeta för att vi ska se till att Åland blir större och starkare och att fler människor ska veta vilka vi är. Det är ett stort arbete som pågår och konkurrensen är stenhård varenda dag där ute. Det tyckte jag var viktigt att tillägga.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:37

    Tack, talman! Det var ett bra påpekande ledamot Pettersson. Det bygger också på - och den erfarenheten har jag redan av mina utskottskollegor - att det är sju arbets-narkomaner plus en arbetsnarkoman till utskottssekreterare vilket ju krävs. För ska vi dels göra de gängse ärendena så krävs det också, när vi ska gräva i det här näringslivspolitiska, att vi lägger ner den tiden som extra egentligen. Det tror jag att hela utskottet är beredda att göra, det är så pass viktigt.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 14:38

    Tack, fru talman. Jag vill också, likt föregående talare, börja med att gratulera och välkomna in den nya regeringen. Det ska bli intressant att få samarbeta inom de här nya ramarna i den nya familjen välkomna också alla nya lagtingsledamöter.

    Finansutskottets betänkande angående landskapets budget är bra upplagt och tillräckligt omfattande. Det beskriver bra situationen och ger också värdefull input för fortsättningen, mycket i form av målbeskrivningar mera kanske än exakt hur man ska göra. Det är mycket bra.

    Jag tänkte bara fastna på tre saker i detta första anförande. Det kommer flera från den moderata gruppen kanske även från mig.

    Det första jag tänkte beröra är själva informationen i Ålands budget. Det har sagts att den är svår att läsa av och förstå. Jag har för egen del inte sett det riktigt på samma sätt, men kan medge att det finns nog saker och ting och det finns stor förbättringspotential på vissa håll. Sedan kommer jag att ta upp två ärenden utöver det.

    När man bedömer det budgeterade resultatet, och för all del det verkliga resultatet som man kan läsa sedan ur bokslutet, så är det normalt så att det belopp som bildas av årsbidraget och avskrivningarna, det beskriver på bästa sätt hur det har gått för oss.

    I finansutskottets betänkande har man på sidan 2 en tabell där man, tycker jag, mycket bra har åskådliggjort det här. Jag har varit nöjd med detta ända tills nu. Av den anledningen att just detta årsbidrag plus avskrivningar beskriver normalt sett jättebra hur det går för landskapet Åland, men just det här året så krackelerar det lite grann. Det är naturligtvis för det tillskott på 25 miljoner som hämtades in från Paf och som man i det här fallet valde att sätta som en reservering. Årsbidraget noteras till 19,9 miljoner, men vi ska då veta att det är kryddat med 25 miljoner.

    Ser man på den här raden, årsbidrag och avskrivningar, så är det inte nattsvart som man ibland kan få intrycket av att det är. Vi ska vara sparsamma. Vi ska göra kloka investeringar, vi ska ha driftskostnaderna i skick, absolut. Vi ska försöka skapa en buffert, som man här också har sagts ,men ser vi på de senaste åren så gick vi 2016 back med 15-16 miljoner. År 2017 så var det plus ungefär 16 miljoner, så vi var ungefär plus minus noll där. År 2018 var det också plus 15-16 miljoner inklusive avskrivningar. Likviditetsmässigt så är det ännu bättre än så.

    Det här behöver man ha klart för sig när man tittar på siffrorna och uttalar sig här i salen, för jag märker att det blir lite missförstånd ibland.

    När man neutraliserar de här 25 miljonerna så då är vi istället på ett årsbidrag, minus avskrivningar, på minus 15 miljoner, fast det i i tabellen står 9,9 miljoner plus. Årsbidraget minus avskrivningar ligger därmed på över 10 miljoner sämre än hittills budgeterat för 2019. Så där är det rätt att nu håller det på att spåra lite åt fel håll och vi måste vara väldigt noggranna med prioriteringarna.

    Rambudgetering, ja, absolut, men det vi gör nu andas väldigt mycket satsningar och det behöver göras naturligtvis. Men pratar vi prioriteringar så handlar det inte bara om att prioritera upp saker utan också ner, och det är den konsten som jag vill att vi nu ska klara av på något sätt.

    Här pratades om en ändring, en korrigering av utskottets uppgifter, det var finansiella poster och avskrivningar där det fanns en felaktig uppgift.

    Det finns en sak till, jag vet inte om man kan korrigera finansutskottets betänkande men jag kan åtminstone upplysa om att texten där under där det står "årets beräknade resultat" osv. så i följande mening står det att "samtidigt föreslås en minskning av reserver om 19 840 000". Det är naturligtvis en ökning av dessa reserver, men det är väl bara ett skrivfel.

    Sedan frågan om den tilltänkta tillväxt- och hållbarhetsresursen om 25 miljoner, ska det vara en fond ska det vara en reservering, räcker det med det, i balansräkningen? En fond har den fördelen att man därigenom direkt särskiljer medlen från landskapets övriga medel vilket innebär att kostnaderna egentligen då skulle tagits direkt. Det här hinner vi göra ännu, för det här bara budget. Det är bokslutet som är det viktiga, att vi hanterar det på det sätt som vi sedan har bestämt oss för. Då kommer det inte att ha någon inverkan på totalresultat som här nämndes.

    Och med det synsättet så skulle det ha varit 25 miljoner på finansiella intäkter och man skulle ha haft en finansiell kostnad direkt. Sätter man det här istället som en reservering så då måste man ha tydliga regler för hur man hanterar det. Det går bra om vi bestämmer oss i den här kommittén hur de här pengarna ska användas, om det är driftskostnader bara, satsningar - vi hjälper andra att göra saker och ting - eller om vi själva till exempel går in med aktiekapital någonstans. Då kan det inte finnas kvar på den här reserveringen, då måste det komma in i balansräkningens aktiva sida. Hur man bokför det här ska vi inte fastna på här, men det finns saker och ting som gör att man behöver fundera två varv till på det här innan man bestämmer sig för fond eller reservering. Jag lutar mer åt reserveringar fortsättningsvis men jag vill bara varna för det.

    När det gäller budgeten som sådan så har ju redan tidigare här av många anförts att det här handlar om en budget som har gjorts upp av den tidigare landskapsregeringen och att ändringar är sannolika i en kommande tilläggsbudget, ibland kallad omställningsbudget. Vi får se vad det regeringsprogram, som nu har tagits och som ska diskuteras om några dagar, verkligen innebär. Det innehåller väldigt, väldigt mycket framåtsyftande saker som naturligtvis kostar pengar. Det är en process som startar upp först nu.

    Jag tar upp två saker till. När det gäller kommunreformen, som här nämndes, så har de nya styrkeförhållandena i lagtinget gjort att siktet nu är inställt på att införa frivillighet inom de geografiska områden som i lag har bestäms utgöra de nya kommunerna, dock icke när det gäller skärgården som man skulle lämna i fred. Det framgår också av det färska regeringsprogrammet.

    För Moderaterna så har ambitionen varit att skapa större och smartare kommuner. Det sade vi redan inför förra valet. Den ambitionen fortgår. Det är därför till den delen glädjande att utskottet anser att det finns behov av att motivera kommunerna till samgående. Det är ett samförstånd som jag inte har sett så tydligt någonstans tidigare. Det gäller ju då förstås att lyckas klara av att hantera den här processen också så att det inte bara slutar med vackra ord utan att vi faktiskt får något till stånd. Hur det ska gå till ska bli väldigt spännande att följa med. Även jag sällar mig till dem som tycker att man borde ha en tidsmässigt ambition här. Jag hoppas vi kan återkomma till den under arbetets gång.

    Frivilligheten som sådan är en vacker och ädel tanke och den understöder jag till fullo som sådan. Men det betyder ju faktiskt i praktiken att de kommuner som har väldigt kärvt och kommuner som i alla fall överlever fast man har det kärvt ekonomiskt så kommer inte på eget initiativ att önska slås ihop med någon annan. Man har ju sin egen identitet som man gärna vill bevara. Kommuner som redan har hamnat med näsan under vattenytan och det börjar bli kärvt kommer kanske att vilja göra det, men då uppstår frågan; vem vill ha en sådan kommun i sitt verk? Det är ingen lätt fråga att hantera. Jag är rädd att det kommer att ta väldigt länge innan vi ser några förändringar i det här avseendet.

    När det gäller kortrutten och tunneln, som jag tänkte avsluta med, så har många av oss med oro sett att den nya lagtingsmajoriteten vill skrota Gripöprojektet, om man kallar det så, och allt som hör därtill. Detta har förstärkts av finans- och näringsutskottets uppmaning till landskapsregeringen att omförhandla alternativt säga upp avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö.

    För Moderaterna så gäller det egentligen att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen, om det sedan är Gripöprojektet eller tunnel eller en kombination av dessa eller något annat. Det som många av oss är bekymrade över är att om man bara fokuserar på en tunnel och inte har någon plan B, ifall tunnelprojektet inte blir av, så står vi på ruta ett igen och har inte lyckats åstadkomma kostnadsinbesparingar som var grundtanken med kortruttsprojektet. Snarare har vi slösat bort väldigt mycket tid och fokusering och därtill alltför många miljoner euro på utredningar och annat.

    Det är mot den här bakgrunden intressant att landskapsregeringen i sitt regeringsprogram faktiskt säger rakt ut att landskapsregeringen avser att bygga en tunnel till Föglö. Men samtidigt sägs att man ska inleda en utredning som beslutsunderlag för landskapsregeringen. En dylik utredning kostar med all sannolikhet både tid och pengar. Men om resultatet av utredningarna visar sig vara positivt vågar vi tro på tunnelprojektet. Men det känns som vi har en bra bit dit ännu.

    När vi har diskuterat regeringsprogrammet så förstår ni ju alla att det är de här två bitarna som har varit mest känsliga i de diskussioner som vi har fört, inte för alla av oss ens i den moderata gruppen men för de flesta av oss.

    Talman! Det här var bara ett axplock med beaktande av finans- och näringsutskottet betänkande. Sedan finns det frågor om Ålands hälso- och sjukvård och tillväxt framförallt, en utvecklande utbildning, progressiv näringspolitik och mycket mer. Det får vi med all sannolikhet återkomma till. Tack så här långt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Innan jag började med politiken så hade jag en bild av att Moderaterna var det parti som verkligen ville se en kommunreform och en förändring av det åländska kommunfältet, speciellt av ekonomiska orsaker.

    När jag nu lyssnar på gruppordförande Silander så låter det väldigt uppgivet. Han accepterar att det är ett nytt regimskifte som har en annan syn i sin majoritet i hur kommunreformsarbetet ska föras fram, men att moderaterna fortfarande vill se större och starkare kommuner. Det är fokus på frivillighet men också en stor uppgivenhet och acceptans att det kommer att ta väldigt länge innan detta är klart. Det tycker jag är synd.

    Jag hade hoppats att Moderaterna skulle ta en plats i regeringen och visa vad man vill, precis på samma sätt som man har gjort de senaste fyra åren när det gäller kommunreformen. Nu är det bara uppgivet, ungefär som att ingenting skulle ha hänt.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:52

    Tack, fru talman. Ambitionen kvarstår. Vi vill ha större och smartare kommuner.

    Nu är vi i en situation där vi faktiskt inte sitter i förarsätet. Vi diskuterar hejvilt alla ärenden som kommer upp på dagordningen. Det här har också diskuterats väldigt, väldigt mycket.

    Men i en situation där det var vi som styrde så skulle det se annorlunda ut. Nu är vi med och efter bästa förmåga försöker få de allra flesta ärenden att bli riktigt bra i moderat anda där så är möjligt.

    Sedan finns det några frågor, bland annat den här, där jag kan medge att jag känner viss uppgivenhet.


  • Tack, talman! Min ambition är världsfred och min ambition är att Finland ska ta EM-guld i fotboll i sommar, men för den skull så måste man ju leva i verkligheten.

    Kommunreformsarbetet har ju pågått i fyra år med en stark riktning framåt. Varför kan Moderaterna gå med på att man stryker 100 000 ur budgeten för kommunutredare? De pengarna om någonting ska väl ge incitament till frivillighet?

    Sedan håller jag inte riktigt med den positiva bild som ordförande Silander höll gentemot landskapsekonomin. Vi kan ta upp jämställda löner, investeringsbehov, broar, färjor, vägar, Bomarsundscentrum 250 000 euro per år och för polishuset ett antal 100 000 euro per år. Vi har en låg arbetslöshet som tyvärr kommer att öka och som kommer att kosta. Vi har en låg tillväxt så vi borde ha råd att göra flera näringslivsfrämjande åtgärder. Vi har avtalsförhandlingar runt hörnet. Ekonomin är inte god. Jag är trött på det där pratet från talarstolen (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:54

    Fru talman! För det första, sådana orealistiska ambitioner som att Finland ska ta VM-guld eller EM-guld finns inte ens på kartan för mig. Däremot en ganska måttlig begäran om att kommunerna ska kunna slås samman i större utsträckning än vad jag ser att kommer att ske. Naturligtvis, den ambitionen är rimlig men kanske inte möjlig på några år.

    Ekonomin, självfallet där håller jag med. Det finns mycket i röret som ska klaras av med de resurser vi har. Men hittills, när man tittar på ekonomin, så är det inte så nattsvart som här har beskrivits många gånger, utan det är faktiskt så att man har visat positiva resultat. Det finns jättemycket att göra med det positiva resultatet förvisso, där är vi helt överens.


  • Tack ledamoten Silander. Jag tycker det är skönt att höra en lite nyanserad bild av landskapets ekonomi. Den är varken svart eller vit, det finns nyanser och det tycker jag att ledamoten Silander visar.

    Jag vill också tacka för åtta år av gott samarbete mellan Moderater och Socialdemokrater. Det som har förenat oss är just de här strukturella processerna, förändringar i syfte att minska driftsutgifterna. De stora portalprojekten har varit trafiken, en billigare trafik som håller på lång sikt och kommunreformen för att spara resurser.

    Ledamoten Silander vet att den frivilliga metoden - vi har sett KST, vi har sett den i brand och räddning och vi har sett den i Finström-Geta-Sund - inte går på riktigt att göra. Menar Moderaterna på riktigt att man tror att det här är en framkomlig väg?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:56

    Tack, fru talman! Där kunde man väl, som i det tidigare replikskiftet, notera en viss uppgivenhet. Ja. Tveksamheten är stor.


  • Jag uppskattar den ärligheten. Det är viktigt att vi är ärliga, för det är mycket som står på spel inför framtiden och för hur människor ska leva och bo här på Åland.

    Men jag ska också vilja beröra frågan om trafiken som också Moderaterna nu visar tveksamhet inför. Hur ställer sig ledamoten Silander och Moderaterna till att riva upp avtal som innebär 5-10 miljoner i skadestånd? Är det förnuftigt att använda pengar?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:57

    Tack, fru talman! Alla pengar som används till utredningar och dylikt som inte används och som läggs ner är bortkastade pengar. Naturligtvis är det så.

    Nu ska jag säga att det finns också i Moderaterna skiftningar på vad man tycker om det ena och det andra, det måste man inse, förstå och ha respekt för. Men flera av oss har varit av den åsikten att gör man det här Gripöprojektet så möjliggör man fortfarande en tunnel och en fast förbindelse någon gång framöver. Riskerar man nu Gripöprojektet och lägger ner det så innebär det att man sätter alla kort på en lång tunnel med större risk naturligtvis och mera pengar. Blir det möjligen så att man en dag säger nej till den, ja då är vi verkligen tillbaka på ruta ett.


  • Tack, talman! Hatten av till ledamoten Silander för skarpsynthet. Jag anförde en teknisk rättelse i samband med anförandet. Som ledamoten Silander mycket riktigt påpekade så borde där stå ökning istället för minskning. Jag hoppas att man kan göra en liten rättelse till protokollet härvidlag. Det krävs ett tränat revisorsöga ibland för att man ska undvika alla fallgropar i betänkandedjungeln. Tack för tipset!


  • Talmannen noterade en rättelse och återkommer i fall den måste skötas på annat sätt.


  • Tack, fru talman! Ledamot Silander önskar en tydligare budget. Det håller jag med om. Vi har redan startat upp det arbete. Jag har haft en diskussion med finanschefen och vi har tittat på det här med fullmakter i budgeten. Så nästa budget kommer att vara betydligt tydligare när det gäller de fullmakter som har givits, vilka år de har givits, hur stora det är och när de går ut osv. Det är en jättestor bit, det handlar ofta om många miljoner pengar.

    Sedan beträffande den parlamentariska kommittén och PAF-fonden så där har vi i handlingsprogrammet slagit fast att det ska tillsättas en ny parlamentarisk kommitté och den ska beskriva hur, var och när. Jag återkommer i följande replik.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:00

    Bokslutet och budgeten har utvecklats väldigt mycket genom åren. Man märker som läsare ibland att här skulle jag vilja ha ett svar som man inte hittar. Ta till exempel, som nu här föreslås, att man upplöser en 5 miljoners servering av PAF-medel. Ser man i balansräkningen för 2018 så hittar man ingen sådan. Man skulle vilja ha någon sådan härledning. Var det här det sista som gick? Fanns det kvar någonting eller vad kom de pengarna ifrån? Det var ett exempel. Det finns många sådana här frågor. Egentligen så är det fel att sätta det här i händerna på en som hyfsat bra i alla fall kan redovisning. Man borde sätta det i händerna på någon som inte begriper någonting egentligen, eller kanske inte ens är intresserad och se om man förstår vad det handlar om, då är det bra, annars måste man rätta.


  • Tack, fru talman! Jag håller med ledamot Silander.

    Sedan vill jag återkomma till den parlamentariska kommittén som då ska fundera vidare på hur PAF-pengarna ska användas och nyttjas. Det är klart att de ska gå till tredje sektorn som de alltid har gjort, men det kan också finnas andra vällovliga områden som man kan använda pengarna till. Det är det som uppdraget för den nya kommittén kommer att bli, att vi en gång för alla ska kunna ha ett reglemente för hur vi använder de pengar som kommer från PAF. Vi hoppas ju att det kommer mera även i fortsättningen. Det ska också bli en reservering tror jag, inte en fond.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:02

    Tack, fru talman! Jag håller med om detta med PAF-pengarna. Det behöver man fundera på i dess helhet, inte bara den här tillväxt- och hållbarhetsfonden utan överhuvudtaget hur man hanterar dem. Jag föreställer mig att man måste bestämma ett belopp, en nivå, så att föreningslivet alltid får sitt. Blir det överloppspengar så då må dessa kunna gå in till allmännyttan som det här också är. Blir det under det, så då måste vi nog så småningom börja fundera på om vi ska finansiera det över budgeten. Det finns mycket att diskutera om det här, vi behöver inte ta det just nu.


  • Tack, fru talman! När Moderaterna gick med i regeringen så var i alla fall min förhoppning att Moderaterna skulle visa sig vara en drivkraft i den nya regeringen. En drivkraft för ansvarsfull ekonomisk politik som behövs i den kommande lågkonjunkturen som vi har framför oss enligt alla mätningar.

    Ledamoten Silanders partikollega här bredvid pratade om att det var svartare än svart framför oss, vilket han fick medhåll från många grannar i bänkarna. Men jag hör istället uppgivenhet, tveksamhet och ambitioner. Var är ställningstagandena? Var är konkretiseringarna? Var är den politik som man gick till val på i Moderaterna? Ledamoten Silander frågar sig hur kommunstrukturen göras. Jag frågar: Vad vill Moderaterna göra och när sätter man ner foten?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:04

    Tack, fru talman! Våra ambitioner är nog ganska tydliga i regeringssamarbetet, vad vi vill. Det är mycket diskussioner just nu om dels tillväxtfrågor, näringslivsfrågor och också att ha ekonomin i skick. När det gäller våra diskussioner i regeringen så har jag tagit en liknelse i vårt parti att vi kanske har hundra frågor och i två av dem så kärvar det lite grann i kugghjulen. Det är kortrutten och kommunreformen.

    I övrigt har vi väldigt mycket samsyn i de allra flesta frågor. För den skull har vi inte gett upp vare sig i den ena eller den andra frågan. Men det finns någon sorts demokratisk ordning där de som är flest och har mest demokratisk styrka vinner.


  • Tack, fru talman! Jag tackar för svaret ledamoten Silander. Jag förstår att ambitionerna finns. Man väljer att lämna tömmarna åt majoriteten när man sitter i en regering och man väljer att lämna den saken därhän. I vilket skede följer Moderaterna sin politik, sätter ned foten och driver igenom det som man har lovat sina väljare? När vi speciellt pratar om kommunreformen så efterlyser jag sannerligen ett moderat tänk i den politik man för, oavsett vad majoriteten vill. Jag har full förståelse för tanken kring demokrati i en regering, men fortfarande har ni ett ansvar att föra fram politiken också hårt mot majoriteten.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:06

    Tack, fru talman! Jo det har slagit oss själva att vi har det ansvaret, naturligtvis. Vi har gått till val med ett valprogram och det försöker vi efter bästa förmåga förverkliga. Ibland finns det kärvare frågor än andra, men ambitionen - för att prata ambitioner - finns där tydligt. Vi kommer att göra absolut vad vi kan för att sätta också moderata avtryck i regeringens praktiska, vardagliga arbete.


  • Vi ska konferera kring rättelsen. Vi återkommer.

    Rättelsen är därmed aviserad och också noterad.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 15:07

    Fru talman! Bästa lagting. Jag kan inledningsvis konstatera att vi inom Obunden samling tycker förstås, föga förvånande, att det här betänkandet är bra. Vi är positiva till finansutskottets betänkande och vi omfattar utskottets förslag.

    Jag går lite närmare in på detaljer. Vi noterar särskilt förslaget att återkalla investeringsfullmakten på 40 miljoner gällande kortruttsprojektet Svinö-Föglö. Det är bra att låta privata initiativ gällande ett eventuellt tunnelbygge utredas. Vi tycker att kapacitetsutnyttjandet och skärgårdstrafikens kostnader generellt ska utredas. Man ska ta den här helhetsbilden som det talas om. Trafiken ska bedrivas på en rimlig nivå som beaktar de behov som finns.

    Några övriga mindre ändringar som vi noterar och är positiva till är avskaffandet av tandvårdsbilen samt stoppandet av ett system med social kreditgivning som vi inte anser att samhället behöver syssla med. I jämförelse med kostnaderna för de här eventuella föreslagna satsningarna så är ju inte nyttan tillräckligt stor.

    När det gäller skrivningarna om förverkligandet av eventuella kommunsammanslagningar så har vi varit mycket tydliga med att det ska bygga på frivillighet och samförstånd. Vi har också en skrivning där det anges att landskapet ska bistå kommunerna med genomförandet av KST-reformen och det är förstås bra. Det måste ges hjälp där, det är en viktig sak.

    När det gäller teknikaliteter så var jag en av dem som framförde att budgeten generellt är svårförståelig. Det talas nu om rambudgetering, ett uttryck som används några gånger. Det används beträffande Ålands hälso- och sjukvård, ett upplägg där man i princip ger en summa pengar och sedan större fullmakter inom organisationen, t.ex. inom Ålands hälso- och sjukvård, att göra prioriteringar. Det är en önskvärd utveckling, tycker vi.

    Sedan att jämförelsetal, nyckeltal och historisk överskådlighet i budgeten förbättras, det förespråkar vi också.

    Vi noterar med glädje skrivningarna gällande tillväxtpolitik och turismens betydelse. Vi har betonat den landbaserade turismen i synnerhet och tycker att det är viktigt att utskottet känner igen att det finns behov där. Att förbättra Åland som destination är något som vi håller med om att man kan syssla med.

    När det gäller organisationen, personalpolitik och nyanställningar så håller vi med, med risk nu för att jag är lite långtråkig och upprepar mig. Det behöver tas ett helhetsgrepp om antalet anställda. Är nyanställningar nödvändiga? Kan man ordna det med privata initiativ, utmanarrätter osv?

    Ekonomiska konsekvensanalyser ska göras innan nyanställningar och projekt genomförs. Att skapa nya organisationer, t.ex. ett nytt trafikverk, det är vi förstås inte för. Vi tycker exempelvis att man kan börja med att utvärdera fastighetsverket ordentligt och se hur väl den reformen har utfallit. Om det visar sig att t.ex. affärsverksmodellen är bra så kan man fundera på det.

    Att landskapet går mot en modell med fler och fler enheter och myndigheter och organisationer samtidigt som man skulle ställa krav på kommunerna att upphöra att existera är förstås inte särskilt logiskt eller rätt enligt oss.

    Avslutningsvis noterar vi skrivningen om att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland. Det är ett mycket bra förslag, vilket en annan talare här tidigare var inne på. Det finns 66 miljoner i skuld i Kraftnät Åland. Medelräntan närmar sig nästan 2 % på de skulderna och det är en ganska hög ränta. Istället för att betala alltför höga räntor så kan man förstärka det egna kapitalet. Soliditeten ligger nu kring 10 % i Kraftnät Åland och det är en väldigt låg soliditet. Man kan förstå att kreditgivarna vill ha höga räntor, men där borde det gå att pressa räntorna och spara kostnader och den vägen sänka kostnader för elöverföringar. Tack för ordet, fru talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Ledamot Måtar tar upp skärgården och jag blir alltid lite orolig när man använder sig av uttryck som rimlig. Jag vill höra från ledamot Måtar; vad är en rimlig nivå och enligt vem är det en rimlig nivå? Det kom upp i samband med att man skulle se vad en rimlig nivå för skärgårdstrafiken är rent ekonomiskt. Vad är det egentligen och enligt vem? Är det enligt skärgårdsbutiken, hälsovården i skärgården, skolan i skärgården, Ragnar och Astrid 85 år ute i skärgården eller enligt vem? Eller är tanken den att oberoende var på Åland man bor så ska man ha samma förutsättningar att kunna leva och verka? Vad innebär en rimlig nivå?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:13

    Fru talman! Ledamot Holmberg, en rimlig nivå är något som ska fastställas av lagtinget. En rimlig nivå beaktar befolkningsunderlaget. För att konkretisera rimliga nivåer kan man till exempel titta på hur skärgårdstrafiken är ordnad i övriga delar av landet. Det tycker jag att är ett rimligt sätt, en rimlig metod. Vi kan t.ex titta på om tidtabellerna på Åland är av samma omfattning som tidtabellerna i trafiken mellan Pargas och Nagu som är den mest trafikerade linjen i Finland, så då kanske vi har en för bra trafik på Åland. Jag tvekar inte att säga så.


  • Tack, talman! Jag är nog personligen och politiskt av den övertygelsen att vi inte ska avgöra vår skärgårdstrafik beroende av skärgårdstrafiken i Finland. Vi ska ha vår skärgårdstrafik som våra åländska skärgårdsföretagare behöver ha, som våra åländska skärgårdsseniorer behöver ha, som våra åländska skolungdomar behöver ha och som våra åländska skärgårdsturister behöver ha. Det är detta som ska styra, inte hur skärgårdstrafiken bedrivs i Finland! Menar ledamot Måtar att vi ska detta som en målsättning i övrigt när det gäller Åland? Att vi ska bedriva saker så som man gör i Finland för att det är ramen, nivån på saker och ting. Det tycker jag att var en lite märklig replik.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:15

    Fru talman! Ledamot Holmberg, jag tycker också att man kan titta på hur skärgårdstrafiken är ordnad till exempel i Sverige.

    Jag kan väl avsluta med en motfråga. Tycker ledamot Holmberg att ett tjugoprocentigt kapacitetsutnyttjande är bra? Är det vettigt? Är det så vi ska göra när det dessutom sker på bekostnad av satsningar som sker på andra mer tättbefolkade delar av Åland, eller som inte kan ske på andra mer tättbefolkade delar av Åland?


  • Tack för anförandet. Det är säkert en ganska bred uppfattning att skärgårdsborna är för få för de kostnader som trafiken de facto kostar årligen. Det är också en åsikt som ledamoten Måtar ger uttryck för.

    Hur kommer det då sig att man har gått med i en regering som vill satsa mångdubbelt mer på skärgården än dessa 40 miljoner som nu är aktuella? Tunnel, Prästösund, två färjor och ett skadestånd, det är ju hundratals miljoner euro som ligger vid i den påsen. Hur kommer det sig att Obunden samling har sagt ja till den affären?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:16

    Fru talman! Ledamot Gunell, mig veterligen finns det ju inga beslut som är fattade ännu. Sedan undrar jag hur ledamoten Gunell har räknat? Jag känner inte igen de här siffrorna, de är ju tagna ur luften så det är svårt för mig att svara.


  • Ja, om man tar det lite i stora drag så vet vi att en färja är en investering på åtminstone 20-30 miljoner, och två sådana investeringar. Ett skadestånd bedöms av dem som har haft en uppfattning i saken till 5-10 miljoner. Prästösundsbron var i de kalkyler som fanns för många år sedan runt 24 miljoner, om jag minns det rätt, så det kommer till. Vad kostnaden är för en trygg och säker tunnel i 10 kilometer vet vi inte, men prislappen kan bli ofantlig. Därför har man inte byggt några tunnlar heller i Östersjön för att det är alldeles för riskabelt.

    Den här politiken blir ett stort frågetecken, åtminstone för min del.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:18

    Fru talman! Ledamot Gunell, jag kan bara konstatera att inga beslut är fattade. Jag har en annan uppfattning när det gäller exempelvis beräkningen av skadestånd. Att beräkna ett eventuellt skadestånd till följd av ett eventuellt avbrytande av projektet med hybridfärjan, så det gäller 15 år som man ska räkna på. Och om man ser generellt på lönsamheten i den verksamheten där vi har operatörer så har ju lönsamheten varit väldigt låg, därför att anbuden har varit väldigt pressade. Det ska bli väldigt intressant att se hur ni har räknat det här. Ni talar om väldigt hög lönsamhet som inte annars har
    existerat men som helt plötsligt nu existerar när man ska räkna på ett skadestånd och skrämma upp folk. Valet är ju förbi nu så vi behöver inte hålla på med det längre.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 15:19

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet betänkande ges, som sagt, i ett brytningsskede mellan två regeringar och så ska det naturligtvis vara när regeringarna byter. Det enda vi vet med säkerhet är att många av momenten kommer att förändras och dessa beslut kommer förstås att visa sig i den första tilläggsbudget som den nya landskapsregeringen avger. Det är därför inte så stor idé att hänge sig så ivrigt åt den här debatten, men några saker vill jag ändå påpeka.

    Den socialdemokratiska gruppen tycker det är positivt att finansutskottet nu betonar betydelsen av det samhällskontrakt som utgår ifrån hållbarhetsagendan och som placerar målet om tillväxt inom ramen för agendans målsättningar, inte vid sidan om, inte ovanför, utan inifrån och utifrån själva hållbarhetsagendan. Jag har kämpat hårt för att den insikten ska komma till stånd och att den ska bli förstådd.

    Tillväxt och hållbarhet, respekten för klimat och miljö måste gå hand i hand och inte göra tillväxten till ett alibi för att pengarna ska tjänas oavsett villkoren för hur den tillväxten åstadkoms. Jag hoppas också att vi här i lagtinget ska komma till en djupare diskussion i det här nya lagtinget än vad vi kom till i det gamla om vad hållbar tillväxt i verkligheten betyder och hur man ska uppnå den.

    Det är också av vikt att man diskuterar de redskap som landskapet har för att åstadkomma den hållbara tillväxten. De 50 miljoner som nu lyfts ur PAFs kassa in till ägaren måste, tycker jag, användas på ett tydligt framåtsyftande sätt, inte till att lappa och laga i befintliga driftsutgifter. Pengarnas syfte är inte till för att blåsa upp budgeten med 50 miljoner, vilket jag bedömer som riskabelt, utan uttryckligen för att skapa omställning och framtidssatsningar.

    Jag tycker också, som Socialdemokraterna i sin reservation till budget 2020 påpekade, att det är viktigt att ha en bred och bra bedömning och utredning kring olika skatteavdrag. Det är också viktigt att man vet att de syften ett skatteavdrag är till för faktiskt främjar det man vill komma åt.

    Jag tycker att det finns en risk med att lämna bort en höjning av grundavdraget från år till år till förmån för ett eget åländskt skatteavdrag om man inte har helt klart för sig hur det påverkar olika kategorier av invånare i vårt samhälle. Jag tycker en sådan analys borde ha gjorts till budget 2020, men i den punkten så stod vi ensamma i regeringsblocket. Vi ska följa med spänning hur den nya regeringen väljer att ta sig an olika skatteavdrag.

    Fortsatta åtgärder behövs också för tandvården. Det är viktigt att ÅHS får ett uppdrag att nu göra en förstudie på en hurdan vagn eller ambulerande klinik som man behöver investera i så att den kan uppfylla lagen om bastandvård i skärgården och på institutioner. Den här vagnen, om den ambulerar i skärgård och på landsbygd, an också innehålla andra funktioner än bastandvård såsom till exempel vaccinationer eller mentalvårdstjänster. Det är ganska uppenbart att den investeringen man gjorde tidigare så där hade ÅHS inte gjort sitt jobb tillräckligt väl. Man hade inte studerat hur den här stolen faktiskt skulle kunna fungera i praktiken när det gällde montering, hygieniska frågor och verksamhetsställen med vatten, el och avlopp.

    Så jag tycker det är viktigt att nya regeringen ger ÅHS i uppdrag att göra en sådan här förstudie i syfte att sedan införskaffa en multifunktionell tandvårdsvagn för skärgård och landsbygd och även för äldre på institution som har svårt att resa till Mariehamn för att få sin tandvård.

    Vad det gäller trafiken så kan man bara häpna åt finansutskottets skrivningar. Allt tal om en ekonomisk återhållsamhet går åt pipsvängen när man kommer till området trafik, för här ska pengarna flöda fritt. Har man nu glömt att kortrutt handlade om inbesparingar i driften? Det var hela syftet med de här åtta år långa utredningarna som landskapsregeringen har gjort och betalat mellan 3 och 5 miljoner euro för. Nu ska det vara extra allt!

    Det inflytande som bolaget FS-Links haft i den nya regeringen är ganska oerhört. Jag tycker att media kanske borde granska vilka löften och allianser man skapat mellan regeringen Thörnroos och bolaget FS-Links. Det förefaller inte för mig särskilt objektivt och inte heller är det bra för den integritet som en regering och förvaltning behöver ha i relationer till olika aktörer på marknaden.

    Jag gör också en iakttagelse. Utskottet har valt att höra bara den ena sidan av olika frågor men inte den andra. Ett utskott behöver söka svar på frågor och höra personer med olika syner. Här hör man fiskodlarföreningen men inte miljöexperterna. Man hör tunnelförespråkare men man hör inte projektägarna varken från Ansgar, Finnferries eller Bygg AB. Är det så att man kanske inte riktigt har modet att se dem i ögonen som man ska riva sönder avtalet med eller riva upp de 80 arbetstillfällen som nu tänker gå om intet? Man är kanske inte lika tuff då. Ordförande Pettersson sade att det var onödigt. Ja, det kan man ju undra. Men vill man riva ingångna avtal så måste man också vara beredd att ta höjd för skadestånd.

    Så jag hoppas att regeringen hittar en annan modell för det än att skattebetalarna ska stå för kostnaderna. Tack, herr talman!


  • Tack, herr talman! Om tre veckor har vi tio år kvar, tio år kvar, tills de globala utvecklingsmål ska nås, tills de sju strategiska utvecklingsmålen ska nås här på Åland. Klockan klämtar. Vi har en otrolig klimat- och miljöskuld som vi behöver hantera. Jag noterar att ledamoten Gunell noterar det och har noterat det under en lång period. Jag noterar att ledamoten har varit en väldigt viktig aktör i att implementera och arbeta framåt utifrån Åland utvecklings- och hållbarhetsagenda.

    Jag noterade också att ledamoten lyfte behovet av en diskussion kring hur vi använder oss av våra ekonomiska instrument idag för att styra mot hållbarhet. Men ändå likväl pratade ledamoten om kritik kring den här landskapsregeringens arbete för de inbesparingarna. Jag skulle vilja höra vilka investeringar ledamoten ser att vi behöver göra under inom de fyra kommande åren för att arbeta för hållbarhet?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:28

    Jag har jobbat i åtta år med de investeringarna och det jag lämnar efter mig visar vad vi har velat investera i. Det är energiområdet, det är vatten; dricksvatten och det är många, många andra saker som ledamoten Holmström mycket väl vet. Vi har också sjösatt hela hållbarhetsagendan och bärkraftsarbetet.

    Nu är det nog upp till ledamoten Holmström, som en del av det nya regeringsblocket, att visa på vilka konkreta åtgärder man vill gå vidare med för att åstadkomma den här förändringen.


  • Talman! Det stämmer mycket väl, vi har ett annat läge och de konkreta frågeställningar som ledamoten Gunell vill att vi ska framföra så kommer vi att diskutera på måndag.

    Men nu diskuterar vi den kritik som ledamot Gunell framförde mot den nu sittande nya regeringen vad gäller investeringar. Så klart att vi behöver göra investeringar. Men det är kanske inte samma investeringar som har gjorts under de åtta tidigare åren.

    Jag skulle vilja höra de förslag som Socialdemokraterna har istället för att kritisera oss. Vad skulle ni vilja se att vi gjorde? Vad skulle ni vilja se att Åland gjorde för att öka hållbarhetstakten?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:29

    De förslagen är många, men är det inte regeringsprogrammet som ska debatteras på måndag, nu talar vi om finansutskottets betänkande. Utifrån det har jag nämnt kombinationen av hållbarhet och tillväxt och hur de frågorna faktiskt kan gå hand i hand. Vad betyder det när man ska expandera fiskodling till exempel? Vad är hållbar tillväxt och miljönsamhet på det området? Hur är det inom jordbruk, inom skogsbruk och inom fiskeri i övrigt? Hur är det inom energiområdet? Det är de här konkreta svaren. Konsumtion överhuvudtaget och skatteavdrag som är tänkta för ökad konsumtion osv. Här finns många aspekter. Det här är inget lätt område. Min uppfattning är att det inte finns en enda politisk ledare i världen idag som riktigt vet vad de ska göra. Därför behövs det en djup och viktig diskussion i den här frågan.


  • Talman! Jag vänder mig egentligen bara emot en slags verklighetsbeskrivning som ledamoten Gunell rätt ofta ägnar sig åt. Uppfattningen blir rätt självcentrerad om hur arbetet med det hållbara Åland egentligen har tillkommit. Det är rätt mycket "jag" och det är rätt mycket vad som har hänt under den gångna mandatperioden.

    Jag skulle vilja påminna om betänkandet från september 2014 från finans- och näringsutskottet. Det antogs enhälligt av detta lagting för att man skulle få hållbarhetsarbete på plats. Vi skrev på den tiden att de fyra hållbarhetsprinciperna inte ska tolkas bokstavligt utan närmast ses som riktlinjer. Vi sade också en femte hållbarhetsprincip är viktig för att bibehålla konkurrenskraften för att nå social hållbarhet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:32

    Det är absolut inte min mening att förefalla självcentrerad. Att göra Åland till ett hållbart samhälle är definitivt ingen enmansshow. Det är definitivt ett lagarbete.

    Därför är jag stolt över att vi under de senaste fyra åren har kunnat skapa ett samhällskontrakt mellan offentlig och privat och tredje sektor i syfte att kunna jobba tillsammans sida vid sida. Hållbarhetsrådet speglar det här arbetets sammansättning och där utifrån så måste man arbeta strukturellt och tydligt med ett starkt ledarskap. Det är helt nödvändigt. Det är absolut ingen enmansshow.


  • Tack, talman! Då ska jag vidareutveckla mig lite. När det handlar om privat företagsamhet så har vi på Åland väldigt ofta sett det gå i bräschen för hur samhället har utvecklats.

    Vi kan ta färjetrafiken som det första och tydligaste exemplet. Det var privata entreprenörer som satte igång den. Vi kan ta nästa steg som handlar om hur vi har gjort Åland mindre koldioxidberoende. Det är skapandet av flisvärmeanläggningen inom Mariehamns stad. Privata intressenter drev på det tillsammans med samhället, tillsammans med landskapet och de har lyckats göra sig i stort sett fossilt oljeoberoende. Idag har vi med hjälp av flis tagit ner utsläppen på ett fenomenalt sätt. Man har kastat ut tusen oljepannor. Det är tack vare ett samarbete mellan det privata och det offentliga.

    Av det skälet så undrar jag varför Socialdemokraterna går emot planerna på en tunnel som skulle göra exakt samma sak och hela Åland mera hållbart.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:33

    Jag går emot en tunnel för att det är fullkomligt ekonomiskt orealistiskt. Det är min absoluta uppfattning. Man får väl ha infrastrukturavdelningen att utreda det här för fjärde gången. Jag tror tyvärr man kommer till samma resultat. Men vi ska avvakta och se.

    Jag vill på två punkter bemöta ledamoten Pettersson. Jag har under hela den här
    hållbarhetsagendans tid sagt att samhället inte kommer att klara den här omställningen enbart med våra skattemedel. De privata aktörerna måste vara med och investera i rätt riktning.

    Jag tycker att det är mycket glädjande att se hur det åländska näringslivet i många fall går i bräschen för en hållbar utveckling och deras intresse att profilera Åland som en hållbar ö är stort. Det är någonting att bygga vidare på. De privata pengarna behövs för omställningen. Vi klarar inte det med den kassa, och stundom magra kassa, som landskapet och kommunerna har tillsammans. Det är bara så.


  • Som jag sade här i en replik tidigare till ledamot Silander så funderar regeringen inte på om PAF-pengarna, här 50 miljonerna, som finns i budgeten ska sättas i en fond. Jag tror att vi anser att de ska reserveras.

    Den nya parlamentariska kommitténs uppdrag blir då lite förändrat i förhållande till hur det var tidigare. Man ska en gång för alla ta fram regler för hur man kan använda PAF-pengar så att det inte ska vara ett bekymmer i framtiden.

    Och självklart, jag håller med ledamot Camilla Gunell, självklart så ska det vara framåtsyftande, det ska vara tillväxt och omställning och framtidssatsningar som pengarna ska kunna användas till.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:36

    Det tycker jag låter mycket bra. Så var tanken från början att de ska användas till. Jag tycker för min del att man behöver fundera över om det är för olika typer av överföringar, är det för investeringar, vem ska nyttja de här pengarna, ska de kunna gå till företag eller ska de kunna gå till tredje sektorn och vem ska kunna använda dem? Ska de kunna gå till partnerskap mellan privatoffentligt för att skapa goda projekt? Jag tror att allt detta ska kunna definieras i det här fortsatta parlamentariska arbetet. Det enda jag säger nej till är att de här pengarna sätts in i regelrätt drift av landskapet och därmed blåser upp kassan med 50 miljoner. Det ser jag som riskfyllt.


  • Tack, herr talman! Självklart så ska tredje sektorn förses med mer pengar precis som vi har gjort hittills. Vi tillsätter ju faktiskt en parlamentarisk kommitté där alla partier kommer att få vara med och bestämma hur det ska se ut. Jag vill inte föregå det arbetet, utan ser fram emot resultatet och att man sedan får sedan tillämpa de nya reglerna i budgeten.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:37

    Tack för det. Vi ser fram emot att delta i det parlamentariska arbetet.


  • Herr talman! Ledamot Gunell, jag undrar när det gäller den här ambulerande tandvården så varför skulle den erbjudas befolkningen till exempel på Föglö men inte befolkningen på Vårdö och till exempel Simskäla? Hur resonerade ni då en gång i tiden när ni antog den här lagen?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:38

    Vi resonerar så att människor som bor långt ifrån Mariehamn är tvungna att lägga åt sidan allt sitt viktiga arbete och sin löneförtjänst under regelbunden tid för att åka till Mariehamn och sköta sin tandvård.
    Vi såg det som ett bortfall, ett ekonomiskt bortfall, för människor som bor långt ifrån stan.

    Förr fanns det också en ambulerande klinik som besökte Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar och även Föglö räknades in eftersom som Föglö har ett färjpass. Skärgårdsbor som var bosatta i skärgårdskommunerna hade då rätt att komma till den bastandvården när vagnen befann sig i den kommunen. Så var det förr. Det är något som man tycker att är en service helt enkelt för skärgårdsborna och som jag tycker att de är värda att få.


  • Herr talman! Ledamot Gunell, men min fråga var varför inte vårdöborna fick det här? Är inte de skärgårdsbor och i synnerhet simskälaborna?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:39

    Jag kommer inte riktigt exakt ihåg hur de resonerades när den här lagen togs. I det här skedet är det ganska många år sedan.

    Det jag oroar mig mera över är hur landskapsregeringen och ÅHS ska uppfylla lagen, det vill säga tillse att skärgårdsborna får den bastandvård som de har, enligt lag, rätt till. Det måste ju göras investeringar som behövs för att kunna tillgodose den här gruppen och deras behov av tandvård.

    Men, som jag sade, gör man en bra studie så kan man kanske med den här servicen inkludera randkommunerna. Man kan inkludera institutioner och äldre som har svårt att ta sig fram. Man kan utveckla det här konceptet istället för att avveckla det som jag tycker att det här förslaget att stryka pengarna lite andas.


  • Talman! Jag uppfattar att ledamoten Gunell är lite förvirrad av dagens diskussioner kring skärgårdstrafiken och det är jag också sannerligen. Vi fick först en presentation av utskottsordförande där man sade att nu ska vi satsa på en tunnel. Sedan har vi hört ett gruppanförande från regeringsblocket, som också innehar infrastrukturministerposten, där man säger att skärgårdstrafiken inte ska kosta så mycket. Så jag delar den här förvirringen och hoppas att den nytillträdda infrastrukturministern kommer upp och ger lite klarhet i den här frågan och också andra frågor som har kommit upp under dagens debatt.

    Men det jag vill konstatera är att jag också är positivt överraskad över de skrivningar som finns om hållbarheten. Jag var faktiskt oroad länge att man på allvar skulle skrota hela det hållbarhets- och bärkraftsarbetet som hittills har påbörjats och genomförts.

    Men däremot är jag kanske inte lika optimistisk som uppfattade ledamoten när det gäller det kommande verkställandet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:41

    Nej, så är det naturligtvis och nu är det ju upp till regeringen att föreslå. Det är regeringen som föreslår och lagtinget som tar ställning till regeringens förslag. Regeringsblocket är ansvariga för att nu sätta konturer på de här skrivningarna. Hur uppnår man då hållbar tillväxt? Jag hoppas att ordet hållbar har lika stora bokstäver som tillväxt och inte tvärtom och att de faktiskt kan gå hand i hand. Jag har genom åren många gånger sett att man sätter in ordet hållbart och sedan menar man inget mer utan det blir bara tomma ord. Så vi får väl vänta och se.


  • Talman! Jag delar också ledamoten Gunells oro för tandvården. Man tillsatte den här bastandvården i skärgården som en positiv särbehandling, vilket är möjligt ifall man har det under en testperiod. Det rimliga hade varit att man också hade breddat det till andra, eller - som jag tycker - ta bort det från skärgården. Jag tycker att den här balansen är väldigt skev, att vissa delar av befolkningen har rätt till allmän bastandvård och andra har det inte.

    Men som jag också tidigare konstaterade så uppfyller ÅHS inte lagstiftningen när det gäller det här, eftersom man de facto inte kan bruka den nuvarande lösningen. Genom att förlänga den här processen så kommer det att vara en ännu längre tid där ÅHS inte uppfyller sitt lagstadgade ansvar. Jag är lite förvånad över den samlade hanteringen av tandvårdsreformen. Jag tycker att antingen så gör man det ordentligt eller så gör man det inte alls. Nu verkar det som att man fortsätter med halvmesyrer.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:43

    Jag tycker att man fortfarande måste minnas att de som bor i skärgården lever under särskilda omständigheter som ibland kräver särskilda åtgärder och en positiv särbehandling. Så var tanken med den här tandvården för skärgårdsbor. Åtminstone när jag var barn, medan det fanns bönder och människor med djur, så tog det en hel dag att åka till Mariehamn för att få tänderna lagade. Det finns också människor i skärgården som den här resan är för tung för. Jag tycker att man ska fortsätta att ha en positiv behandling av skärgårdsbor som har svårt att resa till Mariehamn och acceptera att de någon gång också kan få någonting som kanske inte alla som bor i Mariehamn eller Jomala får.


  • När det gäller den ambulerande tandvården så är det ju precis som ledamoten Gunell sade, vare sig elanslutningar eller avloppslösningar var på plats. Det är ju Socialdemokraterna som har drivit på det här projektet. Grundtanken är bra. Men istället för att säga att det här inte riktigt fungerade så skyller man på att det är ÅHS som inte har gjort sitt jobb, vilket man kan ha lite olika åsikter om.

    När det sedan gäller infrastrukturen så blev jag väldigt förvånad över uttalandet som ledamoten Gunell gjorde. Hon sade att pengarna kommer flöda fritt nu. Var hittar hon den formuleringen? Var hittar hon någonting som tyder på det i finansutskottets betänkande?

    Däremot var det väl så att pengarna flödade fritt i den förra regeringen när man gick in för elhybridfärjan och Gripöprojektet utan att det ens fanns en majoritet i dåvarande lagting, och nu finns det ju definitivt inte en majoritet. Det här uttalandet om att pengarna nu kommer att flöda fritt, det förstår jag ingenting av.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:45

    Jag tror att man ska komma ihåg att vad gäller trafiksatsningarna så fanns det en bred överenskommelse länge. Man gick från regering till regering och utredde det så kallade kortruttskonceptet, med utgångspunkten att man måste göra strukturella förändringar därför att skärgårdstrafiken ansågs för kostsam. Det ledde till olika privatiseringar av trafiken. Det ledde till ständiga diskussioner om inbesparingar i turer som var smärtsamma för skärgårdsborna. Det var utgångspunkten och det är det man har utrett alla dessa år. Hur ska man satsa rätt för att få ned driftsutgifterna på lång sikt för skärgårdstrafiken? Det är därför man har gjort alla dessa utredningar. Det enda projekt som visat sig ekonomiskt vettigt och lönsamt var östra och västra Föglö. Därför har regering efter regering gått vidare med det ända till en vecka före valet när man av någon anledning här tappade tappa tron på det här projektet.


  • Det finns ju ingen anledning till att bli ilsken tycker jag. Man måste ju kunna diskutera fast man har olika åsikter.

    Ledamoten Gunell sade att det fanns en bred förankring. Det stämmer ju inte, det fanns det ju inte och det fanns inte ens en majoritet för det beslut som dåvarande landskapsregering tog ett par veckor före valet. Jag måste säga personligen att jag, och jag tror att väldigt många ålänningar, tycker att det var ett väldigt fult sätt att ta besluten så pass nära valet. Man borde ha in inväntat valet och sett till att man hade fått en bred parlamentarisk förankring för den här typen av projekt och det hade man inte.

    Jag noterar att den nya regeringen strävar emot att få en bred parlamentarisk förankring. Jag hoppas att Socialdemokraterna kan lägga bitterheten åt sidan och vara med och medverka till att få till stånd en lösning som är hållbar framöver också, så att man inte håller på vart fjärde år och ändrar fokus för då blir det ingenting.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:47

    Den fromma förhoppningen hade jag och jag levde också i den tron. Ett parti som Centern som har jobbat för den här kortrutten i mandatperiod efter mandatperiod, sida vid sida av många av oss regeringspartier, plötsligt överger den fullkomligt och kommer med helt nya grepp.

    Så visst flödar ju pengarna fritt om man tänker att Gripö kostar 40 miljoner och nu är det två färjor, en tunnel, det är skadestånd och det är en bro till Prästösund. Räkna själv hur många miljoner det blir!


  • Talman! Bästa ledamöter. Man kan åtminstone inte säga att politik är tråkigt. De som för några månader sedan stod vid sida och höll varandra i handen har nu släppt taget och nya konstellationer kommer fram. Det är så det är. Ibland är vi inne i politiken i regeringsställning, ibland är vi i opposition. Det är saker som vi får lära oss leva med och som vi får lära oss hantera, vare sig vi gillar det eller inte, så länge vi lever i ett demokratiskt samhälle där vi accepterar det valresultat som kommer fram.

    Jag kommer inte att kommentera den här budgeten i detalj. Jag har egentligen bara en sak jag vill säga. Det är att jag har varit borta ur den här salen mindre än tolv timmar och redan nu tycks regelverket har förändrats. Mig veterligen har vi aldrig tidigare nämnt olika företag vid namn här och dessutom upprepat vid flertalet tillfällen. Det är främst av den anledningen att ett privat företag eller en privat person inte har möjlighet att försvara sig själv. Därför ska man inte heller göra så.

    Jag vill vara riktigt tydlig. Varken som regeringsbildare, som lantråd eller som ordförande för Åländsk Center har jag något att dölja vad gäller interaktionen, vad gäller samspel, vad gäller samtal eller vad gäller något med det privata näringslivet om det sedan har att göra med att bygga, sälja tjänster eller att vara aktivt deltagande i den demokratiska processen. Jag har inget att dölja. Mitt parti har inget att dölja. Den här landskapsregeringen borde i rimlighetens namn, som knappt har suttit ett dygn, ha något att dölja. Tack.


  • Man hade hoppats på ett något mer positivt och kanske en aningen trevligare öppningsanförande av det nytillträdda lantrådet än vad vi nu fick.

    Jag tycker faktiskt att man måste påpeka att det är talmannen som tillrättalägger talare i den här salen. Kanske fru lantrådet har glömt bort att hon inte längre är vicetalman? Vi har andra talmän här i salen.


  • Jag skulle i stort sett säga samma sak. Här inne i salen beslutar talmannen om man får eller inte får nämna olika företag vid namn och ingen har stoppat mig. Det står också i betänkandet vilka som har blivit hörda, så därför får man nämna dem uppenbarligen. Så det får vi fortsätta med.

    Jag tycker att det är bra att lantrådet Thörnroos klargör sitt och sin regerings och sitt partis relationer till olika företag och härmed garanterar att hon kommer att agera objektivt och inte ge någon några fördelar, utan samma regler i upphandling och annat gäller för samtliga bolag i landskapet Åland och utanför Åland.


  • Talman! Det kan jag garantera. Jag som lantråd svor den eden igår. Jag ska ha en objektivitet, jag ska behandla alla rättvist och det kommer jag till stå för. Jag kan beskyllas för mycket politiskt, det vet jag, av både mina fiender och mina av vänner ibland emellanåt också, men jag är rakryggad och jag står för det jag har sagt. Så är saken.

    Jag kommer inte, som jag sade i mitt inledningsanförande, att närmare gå in på finans- och näringsutskottets betänkande. Det är ju ändå en situation som uppträder vart fjärde år när en regering har lagt en budget och en annan regering ska ta emot den och det finns en del komplikationer där däremellan om man uttrycker det så.

    Men jag tycker att det är viktigt att det gällande regelverk som finns i Ålands lagting vad gäller respekt både inför individer och inför privata företag som inte omnämns att man ska vara försiktig hur man hanterar det här i salen eftersom de inte har en möjlighet att försvara sig.


  • Tack för det. Jag har heller inte ställt något företag i en försvarsposition. Den enda som jag har bett att ska förklara sig är Centern och lantrådet själv. Det är helt på sin plats att det är lantrådet som går upp och bemöter det här och inte någon privat företagare, det är vi helt på det klara med.

    Sedan tror jag att det är väldigt bra att lantrådet betonar respekt och god ton här i lagtinget. Jag hoppas det blir bättre den här mandatperioden än vad det var under den förra som vi nu lägger bakom oss, för där var lantrådet Thörnroos inte ett gott exempel. Jag hoppas att vi nu går mot en bättre framtid här i lagtinget.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 15:53

    Herr talman! Vad har vi råd med, egentligen? Fråga någon av de en halv miljon människor som demonstrerade på Madrids gator förra veckan. Fråga den utbrända småbarnsmamman som inte lyckas möta amorteringarna. Fråga den gamle mannen som inte har någon att prata gamla goda historier med. Fråga dig själv. Jag har frågat mig. För mig handlar det om - ja ni vet säkert själva - hållbarhet.

    Hållbarhet. Att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Där är vi inte idag. På Åland har vi insett det globala välfärdssamhällets baksidor, samlat kraft och gjort hållbarhet till vårt eget: Vi kallar det bärkraft. Det är något mer än en vision om var vi ska vara år 2051. Mer än fyra internationella hållbarhetsprinciper. Mer än ett dokument - Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Det är något mer än några organisationer eller storföretag som tillsammans stöder agendan. Det är mer än ett pris.

    Det är en bred folkrörelse bakom ett brett samhällskontrakt. Samhällskontrakt. Smaka på det ordet. Samhällskontrakt är ordet som finans- och näringsutskottet nu satt i sin mun för första gången - det är otroligt glädjande.

    Men nu är lovordens och prisernas tid över. Om vårt bärkraftsarbete ska bli en fortsatt framgångssaga krävs ett nytt sätt att se på ledarskap. Det är ett ledarskap som sätter hållbarhet i första rummet. Precis som redan skett på andra framsynta öar som Nya Zeeland och Island. För vi har inte längre tiden att betrakta hållbarhet som en modefluga eller något som sker vid sidan av den riktiga politiken. Hållbarhet är den riktiga politiken.

    Vi måste våga två saker om vi håller med om det: 1) Styra med dokument och 2) styra med pengar .

    För så här är det. Den fria marknaden är ingen välgörenhetsorganisation. Men det är ett spännande anpassningsbart maskineri som tidigare har bidragit till en rad lösningar och kommer att bidra till lösningarna på våra utmaningar idag och i framtiden. Vårt uppdrag som politiker är att forma marknadens förutsättningar att lösa utmaningarna för hela samhällets bästa.

    Det har hänt förr. När freoner förbjöds då fortsatte kylskåpen att fungera. När gifter som kvicksilver och klor förbjöds då kunde pappersfabrikerna i norra Sverige fortfarande producera papper. När EU-parlamentet här nyligen förbjöd engångsartiklar i plast så hittade entreprenörer nya sätt att tillverka till exempel sugrör på. Vassen har nu blivit en framgångssaga, en business i Norden. Men det skulle inte hänt så här snabbt utan lagar och regler.

    När stater går från fossilsubventioner till att stöda förnyelsebara och smarta elnät, då ökar köpkraften för solceller och vindmöllor. När skatten för reparationer sänktes i Sverige nyligen, ja då växte nya företag fram vilket också banade vägen för den nu internationella kampanjen White Monday, som många säkert har hört talas om. När upphandlingskriterier ändras för att gynna småskaligt giftfritt jordbruk, då ser vi allt fler konvertera till nya produktionsformer.

    Men det skulle inte hända utan att politiker styrde gemensamma resurser mot gemensamma mål.

    Det bästa av allt: Näringslivet efterfrågar det här. Långsiktiga, klara spelregler där det lönar sig att bry sig om vår planet, våra medmänniskor idag och i framtiden. För de inser själva att konsumenter i framtiden - och redan idag - kräver det av dem. Så varför inte gå i bräschen och vinna marknadsandelar? Det är ju bland de nya innovativa företagen som vi kommer att se den snabbaste ökningen, och de är de som kommer att attrahera kapital och högkompetent människor. Vår roll som politiker är att stöda dem så mycket det bara går.

    Det gör mig därför glad att finans- och näringsutskottet skriver: "En förutsättning för ett långsiktigt välmående näringsliv är att fortsätta driva på förverkligandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.”

    Herr talman! Smarta elnät. Våtmarker. Moderna skärgårdsfärjor. Friskvårdssatsningar. Att driva på utvecklings- och hållbarhetsagendan kommer att kräva investeringar. Det är inte som att vi på Åland har hur mycket pengar som helst. Det är därför inte svårt att förstå att finans- och näringsutskottet önskar att landskapsregeringen stimulerar en ökad tillväxt för att skapa skatteintäkter som i sin tur går till investeringar i hållbarhet.

    Men icke desto mindre är det ett språkbruk som ofta är flummigt. Vad är det för tillväxt som avses? Och vilken tillväxt vill vi ha mer av?

    Julklappshysterin är bra för tillväxten. Att alla ska ha egen bil, helst två, är bra för tillväxten. Att vi reser till andra sidan jorden minst en gång per år är otroligt bra för tillväxten. Att kylskåpet går sönder just då garantin gått ut är väldigt bra för tillväxten.

    Men dessa saker skapar knappast en bättre planet eller mer välmående människor. Så evig ekonomisk tillväxt mätt i BNP kommer aldrig att visa om vi nått ett helt hållbart samhälle eller inte. Det här har ju många fattat.

    I ett land där glaciärer som Okjokull smälter, där går Island ut och berättar att de behöver komplettera BNP. I ett land där bränder har härjat och härjar, där går Nya Zeeland ut och berättar att de behöver komplettera BNP. Skottland pratar om sin resa mot en som de kallar det - modern ekonomi - som kompletterar BNP. Och Bhutan har redan implementerat ett alternativt välfärdsmått - lyckoindexet, som kompletterar BNP. Det här händer i världen just nu.

    Men även om ordet tillväxt är flummigt och bedrägligt så måste vi ändå hålla med om en sak: Vi måste få fart på omställningstakten. Och det kommer att kräva nya former av business. Mot den bakgrunden är det glädjande att finans- och näringsutskottet riktar in fokus på flera spännande områden. Områden som nämns är Högskolans potential att driva forsknings- och utvecklingsprojekt, mer hållbar kulturturism, innovativt jordbruk som tjänar pengar på biologisk mångfald, förbättring av förutsättningarna för kustnära fiske och förnyelsebara energikällor.

    Om det är något som ger det åländska näringslivet framtidshopp så är det just omställningen till ett hållbart Åland. Där finns framtiden.

    Herr talman! Vad har vi råd med, egentligen? En sak är säker. Tiden för fina ord är över. Tiden för flummiga floskler är förbi. Tiden för att bortförklara sig eller skylla på någon annan är ett minne blott. Nu går det inte längre att skylla på att ekonomin kanske kommer att svikta om några år. För vi har inte råd att förlora de pollinerande bina. Vi har inte råd att låta matjordarna växa igen när behovet av livsmedel ökar. Vi har inte råd med skenande sjukvårdskostnader för uteblivna satsningar i friskvård. Vi har inte råd att smutsa ner Östersjön och äventyra fiskleken. Vi har inte råd att fortsätta bränna ut människor på en utbränd planet.

    Så vad har vi råd med, egentligen? Det vi har råd med är framsynta investeringar i bärkraftiga verksamheter, i nya affärsmodeller som inte sliter på vare sig människor eller planet. Det vi har råd med är insikten att då alla delar av samhället arbetar tillsammans mot ett hållbart Åland kommer det att uppstå väsentliga inbesparingar inom bland annat hälso- och sjukvården, vilket lösgör resurser för nya hållbara investeringar.

    Det vi har råd med är att se bortom det kortsiktiga kvartalsekonomiska tänket och prioritera det långsiktiga värdeskapandet såsom ålänningar har gjort i alla tider, så klart. Det är den bästa investering vi kan ge oss själva och våra barn.

    Så klart vi ska ha råd att fixa vår planet och våra människor på en och samma gång. Så klart vi ska ha råd att ställa om Åland. Det är ju den bästa investeringen. Det ger oss också hopp för framtiden, så klart. Tack!


  • Talman! Lovordens tid är förbi säger ledamoten Simon Holmström. Samtidigt står han själv och säger en rad lovord samtidigt som han ingår i en majoritet som nu har tagit ett betänkande som inte håller sig inom hållbarhetens ramar. Samtidigt har man gått in i regeringskonstellation som tycker att just tillväxt är det kanske absolut viktigaste som vi nu på kartan.

    Talman! Det är ledamoten Holmström som står för lovorden och inte praktiken.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:04

    Lovordens tid är över, talman, med det menar jag att lovord inte kan stå ensamma. Vi måste konkretisera Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Vi måste göra den till praktisk verksamhet.

    För det är nämligen som så att tittar vi på statusrapporterna som har kommit tre gånger så stampar Åland på stället. Vi har inte minskat våra utsläpp markant. Vi har inte ökat produktionen av ekologiska livsmedel markant. Vi har inte stävjat utvecklingen inom psykisk ohälsa. Det finns mycket att göra.

    Jag är väldigt glad för att den nya regeringen ser de här utmaningarna och faktiskt har formulerat konkret politik och det kan vi återkomma till på måndag.


  • Talman! Problemet är bara det att ledamoten Holmström ingår nu i en regeringsmajoritet som har skrivit ett betänkande som inte håller sig inom hållbarhetsprinciperna. Ledamoten Holmström har själv lovat att man inte kommer att godkänna beslut som går utanför ramarna. Men istället står man här och pratar om småbarnsmammor, det ena och det andra på ett dramatiskt sätt. Men det är inte det som gäller i politiken!

    Nu har Hållbart initiativ gått in i landskapsregeringen. Det är dags för konkreta steg. Det är dags att visa upp att man når de resultat som man lovade under valkampanjen. Det är inte att stå här och prata om det ena och det andra, utan det är att kräva att finans- och näringsutskottets betänkande håller sig inom hållbarhets principerna vilket det inte gör.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:06

    Talman! Finans- och näringsutskottet skriver på ett väldigt förtjänstfullt sätt att den tillväxt som avses ska hållas inom Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda där de fyra hållbarhetsprinciperna finns ganska klart. De finns helt enkelt där.

    Om man ska fatta beslut som gör Åland hållbart så måste vi inse att vi inte kan inte gå tillbaka. Vi kan inte fatta beslut som bryter mot de fyra hållbarhetsprinciperna. Det är därför som finans- och näringsutskottet skriver just det här.

    Vi i Hållbart Initiativ ser med glädje på en ekonomisk tillväxt som blir ett resultat av ett hållbarhetsarbete. Vi ser inte med glädje på ekonomisk tillväxt som överanvänder jordens resurser och det tror jag att gemene man förstår. Det är därför jag pratar om småbarnsmammor och vanliga människor för det är till dem som vi ska ge framtidshopp.


  • Tack, herr talman! Som ledamot i lagtingets opposition så är jag väldigt ledsen att jag behöver ställa mig upp och gå i opposition mot en av mina närmsta vänner på fritiden, ledamot Holmström. Men jag behöver göra det. Jag väldigt ledsen när jag läser betänkandet och lyssnar samtidigt på det som ledamot Holmström anför i sitt anförande.

    Jag ser väldigt lite saker som jag kan säga att blir konkreta investeringar i hållbarheten. Man pratar om flummiga floskler och tiden för det är förbi. Samtidigt går man med på att riva upp ett avtal angående skärgårdstrafiken med så hisnande summor pengar som man hade kunnat lägga på hållbarhetsarbete. Jag skulle vilja ha ett förtydligande.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:08

    Talman! I finans- och näringsutskottet betänkande så finns flera områden där vi kan spara pengar, där vi kan ställa om Åland och det berättade jag om i mitt anförande. Det handlar om högskolans potential att driva forskningsarbete, det handlar om hållbar kulturturism, innovativt jordbruk, kustnära fiske och förnyelsebara energikällor. Det finns en hel del och det finns också en hel del i regeringsprogrammet.

    Vad gäller skärgårdstrafiken så måste vi insistera. Vi har skruttiga färjor vi just nu och de är fossildrivna. Vi måste faktiskt insistera, vi ska inte byta ut färjorna på ett sätt som också påverkar känsliga naturmiljöer. Vi ska driva omställningsarbetet på ett sätt som är skonsamt för miljön och det sparar också på driftskostnaderna.


  • Det jag ser som det största problemet är att vi inte har råda att hålla en sådan här långsam takt i omställningsarbetet. Varför investerar vi i lösningar som uppmanar till fortsatt privatbilismen och till att varje person på Åland ska vara beroende av ett eget fordon? Jag skulle önska att vi skulle ha tagit lite kraftigare tag, lite mera kollektiva lösningar för att kunna bo och verka ute i skärgården också.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:09

    Talman! Jag kan med väldigt stor glädje säga att det kommande regeringsprogrammet har trafiklösningar som ett väldigt stort fokus vad gäller kollektivtrafiken.

    Ledamoten ställde frågan: Har vi råd att göra så många investeringar i skärgårdstrafiken? Jag ställer motfrågan: Har vi råd att ha skruttiga skärgårdsfärjor? Har vi råd att fortfarande ha de fossildrivna? Nej! Därför måste vi investera och därför måste det finnas en samsyn i hur vi investerar så att vi inte bygger upp någonting under fyra år och sedan skrotar projekt efter fyra år.

    Därför välkomnar jag ledamoten Eckerman i det kommande arbetet att faktiskt, tillsammans för Åland, hitta gemensamma trafiklösningar som handlar om ganska stora investeringar. Men vi måste vara tillsammans här, för annars blir det att söndra och härska.


  • Tack, talman! Det är märkligt, om man resonerar på det sätt som ledamoten Holmström gör att man då är med och säger nej till en elhybridfärja som redan är beställd och som väldigt snabbt hade kommit i trafik.

    Det som jag dock vill börja med att säga är att det är lite som ljuv musik när ledamoten Holmström pratar om att forma marknadens förutsättningar och styra med pengar och dokument. Det låter som socialdemokratisk ekonomisk politik.

    Men sedan kommer finans- och näringsutskottets betänkande som bara handlar om tillväxt och tillväxt och tillväxt och tillväxt. Och precis som mot Holmström säger så är det flum och floskler som man kommer med när man pratar om hållbar tillväxt utan att definiera vad det är.

    Jag skulle gärna höra ett svar på frågan: Vad konkret är det man vill göra som man inte har gjort förut? För det mesta som jag (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:12

    Hållbar tillväxt, talman, det är ett begrepp som förekommer i finans- och näringsutskottet betänkande. Det specificeras på sätt som jag redan har anfört när jag hade replikskiften med din kollega ledamoten Eckerman

    För övrigt gick er partiledare upp hit i talarstolen och välkomnade inramningen av hållbar tillväxt utifrån Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som på ett väldigt tydligt sätt - genom en vision, genom sju strategiska utvecklingsmål och genom fyra hållbarhetsprinciper - berättar hur vi ska öka på omställningstakten. Det ligger till grund för regeringssamverkan och det ligger till grund för det kommande regeringsprogrammet.

    Jag hoppas att vi kan ha en bra diskussion om det på måndag.


  • Tack, talman! Hållbar tillväxt, om man kan definiera det på ett gemensamt sätt och verkligen mena samma sak så välkomnar jag det och det har vi jobbat med under den gångna mandatperioden väldigt mycket.

    Men min fråga gäller: På vilket sätt och vilka konkreta åtgärder, som man inte jobbat med tidigare, avser ledamoten Holmström att ska leda till till den här upptrappade omställningstakten? Vad har inte funnits med i det tidigare arbetet som den här regeringen, och utgående från betänkandet, nu ska sätta i gång med? Vilka är visionerna och de nya idéerna? Man pratar om att steppa upp takten, på vilket sätt ska man göra det?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:13

    Talman! Jag välkomnar att ledamoten Fellmans intresse. Jag förstår också att ledamoten vill ställa finans- och näringsutskottets betänkande i kontrast till Hållbart Initiativs politik eller för den skull vår medverkan i regeringssamarbetet.

    Men frågan är den, kan inte vi ha den diskussionen på måndag? Kan inte vi med stolthet presentera de konkreta satsningar som vi gör inom regelverk, inom lag men också inom hur vi styr de finansiella resurserna? Jag hoppas att vi kan ha den diskussionen nu istället för att vi ska ha den inom ramen för finans- och näringsutskottet betänkande. Det blir spännande.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 16:14

    Herr talman! Värderade kollegor. Många som lyssnade på remissdebatten sade att det var ett himmelens tackande till höger och vänster. Jag tror inte jag tackade då, så jag ska börja med att tacka kollegan Simon Holmström för ett väldigt intressant och inspirerande anförande. Det är för mig, på många sätt, ett nytt sätt att tänka, det sticker jag inte under stol med. Jag tycker att det är väldigt stimulerande att få höra någonting nytt. Så tack för det!

    Jag tycker också att det är ett bra betänkande som finans- och näringsutskottet kommer med. Det visar riktning för en ny och nödvändig tillväxtorienterad politik. Det tycker jag förstås att är bra.

    Jag kommer att diskutera ekonomi och tillväxt. Jag vet att det finns sådana som tycker att det är väldigt tråkigt. Ironiskt nog är det de som helst av allt vill spendera så mycket pengar som möjligt som tycker att det här med ekonomi och tillväxt är väldigt tråkigt.

    Tittar man på den ekonomiska översikten så väljer jag att direkt gå in på rubriken om Åland. Det är klart att vi påverkas av den finska politiken i högsta grad. Det är klart att vi påverkas av EU:s ekonomiska politik, men där kan vi tyvärr inte göra så mycket annat än att anpassa oss efter bästa förmåga. Så därför väljer jag, som sagt, att gå in på rubriken Åland direkt.

    Vi kan vi alla läsa att den åländska BNP-tillväxten ser ut att fortsättningsvis ligga i närheten av nollstrecket. Det kan också vara intressant att notera att tittar man på konsumentprisindex, som också är en indikator som berättar lite vad saker och ting är på väg, så mellan oktober 2017 och oktober 2018 så steg konsumentprisindex med 1,8 procent. Mellan oktober 2018 och oktober 2019 så står det nästan helt och hållet stilla, det är 0,2 procent, det är ingen ingen ökning alls. Det kan vara intressant att notera konsumentprisindexet för det är många avtal som är knutna till indexet. Det är många avtal som som leder till en tillväxt om konsumentprisindex ökar. Så det kan vara bra att tänka på.

    Jag hade igår kväll på Ålands sjöfartsmuseum förmånen att får höra ett anförande av Mats Löfström. Det var ett mycket initierat och bra anförande om sjöfarten. När han pekade på situationen i den finska riksdagen - de ständiga tankarna på att skära i sjöfartsstödet, utspel om passageraravgifter, stark lobbying från hotellsektorn i södra Finland mot sjöfarten och fackens agerande på sistone - så blir man rätt orolig. Samtidigt är sjöfarten en av de näringar som fortfarande växer. Varor behöver transporteras fram och tillbaka mellan länderna, det är så.

    Men jag ser ju vad som har hänt inom åländskt BNP, om ledamoten Holmström ursäktar att jag använder det vedertagna begreppet. Tittar man på sjöfartens BNP så är siffran 22 procent (den senaste siffran som är från 2017) av den åländska BNP. Går vi tio år tillbaka i tiden så var motsvarande siffra 34 procent. Ytterligare 10 år tillbaka i tiden, 1998, var 50 procent av åländskt BNP beroende av sjöfarten.

    Nu är det ju tack och lov så att sysselsättningen och BNP inte hänger inte ihop. Jag menar att även om fartygen är utflaggade så är det många ålänningar som får sin sysselsättning där, men skatter och intäkter går inte till det åländska samhället.

    Sjöfarten kommer nog att segla vidare men hoten är ju främst mot Åland. Svaret på detta är ju att vi måste få mera behörighet och då är det alltid någon som hoppar upp och talar om hur mycket det kostar. Men jag kan försäkra att det kommer att kosta betydligt mera om vi tappar sjöfarten helt och hållet.

    Jag vill, herr talman, apropå tillväxt gå in på sidan 9, tillväxtpolitiken som man nämner i finans- och näringsutskottet. Man säger i första stycket att "den åländska konkurrenskraften behöver stärkas och att åtgärder för att åstadkomma det behöver vidtas på bred front." Det här tycker jag att är väldigt bra och det här står jag bakom till hundra procent.

    Man pekar också på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Man säger att "kostnaderna som påförs näringsidkare bör hållas på lägsta möjliga nivå. Utskottet understryker vikten av en förenkling av regelverk och avbyråkratisering för att stärka Åland konkurrenskraft". Ni som känner mig vet att det här låter som ljuv musik för mig. Det här gäller inte bara ÅMHM utan det borde gälla generellt. Här får vi invänta mera konkreta förslag så småningom från vår alerta näringsminister. Jag stöder det här varmt och i och med att jag också stöder den nya regeringen varmt så kommer jag ständigt att påminna om det här.

    När det gäller jordbruket så har jag bara en kort kommentar. Det sägs i betänkandet "fokus i stödprogrammet måste vara på produktivitet och man måste stärka konkurrenskraften". Det här står jag fullständigt bakom. Jag tycker att det är väldigt bra formuleringar.

    När det gäller fiskodlingen och fiskerinäringen så hittar man kanske lite en renässans åtminstone inom politiken. Jag pekade på det här i Ålands Framtids gruppanförande och det är hög tid att vi gör någonting åt de här näringarna om vi ska ha något kvar, åtminstone när det gäller det kustnära fisket.

    En av de sista punkterna som jag vill ta upp i det här betänkande finns på sidan 12. Utskottet skriver att "man befarar att en modell med många fristående underliggande myndigheter kan vara kostnadsdrivande." Jag har absolut den uppfattningen att det är på det sättet så det är en bra formulering. "Den föreslagna etableringen av trafikverket är, enligt utskottet, inte motiverat" det håller jag också med om. Det här med att delegera iväg allt till höger och vänster är ju förstås ett väldigt bra sätt att slippa ta politiskt ansvar, men jag tror att det är viktigt att man får tillbaka mer djup och ansvar inom politiken och framförallt inom landskapsregeringens förvaltning.

    Jag vill avsluta med två frågor där jag är synnerligen tillfreds. För det första skrivningen om att det är frivillighet och samarbete som ska gälla i fortsättningen när det gäller kommunernas roll istället för ensidigt diktat. Jag noterar att moderaten Silander i deras gruppanförande sade att siktet nu är inställt mot frivillighet och det tycker jag låter som ljuv musik.

    Den andra punkten som jag är väldigt tillfreds med är ju det så kallade Gripöprojektet och att man avbryter upphandlingen av hybridfärjan, apropå att nå bred parlamentarisk förankring istället för ensidiga diktat.

    Jag vill avsluta med att säga att jag förstår att det finns en hel del känslor, det är inte frågan om annat. Jag har på håll följt politiken den sista mandatperioden och det har varit en förvånansvärt djup klyfta mellan opposition och regeringspartier. Jag hoppas att man lite mera kan börja ifrån båda håll. Därför tolkar jag ledamoten John Holmbergs rustningsbeteende - om jag får säga så - när lantrådskandidaten utsågs. Det är väldigt bra att det också finns folk från oppositionens sida som vill överbrygga den här klyftan och det behöver vi som står bakom regeringen också göra. Tack, herr talman.


  • Inom näringspolitiken och företagsklimatet på Åland så tycker jag nog att att betyget är ganska gott och att man upplever att Åland är ett väldigt företagsvänligt samhälle.

    Det som man däremot pekar på och som kanske är besvärande från näringslivets sida så är ju de särrättigheterna med näringsrätten, jordförvärvsrätten och så vidare. Är det också ett område som ledamoten Anders Eriksson kommer att vara med och förändra och förenkla reglerna på när det gäller företagsetableringar på Åland?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:24

    När den nyligen avgående näringsministern säger att hon upplever att de åländska företagen tycker att klimatet är gott så det tror jag att hänger ihop med att hon enbart har kommunicerat med företag som Orkla och den storleksordningen.

    Går man till exempel till Indus, som jag brukar kalla för det andra åländska parlamentet, och pratar med småföretagare så kan jag garantera att man får en helt annan bild. Man upplever en oerhört krånglig situation. Det är ju de här små, små företagen som har svårt att klara av dagens byråkrati och dagens tillsynsmyndigheter. De stora företagen klarar sig nog.

    Som svar på ledamoten Gunells fråga när det gäller näringsrätten och jordförvärvsrätten så kommer det att framgå i den mån hon har läst regeringsprogrammet. Man kommer att se över det och det kommer jag också att medverka till.


  • Jag tror att ledamoten Anders Eriksson missförstod. Att företagsklimatet är gott så menade jag mera
    när det gäller att starta företag, att komma till Åland och etablera och starta företag. Man tycker att man får väldigt god hjälp. Landskapet har ju ett avtal med Ålands näringsliv kring uppstartsföretag. Man behöver inte sitta i telefonköer länge, utan det är snabbt och nära att få kontakt med viktiga människor.

    Det enda som man har lyft upp som en problematisk sak när det gäller företagsetablering är just kravet på två tredjedelars majoritet i bolagsstyrelserna och jordförvärvsfrågan.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:25

    Jag börjar bakifrån, jag tror definitivt inte att det är det enda som företagen har lyft upp. Enligt mitt förmenande Åland är två tredjedelars majoritet faktiskt underordnat om man jämför med de enormt mycket högre elpriser som vi har, om vi ser på det transportberoende vi har och om vi ser på svårigheterna att få tag på kompetent personal inom många olika företagsformer. Jag kunde göra den här listan lång.

    Däremot håller jag med ledamoten Gunell om att det är synnerligen lätt att starta företag. Men det är betydligt svårare att få företag att överleva och det är minst lika viktigt som att starta upp företag, många gånger på ganska lösa boliner


  • Talman! Ledamoten Eriksson har i sitt anförande ett resonemang kring ett brett parlamentariskt stöd och nämnde elhybridfärjan. Det finns skäl att påminna att den tidigare regeringen fortsatte hela kortrutten från den förra regeringen.

    Jag anser också att det finns skäl för hela det åländska partifältet att ta sig en djup titt i spegeln hur man agerar och hur man diskuterar och debatterar.

    Jag tror att det blir en överhängande risk att vi efter den här mandatperioden har satt 4-5 miljoner på kortrutt och så ska vi sätta 3-4 miljoner på en tunnelutredning och då har vi inte kommit en meter framåt i de här stora infrastrukturella viktiga projekten.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:27

    Bästa ledamoten Sjögren, jag har full förståelse för att det är svårt att byta sida. Jag tror ändå att det kan vara ganska intelligent att inte första gången en ny regering börjar jobba - vi har inte ens debatterat regeringsprogrammet - döma ut det totalt och säga att man kommer inte att komma en enda meter. Det är nog att ha lite för för bråttom.

    När man pratar om att man har en parlamentarisk lösning bakom de beslut som har tagits så är ju faktum det - och det vet ju tidigare lantrådet Sjögren - att det fanns ju inte ens majoritet i det föregående lagtinget för de beslut som togs. Jag har ändå hållit på med politik är ganska länge, men jag blev nästan chockad över att man tog den typen av beslut på det sätt som man gjorde i stort sett en månad före valet. Inte var det ett riktigt ansvarsfullt agerande.


  • Talman! Det är inga svårigheter alls att byta sida. Det är spelets regler. Det som är frustrerande är att långa projekt stoppas fem före de ska sättas igång.

    Jag tror att det också är skäl att påminna sig om att den föregående landskapsregeringen hade fullmakt. Vi hade röstat upprepade gånger om fullmakten för kortrutten. Fullmakten drogs undan några veckor före valet. Tyvärr så är det lång startsträcka när det gäller stora infrastrukturella projekt.

    Men, som sagt var, jag upprepar det, jag tror att det finns skäl för samtliga politiska partier att ta sig en djup titt i backspegeln.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:29

    Jag har inte varit med personligen de sista fyra åren, men jag tror, ledamoten Sjögren, att det ligger mycket i vad ni säger.

    Vi har ju träffat företrädare för de olika avdelningarna inom landskapsförvaltningen och bland annat från infrastrukturavdelningen sade man hur oerhört frustrerande det var när man för fyra år sedan hade projekterat och hade en färdig färja som skulle ha varit i kraft redan nu, en betydligt
    mer modern färja än vad vi har nu. Men då valde den förra regeringen att stoppa det och börja med ett projekt som man precis ett par veckor före valet lyckades ta ett beslut om.

    Nog är det så, ledamoten Sjögren, att vi alla i den här salen säkert får se oss i spegeln lite. Vi måste försöka jobba precis på det sätt som sägs i regeringsprogrammet; vi måste ha långsiktiga politiska förankringar för annars kommer vi ingenstans.


  • Före talmannen ger ordet till lagtingsledamot Toivonen vill jag meddela att det finns smörgåsar serverade i aulan. Det betyder inte att ni inte ska lyssna på lagtingsledamot Toivonens anförande som börjar nu. Varsågod!


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 16:30

    Tack, herr talman! Det var lite dålig reklampaus just där, men så kan det gå ibland.

    Bästa lagting. Då har vi kommit till det sista gruppanförandet för Åländsk Demokrati den här gången. Det är den ordningen vi har. Kanske Ålands Framtid kommer sist nästa gång? Vi får se. Vi är 1-1. Alla grupper har rätt att uttala sig här i demokratins namn, så det är inget problem.

    Det har väl blivit en tradition här i lagtinget att jag har gett mera ris än ros åt de framställningar som kommer. Och den traditionen kommer troligen att fortgå eftersom jag faktisk är den enda lagtingsgrupp som har varit i opposition under den tidigare regeringen och kommer att var också i den kommande.

    Jag tänkte citera lagtingets hemsida: ”Till lagtingets uppgifter hör att stifta lagar, att anta landskapets budget samt att tillsätta och övervaka landskapsregeringen.”Som jag tolkar texten, så rör den uppgiften alla och inte bara oss i oppositionen.

    Jag ska inte upprepa, när man kommer sist så har har det mesta sagts, men jag tänkte börja med att plocka några s.k. guldkorn.

    Jag tror att många, både i salen och utanför salen, funderade på en eventuell skrivning om elhybridfärjan när betänkandet kom. Det var länge oklart i vilken riktigt den skulle gå, vilken skrivning vi skulle ha och hur tydlig osv. Men som vi ser i utskottets betänkande så står det: ”Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp, avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö.”

    Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande som reservant, så är det tyvärr ofta så att jag inte får understöd för mina frågor. Men ibland kan ändå min åsikt bidra till att avgöra även stora frågor, vilket hände i denna s.k. historiska omröstning.

    Jag tänker inte citera resten av texten under rubriken infrastruktur, men noterar att ingen har lämnat in någon reservation angående den texten. Det fanns reservationer i andra frågor.

    Herr talman! Under rubriken klimatpolitik har vi följande text: ”Utskottet noterar regeringens satsningar på biodiesel i landskapets fordonspark samt på en biogasanläggning. Utskottet har erfarit att antalet fossildrivna fordon har ökat med över 2 000 under de senaste fyra åren och att antalet elfordon nu är endast drygt 100 trots den politiska satsningen på eldrivna fordon. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i syfte att ytterligare främja en hållbar energiomställning uppmuntra privata etableringar av infrastruktur även för biogasdrivna fordon.”

    Det gläder mig självfallet att utskottet denna gång har kommit till ett så kallat positivt förkastande av mina så kallade gas-motioner, så jag ska inte orda mer om dem den här gången, utan ser fram emot vad som händer under den nya regeringen. Även om jag inte alltid får stöd så gäller det att vara envis.

    Herr talman! I mitt gruppanförande i remissdebatten kritiserade jag den bristande och försämrade pedagogiken i budgetframställningen. Det gläder mig därför nu att vi i utskottet i alla fall kunde enas om följande skrivning: ”Det är önskvärt att ytterligare utveckla budgetframställningen så att man lättare kan utläsa den föreslagna budgetens effekt på landskapets finansiella status. Utskottet finner det även önskvärt att olika grundfakta såsom exempelvis inkomster, kostnader, resultat, antal anställda och investeringar framgår över en längre period.”

    Den är onödigt urvattnad enligt min personliga åsikt, men jag försökte även att explicit få in det förväntade resultatet i budgeten, exklusive reserveringar och extraordinära intäkter så är det faktiskt minus 15 miljoner euro. Detta är ju faktiskt den summan som minister Perämaa framförde i remissdebatten och det är en uppgift som jag faktiskt håller med om.

    Av denna anledning skrev jag en reservation då jag avser att det korrigerade resultatet alltid bör framgå. Mitt förslag, som framgår ur reservationen, är att det i betänkandets avsnitt Sammanfattning, rubriken Landskapsregeringens förslag, till tabellens sista rad infogas en fotnot med följande lydelse: ”Resultatet 2020 utgörs till 5 miljoner euro av upplösning av tidigare reservering och skulle utan den åtgärden vara ca -15 miljoner euro.”

    Herr talman! Detta är ju inte en politisk skrivning, utan något som ju ökar transparensen i presentationen av budgeten och jag hoppas att detta kan få understöd och omfattas av lagtinget. Jag hoppas även att vår nya finansminister kan omfatta detta. Jag aviserar att detta till omröstning.
    Rättat hit

    Sedan, herr talman, kan jag inte låta bli att kommentera rubriken: ”Landskapet och kommunerna”. Näst infrastrukturen kanske det var den rubriken som drog till sig det största intresset på förhand med beaktande av valet och valresultatet.

    Under utskottsarbetet fick man ibland känslan av att det fanns en spökskrivare i kulisserna. En dag, då vi redan hade att utkast till en skrivning om kommunerna, så presenterades ett alternativ till text, vilket vi hittar i betänkandet: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att mål- och samarbetsinriktat arbeta för en reform av det kommunala systemet vilket skapar trygghet i den åländska vardagen. Utskottet betonar vikten av strukturella förändringar inom landskapets samt kommunernas förvaltning för att hantera dagens krav och framtidens utmaningar.”

    Bästa lagting! Man får ju inte säga vad andra säger i utskottet, som bekant. Men min spontana kommentar var då att det var det mest urvattnade jag någonsin sett i ett utskottsbetänkande. Och därför hade jag en reservation tillsammans med Holmberg som kom med en alternativ skrivning som var betydligt mera konkret. Den var neutral, det talades inte om antalet kommuner, inget om tvång, och inte om exakt när det var, utan det skulle vara under kommande mandatperiod. För första gången så höll jag faktiskt med ledamot Holmberg i den frågan. Jag hoppas att även lagtinget kan lägga till den skrivning som han mycket förtjänstfullt hade lagt till. Det blir vägkost för den nya regeringen. Tack för ordet, herr talman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 16:38

    Talman och ni tappra skara! Eftersom detta är ett betänkande i skarven mellan två regeringar så är det en hybrid mellan den gamla regeringens prioriteringar och den nya majoritetens visioner. Jag vill ta upp två av punkter som faktisk inte varken har med färjor eller kommuner att göra.

    Utskottet poängterar vad gäller kulturella och kreativa näringar att, jag citerar ”det är ett sunt sätt att bedriva kulturpolitik eftersom det tar fasta på kulturen för människors välbefinnande och som plattform för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft." Man fortsätter; "det är ett sätt för kulturen att komma till uttryck utan att verksamhetens direkta driftskostnader tillåts öka”. Jag tycker att det här är en sådan tråkig syn på kultur. Det har under många år blivit så att en alltmer marknadsstyrd syn på kultur har blivit populär, en väldigt instrumentell syn på kulturen som något slags turistisk verksamhet som man håller på med som dekoration. En konsumtionsvara. Man ser kulturen som en kostnad, en investering som ska ge utdelning i hälsa, i besökare, i glädjepiller i höstmörkret.

    En riktig kulturpolitik ska mera vara en öppen hand för kulturutövare att utforska, ifrågasätta och kritisera och att fördjupa sig i vad det betyder att vara människa. Jag hoppas att den kommande mandatperioden kunde bjuda på en kulturdebatt som inte behöver vara så här torftig i sin syn på kultur.

    Det helt andra jag vill kommentera är skrivningen om ”det hållbara vattenbruket”. Utskottet skriver att "man omfattar målsättningen om en fiskerinäring som är konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologisk och socialt hållbar och att det för fiskodlingen skulle innebära ett behov av både teknikutveckling och kompensationsåtgärder". Det är gott och väl, och en fin målsättning. Tyvärr finns ingen vetenskaplig evidens för att det är möjligt att göra det här.

    Under Alandica debatt i somras sade forskaren Erik Bonsdorff det mycket tydligt: Om inte vattenkvaliteten i Östersjön ytterligare ska försämras så borde fiskodlingarna stängas. Det är inte jag som säger detta, utan det är en mycket betrodd forskare.

    Alla förstår vilka konsekvenser det skulle få för skärgårdskommunerna och de många människor som jobbar inom fiskodlingen, det är självklart. Men är det inte snudd på oärligt att förespegla en utökning och utveckling av fiskodlingen när vi vet att det till dags dato inte finns tillräckligt utforskade kompensationsmetoder för ökade utsläpp? Det finns ingenting som är ekonomiskt hållbart och som skulle kompensera ökade utsläpp, och att det dessutom egentligen skulle krävas att utsläppen till Östersjön minskar för att vattenkvaliteten ska bli bättre.

    Jag skulle se fram emot en diskussion om skärgårdens framtid som inte skulle utgå från att allt ska fortsätta som förut och ännu lite till. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Gällande kulturen så förstår jag vad ledamoten Fellman säger med tanke på skrivningen, men jag ser den på ett litet annat sätt.

    Jag kan jämföra var idrotten stod för ungefär 30 år sedan. Man har dels erbjudit en plats för alla att växa och må bra, men man har också skapat en plattform där man har blivit en turistmagnet. Man har skapat en självfinansiering som har medfört att man många gånger har kunnat utveckla sin föreningsverksamhet. På det sättet har man främjat utvecklingen tack vare att man är inte bara enbart beroende av bidrag, utan att kan också skapa sina egna förutsättningar genom att vara duktig, knyta nya kontakter och skapa saker.

    Här ser jag att det finns ett stort utrymme för kulturen att arbeta på ett litet motsvarande sätt.
    Jag återkommer i andra replik gällande fiskodlingarna.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:43

    Tack, talman! Jag vänder mig inte alls mot en sådan utveckling där kulturen får pengar och attraherar besökare osv. Men jag tycker att det är en för smal och för torftig definition och syn på vad kultur är. Kultur är liksom luften vi andas.

    Om det hållbara samhället ska bli verklighet så måste det också finnas utrymme för saker som inte bara är lönsamma, utan som bara finns för att man ska bli en bättre människa, för att man ska förstå sig själv och sitt samhälle bättre och för att det också ska finnas utrymme för kritik mot våra samhällsordningar. Jag tycker att vi borde bredda diskussionen. Vi kan fortsätta med det.


  • Tack, talman! I andra repliken tar jag upp fiskodlingen. Jag har lite svårt att förstå varför fiskodlingen alltid ska bära skuld för så pass mycket? Väldigt oförtjänt, tycker jag. Tittar vi på statistiken som ändå är seriöst och opartiskt framtagen så framgår det att i Finland står fiskodlingen för 2 procent gäller fosfor och 1 procent gällande kväve. Tittar vi till exempel på jord- och skogsbruk så är motsvarande siffror 67 procent och 53 procent.

    Jag undrar om fiskodlingens intresseorganisationer ändå är relativ små och att lobbykrafterna ändå är så pass svaga i förhållande till övriga. Varför är det alltid fiskodlingen? Jag vågar säga att fiskodlingen är en av de näringarna som ändå har gått väldigt starkt framåt och fortast framåt när det gäller ju miljöutvecklingen, dels för att de ska skapa en ännu bättre ekonomi för sig själva - hållbarhet är också ekonomi - men också för att det har varit av nöd tvunget.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:45

    Självklart är det så att fiskodlingen är mer koncentrerad och mindre. Jordbruket och transporterna, som är minst lika stora problem, är så stora heliga kor att det är svårt att ta tag i dem.

    De facto så har fiskodlingens utsläpp lokalt jättestor betydelse för vattenkvaliteten på Åland. Man kan inte heller motsäga det som forskarna säger; vill vi få en bättre vattenkvalitet i Östersjön så är fiskodlingarna ett problem. Jag tycker att det måste diskuteras om vi faktiskt kan säga att vi kan utöka fiskodlingarna, trots att det inte finns kompensationsmetoder som fungerar ännu?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 16:46

    Talman! Till en början vill jag tacka finans- och näringsutskottet för en förtjänstfull genomgång av budgetförslag 2020. Jag kan allmänt konstatera att man i enlighet med uppdraget granskat budgetförslaget med kritiska ögon samtidigt som man har inkommit med konkreta förbättringsförslag där man ansett det nödvändigt.

    Jag vill inleda mitt anförande med att uppehålla mig kort kring mina budgetmotioner gällande skärgårdstrafiken. I min första budgetmotion efterlyste jag en reviderad strategi för att fortsätta förverkligandet av kortrutten. Jag är mycket tillfreds med att utskottet beaktat motionen till sitt innehåll genom att uppmana landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp, avtalet för färjetrafiken samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö. Det ligger helt i linje med vad jag framfört tidigare och avsåg med motionen.

    Speciellt glädjande är att utskottet uppmanar landskapsregeringen att initiera en utredning om en tunnel till Föglö. Det är viktigt att det nya lagtinget en gång för alla kan ta ställning till ett heltäckande utredningsmaterial utifrån de aspekter och parametrar som upptas i betänkandet.

    Även om det här anförandet inte berör regeringsprogrammet, som offentliggjordes igår, är det ändå värt att påpeka att programmet och betänkandet på de här punkterna stämmer mycket väl överens. Ännu gladare blir en tunnelförespråkare när man kan utläsa i regeringsprogrammet att regeringen avser bygga tunneln. Den här typen av utfästelser ger framtidstro till alla de skärgårdsbor som gått och bävat för de tidigare lösningsförslagen. Jag hoppas att regeringen och minister Wikström kan regelbundet föra en dialog med lagtinget om hur arbetet förlöper. I radiointervjun utlovade ministern en tät kontakt till brukarna vilket varmt välkomnas.

    I min andra motion efterlyste jag en plan på hur tonnaget ska förnyas. Som bekant är flottan sliten och ålderstigen. Även på den här punkten kan jag vara nöjd. Innehållet i motionen har beaktats i betänkandet dock utan den tidsram jag efterlyste. Jag tycker ändå att det vore klädsamt om landskapsregeringen redan i samband med att omställningsbudgeten presenteras under vårvintern beskriver behovet och i vilken turordning och enligt vilken tidtabell förnyelsearbetet sker. Den här frågan är av stor vikt. Under hösten har avvikelserapporter förekommit, så även idag om än på grund av force majeure, mer än lovligt ofta vilket signalerar om att situationen redan passerat den kritiska gränsen för när förnyelsearbetet borde ha inletts. Den nyligen avgångna regeringen hade förtjänstfullt påbörjat arbetet och den nytillträdda regeringen borde ha ganska lätt att återuppta det i brådskande ordning, bortsett från den färja som avsågs ersätta Skarven på Föglölinjen.

    Till sist vill jag ännu föra ett resonemang kring landskapets organisation, som även behandlas i betänkandet utifrån den föreslagna etableringen av ett trafikverk. Jag tycker att det är synd att man avfärdar förslaget, som jag ser det, något för lättvindigt. Utskottet befarar, helt riktigt, att en modell med många fristående underliggande myndigheter är kostnadsdrivande. För mig är det viktigt att självstyrelsen ska få kosta i det här hänseendet. Det uppstår inte sällan konflikter inom den allmänna förvaltningen då en och samma organisation ska leda, utveckla och tillse sitt eget ansvarsområde. Konflikten är svårhanterlig då såväl beställare som utförare kan finnas på en och samma avdelning, eller till och med inom en och samma byrå, inom den allmänna förvaltningen.

    Det sker en positiv organisationsutveckling, om än långsamt. På så sätt har t.ex. Fastighetsverket uppstått från en byrå som låg ursprungligen som byggnadsbyrån på regeringskansliet. På samma sätt har ÅMHM uppstått från social- och miljöavdelningen liksom Fordonsmyndigheten uppstått från nuvarande infrastrukturavdelningen. Ålands gymnasium är också ett bra exempel på en tydlig organisationsmodell. Jag tycker därför att landskapsregeringen trots allt ska se över bildandet av ett Trafikverk så att vi får en tydlig skillnad på beställare och utförare. På så sätt undviker man politisk direktinblandning i processerna.

    Samtidigt passar jag på att anse att man borde se över Ålands museums tillhörighet också. Nog är det svårt att motivera varför Ålands museum ska tillhöra den allmänna förvaltningen. Museets verksamhet och kulturproduktion är direkt operativ och publik, till och med rent turistisk, och har väldigt få tangeringspunkter till förvaltningen. Den politiska beställningen ska ske genom budget, lag och styrdokument medan museet självt är bäst på att utföra sitt uppdrag och producera sitt innehåll.

    I takt med att lagstiftningarna har förnyats har man även sett över hur myndigheterna styrs. Det ska främst ske genom lagstiftning och budget samt genom de styrelser som landskapsregeringen tillsätter. Däremot är det rätt brokigt gällande hur myndighetscheferna utses. I vissa fall är det landskapsregeringen som rekryterar och utser dem. I andra fall är det myndigheten själv som handhar hela processen, medan det ytterligare finns en variant där den underlydande myndigheten rekryterar medan landskapsregeringen tillsätter myndighetschefen. Därtill är definitionen på myndighet i många fall ganska oklar, t.ex. så upplevs inte sjösäkerhetscentret alltid rent organisatoriskt vara en myndighet trots att den i allra högsta grad är myndighetsutövande genom den kursverksamhet som bedrivs vid centret bl.a. i enlighet med STCW-konventionen. Kanske det skulle vara på sin plats att se över lagstiftningarna och uppdatera dem där det kan anses vara nödvändigt.

    Med det här sagt så vill jag tillönska den nya landskapsregeringen lycka till i arbetet med de kommande utmaningarna såsom de beskrivs i budgetbetänkandet och i enlighet med mina kommentarer. Tack!


  • Talman! Det är med stor glädje att ledamoten Juslin går upp i talarstolen och berättar att han vidhåller finans- och näringsutskottets förslag kring att pausa eller omförhandla projekt västra Föglö och avbryta det.
    Hur ser ledamoten på möjligheterna att liberalerna skulle ändra uppfattning i frågan?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 16:54

    Jag tror att det här i grund och botten inte är en ideologisk fråga, vilket jag har sagt förut. Det här är en sakfråga, ju mer man fördjupar sig i den så kan man säkert bilda sig en egen uppfattning och jag har varit tydlig på den punkten vilken min uppfattning är.


  • Tack för det. Det är väldigt intressant att höra de svårigheter som ledamot Juslin ser när det gäller styrningen av myndigheter. Jag tror att alla som har suttit i landskapsregeringen och också förvaltningen känner till den här problematiken och att det behöver åtgärdas.

    Jag vill också bara uttrycka mitt stöd för det som ledamot Rainer Juslin lyfte i sitt anförande, nämligen att faktiskt gå vidare och bilda Trafikverket. Till skillnad från alla andra verksamheter så har trafiken alltid varit kanske den mest ministerstyrda av alla områden, eftersom myndighetsskiftet inte finns emellan. De är en mycket positiv sak som lanseras i den här budgeten. Jag hoppas att nästa regering också fortsätter den utvecklingen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Vi hade ju diskussion i utskottet gällande Trafikverket. Vi har inte gjort någon större genomlysning av den idén, det förslaget. Men vi tyckte också att det skulle vara av godo och att man först gör en utvärdering av hur fastighetsverket har fallit ut och tar lärdom av det.

    Vi vet också alla, speciellt ledamoten, att Ålands gymnasiums tillkomst och den processen inte direkt var smärtfri. Jag tror att vi kanske kan bli ännu bättre på att dra lärdom av tidigare processer och verkligen se var vi är nu, vart vi ska och på det sättet också titta lite bakåt innan vi tar steget vidare och se vad vi kan göra för att inte vi ska begå samma misstag som vi kanske har gjort tidigare.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 16:56

    Talman! Vi har idag att ta ställning till finans- och näringsutskottets betänkande till den förra regeringens budget 2020. Jag vill tacka finans- och näringsutskottet, några är här, för goda formuleringar kring kommunreformen, framför allt att utskottet starkt betonar behovet av strukturella förändringar. Bra så. Den åsikten delades enligt ÅSUB av en stor del av ålänningarna. Läser man detta med regeringsprogrammet, som vi inte får nämna, så kan man konstatera att målbilden väsentligen kvarstår. Samgående inom de tre samarbetsområdena på fasta Åland. Särlösningar för skärgården.

    Vad gäller texten om skärgårdstrafiken, så vill jag bjuda på en lite längre utläggning och uppmärksamma lagtinget på att det står två olika beslut med två olika förslag. Under moment 97600 föreslår utskottet ” Utskottet föreslår att fullmakten återtas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets avsnitt om Skärgårdstrafiken.” Okej, lagtinget föreslår inför landskapsregeringen att fullmakten återtas. Normal beslutsgång är sedan att landskapsregeringen återkommer till lagtinget och berättar vad konsekvenserna är, med informationen om konsekvenserna fattar en sen majoritet av lagtingsledamöterna ett beslut om att återta fullmakten. Den som har läst klämmarna kan dock notera lydelsen i betänkandets andra kläm, längst ner: ” - budget för år 2020 antas med följande ändringar investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortrutts utbyggnaden i skärgården återtas”

    Talman! Det här är något annat. Det är också något annat än vad utskottsordförande Pettersson beskrev som utskottets vilja i sitt anförande. Den andra klämmen betyder, rent juridiskt, att när vi trycker på ja-knappen är fullmakten på 40 miljoner borta. Vad är konsekvenserna av att vi trycker bort de 40 miljonerna i denna sal? Jag vet inte och jag har inte hört någon sådan utredning av vad konsekvenserna är. Vi hörde inte utskottsordförande berätta om det och infrastrukturminister har inte haft skälig tid att sätta sig in i vad konsekvenserna är. Detta är inget vi ska ta lätt på. Det är skäligt att vi i detta hus och också våra väljare åtminstone har ens en översiktlig uppfattning om vad konsekvenserna är.

    Talman! Som den drömmare jag är, så drömmer jag om att vi i stället hade kunnat omformulera fullmakten så att den gäller infrastruktursatsningar i skärgården allmänt. Investeringsfullmakter för skärgården har aldrig varit lätta att utverka, inte för förra landskapsregeringen och inte för kommande. Investeringsfullmakten för tunnelbygget kommer inte heller att vara en enkel biff. En omformulering av fullmakten hade varit idealet, men jag förstår och accepterar de politiska realiteterna och att lägga ett sådant ändringsförslag i enlighet med arbetsordningen hade haft den icke gynnsamma bieffekten att vi hade fördröjt debatten, vilket jag inte vill.

    Däremot är jag av den uppfattningen att vi inte kan ha dubbla besked i betänkandet. Särskilt i ljuset av vad vi hörde utskottsordförande Pettersson berätta i sitt anförande idag, det vill säga att det uttryckligen är landskapsregeringen som rent operativt ska bedöma och hantera borttagandet av fullmakten. Det är en sund linje, men då kan vi inte också ha en kläm som innebär att fullmakten raderas i samma ögonblick som vi trycker på ja-knappen. Låt oss därför stryka denna kläm för att inte ge dubbla budskap och så att utskottets vilja på riktigt förverkligas. Den faktiska effekten av kläm nr. 2 är dessutom att vi bakbinder händerna på infrastrukturminister Wikström och gör hans arbete ännu svårare, på hans första dag! Det är inte schysst. Vi har en rätt att veta vad konsekvenserna är för oss, det är vi alla värda i denna sal.

    Talman! Jag vill avisera att jag i ärendets detaljbehandling kommer att föreslå att den andra klämmen stryks, så att betänkandet till övriga delar kvarstår intakt. Vi behöver göra det för att sända ut ett enda budskap, alltså en uppmaning till landskapsregeringen. Inga operativa åtgärder från lagtingets sida utan att vi först känner till konsekvenserna. Man kan inte göra båda. Man kan inte både uppmana landskapsregeringen att stryka fullmakten och samtidigt själv stryka den. Tack för ordet.


  • Jag vill tacka ledamot Valve för det mycket pedagogiska och tydliga anförandet om de faktiskt rent förvaltningsmässiga fel som jag, och flera med mig, har analyserat att finns i det här betänkandet. Det är problematiskt i allra högsta grad. Det är bra att någon från regeringsblocket vågar tala ur skägget och konstatera att här blev det fel.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:02

    Utskottets betänkande är till stora delar förtjänstfullt. Det innehåller en del spetsiga formuleringar men, i mitt tycke, ingenting som hämmar den framtida utvecklingen. Det som är direkt problematiskt för den operativt ansvarige ministern är ju dessa dubbla besked framåt, därför vill jag lyfta det. Tack ledamot Zetterman för de orden.


  • Jag tycker också att det var mycket bra av ledamoten Valve att vara så uppmärksam. Jag tycker att ledamoten Valve har helt rätt. Frågan är om inte det korrekta vore att föreslå en återremiss av betänkandet till finans- och näringsutskottet, för att klargöra konsekvenserna av såhär tunga skrivningar i relation till det faktum att konsekvenserna inte är utredda. Också med tanke på att landskapsregeringen i dagsläget inte kan veta om de här avtalen ska rivas upp eller om de ska omförhandlas. Ledamoten Valve har mitt stöd om han föreslår en återremiss av betänkandet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:03

    Tack ledamot Gunell. Jag har övervägt flera alternativ, jag har övervägt återremiss och att författa ett ändringsförslag i enlighet med arbetsordningen. Det har bieffekten av att vi drar ut på detta i onödan. Jag har övervägt vad som är den lindrigaste vägen för samtliga inblandade i detta. Jag tror faktiskt att i tydliggörande syfte, helt enkelt stryka den andra klämmen så att uppmaningen kvarstår till landskapsregeringen. Jag har blivit stärkt i den övertygelsen efter att idag har hört flera i regeringsblocket, från flera olika partier, uttrycka detta. Bl.a. sade ordförande Pettersson, från finans- och näringsutskottet, att det är den nya landskapsregeringen som måste bestämma vad vägen framåt är. Och också i en replik till ledamoten Påvals att utskottets uppgift är inte operativ. Det är inte förenligt med en sådan uppfattning att ha en sådan kläm som vi har i detta betänkande.


  • Om det är lagtingets bedömning och majoritet anser att den lösningen är godtagbar, kan jag foga mig i den. Det som däremot stärker mig i uppfattningen om en återremiss är det faktum att man i utskottet inte har hört alla till de delar som berör det här projektet. Det vill säga de entreprenörer som är direkt involverade i frågan. De två sakerna tillsammans kunde vara argument för en återremiss.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:05

    Där har jag kanske en lite annan syn än ledamoten Gunell. Just den omständigheten kan jag ha överseende med, under förutsättning att landskapsregeringen i sitt kommande operativa arbete hör samtliga berörda aktörer och bildar sig en helhetsuppfattning om vad konsekvenserna är för vårt örike.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Anförande | 17:06

    Talman! Ett kort anförande. Om än lite sent kommet men inte desto mindre viktigt och som inramning eller fortsättningen på ledamot Wille Valves anförande. Som upprepade gånger påtalats blir en budget mellan ett regeringsskifte lite herrelös. Den nya regeringen sätter sitt avtryck på riktigt i den kommande omställningsbudgeten på vårkanten. Flera saker skruvas redan om på ett konkret sätt och det kanske inte är förvånande. Det som däremot förvånar väldigt mycket är att man alltid försöker, från lagtingets sida, att höra olika sidor, olika parter, samla in formation på ett neutralt sätt för att därefter ge ett betänkande med en ståndpunkt. Dessutom brukar man villigt och gärna framhålla näringslivets betydelse. Många här i salen vill ge företagen en röst. Förespegla att man för både stora och små företagares talan.

    När det gäller skärgårdstrafiken och den beramade kortrutten kan jag konstatera att utskottet tagit tydlig ställning. Piskar in den knappt tillträdda nya landskapsregeringen i ledet, beställer en tunnelutredning, operativt så att det förslår och tydligen redan är det förutbestämt att tunneln ska gå till Degerby. Man väljer att höra en part i kortrutts komplexet som, med bästa vilja i världen, inte kan påstås vara något annat än en partsinlaga, men utesluter av oklar grund det åländska företag som nu är inblandade, rederiföretag och byggföretag. Jag finner det anmärkningsvärt att de inte blivit hörda överhuvudtaget. Det rör sig om stora investeringar. Det rör sig om åländska företag, entreprenörer som har räknat på projekten. Man har skrivit avtal. Och det rör sig faktiskt också om, fast det är en bi fråga, sysselsättning för minst 80-100 män och kvinnor under flera års tid, just nu när vi ser en avmattning av konjunkturen.

    Ytterligare skulle jag vilja ha en redogörelse om det är korrekt att dra undan fullmakten för investeringarna i skärgården i detta skede. Vad innebär det riktigt? Jag ställer mig till den skaran av frågeställare, här senast ledamot Valve. Vad innebär det att en del av investeringsfullmakten redan är använd? Med anledning av detta föreslår jag att betänkandet återremitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Tack talman! Det förvånar mig, det uttalandet, eftersom liberalerna också är representerade i finans- och näringsutskottet. Varför har man inte fört fram sina synpunkter dit? Så att det där skulle ha blivit beaktat.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 17:09

    Det kan man också härröra till omständigheterna. Budgeten är lite herrelös, det har varit väldigt bråttom. Vår representation och övriga partiers representation fick det klara besked att det var bråttom, det fanns inte någon tid för alternativa skrivningar, det fanns inte alternativ för reservationer, det fanns idéer om flera reservationer som man inte från majoritetens sida ville ta i beaktande. Jag kan konstatera att jag tycker att det är väldigt angeläget med det här hörandet. Finans- och näringsutskottet kan ta det imorgon, vi kan ha ett betänkande på fredag och kanske till och med ha två plenum så håller vi tidtabellen om det är bråttom hem till jul.


  • Tack, herr talman! Det diskuteras mycket om skärgårdstrafiken, men det som man hela tiden glömmer bort är hur man ska behålla, eller återuppliva skärgården. Det är ingen som tar upp den frågan. Senaste 11 åren har det fötts bara 39 st barn i skärgården, då är inte Vårdö medräknat. Det är enorma pengar som den avgående landskapsregeringen har fattat ett beslut om och som också diskuteras för framtiden. Vad alla borde ägna sin tid åt är hur ska man få folk att flytta ut i skärgården, hur ska vi få folk att vara kvar i skärgården? För ju bättre trafik vi ordnat i skärgården under alla år, minskar ändå skärgården. Det är en allvarlig fråga som bör tas upp. Ingen politiker har hittills haft lösningen på det. Man borde, före en trafiklösning görs, analysera och fråga skärgårdsborna vad de själva vill. Den avgående landskapsregeringen kom med de här satsningarna som var emot kommunfullmäktige på Kökar, Föglö, Sottunga och Kumlinge. Rätta mig om jag har fel. Man hörde inte på skärgårdsborna själva. Är det inte skärgårdsborna själva som ska bestämma sin framtid? Hur ska vi fixa skärgården? Hur ska vi göra den levande? Vilken trafik vill vi ha? Senast igår var det en som sade "Tänker ni rätt överhuvudtaget i lagtinget?". Folk tänker annorlunda idag, ungdomarna tänker annorlunda på trafiken. De kanske inte behöver färjor som ska köra 76 tons långtradare ut till skärgården, det kanske finns andra alternativ. Med trafiklösningar tror jag att vi kanske har tänkt fel. Vi måste titta har vi råd, i framtiden, på fasta Åland att göra om alla broarna man gjorde då, vill ha ett tilläggsanslag från riket, extra ordinarie anslag. På alla små broar som man ser att håller på att ramla ihop. Bara för att man ska ha 76 tons långtradare att gå till varje liten ort på Åland. Inte gör man någon annanstans i norden på det sättet, man har mindre transporter. Frågan är om vi inte borde tänka om trafiksystemen i helhet, också när vi ska beställa entreprenader eller egna färjor. Vad vill vi ha framtiden? Jag tror inte att det varit bra, det systemet vi har haft nu, nu kastar man om här, vi hade ett val och nu kommer det bli ett annat trafiksystem och alla är upprörda över att vi har ju bestämt osv.

    Vad vi borde ha är en långsiktighet också, och en kvalificerad majoritet före vi går in för stora satsningar i lagtinget. Att det inte blir de här omkastningarna som kan bli dyra eftersom att man har lagt ner mycket arbete på utredningarna. Jag tror det är bra om vi alla skulle fundera på det, kanske ha en lagstiftning om det. Att vid ett visst antal miljoner ska det vara kvalificerad majoritet här i lagtinget. Då kanske vi kommer bort från det här. Kvalificerad majoritet kanske inte kastas om i ett kommande val. Jag menar nu var det 14-14 omröstning före valet som avgjorde den här ändringen. Sedan kom valet och nu har vi en annan majoritet. Det är finans- och näringsutskottets betänkande som i stora delar är negativa. Liberalen, lagtingsledamot John Holmberg har varit enig med majoriteten i utskottet. Nu vill man ha det tillbaka till utskottet för att det ska göras om. Blir det något bättre? Kommer lagtingsledamot John Holmberg ändra sin åsikt? Socialdemokraterna hade lagtingsledamoten Löthman, åtminstone står det här närvarande vid avgörande behandling, vilka som var med.

    Jag tror att vi för framtiden, för att undvika sådana här upprörda diskussioner om trafiklösningarna, bör fundera på vilken lagstiftning vill vi ha? Hur ska vi satsa i framtiden? För det är mycket pengar som vi ska satsa. Hur ska vi återuppliva skärgården? Vi kan inte hålla den levande längre för det är för få som bor där, utan vi måste återuppliva den. Få folk att flytta dit och få folk att stanna kvar. Där tror jag också att den nya landskapsregeringen bör begära av ÅSUB att göra en utredning. Vad anser de i skärgården hur man vill ha framtiden? Där gäller det ungdomarna, hur vill de ha det? Vilka förutsättningar gör att de kan stanna kvar i skärgården överhuvudtaget? Är vi ärliga har skärgårdstrafiken gjort att det inte funnits incitament till att få företag i skärgården. De flesta jobbar inom skärgårdstrafiken. Fick bra lön av det, många av dem. Då fanns det inte incitament att börja egna företag heller i skärgården. Det kanske är politiska beslut som gjorde att det inte, att det var bra i skärgården. Nu har vi ändrat på systemet och hur ska vi göra det i framtiden.

    Jag hoppas att alla funderar på det här och vi kanske kan komma till ett så enigt resultat som möjligt för framtiden. Tack.


  • Talman! Inte är jag avundsjuk på den nytillträdda infrastrukturministern, det kan jag lätt konstatera. Det verkar råda en fullkomlig splittring i regeringsblocket om hur man ska hantera de infrastrukturella frågorna. Medans väljarna nog uppfattar sig som lovade än tunnel. Nu vill vicetalman Häggblom att man ska gå ytterligare till större utredning och titta på helt nya resesätt. Det här kommer att ta tid, det är en sak som är säkert. Samtidigt har en tunnel lovats i mycket rask takt från iallafall ett av regeringspartierna. Hur stor är
    kostnads skepticismen inom obunden samling? Det är intressant att det finns starka löften om en tunnel samtidigt som flera ledamöter från obundna går upp och säger att skärgårdstrafiken inte får kosta mera och den minister som ska verkställa de här tunnlarna är från obunden samling.


  • Det här visar att man inte vill resonera hur vi ska återuppliva skärgården. Man stannar kvar vid tankesättet trafik, trafik, trafik. Det ska vara den traditionella trafiken som finns. Men man ska också kunna fundera i nya banor, vad vill ungdomarna? Vad vill den unga generationen ha? Den här diskussionen har man inte diskuterat så mycket. Tunnelutredning ska göras, men jag tycker också att man ska titta på hur man ska återuppliva skärgården. Det får inte bli som på Färöarna när man byggde tunnel till en ö där det bodde 15 människor, när tunneln var färdig flyttade alla därifrån. Det tror jag inte att kommer hända på Föglö.


  • Jag diskuterar gärna skärgården och skärgårdsutveckling på ett bredare plan, och jag tror det finns mycket man kan göra. Det handlar om att bibehålla butiker, skapa distansarbeten, se till att det finns bra sysselsättning på fritiden. Det handlar också om andra värden, såsom behörig personal på daghem och skolor. Där tror jag att vi kan göra mycket med hjälp att den grundskolelagen och den digitaliseringsprocessen som förra landskapsregeringen påbörjade. Det tror jag är en jätteviktig fråga.

    När det gäller trafiken så känns det besvärande och lite sorgligt. Vi har en bred majoritet av ålänningarna som väntar att det ska komma en tunnel. Efter dagens diskussioner ter det sig så att den är allt längre bort och det kommer inte bli något annat än utredningar under den här mandatperioden. Det står klart för mig efter idag.


  • Det där sista i repliken visar att man inte vill diskutera det. Hur ska vi skapa så bred majoritet som möjligt att vi inte kastar om trafiksystem vart fjärde år. Kommer nu den majoriteten, med den här tunneln, den kommer kosta ex antal euro per år eller beroende på hur man gör det. Så kommer nu oppositionen och säger nej, det ska inte vara någon tunnel. Inför nästa val. Och så ska det kastas om igen i så fall. Vi måste ha en riktigt grundläggande enighet i lagtinget, det är det jag hade som huvudpoäng i mitt anförande. Hur vill vi ha det för framtiden för att vi inte ska hamna i den här situationen igen?


  • Jag måste också säga att från socialdemokraternas sida har vi under alla de här åren varit beredda att diskutera skärgårdens överlevnad och olika koncept för det också en alternativ trafik. Det enda man har fått höra då, från majoritet och även från skärgårdsborna i många fall, är att det ska vara bilburna färjor. Det ska vara mjölkbilar, transport och export av varor till och från skärgården. Det måste vara bilburna färjor. Man vill inte minska på det i förmån för några lätta persontransporter eller något sådant. Det är min bild iallafall. Skärgårdsborna vill inte äventyra sin bastrafik till något pris som helst. Den är för viktig. Skärgårdspolitik är otroligt svår och jag diskuterar detta mer än gärna. Hur kommer det sig då att man har ett handlingsprogram med fem meningar om skärgården?


  • Om man är effektiv kan man ha bara en rad också.


  • Det går säkert bra att skoja om det här. Jag har jobbat intensivt för skärgårdens bästa under många år och som född skärgårdsbo har det varit en hjärtefråga för mig. Men det är inte lätt. Det är verkligen inte lätt att tända lampor i skärgården. Vilket var inte den här, men förra regeringens, mantra när det gäller skärgården. Vi arbetade intensivt för att starta bagerier och verkligen få liv och lust tillbaka i skärgården. Det går inte att tvinga människor att bo på platser där de inte vill bo. Det är det som är grundproblemet. Om ledamot Häggblom har något koncept för det, så får han gärna beskriva det. Att leda skärgårdsnämnden och vara näringsminister, att leda skärgårdspolitik, är en av de svåraste utmaningarna. Jag önskar verkligen minister Karlström lycka till i det här arbetet.


  • Jag tror att det anförandet som ledamot Gunell hade här i repliken är ganska karaktäristiskt för det här. Det är det problemet vi har, hur ska vi återuppliva skärgården? Det var ett bra erkännande. Den landskapsregering som ledamot Gunell ledde, där man inte skulle släcka fler lampor, kanske det släcktes de flesta lamporna då. För man lyckades inte, för det är inte lätt. Det är en svår ekvation och ingen har ju lyckats med det. Den här kortrutts diskussionen har ju pågått från 50-talet redan, rätta mig om jag har fel, så inte är det något nytt i det här lagtinget.


  • Personligen tyckte jag att det var bra tankar från vicetalman Häggblom. Jag noterade att vissa drog på munnen här samtidigt som vicetalman Häggblom talade, men det tycker jag inte det finns någon anledning till. Mycket av det som framfördes var precis det som jag vet att Ålands framtid hade i sitt valprogram. Det vill säga att man måste ha ett helhetsgrepp på skärgårdsproblematiken. Hur ska vi utveckla fler arbetsplatser? Hur ska vi trygga att man har en ordentlig basservice? Hur ska vi bära oss åt för att se till att man t.ex. får arbetsplatser inom den offentliga sektorn utlokaliserade osv. Och inte bara fokusera på färjtrafiken. Jag uppfattade precis vicetalman Häggbloms anförande på det sättet. Man behöver ta ett helhetsgrepp. Sedan håller jag med om det som sades i det tidigare replikskiftet att det är inte några lätta frågor. Men jag tror att det är nödvändigt att ta ett helhetsgrepp på det, annars går det bara åt det hållet som det har gått länge redan.


  • Meningen med min återremiss var anständighet och lagtingets anseende. Jag tycker att det är på sin plats att höra rederi Ansgar Ab och Bygg Ab, nu säger jag namnen. Jag vill också förtydliga att det är åländska företag som jag har den djupaste respekt för, så jag tycker att lagtinget behöver höra de företagen. Och så vill jag ha klargjort vad det innebär att finans- och näringsutskottet föreslår för lagtinget att lagtinget ska återta investeringsfullmakten,när man har använt 3-4 miljoner redan av investeringsfullmakten, vad innebär det?


  • Utgående från det lagting som avslutar sin period förvånar mig att dåvarande regering, utgående ifrån den omröstning som var, inte omedelbart kom med något till lagtinget, återtog den fullmakt som man hade fått då. Jag tyckte att det var ett lagtingsbeslut som var ett ganska klart besked. Jag tycker att det är följdriktigt det som finans- och näringsutskottet har gjort, men jag respekterar lagtingsledamot Sjögren om man vill ha ett nytt betänkande från finans- och näringsutskottet. Det är alla lagtingsledamöters rätt att föreslå något sådant. Sedan om det bli majoritet i lagtinget är upp till lagtinget. Jag respekterar den rätt man har.


  • Jag tycker att det är extremt viktigt att man hör alla sidor. Sedan kan man fatta likartade beslut om man så önskar. Jag tycker det är väldigt viktigt, och en del i demokratin, att man hör så många som möjligt.

    Sedan vill jag ge erkänsla åt vicetalman Häggbloms resonemang till regional och skärgårdspolitik. Jag ser också fram emot en sådan diskussion. Faktum är att den förra landskapsregeringen försökte göra flera åtgärder. Vi ändrade kommunallagen så att det skulle bli lättare att ha digitala möten. Vi skrev in i kollektivavtalen att man kunde ha distansarbete. Grundskolelagen gör att man kan ha undervisning på distans. Vi föreslog och förverkligade högre stöd till skärgårdsbutikerna. Vi hade en palett av åtgärder och skärgården var på tapeten nästan varje landskapsregerings plenum.


  • Vicetalman Häggblom hade väldigt många bra frågeställningar angående skärgårdstrafiken, må jag säga. Det delar han med två andra av de nu framtida regeringspartierna Moderaterna och Ålands Framtid, att det just är frågeställningar. Med de frågeställningar vicetalman Häggblom ställer skulle han passa väldigt bra som ledarskribent just nu, att observera och diskutera makten utanför, men nu sitter ni i regeringen. Ni delar på de 20 mandat som sitter på förarplats. Vad vi undrar nu är att finns det en fundering över vad man ska göra? Skulle man kunna räta ut frågetecknen lite istället? Finns det planeringar på att utreda just hur man kan utveckla skärgårdstrafiken i samklang med de boende?


  • Det var det jag menade, att vi bör komma till så stor enhet som möjligt här i lagtinget, hur vi vill ha den framtida skärgårdstrafiken. Vi bör ha en kvalificerad majoritet. Nu var det 22 st som har stött den här lantrådskandidaten, det är en betryggande majoritet. Då bör man se till att lagtinget också stöder det, att man är eniga i den framtida riktningen. Jag tycker alla ska vara med i lagtinget, också de åtta som inte stödde lantrådet. Vi bör titta på det, att vi inte kastar om i ett val och så säger man att det går så och så många miljoner bort, men man kanske sparar också i det beslutet som finns nu.


  • Jag håller med om den saken att skärgårdsfrågan är en sakfråga och inte en ideologifråga, vilket också min kära partikollega Rainer Juslin nämnde här tidigare. Det är just utropstecknen som jag efterlyser. De frågor som ställts av vicetalman Häggblom, likaså också av representanter från Ålands Framtid och Moderaterna så uppmanar jag samtliga ledamöter i lagtinget att spara, och även ställa, under de kommande fyra åren. De här frågorna ska absolut besvaras av lagtinget som helhet, men processen behöver styras från landskapsregeringen. Det hoppas jag att vi är överens om.


  • Jag förutsätter att lantråd Veronica Thörnroos kommer att vara aktiv, och som skärgårdsbo tror jag att hon bäst representerar möjligheter för att tillmötesgå de krav vi ställer från lagtinget. Jag hoppas att vi kan se bra resultat under den här tiden. Vi ska komma ihåg att det här har varit en evighetsfråga i detta lagting, sedan 50-talet. Vi pratar om 60 år som det här lagtinget har hållit på att debatterat kortrutt och inte kortrutt, och det ändrar från år till år. Det är färjtrafik och minuter hit och dit. Jag hoppas att vi ska komma till bra lösningar och att vi kan ha en stark majoritet här i lagtinget.


  • Tack talman! Bästa lagting, jag tänkte återgå till mina reservationer. En har rubriken "Stöd för flyktingverksamhet". I reservationen föreslår jag att texten i avsnittet "demokrati, utveckling, integration och tillit" erhåller följande tillägg: "Det är viktigt för Åland och Ålands folk att kunna visa solidaritet på nya sätt i en föränderlig värld som ett komplement till den förda flyktingpolitiken uppmanas den nya landskapsregeringen att utreda möjligheten att kunna hjälpa flyktingsituationen i världen genom att bevilja stöd för flyktingverksamhet, exempelvis till UNHCR:s flyktingverksamhet i Mellanöstern." Jag aviserar att jag vill ta det här till omröstning.

    Herr talman! Jag vet att vi här i lagtinget har olika åsikter om vilken flyktingpolitik vi ska följa på Åland. Vissa talar enbart om att ta emot flyktingar och på så sätt hjälpa några få. Vi inom Åländsk Demokrati ser hellre att vi av olika orsaker hjälper flera flyktingar men med lite mindre, närmare deras hemländer. Vi från Åländsk Demokrati hoppas också att det här synsättet så småningom kan få fotfäste i det här lagtinget. Även om lagtinget inte omfattar denna skrivning kan faktiskt alla ledamöter delta på ett eller annat sätt. Som jag sagt tidigare sponsrar jag personligen en sjuksköterska i Kongo. Jag har lovat mina väljare att om jag får fortsatt förtroende ska jag stötta en sjuksköterska också i fortsättningen, vilket jag har gjort för år 2020. Är det någon som vill göra likadant så kan jag hjälpa er rent praktiskt.

    Herr talman! Den sista reservationen har rubriken "hbtqia utbildning". Där föreslår jag att moment 21010 minskas med 10 000 euro och att betänkandets motivering under momentet får följande lydelse: "I anslaget ingår inte medel för kostnader för utbildning och kompetensutveckling för olika målgrupper i enlighet med landskapsregeringens handlingsplan för 2019-2025, för lika villkor för hbtqia i det åländska samhället. Landskapsregeringen uppmanas istället, efter att ha gjort upp nya riktlinjer för vilka föreningar som kan få PAF stöd, att återkomma i en tilläggsbudget ifall projektet skall förverkligas." Jag vill avisera om omröstning också för den här saken.

    Det här gäller alltså inte pengar, utan det gäller princip.Vi från Åländsk Demokrati är, som jag sade, inte emot hbtqia, vi är inte transfober osv. Men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi står för alla människors lika värdighet, också de som har eventuellt avvikande sexuell läggning. Det är vår värdegrund. Jag förstår att frågan är knepig. Det är kanske som att säga att svärmor har en dålig sångröst, det kan missuppfattas. Svärmor kan ta det personligt och i värsta fall blir man ovän med både svärmor och dotter. I det här fallet finns en risk för att jag blir ovän med både den avgående och den nya regeringen. Min motion och reservationen ska ses som ett försök att kratta manegen, som man brukar säga, och göra den tillkommande regeringen medveten om effekten av tidigare stödpolitik på Åland. I regeringsprogrammet, som vi inte får nämna, kan vi faktiskt nämna att man ska tillsätta en parlamentarisk kommitté, just för att föreslå riktlinjer för framtida användning av PAF medel, det kanske kan vara något av det här också.

    Herr talman! Landskapsregeringen har tidigare nämligen gett skattemedel för en handlingsplan för hbtqia personer på Åland. Den här planen har tagits fram i samarbete med en förening på Åland, men den handlingsplanen har exakt samma argumentering som den svenska regeringen använder i sitt förslag för att sänka åldersgränsen för könskorrigerande operationer till 15 år. Dessutom vill den svenska regeringen att det ska kunna ske utan vårdnadshavares tillstånd. Två av de svenska ministrarna vill dessutom sänka den gränsen till 12 år. Och det är alltså samma argumentation som finns i den här planen. Vi från åländsk demokrati kan inte stöda projekt som kanske lobbar för en sänkning av den åldersgräns för oåterkalleliga operationer. Avsikten med den här motionen är att pausa denna typ av anslag och låta den nya regeringen formulera ett regelverk för vilka föreningar och andra som kan få denna typ av stöd, och hur också uppföljningen ska ske. Föreningar med politiska syften skall inte kunna få skattefinansierade stöd. Idag finns det föreningar med politisk verksamhet som för större stöd än de flesta politiska partier här i lagtinget. Vi hoppas också att det här motsvarar den nya regeringens värdegrund.

    Jag hoppas att jag kan få stöd för den här reservationen. Och vill på samma gång påminna att jag vill avisera omröstningar för samtliga av mina reservationer. Tack för ordet.


  • De kan vara så att det finns flera ledamöter i den här salen som på något sätt bidrar till goda syften ute i världen utan att kokettera så ivrigt med det som ledamoten Toivonen gör, med vilka vällovliga syften han ger pengar till. Vi kanske väljer att inte prata om det för att uppnå några politiska poänger.

    När det gäller hbtqia planen och de 10 000 euro som har anslagits i budgeten för att gå vidare med planen, är det väldigt lite pengar för ett väldigt ambitiöst arbete som bara har börjat. Det är ledamot Toivonens bedömning att det handlar om politiska arbeten och politiska föreningar, när det de facto handlar om mänskliga rättigheter och lika behandling av människor. Varför anser ledamot Toivonen att sexuella minoriteter på något sätt handlar om att driva politiskt arbete?


  • Kommentar till den första så var det så att när jag tidigare tagit tagit upp det med flyktingstödet så har man sagt att det går inte, då har jag lyft det här som ett alternativ för att visa att man kan göra det osv.

    När det gäller den andra frågan. Som jag sade, det är två olika saker. Det är inte hbtqia utan när dessa föreningar använder samma argumentation som svenska regeringen, som då alltså vill sänka åldersgränsen för de här operationerna till 15 år, det är det som vi ställer oss frågande till. Inte dessa personers lika rätt osv. Det är absolut inte det som det är frågan om.


  • Lagtingsledamot Toivonen har lyft det här argumentet några gånger redan, och också redan fått svar. Eftersom jag var den ministern som var ansvarig för att ta fram den hbtqia planen, så har jag sagt vid upprepande tillfällen att det finns ingenting i den planen som säger att man på landskapet Åland ska jobba för könskorrigerar för minderåriga utan föräldrars vetskap. Det kan vara lite svårt som 15 - åring att smita ut och få en könskorrigering utförd. Ledamot Toivonen vidhåller, av politiska syften och för att skrämma upp folk, att det är vad det handlar om. När det de facto handlar om att informera och öka kunskapen om vilka villkor sexuella minoriteter kan leva i och hur vi kan förbättra livet för människor på Åland.


  • Som jag sade i mitt anförande är det en väldigt svår fråga och jag tror inte att jag i mitt anförde har påstått att den åländska regeringen har de politiska idéerna. Det som jag sade var att i den här planen finns exakt samma argumentation som den svenska regeringen har använt. Jag har inte sagt att det är den åländska regeringen, det är alltså handlingsplanen som är uppgjord av bl.a. en förening. Det är också andra personer som varit involverade. Som jag sade, det är en komplicerad sak.


  • Jag har en fråga till lagtingsledamot Toivonen. Skulle du kunna berätta, visa eller konkretisera och bevisa var någonstans en åländsk politisk förening skulle gjort ett uttalande eller avisering att den här politiska föreningen, som du kallar det, skulle vilja sänka åldern till 15 år för könskorrigering?


  • Som jag sade går det att läsa den här handlingsplanen och det går också att läsa de argument som den svenska regeringen har. Om man jämför dem finner man att det finns identiska argument. Sedan om avsikterna är detsamma eller om de är olika, det är svårt att säga.


  • Det är lite svårt att bemöta någons vanföreställningar. Och jag tycker det är ganska missklädsamt att man som invald parlamentariker i lagtinget står och anklagar föreningar som inte kan vara här. Antyder att det skulle finnas några agendor utan att komma med något bevis. Och så funderar jag lite också, till det här betänkandet vi diskuterar just nu är det olika andra föreningar. Jag läste om jakt och fiske som har haft väldigt starka åsikter och antagligen blivit hörda, är det också en politisk förening?


  • För det första vill jag påpeka det att jag absolut inte har nämnt någons förenings namn här. Ibland har jag missat på sånt, men jag har varit försiktig. Som jag sade, det är komplicerade saker. Sedan om det finns jakt föreningar som har eventuellt politiska syften det har jag ingen åsikt kring. Det kan hända att det finns det också. Det kan vara vilka frågor som helst, jag nämnde ju hembygdsföreningar här senast också så att.


  • Talman! Jag måste säga att förvirringen är total om vad regeringsblocket egentligen vill när det kommer till skärgårdstrafiken, och närmare sagt tunneln. Moderaterna har sagt att de är splittrade och stöder inte de skrivningar som finns i utskottsbetänkandet egentligen. Obunden Samling vill inte satsa pengarna. Hållbart Initiativ har tidigare meddelat att alla beslut som fattas måste hålla sig inom hållbarhetsprinciperna. Vem som helst förstår att en tunnel med betong och stål aldrig någonsin kommer att hålla sig inom dem. Centern tror jag inte att vi heller behöver förvänta oss någon enighet ifrån. Jag frågade under debatten om infrastrukturministern kunde komma upp och klargöra från talarstolen hur man såg på den här frågan kring de dubbla budskapen i utskottets betänkande, men så har inte skett. Finans- och näringsutskottets ordförande fick frågan under sitt anförande när betänkandet presenterades, och svarade inte riktigt på frågan. Där tilltalade finans- och näringsutskottets ordförande om betydelsen av att finans- och näringsutskottet också faktiskt blir ett näringsutskott, men man har ändå underlåtit att höra de två åländska bolag som har bjudit på det här arrangemanget.

    Från regeringsblocket har det kommit förslag på ändringar i betänkandet, där man har påtalat en förvaltningsmässig miss. Jag menar också att det är felaktigt men jag tänker inte stå här och säga att det är så, det är min uppfattningen att det är så. Jag tycker att den här saken faktiskt är av så allvarlig karaktär att utskottet måste få chansen att titta på det här ärendet och stödjer därmed lagtingsledamot Katrin Sjögrens förslag till en återremiss. Tack.


  • Jag förstår att det är en jobbig situation för vicetalman Zetterman. Låt mig presentera faktum. Vi har en ny parlamentarisk situation där minst en kvalificerad majoritet är mot kortrutten. Kortrutten på västra Föglö har inte folkets stöd. Ingen skärgårdskommun önskar den, civilsamhället är inte särskilt peppigt och avtalet om elhybridfärjan blev 15 miljoner euro dyrare än tänkt. Inga juridiska förutsättningar finns för att verkställa infrastrukturen eftersom frågan är i marknadsdomstolen och markägarna har aviserat att de kommer att besvära sig över ÅMHM: s kommande beslut, om det visar sig att miljötillstånd inte ges.

    Det är en komplicerad situation och vi finner oss i den i den nya regeringen. Men det ger inte lagtinget anständighet att fortsätta det här kortrutts projektet. Håller inte liberalerna med?


  • Det var nästan hyggligt av talmannen att inte påpeka att repliken skulle hålla sig till huvudanförandet, men vi pratar ju trots allt om det här projektet. Jag kan informera lagtingsledamot Holmström, kanske till hans besvikelse, att kortrutten har aldrig varit en hjärtefråga för mig. Det är inte så att jag står här och gråter för någonting. Utan jag konstaterar att lagtinget är i beråd att fatta ett beslut som har oklara juridiska konsekvenser och det tycker jag inte att är okej. Det handlar om juridik, anständighet och att faktiskt högakta det ämbetet vi har fått.


  • Under diskussionen har lagtingsledamoten Katrin Sjögren, understödd av vicetalman Ingrid Zetterman, föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordningen 48 § och 71 § ska begära ett nytt betänkande av utskottet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Ärendets behandling avbryts därför för fattande av beslut om en eventuell återremiss. Omröstningen kommer att verkställas.

    Den som omfattar fortsatt behandling röstar ja, den som omfattar lagtingsledamot Katrin Sjögrens förslag till återremiss röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Den är godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar ja.


  • Omröstningen utföll: 20 ja-röster, 6 nej-röster och 2 avstod

    Lagtinget har alltså beslutat om fortsatt behandling. Diskussionen fortsätter.


  • Tack talman! Det slog mig med en stuns klarhet att talmannen inledde med att vi även behandlar budgetlagen, som handlar om ändring av pensionsinkomstavdraget samt kompensation till kommunerna. Det är på sin plats att slå fast att finans- och näringsutskottet även har behandlat den lagen. Där finns en reservation som jag tror att reservanten säkert kommer att föredra. Från utskottets sida ställer vi oss positiva till detta och har inte något vidare att anföra i ärendet. Utan godkänner förslaget, som går ut på att pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen ändras. Förslaget har i samband med en höjning av folkpensionen som riksdagen har fattat beslut om, och innebär att avdraget maxbelopp höjs jämfört med föregående år. I förslaget ingår även bestämmelser om kompensation till kommunerna för bortfall av skatteintäkter som orsaker av skatteåtgärder som vidtas för år 2020. Utskottet ställer sig alltså positivt till det förslaget.

    Sedan tänkte jag ta tillfället i akt att säga ytterligare några ord om hur avsnittet skärgårdstrafiken har tillkommit. Jag borde kanske ha varit mer mångordigt, men det fanns ganska mycket att presentera i betänkandet varför det inte blev gjort. För det första är det viktigt att komma ihåg att avsnittet under infrastruktur och transportpolitik omfattades till 100 % av alla medlemmar i finans- och näringsutskottet. Vi vet alla att det har varit en komplicerad fråga, den har pågått i decennier. Vi har försökt nå olika former av förändring, men vi har aldrig riktigt lyckts. Vi har fortsatt att driva färjtrafik på samma sätt och om det är det som har gjort att skärgårdens har utarmats eller om det är något annat ska jag låta vara osagt, för det vet ingen. Vi vet, som har sagts i salen flera gånger idag, att det folkliga stödet för det kortrutts projekt som den förra landskapsregeringen inledde inte finns. Folk har nått den punkten att man vill göra något annat för att komma vidare. Vi har sett förslag på hur man kunde bygga en tunnel, och framförallt vad en tunnel kunde betyda. Vad den kunde innebära i inbesparingar, i fördelar för regionen, ur hållbarhetssynpunkt när det gäller att skapa en social och en miljömässig hållbarhet. En tunnel är många gånger mer miljövänlig än en färja. Om det här kommer att nå ända fram vet faktiskt ingen idag. För mig och för finans- och näringsutskottet var det väldigt tydligt att detta är något vi måste försöka göra. Vi vill inte göra samma sak om och om igen. Vi vill försöka göra något nytt. Det här har den åländska befolkningen inte bara sagt ja till, de har sagt "Ja tack, gör det!". Enligt min mening påverkade detta valresultatet på ett väldigt starkt sätt. Folk vill göra något annat för att skapa framtidstro, valfrihet i regionen, trygghet och för att göra miljön en tjänst. Tunnel är hållbart och det är för alltid. Mot den bakgrunden ska man se resonemanget i finans- och näringsutskottet.

    I arbetet för att ta reda på vilka konsekvenser som eventuellt uppsagda avtal kan få har vi, som man kan se på hörande listan, diskuterat frågan med i stort sätt hela infrastrukturavdelningen. Inte är det så att det är klang och jubel där för att man ska avbryta ett jobb som man har hållit på med väldigt länge, men det stod väldigt klart i samband med behandlingen att alla avtal kan sägas upp. När det gäller själva Gripö projektet, bron där, vet vi att beslutet har utmanats och nu ligger i marknadsdomstolen. Vi kommer att få ett besked därifrån någonstans nästa höst, med lite tur. Fram till dess är vi alltså i en slags limbo och inget avtal är undertecknat överhuvudtaget. När det gäller elhybridfärjan som redan det förra lagtinget sade nej till att fullfölja, men som vi ändå har ett avtal som ligger, så erfar utskottet efter arbetet med alltihopa att alla avtal faktiskt kan sägas upp.

    Finferries är en fantastisk färjeoperatör, de driver över 40 linjer i Finland. De vet exakt hur man transporterar stora mängder folk. De är finska statens eget färjerederi och de jobbar mot NTM-centralen. De har byggt ett fartyg på det polska varvet där man nu ska bygga Elektra 2.0, som ska vara det fartyg som landskapsregeringen har tecknat kontrakt med för Föglölinjen. Vi har fört ett resonemang kring var man eventuellt kunde ha denna färja, vad den kunde göra istället för att gå mellan Svinö och Mellanholmen. Vi har därför formulerat oss, så som det står i betänkandet, att vi rekommenderar landskapsregeringen att man omförhandlar, alternativt säger upp avtalet. Att färjeavtal sägs upp är inte så hemskt ovanligt, det händer över hela världen. Rederier beställer fartyg som man sedan inte får användning för. Det där är en del av vardagen i rederinäring. Vi menar att fördelarna med att utreda tunnelprojektet överstiger de eventuella nackdelarna som en omförhandling av detta avtal kan ha.

    Det har ställts frågan varför vi inte har hört de aktuella entreprenörerna i samband med denna behandling. Det hör nog till undantagen i ett utskott att man hör alla berörda entreprenörer. I och med att vi har hört de som utgör beställarfunktionen i detta så menar vi att vi kanske nådde tillräckligt långt. Att ett utskott ska sätta sig som någon slags medlare mellan entreprenör och beställare känns nog ganska främmande egentligen. Sedan har det också väckts frågor om hur man kan återta en fullmakt på 40 miljoner euro, när en del av den redan är använd. Där kan man väl invända att det är synd om den är använd. Den har funnits sedan 2017, om jag inte minns fel. I och med att vi i övrigt rekommenderar att projektet ska upphöra, så vore det väldigt konstigt att ha en fullmakt kvar. Vårt budskap till landskapsregeringen är att reda ut vad som används och komma tillbaka med det i en tilläggsbudget, så tar tar vi den diskussionen då när vi vet hur det är.

    Nu pågår det gissningar överallt i salen. Gissningar är vi faktiskt inte betjänta av när det handlar om att vi ska bygga en infrastruktur som varar inte 1, 10, 50 utan 100 år. Det har förts fram ekonomiska gissningar och det har fört fram tron på som att "vi tror inte på tunnel". Ursäkta mig, men tunnlar är inte kärnfysik, det är inte science fiktion. Tunnlar är ett hål i ett berg, som har skapat en framtid på t.ex. Färöarna som vi bara kan drömma om. Tunnlar är infrastruktur på riktigt som skapar en sådan vardag som gör det möjligt att leva skärgården och t.ex. arbeta på fasta Åland. Precis det som det här lagtinget i decennier har försökt nå. Nu är vi där, vi står på tröskeln till en annan framtid.

    Det får nog räcka där, tack så mycket. Tack för överseendet och förlåt den lilla överskridningen.


  • Jag vill börja med att påpeka att ingen här i salen, så vitt jag har hört, har lagt förslag om att man skulle bibehålla de kortrutts planer som de tidigare centerministrarna har tagit fram. Det har inte funnits ett enda sådant förslag att man ska vidbliva planeringen, vilket man kunde få uppfattning av utskottsordföranden.

    Den intressanta frågan här är, som vi lyfte i vår återremiss förslag, vad är de juridiska konsekvenserna av de dubbla och tvetydiga skrivningarna i utskottets betänkande? Det är det utskottsordförande borde svara på.


  • Dubbla och tvetydiga skrivningar i ett betänkandet finns bara där om man bestämmer sig för att de finns där. Det där är i betraktarens ögon och jag menar att man kan läsa allt så som man själv väljer att tolka det. Om ledamoten Zetterman har problem med att förstå vad vi säger i betänkandet skulle jag gärna vilja att man exemplifierar det. Min, och utskottets, uppfattning när det gäller t.ex. skrivningarna kring skärgårdstrafiken och kortrutten är att tydlighet faktiskt är det minsta som saknas.


  • Det finns ingen anledning att ta till så starka ord som utskottsordförande gör. Det som är frågan är det som tidigare lyftes av ledamoten Valve. Det finns en skrivning i detaljmotiveringarna och en skrivning i klämmen. Där man under detaljmotiveringarna föreslår att fullmakten återtas så att regeringen återkommer till lagtinget, och det andra föreslår utskottet inför lagtinget att investeringsfullmakten ska återtas. Den blir därmed återtagen. Det här är två olika saker och det finns ingen klarhet i vad utskottet egentligen menar. Ordförande har varit tydlig med vad han menar, att regeringen ska återkomma, men de facto är det inte det som står där.


  • Som ledamot Zetterman mycket riktigt påpekar nämns det i betänkandet att fullmakten återtas och att landskapsregeringen ska återkomma i en tilläggsbudget. Det ska man göra när man sett vilka pengar som har använts för att genomföra det projekt som ålänningarna absolut inte vill ha.


  • Jag tror att ledamoten Pettersson misstolkar den åländska opinionen när han tror att det här valresultatet är ett stöd för en tunnel till Föglö, under vilka omständigheter som helst. Det tror jag nämligen inte är sant. Jag tror att många av de ålänningar som har motsatt sig Gripö projektet har gjort det dels för att de har fått väldigt mycket felaktig information och dels för att väldigt många ålänningar inte vill ge några pengar till skärgården alls. De tycker att 40 miljoner är för mycket och de kommer att tycka att 200 miljoner är ännu mera. Det här stödet för en tunnel kan man inte räkna med att finns hos det åländska folket, särskilt inte när det är otroligt oklart vad det kan innebära i kostnader.


  • Jag har nog noterat att ledamot Gunell inte tror på en tunnel. Ungefär som att man inte tror på främmande väsen eller spöken om nätterna. Jag skulle vilja säga att granska du tunnlar som har byggts, ledamot Gunell. Granska dem, se vad de har åstadkommit för samhället, se hur man har finansierat dem. Ledamot Gunnel ska nå slutsatsen att det finns väldigt goda skäl att noggrant betrakta hur man kan bygga denna tunnel till Föglö, och det menar jag att ålänningarna har insett. De vet att det är bättre att betala mycket en gång för att sedan tjäna pengar på det långa loppet, än att ständigt fortsätta gasa på och göra exakt så som man har gjort tidigare.


  • I valrörelsen så menar ledamot Pettersson, att en sådan där OPS upphandling kunde göras före jul. Jag tror inte på ledamot Pettersson, jag tror inte på jultomten och jag tror inte på tunnel till Föglö. I så fall hade man byggt tunnlar i Östersjön redan för länge sedan. Hur kommer det sig att man i Finland , Sverige, Estland eller någonstans inte har byggt en tunnel i Östersjön? Därför att de ekonomiska riskerna är så överhängande. Jag tror inte att regeringen ska lita på att det finns ett stöd hos ålänningarna för den här satsningen, innan man har klart för sig hur det ska göras, hur det ska bekostas och vilka driftskostnader det innebär osv. Om man nu igen för fjärde gången ska tvinga vår infrastrukturavdelning att göra en utredning om tunneln, för fjärde gången.


  • Så här på tröskeln till jul noterar jag att ledamot Gunell jämför en tunnel, ett infrastrukturellt projekt med jultomten. Kanske att ledamoten skulle ta sig till Färöarna eller Norge och se vad det har gjort. Åk till Island och se hur man har satt fart på glesbygd.

    Sedan tänkte jag bara påpeka det att ledamot Gunnel nämnde också att det förekommit massvis med felaktig information när det gäller t.ex. Gripö projektet. Om så är fallet finns det faktiskt bara en som är skyldig till det, och det är den avgående landskapsregeringen, som tydligen inte har förmått att förklara det vackra och det nödvändiga med att bygga denna bro och att genomföra denna upphandling av en elhybridfärja. Det har ålänningarna sett igenom och därför har vi den här situationen.


  • Utskottsordförande säger här, kanske i sin eufori, att vi är eniga i utskottet. Det är vi, men vi är inte eniga att säga ja och amen till en tunnel. Enigheten består i att vi ska säga att landskapsregeringen ska initiera en utredning om en tunnel, med intentionen att det ska ge livsinbesparingar. Ytterligare säger vi att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med utredningar över kostnader för hela projektet. Lagtinget kommer att få ta ställning i den här frågan när landskapsregeringen har rett ut allt det här och kommer till lagtinget. I utskottsordförande Petterssons anförande fick man uppfattning att vi har sagt ja och amen till den här tunneln, men så är inte fallet.


  • Tack för det ledamot Strand. Det är nog alltid bra att ha någon med sig som säger att man ska ta det lite lugnt ibland, för det är alldeles riktigt. Inte har vi sagt ja och amen till något. Vi skriver ordagrant "utskottet understryker säkerhetsaspekter, finansieringsmöjligheter, upphandlingsalternativ och lagstiftnings behov samt möjligheterna att genomföra projektet som föregås av att lagtinget fastställer de ekonomiska ramarna för hela projektet". Inte säger vi att det ska självklart byggas, vi säger att ta reda på fakta och ägna er inte åt gissningar. Sedan kan vi gå vidare med ordning.


  • Absolut, vi är överens om skrivningen, men i ditt anförande var det kanske lite mycket eufori. Det som hjärtat innehåller så talar mun, eller vad man brukar säga. Min målsättning med det här har hela tiden varit, och en förutsättning för att jag ska säga ja till det här, att driftskostnaden eller årskostnaden på en tunnel ska vara lägre än nuvarande driftskostnad. Det måste vara den tydliga beställningen när landskapsregeringen gör det här. Man ska också komma ihåg att det som ledamot Pettersson säger, att det är en beställning från folket. Jag gjorde själv en frågeställning i Åland gallup och där var det bara 30 % av över 1000 svarande som sade att "Jo, gå direkt på en tunnel". Det var många som svarade att "Ta fram alternativa kostnader och sedan får vi se vilket vi väljer". Det måste man komma ihåg.


  • Var och en blir salig på sin tro. Den avgående landskapsregeringen och nu sittande delar av oppositionen så försvarar de beslut som är tagna, men vi inser också realiteter. Finans- och näringsutskottet ordförande är väldigt troende, i det närmaste fanatisk skulle jag vilja påstå. I liberalerna har det alltid funnits tunnelförespråkare. Vi har gått på pumpen åtskilliga gånger. När man tog kortrutts meddelandet så lämnade man bort tunneln, då accepterar vi också realiteter. Vi kan ha ett öppet sinne till en tunnelutredning, men inte till vilket pris som helst. Avgörande faktorer är vad utredningen blir att kosta, vad man ska ha för säkerhetsnivå, vilka dragningar man ska ha. Vad jag kan förstå måste också landskapsregeringen begära fullmakt av lagtinget för att hantera eventuella skadestånd. Det finns ett gediget jobb att göra.


  • Det är på sin plats att tacka för stödet. Som ledamoten Sjögren alldeles nyss sade, så understryker det precis det som utskottet har konstaterat. Utskottet understryker säkerhetsaspekter, finansieringsmöjligheter, upphandlingsalternativ och lagstiftningsbehov samt möjligheterna att genomföra projektet som föregås av att lagtinget fastställer de ekonomiska ramarna för projektet. Det är precis det som liberalerna har önskat och arbetat för. Att saker och ting har gått på tok tidigare, kan vi faktiskt inte låta styra vad som händer idag.


  • Riktigt så läser jag inte riktigt finans- och näringsutskottets betänkande. Det är en väsentlig del i hela det här också vad utredningen beräknas kosta. Vi har redan satt 5 miljoner euro i utredningar. Jag ser som risken som överhängande att vi tar 4-5 miljoner till i tunnelutredningar och så kommer vi överhuvudtaget ingen vart. Det är väsentligt för liberalerna vad man estimerar tunnelutredningen att den blir att kosta. Sedan också vad man estimerar eventuella skadestånd och dessutom dragningarna. Jag upplever att man har helt bortsett från Gripö, en tunneldragning till Gripö, det sopade man ju bort. Det blir en betydligt kortare tunnel. Vi skulle också vilja att man i så fall återuppväcker Bråttö projektet, det är hälften kortare tunnel.


  • Här kommer de igen, alla gissningar på en och samma gång. Det är gissningar om tunneldragningar, vad utredningar ska kosta, det är det ena med det femte. Vi säger till landskapsregeringen att initiera denna utredning och komma tillbaka i en tilläggsbudget när vi ser vad det kommer att kosta och se vad allt kommer att gå lös på. Det här är faktiskt inte hokus pokus. Jag förstår inte riktigt oviljan att omfamna framtiden och göra en vardag i skärgården betydligt säkrare, tryggare och mer fylld av valfrihet än vad den är idag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 18:13

    Herr talman! Till att börja med, eftersom att återremissen röstades ner, vill jag stöda ledamot Valves förslag, som på fredag tas till omröstning om att den här klämmen utgår. Jag tycker det är en bra analys av läget och det är klokt att göra i det här skedet, när man har så lite fakta. Om vi inte ska gissa så ska vi heller inte gissa vad den här åtgärden medför, eftersom så mycket är oklart i de här frågorna. Så mycket är oklart också om vad som händer om man river de här avtalen.

    Jag tror att jag säger lite grann som ledamot Zetterman. Inte har Gripö projektet varit något hjärteprojekt för mig, men jag vet hur svårt det har varit med skärgårdstrafiken. Vilken kamp varenda budgetberedning om att få ha pengar till de här turerna och skärgårdsbornas vardag och villkor har ifrågasatts. Därför har man sökt brett, långsiktigt, uthålligt, en bred samsyn kring projekt som ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara. Därför har man gjort alla dessa utredningar som har kostat våldsamma pengar. Just i tron på att vi har en bred, gemensam parlamentarisk uppfattning. Där vi för flera år sedan lade tunnel idéerna i en malpåse, därför att de var utredda och klarlagda. Det finns säkert goda exempel på tunnlar i Färöarna och Norge, det finns också väldigt dåliga exempel. Det finns i Sverige, man kan titta på Hallandsåsen eller någon annanstans, tunnlar som har blivit så fruktansvärt kostsamma. Jag tror ingen här i lagtinget, och inte heller någon i samhället, inte vill omfamna framtiden. Det vill vi alla, men inte till vilka enorma risker som helst för den åländska ekonomin i generationer. Så fakta på bordet är nog precis vad som behövs. Iallafall om man ska övertyga mig och många andra. Jag tror att så fort det här projektet blir det aktuellt, vaknar nej till tunnel rörelsen igen och flera av oss kanske skriver på på nytt. Det som är det värsta, eftersom skärgården ändå är värd en satsning, när jag vet hur svårt det är att få loss 40 miljoner, som är mycket pengar för en sådan här investering, hur svårt det ska bli att få pengar till detta.

    Jag vill säga till de som nu vill ta bort det här, riva sönder och riva upp, att om fyra år, om vi då har resultat noll, ingenting annat än att ännu fler har flyttat från Föglö och Kökar. Då är det inte jag som är ansvarig för det, utan det är ni andra. Det vill jag ha sagt idag, det är ett riskfyllt projekt att gå in för att riva sönder det här och därför stöder jag ledamot Valves ändringsförslag om klämmen. Tack.


  • Kortrutten har inte varit någon hjärtefråga för mig heller, men jag tycker att det var bra att ledamoten Gunell redogjorde för historien. För fyra år sedan, när jag ställde upp första gången i val, fanns det en bred majoritet som ville att kortrutten skulle förverkligas i enlighet med de planer som tidigare landskapsregeringar tog fram. Nu har skutan vänt 180 grader och med anledning av tidigare anföranden, där det just efterfrågades en bred parlamentarisk överenskommelse, uppfattade iallafall jag historian så även om jag inte har varit med. Att det var just det kortrutts meddelandet gav, en bred parlamentarisk förankring. Tiden har ändrats, åsikterna med den och det är en del av den politiska verkligheten så det är något man får acceptera.


  • Min replik innehåller ingen fråga, snarare en kommentar angående att det pratas om tunnelförespråkare och tunnelmotståndare. Det tycks och det tänks, det är en ideologisk diskussion. Det här är precis som återigen min kära partikollega Rainer Juslin pratar om, en sakfråga som ska ses på nyktert och som ska ses på med fakta som grund. Det är av yttersta vikt att vi gör så, det är skärgården värd. Precis som andra satsningar för åländska befolkningen. Skärgården är värd att faktiskt få en hållbar lösning som handlar om att det ska kunna leva människor i skärgården kommande 100 åren, när ingen av oss som sitter här inne sitter kvar. Det är väldigt viktigt, åtminstone för mig personligen, att vi slutar prata om motståndare och förespråkare och börjar prata om att ska vi göra den, då ska det göras enligt riktlinjer och fakta. Vi ska börja lyssna på dem som faktiskt har kunskap.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 18:18

    Absolut, därför tog man fram de här kortruttsutredningarna för att en gång för alla få klarhet i, och experternas utlåtanden kring, vad är de investeringar som man i landskapet Ålands trafiksystem kan göra, som på lång sikt kan spara i driftsutgifter? Man har utrett från vänster och höger, uppifrån och nerifrån, miljömässigt och socialt angående hur det skulle påverka skärgården, dess näringsliv osv.

    Man fann, efter att ha vaskat fram och många guldkorn försvann, ett enda guldkorn och det var östra och västra Föglö, inbesparingar i driften kan göras med de investeringarna. Det är det enda projekt landskapet har gått vidare med under den förra mandatperioden, nuvarande mandatperiod och nu stannar det nu när man är klar. Det var en upphandling som sattes igång redan år 2018 och sedan tyvärr kom till ett beslutsdatum som låg alldeles för nära ett val. Det är bara att beklaga, men mandatperioderna är för korta.


  • Det håller jag absolut med ledamot Gunell om. Det är viktigt att det i framtiden, jag anser att jag har rätt att prata om framtiden och inte det tidigare eftersom att jag inte har suttit här tidigare, ska politiker med öron bli ett vanligare släkte. Det handlar om öron till sakkunniga, öron till fakta. Det var precis just det som kanske man hade den förr mandatperioden, nu ser det annorlunda ut. Jag önskar att sittande regering också har öronen med sig när man pratar med sakkunniga ingenjörer och framförallt sin egen förvaltning.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 18:20

    Jo, du har helt rätt. Du ska inte behöva försvara något som har hänt före din tid. Vi har alla rätt att börja den dag vi kliver in här i salen. För oss som har varit med så tycker jag att det är viktigt att ändå ha en heder i att hålla sin linje, och inte vingla hit och dit och ändra sig. Bara för att det blir lite jobbigt i opinionen, då får vi ingenting gjort. Då kan vi inte åstadkomma det som vicetalman Bert Häggblom efterlyser, långsiktighet. Bred parlamentarisk förankring, hur ska det gå till när det far hur som helst? Hur många gånger till ska vi utreda det här och hur många miljoner ska vi lägga? Ur det kortrutts program som ledamot, nuvarande lantrådet, Thörnroos lade fram för lagtinget, hade man satt tunneln åt sidan redan. För det gick inte att genomföra ekonomiskt.


  • Ledamot Jörgen Strand (M) Anförande | 18:21

    Herr talman! Ledamot Gunell pratade om att man ska hålla sin linje när det gäller skärgårdstrafiken och de satsningar som man eventuellt ska göra där. Ledamot Gunell och jag satt båda i Ålands landskapsregering och drev hårt på en tunnel när det handlade om Bråttöprojektet. Det fanns en stor enighet i landskapsregeringen, mellan partierna och vi förde frågan vidare till Ålands lagting. Den linjen var jag övertygad om att var den bästa, utgående från det jag hade sett. Ändå sedan skärgårdstrafiken började utvecklas hade jag sett att ingen färjtrafik, oberoende hur mycket vi hade pumpat in pengar, hur mycket turer vi hade fixat så har befolkningsutvecklingen i skärgården ändå gått ner. Det enda hoppet jag hade när det gäller den frågan var just den här tunneln. Bråttötunneln, som var räknad till 5,5 km till ett intervall på 49-76 miljoner, av ett norskt bolag som jag inte minns namnet på.

    Sedan av olika orsaker, där nu sittande talman kanske har bidragit till vissa saker, så föll hela frågan år 2008 efter att jag hade åkt in i oppositionen. Jag har hållit min linje hela vägen. Jag har ansett att det här Gripöprojektet egentligen inte tillför något åt skärgården, annat än att man flyttar färjtrafiken från Degerby till Gripö. Man vinner två minuter i tidsvinst om man ska till Degerby, du får längre lastningstider och så får du en längre transport. Så två minuters vinst för 40 miljoner plus 66 miljoner i en färja, det är orimligt och har varit orimligt för mig. Det här framförde jag i mitt parti långt före besluten togs, men fick noll gehör.

    Jag tycker att det som ledamot Gunell sade om att hålla sin linje är viktigt, den har jag hållit konsekvent fast jag har varit borta från politiken i åtta år. Därför stöder jag utskottets betänkande och inte det som mina kolleger, via ledamot Valve, tänker dra till omröstning. Det har man fritt att göra. Det var det ena frågan som jag hade tänkt beröra.


    Den andra frågan är landskapets långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Ledamot Roger Höglund var i början av debatten lite inne på det, också ledamot Holmberg. Jag har funderat ganska mycket utgående från att den sittande landskapsregeringen lägger en budget som är 15 miljoner minus, om man räknar bort den här reserveringen som man löser upp från PAF. Ytterligare så har vi fått information, dels i utskottet men och jag har också fått information i samband med att vi gör regeringsprogram, att man har strukit alla utvecklingspengar nästan på alla områden. Det finns ett polishus som kommer att kosta 850 000 € i intern hyra, Bomarsund kommer att kosta 250 000 €, och man har lovat jämställda löner. Det finns en ganska lång lista som vi fick i finansgruppens hörande. Det verkliga underskottet, med sådant som är intecknat, är kanske 20-25 miljoner euro. Då är det många här som kommer upp och pratar om olika satsningar, men var ska vi ta pengarna?

    Jag roade mig lite här en dag med att gå tillbaka och titta. Man började under Roger Janssons regering, med Roger Nordlund som finansminister, med en fond, utjämningsfond kallade man det men det var ett reservationsanslag. Då började man i mitten på 90-talet att bygga upp pengar för sämre tider och det här fortgick fram till år 2008. Då satte landskapet med en kassa, likvida medel, på 174 miljoner euro. Idag har man 60 miljoner euro. Det som har hänt sedan 2008 är tre regeringar, mitt parti har varit med och det har varit många olika partier, det har varierat. Gunell var lantråd i en, Sjögren i en annan och Viveka Eriksson i en tredje period. Det som har hänt är att man med lite upp- och nergångar så har juntat bort nästan 120 miljoner. Man fortsätter bygga upp offentlig sektor. Hur länge tror alla här i salen att det här kommer att vara hållbart? Idag har vi underskott på 25 miljoner. Vi har juntat bort pengarna trots att indexnivån ha stigit på klumpsumma och skattegottgörelsen. Alla fortsätter prata om att det är nya grejer hela tiden, vi ska investera i en massa saker och vi ska sätta igång det ena och det andra. Var ska alla pengar tas ifrån? Det finns ingen diskussion, två stycken har nämnt det lite, ledamöterna Roger Höglund och John Holmberg. Berätta åt mig, var ska vi ta alla de här pengarna ifrån? De 10 miljoner euro vi eventuellt får från en ny finansiering av självstyrelsen, de kommer ju inte att räcka långt. Jag skulle uppskatta en rakare, ärligare debatt i de här frågorna. Jag tror också att vi skrev i betänkandet att egentligen borde man politiskt ha kommit överens opposition och regering, oberoende vem det är, att det är de här ramarna som gäller och att vi ska vara så ärliga med varandra, annars blir det ju ofta en jättepopulistisk debatt.

    Det är mitt första anförande sedan jag kom tillbaka, och jag hade inte tänkt ta det idag. Men eftersom ingen berör de här ekonomiska frågorna utan utgår ifrån att det finns hur mycket pengar som helst så kände jag mig lite tvungen att lyfta de här frågorna.


  • Ursäkta, herr talman, att jag tar så mycket tid i debatten idag. Jag beklagar verkligen den splittrade syn inom Moderaterna både på ekonomin, statusen för den åländska ekonomin och även i trafiken. Det bådar inte så gott, tycker jag, att gå in i ett regeringssamarbete med så vitt skilda synsätt.

    Det här att regeringen Gunell, regeringen Sjögren och kanske det var någon regering till som ledamot Strand nämnde, ska ha juntat bort 120 miljoner euro. Det är ett ganska allvarligt påstående. Förmodligen har de här miljonerna gått till vård, skola, omsorg i huvudsak och till investeringar inom trafik och näringsliv.

    Eftersom regeringsprogrammet presenteras på måndag kanske vi då från Strand och regeringsblocket får veta mer om hur man tar ner de här kostnaderna, så att inte kommande regering också fortsätter att junta bort pengar.


  • Ledamot Jörgen Strand (M) Repliksvar | 18:30

    Herr talman! Junta bort kanske inte var det bästa ordvalet. Det var min förra kollega, bortgångna Lasse Wiklöf, som ofta pratade om det här talesättet. Jag får be om ursäkt om jag på något sätt förminskade problemet.

    Men de facto så har man använt pengarna som man skulle sätta i en fond för att använda i riktigt dåliga tider. Man har använt dem också under högkonjunktur och byggt på offentligt sektorn. Den har till och med vuxit snabbare än den privata sektorn senaste åren. Inser man inte det här så förstår inte jag, oberoende om jag sitter i regering eller opposition, var vi ska ta pengarna till allt som alla önskar. Nog måste man, om man suttit många år i regeringen till och med som lantråd, förstå att man har en för hög standard och man har (… taltiden slut).


  • Det är därför som iallafall tidigare moderater och socialdemokrater har varit eniga om att man måste fortsätta med strukturella förändringar, i syfte att minska driftslitaget i budgeten. Det är det enda man kan göra. Det här med att försämra för människor ute i vårt samhälle, försämrad hälso- och sjukvård eller något annat, det tror jag inte att är en bra metod om Åland ska vara ett attraktivt samhälle dit man vill flytta och där det finns en tillväxt bland befolkning och i ekonomi. Jag hoppas att vi på måndag får mera klarhet i det här hur man ska få ekonomin i skick. Om synen på läget är så pass allvarlig som den som ledamot Strand ger uttryck för.


  • Ledamot Jörgen Strand (M) Repliksvar | 18:32

    Mina siffror är tagna från den budget som ledamot Gunell har varit med och tagit. Det är inget som jag själv har hittat på. De andra är från boksluten, 174 miljoner euro fanns det juni 2008. Det har jag kollat upp, dels i bokslutet men också personligen med den här förvaltningen. Så det är ingenting som jag har hittat på. Det här är en standard som vi inte kommer att kunna fortsätta med. Visst jag är med på strukturella förändringar, men man måste också börja våga titta är det någon gammal verksamhet som inte behöver fortgå. Det kanske också finns något annat som man måste fasa ut. Vi ser bara vilket liv det vart för att ledamot John Holmberg nämnde om man skulle titta på några kurser på Medis. Det blev ramaskri här i salen, det blev ramaskri i media osv. Man (… taltiden slut).


  • Tack, ledamot Strand. Jag delar delvis din analys och din oro för ekonomin. Det är lite skrämmande när vi hör att den här kassa som var 174 miljoner, har sjunkit med ungefär 120 miljoner. Man funderar lite på vart dessa pengar har tagit vägen på inte allt för lång tid. Jag tycker att vi i finans- och näringsutskottet har belyst de här strukturella förändringarna i den offentliga sektorn, både i landskapet och också att kommunerna förstås behöver göra det. Det är lätt att skriva ner det i ett papper, en handling, men det är ofta svårare att göra det i praktiken. Har ledamot Strand någon idé om hur vi kommer vidare med den här frågan?


  • Ledamot Jörgen Strand (M) Repliksvar | 18:34

    Det finns olika vägar att gå. Första gången kom jag in år 1999 och jag har varit med och skrivit många vackra skrivningar, både program och betänkanden. Det är enkelt att skriva att vi ska göra strukturella förändringar eller vi ska effektivisera, men sedan när man ska sätta ner något konkret då brukar alla försvinna. Visst har jag många tankar och jag kanske kommer med några förslag inom en snar framtid. Vi får se på måndag hur debatten och diskussionen går. Det viktigaste är att alla borde få den här insikten. Om man inte ser det här hur ska man då kunna vara med och förändra något?


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen, då besluten om budgeten fattas, vidtar vid plenum på fredag den 13 december 2019 kl. 9.30.