Enda behandling

Först tillåts diskussion därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Vi fick förslaget till tilläggsbudget 4, den så kallade städarbudgeten, på onsdagen förra veckan och vi hanterade den under torsdagen. Den snabba tidtabellen visar rätt tydligt att utskottet betraktar den mer som en städarbudget än som något annat. Skälet till detta är att finansavdelningen ska ges rimliga möjligheter att ta fram ett bokslut i så snabb takt som möjligt som vi senare kan analysera och se vad utfallet då blev för 2022.

Jag vill lyfta fram några saker som utskottet valde att föra ett lite djupare resonemang kring, förutom att det handlar om att underlätta uppgörandet av ett bokslut.

En sak som sticker ut är de särskilda bidrag som för första gången beviljades i enlighet med 51 § i självstyrelselagen. Den här paragrafen försökte landskapet Åland med i samband med efterdyningarna av Alfrida. Då gick det inte vägen. Den mötte patrull av olika skäl.

Den här gången genomfördes det i samband med pandemin Covid-19 som drabbade Åland oerhört hårt eftersom den åländska ekonomin är uppbyggd på servicenäringar och sjöfart, de grenar som mest av allt förhindrades att verka till följd av olika bestämmelser och regler som infördes av riksregeringen. Det fanns alltså ett bättre utgångsläge när det handlade om att begära detta särskilda bidrag.

I 51 § nämns olika saker som medför väsentliga rubbningar i samhällsekonomin. Landskapsregeringen landade i att kostnaderna för år 2020 - det här handlar alltså om år 2020 - uppgick till 17 537 120 euro, vilket nu har ersatts i enlighet med självstyrelselagen. Det är glädjande att se att reglerna fungerar och att vi har möjlighet att använda oss av 51 §. För år 2021, alltså pandemins andra år om man så uttrycker det, landade man i en summa om 6 110 177 euro som har inlämnats till Ålandsdelegationen i december i fjol. Vi hoppas naturligtvis på en positiv bedömning igen kring det.

Vi förde också ett visst resonemang kring det kommande finanspolitiska ramverket som en parlamentarisk kommitté har tagit fram och som finansminister Höglund på ett förtjänstfullt sätt har lyft i olika sammanhang. Från utskottets sida är detta något vi har lyft sedan flera år tillbaka, att man behöver hitta olika politiska överenskommelser kring stora frågor. Utskottet valde att skriva att man framhåller vikten av att landskapsregeringen strävar efter en bred förankring i lagtinget då ramarna fastställs. I det här sammanhanget så tycker jag man kan påminna om att man dansar alltid två minst. Det betyder att dessa försök till olika samförstånd vilar också tungt på den så kallade motparten. Det är det som är själva idén med ett finanspolitiskt ramverket, att man ska försöka hitta gemensamma överenskommelser kring olika frågor. Vi ägnar oss åt politik. Det kommer inte alltid att finnas samförstånd och man kommer att tvingas till kompromisser. Men just därför är det viktigt att alla har det klart för sig att vi behöver resonera oss fram kring det. Det här gjorde man på 90-talet i Sverige när man hade en skenande finanskris som ställde till oerhört mycket och drev upp räntorna till 500-procentiga nivåer. I spåren av det så bestämde sig den då sittande makten och oppositionen för att resonera på ett mer övergripande sätt för att komma till rätta med gemensamma utmaningar. Man lyckades rätt väl där, jag tycker att vi borde nå detta även här och det har utskottet lyft fram i olika sammanhang längs med åren.

Högskolan på Åland vill vi också lyfta av det skälet att den är en viktig utbildningsenhet. Den kan vara en motor för hela Åland. Den ska ha en tydligare budgetering och ett mer självständigt ekonomiskt system. Detta har vi tidigare sagt ja till, att det ska börja år 2023 med tvååriga reservationsanslag. Den här tilläggsbudgeten riktar sig egentligen till 2022, men utskottet tycker att det är ett bra sätt att inleda denna nettobudgetering med denna tilläggsbudget.

Slutligen av de frågor som jag tänker lyfta så är vindkraften. Vi upprepar det som vi skrev i betänkandet för budgeten för 2023, alltså den stora budgeten, om att så smidigt som någonsin möjligt kunna hantera olika frågor kring vindkraften. I det här fallet så kunde man tänka sig att man skulle ha samma nettobudgeteringsprinciper för ÅMHM som man har inom andra myndigheter just för att göra verksamheten smidigare. Av det skälet när det handlar om storskalig vindkraft så måste vi göra allt, precis allt för att det ska bli så bra som någonsin möjligt. Det kan vara en framtidsnäring som förändrar Åland i grunden liksom sjöfarten gjorde och det behöver vi ha i minnet. Vi måste höja våra blickar och verkligen se till vilka möjligheter detta för med sig. Av det skälet valde utskottet att lyfta fram det här ytterligare en gång.

Sedan kom det några reservationer som jag tror att det är klokast om reservanterna själva presenterar.

Men mot bakgrund av detta, talman, så föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2022, att lagtinget förkastar budgetmotionerna 86-100 och att lagtinget beslutar att det fjärde tillägget till budgeten för år 2022 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson. Ett förtydligande, Liberalerna ser inte alls detta enbart som en städarbudget. Men vi är pragmatiska som vanligt. Vi såg tidsnöden som fanns som vanligt så vi valde att inte plocka in extra höranden andra än finansministern, så därav gick vi med på en väldigt snabb behandling.

Sedan när det gäller det finanspolitiska ramverket så vi har nog bett om att få bli uppbjudna ett flertal tillfällen. Jag vet att det var en enda lång ringdans i Sverige när man införde motsvarande, alla dansade med alla. Jag ser fram emot det här under senvintern.

Tack, talman! Tack också till Liberalernas representant i utskottet för en väldigt flink behandling i samband med denna städarbudget för att vi ska få ordning på bokslutet på finansavdelningen.

Utan att gå in på fler paralleller till hur man dansar så är det viktigt att man i varje fall ställer sig till förfogande och att man är redo att hänga med på alla svängar. Det är inte så att man kan dansa polka medan den andra föredrar schottis, för att ta det hela vägen.

Alla i den liberala lagtingsgruppen följer alltid med Let's Dance, så vi kan alla typer av danser. Vi är beredda på precis allt. Det är bara att bjuda upp!

Jag tänkte, talman, bara säga att det är ju mer än show. Det är jättemycket verklighet och allvar kring detta finanspolitiska ramverk. Det är ett väldigt genuint uttryck för att man ska komma överens om gemensamma frågor. Så även om man aldrig får glömma bort att skoja till en allvarlig tillvaro så måste man minnas att det här är något som jag tror att ålänningarna förväntar sig av detta lagting, att man ska komma överens i de stora frågorna. Därför så hoppas jag från utskottets sida, för vi har som sagt lyft det här i säkert fyra års tid vid det här laget, att alla parter faktiskt gör sitt bästa för att komma överens om det.

Talman! Jag vet inte om det är ordförbistringar eller vad det egentligen är som ligger bakom det som jag uppfattar som ett missförstånd, antingen från min sida eller från utskottets sida, nämligen diskussionen om förankrade ramar tillsammans med lagtinget. Jag uppfattat att det som vi beslutade i det finanspolitiska ramverket var att vi skulle gemensamt komma fram till kostnadstak medan rambudgeteringen fortsatt åligger landskapsregeringen, det vill säga majoriteten. Hur ser utskottsordförande på detta? Är det någon form av förenklat språk man använt från utskottets sida eller menar man från utskottets sida att det är just ramarna som ska diskuteras, alltså kostnadsfördelningen mellan verksamheterna? Som medlem i den parlamentariska gruppen så uppfattar jag diskussionerna som sådana att det är helheten som lagtinget tar ställning till och de är tre år rullande, medan de årliga ramarna fortfarande är landskapsregeringens uppdrag.

Tack, talman! År för år är landskapsregeringens uppdrag ett kostnadstak eller ett överskottsmål, som man ibland har valt att kalla det också, någonting som man kommer överens om och som ska gälla flera år. Om man tar modell efter det man gjorde i Sverige så var det tillvägagångssättet där den sittande regeringen förband sig att inte gå utanför de där så vitt att inte nöden så krävde, för då måste man alltid ha en plan B. Tanken är att det finanspolitiska ramverket ska mynna ut i gemensamma mål som följs oberoende av regering. Det är själva tanken. Sedan hur det ska gå till i praktiken så tror jag att kanske är klokast ifall parterna sätter sig ner och resonerar om detaljer under vägledning av finansavdelningen och finansministern.

Talman! Kostnadstaket och överskottsmålet, även om de hänger ihop, är de facto två olika saker och därtill kommer ramarna. Lagtinget tar ställning till de långsiktiga kostnadsnivåerna som man uppfattar att man kan åsamka sig själv, medan det fortfarande är landskapsregeringen som ger ramdirektiven inför de enskilda avdelningarna och myndigheterna. Så har jag uppfattat systemet.

Vi hade väldigt goda höranden med landskapsregeringens tjänstemännen. Det skulle säkert vara bra också för finans- och näringsutskottet att bjuda in de tjänstemän som var delaktiga i framtagandet av det här så att vi alla är med på noterna om vad det är vi ska göra och när.

Talman! Vi har gjort hörande i samband med att den presenterades. Vi inser att det finns säkert detaljer som man ännu inte har bestämt hur man ska hantera.

Men, jag upprepar det på nytt, om man kallar det kostnadstak eller överskottsmål så idén med hela det finanspolitiska ramverket är att man ska hitta olika former av lösningar för hur man ska kunna hantera den gemensamma ekonomin. Givet att den sittande landskapsregeringen även har möjlighet att göra egna avvägningar innanför de ramar som man kommer överens om.

Tack, talman! Jag skulle faktiskt vilja fortsätta diskussionen. Jag tror att man måste varna lite för en övertro på ett finanspolitiskt ramverk, överskottsmål, budgetramar eller kostnadstak eller allt vad det nu är, att det skulle vara någon slags universallösning. Det är ingen frälsning för våra ekonomiska utmaningar. De politiska prioriteringarna kommer att vara precis lika svåra med ett ramverk som de är idag. Och om pengarna i den där ramen som lagtinget fastställer, ett ramverk eller vad det nu heter, om man då politiskt anser att det behövs mera pengar så då kommer lagtinget att bevilja mera pengar. Så har man gjort i Sverige som har framhållits som ett exempel, där har man höjt ramarna när man har ansett att det behövs.

Jag tycker att det är jättebra med ett tydligare system, kanske särskilt för våra tjänstemän på finansavdelningen, men någon frälsning kommer det ju inte vara. Politiken kommer att vara lika svår som förut.

Tack, talman! Nu ägnar vi oss inte åt frälsningar i lagtinget utan vi söker olika former av lösningar för hur man ska komma till rätta med gemensamma problem. Faktum är att vi har inte ens haft en sådan här diskussion tidigare. Vi har varit väldigt långt ifrån att ha någon form av gemensamma finanspolitiska förhandlingar om man kallar dem så eller diskussioner. Av det skälet så har politiken landat i väldigt tvära kast från tid till annan. Det är de kasten som utskottet har försökt lyfta fram och försökt komma åt att vi skulle slippa framöver. Absolut är detta knappast den enda lösningen, men det är ett viktigt steg och det är framförallt ett första steg.

Tack, talman! Jag protesterar inte alls att man försöker hitta mer långsiktiga och mer hållbara och vettiga vägar att arbeta. Men om det handlar om att komma till rätta med gemensamma problem och att göra det långsiktigt så nog har vi ju haft sådana möjligheter förut också. Det är bara det att vi inte har klarat av att hålla oss till dem.

Tack, talman! Så exakt är det. Av det skälet så tycker jag att sådant här är viktigt, att man faktiskt bestämmer sig för att göra ett försök till. För är det någonting vi inte får göra i den här salen så är det att ge upp, att sluta försöka bara för att det inte riktigt har lyckats tidigare. Av det skälet så är ett finanspolitiskt ramverk, som kanske inte blir perfekt från början, men det är oerhört viktigt att man i varje fall försöker från alla parters håll. Det tror jag att ålänningarna förväntar sig av alla som sitter i denna sal.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag förstår inte hur det är möjligt att beställa resor, övernattningar med mera om pengarna är slut. Det är en av grunderna i budgetdisciplin, att inte använda mer pengar än man har. Det är vardagen för vanliga människor och företag. Det är självklart att kostnaderna skenar när en sådan ekonomisk kultur får råda.

Moment 21010, vilket innefattar merkostnader p.g.a. extra personal, fler resor och Åland 100, bevisar att det behövs en mer ansvarsfull ekonomisk styrning för att uppnå en budget i balans än vad som är fallet idag. Att budgetmoment överskrids och att kostnadseffektiviserande reformer uteblir vilar tungt på politikernas axlar. Ett kommande finanspolitiskt ramverk fråntar inte politikerna detta ansvar och därför är tilläggsbudget 4 en ganska urusel uppvärmning för vad som komma bör när det gäller den offentliga ekonomin.

Med anledning av det ovanstående vill vi liberaler ta reservationen till röstning, gällande moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet, att landskapsregeringen säkerställer i det kommande budgetarbetet för 2024, att nödvändig budgetdisciplin och dess innefattande systematik implementeras inom förvaltning och underliggande myndigheter.

Goda utbildningsmöjligheter är en framgångsingrediens för ett ekonomiskt och socialt välutvecklat samhälle. För att trygga utbildningsvälfärden krävs beredskap för prioriteringar i syfte att möjliggöra resurser till de utbildningar som samhället efterfrågar och som dessutom bygger på en välfungerande grundskola och gymnasium.

Att intäkterna för sjösäkerhetscentret viker med drygt 30 %, mycket beroende på minskad efterfrågan och en marknadsmässig anpassning av kurspriser, bör vara en väckarklocka för landskapsregeringen om att driften riskerar långsiktiga försämrade intäkter och sålunda behov av ökade budgetanslag. Detta faktum bör ställas mot det totala långsiktiga åländska utbildningsbehovet och de prioriteringar som är nödvändiga för att ekonomiskt säkerställa utbildningarnas tillväxteffekt och samhällsnytta.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande gällande moment 85600 Ålands sjösäkerhetscentrum tas till röstning, om att landskapsregeringen under 2023 analyserar Ålands sjösäkerhetscentrums långsiktiga ekonomiska förutsättningar sett till efterfrågan samt konkurrens- och marknadssituation, då den offentliga ekonomins status kräver långsiktiga och helhetsmässiga linjedragningar kring utbildningsutbud och kommande utbildningsbehov.

Landskapsregeringen har enligt mig ett rätt smalt tänk kring tillväxten. Det finns ett grundläggande och hållbart sätt att stärka den ekonomiska tillväxten, det är att använda de tillgängliga resurserna på ett mer effektivt sätt. Det offentliga Åland använder inte alla sina resurser på ett optimalt och maximalt sätt idag. Den extensiva tillväxten på Åland kan till exempel öka genom att den totala mängden arbetade timmar på Åland växer. Det här kan ske genom att vi jobbar längre arbetsdagar, att arbetslösheten sjunker, att människor jobbar längre innan de går i pension eller att vi har en nettoinflyttning av människor i arbetsför ålder till Åland.

Att uttala sig som ett av majoritetspartierna förra veckan, att Ålands tillväxt är helt i händerna på Finland och den amerikanska centralbanken, är givetvis helt fel. Vi kan göra en hel del politiskt för att förbättra tillväxtmöjligheterna, dels i den offentliga ekonomin, men minst lika viktigt är att det åländska entreprenörskapet och företagandet ges mer syre. En god offentlig ekonomi gynnar även den privata sektorns tillväxt.

Före pandemin fanns 25 miljoner euro öronmärkta i landskapets budget. Pengar som skulle främja omställning, innovationer, tillväxt och utveckling. Den s.k. PAF-fonden var pengar som skulle bidra till att få saker gjorda, stärka branscher, företag och hela Åland, ge en spetsigare konkurrenskraft och en starkare attraktionskraft. Åtgärder och idéer, som om de finansierades via normala budgeten, skulle försenas och dras i långbänk.

Med anledning av det ovanstående önskar jag föra Reservationen gällande moment 89500 Särskilda bidrag till röstning, om att landskapsregeringen reserverar 10 miljoner av de erhållna 17 537 000 miljonerna, i syfte att delvis återskapa innehållet i den PAF-fond som tidigare låg på 25 miljoner euro som helt nyttjades till effektbegränsande åtgärder under pandemin. Landskapsregeringen bör även innan sommaren 2023 återkomma med långsiktigt förslag på struktur kring hur dessa medel på ett formaliserat sätt ska nyttjas för att ge optimal effekt sett till omställning och tillväxt, samt förslag på hur hanteringen av eventuella PAF-överskott skapar en kontinuerlig tillförsel av medel till fond eller öronmärkt post i balansräkning.

Avslutningsvis, talman, Liberalerna har i omgångar påtalat vikten av konkurrensutsättningar för att stimulera företagande, avlasta den offentliga sektorn, skapa ett ekonomiskt friutrymme i den offentliga ekonomin och få in ett nytt tänk över hur saker kan skötas. Vi har i omgångar fört fram konkurrensutsättning av vägunderhållet, för vi anser att infrastrukturområdet är en bra verksamhet att påbörja konkurrensutsättningar inom. Vi vill se konkurrensutsättningar detta inom andra sektorer och verksamhetsområden, men just vägunderhållet är ett område som har många entreprenörer på Åland och det är lite av en skymf och ett misstroende mot dessa att landskapsregeringen bedriver en egen verksamhet, speciellt med tanke på hur konkurrensutsatt området är. Detta ska vi nu försöka skapa förändring kring. Liberalerna och Ålands Framtid hade två motioner som går i exakt samma riktning och med exakt samma syfte. Konkurrensutsättning av vägunderhållet. Detta har även flertalet gånger under förra mandatperioden varit aktuellt och det är märkligt att Centern, det parti som var mest för en konkurrensutsättning förra mandatperioden, inte tagit tillvara möjligheten att driva frågan framåt då man nu är i regeringsställning.

Ålands Framtids motion är en exakt kopia av nuvarande lantrådet Veronica Thörnroos motion från senaste mandatperiod. Precis som ledamot Eriksson lyfte i remissdebatten så blir detta märkligt. Vi ser det med otrevlig regelbundenhet, att inför val säga något, i opposition säga något, men när man kommer i regeringsställning blir det man tidigare lovat ännu ett brutet löfte.

Jag önskar därför föra ledamot Anders Erikssons och Ålands Framtids budgetmotion nr 96 till röstning. Konkurrensutsatt drift av det allmänna vägnätet. Konkurrensutsättning är inte ett självändamål men kan vara en möjlighet för landskapet att med bibehållen servicenivån minska kostnaderna. Genom att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet kan således kostnaderna sänkas på årsbasis. En utfasning av offentlig verksamhet till det privata näringslivet skapar även nya möjligheter för både nya och etablerade företagare verksamma inom branschen. Förslaget mynnar ut i att moment 76010 Utgifter för drift och underhåll av vägar får följande texts till momentmotiveringen: "En utfasning av offentlig verksamhet till det privata näringslivet skapar nya möjligheter för både nya och etablerade företagare verksamma inom branschen. Under 2023 inledes arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet." Tack, talman!

Tack, talman! Jag reagerade lite mot Holmbergs ordval när det gäller moment 21010 Regeringskansliet och verksamhet. Har ledamoten verkligen satt sig in i vad tilläggsäskandet bygger på till den här delen? Menar Liberalerna, med John Holmberg som sedvanlig talesman, att vi ska avstå från att vara aktiva bland annat i Helsingfors, i Bryssel och så vidare när vi alla vet vilket behov det har funnits att efter pandemin försöka etablera fysiska personliga kontakter?

Och så vill jag påminna att i och med att vi har gått in för att utöka samarbetet också med de finska ministrarna via kontaktgrupper så kostar det. Vad vill Liberalerna? Ska vi sitta hemma på våra öar och titta på varandra och tro att det händer något på det viset?

Tack, talman! Nej, det vill inte Liberalerna. Tvärtom vi vill att Åland ska synas och verka och ha ännu mera kontakter än vad vi har i dag. Vi har en brist i god dialog och diplomati utanför Ålands gränser.

Men däremot så lyfte jag problematiken i att det är så väldigt svårt att ha budgetdisciplin. Det här skulle inte kunna förekomma för en privatperson eller ett företag, att man kan göra saker fast man vet att pengarna är slut. Det verkar ju också finnas lösningar, det finns pengar på andra håll och kanter. Inte är det här det enda momentet som möjliggör ett kontaktskapande och arbete med självstyrelsen utanför Ålands gränser. Det finns andra moment.

Men kontentan blir med den liberala politiken att du alltså skulle dra streck i kontaktskapandet, de behov av fysiska möten som vi behöver för att klara vår självstyrelses dagliga intressebevakning. För det är det som blir kontentan av ledamot Holmbergs resonemang. När pengarna slut, då ska vi inte göra någonting mera.

Bästa ledamot Holmberg, den verklighet regeringen lever i förändras hela tiden. Ibland finns det behov av akuta insatser och de har varit otaliga även under 2022 och det här är ett resultat av det plus, som det nämns, att detta moment belastas av sådant som jag inte vill tala om offentligt.

Tack, talman! Jag tycker att vicelantrådet Jansson ger en ganska god spegelbild på varför ekonomin ser ut som den gör i dag. Det finns alltid någonting som är så viktigt att man måste överskrida en budget. Det kan handla om sjösäkerhetscenter, det kan handla om skärgårdstrafik. Alla här har sina hjärteområden och alla här tycker att just det måste få kosta lite till. Jag tycker att om det står och faller med det här budgetöverskridande som ledamot Jansson menade, då är nog Ålands självstyrelse väldigt illa ute, då är det dålig planering. Då är det också dålig budgetdisciplin om man inte kan prioritera vissa områden framför andra. Så att den bortförklaringen håller inte vicelantrådet.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg kom med en liten känga. Det var på något vis att ge upp eller att det var fel att säga att för tillväxten på Åland är beslut från till exempel en amerikanska centralbanken och även den allmänna utvecklingen av ekonomin i Finland viktigare än den näringspolitik som Ålands landskapsregering bedriver. Jag står fast vid det uttalandet. Så förhåller det sig.

Ni är ju expert på att abstrakt uttrycka er hur näringspolitik ska göras. Det enda konkreta ni har sagt är att vägunderhållet borde läggas ut på entreprenad. Det är väl ungefär 2,5 miljoner som det handlar om i Ålands landskapsregerings budget vill jag minnas. Men berätta nu konkret vilken näringspolitik är det som ska bedrivas för att det ska bli en så här stor påverkan?

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Ett sätt att öka tillväxten på Åland, som vi direkt själva styr över, det är ju att vi får fler människor i arbete och att fler människor jobbar mer än vad man gör idag. Det låter tråkigt, men det är liksom tillväxtmodell ett. För att nå det så vill Liberalerna ha ett jobbskatteavdrag, för att nå ett rättvist jobbskatteavdrag så vill vi faktiskt titta på den modell som finns idag, alltså att de offentligt anställda får en peng varje månad, men de privatanställda får det inte. Vi vill mycket hellre använda den pengen, som ges ut idag till offentligt anställda, till en delfinansiering av ett allmänt jobbskatteavdrag, så att även till exempel privatanställda närvårdare också får del av det. Det är ett sätt.

Sedan ska man ska sluta blanda sig i det privata näringslivet. Att köpa fastigheter och konkurrera på en privat fastighetsmarknad är iögonfallande, men det är på något sätt också signifikativt för hur dagens landskapsregeringen (… taltiden slut).

Jag vill påminna om att till exempel när amerikanska centralbanken vidtar åtgärder, vilket får konsekvenser för räntorna i hela världen och för valutakurserna och så vidare, så är de effekterna mångfaldigt mycket större än vad det är om vi bestämmer att det är A som ska producera någonting i stället för B. Jag håller generellt med om att det är bättre att det privata näringslivet sköter saker som landskapet ibland försöker sköta med mindre lyckat resultat. Men det är fortfarande ungefär samma produktion som sker och det sker ingen tillväxt bara för att man byter aktörer. Ni är helt fel ute där.

När det gäller arbetslösheten så kan vi ju räkna, om vi tar bort alla de arbetslösa på Åland så kommer det inte att innebära någon tillväxt i sig som är jämförbar med om vi får en allmän ekonomisk tillväxt i världen där vi följer med.

Tack, talman! Det här skulle kräva 101 minuter istället för 1 minut. Att ge möjlighet till privata företag via konkurrensutsättning skapar också en vitaminisering av dessa företag. Det kommer pengar på den privata arbetsmarknaden och inom det privata företagandet som gör: A) Det kan bli flera företag, det blir intressantare för företagare. B) De befintliga företag som vinner konkurrensutsättning och som får en driftprivatisering blir starkare i sig. De får en ekonomisk trygghet som gör att de kan utveckla sitt företag.

Sen finns det andra åtgärder, till exempel utbildningsbehovet som ju är en elementär del av att skapa tillväxt och god samhällsutveckling. Våga prioritera! Liberalerna vill se mer IT-utbildning vid Ålands högskola där man kanske är tvungen att prioritera bort utbildningar som inte har samma dragningskraft och effekt på ett samhälle. Det finns många, många saker att göra på det lokala planet. Man behöver inte se på ekonominyheter och se vad man gör i USA.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag skulle vilja utveckla detta lite med konkurrensutsättning av infrastrukturområdet. Det är ju inte en helt enkel fråga kan vi se under sådana här tider med inflation och ökade priser på olika råvaror, material och tjänster och sådant. Det kräver ju att man på något sätt ökar också byråkratin inom offentlig sektor genom att sätta ut det på entreprenad. Man blir tvungen att mera kontrollera upp att det sköts och att det görs som det ska. Det kräver också väldigt mycket mera resurser att man faktiskt får den här upphandlingen formulerad så att det sedan går att efterfölja i verkligheten. Vi har sett till exempel inom kommuner att under sådana här svåra tider så är det faktiskt kanske en bättre lösning att man vet att det är inom den egna organisationen som man sköter det här.

Tack, talman! Det kan jag hålla med ledamot Jessy Eckerman om i det avseendet att det offentliga Åland är ingen bra förebild när det gäller att genomföra reformer av olika slag. Vi har inte lyckats få dem så kostnadseffektiva som de borde vara. Men tittar man på konkurrensutsättningen så har vi i veckorna pratat om socialt företagande som borde attrahera speciellt kvinnor som är överrepresenterade inom den branschen. Där skulle vi se en stor tillväxtpotential i att skapa ett enkelt ramverk för hur du går tillväga för att skapa ett socialt företagande som är mycket, mycket mer invecklat i dag än om du skapar ett traditionellt företag inom någon annan bransch. Så där har vi tillväxt att prata om.

Jag förstod att det här gällde konkurrensutsättningar just inom infrastruktursektor. Men vi kanske pratar om socialt företagande, vilket inte heller är en dålig idé. Men det är ju så att då krävs det också att det finns myndigheter som ser till att de här sociala företagen på ett sätt också sköter sig och att lagar och regler följs. Som sagt, det ena ger alltid det andra och det blir alltid en övervägning att vad som är det bästa. Men det är ju viktiga diskussioner förstås.

Tack, talman! Självklart så behövs det övervakning, de instanserna och myndigheterna har vi redan idag, men vi har liksom inte strukturen kring det.

Sen när det gäller konkurrensutsättningen så är det enkelt att börja inom infrastruktur och det har ju landskapsregeringen en gång i tiden redan gjort när det gäller driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Men principen är de samma och effekterna är de samma. Du får in nya tankesätt, du avlastar den offentliga sektorn och du skapar vitamin ut till befintliga företag och nya företag. Och du kan, i det fallet som jag nämnde med socialt företagande, också skapa en stor boost för kvinnligt företagande.

Talman! Under behandlingen av den fjärde tilläggsbudgeten, som i sig inte var så märkvärdig, har vi hanterat ett påfallande stort antal motioner. Socialdemokraterna hade en och på den punkten har jag reserverat mig.

Vi socialdemokrater får ofta höra när vill utveckla samhället och förbättra medborgarnas livsvillkor att vi inte förstår oss på ekonomi och pengar och att vi bara vill öka kostnaderna i offentlig sektor, som för övrigt är en viktig, bra och värdefull verksamhet som för det mesta sköts alldeles utmärkt.

Det vi vill är att pengarna används, att det blir verksamhet av det, att det blir reformer och att det blir utveckling. Det finns inget som är så dyrt som att använda skattemedel för ingenting, vare sig det rör sig om att under tre år utreda ett tunnelprojekt utan framtidsutsikter eller kasta år av ansträngningar och många miljoner i havet genom att stoppa en kortruttssatsning eller en ny färja för att man tänkt att någonting annat ska bli bättre.

Allra dyrast är det uppenbarligen, enligt Ålands tingsrätt, att häva ett avtal på oriktig grund och få ett skadestånd på sig på 10,5 miljoner för luft. Den pengen, dessa 10,5 miljonerna hade betalat för tre års löneförhöjningar enligt det nya kollektivavtalet som betyder skäliga löner i människors plånböcker, inköp i våra butiker och mat på bordet. Det är att inte förstå sig på ekonomi.

Vi vill med vår motion att landskapet gör som man bör, det vill säga konstaterar att denna hävning av avtalet, förutom de 121 000 i advokatkostnader och över en halv miljon i redan betalda skadestånd, också kan leda till ett skadestånd på över 10 miljoner och räntor på det när processen är avslutad. Än så länge har detta faktum inte noterats och inte förts till lagtinget för beslut. När den dagen gryr, vem ska betala då? Det blir förstås vi allihopa.

Vi vill lägga följande mening till momentmotiveringen på 75010 Upphandling av sjötrafik: "Landskapsregeringen konstaterar att Ålands tingsrätt under 2022 dömt Ålands landskapsregering till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro, vilket bör noteras i samband med tilläggsbudgeten som en fordran knuten till budgetåret. Domen är överklagad men renderar en ränta, vilket också måste räknas in i denna fordran." Jag vill föra den här reservationen till omröstning. Tack, talman!

Tack, talman! Jo, avvikelser av olika slag är rimligt att notera när så ska göras, det vill säga i det här fallet i årsbokslutet som småningom kommer att presenteras. Jag utgår ifrån att man där kommer att skriva någonting om detta. Det behöver inte vara specifikt så att man är skyldig någon 10,5 miljoner, men man kan åtminstone skriva vad kravet är, det råkar vara samma belopp.

Sedan tyckte jag att det i den här reservationen pratades om fordringar, men det är väl skulder man pratar om antar jag.

Det här är dels en fråga om juridik och bokföringsteknik, men det är också en fråga om politik. Alltså att äga ansvaret för den hantering som man har gjort och konstatera så att också lagtinget kan hantera frågan, att det här faktiskt har inträffat, och det har inte landskapsregeringen till dags dato tagit på sig. Frågan har diskuterats i finans- och näringsutskottet. Vi har fått den informationen att man på finansavdelningen har funderat ganska noga på hur man ska göra detta och att det är inte så entydigt enkelt att besluta, men självklart en notering i bokslutet kommer det att bli.

Tack, talman! Det som det handlar om när det är rättstvister är ju att man inte så att säga försäger sig, det vill säga upplyser någon om vad som är rimligt att tro att det ska bli. Men det går ju ändå att hantera frågan. Det går ju att förklara att vi har ett krav på ett sådant belopp. Hur det sedan kommer att utfalla i rätten så det vet ju ingen.

Nej, så är det naturligtvis. Vi får väl hoppas att den juridiska expertisen, när processen går vidare, klarar det bättre än tidigare. Men det är ändå osannolikt att det blir noll. Det finns en risk för ett stort skadestånd som vi menar att behöver noteras.

Tack, fru talman! Jag ska försöka ta detta kort också. Det är fler än jag som är förhindrade på onsdag så det skulle vara bra om vi kan ha omröstningarna idag.

För det första när det gäller det särskilda stödet enligt 51 § självstyrelselagen, så det är ju en del av den kompromiss som man fick till stånd runt självstyrelselagen. Det är en helt naturlig finansieringsdel, och det är precis som finansutskottets ordförande sade att systemet fungerade den här gången. Men jag vill ändå lite varna för det här. Jag har sett rubriker i media när man pratar om att Åland får bidrag från Finland och jag har också hört politiker som talat om det. Det är klart att man skulle ha beskattningen i stället och att vi skulle ha det egna ansvaret. Nu blir det i stället så att man börjar prata om att vi ska vara tacksamma för att vi får bidrag. Det är olyckligt för det kringskär tilltron till självstyrelsen på ett sätt som inte är speciellt speciellt lyckat. Så det är bra att systemet fungerar, men det skulle vara mycket, mycket bättre om man hade ett rakt och tydligt system där vi ansvarade både för inkomster och utgifter för då slapp vi den här typen av diskussioner.

Jag noterade också att finansutskottets ordförande sade att man från utskottet vill lyfta Högskolan på Åland. Han pratade om den som om den kunde vara motorn för hela Åland. Från Ålands Framtids sida har vi åtminstone om inte motor för hela Åland men velat att det ska vara en motor för självstyrelseutvecklingen. Jag är förvånad över att utskottet, när man har lyft den här frågan, inte överhuvudtaget bemödar sig att diskutera vilken roll Högskolan på Åland skulle ha när det gäller att stärka kunskapen och att stärka utvecklingen av självstyrelsen, utan i stället ägnar man sig bara åt teknikaliteter. Det är med en viss uppgivenhet som jag noterar det.

Mot den bakgrunden så vill jag avisera att vi kommer att lyfta budgetmotion nummer 95 till omröstning. Motivet är då det återigen inte finns någon uttalad ambition eller skrivning om att inom ramen för Högskolan på Åland bygga upp ett, med Åland som exempel, kompetenscenter för internationella studier om autonomi och folkrätt utgår nedanstående anslag, dvs. att anslaget ska minskas med 87 000.

Den tredje punkten som jag vill upp helt kort är vägunderhållet. Precis som ledamoten Holmberg sade så den motion vi lade från Ålands Framtids sida så är en exakt kopia av den motion som lantrådet Veronica Thörnroos, Jörgen Pettersson med flera lämnade in under förra mandatperioden. Åtminstone jag och det parti jag företräder skulle ha enormt svårt att rösta emot någonting som man själv har satt sitt namn under. Det handlar ju trots allt om politisk trovärdighet. Tack, fru talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.
Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR enligt kapitel jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs kapitel 200 Landskapsregeringen och regeringskansliet, kapitel för kapitel.
210 Regeringskansliet. Begärs ordet?

Talman! Vi önskar föra det till omröstning. Vi vill se bättre budgetdisciplin.

Talman! Jag ber att få understöda ledamot Holmbergs förslag.

Lagtingsledamoten Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Zetterman, har föreslagit att motiveringen under moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet får ett tillägg som framgår av ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll: 14 ja-röster, 6 nej-röster, 1 avstod och 3 var frånvarande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föredras kapitel 232 Understödjande av politisk verksamhet. Godkänd.
Föredras 260 Landskapsregeringens övriga inkomster och utgifter. Godkänd.
Föredras avdelning 400 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föredras avdelning 500 Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föredras avdelning 700 Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde, kapitel för kapitel.
Kapitel 747 Övrig trafik. Godkänt.
Kapitel: 750-751 Kostnader för sjötrafik. Begärs ordet?

Jag förslår att det till momentmotiveringen fogas en text i enlighet med min reservation

Jag ber att få understöda ledamot Fellmans förslag.

Lagtingsledamoten Nina Fellman, understödd av lagtingsledamoten Eckerman, har föreslagit att det till momentmotiveringen 75010 Upphandling av sjötrafik fogas en text enligt den lydelse den har i ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Fellmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll: 13 ja-röster, 7 nej-röster, 1 avstod och 3 var frånvarande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

75030 Upphandling av linfärjetrafik. Godkänd.
Kapitel 760 Kostnader för väghållning. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra lagtingsledamot Anders Erikssons budgetmotion gällande konkurrensutsättning av vägunderhållet till omröstning.

Jag önskar, föga förvånande, understöda.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, har föreslagit ett tillägg till motiveringen under moment 76010 Utgifter för drift och underhåll av vägar i enlighet med Anders Erikssons budgetmotion 96/2022-2023. Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:13 ja-röster, 6 nej-röster, 2 avstod och 3 var frånvarande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föredras avdelning 80-88 Myndigheter samt fristående enheter enligt kapitel. Godkänd.
Kapitel 825 Ålands polismyndighet. Godkänt.
840 Ålands hälso- och sjukvård. Godkänt.
848 Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Godkänt.
850 Högskolan på Åland. Godkänd.
Föredras 856 Ålands sjösäkerhetscentrum. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen gällande Ålands sjösäkerhetscentrum till röstning.

Jag ber att få understöda ledamot Holmbergs förslag.

Lagtingsledamoten Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Fellman, har föreslagit att motiveringen under moment 85600 Ålands sjösäkerhetscentrum får ett tillägg i enlighet ed ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:13 ja-röster, 8 nej-röster och 3 var frånvarande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

860 Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Godkänd.
Föredras avdelning 89 SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER kapitel för kapitel.
Kapitel 890 Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansiella poster. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till röstning.

Talman! Jag understöder ledamot Holmbergs förslag.

Lagtingsledamoten Holmberg understödd av lagtingsledamoten Zetterman, har föreslagit ett tillägg till motiveringen under moment 89500 Särskilda bidrag i enlighet med ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll: 13 ja-röster, 7 nej-röster, 1 avstod och 3 var frånvarande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föredras avdelning 9 INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR kapitel för kapitel.
300 Finansavdelningens förvaltningsområde. Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att anslaget under moment 934000, Övriga finansinvesteringar, minskas med 87 000 euro i enlighet med budgetmotion nummer 95.

Begärs ordet? Ingen begär ordet. Det betyder att förslaget förfaller. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till denna del.

Föredrag Kapitel 80-88 Myndigheter samt fristående enheter i sin helhet. Godkänt. Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt!
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt!
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt!

Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Motiveringen är godkänd.
Finans- och näringsutskottets betänkande är godkänt i sin helhet. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.