Enda behandling

Först tillåts diskussion. Därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Jag tänker fatta mig kort i denna presentation av årets första tilläggsbudget som till sin natur är framåtblickande och möjliggörande och som dessutom minskar det sammanlagda budgeterade underskottet något. Utskottet har trängt in i och analyserat effekterna av förslagen och har landat i ett betänkande som säger ja, hellre än nej.

Ett av förslagen som vi berört rätt ytligt och nu ser fram mot att fördjupa oss i är den förändrade budgeteringsprocessen från den nuvarande modellen till en 3-års löpande rambudgetering. Lagförslaget finns just nu på bordet och ska diskuteras senare i detta lagting. Centrala begrepp inom rambudgeteringen är kostnadstak och överskottsmål. Kostnadstaket är ett nominellt belopp för samtliga kostnader inom landskapsförvaltningen och avsikten med ett överskottsmål är att skapa en buffert för att parera eventuella framtida ekonomiska nedgångar. Detta är viktigt av många skäl och framförallt eftersom Åland är en del av den finländska ekonomin, där de åtgärder som vidtas påverkar ålänningen och Åland i stort. Detta betonar behovet av en balanserad och långsiktig offentlig åländsk Åland.

Utskottet har också analyserat förslaget till renoveringsprojektet inom självstyrelsegården och väljer att godkänna det eftersom alla framgångsrika organisationer kräver väl fungerande utrymmen. I sammanhanget vill utskottet också påminna om vikten av ständig kommunikation med alla berörda, arbetsplatser är såklart viktiga men människorna som ska göra jobbet är ännu mer betydelsefulla. Alla projekt ska alltså genomsyras av transparens och kommunikation.

Ett av de mer betydelsefulla förslagen i denna tilläggsbudget är refinansieringen och på många sätt nystarten av Åda Ab. Utskottet har i detta ärende arrangerat ett så kallat utvidgat hörande dit alla ledamöter bjöds in för att höra såväl direkt berörda parter som delar av det privata näringslivet. Erfarenheterna av detta är uppmuntrande och något som mycket väl kan användas i andra sammanhang, som tips till övriga utskott.

Övergripande handlar det om effektiviteten och säkerheten inom de offentliga förvaltningarnas informationshantering. En uppgradering av informationssäkerheten är inte längre något valbart och frivillig, det är ett måste om man vill genomföra en digitalisering av tjänster och funktioner och för att vara uppkopplade mot olika nationella system och databaser. Det är därför viktigt att Åda Ab får finansiella muskler för att genomföra detta för hela det offentliga Åland och alla kommuner så viktiga arbete. Utskottet påpekar samtidigt att målsättningen bör vara att Åda Ab ska kunna finansieras med full kostnadstäckning för de tjänster de producerar. Utskottet vill ytterligare framhålla vikten av att man ska utnyttja privata tjänsteproducenter i syfte att stärka det digitala Åland som helhet.

Talman! Med detta sagt har betänkandet över den första tilläggsbudgeten landat i stöd för landskapsregeringens förslag med ett undantag. Stödet för att sätta fart på omställningen till ett mer fossilfritt samhälle stötte på patrull i utskottsarbetet där en majoritet vill stryka 210 000 euro som skulle gått till att byta ut gamla oljepannor mot renare alternativ. Det är som det är och därför har undertecknad tillsammans med Robert Mansén formulerat en reservation som vi avser ta till omröstning. När det gäller arbetet med att skapa ett renare samhälle måste alla vägar testas.

Vad säger talmannen? Ska jag fortsätta och presentera reservationen?

Jag ska förresten säga det för ordningens skull att utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2023, att lagtinget förkastar budgetmotioner nummer 101 till 134 samt att lagtinget beslutar att det första tillägget till budgeten för år 2023 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Det om betänkandet.

Talman! Sedan skulle jag vilja lägga till, med tanke på reservationen, att över hela världen pågår ett intensivt arbete med att fasa ut vårt beroende av fossila bränslen i form av olja. Det är en process som kostar pengar och räddar liv och miljö. Varje liter olja som inte behöver brännas är hemåt för oss alla. Därför anser vi att 210 000 euro för att fasa ut oljepannor är väl investerade medel. Med hjälp av dessa insatser kan vi medverka till att kanske ett 70-tal oljepannor kan bytas ut och ersättas med mer miljövänliga alternativ. Detta är ett lågt pris för ett högt värde och därför avser vi ta vår reservation till omröstning.

I en perfekt värld så skulle så klart stöd som detta inte behövas. I verkligheten så kan det göra stor skillnad oss alla till godo. Ett av de stora målen för att skapa en större hållbarhet och det enklaste sättet på många sätt är att minska användandet av fossila bränslen. Och även om utvecklingen går åt rätt håll så återstår mycket jobb. Enligt ÅSUB så brände Åland ungefär 50 000 kubikmeter oljeprodukter år 1982. Idag, 40 år senare, så är motsvarande siffra 45 000. Det är mindre och vi är fler. Det har hänt saker, men ännu återstår mycket att göra.

Med anledning av detta föreslår vi att anslaget om 210 000 euro under moment 71500, Stöd för byggnads relaterade åtgärder, kvarstår samt att motiveringstexten i betänkandet ska ha följande lydelse, talman: "Utskottet föreslår att anslagshöjningen under moment 71500 för avlägsnande av oljepannor bibehålls, men att stödordningen ska utformas så att det ingår en inkomstprövning som ett delkriterium för beviljande av stöd. Tack, talman!

Talman! I Utskottsbetänkande kan man läsa det här: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda beredning för lagstiftning av Ådas roll och funktioner, i vilken ingår att krav ställs på landskapets myndigheter och kommuner att ingå i den framtida digitala samordningen som Åda erbjuder. Min fråga till finans- och näringsutskottet ordförande är: Vilken samordning är det man menar? Pratar man om driftstjänster eller pratar man om datalager? Eller vad är det för samordning man talar om eller talar man om allt?

Tack, talman! Den samordning som gör att samhället kan fortsätta att dra nytta av de digitala möjligheter som finns. Exakt vilka tjänster man kommer att erbjuda i detalj har inte gått att få fram. Vi gjorde vårt bästa i samband med ett utvidgat hörande, men det är ganska svårt att säga exakt vad som erbjudandet kommer att innehålla. Man måste också minnas att det här förändras över tid och det som i dag verkar vara fakta behöver inte vara det nästa år. Man måste ändå se till att Åda har de möjligheterna att kunna erbjuda den digitala säkerhet som alla faktiskt måste uppfylla.

Talman! Vad jag kan förstå så är drift och annat inberäknat. Alltså min personliga bedömning och Liberalernas bedömning är att det säkert går att lagstifta om vissa delar av det här. Men hur ser finans- och näringsutskottet på möjligheterna att lagstifta om krav på att man ska köpa tjänster av en viss tjänsteleverantör i förhållande till den konkurrenslagstiftning som bottnar i EU-direktivet?

Talman! Det finns ju uppgifter som en kommun och som ett landskap måste göra och där man alltså kan lagstadga hur det ska gå till. Vi valde att inte gå in på de här detaljerna eftersom det helt enkelt vore för snärjigt. Vi nöjer oss med att konstatera att det finns ett behov av större säkerhet inom IT och att det är viktigt för det offentliga Åland att ha ett bolag som kan sköta upphandlingar tillsammans och utnyttja det privata näringslivet inte minst. Det var en viktig detalj för utskottet. Men alla detaljer så tror jag inte att är rimligt att ett utskott ska kunna svara på.

Pettersson sade att det är viktigt att personalen har så goda arbetsutrymmen som möjligt. Jag tror att vi alla håller med om det.

I motion 103 föreslår vi från Ålands Framtids sida att man ska se om man kan konkurrensutsätta fastighetsdriften. Och innan man börjar bygga ut per automatik så bör man också se till att man effektiviserar den egna förvaltningen i stället för att låta det växa ohämmat. Hur har man resonerar när det gäller den biten i utskottet?

I motion 101 så tar Ålands Framtid fasta på det höga kostnadstrycket och oförutsägbarheten, speciellt inom lantbruket, och att det riskerar slå undan benen för många lantbruksföretag. Därför tyckte vi i den här motionen att det är viktigt att man tillsammans med branschorganisationerna utarbetar de nya stödanordningarna. Hur man resonerat när det gäller det i utskottet?

Tack, talman! Det blir snärjigt med två frågor i en replik.

När det gäller fråga nummer ett om fastighetsverket och behovet av att renovera den nedre delen i självstyrelsegården så nöjde vi oss med att konstatera att behovet föreligger. Man måste ha friska arbetsplatser.

När det handlar om eventuell privatisering av fastighetsverket så har det i varje fall inte nämnts i något regeringsprogram och därför har det väl inte haft en prioriterad roll i det hela.

När det sedan kommer till stödordningar så kommer de att skötas via jordbruksbyrån i landskapsregeringen. Exakt hur det ska gå till, så det är nog samma sak där, det måste de först ta fram och jobba vidare på. Viktigt för utskottet var att se till att det kommer snabbt för pengarna kommer utifrån och ska användas så fort som möjligt.

Jag tolkar det så när det gäller utbyggnaden av landskapsregeringens utrymmen, att man från majoriteten i utskottet tycker att det får rulla på som det alltid har gjort. Man vill inte titta på möjligheten att upphandla billigare utrymmen av privata aktörer och man vill inte heller effektivisera förvaltningen. Jag kan inte förstå svaret på ett annat sätt.

Sen när det gäller lantbruksnäringen, som faktiskt är en ganska pressad och utsatt näring, så noterade jag att även där har man överhuvudtaget inte från utskottets sida resonerat om de här frågorna, utan man bara litar på att jordbruksbyrån ska fixa det. Jag tror att det är väldigt viktigt att man fixar det tillsammans med branschen. Därav den här motionen, så att man har en dialog och att man bygger upp vettiga stödordningar som faktiskt kommer branschen tillgodo i slutändan. Det borde man från utskottets sida och framförallt Centerns sida också se till att faller på plats.

När det handlar om självstyrelsegården, talman, så är det nog så att vi inte kan gå omkring och ha en byggnad som inte går att använda. Det vore väldigt samhällsekonomiskt dumt att ha en hel våning som man inte kan använda. Av det skälet så är det nog rätt viktigt att man får igång det. Och när man samtidigt gör den här renoveringen så har vi också informerats om att man avser att genomföra en viss förtätning för att om möjligt kunna ta hem folk som i dag arbetar i upphyrda anläggningar. Det är ju någonting som i sådana fall bör kunna spara pengar på sikt. Vi har blivit rätt försäkrade om att det är en god åtgärd att renovera den nedre våningen i självstyrelsegården. Det vore dumt att ha ett fint hus i övrigt då grunden inte kan användas.

Tack, herr talman! Jag vill gärna i min replik följa upp PAF-medlens användning i relation till det finanspolitiska ramverket. Nu ligger ramverket på vårt bord för behandling så småningom här. Men i de här parlamentariska arbetena så har man ändå villkorat att man också måste komma med lösningar för PAF-medlens nyttjande eftersom det annars blir en fritt användbar penningström på sidan av det här systemet. Och nu blir jag lite förvånad ändå över utskottets betänkande. Här finns ju nu 3,8 miljoner PAF-medel som används till vattenförbättrande åtgärder och till Åda och därmed pengar till kommunerna. Har landskapsregeringen och ledamoten Pettersson gett upp med PAF-medlens nya regelverk, ska de nu användas som vilka andra pengar som helst, alltså framöver?

Talman! Nej, enligt undertecknads mening ska pengarna inte användas till vilka ändamål som helst. Det finns en lagstiftning som säger att man ska rikta de mot allmännyttiga insatser. Att frågan är komplicerad tror jag att vi alla är överens om. Det har pågått i 60 års tid som man har använt överskottet från PAF till olika saker. Vi kände från utskottets sida att det kanske inte riktigt var möjligt att komma med lösningen på detta. Det är ändå något som landskapsregeringen har ägnat sig åt de senaste decennierna. Vi valde därför att säga att det är allt svårare att få en rimlig överblick av PAF-medlens användning och allokering och att det därför nog börjar bli dags att se över det på riktigt. Det är nog knappast sannolikt att ett utskott ska göra det. Man behöver titta bredare på det än så.

Men eftersom det finanspolitiska ramverket ändå hänger samman med PAF-pengarnas användning, varför ligger inte båda dokumenten och lagstiftningarna nu på vårt bord utan bara den ena delen? Jag tycker att man lite hukar för att ta itu med den svårare biten. Det där tycker jag inte riktigt är acceptabelt. Det låter nu som att finansutskottet konstaterar det. Vi har begärt det här nya regelverket i dokument efter dokument, betänkande efter betänkande som finansutskottet har gett, men ingenting kommer och nu är det nästan inte mera ändamålsenligt att skilja på vad som är PAF-medel och vad som är andra skatteinkomster. Så står det ju här. Så nog måste man ju tolka det som att man åtminstone för den här mandatperioden har gett upp om ett nytt regelverk för PAF-medlens användning.

Tack, talman! När det handlar om PAF-medlen så är det ett faktum att man har gjort rätt många försök att nå någon form av samsyn kring dem, både inom den här regeringen, i parlamentariska arbetsgrupper och i tidigare regeringar. Man har många gånger försökt komma till ett resultat. Antagligen illustrerar det rätt tydligt att det är ganska komplext. Det handlar ändå om ett överskott från spel som ett samhälle funderar på hur man ska hantera. Liknande problem har man både i Finland och Sverige, problem/utmaningar och det behöver man kanske minnas. Det är ändå ett slags extra laddning av samhällsekonomin som man behöver fundera på hur det ska användas.

Tack, talman! Vi befinner oss i en väldigt anmärkningsvärd situation i lagtinget idag när landskapsregeringen uppenbarligen behöver ha stöd från oppositionen för att få igenom sin politik. Så har också varit fallet under utskottsbehandlingen.

Oljepannstödet till exempel skulle ha gått igenom i utskottet under det möte som jag var ersättare i. Men så blev sedan inte fallet. Nu verkar det finnas en majoritet för det här i salen i stället, vilket föranleder att vi behöver ha tre plenum, enligt de regelverk som lagtinget har, för att ärendet behöver gå tillbaka till utskottet och sedan tillbaka till lagtinget. Då behöver vi ställa oss frågan: Är det så här det fortsättningsvis ska vara med landskapsregeringen och deras politik? Ett svagt ledarskap från Centerns sida leder till råddigheter i lagtinget. Hur ser utskottsordförande Pettersson på den här problematiken med regeringsduglighet eller oduglighet?

Tack, talman! För mig är det väl alltid en styrka ifall man kan komma överens med den andra sidan eller oppositionen. Det är väl inget svaghetstecken. Det är väl tvärtom ganska bra. Om man har en bra idé och den stöds från olika håll så då är det väl bara att köra vidare på det. Uppdraget som lagtingsledamot går ut på att man efter bästa förmåga ska rösta fram de åtgärder som man vill genomföra. Kan man göra sådana så är det väl bara bra i sådana fall. Jag ser inte något större problem med att det finns lite olika syner på hur man ska genomföra saker.

Talman! Det hör ju så klart till demokratin att alla och envar ska tala för det som man egentligen själv tycker. Sedan har vi ett parlamentariskt system där enskilda ledamöter ingår i partier som stöder en landskapsregering och därmed också har ministrar som kan utöva påverkan och som diskuterar tillsammans när olika typer av lagförslag eller tilläggsbudgetar kommer till lagtinget.

Nu verkar det vara så att den här regeringsbasen inte har kommit överens och behöver reparera den skadan i utskottet. Och när man inte heller där kommer överens så behöver lagtinget med stöd från oppositionen förverkliga det som majoriteten av landskapsregeringen önskar. Det är ju det här som blir problematiken. Jag hoppas att ledamoten Pettersson förstår att det är inte så här som den åländska politiken bör föras framöver. Det är inte därför som vi har parlamentarism. Nu verkar det som att Centern inte förstår vikten av parlamentarism och varför vi har den (… taltiden slut).

Tack, talman! Centern förstår mycket väl vitsen med parlamentarism. Det är någonting som vi har jobbat väldigt hårt för. I absoluta majoriteten av alla fall så går det såsom man tycker att det ska gå från landskapsregeringens sida. Sedan finns det alltid frågor som av olika skäl kan studsa åt olika håll. I den mån som man ändå kan genomföra saker här i salen, så då är det inte värre än att man försöker göra det.

Det här säger absolut ingenting om själva arbetet i landskapsregeringen annat än att det ibland finns olika viljor kring frågor. Svårare än så är det faktiskt inte. Det är det som är demokrati, det är därför som vi sitter här.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. När man är liten, som vi ofta är i många sammanhang på Åland, så gäller det att vi är smarta också, speciellt när det gäller att hantera våra surt förvärvade skattemedel.

När det gäller oljepannstödet så resonerar vi från Liberalerna på samma sätt som vi gjorde gällande solcellsstödet. Man kan få, om man vill, ett hushållsavdrag som motsvarar i princip det här stödet som landskapsregeringen inför. Man kan inte få både hushållsavdrag och stöd samtidigt, det är omöjligt.

Vi tycker att de här pengarna som egentligen inte finns i en budget som visar ett underskott, så om man verkligen vill göra nytta för klimatet så kan man ju faktiskt lägga dem på någonting annat och inte på någonting som man redan får ett hushållsavdrag för.

Tack, talman! Så där kan man absolut resonera. Man kan också resonera som så att det är en självstyrelsepolitisk åtgärd att finansiera utbytet av oljepannorna på egen hand. Man behöver inte gå via statsbeskattningen, man kan göra det direkt och man kan kanske exaktare till och med och i högre grad sätta fart på utbytet genom den här insatsen. Om det är rätt eller om det är fel, det kan nog ingen riktigt svara på. Men ett faktum är att de höga elpriserna som var här om året har gjort att oljepannor idag inte är på väg tillbaka starkt, det är kanske att överdriva, men visst finns det sådana som väljer att sätta in nya pannor eftersom det är billigast för stunden. När det handlar om rent konkret miljöarbete så är det nog någonting som vi kanske bär ansvar för tillsammans, förutom att man har det privata och personliga ansvaret. Av det skälet tycker vi att det här är välinvesterade pengar.

Tack, talman! Självstyrelsepolitik får aldrig bli en belastning för de åländska skattebetalarna. Vi ska agera smart. Finska statens vision är att oljepannorna ska vara ett minne blott när vi kommer till 2030. Jag tycker att det är en bra rygg att ta på. Jag tycker också att det är en ganska rimlig målsättning.

Vill vi idka självstyrelsepolitik på klimatområdet och miljöområdet så kan vi till exempel införa ett grönt reseavdrag. Det ska löna sig att cykla, det ska löna sig att åka kollektivt, om vi vill. Det kan vara i form av ett grönt skatteavdrag. Det finns många saker vi kan göra som vi skulle bli lite unika för.

Nu tycker jag nog att vi egentligen slösar bort pengar om det är så att majoriteten i lagtinget stöder ledamot Pettersson och Centerns reservation, men det är vad vi från Liberalerna tycker. Pengarna finns egentligen inte. Vill man ändå nyttja dem så gör någonting vettigt med dem. Att göra någonting med ett hushållsavdrag som finns, det är inte vettigt tycker vi.

Tack, talman! Man kan ju hävda att man sparar in på hushållsavdraget om man riktar det här stödet direkt till folk som tycker att det är dags att byta ut sin gamla oljepanna.

När man ser till sakskälen så kan man spara uppemot 200 ton olja. Det riktar sig antagligen till yngre familjer, rätt ofta boende på landet och i skärgården eftersom man i stan redan har gjort det här arbetet i form av fjärrvärme, fliseldning osv. Det finns faktiskt ett skäl att med dessa pengar, som inte är så hemskt mycket i det stora hela, sätta fart på ett miljöarbete och göra Åland lite renare. Så har man resonerat. Man kan alltid invända och säga att det är fel väg. Det är det som är själva rätten man har.

Tack, talman! Ledamot Pettersson nämnde här att förbrukningen av villaolja har sjunkit från 52 000 till 45 000 kubik under en viss tidsperiod, vilket indikerar att det här problemet, precis som vi har påpekat hela tiden, håller på att lösa sig själv. Folk byter ju ut oljepannorna på grund av att det är bra miljömässigt och att det är ekonomiskt. Det finns liksom ingen anledning, anser vi, att springa efter dem och kasta pengar på dem medan de är på väg till rörfirman.

Men det jag undrar är om utskottet nu har gjort en utredning, hur många mer oljepannor byts ut när man betalar ut ett bidrag jämfört med de perioder där det inte betalas ut bidrag? Det skulle vara jätte intressant att höra.

Talman! När det gäller den första delen av frågan så handlar det här alltså inte bara om villaolja. Det var allt förbränt fossilbränsle på Åland som jag nämnde i anförandet. Det betyder att villaoljan kanske är en ganska liten del av det hela. Det jag ville illustrera med det är att minskningen kanske inte har gått så snabbt som man trodde att den skulle gå. Med tanke på att det har gått 40 år och med tanke på alla alternativ så har det ändå inte minskat så hemskt mycket och därför kan det finnas skäl till att sätta fart på det. Utskottet har inte benat ut mer än så här av det enkla skälet att utskottet valde att säga nej till oljepannstödet innan man analyserade det. Så det finns säkert någonting man kan göra kring det också. Men jag tycker att man ska minnas att det stöd som finns till exempel till företag, när det handlar om att byta ut befintliga energianläggningar till mera miljövänliga, det har aldrig ifrågasatts trots att det inte ens är inkomstbeprövat.

Tack, talman! Det där med inkomstbeprövat, det är ju inte direkt hugget i sten att det skulle vara positivt. Har du råd att göra den här investeringen själv så får du göra det. Men om du inte har råd, då kommer vi från samhället in och hjälper dig med denna investering. Det är inte heller riktigt den politik som vi inom Obunden Samling brukar föra.

Men då ställer jag frågan i stället till Centerns partigrupp eftersom inte utskottet har tittat på det. Har ni tittat på om det är fler människor som byter ut oljepannor när man betalar ut ett stöd jämfört med de perioder när man inte gör det? Det är ju dumt att komma med ett budgetförslag som kostar en massa pengar utan att man vet om det har någon inverkan överhuvudtaget.

Sedan nämnde även ledamoten att det finns folk i dag som sätter in oljepannor. Jag har varit verksam i den här branschen under de tio år som jag har bott på Åland och jag har bara varit med om att man har satt in en enda oljepanna. Det där skulle jag säga att inte stämmer.

Tack, talman! Det var ju intressant att ledamoten Egeland bekräftade att man har satt in oljepannor, för det är nämligen sådant som händer när priset på t.ex. elektricitet stiger väldigt mycket. Då är det den där sorten som verkligen kan hända.

På frågan om man kan dra slutsatsen att fler väljer att byta ut sina oljepannor om man får stöd för att göra det, så är nog svaret ja. Folk tenderar att välja sådana utvägar där man får hjälp med finansieringen. Igen så landar man i, är detta bra politik eller är det dålig politik? Vi har landat i att det är bra att göra sig kvitt gamla oljepannor för att i stället skaffa mer miljövänliga system. Olja är bra för väldigt mycket, men inte för miljön och faktiskt inte riktigt för folk heller.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag ska presenterat reservationer och också att ett gruppanförande. Jag gör det för att spara tid för samtliga.

Talman! Samordning, bättre produktivitet och ett effektivare nyttjande av befintliga resurser är en stor del i skapandet av en stabilare offentlig ekonomi, men även för att bygga ett ännu bättre samhälle. Det gäller inom alla verksamhetsområden och inte minst när det kommer till integration. I arbetet med att reformera den åländska gymnasieutbildningen och göra den starkare handlar om mer än att göra den kostnadsfri för de studerande. Det innebär även att skapa nätverket, dra ihop alla stolar så de ligger så nära varandra att ingen ramlar mellan dem. Ålands folkhögskola och nya linjen är en av stolarna och bör få en tydligare roll inom gymnasieutbildningen. Folkis är platsen för att läsa upp betyg, stärka studiemognaden eller komma underfund med vad man egentligen vill göra. Det borde också vara platsen för alla nya åländska ungdomar som ännu inte har språkkunskaperna som behövs för att påbörja gymnasieutbildning. Utred, konstatera och placera in folkis som en naturlig utbildningsstol i gymnasiesystemet och stärk samtidigt integrationen. Görs detta på rätt sätt får vi en kostnadseffektivare, mer samhällsbärande och mänskligare utbildningstrappa.

Det offentliga har mycket att lära från det privata näringslivet när det kommer till att skapa affärer, business, förtjäna pengar, skapa vinster och målfokusering. Det är väl i sig inget märkligt, men i projektet havsbaserad vindkraft gäller det för landskapsregeringen att släppa sargkanten och ge sig ut på den hala isen och göra något som man inte är van att syssla med. Att skapa bättre förutsättningar för vindkraft än alla de konkurrenter som också står ute på en hal is och försöker ta sig framåt. Det gäller för landskapsregeringen att vara lite snabbare, lite mer lösningsfokuserad och mycket mer agil än konkurrenterna. En central spelare i landskapsregeringens lag är ÅMHM. De behöver få en fri roll utan några politiska ryggsäckar som drar ned tempot. Åland har alla möjligheter att nyttja sin litenhet för att vara snabbare och mer samspelta än alla andra. Detta måste vara coachen och tillika lantrådet Veronica Thörnroos trumfkort. Full fart framåt behöver nu vara landskapsregeringens vindkraftsslogan. Med tanke på det omfattande arbete som kommer att krävas av myndigheten ÅMHM i handläggningen av olika tillstånds- och tillsynsärenden kring vindkraften de kommande åren anser utskottet att det bör utvecklas en avgiftsmodell som möjliggör en högre grad av kostnadstäckning. Det tycker vi från Liberalerna att är en bra skrivning.

För att myndigheten ska kunna arbeta smidigt och utnyttja sina resurser optimalt anser utskottet att myndigheten kunde omfattas av samma nettobudgeteringsprincip som används för andra myndigheter. Jag hoppas landskapsregeringen känner lagtingets stöd i frågan.

Sedan om PAF, Ålands penningautomatförenings verksamhet. Utskottet konstaterar därmed att problematiken bearbetats i flera parlamentariska referensgrupper och att en lösning bör komma snarast möjligt. Den men ingen säger allt och förhoppningen är nu att landskapsregeringen anammar lagtingets önskan om en plan för hur PAF:s överskott ska hanteras i framtiden. Berget av olösta utmaningar som nästa landskapsregeringen och lagting ärver håller på växa sig högre än Orrdalsklint.

Vattenvård. Landskapsregeringen är i slutfasen av revideringen av vattenlagen, något som kommer att innebära större möjligheter att uppnå en god vattenkvalitet. Arbetet med vattenförbättrande åtgärder bör under 2023 även inkludera en översyn kring hur tillsynen av nitratdirektivet, vattenlagen och övrig lagstiftning med påverkan på vattentäkter, sjöar och hav fungerar idag. Det är bra och tydliga skrivningar. Förverkligar landskapsregeringen detta och uppnår en fullgod tillsyn så är det ett sjumilakliv för den åländska vattenvården 2023.

Sedan oljepannorna. Landskapsregeringen har noterat ett stort intresse för det stöd som lanserades i februari för konvertering av värmesystem och önskar nu utöka anslaget med ytterligare 210 000 €. Stödet är riktat till privatpersoner som äger en bostadsbyggnad för permanent boende med olja som primär uppvärmningskälla.

Utskottet anser att oljepriset i kombination med ett generellt ansvarstagande gällande omställningsbehovet redan ger tillräckliga incitament för konvertering till en mer klimatsmart uppvärmning. Landskapsregeringens stödförslag riskerar istället rubba marknadsbalansen negativt, sett till prissättning och efterfrågan. Utskottet konstaterar dessutom att landskapet inte har det ekonomiska utrymmet för dylika stöd. Utskottet förordar sålunda att anslaget 71500, Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder om 210 000 €, stryks i sin helhet.

Sedan till reservationerna. Om man som politiker inte tror och litar på att vårt privata näringsliv kan och vill, om man som politiker inte har problem med att det offentliga konkurrerar med det privata, om man som politiker tycker att det offentliga kan och vet bäst, om man som politiker tror att mer pengar, ökad budgetering alltid är nyckeln till en bättre verksamhet, ja då ska man naturligtvis rösta för landskapsregeringens förslag gällande Åda. Men var beredda på en dyr, kurvig och gropig resa längs den väg som nu föreslås. Liberalerna vill inte följa med på denna ”sista minuten resa”. Vi vill ha bagaget betydligt bättre packat än vad många andra partier tycks kräva.

Sättet landskapsregeringen nu vill digitalisera det offentliga Åland känns för oplanerad, för okommunicerad ut till ägarna och vårt privata IT-kluster. Vårt IT-kluster som redan under många år varit med och digitaliserat offentlig sektor i våra grannregioner och lokalt, de får inte vara med och dra upp färdplanen.

Det landskapsregeringen nu vill göra i syfte att digitalisera det offentliga Åland kommer förmodligen sluta i en kontrollerad nödlandning, där viktig tid och mycket skattepengar gått förlorade. Tyvärr börjar den åländska politiken och samhällsbygget mer och mer avvika från en borgerlig grundsyn gällande ekonomi och tro på privat företagsamhet. Hanteringen av Åda och skattemedel är en av orsakerna till att den offentliga ekonomin ser ut som den gör, låt oss bryta mönstret och inte fortsätta så.

En ansvarsfull hantering av skattemedel och respekt mot de privata IT-aktörerna på Åland medför att anslagen för moment 21200 stryks i sin helhet och att fullmakten avseende grundavgiften för Åda 2024-2028 upphävs.
- att moment 21200 minskas med 200 000 euro,
- att fullmakterna under moment 21200 om 800 000 euro respektive 1 500 000 euro stryks,
- att reservationen under moment 89250 om 200 000 euro gällande moment 21200 stryks samt
- att följande text infogas som ett nytt stycke under rubriken Digitalisering och informationsteknik som lyder: "Utskottet anser att landskapsregeringens avsikt att stärka informationssäkerheten inom det offentliga Åland är god och behövlig. Före finansiella insatser resurseras behöver dock grunden läggas kring Åda Ab:s roll i det offentliga Ålands digitaliseringsutveckling. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring bl.a. landskapsregeringens ägande, aktieägaravtal och hur Åda Ab förväntas agera och förhålla sig till den privata IT-branschens goda kunskaper och erfarenheter av digitalisering av offentlig sektor.

Budgetanslagen som nu föreslås är avsevärda och behöver vara kopplade till en tydlig strategi. Här ser utskottet behovet av att i detta initiala utvecklingsskede börja med att skapa förankring och en samverkansmodell med det privata IT-klustret, endast så byggs en för Åland maximalt kostnadseffektiv och kvalitativ organisation. Investeringsskulden för det offentliga Åland är stor, därför behöver de insatser landskapsregeringen ansvarar för skapa ett mervärde för samtliga parter. De aviserade åtgärderna i budgetförslaget riskerar snedvrida konkurrensen och försvåra de privata IT-aktörernas redan idag finns kundrelationer gentemot offentlig sektor. Utskottet anser därför att budgetförslaget är prematurt och att diskussioner mellan Åda Ab, Åda Ab:s ägare och företrädare från det privata IT-klustret behöver vara steg ett i hela processen. Utskottet bedömer att nuvarande process som landskapsregeringen föreslår inte tar tillvara de nödvändiga erfarenheter, kompetenser och möjligheter som det privata it-klustret kan bistå med när det kommer till en trygg digitaliseringsresa för den offentliga sektorn på Åland.

Utskottet har även erfarit att det planerade vårdinformationssystemet (VIS) och de 4,6 miljoner euro i resilienspengar landskapsregeringen beviljats varken behöver eller ska kopplas samman med Åda. Därav finns heller inte detta som ett argument för att tillmötesgå landskapsregeringens budgetförslag.

Utskottets samlade bedömning är sålunda att anslagen för moment 21200 stryks i sin helhet och att fullmakten avseende grundavgiften för Åda 2024-2028 upphävs och landskapsregeringen får återkomma i en tilläggsbudget där man har beaktat ovanstående synpunkter såsom aktieägaravtal, riktlinjer och strategi i förhållande till den privata sektorn samt statsstödsregler.

Talman! Några reservationer till. Svagt eller dåligt ledarskap kan skapa ohälsosam luft, inte som en fuktskada, men ändå kanske värre, för den går inte alltid så lätt att konstatera eller åtgärda. Denna dåliga luft skapar sprids snabbt mellan våningarna som en unken odör och lägger sig som en filt över arbetsglädje, ork och trivsel. Utskottet har erfarit att förankringsprocessen till personalen skedde efter att tilläggsbudgeten offentliggjordes, gällande renoveringen av självstyrelsegården. Utskottet uppmanar landskapsregeringen och underlydande myndigheter att i processer kopplade till arbetsmiljön säkerställa att personalens välbefinnande, trivsel och delaktighet respekteras. Projektet bör genomsyras av transparens och kommunikation.
Den offentliga sektorns kontinuerliga ökning och tillväxt är inte ekonomiskt hållbar och är uteslutande ett politiskt ansvar. Följande stycke bör därför infogas som ett nytt sista stycke under rubriken 210 Regeringskansliet i detaljmotiveringen: "Utskottet konstaterar även att antalet arbetsplatser i samband med renoveringen utökas för att fylla behovet sett till en ökande personalstyrka inom förvaltningen. Utskottet önskar betona att utrymmesbristen i sig bör väcka funderingar om hur länge denna offentliga tillväxt kan fortgå utan att benämnas ekonomiskt ohållbar."

Ramar. Följande text bör ersätta det andra stycket under rubriken Allmänna motiveringen: "Landskapsregeringen återkommer till lagtinget senast i september 2023 med förslag på nivå gällande överskottsmål och kostnadstak för åren 2024-2026. Att lämna sådana betydande beslut i famnen på ett kommande lagting och en nytillträdd landskapsregering ger inte rätt förutsättningar för en tillräckligt tydlig och handlingskraftig ekonomisk politik".

EU:s direktiv gällande biologisk mångfald bör på ett mer strukturerat och systematiskt sätt involvera de åländska mark- och vattenägarna. Följande text bör ersätta stycket under rubriken 440 Naturvård i detaljmotiveringen: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att under 2023 erbjuda åländska mark- och vattenägare att frivilligt upplåta områden som naturskydd i ett led att uppnå EU:s direktiv om biologisk mångfald som stipulerar att 30 % av Ålands land- och vattenområden ska vara skyddade, varav 10 % strikt skyddade senast 2030. Landskapsregeringen bör även säkerställa att områden klassade som naturskyddade inte berörs av fastighetsskatt. Utskottet vill betona vikten av den privata äganderätten och det finns inget självändamål i att det offentliga Åland ska köpa och äga land- och vattenområden som dessutom skulle kräva omfattande budgetresurser för att inköpa."

Slutligen, talman. Ett nytt avsnitt 350 Penningautomatmedel med följande text infogas i detaljmotiveringen: "Landskapsregeringen bör öppna upp regelverket för evenemangsstöd och möjliggöra att även företag blir mottagliga för detta stöd. Evenemangsstödets syfte är att skapa fler evenemang som ökar Ålands attraktionskraft som destination. Evenemangens mångfald och antal skulle öka och där signalen om att privata initiativ klassas på samma villkor som övriga ska inte underskattas."

Tack, talman! Jag önskar ta samtliga reservationer till röstning.

Tack, herr talman! Jag undrar lite grann över hur ledamoten Holmberg ser på dessa 3,8 miljoner PAF-medel som finns i den här tilläggsbudgeten? Vi har ju försökt knuffa på här att det nya regelverket för PAF-medel ska komma hand i hand med det finanspolitiska ramverket, men det gör det ju inte. Delar ledamoten Holmberg ordförande Petterssons syn på den här fördröjningen? Det har ju gått tre år nu sedan den första kommittén som ledamoten Eliasson ledde. Varför får lagtinget ingenting i fråga om PAF-medlens användning?

Tack ledamot Gunell. Nej, jag håller inte med ordförande Pettersson i den frågan. Jag tycker att lagtinget, precis som ledamoten Gunell, borde ha fått den här bollen redan av landskapsregeringen. Speciellt med tanke på att vi går in för ett finanspolitiskt ramverk så är det här en fråga som är ytterst elementär. Jag ser det inte som någonting annat än en politik egentligen. Det här handlar om politik, hur man vill lägga upp det. I slutändan så vill nog alla samma sak, men vägen dit är väldigt politisk och kräver ett visst antal beslut som kan vara obekväma. Men absolut borde den stafettpinnen komma till lagtinget innan den här mandatperioden är slut. Där har vi full samsyn.

Denna tilläggsbudgeten blir ett bevis i sig på att det här är en viktig fråga att reglera. Det är nu nästan 4 miljoner som används vid sidan av regelverket. Inte säger jag att det går i strid med regelverket, men det tyder på att vi inte har någon färdriktning framåt om hur de här medlen ska användas. Man konstaterar ganska uppgivet här att det är snart ingen skillnad om det är PAF-medel eller övriga skattemedel, de används oavsett likvärdigt och det går inte längre att se skillnad på användandet av de här pengarna.

Tack, talman! Nej, absolut och det är det som är faran att de blir behandlade som vilka pengar som helst. Den som har varit med i politiken tillräckligt länge, precis som ledamoten sade, så det blir ju en form av avtvättning. Det borde vara så och där gjorde landskapsregeringen rätt när man reserverade 10 miljoner i årsbudgeten i fall pengar i framtiden från PAF inte levereras såsom de brukar göra, men pengarna borde ju säkras för den tredje sektorn. Vi får inte glömma bort det.

Det må inte vara en fond, men det må i alla fall vara ett moment i budgeten där vi kan följa med från lagtingets sida, men där också pengarna gärna får växa. De behöver per automatik inte alltid nyttjas. PAF sköts idag exemplariskt, de levererar oerhört bra för hela Åland. Men pengarna får heller aldrig, aldrig, aldrig bli någonting som man bara tar till när de behövs, utan de ska vara. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det finns ett ord som vi ganska sällan hör i det här lagtinget och inte så mycket i framställningar från landskapsregeringen heller, det är ordet energifattigdom. Det är någonting som i alla fall omvärlden pratar mycket mer om och hur man ska stävja det från statlig sida. Efter de två kriser som vi har upplevt, och kanske den andra fortsättningsvis, med levnadskostnader som stiger och inflation så har vissa grupper i samhället mycket svårt att göra investeringar som behövs för den gröna omställningen. Oljepannstödet är ju ett sådant, inte på det sättet som det kom från landskapsregeringen från första början, men så som det blev behandlat i utskottet med en inkomstprövning. Det är ett mycket, mycket bättre sätt, för samtidigt som man håller om pengarna på ett varsamt sätt och inte sprider ut det till alla och envar så skapar man en social rättvisa i omställningen så att de som har blivit med fastigheter men som inte har möjlighet att investera faktiskt får den möjligheten nu och också. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det stämmer bra ledamot Holmström. Ordet energifattigdom kommer allt starkare och starkare.

Men när det gäller oljepannstödet så vidhåller nog jag och Liberalerna att om man vill använda de här pengarna så kan de göra mycket större nytta ute i samhället på andra sätt. Att införa ett stöd när det redan finns en möjlighet till hushållsavdrag känns ju bara märkligt.

Vi ska också komma ihåg att vi har en offentlig ekonomi som kanske inte är fattig ännu, men vi börjar nog närma oss den benämningen så småningom. Vi har ett underskott årligen i budgetarna samtidigt som vi har väldigt svårt att ställa om i ekonomin. Jag tycker att oljepannstödet på något sätt är signifikativt hur vi hanterar skattemedel tillsammans med förslaget kring Åda till exempel. Det visar hur lätt vi gör av med skattemedel.

Talman! Jag vill hävda att det här är ett sätt att faktiskt också maximera nyttan på bästa sätt vad gäller den socialt rättvisa omställningen. Vi pratar om att vi vill ha en omställning. Vi pratar om att vi vill skydda vissa grupper och vi pratar också om att vi vill minska kostnaderna, dels för det offentliga och dels för de enskilda. Det finns redan en stödordning för låginkomsttagare eller personer under en viss gräns. Så har det inte varit tidigare, men det finns redan en stödordning som utarbetats av tidigare minister Röblom och de här pengarna skulle kunna gå till den stödordningen så att vi verkligen kan se till att de personer som verkligen behöver pengar just nu för att minska sin klimatpåverkan, men också trycket på sin plånbok, också får det. Så med den bakgrunden så kommer vi att stöda ledamöterna Petterssons och Manséns reservation.

Tack, talman! Det har ni i er fulla rätt att göra och det har jag ingenting att invända mot. Men däremot så försöker i alla fall vi från Liberalerna ha någon sorts tidslinje och tankelinje kring olika åtgärder. Allt hänger ihop. Allt handlar om ekonomi. Det spelar liksom ingen roll att det finns en stödordning om man inte fyller det med någonting. Ska man fylla det med något så behöver det finns pengar från landskapsregeringen i det här fallet. Och finns inte riktigt de pengarna eller skulle de pengarna kunna göra mer nytta någon annanstans så blir det ju lite märkligt om man ska ut med ett bidrag samtidigt som gemene ålänning kan nyttja ett hushållsavdrag för motsvarande sak. Det handlar ju om pengar och ekonomi. Det är jättetråkigt men allt handlar om det och därför kan man heller aldrig säga att det här bara är 250 000 eller 300 000. Det är alltid pengar som det handlar om, det är alltid skattemedel som det handlar om. Man får aldrig tänka i miljoner eller att det är mycket eller lite. Allting är skattemedel och måste hanteras varsamt. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Holmberg nämnde inledningsvis i sitt anförande integration och Ålands folkhögskola när det gäller de unga. Jag kan informera om att folkhögskolan har redan beredskap innan hösten att ta emot dem som söker.

Det pågår också ett intensivt samarbete med Ålands förläggning kring information och att på tidigt stadium komma dit på studiebesök. Landskapsregeringens utbildningsbyrå har beredskap om det behövs extra svenska resurser. Det blir också en positiv förläggning den dagen som folkhögskolan också integrerar till Ålands gymnasium som är målsättningen.

Tack, talman! Det här handlar också om ekonomi i sista änden. Det är jättegoda nyheter som utbildningsminister Hambrudd kommer med. Jag har också förstått att så är fallet, att det finns en klar tanke från landskapsregeringens sida att Ålands folkhögskola ska vara en tydlig del av gymnasieutbudet på Åland. Det är väldigt, väldigt positivt. Det är bra för samhället i stort, men det är speciellt bra på individnivå. Det är mycket bra.

Fru talman! Jag ska beröra två punkter, dels Åda och dels oljepannstödet. När det gäller Åda så är detta ju typexemplet när vi i festtal och valprogram pratar om omstrukturering till privat sektor, privatisering och liknande. Men här gör landskapsregeringen precis tvärtom. Man förstärker socialiseringen. Vi ska komma ihåg att dessutom så gör man ju det i ett bolag där man inte har insyn och offentlighetslagen gäller inte bolag.

Sedan fanns det ytterligare oklarheter när det gällde statsstödsproblematiken. Jag tycker tvärtemot Holmberg att man inte behöver komma tillbaka hit, man stryker pengarna och så ser man till att man har goda upphandlare i kommuner och i landskapsregeringen och så låter man privata sköta (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Strand. Vi har samsyn. Det kom fram under utskottsarbetet i det stora hörandet som vi hade kring Åda att Färöarnas motsvarighet till vårt Åda har 4-5 personer anställda. Där har man byggt upp en struktur tillsammans med det privata IT-klustret som gör att det offentliga Färöarna behöver ha ett bolag som innehåller 4-5 årsverken. Vi är ju inte riktigt där ännu, med det är ju den målbilden vi borde ha och det avstampet borde vi ta. Om landskapsregeringen inte kommer tillbaka till lagtinget men i alla fall så borde man ta bort de här pengarna och man borde packa bagaget mycket, mycket bättre än vad man gör just nu.

Man ska inte snacka om omstrukturering från offentlig till privat sektor mera och om privatiseringar i kommande valprogram.

När man tittar på oljepannsbidraget så andas ju utskottets skrivning också socialism. Man går från arbetslinjen där man ska jobba för att få ihop pengar och istället så jobbar man med skatteutjämning, bidrag, avgifter och liknande. Det är ren och skär socialism. Man frångår arbetslinjen, och den nytta som det istället kunde ha, för att ösa på med bidrag, men det har ju liksom genomsyrat hela den här perioden, tyvärr.

Tack, talman! Jag håller med. Det är därför som jag hade en mening i mitt anförandet som lydde: "Tyvärr börjar den åländska politiken och samhällsbygget mer och mer avvika från en borgerlig grundsyn gällande ekonomi och tro på privat företagsamhet".

Tittar vi på Åda så är det ju nog så att vi kan ju tycka om konkurrensutsättning och driftsprivatiseringar, vi nämner det ofta, vi pratar om att vi ska öka tillväxten och vi ska öka företagsamheten, men sen när vi har möjlighet att verkligen göra någonting på riktigt som verkligen skulle göra skillnad, då gör vi precis tvärtom eller i det här fallet landskapsregeringen. Jag kan inte förstå det, för det borde inte ligga i så många partiers intresse att cementera en struktur som man nu vill göra kring Åda. Vi har ett alternativ, våra privata IT-bolag är worldwide och hjälper offentliga instanser med digitalisering. Och vad gör vi?

Tack, talman! Jag vill fortsätta på frågan kring Åda. Ledamoten Holmberg sade att det verkar som att man aldrig tror att de privata har nycklar till lösningar på olika frågor. Jag uppfattade inte de öppna hörandet som vi hade som så negativt. Jag tyckte att det fanns flera av våra IT-företag som uttryckte en förståelse när man väl satt sig ner och pratade om det, att det fanns möjlighet till samverkan. Men jag vill fråga ledamoten Holmberg: Har det offentliga aldrig nycklar? Såsom ledamoten Strand uttryckte sig så kan det offentliga ge ifrån sig samordningsmöjligheterna och makten att besluta vad man vill ha till det privata och inte ha någon åsikt och inte ha någon samordning. Tidigare regeringar, också med liberaler på lantrådsposten, har jobbat för en samordning av det offentliga Åland inom ramen för Åda. Ska vi helt glömma den tanken nu?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Nej absolut inte, samordning är alltid grunden. Men ska man göra en bra samordning så kanske vi inte alltid har lyckats vara bäst i klassen när det gäller att samordna och reformera. Det har ofta blivit dyrare, i alla fall under en ganska lång tid, innan man har hittat rätt struktur. Visst ska vi samordna, men vi måste ju göra det smart. Nu rusar vi ju iväg. Nu tror vi liksom att de här miljonerna och dessa hundratusentals euro på något sätt per automatik ska vara botemedlet. Det är ju aldrig så. Har man inte en bra plan så blir det inget bra bygge. Det är bara att konstatera och se hur många kommundirektörer på Åland idag som är emot hela den här satsningen. Det är väl ändå ingen bra grogrund för en samordning?

Jag delar mycket av kritiken kring hur den här frågan har skötts, men ändå kvarstår den här problematiken. Vem ska samordna? Hur mycket av detta arbete ska man ge bort till det privata och tror man att de har offentlig sektors bästa för ögonen? Privata företag ska jobba för sin egen vinst. Vi måste ju veta vad vi vill. Jag förstår kritiken. Men vilket är Liberalernas förslag? Hur ska man göra i stället om man tycker att allt som har gjorts nu är dåligt? Vad är det man vill från liberalt håll?

Tack, talman! Det man ska börja med är, precis som reservationen säger, inte pengar nu utan ha diskussion och kommunikation! Är det någonting som har kommit fram under hörandena under det här arbetets gång så är det väl att kommunikationen inte har funnits där, i alla fall inte i tillräcklig omfattning.

Sen tror jag, och jag tror att jag talar för hela den liberala gruppen, på Färöarnas modell till exempel. Där har de en organisation på 4-5 personer med ramavtal och som en upphandlingsenhet och det är vägen att gå. Varför ska vi bygga upp någonting med dyra kompetenser när det privata näringslivet och IT-klustret redan besitter de kunskaperna? Det blir ju tårta på tårta. Det är på det sättet som vi bränner skattemedel och det är på det sättet som vi aldrig får ekonomin i balans. Det är det här som ledamot Fellman och jag ofta strider om. Att sköta den offentliga ekonomin på ett bra sätt behöver inte betyda att man ger folk sparken. Det betyder att man sätter upp strukturer som är hållbara och smarta.

Tack, talman! Jag vill passa på att tacka ledamoten Holmberg och resten av dem i utskottet som gjorde en bra behandling av oljepannstödet. Jag kan ju fortfarande faktiskt inte begripa det här stödet. Det är alltså så att människor som jobbar hårt hela dagarna och kanske sitter i en lägenhet ska vara med och finansiera uppgraderingen av villaägares privata egendom. Jag kan inte begripa hur man kan tycka att det är okej och när det inkomstprövats så undrar jag om det inte blir ännu dummare?

Tack, talman! Jag vågar inte säga att vi har en samsyn när det gäller miljö och klimat, det vågar jag inte ge mig in på. Men däremot tror jag att ledamot Egeland och jag har en samsyn när det gäller den här typen av bidrag och stöd. Det här ska vi inte syssla med, speciellt som sagt när det finns ett hushållsavdrag och speciellt när det här sköter sig själv. Visst finns det en energifattigdom som man också måste beakta, men inte i det här fallet och inte här och nu. Nu finns det andra alternativ.

Tack, talman! Nu tror jag inte att vi kanske är mil ifrån varandra när det gäller klimattänket heller. Det är inte så att jag tror att fossila bränslen är hälsokost, det är ju inte det. Jag vet att det är bra att bli av med oljepannor, men det löser sig själv.

Vidare så måste jag också ge Holmberg mitt stöd gällande det han sade om Åda. Jag var själv med på det där hörandet och jag borde ju vara positivt inställd eftersom det i princip kan ses som pengar till kommunerna. Men jag kan ändå inte vara det när man inte riktigt kan svara på vad man ska göra med pengarna. Vi vill satsa på det här, okej och då slänger vi ut så här mycket pengar, men vi har ingen plan. Man måste ju ha en beställning att börja med och sedan kan man ju fundera på att lägga pengar på det.

Tack, talman! Precis så är det. Det är ju det vi har gjort så många gånger. Ingen skugga ska falla på någon och jag ska inte peka finger åt någon. Det är så här vi har gjort under många, många år och därför är vi där vi är idag, vi har ett väldigt överbeskattat Åland och en väldigt usel offentlig landskapsekonomi. Skulle vi göra saker och ting på ett annat sätt, till exempel gällande oljepannstödet och Åda, så då visar vi att nu bryter vi den här trenden, nu tänker vi lite smartare istället. Men vi fortsätter ju på samma sätt om och om igen. Att tro att det här på något sätt skulle hjälpa kommunerna, det är ju verkligen som att göra i byxan. Det är kortsiktigt. Bygger man upp fel struktur, som man riskerar att göra, så kommer det att bli mångfalt dyrare för kommunerna. Förmodligen kommer det att drabba tillväxtorterna Mariehamn, Jomala, Lemland och Hammarland mer, som i sin tur får hjulen att snurra ännu långsammare. Det är kontraproduktivt.

Tack, fru talman! Ledamot Holmberg nämnde i början av anförandet ÅMHM och vikten av kostnadstäckning och självfinansieringsgrad. Det är någonting som jag håller med om att där bör vi jobba hårdare i framtiden. Självfinansieringsgraden är historiskt onödigt låg här på Åland.

Sedan över till Åda som bildades för åtta år sedan. Åda kanske aldrig någonsin riktigt har blivit det bolag som önskades när man med stora förhoppningar och ambitioner bildade det. Så är det bara.

Nu gör man ett försök till en nystart för bolaget, som finans- och näringsutskottets ordförande sade. Det gör vi då genom en finansiering som dels ger muskler för bolaget att fortsätta och dels också ger möjligheter att utvecklas för allas bästa.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Det är positivt med tanken kring ÅMHM. Jag kan tycka att ministern inte borde ha använt "i framtiden" utan "nu" för det brådskar när det gäller prissättning och möjlighet till ett smidigare arbetssätt.

När det gäller ÅDA så må jag nog tycka att vi under årens lopp har försökt med många, många, många miljoner att få Åda att flyga. Det lyckas inte. Jag tror inte heller att det kommer att lyckas denna gång. Det verkar inte finnas den kommunikationen och den tron ute på fältet bland kommundirektörer och kommuner att det här ska fungera och då vet inte jag. Jag vet att minister Höglund är en hyperoptimist och det är positivt, men jag tror att minister Höglund och landskapsregeringen i det här fallet är lite väl naiva. Det här kommer inte att fungera, det här blir bara dyrt och vi kommer att konstatera efter något år att nu har vi lagt ännu mer pengar på ett Åda som inte fungerar, i stället på att göra grunden nu i stället. (… taltiden slut).

Jag är en hyperoptimist i mångt och mycket. Jag ser ju att speciellt de små kommunerna behöver ju Åda såsom det var tänkt från början. Då ska vi också ge dem de medel och de verktyg som kan styra upp dem på banan igen tillsammans med det privata näringslivet. Jag tror att de kommer att ha en ännu större roll att spela här i framtiden.

Om lagtinget nu omfattar tilläggsbudget 1 här så betyder det ju pengar till Åda. Det kommer i förlängningen, vilket jag är övertygad om, också att spridas vidare till näringslivet här.

Sen har vi VIS-medel och jag ser i reservationen här att ledamot Holmberg är lite tveksam till om man ska koppla ihop VIS-medel på 4,6 miljoner med tilläggsbudget 1 och Åda. De uppgifter jag har fått mestadels så tyder på det, men (… taltiden slut). .

Tack, talman! Jag är också en hyperoptimist, men jag har också en handbroms som det står hyperrealist på. Speciellt när man hanterar skattemedel så tror jag nog att det är bra att man har den där handbromsen för annars blir det dyrt.

När det gäller Åda och de små kommunerna så vet vi alla, handen på hjärtat, att skulle vi ha en samordnad kommunreform, kunde vi en reform i närtid, så skulle det här inte vara ett problem. Då skulle minister Höglund inte behöva ha det här momentet i en tilläggsbudget. Då skulle vi sköta det, förmodligen via någon form av IT- och landskapsandelssystem. Jag hoppas att lagtinget verkligen ser problematiken kring Åda, att vi drar i den här realistiska handbromsen och låter landskapsregeringen komma med ett nytt förslag som bygger på lite mera kommunikation och aktsamhet mot de privata.

Tack, fru talman! Ledamot Holmberg talade i symboler som ibland blir lite svåra att förstå och diffusa. I det här anförandet pratade han om ryggsäckar, bagage och kanske kappsäckar. När det gäller ryggsäckar så handlar det om ÅMHM. Ledamot Holmberg sade att det finns politiska ryggsäckar. Jag skulle vilja ha en liten vidareutveckling av det. Vad menar han?

När det gäller Åda så handlade det om att packa bagaget. Då skulle jag vilja veta hur Liberalerna vill packa det här bagaget. Det har kommit fram lite nu i de repliker som har varit före mig. Hur vill ni göra det? Vem ska samordna? Hur ska detta gå till, ledamot Holmberg

Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Jag börjar med Åda. Skulle vicetalman Katrin Sjögren vara lantråd idag så skulle hon se till att landskapets nytillträdda IT-chef och Ådas relativt nytillträdda VD, tillsammans med representanter från det åländska kommunfältet och det privata IT-klustret, sätter sig ner under ett antal möten och diskuterar fram hur det här borde se ut. Det känns inte som att det arbetet är gjort på något vidare strukturerat sätt. Det skulle vara steg ett och utgå därifrån.

När det gäller ÅMHM så vill vi se en nettobudgetering. Det har vi velat se länge, länge. Enbart via nettobudgetering och att inte behöva ha ryggsäckar, alltså strama tyglar från landskapsregeringen, gällande hur man hanterar köp och försäljning av tjänster.

Tack för de svaren, ledamot Holmberg.

När det gäller ÅDA så är jag ju inte operativ längre så jag känner inte till exakt allt som pågår. Men jag kan mycket väl föreställa mig att just den här typen av samtal ordnas. Finansministern nickar. Så det tror jag.

När det gäller nettobudgetering och ÅMHM så var det också en bra förklaring.

Men de här politiska ryggsäckarna, menade Holmberg då att det är budgeten som bestämmer och att de inte har friheten, är det så som jag ska uppfatta det?

Tack, talman! Det har väl från begynnelsen när det gäller den havsbaserade vindkraftsvisionen - som nu är ett projekt som vi väl nästan alla vill se förverkligat - varit helt uttalat klart att om Åland ska lyckas så ska vi vara med i den första s.k. investeringsvågen. Vi ska vara bland de första som kan föra fram ett affärskoncept som gör det möjligt att arrendera ut de här områdena och att vindkraftverken byggs. Det är viktigt för att bolagen också ska kunna ha utrymme i diverse elnät med den energi som produceras och det är A och O och ÅMHM är kanske den viktigaste myndigheten i hela det här spelet. För att ÅMHM ska kunna göra en effektiv och snabb hantering av tillståndsärenden och undersökningar etc. så skulle de ha behövt köpa spetskompetens och dessa tjänster, för de kan man inte bara anställa, de finns inte på marknaden. Det är det jag menar med ryggsäcken. Alltså den borde (… taltiden slut). .

Tack, fru talman! Jag reagerade lite på det resonemang som ledamoten Holmberg förde gällande personalpolitiken kopplat till den här renoveringen. Jag tycker att ledamoten lite på samma sätt som utskottsordförande Pettersson trampar lite i diket när man ser renoveringen som någon slags förevändning för att minska på personalen eller att få in mer folk på en begränsad yta och därmed spara pengar. Det jag efterlyste i remissen, och som jag är lite nyfiken på vilket resonemang utskottet har fört, är ju hur man med hjälp av en modern personalpolitik kanske ska öka flexibiliteten i användningen av de här lokalerna; med distansarbete, med hot desking och kanske man inte har sitt eget skrivbord utan man har ett skåp där man plockar sina grejer och sätter sig vid ett ledigt bord osv. En modern personalpolitik, hur ser för ledamoten på den biten?

Tack, talman! Det finns ju två komponenter i det här momentet. Det ena är en fråga om renoveringsbehov på grund av fuktproblem, det går inte att komma runt och det måste åtgärdas. Sedan gäller det också att konstatera att arbetsplatsen ska vara modern, precis som ledamot Röblom sade. Det ska finnas möjlighet till distansarbete. Man har inte en dedikerad plats alltid utan man får ett skrivbord och en arbetsyta när man kommer på jobb. Det är fine.

Men vi kan också konstatera att kostymen har förvaltningen vuxit ur. Det är så pass många fler som arbetar idag än tidigare. Det har medfört reella utrymmesproblem. Man hyr upp lokaler på stan bokstavligt talat, för att man inte har utrymme för alla. Nu vill man utöka antal arbetsplatser. Det är detta som jag och vi menar att borde vara en väckarklocka, en liten larmsignal. Hur länge kan det här fortgå? Nästa steg blir att bygga en våning till för att ha rum med alla som arbetar. Det här är ingen kritik mot dem som jobbar. De gör ett fantastiskt, fantastiskt jobb, men det visar också att vi måste ställa om. (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag tycker att det finns eller har funnits just en öppning här. Om man kopplar personalpolitik till renoveringen här så hade det funnits en öppning att föra ett djupare resonemang kring hur man ska planera arbetsutrymmen för att få en så flexibel och modern arbetsplats som möjligt. Jag tror ju att vi skulle kunna få personalpolitiken att uppdateras några steg och tänka på våra moderna arbetstagare när vi ska försöka rekrytera folk till olika positioner. Vad är det som lockar? Vad är attraktionskraften på en arbetsplats? Att man tar chansen och diskuterar det lite oftare tror jag vore bra. Jag tror att vi med relativt enkla medel kan göra arbetsplatsen mer attraktiv, men då får man inte bara fasta i de här diskussionerna om euro och cent utan ta mer av det här strategiska (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag sade att det finns två komponenter, men det finns många komponenter i det här. En komponent är hur vi gör förvaltningen till en ännu mer attraktiv arbetsplats. Det är precis så som ledamot Röblom sade. Idag vill en ny medarbetare gärna ha en frihet. Det ska vara möjligt att jobba på distans. Det ska vara möjligt att vara flexibel, absolut.

Men ändå får vi inte glömma bort ekonomin. Den kommer med precis överallt, hela tiden. Då måste man också ställa sig frågan: Vad är nästa steg från det här? Vi pratar alltid om att vi har anställningsstopp. Vi ska ha en offentlig ekonomi i balans och vi pratar om den offentliga sektorns storlek jämfört med den privata. Men när det kommer till kritan så rycker vi lite på axeln och säger att det där får vi ta någon annan gång, det här är inte ett problem nu. Men det är precis vad det är, det är ett reellt problem. Det finns utrymmesbrist, den offentliga sektorn inom förvaltningen har blivit för stor. Vad ska vi göra åt det? Är det den enda möjligheten att bygga till, skapa ännu fler arbetsytor och göra det trängre? Jag tror inte det, jag tror att det finns andra åtgärder som man kan göra också.

Talman! Behandlingen av den här tilläggsbudgeten har, tyvärr får jag säga, följt vad som nu blivit ett mönster. Ganska stormigt och ganska rörigt har det varit. De parlamentariska spelreglerna där majoriteten är överens om sina förslag och stöder dem är på flera punkter satta ur spel, vilket betyder att utrymmet för alla möjliga utspel vuxit.

Det betyder ju också, som ledamot Holmström påpekade, att landskapsregeringen måste förlita sig på oppositionen i vissa frågor för att få igenom sin politik. I praktiken har vi alltså nu en minoritetsregering. Experimentet med en bred koalition gick inte så bra.

I betänkandet finns det således ganska mycket bra skrivningar som är resultatet av en ganska kreativ process i utskottet och det är väl på ett sätt bra.

I de sakfrågor som har behandlats i tilläggsbudgeten - och jag tänker inte prata om alla - så har den svåraste varit den om digitaliseringen och Åda. Efter att under hela mandatperioden från landskapsregeringens sida ha velat och vinglat fram och tillbaka och tänkt sig att landskapet ska börja programmera lite själv och så vidare, så kommer man nu med ett förslag där man vill ge Åda uppdraget att jobba för att stärka informationssäkerhet, främst för att landskapsregeringen ska klara de krav som ställs på VIS-projektet och EU-krav och så vidare. Tanken är att också kommunerna ska få hjälp att leva upp till kraven genom det här. Dessutom vill man betala kommunernas grundavgifter under några år så att Åda får möjligheten att utveckla de tjänster som man kan ta betalt för utan ett grundavgiftssystem. Så här har jag uppfattat det efter att ha hört och försökt sätta mig in i problematiken på svenska så att man begriper vad det är man pratar om, vilket faktiskt ofta inte är så lätt.

Som vi ser det så befinner sig nu utvecklingen i någon slags moment 22 situation där man antingen gör ett försök att utveckla en samordnad IT-hantering eller släpper hela projektet och låter alla klara sig själv i förhållande till vad privat sektor har att erbjuda.

Socialdemokraterna har från början konsekvent stött tanken på att en samordning av landskapets resurser och krav ska hjälpa det offentliga Åland att lyfta tillsammans. På den vägen så har man kört i diket många gånger. Det är ingen som kan ifrågasätta att man har fattat beslut som har gått i fel riktning och att man har fört över alla som visste någonting om IT och digitalisering till Åda och sen fanns det ingen kvar i verksamheterna. Allt det där vet vi.

Men vi tycker att riktningen nu på slutrakan av den här mandatperioden ändå är den rätta. Det finns ett boägg i Åda som man behöver ge möjligheten att utvecklas till det som det offentliga Åland behöver.

I betänkandet konstateras att det under hörandet har framkommit att processen med att involvera de övriga ägarna i Åda har varit bristfällig och att det här försvårar uppnående av en samsyn och en god dialog. Så är det. Att man har hanterat processen på det sättet som man har gjort gör att många sätter sig på tvären både bland kommundirektörer och andra aktörer, och det är en allvarlig kritik mot landskapsregeringen. Det är ett misslyckande att förankringen har varit så bristfällig att man har skapat ett motstånd som inte hade behövt finnas där.

Därtill så konstateras det i utskottet och jag konstaterar att det fortfarande saknas en tydlig strategi för vilken roll Åda ska spela för sina ägare. Landskapsregeringen säger inte tydligt vad man på lång sikt avser att göra i förhållande till ägarstrukturen och avgränsningar gentemot kommuner och privata aktörer. Det borde man ha gjort, och man var på väg i en annan riktning för två år sedan. Så det är inte så konstigt att det blir lite råddigt.
Förstås borde det här har varit på plats nu.

I utskottet så utmynnade det i en uppmaning att börja utreda möjligheten att lagstifta om Ådas roll och funktioner också med krav på att landskapets myndigheter och kommunerna ska vara med i det här på något sätt. Det kan inte vara så att landskapet bara ger pengar till kommunerna för att vara med på någonting om de vill och kanske sedan strunta i det. Det måste finnas ett krav på motprestation om man ger ut pengar på det här sättet, och det tycker vi att den här skrivningen nu konstaterar.

Dock är det ju så att det här blir en uppgift för nästa regering. Nu fattar vi det här beslutet med den här tilläggsbudgeten och så går man vidare, men det är nästa regering som får hantera hur det här ska förverkligas.

Mina liberala kolleger vill stryka hela anslaget och uppmana landskapsregeringen att återkomma i en tilläggsbudget, bland annat av omsorg om de privata IT-bolagen och konkurrensutsättningen och så vidare. Jag delar kritiken på hur processen har skötts, men vi vet alla att det inte kommer någonting mera under den här mandatperioden från den här landskapsregeringen. Ett uppskjutande av processen nu skulle leda till att det här limbo, som Åda befinner sig i, ytterligare förlängs vid en tidpunkt när man faktiskt skulle behöva komma vidare.

Det offentliga Åland behöver en IT-samordning, i den har de privata företagen en jätteviktig roll, men faktiskt inte den viktigaste. Att privatisera vår IT-samordning, att lämna över den, det är inte vår väg. Därför kommer vi att stöda anslaget även om skrivningarna i budgeten är ägnade att förvirra snarare än att förklara.

Jag tyckte att ledamoten Strand tog upp en viktig sak i sin replikväxling med ledamoten Holmberg. Att göra de förändringar som har utlovats i vår offentlighetslagstiftning är nödvändiga, både när det gäller i förhållande till Åda och till andra samhällsägda bolag, om man ska kunna utveckla dem och ha en insyn i dem.

Vad gäller oljepannorna, den andra stora tvistefrågan, så kommer Socialdemokraterna att stöda att anslaget finns kvar och det är tack vare skrivningen i betänkandet att det ska utformas så att stödet inkomstprövas. Det finns människor som har ont om pengar och som behöver ett stöd för att kunna göra den här omställningen. Det är fullt rimligt och så fungerar vårt samhälle. De som betalar skatt får acceptera att de pengarna används till att stöda saker som samhället vill få gjorda. Det är inget konstigt med det. Varje oljepanna som byts ut är ett steg i rätt riktning, och om det stödet går till dem som annars skulle ha svårt att klara en sådan investering är bra. Avdrag, det gör de som kan göra avdrag. Stöd till investeringar är ibland nödvändiga. Det är förstås viktigt att marknadsföra att möjligheten finns så att den målgrupp som man siktar på faktiskt är medveten om möjligheten.

Slutligen, i de diskussioner som har förts i utskottet - och vi har haft mycket livliga diskussioner, ibland intressanta och ibland jobbiga diskussioner - så har mycket kretsat kring den ekonomiska politiken, kring åtstramningar i offentlig sektor och privata företag och privata initiativ och så vidare. För Socialdemokraterna är det viktigt att understryka att en sund ekonomisk politik kräver också satsningar på människor, på människors hälsa och välbefinnande och på utbildning och arbetsmarknad. Men reformer av strukturer som är fördyrande och överbyråkratiserar samhället, som till exempel vår krångliga kommunstrukturen som vi stöter på gång på gång, så där finns det mycket effektivitet och pengar att spara. Tack, talman!

Talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna, genom ledamot Fellman, vad Socialdemokraternas visioner är gällande IT och digitalisering för Åland? För det har vi hört väldigt lite av under den här mandatperioden. Nu säger man att man stöder det här anslaget. Jag skulle gärna vilja höra ett mer utförligt resonemang av Socialdemokraterna. På vilket sätt ska det här leda till en målbild? Vad jag förstår så handlar det här om att man vill att alla kommuner ska samordna sig i alla offentliga verksamheter.

Vi har redan i dag sett ett reportage från primärkommunerna som säger att man inte är särskilt intresserad. I det reportaget hade man inte med kommunalförbunden och inte heller de underlydande myndigheterna till landskapet som kanske har varit de största antagonisterna att göra det här och där man tidigare har velat gå ut från detta samarbete. Med de här pengarna, vad är det för mål man tror att man uppnår?

Talman! Jag är också helt övertygad om att det offentliga Åland måste hjälpas åt med att jobba med digitalisering och IT-lösningar. Jag är också helt övertygad om att 30 000 människor är för lite för att göra det själv och jag tror dessutom att det offentliga är för litet för att göra det på egen hand. Jag är väldigt tveksam till att man ska bygga upp Ålcloud och egna grejer på Åland. Jag tror att man behöver gå in i större sammanhang.

Men det var inte pudelns kärna i min fråga. Det som ledamot Fellman sade att man vill göra, samordna, så uppenbarligen är de små enheterna, som ledamoten talade om, inte intresserade. Det är bara de stora enheterna; landskapet och Mariehamns stad som har haft sin drift inne hos Åda, de övriga har tackat nej. Och uppenbarligen finns det inte så stort intresse hos kommunerna nu heller. Så om man har provat en modell i tio år nu eller vad det är och den inte har funkat, varför tror man att den ska funka nu? Hur ska vi kunna uppnå målet?

Det som jag har varit mest kritisk till i den här tilläggsbudgeten och det sätt som landskapsregeringen har hanterat det är att man har misskött den dialogen både med ägarna och med kommunerna och andra aktörer i det här sammanhanget. Man borde ha pratat igenom det här mycket tidigare och mycket noggrannare. Det är precis samma problematik som vi har till exempel när vi pratar om kommunreformen. Det är de små som är räddast att förlora någonting som de har eller är rädda att bli påtvingade någonting som de inte vill ha eller inte har råd med och därför måste man jobba vidare lika envist med kommunreform som med IT-samordning. Att någonting är svårt är ingen orsak att låta bli.

Herr talman! För att samordna behövs inget samhällsbolag. Samordningen ska ske genom styrdokument och genom att ha kompetens på upphandling. Det är där som det går snett i mina ögon. Landskapsregeringen och dess myndigheter behöver ha en kompetens och kommunerna behöver en annan kompetens. Att tvångslagstifta in alla i den här organisationen, det här samhällsbolaget, det ser inte jag som någon lösning, för även mellan kommuner skiljer sig behoven. Vad är det man behöver? Och till de delar som man behöva upphandla samordnat; kanske lönesystem, bokföring och något till som ärendehanteringssystem, så kan man göra det. Men sen måste också enskilda kommuner få upphandlaren att beställa åt dem enskilt det som de behöver. Samordning - ja, via styrdokument och upphandling. Utförare av tjänster (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att det var precis med den här utgångspunkten som man började prata om att samordna inom Åda. Vi har till exempel så pyttesmå kommuner att de inte kan ha kompetens att göra de här upphandlingarna som ledamoten Stand pratade om. Det måste finnas ett sätt att hjälpas åt att göra de här sakerna så att inte alla 16 kommuner och otaliga myndigheter väljer olika lösningar som inte sen kommunicerar med varandra och olika apparater och allt vad det nu är för moln och grejer. Det finns en orsak till att man försöker samordna och av samma orsak så misslyckas man. De är för många, för små och för motstridiga enheter som inte kommunicerar och pratar med varandra. Jag är övertygad om att går man den vägen som ledamot Strand utmålar, då blir det dyrare.

Det kan man väl ha olika uppfattningar om. Konkurrens har alltid givit ett bättre pris, så för mig är det inget problem att privata sköter tjänsten och andra program och liknande som behövs. Vi ska komma ihåg idag att ÅDA sitter på 30 tjänster. Ledamoten Holmberg visade på ett förtjänstfullt sätt hur Färöarna via 5-6 personer på en upphandlingsenhet kan upphandla det som man behöver på Färöarna. Varför ska det vara så svårt att använda privat sektor här? Det är liksom en ideologi som ligger bakom Fellmans resonemang, inte vad som är effektivt och snabbt. Istället vill ledamoten Fellman fortsätta med 30 anställda och kanske bygga på det till och med.

Det är väl bra om ledamoten Strand berättar vad han tycker i stället för vad jag tycker. Jag tycker absolut att privat sektor har en viktig roll att spela. Det har också framkommit i det öppna hörandet som vi hade att många privata företag redan anlitas och ser positivt på att jobba tillsammans med Åda i framtiden. Det är bara det att om man ska köpa någonting så behöver man ju veta vad man ska köpa. Och om 16 kommuner och ett antal myndigheter och landskapsregeringen köper olika saker, så de offentliga pengarna kommer från samma ficka och använder vi dem dumt, utan att veta vad vi köper, så blir det dyrare för oss.

Tack, talman! Ledamot Fellman, det här känns som att vi kunde stå här och diskutera det här i månader och vi skulle ändå inte komma närmare varandra. Det handlar om ideologi helt tydligt. Jag ser framför mig någon form av överstatlig kontroll på alltihop. Landskapsregeringen ska in med pengar och med buller och bång så ska man få detta att fungera. Det finns ju ingen jordmån för att få det här att fungera. Inte är det de privata som ska samordna, de privata ska vi dra nytta av, det offentliga ska dra nytta av det. Landskapsregeringen ska dra ha nytta av att det finns privata aktörer som har superbra kompetens inom det här området och som har väldigt, väldigt bra erfarenheter av att digitalisera offentlig sektor. Men det glömmer vi bort nu, det struntar vi i mer eller mindre. Sen senare så ska vi diskutera med de privata och se vad de kan hjälpa till med. Det är det som vi måste börja med. Vi är små och då måste vi vara smarta och då kan vi inte bara slösa skattemedel omkring oss på det här sättet. ÅDA har kostat tillräckligt mycket redan nu. Nu får det vara nog.

Jag uppfattar faktiskt att jag har den minst ideologiska hållningen i den här frågan. Socialdemokraterna har, eftersom det bara finns andra borgerliga partier, suttit i flera regeringar och skapat olika sätt att försöka samordna tillsammans med Liberalerna i den förra landskapsregeringen, tillsammans med Centern i den förrförra landskapsregeringen och jobbat för att hitta ett sätt att jobba gemensamt och samla alla aktörer så att man kommer framåt också i förhållande till privat sektor. Samordningen måste vi själva inom offentlig sektor och inom politiken tänka på och veta hur vi vill ha och sedan ska vi jobba tillsammans med privat sektor. Jag har ingenting emot att man ska göra det på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Men om vi inte själva vet vad vi vill, och det får jag väl medge att jag tycker inte att landskapsregeringen har alla gafflar i lådan (… taltiden slut).

Tack, talman! Det finns ju ett uttryck som bygger på att gör man samma misstag om och om igen så tyder det på någonting. Ledamot Fellman sade själv här att nu är det tredje mandatperioden som man försöker skapa ett Åda som ska flyga och vi har inte lyckats med det. Som vanligt så ska vi ju lösa det nu eller nu ska det här försöket gå ut på att vi sätter in en massa pengar som i alla fall en stor del av Ålands kommundirektörer inte ser någon nytta med. Inte är väl det ett bra sätt liksom att försöka lösa det här en gång för alla? Nog måste det väl ändå vara bättre att föra pengarna tillbaka, landskapsregeringen får ha den kommunikation som man inte har haft i tillräcklig utsträckning och dra nytta av de kompetenser som finns inom det här området och sedan gå vidare. Förmodligen hittar man en modell, som ledamot Strand förtjänstfullt redogjorde för i korta ordalag, gällande upphandlingsenhet där man via ramavtal säkrar upp att även den minsta kommunen på Åland köper och investerar i det som den behöver ha för att vara en del av det offentliga IT-Åland.

Tack, talman! Det blir lite oklart för mig om det som Liberalerna vill är att vi ska lägga ner Åda helt och hållet. Att göra som sittande landskapsregering gjorde när det gäller skärgårdstrafiken och kasta allt som den tidigare landskapsregeringen hade gjort i papperskorgen och börja på nytt och tro att det blir billigare. Det blev det ju inte.

Jag tror på att arbeta vidare, inte att göra om samma misstag utan att lära sig av misstagen och staka ut en ny kurs och fortsätta framåt. Det skulle vara jätteintressant att höra om det faktiskt är Liberalernas politik att nu ska man skrota Åda och börja med något annat i stället.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Fällman och tack också för stödet i frågan om Åda som är svår men ack också viktig. Vi pratar mycket samordning här och det är detta som det handlar om. Ett litet färskt exempel är ju samordningen av ett ekonomisystem för den kommunala sektorn. Det är inte Åda som har tillverkat ett ekonomisystem här, utan här är den privata sektorn med på ett stort hörn förstås. Det är väl ett bra exempel på en samordning som kanske inte skulle vara möjlig på ett enkelt sätt utan Åda och dess roll i det här fallet.

Sen finns det ju förstås också en diskussion här om förankringen. Jag tycker att vi har förankrat det här. Man kan alltid förankra ännu mer, det vet jag. Men det har ju varit en lång diskussion runt Åda och Ådas framtid (… taltiden slut).

Jag får väl understryka att trots att vi kommer att stöda de här pengarna så är vi inte nöjda med hanteringen och framförallt inte kommunikationen med ägarna. Eftersom jag också jobbar politiskt i Mariehamns stad så kan jag intyga att kommunikationen dit inte har varit vad den borde vara om man vill vara konstruktiv och komma framåt med ett samordningsprojekt. Man kan inte presentera för andra ägare ett förslag som en av ägarna har tagit fram, och sedan tänka att alla ska säga "hurra och vad bra!" Det fanns ett jobb som borde ha gjorts före landskapsregeringen kom hit med det här förslaget. Men vi tycker att det är destruktivt att stoppa upp utvecklingen. Vi tycker att den beskrivning som Åda har kommit med är rimlig, man kan fortsätta arbeta i den riktningen och att det efter valet i oktober kanske finns (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Efter den här ägarrapporten så hölls det möte med de övriga ägarna och man funderade på hur man skulle gå vidare utgående från ägarrapporten. Det är många ägare i bolaget och landskapet är störst med sina 50 %. Den rapporten sade ju ganska klart och tydligt att antingen för man över sin drift eller annars gör man en exit. Man märkte ganska snart att detta går inte och då konstaterade man från övriga ägare att här behöver landskapet i sin egenskap av största ägare ta ledartröjan. Det har vi gjort här. Sen är ju frågan alltid förstås, vad kommer först? Är det att ordna finansiering och jobba utgående från den eller ska man först fundera på vad man ska göra och sen ordna finansiering? Men som konstateras här så var det ju nu som vi hade möjlighet att lägga fram finansiering och sedan jobba vidare.

Den frågan som vi har diskuterat redan under remissdebatten och som vi som utskottet nu också pekar på i betänkandet, är behovet av styrning och lagstiftning framöver och också att göra det klart. I framtiden måste man åtminstone lagstifta om grunderna för Ådas verksamhet så att det inte vinglar fram och tillbaka som det har gjort nu. För de facto så hade man en annan väg framåt bara för ett år sedan som man sedan bytte riktning på och det är ju inte en konstruktiv politik.

Talman! Hållbart Initiativs finanspolitik utgår från trygghet. Den är progressiv snarare än konservativ. Den är planerad snarare än lappa-och-laga. Den är inkluderande snarare än att se till särskilda intressen.

När vi fördelar skattemedel från den allmänna kassan vill vi satsa på både de gröna investeringarna och den sociala rättvisan. Det är den gröna omställningen som kommer att föra med sig den största produktivitetsutvecklingen för oss, inte minst i frågan om de möjligheter i kölvattnet av den havsbaserade vindkraften. Men samtidigt måste vi se till att vi inte lämnar någon grupp på bakhasorna.

Vi vill också öka takten på att diversifiera vårt näringsliv. Vi kan inte förlita oss enbart på en sektor eller en enskild bransch, det har vi lärt oss sedan pandemin. Genom att bredda vår ekonomiska bas kan vi minska sårbarheten och skapa en mer stabil och motståndskraftig ekonomi.

Därför föreslog Hållbart Initiativ i en budgetmotion att landskapsregeringen bör ta fram en näringspolitisk framåtblick som kan diskuteras gemensamt över partigränserna.

I finans- och näringsutskottets betänkande finns ingenting om framtidssatsningar. Det är ett alltför stort fokus på att skära i kostnader, vilket inte är fel i sig, men ensamt riskerar att skapa bilden av att Åland vrider tillbaka klockan. Åland måste tänka nytt för att komma framåt.

Talman! Vi kan självfallet inte basera finanspolitiken på förhoppningar utan måste målmedvetet arbeta för att också uppnå en balanserad offentlig ekonomi. En stark sådan kommer att möjliggöra kvalitativa offentliga tjänster och social trygghet, som stöder särskilt de svagaste. Det ligger i farans riktning att stödsystem i Finland framöver kommer att minska, och då behöver Åland följa utvecklingen, göra analyserna och ha beredskap att balansera upp det för våra egna behov här på Åland.

Regeringen har tidigare sagt att de kommer att leverera kostnadstak mellan de olika verksamheterna till höstens budget. Detta som ett första steg i det finanspolitiska ramverk som lagtingspartierna kommit överens om att ta i bruk.

Finans- och näringsutskottets kommer med ett nytt förslag och vill att landskapsregeringen i september ska komma till lagtinget med ramarna och en bedömning av landskapets ekonomi, dvs före valet. Det är en mycket god tanke att presentera underlag innan valkampanjen, så att alla partier tvingas komma med svar på hur kostnaderna ska finansieras framöver istället för att lova guld och gröna skogar. Men det tokiga är att det inte är säkert att landskapsregeringen kommer att släppa dessa uppgifter till allmänheten, utan det kan räcka för dem att gå till finans- och näringsutskottet för hemliga överläggningar. Så får det inte bli. Dessa uppgifter förtjänar en offentlig debatt, på samma sätt som i Finland under riksdagsvalskampanjen. Särskilt när landskapsregeringen egentligen borde ha kommit med ramarna redan under våren.

Hållbart Initiativ stöder därmed ledamoten John Holmbergs reservation.

Talman! Åland ligger duktigt på bakhasorna vad gäller IT. Det är alarmerande att finländska myndigheter pekar ut Åland som en säkerhetsrisk. EU ställer snart nya krav på det offentliga. Det är också oroväckande att nödvändiga system inte finns uppe här för medborgarens olika vardagsfrågor som i Finland eller Sverige.

Ålands sätt att organisera hela digitaliseringsresan har kraschat. ÅDA som motor fungerar inte under de förutsättningar som de ges. Kommuner rapporterar att de har kommit snabbare framåt i att lösa sina utmaningar genom upphandling direkt av privata bolag. Om man ska göra något i Åda, såsom t.ex. ett nytt ärendehanteringssystem, då ska det startas styrgrupper med andra kommuner som inte alls vet vad de vill ha för något system. Men går man till ett åländskt IT-företag direkt kan man få plats systemet inom 3 veckor.

Det ska väldigt mycket till att 16 kommuner och dessutom kommunförbund och myndigheter ska råka ha samma behov, göra samma prioritering och lägga tid på beställarresurserna samtidigt. När en har tid att komma vidare så har den andra inte etc. Därför blir det svårt att samordna det som det ser ut idag med vår kommunstruktur. Vi löser inte något problem genom att landskapsregeringen ska kasta in 1,5 miljoner € till Åda. Det löser bara kortsiktiga symptom.

Det viktigaste i ett IT-projekt är en tydlig kravspec. Man bör veta vad man vill uppnå tillsammans genom en tydlig ägarstyrning. En tydlig innehållsförteckning behövs. Är inte steg ett att göra en sådan lista? Det känns som om vi börjar med bakvägen, först pengar, sen ska vi se vad vi gör för lista tillsammans. Vad händer om den här artificiella idén inte bär sig sen om några år? Och på tal om artificiell så befinner vi oss just nu i en historisk utveckling av AI. Där finns både möjligheter och hot. En sak är säker: Åland som samhälle måste snabbt upp på den banan - både för att tackla hoten och dra nytta av fördelarna.

Det har blivit allt klarare för oss i Hållbart Initiativ att det Åland behöver är en myndighet för digitalisering. Ett centralt ägarskap. En aktör som identifierar behoven, blir bäst på att föra dialog, gör upphandlingar gentemot näringslivet och som stöder den offentliga sektorn i implementeringen av digitaliseringsprocesser.

För att gå hit behöver vi en lagstiftning. Det är ingen ny idé, det stod i landskapsregeringens digitaliseringsmeddelande, det har lyfts av många andra partier och politiker och det är inte annat än korrekt ur rättssäkerhetsperspektiv, om man frågar JO. Och det lyfts av finans- och näringsutskottet i sitt betänkande, även om där finns en hel del tolkningsutrymme.

Hållbart Initiativ är däremot inte beredda att utan en klar målbild godkänna 1,5 miljoner € till Åda. För oss är det som att köpa grisen i säcken. Vi inser samtidigt att arbetet med att öka kommunernas informationssäkerhet är kritiskt. Också ur den synvinkeln, att kommunerna måste komma upp till en lägsta nivå för att kunna delta i projektet med att sjösätta ett nytt vårdinformationssystem, VIS. Investeringen ska vara utförd senast 2025 för att EU-pengar ska kunna täcka projektkostnaderna. Det informationssäkerhetsprogram som föreslås ska inte göras av Åda-personal utan kommer, vad vi har fått erfara, att upphandlas från näringslivet. Vi ser detta som ett nödvändigt ont och föreslår inte att dessa medel stryks.

Vi väljer därför att föra vår motion nr. 109, Tydliggör målbild för Åda, till omröstning.

Talman! Sist några ord om de beramade oljepannorna. Landskapsregeringen vill fortsätta ladda på det omtyckta stödet men finans- och näringsutskottet vill det inte. Inte något av dessa alternativ är särskilt lyckade. Stödet för att konvertera uppvärmningssystem har kommit i nivå med solcellsstöden. Marknaden borde i det stora hela kunna lösa problematiken utan statliga subventioner. Det är ingen smart användning av skattebetalarnas pengar.
Samtidigt får vi inte ignorera det faktum att låginkomsttagare ofta är de mest sårbara och drabbade av energifattigdom. De kämpar redan med att klara av sina ekonomiska utmaningar och har helt enkelt inte råd att byta till mer hållbara uppvärmningsalternativ. Genom att ge dem ekonomiskt stöd för att ersätta sina oljepannor kan vi inte bara hjälpa dem att spara pengar på lång sikt, utan också minska beroendet av fossila bränslen. Javisst, det finns redan ett stöd för låginkomsttagare för detta, som vi i Hållbart Initiativ drev igenom under vår tid i regeringen, men folk har inte sökt det stödet tidigare eftersom det ju funnits ett annat stöd som inte skiljer på inkomster. Det säger ju sig självt, om man kan söka ett sådant stöd utan att sitta och behöva lämna in papper på inkomstuppgifter, då är efterfrågan på det särskilda inkomstprövade stödet inte särskilt högt.

Därför är det helt klokt att istället kanalisera dessa pengar till denna inkomstbaserade stödform, just för att öka rättvisan i omställningen. Hållbart Initiativ stöder därför ledamöterna Petterssons och Manséns reservation. Tack!

Tack, talman! Jag funderar på hur Hållbart Initiativ och ledamoten Holmström ser på Ådas roll. Vi pratar jättemycket om Åda här i salen som om Åda bara skulle vara ett misslyckande och så ser jag inte. Det är ett bolag som fungerar, som levererar tjänster och som har människor anställda som faktiskt gör ett gott arbete på många områden. Det gjordes en revision som visade både på en god utveckling och en god mognadsnivå för Åda. Är det någonting som man från Hållbart Initiativ är beredd att kasta i papperskorgen och börja om på något annat sätt?

Talman! Misslyckandet är inte Åda som bolag, utan misslyckandet är att Ålands sätt att organisera och komma vidare i den digitala transformeringen går för långsamt. Det är alarmerande att det finns myndigheter som säger att vi är en säkerhetsrisk. Det är alarmerande att vi här på Åland inte har samma typer av digitala tjänster som på andra ställen. Det är någonting i vårt sätt att organisera det här som inte fungerar och det misslyckandet behöver vi komma till botten med. Vi behöver förstå grundorsakerna och inte kosmetiskt försöka göra vissa ad hoc lösningar som landskapsregeringen nu föreslår genom den här grundfinansieringen.

Jag ser det mera som att det fanns en väg framåt, en riktning, i slutet av förra mandatperioden. Sen valde landskapsregeringen att börja gå i en annan riktning utan att ha en klar bild av vad man skulle göra med Åda eller hur man skulle jobba med den samordningen. Sedan har man svängt igen och ur vår synvinkel är man på väg i rätt riktning men utan att riktigt ha det klart för sig. Men hur ska man se på tidtabellen? Går det snabbare om man nu trycker på pausknappen och säger att nu ska ingen göra någonting? Då kommer det att ta åtminstone till årsskiftet innan nästa landskapsregering kommer gång med ett nytt arbete och kan staka ut en ny riktning. Är det tillräckligt snabbt?

Talman! Jag tror att det är jättesvårt att svara på frågan vad som är rätt riktning eller inte. Men det som är grundläggande är att man vet vad man vill ha. Alltså, vad är det för typ av innehållsförteckning vi ser framför oss? Vilka gemensamma behov finns det som vi kan täcka genom gemensamma lösningar? Och var finns det inte? Finns inte behoven så ska man ju inte pressa in kommuner att göra någonting med någon annan som inte önskar det. Man behöver ha en dialog med de aktörer som ser behov av nya tjänster, nya verktyg och datasystem som behövs. Men det här sättet att inte egentligen veta vad man vill ha från första början, det ställer vi oss frågande till. Varför ska man sätta in pengar utan att veta exakt vad de pengarna ska användas till? Nu hänvisar man till att den diskussionen ska föras i början av det här projektet. Ja och då är frågan, lyckas inte det, ska vi tillföra ytterligare pengar i så fall?

Jag tycker att det är bra att ledamoten Holmström lyfte någonting som har nämnts väldigt lite i den här debatten. Det är att informationssäkerheten hos våra kommuner behöver höjas. Vi har ju under de senaste åren sett flera hackerattacker som har slagit ut hela kommuner, bland annat Kalix kommun i december 2021. Den attacken ledde till att hemtjänsten och hemsjukvården varken kom åt journaler eller medicinlistor och de fick börja jobba med papper och penna igen. Löneutbetalningarna för kommunens anställda stoppades och listan var lång.

Den här debatten vi har haft så har inte handlat så hemskt mycket om det. Hur skyddar vi Ålands kommuner mot detta hot? Så en liten eloge för att Holmström nämnde detta. Sedan kan man också fråga sig, om landskapsregeringen har helt fel sätt, vad ska vi då göra i stället?

Talman! Jag tycker att det är en väsentlig del att lyfta, det är därför som Hållbart Initiativ i vårt sätt att tänka, och som vi också aviserade i anförandet, särskiljer på grundavgiften och informationssäkerhetsprogrammet. Vi föreslår alltså inte att informationssäkerhetsprogrammet ska strykas, såsom till exempel Liberalerna. Vi anser att det är i farans riktning, i detta upptrissade säkerhetspolitiskt oroliga läge som vi är i, att också Åland blir drabbat av sådana saker som till exempel kommunen Kalix har blivit drabbad av. Då behövs någonting göras för de kommuner som vi har och som vi vet att också har en hel del stora utmaningar och att de får hjälp akut med att komma till en lägsta nivå. Sedan finns det ju ett annat ändamål med det programmet och det är att hjälpa kommunerna med IT-säkerheten för VIS-projektet, vårdinformationssystemet, och det är väl det som har dragit uppmärksamheten snarare än säkerhetspolitiken.

Det var ett bra och behövligt tydliggörande från Hållbart Initiativs sida. Generellt så bör informationssäkerheten ligga högt upp på agendan. Jag anser att vi bör stöda landskapsregeringen i arbetet med att förebygga, förhindra och skydda mot till exempel ransomware attacker mot myndigheter, polisen, ÅHS och public service. Det är bra att vi åtminstone på den punkten delar uppfattning.

Talman! Vi delar just det resonemanget, Åland är ett öppet mål för dem som vill göra ransomvare attacker till exempel. Vi har väldigt, väldigt låg beredskap och krishanteringsplaner för just sådana typer av attacker, men det kan också finnas annat som sker. Just på grund av det så tror jag att Åda kunde vara en bra organisation som faktiskt tillsammans med kommunerna understöder det här arbetet också i processutveckling och inte nödvändigtvis ta fram nya system.

Med det vill jag säga och klargöra att vi vill särskilja det från just grundavgiften och det är detta som vår motion handlar om. Bara så att salen vet så vår motion 109, Tydliggör målbild för Åda, gäller grundavgift och inte informationssäkerhetsprogram som reservationen från ledamoten Holmberg gäller.

Tack, talman! Tack ledamoten Holmström. Som utomstående som inte har insyn i det som utskottet har diskuterat, och tidigare när vi har diskuterat i den socialdemokratiska gruppen när vi har fått höra om de här oljepannstödet, så var det svårt att förstå att vilket som var vilket och vilket stöd som gick till vilken grupp av människor. Det finns ju också en liten förvirring ute i samhället. Vad är det man säger ja till och vad är det man säger nej till? Ledamoten Holmström pratade om en grupp människor som har energifattigdom. Vilken inkomst är det som är energifattigdom?

Talman! Det är jättebra att vi diskuterar just den frågan och också avgränsningen. Vem är det som upplever sig vara i energifattigdom? Jag kan inte svara på det eftersom det inte har gjorts en utvärdering av det. Dels har vi ju pandemin bakom oss som ledde till arbetslöshet och att många sattes på olika typer av bidrag. Hur det bidraget har kanaliserats till olika grupper har inte utvärderats och vad jag förstår så utvärderas det just nu. Sedan har vi också den här levnadskostnadskrisen och inflationskrisen därpå som ökar risken för fler att hamna i energifattigdom. Det är låginkomsttagarna som omfattas vanligtvis av just detta. Det finns låginkomsttagare med fastigheter, till exempel fattiga pensionärer som inte har möjlighet att göra nödvändiga investeringar för att sänka sina kostnader och det är ju det som det inkomstbeprövade oljepannstödet är ägnat åt.

Jag tänker att man pratar vitt och brett i lagtinget och överallt annanstans i politiken om stödet till låginkomsttagare generellt. Det är bra också att ledamoten Holmström nyanserade lite att det finns olika former av låginkomsttagare. Ett stöd på några tusen euro för att byta ut en oljepanna är inte tillräckligt för personer som verkligen är låginkomsttagare. Jag är rädd för att när man gör så här, utan att ha vissa kriterier för hur de passar in och varför man gör sådana stöd generellt, så går det till sådana som kanske inte har nytta av det egentligen. De som verkligen är i behov av stöd så för dem så är summan alldeles för låg. Vill man verkligen hjälpa fattiga pensionärer så kanske man borde tänka på stödsystemen på ett annat sätt. Jag tror att det slår ganska fel. Sådana som egentligen kanske skulle ha råd om de hade struntat i en södern resa skulle liksom få stöd då. Jag tycker inte att det är en bra väg att gå.

Talman! Det är kanske inte perfekt och då finns det ju alla möjligheter för landskapsregeringen att ändra i stödordningen så att man ser vilken stödnivå som skulle vara anpassad för vilken typ av inkomstgrupper.

Det har också anförts att hushållsavdraget på skatten skulle kunna vara ett komplement till detta eller till och med ersätta detta stöd. Då ska vi komma ihåg att tar man det avdraget så har man inte möjlighet att söka det här inkomstbeprövade stödet. Man behöver liksom tjäna de pengarna först för att kunna göra det avdraget. Så det finns grupper som inte kommer det till godo. Då finns också möjligheten här med det inkomstbeprövade stödet att det skulle kunna komma dem till godo. Men det här behöver man ju så klart följa upp och se om det verkligen gör det. För om det är syftet så borde man i så fall göra ytterligare förändringar i den här stödformen. Det är det som vi menar att också är den stora betydelsen av det här stödet.

Tack för ordet, herr talman! Jag blev lite förvånad när jag läste det här betänkandet. Finans- och näringsutskottets betänkanden brukar vara tydligare, de brukar vara djupare och de brukar vara intressantare. Det här är väldigt allmänt hållet. Kanske finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson få rätta mig om jag spekulerar fel, men det kan kanske hänga ihop med att man har konstaterat att man flera gånger har gjort ganska tydliga och märkväl enhälliga beställningar ifrån utskottet som regeringen inte har hörsammat. Så det är kanske det som är orsaken till att det här är ganska tunt.

Jag tog i frågestunden senast upp det här med vikten och att vi behöver stärka den åländska attraktionskraften och att vi behöver få en besöksnäring som har nytta av allt flera evenemang. Det är flera som har tagit kontakt och varit upprörda över ÅMHM:s avgifter på upp till 555 euro för att ordna en servering. Det här blir kontraproduktivt. Så jag tycker att den reservation som ledamöterna Holmberg och Stefan Toivonen har lämnat in, nummer 21, är egentligen huvudet på spiken. Inte när det gäller avgifterna, det får man förhoppningsvis lösa inom berörda instanser, men man pekar på att man ska öppna upp regelverket för evenemangsstöd och möjliggöra att även företag kan få till godo de här stöden. Det tror jag att är en bra sak, att privata initiativ klassas upp och klassas på samma villkor som övriga. Det är någonting som inte ska underskattas sägs det i reservationen och det håller jag helt och hållet med om och stöder.

När det gäller det finanspolitiska ramverket som kom på bordet här idag, eller i fredags beroende på hur man ser på det, så kommer vi att ha debatt om det den 5 juni. Men redan nu vill regeringen skjuta allt på sikt. Också där håller jag med reservanterna att man senast i december kommer med ett klart och tydligt kostnadstak och överskottsmål.

Det här är ju igen ett sätt att skjuta allt på framtiden. De tre regeringspartierna måste börja se sig i spegeln. Man kan inte skjuta allt fram i famnen på nästa regering. Ni måste börja ta lite ansvar själva. Här behövs det en gentlemannaöverenskommelse i likhet med det som ledamöterna Stefan Toivonen och John Holmberg skriver i sin reservation Jag stöder också den. Regeringen kommer med en viss kroppsdel först i detta fall för vi har inte ens hunnit debattera det finanspolitiska ramverket. När det gäller att sätta upp mål och gränser som finns där så ska vi tydligen inte diskutera det nu utan skjuta detta på framtiden.

Jag vill också säga att jag kommer att stöda det som sägs i reservationen som handlar om EU:s direktiv när det gäller biologisk mångfald. Det är viktigt att privata markägare har möjlighet att få ett visst stöd, ett stöd som blir avsevärt mycket billigare än att man igen med landskapets medel köper in privata markområden och med avlönad landskapspersonal ska sköta dem.

Det är klart att det är mycket, mycket bättre att ha det privata engagemanget kvar och att man för en måttfull ersättning kan sköta det. Så den reservationen som John Holmberg har lämnat in så kommer jag också att stöda. Den har egentligen ett fel och det är att det är lite tråkigt att jag inte kom på de här formuleringarna själv för de är så pass bra. Holmberg skriver: "Utskottet vill betona vikten av den privata äganderätten och det finns inget självändamål i att det offentliga Åland ska köpa och äga land- och vattenområden som dessutom skulle kräva omfattande budgetresurser för att inköpa". Det förstår vi säkert alla, om vi bortser från vad som är som regerings- och oppositionsroll.

Jag ska passa på att till sist avisera tre ändringsförslag. Motion nummer 101 - där jag hade ett replikskifte med finansutskottets ordförande Pettersson - tar upp den knepiga situation som lantbruket befinner sig i. Man har gödselmedel, el och övriga förnödenheter fortsättningsvis på ganska oacceptabla nivåer. Åtminstone har det varit det under hela vinterhalvåret.

De som har gått på den nya miljöstödskursen kan också konstatera att också där är kraven kvar på en ganska hög nivå och strängeras men man får ingen ersättning för de miljöförbättrande åtgärder man gör. Så jag tycker det är synd att man i finans- och näringsutskottet inte har diskuterat den här frågan. Jag aviserar att jag vill få motion nummer 101 till omröstning. Den går ut på att man tillsammans med branschorganisationerna, den här gången gemensamt, slår fast hur man ska hantera de här frågorna. Det blir för ensidigt, det har vi sett när det gäller det nya miljöstödsprogrammet.

Jag vill också avisera budgetmotion nummer 102, där Ålands Framtid pekar på hur viktigt det är att vi också har en fot på plats i Stockholm. Det är en huvudstad som fortsättningsvis är väldigt viktig för oss och där hela affärsidén går ut på att vi ska bevara det svenska språket.

Avslutningsvis vill jag avisera budgetmotion nummer 103. Den går egentligen ut på att stimulera privat företagsamhet. Det står så här i klämmen: "Det finns utrymmesproblem i självstyrelsegården och kontorsplatser hyrs idag externt. Regeringen kommer, i enlighet med regeringsprogrammet, att noggrant granska och effektivisera den egna förvaltningen med målsättningen att därigenom råda bot på utrymmesproblemen. Regeringen kommer vidare, i enlighet med regeringsprogrammet, att konkurrensutsätta även den egna fastighetsdriften. Under året görs en seriös utvärdering där samtliga kostnader för nybyggnation och drift av egna verksamhetsutrymmen jämförs med utrymmen som hyrs upp på den öppna marknaden."

Tack, herr talman! Tack till ledamot Eriksson. Det kommer en viss kroppsdel först här, sade lagtingsledamot Eriksson. Kroppsdel i det här fallet heter lagstiftning och den ska alltid komma först. Det är den som ligger på bordet nu och så ska den processas i vanlig ordning. Förslaget är att lagarna, ändringarna, träder i kraft i början på nästa år. Det är därefter först som man kan använda sig av ramverket. Även om vi skulle vilja så kan vi inte använda oss av det nu. Vi kan inte sätta kostnadstak för tre år. Lagstiftningen måste komma på plats först. Så ett litet förtydligande och en korrigering där.

Jag har ingen avvikande åsikt därvidlag, utan det var precis det jag menade med att man kommer med en viss kroppsdel först. Jag uppfattade att majoritetspartierna i finans- och näringsutskottet inte ville ta ställning överhuvudtaget före valet var överskottsmålen och var kostnadstaket ska ligga.

Om vi processar det finanspolitiska ramverket under vårsessionen så borde det vara ungefär tre månader innan lagstiftningen träder i kraft. Det var det som jag menade, man måste få lagstiftningen på plats och den borde ha kommit tidigare. Men jag vet att det är ett komplicerat jobb och jag har respekt för att det tar tid. Men man borde få lagen på plats och man borde definitivt före valet slå fast var kostnadsnivån ska ligga.

Jo, jag förstår ledamot Erikssons tankar där. Hela lagstiftningsprocessen tar ju förstås sin tid. Vi vet ju inte när lagen är på plats exakt, men förslaget är att den kommer i början på nästa år. Sen kan man ju förstås redan nu, om man så vill, ha indikativa ramar, indikativa kostnadstak och överskottsmål etcetera. Men det är först när lagen är på plats som man kan ha bindande mål.

När det gäller det sistnämnda så hade jag haft respekt för det om finans- och näringsutskottet faktiskt skulle ha resonerat indikativa mål. Det har jag haft full förståelse för.

Nu sade finansminister Höglund att den här lagstiftningen kommer i kraft i början på nästa år, om jag förstod dig rätt. Då förstår jag inte, varför trycker man då hit den i detta skede? Då är det ju ingen idé att lagtinget sätter igång och jobbar. Jag har åtminstone lärt mig att får man igenom en lag här så tar det ungefär tre månader innan den är klar, om den inte stöter på patrull i lagstiftningskontrollen.

Talman! Inte särskilt förvånande så tänker jag tala om IT och digitalisering, men helt gällande strukturer och metoder för att komma framåt.

Vi ser ett Norden där arbetskraften minskar i rasande takt, arbetskraften i förhållande till den mängd arbete som ska utföras. Svenskt näringsliv har gått ut med rapporter om att inom en överskådlig framtid så behöver alla som går ut från universitet och högskolor anställas inom offentlig sektor ifall man fortsätter att jobba som idag. För någon vecka sedan ordnade kommunerna tillsammans med landskapsregeringen en föreläsning av professor Johan Magnusson inom digitalisering och där var budskapet att 75 % av arbetskraften måste utföra 125 % av arbetsuppgifterna. Provokativt sade han att hela välfärden står inför en kollaps om ingenting görs.

Det vi vet är att Åland har en betydligt sämre försörjningskvot än vad man har i övriga Norden, i synnerhet i jämförelse med Sverige. Det betyder att vi från Liberalerna är besjälade av att få igång digitaliseringen med automatisering och innovation som fokusområden. Det behövs definitivt samordning. Det behövs också till vissa delar lagstiftning. Vi behöver garanterat få ett gemensamt datalager för att få effektiva modeller där man inte sitter manuellt och för upp olika informationspunkter utan där man kan nyttja data från varandra.

Det är också så att för små aktörer så finns det väldigt små incitament att göra en sådan här digitaliseringsresa. Alltså att få tillbaka pengarna man lägger på IT och digitalisering i en mycket liten organisation med få anställda är jättesvårt. Samtidigt drar stora organisationer också nytta av att alla effektiviserar sig.

Vi kommer att ha brist på barnomsorgspersonal, vi kommer att ha brist på lärare, vi kommer att ha brist på sjuksköterskor och närvårdare. Det finns ingenting som talar för någonting annat, det vill säga landskapet och stora kommuner mår bra av att också små kommuner effektiviserar sig genom digitalisering. Det här behöver det finnas kraftiga incitament för till skillnad mot hur dagens system med till exempel samordningsmedel i landskapsandelssystemet ser ut. Här behövs det en utveckling.

Vi från Liberalerna har tidigare gett konkreta exempel på hur detta kunde genomföras. Jag kan repetera det. Här borde man förstås göra så att om en kommun gör någonting, förenklar en process som andra kommuner också kan dra nytta av, så borde den investeringen kunna få landskapsbidrag även om man inte gör en investering i IT-system samtidigt som dagens landskapsandelssystem är kopplat till. Det bygger alltså på att minst två kommuner samtidigt vid samma tidpunkt ska ha behov av uppgradering av samma system. Det här har visat sig vara en väldigt långsam och ineffektiv metod.

Från Liberalernas sida har vi stått här och sagt gång på gång på gång, trots att Nina Fellman upprepade frågan därefter, att vi tror att Åda behövs och att vi tror att det finns en plats för Åda. Men det vi säger och som Socialdemokraterna aldrig har gett ett svar på och ingen i den här salen har gett ett svar på, det är; vad är det vi vill? Gång på gång har Liberalerna efterfrågat ett gemensamt ramverk för digitaliseringen med tydliga målsättningar. Ett sådant har landskapet inte tagit fram. Om man inte först vet vad man vill, hur kan man då komma med receptet först?

Man vet inte ens, som jag kan uppfatta det som när jag för diskussioner med mina politiska kollegor, ifall man vill ha ett bolag som håller på med IT eller ett bolag som håller på med digitalisering med just processutveckling i fokus eller om bolaget ska hålla på med bägge två. Men pengar ska vi föra dit för att göra någonting som vi inte vet vad är.

Det finns också diskussioner om att vissa av arbetsområdena borde föras över till en myndighet och så kan det vara, allra särskilt gällande datalagershanteringen.

Det man försöker få till nu är inte förankrat hos kommunerna. Det såg vi i dagens tidning där man hade gjort en rundringning till primärkommunerna. En överväldigande majoritet var mycket skeptiska och då hade man inte ens ringt till kommunalförbundet och framförallt inte till landskapets underlydande myndigheter. Ska man ha in alla de här verksamheterna så är det ju en väldigt, väldigt stor uppgraderingen i antalet kunder som man ska flytta över IT-driften till. Det är en ganska komplex och svår historia. Samtidigt säger landskapsregeringen att Åda också ska göra det här datalagret och också inta en mer strategisk roll. Alltså, man måste ju också fundera på vad ger vi ger för uppdrag till våra bolag? Hur kan man möjliggöra någonting?

Det förslag som nu ges är att göra samma sak som man har gjort sedan Åda tillträdde. Jag har också varit med och bistått sådana beslut. Men om man tar Einsteins gamla citat: "Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat". Det är där vi är idag. Vi vet fortfarande inte vad det är vi vill med vår digitalisering. Vi vet fortfarande inte vilken nivå de vill uppnå på säkerhet och vi vet inte vad vi vill göra själva och vad vi vill beställa från bolaget. Definitivt vet inte heller de andra ägarna som helhet om detsamma. Men vi ska föra till medel för att göra någonting som ingen vet vad.

Jo, man ska stärka IT-säkerheten, men faktum är ju att vi redan har lagstiftning som reglerar det här. Vi pratade väldigt mycket om NIS2-direktivet i den här salen de senaste månaderna. Men NIS2 säger ju att det också har funnits NIS1 som ställer reella krav på informationssäkerhet och cybersäkerhet. Landskapet kan idka tillsyn i det sammanhanget för att säkerställa att man lyfter sig upp till den nivån. För det man säger nu är att man ska skapa så bra priser i ett bolag så att alla ska vilja köpa tjänsterna därifrån för att man ska uppnå en viss säkerhetsstandard, så att man bland annat ska kunna gå in i gemensamma system som VIS och säkert det här datalagret och annat. Men den lagstiftningen finns ju redan. Det kravet finns redan och kommer att förtydligas i samband med NIS2.

Man ska också hålla i minnet att NIS2 ställer inte samma krav på alla organisationer. Stater, huvuddomäner och vissa av de här viktiga näringarna har mycket högre krav än vad kommunerna kommer att få, för att ge ett exempel. Redan idag har vi Ålarm som har ett betydligt högre säkerhetskrav än vad kommunerna kommer att få.
Att ska kunna ha exakt samma, det tror jag inte att någon har tänkt från ÅDA eller någon annan, men så låter det här i den här salen, att nu ska vi samordna och alla ska ha samma.

Sen några kommentarer till det som här har sagts. Är det bra med samordning? Är det bra med informationsutbyten? Ja! Fråntar det varenda liten kommun, varenda enmansmyndighet eller varenda stor kommun eller landskapsförvaltningen för den delen skyldigheten att själv veta vad det är man ska beställa och själv följa med lagstiftningen? Nej! Så om det är detta som är problemet, att man som enskild aktör inte klarar av att upphandla eller följa med lagstiftningen så löser knappast ett bolag problemet.

Det är liksom nästan på gränsen till att luras att säga att man med de här pengarna kommer att slippa att göra det arbetet. För precis som varje kommun är skyldig att känna till barnomsorgslagstiftning och avloppslagstiftning så behöver man också känna till de här delarna. Och precis som man måste veta vad man ska beställa vid en offentlig upphandling så måste man veta vad man ska beställa av Åda.

Sen kan man diskutera frågan om det här med digital kommun eller lagstiftning kring Åda. Det kan säkert vara en väg framåt, men knappast i bolagsform. Jag har försökt efterhöra av juridisk sakkunniga hur en sådan lösning skulle vara, för jag har själv varit intresserad av den modellen. Men var och en jag har talat med säger: "Lägg inte resurser på det, att komma kring konkurrenslagstiftningen med en sådan lösning är i princip omöjligt". Man gör inte så på något annat ställe heller. Bevisligen fungerar marknaden till den här delen. Bevisligen så kan man köpa tjänster på annat sätt. Det är en mycket, mycket svår väg att gå. Den som säger något annat får gärna överbevisa mig. Om det går att lösa så är det förstås bra. Men när vi ser på gemensamma digitala kommuner på andra ställen, särskilt i Sverige så har man gjort en sådan modell, så är det ju en kommun som har övertagit genom avtal ansvaret för digitaliseringen av en annan kommun, inte ett separat bolag som handhar frågan.

Därför är det bra med Liberalernas förslag om att återkomma. Landskapsregeringen måste fortsatt börja med det, att veta vad man vill. De andra kommunerna måste också veta vad de vill. När man vet vad man behöver ha för tjänster, då kan man gemensamt komma fram till ett förslag. Tack, talman!

Tack, talman! Alldeles ärligt menade frågor och ingen polemik. Hur tänker Liberalerna? Man säger att Åda vill man ha kvar. Men hur? Vad tänker man sig att Åda ska spela för roll? Ledamoten Zetterman ställde en massa frågor kring de här svåra sakerna. Men hur man ska lösa problemen är ju den springande punkten. Om man tänker sig att det ska bli en myndighet i stället eller också. Vad ska den myndigheten göra och hur ska den positionera sig i förhållande till Åda om Åda ska ha en roll? Vilken roll?

Talman! Det som jag säger är att den här frågan kan omöjligt besvaras bara från Liberalernas sida. Man behöver komma med gemensam målsättning om vad man vill med digitaliseringen. Men det som vi har sagt gång på gång på gång är att en viktig uppgift för Åda torde vara att bygga det här datalagret. Det är liksom inga småsaker. Det kräver en hel del lagstiftning, både för hur information ska komma in, hur information ska gå ut och det kräver en massa särlösningar. Det kräver extremt mycket teknik. Det skulle vara helt avgörande för att vi ska kunna gå framåt i digitaliseringen som helhet. Då måste man se om man vill onborda så många kunder som ledamoten Fellman vill onborda in i Åda. Hur ska man ha möjlighet att göra bägge två samtidigt? Prioritera vad ÅDA ska göra! Vi säger att datalagringen är nummer ett. Men ledamoten Fellman får gärna svara på frågan, hur ska man klara av att onborda 20-30 kunder samtidigt som man ska bygga upp en helt ny verksamhet?

Den frågan kan jag omöjligt svara på. Däremot så är problemet kvar. Det måste göras på något sätt. Kanske vi kan enas åtminstone om en sak, när det gäller att göra det här jobbet som vi har framför oss, digitalisera och att IT-utveckla det offentliga Åland, så kommer det omöjligt att låta sig göras med 16 kommuner.

Talman! Jag svarade på den andra frågan. Landskapet kan idka tillsyn.

När det gäller en kommunreform så finns det ingen som lägger så mycket förslag som hindrar en kommunreform som Socialdemokraterna; Mise, KST och nu en gemensam IT-kommun genom Åda. Allt som är svårt och som skulle kunna generera en kommunsammanslagning, det driver Socialdemokraterna parallella lösningar för.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Då var det dags för mig att analysera det här betänkandet om tilläggsbudget 1. Ledamot Holmberg har lämnat in två motioner där jag också finns med och jag hoppas ju att de ska få tillräckligt med understöd i samband med omröstningarna. Ledamot Holmberg har presenterat de här reservationerna. Sedan finns det några andra som jag också kommer att förena mig i, men det blir sen senare.

Herr talman! Om jag gör själv en liten tillbakablick på de motioner som jag hade, så den första hade rubriken Stöd för byte av oljepannor stryks. Och till min glädje har utskottets majoritet gått in för det här alternativet. Naturligtvis vill jag också nämna att ledamoten Juslin hade ju i princip en identisk motion, så vi var två om det.

Nu har det lämnats in en reservation här i utskottet, men jag hoppas att lagtingets beslut blir detsamma som utskottets.

Sedan, herr talman, så hade jag två motioner som rör resursförstärkningar till ÅMHM. Den ena hade rubriken Framtida resursförstärkning för ÅMHM stryks. Jag motiverade det här med att regeringen ju konsekvent har sagt att den storskaliga vindkraften inte ska belasta skattebetalarna. Det har ju sagts många gånger av olika personer här i den här salen. Av den orsaken så ansåg jag att resursförstärkningen i sin helhet ska finansieras med avgifter eller på annat sätt av ÅMHM. Nu finns det i alla fall en liten skrivning här i betänkandet: "Med tanke på det omfattande arbete som kommer att krävas av myndigheten i handläggningen av olika tillstånd och tillsynsärenden kring vindkraften de kommande åren, anser utskottet att det bör utvecklas en avgiftsmodell som möjliggör en högre grad av kostnadstäckning." Helst hade jag velat skriva full kostnadstäckning, men i högre grad är i alla fall ett steg i rätt riktning, men man vet inte hur lång den riktningen kan bli.

Herr talman! Sedan har jag motion nr 116 med den tydliga rubriken Lura inte de äldre. I budgeten för 2023 så föreslogs och godkändes en reservering av PAF-medel på 3 876 000 euro. I remissdebatten här i november så sade finansministern: "Under reserveringen så finns det 4 miljoner i första hand tänkta för vattenåtgärder, IT-demokrati samt äldrevård."

Men i tilläggsbudgeten föreslogs konkret fördelning av PAF-medlen som gjorde att äldreomsorgsinvesteringarna helt enkelt försvann. Poff, så var de borta! Veckan före jul, då budgeten klubbades, så kan man säga att de äldre utlovades 1 miljon euro, så där på ett ungefär. Men julklappen blev indragen i och med förslaget till denna tilläggsbudget.

Eftersom min motion nr 116 inte vann understöd i utskottet så vill jag därför ta den till omröstning här i lagtinget. Samma lagting som alltså har godkänt dessa kostnader tidigare. Jag aviserar att jag tar motion nr 116 till omröstning. I denna motion föreslås en ändring av moment 89250, Avkastning av Ålands penningautomatförenings verksamhet så att fördelningen ändras så att vattenförbättrande åtgärder sänks till 450 000 euro och äldreomsorgsinvesteringarna höjs till 650 000, från noll då. För bästa finansminister och bästa lagting, vi kan inte lura de äldre. Tack för ordet, herr talman!

Talman! Lagting, åhörare, jag ska fatta mig kort. Jag vill lyfta det här pannstödet igen, inte helt otippat.

I det ursprungliga förslaget från landskapsregeringen, som man får utgå ifrån att Centern har haft en stor del i, så är ju alltså stödet inte inkomstbaserat.

I reservationen som Centerns två ledamöter nu har skrivit under så ska det vara inkomstbeprövat. Under en kort tid så har vi haft två olika system. Det ena går ut på att man betalar sitt värmesystem själv när man byter ut det. Det andra går ut på att man får ett bidrag för att byta ut det. Nu föreslår man ett tredje system där de som inte har råd att byta ut det eller har en för låg inkomst ska få bidrag. Då undrar jag, innan vi röstar så måste vi veta hur fattig måste man vara för att få det här bidraget? Eller hur rik ska man vara för att betala sin värmepump själv? Vi måste väl ha klart för oss vad det är för kriterier vi pratar om och hur man avgör vem som har rätt till stödet eller inte. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
I detaljbehandlingen föreläggs avsnittet Verksamhet och överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs avdelning 2 Landskapsregeringen och regeringskansliet, kapitel för kapitel
Kap 200 Lantrådet och landskapsregeringens ledamöter. Godkänt.
210 Regeringskansliet. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till omröstning.

Talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, har föreslagit att en text som framgår av ledamoten Holmbergs reservation till betänkandet infogas som ett nytt sista stycke under rubriken 210 Regeringskansliet i detaljmotiveringen.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
19 ja-röster,
7 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.
Begärs ytterligare ordet?

Herr talman! Jag hänvisar till moment 21010, sid 9, att motiveringens andra stycke skulle få lydelse i enlighet med motionen.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Lagtingsledamoten Anders Eriksson, understödd av lagtingsledamoten Stephan Toivonen, har föreslagit att motiveringens andra stycke under moment 21010 Regeringskansliet verksamhet får den lydelse den har i budgetmotion nr 103/2022-2023.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

212 Digitalisering och informationsteknologi inom förvaltningen. Begärs ordet?

Talman! Jag ber om att få lägga förslaget om omröstning vad gäller fullmakten under moment 21200, utgifter för digitalisering och informationsteknologi, att den ska strykas.

Talman! Jag ber att få understöda ledamot Holmströms förslag.

Lagtingsledamoten Simon Holmström, understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom, har föreslagit att fullmakten om 1 500 000 under moment 21200 Utgifter för digitalisering och informationsteknologi stryks och att motiveringen ändras i enlighet med förslaget i budgetmotion nr 109/2022-2023. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Simon Holmströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
16 ja-röster,
5 nej-röster
7 avstod och
2 ledamöter var frånvarande.
Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till röstning gällande Åda.

Talman! Jag ber om att få understöda förslaget.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, har föreslagit att anslaget under moment 21200 minskas med 200 000 euro, att fullmakterna under momentet stryks, att reservationen under moment 89250 gällande moment 21200 stryks samt att en text som framgår av ledamoten Holmbergs reservation infogas som ett nytt stycke under rubriken Digitalisering och informationsteknik.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
16 ja-röster,
9 nej-röster
3 avstod och
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Talman! Vi drar tillbaka det omröstningsförslag som redan tidigare aviserats pga det tidigare förslaget, som redan röstats ned, gör frågan obsolet.

225 Främjande av integration. Godkänt.
232 Understödjande av politisk verksamhet. Godkänt.
260 Landskapsregeringens övriga inkomster och utgifter. Godkänt.

Föreläggs Avdelning 3 FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel.
350 Penningautomatmedel. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till röstning.

Talman! Jag ber om att få understöda förslaget.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd, av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, har föreslagit att ett nytt avsnitt under detaljmotiveringen till kapitel 350 Penningautomatmedel infogas i enlighet med ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Avdelning 4 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel.
410 Övriga sociala uppgifter. Godkänt.
440 Naturvård. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen kring naturvård och privat äganderätt och naturskydd till omröstning.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda reservationen.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Simon Påvals, har föreslagit att en text som framgår av ledamoten Holmbergs reservation till betänkandet ersätter stycket under rubriken 440 Naturvård i detaljmotiveringen. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
17 ja-röster,
9 nej-röster
2 avstod och
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

450 Vattenförsörjning och vattenvård. Godkänt.

Föreläggs Avdelning 5 UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel
Kap 500 Allmän förvaltning. Godkänt.
511 Kultur- och kulturmiljöförvaltning. Godkänt.
535 Utbildningsverksamhet. Godkänt.

Föreläggs avdelning 6 NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel.
600 Allmän förvaltning. Godkänt.
615 Främjande av livsmedelsproduktion. Godkänt.

Föreläggs avdelning 7 INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel
Kap 700 Allmän förvaltning. Godkänt.
715 Bostäder och byggande. Begärs ordet?

Talman! Jag skulle vilja ta reservationen till omröstning beträffande pannstödet.

Talman! Jag ber att få understöda ledamot Petterssons förslag.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson, understödd av lagtingsledamoten Robert Mansén, har föreslagit att anslaget om 210 000 euro under moment 71500 Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder kvarstår samt att motiveringstexten i betänkandet får den lydelse som framgår av ledamoten Petterssons reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Jörgen Petterssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
13 ja-röster,
15 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt lagtingsledamoten Jörgen Petterssons ändringsförslag.

Föreläggs Myndigheter samt fristående enheter kapitel för kapitel.

848 ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET. Godkänt.
Därmed var avsnittet Verksamhet och överföringar behandlat.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER kapitel för kapitel.

890 Skatter och inkomster av skattenatur. Godkänt.
892 Finansiella poster. Begärs ordet?

Talman! Jag vill ta min motion 116 till omröstning, den som har rubriken Lura inte de äldre.

Jag ber att få understöda det förslaget. Det är de äldre värda.

Lagtingsledamoten Stephan Toivonen, understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, har föreslagit att motiveringen till anslaget under moment 89250 Avkastning av Ålands Penningautomatförenings verksamhet ändras i enlighet med budgetmotion 116/2022-2023. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Stephan Toivonens ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
18 ja-röster,
2 nej-röster
8 avstod och
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs Avdelning 2 LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET
9212 Digitalisering och informationsteknologi inom förvaltningen. Godkänt.

Föreläggs Avdelning 3 FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
9350 Penningautomatmedel. Godkänt.

Föreläggs MYNDIGHETER SAMT FRISTÅENDE ENHETER
9860 ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET. Godkänd.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.
Begärs ordet?

Tack, talman! Jag föreslår, på sidan 2 under föreliggande förslag, vikten av att vi lägger våra resurser när det gäller att utveckla självstyrelsen på flera arenor än enbart i Helsingfors. Vi kommer inte att komman någonstans annars. Tack.

Talman! Jag ber att få understöda ledamot Erikssons förslag.

Lagtingsledamoten Anders Eriksson, understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom, har föreslagit enligt budgetmotion nummer 102/2022-2023 och den text som framgår där på sidan 2. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
24 ja-röster,
4 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till omröstning. Reservationen går ut på att landskapsregeringen återkommer till lagtinget senast i september 2023 med förslag på nivå gällande överskottsmål och kostnadstak för åren 2024-2026. Att lämna sådana betydande beslut i famnen på ett kommande lagting och en ny tillträdd landskapsregering ger inte rätt förutsättningar för en tillräcklig tydlig och handlingskraftig ekonomisk politik.

Talman! Jag ber att få understöda ledamot Holmbergs förslag.

Jag understöder.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamöterna Simon Holmström och Anders Eriksson, har föreslagit att det andra stycket under rubriken Allmänna motiveringen får den lydelse som den har i ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll
14 ja-röster,
11 nej-röster
3 avstod och
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ordet?

Herr talman! Jag önskar föra budgetmotion 101 till omröstning. Det är ett tillägg till den allmänna motiveringen, att man där inte så ensidigt skulle utarbeta stödordningarna till jordbruket utan att man skulle göra det i samförstånd med branschorganisationerna. Tack.

Ingen begär ordet. Då förfaller det förslaget.

Den allmänna motiveringen är därmed behandlad.

Eftersom lagtinget inte oförändrat godkänt finans- och näringsutskottets förslag, remitteras ärendet på nytt till finans- och näringsutskottet. Ärendets enda behandling avbryts i avvaktan på utskottets förnyade betänkande.