Remissdebatt

  • Diskussionen avbröts vid föregående plenum då talmannens föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står 12 talare men ordet ges först till minister Fredrik Karlström presentation av budgetlagen.


  • Minister Karlström Anförande | 14:43

    Tack, talman! Jag tänker, som sagt, återkomma till budgetanförandet lite längre fram, men jag tar den här budgetlagen och presenterar hur vi har tänkt med den.

    Först lite bakgrund. Idag har vi alltså 1 547 personer som är permitterade och arbetslösa och registrerade på AMS. Jag gick in för en liten stund på AMS hemsida och konstaterade att det finns 54 lediga jobb just nu att söka. Det är mestadels specialister, chefer och experter om man tittar på den listan. Vi är nu inne i mitten av september och hösten och stormen börjar närma sig Åland. Det är också en mörkare tid, kanske inte bara mörkare vädermässigt och klimatmässigt perspektiv, utan det blir en mindre ekonomisk aktivitet som oftast hänförs till hösten. Det finns några bakgrunder som har gjort att vi har kommit med den här framställningen.

    Syftet med lagen är att få människor i sysselsättning under den här egentligen ganska ovissa tiden vi lever i. Vi har ju varit i en akut fas när det gäller Covid-19, från mars till och med början av juli när vi inte riktigt visste hur sommaren skulle utveckla sig. Sommaren gick på vissa sätt bättre än förväntat, kan hända på grund av att förväntningarna var ganska låga. Det har varit väldigt olika beroende på branscher och också inom branscher. Även geografiskt på Åland har det slagit väldigt olika, östra skärgården har haft det lite bättre än västra Åland när det gäller turismen etc.

    Landskapsregeringen har funderat länge på hur vi kan göra. Vad ska vi göra när vi går in i nästa fas? Vi har ju ändå en del positiva signaler. Vi vet att gränsbevakningsmännen kommer att sluta patrullera våra gränser på lördag, den 19:e. I dag fick vi lite uppgifter om att siffrorna på arbetslösa har gått ner från 1 600 drygt till 1547. Det är positivt även om det fortfarande är alldeles för höga siffror, över 10 procents arbetslöshet har vi inte sett på Åland, egentligen inte ens under krisen på 90-talet, som jag själv var med om, så var det så höga siffror.
    Landskapsregeringen anser att man måste vidta exceptionella annorlunda åtgärder än vad vi kanske skulle ha gjort till vardags i den här tiden vi befinner oss i nu.

    En tanke som jag önskar också att lagtinget tar till sig är att jag tror att det är oerhört viktigt med framtidstro. Jag tror att det är oerhört viktigt att man tror att det finns en dag efter i morgon och att allting inte är hopplöst mörkt och besvärligt. En liten hake att hålla fast vid är Ålands 100 årsfirande som börjar den 9 juni nästa år. Vi ska fira de 100 gångna framgångsrika åren, men jag tycker också att det ska vara ett firande att se fram emot, en möjlighet att se framåt och utveckla Åland de kommande hundra åren.

    Då finns det ju, som jag ser det just nu, två vägar att gå. Den ena är att man går ner i dvala. Man gör som björnen och går i ide. Man kryper ner under vattenytan och tar fram ett sugrör, suger luft och bara försöker övervintra den här mörka tiden som vi går emot just nu. Eller så försöker man använda den här tiden till någonting positivt och försöka göra någonting kreativt och konstruktivt. Det är det som landskapsregering vill göra med det här lagförslaget.
    Talman! Min fråga till finansminister Eliasson är; vilka ekonomiska ramar har gått ut till myndigheterna och verksamheterna inför budget 2021?


    Hela sysselsättningspaketet utgår egentligen ifrån tre pelare. Den ena pelaren är utbildning, kurser och kompetensutveckling, jag vet att utbildningsministern kommer att prata mer om detta i sitt anförande.

    Det andra är det här lagförslaget som man kan säga att har två pelare. Det ena är att få människor tillbaka ut i arbetslivet, antingen återgår man till sin befintlig arbetsplats som man kom ifrån eller att man går till en ny arbetsgivare som kanske inte har drabbats lika hårt av coronapandemins effekter.

    Lagen bygger ju på de lagar vi redan har, vi kan säga att vi har tvistat till dem, justerat om dem eller paketerat om dem lite på ett ganska kreativt sätt, tycker jag personligen.

    Vi har sagt att även företag som har haft permitterade kan få möjligheten att få ett stöd i form av en person tillbaka till sitt företag. Det är dock viktigt att i den här lagstiftningen komma ihåg att lagstiftningspaketet riktar sig till personer. Det riktar sig inte till företag i första hand, till skillnad från likviditetslånen, likviditetsstöden och de övriga företagsstöd som vi har lanserat det senaste halvåret som har varit riktade till företagen. Det här är i första hand riktat till människan, alltså den person som är permitterad eller arbetslös och inskriven på AMS. Sedan blir en effekt av det en win-win situation för det företaget som får ta tillbaka den personen som kan utnyttja den här möjligheten. Det handlar om att vi vill ge möjligheter under en sexmånadersperiod, från och med förhoppningsvis den 1 november - om lagstiftningen går igenom - fram till den sista juni, till en person som har varit arbetslös eller permitterad och inskriven på AMS att under tre månader återgå till den arbetsplats man kom ifrån eller hitta en ny arbetsplats tillsammans med sin handläggare på AMS hos ett företag som kanske inte har drabbats lika hårt.

    Jag ser också detta som en möjlighet för människor som har gjort samma sak under 5-15 års tid att kanske pröva på lite nytt, kanske pröva på någonting annat. Har man haft ett redovisningsjobb i ett företag så kanske man känner att man vill använda sin kreativa syssla och börja med någonting helt annat. Då kanske det kan vara en möjlighet att hitta en ny väg i livet. Alltså, vi ska inte se krisen bara som någonting mörkt och eländigt utan också starten på någonting nytt.

    Lagförslaget går alltså ut på att vi ska kunna finansiera den personen som går till antingen det gamla företaget eller det nya företaget med 75 procent av den kollektivavtalsenliga lönen, upp till sex månader. Det är det ena i den här lagen.

    Det andra är att vi också sätter igång "starta eget systemet" och stödet som finns där, men vi ökar på mängden pengar i systemet som gör det möjligt för en person att starta eget. Vi vet ju nu att det är många människor som har varit anställda i olika framgångsrika företag och som har olika kompetenser och som kanske har tänkt, drömt och funderat på att starta något nytt. Med detta kan man ges möjligheten och också kanske en lite knuff i ryggen och klapp på axeln att verkligen ta tillfället nu, alltså under den här mörka tiden som kommer. Göra någonting bra, göra någonting framåtsyftande, ta den här krisen och den här möjligheten till att förändra sin egen tillvaro och sätta i kraft drömmen om att starta eget.

    Vi bygger alltså vidare på det system som finns där man har en grunddagpenning på 33,60, lite drygt, per dag, men vi plussar på med ett temporärt tillägg på 30 euro och det utgör ungefär 1 400 euro per månad i sex månader för en person som hittar den här vägen att komma vidare.

    Det som också ändrar är att vi har sänkt ribban. Det handlar om att du ska vara permitterad eller arbetslös i minst tre månader för att kunna göra det här, till skillnad från den befintliga lagen som säger att du ska egentligen vara långtidsarbetslös uppemot 10 månader för att ta det här steget.

    I korthet så är det de två sakerna som det här temporära tilläggsstödet till arbetsgivare inom näringslivet och till arbetslösa och företagsverksamhet går ut på. Men, som sagt, perspektivet är inte stöd till arbetsgivare utan det är egentligen stödet är till personen som går till en arbetsgivare.

    Det som också är viktigt är att från landskapsregeringens sida så vill vi inte se det här som en möjlighet att sitta av tiden 6 månader, 7 månader eller 8 månader eller tills nästa högsäsong kommer och vi har två somrar framför oss av förhoppningsvis bra affärer. Detta är också ett sätt att komplettera den verksamhet som finns där ute. Passa på att göra någonting nytt! Ring upp nya kunder, hitta nya marknader, testa nya hållbara affärsverksamheter och helt enkelt använda den här tiden till att utveckla någonting. Göra det där som det aldrig har funnits tid för förut.

    Det här är någonting som jag hoppas att väldigt många kommer att ta del av. Är det många som tar del av stödet som kommer från den här lagstiftningen så är det givetvis en hel del pengar som kommer att gå ut. Frågan som följer är säkert hur mycket. Tyvärr så går inte den frågan att svara på. Det har förstås att göra med vilken sorts människor som väljer vilken sorts åtgärd. Vi uppskattar att det ungefär kostar 1,5-2 miljoner euro per hundra personer per sex månaders tid. Men, som sagt, det har lite att göra med vilka vägar och vilka möjligheter som öppnas upp för de människor som är inskrivna på AMS just nu.

    Så där någonstans tänkte jag avrunda den här förklaringen på hur vi från landskapsregering ser att vi gärna får mer människor i sysselsättning och gärna så fort som möjligt.

    Vi konstaterar också att även den här lagen säkert, som mycket annat vi har gjort under det senaste halvåret, har sina brister. Vi har dock ansett att det är viktigare att göra saker nu än att utreda allting under ett halvt år för att eventuellt inte gå på någon mina. Vi fortsätter på den inslagna vägen i denna coronapandemi från den 16 mars när vi har fått köra lite på gehör, ärligt talat. Sedan kanske vi får utvärdera efteråt eller som vi modernt brukar säga, att detta är ett agilt sätt att bedriva politik på.

    Jag hoppas, när den här lagen kan utvärderas om ett år, att vi kommer att kunna konstatera att det har varit ungefär lika lyckat som systemet med sommarlovspraktikanterna som vi införde under en väldigt kort och intensiv period även där.

    Med detta, herr talman, så lämnar jag det här lagförslaget med varm hand till lagtinget att behandla på behörigt vis. Tack.


  • Tack, talman! Jag har ganska mycket tankar kring de här lagstiftningarna och kommer att återkomma kring det i ett anförande. Jag tror att vi alla inser att man behöver göra någonting. Jag har inte direkt någonting emot det, men jag kommer att återkomma med problematisering kring det å Liberalernas vägnar.

    Jag har två konkreta frågor. Den ena är, de som nu går på avgångsvederlag, alltså de som är uppsagda från sina arbetsplatser men fortfarande får ersättning genom fallskärmar eller andra liknande system, räknas de som arbetslösa? Kan de komma i åtnjutandet av dessa 1 400 euro?

    Den andra frågan är, näringsministern säger att man inte vet exakt vad det kommer att kosta, men vad är budgeterat för 2020 och hur mycket planerar man att budgetera för det här ändamålet till 2021?


  • Minister Karlström Repliksvar | 14:55

    Till det sista, egentligen har vi inte äskat så mycket mera medel i den här framställningen. Det är 10 000 som synes. Vi använder de medel som vi begärde i den andra tilläggsbudget och som finns kvar. Vi har väldigt svårt att bedöma om det är 100 eller 200 personer som kommer att komma i åtnjutande eller hitta vägar in på arbetsmarknaden via den här lagstiftningen. Den gäller under en flytande sexmånadersperiod så det kan bli från den 1 november, men det kan ju också komma in i systemet från januari.

    Vi får följa med hur arbetsmarknaden tar emot den här lagstiftningen. Jag hoppas ju att desto fler människor så desto mer sysselsättning kommer i gång och desto mer arbetstimmar kommer att utföras och desto mer utveckling kommer att ske. Så jag hoppas givetvis att många kommer att ta del av det här och med detta så kommer det också att kosta en hel del men jag är övertygad om att det (… taltiden slut).


  • Jag måste ta en replik till så att näringsminister får möjlighet att diskutera kring dem som har avgångsvederlag.

    Näringsministern säger att man använder tidigare budgeterade medel. Men hur mycket är kvar av de medlen och hur mycket har man tänkt budgetera till det här projektet? I Liberalernas gruppanförande så kritiserade vi den här punkten, att det är väldigt icke transparent för lagtinget i dessa framställningar hur mycket som beräknas att gå åt. Detta blir nu de facto en lagstiftning, vilket betyder att människorna får rätt till det och utan någon form av ekonomisk uppfattning så förstår säkert näringsministern att man inte bara kan säga ja till ett projekt.


  • Minister Karlström Repliksvar | 14:57

    Den uppfattning och det resonemang som vi på avdelningen har resonerat om är att det är realistiskt att tro att det kan blir runt 100-200 personer som vi får i sysselsättning med den här lagstiftningen. Jag hoppas att vi har fel och att det blir fler. Är det 100 personer så är det ungefär 1,5-2 miljoner euro beroende på vilken väg, vilket kollektivavtal och på vilket sätt man kommer att hitta vägarna tillbaka till arbetet.

    Tyvärr finns det inget exakt svar på hur mycket det kommer att kosta. Vi har ett antal miljoner kvar från de budgeterade medel som var från tilläggsbudget 2. Vi kommer att återkomma i budgeten 2021 om det visar sig att de medlen av någon anledning inte kommer att räcka.


  • Tack för presentationen av lagframställningen. Jag undrar lite grann hur arbetsmarknadsministern ser på de människor som nu finns där ute nu då, 1 547 personer. Vilka kategorier och vilka sektorer och branscher är det som man behöver rikta de här åtgärderna till, både sysselsättningsfrämjande men också kanske utbildningsinsatser, kompetenslyft osv. för att de ska hitta nya färdriktningar? Hur ser bilden ut där ute?


  • Minister Karlström Repliksvar | 14:58

    Talman! Bilden är förstås väldigt splittrad. Det finns människor från alla olika branscher. Det är klart att rederibranschen är hårdast drabbad, av allt vad det innebär med kontor och så vidare och kringeffekterna kring det. Vi ser ju att det har varit varsel inom väldigt många olika branscher. Det är väldigt brett och det är ett väldigt färgsprakande spektrum av människor där ute. Därför är det också svårt att direkt rikta sig till en enskild grupp. Landskapsregeringen har sagt att vi vill rikta oss ganska brett och försöka se till att människor själv också hittar en väg tillbaka och gör någonting som de önskar att göra. Om det sedan är utbildning så kommer utbildningsministern att presentera ett antal hundratals utbildningsplatser inom olika områden, alltifrån restaurang till IT.

    Men det som jag hoppas med den här lagstiftningen också är att människor hittar nya vägar, kanske gör någonting som man inte har gjort tidigare och från att ha varit en kontorist så kanske man blir en person som sysslar med kreativ (… taltiden slut).


  • Har ministern övervägt om man kunde göra något slags samprojekt mellan offentlig och privat sektor i den bemärkelsen att servicenäringarna har drabbats hårt, t.ex. omskolning för vårdsektorn? I äldreomsorgen finns ett ständigt, konstant behov av personal. Finns det där någonting man kunde göra för att temporärt kanske omskola servicepersonal till olika vårdtjänster?


  • Minister Karlström Repliksvar | 15:00

    Talman! Jag tror att jag lämnar utbildningsplatserna och insatserna till utbildningsministern. Det finns mycket som kommer att göras där och det finns mycket som kan göras.

    Jag vill också i det här skedet nämna att vi kommer också att sätta igång flera andra sysselsättningsprojekt i samarbete med kommuner och tredje sektorn. Det finns mycket som behöver göras därute för att rusta Åland inför en säsong som förhoppningsvis ska bli de två bästa i mannaminne, alltifrån fysiska saker som behöver göras till annat. Det här är bara en del av de sysselsättningsåtgärder som landskapsregeringen jobbar med. Den här lagframställningen riktar sig framförallt till dessa 1 547 personer som har varit permitterade eller arbetslösa i minst tre månader. Det öppnar upp och istället för att landskapsregeringen pekar ut olika riktningar så gör det också möjligt för personerna själva att hitta en väg till en ny sysselsättning. Förhoppningsvis så kommer det här också att resultera i (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Extraordinära situationer kräver extraordinära insatser och det här är en väldigt välkommen insats för att få fler ut i arbete och också utveckling hos företagen.

    För oss i Hållbart Initiativ är det helt centralt att de här stöden riktas också till omställning och utveckling, något som näringsministern var inne på i sitt anförande. Det var väldigt glädjande att höra att det här stödet inte ska användas för att personal ska sitta av tiden. Det är också någonting som framgår väldigt tydligt i de allmänna motiveringarna i den fjärde tilläggsbudgeten. Så jag tänkte fråga, på vilket sätt tänker näringsministern tillförsäkra sig om att stöden faktiskt kommer att användas så?


  • Minister Karlström Repliksvar | 15:02

    Talman! Det var en väldigt bra synpunkt som ledamot Holmström tog upp. Den här lagstiftningen är inte byråkratiserande. Vi gör inte så många olika utvärderingar under resans gång. Vi kommer, likt vad vi har gjort med likviditetslånet, likviditetsstödet och sommarlovspraktikanterna, att haka fast den här lagstiftningen lite på det sociala samhällskontraktet som vi vill ha med näringslivet också. Vi gör det här tillsammans. Vi gör det på ett sätt där vi riktar oss till ett framåtsyftande sätt. Givetvis finns det säkert någon som kommer att missbruka eller använda det på ett sätt som kanske inte gynnar hållbar omställning eller så. Men vi har sett att det viktigaste är ändå att folk kommer tillbaka i sysselsättning, med en stark rekommendation från landskapsregering att verkligen ta tillfället i akt att försöka transformera din verksamhet och dig själv som person till någonting nytt och det nya normala.


  • Tack, talman! Jag instämmer helt, det viktigaste just nu är att få folk ut i arbete. Men ack så viktigt är att se till att de gemensamma finansiella resurserna riktas till verksamheter som faktiskt bedriver utvecklingsarbete och omställningsarbete så att vi också kan stärka företagen så att de kan klara sig ur den här krisen.

    I den här lagframställningen framgår att en sysselsättningsplan ska lämnas in för att man ska kunna få dessa medel till godo. I blanketten så skulle det vara viktigt att sätta in sådana kontrollfrågor. Det betyder inte att man, sedan när man betalar ut stöden, har ett krav på återbetalning utan man ser helt enkelt till att de här frågorna finns med från första början så att ett mindset kan sätta sig i kraft.


  • Minister Karlström Repliksvar | 15:04

    Herr talman! Jag håller med om det sista. Jag tror att det väldigt mycket handlar om mindset här, att man både från den här talarstolen och från AMS, som blir den myndighet som praktiskt kommer att hantera det här, diskuterar med sina kunder om vad sysselsättningsstödet är.

    Återigen, det handlar första hand om att få människor tillbaka i sysselsättning, få tillbaka människor in i samhället som då kanske får en lite högre lön än när de går sysslolösa så att säga. Det är i sin tur skapar en efterfrågan som gör att man kanske köper de nya kläderna man behöver eller går på den restaurangen man gärna vill gå med sin familj och får ett socialt hållbart samhälle även där och livet återgår till en ny normalitet. Förhoppningsvis så stannar man kvar på arbetsplatsen till nästa sommar.

    Jag säger det igen, vi behöver framtidstro, tro att världen kommer att se annorlunda och bättre ut och vi har en ny verklighet att förhålla oss till.


  • Jag tror att starta-eget-stödet kommer att leda till många nya företag, för det finns många med många bra idéer där ute. Jag tror också att det är många, många som kommer våga just nu. Det är också i kriser som det finns många möjligheter. Vare sig man lyckas eller inte så är det också väldigt lärorikt. Man kan också se detta som en vidareutbildning faktiskt enligt mig. Det är mycket väl investerade pengar när det gäller starta-eget-stödet. Tummen upp!


  • Minister Karlström Repliksvar | 15:06

    Jag håller helt med ledamot Josefsson. Vi har redan nu sett ett otroligt stort sug och tryck på starta-eget-utbildningar och starta-eget-kurser som Ålands näringsliv har hållit i det senaste halvåret och det senaste året. Det är till och med så starkt och så stort behov av att starta eget så att just nu pågår en digital kurs och nästa vecka eller veckan därpå så kommer en fysisk kurs att starta upp igen. Så det är kö på de listor på människor som vill starta eget just nu. Jag tror, likt ledamot Josefsson, att detta är helt rätt i tiden att göra just nu. Människor kanske har varit på en trygg arbetsplats och tack vare att man haft en trygg arbetsplats så har man inte förverkligat sin idé. Men nu ger den här krisen en möjlighet och den ska vi stötta och sporra så mycket vi kan under de kommande sex-sju månaderna.


  • Har man funderat på att utveckla det till mer än bara stödpengar, till exempel uppföljning eller liknande och kanske kombinera det just företagsskolan eller Business Lab? Jag tror att man kan göra det ganska effektivt med lite medel. Här kanske man också kan kombinera privata aktörer så blir det sysselsättning gånger två, så att säga.


  • Minister Karlström Repliksvar | 15:07

    Talman! Absolut. Vi har ju fortfarande pengar kvar i ERUF och i ESF-programmet. Vi kan ganska snabbt sätta igång olika projekt tillsammans med branschorganisationer och tredje sektorn i just den riktningen. Det är också någonting som vi jobbar med och vill utveckla mera för vi ser den stora efterfrågan, behovet och viljan att folk startar eget. Business Lab kommer att leva vidare. Företagarskolan ska inte bara vara ett projekt egentligen, utan företagarskolan borde in i verksamheten garanterat för all framtid. Det kommer nya entreprenörer varje år vilket vi ser på Josefsson själv som ett lysande exempel.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:08

    Talman! Vi närmar oss ett skede i debatten när det är svårt att komma med något helt nytt, särskilt inte kring ett förslag till tilläggsbudget som inte innehåller så hemskt mycket konkret och nytt.

    Vad gäller lånefullmakten på 60 miljoner så tycker jag faktiskt inte att det är så stor dramatik. Det skulle hända förr eller senare i denna exceptionella tid. Det handlar om tajming och trygghet mer än om något annat. Min oro gäller mera det som inte finns i den här tilläggsbudgeten och de signaler som har kommit från lantrådet, finansministern och andra representanter för majoriteten vad gäller framtiden.

    Varje regering måste kämpa mot underskott och kriser som kommer och går, men man måste också tänka på framtiden, både hur man ska utveckla, förbättra och hur man ska prioritera. Av det har vi ännu sett väldigt lite från den här nya regeringen. Det förstår jag, det har hänt saker. Gång på gång hänvisas vi som ställer frågor till framtiden och nästa budget. Det ska tas lån, men hur ska det betalas tillbaka? Hur ska vi förändra? Man får anta och hoppas att budget 2021 blir något i hästväg.

    Det finns tre vägar framåt att försöka och ofta misslyckas - det gör man i politiken - med att tackla utmaningarna. Man kan göra reformer som på lång sikt åstadkommer förändring; en kommunreform, en förändring av infrastrukturen som sparar pengar, en digitalisering, ett Kommunernas socialtjänst. Det är långa krokiga processer som folk gör sig lustiga över och blir trötta på. Men man måste sega på och korrigera kursen på vägen, som man nu borde göra med ÅDA och digitaliseringen och inte byta spår vart fjärde år, för det blir dyrt. Vilka är reformerna som ska komma och som man orkar hålla på med över mandatperioderna?

    Det andra vägvalet som man kan göra om man vill, enligt t.ex. ledamöterna Häggbloms och Måtars ord, det är att riva upp kostnadsdrivande lagstiftning. När jag hör detta så hör jag försämra välfärden, sätta ålänningarna i ett sämre läge än övriga finländare, stoppa utvecklingen av äldreomsorg, social välfärd och skola - det som vi ur socialdemokratiskt perspektiv tycker att vi är här för, att politiken och det offentliga finns till för. Välfärden är inte färdig, de är något som vi ansvarar för att fortsätta utveckla.

    Man kan också växa ekonomiskt, befolkningsmässigt och kunskapsmässigt. Det är att investera klokt på sådant som gör människor starkare, på miljö och klimat, på integration och på utbildning. Det är vi här som bestämmer hur offentlig sektorn ska satsa. Vi kan inte bestämma över vad den privata sektorn ska göra, de drivs av sina egna intressen. Men vi ska bestämma hur offentlig sektor satsar framåt och utvecklas. Det ska bli jätteintressant att senare idag höra hur den finländska regeringen gör, vilka satsningar på t.ex. utbildning och framtidstro som man gör. Jag hoppas att det blir rejäla och ordentliga saker som man gör.

    Jag hoppas att vår regering, när de tänkt färdigt, inte väljer bara upprivandet, för då kommer svackan vi nu är i att bli mycket lång. Det var väldigt glädjande med gårdagens nyhet om den storskaliga satsningen på vindkraft. Det kan bli ett lyft, även om det är lång väg kvar innan visionen på kartan blir verklighet.

    Några ord till om ÅDA, digitaliseringen och satsningen på förvaltningens digitala kompetens. När man har hört på minister Karlström så har man ibland få uppfattningen att alla har suttit på sina rumpor de senaste åtta åren och att inget har hänt. Det är överhuvudtaget inte sant. Samma tjänstemän som ministern nu jobbar med har jobbat och jobbat med att lyfta kunskapen, steg för steg. ÅDA har, efter en trevande start och många misslyckanden - som det måste vara när man börjar med något nytt - börjat hitta sin struktur, sitt arbetssätt och sina samarbetsformer under en mycket kompetent ledning. Det är alldeles utmärkt om regeringen satsar på att lyfta och fördjupa kunskapen i förvaltningen, men fortsätt sega på med samordningen. Riv inte upp det goda arbete som gjorts i någon slags hybris över att nya kvastar sopar bäst! Se till att kungstanken med ÅDA, att man är starkare om att gör det tillsammans och att man är bra på att göra det tillsammans, finns kvar!

    Slutligen några ord om min motion om en ökad närvaro i Helsingfors. Utan att gå alltför långt tillbaka i tiden kan man konstatera att Åland i Helsingfors är otroligt personberoende och att vi inte har hittat rätt former för att göra ett tillräckligt bra jobb. Vi har idag en jätteduktig riksdagsman med många kontakter, men han sitter i Finlands riksdag, inte i Ålands landskapsregering och inte i Ålands lagting. Vi har ett Ålandskontor som borde utnyttjas mer, men vars huvudsakliga uppgifter måste vara riksdagen och allmänheten.Vi har ingen som jobbar systematiskt på insidan, som är delaktig i diskussionerna hos statsrådet och kan vara den brygga som behövs mellan regering och landskapsregering, både kunskapsmässigt och politiskt. Det leder oss, tycker jag, ibland på villovägar, när vi förleds att tro att alla är ute efter oss. Sitter vi bara hemma i Mariehamn och konstruerar fiender, så får vi inga vänner.

    I stället för en ganska marginell inbesparing på regeringskansliet så borde man satsa på en ökad närvaro, en egen åländsk specialmedarbetare vid statsrådets kansli. Det är vårt förslag. Det bygger på att det har varit ett mycket framgångsrikt koncept i Bryssel. Det funkar när man är inne i strukturerna.

    Naturligtvis borde ministrarna i landskapsregeringen vara i Helsingfors oftare. Det är skönare och tryggare att vara kvar hemma på Åland där man blir ompysslad av en jättesnäll och duktig sekreterare som ordnar med transporter och förplägnad och respektfulla strukturer. Det är mycket jobbigare att kliva av flyget i Helsingfors, där man själv får ta bussen in till stan och leta sig fram till regeringsbyggnaderna och vara ganska liten. Ändå är det precis det som måste till om Åland ska ha framgång i de många viktiga frågor som vi har att lösa i Helsingfors. Mera mod åt regeringen, på med kostymen och klänningen och iväg! Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag håller med i det mesta, absolut, både när det gäller ÅDA, relationen till Helsingfors och behovet av reformer.

    Det jag däremot inte håller med om är banklånet. Jag tycker inte vi ska avdramatisera det. Det ska inte vara något som är naturligt, det ska inte vara enkelt och lätt utan vi ska se det som ett misslyckande. Det ska vara lite som när man går till tandläkaren och måste rotfylla och så tänker man jag ska aldrig glömma mer bort att borsta tänderna morgon och kväll. Precis så ska det vara med ett banklån, det ska inte vara det här nya normala. Jag är rädd för att det blir det nya normala. 60 miljoner blir 100 miljoner och 150 miljoner och när åren tickar iväg så har vi en åländsk statsskuld som är i nivå med Finlands i dag och det tycker jag att vi ska akta oss för. Behovet för ett banklån kanske finns i dag, absolut. Men det får inte bli normaliserat, det är en farlig väg.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:16

    Nej självklart. Jag tycker att det är en bra parallell med rotfyllningen, det är något väldigt obehagligt och jobbigt som man måste göra, men ibland så måste man ha en rotfyllning. I det här läget som vi är nu, där det handlar om att kunna betala ut löner och skapa en trygghet medan man väntar på pengar som kommer att komma under nästa år, att man tvingas till en sådan åtgärd behöver inte vara så farligt.

    Däremot, vilket jag underströk i mitt anförande, är det otroligt viktigt att landskapsregeringen kommer med en plan för hur man gör sig skuldfri igen och hur man skapar strukturer som håller på längre sikt så att det inte blir en berg och dalbana där man dippar ned. Men samtidigt är det här ett misslyckande som vi alla har att bära.


  • Tack, talman! Detta misslyckande började ju egentligen 2008 när vi tömde utjämningsfonden och sedan har det bara fortsatt. Nå, vi ska inte tjata mer om det. Men det blir på något sätt så normaliserat för när du slår på nyheterna och läser en tidning så läser du om banklån, statslån och att alla länder lånar, så det har blivit det nya normala. Det är också en livsstil som många ute i samhälle har, man lånar till det som man behöver ha för stunden.

    Vi måste vara noga med, tycker jag, att banklån nu är den absolut sista åtgärden. Vi måste absolut komma bort ifrån att vi är i behov av banklån i framtiden och då krävs åtgärder och det håller jag också med ledamot Fellman om.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:18

    Samtidigt så är det ju viktigt att man kommer ihåg att offentlig ekonomi inte är privatekonomi. När det ibland behöver göras satsningar, till exempel investeringar som på lång sikt minskar kostnaderna, så då är det klokare att låna så att man får den där satsningen gjord som behövs. Så att man inte som en vanlig löntagare bara tänker på plus och minus den här månaden, utan också på längre sikt.


  • Talman! Det är ju så att jag anser att den offentliga sektorn som vi har idag är över stor, vi har svårt att finansiera den. Lagtingsledamot Fellman var ju med under den under den förra perioden och drev igenom flera lagar som är otroligt kostnadsdrivande. Hur har ledamoten Fellman tänkt att vi ska finansiera den offentliga sektorn i framtiden när vi ser att pengarna tar slut?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:19

    Det är ju så, för att använda ledamoten Häggbloms egna ord, det är ju så att reformer måste man göra om man ska få ner kostnaderna. Den som ledamoten Häggblom har varit med och gjort är att säga nej till alla reformer som under de senaste åren har tagits fram för att på lång sikt minska kostnaderna. Det som ledamoten Häggblom beskriver som kostnadsdrivande lagar är förbättringar av välfärden för människor som på lång sikt minskar samhällets kostnader, till exempel för barn som far illa inom den sociala omsorgen eller inom barnomsorgen där man får språkstöd för att lära sig språket så att man klarar sig bättre i skolan. Allt det där är bra saker som minskar på kostnaderna på längre sikt.


  • Lagtingsledamot Fellman har inte en enda gång ännu, mig veterligen, påvisat att vi skulle kunna spara någonstans. Kom med förslag! Man kan bra ha reformer, men att det skulle ha varit kostnadsbesparingar någonstans, det har inte jag sett.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:20

    Det här replikskiftet har vi haft många gånger och varje gång så säger ledamoten Häggblom att han inte har sett några former av inbesparingar till exempel när det gäller kommunreformen. Det måste bero på att han inte har läst utredningsmaterialet. För där finns alla möjligheter till inbesparingar om man väljer i kommunerna att göra det. Den kommun som ledamoten Häggblom nu leder har en ekonomi som är så ansträngd att fast man vill spara så finns det ingenting mer att ta av. Det är den situation som många av våra åländska kommuner kommer att hamna i nu i snabb takt.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman talade om ÅDA. Jag var involverad på den tiden som ÅDA skapades, jag tror att det var 2014-2015 om jag minns rätt. Det fanns stora fina idéer runt ÅDA. Man sammanförde Mariehamns stads och landskapets IT-funktioner och kanske ÅHS, jag minns inte längre. Men det som hände var att det här projektet aldrig riktigt lyfte. ÅDA fick inte riktigt bra ekonomi, allt blev betydligt dyrare och det kanske till och med upplevdes som sämre från dem som var mest engagerade, staden och landskapet. Nu efter bra många år så börjar man fundera på hur vår digitalisering fungerar. ÅDA verkar inte ha lyft på det viset som man trodde och hoppades, tyvärr. Hur ser ledamot Fellman att man kan styra upp ÅDA?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:22

    Tack, talman! Om jag inte missminner mig så i det privata näringslivet, som verkar vara ledstjärnan för oss, så tar det tar minst fem år innan någonting nytt börjar bära frukt. ÅDA har nu funnits i sex år. ÅDA börjar så småningom hitta sin plats och man har gjort många misstag på vägen men det börjar utvecklas till någonting som kan bli riktigt bra. Det tar tid att göra reformer. Det som är mycket destruktivt är om man varje gång som man stöter på problem kastar det som man åstadkommer i papperskorgen och börjar om igen. Om landskapsförvaltningen nu börjar anställa en massa människor som ska göra samma arbete på nytt, för att man tycker att ÅDA inte riktigt blev som det skulle bli, istället för att sega på och jobba vidare med de strukturer som man har lyckats arbeta fram, då blir det sämre.


  • Jag håller förstås delvis med om det resonemanget. Men jag tycker att ÅDA nu har haft bra många år på sig, sju år som någon sade här i salen. Det som har hänt senast som är ganska färskt, det var en väldigt misslyckad upphandling av ett lönesystem. Det som hände efter var att det kom en stämning på 1-2 miljoner eller vad det var. Jag undrar, har ÅDA faktiskt börjat fungera bättre? Jag hoppas att det är så. Men de signaler som kommer runt ÅDA visar nästan tvärtom. Verksamheten har inte blivit bättre, verksamheten vill inte lyfta och det är därför som man blir lite orolig här.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:24

    Tack, talman! Nu var ju inte min avsikt att recensera ÅDA:s verksamhet i detalj utan att påpeka vägen som man valde för att samordna de funktioner i landskapet som kan och behöver samordnas för att samla kompetensen och sedan se till att en specialkunskap som behöver finnas i respektive organisationer finns där. Den resan är en bättre resa än att demontera någonting som man nu har börjat bygga upp. Att bygga upp kompetens i förvaltningen för att klara av att vara en motpart till ÅDA, det tycker jag att är jättebra. Men att skrota hela den samordning som man har jobbat med nu i sex år, det är fel väg att gå.


  • Tack, talman! Jag tänkte ta siktet framåt och prata om något som kommer effektivisera, spara pengar, öka attraktionskraften och underlätta människors och företags vardag. Nämligen digitaliseringen.

    Digitaliseringsfrågan är inget man löser i samband med en tilläggsbudget och det som nämns här är bara toppen av ett gigantiskt isberg. De flesta här inne vet säkert att det offentliga Åland har en IT-skuld i mångmiljonbeloppet. Därför är det otroligt viktigt att bollen sätts i rullning och att frågan får ett större fokus än tidigare. Speciellt med tanke på att världen nu digitaliseras i ännu större takt och samtidigt skapas det faktiskt fler möjligheter för Åland.

    Så gott jag hunnit så har jag försökt greppa problematiken kring Ålands IT och digitalisering och det är främst tre saker jag tror det beror på: 1. Då man har digitaliserat har man fokuserat på enskilda blanketter, system osv. och duttat lite här och där bara för att digitalisera, och alltså gjort gamla system och arbetssätt digitala. Man har alltså lagt fokuset på att förnya gamla strukturer, vilket förstås inte i sig är fel. Men huvudfokuset borde ligga på att förändra, att göra hela förvaltningen effektivare och planera digitaliseringen i linje med det.

    2. Alla avdelningar och myndigheter har jobbat och jobbar i silos, även då det kommer till digitala lösningar. Därför startade man för snart 6 år sen ÅDA, med hopp om att få en helhet i det offentliga Åland. Det resulterade först dels i en dragkamp mellan kommuner, ÅHS och landskapet. Men den främsta anledning att ÅDA kanske inte fungerat som tänkt är att förvaltning och vi troligtvis politiker inte har vetat vad eller hur vi ska digitalisera. Det resulterar i antingen konsulter och/eller otydliga mål och beställningar. Och om det är något som skapar kostnader då det kommer till digitalisering så är det just otydlighet.

    3. Det leder oss till problem nummer tre - kompetensen och förståelsen är begränsad. Jag vill understryka att jag inte kritiserar någon, för det är inte så konstigt att det är så här. Det här är en väldigt komplex fråga, antagligen mer komplex än vad man tidigare trott och den har utvecklats och utvecklas i rasande fart.

    I botten handlar detta, som sagt, lika mycket om förvaltningsstruktur. Vi behöver helt enkelt tackla frågan från ett annat håll. Så roten till problemet och början av lösningen är den interna kompetensen. Vi behöver därför gradvis bygga upp en intern och samlad kompetens som kan planera, beställa och ta ett helhetsgrepp över förvaltningens IT och struktur.

    Och det är just början av det här som den här tilläggsbudgeten innehåller. Jag citerar de två första styckena: “Landskapsregeringen utreder under hösten skapandet av en ny IT-organisation internt som samlar all IT-kompetens under en ledning och som får till uppgift att axla det digitala ledarskapet inom den allmänna förvaltningen och ta ansvaret för att transformera självstyrelsens förvaltning till en ny digital nivå. Inledningsvis är skapandet av en enhetlig beställarfunktion nödvändig".

    "Denna satsning på digitalisering kommer att inkludera alla områden inom förvaltningen vilket på sikt ska medföra en effektivare, modernare och mer agil organisation som uppmuntrar till nya innovationer och initiativ.”

    Som sagt, det här är det allra första steget som sker nu i höst. Kort därefter måste vi ta fram en tydlig strategi, för hur vi steg för steg ska utveckla och digitalisera vår förvaltning.

    Jag kan lyfta många fördelar och möjligheter kring digitaliseringen men jag tänkte hålla mig kort, för dagen verkar kunna bli lång ändå.

    Så avslutningsvis upprepar jag mig: Det här kommer att effektivisera, spara pengar, öka attraktionskraften och underlätta människors och företags vardag. Och just det är några av de främsta sakerna vi behöver framöver. Tack, talman!


  • Tack för det talman! Jag tror att ledamoten Josefsson skulle behöva uppdatera sig lite på vad som har hänt historiskt. Det låter på Josefsson som om man inte har gjort någonting tidigare, medan man under den förra mandatperioden satsade stora, stora medel på just digitalisering både av förvaltningen och också strukturförändringar. Därför skulle det vara intressant att höra ledamoten Josefssons uppfattning om vad ÅDA ska vara i framtiden. Ska man frångå det samordningsprojekt som man nu har haft där man faktiskt kan uppnå de här effektivitetsvinsterna genom samarbetsprojekt och att man specialiserar sig inom vissa nischer i IT-teknologi genom ÅDA?


  • Ledamot Zetterman har rätt i att jag behöver se över historiken. Det var därför jag även sade vad jag hade hunnit greppa.

    Vi behöver absolut se över ÅDA:s uppdrag och den interna organisationen så att det inte blir dubbelarbete. Det är nog underförstått i alla fall för mig.

    Målet är ändå detsamma, en effektiv och modern förvaltning och där ingår inte dubbelarbete. I en förändring så kanske även en förändring av ÅDA måste ske. Vad det sedan är vet inte jag.


  • Ledamoten Josefsson och jag ingick i samma idéutvecklingsgrupp. Där hade vi ganska tydliga krav på att man skulle ta fram ett digitalt ramverk för att veta vad man vill före man gör nya satsningar. Nu gör man lite tvärtom. Man tänker först inrätta en organisation och sedan ska det digitala ramverket och färdplanen tas fram i steg två, i alla fall enligt Josefssons information till lagtinget. Varför har Josefsson frångått tanken om att man först behöver bestämma sig för vad man har för effektmål och målbilder och sedan rekrytera efter det?


  • Jag tror att ett överhängande problem har varit att vi inte har vetat vad som ska göras och hur det ska göras på bästa sätt. Därför måste vi inleda med just skapandet av kompetensen. Den här tilläggsbudgeten innehåller inte rekrytering av någon ny tjänst, utan bara en samling av den kompetens som finns.

    Sedan därefter, som jag också nämnde, så måste vi ta fram en tydlig strategi eller ett digitalt ramverk som det kallas. Men jag anser att vi måste få kompetensen på plats före för annars kanske vi gör samma misstag igen.


  • Talman! Det känns lite konstigt det här, men det är en otroligt viktig fråga. Jag tillhörde dem som var kritisk till hela uppstarten av ÅDA. Det fanns väldigt mycket att fundera över före man fick allt på plats. Men man tog stafettpinnen, man fortsatte under förra landskapsregeringen, man bytte styrelse och man bytte VD. Tankegången med att samordna är att det finns underlag som visar att samordning inom ÅDA, ÅHS och övriga förvaltningen skulle spara uppemot 1 miljon i driftskostnader. Det är extremt viktigt att vi vet vad vi gör nu.

    Jag uppmanar finans- och näringsutskottet att verkligen penetrera den här frågan så att vi inte fattar något beslut i blindo här. Vi är helt med Från Liberalernas sida på att om det är så att ÅDA måste utvecklas åt ett håll, men vi kan inte kasta ut barnet med badvattnet.


  • Tack, talman! Det är absolut inte heller tanken att kasta bort ÅDA och ersätta med något nytt. Det är mer som ett komplement och också en utveckling av ÅDA. Som jag sade, den största anledningen till att ÅDA kanske inte har fungerat som tänkt är att vi från förvaltningens håll möjligtvis har varit otydliga eller inte vetat vad vi vill och behöver. Det är därför som vi verkligen behöver veta vad det är vi behöver, likt som man har gjort i lagtinget och byggt upp kompetensen. Det är egentligen där problemet finns.


  • Talman! Det ligger säkert mycket i det. Jag tror att ett av ÅDA:s stora problem är kommunerna och kanske också landskapsförvaltningen som är lika med politikerna.

    Det var det som var hela grundidén till Crosskey till exempel, att man visste vad man ville ha. Man visste exakt vad man ville ha och så byggde man system utgående från det.

    Kommunerna, politikerna och landskapsförvaltningen har varit för dåliga på att säga exakt vad det är som man vill ha. Jag tror att det är ett av ÅDA:s stora problem.


  • Jag instämmer med ledamoten Sjögren och det är just därför vi behöver bygga upp kompetensen.


  • Tack, herr talman! Något som jag och ledamot Josefsson delar är att vi båda är nya i lagtinget och det är inte alltid lätt att ha reda på historiska referenser när de ställs.

    En annan sak som vi också delar är att vi har ingått i idégruppen tillsammans med ledamot Zetterman och flera stycken i den här salen. Vi har pratat ganska mycket om digital transformering. Är det inte egentligen det som ledamot Josefsson är ute efter här att man pratar om digital transformering? Istället för att digitalisera papper så vill man helt enkelt reformera hela processen i förvaltningen.

    Det finns ännu en tredje sak som jag och Josefsson är väldigt överens om, och det är att vi är ganska reformvänliga. En förvaltningsreform skulle kanske vara på sin plats. Finns det något annat som ledamot Josefsson ser att man kunde reformera inom förvaltningen i och med nästa års budget som kommer?


  • Nu glömde jag lite bort vad du inledde med.

    Digital transformering, det är egentligen precis vad jag säger, det är ett samlingsbegrepp. Jag tror inte heller att det är jättemånga som vet vad digital transformering är och skillnaden mellan det och digitalisering.

    Jag hoppas också att detta leder till att man kanske utmanar lagstiftningen lite. Det som gör det digitala svårt är ofta i juridiken och att kombinera de två. Om man till exempel vill digitalisera en ansökan så istället för att bara göra själva pappersblanketten digital så kanske man ska ställa sig frågan; hur ska vi göra så att användaren inte ens behöver lämna in den blanketten och få besked samma dag?


  • Tack, herr talman! Precis så. E-arkiv skulle exempelvis vara på sin plats att skapa. Jag anser att landskapsregeringen och lagtinget nog behöver vara i framkant så mycket det går i dessa frågor. Det kanske finns brist på specialistkunskap så klart inom det politiska fältet, men vi är många mångfacetterade i den här salen.

    Det gläder mig när Josefsson säger att det inte är en skrotning av ÅDA man är ute efter. Det är ett komplement och att man då inte, som sagt, kastar ut barnet med badvattnet och skrotar kompetens och kunskap, utan att man faktiskt involverar kompetensen i den här i processen.

    Samtidigt så känns det lite som att man är ute efter att göra någonting eget av ett gammalt verk, att man vill ändra om någonting i stället för att faktiskt utveckla ÅDA i sig. Det oroar en hel del, men samtidigt så är den här strukturförändringsviljan (… taltiden slut).


  • Jag tror också att det är viktigt att inse att i hela ÅDA processen har man lärt sig väldigt mycket och kommer att göra det.

    Digitaliseringen är en väldigt komplex fråga. Det kanske var lite naivt - jag vill inte kritisera - att tro att en samlad kompetens inom det helt digitala kan lösa det. Man måste inom förvaltningen ha vetskapen för att det ska bli effektivt, annars blir det just otydlighet och det kommer inte funka för alla. Det är just grunden i det. Det är väldigt komplext.


  • Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Det är nog en av de absolut viktigaste frågorna vi har idag förutom ekonomin. Just digitaliseringen av Åland handlar om ekonomi förstås.

    Vi kan läsa i dag att Handelsbanken i Sverige planerar att lägga ned nästan hälften av sina kontor runt om i Sverige för att de har skapat sådana digitala lösningar så att de kan göra det och ändå ge kunderna en absolut bra service.

    Det som jag tycker att blir fel i den här frågan - och är på något sätt grundproblemet, en grundkultur och därför är vi också där vi är med vår ekonomi - är att vi ersätter trasiga saker med nya saker, men vi lagar inte de trasiga. Vi plockar istället bara på nya lager och kostnadsmassan stiger. De problem som förvaltningen är ju inte ÅDA:s fel, det är inte alls ÅDA:s fel. Det är förvaltningens eget fel att man inte har en beställarkompetens. Det var den stora kulturkrocken när ÅDA startades, alla trodde att ÅDA skulle sköta allting. Man lade iväg all sin interna personal till ÅDA och glömde bort att man behöver ha en in house kompetens för att till exempel kunna upphandla saker. Jag tycker att det blir fel tonvikt på det här. (… taltiden slut).


  • Just i gällande tilläggsbudget så tycker jag inte alls att man går åt ÅDA. Sedan har det varit andra diskussioner.

    Det här är, som sagt, kanske snarare ett komplement till ÅDA för att få ÅDA att fungera bättre. I processen kommer man antagligen att behöva se över ÅDA:s uppdrag för det är för stort just nu.


  • Tack, talman! Säkert börjar ÅDA fungera bättre om det är så att alla underliggande myndigheter, förvaltning, kommuner och kommunförbundet etc. skaffar egna specialister inom IT. Det är självklart då att huvuduppdraget blir enklare. Men frågan är om det är bra för ekonomin och om detta var syftet med alltihop.

    Vi har ingen arkiveringslag till exempel som är grunden till att vi också ska kunna få digitala arkivsystem. Men det är ju inte ÅDA:s fel, det är ett politiskt fel.

    Jag tycker att det blir fel fokus. Vad händer med ÅDA? Nu kör landskapsregeringen sin linje med ÅDA ungefär som att de äger 100 procent, men man är ju bara en delägare till 50 procent. Vad händer till exempel med övriga kommuner? Det blir väldigt, väldigt dyrt om man gör det här fel. Jag rekommenderar att man verkligen sätter sig in i det arbete som konsulterna - som de som de beskrivs - som har jobbat för ÅDA, vad de har jobbat med. Där lär man sig mycket om vad som har gjorts och vart man var på väg.


  • Nu fick jag helt blackout och glömde bort vad du sade, ursäkta.


  • Tack, talman! Jag tycker att det här är en intressant diskussion och ingalunda en attack mot ledamot Josefsson som för ett intressant resonemang.

    Under den förra mandatperioden när man jobbade med ÅHS och med gymnasiet och hur de skulle klara av att fås in i ett samarbete med ÅDA så diskuterade man den digitala mognaden i de olika organisationerna. Man konstaterade att det fallerar på det området och det gör det också inom förvaltningen.

    Det som får mig att bli lite beklämd är den här uppfattningen att ingen förrän i dag har vetat vad de håller på med överhuvudtaget. Det kanske kunde vara bra om vi tillsammans, lagtinget och kanske också för landskapsregeringen skulle ha en utbildningsinsats. Man skulle gå igenom vad som har hänt, vad som har gjorts, vad av det som redan har gjorts som man kan utveckla vidare och vad man kanske ska skrota. För självklart är det så i varje utvecklingsprocess att man måste göra förändringar under vägen när man märker att vissa saker fungerar och andra saker inte gör det.


  • Gällande vad som har gjorts, vad som kommer att göras och kompetensen samt vår egen kunskap i ämnet så är den interna kompetensen viktig. Det är precis som vilken avdelning som helst, infrastrukturavdelningen eller utvecklingsavdelningen, det ska finnas kunskap och kompetens inne i huset. Varje minister och politiker kan inte ämnet på den nivån och det är inte heller meningen. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att den kompetensen finns i huset som att man kan göra kloka beslut och just till exempel beställningar till ÅDA.


  • En avslutande reflektion bara, man har ju pratat under hela den här processens gång om den digitala skulden som det offentliga Åland har. En skuld är uttryckligen någonting som man måste betala. Jag kan idag också tycka att det är lite naivt att man gick in i den här processen och försäkrade att om man gör det här så blir allting billigare. Man glömde bort skuldbiten, att det finns ogjort arbete och ogjorda investeringar som gör att vi inte är på banan i den här frågan. Därför kommer det att krävas både kunskapslyft och pengar för att komma till ett skuldfritt läge och sedan börja jobba framåt


  • Just gällande IT-skulden som man oftast slänger sig med så det första problemet som jag tog upp var att man har digitaliserat vissa system, man har duttat lite som jag sade och då blir det i slutändan så att vissa system funkar men kanske inte med det nya systemet. Eller vissa system uppdateras inte ens längre eller möter dagens säkerhetskrav eller liknande. Jag vet inte om man har behövt göra det här på Åland men man har också tagit hjälp av konsulter för att utveckla systemen för att möta dagens krav för att tillverkaren inte längre uppdaterar.


  • Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Min fråga till dig ledamoten är; hur delaktig är organisationen ÅDA i diskussionerna som regeringspartierna har kring ÅDA:s fortsatta existens? Det låter lite som den gamla skrönan om apan, alla pratar om ÅDA men ingen pratar med ÅDA. Jag skulle vilja ha en liten uppdatering om hur man för de här diskussionerna.


  • Jag tror att både näringsministern och finansministern har god dialog med ÅDA.


  • Ja det är ju så här att alltid när man pratar om organisationer och inte med organisationer så finns det ju också en överhängande risk att de här ytterst kompetenta medarbetarna på ÅDA kanske tröttnar på det här "tugget" som jag brukar kalla det. De kanske istället tar med sig kunskapen till någon annan organisation eller kanske startar eget och då har ju inte vi eller någon annan kommun egentligen så stor nytta av det som vi har betalat för. Jag hoppas att man ska kunna prata lite mera med i stället för om.


  • Det var därför jag ville understryka att jag inte kritiserar någon och inte heller ÅDA. Det här är ingen kritik mot ÅDA, utan det är en anledning till varför vi inte fått ut det som vi har velat av ÅDA och det är inte ÅDA:s fel.


  • Talman! Inledningsvis så tycker jag att det har varit bra diskussioner i dag överlag. Man bryter åsikter mot varandra och ledamot Josefsson fick massor med repliker, men det var en bra diskussion. Jag upplever ändå att saker och ting förs framåt.

    Talman! Det verkar råda en påtaglig fartblindhet, vilket gör att hållfasta principer frångås och pengarna rullar. Lagtingets delaktighet och möjlighet att påverka under rådande mycket speciella omständigheter är obefintlig. Som påpekats tidigare sätts hela den demokratiska ordningen ur spel när vi nu ska godkänna åtgärder i tilläggsbudget 4 som redan är genomförda.

    Relevanta frågeställningar kunde ju ha varit om det är klokt att spara in semesterersättningen som kunde gått till ålänningarnas hemester med ökade restaurangbesök och övernattningar som följd. I våras diskuterades ju t.o.m. reda stöd till privatpersoner och familjer i värdesedlar som kunde nyttjas i det åländska samhället för att få snurr på serviceekonomin eller i alla fall upprätthålla en del av det som gick förlorat i.o.m. turismens bortfall. Det skulle ha varit klokt med ramar inför budget 2021 och någon slags hum om alternativa reformer.

    Nu ska den politiska landskapsregeringen behandla budgeten och uppenbarligen gå fram med rödpennan utan djuplodande konsekvensanalyser.

    Det skulle också ha varit på sin plats att lagtinget kunde ha förhållit sig till relevanta fakta. Det är jättefrustrerande att gissa! Både när det gäller vad som döljer sig bakom momentens standardskrivningar i budgeten men också hur mycket medel som använts, till vad och vilken nytta det gjort. Det ska vara ordning och redan i finanserna och speciellt nu! Det är helt omöjligt att följa med vad som hänt och hur de olika åtgärderna utfallit. Liberalerna anser att det är relevant för att kunna ta avstamp i fortsatt politik.

    Bästa lagting! Skulle det inte ha varit på sin plats att få en fingervisning om hur det temporära studiestödet nyttjas och hur det förebyggande utkomststöd utfallit eller det extra stödet som gick till idrotten och kulturen? Hur ser det ut med stöden som kanaliseras via Finland, mikrostöden till småföretagarna och stöden till kulturen? Vi har trots allt i tilläggsbudget nummer två gett fullmakt till svindlande 35 miljoner och nu ska vi även ge fullmakt till ett lån om 60 miljoner.

    Vi vet också idag att Finlands budgetunderskott är 10,7 miljoner vilket betyder, enligt en snabb överslagsräkning, minus 50 miljoner i klumpsumma.

    Vi vill att finans- och näringsutskottet ska komma med en ordentlig redogörelse för hur de här olika stöden har slagit ut.

    Några budgetmotioner. Av centralt intresse för Åland är också EU:s återhämtningsfond. Landskapsregeringen har fått utfästelser om att Åland ska få sin rättmätiga del, vilket i vårt fall torde röra sig om 10-15 miljoner euro. Det finns flera projekt som kunde vara intressanta ur vår synvinkel inom grön omställning och digitalisering och som skulle passa in i EU:s gröna giv. Informationen till allmänheten och lagtinget är dessvärre också här knapphändig. Det stärker landskapsregeringens förhandlingspositioner om lagtinget står enat bakom reformer, investeringar och projekt. Därför utgår budgetmotion nr 24 från förankring och samarbete med lagtinget kring återhämtningsfonden, den så kallade coronafonden. Vi tycker att landskapsregeringen ska göra verklighet av "tillsammans".

    Landskapsregeringen aviserar att man för första gången tänker begära ett särskilt bidrag enligt självstyrelselagen 51 § med anledning av naturkatastrofen Alfrida. Liberalerna anser att det skulle vara angeläget, välmotiverat och absolut nödvändigt att även inleda och förbereda en aktivering av 51 § även när det gäller coronapandemin. Det är den enda legala grund vi har och läser man paragrafen och dess detaljmotiveringar framstår Ålands case som både glasklart och klockrent. Arbetet med att aktivera 51 § i självstyrelselagen till följd av coronapandemin måste snarast inledas.

    Talman! För att de stora och komplexa frågorna, där vi är beroende av Helsingfors, ska få bästa möjliga lösning så måste de politiska kontakterna inkludera fysiska möten och förhandlingar. Det måste vara högst på agendan att träffas fysiskt öga mot öga och inleda förhandlingarna. Kontakter mellan tjänstemän och digitala möten är bra, men det är oslagbart att sitta tillsammans och diskutera lösningar på de problemställningar vi har.

    Talman! Det är dags för fortsatt hårt arbete, ingjuta hopp och visa politiskt mod. Tack.


  • Tack, herr talman! Ordet tillsammans tycker jag jättemycket om. Vi visar väl att vi vill lösa problemen tillsammans när vi bjöd in hela lagtinget till information och diskussion kring landskapets likviditet och lånebehov. Vi förklarade faktiskt hela läget. Så det tycker jag att var ett bevis på att vi vill göra saker tillsammans.

    Sedan att göra saker tillsammans med exempelvis finansministern i Finland så det är inte någonting som vi bestämmer, utan det får vi när de har tid med oss och just nu har finansministern varit helt otroligt upptagen förstås. Men vi försöker, vi har ju ständigt kontakter med ministrar och vi har haft ministrar på besök hit osv. Så det där är ett arbete som ledamot Sjögren vet att pågår ständigt.


  • Talman! Vackert så, att landskapsregeringen hade en sittning kring landskapets likviditet. Men samtidigt påpekar vi flera saker där det finns skäl att fundera tillsammans, ett exempel som jag tog upp här var återhämtningsfonden och vad det finns för intressanta projekt i röret. Jag tror, som sagt var, att det stärker landskapsregeringen om det finns en enighet kring vad man vill driva för projekt.

    Det är självklart så att man har mycket kontakter. Jag vill ändå understryka, med den lilla erfarenhet jag har, att det är väldigt viktigt att vara på plats och mötas. Som ledamot Fellman sade, man tar sig dit och man gör sitt absolut bästa. Det är oslagbart att träffas öga mot öga.


  • Tack, herr talman! Jag håller helt med ledamot Sjögren om det. Det är absolut oslagbart att träffas öga mot öga och få diskutera och lära känna varandra. Men det är lite jobbigare nu än vad det är normalt. Där får man ändå skylla på Covid-19 som gör att många av de fysiska mötena som har varit inplanerade har bokats bort och i stället så får man ta det över datorskärmen, tyvärr.

    När det gäller EU-pengarna så är det klart att vi ska koppla in lagtinget så fort som möjligt, men vi är bara i början av det projektet ännu och vi jobbar ju fram material. Vi återkommer med det så fort vi har det klart från regeringens sida.


  • Talman! När det gäller återhämtningsfonden, coronafonden, så har jag ju förstått att det är bråttom. Det är bråttom för att Åland ska kunna få sin beskärda del och ta del av den här kakan, vilket jag tycker att är väldigt, väldigt centralt. Vi vet också - och det har vi understrukit flera av oss i oppositionen - att det finns stor förståelse för de speciella omständigheter som är. Men samtidigt så handlar det om inrikesresor. Vi vet också att stora företag och sjöfarten har träffat den högsta politiska ledningen i Helsingfors och det bör också landskapsregering göra. Det gäller bara att stå på och vara envis.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 15:59

    Tack, herr talman! Mitt anförande kommer att beröra bakgrunden till den budgetmotion där jag är första undertecknare: Pandemins följdverkningar för barn och unga.

    Den samhällskris vi just nu befinner oss i har ett eko som vi kommer att få leva med i många år framöver. Och med eko menar jag att de ekonomiska problem, som drabbar familjer och individer, troligtvis har långtgående sociala effekter i sina spår.

    I slutet av april utförde svenska Akademikerförbundet SSR en enkätundersökning bland Stockholms socialsekreterare där de fick svara på frågor kring arbetsbelastningen under och efter coronakrisen. Nästan 90 % av de tillfrågade svarade att de tror att psykisk ohälsa, social oro, missbruk och våld i nära relationer kommer att öka på grund av coronakrisen. Det finns skäl att tro att detta även kan gälla på Åland, speciellt efter att ha läst Rädda Barnens enkät; "Barnens röst 2020", om hur coronakrisen har påverkat deras vardag.

    Det visar sig att 1/5 av de tillfrågade upplevde sitt psykiska välmående dåligt eller ganska dåligt och 1/3 upplevde att det grälas mer i familjen än tidigare. Facit på detta har vi ännu att vänta, men under tiden behöver vi rusta samhället för att hantera de problembilder som riskerar att uppenbara sig. Då pratar jag om de sociala effekterna av hög arbetslöshet som exempelvis ökat alkoholbruk, skilsmässor, psykisk ohälsa och misshandel med mera.
    Och bland dem, som befinner sig längst ut på den grenen herr talman, så finns våra barn och ungdomar som utöver detta redan har fullt sjå med att lära känna sig själv och de kroppsliga och själsliga förändringar som de dagligen behöver hantera.

    Och hur gör vi då detta bäst? Enligt min erfarenhet så är det genom samordning, samarbeten och nätverk. Med samlad kompetens leder man klienter till rätt instans så fort som möjligt. Ju tidigare i ekvationen, herr talman, som man tar bekymret till rätt instans, desto effektivare insatser kan göras innan det leder till negativa synergieffekter. Och det är just det som är syftet med en ungdomsmottagning!

    Studien som gjordes 2015 vid Hälsohögskolan i Jönköping, i samarbete med Jönköpings län, för att utveckla ungdomsmottagningarna i länet visar att ungdomsmottagningarna strävar efter en helhetssyn kring ungdomars problem. Genom att flera professioner samarbetar blir det även lättare att definiera problemen eftersom många ungdomar ibland kan ha svårt att precisera exakt vad de behöver hjälp med. Ungdomsmottagningarna i Sverige har sedan 70-talet varit viktiga knutpunkter i det förebyggande arbetet för fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa och mot missbruk och andra negativa konsekvenser.

    Ungdomsmottagningarna i Sverige har ett förbund som heter Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar. I deras beskrivning står det: "Utifrån lokala förutsättningar och behov samarbetar ungdomsmottagningarna med andra instanser för att skapa ett lokalt nätverk av olika enheter som ungdomar berörs av. I ungdomsmottagningarnas nätverk av externa kontakter ingår skolor, socialtjänst, kvinnokliniker, vårdcentraler, STI-mottagningar, smittskyddsenheter, fritidsgårdar, polis, barn- och ungdomspsykiatri.

    Det närmaste vi kommer en liknande verksamhetsmodell på Åland är Ungdomshuset Boost som utvecklar det sociala ungdomsarbetet från tredje sektorns håll, dels genom de aktörer som finns innanför väggarna med en dörr in, dels genom att bidra till ökad samverkan mellan samtliga aktörer i alla sektorer som på ett eller annat sätt arbetar med ungdomar på Åland.

    Vi behöver nu ta steget, herr talman, till att strukturera en liknande modell inom ÅHS, en samlad mångprofessionell ungdomsmottagning som arbetar somatiskt med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa för alla ungdomar; oavsett om de har en studieplats eller inte. En fysisk ungdomsmottagning med samlad kompetens utgör också en större kontaktyta till ett kommande KST. Så kan vi formalisera och utveckla de redan existerande samarbeten som har påbörjats på enskilda initiativ av engagerade och kompetenta personer på sina rätta platser.
    Så kan man utveckla hållbara och professionella nätverk som knyter insatser kring enskilda individer och skapar klara målbilder för varje insats. Helt i enlighet med nya socialvårdslagen.

    Istället för stuprörsverksamheter med komplicerade kontaktlänkar behöver vi något som kan betecknas som en
    trattverksamhet. En lågtröskelverksamhet som är så lätt som möjligt att uppsöka för så många som möjligt och sedan kan man fokusera insatsen till rätt instans.

    När social- och hälsominister Annette Holmberg-Jansson i våras presenterade idén om en virtuell ungdomsmottagning så var det tre personer i branschen som genast kontaktade mig strax därefter och var oroliga över att det menades vara istället för en satsning på en fysisk ungdomsmottagning, som från början hade diskuterats och utlovats. Jag avfärdade då den tanken och utgick från att ministerns idé var menad som ett komplement, vilket det också är. Ett bra komplement för kontakt och bokning! Men oron fanns ändå där över att Åland istället för hela grisen skulle få bara knorren, så att säga. Därför blev det ytterligare förvirrande när minister Holmberg-Jansson, i onsdagens frågestund, inledde med att syfta på en virtuell ungdomsmottagning eller en app som en färdig tanke, och sedan nämnde den fysiska ungdomsmottagningen i en bisats som något som ”kanske kommer i framtiden”, men att inget var klart ännu och att det ska tillsättas en arbetsgrupp.

    Jag har full förståelse för att ministern, liksom hela landskapsregeringen, har haft ett enormt arbete med de akuta åtgärderna som coronakrisen har fört med sig. Jag hoppas att dessa oklara besked från landskapsregeringen är en fråga om bristande kommunikation och inte färdigt tänkta tankar som mejslas ut för att baka billiga sandkakor.

    Därför vill jag med denna motion erbjuda ministern och landskapsregeringen en chans att gå från ord till handling. Att konkretisera resonemanget genom att ta med det inledande arbetet med ungdomsmottagningen i tilläggsbudgetens allmänna motivering och börja förankra den i ÅHS ledning, genom den arbetsgrupp som nämndes i onsdagens frågestund. Det är en välkommen och långsiktig insats för våra ungdomars framtida välfärd och för Ålands sociala hållbarhet. Tack, fru talman.


  • Tack ledamot Simon Påvals. Jag kan understryka att vi absolut inte har sett spåret av epidemins följdverkningar kring det som Påvals lyfter upp; ungdomars mående och även vuxnas psykiska mående, våld i nära relationer och ökat alkohol missbruk och intag. Av den anledningen håller landskapsregeringen just nu på att tillsätta en arbetskommitté med olika aktörer i vårt samhälle för att få ett nära samarbete och inblick. Vi följer utvecklingen noga för att vi ska kunna ha någon form av beredskap kring vidare åtgärder.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:07

    Tack, fru talman! Precis den informationen har också kommit tidigare, men i och med att det nu har lagts fram en idé om en virtuell app i första hand så skapade det oro i branschen.

    Det har länge diskuterats en fysisk ungdomsmottagning, en omstrukturering där man samlar verksamheterna kring ungdomar med en dörr in. I och med att KST är så pass långt kommet så finns det även enorma möjligheter att kunna ha en fysisk ungdomsmottagning i samarbete med den enheten. Det är därför som vi efterlyser ett resonemang kring just den. För när man å ena sidan säger att vi tänker utreda saken, men å andra sidan presenterar en färdig tanke, då blir det en förvirring och inte bara bland vår lagtingsgrupp utan även i branschen. Den förvirringen behöver man råda bot på.


  • Tack ledamot Påvals. Jag förstår förvirringen. Det kommer att kräva vidare diskussioner också utifrån det här. Vi ska också beakta enkätundersökning "Hälsa i skolan" där vi på Åland fick väldigt höga resultat kring sexuellt våld, psykisk ohälsa och våld i familjen.

    Här har vi nu i tilläggsbudget 4 ett anslag kring fördjupning i "Hälsa i skolan". Vi vill att Ekvalita gör djupdykning och kommer med förslag på konkreta åtgärder samt, när åtgärderna och förslagen kommer, ha bland annat seminarium, men också bjuda in ungdomar i dialog om vad de tycker om det här resultatet och vad de tycker vore lämpligt. Så det här kan vara ett led i detta tänker jag.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:09

    Tack, fru talman! Tack minister Hambrudd för det klargörandet. Därför anser jag att det är på sin plats att faktiskt nämna den här saken i fjärde tilläggsbudgeten i den allmänna motiveringen. Det är ett sätt att faktiskt inleda arbetet på. Det är därför som jag ställer mig frågande till varför det inte nämns just här. Det är ett sätt att sätta svart på vitt helt enkelt och mena allvar med det man säger. Det är egentligen en synkronisering mellan det som kommer ur munnen och det som kommer från pennan som jag efterlyser i främsta hand här.


  • Tack, talman! Tack för ett bra och insiktsfullt anförande ledamot Påvals. Det är väldigt viktiga frågor som du lyfte. Generellt behöver vi bli bättre här på Åland att ha med förebyggande insatser och just lågtröskelmottagningar och framförallt för unga. Jag kommer att ta med dina tankar i arbetet inför budgeten 2021.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:10

    Tack så mycket, fru talman! Jo, förebyggande på två sätt egentligen, förebyggande insatser i sig är förebyggande för ungdomars välfärd, men också förebyggande i den mån att man faktiskt i skrift i ett tidigt skede inleder ett arbete som vi vet att kommer att vara väldigt länge. Det är inget arbete som vi kan inleda och säga att vi kommer att implementera det här om ett år och då inleder vi om ett år, utan arbetet behöver börjas nu. Just av den anledningen är det väldigt viktigt att ingenting nytt tillförs i den här budgeten. Det var väldigt viktigt för mig att det ska vara omstrukturering och att man påbörjar omstruktureringen för att få det så effektivt som möjligt utan att behöva tillföra så mycket medel. Därför behöver den börja i tid och därför bör man också implementera det i alla instanser på rätt sätt. Det tar tid, det är ingenting som man kommer fram till snabbt. Däremot vet vi att krisen kan komma väldigt mycket snabbare än vad vi tror och den kommer också att vara mycket mer långvarig än vad vi tror.


  • Tack, talman! Med risk för att bli lite upprepande, men jag tycker att du hade ett fantastiskt fint tal här om ett problem som är stort, ungdomars psykiska ohälsa och det var ju redan en utmaning som vi hade innan coronakrisen. Jag tycker att mina kolleger här redogjorde bra för en del åtgärder som är på gång. Men jag, liksom ledamot Jesper Josefsson, tar med mig det här till kommande budget. Ja, som sagt, jag vill jag också tacka för ditt engagemang kring den här frågan. Det är oerhört viktigt för det kommer att ha långa samhällsekonomiska konsekvenser om vi inte tar tag i detta med stor kraft.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:12

    Tack, fru talman! Jag tackar för stödet ledamoten Mattsson. Återigen, det handlar om vad som behöver göras på lång sikt och vad som har behövt göras länge. Precis som ledamoten Mattson nämnde så är det ju ett problem som har tagits upp innan coronakrisen kom. Det är ett behov som också visat sig finnas innan coronakrisen men som också har aktualiserats ytterligare. Precis som mycket annat så har coronakrisen agerat katalysator för de här bekymren som vi kommer att få i samhället i den ekonomiska krisens spår. Därför är det viktigt, tycker jag, att det även tas med i tilläggsbudgeten här och nu. Det är ytterst relevant i det här avseende, men också så klart relevant i den stora budgeten som kommer för det är en åtgärd som vi behöver göra oavsett. Det har tydligt visat sig från fältet att det är något som önskas och något som man tror att kommer att göra stor inverkan.


  • Tack, talman! Tack Påvals. Jag tror liksom du att vi måste fortsätta jobba med det här och se på olika möjligheter för annars kommer det att skapa stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi ska ta hand om våra ungdomar på Åland. Det är högt prioriterat också för regeringsblocket.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 16:14

    Talman! Tilläggsbudget nummer fyra liksom de tidigare budgetarna under denna regering saknar människorna, enligt mig. Åland ska framåt säger man i budgeten. De sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda är riktgivande för samhällsutvecklingen.

    I tilläggsbudgeten fyra skriver man dessutom "vi ställer inte in - vi ställer om". Dock kan åtminstone inte jag i budgeten upptäcka en större omställning, varken en grön eller särskilt innovativ sådan.

    Var någonstans ser lagtinget spåren av dessa sju utvecklingsmål? Vart är det man egentligen vill i framtiden? Hur vill man ta Åland ur krisen och hur tar man hand om människorna?

    Läser man i sifferdelen ser man bara den stora osthyveln, kanske för att slippa ta ansvar och ta itu med de stora ganska skavande strukturella frågorna för Åland.

    Var är det långsiktiga arbetet? Var är den långsiktiga hållbarheten? Arbetslösheten på Åland slår nya rekord på höjden och särskilt arbetstagarna i turistkommunerna Eckerö och Mariehamn är hårt drabbade.

    Jag menar att det finns skäl att diskutera de negativa aspekterna från de tidigare arbetsmarknadssatsningarna; ungdomspraktikplatserna och arbetslöshetsstödet i form av dubbla dagpenning från i somras, för att inte upprepa dessa i kommande stödformer.

    Nu har regeringen hunnit andas ut och haft tid att göra om och göra rätt. Det finländska arbetsmarknadssystemet baserar sig, som ni känner till, på lagstiftning som reglerar arbetslivet samt på samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och på samarbete på lokal nivå.

    Ett utmärkande drag för vårt finländska arbetsmarknadssystem är den höga organisationsgraden bland arbetstagare och arbetsgivare samt avtal om arbetsvillkor. Har man nu tagit detta i beaktande? Hur kommer dessa planerade stödinsatser att drabba individen, arbetstagaren? Påverkar stödbeloppet andra inkomstbaserade stöd? Kommer stödet en gång till att vara riktat till arbetstagare som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa/fackorganisation? Den viktigaste frågan, har man tagit till sig kritiken och kommer man att göra det bättre och mer jämlikt i framtiden? Eller kanske man bara vill ta pandemin och det utsatta ekonomiska läget i akt och spara in nu när det är en helborgerlig regering som regerar?

    Så här ligger det ju till, det är nu samhället ska ta sitt ansvar och satsa. En satsning på framtiden är en satsning på utbildning, arbetsplatser och välfärden. En satsning på människorna, en satsning på att införa heltid som norm och en satsning på att öka tryggheten på arbetsmarknaden och minska inkomstklyftorna.

    Utred och diskutera hur vi kan ställa om Åland till ett välmående samhälle på riktigt där inte bara de privata vinstintressen ensamma styr färdriktningen. Nu behöver vi en satsning på att minska stress och psykisk ohälsa i arbetslivet och särskilt i de utsatta grupperna.

    Talman! Landskapet har gjort en utvärdering och konstaterat de positiva aspekterna med sommarpraktikplatserna. Praktikanter blev lovade ett sommarjobb med full, avtalsenlig lön och har fick besked med mycket kort varsel att deras sommarjobb hade omvandlats till en praktikplats med hälften av lönen. Det har ökat den ekonomiska utsattheten under det kommande studieåret. Vissa praktikplatser som hade erhållit avtalad löneutbetalning i augusti har fått vänta tills igår, den 15 september, för att erhålla sin ersättning.

    Arbetssituationen för arbetssökande som är äldre än målgruppen för praktikplatserna har varit ytterst ansträngd. Sommarjobben har ersatts av praktikplatser som de äldre arbetssökande inte hade rätt att söka.

    Talman! Var är satsningarna i tilläggsbudgeten på de särskilt utsatta grupperna, de som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden? Personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar har också rätt att vara delaktiga i samhället och ha möjlighet till egen försörjning.

    Talman! I morse höll Ålands Handikappförbund ett seminarium om hur personer med funktionsnedsättningar upplever sin situation på Åland. Jag vill ta upp detta i mitt anförande; ensamheten och isoleringen. För det går inte att diskutera ett samhälle i kris utan att tangera klassfrågan, fattigdomen, arbetslösheten och att personer som är de mest utsatta nu riskerar att bli ännu mer utsatta - och det finns för närvarande ingen tilläggsbudget för det här.

    De arbetsmarknadsstöd man kommit fram till har, enligt mig, varit stöd till företagen som i ett sidospår också gynnat enskilda individer på arbetsmarknaden. Näringsministerns egna ord i media var att det skulle vara synd om företagare som skulle permittera sin egen personal. Rätta mig nu om jag har fel, fokuset har tidigare inte varit på de utsatta, arbetssökande och de permitterade här. De som på riktigt drar det kortaste strået även i kriser är de som redan är mycket marginaliserade och utsatta.

    Talman! Jag undrar, vilka är de åtgärder som landskapsregeringen långsiktigt planerar att genomföra för att alla ska kunna blomstra på fredens öar? Jag hoppas få svar på detta även i ett längre perspektiv efter krisen. Har regeringen svårt att hinna med så finns många organisationer, intressegrupper och fackföreningar som mer än gärna hjälper till.

    Talman! Jag upprepar mig, det är ytterst viktigt att se till att de åtgärder som landskapsregeringen driver respekterar processerna på arbetsmarknaden och inte leder till lönedumpning för varken ungdomar eller andra arbetstagare.

    Det är viktigt att åtgärderna inte slår undan benen för dem som kämpar för sin rätt till arbete, att stöden inte ökar klyftorna och att stöden inte ökar ojämställdheten. Jag vill igen framföra att de generella stöden i kristider träffar alltid rätt.

    Det är synd att regeringen inte anammade Socialdemokraternas förslag på ökat barnbidrag. Det hade hjälpt på rätt ställe. De som inte är i behov av generella stöd, de använder sina pengar i det åländska samhället, direkt ut i näringslivet.

    Som jag sade i ett tidigare anförande så poängen med en demokrati på Åland är inte att en massa privilegierade politiker ska stå här i talarstolen och framföra åsikter som gynnar dem eller deras företag. Någon måste prata för dem som inte är representerade här i salen. Vi måste tala och budgetera för de som är äldre, sjuka, ensamma, fattiga, för barnen, för de unga, för de med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning eller för de på flykt i nedbrunna städer eller alla de som gömmer sig på en kvinnojour. Det är dem vi ska prata om i kristider!

    Talman! Det finns mycket jag skulle vilja säga men till sist vill jag sammanfatta texten i min budgetmotion: Det är ytterst viktigt att under kommande arbetsmarknadsprojekt utformas med respekt för kollektivavtal och arbetsfördelningen mellan arbetsmarknadens parter. Stödsystem som landskapsregeringen föreslår ska inte leda till lönedumpning. Och glöm inte människorna!


  • Tack, talman! Det var mycket i ett anförande. Jag ska försöka hålla mig kort, jag får väl fortsätta i mitt eget anförande sedan.

    Sysselsättningspaket i den här tilläggsbudgeten är baserat på lag. Det är fokus på människorna, som jag sade i mitt huvudanförande, inte stöd till företagen. Den här budgeten är en satsning på människorna.

    Sommarpraktiken, ja det finns säkert de som har trillat mellan nätet och säkert någon som har uppfattat sig blivit fel och dåligt behandlad av de 403 platser som tillsattes. Fortfarande är jag övertygad om att majoriteten har fått det bättre tack vare det projektet än de som har fått det sämre.

    Vi har under den här resans gång pratat med facken och de är med på det här sysselsättningspaketet som vi lanserade med den lagen som finns idag.

    Den här budgeten är en satsning på människorna och det var också tilläggsbudgeten 2, där vi ökade den temporära dagpenningen med 30 euro. Den riktades rätt, den hjälpte (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:22

    Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag pratade också om särskilt utsatta personer i mitt anförande, det var kanske mera dem jag tog i beaktande även om jag tangerade både sysselsättningsstöd och det här. De personer som är äldre, sjuka, ensamma och fattiga, de som annars drabbas ganska hårt i samhället utan pandemier, hur vill man hjälpa dem i framtiden och se till att de också får den hjälp de behöver?


  • Fru talman! I tilläggsbudget 2 där vi införde den temporära höjningen på 30 euro så alla som var inskrivna på AMS från tidigare - även sjuka och äldre och de som var långtidsarbetslösa - fick den hjälpen också. Så det var inte bara de som blev permitterade. Alla de system som är uppbyggda under årens lopp för att hjälpa just långtidsarbetslösa och sjuka, så det är inte något system som har försämrats eller tagits bort, utan alla de finns kvar. Det som vi har gjort nu är att vidta åtgärder för dem som kom in i pandemikrisen nu.

    Givetvis finns det mycket som behöver göras inom den sociala sektorn och det kommer man att jobba vidare med också. Men jag tycker inte man behöver sätta den ena kategorin människor emot den andra. Det här är någonting som vi försöker göra det bästa vi kan tillsammans i en tid som är väldigt osäker och oviss för att komma starka ut tillsammans ur den här krisen. Det är liksom ingen som ska bli efter utan alla ska vara med.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:24

    Tack, talman! Tack minister Karlström. Det skulle ju vara intressant om ministern som har ansvar för just sociala frågor kunde utveckla det lite och svara på mina frågor.


  • Näringsministern sade mycket av det som jag tänkte säga, men jag kanske säger det på mitt sätt att han säger det på sitt sätt.

    Vi satsar på människorna, det gör vi och det har vi gjort i alla tilläggsbudgetar. I andra tilläggsbudgeten handlade det om sysselsättningen och att hantera dem som blev permitterade, de arbetslösa. I tredje tilläggsbudgeten handlade det om kommunerna där vi såg till att de fick finansiering. Och nu i den fjärde så kan jag väl nämna att ordet trygghet är väldigt viktigt för oss. Vi vill att det åländska samhället och ålänningarna ska känna att det finns en trygghet att den verksamhet som det offentliga Åland bedriver inte stannar. Därför har vi också begärt den här fullmakten.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:25

    Tack, talman! Det är ju ändå så att i samhällen i kris, såsom jag sade i mitt anförande, så är det svårt att hjälpa ett helt samhälle och föra något slags resonemang om man inte redan tar i beaktande att det finns ett klassamhälle, fattigdom, arbetslöshet och att folk som redan är utsatta blir mycket mer utsatta i dessa tider vi lever i nu. Jag saknar fortfarande rena skrivningar och konkreta satsningar på hur man ska minska ojämlikheten i samhället.


  • Tack, fru talman! Vi tycker så här, för att skapa tryggheten så ska alla känna att vi gör allt för att upprätthålla de funktioner som finns och att det inte ska bli ännu sämre. Vi håller på att försöka reparera och det kommer att ta en ganska lång tid. Jag kan inte säga exakt, men det kommer att ta lång tid. Men det är det arbetet som vi håller på med nu. Där är, som jag nämnde, just den här lånefullmakten väsentlig, för det skapar trygghet att vi verkligen kan göra det som är budgeterat och det som ligger närmast fram i tiden. Sedan återkommer vi i budgeten 2021 och tittar längre framåt. Det här är en tilläggsbudget.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:27

    Ja, men då kanske jag kan känna mig trygg med att landskapsregeringen i fortsättningen inte driver processer på arbetsmarknaden som leder till lönedumpning varken för barn, för ungdomar eller för andra arbetstagare. Vi får se hur det går med det. Jag ser fram emot nästa tilläggsbudget.


  • Talman! Ja, det har verkligen varit en annorlunda vår, en konstig sommar och nu har vi en ovanlig höst. Och vi fortsätter att tvätta händerna, tvätta händerna och tvätta händerna.... et är ingen som ifrågasätter att det förebyggande arbetet är viktigt när det gäller att förhindra smittspridning.

    Givetvis tycker jag och Liberalerna att allt preventivt arbete är viktigt, men i min motion har jag nischat in mig på det alkoholförebyggande arbetet, därför att det ger så bra kringeffekter och det är hälsoekonomiskt smart. Och jag får ännu en chans att stå här och prata om det viktiga förebyggande arbetet och det viktiga folkhälsoarbetet.

    Den här coronakrisen har exponerat problem som redan finns. Med en ökad arbetslöshet följer tyvärr en ökad alkoholkonsumtion; som i sin tur följs av ohälsa samt ökade förtida dödsfall. Alltför många ålänningar har tyvärr förlorat sina arbeten, andra arbetar på distans där det ingår en risk för ökat alkoholanvändande. Att ändra alkoholvanor kan vara både lätt och väldigt, väldigt svårt. Många vuxna är upptagna av sin egen oro just nu, vilket gör att barnens behov kan hamna i skymundan.

    Pandemin påverkar oss alla. Det har ni hört förut. De som riskerar att fara särskilt illa just nu är barn och ungdomar i familjer där vuxna har alkoholproblem. För att vuxnas drickande aldrig ska bli barns problem, måste vi bli fler som ser och agerar. Att växa upp i en miljö där det förekommer risk- eller missbruk, av bland annat alkohol, innebär mycket stora påfrestningar för ett barn eller en ungdom. Vi vet att barnen far illa här och nu, men också över tid. Så hur gör vi då bäst skillnad?

    En vanlig förklaring till varför det är så svårt att prata om alkohol är att frågan är omgärdad av skuld och skam. Alkoholproblem uppstår och kan förebyggas på precis samma sätt som andra livsstilsrelaterade hälsoproblem som cancer, högt blodtryck och diabetes typ 2 eller Covid-19 virus. Men poängen är att det går, med rätt information och lite hjälp från omvärlden så kan vi minska risken för alkoholproblem. För vuxnas drickande ska inte bli barnens problem. Och det är aldrig för sent för att förebygga problem.

    Har vi förhindrat att ett barn slipper födas med alkoholskador så har vi redan tjänat massor. Det kan hända det här inte räddar just din budget minister Eliasson, för vinsterna av ett målinriktat förebyggande alkoholpreventivt arbete plockar kanske nästa eller därpå följande regering hem. Och de största vinnarna blir barn och ungdomar. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Ledamoten Söderlund tog upp skam och skuld när man diskuterar vuxnas alkoholvanor och det kan jag understöda utifrån mitt arbete som fältare när vi har diskuterat med föräldrar om alkoholvanor. Det är väldigt viktigt att man diskuterar ungdomars alkoholvanor med föräldrarna. För så fort som de vuxnas alkoholvanor tas upp så blir det ofta en väldigt prekär situation. Det är symptomatiskt för vårt samhälle, det är en otrolig stigmatiserad diskussion att ha, den är svår att föra och den behöver därför föras väldigt respektfullt och med möjlighet till hög anonymisering. Det är en svår diskussion att ta med de vuxna och det kan jag verkligen vittna om från mitt arbetsliv.


  • Ledamot Påvals vet ju absolut hur det är just från sitt tidigare arbetsliv. I många branscher så ser man ju också den här tystnadskulturen som finns runt om de här problemen. Det är inte bara i fältarnas jobb, utan det är i sjukvården, i hälsovården och på många andra ställen också.


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 16:33

    Tryggheten, sysselsättningen och naturen är faktorer som gjort att många unga vuxna har valt att åter bosätta sig på Åland. Här finns den grundtrygghet som gör det möjligt att utveckla företagsidéer, skapa nya samarbeten, ta del av föreningsliv och utveckla spännande evenemang. Här finns världens bästa vardag att ta vara på.

    Trots elände med pandemi måste vi våga tro på en positiv framtid och fortsätta bygga framtidens Åland. På lördag öppnar gränserna mot Sverige och det är en stor ljusglimt i mörkret. Efter årsskiftet ingår vi i ett nytt ekonomiskt system där befolkningsutveckling och sysselsättning är ännu viktigare parametrar än tidigare. Det är inte i detta läge dags att få panik och montera ned fungerande verksamheter och system. Nu är tryggheten nummer ett.

    Näringsminister Hambrudd har under våren och sommaren tillsammans med aktörer från utbildningssektorn och näringslivet sett till att det i tilläggsbudgeten 4 finns 12 stycken insatser för utbildningar och kompetenshöjning. Det är utbildningar inom digitala medier, köksarbete, byggnadsteknik, svenska språket, e-handel och kundservice med mera.

    Ska Åland stå redo när det är dags anser jag att satsningar på kompetenshöjande åtgärder i detta skede är mycket viktig. Ålands gymnasium har förtjänstfullt utökat utbildningsplatser på ordinarie program och måste i första hand prioritera sina ungdomar. De är därför mycket bra att man även ser på möjligheter att andra organisationer kan hjälpa till att arrangera utbildning och bli godkända utbildningsanordnare.

    Fru talman! Mångsysslare finns det gott om på vår ö och att starta sitt eget företag är enkelt. Du kanske äger en skogsmaskin, håller ridlektioner, snickrar, servar maskiner, skriver texter eller är bra på att laga mat. Med eget företag kan du skapa din egen sysselsättning och det blir enkelt för andra företag att anlita dina tjänster. Sysselsättningsstödet för starta eget kommer att hjälpa arbetslösa att komma igång med nya företag som är flexibla för arbetsmarknaden. I tider av kris är det bra att ha flera ben att stå på.

    Jag kan konstatera att sysselsättningsstödet inte fungerar inom primärnäring och fiske. Jag har också konstaterat att det finns en juridisk förklaring till varför det är så. Det finns andra stöd som t.ex. startstöd för unga odlare som är viktiga för just primärnäringarna.

    Det ger mig också en liten åsnebrygga till det som också finns med tilläggsbudgeten 4, nämligen höjning av bevillningsfullmakt för lån med räntestöd. Jag vill ta upp det här för att jag tycker att det är så oerhört viktigt just för unga lantbrukare att den här möjligheten att få det här räntestödslånet finns på Åland. Det är en förutsättning för att vi ska få jordbruksgårdarna att växla över från gammal till ung. Därför vill jag lyfta det idag och jag är väldigt glad att den här åtgärden finns med och påminner att det är något som vi måste tänka på.

    I dessa tider är det väldigt viktigt att vi strategiskt och långsiktigt måste hjälpa våra lokala producenter och ge dem goda förutsättningar för att producera vår mat. Det är extra tydligt i dessa tider av pandemi, vår egen livsmedelsproduktion är så viktig och den bör vara konkurrenskraftiga precis som på den finska sidan där de också har tillgång till räntestödslånet.

    Herr talman! Jag avslutar med att konstatera att det är ett gediget paket av sysselsättningsfrämjande åtgärder som landskapsregeringen presenterat i tilläggsbudgeten. När dimman på havet är tjock så blir det givetvis svårare att orientera rätt. Jag är av den åsikten att det är viktigare att nu göra någonting nu än ingenting. I detta historiska läge med 1 547 arbetslösa så behöver vi hjälpa människor att på olika sätt att hållas sysselsatta och känna trygghet. I det kortsiktiga perspektivet är det absolut de allra viktigaste. Tack, talman.


  • Tack, talman! Jag brukar sällan tacka för goda anföranden, men jag vill göra det den här gången för det var ett väldigt bra anförande av ledamoten Liz Mattsson.

    Den här fullmakten är precis det som ledamot Mattsson tog fram. I det här fallet så handlar det om generationsväxling och det handlar också om investeringar i produktionsanläggningar och lagerlokaler som behövs i primärsektorn. Det är också ett tecken på en framtidstro och något att lyfta upp, att det finns människor, som trots denna kaotiska tid vi lever i, tror på en framtid efter detta och är villiga att investera. Det här är ett väldigt positivt tecken att vi får in den här fullmakten för bland annat räntestödslånen. Tack för det.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:38

    Tack minister Karlström. Det var det som jag också noterade när jag läste det här. Jag vet att det finns ett stort behov ute på byn, så att säga, för det här räntestödet. Jag är väldigt tacksam för att det kom med här och nu.

    Som sagt var, det finns en stor framtidstro inom livsmedelssektorn trots att lönsamheten ibland är problematisk, men inom vissa branscher så finns det framtidstro. Det finns en hel del annat att göra där bl.a. med transporter, el, vatten och avlopp med mera och det får vi återkomma till.


  • Talman! Ledamot Mattsson, vi talar om och behandlar tilläggsbudget nr 4 just nu. Men jag hittar inte riktigt ord, beskrivningar eller text i budgeten om insatserna som ledamoten talade om. Jag hittar nedskärningar t.ex. inom bildningen i sifferdelen. Skulle du vilja förtydliga lite?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:39

    Tack ledamot Eckerman. Jag blev lite osäker på vilka saker du menar? Alltså vilka typer av utbildningar, är det de som du frågar efter?


  • Ledamoten Mattsson talade ju om insatser som man på något vis skulle hitta i den här tilläggsbudgeten fast det står varken i text beskrivet eller i siffror. Jag undrar, vem är det som ska leverera de här utbildningarna och för vilka pengar? Det här anförandet som ledamot Mattsson höll motsvarar ju inte det som står i budgeten. Det är svårt för lagtinget att veta vilka insatser som vi nu riktigt ska ta ställning till.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:40

    Jag antar att du menar de utbildningsinsatser som jag redogjorde för. Här finns det ju också pengar kvar från tilläggsbudget 2. Det berör ju olika utbildningar. Det står ju inte exakt i tilläggsbudgeten vad det är för utbildningar men ledamot Högman redogjorde för dem igår, jag sade också här nu vilka de är och jag har dem listade om ledamot Eckerman är intresserad av att veta vilka utbildningar det handlar om


  • Talman! Ledamoten Mattsson hyllar det åländska mångsyssleriet. Jag har också stora sympatier med det. Det skapar en ganska härlig anda på hela Åland. Problemet är att mångsyssleriet inte är det som skapar tillväxt på Åland. Det är inte det som skapar starka samfundsskatter, det är inte det som genererar stora mängder arbetstillfällen. Mångsyssleri är ofta förknippat med månskensföretag, så att säga. Vi har väldigt, väldigt många företag på Åland men väldigt få lönsamma företag.

    Denna tilläggsbudget har satsningar på sysselsättning framförallt genom sitt arbetsgivarstöd, men satsningar på tillväxt och lönsamhet saknar jag fortsättningsvis. Har ledamoten Mattsson ett resonemang kring den saken?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:42

    I det kortsiktiga perspektivet har vi sagt att sysselsättningsåtgärder för företag i första hand är för människorna. Just precis i stunden anser jag att mångsyssleriet är viktigt. Det viktigaste just nu, för att vi inte ska få ännu mer tråkiga samhällsekonomiska effekter av att folk sitter hemma, är att de är i jobb. I första hand så är det detta. Sedan måste vi jobba med tillväxt över tid. Det är ju intäkterna.


  • Talman! Som sagt, det är lätt att sympatisera med mångsyssleriet, men det är inte det som skapar tillväxten. Jag har också utgått från det och noterat att till exempel det här extra tilläggsstödet för arbetslösa som startar företag, det är ju mera av en social insats än en näringspolitisk insats.

    Jag saknar de här långsiktiga strategiska satsningarna på att höja lönsamheten hos de åländska företagen. Den frågan är ingalunda ny, utan det är en gammal fråga som vi akut behöver hitta lösning på. Jag är också av den åsikten att vi har kommit så långt in i den här pandemin att vi inte heller bara kan vidta panikåtgärder, utan det som vi gör nu måste bära frukt också in i framtiden.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:43

    Tack, talman! Där är vi väl egentligen på ganska samma plan. Men det är inte så lätt att skapa tillväxt heller. Det har ju funnits en del åtgärder bland annat likviditetsstöd tidigare till större företag.

    Det här är ett paket av åtgärder från landskapsregeringen den här gången. Sedan kommer det ju en omställningsbudget där vi får titta på mera åtgärder som faktiskt ytterligare kan generera tillväxt. Men jag är överens med dig om att tillväxt är jätteviktigt för Åland också. Men det här sysselsättningsstödet är ju en exceptionell åtgärd i en tid av kris. Det ska sätta folk i sysselsättning snarare än att gå hemma.


  • Tack, talman! Om jag förstod rätt så sade ledamot Mattsson att extra utbildningsinsatser har satts in på gymnasiet och jag förstod att det var inom utbildningsprogrammen. Men i replikskiftet med ledamot Eckerman så förstod jag att det kanske mera är kortare kurser med matnyttigt kunnande. Är det så eller finns det också extra platser på de olika utbildningsprogrammen inom gymnasiet?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:45

    Det är nog både och, man har utökat utbildningsplatserna. Men man har också kortare utbildningar som man till exempel kan arrangera via medis eller Ålands näringsliv och så vidare.


  • Närvårdare är det ju jättestor brist på. Jag råkar veta att där startar det inte några kurser eller flera platser på de linjerna. Det är kanske en åtgärd som man borde titta på, för närvårdare är det jättestor brist på.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:46

    Absolut, och där kanske det också finns möjlighet till olika läroavtalsutbildningar. Minister Hambrudd kanske kan redogöra mera kring de typerna av insatser.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Ålands gymnasium gör ett storartat jobb, även AMS visar vägen etc.

    För att man ska ha råd att dela ut bidrag - idag har vi talat om hållbart skogsbruk och vi talat om räntestödslån som ledamot Mattsson tog upp - så måste vi också titta på strukturerna som vi har i dag och som inte är kostnadseffektiva. Jag och den Liberala gruppen ser framför oss hur vi kan flyttade de här solitära satelliterna närmare varandra. Vi ser det idag i den här krisen, vi har korta avstånd fysiskt men psykiskt blir man ganska långt ifrån varandra. Det skulle finnas möjligheter att strukturera om. Det kanske är någonting man kan göra efter pandemin. Men har ledamot Mattsson någon åsikt kring det? Jag tänker att "Visa vägen" kanske borde vara inom AMS egentligen. Det skulle vara kostnadseffektivt. Kanske man också kunde flytta allting lite närmare varandra för att man skulle vinna lite pengar.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 16:47

    Jag vet att ledamot Holmberg har många goda tankar kring just det här med att strukturera. Jag vet att ur ett långsiktigt perspektiv så kommer vi att behöva titta på olika typer av omstrukturering. Jag tänker att vi kanske kan diskutera detta närmare i finans- och näringsutskottet. Jag vill inte stå här och nu och spekulera, utan jag vill ha ordentligt med information och kunskap om organisationerna. Men visst hör "Visa vägen" och AMS absolut ihop som en typ av omstrukturering. Det finns nog en hel del att titta över där också.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 16:48

    Tack, talman! Regeringen överlämnade en tilläggsbudget till lagtinget i september som handlade om påbud och som gått ut till medarbetarna redan under våren. Inom april ska man anhålla om att få byta ut semesterersättningen mot ledighet. Nu vill landskapsregeringen att lagtinget i efterhand ska godkänna ett förfarande som inletts för snart ett halvt år sedan. Det är senfärdigt och åsidosätter regler för parterna på arbetsmarknaden och är inte heller snyggt gjort gentemot lagtinget som på det här sättet tvingas till ett godkännande i efterskott.

    I tilläggsbudgeten återkommer texten ”Minskningen avser det allmänna besparingskravet som nämns i allmänna motiveringen” på hela 26 ställen. Det är ett helt okej förfarande och i enlighet med avtal att medarbetarna ges möjligheten att byta ut semesterersättningen mot ledighet, men det är inte okej att med förklädda hot om permittering tvinga någon till detta. Det är lumpet och visar brist på insikt och dåligt ledarskap att förfara på det här sättet i stället för att göra de prioriteringar som är nödvändiga för att uppnå samma ekonomiska mål. Med prioritering avser jag att det ankommer på regeringen att förfara på ett mer respektabelt sätt och som utgår ifrån den lagstadgade verksamheten samt tar hänsyn till verksamhetens behov och individernas förutsättningar och önskemål. Det finns många medarbetare inom förvaltningen som gärna byter ut semesterersättningen mot ledighet i varierande utsträckning, men det finns också de som är i en sådan personlig och ekonomisk situation att det ställer till stora svårigheter för dem att få vardagen att gå ihop när ekonomin är ansträngd.

    Enligt mitt förmenande borde man här ta större hänsyn till medarbetarens förutsättningar att medverka till detta, som jag ser det, högst tvivelaktiga förfarande. Det finns ensamstående och ensamförsörjare, det finns de som har sjukdom i familjen, det finns de som har en permittering eller uppsägning i familjen att ta hänsyn till, det finns de som är skuldsatta genom sitt första bostadsinköp, det finns småbarnsfamiljer med knappa inkomster och det finns lågavlönade i såväl kvinno- som mansdominerade yrken som har det redan från förut svårt – ja, det finns hur många exempel som helst där metoden one size fits all inte alls passar in.

    Här borde landskapsregeringen visa empati och förståelse för de utsattas situation och backa från det dolda hotet och i stället genom omprioriteringar, inventering av lagstadgade uppgifter och anpassningar göra verklig skillnad för de som har de svårt. Därför föreslår vi i budgetmotion nr 29 ett tillägg till budgettexten i enlighet med lydelsen ”Minskningen utgår ifrån prioriteringar som säkrar verksamheten inom förvaltningen och de underlydande myndigheterna och beaktar individuella anpassningar och behov så långt som möjligt med beaktande av inbesparingskravet som helhet för verksamhetsområdet ifråga.”

    Talman! I budgetmotion nr 23 vill vi hjälpa landskapsregeringen på traven genom att nämna inom vilka områden man ska söka kompletterande stöd för lämpliga projekt som har potential för att matcha de villkor som anslagits inom områden för EU:s fondmedel. Sådana lämpliga projekt kan vara de infrastrukturella satsningar som tidigare aviserats i skärgården. Andra lämpliga projekt är en successiv förnyelse av skärgårdsflottan. Det är dags att regeringen börjar kommunicera ut vad man avser göra så att de som bor och verkar i vår skärgård kan känna trygghet inför framtiden. Eller är det så att coronapandemin blev "låt gå-paniken" och den utlösande faktorn som fick landskapsregeringen att fortsätta åderlåtningen av skärgården från sitt näringsliv och sin befolkning. Vilket är nästa steg i åderlåtningen? Är det indragningar av linjer eller inskränkningar i turlistor? Nej, så får det givetvis inte bli! Personligen vill jag ändå och ännu tro att landskapsregeringen har positiva planer som bör sjösättas i vår skärgård snarast. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Juslin. Jag blir lite ambivalent när jag tittar på Liberalernas motioner. Det finns motioner som handlar om nollbudgetering, det finns motioner som handlar om att man ska konkurrensutsätta och privatisera och sedan finns det motioner som är lite motsatsen till det hela.

    1 500 av våra medborgare är arbetslösa. Jag är säker på att lejonparten av dem gärna skulle ha bytt två veckors semesterpremie om de hade fått vara kvar på arbete och haft sina arbetsplatser kvar. På något sätt tycker jag att det här inte är riktigt schyst mot dessa 1 500. Jag förstår mycket väl att ingen ville byta ut - eller kanske inte alla kan och vill byta ut - sina två veckor mot ledighet, men vi måste alla hjälpas åt i det här läget. Jag förstår inte riktigt, i ena fallet är man beredd att privatisera och kanske driva lite högerpolitik i nästa skede så är det ungefär motsatsen.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 16:54

    Tack ledamot Höglund. Jo, jag tycker att det här förfaringssättet är väldigt fegt. Det är missriktad kosmetika, det hjälper bara för stunden. Det behövs säkerligen också strukturella åtgärder inom förvaltningen. Man måste gå tillbaka och se i lagstiftningen vilka lagstadgade uppgifterna man har, därefter prioritera och välja. Jag tror inte heller att ledamot Höglund, som ekonom, förespråkar schabloner och osthyvelprincipen. Det är ingen bra metod. Man måste våga välja.


  • Det ena utesluter inte det andra. Man ska absolut titta på strukturer där man ser någon om förändring som kanske både blir bättre och billigare.

    Hur det här gick till från början har jag ingen aning om. Förfaringssättet i sig är ju inte helt obekant. Det här är ju samma sak som man har gjort i kommunerna. Man har fört den här diskussion där med anställda helt enkelt bara för att kunna få ekonomin att gå ihop och då förhoppningsvis slippa permittera som är betydligt värre. Det är bättre att folk har möjlighet att få vara på jobb. Måhända att lönen blir något sämre. Ledigheten blir lite längre, men totalt sett så är det här en betydligt bättre metod. Sedan är det alltid någon som drabbas galet på något sätt och som är i stort behov av de här pengarna och har räknat med dem och budgeterat dem i sin privata ekonomi.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 16:55

    Tack ledamot Höglund. Jag är inte emot att man ska kunna byta semesterersättningen mot ledighet. Det är många som gör det och det är helt korrekt. Men det är inte okej att man "påtvingar" det här förfaringssättet på alla. Man måste kunna göra prioriteringar för att kunna komma fram till samma ekonomiska mål, men det krävs mod och det tycker jag att ha saknats. Man gör det enkelt, man tillämpar en schablon på alla.


  • Tack, fru talman! Tack till ledamot Juslin för det här anförandet. Jag var inne på ungefär samma tongångar i mitt anförande häromdagen. Det här betyder ju att man inte får tvinga de anställda till den här åtgärden. Det måste vara en frivillighet. Är det så att landskapsregeringen har förfarit på det sättet så måste man i finans- och näringsutskottet titta på detta, för annars är det rentav övervåld mot sin personal som man inte kan utöva.

    Sedan så har ledamoten helt rätt i sin analys om att det är strukturella åtgärder man måste hitta. Den här åtgärden, att göra inbesparingar på personalen och deras semesterersättning, är liksom värme för stunden. Men det är definitivt ingen uthållig åtgärd.


  • Fru talman! Jag tänkte prata lite allmänt och generellt.

    Det har varit en intressant budgetdebatt tycker jag. Det har varit många åsikter å ena sidan och å andra sidan. ibland är det lite för mycket borgerlig politik och ibland är det lite för lite borgerlig politik. Ibland är det en socialdemokratisk partikongress vi är på, ibland är det något annat som jag har blivit beskylld för under den senaste tiden.

    Ledamot Holmberg, som blottade sin okunskap men ingenting annat vill jag säga, brukar säga att det måste mera bidrag till näringslivet samtidigt som det blir för mycket bidrag till näringslivet. Det här är något som förstås är ganska intressant. Vad är rätt att göra?

    De senaste sex månaderna har hela det politiska systemet lite satts ur spel eller ur sin balans. Vi hör från Socialdemokraterna att vi borde få ta del av finska bidrag, finska stöd och de finska systemen. Business Finland var oerhört viktigt att vi skulle få ta del av. Sedan fick vi ta del av alla finska stöd och bidrag under resans gång, för vi har haft en bra kontakt med både ministerier, politiker och tjänstemän, men då var inte heller det riktig bra, utan då skulle vi haft 0,45 procent av de budgeterade tilläggsmedlen istället. Man kanske inte kan ha å ena sidan och å andra sidan samtidigt. I en sådan här kaotisk tid så måste man någonstans välja vilken väg man går.

    Landskapsregeringen tog beslutet att eftersom självstyrelsen sätts på paus eller på undantag så är det helt självklart att de åländska företagen ska ha samma förutsättningar som de finska företagen och vara en del av de finska stödsystem som har lanserats från finska sidan. Än så länge så har vi det, förutom då systemet som gick via Business Finland precis i början och det var en akut åtgärd som den finska regeringen och näringsministern gjorde. De ville hjälpa sina företag så fort som det bara var möjligt. Det visade sig sedan att det inte riktigt var optimalt. Mycket av pengarna gick kanske inte riktigt till rätt företag och det var många konsulter som lyckades hitta sätt att mjölka statskassan på. Detta har man ju dragit tillbaka, gjort om och gjort rätt.

    Jag tänkte bara nämna lite av alla de stödsystem som kommit i gång de senaste sex månaderna. Ni vet om våra egna likviditetslån och de stöden, det är alltså dryga 6 miljoner euro som har kanaliserats ut i form av stöd till de åländska bolagen som har haft ett akut likviditetsbehov, vilket också har hjälpt dem att överleva den här kaotiska tiden. Vi ser faktiskt egentligen inget bolag som har gått i konkurs ännu på grund av coronan. Det är många som har det kämpigt och många som har det tufft, men det här likviditetslånet och stödet har betytt oerhört mycket för många. Det är över 110 stycken som har sökt det och, som sagt, över 6 miljoner som har kanaliserats ut.

    Det har betytt att vi med Finnveras hjälp och landskapsborgen också har kunnat se till att företagen ska ha en motprestation för att få det här bidraget. Man har fått lånelöfte vilket många inte har lyft ännu, regelverket säger ju att man måste lyfta minst lika mycket för att man inte ska bli återbetalningsskyldig. Många har inte lyft något, men några har lyft en del. Jag tror inte att någon har lyft allt ännu. Det här är också bra, för det betyder att i den fortsatta osäkerheten som vi går in i nu den här vintern så finns det en reserv för företag att ta tag i angående lånelöfte som man har fått från sin bank. Man behöver inte sätta sin egen säkerhet i sitt företag ännu.

    Detta är två paket som kompletterar de finska stöden väldigt bra. Det är alltså stöd via kommunerna och vi har jord-, skogs och fiskeristöden, 3 000-10 000 euro till fiskerisektorn och 5 000-10 000 euro som är extra via NTM-centralen. Vi har kostnadsstöd, restaurangsstöd och återlåning av moms bland annat som också åländska företag har kunnat ta del av, vilket har varit bra, under den här tiden.

    Sedan ett stöd som ofta glöms bort och som jag skulle lyfta upp, det är det temporära stödet via AMS. Det gick till dem som blev permitterade men som också - tack vare den blankettlagstiftning vi har - de åländska egenföretagarna har kunnat ta del av. Jag räknade lite, men det är svårt att säga exakt hur mycket pengar som har gått ut, det är ungefär 280 företagare som har tagit del av det här stödet under den här perioden. Räknar vi att de också fick 30 euro extra i förhöjning, vilket de också fick under halva mars och ändå fram till juni, så är det nästan 2 miljoner euro som har gått ut via AMS till företagen också.

    Jag vill hävda att landskapsregeringens åtgärder har varit ganska kompletta. Så här med facit i hand sex månader in i en pandemi, en kris, en katastrof och ett osäkert läge så är det ganska lite som jag hade önskat att vi hade gjort på ett annat sätt. Jag tycker att vi har hjälpt människorna, vi har hjälpt företagen och vi kan se att många har fått hjälp. Visst finns det de som har hamnat i kläm. Det finns företag som har haft 28 procents kostnadsminskning och nivån för att få kostnadsersättning från finska staten är 30 så man fick liksom noll därifrån. Det är ju kanske orättvist, synd eller beklagligt förstås för dem. Inget system går att få klockrent välfungerande där ingen, så att säga, hamnar på fel sida om gränsen.

    Jag tycker att sommarlovspraktiken var ett väldigt bra initiativ. Det är 403 eller till och med några till faktiskt som fick en sommarpraktikplats. När man tittar på enkäten som Åland näringsliv gjorde, där drygt hälften svarade, så var det väldigt många som fick en förlängning av avtalet eller ett nytt avtal för det var ju landskapets kollektivavtal som man fick lön på. Det var väldigt många vittnesmål som kom in under resans gång där företagare var väldigt tacksamma för de hade inte anställt någon sommarpraktikant eller sommarextra den här sommaren, men tack vare detta så gjorde man det och personen i fråga har fått fortsätta att jobba och har garanterat sommarjobb nästa sommar. Det finns många mammor som hört av sig, och pappor också för den delen, som är tacksamma över att deras ungdomar har fått möjlighet till en praktikplats, möjlighet att tjäna egna pengar och möjlighet att lära sig hur det är det ute i verkligheten. Jag är väldigt stolt över sommarpraktikantsystemet som syddes ihop med diskussion med Ålands näringsliv, fackföreningarna och med trollerikonstnären i form av avdelningschef Linnea som styrde upp med finansavdelningen. Finansavdelningen skrev 403 stycken anställningsavtal med att ungdomar och koordinerade ihop kontonummer med skattekort. All administrativa börda lades på finansavdelningen i en sådan här exceptionell tid. Men det var värt de pengarna som det kostade, 1 000 euro per individ, och det skapade 40 000 arbetstimmar plus ungefär lika mycket till i arbetstimmar som företagen sedan betalade.

    Det här systemet går definitivt att utveckla vidare och göra bättre till nästa sommar och det kommer garanterat inte att se ut som det gjorde den här sommaren. Är det en normal sommar nästa sommar och vi firar Ålands hundra års kalas, har en ny boom av turister från vår närregion så kanske det inte ens kommer att finnas ett system som hjälper till, utan då sköter arbetsmarknaden det här själv. Men detta har varit ett bra sätt att hjälpa ungdomar som annars har svårt att få ett sommarjobb, mycket på grund av de regelverk som vi skapar i den salen t.ex. att man inte får servera vin på restaurang osv.

    Jag vill också vilja prata lite om digitaliseringen, även om jag ser att tiden går fort och jag har överskridit min tid redan. Jag hade inte tänkt säga så mycket men uppenbarligen så har jag en utmaning med mig själv

    Digitaliseringen är ju någonting som har lyfts av flera stycken i den här debatten. Nej, vi kommer inte att skrota ÅDA. Jag tyckte att ledamot Jesper Josefsson hade ett bra inlägg där han försökte förklara landskapsregeringens syn på det här, även om han inte sitter med i landskapsregeringen så har han uppfattat det ganska bra.

    Vi bör stärka landskapsregeringens interna kompetens när det kommer till digitalisering. Vad betyder det här? Det är väldigt enkelt att säga digitalisering. Men jag har märkt att väldigt många har olika åsikter om vad digitalisering är, beroende på vilket perspektiv man kommer in ifrån. Är det Office 365? Är det lagtingets fantastiska parlamentariska system? Är det processerna i hur man jobbar i digitala verktyg eller vad är det riktigt? Ja, det är den här frågan som faktiskt är ganska otydlig och väldigt otydlig i förvaltningen och även vår beställarroll mot ÅDA. Vi kanske trodde för sju år sedan, när jag själv var med och skapade ÅDA i den landskapsregering som var då, att om vi sätter alla som kan någonting om internet i samma företag eller samma bolagskonstruktion så kommer det att lösa sig automatiskt. Så är ju inte fallet.

    Jag har börjat tittat mer och mer på det här ur flera perspektiv. Jag tror att man behöver kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi behöver stärka vår egen interna kompetens. Jag tror att vi behöver ha - som det heter fint på amerikanska - en CIO, alltså en chef för det interna informationsflödet och informationssystemen som vi har. Jag har försökt förklara det när jag pratar med folk i huset och med mina regeringskollegor och med andra - även om man inte ska nämna personer vid namn så gör jag det ändå vid det här tillfället - att det är Knut Lönnroth. Jag har sagt att vi behöver ha en Knut Lönnroth fast inom IT. En person med hög kompetens, hög integritet och hög social förmåga som har bra ledarskapsegenheter och som kan hjälpa den här förvaltningen att tänka. Att man från förvaltningen vågar gå till de här personen, sätta sig ner med sina egna utmaningar man har på sin avdelning och känna att det är inte någon konsult som man går till och erkänner sina svagheter för, utan det är någon som vill mig väl och oss väl. Vi ska göra det bra tillsammans. Jag tror att det är något som vi måste börja med, att hitta den här "Knut". Jag brukar ibland skoja och säga att vi ska ha någonting som är "knutmärkt".

    Sedan tror jag också att vi måste jobba underifrån. Det handlar om de grundläggande systemen; e-arkiv, identifikationen för hur du loggar in i olika system, ärendehanteringen, e-tjänster och ekonomisystem. Allt detta måste vara på plats. Allt vi gör måste hänga ihop hela vägen. Den digitalisering som vi gör inom skärgårdstrafiken måste hänga ihop hela vägen till ekonomisystem. Är det så att någonting ska lagras så ska det kunna lagra i ett e-arkiv. Samma med studiestödssystem, det ska inte sluta med att vi printar ut en PDF-blankett och sparar det i ett arkivskåp. Ett system upphandlas nu efter 10-12 år och förhoppningsvis ska det snart vara i kraft. Så det finns mycket att göra där.

    Sedan tror jag också att vi behöver utgå ifrån att var och en ska sköta sitt, men att vi ska göra det tillsammans. Det här är kanske en ganska svår tanke att tänka och det kommer också att ta ett tag innan vi har hittat alla former för det här.

    Jag tror att kommunerna har sina utmaningar, ÅHS och KST har sina utmaningar, skolorna har sina utmaningar och landskapsförvaltningen har sina utmaningar. Detta är inget som någon Knut kan lösa för alla dessa fyra organisationerna. Jag tror att skolorna behöver sitta ner tillsamman; grundskolan, högskolan, gymnasieskolan och alla våra skolor, och tänka hur de på bästa sätt kan använda digitala system och en digital utveckling för att skapa de bästa tänkbara systemen och utbildningsmöjligheterna och använda den digitala möjligheten för skolorna. Det tror jag att man kan tänka bäst tillsammans.

    Jag tror att kommunerna vet vad kommuninvånarna behöver och vilka behov som finns i de små och de stora kommunerna och det är någonting helt annat än vad landskapsregeringen har för behov på näringsavdelningen, på jaktförvaltningen eller på trafikavdelningen. Det här är någonting som man behöver kunna jobba med parallellt samtidigt.

    Jag hade ärligt hoppats kunna sätta väldigt mycket tid och kraft på de här frågorna när jag tackade ja till den här tjänsten för lite drygt ett halvt år sedan. Jag kände att jag hade någon sorts koll på de tidigare områdena med jordbruk, skogsbruk, fiske, turism, industri, arbetsmarknad och allt vad som ligger på näringsministern axlar, eftersom jag har gjort det här jobbet tidigare. Jag tycker att digitaliseringen är en bra sak att lägga till. Det kräver egentligen en minister bara i sig och det skulle behövas en minister kanske bara för sig för att kunna vara den som tillsammans med en förvaltning väger olika vägval mot varandra och väger olika prioriteringar mot varandra. Det har varit lite dåligt den senaste tiden. De senaste sex månaderna så har den här bollen legat ganska stilla för min egen del. Det har varit fokus på något annat som ni förstår.

    Men med den här skrivningen i tilläggsbudget så ser jag fram emot att på allvar kunna börja jobba med de här frågorna igen. Det första konkreta som vi kommer att behöva göra är alltså att hitta en CIO. Jag tror att det finns både duktiga män och kvinnor därute, både på och utanför Åland, som skulle se en stor utmaning och en glädje i att få vara med och transformera den offentliga landskapsförvaltningens behov av digitalisering för framtiden. Så där någonstans, herr talman, så avslutar jag.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Gällande bidrag, visst, jag har varit av den uppfattningen att corona har krävt snabba akuta bidrag ut till vårt näringsliv och det står jag för. Sedan kan vi kanske inte jämföra dem med hållbart skogsbruksbidrag. Det är två olika changer.

    Jag föreslår, jag tycker det skulle vara jättefräscht av näringsministern, kanske så fort oktober kommer, att man kunde samla lagtinget och ha en öppen diskussion om näringspolitiken, strukturer och reformer. Så att man inte behöver prata så mycket skyttegravspolitik sedan när man kommer hit till salen.

    Jag tror att ledamot Fellman var inne på att man kanske kunde ha motsvarande samlingen när det gäller IT. Jag tror att man pratar lite runt varandra i dag, man pratar kanske om varandra istället för med varandra, precis som också någon annan nämnde. Jag tror att några sådana samlingar skulle göra mumma inför årsbudgeten. Jag hoppas att näringsministern kan gå i bräschen för det.


  • Jag kan hålla med. Jag tror att det är mycket attityd och inställning och en kompetensfråga för oss allihop. Det är inga enkla frågor. Digitaliseringen för landskapet är ingenting som man löser på en kafferast så där, utan det kommer att ta tid och det kommer förmodligen att vara en lång resa innan vi är i mål och även när det gäller näringspolitiken. Det är lätt att säga strukturella reformer. Men vad är strukturella reformer, särskilt inom näringspolitiken? Så visst kan man sätta sig ner och ha lite aftonskolor runt det här och jobba - som jag tycker att Liberalerna gjorde - konstruktivt med den rapport som man hade doktor Rosenqvist att skriva. Det var ett konstruktivt sätt att tackla utmaningen, inte bara säga strukturella reformer utan även komma med konkreta förslag på hur man kunde göra.


  • Tack, talman! Reformer överlag, det kanske inte bara ska vara inhyst inom näringspolitiken utan överlag vad vi behöver ha. Orden reform och struktur har vi nämnt lika mycket som orden tillväxt och bidrag här i salen.

    Ett exempel, när jag cyklar och handlar till Kantarellen på nya fina cykelvägen som passerar Jomala gränsen så ser jag Kraftnät Åland, jag ser Ålands Elandelslag och jag vet också att det finns motsvarande bolag inom Mariehamn. Vi har el samlat på en väldigt liten yta, separata bolag med egna stora lager etc. Där finns det ju en stor sak att göra med tanke på att el, vatten och avlopp är en av de saker som näringslivet har påpekat att är väldigt dyrt på Åland. Det finns sådana här övergripande stora saker som man skulle behöva titta på för att verkligen kunna komma framåt med stora kliv.


  • Tack, herr talman! Jag hoppas att ingivelsen att sätta ännu en minister i den här regeringen mera var ett skämt från ministerns sida. Jag tycker att man redan nu har en för mycket.

    När det gäller Business Finland så kom nyheten ut, den finska regeringen reagerade väldigt kraftfullt på krisen i Finland och kom väldigt snabbt med åtgärder. Den första signalen som kom ut i nyheterna var att Åland blir utanför alla dessa stödsystem. Då tyckte jag att så här får det inte gå till, självklart måste Åland tas med under undantagstillfällen. Jag är glad att man fick den här dörren öppnad och att åländska företag kom in.

    Efter det har det kommit tilläggsbudget på tilläggsbudget. Om inte Åland kan få hem någonting av de här tilläggsbudgetarna, hur ska Åland kompenseras ekonomiskt för undantagstiden?


  • Herr talman! Det här är någonting som landskapsregering har en liten lista på. Vi fyller på alla de saker som vi anser att hör till finsk behörighet eller finns ett ansvar över att finansieras på Åland. Det kommer en dag när vi ska reda ut vad notan är och vem som ska betala vad.

    När det sedan kommer till att den finska regeringen var snabb ut med åtgärder via Business Finland så håller vi både med och inte med där. Jag tycker jag att Ålands landskapsregering var snabbare ut. Det har också visat sig att pengarna har gjort mer nytta och gått snabbare att få ut i det åländska näringslivet via det system som landskapsregeringen lanserade med likviditetslånen och stöden.

    Krisen, undantagstillståndet infördes den 16 mars. Vi hade fyra-fem stycken snabba möten med branschorganisationerna. Första stödbeslutet gjorde vi den 31 mars, två veckor senare.


  • Tack, herr talman! Om någon hör någonting här i bruset...

    Jag tror att det är väldigt värdefullt de åtgärder som den åländska landskapsregering har gjort. Men nu är vi i ett läge där vi behöver finansiering. Landskapsregeringens lösning är att komma och begära om lån. Borde man inte satsa ytterligare ansträngningar på att få hem resurser från rikssidan och fylla på kassan här hemma med sådana medel som faktiskt borde kompenseras från rikssidan? Jag tror ju inte att vi har så mycket att hämta via paragraf 51 och att den notan ska redas upp kanske om ett år eller någonting sådant, när staten i dag redan lånar närmare 11 miljarder för att klara sin försörjning. Den resan tror jag inte blir gjort, utan jag tror att det gäller att väldigt kraftfullt här och nu få hem vad man kan från rikssidan.


  • Herr talman! Ska Åland få någonting från den finska regeringen så är det baserat på lag tror jag. Jag tror inte det går att med ett muntligt löfte, från någon minister eller ministerium, ta det löftet och gå till banken och hämta ut pengarna, utan det kommer att vara baserat på den lagstiftning som finns.

    Särskilt bidrag är en möjlighet som vi kan använda. Vi har haft och fört en dialog med finska ministrar och regeringen under hela den här tiden. Bland annat ålandsministern har också bekräftat att det kommer en dag när vi ska reda upp det här. Men just nu och i den här akuta krisen så har inte det varit det absolut viktigaste för landskapsregeringen. Vi har sett till att det åländska näringslivet har likvida medel. Vi har sett till att de åländska företagen får samma möjlighet till stöd som de finska företagen har fått plus de extra miljonerna, som jag räknade upp, närmare snart tio miljoner via AMS-stödet och likviditetsbidraget. Men det kommer nog en dag när vi kommer att kunna sammanställa allt, men på bara ett löfte (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ministern började sitt anförande i dagens plenum att han stundvis har upplevt sig delta i en socialdemokratisk partikongress. Vet du va? Håll dig lugn! Det är ingen som har sjungit Internationalen ännu, även om det är trevligt.

    Men visst är det trevligt när de ideologiska skiljelinjerna börjar utskilja sig lite mera i debatten. Personligen så har jag haft stor respekt för den utsatta situationen som regeringen i riket och regeringen här har haft. Men det kanske börjar bli dags att ifrågasätta hur man vill att samhället tar sig framåt eller inte.


  • Tack, talman! Jag skulle egentligen ha inlett mitt anförande med att säga att jag tycker att de åtgärder som vi har gjort hittills så har utfallit väldigt bra. Jag vill berömma sommarlovspraktikanterna som verkligen har gjort skillnad. Jag vill ta tillfället i akt här och göra det. Det har inte heller varit så lätt för er i landskapsregeringen att orientera rätt när dimman har varit tjock. Bra jobbat minister Karlström!


  • Nej, jag tycker att vi på något sätt ska lära oss mycket av de här sista sex månaderna. Vad som har skett är att det har blivit ett agilt arbetssätt inom landskapsregeringen. Man har vidtagit åtgärder och så har man värderat dem i efterhand när man har satt igång dem. Det är kanske inte alltid att rekommendera när det gäller lagstiftning, men ibland kan det vara bra att se att man kanske ska göra saker och sedan vara ganska snabb med att göra andra saker om man märker att det går åt fel håll. De beslut och de vägval vi har valt under den senaste sex månaders perioden tycker jag visar att man kan vara agil inom ett politiskt ledarskap och en politisk organisation. Detta är något som jag tycker att vi ska ta fasta på. Jag ser också att förvaltningen har känt en intressant spänning i det här nya sättet som vi har tvingats in i och som jag annars tror att inte hade blivit av, möten via digitala medier osv.


  • Absolut. Och just att man har kunnat använda självstyrelsen till att göra sådana här typer av åtgärder som sommarlovspraktikanter och nu sysselsättningsstödet i ett exceptionellt läge, så det har varit bra och kreativt.


  • Herr talman! Det är liksom ett samspel mellan både mellan politiker och tjänstemän och också en stor del av kommunikation och möten med berörda branschorganisationer, fackförbund och banker som har gjort det här möjligt. Vi har sett styrkan i det lilla åländska samhället. Vi kan sätta oss runt samma bord och dra och argumentera med och mot varandra och tillsammans sedan ta ett beslut vilket håll vi går. Det här kan man nog inte göra någon annanstans än här. Var ska näringsministern sätta sig med alla tre banker, alla tre branschorganisationer och alla fackföreningar runt ett och samma bord och diskutera? Det går inte! Men på Åland går det och det är en styrka som vi ska vara stolta över och som vi ska använda oftare.


  • Ledamot Gyrid Högman Anförande | 17:23

    Jag har varit lite agil och varit på ett möte så jag har missat lite av den här debatten. Jag kanske kommer att upprepa saker och ting.

    Under de här dagarna som vi har debatterat tilläggsbudgeten 4 så har mycket sagts. Man kan inte klaga på debattglädjen eller motionerna. Det visar på ett stort engagemang och en stor aktivitet i lagtinget. Man kan konstatera att alla, oavsett om man tillhör regeringsblocket eller oppositionen, har samma mål, Ålands bästa!

    Det gäller att med minsta möjliga skada för ålänningarna, deras värv och företag bemästra de svårigheter som vi drabbats av. Det som måste beaktas är de många osäkra faktorerna; hur stora blir inkomstminskningarna, när kommer sjöfarten igång på riktigt, när börjar folk resa igen och när kommer vaccinet? Vi här på Åland är i mångt och mycket en bricka i ett spel med få möjligheter att påverka. Det betyder inte att vi inte ska påverka om vi kan. Gränsen mot Sverige har inneburit mycket stora svårigheter. Man ska komma ihåg att Sverige kallades under självstyrelsens början för moderlandet. Sverige är faktiskt moderlandet både för Åland och Finland.

    Jag tror att vi alla både till kvinns och till mans gjort oss skyldiga och kommer att göra oss skyldiga till misstaget att se enkla lösningar då vi befunnit oss långt från problemets kärna. Ju mer vi får kännedom och ju mer vi blir insatta desto svårare ter sig lösningen och man inser att quick fix i värsta fall skulle förvärra inte förbättra. Så även ett kraftigt agerande och drastiska ingrepp, eller kanske man ska säga tillgrepp, är önskvärda så är tålamod en god egenskap, så att varje agerande har ett så brett och klargörande underlag att man tydligt kan se vilka konsekvenserna är, och så att man inte i alltför stor iver också river ner något man inte önskar eller rullar kostnader framför sig eller i värsta fall skapar kostnader längre fram i tiden. Men att det kommer att behövas krafttag och obekväma beslut är helt klart. Jag kommer från ett sådant möte med obekväma beslut.

    Det är klassiskt att se utbildning och kompetenshöjande åtgärder som en del som samhället kan ta till vid konjunktursvackor. Landskapsregeringen har i snabb takt ordnat många olika utbildningspaket, bl.a. vid Ålands yrkesgymnasiet och sett till att det fanns tillräckligt med utbildningsplatser hösten 2020. Vid yrkesgymnasiet kommer under läsåret 2020-2021 att ordnas kurser och kompetenshöjande utbildning för 300 arbetslösa personer, vilket kan jämföras med en hel årskurs. Naturligtvis kommer inte alla att gå ett helt år, utan det finns anpassade kurser, kortare och längre. En av dessa vuxenutbildningar, datanom, startar i januari och nu i september kan man anmäla sig. Uppskovet ger möjlighet till bättre förberedelse för att göra utbildningen så bra som möjligt. Här är jag övertygad om att tjänstemännen som ser hela bilden kan ta ett övervägt beslut. Och att skjuta upp några månader är inte samma sak som att ta bort. Ta bort är inte en synonym till skjuta upp. De som praktiskt arbetar med förberedelser och organisation måste få andrum att planera på bästa sätt.

    År 2020 – ett tal som är lätt att komma ihåg och som också kommer att gå till historien, inte för de många tilläggsbudgetarnas tid utan som det år då mänskligheten drabbades av en pandemi som förlamade hela världen.

    Under århundraden har mänskligheten drabbats av farsoter. Fältsjukan 1808-1809 utplånade hela familjer, spanska sjukan skördade unga människors liv och efter andra världskriget hemsöktes världen av polio. Och tuberkulosen kunde bemästras först vid slutet av 1940-talet.

    Vi människor är som maskrosor – vi reser oss igen! Och så kommer vi också att göra denna gång, även om det just nu ser hopplöst ut.

    Dagens tilläggsbudget måste man se som en förstahjälp, ett steg på vägen, ett försök att lindra, ett bandage eller ett plåster för att stoppa blodförlusten. Sedan kan man börja ta tag i problemen när patienten överlever. Det gäller att se ljuset och vad vi har. Åland är fortfarande en ö med ett avundsvärt läge. Vi är en brygga mellan Sverige, Finland och Baltikum. Vi har välutbildade människor, god barnomsorg, bra skolor och vi har möjlighet att ta hand om sjuka och de som blivit skröpliga på ålderns höst.

    En del av det som vi kallar guldkant kommer kanske att bli beskuret, men jag tror ändå att vi kommer igenom den här pärsen. Och även om jag som historiker tycker att det är intressant, spännande och lärorikt att se bakåt så måste man inse att det är framtiden som gäller. Det som är gjort är gjort och kan inte ändras, energi måste läggas på framtiden och inte på att älta det som är förgånget.

    I denna tilläggsbudget och den som kommer är strävansmålet klart. Inriktningen är balans mellan utgifter och inkomster. Man måste anpassa börsen efter utgifterna. Att sy in klänningen eller skaffa en mindre kostym räcker inte. Vi måste banta kroppen också och det är egentligen ganska mycket svårare än att sy en söm här och där och en sådan procedur tar tid. Ting tar tid och kräver tålamod och envetenhet stretande.

    Jag ska sluta mitt anförande med att citera Tomas Tranströmer som jag har gjort många gånger. Han skrev i en av sina dikter ”det blir aldrig färdigt och det är som det ska”. Och så är det, det kommer ständigt nya utmaningar och människor ska försöka klara dem. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman. Två saker; ledamot Högman nämnde att man ska ha tålamod och att det är viktigt att man inte gör saker för snabbt för det kan få konsekvenser. Nu när vi är inne i pandemin så kan vi konstatera att det finns många saker som man borde ha gjort för länge sedan. Jag tror att det tålamodet är på bristningsgränsen på många håll och kanter. Det är positivt att man ändå har ett manuskript att följa, man behöver inte gå efter vad som händer i pandemin utan det finns saker man borde ha gjort för länge sedan.

    En fråga vill jag ställa konkret. I Finland inför man nu läroplikt på ett annat sätt än vad den varit tidigare. Det kostar massor av pengar. Det kommer också att medföra att folkhögskolorna får en annan status eller en annan popularitet överlag. Som en strukturell åtgärd, hur ser ledamot Högman på Ålands folkhögskola? Skulle den kunna vara en underliggande del av Ålands gymnasium?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 17:32

    Jag vet att man på finskt håll håller på att fundera över en förlängd lärorikt. Jag vet också att man från utbildningsavdelningen har tittat på det här. Jag tror inte att underlaget är tillräckligt färdigt. Jag tror faktiskt, ledamot Holmberg, att du måste ha lite tålamod, förlåt för att jag kallade dig för du. Det är klart att en sådan här strukturförändring måste vi se till att vi får på ett bra sätt, även folkhögskolan, men jag tror inte tiden medger att jag utvecklar det här.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är en viktig sak, inte bara rent ekonomiskt men också kvalitativt för många ungdomar. Folkhögskolan fyller en viktig funktion. Jag tror att den kunde fylla en ännu större funktion om den skulle få resurser på ett annat sätt. Folkhögskolan för en aningen tynande tillvaro som har pågått under ganska många år, och de gör underverk med små medel. Jag ger det tipset åt ledamot Högman, snälla titta på det! Jag tror att bara skulle finnas vinster i det.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 17:34

    Vi ska se på alla möjligheter. Jag är säker på att utbildningsminister Hambrudd är varse på problematiken.


  • Talman! Tack för ordet. Jag ska presentera de tre budgetmotionerna som jag är första undertecknare till. Jag tänkte också faktiskt debattera budgetlagen som har kommit till lagtinget gällande sysselsättningsbidrag.

    Jag vill säga på förhand att jag kan dra över lite på tiden. Motionerna ska jag gå igenom med någon av en Clabbe Af Geijerstam stil har jag tänkt mig.

    Den första gäller satsningarna som har aviserats i de allmänna motiveringarna på digitalisering, näringslivsutveckling, utbildning och innovation. Det här tycker jag att är bekymmersamt. Det återkommer nämligen inte några skrivningar i detaljmotiveringarna, vilket gör - som ni alla känner till - att det inte finns någonting som binder eller ger det här uppdraget till utbildningsenheten överhuvudtaget.

    Ser man till exempel på gymnasielagens skrivningar, som också är citerade i motiveringen till den motionen, så kan man läsa att man SKA ge gymnasieutbildning och annan utbildning medan man KAN utföra beställningsuppdrag. Enligt gymnasielagen så är man skyldig att prioritera det lagstadgade. Hur man ska få in andra utbildningar inom den neddragna ramen, och utan skrivningar i detaljmotiveringen, det är ett stort frågetecken för mig. Jag utgår ifrån att finans- och näringsutskottet klarerar den frågan.

    Den andra motionen gäller plan för återhämtning där jag föreslår att landskapsregeringen ska ordna ett stort digitalt seminarium där man pratar om vilka branscher och vilka utbildningar som behövs. Var är hålen i det åländska näringslivet? Vilka är framtidens branscher? Jag menar att man kan göra det öppet och digitalt så att de som nu funderar på att omskola sig kan välja utbildningar där man faktiskt får jobb och att de som tänker starta bolag gör det i framtidsbranscher, så att vi inte får företag som dör ut på kort sikt.

    Den tredje budgetmotionen gäller digitaliseringen som ju har debatterats en hel del i dag. Vissa klartecken har kommit under debatten men jag hoppas att också finans- och näringsutskottet beskriver det i sitt betänkande.

    Det första jag anför är att man behöver ta fram det digitala ramverket, man behöver veta vad man vill innan man behöver anställa. Vad är målet för den digitala transformeringen på Åland? Är det att gå lika långt som Estland, att endast en myndighet får införa en informationspunkt om en människa eller är det någonting mindre? Var ska ambitionsnivån ligga? Det tror jag att är viktigt innan man söker sin chef för den här enheten. Det beror helt och hållet på vilken vision man har.

    Det är också viktigt att inte dubblera poster och kostnader med ÅDA. Jag och Liberalerna trycker på att digitaliseringen ingalunda kommer att leda till att organisationen, alltså förvaltningen, blir mer effektiv, mer modern och mera agil per se. För att uppnå det så behöver digitaliseringen och en organisationskultursförändring ske hand i hand.

    Talman! Nu över till budgetlagen. Jag vill inledningsvis säga att jag inte är emot det här lagförslaget, men jag vill problematisera och diskutera, särskilt förslaget om stöd för arbetslösa som startar företag.

    Men först kort om stödet till arbetsgivare. Sysselsättningen är kanske det mest akuta och största problemet nu. Det gäller sannerligen att återställa efterfrågan och garantera exportmöjligheter för Åland. Min bedömning, som är ytterst lekmannamässig, är att arbetsmarknaden fortfarande är i ett sådant kaos att denna insats inte påverkar särskilt mycket.

    En fråga som då uppstår är; när når den åländska ekonomin och arbetsmarknaden sin botten? När kommer återhämtningen att påbörjas eller har vi redan passerat det? För när marknaden börjar återhämta sig så borde man inte ha denna typ av störande moment på marknaden. Det är min fasta övertygelse. Så jag ber finans- och näringsutskottet noga överväga tidsperioden för vilken den här lagen är gällande och diskutera om den eventuellt är lite för lång helt enkelt.

    Sedan till stödet för arbetslösa som ska få ett tillägg om 30 € per dag för de som startar företag. Jag är skeptisk till stödet, men jag säger inte nej till det på stående fot men är som sagt skeptisk. Jag ska redogöra för mina dubier som jag hoppas att utskottet kan resonera kring i sin behandling.

    Argumentationen utgår i grunden från det att vi har väldigt många företag på Åland. Vi behöver företag som är lönsamma, företag som klarar av att reinvestera och anställa och bidra kraftigt till BNP.

    För det första; vem startar företag? Min uppfattning är att det krävs både kunskap och kompetens för att skapa företag som genererar tillväxt, och framförallt krävs det människor som är beredda att skaffa sig en ny baby. För så är det, företagen blir som en familjemedlem som kräver att man är på plats när kunderna kommer, precis som hungriga små barn måste matas om natten.

    Jag tycker att finans- och näringsutskottet behöver analysera den här aspekten och höra exempelvis AMS om bedömningar kring vilka grupper som nu tragiskt hamnat i arbetslöshet och därmed också förutsättningarna för att det skapas starka tillväxtföretag.

    Och på det temat vill jag lyfta frågan om att detta stöd enbart träffar de som är i arbetslöshet, medan andra som exempelvis redan har företag, och som har potential att växla ut, inte träffas av det här stödet. Jag ställde frågan men fick inget svar av ministern angående hur det går med dem som går på avgångsvederlag. Borde man ha satsat på något mer generellt stöd för nya och befintliga företag?

    En annan fråga som är värd att diskutera vill jag inleda med ett citat från en entreprenör: ”Skulle jag tro så lite på mitt bolag att jag var tvungen att få 1 400 € i månaden för att starta upp det så skulle jag utan diskussion låtit bli”. Och lite så är det, risken för att detta blir ett socialbidrag, som bara träffar dem i arbetslöshet som startar bolag, är stor. Risken för detta behöver också utskottet diskutera.

    Precis som näringsministern redogjorde för tidigare i replikväxling så är det redan kö till Ålands näringslivs ”Starta eget”- utbildningar. Är faktiskt den här satsningen nödvändig?

    Det här med tillväxtpolitik är inte enkelt. Det vi gör idag ger frukt om 5-10-15 år. Och frågan är vad vi ska satsa på, problemet är att ingen har svaret och förstås inte jag heller. Vi vet inte vilka av de företag som bildas idag som kommer att vara lönsamma om tio år.

    Under den senaste tiden har jag och liberalerna engagerat oss djupt i frågan och både tänkt och hämtat in en hel del kunskap bland annat den tillväxtrapport som vi beställde av doktor Rosenqvist. Vi har diskuterat frågan om den näringspolitik som förs idag och som har förts under många, många år. Jag pratar om bidragspolitiken. I ljuset av corona måste man våga ställa sig frågan; är det faktiskt rätt väg att gå? Eller borde vi börja närma oss den punkt där vi meddelar näringslivet att ni behöver stå på era egna ben för verksamheter som är utanför EU-programmen och i stället ingå ett samhällskontrakt med lägre avgifter och enklare regelverk? Om vi alls ska ge stödmedel, ska vi alls ge dem till haltande branscher eller företag, eller borde det finnas krav på kraftiga utväxlingsmöjligheter? Och visst är det så, jag vet, att lägre avgifter för el, vatten och avlopp har diskuterats och stötts och blötts i årtionden utan något större resultat. Men har vi faktiskt försökt på alla sätt och vis?

    Ledamoten och kollegan Holmberg nämnde just ett gemensamt lager och samordning mellan elbolagen. Vad skulle hända om näringslivsdöden, som vi använder i dag, i stället skulle gå till lägre avgifter för alla istället för till specifika bolag? Är det en förnuftig behörighetsfördelning som vi har idag mellan landskapet och kommunerna gällande näringslivspolitiken?

    Och på tal om kommunerna, har vi tillräckligt diskuterat hur vi kan använda planeringsverktyget för att skaffa bättre näringslivsförutsättningar?

    Talman! Det sistnämnda är ju förstås på gränsen till filosofi, men jag tror att det är dags att vi tar diskussionen. Vi är vana med ett samhälle som ständigt utökar sin service och därmed fråntar såväl medborgare som företag både svängrum och ansvar. Jag och Liberalerna vänder oss emot att exempelvis social jour skulle vara det första som det dras in på. I ett post coronasamhälle så måste vi sannerligen var beredda på att ta hand om de allra svagaste. Men kanske, kanske att den stora medelklassen och höginkomsttagare och även företagen måste vara beredda på att stå mera på egna ben, men då väntar ett stort och svårt arbete från samhällets sida. Tack, talman!


  • Tack, talman! Det är kort om tid i replikerna. Har vi nått botten? Nej, jag tror ju inte det. Vi går nu in i en mörkare tid där den ekonomiska aktiviteten är lägre än normalt. Det är klart att med 1 547 arbetslösa och en rederinäring som står på någon sorts linje, som man inte vet var den kommer att sluta, så är det klart att vi inte har nått botten.

    Därför är alla åtgärder som vi kan göra just nu viktiga, och de kan man inte sätta in i ett större sammanhang som man ska fortsätta med år efter år efter år. Det här är en akut insats eller en temporär insats nu. Därför är också lagförslaget temporärt och gäller fram till sista juni.

    Alla företag börjar smått brukar jag tänka. Apple började i ett garage och Microsoft började i ett garage. Alla företag har börjat någonstans. Ofta har de framgångsrika börjat smått och ensamma. Man vet inte vilka som kommer att bli de stora företagen i framtiden.


  • Jag efterfrågar förstås akuta åtgärder men som också har bärighet på sikt. Min fråga till det här lagförslaget är, jo det behövs en bredd av företag, det lyfte jag också i mitt anförande och man vet inte vilket som är morgondagens lönsamma företag, men varför tror vi att de företagen ska växa specifikt ur gruppen arbetslösa idag? Varför kan det inte vara så att befintliga företag, som i dag har svårt, kunde göra insatser och skulle få det att växla ut eller sådana som redan har ett jobb vid sidan om. Varför tror vi att det är just den här gruppen arbetslösa som den här frukten ska bära ur?


  • Talman! Det ena motsätter inte andra. Vi vet att företag som kan växla upp nu kan få 75 procents lönefinansieringsstöd via den här lagstiftningen om man satsar på att utveckla sitt företag och hittar någon människa som man vill få in i sitt företag. Det är ett bra system.

    Det andra, såsom jag sade i mitt anförande, så tror jag att det är många människor som har haft en trygg arbetsplats under 10-15-20 år men som kanske haft en dröm att göra någonting annat och starta eget. De har inte haft behovet tidigare för de har haft sin trygga arbetsplats och livet har funkat bra. Nu öppnas det upp en möjlighet, men i stället för att leva på 600 euro i arbetslöshetsersättning så kan man nu få 1 400 vilket gör att man kanske tar steget och provar i stället för att återgå till att bli en anställd. Jag uppmuntrar entreprenörskap och företagsamhet. Nu finns en chans, i sex månader kan du få finansiering fram till sista mars, men gör det nu!


  • Talman! Precis som näringsministern sade så är det redan idag kö till Ålands näringslivs "starta eget"-utbildningar. Jag tror att det finns en stor risk att de här pengarna inte kommer att ha utväxling i tillväxt. Jag är helt övertygad om att de här pengarna kommer att leda till fler företag. Men jag är också övertygad om att fler företag kommer att komma oavsett de här medlen eller inte.

    Det som jag har mina dubier kring är; kommer det här att ha bärighet på lång sikt? Som akut åtgärd så kan man ju förstås prata om att det är bra om man ökar köpkraften hos medborgarna. Men jag tycker att det är dags att börja våga tänka långsiktigt och satsa på de nischer, de företag och de branscher där vi vet att en insatt euro skattepeng ger mera utväxling än hos andra.


  • Tack, talman! Jag är väl lite inne på samma spår som minister Karlström. Jag tror att de här pengarna kommer att få igång flera unga i synnerhet, som vill pröva på andra branscher. Det ger verkligen en möjlighet att vara mångsysslare. Man vet inte vilka företag som sedan växer ut ifrån det. Jag har inte samma uppfattning där som ledamot Zetterman. Jag tror att detta kommer att göra nytta.


  • Talman! Jag och ledamoten Mattsson hade den här diskussionen tidigare. Det finns många som är insatta i det åländska näringslivet som menar att mångsyssleriet är ett stort hinder för tillväxten, därför att folk ger inte hela sin själ och sitt hjärta in i företagen. Detta gäller flera olika sektorer. Jag menar att Åland nu behöver åtgärder som skapar en rejäl tillväxt som ökar BNP och satsningar på företag som har möjlighet att reinvestera och anställa. Som sagt, jag är inte emot det här lagstiftningspaketet som det ligger nu, men jag har starka dubier kring det.


  • I det här läget, precis just nu i det här krisläget så behöver väl Åland både och. Både så klart tillväxt men också sysselsättning och då är det här en av många möjligheter i ett större paket.

    Jag kan ju bara gå till mig själv. Det var det jag gjorde när jag flyttade hem till Åland, jag startade mitt eget företag. Jag hade inte direkt ett yrke men jag hittade många små olika och kunde på det sättet bygga min början till någon form av karriär. Jag tycker att det här var fantastiskt bra. Det kanske inte skapar tillväxt men det skapar sysselsättning och framtidstro för mig här hemma på Åland.


  • Talman! Under dagen har ledamoten Mattsson sagt flera gånger att det här stödet är ett sysselsättningsstöd. Och det är just precis det som jag diskuterade och varför jag har mina dubier kring det. Jag tror vi behöver mer än bara sysselsättning och jag tror att vi behöver tillväxtsatsningar.

    Det finns olika typer av företag på Åland. Mångsyssleriet, de små egna företagen, där man bara har sig själv som anställd eller har en anställd till, är jätteviktiga för Åland på många, många sätt och vis.

    Men det som jag efterfrågar just nu är morgondagens stora näringssektorer. Vi ser att många, många av de traditionella branscherna har det svårt på Åland. Det finns en osäkerhet kring hur de kommer att klara sig framöver. Vi ser ett fortsatt behov av utveckling och modernisering av den åländska näringslivspolitiken och förstås av arbetsmarknaden som sådan.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamot Zetterman och hennes motion gällande digitalisering. Den går egentligen helt i linje med de diskussioner som åtminstone jag har hört och varit med i.

    När det kommer till strategin och digitala ramverket så är det väldigt viktigt att man inte stressar fram det, utan verkligen inser vilka utmaningarna och problemen är. Det kanske behövs en utveckling av kompetensen för att faktiskt greppa det. Jag tror att det var Einstein som sade "om han hade en timme på sig att lösa ett problem så skulle han tänka på problemet i 55 minuter och spendera 5 minuter på lösningen".


  • Talman! Det kan var ett olycksfall i själva skrivandet, men det som jag reagerade på och som det står om i min budgetmotion - det kan te sig vara en petitess - men jag tycker att det viktiga är vilken grundinställning man har till det digitala. I tilläggsbudgeten står det så här: "Denna satsning på digitalisering kommer att inkludera alla områden inom förvaltningen vilket på sikt ska medföra en effektivare modernare och mer agil organisation". Jag tror inte att det stämmer. Jag tror att om du bara för in digitala system in i organisationen utan att arbeta med organisationsutveckling så får du exakt samma sak som du har idag, fast bara dyrare för ditt nya IT-system som du har köpt kostade mer än det förra. Alltså det behövs en aktiv modernisering också av förvaltningskulturen och det är minsann ingen lätt sak. Därför måste man också våga sätta det på pränt och börja jobba med det.


  • Jag håller återigen helt med. Jag tror också att ledamot Zetterman har mycket att komma med gällande den här frågan. Jag ser fram emot ett vidare samarbete.


  • Tack för det. Det blir ju så i de här diskussionerna att det ofta är olikheterna som uppmärksammas, men precis som jag sade i måndags i vårt gruppanförande så stöder vi Liberaler satsningar på både utbildning, näringslivsutveckling, sysselsättning och digitalisering. Det är ju en fråga om hur man gör det, det är de tankar vi ska bryta här och jag tycker att man ska våga ta debatten. Man ska våga säga när man är inte överens men också när man är överens. Så tack för det, ledamoten Josefsson!


  • Tack för ordet, herr talman. Det har varit många och långa tal i dag så jag ska försöka ta det här så snabbt som möjligt.

    Jag sprang mest runt här i måndags på grund av att vi hade massor av digitala möten i Nordiska rådet, så det är mycket möjligt att jag har missat en del. Jag hörde inte hela debatten i varje fall.

    Jag kan tänka mig - och det har jag också hört idag - att det säkert är fler än jag som är bekymrade inför vintern eller kanske man mera ska säga inför 2021. Jag noterar i min hemkommun, när man försöker få skatteprognoser om vad som händer med skattekraften, att det är såpass lång eftersläpning så att det är 2019 års siffror som vi håller på att diskutera nu. Så kanske det är 2021 som vi mera ska fundera på.

    Jag har kanske varit lite förvånad över att man från oppositionen har "sjåsat" upp den här budgeten såpass mycket som man har gjort. Jag ser den som en ganska enkel tilläggsbudget, en ganska enkel städarbudget. Det som förstås är uppmärksammat, med all rätt, så är ju lånefullmakten på 60 miljoner. Där finns det anledning att diskutera.

    Jag tror att den minnesgode vet att Ålands Framtid alltid har varit emot att landskapet ska ta upp lån och det är fortfarande min personliga grundinställning också. Man har pratat om att det är helt naturligt, företag tar upp lån och då måste man också kunna göra det inom det offentliga. Men den stora skillnaden är att företag i regel kan betala tillbaka sina lån, man har åtminstone instrument för hur man ska kunna göra det men det har inte landskapet Åland i och med att vi inte har beskattningsrätt.
    Det är det som har gjort mig ganska bekymrad. Vi har egentligen inte instrumenten i vår hand för att kunna styra hur vi ska betala tillbaka de lånen.

    Men observera, det är en fullmakt vi ger, det är inte något lån som vi tar nu. Jag hoppas och tror att inte så mycket av denna fullmakt ska behövas. Men jag har gått med på det och gett mitt stöd. Jag står bakom det här. Jag vill inte att Åland ska bli som Trumps USA, att man helt plötsligt inte kan betala ut löner eller löpande kostnader åt förvaltningen.

    Jag vill understryka att på ett gruppledarmöte, gruppledarna bakom regeringen, fick jag ett uttryckligt löfte om att man skulle ta fram sparförslag, att man skulle effektivisera och rationalisera verksamheten.

    Jag tror att det är viktigt att man tar det i tre olika steg. För det första att man renodlar vad förvaltningen riktigt ska hålla på med. Enligt mitt förmenande så håller förvaltningen på med lite allt mellan himmel och jord. Jag tror att det är viktigt att man renodlar vad förvaltningen ska göra. När man har fått svar på den frågan så är följande steg: Vad är det riktigt som ska utföras? Den tredje punkten är: Vad behövs det för resurser, ekonomiska och personella, för att man ska klara av det här?

    När jag ögnade igenom oppositionens motioner så blev jag verkligen glad. Det finns flera riktigt bra motioner. Jag tycker jag att vi har all anledning, också från regeringens sida, att sträcka ut handen och ta vara på dem. Jag tänker kanske främst på motion nummer 27 som pratar om konkurrensutsättning, att man med bibehållen servicenivå kan minska kostnaderna. Det sägs: "En utfasning av offentlig verksamhet till det privata näringslivet skapar nya möjligheter för både nya och etablerade företagare verksamma inom ett flertal branscher. Under 2021 inleds arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll bland annat av det allmänna vägnätet och av Ålands fiskodling Guttorp. Det sistnämnda har jag inte riktigt kunskapen om att uttala mig om det möjligt eller inte. Men rent generellt tycker jag att det här är en mycket bra formulering som vi har all anledning att ta fasta på.

    Det finns också en intressant motion om nollbudgetering. Jag har förstått att nollbudgetering inte riktigt innebär att man absolut inte sätter på en euro till på de anslag som finns. Jag har förstått att det inte betyder det, men det är ett intressant instrument som man också kan titta på.

    Och med det här vill jag säga att det pekar på att man både från regeringen och från oppositionen inser att vi befinner oss i en knepig situation, att vi måste tänka lite utanför boxen och att vi måste tänka nytt.

    Men jag vill understryka och säga att vi ska inte bara spara och effektivisera, det är minst lika viktigt att man försöker skapa tillväxt och att man försöker skapa intäkter.

    Debatten som jag hört idag så, som sagt var, det var ros till oppositionen. Jag tycker att kanske den kritik som har riktats från visst håll om återhämtningsfonden och hur man från landskapets sida tydligen inte har varit tillräckligt aktiv, men jag tror helt enkelt att man inte känner till att man länge, länge har jobbat med de här frågorna inom riksmyndigheterna utan att överhuvudtaget informera landskapet. Det var bara en ren tillfällighet att vår förvaltningschef fick reda på att det här var någonting som var på gång. Jag tror att alla som har suttit i regeringsställning vet att så här ser verkligheten ut.

    Det har också kommit lite kritik - onödig kanske också befogad - runt lagförslag 35, så därför ska jag avsluta med ett par ord om sysselsättningslagstiftningen. Det är givetvis viktigt att få ut folk i sysselsättning, det är en väldigt bra målsättning. Om det är en riktig sysselsättning eller konstgjord sysselsättning så kan inledningsvis vara svårt att avgöra. Men det finns ju givetvis, som har sagts, alltid risk med stöd, det skapar en viss obalans. Om vi tar den fördubblade dagpenningen så om jag inte missminner mig så landade man där också på ungefär 1 400 euro. Det ledde till att framförallt låglönebranscher hade svårt att rekrytera arbetskraft. För många konstaterade att här kan jag ju faktiskt leva ändå utan att jag behöver göra någonting. Jag kan säga helt öppet att det stödet var jag inte så där väldigt imponerad av.

    När det gäller ungdomspraktikanter så hörde jag till dem som var lite tveksamma. Men jag får lov att säga att det var ett lysande projekt. För det är väldigt få företag och företagare som faktiskt är beredda att ta in en 16-åring, tyvärr är jag den första att säga, för det kräver så mycket arbete att lära upp nya rutiner. Men det har visat sig att många väldigt unga 16-åringar har gjort väl ifrån sig, såpass väl att man har haft arbete resten av sommaren och garanterat arbete nästa sommar. Så det här var någonting som var väldigt bra. Det är ju alltid så att när man har facit i hand så då är det ju lätt att säga om det var bra eller dåligt.

    Nr det gäller det som vi debatterar idag de här två olika sysselsättningsstöden; stöden för att anställa och stöd för att starta företag, så finns det risker med det. Så är det förstås. Jag tror att alla arbetsgivare nog tackar ja till möjligheten att få arbetskraft om någon annan betalar 75 procent av lönen. Men det finns också möjligheter med det här och speciellt med att starta eget. Jag stöder det här i det här skedet för jag har inte desto mera klokskap idag om det är rätt eller fel, men jag stöder det. Jag tycker att det är väldigt positivt att det är kö till "start eget"-verksamheten, det ska vi bara glädjas åt.

    De var de kommentarerna, herr talman.


  • Talman! Ledamoten Eriksson fortsätter lite som jag att resonera kring det här starta eget bidraget och lyfte fram en viktig punkt. Om du har ett låglönejobb eller inte har varit medlem i facket och startar ett företag, så betyder det att du per automatik kommer att få en högre dagpenning, i praktiken 1 400 euro vilket motsvarar den dubbla dagpenningen. Jag tycker att det här stödet säkert är välkommet. Man behöver göra någonting åt sysselsättning, man behöver delta i att skapa nya företag. Men jag är, som sagt, mycket, mycket tveksam till utväxlingen av vad det här stödet kommer att ge. Hur ser ledamoten Eriksson på det? De här miljonerna, hur mycket kommer de att öka sannolikheten för morgondagens starka företag? Företag kommer att komma oavsett ur den här krisen. Hur mycket kommer det här att bidra? Ett filosofiskt resonemang blir det här att efterfråga.


  • Jag är en rätt dålig filosof. Jag brukar vara lite för rakt på sak när det gäller det.

    Så ärlig ska jag vara och säga att nog har vi resonerat mycket om de här frågorna inom regeringsblocket. Jag vill vara så öppen och ärlig och säga att så länge jag inte har några bättre idéer att komma med själv så vill jag inte kritisera det. Men det finns fördelar och det finns nackdelar.

    Vi vet att det inte bara är klimatet som gör att vi är på väg in i en mörk höst utan jag tror att det kan bli rätt bekymmersamt. Jag hoppas och tror, trots de dubier som jag helt öppet sade att jag hade, att det här också ska bli lika lyckat som ungdomspraktikanterna blev. Vi får helt enkelt se tiden an.


  • Ja, ledamoten Eriksson, det är lite därför som jag inte heller rakt av säger nej, för jag har inte heller ett jättemycket bättre förslag. Men det som jag är tveksam till är om dessa pengar kommer att vara värt att satsa på det här projektet. Som sagt, företagen kommer ändå och de entreprenörer som tror på sin affärsidé så sätter i gång med sin affärsidé. 800 euro, en dubblerad dagpenning, kommer inte att bidra till det. Har du en stark affärsidé och tror på den, då startar du ditt företag. Jag tror att vi kommer att få väldigt, väldigt många företagsstarter som faktiskt inte blir någonting, utan det enda som har hänt är att vi har betalat ut det här dubbla stödet till just den gruppen som varit villig att starta bolag.

    Momsen sjunker nu för mikroföretagen enligt den finska nya budgeten. Det kostar noll euro att starta ett aktiebolag. Det finns många goda grundförutsättningar. Om detta är värt pengarna, det behöver diskuteras.


  • Det är precis det vi gör just nu, men jag har valt att ge mitt stöd till det här. Jag tror inte att det enda som kommer att hända är att vi betalar ut de här pengarna och så blir det inte något desto mera för då skulle jag inte ha stött det förstås. Visst kommer det att betalas ut till företag där det inte kommer att bli någonting, så är det alltid. Men får vi 5, får vi 10 eller får vi 20 företag som startas tack vare detta så är det definitivt värt det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det passar kanske bra här på slutet att rikta ett tack. Jag tycker att Ålands Framtid, även förra perioden, alltid var väldigt pragmatiska och framsynta oberoende om det var oppositionspolitik eller regeringspolitik. Man tittar förnuftigt på saker och det tycker jag att ledamoten Eriksson också gör nu.

    Jag ser fram emot utskottsbehandlingen av det här betänkandet. Det känns som att det är något som har hänt efter sommaren. Även fast vi har haft hårda debatter de här dagarna så känns det på något sätt som att det finns en samsyn nu. Det är väl kanske det som den här krisen har medfört. Jag vill ge en eloge åt ledamot Eriksson. Synen på vad som är bra för Åland finns alltid i första rummet, partipolitiken inte alltid lika viktig.


  • Jag noterade att näringsminister Karlström sade tidigare att han inte brukar tacka och jag hör också till dem. Men det skulle vara rent av oartigt om man inte skulle tacka när man blev klassad som förnuftig. Så jag får säga tack för kommentaren!


  • Tack, talman! Jag hamnade sist eftersom jag var borta från debatten i måndags. Det har varit många frågor. Nej, jag är inte sist.

    Talman! Det är prövningens tid. Pandemin har slagit hårt mot det åländska samhället och vi står inför många utmaningar. Trots detta så ska vi inte tappa vår framtidstro. Näringsminister Fredrik Karlström presenterade olika åtgärder för att stimulera sysselsättningen, och för att företag ska hitta nya vägar framåt. Det ger framtidstro.

    De ordinarie studieplatser inom Ålands gymnasium har i höst varit fler än tidigare vilket har naturligtvis varit bra då det idag krävs utbildning efter grundskolan för att ha en möjlighet till ett arbete. Ålands folkhögskola har dubblerat platserna på hantverkarlinjen då årets antagning hade många fler sökande, vilket naturligtvis är roligt. I Ålands gymnasium fanns det platser kvar efter den vanliga antagningen, vilket annonserades ut i Ålands tidigare i augusti där andra hade möjlighet att söka.

    Talman! Arbetslösheten är mycket oroväckande hög. Här behövs det en palett med stödinsatser för att individen som drabbats och drabbas av arbetslöshet ska få hopp inför framtiden samt känna att sysselsättningen ger ett värde för sig själv samt ökar sin egen kompetens för att ha möjlighet att få ett nytt arbete.

    Det är oerhört viktigt att det finns olika stödinsatser för det förebygger även individens mående. Att ha en sysselsättning, att ha något meningsfullt att gå till, att komma iväg till en arbetsplats eller studier ger ett mervärde.

    Landskapsregeringen har tillsammans med landskapets skolor, AMS och näringsliv arbetat tillsammans för att få fram sysselsättningsfrämjande utbildning och kurser till hösten och början av 2021. Vi har även haft diskussioner med de fackliga organisationerna. I höst och i början av 2021 finns det kurser och utbildning inom restaurang och catering, byggbranschen, affärsverksamhet som försäljning och logistik, e-handel och digital marknadsföring, tekniska branschen som behörighetskort för arbetsmaskiner, informations- och kommunikationsteknik som grundkurs i filhantering och Office, kurs i digital marknadsföring och inom turistbranschen som hållbar naturturism och SFI.

    På Öppna högskolan finns det i höst möjlighet som arbetslös och inskriven på AMS att läsa öppna universitets- och yrkeshögskolekurser vid Öppna Högskolan. Man kan läsa allt från enstaka kurser till heltidsstudier inom t.ex. områdena IT, hållbar utveckling, ledarskap och företagsekonomi. Det ska också vara möjligt att påbörja de här kurserna och behålla sin dagpenning.

    Landskapsregeringen arbete med sysselsättningsfrämjande utbildningar och kurser är prioriterat. För att fler sysselsättningsfrämjande utbildningar och att kurser ska komma i snabb takt är det även viktigt att andra än landskapets skolor har möjlighet att godkänns som utbildningsarrangörer. Det viktigt för att vi tillsammans ska skapa kompetenshöjande sysselsättning, arbetsmöjlighet och framtidstro för den enskilda människan och det åländska samhället.

    Utifrån dagens debatt så vill jag lyfta bl.a. att det startar en vuxen utbildning till närvårdare i början på året. Vi har en diskussion med Öppna högskolan om dessa 6 vårdkurser som beställdes av landskapsregeringen i våras för att underlätta anställning av extra personal inom social- och sjukvård så att de kan vidareutvecklas och berättigas till officiell kompetens och kurspoäng på gymnasienivå.

    Jag vill också lyfta att landskapsregeringen har gett till uppdrag åt Ålands gymnasium att ordna utbildning inom vindkraftsteknik med förhoppningsvis start vid årsskiftet. Utbildningen ska inledningsvis planeras som en påbyggnadsutbildning inom vindkraftsteknik. Utbildningen lämpar sig som påbyggnad för personer som tidigare haft lämplig gymnasieexamen inom teknikbranschen eller inom sjöfartsbranschen.

    Landskapsregeringen äskar inte om extra medel gällande sysselsättningsfrämjande utbildning och kurser i denna tilläggsbudget då bedömningen är att det finns medel kvar i budget 2020 och i årets budget finns det 900 000 euro.

    Talman! Jag vill även lyfta att utifrån minister Karlströms förslag om att företagare ska kunna anställa en arbetslös vill landskapsregeringen lyfta att det i sin tur ger en möjlighet att för individen och t.ex. för företagaren om en person vill gå vidare med läroavtal. Svårigheten med läroavtal har varit för individen att hitta en företagare eller kommun som är villig till att ställa upp och ingå ett läroavtal. Här måste vi marknadsföra läroavtalen.

    Talman! Jag tänkte här lyfta ytterligare en sak från landskapsregeringens tilläggsbudget, som jag berörde tidigare i en replik. Förra årets resultat av "Hälsa i skolan" visade att Åland stack ut gällande områdena sexuellt våld, psykisk ohälsa och våld i familjen. Landskapsregeringen har beställt en fördjupad analys och utifrån analysen rekommendationer till åtgärder. Utifrån ovanstående resultat ska det hållas seminarium. I dialog med Rädda barnen och Barnombudsmannen planeras även att unga ska vara delaktiga i processen i vilka åtgärder som borde göras och tas fram. Vi ska ha nolltolerans mot våld och sexuellt våld. Utifrån enkäten "Hälsa i skola" blir man väldigt orolig och här måste vi alla ta vårt ansvar.


  • Tack, herr talman! Tack till minister Hambrudd för att vi äntligen, får man väl säga, fick en redogörelse över det här. Det kanske hade varit klokt att skriva in de här utbildningsinsatserna i den allmänna motiveringen så skulle det ha sparat en hel del frågor.

    Det som jag dock undrar över är om det finns lärarresurser och fysiska utrymmen de facto att genomföra de här utbildningarna. Hur ser ministern på det?


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Naturligtvis har Gunell rätt. Det hade ju varit bra om vi hade skrivit in det mer detaljerat så att informationen och frågetecknen hade rätats ut på en gång.

    Det som jag nu räknade upp utifrån de här sysselsättningsfrämjande utbildningarna så där ska det finnas lärare färdigt.

    Landskapsregeringen tänker att det kan finnas andra utbildningsanordnare än Ålands gymnasium och då är det de som skapar fram lärarna och lokalerna. Men visst, (… taltiden slut).


  • Tack för det. Eftersom riksregeringen idag har presenterat sin budget så blir det klart att man kommer att införa förlängd läroplikt i riket från hösten 2021, dvs. de som nu går i årskurs 9.

    Min andra frågeställning är: Hur avser landskapsregeringen att förhålla sig till det och vad kommer man att göra här på Åland?


  • Tack, talman! Gällande förlängd läroplikt som man nu har gått vidare med i riket så kommer vi inom landskapsregeringen att ta en diskussion och göra en bedömning utifrån en analys här på Åland.

    Det har ju varit en del kritik också i Finland utifrån den förlängda läroplikten. Det är ju en oerhört stor kostnad. En bakgrund till att man går in i det här är ju ett sätt att försöka få eleverna att fullfölja sin utbildning. Jag kan tycka att det finns en annan problematik som handlar mer om socioekonomiska påföljder och där kan man göra ett mycket bättre förebyggande arbete tidigare. Det finns andra sätt att arbeta för att eleverna ska stanna i utbildning.


  • Man får inte kommentera repliker i repliker, men jag tänker göra det ändå. Jag tycker att det är klokt resonerat av utbildningsministern det som hon resonerade om här till sist.

    Min fråga gäller utbildningsinsatser. Det blir alltså beställaruppdrag, vad jag kan förstå, från landskapsregeringens sida till de underlydande myndigheterna. Lite såsom ledamoten Gunell frågade så är det ju på ett väldigt otransparent sätt som den här saken hanteras på gentemot lagtinget. Man drar in budgetanslag som man uppenbart tänker återföra till utbildningssektorerna. Hur kommer det sig att man använt sig av den här budgettekniken? Är det något som man har varit ofärdig med eller varför har man inte velat vara transparent och beskriva vad det är som man tänker göra? För så som det är beskrivet nu i budgeten så finns det inget krav på utbildningsenheten överhuvudtaget att utföra de här utbildningarna.


  • Tack, talman! Gällande det här budgetdirektivet som egentligen gavs ut till t.ex. de underliggande myndigheterna i slutet av maj, början på juni, kring en allmän besparing som motsvarade personalkostnader under två veckors tid, så utifrån detta så har alla underliggande myndigheter kommit med förslag kring vad de kan tänkas spara in. Om jag tar ett exempel gällande Ålands gymnasium så skulle de egentligen ha ett besparingskrav på över 520 000 nu blev det 340 000 utifrån en bedömning kring vad de kunde dra in utan att det skulle påverka utbildningen nämnvärt.


  • Frågan kvarstår ministern. Varför har man inte beskrivit i detaljmotiveringarna vad man förväntar sig från de underliggande myndigheterna? Alltså den allmänna motiveringen är inte bindande och nu säger ministern att det finns budgetanslag för att utföra det. Varför har man då inte visat de här budgetanslagen och skrivit in utbildningen i detaljmotiveringen så att de blir bindande för myndigheterna? Varför har man lämnat det som icke bindande skrivningar i allmänna motiveringen? Som lagtingsledamot är det helt oförståeligt varför man gör på det sättet. Det blir också en otrolig avsaknad av transparens för hur de här transaktionerna sker.


  • Tack, talman! Då förstår jag var ledamot Zetterman syftar på. Nå, man kunde naturligtvis ha gjort på olika sätt och visst kunde man ha fört in det där.

    Vi hade möte och dialog tillsammans med underliggande myndigheter i juni angående vilka sysselsättningsfrämjande kurser och utbildningar som de själva ansåg att de hade möjlighet att ordna. De kom in med ett förslag till landskapsregeringen vilka möjligheter, tankar och funderingar som de hade.


  • Tack, talman! Minister Hambrudd nämnde närvårdarutbildningen och tittade lite hitåt så jag tänkte fråga om jag förstod rätt. Hambrudd sade att det började en närvårdarutbildning i januari. Visst? Men om jag minns rätt så är det så att det alltid börjar en vuxenutbildning i januari och en ungdomsutbildning i augusti. Är det ytterligare en kurs till, en parallell kurs eller är det flera platser? Jag tror att alla kommuner letar närvårdare under varenda sten eller bakom varenda buske för det är verkligen ett bristyrke just nu.


  • Tack, talman! Nej det är ingen extra närvårdarutbildning för vuxna som börjar i januari. Jag håller med vad ledamoten lyfte fram, det är en otrolig brist på just närvårdare inom kommunerna.

    Nu när många är arbetslösa så har det ju blivit ett mycket större tryck kring validering och läroavtal. Det finns många människor som har jobbat som vikarie inom till exempel äldreomsorgen och haft en annan form av utbildning. Min bedömning är att det kommer att bli ett väldigt stort tryck på den här valideringen och läroavtalen för att få den här kompetensen och behörigheten.


  • Tack, herr talman! Mycket har väl sagts i debatten om tilläggsbudgeten. Vad man kanske inte har sagt är att vi det här året har haft en pandemi. Det har inte varit landskapsregeringens fel fast man har kritiserat landskapsregeringen ganska mycket.

    Vi ska veta att vi haft en förvaltning som egentligen har stått stilla med distansarbete. Landskapsregeringens medlemmar har också varit på distans. Så att kräva alla de åtgärder som här har kommit och som man har sagt här så tycker jag att är lite orättvist. Det här är egentligen ett år där man ska de släcka bränder som finns och det tycker jag att de här tilläggsbudgetarna också har åstadkommit.

    På det sätt som landskapsregeringen har skött Covid hanteringen med de presskonferenser som har varit så har varit uppskattat ute bland den åländska befolkningen. Man har hållit sig lugn tack vare det. Man har också följt de rekommendationer som har gjorts och det har medfört att vi inte har haft något dödsfall. Det tror jag landskapsregering ska ha credit för. Jag hoppas också att det fullföljs.

    Frågan är hur ska vi hantera den arbetslöshet som ingen politiker kan ta ansvar över? Det är ingen politiker som har gjort det utan det är pandemin. Hur kan vi göra något positivt av det?

    Jag tror att landskapsregeringen under det kommande året bör möjliggöra för alla unga företagare att ta över turistföretag. Vi har ganska många som vill sluta inom turismen och som gärna vill ha en generationsväxling. Men det har varit omöjligt att bli av med sina anläggningar. Det skulle vara bra om man skulle titta på det och kunna ge landskapsborgen för att unga ska kunna ta över. Det har kanske inte funnits intresse tidigare av unga att ta över. Men jag tror att den här pandemin har gjort att många kanske blir utan jobb, i synnerhet de som jobbat inom sjöfarten, och kan tänka sig att gå i land och börja som turistföretagare. Så där tror jag att landskapsregeringen bör titta på hur man kan underlätta för människor att ta över företag. Det har alltid varit svårt. De här stödformerna som har funnits har inte godkänt att man får ta över gamla anläggningar och jag tror att det skulle vara viktigt att få göra det. Samtidigt hjälper man de företagare som nu ser sitt livsverk förstöras, precis som det skedde vid Alfrida för skogsägare. Det tror jag att man bör ta till sig. Då gör man två parter nöjda och glada, dels de som har anläggningarna och dels de som kan ta över.

    Sedan har landskapet själva ett bolag som jag tycker bör utvecklas lite och det är Penningautomatföreningen. Jag tycker att man bör ha en avdelning där som utvecklar annat än penningautomatspel dvs. interaktiva spel där folk köper olika spel på ett annat sätt än att man vinner på det. Detta har ju utvecklats mycket ute i världen. Jag tror att det skulle finnas möjlighet att få ett bra bolag om man gör det eftersom PAF har pengar och möjligheter att göra det. Det kostar en hel del. Jag tror att man har lagt ner den avdelningen, man hade den tidigare. Rätta mig om jag har fel. Jag har ingen kunskap om det, men kanske finansministern vet och kan ta det i en annan debatt i den i ordinarie budgeten.

    Vi ska veta att det går inte så dåligt heller i våra åländska företag. Vi som har varit med om tidigare lågkonjunkturer på 90-talet och på 70- talet när ålänningarna emigrerade till Sverige, så då var ju politikerna oroliga för att en så stark emigration till Sverige. Det är risk för det igen. Sverige plockar upp ålänningar som blir arbetslösa och det har alltid varit så.

    V har både banker och försäkringsbolag som går bra. Ålandsbanken har inte gått så bra som den går just nu. Så där finns det ju resurser i vårt samhälle. Vi har inte den ekonomiska kris som var på 90-talet.

    Vi ska också se de möjligheter som finns. Jag hoppas att man också med rederierna kan skapa ett samhällskontrakt för framtiden.
    Som jag hela tiden tidigare har sagt, år 1994, när man gick in i EU och vi fick vårt undantag, så borde det ha varit ett samhällskontrakt som sett till att ålänningar får jobba på dessa fartyg. Nu har man flaggat ut fartygen och man har anställt många svenskar. Det kanske blir en omprövning bland rederierna. Jag tycker att man ska sätta sig ner och diskutera och se till att ålänningarna har en trygg framtid och att vi också kanske kan, för framtiden, bygga upp buffertar för rederierna på något sätt. Med vår budgetering idag så kanske vi inte har resurser att hjälpa rederierna på det sättet. Den möjligheten bör man kanske också titta på.

    Sedan kom det också flankstöd från Liberalerna för den motion som jag lämnade in under förra perioden. Dåvarande liberala finansministern gav också ett stöd åt den då. Det kom inget lagförslag. Den lagmotionen är väl utarbetad, den är egentligen bara att sjösätta vilket jag hoppas att nuvarande regering ska göra så snabbt som möjligt. Det är ingenting man kan garantera, att vi får tillbaka alla de pengar som är utlånade. Men det finns möjlighet ändå att vi får öka likviditeten. Det som jag motsätter mig mest i den här tilläggsbudgeten är lånefullmakten. Så gör man det här så kanske den där lånefullmakten inte behöver utnyttjats inom en snar framtid i varje fall. Så det hoppas jag att man tittar på. Tack, herr talman!


  • Talman! Jag uppfattar nog inte att någon har sagt att coronapandemi skulle vara landskapsregeringens fel på något sätt. Jag tycker nog att man har visat stor förståelse från lagtingets sida med andra arbetssätt och en snabbare hantering än normalt och så vidare.

    Det som jag däremot reagerade på var när vicetalman Häggblom sade att förvaltningen har stått stilla på grund av distansarbete. Många studier visar ju på det motsatta, generella produktionsökningar på mellan 10 och 30 procent. Där tror jag tvärtom, att det finns potential för en ökad produktivitet i och med distansarbete jämfört med att det ska avstanna någonting. Sedan att det gängse arbete har stannat upp i förvaltningen på grund av att man har hanterat det akuta, det är ju en annan sak, men distansarbetet är knappast frågan.

    När det gäller lagförslaget om bostadsproduktion så vill jag ge råg i ryggen till vicetalmannen. Det är helt rätt och riktigt, skulle den lagstiftningen vara på plats så skulle vi kunna undvika lånat.


  • Tack, herr talman! För att det inte ska bli något missförstånd så menar jag inte att förvaltningen har stått stilla. Men det politiska arbetet i förhållande till förvaltningen har väl nog lidit av den här pandemin. Alltså tjänstemännen har nog skött det löpande. Jag tror att utvecklingsarbetet och hur man ska kunna komma med en tilläggsbudget, en omställningsbudget, det har lidit och det ser vi ju också. Det var det som jag menade.


  • Tack, talman! Tack ledamot Häggblom. Bara för att jag ska förstå det rätt, är Obunden Samling för fullmakt för banklån eller tvekar man ännu? Jag förstår inte riktigt? Jag förstod att i början av ledamoten Häggbloms anförande så sade han att det var behövligt. Men i den sista meningen - och därför tog jag repliken - så uppfattade jag en viss tveksamhet inför den här fullmakten.


  • Tack, herr talman! Jag har sagt att jag har varit tveksam till den. Det är det är det svåraste i den tilläggsbudget som nu givits. Men vi har ju givit vårt stöd till den, det är inte fråga om det. Men kan man undvika att använda fullmakten så är detta det bästa som kan ske.

    Därför hoppas jag att min gamla lagmotion dammas av.


  • Tack, talman! Ja, ser man på den motionen och om den förverkligas så kanske det kan bli, om inte 30 miljoner, men kanske 15-20 miljoner i alla fall.

    Tittar vi också på hur förverkligandegraden har sett ut de senaste åren i landskapets budget så finns det även där ett antal miljoner. Kunde man också få hem Alfridastödet på rätt sida om årsskiftet så tror inte jag att det behövs ett banklån. Det finns ju ganska mycket man kunde göra för att undvika det här banklånet. Jag håller med om att tar vi ett banklån så är det lättare att ta två och ta tre. I största möjlig mån så ska man ju undvika banklån. Det är ingenting man ska göra som normaliserat, absolut inte!


  • Tack, herr talman! Jag tror att vi är samstämmiga där, att vi bör undvika det i så lång utsträckning som vi kan.


  • Herr talman! Bästa lagting. Jag ser det här lite som mitt gruppanförande.

    Då har vi äntligen den fjärde tilläggsbudgeten för år 2020 på vårt bord. Om jag minns rätt så var den aviserad till midsommar. Tyvärr måste jag klassificera den som en dubbelkatastrof.

    Men bästa minister Eliasson, jag vill i alla fall – för ovanlighetens skull – inleda med lite beröm. Vid presentationen av de fem budgetar som jag upplevt här har jag varje gång kritiserat att man inte på ett enkelt sätt kan utläsa årets verkliga resultat i budgeten. Där har funnits extraordinära poster, överföringar av fastigheter, nya reserveringar, upplösningar av reserveringar och annat som har gjort att resultatet på den sista raden inte har motsvarat årets förväntade resultat. Samma gäller nog i budgetförslaget, men i presentationen så nämnde ni det korrekta resultatet och även under presskonferensen.

    Det tråkiga är ju då att resultatet för 2020 är minus 84,8 miljoner, och det är självfallet orsaken till att budgetförslaget måste kallas för en katastrof. Det är det största underskottet som vi någonsin har haft i Ålands historia, men det är inget jag vill eller kan klandra minister Eliasson för.

    Herr talman! Om vi då ser på tilläggsbudgeten, så ser vi på sista raden minus 31,9 miljoner euro. Orsaken till underskottet är att skatteintäkterna nu uppskattats till 33,5 miljoner mindre än i ordinarie budgeten. Men den här summan var känd redan då den tredje tilläggsbudgeten lades och enligt min mening borde den ha varit med redan då, ungefär runt Valborg. Och om denna minskning hade presenterats då, så hade den sista raden i denna budget varit plus 1,576 miljoner euro, dvs. en minskning av kostnaderna om 1,5 miljoner. Det är detta som vi från Åländsk Demokrati ser som katastrof nummer två.

    Vi har en arbetslöshet över 10 % på Åland. Den är högre än vad den var under bankkrisen. Ja, det är den högsta arbetslösheten någonsin på Åland.

    BNP-raset 2020 kan bli 16 % enligt ÅSUB:s prognos, vilket är mer än under bankkrisen och mer än under de senaste krigen. Vi måste kanske gå tillbaka till 1808-1809 års krig för att hitta liknande siffror. Så illa är det.

    I detta läge presenterar minister Eliasson och landskapsregeringen en tilläggsbudget med minskade utgifter om 1,5 miljoner euro!

    Herr talman! Riksregeringen lät fyra nationalekonomier göra ett förslag till en plan. Vihriälä fick ge namn åt rapporten. Steg 1 var att minimera skadeverkningarna. Steg 2 var att stimulera ekonomin för att uppnå en snabb återhämtning. Steg 3 var en åtstramning och troligen skattehöjningar för att betala nya lån. Det blev 10,8 miljarder i Finland.

    Men landskapsregeringen sparar i det här skedet 1,5 miljoner. Det är 180 grader i fel riktning, och detta kan vi klandra minister Eliasson för.

    Herr talman! Åländsk Demokrati stöder satsningarna i budgeten för lönestöd för dem som återgår till sina gamla arbetsplatser eller som kommer till nya företag eller som startar nya. Vi stöder samtliga kompetenshöjande kurser som aviseras, men Åland behöver många fler åtgärder. Vi stöder det lilla, lilla ni har. Det är lite och det är sent, men det är bättre än ingenting eller ännu senare.

    Herr talman! I den förra budgeten satsades 15 miljoner på kommunerna. Borde det ha varit företagens tur den här gången? Regeringen anses borgerlig, men de verkar tro att de ekonomiska hjulen snurrar om man ger pengar åt kommunerna. Ni vill spara 1,5 miljoner i budgeten medan vi från Åländsk Demokrati hellre hade sett en satsning på 15 miljoner, trots att det skulle ha krävts mera lån. Vi måste dra igång näringslivet. Åland behöver sin återhämtning nu och inte senare, dvs. i budget 2021.

    Herr talman! I corona-I så gav ni 30 euro per dag åt dem som blev arbetslösa och inte hade någon kassa att luta sig emot. Det finns pengar kvar, ungefär hälften. Varför kunde inte näringsminister Fredrik Karlström förlänga tiden för detta stöd? Vi tyckte att det var en kreativ idé. Syftet var ju att personer, som satt på en till synes säker arbetsplats, plötsligt blev permitterade eller uppsagda. Och det var ett bra alternativ, kanske man skulle sänka till 25 euro om vissa tyckte att det var lite för mycket.

    I corona-I gav ni medel för likviditetslån och bidrag till företag. Vi vet att alla lån inte har gått åt. Kanske det berodde på att räntan blev för hög, för det har jag kritiserat. Minister Elisasson öppnade här under en frågestund för att man kanske kunde subventionera dessa räntor. Kommunerna kunde ju få helt räntefria lån. Varför gick det inte att införa subventionerna här?

    Ni gav också pengar åt Åland-boost för att dra igång de sektorer som drabbats hårt, men sedan har ingenting hänt. Det är också ett sätt att öka konsumtionen för det är det som behövs nu.

    Egentligen vill vi inte komma med enskilda förslag. Det har kanske visat sig att regeringen inte alltid tar det till sig och det kan bli en felaktig debatt. Men vi behöver en regering med fler idéer och mer handlingskraft. Minister Fredrik Karlström har många gånger talat om sin verktygsbox och vi hoppas att ni kan öppna den. Jag tror att vi från Ålands Demokrati kan stöda de flesta alternativ, vilket vi har gjort så här långt, även om det behövs tilläggspengar.

    Herr talman! I mitt anförande i förra tilläggsbudgeten jämförde jag med Portugal, som jag gör ibland. De hade då satsat 12,4 % av sin BNP på coronaåtgärder medan Åland hade satsat 2,4 %. Deras arbetslöshet har ökat med en tredjedel medan, som minister Eliasson sade, arbetslösheten på Åland har tredubblats, trots detta kom inte nya satsningar i budgeten.

    Jag råkade häromdagen läsa att Portugal har beställt en massa snabbtest för corona från ett Åboföretag. De är ungefär som alkotester, man får resultat efter två minuter. De kostar några euro per styck. Det kanske kunde vara något för Åland nu när gränsen mycket snart öppnar mot Sverige.

    Herr talman! Jag beklagar att jag går lite över, men jag tar allt på en gång så att jag inte behöver ta en ny taltur.

    Regeringen anhåller om att få en fullmakt att lyfta ett lån om 60 miljoner för att finansiera underskottet i budgeten nu när PAF-pengarna börjar ta slut. Vi ser detta lån som oundvikligt. Vi står inför fullbordat faktum. Vi har godkänt samtliga kostnader i budgeten här i lagtinget och då måste vi även finansiera dem om det behövs för att fullgöra budgeten.

    I budgetförslaget för 2020 kan vi nämligen läsa: ”Med hänvisning till ovanstående får landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget antar följande förslag till Ålands budget för år 2020 SAMT BEMYNDIGAR LANDSKAPSREGERINGEN ATT UPPTA FÖR BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ERFORDERLIGA LÅN. Undertecknat Lantråd Katrin Sjögren.”

    Jag är ingen expert på dessa formalia, men onekligen känns det som om vi redan har godkänt en hel del. Det kan hända att en del av dessa 60 miljoner, som nu äskas, gäller andra utbetalningar under första kvartalet, men vi från Åländsk Demokrati anser ändå att lånet är en direkt följd av den ordinarie budgeten och de första tre tilläggsbudgetarna. I denna budget finns ju inga nya kostnader.

    Men herr talman, min personliga tanke, som jag framfört här tidigare, är att landskapsregeringen kunde ta ett lån från pensionsfonden såsom avsikten var när den grundades. För detta kunde regeringen tillsätta en parlamentarisk grupp för att fastställa räntevillkor, betalningstid och eventuella krav på vad som ska göras. På det sättet får vi en överenskommelse som även nästa regering måste följa. Att betala ränta till fonden är som att ta pengar från ena fickan till den andra. Räntan till banken lär vi aldrig få tillbaka. Jag hoppas att det här är en tanke som regeringen kanske kunde ta.

    Jag vill passa på att citera vad finansutskottet år 1995 sade i sitt betänkande om pensionsfonden: ”Övriga medel som fonden förvaltar över kommer att återlånas till landskapet eller utlånas till dess affärsverk och kommuner samt i sista hand placeras på så sätt som närmare kommer att anges i landskapsförordning. Utskottet förordar den föreslagna prioritetsordningen avseende användningen av fondens medel.” Det finns alltså stöd direkt i dåvarande finansutskottets betänkande från 1995.

    Fonden skapades alltså för att finansiera en del av pensionerna men medlen skulle under tiden kunna användas som en buffert för landskapet. Genom att tillsätta en parlamentarisk kommitté så skulle vi kunna fastställa både lånevillkoren och uppställa de regler som t.ex. Liberalerna har förespråkat.

    Herr talman! Avslutningsvis, vi från Åländsk Demokrati stöder denna budget även om den är en dubbel katastrof. Den kan tyvärr inte leda till den återhämtning som den åländska ekonomin nu behöver. Vi från Åländsk Demokrati kunde stöda fler insatser för återhämtning eller tillväxt för näringslivet, om regeringen föreslår det, även om vi behöver mera lån.

    Den finska regeringen ämnar lägga fram en sjätte tilläggsbudget. Kanske vi vågar hoppas på en femte verklig återhämtningsbudget redan under hösten? Vi från Åländsk Demokrati är i så fall absolut med på att medverka, och även till en snabbare behandling, om så behövs, om ni står för vilja och kreativitet. Tack för ordet, herr talman!


  • Tack, herr talman! Jag tackar för det stödet ledamot Toivonen. Resonemanget är helt korrekt, att när lagtinget tar budgetar och tilläggsbudgetar så leder till någonting som måste finansieras. Man måste ju kunna finansiera budgetarna på något sätt, det är precis det som vi också kommer att göra och därför har vi valt metoden att begära en fullmakt av lagtinget.

    När det gäller inkomsten och resultatet, att vi borde ha redovisat det tidigare, så kände vi faktiskt inte till den då. När Ålandsdelegationen tar beslut så då vet vi vad inkomsten blir och då budgeterar vi den också.

    Vi har stött arbetslösa, vi har stött företag och vi har stött kommunerna. Jag återkommer i nästa replik.


  • Det var kanske ingen fråga där.

    Ni har stött det som ni säger och jag säger att jag har stött allt det som ni har gjort. Men vi ser ju att arbetslösheten fortfarande är över 10 % och vissa är rädda för att den till och med kommer att öka. Om jag jämför med de två tidigare kriserna så tror jag att vi har passerat, jag hoppas att vi har passerat det värsta läget.


  • Tack, herr talman! Jo, jag sade att vi har och har haft åtgärder för dem som är permitterade och arbetslösa, för företagen och för kommunerna. Det är i kommunerna som människorna bor, det måste man komma ihåg.

    Alla paket har vi gjort tillsammans med näringslivet, facken och sådana som det berör. Vad jag kan förstå så har det fungerat bra. Man är överlag nöjd med de stödåtgärder som vi har vidtagit. Nu fortsätter vi med det här. Vi försöker hålla igång Åland, det är det som är det viktiga och det kommer vi att fortsätta med nästa år också. Samtidigt kommer vi att börja diskutera och titta på reformer och åtgärder som ska vidtas sedan i steg två.


  • Tack, herr talman! Jo, som jag sade, jag stöder det ni har gjort. När ni talar om att hålla igång Åland så tycker jag att målsättningen borde vara högre, dvs. återhämtningen eller en del vill kalla det för tillväxt, vilket jag tycker att är lite fel. Målsättningen borde vara högre helt enkelt, trots att det kostar pengar!


  • Ledamoten Toivonen sade att han hade velat se fler idéer och mera handlingskraft. Vi har också efterfrågat en stark strategi och under hela den här våren pratat bland annat om den nämnda rapporten som också Toivonen lyfte fram. Vi lade motioner om att man borde tillsätta ett ekonomiskt råd. Vi anförde också i måndags under vårt gruppanförande att man borde ha djuplodande nationalekonomiska analyser, vilket vi uppfattar att saknas i den här budgeten.

    Det är inte ovanligt att jag sympatiserar med ledamoten Toivonens anförande när det gäller ekonomisk politik. Jag undrar ifall ledamoten Toivonen också ser det, som vi Liberaler har gjort analyser av, att man saknar en strategi för när man ska stimulera, vad man ska stimulera, vart medlen ska allokeras i det här skedet och sedan när och hur återhämtningen ska börja. Ser ledamot Toivonen ett behov av det?


  • Tack, herr talman! Om vi nu kallar det återhämtning eller tillväxt men det är ju det som vi ska ha nu. Ni hade ju en rapport och landskapsregeringen lät göra tre rapporter och så vidare och där finns många, många idéer och då det är väl ingen idé att jag ska säga att det här ska vi göras. Vi måste göra och vi måste satsa. Som sagt var, det kommer att kosta pengar. Finska staten tar nu lån på 10,7 miljarder. Om jag räknar rätt så är deras underskott i budgeten nu 17 procent för 2021. Vi ligger väl på 20 procent för 2020.


  • När det gäller lånet så har vi gjort det ställningstagande att man har konstaterat att man ligger 20 miljoner back för att förverkliga budgeten, ytterligare behövs 20 miljoner i likviditet och vi vill därför bara bevilja 40 miljoner till landskapsregeringen i fullmakt. Behövs det mera medel än så, under det här året, så kan man komma med en brådskande tilläggsbudget. Belåningsfullmakten för år 2021 rör 2021 års budget och bör komma då. Hur ser ledamoten Toivonen på den saken?


  • Tack, herr talman! Som jag sade så om det är så att den här summan behövs för att förverkliga 2020 så då har vi i princip godkänt det redan tidigare. Sedan kan man diskutera den exakta summan, men 20 miljoner behöver nog landskapet ha för det betyder ungefär 2-3 veckors utbetalningar.

    Som sagt var, det är små skillnader. Men principiellt är det som ni säger, det är rätt att det är för det här året, sedan finns det också möjlighet att komma med tilläggsbudget i slutet av året.


  • Tack ledamot Toivonen. Jag tycker att ledamoten Toivonen kanske har ett lite speciellt sätt att analysera tilläggsbudget 4 genom att konstatera att vissa av de här posterna, lilla posten på 33 miljoner, egentligen borde höra hemma i tilläggsbudget 2 eller tilläggsbudget 3. Då får han tilläggsbudgeten 4 att på något sätt blir positiv och så kan man ju säkert göra.

    Om man analyserar tilläggsbudget 4 så har vi en bränsleinbesparing på 1 miljon. Kanske den också borde ha varit med i en tidigare tilläggsbudget? När man analyserar en tilläggsbudget så tittar man inte så mycket bakåt och man tittar inte heller på budget 2021, utan man tittar på de siffror som helt enkelt finns i den tilläggsbudget som man håller på att debattera.


  • Tack, herr talman! Nej, det var det jag ville illustrera, för normalt när man kommer med en tilläggsbudget så finns det nya oförutsedda kostnader. Det är så som det normalt ser ut.

    Den här förändringen av intäkterna, så som ministern sade så var det var inte helt klart och det kanske var helt korrekt att man gjorde det nu, men i korridorerna så kände vi ju till den här summan. Då ville jag visa att om man då kanske hade varit tvungen att lägga den i tilläggsbudget 3 så då hade detta varit en positiv budget med minskade kostnader.

    I ett läge när vi har 10 procents arbetslöshet, man prognostiserar BNP-ras på 16 procent - jag hört till och med inofficiellt 18 procent - och att man då kommer med en budget som har minskade kostnader. I stället för plus 1,5 så borde det vara minus 15 miljoner, då hade jag sagt: Bra! Då hade jag inte klandrat ministern för att det är minus 84 för det är coronans fel.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Ledamot Toivonen lyfte möjligheten för landskapsregeringen att lyfta lån från Ålands pensionsfond. Det är något som vi har diskuterat även i utskottet. Det kanske bör påpekas att när Ålands pensionsfond i mitten på 90-talet kom till och man medgav den möjligheten så då var bankräntorna drygt 10 procent. Det var ett helt annat läge att låna pengar än vad vi har idag. Ålands pensionsfonds pengar ska förvaltas på ett sätt så att de gör största möjliga utveckling och då kanske man inte ska låna ut dem till landskapsregeringen till en låg ränta, med tanke på vad marknadsräntan ligger på. De pengarna ska utvecklas så optimalt som möjligt. Måste landskapsregeringen verkligen låna så ska man gör det från banken.


  • Tack, herr talman! Ränteläget var ett annat, ja. Men som jag sade, den ränta som landskapsregeringen betalar till pensionsfonden är som att sätta pengar från den ena fickan till den andra. Men ger man dem till banken, eller vart man har tänkt sig, så är det som att ge bort pengar. Och naturligtvis ska man beakta vilken avkastning pensionsfonden har. Om jag nu inte kommer ihåg fel alltför mycket - vi hade detta i en åtgärdsmotion - så i fjol eller i förr fjol så var ju avkastningen för räntepapper negativ för pensionsfonden. Så redan om man inte ens skulle ta någon ränta så är det bättre än placeringar, för räntepapper är inte lätta att placera nu. Det är helt "craisy" så att säga.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Båda ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.