Remissdebatt

Dokument:
  • Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen avbröts igår och på talarlistan kvarstår 6 ledamöter och ministrar. Fortsatt diskussion.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 09:33

    Tack, herr talman!
    Jag skulle inte ha kommit upp mer i den här debatten, det har varit en lång debatt. Det har varit mycket onödiga ord till höger och vänster och jag ska inte presentera ord av den arten.

    Min synnerligen gode vän och tidigare kollega Brage Eklund blev väldigt upprörd när han hörde anförandet om skärgårdstrafiken av ledamoten Gunell, jag lovade att jag skulle kommentera det.
    Ålands framtid lämna in en motion 2016 med den gode Eklund som första undertecknare, där skrev man att
    i stället för att bygga dyra vägbanor och broar för 25 - 30 miljoner bör planerna på västra Föglö därför inriktas på att förbättra nuvarande färjpass genom att bredda, fördjupa och räta upp passagen genom Ekholmssundet samt förnya nuvarande hamnar och parkeringar. Dessutom skulle projektet kunna förverkligas betydligt fortare.

    Man lämnar in en ganska likartad motion ett år senare där man skrev att i stället för att skövla oersättliga naturvärden för att spara tio minuter på färjpasset bör regeringen raka upp rutten till Föglö genom att spränga bort Ekholmssund för en betydligt lägre summa än den beräknade 25 miljoner euro som projektet på västra Föglö beräknas kosta.
    Det som gjorde min gode vän upprörd var att man nu från socialdemokratiskt håll ville lansera det som sin egen idé, enligt vad som sades då så kritiserade man det ganska hårt när förslaget lades ut från Ålands framtid. Det skulle förstöra omistliga naturvärden Ekholmssundet osv.
    Det är alltid lätt att kritisera framför allt landskapsregeringen och andra för att man byter spår och för att man byter strategi. Men det är kanske dags att själv se sig i spegeln, det kan vara bra för oss alla att se oss i spegeln emellanåt. Det har varit en märklig debatt.

    Avslutningsvis beklagar jag personligen att skärgården och skärgårdens trafiklösningar ofta blir ett slagträ i debatten och i valrörelsen. Jag beklagar också att olika skärgårdsregioner ställs mot varandra, det enda det leder till är att det händer absolut ingenting.
    Det finns de som tycker att skärgården kostar för mycket och det är legitimt att tycka det, jag är rädd för att ju tuffare ekonomiska utmaningar vi får desto mera röster kan man vinna på populistiska utspel om skärgårdens vara eller icke vara. Personligen ser jag Ålands skärgård som en väldigt stor rikedom.
    De resonemang jag hade med ledamoten Mikael Lindholm om hur pass stora steg framåt distansarbete skulle kunna ta kan skapa arbetsplatser ute i skärgården på ett helt annat sätt än vad man har kunnat gjort tidigare och då behöver vi förstås också ha fungerande kommunikationer om vi ska ha ett levande samhälle med arbetsplatser ute i skärgården.
    Avslutningsvis bör vi alla se oss i spegeln och sluta använda skärgården som ett slagträ i den politiska debatten.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamoten Eriksson eller indirekt till ledamoten Brage Eklund som har reagera på frågan att den är aktuell igen.

    Jag har aldrig tagit det här för att vara en ny idé, inte heller att den skulle vara min eller Socialdemokraternas förslag utan jag har försökt se en situation nu där man inte tar någonting tillvara av det som redan är gjort, allt ska upp i luften igen och nya vidlyftiga förslag ska utredas.

    Det slutar bara med att ännu fler utredningar hamnar i den här stora sopcontainern innan nästa regering tar vid, det är inte hållbart. Det resulterar i att ingenting händer, jag som också värnar skärgården är verkligen olycklig över att det är sådan situation som det är nu.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:38

    Ledamoten Gunell noterade i mitt anförande att jag också är bekymrad över att allt blir att stå stilla. Nu är en parlamentarisk kommitté tillsatt och jag är den första som beklagar att inte Socialdemokraterna och samtliga partier i lagtinget tar del av det här arbetet. Jag tror att det skulle kunna vara ett ganska bra forum för att diskutera ihop sig.
    Det är lätt att peka på olika lösningar men när något annat parti kommer med samma lösning då kritiserar man det starkt. Det inte riktigt trovärdigt och framförallt så leder det inte någonting framåt när det gäller skärgårdstrafiken. Vi behöver vara öppna för att ta goda idéer oavsett var de kommer ifrån om vi ska få någonting att hända.


  • Förslaget med Degerby och Ekholmssundet är verkligen inte oproblematiskt heller. Det handlar om stora sprängningar och muddring och framför allt Degerby som kulturhistoriskt område är det inte enkelt naturligtvis. Det jag vill är att försöka hitta en lösning som är rimlig, realistisk och genomförbar i en sådan kommitté och i ett sådant arbete samarbetar vi gärna. Tiden är ute i timglaset att hålla på med alltför vidlyftiga förslag i dessa tider, vi måste försöka nå resultat i stället.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:39

    Jag må vara enfaldig men jag tror faktiskt att man når resultat genom att sätta sig ner med de man har att spela med, det vill säga övriga lagtingspartier i den parlamentariska kommitté som landskapsregering har tillsatt. Skulle alla partier valt att vara med, det är inte för sent för Socialdemokraterna så kanske man kan diskutera ihop sig i en någorlunda rask takt i vilken ordning man ska ta de olika bollar som ledamoten Gunell sade att var i luften just nu.


  • Tack, herr talman! Tack också till ledamoten Eriksson för ett upplysande anförande.
    Jag håller helt med i den grundsatsen att det som vi har gjort i den här budgetdebatten är att vi har satt dåliga alternativ mot varandra för att hela tiden vulgarisera debatten. Man hänvisar då också till att en utveckling av Föglötrafiken på nuvarande existerande linje Svinö - Degerby skulle innebära en sprängning, en ofattbar stor sprängning enligt belackarna. Det stämmer inte. Det finns möjligheter att faktiskt hitta en energioptimerad färja med sådan skrovform, med nuvarande kapacitet såsom vi har idag, att faktiskt trafikera den linjen. Man vill alltid sätta in sprängning för att vulgarisera debatten, vi kan vara lite mer öppna och faktabaserade.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:41

    Rent principiellt håller jag med ledamot Holmström. Jag har inte den sakkunskap att jag kan uttala mig om vad som är möjligt eller vad som inte är möjligt, men det torde vara möjligt.
    Det som jag vänder mig emot att man ena gången kan säga att det går inte att gå igenom Ekholmssundet och andra gången att det kan vara den enda möjligheten att komma fram.
    När det gäller att vulgarisera debatten där slår ledamoten Holmström huvudet på spiken, ju mer man kastar ur sig och ju mera ogenomtänkt det är och ju mer stridigheter man får till stånd, desto mera genomslag får man i media. Syns man inte i media så gör man ingenting politiskt, det är också en intressant fråga men ger vi oss in på den frågan för den för långt, den diskussionen bör man också ta någon gång.


  • Tack, herr talman! Jag uppfattat att den här vulgariseringen faktiskt har skett från alla olika håll, jag ska inte anklaga bara oppositionen ska jag ärligt säga.
    Men om man alltid hänvisar till nuvarande situation med Skarven som trafikerade linjen så hamnar man fel, Skarven var ju också fel designad från första början och den går djupare ner än vad en optimerad färja skulle göra. Hänvisar man alltid till nuvarande trafik så kommer man fel i debatten, det jag vill ha är mer upplyst och faktabaserade debatt från båda sidor.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:43

    Det är alltid trevligt att debattera när man är enig, jag hade det tveksamma nöjet att vara med när Skarven kom till och sattes i trafik, jag vet att den inte är optimal om jag uttrycker mig diplomatiskt. Jag hoppas också att vi när det gäller den här frågan mera kan börja dra åt samma håll. Vi lyckades tyvärr få allmänheten ganska förvirrad vad som gällde för kommunikationen ut till skärgården.


  • Tack, herr talman! Det är många bra saker du säger i ditt anförande. Jag har också funderat på varför det alltid är skärgården som blir slagträ i den politiska debatten både före och efter valet. Skärgårdsborna är värda att få svar på hur man ska kunna bo och leva ute i skärgården utan att det ständigt sätts nya hopp och förväntningar och så slås det undan av den ekonomiska verkligheten.
    Man kanske skulle börjar fundera på fasta tågförbindelser eller något liknande för att det faktiskt ska gå att bo där och sedan sköta transporterna av stora fordon och sådant på ett annat sätt. Om möjligheten och vi måste börja tänka hållbart och långsiktigt och helst enas om att skaffa färjor den här perioden.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:44

    När det gäller den första frågan varför skärgården ofta blir ett slagträ i debatten, är det så synskt att det finns inte så många röster att hämta där. Jag har ju varit med så pass länge så jag vet när jordbruket som näring var en av de största slagpåsarna inom den politiska debatten, det var också samma sak det fanns inte så många röster att hämta därifrån man kunde kosta på sig och odla den populistiska ådran ganska hårt.
    Där tycker jag mig upplevt att det har kantrat över att man har sett vikten av att ha en god och miljövänlig närproducerad livsmedelsproduktion, vilket är bra. Det finns stora värden ute i skärgården som vi alla på Åland bör kunna vara stolta över och det har inte varit riktigt hedrande på det sätt som frågan har hanterats hittills.


  • Tack. Det ligger mycket i det du säger. Vi pratar här i lagtinget om att vi ska ha långsiktiga, hållbara lösningar med bred parlamentarisk förankring. Då är det speciellt viktigt, när vi är i den här utsatta situationen med världsläget som påverkar allting att försök enas om den minsta gemensamma nämnaren som min partikamrat Camilla Gunnel säger är att vi byter ut färjorna som gör stora utsläpp och så jobbar vi vidare därifrån.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 09:46

    Ledamot Eriksson. Det är ju en detaljfråga som förstås måste lösas. På något sätt känner jag i luften att det finns en annan stämning, att man kanske inser att det inte har varit alldeles framgångsrikt det sätt som den förra regeringen gjorde att man slår fast så otroligt tunga ekonomiska investeringar som det inte ens fanns parlamentariskt stöd för i lagtinget dagar före valet, dagar före den nya regeringen skulle träda till, det var inte heller speciellt hedrande.
    Vi bör ta vara på den anda som finns i den parlamentariska grupp som ska jobba med frågorna, märk väl att det är ändå skärgården som helhet som jag hoppas att man tar ett resonemang om i den gruppen. Jag hoppas att Socialdemokraterna kan ta del i det arbete.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting. Avslutningsvis tänkte jag tangera olika frågeställningar som hör till budget 2021.
    I regeringsprogrammet talas om ”tillsammans", i betänkandet till tilläggsbudgeten 4 talades om ”samling”.

    Med en historisk arbetslöshet om 13% i våras och en prognos på ett BNP-tapp på 16% så förstår vi från Åländsk Demokrati att det nu är mera tid för samling än för utspel och motioner som kan uppfattas som populistiska och som kanske i värsta fall enbart tar energi från det centrala arbetet d.v.s att få upp tillväxten eller återhämtning av ekonomin för att pressa ner arbetslösheten innan vi sedan kan börja skära i det strukturella underskottet. Av den orsaken hade Åländsk Demokrati endast tre motioner.

    Fru talman! Vi har många gånger talat om underskottet i denna budget. Den är på 19,8 miljoner i budgetförslaget, daterat 22 oktober. I en replik till finansminister Eliasson försökte jag få fram de aktuella siffrorna då vi i media har kunnat läsa om att det finns uppgifter om än informella om EU-stödet, d.v.s. vår andel av 750 miljarder, coronastödet och ökade kostnader p.g.a. Alfridastödet. Vad jag förstått från media kan det uppgå till 12 miljoner och plus cirka 5 miljoner och plus cirka 5 miljoner. Dessutom kunde vi i dagens tidning läsa om en miljon till, så cirka 23 miljoner. Detta skulle då innebära ett litet överskott i budgeten med dagens siffror, om vi kunde ta allt via resultaträkningen. Detta kunde innebära att lånefullmakten endast skulle utnyttjas till 55 miljoner. Inte 140 miljoner, som en oppositionsledare sade och knappast 300 miljoner under mandatperioden som en annan oppositionsledare sade.

    Fru talman! Normalt brukar jag inte gå in i polemik med oppositionen, men jag anser att vi ska vara försiktiga i det här läget att lägga fram något som kan kallas fake news eller skrämselpropaganda. Verkligheten har redan överträffat de vildaste fantasierna.

    Fru talman! Om jag fortsätter med budgetunderskottet för 2021, är jag rädd för att klumpsumman minskar så som det även gjorde för 2020. Troligen mindre, låt säga 20 miljoner och då är vi på -30 miljoner underskott för 2021 och ett lånebehov på 87 miljoner. Detta är min gissning idag.

    Fru talman! Lånefullmakten är som sagt 77 miljoner. Ledamot Holmberg har i debatten talat om att lånen kommer att bli 250 miljoner under denna mandatperiod. Jag brukar inte debattera mot kolleger i opposition, förra perioden gjorde jag det en enda gång och så småningom bytte de åsikt.

    Efter ett katastrofalt coronaår, med ett budgetunderskott på 80 miljoner och denna budget med ett underskott om 20 miljoner blir lånebehovet 77 miljoner. Som jag sade lite optimistiskt att med minskade skatteintäkter 2021 och med beaktandet av EU-stödet, coronastödet, Alfridastödet som nästan tar ut varandra.
    2022 år har vi ingen puckel, men låt säga att vi har en sparsam budget med ett underskott på 30 miljoner. Det gör 120 miljoner i lån. Budget 2023 bör vi ha mer besparingar och ett mindre underskott. Min gissning idag är att vi landar kring 140 - 150 miljoner i slutet av budgetperioden inte efter den här budgeten. Det är vi från Åländsk Demokrati förberedda för.

    Bästa lagting! Det verkar som att de som accepterar lånet vill ha lån, inte vill vi ha lån men situationen är den vi har och att säga något annat är ren populism. Vi har inget alternativ. Eller vi ha två alternativ vi kan skära 30 miljoner eller landskapsskatt. I annat fall är vi tvungna att ta lån? Men att säga nej till ett lån är ren populism.

    Min gissning är att landskapets lån kan ligga kring 130-150 miljoner i slutet av mandatperioden. Med en räntan på 0,45% så det blir 7 miljoner på en budget på 400 miljoner, för coronan och det strukturella underskottet. Den som hävdar 350 miljoner får gärna komma med sina analyser.

    Redan för att nå 250 måste vi ha två s.k. coronaår 2022 och 2023 och det är nog inte så sannolikt. Jag hoppas att regeringen manar till samling att vi kan hålla oss till rimliga siffror angående prognostiserad skuldsättning.


  • Tack, fru talman! Det är bra att ledamot Toivonen resonerar runt ekonomin. Det är intressant att höra, många siffror som ledamot bollade med och det var svårt att hänga med. Landskapsregeringens budgetering utgår från försiktighetsprincipen. Att inte överskatta inkomsterna. Att inte underskatta utgifterna. När det gäller exempelvis EU-resiliencepengarna på 12,5 miljoner, de utgår vi från att vi ska få ta del av. De kommer att vara bestämda för specifika investeringsprojekt, man kan inte ta det som en normal finansiering. Vi kan inte använda det till det vi vill. Vi ska använda dem till det vi vill men de är förutbestämda.


  • Tack, fru talman! Jag utgick ifrån det som fanns i budgeten daterat 22 oktober där nämns projekten men eftersom ni inte visste hur mycket det var så kunde ni inte ta med det, helt korrekt försiktighetsprincipen. Jag nämner också uttryckligen att om man kunde ta in det i resultaträkningen, vilket jag förstår när det gäller EU-pengarna så förutsätter de ett antal investeringar så blir det plus minus noll i resultaträkningen, om man inte tar ett projekt som man redan har i budgeten och säger att vi tar det här som ett EU-projekt då får vi ju in pengar. För att visa att de pengarna som nämns i budgeten men som inte finns motsvarar det underskott som finns i budgeten, en positiv sak som man kan lyfta fram.


  • Tack, fru talman! Det är precis vad jag menar. Jag vill än en gång uttrycka min tacksamhet för att ledamot Toivonen i stora drag är med på vårt tänk.


  • Tack, fru talman! När man ser budgetens siffror så är det väldigt mycket negativa saker, därför försöker jag lyfta fram det som finns här redan och att vi kanske ska vara lite försiktiga med att måla upp en ännu svartare verklighet än den vi har för det räcker nog till.


  • Tack, talman! Vi har totalt olika syn på både ekonomi och hur vi ska sköta ekonomin. Men jag vill ändå påpeka det intressanta i att ledamot Toivonen anser att en lånefullmakt på 55 miljoner skulle kunna ha en bärighet under kommande år. Ledamot Toivonen behöver inte vara så hård om man anser att den här extra lånefullmakten som har tillkommit de senaste veckorna om 17 miljoner, det ska väl finnas en viss acceptans från ledamot Toivonens sida att den behöver beviljas här och nu under detta år.

    När det gäller coronapandemin vet vi alla vilka effekterna har varit men vi ska också minnas att vi har tömt en utjämningsfond på ca 550 miljoner och vi har haft en högkonjunktur på cirka 12 år där vi inte har lyckats samla i ladorna eller buffert, ett nödvändigt överskott.


  • Tack, fru talman! Jag inledde med att ta upp de positiva faktorer som finns mellan raderna, då skulle vi ha ett lånebehov på 55 miljoner, men jag säger också att rimligtvis minskar klumpsumma precis som det minskade med 36 miljoner för 2020. Jag tror att vi kommer att få en tilläggsbudget på 1 2 3 4 från fastlandet och då får vi 20 miljoner till, då blir det ungefär samma belopp.

    Den andra delen där ledamot Holmberg talade om ekonomin vi har haft, där håller jag med om det mesta. Det jag kritiserar är slutsumman på 250 - 300 miljoner, den är väsentligt överdriven och är som ett onödigt hot 150 - 200 miljoner men inte 300 miljoner.


  • Tack, talman! Vi ska minnas ledamot Toivonen, ledamoten har nog ett så pass bra minne att under förra mandatperioden var stora delar av regeringsblocket väldigt måna om att skapa strukturer, reformer och åtgärder för att kunna balansera upp ekonomin. Vi fick mothugg många gånger över att vi var överdrivet skeptiska, såg allting i svart och var negativa, Åland har det bra, det kommer och går, vi kommer nog att resa oss ur det här också. Samma sak nu vi ska inte vara onödigt negativa, säger ledamot Toivonen. Det är inte vad den liberala gruppen är, vi är måna om Åland och ålänningarna. Vi vill vidta åtgärder för vi ser faktiskt ganska nyktert på det här. Tyvärr gör vi ingenting utan bara väntar och ser så kommer vi att ha en låneskuld på 250 miljoner euro som ska plussas till den finska statsskuldens andel för varje ålänning som är 22 000 euro, kommunernas nuvarande som är 2 000.


  • Tack, fru talman! Jag håller med i det mesta i ledamot Holmbergs diskussion. När vi skulle uppnå 250 miljoner där har jag en annan åsikt. Jag är övertygad om att man inte kommer att uppnå det under den här perioden. Men om vi inte gör någonting, vi måste göra någon men frågan är när vi ska göra det där har vi ha olika åsikter.


  • Talman. Det är synd att ledamoten Toivonen inte skrev flera motioner än vad han gjorde, särskilt skulle jag gärna sett motioner med stora ekonomiska penseldrag som ledamoten ofta ger goda och intressanta analyser i stället för att bara engagera sig i gasbilsfrågan. De ekonomiska resonemangen hade varit lagtinget till gagn.

    Med det oaktat kan jag konstatera att ledamoten Toivonen under sommaren och hösten har förfasas över landskapsregerings ekonomiska strategi och ledamot Toivonen nämnde att han under förra mandatperioden endast en gång har varit oense med vad jag kan förstå centern och obundna, det visar sig att de nu gick i Toivonens spår också den här gången. Jag antar att ledamoten är nöjd för det blev inga hårda inbesparingar inför 2021 som landskapsregering försökte med och aviserade.


  • Tack, fru talman! Kan nämna att det gällde Ålands Framtid och inte något av de partier ni nämnde.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 10:02

    Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Jag vill lyfta en av budgetmotionerna. Den som har rubriken "Låt Ålands folkhögskola bli en del av Ålands gymnasium". Den dryftade till en del i ett replikskifte häromdagen, men jag vill ändå förtydliga vissa saker.

    Kravet på en lyckad skolgång blir allt starkare, utan gymnasieutbildning står i dag väldigt långt utanför samhället då chanserna är små att få ett varaktigt arbete. Utan gymnasieutbildning står det även utanför flera av samhällets ekonomiska skyddsnät. Ålands folkhögskola är skolan som ger och har gett många en andra chans. Trassliga förhållanden, utanförskap studiemognad. Avsaknad av rätt betyg är en allmän motivationsbrist i att veta vad man ska bli när man blir stor är vanliga faktorer till att flera i dag står utan gymnasieutbildning eller tillräckliga avgångsbetyg från grundskolan. Låt därför Ålands folkhögskola utveckla sin verksamhet inom det området fullt ut, att bli platsen där studiemognade och framtidstro infinner sig.

    Ålands folkhögskola gör redan i dag ett viktigt arbete med tanke på nya linjen, vilken inriktar sig till ungdomar 15 till 20 år som vill läsa upp sina högstadiebetyg. Denna nya linje har alla möjligheter att stärkas ytterligare och kunde även utvidgas och gälla ungdomar som är i behov av miljöutbyte innan avslutad grundskola.

    För att bygga starka utbildningskedjor bör landskapsregering se över möjligheten att organisatoriskt helt eller delvis flytta över Ålands folkhögskola under Ålands gymnasium. Det skulle minska budgetslitage men framför allt förbättra möjligheterna till folkhögskolans kompetensförsörjning och stärka hela skolans del i den åländska utbildningskedjan. Vinnare är framför allt alla ungdomar och nya ålänningar som i dag inte alltid har lätt att hitta sin plats i systemen. Detta kunde vara en viktig pusselbit i arbetet med att skapa ett åländskt alternativ till en väldigt kostnadsdrivande finska reform förlängd läroplikt. Denna organisatoriska lösning bör givetvis beaktas i samband med den pågående revideringen av gymnasielagen.

    Minister Holmberg-Jansson höll igår ett väldigt bra anförande om att hamna mellan stolar och utanförskap. Ålands folkhögskola har varit och är en väldigt bra och trygg plats. Jag är helt övertygad om att folkhögskolan skulle bli ett alternativ till Boost som i dag gör väldigt mycket gott för ungdomar som inte riktigt har hittat rätt ännu. Det finns en bra skrivning i budgetförslaget om att landslagsregringen ska syna folkhögskolans framtid och utvecklingsmöjligheter, det är bra. Jag hoppas att denna budgetmotion också kan bli en del i det arbetet.

    I budgetförslaget skriver också landslagsregeringen om tredje sektorns framtida finansiering, att det ska göras en genomlysning av den. Jag förstår att det är nödvändigt. Men tredje sektorns betydelse för Åland är unik i sitt slag. På få platser är det ideella arbetet inom idrott, kultur och det sociala sektorerna lika stort som på Åland. Tidigare kartläggningar från Åsub visar att mängden obetalda arbetstimmar i tredje sektorn som utförs årligen på Åland ligger i storleksordningen 800 000 stycken. Tar vi det med en timkostnad om 15 euro per timme så blir det 12 miljoner, en lek med siffror givetvis men det visar vilken potential vi har inom tredje sektorn. Jag hoppas att landskapsregeringen under året även hittar en struktur, en lösning på finansieringen av tredje sektorn och även ser tredje sektorn som en möjlighet i att stärka kommande välfärdsåland, kanske på ett annat sätt än vad vi har varit vana med att man tar tillvara tredje sektorns potential. Det kan vara ett stort steg och ett stort arbete i den stora processen av att skapa en sund ekonomi.

    Jag vill också säga några ord kring det politiska programmet jag själv har nöjet, äran att få vara ordförande i rådet för idrott motion och hälsa. Det kom en replik från ledamot Selander under veckan där ledamoten undrade hur vi ska få våra barn och ungdomar att röra på sig mer. Det är givetvis först och främst en föräldrafråga när det handlar om att man ska uppfostra barnen ungdomarna på det sättet givetvis, men det är också ett stort samhällsproblem idag och en jätteutmaning för framtiden att alla åldrar i princip, men speciellt barn och ungdomar rör på sig mindre och mindre. Det är inget ålandsproblem det är ett ilandsproblem. Vi har i rådet för idrott och hälsa jobbat aktivt med att få igång en nystart på motion på recept. Det är väldigt bra att landskapsregeringen lyfter och tar med det i det strategiskt långsiktiga arbetet när det gäller folkhälsostrategi. Vi har också jobbat mycket med islandsmodellen. Den har debatterats här i lagtinget under flera flera omgångar. Den bygger på att alla barn och ungdomar får en möjlighet till en aktiv fritid både inom idrottsrörelsen men också inom kultur. Det är ett arbete som ska pågå och fortsätta. Landskapsregeingen har en tanke på att revidera idrottslagen, vilket också behövs för den är gammal, omodern och det finns stora möjligheter till att att ta ett steg i rätt riktning bara genom en sådan revidering.

    Vi har talat om parlamentarism, tunnelutredningar och parlamentariska grupper och jag hoppas att det kommande årets stora tunga arbete när det gäller ekonomin ska kunna innehålla parlamentarism. Av samma motiv för de lösningar, de åtgärder som man nu kommer att vidta är långsiktiga eller bör vara långsiktiga och sträcker sig över mandatperioden. Tiden är ute.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg, du lyfter flera viktiga områden och frågor i ditt anförande som är väldigt viktigt utifrån det långsiktiga perspektivet, investering i människor som kan bidra och leva i ett samhälle och till sin egen försörjning.

    Gällande Ålands folkhögskola är den nya linjen otroligt viktig för många individer, elever och studerande att hitta sin plats. Landskapsregeringen kommer att fortsätta arbetet om det nu ska ingå under Ålands gymnasium det är ett frågetecken, men samverkan det är grundordet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:10

    Tack, talman! Tack, minister Hambrudd. Som jag upplevde det under min tid förra perioden vid Ålands gymnasiums styrelse finns det ett glapp eller ett tomrum, ett systemfel där de ungdomar som inte hittar rätt, de ungdomar som kommer in på en linje de inte trivs med eller av andra orsaker står utanför skolsystemet. Det finns ingen riktig mottagare för dem många gånger. Boost som är en fantastisk satsning men som inte heller alla gånger är lösningen. Jag kan tro att det ska finnas möjligheter för Ålands folkhögskola att kunna bli, om man på något sätt är med i strukturen administrativt utan att man kanske ändå är officiellt en del av Ålands gymnasium. Det skulle kunna vara dörren in för alla de ungdomar som riskerar bli en av de flera hundra hemmasittarna som minister Holmberg-Jansson lyfte i går.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg. Det är systemfelen som ledamoten Holmberg lyfter, var hittar vi till att fånga upp de som inte hamnar på rätt linje, som hoppar av eller de som hamnar hemma. Det är ett otrolig slöseri på individens resurser. Där behöver vi absolut bli bättre på att fånga upp individerna så att de snabbt kommer tillbaka, att hitta sin plats i systemet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:12

    Tack, talman! När vi diskuterar tillväxt kan man tänka sig den möjligheten att de 250, som jag tror ändå det finns ett stort mörkertal kring, skulle vi få in de 250 personerna i samhället tänk vilken tillväxt både på det personliga planet men också rent samhällesmässigt. Det finns en stor potential men jag är övertygad om att minister Hambrudd kommer att driva frågan bra.


  • Tack, talman! Tack John Holmberg för ditt anförande och att du lyfter nya linjen på Ålands folkhögskola. De åren jag har försökt bekanta mig med skolan så verkar det verkligen som att den är oerhört viktig, jag har också funderat på hur man ska kunna samverka med Ålands
    gymnasium. Hur ser du på avståndet mellan skolorna? Folkhögskolan ligger ju på landsbygden medan Ålands gymnasiumskolor ligger i Mariehamn, har du tänkt på det när du funderat kring hur samverkan kunde se ut.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:13

    Tack, talman! Tack, ledmot Mattsson. Det finns idag ett långtgående samarbete mellan folkhögskolorna och Ålands gymnasium men det skulle kunna bli ännu tajtare och mer formaliserat.

    Det gjordes en utredning under förra mandatperioden då gällde det y-utbildningarna. Skulle y-utbildningarna göra sig bättre, ha bättre förutsättningar att befinna sig ute vid folkhögskolan. Utredningen kom fram till att så är inte fallet, avståndet kan ibland bli ett problem med tanke på olika praktikplatser, men däremot förnya linjen är placeringen Ålands folkhögskola är alldeles fantastiskt bra. Det blir ett miljöombyte, en trygg miljö där man verkligen får någonting annat än den vanliga skolgården som man har varit van med.


  • Man pratar mycket om grön rehabilitering och vår landsbygd har mycket att ge till de här ungdomarna och därför är platsen bra. Men avståndet mellan Ålands gymnasium och skolan är en utmaning. Jag är helt överens med dig om att vi behöver titta på hur vi kan samverka och hitta olika möjligheter för att utveckla Ålands folkhögskola för ett ännu större mervärde av den.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:14

    Tack, talman! Sätter vi det ett ekonomiskt perspektiv så skulle man ska kunna utveckla Ålands folkhögskola och nya linjen eller liknande linjerna att bli också ett alternativt högstadium. Det är synd att man många gånger hamnar i en situation som ungdom att du går ut nian och du har egentligen förspillt dina chanser, kanske helt i onödan många gånger på grund av olika orsaker som du kanske inte själv alltid rår på. Boost blir många gånger ett alternativt klassrum för många elever som inte fungerar i vanliga skolor och klasser. Ålands folkhögskola ska kunna bli en plats där inte bara de som har gått ut redan med dåliga, svag betyg utan även där man kan bryta en trend kanske i ett tidigare skede under högstadiet och på det sättet få en alternativ skola och miljöombyte för allas skull.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg. Det är mycket och många viktiga saker du lyfter i anförandet. Jag måste ta vara på folkets frågan och bygga vidare. Som Holmberg nämner har framför allt nya linjen en väldigt viktig funktion i samhället och för de elever och ungdomar som går där. Det jag funderar rent ekonomiskt, du nämner budgetslitage. Hur tänker du att det i praktiken ska se ut? Du berörde att lokalerna ska vara kvar som är den största kostnaden, en tredjedel av budgeten. Om vi tar antalet elever för både folkis och gymnasiet delar det på kostnaden för respektive blir kostnaden per elev väldigt lika.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:16

    Tack, talman! Tack, ledamot Josefsson. Sätter man det i ett helhetsperspektiv, ekonomiskt kanske inte bara den direkta skolkostnaden, utbildningskostnaden på gymnasiet eller folkhögskola utan sätter det i ett helhetsperspektiv många gånger vad ett utanförskap eller vad ett förlorat år, eller ett avhopp från en gymnasieutbildning egentligen kostar. Många gånger kanske ett avhopp sker i onödan från en gymnasieutbildning. Det kanske gör att den linjen inte är optimerad, sett till nyttjandegraden och det kanske står någon utanför som fanns på en reservplats men där det är för sent att hoppa in. Det finns många aspekter i det hela. Ålands folkhögskola skulle med en bredare kompetensförsörjningsbas ha ett enklare arbete. Man lever egentligen under väldigt knappa förhållanden.


  • Då förstår jag. Den tanken har jag själv tänkt i form av direktionordförande för folkis. Det förs också en väldigt bra dialog mellan folkis, gymnasiets personal och musikinstitutet har träffats för väldigt goda dialoger för att hitta gemensamma vinster. De tankarna går väldigt mycket, det är bra att det är fler som tänker i de banorna. Hur man gör det i praktiken är den svåra frågan. Det är jättebra att Holmberg lyfter frågan. I dagsläget är det ett bra samarbete, de delar på lärare men förstås kan det alltid bli bättre.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:18

    Tack, talman! Musikinstitutet är också en utbildning där man ska kunna hitta synergier utan att på det sättet tumma varken på kvalitet eller utvecklingspotential på något sätt. Ålands folkhögskola har en egen lagstiftning, en egen stiftelse. Om man sätter in Ålands folkhögskola i utbildningskedjan på ett ännu tydligare sätt, att man verkligen formaliserar och att man verkligen pinnpointar uppdraget tror jag också att det totalekonomiskt både för landskapsregeringens ekonomi men också för kommunernas ekonomi blir någonting långsiktigt riktigt hållbart och bra. Jag vet av egen erfarenhet att personalen vid Ålands folkhögskola är fantastisk men jag tycker också synd om dem många gånger för de lever under väldigt knappa ekonomiska förhållanden. De kan inte fullfölja hela sin potential, som det ser ut idag är min uppfattning.


  • Tack, fru talman! Tack, ledamot Holmberg får ett intressant resonerande anförande. När det gäller tredje sektorn har vi samma uppfattning, den är oerhört viktig för Åland. Även fast det är hårda tider nu så finns det fortfarande 15 miljoner i budgeten avsedd för tredje sektorn.
    Som vi har lovat och som ledamoten Holmberg håller med så kommer vi gå igenom allting och då ska vi också titta på tredje sektorn. Den ska också genomlysas så att vi hittar en hållbar ekonominivå på hela vår ekonomi.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:21

    Jag hoppas också att man kan se hur, på vilket sätt den kan formas för att vara värd de pengar de redan har egentligen men hur man ska kunna motivera en fortsatt bibehållen tredje sektors storlek. Man kan faktiskt nyttja tredje sektorn i arbetet med att skapa en mer balanserad landskapsekonomi om man tänker brett, det hoppas jag att landskapsregeringen gör. Det ska vara intressant att höra en kommentar från finansministern gällande det jag tog upp i anförande om att det skulle kunna finnas någon form av parlamentarisk tanke i det arbete som ska inledas i januari. Med tanke på att man också söker det i andra frågor, t.ex. kring infrastruktur.


  • Tack, fru talman! Jag håller helt med resonemanget. Det finns en jättestor potential i tredje sektorn och den kanske vi inte ens känner till hur stor den är. De ändringar som eventuellt görs, görs tillsammans med tredje sektorn. Ingenting som landskapregeringen ska sitta inne i sitt rum och göra.

    Vi har en kommitté som nu sitter och så fort som möjligt när den här budgeten är klar ska komma fram till ett resultatet, hur man kan hantera Penningautomatföreningens medel.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:22

    Tack, talman! Jag blev med munnen öppen för en gångs skull, finansministern svarar på ett bra sätt gällande Paf-medlen och den parlamentariska gruppen. Jag var inne på att det skulle finnas nu i januari när landslagsregeringen drar igång det stora arbetet gällande att skapa en ekonomi i balans. Att även där skulle kunna finnas en parlamentarisk tanke precis som det finns inom infrastrukturområdet t.ex. med tunnelgruppen som är parlamentarisk. Med tanke på de 70 budgetmotioner som inkommit och att hela oppositionens tydliga målsättning om att vara med och bidra skulle det ska vara väldigt bra. Det är inte bra om det blir valfrågor kring de ekonomiska åtgärderna, det skulle vara väldigt olyckligt att vi vart fjärde år ska riva upp reformer och insatser.


  • Tack! I sitt anförande talar ledamot Holmberg varmt om tredje sektorn. Det blir lite otydligt för mig vad tankarna bakom är och om vilken del av den stora tredje sektorn du egentligen pratar. Om syftet är att man ska involvera tredje sektorn i vårt välfärdssystem på ett sätt för att man vill att medborgarna ska få det bättre, eller om syftet är att man ska ta bort kostnaderna från vår budget. Jag vill att det ska utvecklas lite mer.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:24

    Tack, talman! Tack, ledamoten Eckerman. Det är flera syften, min andemening var att prata om hela tredje sektorn både det sociala, kulturella och idrottsliga. Jag ser också tredje sektorns möjlighet att vara med både när det gäller att utveckla verksamheten, att finnas med som ett alternativ och på det sättet också i svåra ekonomiska tider kunna vara med och bidra på det sättet också ännu mer rättfärdiga sin existens. Det är svårt att förklara. Jag vet att tredje sektorn gör ett enormt arbete inom alla sektorer som jag räknade upp, men det kanske går att att utveckla det arbetet på ett sätt som gör att det kan vara ett alternativ till det som landskapsregering basverksamhet i dag sköter om. På ett sätt där alla blir vinnare.


  • Tack! Tror vi får ta det där på kaffe efteråt och fortsätta den diskussionen där.

    Angående folkhögskolan. Folkhögskolan har en historia att vara landsbygdens bildning. Det finns ingen övre åldersgräns på när du kan gå i en folkhögskola, det är ofta ett internatboende och det är ganska mycket frihet att gå på en folkhögskola. Jag har gjort det flera gånger själv, det är en mycket bra studieform för oss som inte riktigt gillar att sitta stilla. Men jag är rädd att om man för in folkhögskolan under gymnasiets regler så försvinner hela den här friheten och man äts upp av olika regler och sånt. Jag är inte helt med på det tåget ännu, utan den formen är viktig och den är också viktig för landsbygden och för bildningen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:26

    Tack, talman! Tack, ledamot Eckerman. Jag är rädd för att även här kan ledamot Eckerman och undertecknad ha viss skillnad i åsikt. När jag lyfter Ålands folkhögskola ser jag framför mig hur utvecklingen går i den riktningen att det ska stötta våra barn och ungdomar på ett sätt som gör att studiemognad och övriga kompetenser blir så pass höga att man kommer in på en gymnasial utbildning, som egentligen är ett krav, ett måste från samhällets sida för att man ska kunna ha både skyddsnät och inte hamna mellan stolarna av olika orsaker. Jag vet den ekonomiska situationen och att man också inom folkhögskolan kommer att vara tvungna att se över sin verksamhet, då hoppas jag att den går i den inriktningen att den bygger på barn och ungdomar.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Anförande | 10:27

    Tack, talman! Styrelsens utveckling under hundra år ska firas det kommande budgetåret, framgången och utveckling har inte skett i någon större utsträckning inom styrelsens kärnområden mot mer självbestämmande Åland, trots otaliga självstyrelselagsrevisioner genom åren. Det har inte funnits någon samsyn med en motparten finska staten hur utvecklingen av styrelsen och hur man ska uppnå de mål och utfästelser som Finland förbundit sig att uppfylla för snart hundra år sedan. Finska statens hållning har alltid varit lite ljum till de åländska önskemålen om förbättring av självstyrelselagen, om man säger det milt. Det känns frostigt för Åland just nu. Det verkar som att Åland går mot en liten istid i styrelsens utveckling.

    Den globala uppvärmningen tycks inte gälla demokratiska utvecklingen. Största utvecklingen av samhället Åland har skett för att vi har haft bra ekonomi, stor sysselsättning, skickliga företagare som har gjort att det åländska samhället har blomstrat och skapat resurser att satsa i bygget av ett välfärdssamhälle. Det olika åländska näringarna är skickliga och snabbt på att anpassa sig när läget och förutsättningarna ändras. Jag tror mycket på att framgångarna beror på det småskaliga samhället. När jag läste budgeten för 2021 så inser man snabbt att det kommer att vara väldigt svårt att utveckla Åland och det tar flera mandatperioder att få samhällsekonomin i balans utan egna rejäla styrmedel, som t.ex. skattesystem blir det väldigt svårt. Vi kan förstås använda kommunernas beskattningsrätt men det är inget bra system. Självstyrelsen har små möjligheter i dagens system att åtgärda felaktigheter som uppstår och drabbar det åländska samhället för vi är så beroende av finsk behörighet.

    Landskapet har möjlighet att ha egna avdrag eller tillägg för t.ex. dyra Åland. Det kommer att bli svårt att ha en sådan lösning framöver. Pensionärerna är en sådan grupp som har missgynnats av Finlands riksdag, som försämrat deras pensioner ett flertal gånger genom åren. Det är ett exempel på felaktigheter som blir svårt för landskapet att rätta till i dagens ekonomiska läge och stötta de drabbade grupperna. Jag har en stor förhoppning om att vi kommer lösa problemen som vi har framför oss förr eller senare tillsammans.

    Till sist en reflektion från Östra Saltvik. Nu när Ålands självstyrelse blir 100 år så det är en liten risk för att bli klassade som en fornlämning och då vet ni alla att det inte kommer att hända så väldigt mycket i självstyrelserevisionen.


  • Inskrivning pågår

    Protokollinskrivning pågår just nu. Inläggen publiceras fortlöpande så snart de är skrivna och godkända efter rättelse.

    Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Inskrivning pågår
  • Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera båda ärenden till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.