Remissdebatt

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen avbröts igår och på talarlistan kvarstår 6 ledamöter och ministrar. Fortsatt diskussion.

Tack, herr talman! Jag skulle inte ha kommit upp mer i den här debatten, det har varit en lång debatt. Det har varit mycket onödiga ord till höger och vänster och jag ska inte presentera ord av den arten.

Min synnerligen gode vän och tidigare kollega Brage Eklund blev väldigt upprörd när han hörde anförandet om skärgårdstrafiken av ledamoten Gunell, jag lovade att jag skulle kommentera det.
Ålands framtid lämna in en motion 2016 med den gode Eklund som första undertecknare, där skrev man att
i stället för att bygga dyra vägbanor och broar för 25 - 30 miljoner bör planerna på västra Föglö därför inriktas på att förbättra nuvarande färjpass genom att bredda, fördjupa och räta upp passagen genom Ekholmssundet samt förnya nuvarande hamnar och parkeringar. Dessutom skulle projektet kunna förverkligas betydligt fortare.

Man lämnar in en ganska likartad motion ett år senare där man skrev att i stället för att skövla oersättliga naturvärden för att spara tio minuter på färjpasset bör regeringen raka upp rutten till Föglö genom att spränga bort Ekholmssund för en betydligt lägre summa än den beräknade 25 miljoner euro som projektet på västra Föglö beräknas kosta.
Det som gjorde min gode vän upprörd var att man nu från socialdemokratiskt håll ville lansera det som sin egen idé, enligt vad som sades då så kritiserade man det ganska hårt när förslaget lades ut från Ålands framtid. Det skulle förstöra omistliga naturvärden Ekholmssundet osv.
Det är alltid lätt att kritisera framför allt landskapsregeringen och andra för att man byter spår och för att man byter strategi. Men det är kanske dags att själv se sig i spegeln, det kan vara bra för oss alla att se oss i spegeln emellanåt. Det har varit en märklig debatt.

Avslutningsvis beklagar jag personligen att skärgården och skärgårdens trafiklösningar ofta blir ett slagträ i debatten och i valrörelsen. Jag beklagar också att olika skärgårdsregioner ställs mot varandra, det enda det leder till är att det händer absolut ingenting.

Det finns de som tycker att skärgården kostar för mycket och det är legitimt att tycka det, jag är rädd för att ju tuffare ekonomiska utmaningar vi får desto mera röster kan man vinna på populistiska utspel om skärgårdens vara eller icke vara. Personligen ser jag Ålands skärgård som en väldigt stor rikedom.

De resonemang jag hade med ledamoten Mikael Lindholm om hur pass stora steg framåt distansarbete skulle kunna ta kan skapa arbetsplatser ute i skärgården på ett helt annat sätt än vad man har kunnat gjort tidigare och då behöver vi förstås också ha fungerande kommunikationer om vi ska ha ett levande samhälle med arbetsplatser ute i skärgården.
Avslutningsvis bör vi alla se oss i spegeln och sluta använda skärgården som ett slagträ i den politiska debatten.

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Eriksson eller indirekt till ledamoten Brage Eklund som har reagera på frågan att den är aktuell igen.

Jag har aldrig tagit det här för att vara en ny idé, inte heller att den skulle vara min eller Socialdemokraternas förslag utan jag har försökt se en situation nu där man inte tar någonting tillvara av det som redan är gjort, allt ska upp i luften igen och nya vidlyftiga förslag ska utredas.

Det slutar bara med att ännu fler utredningar hamnar i den här stora sopcontainern innan nästa regering tar vid, det är inte hållbart. Det resulterar i att ingenting händer, jag som också värnar skärgården är verkligen olycklig över att det är sådan situation som det är nu.

Ledamoten Gunell noterade i mitt anförande att jag också är bekymrad över att allt blir att stå stilla. Nu är en parlamentarisk kommitté tillsatt och jag är den första som beklagar att inte Socialdemokraterna och samtliga partier i lagtinget tar del av det här arbetet. Jag tror att det skulle kunna vara ett ganska bra forum för att diskutera ihop sig.
Det är lätt att peka på olika lösningar men när något annat parti kommer med samma lösning då kritiserar man det starkt. Det inte riktigt trovärdigt och framförallt så leder det inte någonting framåt när det gäller skärgårdstrafiken. Vi behöver vara öppna för att ta goda idéer oavsett var de kommer ifrån om vi ska få någonting att hända.

Förslaget med Degerby och Ekholmssundet är verkligen inte oproblematiskt heller. Det handlar om stora sprängningar och muddring och framför allt Degerby som kulturhistoriskt område är det inte enkelt naturligtvis. Det jag vill är att försöka hitta en lösning som är rimlig, realistisk och genomförbar i en sådan kommitté och i ett sådant arbete samarbetar vi gärna. Tiden är ute i timglaset att hålla på med alltför vidlyftiga förslag i dessa tider, vi måste försöka nå resultat i stället.

Jag må vara enfaldig men jag tror faktiskt att man når resultat genom att sätta sig ner med de man har att spela med, det vill säga övriga lagtingspartier i den parlamentariska kommitté som landskapsregering har tillsatt. Skulle alla partier valt att vara med, det är inte för sent för Socialdemokraterna så kanske man kan diskutera ihop sig i en någorlunda rask takt i vilken ordning man ska ta de olika bollar som ledamoten Gunell sade att var i luften just nu.

Tack, herr talman! Tack också till ledamoten Eriksson för ett upplysande anförande.
Jag håller helt med i den grundsatsen att det som vi har gjort i den här budgetdebatten är att vi har satt dåliga alternativ mot varandra för att hela tiden vulgarisera debatten. Man hänvisar då också till att en utveckling av Föglötrafiken på nuvarande existerande linje Svinö - Degerby skulle innebära en sprängning, en ofattbar stor sprängning enligt belackarna. Det stämmer inte. Det finns möjligheter att faktiskt hitta en energioptimerad färja med sådan skrovform, med nuvarande kapacitet såsom vi har idag, att faktiskt trafikera den linjen. Man vill alltid sätta in sprängning för att vulgarisera debatten, vi kan vara lite mer öppna och faktabaserade.

Rent principiellt håller jag med ledamot Holmström. Jag har inte den sakkunskap att jag kan uttala mig om vad som är möjligt eller vad som inte är möjligt, men det torde vara möjligt. Det som jag vänder mig emot att man ena gången kan säga att det går inte att gå igenom Ekholmssundet och andra gången att det kan vara den enda möjligheten att komma fram.

När det gäller att vulgarisera debatten där slår ledamoten Holmström huvudet på spiken, ju mer man kastar ur sig och ju mera ogenomtänkt det är och ju mer stridigheter man får till stånd, desto mera genomslag får man i media. Syns man inte i media så gör man ingenting politiskt, det är också en intressant fråga men ger vi oss in på den frågan för den för långt, den diskussionen bör man också ta någon gång.

Tack, herr talman! Jag uppfattat att den här vulgariseringen faktiskt har skett från alla olika håll, jag ska inte anklaga bara oppositionen ska jag ärligt säga.
Men om man alltid hänvisar till nuvarande situation med Skarven som trafikerade linjen så hamnar man fel, Skarven var ju också fel designad från första början och den går djupare ner än vad en optimerad färja skulle göra. Hänvisar man alltid till nuvarande trafik så kommer man fel i debatten, det jag vill ha är mer upplyst och faktabaserade debatt från båda sidor.

Det är alltid trevligt att debattera när man är enig, jag hade det tveksamma nöjet att vara med när Skarven kom till och sattes i trafik, jag vet att den inte är optimal om jag uttrycker mig diplomatiskt. Jag hoppas också att vi när det gäller den här frågan mera kan börja dra åt samma håll. Vi lyckades tyvärr få allmänheten ganska förvirrad vad som gällde för kommunikationen ut till skärgården.

Tack, herr talman! Det är många bra saker du säger i ditt anförande. Jag har också funderat på varför det alltid är skärgården som blir slagträ i den politiska debatten både före och efter valet. Skärgårdsborna är värda att få svar på hur man ska kunna bo och leva ute i skärgården utan att det ständigt sätts nya hopp och förväntningar och så slås det undan av den ekonomiska verkligheten.
Man kanske skulle börjar fundera på fasta tågförbindelser eller något liknande för att det faktiskt ska gå att bo där och sedan sköta transporterna av stora fordon och sådant på ett annat sätt. Om möjligheten och vi måste börja tänka hållbart och långsiktigt och helst enas om att skaffa färjor den här perioden.

När det gäller den första frågan varför skärgården ofta blir ett slagträ i debatten, är det så synskt att det finns inte så många röster att hämta där. Jag har ju varit med så pass länge så jag vet när jordbruket som näring var en av de största slagpåsarna inom den politiska debatten, det var också samma sak det fanns inte så många röster att hämta därifrån man kunde kosta på sig och odla den populistiska ådran ganska hårt. Där tycker jag mig upplevt att det har kantrat över att man har sett vikten av att ha en god och miljövänlig närproducerad livsmedelsproduktion, vilket är bra. Det finns stora värden ute i skärgården som vi alla på Åland bör kunna vara stolta över och det har inte varit riktigt hedrande på det sätt som frågan har hanterats hittills.

Tack. Det ligger mycket i det du säger. Vi pratar här i lagtinget om att vi ska ha långsiktiga, hållbara lösningar med bred parlamentarisk förankring. Då är det speciellt viktigt, när vi är i den här utsatta situationen med världsläget som påverkar allting att försök enas om den minsta gemensamma nämnaren som min partikamrat Camilla Gunell säger är att vi byter ut färjorna som gör stora utsläpp och så jobbar vi vidare därifrån.

Ledamot Eriksson. Det är ju en detaljfråga som förstås måste lösas. På något sätt känner jag i luften att det finns en annan stämning, att man kanske inser att det inte har varit alldeles framgångsrikt det sätt som den förra regeringen gjorde att man slår fast så otroligt tunga ekonomiska investeringar som det inte ens fanns parlamentariskt stöd för i lagtinget dagar före valet, dagar före den nya regeringen skulle träda till, det var inte heller speciellt hedrande.
Vi bör ta vara på den anda som finns i den parlamentariska grupp som ska jobba med frågorna, märk väl att det är ändå skärgården som helhet som jag hoppas att man tar ett resonemang om i den gruppen. Jag hoppas att Socialdemokraterna kan ta del i det arbete.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Avslutningsvis tänkte jag tangera olika frågeställningar som hör till budget 2021.
I regeringsprogrammet talas om ”tillsammans", i betänkandet till tilläggsbudgeten 4 talades om ”samling”.

Med en historisk arbetslöshet om 13% i våras och en prognos på ett BNP-tapp på 16% så förstår vi från Åländsk Demokrati att det nu är mera tid för samling än för utspel och motioner som kan uppfattas som populistiska och som kanske i värsta fall enbart tar energi från det centrala arbetet d.v.s att få upp tillväxten eller återhämtning av ekonomin för att pressa ner arbetslösheten innan vi sedan kan börja skära i det strukturella underskottet. Av den orsaken hade Åländsk Demokrati endast tre motioner.

Fru talman! Vi har många gånger talat om underskottet i denna budget. Den är på 19,8 miljoner i budgetförslaget, daterat 22 oktober. I en replik till finansminister Eliasson försökte jag få fram de aktuella siffrorna då vi i media har kunnat läsa om att det finns uppgifter om än informella om EU-stödet, d.v.s. vår andel av 750 miljarder, coronastödet och ökade kostnader p.g.a. Alfridastödet. Vad jag förstått från media kan det uppgå till 12 miljoner och plus cirka 5 miljoner och plus cirka 5 miljoner. Dessutom kunde vi i dagens tidning läsa om en miljon till, så cirka 23 miljoner. Detta skulle då innebära ett litet överskott i budgeten med dagens siffror, om vi kunde ta allt via resultaträkningen. Detta kunde innebära att lånefullmakten endast skulle utnyttjas till 55 miljoner. Inte 140 miljoner, som en oppositionsledare sade och knappast 300 miljoner under mandatperioden som en annan oppositionsledare sade.

Fru talman! Normalt brukar jag inte gå in i polemik med oppositionen, men jag anser att vi ska vara försiktiga i det här läget att lägga fram något som kan kallas fake news eller skrämselpropaganda. Verkligheten har redan överträffat de vildaste fantasierna.

Fru talman! Om jag fortsätter med budgetunderskottet för 2021, är jag rädd för att klumpsumman minskar så som det även gjorde för 2020. Troligen mindre, låt säga 20 miljoner och då är vi på -30 miljoner underskott för 2021 och ett lånebehov på 87 miljoner. Detta är min gissning idag.

Fru talman! Lånefullmakten är som sagt 77 miljoner. Ledamot Holmberg har i debatten talat om att lånen kommer att bli 250 miljoner under denna mandatperiod. Jag brukar inte debattera mot kolleger i opposition, förra perioden gjorde jag det en enda gång och så småningom bytte de åsikt.

Efter ett katastrofalt coronaår, med ett budgetunderskott på 80 miljoner och denna budget med ett underskott om 20 miljoner blir lånebehovet 77 miljoner. Som jag sade lite optimistiskt att med minskade skatteintäkter 2021 och med beaktandet av EU-stödet, coronastödet, Alfridastödet som nästan tar ut varandra.
2022 år har vi ingen puckel, men låt säga att vi har en sparsam budget med ett underskott på 30 miljoner. Det gör 120 miljoner i lån. Budget 2023 bör vi ha mer besparingar och ett mindre underskott. Min gissning idag är att vi landar kring 140 - 150 miljoner i slutet av budgetperioden inte efter den här budgeten. Det är vi från Åländsk Demokrati förberedda för.

Bästa lagting! Det verkar som att de som accepterar lånet vill ha lån, inte vill vi ha lån men situationen är den vi har och att säga något annat är ren populism. Vi har inget alternativ. Eller vi ha två alternativ vi kan skära 30 miljoner eller landskapsskatt. I annat fall är vi tvungna att ta lån? Men att säga nej till ett lån är ren populism.

Min gissning är att landskapets lån kan ligga kring 130-150 miljoner i slutet av mandatperioden. Med en räntan på 0,45% så det blir 7 miljoner på en budget på 400 miljoner, för coronan och det strukturella underskottet. Den som hävdar 350 miljoner får gärna komma med sina analyser.

Redan för att nå 250 måste vi ha två s.k. coronaår 2022 och 2023 och det är nog inte så sannolikt. Jag hoppas att regeringen manar till samling att vi kan hålla oss till rimliga siffror angående prognostiserad skuldsättning.

Tack, fru talman! Det är bra att ledamot Toivonen resonerar runt ekonomin. Det är intressant att höra, många siffror som ledamot bollade med och det var svårt att hänga med. Landskapsregeringens budgetering utgår från försiktighetsprincipen. Att inte överskatta inkomsterna. Att inte underskatta utgifterna. När det gäller exempelvis EU-resiliencepengarna på 12,5 miljoner, de utgår vi från att vi ska få ta del av. De kommer att vara bestämda för specifika investeringsprojekt, man kan inte ta det som en normal finansiering. Vi kan inte använda det till det vi vill. Vi ska använda dem till det vi vill men de är förutbestämda.

Tack, fru talman! Jag utgick ifrån det som fanns i budgeten daterat 22 oktober där nämns projekten men eftersom ni inte visste hur mycket det var så kunde ni inte ta med det, helt korrekt försiktighetsprincipen. Jag nämner också uttryckligen att om man kunde ta in det i resultaträkningen, vilket jag förstår när det gäller EU-pengarna så förutsätter de ett antal investeringar så blir det plus minus noll i resultaträkningen, om man inte tar ett projekt som man redan har i budgeten och säger att vi tar det här som ett EU-projekt då får vi ju in pengar. För att visa att de pengarna som nämns i budgeten men som inte finns motsvarar det underskott som finns i budgeten, en positiv sak som man kan lyfta fram.

Tack, fru talman! Det är precis vad jag menar. Jag vill än en gång uttrycka min tacksamhet för att ledamot Toivonen i stora drag är med på vårt tänk.

Tack, fru talman! När man ser budgetens siffror så är det väldigt mycket negativa saker, därför försöker jag lyfta fram det som finns här redan och att vi kanske ska vara lite försiktiga med att måla upp en ännu svartare verklighet än den vi har för det räcker nog till.

Tack, talman! Vi har totalt olika syn på både ekonomi och hur vi ska sköta ekonomin. Men jag vill ändå påpeka det intressanta i att ledamot Toivonen anser att en lånefullmakt på 55 miljoner skulle kunna ha en bärighet under kommande år. Ledamot Toivonen behöver inte vara så hård om man anser att den här extra lånefullmakten som har tillkommit de senaste veckorna om 17 miljoner, det ska väl finnas en viss acceptans från ledamot Toivonens sida att den behöver beviljas här och nu under detta år.

När det gäller coronapandemin vet vi alla vilka effekterna har varit men vi ska också minnas att vi har tömt en utjämningsfond på ca 550 miljoner och vi har haft en högkonjunktur på cirka 12 år där vi inte har lyckats samla i ladorna eller buffert, ett nödvändigt överskott.

Tack, fru talman! Jag inledde med att ta upp de positiva faktorer som finns mellan raderna, då skulle vi ha ett lånebehov på 55 miljoner, men jag säger också att rimligtvis minskar klumpsumma precis som det minskade med 36 miljoner för 2020. Jag tror att vi kommer att få en tilläggsbudget på 1 2 3 4 från fastlandet och då får vi 20 miljoner till, då blir det ungefär samma belopp.

Den andra delen där ledamot Holmberg talade om ekonomin vi har haft, där håller jag med om det mesta. Det jag kritiserar är slutsumman på 250 - 300 miljoner, den är väsentligt överdriven och är som ett onödigt hot 150 - 200 miljoner men inte 300 miljoner.

Tack, talman! Vi ska minnas ledamot Toivonen, ledamoten har nog ett så pass bra minne att under förra mandatperioden var stora delar av regeringsblocket väldigt måna om att skapa strukturer, reformer och åtgärder för att kunna balansera upp ekonomin. Vi fick mothugg många gånger över att vi var överdrivet skeptiska, såg allting i svart och var negativa, Åland har det bra, det kommer och går, vi kommer nog att resa oss ur det här också. Samma sak nu vi ska inte vara onödigt negativa, säger ledamot Toivonen. Det är inte vad den liberala gruppen är, vi är måna om Åland och ålänningarna. Vi vill vidta åtgärder för vi ser faktiskt ganska nyktert på det här. Tyvärr gör vi ingenting utan bara väntar och ser så kommer vi att ha en låneskuld på 250 miljoner euro som ska plussas till den finska statsskuldens andel för varje ålänning som är 22 000 euro, kommunernas nuvarande som är 2 000.

Tack, fru talman! Jag håller med i det mesta i ledamot Holmbergs diskussion. När vi skulle uppnå 250 miljoner där har jag en annan åsikt. Jag är övertygad om att man inte kommer att uppnå det under den här perioden. Men om vi inte gör någonting, vi måste göra någon men frågan är när vi ska göra det där har vi ha olika åsikter.

Talman. Det är synd att ledamoten Toivonen inte skrev flera motioner än vad han gjorde, särskilt skulle jag gärna sett motioner med stora ekonomiska penseldrag som ledamoten ofta ger goda och intressanta analyser i stället för att bara engagera sig i gasbilsfrågan. De ekonomiska resonemangen hade varit lagtinget till gagn.

Med det oaktat kan jag konstatera att ledamoten Toivonen under sommaren och hösten har förfasas över landskapsregerings ekonomiska strategi och ledamot Toivonen nämnde att han under förra mandatperioden endast en gång har varit oense med vad jag kan förstå centern och obundna, det visar sig att de nu gick i Toivonens spår också den här gången. Jag antar att ledamoten är nöjd för det blev inga hårda inbesparingar inför 2021 som landskapsregering försökte med och aviserade.

Tack, fru talman! Kan nämna att det gällde Ålands Framtid och inte något av de partier ni nämnde.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Jag vill lyfta en av budgetmotionerna. Den som har rubriken "Låt Ålands folkhögskola bli en del av Ålands gymnasium". Den dryftade till en del i ett replikskifte häromdagen, men jag vill ändå förtydliga vissa saker.

Kravet på en lyckad skolgång blir allt starkare, utan gymnasieutbildning står i dag väldigt långt utanför samhället då chanserna är små att få ett varaktigt arbete. Utan gymnasieutbildning står det även utanför flera av samhällets ekonomiska skyddsnät. Ålands folkhögskola är skolan som ger och har gett många en andra chans. Trassliga förhållanden, utanförskap studiemognad. Avsaknad av rätt betyg är en allmän motivationsbrist i att veta vad man ska bli när man blir stor är vanliga faktorer till att flera i dag står utan gymnasieutbildning eller tillräckliga avgångsbetyg från grundskolan. Låt därför Ålands folkhögskola utveckla sin verksamhet inom det området fullt ut, att bli platsen där studiemognade och framtidstro infinner sig.

Ålands folkhögskola gör redan i dag ett viktigt arbete med tanke på nya linjen, vilken inriktar sig till ungdomar 15 till 20 år som vill läsa upp sina högstadiebetyg. Denna nya linje har alla möjligheter att stärkas ytterligare och kunde även utvidgas och gälla ungdomar som är i behov av miljöutbyte innan avslutad grundskola.

För att bygga starka utbildningskedjor bör landskapsregering se över möjligheten att organisatoriskt helt eller delvis flytta över Ålands folkhögskola under Ålands gymnasium. Det skulle minska budgetslitage men framför allt förbättra möjligheterna till folkhögskolans kompetensförsörjning och stärka hela skolans del i den åländska utbildningskedjan. Vinnare är framför allt alla ungdomar och nya ålänningar som i dag inte alltid har lätt att hitta sin plats i systemen. Detta kunde vara en viktig pusselbit i arbetet med att skapa ett åländskt alternativ till en väldigt kostnadsdrivande finska reform förlängd läroplikt. Denna organisatoriska lösning bör givetvis beaktas i samband med den pågående revideringen av gymnasielagen.

Minister Holmberg-Jansson höll igår ett väldigt bra anförande om att hamna mellan stolar och utanförskap. Ålands folkhögskola har varit och är en väldigt bra och trygg plats. Jag är helt övertygad om att folkhögskolan skulle bli ett alternativ till Boost som i dag gör väldigt mycket gott för ungdomar som inte riktigt har hittat rätt ännu. Det finns en bra skrivning i budgetförslaget om att landskapsregeringen ska syna folkhögskolans framtid och utvecklingsmöjligheter, det är bra. Jag hoppas att denna budgetmotion också kan bli en del i det arbetet.

I budgetförslaget skriver också landskapsregeringen om tredje sektorns framtida finansiering, att det ska göras en genomlysning av den. Jag förstår att det är nödvändigt. Men tredje sektorns betydelse för Åland är unik i sitt slag. På få platser är det ideella arbetet inom idrott, kultur och det sociala sektorerna lika stort som på Åland. Tidigare kartläggningar från ÅSUB visar att mängden obetalda arbetstimmar i tredje sektorn som utförs årligen på Åland ligger i storleksordningen 800 000 stycken. Tar vi det med en timkostnad om 15 euro per timme så blir det 12 miljoner, en lek med siffror givetvis men det visar vilken potential vi har inom tredje sektorn. Jag hoppas att landskapsregeringen under året även hittar en struktur, en lösning på finansieringen av tredje sektorn och även ser tredje sektorn som en möjlighet i att stärka kommande välfärdsåland, kanske på ett annat sätt än vad vi har varit vana med att man tar tillvara tredje sektorns potential. Det kan vara ett stort steg och ett stort arbete i den stora processen av att skapa en sund ekonomi.

Jag vill också säga några ord kring det politiska programmet jag själv har nöjet, äran att få vara ordförande i rådet för idrott motion och hälsa. Det kom en replik från ledamot Selander under veckan där ledamoten undrade hur vi ska få våra barn och ungdomar att röra på sig mer. Det är givetvis först och främst en föräldrafråga när det handlar om att man ska uppfostra barnen ungdomarna på det sättet givetvis, men det är också ett stort samhällsproblem idag och en jätteutmaning för framtiden att alla åldrar i princip, men speciellt barn och ungdomar rör på sig mindre och mindre. Det är inget Ålandsproblem det är ett i-landsproblem. Vi har i rådet för idrott och hälsa jobbat aktivt med att få igång en nystart på motion på recept. Det är väldigt bra att landskapsregeringen lyfter och tar med det i det strategiskt långsiktiga arbetet när det gäller folkhälsostrategi. Vi har också jobbat mycket med Islandsmodellen. Den har debatterats här i lagtinget under flera flera omgångar. Den bygger på att alla barn och ungdomar får en möjlighet till en aktiv fritid både inom idrottsrörelsen men också inom kultur. Det är ett arbete som ska pågå och fortsätta. Landskapsregeringen har en tanke på att revidera idrottslagen, vilket också behövs för den är gammal, omodern och det finns stora möjligheter till att att ta ett steg i rätt riktning bara genom en sådan revidering.

Vi har talat om parlamentarism, tunnelutredningar och parlamentariska grupper och jag hoppas att det kommande årets stora tunga arbete när det gäller ekonomin ska kunna innehålla parlamentarism. Av samma motiv för de lösningar, de åtgärder som man nu kommer att vidta är långsiktiga eller bör vara långsiktiga och sträcker sig över mandatperioden. Tiden är ute.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg, du lyfter flera viktiga områden och frågor i ditt anförande som är väldigt viktigt utifrån det långsiktiga perspektivet, investering i människor som kan bidra och leva i ett samhälle och till sin egen försörjning.

Gällande Ålands folkhögskola är den nya linjen otroligt viktig för många individer, elever och studerande att hitta sin plats. Landskapsregeringen kommer att fortsätta arbetet om det nu ska ingå under Ålands gymnasium det är ett frågetecken, men samverkan det är grundordet.

Tack, talman! Tack, minister Hambrudd. Som jag upplevde det under min tid förra perioden vid Ålands gymnasiums styrelse finns det ett glapp eller ett tomrum, ett systemfel där de ungdomar som inte hittar rätt, de ungdomar som kommer in på en linje de inte trivs med eller av andra orsaker står utanför skolsystemet. Det finns ingen riktig mottagare för dem många gånger. Boost som är en fantastisk satsning men som inte heller alla gånger är lösningen. Jag kan tro att det ska finnas möjligheter för Ålands folkhögskola att kunna bli, om man på något sätt är med i strukturen administrativt utan att man kanske ändå är officiellt en del av Ålands gymnasium. Det skulle kunna vara dörren in för alla de ungdomar som riskerar bli en av de flera hundra hemmasittarna som minister Holmberg-Jansson lyfte i går.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg. Det är systemfelen som ledamoten Holmberg lyfter, var hittar vi till att fånga upp de som inte hamnar på rätt linje, som hoppar av eller de som hamnar hemma. Det är ett otrolig slöseri på individens resurser. Där behöver vi absolut bli bättre på att fånga upp individerna så att de snabbt kommer tillbaka, att hitta sin plats i systemet.

Tack, talman! När vi diskuterar tillväxt kan man tänka sig den möjligheten att de 250, som jag tror ändå det finns ett stort mörkertal kring, skulle vi få in de 250 personerna i samhället tänk vilken tillväxt både på det personliga planet men också rent samhällesmässigt. Det finns en stor potential men jag är övertygad om att minister Hambrudd kommer att driva frågan bra.

Tack, talman! Tack John Holmberg för ditt anförande och att du lyfter nya linjen på Ålands folkhögskola. De åren jag har försökt bekanta mig med skolan så verkar det verkligen som att den är oerhört viktig, jag har också funderat på hur man ska kunna samverka med Ålands gymnasium. Hur ser du på avståndet mellan skolorna? Folkhögskolan ligger ju på landsbygden medan Ålands gymnasieskolor ligger i Mariehamn, har du tänkt på det när du funderat kring hur samverkan kunde se ut.

Tack, talman! Tack, ledamot Mattsson. Det finns idag ett långtgående samarbete mellan folkhögskolorna och Ålands gymnasium men det skulle kunna bli ännu tajtare och mer formaliserat.

Det gjordes en utredning under förra mandatperioden då gällde det y-utbildningarna. Skulle y-utbildningarna göra sig bättre, ha bättre förutsättningar att befinna sig ute vid folkhögskolan. Utredningen kom fram till att så är inte fallet, avståndet kan ibland bli ett problem med tanke på olika praktikplatser, men däremot förnya linjen är placeringen Ålands folkhögskola är alldeles fantastiskt bra. Det blir ett miljöombyte, en trygg miljö där man verkligen får någonting annat än den vanliga skolgården som man har varit van med.

Man pratar mycket om grön rehabilitering och vår landsbygd har mycket att ge till de här ungdomarna och därför är platsen bra. Men avståndet mellan Ålands gymnasium och skolan är en utmaning. Jag är helt överens med dig om att vi behöver titta på hur vi kan samverka och hitta olika möjligheter för att utveckla Ålands folkhögskola för ett ännu större mervärde av den.

Tack, talman! Sätter vi det ett ekonomiskt perspektiv så skulle man ska kunna utveckla Ålands folkhögskola och nya linjen eller liknande linjerna att bli också ett alternativt högstadium. Det är synd att man många gånger hamnar i en situation som ungdom att du går ut nian och du har egentligen förspillt dina chanser, kanske helt i onödan många gånger på grund av olika orsaker som du kanske inte själv alltid rår på. Boost blir många gånger ett alternativt klassrum för många elever som inte fungerar i vanliga skolor och klasser. Ålands folkhögskola ska kunna bli en plats där inte bara de som har gått ut redan med dåliga, svag betyg utan även där man kan bryta en trend kanske i ett tidigare skede under högstadiet och på det sättet få en alternativ skola och miljöombyte för allas skull.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg. Det är mycket och många viktiga saker du lyfter i anförandet. Jag måste ta vara på folkets frågan och bygga vidare. Som Holmberg nämner har framför allt nya linjen en väldigt viktig funktion i samhället och för de elever och ungdomar som går där. Det jag funderar rent ekonomiskt, du nämner budgetslitage. Hur tänker du att det i praktiken ska se ut? Du berörde att lokalerna ska vara kvar som är den största kostnaden, en tredjedel av budgeten. Om vi tar antalet elever för både folkis och gymnasiet delar det på kostnaden för respektive blir kostnaden per elev väldigt lika.

Tack, talman! Tack, ledamot Josefsson. Sätter man det i ett helhetsperspektiv, ekonomiskt kanske inte bara den direkta skolkostnaden, utbildningskostnaden på gymnasiet eller folkhögskola utan sätter det i ett helhetsperspektiv många gånger vad ett utanförskap eller vad ett förlorat år, eller ett avhopp från en gymnasieutbildning egentligen kostar. Många gånger kanske ett avhopp sker i onödan från en gymnasieutbildning. Det kanske gör att den linjen inte är optimerad, sett till nyttjandegraden och det kanske står någon utanför som fanns på en reservplats men där det är för sent att hoppa in. Det finns många aspekter i det hela. Ålands folkhögskola skulle med en bredare kompetensförsörjningsbas ha ett enklare arbete. Man lever egentligen under väldigt knappa förhållanden.

Då förstår jag. Den tanken har jag själv tänkt i form av direktionordförande för folkis. Det förs också en väldigt bra dialog mellan folkis, gymnasiets personal och musikinstitutet har träffats för väldigt goda dialoger för att hitta gemensamma vinster. De tankarna går väldigt mycket, det är bra att det är fler som tänker i de banorna. Hur man gör det i praktiken är den svåra frågan. Det är jättebra att Holmberg lyfter frågan. I dagsläget är det ett bra samarbete, de delar på lärare men förstås kan det alltid bli bättre.

Tack, talman! Musikinstitutet är också en utbildning där man ska kunna hitta synergier utan att på det sättet tumma varken på kvalitet eller utvecklingspotential på något sätt. Ålands folkhögskola har en egen lagstiftning, en egen stiftelse. Om man sätter in Ålands folkhögskola i utbildningskedjan på ett ännu tydligare sätt, att man verkligen formaliserar och att man verkligen pinpointar uppdraget tror jag också att det totalekonomiskt både för landskapsregeringens ekonomi men också för kommunernas ekonomi blir någonting långsiktigt riktigt hållbart och bra. Jag vet av egen erfarenhet att personalen vid Ålands folkhögskola är fantastisk men jag tycker också synd om dem många gånger för de lever under väldigt knappa ekonomiska förhållanden. De kan inte fullfölja hela sin potential, som det ser ut idag är min uppfattning.

Tack, fru talman! Tack, ledamot Holmberg får ett intressant resonerande anförande. När det gäller tredje sektorn har vi samma uppfattning, den är oerhört viktig för Åland. Även fast det är hårda tider nu så finns det fortfarande 15 miljoner i budgeten avsedd för tredje sektorn.
Som vi har lovat och som ledamoten Holmberg håller med så kommer vi gå igenom allting och då ska vi också titta på tredje sektorn. Den ska också genomlysas så att vi hittar en hållbar ekonominivå på hela vår ekonomi.

Jag hoppas också att man kan se hur, på vilket sätt den kan formas för att vara värd de pengar de redan har egentligen men hur man ska kunna motivera en fortsatt bibehållen tredje sektors storlek. Man kan faktiskt nyttja tredje sektorn i arbetet med att skapa en mer balanserad landskapsekonomi om man tänker brett, det hoppas jag att landskapsregeringen gör. Det ska vara intressant att höra en kommentar från finansministern gällande det jag tog upp i anförande om att det skulle kunna finnas någon form av parlamentarisk tanke i det arbete som ska inledas i januari. Med tanke på att man också söker det i andra frågor, t.ex. kring infrastruktur.

Tack, fru talman! Jag håller helt med resonemanget. Det finns en jättestor potential i tredje sektorn och den kanske vi inte ens känner till hur stor den är. De ändringar som eventuellt görs, görs tillsammans med tredje sektorn. Ingenting som landskapregeringen ska sitta inne i sitt rum och göra.

Vi har en kommitté som nu sitter och så fort som möjligt när den här budgeten är klar ska komma fram till ett resultatet, hur man kan hantera Penningautomatföreningens medel.

Tack, talman! Jag blev med munnen öppen för en gångs skull, finansministern svarar på ett bra sätt gällande PAF-medlen och den parlamentariska gruppen. Jag var inne på att det skulle finnas nu i januari när landslagsregeringen drar igång det stora arbetet gällande att skapa en ekonomi i balans. Att även där skulle kunna finnas en parlamentarisk tanke precis som det finns inom infrastrukturområdet t.ex. med tunnelgruppen som är parlamentarisk. Med tanke på de 70 budgetmotioner som inkommit och att hela oppositionens tydliga målsättning om att vara med och bidra skulle det ska vara väldigt bra. Det är inte bra om det blir valfrågor kring de ekonomiska åtgärderna, det skulle vara väldigt olyckligt att vi vart fjärde år ska riva upp reformer och insatser.

Tack! I sitt anförande talar ledamot Holmberg varmt om tredje sektorn. Det blir lite otydligt för mig vad tankarna bakom är och om vilken del av den stora tredje sektorn du egentligen pratar. Om syftet är att man ska involvera tredje sektorn i vårt välfärdssystem på ett sätt för att man vill att medborgarna ska få det bättre, eller om syftet är att man ska ta bort kostnaderna från vår budget. Jag vill att det ska utvecklas lite mer.

Tack, talman! Tack, ledamoten Eckerman. Det är flera syften, min andemening var att prata om hela tredje sektorn både det sociala, kulturella och idrottsliga. Jag ser också tredje sektorns möjlighet att vara med både när det gäller att utveckla verksamheten, att finnas med som ett alternativ och på det sättet också i svåra ekonomiska tider kunna vara med och bidra på det sättet också ännu mer rättfärdiga sin existens. Det är svårt att förklara. Jag vet att tredje sektorn gör ett enormt arbete inom alla sektorer som jag räknade upp, men det kanske går att att utveckla det arbetet på ett sätt som gör att det kan vara ett alternativ till det som landskapsregering basverksamhet i dag sköter om. På ett sätt där alla blir vinnare.

Tack! Tror vi får ta det där på kaffe efteråt och fortsätta den diskussionen där.

Angående folkhögskolan. Folkhögskolan har en historia att vara landsbygdens bildning. Det finns ingen övre åldersgräns på när du kan gå i en folkhögskola, det är ofta ett internatboende och det är ganska mycket frihet att gå på en folkhögskola. Jag har gjort det flera gånger själv, det är en mycket bra studieform för oss som inte riktigt gillar att sitta stilla. Men jag är rädd att om man för in folkhögskolan under gymnasiets regler så försvinner hela den här friheten och man äts upp av olika regler och sånt. Jag är inte helt med på det tåget ännu, utan den formen är viktig och den är också viktig för landsbygden och för bildningen.

Tack, talman! Tack, ledamot Eckerman. Jag är rädd för att även här kan ledamot Eckerman och undertecknad ha viss skillnad i åsikt. När jag lyfter Ålands folkhögskola ser jag framför mig hur utvecklingen går i den riktningen att det ska stötta våra barn och ungdomar på ett sätt som gör att studiemognad och övriga kompetenser blir så pass höga att man kommer in på en gymnasial utbildning, som egentligen är ett krav, ett måste från samhällets sida för att man ska kunna ha både skyddsnät och inte hamna mellan stolarna av olika orsaker. Jag vet den ekonomiska situationen och att man också inom folkhögskolan kommer att vara tvungna att se över sin verksamhet, då hoppas jag att den går i den inriktningen att den bygger på barn och ungdomar.

Tack, talman! Styrelsens utveckling under hundra år ska firas det kommande budgetåret, framgången och utveckling har inte skett i någon större utsträckning inom styrelsens kärnområden mot mer självbestämmande Åland, trots otaliga självstyrelselagsrevisioner genom åren. Det har inte funnits någon samsyn med en motparten finska staten hur utvecklingen av styrelsen och hur man ska uppnå de mål och utfästelser som Finland förbundit sig att uppfylla för snart hundra år sedan. Finska statens hållning har alltid varit lite ljum till de åländska önskemålen om förbättring av självstyrelselagen, om man säger det milt. Det känns frostigt för Åland just nu. Det verkar som att Åland går mot en liten istid i styrelsens utveckling.

Den globala uppvärmningen tycks inte gälla demokratiska utvecklingen. Största utvecklingen av samhället Åland har skett för att vi har haft bra ekonomi, stor sysselsättning, skickliga företagare som har gjort att det åländska samhället har blomstrat och skapat resurser att satsa i bygget av ett välfärdssamhälle. Det olika åländska näringarna är skickliga och snabbt på att anpassa sig när läget och förutsättningarna ändras. Jag tror mycket på att framgångarna beror på det småskaliga samhället. När jag läste budgeten för 2021 så inser man snabbt att det kommer att vara väldigt svårt att utveckla Åland och det tar flera mandatperioder att få samhällsekonomin i balans utan egna rejäla styrmedel, som t.ex. skattesystem blir det väldigt svårt. Vi kan förstås använda kommunernas beskattningsrätt men det är inget bra system. Självstyrelsen har små möjligheter i dagens system att åtgärda felaktigheter som uppstår och drabbar det åländska samhället för vi är så beroende av finsk behörighet.

Landskapet har möjlighet att ha egna avdrag eller tillägg för t.ex. dyra Åland. Det kommer att bli svårt att ha en sådan lösning framöver. Pensionärerna är en sådan grupp som har missgynnats av Finlands riksdag, som försämrat deras pensioner ett flertal gånger genom åren. Det är ett exempel på felaktigheter som blir svårt för landskapet att rätta till i dagens ekonomiska läge och stötta de drabbade grupperna. Jag har en stor förhoppning om att vi kommer lösa problemen som vi har framför oss förr eller senare tillsammans.

Till sist en reflektion från Östra Saltvik. Nu när Ålands självstyrelse blir 100 år så det är en liten risk för att bli klassade som en fornlämning och då vet ni alla att det inte kommer att hända så väldigt mycket i självstyrelserevisionen.

Från fornlämning till framtid. Jag har ett talesätt som är väldigt bra, bästa tillfället att plantera träd det var för 20 år sedan och det näst bästa tillfället är idag. Det finns ingenting som säger så pass mycket som det när det kommer till digitalisering.

Digitaliseringen på Åland hade i den offentliga sektorn ett stort uppsving och vi planterade ett fantastiskt fint frö 1999 med en it-minister som heter Danne Sundman. Sedan har det fröet inte riktigt vårdats, skötts om och gödslats utan skötts om lite styvmoderligt. Det är dags att plantera ett nytt träd nu och ta fasta på framtiden. Det är digitaliseringen jag tänkte prata lite om de sju minuter jag har på mig.

När jag läser motionerna gällande digitalisering andas det en gnutta sur socialism eller konservatism. Jag ska ta fasta på motionerna men jag ska också ta fasta på det som många ålänningar inte läser, boken som ni salen läser mycket säkert gått från pärm till pärm. Läser om digitaliseringen under de allmänna motiveringarna så andas det framtidstro, hopp och att det kommer att göra någonting, vi kommer att axla ett digitalt ledarskap, kommer att ta ansvar, transformera självstyrelseförvaltningen mot en ny modern organisation som genomsyrar allt. Det är precis vad vi behöver göra.

Vad är digitalisering? Det är en fråga som jag har ställt mig ganska många gånger de senaste 20 åren och en fråga många politiker behöver ställa sig. Det är nämligen så att alla har olika uppfattning om vad digitalisering är. Vissa kan tycka att det är hemsidor. Vissa kanske kan tro för fem år sedan att det var en responsiv hemsida, alltså något som anpassar sig till mobilen. Folk som undrar och som följer debatten kan jag säga att det är problem med avloppssystem i lagtingssalen därav är det väldigt lite folk i salen och många håller för näsan, det är inte anförandet det är fel på.

Digitalisering är så oerhört mycket. Det handlar inte bara om att skanna in dokument, skapa pdf, att man använder sin e-post eller sin Powerpoint utan det handlar om ett helt nytt tänk. Det handlar om när Jomala idrottsklubb sätter upp kameror på spelplanen för att följa varje spelare på planen och logga in hur varje spelare rör sig för att i efterhand kunna analysera den datan i vad man gjorde bra eller vad man kan göra ännu bättre till nästa gång. Det handlar om det kanske kan bli så att föräldrarna kommer att kunna följa matcherna med sina VR-headset live direkt på plats fast de inte är på plats. Digitaliseringen så otroligt mycket mer än vad de pratats om och trott de senaste åren. Digitalisering är främst förändring och det förändras snabbt, fort och kontinuerligt.

Ledamot Zetterman tog upp i sin motion och i sitt anförande att det handlar om att det är som att bygga ett hus och att landskapsregering gör fel just nu med husbygget gällande digitaliseringen för det offentliga Åland. Analogin är intressant, men också att ledamot Zetterman egentligen tänker lite fel. It-system, it-processer, utveckling av den digitala verkligheten på Åland är inte riktigt som att bygga ett hus. Man kan köpa, som Socialdemokraterna föreslår, standardiserade operativsystem som de kallar det i sin motion, problemet med digitalisering när vi politiker pratar om olika saker som vi kanske inte alltid förstår vad det är. Landskapsregering kommer aldrig att börja bygga operativsystem, det finns väldigt många bra och stora Microsoft, Mac, OS, Linux, Unix och några till. Jag kan garantera det. Däremot har vi skrivit i budgeten att vi kommer att vilja göra egna lösningar. Där nämner Socialdemokraterna att det är någonting dumt, ni ska inte tro att ni kan någonting ni har fått it-hybris att nå egna lösningar. Det är ett väldigt tråkigt sätt att se på någonting som kan bli någonting fantastiskt. Titta bara på det system ni har framför er i era bänkar. Det parlamentariska system som har gjorts själv är exemplariskt för Åland. Det kommer att komma parlament från andra delar av världen för att titta på vad ålänningarna har gjort här. Varför kan vi inte göra det mer och på flera ställen? Tänk om inte Crosskey hade tänkt själv och ville gjort själv, de har gjort själv och skapat själv. Tänk Paf vad de gjorde mycket själv och hittade på egna lösningar själv. Tänk på det fantastiska lönesystem som skapades på Åland men som vi av någon anledning inte köpt utan vi gick över ån och köpte ett annat lönesystem. Tänk på att vi kunde ha gjort om vi tagit vara på och köpt mera själv och gjort mera själv och använt åländsk kompetens mer. It-hybris är ett ord jag inte gillar i motionen. Operativsystem är ett annat.

Analogin tillbaks till att bygga ett hus. Först måste man ha en dröm och en vision om vad man vill bygga. Jag har nyligen själv byggt ett hus och den visionen som jag skissade på mitt papper vart ungefär som slutresultatet blev. Skulle jag därefter har gått till en arkitekt och ritat huset exakt som jag trodde att jag ville ha det fyra år senare så hade jag slarvat bort oerhört mycket pengar, tid och resurser för under den här processens gång när huset byggdes så förändrades tiden, mitt liv förändrades mina behov förändrades. Jag insåg att jag vill inte ha si eller så många rum jag ville flytta på väggarna och så konstaterar jag att när grunden var gjord och stommen var på plats så kunde man göra ganska mycket inuti fortfarande och man kan anpassa sig efter hur tiderna förändras och vilka önskemål man har. Det som är oerhört viktigt dock är att grunden är där, vi kan inte ens tänka på ett innehåll om vi inte har grunden på plats. Det är vad som landskapsregering vill göra nu. Vi vill skapa grunden för att gå vidare för att skapa en inte en it-avdelning det här handlar om en digitaliseringsresa för hela landskapet och det kräver dagar att diskutera och informera om hur vi sätter i första fröet i jord.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag gör en Mika Nordberg, klickar in mig för att jag vill höra mer överlag. Jag finner kanske en rädsla från oppositionen. De tror att vi ska skapa en it-avdelning som ska sitta på sitt rum och komma på lösningar, så här ska de i receptionen jobba, så här ska den avdelningen jobba. Kanske ordet centralisering i budgeten som de fastnar på. Vill du utveckla hur IT-avdelningen eller vad man ska kalla den, ska jobba i praktiken? Vad din vision är åtminstone. Hur det sedan blir i praktiken är fortfarande kanske svårt säga.

Tack, talman! Det här är som sagt en resa som borde ha börjat för 20 år sedan 1999 när Danne Sundman satte igång arbetet. Tyvärr så har väldigt mycket hänt på vägen och mycket tråkigt som inte har hänt på vägen, men som sagt det ska vi inte lägga fokus på utan det finns väldigt mycket fördelar med det. Det är många missar vi har undvikit att göra som vi nu kan ta fasta på.
Vad vi behöver göra är att samla den it-kompetens vi har i det här huset under ett och samma paraply, det är det första. Vi har fantastiska tjänstemän inom olika områden som jobbar på de olika isolerade stuprören och som inte egentligen har kontakt med varandra för att det finns ingen central ledning i det här huset, någon som har en drivkraft, inte bara politiker som kommer vart fjärde år och vill någonting. Där måste vi börja. CEO som vi säger på engelska, det är bara början det kommer att komma betydligt fler resurser.

Tack. En annan rädsla är att många tror att vi ska anställa kodknackare, men där anser, tror och hoppas jag att det är mer it-ledarskap, styra vart man ska. Sedan köper man förstås in specialkompetensen, det här området är väldigt brett och komplext. Det är väldigt naivt att kunna tänka att man ska anställa allt man behöver, men det är just ledarskapet, CEO som är en viktigaste nyckeln till en början.

Fru talman! Det är så att vi måste börja från början och det är precis som ledamot Josefsson säger, det är klart att man kanske kan knacka lite kod också det hör till det agila sättet att jobba i en ny it-organisation. Vissa saker är ganska små, avgränsade, enkla och med enkla medel lite kodknackande så kan en process från ett program synkroniseras ihop med ett annat som gör att vi slipper göra en massa manuella hanteringar. Det är ingenting som behöver bli en stor process som behöver upphandlas med en lång komplicerad kravspecifikation utan vi kan bara göra det.

Vi har några saker på gång som vi kan presentera i finansutskottet som ni kommer att bli imponerade över, det finns många exempel till. Men det handlar också framför allt precis som hos ledamot Josefsson säger att vi måste bli bättre på att veta vad det är som finns, vad som kan göras och vad vi ska ha. Det kanske inte alltid är avdelningschefen som vet digitaliseringsresan som finns där ut.

Tack, talman! Tack minister Karlström. Kommer minister Karlström att hålla flera anföranden i dag i så fall skulle jag ta mig rätten till att fråga lite om besöksnäringen i detta anförande fast jag absolut inte har någonting att göra med anförandet. Är det möjligt?

(Talmannen påpekar att replik ska rikta sig till det hållna anförande)

Tack, talman! Vi pratar digitalisering nu för det är jätteviktigt, men vill ledamot Holmgren att jag håller ett anförande och får höra min trasig stämma en gång till så ska jag givetvis ta ett anförande till. Men ledamot Jörgen Pettersson blir lite trött på mig då för han vill avsluta debatten så han får kanske förflyttas ett steg efter mig då.

Tack, talman! Det skulle vara bra för besöksnäringen är en så pass viktig fråga. Det enda jag har att säga kring anförandet är att i utskottet hade vi önskat i enhälligt betänkande, att landskapsregeringen skulle komma med ett meddelande kring digitaliseringen och it-utvecklingen. Det har jag påpekat utan att gnälla, det kanske hade varit rätt tågordning.

Fru talman! Nej, är svaret på det. Det är fel tågordning, det är precis vad man har gjort de senaste 20 åren. Man har haft politiker som har satt sig ner och köpt in en konsulttjänst och sagt, snälla skriv oss en digital agenda. Så har det kommit in en konsult som har kontroll c kontroll v från en region i Västmanland eller Östergötland eller tittat på hur man gjort på Gotland, så har vi inte haft kompetensens i huset att kunna göra bedömningarna själva.
Vi måste börja med grunden och det är att vi skapar kompetens, vi har en stark ledning som kan bolla mot politiken och ministern, är det åt det här hållet vi skall gå eller hur vi ska gå. Eller är det Karlström som ska vara it-strategen och missionären. Nej, det är det inte. Det är ett samspel mellan förvaltningen och politiken, då kommer vi att kunna komma framåt i detta. Men att tro att politiker ska skapa operativsystem eller ha it-hybris kommer inte att lösa de här problemen. Det är fel väg att gå. Vi kommer att återkomma när i har bitarna på plats.

Tack, talman! Nu när budgetdebattens tonläge har lugnat ner sig är digitaliseringsfrågan förmodligen det viktigaste inslaget i nästa års budgetförslag. Får vi inte grepp om digitaliseringens utveckling och därmed kostnaderna blir vi olyckliga år framöver också i fortsättningen när det gäller åländsk it-utveckling.
Fallet Ålarm, de larmsystem som ska börja tas i bruk nu på måndag, 16 november är ett exempel på hur man från åländsk sida inte har klarat av att ta det offensiva grepp som näringsministern efterlyser. Det vill säga våga tänka själv, satsa på en egen lösning i stället för att slänga bort miljoner på något som blir mycket dyrare än vad det är tänkt och som blir tre gånger så mycket dyrare i drift.

Fru talman! Det är precis det här som är problemet när man inte riktigt vet vad det är man behöver, vad som kanske finns och hur man ska kravspecificera det så kommer det att bli just sådana här lösningar. Det kommer en storskalig lösning som är anpassad för länen i Finland att samordnas kring en enhet som vi har försökt kopiera över och använda en standardiserad lösning, som Socialdemokraterna vill ha in på lilla Åland. Ibland är det bra, det är klart vi inte ska skapa operativsystem, vi ska inte bygga ett nytt Microsoft Word eller ett Teams System där använder vi standardiserade program och processer som redan finns. Sedan har vi unika tillfällen på Åland där vi behöver titta på att vi är på Åland, vi har en helt annat behoven än vad de stora systemen kan leverera och framförallt kostnaderna som kommer kring det och driften av det. Digitaliseringsresan kommer att kosta, men den kommer att spara pengar på sikt och det kommer att bli ett modernt samhälle.

Talman! När det gäller Ålarm måste det bli någon form av politiskt pilotcase över hur det inte får gå till d.v.s. vi upphandlar någonting som vi inte kommer att äga, som blir tre gånger dyrare än vad det ursprungligen kostar både vad gäller själva systemet och själva driften. Som sagt, vi kommer inte att äga utan när vi har sjösatt det till fullo om ett år så det är dags att titta på nästa upphandling. Vi måste upphandla på nytt för vi äger inte det system vi har betalat 3,6 miljoner för. Ingen ska hängas ut utan bara konstatera att vi inte haft en struktur för att hantera it-frågorna för att klara den typen av utmaning. Tänk vad vi han ha gjort vad gäller åländskt kunnande med 3,6 miljoner till åländska it- sektorn.

Fru talman! Axgan-trenden som vi ofta pratar om i alla sammanhang i den här salen är vi överens om att är en bra trend, köp mera lokala produkter, potatis och kött och allt annat. Det gäller också inom alla andra områden, det handlar om att handla i din butik. Handlar också om att handla i din it-kunskap, om vi stärker upp de åländska it-bolagen och låter dem komma in och får vara med så kan de bygga upp kompetens och anställa fler och så kan de bygga vidare utifrån det. Idag och de senaste femton åren har vi trott att svaret är på andra sidan sjön, de kan bättre i Finland och i Sverige, och så har vi köpt kompetensen därifrån och med våra pengar har vi byggt kompetens någon annanstans. Det är mycket bättre att vi börjar använda pengarna här och bygger upp kompetens här, det kommer vi vinna på i längden. Vi ska vara axgan inom it också.

Tack, fru talman! Vi har haft en lång och intressant remissdebatt. Det är svåra tider nu runt hela vår värld. Vi ska ändå vara glada över att vi tillhör de lyckligt lottade hittills vad gäller sjukdomen. Och så här långt har landskapsregeringen inte behövt låna pengar fast vi budgetmässigt backat i storleksordningen 80 miljoner euro. Det är en styrka! Jag tycker mig förstå av debatten att de allra flesta i lagtinget har acceptans för att ge regeringen fullmakt att uppta lån för att klara finanserna under 2021. Frågan kanske mera handlar om hur stor fullmakten ska vara?

Från landskapsregeringens sida handlar det inte om någon prestige. I vårt förslag till budget har vi gjort en transparent redovisning över vad vi som mest tror att kan behövas, detta förutsatt att budgeten för övrigt kan hållas. Framför allt handlar det om inkomstsidan, hur den kommer att se ut i verkligheten. Men även uppskattningarna på utgiftssidan kan behöva korrigeras. Det finns förstås ett scenario där både inkomsterna kan bli lägre och utgifterna bli högre om Covid-19 tar ett nytt strupgrepp på samhället, vilket om vi ser oss om i världen absolut är en stor risk. Men låt oss vara positiva och utgå ifrån att vi under år 2021 successivt befrias från detta hot då finns det goda möjligheter för en återhämtning och undvikande av de värsta scenarierna.

Om vi tittar på siffrorna så är landskapsregeringens prognos för skatteavräkningen cirka 11 miljoner euro lägre än finansministeriets. Därför att vi har försökt hålla oss på den säkra sidan, att inte överskatta inkomster/intäkter och inte underskatta utgifter/kostnader. Vi kommer att erhålla förskotten enligt ÅD:s beslut vilket är positivt för vår likviditet.
Vart jag vill komma är att likviditetsproblemen kommer vid årsskiftet, stannar kvar under hela året och troligtvis blir som värst under slutet av finansåret. Igen, förutsatt att allt annat är lika! Det kan gå bättre, det kan gå sämre.
Men utgår vi från att budgetförslaget i stort sett håller streck så klarar vi oss långt in i finansåret med en förlängning av fullmakten från tilläggsbudget 4, det vill säga 60 miljoner euro. Landskapsregeringen är alltså ok med att finans- och näringsutskottet förlänger den gamla fullmakten och ger landskapsregeringen möjlighet att återkomma i tilläggsbudget om eller när behovet skulle öka.

Det finns alltså ingen prestige i vårt förslag om lånetakets höjd och jag vill upprepa att landskapsregeringen inte kommer att låna en cent mer än behövligt! Tack, fru talman! Och tack alla ledamöter för en intressant debatt!

Tack, talman! Tack till finansminister Eliasson för debatten.
Liberalerna är positiva det var vi också under förra mandatperioden. Det var inte av negativa orsaker som vi under flera år har sett ett stort reformbehov och behovet av konkurrensutsättning. Vi vet att vi måste göra någonting för att få en hållbarhet i ekonomin. Det kan uppfattas negativt men så är det inte. Vi är positiva även idag. Vi var länge inne på att göra en skuggbudget men vi bestämde oss i stället för att vara ännu mer konkreta och tydliga med reformer och åtgärdsförslag. Jag hoppas att det kan finnas en parlamentarisk överenskommelse kring det arbete som nu ska inledas i januari kring Ålands ekonomi, alla vinner på det. Ekonomin är för viktig för att om några år bli en valfråga.

Tack, fru talman! Tack, ledamot Holmberg. Jag kan konstatera att vi får en första test på den parlamentariska uppslutningen nu när finans- och näringsutskottet kommer med sitt betänkande.

Talman! Vi kanske ska visa att det här tillsammans och i samförstånd verkligen betyda någonting även dagen efter att betänkandet har klubbats. Läget är ännu mer prekärt idag än vad det var i september, låt oss hoppas nu att en hård debatt också kan medföra någonting positivt. Det har inte varit meningen, iallafall inte från undertecknad, att skapa någon form av negativism kring det utan det är faktiskt en genuin oro och en frustration över att saker och ting inte alltid blir hörda och beaktade.

Jag lovar att ingen är gladare än jag och regeringen om så skulle bli fallet. Tack så mycket.

Talman! Tack för ordet. Det är fredagen den 13 november när vi avslutar denna budgetdebatt, so what could possibly go wrong? Vad kan gå snett utgående från det.

Jag inspirerades av vice talman Sjögren som inledde budgetdebatten i tisdags med att hänvisa till Bruce Springsteen. Det gillade jag, det följde kanske inte hela vägen men det får mig att tänka på en film som jag snart ska återkomma till. Sedan i tisdags morse har vi ägnat snart fyra dagar åt budgetdebatt. Jag har i stort sett hört alla anföranden. Jag tänker inte ge mig in på att recensera dem. Alla har visat olika sätt att bry sig om de Åland vi är här för att sköta om.
Ibland har det varit ganska mycket känslor, ibland har det varit ganska rationellt och iskallt men alltid har det varit med en känsla av att man vill driva något framåt.

Nu stundar finans- och näringsutskottets hantering av budgeten. Vi inleder på tisdag morgon och vi kommer att köra fulla dagar tills dess att vi har nått någon form av resultat. Här tänker jag på filmen som jag nämnde inledningsvis nämligen två påvar, om ni inte har sett den ännu så ska ni göra det. Det handlar om när Benedictus XVI ersattes av nuvarande påven Franciskus, år 2013. De kom från olika världar. Franciskus är den första icke europeiska påven på 700 år kanske. Han var präglad av att se framåt av att modernisera en kyrka, som vi pratar nog ganska lite om den här egentligen, men för er som inte är riktigt insatta så är katolicismen en av världens riktigt stora religioner. Den har inte varit känd för att vara progressiv för att uttrycka det försiktigt. Franciskus var en brasilianare, tror jag bestämt sydamerikaner i vart fall som verkligen ville förändra. Han ville faktiskt göra någonting och han står i strid med Benedictus XVI som var en tysk av den gamla stammen, där skulle ingenting förändras. Han avskydde dessutom fotboll, vilket Franciskus inte gör. De båda står på olika sidor av barieret. De förstår verkligen inte varandra på minsta lilla sätt, då ska ni minnas att när det kommer till katolicismen och religion så är motsättningar ingenting om man tar lätt på de är på riktigt.

Men Benedictus XVI var en sådan påve som såg lite längre bort om sin egen nästipp. Han såg att kan hända om vi ska ha en framtid i den här kyrkan så behöver vi ha någon som ser på detta på ett annat sätt. Och där kom Franciskus in i bilden. Så vår tyska vän som avskyr fotboll, han kontaktade Franciskus och sade att kanske vi kan göra något. Franciskus trodde att det var ett skämt. Men i en minnesvärd scen, som är väldigt bra så börjar det gå upp för den blivande påven Franciskus att han vill, min vän Benedictus XVI, att han ska ta över som påve. Han vände sig till Benedictus och sa men Benedictus, jag tror att man tilltalar varandra på det viset, du kan inte avgå som påve det har aldrig hänt förut. Jo, jo sa Benedictus visst har det de, för 800 år sedan.

Det där visar i all sin enkelhet, kulturen visar ofta vägen, att förändring är alltid möjlig och med den lilla åsnebryggan tänkte jag resonera kort kring alla dessa 79 finansmotioner som vi har att hantera i utskottet, med början nästa vecka. Där finns guldkorn, som vi ska försöka leta upp. Från utskottets sida har vi har haft ett väldigt gott samarbete. Vi har kommit med ett betänkande där vi hade önskemål på parlamentets vägnar som godkändes av parlamentet. Om alla dessa uppfylls är kanske för tidigt att säga, det kan hända att det kommer komma mera så småningom. Men vad jag i alla fall ser fram emot i utskottets behandling är att vi ska fundera på alla de finansmotioner som på olika sätt kan spara kostnader, för vi är i ett sådant läge i dagens läge. Det är nog som ledamoten Toivonen ganska bra definierade, verkligheten överträffar faktiskt allt det värsta som vi hade tänkt oss. Som finansminister Eliasson tillade, vi backar 80 miljoner. Vi är i ett sådant läge där man faktiskt måste ta sig an sådant som man tidigare tyckte att var omöjligt. Därför ska vi se på alla dessa motioner på ett väldigt öppenhjärtigt sätt och med den minsta lilla tur så slutar det som det gjorde mellan de två påvarna Benedictus och Franciskus, de såg på fotbolls-VM tillsammans.

Det var en sedelärande historia på många sätt men jag hoppas att vi kan ta den till oss för nu ska vi se framåt och inte bakåt. Vi ska försöka lämna vrede och missmod kvar i den här salen i den mån som det har funnits. Vi ska sätta oss ned runt ett bord i utskottet och faktiskt lyssna på varandra och försöka lära oss. Vi ska inte diskutera sådant som tidigare gått fel, utan nu ska vi diskutera sådant som vi vill göra rätt, den diskussionen ser jag mycket fram mot. Jag hoppas den ska fokusera på tillväxt, turism och på mycket annat som gör vårt land unikt. Sådant händer, i går kväll var det ett möte där till exempel den nya Bomarsundscentret presenterades och där är det ett litet exempel på sådant som man kan göra för att Åland skall bli attraktivt och välkomnande på olika sätt.

På finans- och näringsutskottet vägnar skulle jag vilja tacka alla för inläggen under denna debatt och jag ser fram emot att fortsätta arbetet nästa vecka. Önskar under tiden en riktigt trevlig helg.

Fru talman! Ledamot Holmberg undrade om vi kunde prata lite turism och det är bra för det är en näring som har blivit hårt drabbad av coronapandemin. Det är ingenting som har slagit oss så hårt i solarplexus eller i hjärtat som coronapandemin för turism och sjöfartsnäringen. Vi lever fortfarande i exceptionella tider där vi inte har fritt inresande till Åland, något som vi annars varit vana med i snart 70 års tid med passfriheten i Norden, grunden i vår identitet att vi kan resa fritt vart vi vill, när som helst och känna oss välkomna. Det är någonting som personligen har tagit mig väldigt hårt att vi har hamnat in i den här situationen. Nu är det som det är och vissa saker rår vi inte på och måste göra det bästa av det.

När det kommer till turismen så kan vi konstatera några saker varför landskapet går in och ökar på mängden pengar till Visit Åland eller kanaliserar in mera pengar där är på grund av coronapandemin. Att motfinansieringen som Visit Åland alltid tidigare fått från branschen från rederierna, turistnäringen har totalt upphört det var det första man drog in på i början av mars. Pengar på marknadsföring för de stora rederierna via Visit Åland var en självklarhet att man tar bort. Det har gjort att vi har tvingats gå in, med glädje för att säkerställa att Tall Ship Race ska bli av nästa sommar. Landskapsregeringen garanterar den summan som sponsorerna annars hade gått in med i den här budgeten, vi har lite drygt 1,8 miljoner euro som vi kanaliserar för evenemang och för Visit Ålands verksamhet under 2021.

Vi satsar också pengar via evenemangsstöden, om ni noterar det i budgeten på finansavdelningen så ökar det från 200 000 som det brukar vara varje år till 320 000, 350 000 är vad vi stoppar dit nu. Det gör vi för att vi vill uppmuntra till fler evenemang, event gärna högklassiga. Vi skriver också i budgeten att vi vill försöka se om vi kan förändra strukturerna så att också företag ska kunna söka medel från eventpengar. Hittills är det bara föreningar som har kunnat gjort det. Det har med stödprinciper och principerna med PAF och statsstödsregler att göra så det går inte bara att säga att det ska göras, men vi vill se om vi kan hitta en väg att göra det. Vi vet att det finns många otroligt duktiga företagare därute som skulle kunna skapa bra och stora evenemang på Åland med lite hjälp.

Åland Living är en del av turistsatsningen på Åland, stärka Åland som en attraktionskraft inte bara för att besöka. Ni vet att jag under alla mina år i den här salen har pratar om turismen som ett skyltfönster. Ingen flyttar hit som inte har varit och besökt ön åtminstone en gång först. Får vi hit turister som får uppleva Åland så är nästa steg att man flyttar hit och det är någonting som är väldigt positivt.

Något som jag tror att är en trend som vi ska ta tillvara är närturismen. Jag undrar om vi kommer att se lågprisflygen flyga på samma sätt som man har gjort de senaste 20 åren de kommande åren framöver. Vi vet att det är enorma utmaningar för Norwegian som kanske just nu står på konkursens brant. Man vet inte om man kommer att kunna få åka med det fantastiska flygbolaget flera gånger. Det gör att folk kommer fortsättningsvis att vilja uppleva saker, man vill se någonting annat, man vill äta någon annan mat, man vill göra andra saker. Då känns Åland både långt borta och nära på en och samma gång. Vi är exotiska för svenskar och exotiska finländare som vill komma hit, vi är lite annorlunda och det är någonting vi ska värna om. De 16 kommunerna har någonting som liberalerna och socialdemokraterna inte alltid kanske jättemycket om och jag har inte varit så aktiv i den debatten, jag kan däremot kan säga att 16 kommuner är en turistattraktion. Det finns många som vill ge och casha in sina poäng i olika kommuner. Det finns många som vill besöka 16 kommuner på en och samma gång, hur gör man det i Finland det är omöjligt, det går att sälja in om man väljer att se det ur ett sådant perspektiv.

Jag tror väldigt mycket på närturismen och att vi kommer att se en ökad turismsäsong de kommande två åren tack vare Åland 100. Vi kommer att skapa så mycket evenemang, event, händelser och kringprojekt runt Åland 100 så att det i sig är en enorm reseanledning till Åland. Jag lyfte upp i mitt anförande lite kort igår som jag fick inspiration av efter att ha suttit fyra timmar med skärgårdsnämnden och en presentation av skärgårdens kringväg. Ju mer jag tänker på det, jag låg och tänkte på det i natt, det är så klockrent att satsa på det just nu utan stora investeringar så handlar det mer om paketera in. Se till att vi har kollektivtrafik som fungerar, att vi har alla event och alla upplevelser som finns runt den här vägen mellan Åbo till Grisslehamn, koppla ihop olika rundor där du kan uppleva discgolfen eller matupplevelserna. Bara på de senaste åren har vi fyra stycken som tillverkar alkohol på Åland, för tio år sedan fanns knappt ett. I dag kan du få en gastronomiska upplevelse att få dricka öl och sprit på olika ställen på Åland vilket är en upplevelse i sig om man paketerar in och gör det lätt för folk att hitta. Skärgårdens ringvägen tror jag faktiskt väldigt mycket på att vi kan göra under det här året och början på nästa år för att till och med kunna lansera någonting nästa sommar. Sedan kommer det ta många år förstås och bygga upp en kännedom kring det.

Närturismen går hand i handske med outdoor upplevelser, natur och det som kopplar ihop med närturism och kanske skärgårdens ringväg till discgolfen och så vidare. Just nu är det mörkt och det är på grund av att gränsen är stängd. Men när reserestriktionerna lättar och folk vill börja uppleva saker och ting så kommer Åland att kunna va den destinationen som kanske är den största vinnaren, även om vi just nu är den största förloraren. Turismen, jag tror på den åländska turismen de kommande åren. Det gäller nu att ställa om.

Tack, talman! Tack, minister Karlström. Det finns alla förutsättningar till att säsongen 2021 ska kunna bli den absolut bästa i historien för Åland när det gäller besöksnäringen bara nu allt går åt rätt håll. Det ser lite mörkt ut, men det finns förutsättningar. Det är väldigt bra att man ser över evenemangsbidragen, i en perfekt värld så ska man samla alla olika evenemangsbidrag som finns på Åland och ha det i en pott och på så sätt kunna få en styrka i det. Men det är bra att det på sikt finns möjlighet för företag att söka dessa evenemangsstöd, en förutsättning för att verkligen få större evenemang. Det händer mycket positivt, ringvägen som ministern talar om kommer att bli lyckat. Mat Åland, Bomarsundsprojektet, golfbana, det står i budgetförslaget om de planer som golfklubben har gällande boende att ta vara på den potentialen. Det blir en nystart och jag hoppas att Visit Åland får stöd att det är tillräckligt.

Fru talman! Precis som ledamot Holmberg säger, vi har otroliga förutsättningar bara de yttre faktorerna faller på plats. Det är frustrerande när vi inte kan styra över gränsen exempelvis att den ska vara stängd, gränsbevakningen som bedömer vem som får komma in eller inte. För mig känns det väldigt främmande särskilt när det finns regioner inom vårt land som har högre incidens än andra regioner på västra sidan om vårt land. Men bara de här sakerna kommer på plats, med förhoppning att vaccinet snart är här och att många av er kommer att ta det. Jag kommer själv givetvis att göra det om det inte kommer från Ryssland, då kanske jag avvaktar. Åland 100 ska vara fyrbåken som ska lotsa oss rätt, samla oss kring och användas som en dörruppsparkare och ta plats både i vår närregion och världen, Åland kommer att synas de kommande två åren.

Tack, talman! Det som är fantastiskt är att vi har under många års tid beklagat oss över att kvalitén på anläggningar inte håller måttet. Men det som ploppar upp årligen, till och med senaste säsong mitt under coronan dök det upp nya alternativ i skärgården t.ex. som blommade ut direkt, det finns en outvecklad potential som bara ligger och väntar. Förhoppningsvis kan säsongen få bli så bra som det finns möjligheter till. Åland Living är en viktig roll och det som är bra för ålänningen är bra för en turist och vice versa. Jag hoppas att målsättningarna blir fler besökare än Gotland eller den attraktionskraftsenheten både när det gäller besöksnäringen men också när det gäller att attrahera företag till Åland och att attrahera nya invånare. De tre tillsammans skulle kunna bli något som hittar de berömda synergieffekterna.

Tack, fru talman! Vi är helt överens i den här frågan, finns ingenting att egentligen debattera utan snarare diskutera och det är ju bra. Jag tror precis som ledamot Holmberg att det handlar väldigt mycket om entreprenörskap och människorna som gör de här sakerna möjligt. Det är inte vi i den här salen som kommer att utveckla turismen på Åland. Det är människorna som får för sig en galen idé att göra någonting tokigt på Föglö, så undrar folk hur ska det där gå och så är det en fullkomligt lysande succé. Det är någon som måste tro på sin idé, lägga ner tusentals arbetstimmar och vilja göra det och sedan på det krydda med värdskap. Gör vi det då är vi oslagbara, men det kommer inte att kunna bestämmas härifrån. Det är människorna och entreprenörerna där ute som är vår största tillgång i alltihopa. För oss är det att säkerställa att de har en bra vård, en bra skola, en bra infrastruktur och ett bra samhälle att vara i och att de vill flytta hit då växer vi tillsammans.

Tack, talman! Tack, minister Karlström och tack Holmberg för att ni ändå lyfter turismen och kan diskutera den, det är en så viktig fråga och vi har ju all potential. Evenemangsbidrag är suveränt för att få i gång nya olika typer av evenemang. Det är också intressant med ringvägen. Jag tänkte komma med ett litet tips som jag har titta på. Vi har mycket olika grejer och ju bättre vi paketerar det, jag vet att det diskuteras paketering, i Bornholm har de en väldigt bra app där man får en god synlighet på allt som händer och jag har tittat mycket på den, det skulle vara en bra grej för Åland. Jag har jobbat mycket med Skördefesten, det lyckade konceptet bakom det är att vi har lyckats samla så mycket olika aktiviteter och sälja in det. Därför är den här appen som är gjord i Bornholm så jättebra.

Fru talman! Jag håller med. En app i sig själv är inte lösningen, utan det är en kombination av allt det här. Vi måste se till att infrastrukturen funkar, att värdskapet är på plats, att det finns saker att besöka och uppleva och att öppettiderna matchar ihop med hur människan sedan väljer att ha sina olika intressen. Vissa tycker om öl, andra tycker om att vandra, vissa vill träffa människor, andra vill gå i skogen ensamma och där kommer vi aldrig att kunna anpassa. Men packar vi ihop det på ett snyggt sätt som man gjort i Bornholm och på många andra ställen och inte har tio olika appar en i varje kommun eller en för varje enskild grej utan vi samlar det och om det sedan bli en outdoor-uppleva. Kanske det är skärgårdens ringvägen som är nyckeln och hemligheten i att det är vad vi samlar oss kring, plötsligt blir skärgårdstrafiken någonting som vi är stolta över i stället för någonting som vi är tvingade att betala för. Jag ser en väldigt stor potential i det här.

Tack, talman! Jag skulle kunna stå och prata länge om de här frågorna för jag brinner verkligen för det. Jag har sett att det gör stor skillnad om man lyckas få ihop saker och ting. Direkt när man kommer till hamnen och terminalen i Mariehamn så borde man få marknadsföring för den här appen, eller i alla fall göra Åland mer tillgängligt genom de digitala verktygen så att man snabbt vet vad som är på gång och vart du kan hitta. Vi ålänningar är lite hemmablinda, men när man kommer hit så behöver man veta ännu tydligare, ett tydligt kommunikationssätt på något sätt.

Håller helt med Liz Mattsson det finns mycket att göra, speciellt i hamnarna och digitalt. Varför har vi inte redan idag att en person med en icke åländsk mobil som kommer in till Åland får ett välkommet meddelande från landskapsregering som säger "hej och välkommen till det självstyrande Åland, vi fyller 100 år. Ladda ner appen så har du allt samla på ett och samma ställe". På samma sätt som vi i dag får hundra gånger sms som säger att det kostar 16,20 cent per minut eller per datakapacitet vi använder när vi åker till Sverige. Varför inte välkomna på ett mer positivt sätt. Det finns väldigt mycket att göra om man börjar tänka digitalt, tänka värdskap också tänka lite utifrån in. Hur är det för en turist som kommer hit? Vi blir oftast hemmablinda och ser inte allt det fina, vi ser inte skogen för alla träd. Jobbar vi tillsammans mot de här målen kommer vi ha två åtminstone bra somrar framför oss, kanske den bästa nästa.

Tack, talman! Tack, minister Karlström. Det är alltid roligt att höra positiva signaler om framtiden men jag brukar oftast vara väldigt positiv när jag pratar om turism och Åland. Men vi måste väl ändå ha en plan B för vad händer 2021 om vi inte har öppna gränser när vi kommer till turistsäsongen, då är jag väldigt rädd för hur besöksnäringen ska kunna övervintra en vinter till. Finns det någon plan för hur man i sådant fall kan stötta upp om det går så illa, för vi vet faktiskt inte om vi kan ha varken Åland 100 eller Tall Ships Race med publik nästa sommar.

Herr talman. Det här svaret vill inte ledamot Lindholm höra, det finns ingen plan B nu. Det går inte heller att förbereda för en plan B just nu, allting ändrar kontinuerligt. Det är något som vi har lärt oss de senaste nio månaderna, om vi hade haft en plan och en plan B hade det inte spelat någon roll, utan vi måste agera i den situation vi är. Det har landskapsregering gjort de senaste nio månaderna, på så sätt måste vi ta oss an framtiden för den kan ändra totalt om en vecka eller om två månader eller om fem år. När den ändrar så handlar det om att vi ska vara agila, vi ska vara snabbrörliga och vi ska kunna anpassa oss fort, det finns inget samhälle i världen som kan anpassa sig så fort som vi kan. Det har vi visat de senaste nio månaderna med de stöden som skapades där första stödutbetalningen gjordes i slutet av mars, kan ni förstå när pandemin slog till 16 mars hade vi stödsystemen på plats två veckor senare, ingen annan har det. Vi fixar det även om det blir problem nästa sommar.

Tack, talman! Tack, minister Karlström. Jag ville inte att man ska se det så rosenrött till nästa sommar, jag är väldigt bekymrad om det inte går men jag hoppas verkligen att det går som minister Karlström säger. Närturismen har en framtid bara restriktionerna släpps, men släpps de in till nästa sommar så måste landskapsregeringen titta ytterligare på vad man kan göra för att rädda de som räddas kan, då kommer det vara väldigt illa.

Landskapsregering kommer att finnas kvar nästa sommar och jag är helt övertygad om att vi löser de problem som uppstår då. Man ska fokusera på de problem man har nu och så löser man det och tar vi en bit i taget, ska man äta en elefant som börjar någonstans och det håller vi på med nu men vi fixar det även om det är strul nästa sommar. Jag är övertygad om att i början på det kommande året kommer vi att se en ljusning när vi går in i vårsäsongen. När vi inte har vårfågeljakt så får vi jaga turister i stället på ett positivt sätt och avslutar med som förra turismambassadören, nuvarande finansminister Eliasson sa "le en smula", gör vi det så kommer det att gå otroligt bra framöver för Åland.

Talman! Finans- och näringsutskottets ordförande redogör för en mycket sevärd och bra film, lysande skådespelarinsatser men när jag tänker på finans- och näringsutskottets ordförandens anförande tänker jag också på en film, den fenomenale Bill Murray, Groundhog Day eller måndag hela veckan.

Jag vill presentera två budgetmotioner. Under förra mandatperioden togs det fram flera strategier under ledning av ledamot Gunnel, dåvarande minister en skogsstrategi, en livsmedelsstrategi och den viktigaste strategin av dem alla nämligen en energi- och klimatstrategi. En strategi får absolut inte bli en hyllvärmare, det kan tenderar att bli så ibland. En strategi ska vara ett väl använt dokument som kan förändras och som behöver innehålla mätbara nyckeltal och mål. De två budgetmotionerna som jag har skrivit handlar dels om en strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Åland behöver en tydlig strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för flera habitat och arter bland vår flora och fauna är hotade. På Åland har vi dessutom en varroa fri bistam och det är faktiskt en av de absolut viktigaste ekosystemtjänsterna som finns, den är väl värd att värna och vårda.
Strategin bör innehålla riktning, ambitioner och mätbara mål. Ekonomi och miljö går ju alltmer ihop, vårt samhälle och vårt välstånd är beroende av den biologiska mångfalden. Sedan har vi förstås dessutom förbundit oss till flera internationella konventioner. Ett förslag är att Åland behöver ha en egen strategi för biologisk mångfald.

Ytterligare en strategi för cirkulär ekonomi behövs. Också den behöver hålla riktning, ambitioner och mätbara mål. Den nya ekonomin där man sammanbinder ekonomi och miljö handlar om att använda material mer effektivt och öka både livslängd och värde. Samtidigt minskar vi uttag av ny råvara och deponering av avfall. Den gröna återhämtningen som samhället nu behöver ska skynda på omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Ungefär 50 procent av klimatutsläpp och över 90 procent av världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald beror på ineffektiv resurshantering. En cirkulär ekonomi innebär nya jobb och nya företag.

Därför är mitt förslag att den strategi för cirkulär ekonomi är en väsentlig del i att nå hållbarhetsmålen, men också ett sätt att underlätta för företag att bedriva sin verksamhet på ett resurseffektivt sätt. Omställningen till en cirkulär ekonomi måste genomföras gemensamt av näringsliv, politiker, offentlig sektor, privatpersoner och civilsamhället. Förslaget i budgetmotionen är att man under året ska inleda arbetet med att ta fram en strategi för både cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Till strategierna, för att det inte ska bli varmare ska man koppla handlingsplaner, lagstiftning, för stödinsatser och konkreta åtgärder.

Tack, talman! Arbete med en strategi för biologisk mångfald är redan igångsatt, samma gäller cirkulär ekonomi där vi kommer att tillsätta en arbetsgrupp inom kort som ska arbeta enligt den tanken att vad kan Åland göra i arbetet med cirkulär ekonomi. Landskapsregeringen och Åland kan inte göra någonting åt de internationella handelsströmmarna, vi kan heller inte gör något åt att produkter tillverkas för att hålla en viss tid så att man ska slänga det och sedan ta ett nytt. Men vad kan vi på Åland göra det är vad den gruppen ska arbeta med.

Talman! Under många år har Åland och landskapet arbetat med den biologiska mångfalden, inventerat habitat och olika arter och inrättat naturskyddsområden. Vi saknar fortsättningsvis en strategi. Både i Finland och i Sverige där kartlägger man och har planer till hur man ska förbättra olika hotade artade. Det saknar vi fortsättningsvis på Åland. Vi skulle behöva sätta lite mera krut på det arbetet. Miljöarbetet blir aldrig färdigt och man tar steg framåt. Åland behöver en egen strategi för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Tack, talman! Det som vi behöver när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster är också av pedagogisk art, att vi alla förstår vikten av biologisk mångfald och hur det påverkar våra primärnäringar, att det är av livsavgörande vikt att vi har biologisk mångfald och vi behöver ekosystemtjänsterna, ingenting funkar utan det. Vi behöver också kommunicera ut så att vi alla förstår, med tanke på Åland 100 att vi lyfter den åländska naturen som en avgörande grundpelare för allting som är åländskt. Jag håller helt med vicetalmannen att vi kan göra en gemensam push för att lyfta de här frågorna.

Talman! Det finns ett alldeles lysande tillfälle och där behöver den här landskapsregering ta stafettpinnen från den förra. När man skriver läroplaner till nya grundskolelagen så är det här en mycket viktig och väsentlig del, att vi tydligt skriver in att det ska finnas i den åländska läroplanen hållbar utveckling, klimatfrågor, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, där kan vi göra en insats direkt. Min uppfattning är att i hela det åländska samhället finns det en ganska stor kunskap ålänningarna i gemen de bygger bihotell, restaurerar fisklekplatser, bygger ådtak och holkar till sjöfåglar. Det finns ingrott i den åländska folksjälen att man vill ta hand om naturen.

Tack, talman! Tack, vicetalman Sjögren för din motion. Biologisk mångfald är jätte jätte viktigt. I BSPC har de en working-grupp som jag ingår i som ska behandla biodiversitet på ett mer nordiskt samarbete, samarbete kring Östersjön. Vi på Åland har mycket olika saker att lyfta fram, jag liksom minister Röblom är väldigt angelägen om att vi borde ha någon form av strategi. Jag ser också ett problem i att det är mycket betande djur som har försvunnit på Åland, hur ser du på det? De är väldigt bidragande till att vi har en stor biologisk mångfald, att vi håller landskapen öppna. Hur ser vicetalman Sjögren på det, att det har minskat med åren, hur kan man få det att öka igen?

Det är en mycket oroande trend. Får vi inga betande djur går det inte heller att få den biologiska mångfalden som vi får med öppna landskap, strandängar och sådana saker, det är en oroande trend. Likväl som det moderna skogsbruket är en oroande trend, vi ska ta vara på skogen som en naturresurser men det finns en andra sida av myntet där också genom att bevara gammelskog, det är en otrolig viktig del för den biologiska mångfalden att inte bara ha monokulturer när det gäller skogen. Det finns ett jättestort arbete att göra.

Åland ur destinationsmarknadsföringsperspektiv där är också den biologiska mångfalden viktig, där kan vi lyfta upp de åtgärder vi gör, man märker att det finns ett större och större intresse för det. Vi är den enda orten i hela Finland som har ängsnätfjärilen kvar och bevarad, det är en del av de betande djuren som har gjort att ängsnätfjärilen finns kvar och det har lyfts i olika sammanhang. Vi har varroa fria bin och vi gör ganska mycket inom äppelodlingen t.ex. IPM för att lyfta det här. Det är en jätteviktig fråga och jag brinner för biologisk mångfald. Det är jätteviktigt att vi jobbar vidare med att få en strategi för det, det är faktiskt en av de största klimathoten för världen.

Jag delar den uppfattningen att det är en av de viktigare frågorna, både cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, ledamot Mattsson vi som tycker att det här är viktigt får driva på. Jag kan dra mig till minnes en diskussion som var här tidigare under året som handlade om artrika vägar, då var det en hel del förlöjligande och misstänkliggöra här i salen. Vi som tycker att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är överlevnadsfråga får förena oss.

Tack, talman! Tack, vicetalman Sjögren för motionerna och anförandet. Biologisk mångfald är inte längre en mjuk fråga som det faktiskt har ansetts inom politiken, det är en hård och en existentiell fråga. När man får läsa rapporter om att 60 procent av den biologiska mångfalden på ett halvt sekel bedöms ha minskat och världen, mänskligheten går in i en massutdöende som forskarna säger så behöver man verkligen ta det på allvar. Jag vill påpeka att vi har ett strategiskt arbete redan på gång vad gäller utvecklings- och hållbarhetsagendans mål om ekosystem i balans som har blivit specificerat i form av färdplaner, där det framför allt lyfts behovet av naturskydd, gröna korridorer i den fysiska planeringen, absolut kommer också vägrenarna in där.

Ledamot Holmström, jag vet jag kan utvecklings- och hållbarhetsagendan utan och innan och jag vet att det finns otroligt mycket viktiga färdplaner. Men vi sitter ju faktiskt här alla i den här salen på makten, färdplanerna är det vi som ska förverkliga och jag kommer att driva det här stenhårt. Åland behöver ha en egen strategi för biologisk mångfald som kan konkretiseras så att vi kan se vilka steg vi tar och också en strategi för cirkulär ekonomi.

Talman! Jag är väldigt glad för det, och det är verkligen ett gemensamt ansvar att se till det strategiska arbetet som redan har genomförts, eller som redan har gjorts med målsättningar, med färdplanen att det kommer till lagstiftning, att det kommer till moment i budgeten, kommer till skrivningar, till praktiskt arbete. Jag vill också lyfta fram att det i en FN-rapport som under hösten har lanserats att världens länder tenderar i återhämtningsfasen att glömma bort just dessa faktorer med miljölagstiftning, tillsynsverksamhet, i ivern att starta samhället igen och få igång en ekonomisk tillväxt. Ett sådant här arbete kan mota den backlash som faktiskt sker i världen just nu.

Precis så är det och som jag inledde med att ekonomi och miljö är förutsättningar för varandra. För många, många år sedan när jag gick i gymnasiet så var det något stort infrastrukturellt projekt på gång, då var det många som citerade en ursprungsbefolkning från USA, då sa den kloka mannen "sedan när man har skövlat alla skogar och utrotat alla fiskar och alla fåglar så kommer människan att upptäcka att pengar inte går att äta".

Tack, talman! Vi alla ansluter oss till vicetalman Sjögrens synpunkter på vikten av biologisk mångfald. En passlig övergång, jag tillhör dem som tror att stormen Alfrida var ett resultat av den påverkan människan har gjort under alltför lång tid på klimatet, därmed kommer naturen att slå tillbaks med full kraft i olika former. Det är ett sätt för naturen att straffa oss människor. Där ingår naturligtvis också coronaviruset.

Jag tänkte i mitt avslutande anförande i denna budgetdebatt beröra någonting som vi ska vara tacksamma för, vi dagens politiker. De aktörer som var med vid tillkomsten av vår nuvarande självstyrelselag för drygt trettio år sedan, de hade en norm tillförsikt om att det kan dyka upp situationer där Åland behöver extra instrument. Resultatet när ålänningarna krävde egen beskattning, för 30 år sedan var då inte bara den oerhört avgörande skattegottgörelse när det gäller finansiering av vår självstyrelse, utan också att man då såg till att mekanismen särskilt bidrag fördes in i självstyrelsesystemet. Det är sannerligen exceptionella tider, detta exceptionella coronaår kommer vi för första gången att se oss tvungna att nyttja mekanismen särskilt bidrag. Det är just Alfrida och dess konsekvenser som gör att finansminister Eliasson och hans tjänstemän som bäst håller på att förbereda den framställan som ska göras till finansministeriet i Helsingfors. Här ser vi hur oerhört viktigt det är när vi förändra mekanismerna och grunderna i självstyrelsesystemet att man då ser framåt, vad är det Åland kommer att behöva inte idag, inte imorgon utan om x antal år. Det är ungefär samma vikt vi kan lägga vid att de som var med och stiftade 1951-års lag såg till att lotterilagstiftningen plötsligt blev lagtingets behörig. Tänk vilken enorm betydelse den insikten av att se om sitt hus i tid har betytt för Åland. Utan PAF-medel och utan skattegottgörelse skulle vi ha stått oss släta vi dagens politiker.

Bästa lagting, vi har ett stort viktigt arbete tillsammans, det är att se hur särskilt bidrag d.v.s. § 51 i nuvarande självstyrelselag nyttjas i en situation där vi kommer att drabbas rejält vad gäller samhällsekonomin, samhället i stort. Här får vi vara tacksamma trots att det saknas rutiner, praxis från Ålandsdelegation att handlägga den här typen av ärenden så är skrivningarna, d.v.s. motiveringarna till lagtexten i § 51 såpass vid att det är upp till oss själva att säga hur vill vi att särskilt bidragen ska nyttjas. För mig är det nästan ett stort nöje, jag får tacka de tidiga aktörerna, ingen nämnd och ingen glömd att vi har en paragraf där bägge momenten kan nyttjas utgående från bedömningarna som lagtinget och landskapsregeringen tillsammans har att göra inom kort. Det är viktigt att vi tillsammans gör det här. Det är inte bara finansminister Eliasson och hans tjänstemän, ministrarna utan det är viktigt att också lagtinget, vem eller vilka organ som ska hantera det för lagtingets del får gärna talmanstrion diskutera. Är det självstyrelsepolitiska nämnden, eftersom det handlar om en otroligt central självstyrelsepolitisk fråga eller är det finans- och näringsutskottet som bör vara med i den dialogen?

När det gäller särskilt bidrag, ramarna är såpass vida att vi till och med från åländsk sida skulle kunna göra anspråk på att få kompensation för förlorade inkomster. Samhället Åland har drabbats också vad gäller ekonomiskt bortfall det är våra kommuner, det är självstyrelsekassan m.m. Det är oerhört centralt att vi är eniga om en sådan här framställan och att vi är eniga om att när vi gör den. Varför jag säger när, ska vi avvakta pandemins verkningar ytterligare till slutet av nästa år eller ska vi i ett tidigt skede aktualiserar. Faktum är att tanken har varit att nyttja särskilt bidrag skulle vara av engångskaraktär, men det står faktiskt i lagtexten eller i motiveringen att det i allmänhet ska det vara ett bidrag som nyttjas bara en gång. Men det är inget som hindrar att vi funderar på att det är en mekanism.

Detta är naturligtvis en grannlaga uppgift att vi själva ska fundera vad ska vi begära och så får vi se hur kommer Ålandsdelegationen att ställa sig. När vi har så pass vida ramar, det finns ingen praxis är det oerhört viktigt att det görs tillsammans mellan lagting och landskapsregering. Så får vi se vilken nivå vi ska ha på detta unika äskande, och när gör vi en sådan framställan?

Tack, talman! Nu hoppas jag att jag lyssnar slarvigt och har fel när vicelantrådet påstod att Alfridastormen och coronavirus är naturens sätt att straffa människan?

Det rätt uppfattat. Vad gäller stormen Alfrida beror det på att Östersjön var exceptionellt uppvärmd efter en exceptionell sommar med resultatet att det kunde uppstå den här typen av nästan tropisk liknande storm. Det är min personliga bedömning naturligtvis, inspirerad av de forskare som ansluter sig till en sådan teori. Vi hamnade mitt i nålsögat på grund av ett uppvärmt Östersjön.

Vad gäller coronaviruset, jo absolut vi är så pass mycket människor på världens jord att vi nyttjar naturresurserna, i det här fallet djuren på ett sätt som gör att vi låter djuren komma så nära oss. Inte bara naturligtvis som husdjur och att vi tar del av vad de har att ge, som kött och i vissa fall inte tillagat på det sätt man bör tillaga kötträtter på.

Tack, talman! Av svaret som jag fick av vicelantrådet blev jag inte riktigt klokare. Först säger han att det är korrekt uppfattat att det är naturens sätt att bestraffa människan. Men han avslutar med att säga att det inte var korrekt tillagad mat som skapade coronaviruset. Det är en väldigt stor skillnad mot att naturen straffar människan mot att man lagar mat slarvigt, den skillnaden är enorm.

Ledamot Egeland vet hur innerligt många kulturer vi har på vårt jordklot och att man har olika sätt att hantera olika saker på. När vi som mänsklighet kommer allt närmare olika djurarter, på gott och ont, så kommer vi att få den här ökade negativa symbiosen. Förutom Covid-19 finns det nu ungefär 10 virus som har lika stor potential som Covid-19 att bli en världspandemi. Det är någonting som vi kanske får vänja oss vid, just därför att vi har pressat vårt jordklotet och fortsätter att pressa.

Talman! Jag vill tydligt deklarera liberalernas stöd för att söka pengarna enligt § 51 i självstyrelsesystemet för coronapandemin. Det har vi klargjort redan tidigare i processen och vi har ansett att man behöver sätta igång detta arbete så snart som möjligt och det står vi fortfarande fast vid, regeringen kan räkna med vårt starka och varma stöd i den processen. Jag vill föra ett resonemang tillsammans med vicelantrådet gällande bestämmelser kring den här frågan, det gäller de olika beskrivningarna av paragrafen i det nya ekonomiska systemet, kontra det system som vi nu befinner oss i. Det nya systemet är vidare och mer tillåtande kan man uppfatta det som, anser vicelantrådet att det är en materiell skillnad mellan paragraferna i det nya?

Tack, talman! Min bedömning är, som man vackert brukar formulera sig i princip samma sak, att det är samma grunder som ska utgöra det som styr processen. Ledamot Zetterman har helt rätt i att det är viktigt att arbetet är gång och det har inletts, det har förts ett antal diskussioner med i första hand finansministeriet. Oavsett vad vi tycker och tänker är det faktiskt Ålandsdelegationen som skall slå fast storleken på den här typen av bidrag, precis som det är med extra anslag så är naturligtvis finansministeriet i en nyckelroll när det gäller att ge motiveringar och synpunkter till Ålandsdelegationen.

Talman! Det glädjer mig att höra vicelantrådets resonemang, vi är också av den uppfattningen att systemen bör fungera lika och att de nya motiveringarna till det ekonomiska systemet bör ses som förtydligande av hur paragrafer fungerar också i det gamla systemet, förstås ska medlen sökas i enlighet med när kostnaderna uppstod. Kostnader som har uppkommit hos landskapet är kanske lite för snäv bild av hela sanningen. Läser man alla detaljmotiveringar och särskilt den nya paragrafen och detaljmotiveringarna till den så visar det på det att man kan anföra en hel del till det. I det här fallet är det kostnader och inkomstbortfall som otillbörligt tillfallit Åland med beslut som inte vi kan fatta som är precis som vilken katastrof som annan.

Tack, talman! Tack, ledamoten Zetterman för klokt resonemang. Jag har redan diskuterat med våra vänner i Helsingfors, naturligtvis har frågorna kommit om hur ska ni kunna motivera det här? Faktum är att också här finns det direkt i motiveringarna till nuvarande självstyrelselag skrivet att det här är ett sätt att kompensera Åland för att man inte fick den egna beskattning som man önskade för att kunna påverka, styra och utveckla sitt eget samhälle.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Först en korrigering. Jag sade att räntan på 150 miljoner med 0,45% skulle bli 7,5 miljoner men det är 750 000, så lite påverkar det. Jag får sälla mig till ledamot Pettersson han brukar också säga att han inte minns när han senast hade fel, men nu hade jag.

Den fasta förbindelsen till Föglö och en bro till Vårdö är vad jag ska fortsätta med. Många i resten av oppositionen har sagt nej till tunnel och att Vårdöbron inte blir ekonomiskt lönsam. Vi från Åländsk demokrati har meddelat att vi vill vara med i den parlamentariska kommittén. Av tekniska orsaker är vi ännu inte det, då slarvig sekreterare sände svaret till fel mejladress. I tiden röstade jag emot hybridfärjan, men det innebär inte att jag av priori är för en tunnel. Vi kommer att granska det alternativet på samma sätt, som jag granskar alla andra alternativ. Genom att vara med i kommittén så hoppas vi att få ta del av allt material som finns för att få en bättre uppfattning.
Samma sak gäller Vårdöbron, Åländsk Demokrati var inte med då den var aktuell senast men jag har redan tagit kontakt med några tjänstemän för att få lite mera uppgifter, vi kommer att granska det som jag granskade Gripöbron, ni minns det ni som var med. Jag granskade också vindkraften, ledamot Gunell minns också det. Åländsk Demokrati är aldrig en gummistämpel.

Ytterligare en fråga när det gäller siffror och skrämselpropaganda från resten av oppositionen. Ledamot Holmberg nämnde igår att ålänningen i slutet av året kommer att ha en offentlig skuld på 27 000 euro, om jag minns rätt, varav 23.000 euro hänförde sig till statsskulden. Vi får inte säga att någon ljuger men fake news fanns väl inte när man gick på kursen, eller är det populism, ni får själva välja. Åland erhåller sin andel av statens intäkter, förutom ökade statsskulden. Varför skulle vi då bli tvungna att erlägga vår andel av Finlands statsskuld? Vi måste vara försiktiga med att komma med faktauppgifter det finns många tråkiga ändå. När det gäller Ålands lån, hur stora lånen är i slutet av mandatperioden osv. Jag hoppas att ledamot Holmberg kontrollerar sina uppgifter väldigt, väldigt noga innan vi hör dem på nytt.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att instämma med ledamot Fellman att hon inte är så bra på siffror, det gäller ledamot Gunell också för regeringssidan har faktiskt 20 mandat i lagtinget, inte 21 som ni båda hävdat.

Herr talman! Avslutningsvis tänkte jag ännu försöka prognostisera, spekulera när regeringen kommer att göra något åt det strukturella underskottet. Jag frågade lantrådet i inledningen och jag frågade finansministern men fick inte något tydligt svar, det var inte så svårt att gissa. Ännu 2022 kommer vi inte att ha utrymme för kraftiga inbesparingar av den orsaken att BNP ännu inte har studsat tillbaka. ÅSUB:s prognos är att vi ska gå upp med 9% för 2021. Vi hoppas på ett liknande år för 2022 och då kan det vara läge att göra större inbesparingar för 2023. Det innebär ett besvärligt problem för regeringen, det är ett valår. Vilken regering klarar av att införa stora besparingar inför ett valår? Klarar den här regering av det? Det finns bara en regering som kan göra det, en samlingsregering. Vi kanske måste gå från tillsammans via samling till en samlingsregering för Åland. Liberalerna föreslog att vi skulle ha en ny budget 2021 på två veckor, kanske med alla partiledare, det kanske inte var helt seriöst men det väckte debatt i alla fall. Kanske vi istället mentalt ska förbereda oss på att göra en gemensam budget för 2023. Åtminstone är vi från Åländsk demokrati mentalt förberedda för det för Ålands bästa. Självklart är det inte bra för ett parti att gå med i en regering och föreslå en massa nedskärningar, men vi ser Ålands bästa före partiets bästa. Vi ska inte riskera en återhämtningen bara för att vi råkar ha ett val 2023 som troligen är det år som vi måste spara. Vi är mentalt redo för det.

Vi har blivit åtskrattade kring den budgetmotion som gick ut på att återta budgeten och parlamentariskt göra någon form av samlingsbudget i stället, ett förslag. Det är precis som ledamoten säger och som vi har tyckt länge, en mandatperiod består av fyra år men egentligen tre, det fjärde året oberoende vad det ska göras så är det ett valår och då tar man aldrig obekväma beslut. Där har vi också blivit en aning stressade över att 2021 ska åtgå till att fundera. Jag har respekt för det men sedan finns det ett år kvar, sedan är det valår och då händer det ingenting. Det var klokt resonerat och jag ställa mig i hyllningskören till det resonemanget. Däremot vidhåller jag det som jag har sagt att 27 500, hur gärna vi inte vill så är vi beroende av den finska ekonomin som tyvärr har ett skenande budgetunderskott där man går mot en låneskuld som är 80 procent av BNP och som medför ännu värre konsekvenser.

Tack, herr talman! Det var glädjande att vi har samma åsikt när det gäller den stora frågan i mitt anförande. Hur Finlands ekonomi ser ut tror jag vi också har liknande åsikter om. Finlands underskott är 60 procent eller mer av BNP om vi har 150 miljoner så har vi en procent av BNP, vi har tack och lov inte lån i dagens läge och det är enormt bra jämfört med Finland och i princip alla andra länder och det är vår fördel vi kanske inte ens betonade det.

Talman. Jag sympatiserar till stora delar men det som ledamoten Toivonen anför. Det är mycket p.g.a. tidsplanen som vi liberaler också ser en större risk för lån än vad som kanske är matematiskt möjligt, vilket jag bedömer ledamoten Toivonens analys som en stor risk att man inte kommer att klara av att genomföra de reformer som behövs. Därför har vi lämna in en rad motioner för att lösa den här frågan. En av de motionerna är moderniseringen av finansförvaltningslagen där man i alla fall ska få hela parlamentet att diskutera och ta ansvar för de ramar man föreslår. Man måste från oppositionen föreslår höga ramar utan inbesparingar eller så är man med och föreslår lägre ramar och då måste man också ta ansvar för dessa. Jag sympatiserar till stora delar och skulle också om jag hade varit lantråd övervägt en samlingsregeringen i något sammanhang men det är en bifråga.

Tack, herr talman! Tack för de kommentarerna. Som jag sagt tidigare tror jag mycket mera på att ha många små reformer, men det är de stora reformerna som aldrig går igenom och det tar lång tid innan man vinner någonting på det. Det som ni nämnde och det finns många andra saker som också finns i era motioner. Vi kommer att ha arbete med det i finansutskottet, men vi hittar nog dagar.

Vi behöver genomföra reformer inom landskapsförvaltningen dels för att man alltid behöver översyn av den offentliga förvaltningen, dels för att man behöver modernisera saker. Men om det ska gå att genomföra de ekonomiska åtgärder som har diskuterats ända sedan i tisdags så måste nog flera våga börja prata om vad det egentligen handlar om, det handlar också om nedskärningar i den offentliga servicen, annars måste man hitta helt nya sätt att söka inkomster, vilket jag hoppas på att man aktivt arbetar med. Det är en ekonomi i balans som vi talar om, inte bara nödvändigtvis låga kostnader utan det behöver vara ett samlat paket. Det behöver innehålla snabba åtgärder, långsiktiga åtgärder för att göra så få nedskärningar i den allmänna välfärden som möjligt och det kräver tid och eftertanke.

Tack, herr talman! Jag säger bara tack, kunde inte ha uttryckt mig bättre själv.

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera båda ärenden till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.