Remissdebatt

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen avbröts igår och talarlistan kvarstår. Fortsatt diskussion.

Herr talman! Jag ber om ursäkt. Jag borde ha presenterat det här samtidigt i går när jag presenterade budgeten, men nu har jag fått tillfälle att göra det kort. Talmannen har givit mig den möjligheten. Det handlar om en anpassning av landskapsandelssystemet till ny lagstiftning, som ni känner till att vi har gjort. Det är inom socialvårds- och utbildningsområdet och det här påverkar landskapsandelssystem.

Det här är en budgetlag så den ska tas samtidigt som budgeten, eftersom de nya lagarna träder i kraft 1.1.2021. Det finns en hel del landskapsandelar som påverkas av det här. Inom socialvårdsområdet är det landskapsandelen för äldreomsorgen och landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten. Inom utbildningsområdet är det landskapsandelen för barnomsorgen, specialfritidsverksamheten, grundskolan, träningsundervisningen, förberedande undervisning och grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.

Som jag sade så är det här alltså en budgetlag som ska behandlas enligt 20 § 3 mom. Självstyrelselagen. Det är en ganska lång och komplicerad lag som ni har sett. Så är det alltid när det gäller landskapsandelarna, mycket siffror och mycket funderingar. Den här har varit på remiss och det har varit lite olika uppfattningar, beroende på, från de olika kommunerna. Syftet, för det första, är att anpassa de kostnadsbaserade landskapsandelarna till de förändringar som föranleds av den här nya lagstiftningen som jag sade. Genom det här förslaget så ökas överföringar från landskapet till kommunerna, jag tror det är med cirka 1,5 miljoner euro. Vi kan konstatera här också att sammantaget så torde förslaget leda till mindre byråkrati genom att ersättningar som hittills har administrerats vid sidan av landskapsandelarna nu införs i det här systemet. Jag tror det får räcka med det. Tack talman för att jag fick ordet.

Tack, talman! Precis som finansministern säger så är landskapsandelssystemet i sig ganska komplext och det blir inte mer lättöverskådligt med den här lagstiftningen. Vilket absolut varken är finansavdelningens eller finansministerns fel, utan sådant är landskapsandelssystemet av sin natur. Det jag bara vill få klarerat för mig, att jag har förstått texterna rätt, är att man nu alltså har gått på kommunernas linje så att till exempel den här undervisningen för nyanlända betalas enligt kostnader som uppstår i kommunerna, inte enligt schablon såsom remissförslaget gick ut?

Svaret är ja.

Det var bra information och kommunfältet är säkert tacksamma för att landskapsregeringen har hörsammat dem till den punkten.

Talman! I det här budgetförslaget finns mycket bra saker, det mesta faktiskt. Främst för att man har, precis som har sagts i presentationen, lagt tonvikten på att hålla stabiliteten, inte på att tok spara. Det här är business as usual, för det mesta, och Åland är ett starkt samhälle som består. Sedan finns det lite annat som vi inte är överens om.

Socialdemokraternas bedömning är att både tunneln till Föglö och bron över Prästösundet är vansinnesprojekt utan verklighetsförankring, och att de pengar man nu satsar på de här utredningarna både bildligt och bokstavligt är pengar i havet. Det har vi inte råd med just nu, men uppenbarligen är det priset Åland betalar för husfriden i regeringen.

Vad gäller kommunerna så vet vi hur det blir. Regeringen river upp kommunreformlagen utan att ha ett alternativ, och därmed blir det ingenting. Vice lantrådet Harry Jansson hävdar i sten att det var dålig lagstiftning som är orsaken när sanningen är att han uppmanade sina anhängare, liksom alla andra i regeringsblocket, att ignorera gällande lag för att man skulle riva upp den när man kom till makten. Säkert säger jag någon dag ”Vad var det jag sade?” när den dagen kommer, men jag kommer att göra det utan glädje. För det är väldigt illa för alla de ålänningar som bor i kommuner som inte längre klarar sig, utan utsikter till en vettig förändring. Och dyrt blir det. Min stora oro är att det redan i år drabbar Kommunernas socialtjänst, den verksamhet som ska ha hand om samhällets allra mest utsatta. Där måste landskapet ha någon form av beredskap att hjälpa till, även om ingen verkar veta hur de ska gå tillväga. Man kunde ju ha valt att föra in mer pengar till kommunerna i den här budgeten eftersom problemet var känt. Nu finns det ingen lösning. Min undran är varför? Var är Centern nu, som tillsammans med Socialdemokraterna skapade KST. Vi står fast i vårt stöd, men var är Centern?

Låt oss lämna det här tråkiga och koncentrera oss på något roligare, nämligen några förslag på strukturella förändringar som både på lång sikt sparar pengar och gör människors liv bättre. Så är det nämligen med vårt välfärdssystem, ju starkare det blir desto mer pengar och liv sparar det. Sett över hela samhället och över hela liv. Kanske inte i år, men på sikt. Många i den här salen väljer att se bara kostnader av välfärden. Vi socialdemokrater ser verksamheter, jobb och skatteintäkter.

Låt oss börja med en socialdemokratisk hjärtefråga, nämligen tandvården. Och ja, nu kan ni le det obligatoriska leendet åt dom tjatiga sossarna, ni som har fina tänder. Det har inte alla, och det kostar oss alla i form av sjukvård, psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. I den förra regeringen tog vi fram och förverkligade ett tandvårdsprogram. I den här budgeten finns det sista förslaget "begränsade tandvårdssedlar för pensionärer". Det är jättebra, men vad ska man göra sedan? Vi tycker att det är dags att gå vidare och ta tandvården till nästa nivå. Vi föreslår att man tar fram ett nytt tandvårdsprogram. Där man kan koncentrera sig på att hitta ett system som kompletterar den allmänna tandvårdens ålderskategorier och utvalda grupper med en inkomstbaserad möjlighet till tandvård. Det finns människor i alla ålderskategorier som inte har råd att gå till tandläkare. De når vi inte nu. Det är fullt möjligt, med de register som man nu kan ha tillgång till, att hitta en komplettering till det nuvarande systemet. Det skulle inte ens behöva bli jättedyrt, men det kunde vara nästa steg. Då kunde man trygga möjligheten för dem med lägst inkomster att kunna le lika vackert som ni gör.

ÅMHM är en för näringslivet mycket viktig myndighet. Styrelsen och regeringen har gjort flera dumma nedskärningar i ÅMHM:s budget. Den dummaste av dem är att spara in 25 000 euro på att inte inrätta en ordinarie tjänst som miljöinspektör, som har funnits som en tillfällig tjänst i fem år. Gör man inte det så leder det till att företag får vänta på miljötillstånd i en tid när vi vill göra det så smidigt som möjligt för näringslivet. Dumsnålt och maktfullkomligt. Det vill vi ändra på och föreslår 25 000 euro så att näringslivets infrastruktur ska fungera. Det är dålig politik och dålig myndighetsstyrning att låta personliga vendettor gå ut över en lagstadgad och lagstyrd myndighet.

I tre år nu har landskapsregeringen varit huvudman för projektet "En säker hamn". Det har varit fantastiskt framgångsrikt, till och med så att det föreslås för pris i Europa. Att det här projektet är slut nu var helt enligt plan, men det finns inte några skrivningar i budgeten om en fortsättning. Det tycker vi att det borde finnas när man kan påvisa att det här projektet både gav kunskap, nya rutiner som gör det lättare att integrera människor och faktiskt en massa intäkter till landskapet. I och med att man hittade de möjligheterna att söka pengar till kommunerna som alltid har funnits.

Slutligen vill jag lyfta fram behovet av en stärkt närvaro i Helsingfors. Det har jag gjort förut. Jag trodde att vi var överens, men i budgeten finns bara en otroligt vag skrivning om att man ska titta på frågan igen. Inga pengar, inga planer i en tid då Åland behöver ha en starkare närvaro i Helsingfors. Inte sitta här hemma och rya om självständighet eller att allt är finnarnas fel. Det är inte sant och det är inte konstruktivt. Låt oss vara vår fantastiska självstyrelse värdiga och jobba i Helsingfors med finländska tjänstemän och politiker. Inte i Mariehamn, mot dem.

Jag har flera idéer, men det får finans- och näringsutskottet fundera vidare på. Och min liberala kollega John Holmberg då, som tycker att socialdemokraterna bara har kostnadsdrivande förslag men inte bryr sig om att fundera på effekten av dem. Tack talman.

Tack, talman! God morgon parlamentet. Vi är överens med ledamot Fellman om behovet av att stärka Ålands position i Helsingfors, men med respekt för att vi har en motpart i Helsingfors som inte brukar vara så förtjust i att Åland sitter med vid ringside, som man pratar på modern svenska idag. Det är nog som så att först behöver vi en dialog om förutsättningarna. Från landskapsregeringens sida har vi inte tänkt att vi ska betala den tjänsteman som på Finlands vägnar ska hantera Ålands autonomi. Det är faktiskt Finland som får ta ansvaret också här för Ålands autonomi.

Sedan när det gäller Socialdemokraternas politik, jag kommer att återkomma i nästa replik vad gäller kommunsidan, så är det faktiskt lite business as usual som präglar Socialdemokraternas hållning till nästa års budgetförslag. När man ser på motionerna delar jag nog ledamot Holmbergs åsikt från gårdagen att det är lite fortsätt som tidigare, lite extra kostnader spelar ingen roll trots det våldsamma underskottet.

Tack, talman! Jag förstår att min matematik inte var begriplig eftersom vicelantrådet resonerar sådär. När det gäller tandvården till exempel, satsar man på tandvård så sparar man på lång sikt. Både på mänskligt lidande och pengar för samhället. Om man tänker bara ett år i taget, utgående från vårt välfärdssystem, så kostar det bara. Tänker man lite längre så får man välutbildade, friska människor med framtidstro och möjlighet att arbeta och skapa nya företag. Det är det som samhället har som uppgift att göra.

När det gäller verksamheten i Helsingfors. Vill man inte betala för att ha någon på insidan, om man lyckas uppnå det, tycker jag att man ska satsa på att bygga ut Ålandskontoret till att bli någonting annat. Inte bara sitta på händerna och vänta.

Vad gäller tandvårdssidan går det över till min kollega, Anette Holmberg-Jansson återkommer till det.

Vad gäller Helsingfors har vi försökt inspirera statsministrarna genom åren att ta modell från Danmark. Den danska statsministern har fyra personliga autonomirådgivare som danska staten betalar, plus representanter ute på ministerierna där autonomierna är med och betalar. Det finns en god modell att ta från Köpenhamn om man vill visa den välvilja som tydligen Socialdemokraterna anser att präglar Finland-Åland politik idag.

Vad gäller kommunreformen. Den här landskapsregeringen, den här regeringsbasen, håller inte på att begrava någon kommunreform. Det har aldrig existerat någon kommunreform. Därför att den lagstiftningen den förra regeringen drev igenom var tandlös. I och med att en ledamot Fellmans egna kollegor såg till att den tog hänsyn till kommunernas (… taltiden slut).

I den här frågan kommer vicelantrådet och jag aldrig att bli överens. Egentligen så är det en diskussion som är förbi. Nu är det upp till den här regeringen att åstadkomma resultat och hittills har man inte levererat ett enda svar på vad man vill. Det enda man har sagt är att nu river vi upp det som hände under den förra mandatperioden och så ska alla få göra vad de vill. Det finns inte pengar, det finns inte planer, det finns inte en enda åsikt från regeringsbänken om vad man vill ska hända. Bara att kommunerna ska få fundera lite själva. Den möjlighet som de har haft i decennier redan utan att någonting har hänt.

Titta på kommunfältet. Var finns de kommuner som på riktigt arbetar för en sammanslagning och som blir en starkare enhet genom det? Det finns inte en enda process som kommer att bli verklighet under den här mandatperioden.

Tack, talman! Det stämmer det som ledamot Fellman säger att vi har snart implementerat allting i tandvårdsprogrammet. Här behöver vi sätta oss ner och fundera, rent politiskt, vad vill vi vidare med tandvården. Det har vi inte hunnit med ännu, helt ärligt. Däremot så är det så att det är många som tillhör redan de här prioriterade grupperna som är de mest ekonomiskt utsatta. Här kommer vi nu i höst att göra en utredning med ÅSUB, för att undersöka vilka är det som är de mest ekonomiskt utsatta utav de ekonomiskt utsatta. Det pågår, om det inte har påbörjats så kommer det att påbörjas alldeles snart. Vi kommer att göra andra sidoutredningar också. Sedan är det så att om andelen som får tillgång till tandvård ökar så kostar det initialt. Sedan måste vi också titta på resurserna. Vad spelar det för roll om man får gå till tandläkaren (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var ett bra svar ministern gav. Det är klart att alla de här förändringarna i våra trygghetssystem är komplicerade. Hur de påverkar varandra, vad de kostar och vad de har för effekt. Det vi vet är att de som finns kvar, som är i väldigt svåra situationer, återfinns i alla ålderskategorier och i flera grupper än de som nu är prioriterade. Det finns ensamstående föräldrar som kommer under fattigdomsgränsen, som inte har tillgång till allmän tandvård och som därmed inte går till tandläkaren.

Under den förra mandatperioden så genomförde vi förändringen att den allmänna tandvårdens kostnader kommer under högkostnadsskyddet inom ÅHS. Det var en jättebra åtgärd. Det gör att de som har lite pengar får råd att gå om de finns inom den allmänna tandvården. Därför tycker vi att det är den vägen man ska gå. Kanske inte mera titta (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi kommer säkerligen att återkomma i den här frågan. Det finns andra grupper i vårt samhälle som inte heller har tillgång till den allmänna tandvården, till exempel våra äldre, så vi kommer att måste göra en grundligare utredning.

Ledamoten var också inne på att det finns väldigt lite stöd till kommunerna i vår budget. Landskapsregeringen fortsätter att stöda framtagandet av samverkansavtal, att stöda Fixtjänst. Vi fortsätter att till fullo finansiera skyddshemsverksamheten som i de facto skulle vara under KST:s kostnadstak, som vi nu går in och säger att vi är med och stöder. Finansministern sade precis när han presenterade budgetlagen att vi kommer genom landskapsandelarna också att tillföra (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är inte det som finns i budgeten som är problemet när det gäller KST, utan det som inte finns. Flera har uttryckt sin oro över det redan. Att det finns flera stycken kommuner som har sagt redan nu i sitt budgetarbete att de kommer inte ha råd att betala det som de ska till kommunernas socialtjänst, innan de ens har börjat. På fredag hålls den första förbundsstämman och där finns ytterliga ett sparkrav på KST på 5 % som kommer från, som jag uppfattat det, alla kommuner utom Mariehamn. Ner med 5 % ytterligare på en verksamhet som redan är lägre i sina kostnader än den sammantagna kostnaden för socialvården med 16 kommuner. Jag tycker att det är en förfärlig utveckling av någonting som vi har varit med och skapat, tillsammans med Centern, och nu sviker man.

Tack, talman! Projektet En säker hamn avslutas i mars. Vi håller med om att det har varit ett väldigt lyckat projekt på flera sätt och flera har varit med i projektet, som till exempel kommuner och ÅHS. Det har varit bra utifrån till exempel tydliggörandet hur ekonomiska förutsättningar skall ske mellan staten och kommuner. Det har också utbildat samhälls- och hälsokommunikatörer för att nämna någonting. Utvärderingen av "En säker hamn", det pågår områden där projektet har kartlagts och behöver lyftas fram och där jag tänker att det finns utvecklingsbehov. Det är viktigt också att det finns samarbetspartners som är intresserade att gå in i någon form av EU-projekt, så där behöver det vara en vidare diskussion. Håller inte ledamot Fellman med också om att det väsentliga med sådana projekt är att det som har utvecklats i projekt också integreras?

Jag håller helt med. Det är det som har hänt med En säker hamn. En del av den verksamheten flyttar in, som jag förstått det, till kompassen och en del kommer att fortsätta inom ÅHS i den ordinarie verksamheten. Det är då ett projekt som faktiskt har fungerat som projekt ska. Det har skapat ett mervärde, utvecklat system, gett pengar och det fortsätter i den ordinarie verksamheten, men det är inte färdigt. Vi är inte färdiga på integrationsområdet. När erfarenheten av det här projektet är så gott, vi ser att vi har åstadkommit en massa bra saker och vi vet att det finns pengar att hämta. EU kommer att inleda en ny programperiod och det kommer att finnas möjlighet att söka medel för att fortsätta det här arbetet. Då tycker jag att landskapsregeringen bör vara på tårna med den saken och fortsätta arbetet.

Tack, talman! Jag är väl för lång för den här mikrofonen, men nu kanske det hörs bättre. Landskapsregeringen håller helt med att det är precis så här ett projekt ska bedrivas. Med samarbetspartner och där det liksom blir utvecklat i själva organisationen, utvecklingsarbetet.

Landskapsregeringen håller också med, och vi är på tårna, kring att EU-programmen nu gör att vi kan se vad för utvecklingsprojekt vi kan ha, för naturligtvis finns det EU-pengar där att hämta. Det är någonting som faktiskt vi i landskapsregeringen också behöver bli bättre med att utnyttja dessa EU-medel. Eftersom faktiskt landskapet står för en liten del av kostnaden av det här. Plus att det blir pengar ut till kommunerna och andra verksamheter utifrån det.

Tack, talman! Den naturliga utvecklingen skulle vara att gå vidare med det spår, som man också inom En säker hamn har haft, att jobba med inflyttning och integration av alla som flyttar in till Åland. I det här projektet har man koncentrerat sig på inflyttning av flyktingar, men alla som flyttar till Åland stöter på liknande problem. Det kan vara språkinlärning, att hitta ett socialt sammanhang, bara att hitta myndighetsinformation. Att samla det på ett ställe som är tillgängligt för alla typer av inflyttade vore ett bra nästa steg.

Tack, talman! Jag är glad att höra att ledamot Fellman säger att det finns väldigt mycket bra i den här budgeten. Det är oftast inte det man får höra från oppositionen, utan man hör mest det motsatta.

Däremot är jag lite trött på att höra om det här raljerande om det dåliga samarbetet, eller den dåliga närvaron, med regeringen i Helsingfors. Jag tycker att ledamot Fellman faktiskt har ganska mycket kvar att tänka till kring det. För det första så lever vi mitt i en pandemi. Många av våra kollegor i Helsingfors tar inte ens emot besök. De väljer att isolera sig själva eller sina avdelningar och se till att någon inte kommer dit, utan uppmanar till digitala möten. Vilket den här regeringen, kan jag säga, har haft mer än någon regering hittills under de senaste 10 månaderna tillsammans. Det krävs också två för att dansa tango, om man ska prata lite finska. Det är givetvis så att regeringen i Helsingfors har haft väldigt mycket fokus på sina egna interna åtgärder, vilket vi även har haft här. Det här (… taltiden slut).

Tack, talman! Det jag försökte säga, och som vi har uttryckt i den motion som vi har lagt i den här budgeten, är att vi behöver jobba mera i Helsingfors. Det var inte min mening att raljera med ministrarna. Jag förstår de begränsningar som har uppstått på grund av pandemin.

Det har funnits en bred insikt i det här parlamentet och också som jag uppfattat det i regeringen att vi behöver stärka vår närvaro i Helsingfors på olika plan. Det räcker inte med politiker och vi har för lite folk i Helsingfors på olika nivåer. Under den förra mandatperioden jobbade vi med olika projekt för att bjuda hit finländska tjänstemän. Det var jättebra och gav också goda kontakter, men av förekommen anledning så har det inte varit möjligt nu. Jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter med de projekten när det blir möjligt igen. Vi kan inte sluta jobba för att utveckla det här området. För det (… taltiden slut).

Talman! Nej, landskapsregeringen jobbar verkligen vidare med just det. De kommande veckorna kommer det att komma höga statstjänstemän på besök till Åland. Jag vill också säga det att vi har haft kontinuerlig dialog både med Ålandsministern, statsministern och näringsminister som alla har varit väldigt goda det senaste halvåret. Den kanske största utmaningen har varit familje- och omsorgsministern. Uttalanden från presskonferenser, uttalanden i olika medier har orsakat Åland oerhört stor skada. Någon gång så önskar att den diskussionen skulle tas upp också från det Socialdemokratiska partiet. Att se sig själv lite i spegeln och kanske jobba lite med den Socialdemokratiska ledningen i Helsingfors. Be dem att tänka till ett varv till, för det har definitivt saknats de senaste tio månaderna.

Det är märkligt att det är Socialdemokraternas ansvar, allt möjligt. Det är Socialdemokraterna som förstörde den parlamentariska gruppen för att bygga en tunnel som vi inte vill ha och det är socialdemokraternas fel om man inte har tillräckligt goda kontakter med regeringen. Vi jobbar som vi alltid har gjort med att fördjupa våra kontakter med våra partikamrater. Vi kanske inte behöver stå i tidningar och på podier och skälla på dem som man ska samarbeta med. Vi tycker att det kanske är fel strategi om man ska komma överens, att man står i offentligheten och härjar om hur allt är någon annans fel. Man får göra sitt eget jobb.

Tack, herr talman! Jag har skrivit tre motioner som har att göra med barn- och ungdomsfrågor till den här budgeten. Jag ska börja med det jag tycker är bra. Det är bra skrivningar i budgeten angående barnrättsperspektivet och kring att göra en djupanalys av Hälsa i skolan 2019, som "ska resultera i rekommendationer gällande eventuella åtgärder, strategier för förbättrat välmående bland barn och unga". Det är mycket bra. Man gör en analys av fakta, man kommer med åtgärdsförslag och förankrar.

Mina budgetmotioner är under mål 1 i hållbarhetsagendan, välmående människors inneboende resurser växer. Den första handlar om en elektronisk ID-kontroll av tobak och alkohol. När vi ändå är inne på Hälsa i skolan så finns det att läsa att 17 procent av åländska ungdomar i årskurs 8-9 som rökte köpte sin tobak själva i butiker, mackar och kiosker. Saken lär inte heller bli bättre av regeringens tidigare bristande förmåga att löpa linan ut i tobakslagen och sätta 18-års åldersgräns på försäljningen av tobaksprodukter. Vi ser också att Folkhälsan och Fältarnas drogvaneundersökning 2019 visar att 5 procent av ungdomarna under 18 år köpte sin alkohol själva på Åland. Det betyder alltså mellan 100-150 personer ungefär. Det är dags att börja ifrågasätta den mänskliga faktorns inverkan på de felköp som görs när ungdomar får ut sina egna cigaretter och ölburkar i dagligvaruhandeln. En minimering av den är att önska, och det är det budgetmotionen handlar om.

Den andra handlar om att utvärdera familjepolitiska programmet som gjordes 2015. Då med avseende speciellt på pusselfamiljer och ensamstående, deras eventuella begränsningar i vårt samhälle som ännu i dag är väldigt baserat på kärnfamiljers situationer. Speciellt stöd för ensamstående föräldrar har visat sig vara väldigt viktigt de åren som har varit.

Den tredje saken som jag har skrivit en budgetmotion om handlar om ungdomsmottagningen. Återigen, vi gör en analys av fakta, Hälsa i skolan kommer med åtgärdsförslag och förankrar. Det står det strax ovanför, sedan kommer otydligheterna i skrivningarna om ungdomsmottagning. Man pratar om att man ska göra åtgärder samtidigt som man ska utreda vilka åtgärder som ska göras. Det känns lite grann, när man börjar läsa skrivningarna i hela budgeten, att man undrar om huvud alls har haft kontakt med fötter och händer här. Det finns tre olika skrivningar om en digital ungdomsmottagning som motsäger varandra i olika grad. I allmänna motiveringen står det låg tröskelmottagning utreds med digitala tjänster, alltså jämsides. Vilket låter ganska vettigt, rimligt, det är något som också gjorts på andra ställen. Man har en fysisk ungdomsmottagning, man har en digital tjänst som är ett komplement. I detaljmotiveringen sedan går det att hitta enbart ett resonemang om en digital ungdomsmottagning, ingenting om en fysisk. Det står att det kan skapas, ett förslag att man kan skapa en digital lågtröskelmottagning. Sedan kommer det en bilaga, i slutet, där det står att en digital ungdomsmottagning ska skapas. Det är ett löfte. Här har vi alltså både och, vi har ett förslag och ett löfte. Båda står i samma budget. Ingen vet riktigt vad som vad som gäller. Förhoppningsvis är det den första som är rätt. En sådan klarering skulle kunna vara på sin plats från minister Holmberg-Jansson som jag ser att ha tagit replik, det är mycket bra.

Det är råddigt det här, det gäller att bringa lite ordning i begreppen. Det är okej om vi i oppositionen inte har insikt i budgetprocessen, vad som gäller och vad som diskuteras, men det är otroligt anmärkningsvärt när de personer det gäller, som ska arbeta och eventuellt vara huvudman för en lågtröskelmottagning, inte heller har en aning om vad som gäller. Det verkar inte ha funnits någon sorts förankring här. De personer vi har pratat med under de här veckorna vi har arbetat med budgeten, som högst troligtvis kommer att stå som eventuella huvudmän, har inte blivit hörda rent konkret om någonting. De ser med frågande blick på oss när vi pratar och frågar om en ungdomsmottagning, oavsett om den är digital eller fysisk. De säger att de har läst om det i tidningarna. Det gjorde vi också i maj, kommer upp som gubben i lådan, en diskussion, och sedan i budgeten står det att man ska utreda saken. Här finns det fortfarande inga klarheter som gör saken mer utredd än vad den var i maj.

Min motion innebär alltså att vi tar bort det här digitala ordet till att börjas med. Vi ser till att vi analyserar fakta och gör en utvärdering precis som det står att man ska göra. Jag förstår att vi är på det klara med att en ungdomsmottagning eller en lågtröskelmottagning ska skapas. Det är vi överens om. Sedan hur den ska se ut låter det som att det inte riktigt är klart. Det känns lite som att det är som en 17-åring som ska få körkort ungefär. Man köper Wunderbaum och baslåda innan man vet vilken bil man ska ha. Det är okej om regeringen har sina tankar för sig själva, men se till att människor som ska arbeta med det här faktiskt vet vad vi pratar om. Det är de som kommer att beröras av de kommande tre åren och det är de som, på något sätt, ha att göra med det. De ska anpassa sina budgetar och sitt arbete efter det. Det här är dåligt och jag vill ha klarhet i de här sakerna. First thing first. Tack.

Tack, talman! Det är bra att vi är överens om att en lågtröskelmottagning på något sätt ska införas, det är väl en första väg. I måndags tillsatte jag en arbetsgrupp med representanter från just de områden som ledamoten Påvals säger att inte varit kontaktade ännu. Nej, för arbetet påbörjas nu. Vi har tillsatt en arbetsgrupp med olika parter där jag uttryckligen har skrivit i beslutet att ungdomar ska involveras i arbetet med framtagandet av en ungdomsmottagning, på ett sätt eller annat. Jag vet inte hur, det är upp till arbetsgruppen att utreda. Man måste våga titta på nya möjligheter och inte bara gå i gamla fotspår. För om man fortsätter att gå i gamla fotspår så kanske vi inte har en ungdomsmottagning. Landskapsregeringens största (… taltiden slut).

Tack, talman! De är kontaktade nu, det är mycket bra, men varför har de inte kontaktas tidigare. Innan vi har skrivit in det i en budget, innan vi har påbörjat det här arbetet. Vi har pratat med människor som är totalt ifrågasättande när vi pratar om en ungdomsmottagning överhuvudtaget. De har hört det någonstans, de har läst det i tidningar, de har hört det på radion precis som oss, men det finns liksom ingen förankring inför det här arbetet. Står det i en budget ska det väl ändå konkretiseras på något sätt, åtminstone avsikten. I ett tidigare skede skulle man kunna göra det.

Gamla fotspår vet jag inte om jag håller med om. Har vi haft en ungdomsmottagning tidigare på Åland, i någon form? Det har vi inte haft. Jag vet inte riktigt vad ministern avser med det. Att involvera ungdomar är jättebra, det är precis det vi ska göra för de är de som är klienter här. Oavsett vad den här mottagningen ska bli i för form så finns det inga gamla fotspår här. Det är nytt.

Tack, talman! Inte vet jag hur ledamot Påvals jobbar. Om vi bildar oss en vision under 2020, mitt under en pandemi men vi ser att ungdomarna mår dåligt, vi skriver in i budgeten för 2021 att det här ska utredas, det ska förverkligas. Jag vet inte vilken väg man skulle ha gjort på ett annorlunda sätt. Nu engagerar vi alltifrån skolkuratorer till de som verkligen det berör. Jag förstår inte hur man skulle kunnat ha gjort det på ett annorlunda sätt, helt ärligt. Nu jobbar vi vidare och försöker hitta en lösning på det som man inte har gjort tidigare. Det har varit ett problem tidigare, varför finns det inte en ungdomsmottagning redan nu? Vi kommer dessutom att titta på, när det gäller studerandehälsan, att vi kan få in de som går på Boost och som är på Ung Resurs, att de får möjlighet att få gå till studerandehälsan. Den utredningen kommer också att göras under nästa år.

Tack, talman! Jag håller med minister Karlström, bra! Mycket bra. Men nu har Moderaterna innehaft både ÅHS styrelseordförandeposten och ministerposten i fyra år tidigare. Varför det inte kommit någon ungdomsmottagning får du fråga din partikollega och dig själv i så fall.

Det är bra att det fortsätter, men ska vi börja lita på att det här resonemanget faktiskt har någon sorts grund. När det pratats vitt och brett om det här i ett år och personer som jag pratat med för två veckor sedan inte överhuvudtaget vet vad vi pratar om. Jag förstår att vi måste ha visioner och att vi inte kan förankra oss för tidigt. När personer som faktiskt ska lägga budget kring de här sakerna, visserligen har vi ingen rambudget i den här regeringen just nu så då förstår jag att man drar allting på finansministeriet, men då kan jag tycka att det på något sätt behöver förankras innan man lägger igång en sådan process som nu avses. Vi ser fram emot fortsättningen, men jag har inte stor tilltro till att den kommer ske.

Tack, talman! Tack till ledamot Påvals för ett stort, socialt engagemang, det är bra. Jag har en fundering här kring elektronisk ID-kontroll, det står där att köp villkoras osv. Betyder det att om min far vill gå och köpa en burk öl på Mattssons behöver ha någon typ av ID, att det behöver göras en ID-kontroll där?

Ja, det gör det absolut. Har din far varit till Mattssons, visserligen bor ledamot Höglunds far ganska nära Mattssons och kanske inte tar bilen dit, de flesta som ändå far till en sådan köpmarknad har bilen med sig. Det är kanske det priset vårt samhälle behöver ta för att se till att framtidens människor har ett minskat alkohol- och tobaksbruk.

Tack, talman! På något sätt får jag en liten känsla av att nu börjar vi hamna in i ett kontrollsamhälle. Det är klart att vi ska skydda de unga, de som inte har rätt att handla tobak och alkohol. De ska inte handla alkohol och där ska man på något sätt motarbeta det och se till att de inte kan göra det. Frågan är att om man börjar bygga in sådana här kontrollfunktioner här, vad är nästa steg då? Det känns som en lite främmande värld.

Tack, talman! Främmande vet jag väl inte, man behöver inte fara så långt innan vi har det. Ica butikerna i Sverige har redan elektronisk ID-kontroll på tobak exempelvis. Jag begär alltså att det ska utredas, tittas på möjligheterna. Tekniken har vi, det står också i motionen. Jag vet själv att exempelvis i Sverige är det inte några konstigheter. Man blippar sitt körkort, man får ett kvitto, går till automaten och får ut sina tobaksprodukter. Det har visat sig att det har betydande effekter på felköpen som görs av ungdomar som är under 18 år när vi minimerar den mänskliga faktorn i det avseendet. Det tål att utredas, det tror jag vi är överens om.

Talman! 2020 har varit ett år olikt alla andra. Hela vår värld ställdes inför utmaningar vi inte ens kunnat drömma om eller än mindre förbereda oss för. Och mycket av fokusen under detta år har varit Covid-19 inom alla områden i vårt samhälle, men speciellt inom de område som jag ansvarar för.

Vår hälso- och sjukvård och omsorg har ställts inför nya utmaningar, något de snabbt hanterade. Till dagsläge så har vi på Åland varit förskonade. Vi har inte haft patienter som behövts vårdas på intensivvården, faktiskt ingen ännu. Ta i trä. Vi vet inte hur länge vi behöver leva med Covid-19 som ett möjligt hot. De senaste nyheterna vi kunde höra här i veckan säger att ett vaccin är nära antågande, och det känns ju ändå bra. Vi påverkas alla av Covid-19 pandemin, på något sätt, och det har vi försökt ta höjd för i budgeten för 2021. Vi vill bland annat belysa den psykiska ohälsan från olika perspektiv och landskapsregeringen kommer tillsammans med ÅHS och andra aktörer, som tredje sektorn, bland annat arrangera en seminarieserie under nästa år med temat ”psykisk ohälsa i coronans fotspår”. Där kommer vi att belysa vårt psykiska mående från olika perspektiv och hur det påverkar oss alla. Föreläsningarna kommer att ha ett stort spann och belysa frågan från många olika håll. Jag har idag också tillsatt en kommission som ska jobba med frågan och skapa en samlad bild av Covid-19 pandemins sociala och hälsoeffekter som grund för vidare åtgärder. Vi vet inte vad för effekter vi kommer att se framöver. Vi har aldrig ställts inför liknande situation tidigare. Därför är det viktigt att jobba enträget för att minska bland annat de sociala effekterna så mycket som möjligt. Som jag sade tidigare idag kommer vi att göra en ÅSUB utredning där vi utreder vem utav de som är mest utsatta ekonomiskt är mest utsatt. Den här utredningen är inte kopplad till Covid-19, men en utredning som ger oss kunskap om vilka målgrupper som är mest utsatta i vårt samhälle. Den kommer att göras under november-december och planen är att den presenteras i februari nästa år.

Talman! Under detta år har många av oss tagit ett stort kliv digitalt och vi är många som insett att det går att mötas, jobba och fatta beslut på distans. Här lyfter vi i budgeten en risk vi ser med att grupper i vårt samhälle ställs utanför den gemenskapen. Vi vill belysa hur vi kan inkludera alla. Hur vi kan tillgodogöra en bra service till de med olika funktionsnedsättningar, en grupp som under en period av social distansering haft det tufft, men så även den äldre befolkningen, där vi bland annat behöver göra satsningar på att minska det digitala utanförskapet. Det är med stor oro jag får besked om att kommuner nu i spartider bland annat säger upp avtal med äldreomsorg på distans. Jag hoppas att vi tillsammans ska hitta vägar som gör det möjligt att arbeta fram det välfärdsteknikcentrum som vi har i vårt regeringsprogram och lyfter där. Här vill vi under året öka kunskapen inom välfärdstekniken på hela Åland och planerar att ordna utbildningsinsatser, seminarium och besöksresor där kommunerna ska få större kunskap och information om hur vi kan använda oss av modern välfärdsteknik.

Talman! Vårt samhälle står inför en reformation när det gäller den sociala lagstiftningen. Den 1.1.2021 inleder KST sitt arbete, på riktigt. Det nya socialvårdslagstiftningspaketet och äldre lagen träder i kraft. Något som är avgörande för att vi ska kunna möta de utmaningar vi står inför med minskade pengar i börsen och en åldrande befolkning. Från landskapsregeringens sida kommer utbildningsinsatserna intensifieras 2021 och man kommer inte bara att utbilda i vad lagen ger vid handen, utan man kommer även att utbilda i nya arbetsmetoder och nya arbetssätt för att kunna jobba så preventivt som möjligt. Något som i det långa loppet kommer att gynna befolkningens mående men framför allt ekonomin.

Något vi även kommer att analysera under nästa år är avgifterna inom öppenvården och institutionsvården, samt avvägningen mellan avgifterna inom socialvården och hälso- och sjukvården. Så att de inte drabbar de svagaste och så att lättare vård i praktiken kan bli dyrare än tyngre vård, som det kan bli idag. Det är många aspekter som ska tas i beräknande men det arbetet måste göras.

Inom ÅHS så kommer vårdinformationsprojektet att ta en större plats. Något som är oerhört väsentligt då ett nytt vårdinformationssystem är nödvändigt för att vårt sjukhus ska kunna fortsätta sitt effektiviseringsarbete. Ett arbete som går in i ett nytt skede och där utvecklingspotentialen är stor. Vi går till moderna system som möjliggör digitalteknik, läkarmöten på distans för dem de passar men framförallt ger det en effektivisering och kvalitetshöjning inom patientvården. Ett sådant projekt kunde en framtida ungdomsmottagning vara. Vi kommer noggrant nu att utreda möjligheterna till om detta är en möjlighet för att kunna inrätta en lågtröskelmottagning för alla våra ungdomar på hela Åland. Samtidigt som vi ser över möjligheterna till att vidga studerandehälsans kriterier så att vi möjliggör så att ungdomar som inte studerar kan få använda sig av den. Det krävs en ändring av hälso- och sjukvårdslagen och i förordningen gällande studerandehälsan, de ska vi utreda under nästa år. Vi vill att det ska vara smidigt och bra för våra ungdomar. Det och en ungdomsmottagning ska förverkligas!

Vi måste våga se möjligheterna med modern teknik men inte utesluta det gamla och beprövade. Nu ser jag att min tid är slut och stannar där.

Tack, talman! Jag vill börja dagen med att rikta ett beröm till ministern och hennes ministerkollega Hambrudd. Jag tycker att det är tydliga spår i det här med psykisk ohälsa. Jag blir glad när vi också lyfter fram, eller ni lyfter fram, motion på recept. Det är någonting som det har jobbats med under flera år och som kommer att verkligen gå i den riktningen att få ålänningarna att må bättre. Jag tycker det är hand i handsken med, vad jag förstått, en folkhälsostrategi. Kan ministern lite utveckla det? Jag vet att coronapandemin har satt lite sandpapper i spåren på det, men finns det någonting ministern kan säga kring den?

Då kan jag fortsätta på mitt anförande, nej jag skojade. Där säger jag att landskapsläkaren ska påbörja sitt arbete nu. Det var meningen att det skulle påbörjas under det här året, men han har haft en aldrig sinande ström med Covid-19 ärenden på sitt bord. Han har fått lämna det här lite åt sidan, men vi har prioriterat upp det nu och ska verkligen försöka få det till stånd. Om man nu försöker hitta någonting bra med alltihopa, så nu när vi tar fram den här folkhälsostrategin så kan vi också ta i beräknande vad Covid-19 innebär för folkhälsan och för folks mående.

Tack, talman! Det låter mycket bra.

En helt annan fråga. Har minister Holmberg-Johnson tankar kring hur mer privata alternativ skulle kunna komma in inom sjukvården? Finns det någon vision där, nu när vi ser på kostnader lite överallt, att kanske hälsocentralen skulle kunna vara i privat regi till exempel? Finns det några stora penseldrag där som ministern kan berätta om?

Tack, talman! Där ser jag att det kan vara ett naturligt led i det arbete som jag ska initiera nu i början på året när vi ska titta över alla verksamheter och sätta oss ner och titta på ramar som vi ska kunna spika fast, om det blir i mars-april någon gång. Jag tror att det här kommer att vara en väg vi måste gå och titta på. Finns det något vi behöver göra privat? Finns det någonting vi kan göra på ett annorlunda sätt för att klara de utmaningar vi har framåt? Det arbetet tror jag kommer att ske så småningom.

Tack, talman! Jag fortsätter på det spåret kring kommunernas socialtjänst. Vi vet ju vilken riktning det går nu. Vad händer om kommunernas tryck på att spara pengar inom KST leder till att man inte kan leva upp till socialvårdslagens krav, bland annat på förebyggande arbete? I lagen sägs det att det är ÅMHM som ska stå för tillsynen av det här arbetet, också ÅMHM har brist på personal för att sköta det. Det står i lagen att man ska utöka resurserna för ÅMHM och det har inte skett nu. Samtidigt är trycket hårt från kommunerna att få ner KST:s budget. Vad händer om man inte klarar av sitt uppdrag?

Ibland kan jag känna att det känns som att KST inte är en del av kommunerna. Det är faktiskt kommunerna som äger KST. Det är kommunernas ansvar att se till att lagen följs. Det här behöver man kanske sätta sig ner i de egna kommunerna och diskutera, vad gör vi om vi inte klarar av att följa det lagen kräver av oss?

Vi är helt överens på den här punkten. När KST bildas så är det på ett sätt ett av de här stora strukturella förändringsprojekten som vi alla har varit med att förverkligat och som ska göra det bättre för socialvården, missbrukarvården och barnskydd över hela Åland. Tillsynsansvaret för den här verksamheten ligger ju på landskapet och på ÅMHM, både att se till att verksamheten fungerar och att man följer lagstiftningen. Bedömer ministern att ÅMHM har kapaciteten att klara av det här tillsynsansvaret om det inte fungerar?

Tack, talman! Om vi säger såhär, om det skulle komma fram att det inte räcker till och att kommunerna inte klarar av att följa det lagen kräver så kommer jag att se till att ÅMHM har de resurserna som de behöver. Det är viktigt. Det känns som att den nya socialvårdslagstiftningen och äldrelagen är oerhört viktigt att vi börjar jobba enligt de här spåren nu. Om man tittar på den demografiska utvecklingen vi har framöver, när vi ser att vi kommer att fördubbla antalet äldre över 75 fram till och med 2040, måste vi jobba konstruktivt. Vi måste jobba förebyggande och preventivt. Annars kommer vi att stå inför jättestora utmaningar och det vill till att börja tänka på nya sätt. Därför känns det bra att man nu från avdelningens sida även kommer att jobba med det arbete att lära ut hur man ska jobba med den nya lagen, inte bara vad lagen säger.

Tack, talman! Den redogörelsen över ministerns målsättningar gjorde sig bättre i tal än i skrift kan jag säga. Det var bra mycket bättre klareringar nu.

En sak som jag blev att fundera på. Det står att när man ska skapa en helhet av de tjänster som en klient är i behov av så är sektors- myndighetsövergripande samarbete viktigt. Vad har ministern för tankar kring de sektorsövergripande, myndighetsövergripande samarbetet? Jag vet att inom det sociala, polisen och brottsofferjouren har det precis i veckorna nu startats igång en samverkansgrupp som är väldigt lyckad och som liknar den som är i Norrtälje kommun. Det är något som alla inblandade tycker att är väldigt lyckat. Hur avser man skapa bättre samarbetsytor och ett sådant, kan man säga, klimat på Åland de kommande åren?

När det gäller den situation som vi är i just nu, när det gäller Covid-19, så tillsatte jag idag en kommission som är väldigt bred. Det är alltifrån skoldirektör, kommundirektör, både från social- och hälsobyråns sida och det är båda Annika Hambrudd och jag som sitter med i gruppen. Det är från flera olika håll vi ska jobba. Där blir det kanske framförallt för att se hur tar vi oss vidare i den situation vi är i just nu. Jag vet hur man jobbar i Norrtälje och jag tycker att det är ett bra sätt att jobba, men jag kan inte säga att vi har kommit så långt nu. Att jag har ett svar så att jag kan ge det till dig, hur vi skulle kunna jobba på ett liknande sätt på Åland. Vi har dock lite andra förutsättningar här med våra 16 kommuner.

Tack, talman! Precis, det har vi. Det är väl kanske det som är idén med KST:n, att vi behöver försöka få större enheter med bredare samarbetsytor.

En annan sak jag funderar över. Det är väldigt inriktat på digitalisering inom social- och hälsovården i den här budgeten. Där finns det en risk för att man, det låter gammaldags, börjar ersätta den fysiska kontakten till klienter och patienter med digitala tjänster. Det har visat sig att digitala tjänster, de gånger som de används, gör sig bäst som komplement och som underlättande verktyg. Finns det något resonemang kring den saken. De riskerna att vi i framtiden kommer att ha skärmar i stället för människor som möter våra klienter.

Talman! Absolut har vi haft ett sådant resonemang. Det är inte ditåt vi kommer att gå, men däremot om du och jag skulle behöva möta en läkare så kanske det är okej för oss att mötas via en skärm. Medans en som har ett funktionshinder eller en äldre tycker att det är alldeles för stort steg, man har kanske inte ens datorn, då är det inte ett alternativ. Vi har en sinande börs med pengar, vi behöver titta på nya möjligheter. Vi måste våga titta på nya möjligheter för att klara av vår välfärd. Då tycker jag att finns det sådana som kan användas utav det, så kan man kanske ha det som ett alternativ.

Tack, talman! Tack också till socialministern för en bra redogörelse över budgeten och det sociala området. Eftersom jag vet att också ministern känner stort för demenssjukdom och de äldre skulle jag vilja fråga hur hon ser på relationen mellan landskapet och kommunerna när det gäller en helhetsplanering för hela äldreomsorgsfältet? Särskilt med tanke på behovet av platser, med tanke på den ökande andelen äldre och också andelen demenssjuka och multisjuka. Hur ska vi lösa det här tillsammans för morgondagens behov?

Tack, talman! Det är en stor munsbit att ta tag i. Här är det så att nu går vi in för KST, en ny socialvårdslag, en ny äldrelag och det finns en ny grundskolelag. Det finns en gräns för hur mycket man kan sätta på kommunerna när det gäller nya, strukturella, jag hittar inte ordet nu. Oavsett finns det ingenting som hindrar. Det finns ingenting som hindrar att kommunerna sätter sig ner och bestämmer att nu jobbar vi tillsammans när det gäller äldreomsorgen. Det behöver inte vara landskapsregeringen som kommer med påbud och säger att det är så det ska vara. Till exempel jobbar redan alla kommuner utom tre kring Oasen i ett kommunalförbund. Det finns ingenting som hindrar att de andra kommunerna tar kontakt och säger ska vi jobba tillsammans (… taltiden slut).

Tack för det. Det är mycket riktigt, äldreomsorgen hör till kommunernas kompetensområde och just nu har de väldigt mycket att stå i när det gäller att uppfylla andra lagstiftningar som lagtinget har tagit. Vi vet också alla att det finns inget internt, kommunalt ledarskap. Det existerar inte. Större lösningar där man tänker på Åland som en helhet och där vi faktiskt planerar strategiskt så att alla ålänningar med multisjukdom och demens ska ha en plats finns inte om inte landskapet tar ett grepp om det, tyvärr. Kanske man ändå i något skede måste överväga vad som ska vara landskapets roll i den här helhetsplaneringen så att ingen hamnar illa ut, utan hjälp och stöd.

Tack talman! Jag håller med. Det känns som ett naturligt steg att det skulle vara steg nummer två, att KST skulle vara steg nummer ett. Just nu har vi inte haft de diskussionerna om att vi skulle påföra ännu en sak på kommunerna. Det känns som att man har fullt upp ändå.

Samtidigt som jag vet att man har det tufft att hitta platser för de äldre. Där behöver vi aktivt nu titta på alla förebyggande åtgärder, all hemservice vi kan ge. Hur kan vi bredda det här artilleriet som gör att folk kan bo kvar hemma. För de vill bo kvar hemma, men det får inte bli att du måste bo hemma om du inte vill. Jag vet att det finns en motion om trygghetsboende, och här behöver kommunerna titta mera på hur kan vi få till mera seniorboende dit våra äldre kan flytta så de känner sig (… taltiden slut).

Talman! Tack så mycket minister Holmberg-Jansson för den redogörelsen. Det var väldigt många bra saker. Något som vi vet att har hänt på Åland, i och med den här pandemin, är just att de som har det allra svårast drabbats allra värst. Då är en utredning för just ekonomisk utsatthet en väldigt viktig åtgärd. Att se vilka grupper har drabbats värst och vad kan landskapsregeringen göra.

En sak som redan finns i budgetförslaget är det höjda grundavdraget, som har ett takbelopp på 3100 och som höjs till 3500, där man ser till att de med låg inkomst får mer i plånboken helt enkelt. Men, det adresserar inte de som inte kan dra av någonting från första början. Därför var jag också väldigt glad över att minister Holmberg-Jansson berättade om avgiftsfrihet eller minskade avgifter på vissa delar av sociala sidan. Berätta gärna mer om det finns något att säga.

Talman! Någonting som jag har glömt att berätta är det att man kommer nu från avdelningens sida göra en analys och en utredning över hur man har använt sig av det förebyggande utkomststödet ute i kommunerna. Det kommer att göras nu i slutet på året. För att se om kommunerna verkligen har använt sig av det som vi satte pengar för i en tidigare tilläggsbudget, eller har man inte gjort det. Det här är en sak som vi också i detta nu håller på och tittar på, för att se om kommunerna använder sig av det här. Det jag sade är att vi ska titta på avgifterna mellan institutioner och ESB, effektiviserade serviceboende, till exempel, alltså olika service boenden. I dag är det så att är du väldigt sjuk och bor på ett ESB boende så kan det de facto bli dyrare för dig än om du bor på en institution och så ska det inte vara. Den (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är väldigt positivt att avdelningen tittar på just de här faktorerna och följer utvecklingen i och med att situationen kan förändras under pandemins spår.

Det förebyggande utkomststödet. Vi kan konstatera att det finns kommuner som har tagit det här till sig och kanaliserat det till dem som faktiskt behöver det mest, utifrån de rekommendationer som angivits. Sedan finns det kommuner som inte har gjort det, eftersom det heller inte finns ett lagstadgat krav på det sättet. Eftersom det var en ganska snabb åtgärd som vi genomförde. Där finns också ett problem med transfereringar, generellt sett, att det kan påverka andra typer av bidrag. Därför är det viktigt att titta på avgifterna i sjuk- och hälsovården, avgifterna i äldreomsorgen och ESB boendena som ministern också nämnde. Det är väldigt positivt att man har den proaktiviteten.

Tack, talman! Där vill vi göra en utredning när det gäller förhållandet mellan hälso- och sjukvården och de sociala kostnaderna också. Där vi ser att framförallt äldre kan få en väldig hög kostnadsbelastning på sig när man utnyttjar båda delarna. Det här behöver vi titta på. Jag tror kanske att vi är långt ifrån att införa ett högkostnadstak för båda två, men vi behöver titta på det här. Det här är man väl medveten om på avdelningens sida, från landskapsregeringens sida, men det är ett stort arbete och det ett svårt arbete. Jag kan inte lova att det är klart under nästa år, men det är någonting som kommer att påbörjas nu. Det är väldigt viktigt för landskapsregeringen att så ska ske.

Talman! När man pratar om psykisk ohälsa så har det varit väldigt populärt under många år att prata om unga personers psykiska ohälsa, och framför allt unga flickors psykiska ohälsa. Det är ett viktigt och bra ämnesområde, men jag har också under många år sagt att man lämnar bort den gruppen som är allra hårdast drabbade. Om man tittar till suicidstatistiken så är det medelålders män som blir drabbade av så svåra psykiatriska tillstånd att man väljer att helt enkelt ta bort sig. Vi vet också att 90-talskrisen föranledde den här situationen. Där den starka mansnormen om att man ska klara av att försörja familjen ledde till en kraftigt ökad suicidstatistik. Hur jobbar landskapsregeringen med jämställdhetsfrågor nu, både på kort och lång sikt, och stärker den här gruppen medelålders män?

Tack, talman! Kanske jag borde ge ordet till en minister Hambrudd när det gäller jämställdhet. När det gäller det här området som jag har ansvar för så kommer vi nästa vecka att sätta oss ner och diskutera tillsammans med avdelningen och höra vad det är vi ska lägga fokus på under nästa år. Vilka seminarier ska vi ha? Hur ska vi sätta fokus på just det området? Om det handlar om ungas psykiska hälsa, vad kan vi bygga på med? Det ska inte bara vara ett seminarium, en utbildning, utan det ska också kunna vara kanske en månad, en vecka, jag vet inte. Vi ska sätta oss ner. Vi har bara det i tanken fortfarande, men jag vill att det ska vara väldigt brett. Jag vill att det ska vara belyst från alla olika håll. Det ska vara alltifrån äldre barn, skolan och förstås unga män också, eller medelålders män.

Talman! Med all respekt för den belastning som social- och miljöavdelningen, och ÅHS för den delen, har haft under det här året, men seminarier under året kommer inte att avhjälpa det här behovet.

Jag pratade med en av mina bekanta häromdagen. Han sade att när jag var barn under 90-talskrisen så var jag orolig för mina kompisar, vars pappor hade tagit bort sig, nu är jag orolig för att mina vänner kommer att göra detsamma. Jag ville inte vara över dramatisk, men statistik visar på att det här problemet kommer att bli aktuellt och det kommer att bli aktuellt inom kort. Vi vet också att det drabbar den grupp som väntar allra längst med att söka vård. Jag ber till landskapsregeringen att fundera om sin strategi med att hålla seminarier. Det kommer inte att göra någon skillnad.

Tack, talman! Jag håller med ledamot Zetterman. Det kommer inte att vara en quick fix med bara några seminarier, så mår folk bättre. Jag är inte så naiv att jag tror det. Vi kommer att behöva sätta större fokus på det här. Det är därför vi har väldigt mycket nu. Vi har den här gruppen som jag tillsatte idag, som ska jobba med det på ett brett spektrum för att se var det är folk mår dåligt. Vad beror det på? Jag kan inte säga mer, jag kan inte gå in mera i detaljer. Vi lyfter upp suicidprevention och programmet i budgeten. Vi har varit väldigt oroliga för det här redan nu. När jag har haft diskussioner med de som jobbar på fältet säger de att man ser inte att folk tar till missbruk, våld och suicid ännu, men alla är oroliga för vad som komma ska. Därför har vi satt stor fokus på den psykiska (… taltiden slut).

Talman! Senaste replikskiftet hade kanske en av de viktigaste frågorna under dagen, hittills. När det gäller människor och människors liv, men jag tänker nu presentera den budgetmotion som jag tycker att är min allra viktigaste motion. En motion som handlar om digital transformering och som jag hoppas att utskottet kan titta på med mycket, mycket öppna ögon.

Jag befarar nämligen att landskapsregeringen är ute på helt fel väg. Jag är ingen IT-expert. Det vet jag att ingen i den här salen är heller. Det är ett av problemen och det har jag adresserat tidigare. Vår egen IT-kompetens inom politiska landskapsregeringen och lagtinget är alldeles för låg för att vi ska ha kapaciteten att fatta långsiktiga, strategiska beslut i de här frågorna. Vi sitter i Facebookgrupper och Word-dokument, nu har vi lärt oss ha möten över Teams men ungefär där tar det slut. Det är inte att ha digital kompetens 2020. Vi borde vara mycket, mycket bättre på att modernisera oss själva och inte bara vara passiva brukare av system, vilket vi är idag.

I den idéutvecklingsgrupp som jag ledde, som innehöll unga parlamentariker, lyfte vi tanken om digital transformering. Den fick, tyckte jag, väldigt gott genomslag. Man pratade i en tilläggsbudget senare om att man skulle införa digital transformering, men nu gör man det som jag uppfattar är motsatsen. Jag får citera talman Bert Häggblom "Rätta mig om jag har fel, och jag hoppas att jag har fel". Nu vill man bilda en IT-avdelning, men landskapsregeringen har inget ramverk, ingen målsättning. KPMG gjorde just en revision av Åda, där man konstaterade att de största bristerna är de övergripande målsättningarna för digitaliseringen. Det är inte verksamheten som är problemet, Åda är inte problemet. Tyvärr, bästa vänner, är det vi som är problemet. Det kommer inte att lösas genom att skapa en IT-avdelning. Jag för en diskussion, en analogi, i min motion där jag säger att det här är som att ta in elektrikerna, för att börja dra elkablar, innan man ens har planerat vilket hus det är man vill ha. Så är det. Ingen av oss, tror jag, kan svara på vart det digitala Åland är på väg.

Dessutom pratar man om digitalisering. Jag vet inte om landskapsregeringen har släppt tanken om digital transformering, men man pratar om det som att det handlar om teknikutveckling. De flesta organisationer idag har släppt tanken på att digitaliseringen handlar om teknikutveckling. Alla stora företag, andra kommuner säger att det här är en ledarskapsfråga. Eftersom jag, som sagt, inte är någon IT-expert tänker jag citera Magnus Burvall som är VD och affärsstrateg på Synthesia, som är ett stort IT-konsultbolag i Sverige och som jobbar mycket med digital transformering. Han säger "Den största fallgropen är att tro att digital transformation handlar om teknik. En annan fallgrop är att delegera ansvaret för digitalisering till en viss roll eller funktion. Andra misstag är att man drar i gång stora digitaliseringsprojekt innan organisationen är redo för det. Det gäller att lära sig gå innan man springer. Med det sagt så kommer vi till pudelns kärna. Digital transformation handlar primärt om ledarskap och att utveckla företagets kultur till att bli mer experimentell och snabbrörlig". Landskapsregeringen gör tvärt om. Man vill centralisera IT trots att alla som är experter inom området säger att IT måste hållas decentraliserad. En IT-avdelning kommer aldrig att kunna genomföra den digitalisering vi behöver på Åland. Man kommer aldrig att hitta två-tre knoppar som kan bistå med att digitalisera hela vårt mottagande av personer som söker hjälp från landskapsförvaltningen, genomföra motsvarande VIS-projekt.

Digitaliseringen är bred. Det krävs många olika expertområden och precis som allt annat så är digitaliseringen subspecialiserad idag. Skärgårdstrafiken kräver programmering i ett visst system och för att digitalisera kartverktyg så krävs det ett annat system. Man kommer inte att hitta de här personerna som kan hantera programmering i alla olika funktioner. Jag vet inte vad landskapsregeringens planer är, det ska jag ärligt säga, men jag är mycket rädd att vi är inne på en väg som är dyr, som inte kommer att leda framåt och som är tvärs emot det som alla experter inom området påstår att man ska vara. Det är en fråga om ledarskapet. Det ledarskapet måste ledas operativt av landskapsregeringen. Det behövs tydliga ramverk, det behövs tydliga målsättningar. Det är steg ett.

Talman! När vi pratar om ledarskap så tänker jag ta upp en fråga som jag helst inte skulle vilja ta upp i det här forumet, men jag har försökt på annat sätt och inte lyckats. Jag vill diskutera också det generella ledarskapet hos landskapsregeringen just nu. De signaler vi får är inte roliga. Det handlar om maktkoncentration, avsaknad av lyhördhet. Människor säger att de är rädda för att stå för sina åsikter, att man är rädd för reprimander. Personer med långa utbildningar, med lång erfarenhet inom sina fält säger att man blir förlöjligad. Någon sade "man behöver inte vara överens om saker, men man vill i alla fall bli lyssnad på". Så har det alltid tidigare varit, men så uppfattar man inte läget nu. Om det här är det ledarskap man för då kommer man inte heller att lyckas med någon digital transformering, det är jag säker på. Tack.

Tack, talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja någonstans. Det här sista inlägget om någon sorts associationer till någonting som man inte riktigt sätter namnet på eller kan sätta fingret på. Kom gärna med konkreta fakta och vad det är ledamoten menar. Om det är bristande ledarskap, är det jag eller är det lantrådet? Är det hela landskapsregeringen eller är det avdelningschefer? Man kan inte bara stå och uttrycka sig på det här viset, anser jag, i lagtingets talarstol.

Sedan är jag glad när ledamoten säger att hon inte är någon IT-expert och inte kan någonting om det här området. För det är precis så det har varit i landskapsregeringarna de senaste åren. Det är politiker som tror att man vet vad det är man håller på med, men man har inte byggt upp kompetensen i förvaltningen. Det är precis det vi vill göra med de här budgetskrivningarna som är. Börjar lära oss gå lära, lära oss cykla, innan vi tror att vi kan transformera hela den åländska offentliga förvaltningen.

Till det första, det är den politiska landskapsregeringen det handlar om som helhet.

För det andra så sa jag att jag inte är någon IT-expert, men lite kan jag nog. Jag har trots allt studerat IT på universitetsnivå, jag har jobbat som systemförvaltare i åtta år och så vidare. Så lite kan jag nog, men någon expert är jag inte. Det bedömer jag inte att någon i den här salen är heller.

Talman! Det är precis det som har varit bekymret de senaste egentligen 20 åren. Sedan 1999, när man införde en IT-minister första gången i landskapsregeringen. Det är ingen politiker som riktigt har greppat de här frågorna. Man har inte lagt tillräckligt mycket resurser i det här huset på att bygga upp en kompetens, en egen förvaltning, som har ett eget driv. Oavsett vem det är som suttit vid den ledarskapspositionen i landskapsregeringen under åren.

Förra mandatperioden gjorde man jättemycket bra saker som hackathon, man gjorde digitaliseringskommissioner, men det kopplar inte alls ihop till förvaltningen här. Det var saker som skedde, unika satelliter som säkert var bra och säkert hade goda intentioner, men det fanns ingen i förvaltningen här som man satte fast det vid. Det är det vi vill ändra på nu. Vi vill börja bygga upp en organisation som kan den offentliga förvaltningen i självstyrelsen. Sedan är det skillnad på förvaltning inom sjukhus, skolorna, IT-sidan och kommunerna, men vi måste städa vid egen dörr först och bygga upp (… taltiden slut).

Talman! Jag önskar att finans- och näringsutskottet tillägnar den här frågan en hel del tid och energi. Det är ändå, vad många brukar prata om, en ödesfråga för Ålands utveckling och andra dramatiska tilltag. Det är trots allt en väldigt, väldigt viktig och central fråga hur Åland ska jobba framåt.

Jag har, för min del, fördjupat mig i det här ämnesområde seriöst i ett halvår. Jag uppfattar att det landskapsregeringen gör är fel väg att gå. Jag kan mycket väl ha fel, men jag uppmanar finans- och näringsutskottet att ha rejäla höranden. Det jag menar är att det måste vara behovsdrivet. En IT-avdelning kan aldrig sitta och säga åt personalen i växeln vad de borde göra. Utan det är personalen i växeln som vet hur man kan effektivisera arbetet där. Man behöver förklara och man behöver utbilda sin personal i vad de digitala systemen kan skapa för möjligheter. Se till att man får en behovsstyrd (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tycker det är sorgligt att ledamot Zetterman väljer att i ett anförande här i parlamentet ta upp personalproblem, påstådda sådana. Med tanke på vad vi har genomlidit sedan den 16 mars och veckorna före det. Det är oförskämt av ledamoten Zetterman att antyda att vi har personalproblem när merparten av ministrar inte har haft möjlighet att ens träffa sina egna medarbetare under den här perioden, på grund av distansarbete. Vad är det egentligen ledamoten häver ur sig här idag? Jag förväntar mig en ursäkt under dagens lopp. Det är pinsamt. Att bedriva en vettig personalpolitik under de förutsättningar vi har haft sedan den 16 mars till idag har inte varit naturligt på något sätt. Det är ett allvarligt påstående. Jag förväntar mig att lantrådet Thörnroos kommer att få konkreta besked av ledamoten vad det här handlar om. Det är klart, alla kan inte behandlas på det sätt som man behöver i en modern förvaltning (… taltiden slut).

Talman! Lantrådet Thörnroos har redan informerats om saken.

Tack, det var det svaret jag ville höra. Då betyder det att det här kan identifieras mer på en personlig nivå och det kommer vi alltid att ha i förvaltningar.

När det gäller behovet av digitaliserings engagemang så beror det på att vi har t.ex. ärvt Ålarm av den förra regeringen. Summan blir 3,6 miljoner, om den ens stannar där. Mer än dubbelt så dyrt som har lovats i det här parlamentet för några år sedan. Tror ledamoten att det är ett system som vi kommer att äga? Nej, om några år ska vi upphandla ett nytt system därför att vi betalar 3,6 miljoner för någonting som vi inte äger. Det är den förra regeringen, där ledamot Zetterman var regeringsbas, som har förverkligat ett sådant arv till oss som ska hantera dagens. Med tanke på den åländska ekonomin så är den typen av IT-insatser av fördärv. Det är därför vi måste få ett grepp om IT-frågorna. Så vi vet vad det här parlamentet ska ge pengar till och under vilka villkor. Nu, tyvärr, har det inte (… taltiden slut).

Talman! Jag tror inte att en IT-avdelning bestående av några personer på landskapsregeringen kommer att bistå med det. Vi kommer att behöva köpa in enormt mycket i IT-systemen under den här tiden. Jag utgår ifrån och hoppas verkligen att vicelantrådet inte menar att det är vi själva som ska sitta och knacka kod och bygga upp IT-system.

Tack, talman! Man blir lite förundrad. Det är i kristider som det bevisas vad som håller och vad som inte håller. Vi pratar ofta om självstyrelsens styrka och utveckling. Personligen upplever jag kanske inte att vi håller på att bli en bananrepublik, det är väl snarare en äppelrepublik, men att vårt parlament blir rundat allt oftare. I september hade ett enigt utskott ett betänkande som gick ut på att man uppfattade digniteten på digitaliseringsutmaningen så pass stor att man önskade att landskapsregeringen återkom till lagtinget med ett meddelande. Det har vi tyvärr inte sett skymten av. Istället ser vi nu stora steg framåt, kanske åt rätt håll, kanske åt fel håll, ingen vet. Det är beklagligt att ännu en gång kunna konstatera att lagtinget blir rundat i en såpass stor fråga som handlar om miljoner.

Talman! Det handlar nog om mer än miljoner, det handlar om mångmiljonbelopp årligen. Vi hörde just kopplingen till Ålarm på 3,6 miljoner, VIS-system ligger över 20 miljoner om jag inte missminner mig, så det är stora system som ligger i kostnadsröret och investeringsröret. Det är precis så att de här systemen är ingen engångskostnad. Det är inte några avskrivningstider på 40 år som att bygga ett hus utan det är licenser som kostar årligen och det är väldigt stora kostnader. Det här kommer, tror jag, behöva fortsätta oavsett vad som händer i förvaltningen i övrigt.

Det som är viktigt och det som jag skulle vilja att man skulle lyfta är förstås, jag tycker min motion går ut på det, att man först ska komma med det här meddelandet. Där man ska lyfta vad målsättningarna är och hur man ska arbeta på det här så att det blir mer effektiv förvaltning.

Tack, talman! Situationen för Åland är, har varit under en tid och kommer att vara under en lång tid så besvärande ekonomiskt. Jag tror att vi måste ha ett samhällskontrakt egentligen inom alla områden. Inom infrastruktur, socialvård, utbildning också inom IT-utvecklingen. En mandatperiod är ingenting, den ledtiden är alldeles för kort. Det måste till ett samhällskontrakt och då bygger det också på att lagtinget är involverat i hela den utvecklingsfasen, precis som förhoppningen är också kring en eventuell tunnel och allt annat som vi diskuterar här.

Talman! Precis så där är det. Jag tycker att de gemensamma målsättningarna och ramverken är det viktigaste. Vad det handlar om när man implementerar de nya IT-systemen är hur man arbetar i dem. För man in ett nytt IT-system där folk fortsätter jobba precis som de alltid tidigare har gjort, eller skapar man rejäla effektiviseringar i och med det? Jag personligen tror att nyckeln ligger i att förvaltningen känner till vad digitala system kan erbjuda och att man utgående ifrån den verklighet som var och en befinner sig i förvaltningen ser hur man kan utveckla IT:n och effektivisera sitt eget arbete. Det är centralt att IT:n hålls decentraliserad inom landskapsförvaltningen. En centralisering kommer att leda till höjda kostnader med liten effekt.

Tack, talman! Ledamot Zetterman lyfter en väldigt viktig fråga, som hon själv nämnde. Jag bygger vidare på liknelsen att bygga ett hus. Att tänka ut vad man behöver och vill är första steget, men ofta när man sedan kommer till verkligheten och inser hur tomten och marken måste förberedas så måste man oftast tänka om. Behöver man spränga, behöver man gräva och så vidare? Man brukar väldigt sällan veta det här utan att prata med någon som är insatt och har kompetensen, vilket ledamot Zetterman också belyser, att kompetensen saknas. Det gör den. Det är vad vi nu gör, vi bygger upp den interna kompetensen för det är exakt vad som behövs för att ta fram en vettig, strategisk plan. Att inte vi utan kompetensen tar fram något och sedan måste ändra för att marken ser inte ut som vad vi (… taltiden slut).

Talman! Jag håller med ledamoten Josefsson till stora delar av hans resonemang. Mitt problem är, som sagt, att man inte ens har sagt hurdant hus man vill ha. Sedan behövs det hjälp för att ta fram ritningar och grundstrukturen. Ska man spränga eller inte, jag tycker att det här är en strålande analogi faktiskt.

Det är en sorts kompetens, sedan när man kommer längre in och ska ha detaljritningar är det en annan sorts kompetens. Sedan när det ska verkställas är det ytterligare olika kompetenser, precis som i en husbyggnation. En IT-avdelning med några få knoppar kan faktiskt inte ha den här breda kompetensen, utan precis som i alla andra sammanhang är folk specialiserade idag.

Tack, talman! Absolut. En IT-avdelning i den här storleken, eller en storlek större, kommer inte att kunna täcka all kompetens man behöver. Vi behöver en grund och en bas att stå på. Det viktigaste för att undvika dåliga upphandlingar eller var nu problemet sitter till exempel med Ålarm, dyra upphandlingar kanske jag ska säga, är att vi behöver mycket bättre beställarfunktion härifrån. Det kanske är det främsta vi bygger upp nu. Sedan vart vi vill gå, hur vi ska göra det, det motsätter sig inte det att vi nu bygger upp en ny IT-avdelning. Man kan göra både och samtidigt och det tror jag att är det effektivaste, istället för att göra en sak i taget.

Talman! Beställarkompetens och systemförvaltarkompetens behöver man förstås ha in house. Det jag uppfattar nu är att man vill ta rejäla, digitala kliv och att den här IT-avdelningen ska vara ett steg i det, det tror jag inte på. Sedan att man har folk som kan beställa saker och att man förstås måste ha systemförvaltare ombord på fartyget är en självklarhet. För att driva den här frågan framåt så betyder det att vi måste göra ett jobb.

Tack, talman! Ledamoten säger här att det är någon människa som har sagt att vi har ett dåligt samarbetade eller att det är en dålig stämning i huset, det gör mig lite förnärmad. Särskild när ledamoten påstår att man ifrågasätter. Att ifrågasätta är en helt naturlig del av utvecklingen, det är viktigt att man kan ifrågasätta. Däremot så behöver man ha en öppen dialog. Man ska inte förlöjliga någon men att ifrågasätta, det är självklart att man ska kunna ifrågasätta saker och ting. Det var det som jag ville påpeka.

Talman! Jag kan inte minnas att jag sade att det var något problem med att man ifrågasatte någonting. Det är precis en naturlig del. Samma sak att man är av olika åsikter är en helt naturlig del i allt ledarskap, överallt. Frågan är hur man arbetar och vilken stämning man sprider runtomkring sig.

Tack, talman! Jag misstänker att jag inte hörde fel, men det kan vara så förstås. Det får man lyssna på i efter hand. Jag tyckte bestämt att du tog upp det att man inte ska ifrågasätta. Jag tycker att vi har en öppen dialog i regeringen och för min egen del så uppmuntrar jag också en sådan öppen dialog med de tjänstemännen som är på infrastrukturavdelningen. Det är helt naturligt.

Talman! Om jag sade ifrågasatt så har jag nu förklarat vad jag menade med att ifrågasätta, om det var så att jag nämnde det ordet. Det handlar i sådana fall om hur. Om man blir ifrågasatt för vilken kompetens man har med långa, gedigna utbildningar och lång erfarenhet. Om man överhuvudtaget kan någonting eller inte.

Jag hoppas att alla förstår att jag skulle inte stå här och säga de här sakerna, som jag helst inte hade sagt här och som jag också har tagit upp tidigare på andra sätt, om det skulle handla om någon enstaka tjänsteman. Utan jag uppfattar det här som ett brett och stort problem.

Tack, talman! Det här är nog en större fråga än vad man klarar av i en replik. Ledamot Zetterman undrar hur man ska få en effektiv förvaltning. Det är klart att det här är frågor som vi ställer oss i den här regeringen. Säkert ställde man sig de frågorna också i den förra regeringen och det visade sig att det kanske inte var så lätt för den regeringen heller. Det här som vicelantrådet tog upp men Ålarm är ett problem som vi faktiskt har fått på halsen. Det var inte bara det att det blev över en miljon euro dyrare att få till Ålarm, det riktigt allvarliga är att det är två-tre gånger dyrare i drift. Det som tidigare kostat kanske 170 000 euro per år ligger nu uppe i över en halv miljon, kanske 600 000 euro. Det är ett stort problem.

Talman! Nej, precis sådär är det. Att få en effektiv förvaltning är väl någonting som alla politiker runt omkring, överallt i hela världen funderar på alla dagar. Det är inte heller det lättaste, någonstans kommer man emot. Där servicenivåer sänks ifall man vill effektivera, som i många sammanhang också är ett finare sätt att uttrycka "spara" på.

Det jag menar är att jag tror att den här vägen som landskapsregeringen nu går in för inte kommer att bidra till effektiviseringar utan en fördyring. Jag ser en sådan risk. Som sagt, jag är inte någon expert på det här område, jag ser inga andra experter runtomkring mig heller. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet på djupet kan analysera det här, eftersom det här meddelandet, som var utlovat, inte heller har kommit.

Tack, talman! Det uttalandet får stå för ledamot Zetterman. Vi får se hur det går. Den här regeringen kommer iallafall att göra ett mycket allvarligt försök att få ordning på de här frågorna.

Det här leder till en mycket större fråga. Hur ska vi få digitaliseringar, som är så viktiga, att inte bara göra att systemen blir bättre utan också att vi börjar tjäna pengar på det? Det är också grundidén. En digitalisering ska göra att vi blir effektivare och då ska det gå mindre pengar åt till själva förvaltningen och skötseln. Där har vi en jättestor fråga att lösa.

Talman! Minister Eliasson närmar sig pudelns kärna, digitalisering ska göras effektivare. Jag hävdar att det är motsatsen. Digitaliseringen är ett verktyg för att göra oss effektivare. Det är ledarskapet som måste skapa den effektivitetsdrivna och behovsstyrda verksamheten, sedan är digitaliseringen ett verktyg.

Man kan inte tro att köpa in digitala system per se gör oss mer effektiva, det stämmer inte. Det finns hur mycket material som helst som visar på det. Om man inte leder på ett annat sätt så kommer det bara betyda att man köper nyare, dyrare system med mer funktionalitet, som folk jobbar i på samma sätt som man gjort tidigare. Dessutom börjar man, för att systemet tillåter det, dra ut en mängd rapporter och göra en mängd analyser som faktiskt egentligen ingen har någon nytta av. Det är en ledarskapsfråga, inte en teknikfråga.

Talman! Jag såg mig nödgad att sätta upp mig själv på listan efter att jag hade lyssnat till Liberalernas gruppledare, ledamot Zetterman. Jag brukar annars, vill jag säga, vara ytterst försiktig med att använda den ynnesten som man har som lantråd. 1722 årsverken. 1722 årsverken finns angivna i budgeten för landskapet Åland 2021, det är årsverken. I tjänster skulle jag uppskatta det till cirka 2000. 2000 personer som den politiska landskapsregeringen leder.

I anförandet tidigare får jag i generaliserande ord och drag höra att ledarskapet sviktar. Det är lite ospecifikt var det sviktar, hur det sviktar och när det sviktar. Men Liberalernas gruppledare såg sig ändå tvungen att inför lagtinget och Ålands folk påtala, uppenbarligen, den här ohemula bristen landskapsregeringens ledarskap. Jag tar ytterst allvarligt på detta som högste ansvarig. Jag kommer redan idag att kalla Liberalernas gruppledare, ledamot Ingrid Zetterman, till ett avgörande möte tillsammans med förvaltningschefen och personalenheten.

Det vi ska komma ihåg, vi som sitter här, är att politiker kommer och går, tjänstemännen består. Det är därför som jag tar ytterst allvarligt på detta. Jag vill att ni alla ska ha information om det, och även Ålands folk.

Tack, talman! Jag deltar givetvis i det mötet. Jag vill vara tydlig med att det är alltså ingen kritik till tjänstemannakåren, det undviker jag alltid. Jag talar till dem som har möjlighet att försvara sig här i salen.

Tack, talman! Nej, det vore väl ändå märkvärdigt. Tjänstemännen har ingen möjlighet att svara på det här. Det var också det politiska ledarskapet som kritiserades och det är därför som det politiska ledarskapet nu ska ta itu med den här frågan. Så får vi se hur vi kan lösa den tillsammans.

Talman! Bästa lagting. Jag vill gärna lite närmare beröra den motion som kanske har väckt mest uppmärksamhet av de jag har skrivit, nämligen den om att omförhandla avtalen i skärgårdstrafiken och köpa elhybridfärjan.

Det är kanske mina skärgårdsrötter som gör engagemanget för den regionen. Den ömhet jag känner för alla som bor där, som vill att saker och ting inte ska sluta i katastrof utan bli någonting konstruktivt och bra. Jag tycker det är outhärdligt att se på hur det här spelar ut sig. Hur man nu hanterar frågan om de här infrastrukturprojekten. Jag tycker att allt prat om ekonomiskt ansvarstagande bleknar när man får höra vilka nivåer på skadestånd som nu är på väg in till landskapsregeringen.

Tyvärr är det så att parlamentariska överenskommelser inte alltid håller. Det är val, valrörelser och kanske den ivriga viljan att vinna makten som gör att omdömet ibland far och man fattar förhastade beslut. Måste man då fortsätta på den inslagna vägen med att skapa vidgade klyftor och vidare konflikt? Där man ställer brukare av norra linjens trafik mot södra linjen, skärgårdsbo mot skärgårdsbo. Där man ställer entreprenörer mot landskapet i processer. Där man ställer förespråkare för tunnlar på ena sidan och broförespråkare till Prästö på den andra. Måste man vidga klyftor eller kan man hitta någon annan lösning?

Jag tror att det finns möjligheter att lösa det här på ett rimligare sätt, som inte blir lika dyrt. Där det inte slutar med bara ett skadestånd och inget annat resultat. Jag är rädd för att det är där vi hamnar. Jag tycker att man ska försöka, på ett resonligt sätt, föra dialog med de entreprenörer som nu är drabbade av den här frågan och försöka lösa köpet av elhybridfärjan och även hitta en lösning för en rimlig hamninvestering på Föglö. Det skulle trots allt passa rätt bra just nu när vi behöver spara pengar, vi behöver spara koldioxid. Det skulle under byggtiden, i ett svårt ekonomiskt läge, ge närmare hundra arbetstillfällen. Stjärnorna står rätt på alla sätt i det projektet just nu. Jag förstår också det att landskapsregeringen har gått till val, man har vunnit framför allt mot den här Gripöbron. Det är den som väckte känslorna, det var den som väckte motståndet. Min fråga är, kan man hitta en förhandlingslösning där man tillsammans, opposition och landskapsregering, men också med de berörda entreprenörerna som gör att vi undgår ett skadestånd men ändå får ut någonting av detta?

Vi kan väl börja med minsta gemensamma nämnaren. Vad tycker i princip alla? Min bedömning är att färjorna måste bytas ut. De är för gamla, de är för ålderstigna. De håller inte längre för krav på säkerhet, på handikappanpassning, på miljö. Vi är eniga om det. Vi vet också att de kostar, år för år, mer och mer i reparationer och underhåll. Det är inte heller bra i dagens hållbarhetsvärld att vi bränner enorma liter fossila bränslen årligen. Vi måste hitta gemensamma lösningar och där tror jag att minsta gemensamma nämnaren finns. Mitt förslag är i syfte att faktiskt åstadkomma någonting bra, annat än vidgade klyftor, skadestånd och ingenting. Att vi söker en kompromiss där man släpper Gripö-projektet och istället köper loss elhybridfärjan, som nu byggs på varvet i Polen, och sätter in den på Degerby. Det är större miljöingrepp i att spränga upp Ekholms sund än att bygga Gripö, men det kanske är där man måste kompromissa. Skarven skulle då i stället frigöras för en annan linje som också behövs.

Om en sådan här lösning kunde komma till stånd så har landskapsregeringen Socialdemokraternas stöd. Då är vi gärna med i en parlamentarisk grupp. För detta är en realpolitiskt rimlig sak att kunna uppnå. Det andra bedömer vi inte är det. Då kunde man också gå vidare med att installera laddinfrastrukturen i Svinö, såsom Kraftnät Åland AB redan planerat, och sedan flytta det som var tänkt på Gripö till Degerby. Jag menar att ingen vinner på att strida. Ingen vinner på att betala hiskeliga skadestånd. Ingen vinner på att processa mot entreprenörer som man nästa dag ska skriva driftsavtal med i domstolar. Det är inte landskapets primära uppgift att ställa seriösa entreprenörer inför rätta. Det är inte heller bra för skattebetalarna som ska hosta upp de här pengarna utan att få någonting. Det är bra om landskapet kan, vid sidan av det faktiskt jättefina projekt som har gjorts inom upprustningen av gästhamnar, gå vidare med att titta (… taltiden slut).

Tack, talman! När jag läste den här motionen så blev jag lite förundrad. Jag blev förundrad av den orsaken att ledamoten Gunell har suttit länge i landskapsregeringen och det som hon föreslår här är någonting som man på juridiska termer kallar för en olaglig direktupphandlingen. Vi får inte gå in och köpa loss ett fartyg. Vi är offentlig sektor, vi är inte ett privat företag. Jag vet inte om det är det som avsikten är, att man på riktigt menar det här. Eller om det bara är ett knep för att locka röster, att det här är ett fint sätt att visa hur man kan gå till väga. Det här är inte möjligt idag, att omförhandla avtal. Den debatten hade vi när den frågan var aktuell, men det har varit och farit. Att flytta om och ändra om i en upphandling, man kan inte göra så stora (… taltiden slut).

Det kan hända att det finns aspekter på det här som är problematiska, men jag upplever nog att den situation som landskapsregeringen hittills har åstadkommit också är problematisk. Mycket problematisk och kostsam. Vilka ansträngningar har ledamoten Wikström gjort för att söka en förhandlingslösning i den här frågan?

Tack, talman! Som jag tidigare sade, jag blev lite engagerad och en minut räcker inte så långt. De här ansträngningarna gick vi igenom i detalj när det här var aktuellt, hur man kunde göra med det här. Vi hade en frågestund, jag tror till och med att det var ledamoten Gunell som ställde frågorna till mig och jag fick svara på dem. Att den här frågan nu lyfts upp igen, jag förstår det verkligen inte riktigt. Speciellt när det kommer ett sådant här förslag som så tydligt bryter mot upphandlingsreglerna. Det är ett tydligt brott om man skulle göra på det här viset. Två fel gör inte ett rätt, skulle man kanske kunna tänka.

Jag tycker att innan ledamoten Wikström avfärdar detta helt så skulle han ändå ta en diskussion. Jag tycker också att man kan ta en diskussion med de entreprenörer som är aktuella och försöka söka lösningar, i stället för att bygga klyftor och hinder som man hittills har gjort.

Talman! Jag delar tyvärr ledamot Gunells farhågor om att landskapet riskerar stora skadestånd. Jag kan dra mig till minnes att under förra mandatperioden så tyckte man, trots att landskapsregeringen gick ut med anbudsförhandlingar, att man skulle sätta in en tunnel också. Då gick det bra att runda och hitta kreativa lösningar på upphandlingslagstiftningen.

Jag tycker också att man ska tala med de här entreprenörerna. Ha en anständig dialog med entreprenörerna, de som driver färjor och tillstånd till att bygga en ny färja. Kanske det skulle ha funnits andra lösningar. Vi har inte fått något svar överhuvudtaget om det ska komma några nya färjor. Kanske det skulle ha funnits en möjlighet att sätta färjan på en annan linje om man struntar i Föglö. Jag uppmanar landskapsregeringen att föra en dialog.

Jag tackar för stödet. Jag tycker att parlamentariska lösningar ska gälla när man har makten och när man förlorar makten. Det är det som prövar oss som partier, som ministrar och parlamentariker. Orkar man hålla fast vid parlamentariska överenskommelser fast man själv inte leder dem, eller tappar man greppet och linan spricker? Det är det vi har sett nu under den här tiden med de här kortruttsprojekten. Jag menar att majoriteten i dag har ett ansvar för att få loss vad man kan ur den här affären, än att det slutar som det nu håller på att sluta. Det är inte bra.

Talman! Gud vad skönt att Socialdemokraterna äntligen släpper Gripö-projektet. Ett projekt som ingen av skärgårdskommunerna såg som den bästa lösningen. Sottunga skulle bli en blindtarmskommun, Kökar skulle få en långrutt. Markägare och miljörörelsen var emot det. 2000 namn samlades in i ett medborgarinitiativ, ett medborgarinitiativ som ville ha andra lösningar. Från utredningsstadiet till upphandling kom det här att kosta mer än planerat. Alla juridiska tillstånd var heller inte på plats, och är det ännu inte. Äntligen har ledamot Gunell och Socialdemokraterna accepterat att det inte finns ett folkligt, juridiskt eller annan typ av stöd för det här. Det måste jag säga att jag antecknar det i min kalender.

Jag berättar gärna varför jag stod upp för det här projektet fast det har varit jobbigt, väldigt jobbigt, och fast vi förlorade val på det. Kanske till och med HI bildades på grund av det här. Jag gjorde det därför att det har varit långsiktigt, jag har stått upp för överenskommelser som har varit parlamentariska. Jag har sökt minsta möjliga gemensamma nämnare för att faktiskt göra någonting. Vi kan sitta här mandatperiod efter mandatperiod och slåss och polarisera frågor, eller vi kan komma någonstans. Jag valde att försöka komma någonstans. Miljömässigt var de här ingreppen, att leda trafiken till Degerby, större än med Gripö. Därför hade miljöbyrån ingenting emot den här satsningen.

Talman! Jag tror att ledamoten Gunell håller sig i sanningens utkant. Det finns en möjlighet att faktiskt ha ett annat tonnage från Svinö till Degerby. Det finns material som visar på att det här är möjligt. Om det är någon som är polariserande i den här debatten så är det ledamoten Gunell, som sätter Gripö-projektet mot en hållbarare lösning på den linje som vi redan har.

Då kanske ledamoten Holmström och regeringen kan söka en sådan lösning som inte handlar om några orimliga tunnel fantasier, som bara är att ägna sig åt en lekstuga i fyra år till. Eller någonting annat som ska polarisera, där några ska ha norra skärgården och någon ska ha Södra. Jag är så trött på det där, jag har sett det i åratal. Det är lite upp till bevis för ledamoten Holmström och Hållbart Initiativ att komma med trafiklösningar som är tillräckligt hållbara i era ögon.

Tack, talman! Man kan absolut känna sympati för ledamot Gunells åsikter och tankar 2020. Det är synd att inte den samförståndsanda, som ledamoten nu gör sig till tals för, syntes den föregående mandatperiod. Med tanke på att dåvarande konstellation drev igenom västra Föglö projektet utan att ens ha tillräckligt stöd i den här salen. Det var det som var det olyckliga. Det visade sig att det fanns inte en hållbarhet inom de egna regeringsleden. Samtidigt, som ledamot Holmström mycket väl beskrev, fanns det både i partier och en stark folkvilja om att naturingreppen till följd av Gripöbron var alltför stora i förhållande till den 7-8 minuters tidsvinst som skulle uppstå på linjen Föglö - Degerby. Därför har vi en situation där vi nu tar nya tag om kortruttsfrågan.

Tack, talman! Projektet hade ett parlamentariskt stöd ända till sista minuten. För att det kom för nära ett val och bland annat ledamoten Holmbergs lilla olydiga finger tryckte på fel knapp. Det får vi väl lida för i evighet, men framför allt så ska väl skuggan falla på ledamoten Holmberg. Så var det.

Naturingrepp nämner vicelantrådet Harry Jansson, det var opportunt att köra på dem. Får jag se vilka projekt som inte innebär naturingrepp. Hur är det med gravfälten på Prästö? Där vicelantrådet Jansson ska bygga broar. Hur är det med tunneln och all den ofantliga mängd med betong som ska till? Tror ni att ni kommer utan miljöingrepp och naturskövling med sådana projekt? Nej, absolut inte.

Det är som så att en miljöingrepps politik måste vara försvarbar. Det som avspeglades också i folkviljan i senaste val var att västra Föglö projektet inte vara hållbart. Medan man måste se på konsekvenserna av att kan man förverkliga en tunnel inom rimliga villkor så får det naturligtvis enorm påverkan på miljön under byggtiden. Ser man långsiktigt vad det innebär, det vill säga att man kommer ifrån utsläpp via färja med mera, så blir det försvarbart långsiktigt. Där man också tar in hållbarhetsagendan, också den sociala och ekonomiska sidan av åländsk samhällsliv 2020 och framåt.

Det är synd att Socialdemokraterna valt att ställa sig själva off side i tunnelfrågan, i och med att tacka nej till att ingå i utredningar om en tunnel. Jag tycker det är synd att Socialdemokraterna inte vill ta sitt ansvar.

Jag skulle vilja se Centern säga att de ska bygga tunneln om opinionen i samhället inför ett val är lika stor som den var på Gripö. Jag kan garantera er alla andra samarbetspartier att de byxorna håller inte. Vi har sett de här girarna inför vart enda val, alltifrån Struktur 07 till självstyrelselagen 2003, till KST 2015. Centern håller inte när opinionen kommer emot, det vet vi.

Tack, talman! Till den del som ledamot Gunell nämner, att vi behöver ha nya färjor i landskapet, stöder jag fullt ut. Jag noterar att tre stycken av våra frigående färjor är yngre än mig, och även infrastrukturministern. Resten är bra mycket äldre, vi har 80-talare och 70-talare. Det börjar bli dags att skärgården faktiskt får den uppmärksamhet och den tillgänglighet som man förtjänar i framtiden också. Många av de här färjorna kommer att behöva tas ur bruk inom en ganska snar framtid, i och med att det blir helt enkelt ohållbart att ha dem på linjerna. Till den delen håller jag med ledamot Gunell. Sedan var den ska gå får i så fall andra bedöma, men vi behöver nytt tonnage.

Jag håller helt med. Det är helt nödvändigt om vi ska ha en trafik i skärgården, men man kan inte heller fortsätta beställa färjor som går på fossila bränslen. Det är daterat idag. Så vilken teknik ska man söka? Visst man kan tänka sig gas, som jag vet att det finns förespråkare för, men den tekniken är fortfarande för omogen. Det är den här elhybriden som är prövad och som redan tuffar på i Åbolands skärgård. Där man beställer färja nu och man kan trycka på repeat och bygga fler motsvarande, likadana. Kostnadsbilden kanske också ser annorlunda ut när tekniken mognar. Oavsett hur många varv vi ska ta av oenighet och annat så kommer det, tror jag, att sluta med att landskapet kommer att beställa en elhybridfärja förr eller senare.

Tack, talman! Ledamot Holmberg har tio olydiga fingrar kvar ännu och jag ångrar inte att mitt olydiga finger fick spela med i höstas kring det, för ett år sedan. Grundorsaken var att jag fick inte klart för mig, tillräckligt starkt, vilken nytta Gripö-projektet skulle ge till totalen, sett till kostnader. Jag fick heller inte klart för mig hur mycket de totala inbesparingarna skulle vara jämfört med dagens trafik. Det står jag fast vid än idag. Däremot håller jag med ledamot Gunell, jag tycker det är ett osmart tillvägagångssätt när man nu parallellt ska utreda en tunnel med en Prästösund bro. De två polariserar. De två sätter skärgården mot varandra, norr och söder, och det skapar bara problem och agg. Det är en osmart taktik.

Till det sista är vi eniga. Gällande det så tror jag att det är bra om man kan söka samsyn och bred lösning, både parlamentariskt men också folkligt. Att hålla på att ställa regioner mot varandra är ytterst daterat. Åland som helhet kommer inte att växa och vi kommer inte att lyfta i flock när vi ägnar oss åt sådana små, regionalpolitiska särintressen istället för att lyfta hela Åland som en helhet.

Tack, talman! Vi måste komma dit och det har ju förstått gällande infrastrukturen i flera mandatperioder, att ledtiden är korta. Jag tror att här och nu, i samband med denna årsbudget, måste vi komma överens om samhällskontrakt som är längre än en mandatperiod. När det gäller digitalisering, när det gäller utbildning, socialvård och infrastruktur. Det går inte att hålla på det här sättet.

Tack, talman! Jag tycker att det är intressant det här. Som ny i lagtinget satte man sig in i det här. Vad har skett tidigare? Vad var förutsättningarna? Jag kunde konstatera att vi beställde tydligen en färja mellan Gripö och Svinö, men saknade infrastruktur på Gripö för att ha en elhybridfärja där. Vilket jag tyckte var mycket märkligt och fortsättningen vet vi inte riktigt. Det fanns mycket frågetecken, det var långt ifrån klart. Till det kommer upphandlingen att handla just om Gripö-Degerby. Det är det som är en stötesten i det hela, att det var dit färjan beställdes, den konfigurerades för den linjen. Att gå över till en annan lösning tycker jag låter intressant, men det är definitivt inte samma upphandling vi pratar om. Vad säger ledamot Gunell om det?

Nej det är inte samma upphandling vi pratar om. Man kanske borde ha varit klok nog att lyfta de här frågorna redan i ett mycket, mycket tidigare skede. Jag tycker att både lantrådet och trafikministern borde ha gått till förhandlingsbordet redan innan man rev de här kontrakten. I stället så skickade man någon tjänsteman över gatan som skulle prata med dem. Det har inte varit ett vettigt arbete som har gjorts. Det är hjälplöst, tyvärr.

Sedan idén med Degerby-Svinö, elfärja, tycker jag är intressant och det kan jag säga att jag diskuterar den möjligheten rätt ofta inom Centern. Det är inte allt för osannolikt att vi hamnar där, om det visar sig att tunnelfrågan inte kommer framåt på önskat sätt. Jag är lösningsfokuserad.

Jag tycker det är intressant att socialdemokraterna lyfter det här i talarstolen. Jag tycker att det inte är så intressant att ni inte är med i den här parlamentariska kommittén. Jag tycker att ni ska vara med och bidra med er input i det här. I stället för att ta anföranden i lagtinget så kan ni var med i arbetsgruppen och tillföra just er syn på frågan i kommittén.

Vi är gärna med när det gäller realism och rimlighet, jag anser inte att den där tunneln är det. Den är ekonomiskt orimlig och orealistisk. Därför har heller inte någon, inte någon byggt en tunnel i Östersjön. Jag anser, med den kunskap jag har skaffat mig under åren, att det är helt osannolikt att det blir någonting sådant. Därför har den förkastas gång på gång, också av Centern och underskrifter på protestlistor. Lika som 2013 när det lades fram ett parlamentariskt underlag här i lagtinget, bl.a. av nuvarande lantrådet Thörnroos, så lade man undan det. Vi är gärna med så länge det handlar om rimlighet, realpolitik, när det handlar om investeringar som vi faktiskt klarar av och där man faktiskt söker en konkret lösning. Nu har vi sträckt ut handen.

Tack, talman! Budgetförslaget för infrastrukturavdelningen, som presenterats för er, skulle jag säga är nytänkande på flera sätt. Samtidigt som det tar hänsyn till det behov av reinvesteringar som är helt nödvändiga för att upprätthålla grundförutsättningarna för transport på Åland. Landskapets ekonomi är, som ni redan vet, i en mycket besvärlig situation. Vilket kräver anpassningar inom alla fält för att åter komma i balans. Att spara på investeringar är dock en kortsiktig lösning då infrastrukturen är en direkt förutsättning för näringslivet genom att möjliggöra transporter av varor och människor.

Kollektivtrafiken på Åland reformeras i grunden genom att ansvaret i sin helhet förs över på Landskapsregeringen och upphandlas. Tätortstrafik införs som begrepp och kopplar samman Mariehamn och Jomala på ett sätt som tidigare inte genomförts. Mariehamns stad och Jomala kommun har växt ihop till en sammanhängande tätort och det är helt naturligt att kollektivtrafiken återspeglar detta faktum. Den absoluta majoriteten av alla pendlare rör sig mellan Jomala och Mariehamn, varför en reform av kollektivtrafiken också tar sin början där. Kostnaderna för det offentliga Åland beräknas inte öka trots att ytterligare bussar sätts in i trafiken. Samtidigt tar Åland ett konkret kliv framåt vad gäller att minska beroendet av fossila bränslen genom att upphandla elbussar för tätortstrafiken.

Utbyggnaden av gång- och cykelvägar längs med huvudlederna är ett projekt som pågått nu under flera mandatperioder och som behöver bli avklarat för att hantera den åländska befolkningens ökade efterfrågan av lätta transporter, men också för att gynna besöksnäringen. Den åländska naturen är det unika som vi har är, och det är också det som människor kommer hit för att besöka. Vi ska bygga på styrkorna.

Att skapa förutsättningar för besöksnäringen handlar inte bara om direkta transporter utan även om att erbjuda möjligheter till alternativa transportmedel. Vi har på senare år fått uppleva hur de lätta transporterna gått från att i princip vara cykel till att inkludera mopeler och elcyklar. Dessa nya fordon gör att fler människor rör sig längre sträckor än tidigare på våra gång och cykelvägar. Av dessa orsaker är det viktigt att utbyggnaden längs med landsvägarna blir klar. För att ytterligare gynna de lätta transporterna, trafiksäkerheten och besöksnäringen inleds arbetet med att etablera gång och cykelväg till Järsö.

Något som kopplar an till både kollektivtrafik och gång- och cykelvägar är hållbarhet. Hållbarhet är i min mening mer än ett egenvärde. Jag brukar ofta tänka det som en konkurrensfördel gentemot våra omkringliggande regioner vad gäller att locka hit människor för bosättning eller för tillfälliga besök. I takt med att människor blir mer och mer engagerade i klimatfrågorna söker de också efter tjänster och regioner som återspeglar deras egen världsbild. Satsningar på hållbarhet kan således betraktas som en konkurrensfördel för hela landskapet, vilken ligger helt rätt i tiden. Det är inte bara en fråga om klimat utan i högsta grad också om ekonomi.

Det offentliga Åland har idag ett betydande underskott vad gäller digitala lösningar, boknings- och betalningssystemen för våra kollektiva färdmedel är inget undantag. Ålandstrafikens digitaliseringsresa är namnet på det projekt som avser komma till rätta med en del av detta underskott. I stort sett går det att sammanfatta satsningen med ett begrepp och det är för mig ”kapacitetsutnyttjande”. Maximerande av användningsgraden för kollektiva transportmedel är egentligen ett övergripande mål för transportpolitiken, men det är intimt förknippat med satsningen på digitala system. Detta till följd av att lättillgänglig och tillförlitlig statistik är central för att upptäcka och analysera transportflöden. Idag har vi visserligen statistik, men den är presenterad i ett format som gör den svår att använda. Jag skulle säga att dagens underlag kan användas för att beskriva grova, generella trender över hur många som rör sig men inte mycket mer än så. Om människors transportmönster kan analyseras är det möjligt att anpassa trafiken efter kundens behov istället för att som idag, ungefärligt uppskatta hur kunden vill röra sig. Kapacitetsutnyttjande ökar således om trafiken anpassar sig efter kundens behov istället för tvärt om.

Driften av skärgårdstrafiken är nu på en lägre nivå än den tidigare varit till följd av ett lågt bränslepris och avtal som minskat i kostnader. Den avgörande frågan när det gäller skärgårdstrafikens kostnader är dock hur servicenivån skall se ut i skärgården. Självklart är det så att i en värld som inte behöver ta hänsyn till ekonomin så skulle vi ha högre servicenivå än idag, men verkligheten är att landskapets ekonomi behöver komma i balans. För att komma till en ekonomi i balans krävs det att utgifterna ses över och det här rör även skärgårdstrafiken. Av den här anledningen kommer vi under året att se över skärgårdstrafiken som helhet i syfte att minska kostnaderna. Jag kan inte idag presentera detaljerna i det här upplägget, för de är helt enkelt inte klara, men vi kommer att återkomma senare till den här frågan.

Jag kommer att återkomma i ett senare anförande som behandlar bron över Prästösund och tunneln, de är såpass omfattande. Jag hoppas att vi kan hålla diskussionen kring de här övriga ämnena nu. Tack.

Tack, talman! Jag skall uppehålla mig vid busstrafiken och fokusera på alla våra ungdomar som studerar vid Ålands gymnasium, Ålands lyceum eller Ålands Yrkesgymnasium. Det har varit under åratal, jag vet inte hur länge, att de som har minst fem kilometers skolväg har rätt till busskort. Ålands gymnasium kan inte inhandla busskorten direkt från Ålandstrafiken. Det medför en extra kostnad på, i runda slängar, 20 000 euro för gymnasiet. Det värsta i det är att de busskort som Ålands gymnasium tvingas köpa bara gäller för transport till och från skolan. Det blir ingen aktiv fritids möjlighet, det blir ingen social hållbarhet. Att man ska kunna besöka vänner utanför, så att säga, skolvägen. Slår jag in en öppen dörr när jag ställer den här frågan? Är det något (… taltiden slut).

Tack för frågan, ledamot Holmberg. Det där har sitt ursprung i dagens komplexitet i hur kollektivtrafiken bekostas. Det bygger mycket på muntliga avtal och därför har den där kostnaden uppstått. Det är lite en öppen dörr faktiskt. Självklart är det så att den där bristen kommer vi att avhjälpa i samband med att vi upphandlar och tar ett helhetsansvar för trafiken.

Tack, talman! Det låter mycket bra. Både av ekonomiska skäl men, som sagt, speciellt av sociala hållbarhets skäl också. Det har varit en stor brist när våra ungdomar inte har kunnat utnyttja busstrafiken i samband med skolresan på ett sätt som skulle ha möjliggjort utbyte av kompisar och fritidsintressen.

En annan fråga, som jag tycker att är viktigt och det vill jag ge beröm för, är att landskapsregeringen fortsätter med utbyggnaden av gång- och cykelvägar. Det är något som handlar om folkhälsa, det handlar också om miljö förstås, och turism. Det är väldigt bra. Jag hoppas också att min åtgärdsmotion från i höstas om artrika vägar också kan tas i beaktande i det fortsatta arbetet för 2021.

Tack, talman! Det verkar som att vi delar åsikt om cykelvägarna. Vi intensifierar nu utbyggnad av cykelvägar och faktum är att vi börjar närma oss att alla cykelvägar är uppbyggda längs med landsvägarna, men vi är inte riktigt där ännu.

Sedan vad gäller vägrenar så, som jag sade tidigare, måste vi hitta utrymme i budgeten för den här typen av satsningar som inte är direktprioriterade.

Tack talman! Som Socialdemokrat, som har kämpat för busstrafik jag vet inte hur många mandatperioder, så är vi väldigt glada och tacksamma att man fortsätter det arbete som har byggts upp under många år. Det har alltid varit en viktig fråga för oss att ålänningar ska ha en rejäl chans att kunna åka kollektivt, så det är mycket bra.

Jag har lämnat in en motion över att skolbusskorten, som barnen får, också ska gälla de veckorna de till exempel bor i olika kommuner. Om ena föräldern bor i Mariehamn och andra bor i Geta ska man också kunna åka skolbuss till högstadiet eller skolan. Är det något som man tänker titta på? Tycker ni att det är en bra idé?

Tack, talman! Den frågan har vi diskuterat, hur man ska lösa den. Frågan behöver lösas, exakt hur lösningen blir är inte helt hundra procent klar. Jag känner till problematiken. Det är en småsak att lösa den frågan när man nu reformerar kollektivtrafiken. Jag läste motionen och där skriver du att det är en praxis som har sitt ursprung i och med, alltså finns det en vilja att lösa frågor så gör man. Så är min tanke.

Tack, talman! Jag tycker det är mycket bra och det är också framåtsyftande. Jag tycker inte att kommungränserna ska vara starkare än barns rättigheter. Det är inte barnens fel att föräldrarna bor på olika ställen.

Också det som ledamot Holmberg lyfter i en tidigare replik, att busskorten kanske skulle kunna fungera hela tiden och inte bara till skolan. Vill vi att den kommande generationen ska utnyttja bussen så är det väl nu vi ska starta, med den här reformen. Bussbiljetter skulle kunna räcka 2 timmar eller längre, att det inte är så att man behöver köpa en bussbiljett så fort man hoppar av bussen. Att det ska kunna finnas avgiftsfritt till exempel om man åker med barnvagn och hjälpmedel, som det finns i större städer, skulle också vara önskvärt.

Tack, talman! Många av de här förslagen och idéerna som ledamoten har rekommenderar jag att du skickar in. Vi har skickat ut trafikförsörjningsprogrammet på remiss och där kan de här frågeställningarna behandlas, lämpligtvis.

Sedan tänker jag väl att nu när landskapet tar ansvar för kollektivtrafiken så är det övergripande också en sådan utveckling som man kan se som ett alternativ till en kommunreform, som är påtvingad sedan tidigare. Både KST och den här delen visar på att man kan göra det på andra sätt.

Talman! Minister Wikström säger att det ska göras en översyn av hela skärgårdstrafiken och, om jag tolkar det rätt, så behövs det inbesparingar. Hittills har det varit det stora argumentet för att genomföra ett kortruttsprojekt, att man skulle få ner kostnaderna och koldioxidutsläppen. Vad finns det för alternativ annat än att skära i turlistorna? Projektet är bara påbörjat men någon slags fingervisning kan väl ministern ge.

Tack, talman! Man kan jobba på flera olika sätt. Ett sätt är att investera bort för att minska driftskostnaderna och det jobbar vi också på. Det råder förstås delade meningar om de föreslagna projekten någonsin har en möjlighet att minska driftskostnaderna, men den här regeringen tror det i alla fall. En fingervisning om exakt vad som kommer ske i skärgården kan jag inte göra nu. Lite kan jag säga, att i Finland har man gått in för att sluta trafikera till öar som inte är fast bebodda. Det är onekligen intressant, i alla fall från mitt perspektiv.

Talman! Tack för den upplysningen. Vi lär väl få återkomma i ärendet, och vi får återkomma i ministerns nästa anförande om Prästösunds bron och tunneln. Där fanns det klara beräkningar på vad som lönar sig och vad som inte lönar sig. Det ska bli intressant att följa det arbetet också.

Tack talman! Tack minister Christian Wikström för intressant information om kollektivtrafiken i framtiden. Det var intressanta visioner. I flera omgivande regioner finns det någonting som heter anropstrafik eller servicelinjetrafik, ministern vet säkert vad jag syftar till. Mest kanske för äldre eller funktionsnedsatta att ta sig till lokalservice, affärer och liknande. Är det någonting som ryms in i den här allåländska planeringen av kollektivtrafiken, eller hur tänker ministern i den här frågan?

Tack, talman! När det gäller anropsstyrd trafik så är det intressant att betrakta den, speciellt kanske för landsbygden. Landsbygden som helhet kommer vi att behandla i nästa trafikförsörjningsprogram. Jag vet att det finns ett behov också i stan av den här typen av trafik men det behandlas inte i det här trafikförsörjningsprogrammet, de mindre transporterna. På sikt skulle jag säga att den autonoma trafiken som kan för många te sig som en dröm, håller på att inte bli en dröm längre. Det var bara några månader sedan som det var en premiärtur med en autonom Pod i Sverige, som också kungligheter var med och åkte. Min syster arbetar med ett projekt som handlar om autonom trafik i Stockholms innerstad och det kan bli framtiden.

Tack talman! Ministern kan fortsätta drömma eller komma ner på jorden. Vi får säkert höra mer om saker i ett annat anförande. Jag vill ändå att ministern tar och funderar en extra gång på det här med till exempel servicelinjetrafik. Det här är någonting som gör att äldre kan bo hemma längre, behöver inte flytta in på något hem för äldre. Vi kan konstatera att det är tur att kommungränserna inte sätter hinder i den här frågan.

Tack, talman! Fortsättningsvis kan kommunerna använda sig av matartrafik eller anropsstyrd trafik om man vill det. Sedan är det ju det här med kapacitetsutnyttjandet som vi fokuserar på, som jag tidigare nämnde, att det är den typen av trafik som vi fokuserar på när människor faktiskt åker kollektivt.

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter. Nu tänkte jag skapa ett annat andrum. Jag tänker inte prata om broar, vägar, färjor och sådant, utan jag pratar om lite annat. Jag hoppas att ni är mätta, belåtna och uppfriskade efter lunchen.

Landskapsregeringen har i budget för 2020 skrivit in sitt mål för jämställdhetsarbetet. Att kvinnor och män ska ha samma makt och frihet att forma sina egna liv och bidra till samhällets utveckling. Vi skriver 2020 och vi lever i världens mest jämlika samhälle. Varför behöver jämställdheten då poängteras fortfarande? Det finns de som säger att kvinnor är starka och fullt kapabla att ta sig fram utan samhällets insatser. Jag tänker på mig själv, jag ser mig som en jämställd kvinna, jag har haft ett arbete i ledande ställning och jag har varit förman för både kvinnor och män. Jag borde väl hålla tyst och inse att det går att slå genom glastaket. Sedan ser man också nu att det är fyra före detta lantråd som är på frimärken, det ska man också hylla. Det är bara det att det var 10 tidigare lantråd före de fyra kvinnorna. Historien visar att alla de rättigheter vi har 2020 har tillkommit genom envetet arbete, genom många uppoffringar. Det är blod, svett och hungerstrejker.

Min mormor gifte sig 1918, hon blev änka 1973. Hon uppfostrade åtta barn och skötte ett litet jordbruk. Min morfar var affärsföreståndare och han var borta sex dagar i veckan. När han dog 1973 hade hon ingenting, barnen ägde allt. Varför var det på det sättet? Det var först 1930 som äktenskapslagen stadgade att både man och kvinna fick giftorätt. Om jag skulle ha tillträtt mina tjänster som lärare och rektor före 1917 skulle jag ha behövt begära dispens från mitt kön. Hur man nu gör det vet jag inte, men man kan väl kanske.

Att inte erkänna allas lika värde, förutom att det är etiskt och moraliskt helt förkastligt och ovärdigt, är också ekonomiskt förkastligt. Aina Wifalk, en kvinna i Sverige som drabbades av polio 1949, som fick sin axlar förstörda eftersom hon gick med kryckor, uppfann rullatorn. Hon försökte sälja den, men ingen ville nappa på det. Man tyckte förstås att en kvinna, en krympling, inte hade så mycket med entreprenörskap att skaffa så hon sålde den för några tusen kronor till ett företag som sedan har gjort massor av vinster. Alan Turning, som kan ses som den moderna datorns utvecklare, knäckte koden för tyskarnas schiffer. Genom det sparade han massor med liv och andra världskriget kunde sluta lite tidigare. Han fick arbeta så länge han inte lät allmänheten veta att han var homosexuell. Efter det ”belönades” han med kemisk kastrering. Han blev helt nedbruten och tog sitt liv 1952. Vad skulle han ha kunnat uträttat om han bemötts med respekt? Säkert ganska mycket.

Vad berättar då historien? Den berättar att dela in i kategorier lätt leder till att vi inte ser utvecklingspotentialen, att vi satsar fel. Till exempel bilen, i början av sekelskiftet utvecklades det två olika alternativ: en bränsledriven och en elektrisk. Den bränsledrivna behövdes vevas igång och den elektriska kunde startas från förarsätet. Elbilen sågs dock som fruntimmersaktig, den behövde ingen mannakraft, man behövde inte veva igång den. Den kunde startas i förarsätet och sedan fanns det tak på den också. Kvinnfolken behövde rädda frisyren, karlarna var tydligen oemottagliga mot regn. Det här ledde till att man valde att utveckla den här bränsledrivna bilen, och den har vi än idag. Det är först nu på senare tid som Elon Musk återuppfann tekniken på nytt, nu har den blivit mer allemans. Jag tror att de som kör elbil idag, jag riktar mig lite hitåt, går inte omkring och känner sig fruntimmersaktiga längre. Det här låter smått, men man kan fråga sig om vi skulle ha samma problem med klimatförändringarna idag om vi skulle ha bortsett ifrån den här uppdelningen och inriktat sig på det allmänmänskliga för 100 år sen?

Det jag vill säga är att vi även i fortsättningen måste arbeta för jämställdhet och jämlikhet. Precis som det har gjorts tidigare. Jag ser att landskapsregeringen har satt undan resurser (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tackar verkligen för ledamot Högmans intressanta anförande. Jag håller med vartenda ord och hoppas att utvecklingen fortsätter. Det var intressant att höra, att få reflektera.

Det jag kan säga är att om ni vill blanda lite från budget krian så kan ni leta upp Katrine Marcal "Att uppfinna världen", ni kommer att hitta ganska mycket guldkorn där.

Jag vill också uttrycka min tacksamhet, en feminist till en annan, för de klarsynta analyserna av tillståndet i världen. Hoppas att det kommer att ge avtryck i den förda politiken också framöver.

Det kommer att komma en specialsakkunniga. Man kan väl säga att före detta jämställdhetschefen har gjort ett ovärderligt arbete. Det kommer en ny människa och vi ska se att det också i framtiden ska finnas hjälp och stöd för det här arbetet.

Tack, talman! Jag vill också sälla mig till de som tycker att det var ett bra anförande och viktigt anförande. Jag tror att vi alla inser vad jämställdhet är och kan betyda, men det finns också situationer där vi är fartblinda av det allmänna livet, som rusar fram, och kanske missar lite här och där. Då är det bra att någon påtar en i ögat och säger "har du tänkt på att". Så småningom kanske vi därmed kan komma till en situation där vi kan anse oss jämställda allihop. Tack för anförandet.

Jag tror att vi alla kan göra oss skyldiga till det som lagtingsledamot Silander sade. Det är så lätt att se saker och ting som de är. Man behöver ibland ruska på huvudet och ta på sig glasögonen.

Talman! Även jag vill tacka ledamot Höglund för ett intressant anförande. Nu kommer jag inte exakt ihåg hur ledamot Höglund uttryckte sig, men ni upplever att samhället är ganska jämställd. Att ledamot Höglund lever i ett jämställt samhälle för att hon har varit rektor och alla yrken som hon hänvisar till. Kan ledamot Höglund ändå se att alla inte har samma upplevelser som ledamot Höglund? En liten kort analys vad det i så fall beror på.

Högman säger som så att även om jag har klarat mig så inte har vi kommit så långt som vi ska komma. Om man tittar på världen så kan man väl säga att man kan inte bortse ifrån att kvinnor som grupp i alla länder på vår jord har tillgång till mindre ekonomiska resurser än män. Så är det. Därför är det bara att bita ihop för att kämpa fortsättningsvis för jämställdhet och jämlikhet.

Tack talman! Sedan hade jag tänkt fråga också om den här jämställdhetschefen, men ledamot Högman sade i ett tidigare replikskifte att den tjänsten kommer att tillsättas. Jag undrar förstås om vi kan få en mera exakt tidpunkt, blir det i januari eller december?

Sedan vill jag också kommentera de här frimärkena med de fyra kvinnliga lantråden som har fått många kommentarer, tycker jag. Hur många kvinnliga lantråd ska det finnas för att kompensera det överskott av manliga lantråd som har funnits genom åren?

För det första, eftersom det är en omfördelning av tjänst så kommer den här tjänsten som jämställdhetssakkunnig att, som jag förstått det, lediganslås i och med att lagtinget har godkänt budgeten. Det borde bli i början av nästa år.

Om jag har räknat rätt, jag gjorde det i morse, så har det funnits tio manliga lantråd och fyra kvinnliga. Sedan får du räkna själv.

Tack, talman! Bästa lagtingsledamöter. Det livslånga lärandet börjar i stort sett från den dagen vi börjar vårt liv här på jorden, till den här globala världen. Samhället har ett stort ansvar utifrån att våra barn deltar i barnomsorgen och grundskolan. Nu 2021 träder lagen om barnomsorg och grundskolan i kraft vars syfte är en sammanhållen utbildningsverksamhet och att stödja samsynen bland pedagogerna, samt att samverkan mellan skolan och barnomsorgen ska underlättas.

Barnomsorgen och skolan ska utgöra en trygg verksamhets- och undervisningsmiljö i vilken barns och elevers trivsel och välmående stärks, vilket landskapsregeringen avser att ha riktade insatser för. Ett revideringsarbete pågår gällande barnomsorgen och grundskolans läroplaner. Flickor och pojkars individuella behov och förutsättningar, begåvningar och olikheter ska beaktas i både omsorg, lek och undervisning. De nya läroplanerna har utarbetats utgående från en syn på lärande där barnen och eleven har en aktiv roll. Lär sig ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Eleven ska få rätt att få stöd i rätt tid och handledning att utvecklas enligt egna förutsättningar. Landskapsregeringen kommer att stödja implementeringen genom att delta i finansieringen.

Talman! Vår strävan är att uppnå en hållbar utveckling i utbildningssystemet. Ett utbildningssystem som möter allas behov av utbildning. Utbildning ska främja välmående och utveckla redskap för ett livslångt lärande, skapa förutsättningar till framgång på en föränderlig arbetsmarknad samt underlätta för nya ålänningars integration i det åländska samhället. Ålands gymnasium har här tillsammans med Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut en viktig roll för att nå de utbildningspolitiska målen. Vi behöver utveckla en flexibel utbildning för unga och vuxna vilket är en grundförutsättning för framtidens utbildningsbehov. Arbetsmarknaden är föränderlig och just nu förändras den med rekordfart. Det skapas nya behov och efterfrågan vilket även påverkar framtida utbildningsbehov. Visioner ska tas fram och utbildningspolitiska programmet ska följas upp. Landskapsregeringen tar även höjd med detta budgetförslag utifrån det ökade behovet av sysselsättningsfrämjande utbildningar och kurser inom vuxenutbildningarna. Landskapsregeringen har även påbörjat ett arbete med att se över studiestödslagen.

Talman! Kulturen är en del av oss själva, en del av vår vardag. Ålands självstyrelse fyller snart 100 år och kommer att vara ett genomgripande tema för åren 2021-2022. Under jubileumsåret ska vi fira, värna och hedra den åländska självstyrelsen tillsammans med ett stort antal medaktörer inom bland annat kultur, näringsliv, utbildning och idrott. Bomarsunds besökscenter vill vi att ska förverkligas och arbetet har kommit långt och enligt plan ska det invigas 9 juni 2022.

Konsten och kulturen skapar platser för självreflektion, identifikation, samhörighet, skönhet och kritik. Det är inte ovanligt att genom konst som nya idéer föds och börjar gro i vårt samhälle. Landskapsregeringen målsättning med kulturpolitiken handlar om att främja ett levande kulturliv och människors tillgång till kultur i alla dess former. Ett nytt kulturpolitiskt program ska tas fram tillsammans med kulturdelegationen, men även tillsammans med kultur Åland. Arbetet med ett bibliotekspolitiskt program har påbörjats och förhoppningsvis ska vara en grund för en framtida revidering av nuvarande bibliotekslag.

Idrotten och motionens betydelse för oss ålänningar är viktiga. En stor glädje i höstmörkret är verkligen Åland Uniteds nu kan titulera sig finska mästare i fotbollsligan. Förutom att glädjas för guldframgång ska vi vara glada för det stora engagemang som finns inom den organiserade idrotts- och motionsverksamheten på Åland. För den har en stor betydelse för många. Det kan inte nog uppmärksammas tillräckligt för alla de ideella krafter som väljer att lägga egen tid för att rörelsen ska fortsätta att vara i rörelse. Alla ska ha en möjlighet till en meningsfull fritid oberoende ålder vilket är viktigt för allas välmående. En särskild utmaning ur ett folkhälsoperspektiv är att locka fler till rörelse på sin fritid. Ett viktigt styrdokument för landskapsregeringens idrottspolitisk är programmet för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid. Programmet behöver ha en översyn samt att idrottslagen behöver revideras.

Talman! Jämställdhet handlar om demokrati. Det övergripande målet för jämställdhet på Åland är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv och bidra till samhällets utveckling där landskapsregeringen arbetar efter 6 strategiska inriktningar utifrån Agenda för jämställdhet. Mäns våld mot kvinnor i familjen är ett globalt samhällsproblem som kan sägas är en pandemi som har pågått länge. Sista undersökningen på Åland visade att var 3:e kvinna och var 5:e man hade någon gång utsatts för våld. Landskapsregeringen fortsätter arbetet bl.a. med ökad kunskap och långsiktighet av alla dimensioner av hållbar utveckling samt arbetet med att skydda och stödja utsatta, men även vidta åtgärder gällande förövarna men även syna de normer och attityder som upprätthåller våldet.

Vi behöver inflyttning för att säkerställa vår kompetensförsörjning. Då behöver vi bra integrationspolitik för att inflyttade ska känna sig välkomna och välja att här vill man stanna kvar. Årets jämställdhetsbilaga som ÅSUB gjort handlar om inflyttning och integration ur ett könsperspektiv. Vid senaste årsskiftet var 40 % av kvinnorna och 34 % av männen som bor på Åland födda utanför Åland. Landskapsregeringen kommer att uppdatera det integrationsfrämjande programmet under 2021.

Avslutningsvis vill jag avsluta med att Landskapsregeringen avser att ta fram och utveckla en barnstrategi. En strategi där vi dels har barnrättsperspektivet som ska genomsyra alla politikerområden men även mål för vårt arbete. Barnen är vår framtid och det är alltid en god investering.

Och slutligen ett stort tack till alla tjänstemän som arbetat hårt med den här budgeten. Tack.

Talman! Minister Hambrudd har ett av de absolut viktigaste ministerområdena. Det är ett stort och brett fält som fordrar mycket utveckling. Det gläder mig att höra att man fortsätter att jobba med barnomsorgs- och grundskolelagen. Barnomsorgs- och grundskolelagen tillsammans med barnskyddslagen är de viktigaste lagarna för våra barn och ungdomar.

Det har varit på tapeten det som man tänker göra på rikssidan, man tänker förlänga läroplikten. Det har varit debatter i sociala medier och på insändarspalterna. Jag har inte uttalat någon bestämd åsikt i den här frågan, vilket väldigt många har gjort, men jag tycker absolut att landskapsregeringen måste göra en analys av det här lagförslaget. Jag hittar absolut ingenting om det i årets budget. Vi riskerar att (… taltiden slut).

Tack, talman! Landskapsregeringen håller just nu på med en självstyrelsepolitisk analys av förslaget gällande förlängd läroplikt som ska införas i Finland, och vad för eventuella konsekvenser det får för de åländska studerande. Det som är viktigt i det här sammanhanget är att vi ska inte glömma att den reform som genomförs i Finland inte automatiskt är det bästa utifrån våra åländska förhållanden. Naturligtvis håller vi på med analys så jag hoppas att vi inom kort kan komma med ett meddelande till lagtinget om det här.

Talman! Det låter bra. Jag har tyckt att det har varit ganska tillknäppt den här diskussionen. Inte är det säkert att vi ska göra exakt på det viset, men det finns fantastiskt viktiga fundament i det som man gör på rikssidan nu. Man stärker elevvården, man stärker studiehandledningen, man försöker se hur man kan få avhoppare från grundskolan in igen. Det är otroligt viktigt att vi är på tåspetsarna när det gäller den här viktiga saken.

Jag tycker inte heller att landskapsregeringen ska sitta i elfenbenstorn och göra den här utredningen. Man ska prata med lärarna i gymnasialstadiet och framförallt ska man prata med eleverna. Minister Hambrudd och jag var på ett seminarium i somras och då var det en sak som eleverna själva tog upp, kostnaderna i gymnasialstadiet.

Talman! Först och främst behöver vi göra en analys och konsekvensbedömning, vad den här lagen har för konsekvenser för åländska studerande. Sedan vill vi naturligtvis höja utbildningsnivån och konkurrenskraften. Det handlar också om vad det är för utbildning och vad det är för behov vi har utifrån Åland. Först och främst, som sagt, måste vi göra en analys, en konsekvensbedömning hur det här lagförslaget kan eventuellt påverka de åländska studerande. Sedan är det naturligtvis hur vi förbättrar vår egen skola och där bland annat kring hur elever får stöd och uppmuntran till att klara av utbildningen. Sedan ska vi också komma ihåg att i Finland har man dragit ner rätt mycket tidigare kring elevvårdsstöd och studiehandledning, men naturligtvis måste man se över det här.

Tack, talman! Tack till minister Hambrudd, att få jobba med skola, kultur och idrott är kanske bland de mest positiva ministeruppdragen man kan ha.

Jag tänkte med det här med läroplikten också fortsätta den diskussionen. Minister Hambrudd har i medierna redan sagt att Åland ska säga nej till den utvidgade läroplikten, fast man kanske inte har gjort den analys som man nu tänker göra. Är ministern och landskapsregeringen beredd att ompröva sitt ställningstagande om man nu får fakta i frågan och faktiskt sätter sig in i vad utvidgad läroplikt betyder?

Tack talman! Det som jag har uttalat mig är att vi kommer inte att införa den finska reformen om utvidgad läroplikt. Det som jag sagt till media är att vi behöver utveckla vårt system utifrån de åländska förhållandena.

Precis, det kan vara viktigt att analysera den. Det som däremot utbildningsminister Andersson säger i riket är att det finns ingen bättre metod att få ett så samlat grepp om hela gymnasial sektorn, alla ungdomar och deras behov som att ta den här satsningen med utvidgad läroplikt.

En ingrediens i det, som i alla fall ministern har varit tidigare positiv till, är att skolan ändå ska kosta lika mycket för en studerande på Åland som det kostar för den studerande i riket. Från den 1.8.2021 blir den utbildningen i riket kostnadsfri för unga. Hur kommer landskapsregeringen att se till att den också blir det på Åland?

Tack, talman! Det landskapsregeringen har med i det politiska programmet, som vi har påbörjat att kartlägga, är vad kostar det för den studerande att studera på de olika linjerna som vi har inom landskapet. Sedan utifrån de här konsekvenser behöver landskapet ta ställning till att alla ska ha lika ekonomiska förutsättningar till att studera.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd för det, tror jag, bästa anförandet hittills under budgetdebatten, undertecknad medräknad.

Jag vill lyfta Ålands folkhögskola. Det är en synnerligen bra plats, både miljömässigt men speciellt kunskapsmässigt. Då tänker jag på folkhögskolans nya linje. Den linje som gör det möjligt för alla de ungdomar som har slutat högstadiet, som inte riktigt vet vart de ska, vart de vill och som behöver stärka både själ, sinne och betyg. Det är en väldigt bra språngbräda in till fortsatta studier. Det finns en motion från den Liberala gruppen som bygger på att Ålands Folkhögskola borde hamna i ett starkare system, i en starkare utbildningskedja, där man skulle tillåtas att verkligen bli ännu bättre på det man är riktigt bra på i dag. Där man på grund av minimala resurser under många år inte riktigt haft möjlighet att lyfta på rätt sätt.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag håller med, Ålands folkhögskola har en otroligt viktig roll och speciellt nya linjen. Den har lyckats fånga upp många ungdomar som kommer från grundskolan, som inte riktigt vet vad de vill göra efter skolan, är skoltrötta och utifrån deras studieform, för det är en annorlunda studieform Ålands folkhögskola har än Ålands gymnasium, lyckats få växa och fått en språngbräda vidare till vad man faktiskt vill göra.

Sedan, om jag uppfattar ledamot Holmberg rätt, så anser du att Ålands Folkhögskola ska hamna under eller inom Ålands gymnasium. Det här behöver man naturligtvis titta på, men jag tänker att Ålands Folkhögskola som grund är en annan form. Däremot samverkan, det är otroligt viktigt.

Tack, talman! Jag vet, Ålands folkhögskola lyder under en egen lagstiftning och man har också en egen stiftelse. Det vi egentligen är ute efter är att man organisatoriskt, administrativt, kompetensförsörjningsmässigt där man också hittar synergier skolorna emellan, lägger rätt tonvikt, rätt resurser på det man skall göra. Det kanske är en utopi och kanske inte heller nödvändigt att Ålands folkhögskola ska vara en del av Ålands gymnasium fullt ut, men jag tror att det behöver knytas närmare varandra. Det är ändå till Ålands gymnasium som majoriteten av alla de studerande som går nya linjen sedan skall gå vidare till. Jag tror också att det här skulle kunna bli en positiv del i en åländsk variant av ett nytt läroplikt system. Jag tror att BOOST blev ett andningshål och en grogrund för många vilsna själar när det startades upp. Jag tror att Ålands folkhögskola skulle kunna bli det i ännu högre takt, inte bara för dem som behöver höja sina betyg utan också behöver byta miljö från sin grundskola.

Tack, talman! Där vet jag redan att direktionen i Ålands folkhögskola har aktivt börjat tänka och fundera kring hur man kan utveckla Ålands folkhögskola och samverkan kring det. Landskapsregeringen har också tankar kring utifrån den nya lagstiftningen om barnomsorg och grundskola, alltså grundskola för icke läropliktiga, att där skulle man också kunna använda Ålands folkhögskola på ett väldigt bra och effektivt sätt.

Tack, talman! Min fråga är en fråga på riktigt, det vill säga inte ett politiskt budskap. Vi har konstaterat många gånger att för integration i samhället så är språkkunskaper i svenska det allra viktigaste redskapet. Landskapet satsar nu och har tidigare satsat ganska mycket pengar på SFI-utbildning. Ett projekt som man egentligen inte har kommit vidare med är möjligheten att få språkundervisning på arbetsplatsen. Något som många har efterfrågat och som diskuterades under den förra mandatperioden. Min fråga är helt enkelt att är det en diskussion som man för nu? Finns det planer på att börja jobba med någonting sådant och kan man tänka sig att få med i det i den nya integrationsplanen?

Tack, talman! Jag tror ledamot Fellman tänker på det som förkortas SIA, svenska i arbetet, och det pågår. Det finns arbetsgivare som är intresserade och hör av sig, som har arbetstagare som kommer hit och har arbete men som inte har tid att lära sig den vanliga svenskan. Det arbetas med. Sedan är det lite olika beroende på olika arbetsgivare. Därför att landskapsregeringen betalar själva utbildningen men att man som arbetsgivare står för arbetstiden när man läser den här svenskan. Så ser det ut idag.

Då undrar jag vidare när det gäller den nya integrationsplanen, som jag förstår är på gång. Har man några nya tankar kring hur integrationsarbetet ska kunna fördjupas och förbättras? Vi diskuterar redan En säker hamn, men det finns ju framför allt på det kommunala fältet stora behov om man tänker sig att Åland ska bli bättre på att ta emot nyinflyttade.

Tack, talman! Idag, eller om det var igår, eller om det blir i morgon så kommer vi att skicka ut en enkät till skolorna kring det här med integrationsplan, jag hoppas att jag säger rätt begrepp, hur det används. Ibland är det som ett litet missförstånd, att de här integrationsplanerna enbart ska användas utifrån, att man kommer hit som flykting. De här integrationsplanerna är också meningen att när man kommer hit som inflyttad så ska man få ett erbjudande om att få göra en integrationsplan. Är det en familj så ska man göra en integrationsplan för hela familjen.

Tack, talman! Åland är sannerligen en av Nordens mest mångkulturella områden och har varit under lång, lång tid. Vilket också medför vissa utmaningar med tanke på mångsidigheten hos de inflyttade. Precis som ministern nu nämnde, att många felaktigt ser att integrationen ska fokuseras på flyktingar. Det handlar om alla som kommer över gränsen och kanske har en annan kultur och språk. Det finns väldigt mycket olika förutsättningar bland de här personerna. Därför glädjer det mig mycket att man tar ett helhetsgrepp på integrationspolitiken. Barn och unga vet vi att väldigt snabbt integreras naturligt, både flickor och pojkar. För att man har en annan utgångspunkt än vuxna människor. Där män på ett sätt integreras snabbare via arbetet inom vissa kulturer, medan kvinnor integreras snabbare via det sociala livet och där kan männen ha svårare. Har man ett helhetsgrepp och angriper det här på flera fronter så glädjer det mig att läsa.

Tack, talman! Det förefaller mig som att ministern Hambrudd har väldigt god pejling på sina ansvarsområden och det glädjer mig.

Jag tänkte ta en annan frågeställning, det gäller idrotten och idrottens betydelse för folkhälsan. Det sägs åtminstone att väldigt många av våra ungdomar sitter och spelar och använder datorerna. Inget fel i det men kanske för mycket i förhållande till hur man ska kunna upprätthålla bra form. Då tänkte jag fråga vad man tänker sig att vidta för åtgärder? Jättesvår fråga, jag vet det. Jättesvårt att finna ett rätt svar, men det kan inte vara att vi ska skaffa hund åt alla. Man måste hitta någonting som gör att det är intressant att komma med i de här sammanhangen. Så jag tänkte bara fråga om det finns några sådana tankar?

Tack, talman! Tack för den väldigt svåra frågan. Vi har det idrottspolitiska programmet och när man läser igenom det och tittar så är det väldigt brett och det finns stora målsättningar. Det är av den anledningen landskapsregeringen avser att se över det här programmet, men även själva rådet. Det är på något vis rådet som har fått en roll att förverkliga vårt idrottspolitiska program. Jag tror att man behöver där göra en utvärdering och en uppföljning. För jag vet inte riktigt om det är i rätt form i dagsläget.

Tack för det svaret. Det var ett förhållandevis bra svar trots den svåra frågan.

Jag tänker på, det som brukar sägas från olika håll här, samhörighet. Att man har någon betydelse, att folk uppmärksammar en i samhället och så vidare. Där har idrotten en jättestor funktion som inte ska underskattas. Det kan man också ta med sig när man funderar på just det här ämnet.

Idrottsorganisationerna och motionsorganisationer har en extremt viktig betydelse, oberoende om man är där och tränar för att man vill tävla eller om man är där för den sociala vinningen. Jag tänker också att det är otroligt viktigt att man, och det gör man genom idrott, utbildar tränare och ledare att fånga upp. Att alla får vara med i de olika organisationerna fast man inte själv tycker att man är speciellt bra, utan att man uppmärksammar och finner glädjen i det sociala sammanhanget.

Tack, talman! Under rubriken utveckling och hållbarhet i den här budgeten står det att samhället ska präglas av fredliga relationer. Alla ska arbeta aktivt för att avskaffa alla former av fysiskt sexuellt och verbalt våld, särskilt i nära relationer. Det här är en mening som är ganska undanskymd, men den finns i budgeten. Det kanske är en av de allra viktigaste meningar i hela budgeten. Hur ska ett samhälle kunna utvecklas om vi för det första inte har fred, vi vet hur det ser ut i världen. Om vi inte har respekt för varandra mellan individer, mellan könen och allt det här. Så det är en jätteviktig mening i budgeten.

Tack, talman! Innebörden av ordet jämställdhet är mycket enkel. Alla ska ges samma förutsättningar. Det är få människor som är emot jämställdhet om man tar ordet för vad det betyder. Det som den moderna identitetspolitiken ofta använder sig av är att man försöker göra om innebörden av vissa ord. Jämställdhet är ett sådant ord. Ett exempel på det är att man ofta kopplar ihop jämställdhet med mäns våld mot kvinnor. Jag skulle vilja veta hur minister Hambrudd kopplar ihop mäns våld mot kvinnor, som ett avskyvärt brott naturligtvis, med frågan om jämställdhet?

Tack, talman! Tack för frågan. Det som landskapsregeringen kopplar ihop det här med är att vi har undersökningar. När kvinnan får bättre ekonomiska möjligheter och kanske får bättre ekonomi än vad den partnern som man lever med i familjen, låt säga att det är en man, så ser man i forskning att våldet ökar. Därför att man har svårt att acceptera att kvinnan som man lever med har bättre ekonomi och tjänar bättre. Där har vi otroligt viktigt arbete kring vad normer och vad maskulinitet, som tidigare anförande tog upp, kring att, nu for det bort.

Talman! Enskilda psykopaters handlingar ska då kopplas ihop med gruppen män förstår jag. Jag hänger inte riktigt med måste jag erkänna. Minister Hambrudd säger att hon vill syna de normer och attityder som upprätthåller det här våldet. Jag är helt övertygad om att minister Hambrudd också har noterat att det förekommer våld i nära relationer i samkönade parförhållanden, där både är kvinnor. Hur får man ihop det med jämställdheten mellan män och kvinnor?

Tack, talman! Nu förstod jag nog inte riktigt den sista frågan måste jag säga. Det är klart att det även förekommer våld i samkönade relationer. Där är det ett viktigt arbete också. Att när man söker hjälp inte tar för givet att om man lever i ett homosexuellt förhållande, till exempel två kvinnor, att det inte förekommer våld i den nära relationen. Där behöver det vara kunskap och kompetens utifrån de yrkespersonerna som möter människor.

Tack, talman! Jag vill tala om barnen. Barnen är våra främsta arbetsgivare. De som ska ta över, har stora förväntningar på oss. De som självklart utgår från att vi fixar det. I en pandemi i oförutsägbar spridning, en ekonomi i djup svacka och en klimatkris som skenar. Vi vill inte lämna över en ekonomisk skuld, lika lite vill vi överräcka en förstörd planet till våra barn och barnbarn. En planet utan nyckelpigor, utan rent vatten att simma i, en planet som givit upp om oss och slår tillbaka med extremoväder. Människor på flykt.

Edvin, Lova, Milda och Hedda. Det är inte barnen som har ställt till det. De ska inte behöva betala priset. Vi axlar vårt ansvar, laddar om och tar avstamp i den samlade krisen till en god framtid. Men, var kommer barnen in? Nyligen presenterades en studie som hade undersökt hur åländska lagförslag följer barnkonventionen och i vilken omfattning barnkonsekvensbedömningar görs. 8 lagförslag från åren 2018-2020 undersöktes. I bara ett lagförslag hade en omfattande barnkonsekvensbedömning gjorts. Så lätt det är att bara skrapa lite på ytan, hänvisa till barnkonventionen och barnens bästa, men någon analys görs oftast inte. Studiens resultat var tydligt för oss som lyssnade. Det var ett nyttigt och smått pinsamt uppvaknande. Vi måste höra barnens åsikt då det faktiskt berör dem som mest. Här kommer nog barnen att komma in i högre grad än hittills.

Talman! I föreliggande budget finns en skrivning om att ta fram en barnstrategi. Med en barnstrategi med huvudsakligt mål att respektera barns rättigheter formar vi ett barn- och familjevänligt Åland. Det kan verka självklart, kanske onödigt. Nog utgår vi ju från barnens välbefinnande och rättigheter i alla lägen? Eller? Studien över hur barnkonsekvensbedömningar görs eller de facto inte görs i lagberedningen talar ett helt annat språk. Det är viktigt att barnens ställning, med samma grundläggande mänskliga rättigheter som övriga befolkningen, lyfts fram som en separat fråga i en barnstrategi som utgår från evidensbaserad kunskap med inspiration av den finländska barnstrategin.

I en välfärd där skyddsmekanismerna fungerar perfekt har varje barn och ungdom trygga vuxna i sitt liv och tillbringar mycket tid tillsammans. Alla barn ska få känna delaktighet i sin miljö, ha vänner, inte behöva uppleva ensamhet, få gå sin egen väg i utveckling och lärande. Men allt är inte alltid bra. Unga människor har det riktigt tufft idag. Kraven känns övermäktiga i den sköra tid som vägen in i vuxenlivet kan vara. Allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Det är ett klart och tydligt underbetyg för samhällssystemet att det förhåller sig så. Vi möter de unga snabbt och enkelt på deras egen plattform. Vi inrättar en digital ungdomsmottagning, ökar tillgängligheten att söka hjälp i tidigt skede vilket kan vara utslagsgivande. Samtidigt ska det förstås fortsättningsvis finnas hjälp att söka även vid fysisk mottagning.

Talman! Frågan inställer sig. Vad behövs för ett barn- och familjevänligt Åland? Vad stipulerar FN:s barnkonventions 54 artiklar som lägger grunden till allt? Låt mig kort repetera: Barn räknas vara barn upp till 18 år. Barnets bästa och rätt till inflytande är två grundprinciper som genomsyrar konventionen. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Inget barn får diskrimineras. Varje barn har rätt till liv och utveckling. Enligt Barnkonventionen är samhället ytterst ansvarigt för barns rättigheter. Familjen har huvudansvaret och samhället är skyldigt att stötta familjerna, underlätta för dem att ta hand om sina barn på bästa sätt. Det kan handla om att aktivt motverka våld i hemmet och även att vi som medmänniskor har kurage nog att säga ifrån när barn mobbas, riskerar att utsättas för övergrepp eller kränkande behandling. Stabil välfärd är avgörande, en god grundbult - fungerande dagis och skola, hälso- och sjukvård, fritidssysselsättning.

Talman! Budgeten innehåller seriösa klimatsatsningar. Vi går framåt. Vi närmar oss ett fossilfritt Åland inte minst för våra barn. Vi vuxna tar den bollen, tar det ansvaret. Vi lutar oss inte tillbaka och tänker att det där klimatproblemet får barnen lösa. Det går nämligen inte. Då är det nämligen för sent. I en ny tid, en fossilfri tid, kommer barnen in. Edvin, Lova, Milda och Hedda.

Jag citerar utdrag ur Loren de Wolfe och Dick Hanssons sång text, Hansson the Wolf United. ”Jag säger ingenting om krig och fred. Heller inget om att tiden är ur led. Jag säger inget om en sårad jord. Men hjärtat slår i varje ord när jag säger dig var kommer barnen in. Dom bär på elden, som du en gång, som jag en gång men alltför länge sen. Allt går igen”. Tack talman.

Tack, talman! Tack ledamot Bergbo för ett vackert anförande med många bra saker som jag kan skriva under på. En sak jag undrar särskilt över är att i de här tiderna, med alla rapporter som kommer om att folk känner sig exkluderade utanför samhället. Många blir tvingade att sitta hemma, fysisk kontakt saknas, det finns ingen vuxen som ser och hör de unga. Är verkligen en digital ungdomsmottagning rätt väg att gå?

Tack ledamot Eckerman för en klok fråga. Jag vill först referera till minister Holmberg-Jansson som beskrev att det tillsätts en grupp nu där även unga ska delta för att forma någonting, en digital ungdomsmottagning och också tanken på en lågtröskel ungdomsmottagning. Det är alldeles fantastiskt för då har man gjort det som jag efterlyser. Att man ska ta med barnen, man ska ta med de unga. En ung person, i början av livet, som får psykisk ohälsa ska ha hjälp direkt. Det närmaste sättet, det snabbaste sättet, är på en digital plattform där man känner sig bekväm. Det är naturligt. Vi ska inte välja bort någonting.

Tack, talman! Man refererar till pandemikrisen som är nu och vad man inte gjorde under krisen på 90-talet och hur generationer, till exempel min egen, blev väldigt skadade och har långsiktiga problem efter hur samhället inte tog hand om de unga. Jag anser att det inte är tillräckligt. Vi läser idag i Hufvudstadsbladet om att unga personer i Finland är så rädda att de börjar bära kniv i förebyggande syfte. Samtidigt så satsar man inte från regeringen, tycker jag, tillräckligt på att skydda barnen och unga. Man ser inte till att det finns pengar till ungdomspoliser och så vidare. Det håller inte ihop. Det här är inte ett hållbart samhälle ni försöker föra fram.

Tack, talman! Jag vet inte hur man på bättre sätt skulle kunna hjälpa unga människor i jätteung ålder när man drabbas av psykisk ohälsa första gången än att de snabbt kan få hjälp. Det är utslagsgivande för hur den här ohälsan ska framskrida och tas om hand. Jag tycker att den här regeringen verkligen har fokus på det och det känner jag mig jättestolt över. Tack.

Tack, talman! Tack ledamot Bergbo för ett intressant anförande. Jag skulle vilja diskutera lite grann kring att framtiden tillhör de unga och hur olika generationer har olika syn på vår planet och det arbetet som krävs för att stävja klimatförändring och diverse sådana saker. Vi har en professor i Uppsala som refererade till min generation som "The Cleanup Generation". I och med att vi, menar han, var den andra generationen som växte upp i ett samhälle som var präglat av trygghet. Och hade då enligt Maslows behovstrappa förmåga att tänka sådana tankar på ett helt annat sätt. Jag tror också att det handlar mycket om uppfostran. Att man faktiskt har varit uppfostrad med att man rynkar på pannan när någon inte slänger matrester i komposten och diverse sådana saker. Den här krisen kan tyvärr medföra något annat.

Jag är faktiskt lite osäker på om jag uppfattade att det fanns någon fråga? Okej, då tackar jag jättemycket för det. Det var intressant det här perspektivet som du för in, verkligen. Jag i mitt arbete med mina kollegor, som är mycket yngre än mig, har den förmånen att jag har längre referensram bakåt. Jag har varit med och simmat på Nabben när det har varit kristallklart vatten och jag har haft mycket nyckelpigor där som det nu är asfalt vid Västra Utfarten. Så det är bra. Det går i generationer, helt riktigt.

Tack, talman! Det var lite dit jag ville komma, det handlar om vad man är uppväxt och van med. Vad man har präglats med från barn. Dagens unga är uppväxta med internet, det var exempelvis inte jag. Jag är uppväxt i gränslandet, alltså internet för min del är egentligen ingen självklarhet på samma sätt som det är för en tioåring eller en tolvåring idag. På samma sätt som det var självklart för ledamoten Bergbo att simma i klart vatten och se nyckelpigor, var det också så att den generationen kanske inte heller tänkte så mycket på att det kunde vara annorlunda. Det var något som var självklart. På samma sätt som att unga i dag tar det självklart att man bryr sig om och tänker helhetsperspektiv. Man tänker på att man inte slänger plastkassar i skogen och diverse sådant.

Det är väl den biten jag vill komma in på, i dagens kris finns ett helhetsperspektiv i samhället vi måste fundera på. Det ena kan leda till det andra. Har vi ett samhälle under de kommande tio åren då den sociala tryggheten minskar, där man måste börja tänka på de grundläggande behoven och börja klättrar ner i Pablos behovspyramid, får vi problem. De problemen kanske vi ser konsekvenserna av först om 40 år eller 50 år, det var dit jag ville komma.

Tack, talman! Det som lagtingsledamot Påvals tar upp nu. Jag är ingen expert och ingen läkare på något sätt, jag är bara en människa. Jag tänker just det där att om man funderar på den psykiska ohälsan, den fanns inte när jag gick i lyceet åtminstone. Det som ledamot Påvals berör nu, att dagens unga människor tar så enormt mycket nya intryck, måste man förhålla sig till. Jag brukar fundera ibland att där var vi väldigt förskonade, vi som föddes på 50-talet. Tack Simon.

Talman! Några ord om jämställdhet och personalpolitik. Två viktiga områden som utgör en del av stabsfunktionerna i förvaltningen. Som påpekats här av minister Hambrudd, som är ytterst ansvarig över jämställdheten, så handlar jämställdhet om demokrati, inflytande och rättvis fördelning av makt och resurser. Där makten, när den missbrukas, kan bli ett direkt hot mot liv och hälsa.

Det gjordes en omfattande undersökning på Åland för några år sedan där man konstaterade att 30 procent av de åländska kvinnorna var utsatta för våld i nära relationer. Visst är det på det viset att det finns våld i nära relationer i samkönade parförhållanden. Det finns kvinnor som utsätter sina partners för våld i nära relationer, med den övervägande majoriteten är mäns våld mot kvinnor och barn. De är inga psykopater, då skulle vi ha väldigt många manliga psykopater i det åländska samhället.

Tyvärr kan jag tycka att jämställdhetsfrågan inte har någon synlighet alls i landskapsregeringen. Vi fick en redogörelse av ledamot Högman om att jämställdhetschefen ska tillsättas och det är bra så, men det som förvånar är när den samlade landskapsregeringen tillsätter arbetsgrupper av olika slag och tar väldigt lättsinnigt på lagstiftningen och tidigare överenskommelser. Man har någon slags bortförklaring att det är rätt referensgrupper man tillsätter, men menar man allvar med jämställdheten så ser man till att alla grupper som man tillsätter och som man kan påverka är jämställda.

Agenda för jämställdhet är ramverket men den måste konkretiseras. Det är det jag saknar i årets budget. Den måste åtföljas av åtgärder, projekt och kanske till och med lagstiftning. Därför är klämmen i en av mina budgetmotioner att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med prioriteringar och konkreta åtgärder för att främja jämställdheten. Dels under verksamhetsåret 2021 och dels under mandatperioden. I över 16 år, så länge jag har varit med i landskapspolitiken, så har man politiskt strävat efter något som kallas för jämställdhetsintegrering. Alltså att alla ska kunna ha en basal kunskap om jämställdhet. Jag tycker att det förfelas när landskapsregeringen säger att det är minister Hambrudd som ska ha ansvaret. När ledamot Jessy Eckerman ställde frågan om varför man har tillsatt en ojämställd arbetsgrupp så var det minister Hambrudd som fick svara på frågan. Det borde självklart ha varit vice lantrådet Harry Jansson, eftersom det var vicelantrådet Harry Jansson som tillsatte arbetsgruppen. När ledamot Ingrid Zetterman frågade om självmord och jämställdhetstänket inom vården och omsorgen så säger minister Holmberg-Jansson att det får man fråga minister Hambrudd, så kan det inte vara. Alla måste ta ansvar över den här demokratifrågan. Det är inte bara jämställdhet för kvinnor utan det är också jämställdhet för män. Får vi ett mer jämställt samhälle så blir det mera demokratiskt och det blir bättre för alla, för kvinnor och för män och för barn. För övrigt så understöder jag ledamot Högmans boktips. Det är en fantastisk bok som öppnar ögonen, också på gamla feminister.

En annan av mina budgetmotioner handlar om en intensifierade personalpolitik. Den är aktuell på många sätt. Förvaltningen är satt under mycket hård press. Bara genom att följa media kan man konstatera att förhållandena mellan politikerna och tjänstemännen inte är gnisselfritt. Så är det förstås, så är det alltid att sitta i landskapsregeringen. Man fattar beslut som inte alltid är populära, men jag har också den upplevelsen som ledamot Zetterman har att det finns väldigt mycket kritik och man tycker att det råder en tysthets kultur. Jag tycker inte att man ska bli arg utan jag tycker att man måste försöka förhålla sig till de uppgifterna som kommer. Därför har jag ett konkret förslag. Det är att man ska intensifiera personalpolitik.

Man har en duktig personalavdelning och man har gjort mätningar och vidtagit åtgärder när man kan identifiera problemen, alltså i förvaltningen och under respektive myndigheter. Målsättningen är att tydliggöra områden där det kräver stödåtgärder. Jag tycker att landskapsregeringen behöver ta sig en funderare också på om man behöver intensifiera personalpolitik. Mot bakgrund också att det har varit en pandemi, det har varit en väldigt stor press, man har distansarbetat. Det har varit steg framåt men det har inte fungerat för alla. Dessutom nu när vi alla vet vilken ekonomisk press vi har och vilken ekonomisk press det kommer att vara i förvaltningen och underlydande myndigheter. Vi behöver jobba tillsammans för att vi ska kunna nå resultat. Så ingen kritik utan i all välmening. Jag tycker inte att det är på sin plats att man ska ställas inför räfst och rättarting om man påpekar missförhållanden. Så har det aldrig varit förut heller. Tack.

Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Jag uppfattade att ledamot Sjögren sade att landskapsregeringen ska anställa en jämställdhets chef. Jag vill bara tydliggöra att det är en specialsakkunnig inom jämställdhet som vi avser att anställa.

Jämställdhet ska naturligtvis gälla alla verksamhetsområden. Utifrån jämställdhetspolitiken, det som ledamot Sjögren lyfter upp kring arbetsgrupper och kommissioner, ska det alltid vara minst 40 procent av representationen vardera kvinnor eller män vid tillsättandet av arbetsgrupper. Sedan tycker jag att det är bra att ledamot Sjögren nämner att jämställdhetspolitik även är viktigt för män. Du nämnde här kring suicid. En orsak till att det är fler män som begår suicid kan till exempel vara det här obetalda arbetet. Att man är lika delaktig i (… taltiden slut).

Talman! Det är så att män är överrepresenterade i samhällets topp, men också i samhällets botten. Det finns många män som missbrukarproblem, som lider av ensamhet. Skiljer man sig är oftast pappan i ett sämre läge. Jämställdhet är för kvinnor och för män och i förlängningen, det som ledamot Bergbo sade, för barnen. Det är en otroligt viktig demokratifråga och jag vill att landskapsregeringen steppar upp när det gäller jämställdhetsfrågor.

Tack, talman! Jag kan garantera ledamot Sjögren att landskapsregeringen absolut tar största allvar kring jämställdhetsfrågor.

Talman! Jag misstror inte alls ministern Hambrudd, men minister Hambrudd måste jobba med hela landskapsregeringen. Att hela landskapsregeringen tar sitt ansvar.

Tack, talman! Jag håller med vice talman Sjögren. Det var onödigt av mig att säga att det var på minister Hambrudds ansvar, att hon har ansvar för jämställdheten. Det är självklart att det är en högt prioriterad fråga. Vi diskuterar väldigt ofta jämställdhet inom landskapsregeringen.

Jag tänker på tillsättandet av arbetsgrupper, det är inte alltid helt enkelt. Jag kan gå till mig själv, jag tillsatte just en arbetsgrupp där alla personer som jobbar inom det högre skiktet inom den sociala sektorn idag inte är män, utan det är kvinnor. Det var just de specifika personerna som jag behövde till den här arbetsgruppen. I beslutet skrev jag givetvis in att på grund av deras kompetens så måste jag den här gången tillsätta en ojämlik arbetsgrupp. Jag tror att det här kommer (… taltiden slut).

Talman! Det har jag förståelse för och det tror jag att alla har förståelse för. Vi har en jätte könssegregerad arbetsmarknad. Vi pratar om sakkunniggrupper nu, men vi pratar också om parlamentariska, politiska grupper. Det kan inte vara så att man i politiken slänger ur sig något att man jobbar för jämställdhet och så anstränger man sig inte överhuvudtaget. Nu menar jag inte minister Holmberg-Jansson, men det var faktiskt det som ledamot Eckerman tog upp i en skriftlig fråga. Där man bad de politiska partierna om namn.

Vicetalman Sjögren var också in på det när det gäller våld i nära relationer. Där behöver vi ta det ännu ett steg längre, när det gäller att möta alla inom vården på samma sätt. Där jobbade vi under förra mandatperioden stenhårt i styrelsen med att börja. Man börjar göra på det sättet inom sjukhuset nu också, att varje person som man möter inom vården ska få samma frågor. Det ska vara precis så som minister Hambrudd var inne på att det inte ska generaliseras och tro att om du kommer från ett samkönat äktenskap kan det inte vara våld i nära relationer eller dylikt. Att en kvinna inte kan slå en man eller en man kan slå en kvinna, utan att alla ska få samma frågor. Alltid, det gäller inte bara våld utan det gäller andra frågor också. Det här arbetet pågår inom ÅHS, men man behöver hela tiden bli bättre. Det behöver vi alla.

Talman! Det tror jag också. Jag tror att det måste vara ett pågående arbete. Vi ser att vunna segrar, som också ledamot Högman var inne på i sitt anförande, när det gäller jämställdhets- och jämlikhetsfrågor ifrågasätts idag. Det finns också här i salen, man ifrågasätter jämställdhets- och jämlikhetsfrågan. Vunna segrar som är meningen att ska göra ett samhälle som är bättre för alla.

Jag får väl säga som de där gamla tanterna som protesterade om det var i Polen, eller om det var i Ungern eller USA. Två gamla tanter som gick med två stora skyltar "Jag kan inte tro mina ögon, måste jag fortfarande prata om den här skiten". Vi måste bevaka att vi inte går bakåt.

Tack, talman! Jag tror att det var mig som vicetalman tänkte på eller riktade sig till när det gäller det här att det var olika åsikter mellan tjänstemän och ministrar. Det har varit ute i pressen att jag och en av mina tjänstemän har haft olika åsikter i ett ärende alldeles nyligen.

Jag vill säga att jag känner till något räfst och rättarting. Jag brukar faktiskt säga åt mina tjänstemän att det är tjänstefel om ni inte uttrycker er egen uppfattning. Det är jätteviktigt att tjänstemännens uppfattning kommer fram. Sedan behöver inte det betyda att de beslutsfattande och tjänstemännen har samma åsikt.

Talman! Det är helt självklart att det ska vara på det viset. Så fungerar systemet. Har man inte samma åsikt som politikerna har man sin fulla rätt som tjänsteman att visa att man har avvikande åsikt.

Det som blir ett bekymmer då om man upplever att man inte, jag talar inte om minister Eliasson nu jag pratar i generella ordalag. Det blir ett problem om det är svårt att komma fram med kritiken. Då tycker jag att man har ett stort problem. Man måste ha en sådan kultur också inom en organisation eller en förvaltning att man kan kritisera. Jag talar inte alls om minister Eliasson, jag pratar på ett generellt plan. Räfst och rättartinget, det ska ledamot Zetterman utsättas för här klockan 15 eller vad var det.

Tack, talman! Då kan jag tala generellt också. Jag uppfattar inte att det fungerar på det här sättet. Jag tycker att alla tjänstemän inte bara får utan de ska säga sin verkliga uppfattning. Man kan fråga sig om det inte skulle vara på det här sättet, att man har olika uppfattning ibland, skulle det också vara märkligt. Det måste vara helt naturligt att den som tar ansvaret sedan tar beslutet.Det behöver inte vara något problem. Jag uppfattar det absolut inte som något problem. Skulle vi inte ha ett sådant här förhållande skulle inte politikerna behövas överhuvudtaget. Det är faktiskt så.

Talman! Det var inte alls det jag sade. Jag understryker att det kommer alltid att finnas att man har olika åsikter. Så är det och så ska det vara. Man har olika åsikter, men jag har också den erfarenheten att när man sitter i landskapsregeringen så sitter man lite i ett elfenbenstorn. All kritik som finns i förvaltningen kommer inte fram till den politiska landskapsregeringen. Inte alls allting, en liten bråkdel. Man har en yttersta maktposition om man är minister eller om man är lantråd. Det är sällan man får höra kritik face to face. Det kanske man får om man sitter i oppositionen och kanske också om man har haft en ledande ställning tidigare. Det här är ett tips, en budgetmotion, till landskapsregeringen att intensifiera personalpolitiken. Vi vet att vi har hårda tider framför oss.

Talman! Ärade lagting. När finans- och näringsutskottet behandlade tilläggsbudget nr 4 gjorde de ett väldigt intressant påpekande. Det var att det här med strukturellt budgetunderskott inte är något som uppstått igår eller idag, utan det är något som uppstått under en lång tid. Oberoende av alla de regeringar som suttit, av olika färgbeteckningar. Det här är något som jag tror att är jätteviktigt för oss att ta med oss i debatten, att det här med budgetproblem inte är något som har dykt upp nu. Det är ett gammalt problem. Vi kanske inte ska grotta ner oss alltför mycket i vem som är skyldig till vad utan vi försöker se framåt.

Ekonomi i balans, reformer och strukturförändringar, det är ord och uttryck som har nämnts i många regeringsprogram, av majoriteter och av oppositioner. Oppositionen menar att budgetförslaget 2021 inte innehåller tillräckligt skarpa formuleringar om hur ekonomin skulle kunna förbättras. Därmed lämnas det in många budgetmotioner. Budgetmotioner som alla alldeles säkert bara vill väl. Ett antal av motionerna pekar på behov av reformer och omställningar, men går sällan in på hur man ska gå till väga. Du visar väl hur lätt det är att säga att reformer behöver göras, men i den krassa verkligheten är det inte så jättelätt att genomföra de här reformerna. I alla fall inte att genomföra dem snabbt.

Budgetförslaget 2021 för ett resonemang om det strategiska arbetet med att behovspröva och effektivera den offentliga servicen. En omställning som innefattar digitalisering, samordning, omstruktureringar effektiviseringar och hård prioritering av serviceutbud. Huvudparten av dessa tankar runt omställning är långt ifrån nya. De har diskuterats inför val, efter val, vid nya regeringar och oppositioner, av allmänheten och så vidare. Strukturellt underskott är något som vi har hört talats om i många år. Ändrar man då det strukturella underskottet genom en budget? Nej. Ett strukturellt underskott tar år att styra på rätt och det kräver ett gediget förarbete.

Hur ska man då tänka om det strukturella underskottet? Ett företag har en möjlighet att skala ner sin verksamhet, att snabbt förändra, lägga ner olönsamma delar, permittera, säga upp och så vidare. Bitvis har landskapet möjlighet till något liknande. Vissa verksamheter kan skalas ned, någonting kan säkert läggas ner, men ordet snabbt kan vi glömma. Även om man ibland tycker att beslutsgången inom det offentliga är onödigt långsam så finns det en säkerhetsmekanism inbakad i detta. Snabba och ogenomtänkta ad hoc-beslut ska undvikas. Det finns ett antal områden där det säkert går att spara in pengar, men där finns också avtal i botten som sträcker sig 2021 eller längre. Det finns verksamheter som inte är lagstadgade och de kommer alldeles säkert att genomgå förändringar. Kom ihåg att förändringar behöver inte alltid vara negativt, förändringar kan ofta vara positivt.

Även om budget 2021 inte ger svar i detalj på hur omställningar ska ske betonas förändring starkt. Det är väl så, mina vänner, att vi alla vi behöver hjälpas åt. Strukturella förändringar där vi står väldigt långt ifrån varandra kanske vi kan lägga åt sidan. Jag är säker på att det finns ett antal strukturella förändringar och omställningar där vi gemensamt hittar lösningar för Ålands bästa. Jag sträcker ut en hand här.

Igår hörde vi ett antal Springsteen titlar, men själv föredrar jag att i positiv anda citera mästaren själv. Alltså bossarnas boss Paul McCartney, inte Elvis, "We can work it out". Tack.

Tack, talman! Ledamoten Höglund pratar om hård prioritering av serviceutbud och det är förmodligen vad som kommer att komma. Jag skulle vilja ställa frågan till ledamoten som både kommunpolitiker och nu lagtingsledamot. Med tanke på dels finansieringen av kommunerna i den här budgeten och problematiken kring KST, som kanske ställs på sin spets på fredag när den här förbundsstämman ska hållas. Hur ser ledamoten Höglund på den problematiken och om det behövs strukturella reformer på det området?

Tack, talman! Vad det gäller KST problematiken. Jag har följt med i media och det är ett problem där när vissa kommuner säger att de inte kan ha råd med det här. Det är jättesynd. Det är en säkerhetsmekanism i KST att vissa år är man förlorare och vissa år är man en vinnare. Över tid så ska vi alla vara vinnare här. När det ställer den här saken på sin spets att en kommun då säger att vi har inte råd med det här, då är det ett problem. Jag tycker mig minnas att finansminister fick samma fråga igår och sade att man får ta ställning till hur man löser det då. Om det är så att man hamnar i skarpt läge. För här är landskapet den som har drivit igenom KST. Man har gjort det i god vilja och det är en jättebra sak, då måste man antagligen hjälpa till om det på något sätt strular här i sluttampen.

Tack, talman! Nu förefaller det som att man från kommunalt håll också driver en ganska tuff linje gentemot KST innan det ens har börjat, när det gäller finansieringen av KST. Så att kostnaderna för det nya kommunalförbundet blir lägre än de sammantagna kostnaderna för socialvården i kommunerna. Känns det rimligt, från en kommunal politikers håll, att det är så man förfar med ett projekt som är tänkt att stärka socialvården för de mest utsatta?

Det där är en jättesvår fråga. Det som jag vet är att många kommuner är helt nöjda med det här. De kommuner som inte är nöjda är det dels för att man tycker att lönenivåerna har satts på en alldeles för hög nivå. Man tror att det kommer att vara svårt när övergångstiden har gått och man har sagt att den här lönenivån ska sänkas efter ett par år eller vad det är, att den kommer att gå ner. Det är det ena som man har hakat upp sig på. Den andra saken, den svåra saken är för de kommuner som anser att man absolut inte har råd med det här. Där är förstås det som jag nyss nämnde att där måste man titta på hur man löser det då.

Tack, talman! Jag tycker det var ett bra anförande, kort och koncist. Jag håller med i väldigt mycket. I går höll jag själv ett anförande när jag förde fram en av Liberalernas budgetmotioner som går ut på att landskapsregeringen ska återta budgetförslaget för att under ett par veckors tid parlamentariskt hitta lösningar på hur man ska kunna hitta en väg framåt, speciellt ekonomiskt. Jag har nämnt ordet samhällskontrakt under ett flertal repliker. Jag tror att det är dit vi måste komma när det gäller budgeten totalt, det ekonomiska totalt. Annars är det risk att det alltid blir en valfråga. Det kan hända att sittande landskapsregering kommer fram till olika förslag under en valrörelse, det finns aldrig så mycket pengar som under en valrörelse, rivs upp av den som vinner valet så att säga. Det där måste man komma bort ifrån. Därför hoppas jag att landskapsregeringen verkligen kan ta till sig många av de här budgetmotionerna som nu har framförts.

Jag har tittat på budgetmotionerna och jag är säker på att det finns guldkorn där. Det jag sade i mitt huvudanförande, att jag sträcker ut en hand här. Det här är något som vi gemensamt behöver göra. Sedan är inte alla motioner bra heller ska jag väl i rättvisan namn säga, men det finns en budgetmotionen nr 37 som jag tycker är intressant i mångt och mycket. Den visar faktiskt också på möjligheter. Om de möjligheterna är bra eller inte ska jag inte säga men i alla fall tycker jag att den är hyfsat konkret. Det som är det viktiga här är att budget 2021 handlar om budget 2021 förstås, men sedan ska en budget också måla en bild för framtiden något år framåt. Det är det här som vi hörde igår att inte hanns med. Då kommer man att sätta sin tillit till tilläggsbudget nr 1 nästa år. Det är där (… taltiden slut).

Tack, talman! Exakt det som ledamot Höglund hann säga, tillsammans. Jag tror att det finns väldigt mycket att vinna och väldigt många vinnare på att om det nu, när vi har klubbat detta budgetförslag i januari, kan bli någon form av parlamentarism i arbetet över hur vi ska sanera, gå vidare och utveckla både ekonomin och Åland. Att det inte bara blir någon form av skyttegravskrig vid varje tilläggsbudget, årsbudget med budgetmotioner och betänkanden som sist och slutligen inte har någon betydelse. Man kanske kan göra på ett annat sätt den här gången. Det känns positivt tack vare det som ledamot Höglund har fört fram nu.

Tack, talman! Det som jag sade här att där det finns till exempel strukturella förändringar där vi hittar varandra, må vi jobba för tillsammans. Sedan finns det strukturella förändringar där vi absolut inte hittar varandra och där är det egentligen bara slöseri med tid att ens försöka. Jag kan väl nämna att kanske kommunstrukturen för min del kan få vänta. Sedan finns det andra viktigare, snabbare och effektivare strukturella förändringar där vi kan spara pengar. Jag ska inte säga hur man jobbar framåt här men vi har väl sagt från alla håll att om vi ska klara av det här måste vi ha någon typ av samarbete över blockgränserna, så är det.

Tack, fru talman! Bästa lagting I det här läget, då arbetslösheten på Åland är cirka 10% och BNP-raset kan bli 16% är det av största vikt att BNP-kakan kan växa eller återta sin storlek, det vill säga återhämta sig, så att arbetslösheten samtidigt kan sänkas.

Ålands ekonomi måste stimuleras på ett eller annat sätt. Traditionellt är det ju investeringar av olika slag och utbildning som ligger högst i prioritering. Även andra åtgärder kan användas, men Åland har ju inte alla verktyg. Ett sätt är att använda så kallade helikopterpengar, som ges lika åt alla. Ett exempel är det som president Trump gjorde i USA och delade ut åt alla skattskyldiga. Det är en metod som vi från Åländsk Demokrati inte förespråkar, men har förståelse för att man gör det i början av ett valår. Vår förra regeringen införde ett arbetsavdrag, som jag nämnde i gruppanförandet. Vi ansåg att det här var felriktat eftersom syftet var att gynna låginkomsttagarna, som sedan inte fick någon nytta av avdraget. Det stimulerar ekonomin, det stämmer, men känns inte rätt nu när vi måste låna pengar för att finansiera underskottet. Regeringen valde att ta bort det avdraget, men samtidigt minskades konsumtionen med drygt 1 miljon. Det är helt korrekt.

Talman! I vårt partiprogram skriver Åländsk Demokrati ”Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 €/månad till alla som lyfter folkpension eller sjukpension eller på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning.”Av dessa orsaker som jag nämnde här tidigare så valde vi från Åländsk Demokrati att damma av en budgetmotion, anpassa den till dagens situation och kalla den ”coronastöd”. Det är väl cirkulär ekonomi kanske, inte vet jag.

Talman! I ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2016” kan vi se att 17 % av hushållen ligger under den så kallade relativa fattigdomsgränsen, det var 15 257 euro för enpersonshushåll. De här kan alltså inte nås av ett inkomstavdrag, men de kan nås av ett coronastöd. Vi kan också läsa i samma rapport att utnyttjandegraden för de lagstadgade utkomststöden ligger på ungefär 23% på Åland. Alltså en femtedel som man utnyttjar av det som man har rätt till. I Finland är utnyttjandegraden 1,3 ggr högre. Ålänningen ansöker helt enkelt inte om stöd de är berättigade till. Därför anser vi att stöden bör utbetalas automatiskt, så att de stödberättigade får sitt stöd. Mot bakgrund av ÅSUB:s BNP-prognos behöver alltså Åland aktiva stimulansåtgärder. Det går att kombinera de här samtidigt som man hjälper de mest utsatta i samhället. Därför föreslår åländsk demokrati att Åland satsar 2 500 000 som ett coronastöd till de grupper som lyfter folkpension, sjukpension eller på grund av långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte längre lyfter inkomstrelaterad ersättning. Stödet skall fås utan ansökan och skall vara skattefritt och inte inverka på andra sociala understöd.

Självfallet kommer den här motionen knappast att godkännas då det är kutym, men avsikten är att den kan få en sedvanlig behandling i utskottet och att vi då kan belysa hur det kunde se ut. I partiprogrammet talar vi om 100 euro per månad men notera att här finns inget månadsbelopp. I våras beslöt regeringen att ge 30 euro till vissa grupper och man kan naturligtvis differentiera beloppet. Man kan också ge det åt andra grupper, men kanske vill utesluta någon. Tanken är att få en diskussion och mera en tanke mot nästa tilläggsbudget. Syftet med coronastödet är att det skall riktas till svaga grupper, att det inte skall påverka andra stöd. Det skall komma automatiskt. Det ska inte behöva vara ett permanent stöd, vilket också namnet indikerar. Det kan användas som en tillfällig stimulans i denna besvärliga ekonomiska situation och sedan eventuellt fasas ut. Tack för ordet.

Tack, talman! Det är en vacker tanke det där. Vi valde att ta bort arbets- och pensionsinkomst avdraget och i stället utöka grundavdraget jag tror att det var med 90 euro. Bara för att man skulle få en fördelning som är lämpligare nu i coronatider. Det var vårat drag.

Tack, talman! Jag noterar det även om jag inte nämnde det heller mitt förra anförande. Det stöder jag helt. Det riktar sig just till de grupperna. Om jag räknat rätt så var det ungefär upp till 17 000 euro, men det är en betydligt mindre summa per månad. Det är 3 500 euro på ett år så att säga. Summan är mycket mindre. Där kan man inte egentligen höja för då kommer man igen upp i det här. Så de här två går att komplettera med varandra.

Tack, talman! Vi kan konstatera att ledamot Toivonen iallafall är ganska nöjd med det som regeringen har gjort.

Tack, talman! Jo, jag försöker bara ge lite tips så att ni blir av med det här minustecknet.

Tack, talman! Vi kommer inte att komma överens i denna fråga, men jag vill ändå föra fram några argument. Jag måste säga att den bästa socialpolitiken, den bästa insatsen man kan göra inom socialpolitiken, är att se till att så många som möjligt har ett arbete. Tittar vi på Moderaterna och då menar jag de riktiga Moderaterna, de som finns i Sverige, införde jobbskatteavdraget. Det var på riktigt någonting som gjorde skillnad i arbetslinjen. Det skapade nya arbeten, högre skattebaser ute i kommunerna och det gav dessutom människorna mer pengar i plånboken. Jag vet att laddningen i det arbets- och pensionsinkomstavdraget som vi har haft, eller har ännu i några veckor, inte varit tillräckligt för att göra en enorm skillnad, men det har varit en viktig signal. Det är synd att man tar bort det. Därför det långsiktiga i att skapa en bred skattebas parallellt med att stimulera arbete och utbildning försvinner.

Tack, talman! Jag har haft samma debatt med ledamot Holmberg tidigare. Jag känner mycket väl till att man använder det i Sverige, det har fungerat väldigt bra där, men saken är den att man använder det på ett helt annat sätt. Då använder man det i en diskussion när lönerna eventuellt ska höjas och regeringen sade att om ni har moderata löneförhöjningar kan vi ge en skattesänkning så att ni får mera pengar i handen. Här gav ni bara en hundralapp åt samtliga, påverkade ingenting annat. Det användes på fel sätt. Man kan inte som ni citerar i er budgetmotion också, vilket jag har streckat under. Ni har fel argument där också. Vi fortsätter den debatten.

Tack, talman! Jag tycker att det är extra synd för vi har väldigt få verktyg som vi nyttjar när det gäller skattepolitiken. Det här är någonting som skulle kunna vara exklusivt för Åland, där vi verkligen drar nytta av de möjligheter vi har. Jag har sett framför mig hur detta system skulle kunna utvecklas i rätt riktning där laddningen skulle bli ännu mer. Där det verkligen skulle kunna göra stor skillnad. Sedan om någon väljer att lägga den extra pengen på en utlandsresa eller handla utanför Åland är upp till var och en ålännings frihet. Det är valfrihet. Jag tror att signalen att det ska löna sig att arbeta och utbilda sig är viktig, inte minst i dag. Det här betyder, så som landskapsregeringen nu väljer att göra, att ålänningarna beskattas med drygt en miljon euro mer under nästa år. Det tycker jag är en felaktig politik.

Tack, talman! Jag håller med om att det inte är lämpligt i det här läget att beskatta med en miljon mera. Då föreslår jag det här systemet istället, som kan tillföra till och med lite mera pengar. Så att vi får igång den konsumtion som behövs, men på ett annat sätt. Vi fortsätter debatten senare.

Tack, talman! Det här avdraget kommer bort nu. Skulle man göra så som ledamot Holmberg säger att man skulle ladda det mycket mer tror jag det skulle få effekt också. Såsom det nu har varit utformat så har det innehållit alltför många saker som inte har känts riktigt bra och rätt. Det här skulle vara en del av näringspolitiken, fast man hjälper folk också, att få folk att handla mera. Ledamoten sade här att man kommer att ta bort ungefär en miljon av konsumtionskraften. Hur gör man den bedömningen? Man kan inte sätta likhetstecken mellan det som man får i ett stöd och det som sedan konsumeras som jag ser det.

Tack, talman! Jag tror att det blev ett missförstånd. I och med att man tar bort det gamla avdraget så sänker man konsumtionen med en miljon. Mitt förslag är att lägga till två och en halv miljon. Det är konsumtion, så jag tror att det blev missförstånd.

Nu blev det ett missförstånd. Jag menar faktiskt den miljon som gällde det gamla avdraget som man nu tänker ta bort. Hade det avdraget varit kvar hade man haft en miljon till så att säga. Eftersom skattetrycket då hade det varit lägre om man säger så. Vi har en ambition att ha så låga skatter som bara är möjligt visserligen. Frågan är med den miljonen då, skulle det ändå ha gått ut i samhället? En miljon eller vilket belopp vi nu ska ta, exakt lika mycket som avdraget skulle ha varit.

Tack, talman! Spontant, ja. Det borde det ha gjort. Jag förstår inte riktigt.

Mer människor, och lite mindre betong!

Talman! Det låter som en slagkraftig dänga för dem som är missnöjda med den nuvarande regeringens budgetförslag. Som socialdemokrat är det lätt att sakna de långsiktiga satsningarna på att minska arbetslösheten och jag saknar särskilt satsningarna på de som redan är marginaliserade och utanför arbetsmarknaden.

Dagens arbetsmarknad är i ständig förändring och dessutom är väldigt kantstött av en pågående pandemi. Vi måste vända det till en arbetsmarknad där det är lätt att få jobb och där den som arbetar är trygg på jobbet. Vi måste säkra att det finns resurser att fånga upp och skydda dem som är i riskzonen. Vi måste jobba hårdare för inte tappa farten på jämställdhetsarbetet. Det är dags att starta elmotorn och ta ny fart mot jämställda löner. Det är dags att eliminera de hinder som försvårar för folk att förkovra och utbilda sig. Det är dags att stärka barns och ungas rättigheter och ge resurser till alla dem som fastnat i en ond spiral av motivationsbrist, tidshantering, missbruk, ångest och prokrastinering. Alla ålänningar är viktiga, både de som bott här i många generationer och de som är på väg att flytta hit. Alla människors lika värde är en välanvänt men behöver upprepas. Nu är det tid för gemenskap!

Talman! Vi har så mycket att uträtta, varje dag vaknar jag upp med en stark känsla av att tiden är alldeles för knapp. Som ledamot i opposition har man ständigt den växande oron över allt det här. Jag anser att det är vår uppgift här och nu att återupprätta tron på att politik kan förändra någonting. Nu om någonsin är det viktigt att vi sätter fokus på att skapa ett samhälle som verkligen hänger ihop. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Allt från att få rätt eftervård efter förlossningen, rätten till assistenter och diagnosutredningar i skolan till att någon tänker på arbetarna. De som arbetat i branscher som nu hotas av nedläggning eller pågående digitalisering och att de har en möjlighet till fortsatt försörjning. Kanske en möjlighet till en pension för den som jobbat länge och slitit ut kroppen, vad vet jag. Det är nu vi skall tänka hållbart och långsiktigt. Vårt största uppdrag är att vända hopplösheten till hoppfullhet. Ekonomin skall fortsättningsvis räcka till människorna. För att dra en parallell till idrotten: Maratonloppet har bara börjat, det är illa om sportdrycken är slut redan efter ett par hundra meter.

Talman! Igår höll jag ett anförande om en reform av vuxenstudiestödet på Åland för att utbildning skall bli en reell möjlighet genom krisen. Jag har också lämnat in en motion om skolresor för barn med två hem, hela året. Skolbusskorten som eleverna får för att ta sig till och från skolan gäller i dagsläget från den kommunen där barnet är skrivet i och på vissa tider. Kommungränser kan inte vara starkare än barnens rättigheter. Man hade önskat att barn med två hem på Åland inte hade uteslutits från kommunernas övriga barnverksamheter, men det här är nästa steg. Barns rättigheter kan inte var svagare än kommungränserna.

Talman! Jag motionerar också om att säkra ungdomspolisens arbete i samråd med polismyndigheten. Inför val är det lättvärvade röster att påstå sig stå upp för polisen. Det förvånar mig att Ålands polismyndighet inte får de nödvändiga resurser de äskar om för att täcka hela Åland, landsbygd och skärgård. Det kan väl inte vara meningen att man inrättar en ungdomspolis som enhet att den inte ska vara en långsiktig och pågående verksamhet. Jag motionerar också om jämställda löner, kvinnornas löner har i Finland minskat med 0.4 procentenheter.

Minns att mitt i pandemin till trots finns många stora strukturella hinder i vårt landskap som kräver fortsatta krafttag. Mer människor, och mindre betong!

Tack, talman! Mycket av det som ledamot Eckerman säger är jag benägen att hålla med om. Vi ska jobba för alla de här sakerna så gott det går och ta vara på alla goda förslag, se vad vi kan göra. Ändå får jag den känslan när jag lyssnar, inte bara till det här anförandet utan till många anföranden, att vi fokuserar väldigt lite på att skaffa pengarna för att kunna göra av med dem på det här sättet och på andra sätt. Vi borde fokusera jättemycket nu på arbetsplatserna, som nämndes, men förstås på företagen som ska kunna rekrytera folk. Där har vi en stor uppgift. Jag kan inte här nu stå och säga vilka uppgifter vi skall göra, men där borde vi alla ifrån alla partier vara med och se efter. Hur ska det åländska näringslivet kunna bära allt det vi vill göra?

Det är en viktig fråga du lyfter i sammanhanget. Jag, som är socialdemokrat och också är en arbetare, tycker att regeringens tidigare budgetar, tilläggsbudgetar och satsningar har fokuserat väldigt mycket på näringsliv, infrastrukturella satsningar och väldigt lite på människor. Det är också en tidigare moderat som faktiskt skrev till mig att det borde vara mera människor och mindre betong. Jag hoppas att det också går vidare till den borgerliga majoriteten. Det finns även bland dem era som tycker samma sak.

Tack, talman! Definitivt tycker många av oss på det sättet, att vi vill leva i en så kallad mjuk värld hellre än glas och betong. Visst är det så, människorna framför allt, men det måste ändå till resurser och åtgärder för att företagen ska kunna producera skatter, att man kan anställa folk som betalar skatter. Det är nämligen det som möjliggör allt det vi önskar. Det är bara det jag ville ha sagt.

Tack, talman! Visst är satsningarna på näringslivet och att man ska anställa folk väldigt viktigt i dagens samhälle, som alltid. Det finns också många medborgare i samhället som inte kan ta del av de här arbetsplatserna, som redan är väldigt marginaliserade och utanför, som överhuvudtaget, enligt mig, inte har blivit omnämnda här i debatten eller fått den hjälp och stöd de behöver. Man märker att i oroliga tider har folk förmågan att kanske vända sig till någonting mera destruktivt än vad de skulle ha gjort i vanliga fall. Vi har ett jättestort ansvar för alla ålänningar. Att alla ska kunna må bra och klara sig efter sin bästa förmåga.

Talman! Coronaviruset påverkar oss alla, fast på olika sätt, det har vi konstaterat flera gånger. Skulle landskapets budget ha en medicinsk diagnos så skulle det kanske inte vara Covid, antagligen skulle det vara anemi. För det ger en viss apati. Regeringen vet att det finns mycket att göra, men får en slags handlingsförlamning. En anemisk budget är inget att leka med.

Att få ekonomin på fötter är inget avundsvärt arbete för den nuvarande regeringen. Pandemin har verkligen visat på sambandet mellan ekonomi och hälsa, både på individuell och strukturell nivå. Hälso- eller pandemiläget påverkar vår ekonomi både på ett personligt plan men även i samhället som helhet, och tvärtom.

Visst finns det flera bra saker i budgeten, speciellt gillar jag barnstrategin. Men vi får inte glömma ungdomarna i det här arbetet, vi behöver en barn- och ungdomsstrategi. Jag hoppas man gör barn och ungdomar delaktiga i framtagandet på ett lämpligt sätt.

Regeringen skriver på flera ställen att man ska arbeta förebyggande i folkhälsofrågor, men jag saknar konkreta åtgärder. Jag har lyft det flera gånger, men igen, jag skulle gärna sett att regeringen tydligare skulle lyfta folkhälsofrågor. För vi behöver se på vilka effektiva hälsoinvesteringar som skulle minska vårdkonsumtionen mest. Jag skulle gärna se tydliga folkhälsomål med regelbunden uppföljning. För vi vet alla att det blir dyrt att spara in på det förebyggande arbetet. För att minska på utgifterna inom den offentliga sektorn, måste vi minska behovet av vård och omsorg, samtidigt som vi behöver effektivisera och rationalisera. Vi behöver en omställning. Vi behöver arbeta proaktivt med mera förebyggande vård och tidiga insatser även inom sjukvården. Idag vet vi mycket om både risk- och friskfaktorer, så det är bara att kavla upp ärmarna nu.

Jag inser att mina budgetmotioner innehåller en del barnmorskepolitik. Jag syftar på motionen om tillgång till fertilitetsbehandling, subventionerade preventivmedel samt strukturförändringen inom preventivmedelsmottagningen, men även förslaget att utöka åldersgrupperna i screeningprogrammet. Kanske man kan ana ett uns av dåligt samvete i min motion om ett uppströmsarbete för att förhindra läkemedelsrester i vattnet, kanske.

Mina motioner syftar även till att förbättra för gruppen äldre där jag önskar att regeringen skulle ta ledarskapet bland annat i demensfrågan, men även i andra, t.ex. I utvecklingen av välfärdsteknik. Inom äldreomsorgen finns även en gränsdragningsproblematik som inte bara beror på kommungränserna. Men för att ingen ska falla mellan stolarna behöver landskapsregeringen göra mera än att bara konstatera att gruppen äldre personer ökar, för det är ingen överraskning för någon.

Vi har i flera anföranden tidigare blivit uppmärksammade på kommunernas allt sämre ekonomi, så det tänker jag inte desto mera nämna. Just därför behöver vi se på äldreomsorgs organisationen, vilken som skulle vara den optimala hemvisten för att vårdkedjor kan fungera smidigt och resurser användas effektivt. Jag konstaterade att ledamot Gunell hade en liknande motion. Satsningar på trygghetsboenden ligger i tiden och skulle kunna förbättra mycket för gruppen äldre ålänningar. Detta sparar resurser när vård ges på rätt nivå.

Liberalerna har en motion om jämställdhetsarbete och jag vill betona att pandemin inte får göra att jämställdhetsarbetet avstannar. Det finns inget vaccin mot kvinnoförtryck. Eftersom elefanter måste sväljas i små delar har jag skrivit en motion om att vi behöver bli bättre på att upptäcka våldsutsatta i tandvården för alla, men med fokus på barn som tillsammans med kvinnor är de mest utsatta.

Eftersom applåder inte sätter mat på bordet ville jag i en motion påpeka behovet av ett löneutvecklingsprogram. När man gör de nedskärningar som landskapsregeringen har aviserat, behöver man tänka på att även göra könsspecifika konsekvensanalyser. Tack.

Tack, talman! Jag skulle först och främst vilja tydliggöra det här med barnstrategi. Definitionen av barn är upp till 18 års ålder. Där ingår också även familjepolitik.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd för den kommentaren. Jag vet att definitionen är så, och jag vet att ungdomar tycker inte om att bli kallade barn.

Tack, talman! Det var väldigt mycket i ledamot Söderlunds anförande. Bland annat lyfter du upp det här med tandvård och att upptäcka våld och andra missförhållanden. Tyvärr så handlar det ofta om att våga se, vilja veta och våga fråga. Det allra viktigaste när man har vågat fråga är också att veta vad man ska göra för någonting om man får svar på den här frågan. Det är inte bara våld som man kan se via tand- och munhälsa utan man ser även andra former av missförhållanden till exempel hos barn och ungdomar.

Tack, talman! Absolut, olika former av omsorgsvikt upptäcker tyvärr tandvården säkert ganska ofta, oftare än vad vi tror. Sedan instämmer jag med att man ska kunna hänvisa vidare. Jag ser KST som den nya räddaren, som vi alla ser som en ny räddare i många frågor. De har en gedigen uppgift.

Tack, talman! Tack ledamot Söderlund för ett bra och innehållsrikt anförande. Jag har inte riktigt hunnit titta på ledamot Söderlunds motioner i sin helhet för att budgetarbetet pågår, som sagt, dygnet runt nu i två dagar. Jag ser fram emot att läsa och sätta mig in i dem, de låter mycket bra.

Tack för de orden ledamot Eckerman. Jag visste faktiskt inte att det var så här intressant och roligt att skriva motioner. Det blir nog mera motionerande framöver. Det var intressant, man kan vara konstruktiv och man lär sig också mycket.

Det stämmer. Vi skämtade lite här i pausen att den enda motion vi får är att skriva motioner just nu. Motion är viktigt för hälsan och jag tänker också att det är viktigt att vi tar tillfället i akt och visar vad det är för skillnad på oppositionspolitik och regeringspolitik, så att väljarna vet vilken sida de kan rösta på vid nästa val.

Tack, talman! Jag tror det var 10 motioner som ledamot Söderlund har skrivit inom det som jag känner som mitt område. Det är intressant att sätta sig in i och se hur bland annat en barnmorska ser på hur vården fungerar just nu. Det är väldigt mycket inom den sektorn, men det är väl inget fel i det.

En sak som du lyfter upp i en av dina motioner så är screeningen. Där håller vi på att titta på och utreder nu vilka skrivningar som kan genomföras i ett tidigt skede för att upptäcka cancersjukdom. Vi tittar på om vi ska utöka mammografin, vi tittar på prostata screening, hud screening, livmoderhalsscreening och det är meningen att det ska bli en förordning. Något annat är inte ansvarsfullt. Det ska inte bero på vem som sitter vid regeringsmakten vilken screening du ska få.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson för de kommentarerna. Riktigt bra att ni tittar på screeningprogrammet. Det behöver ses på med många professioners ögon.

Sedan det första som minister Holmberg-Jansson var inne på, med min motionsinriktning eller vad vi ska kalla det, så tycker jag överlag att ni behöver bli bättre på att ta vara på initiativ som kommer från personalen. Personalen vet vad som behövs, vad som skulle kunna förbättras och effektiviseras. Var man kan spara pengar och inte, vilken inverkan det har och så.

Tack, talman! Då är det extra bra att vi fortsättningsvis följer den traditionen att även oppositionen sitter med i ÅHS-styrelse och har en ledamot där. Så att vi kan föra den här diskussionen där det ska föras för att sedan eventuellt föras upp till ministern för saker som behöver göras. Det är bra att Liberalerna också har en plats i styrelsen.

Ledamoten var också inne på det här med folkhälsostrategi. Det är precis det som vi ska ta fram, som tyvärr inte har hunnits med. Vi alla vill och vi är väldigt ivriga på att få göra det här, för det behövs. Jag är helt enig med ledamot Söderlund i det. Som sagt, vår landskapsläkare som är proffs på det här så har tyvärr inte hunnit med.

Tack, talman! Som kommentar till det här med folkhälsostrategin så kan vi väl säga som så att har vi inte sett den inom ett år så kommer det en motion om det. Jag förstår att han har fullt upp. Vi ser det på de här presskonferenserna varje vecka.

Det här som ministern lyfte att ni diskuterar i ÅHS-styrelse, att det är där diskussionerna ska föras håller jag med om. Man upplever lite på golvet att man kommer med initiativ, idéer och sådant, men det kommer aldrig så långt som till styrelsen. Titta gärna på vilka möjligheter man kan ha och ta där för personalen.

Tack, talman! Jag vill inte utge mig för att vara någon recensent men jag tycker att oppositionen har lämnat många bra motioner, så har också ledamoten Pernilla Söderlund gjort. Den som jag fastnar för är nummer 74 som tar upp demensproblematiken. Det är precis så som det sägs i motionen, att den här sjukdomen kan delvis förebyggas om man skulle ha en samlad strategi eller om man har ett kunskapsresurscenter. Jag kan inte svara på det nu, men jag vet att det är en viktig fråga. Vi ser inom åldringsvården att här har vi en av de största utmaningarna, hur vi ska klara av det här. Jag tycker att den här motionen är bra och jag hoppas att man i finans- och näringsutskottet tittar på den med helt oförstörda ögon.

Tack, talman! Jag är ingen budgetförfattare och det är svårt också att vara kritisk till sina egna motioner. Jag är ingen riktig motionsförfattare heller ännu, men jag tänker bli.

Just det med demensfrågan. Det finns demensriktlinjer som landskapsregeringen har gett ut för ett antal år sedan. Det gjordes en utvärdering för ungefär ett år sedan, någon gång i förra valrumban. Den är inte så lång, den är lättläst. Läs gärna den. Där kommer det tydligt fram att det saknas den här samordningen. Svårigheten med att samarbeta, höger hand vet inte vad vänster hand gör och så.

Det kan jag göra. Det jag glömde säga i min första replik är att den här frågan tas upp i budgeten. Jag vet att det rysligt är känsligt om det är i budgeten och om man motionerar om samma sak, men jag har inte funnit exakt de här formuleringarna. Allt man kan göra för att förebygga demenssjukdomen förhindrar personligt lidande, inte bara för den som drabbas av sjukdomen utan också för de närstående. Som jag sade i min första replik, jag hoppas att finans- och näringsutskottet har möjlighet och tid att titta på den här frågan, för den är viktig.

Tack, talman! Absolut, jag ska se till att finans- och näringsutskottet tittar ordentligt på den här frågan. Precis som ledamot Eriksson var inne på, det går inte helt att förebygga den här men det görs på 16 sätt i 16 olika kommuner så det blir lite olika kvalitet, om man säger så.

Tack, talman! Ledamoten Söderlund står på den planhalva inom Liberalerna som har många beröringspunkter med Socialdemokraterna. Vi har många liknande resonemang. Det som jag tror att vi nu efterlyser både ledamoten Söderlund och även jag i min motion är någon slags helhetsgrepp och framtidsspaning för äldreomsorgens organisering på Åland. Jag menar att det finns två vägar att gå. Den ena är att kommunerna fortsätter att ansvara för äldreomsorgen, som är ett av kommunernas kärnuppdrag, men de samordnas på något sätt. Det andra är att landskapet påtar sig mera uppgifter. Vilken av de här vägvalen ser ledamot Söderlund och Liberalerna som den mest framgångsrika eller möjliga?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för den frågan. Min motion är lite utformad som så att man behöver se på vilket som skulle vara det optimala sättet att organisera äldrevården. Fördelar och nackdelar med alla sätt man kan välja, vi har också KST som kanske skulle kunna vara möjligt. Jag skulle vilja säga att det beror lite på vad det är man vill uppnå som man får titta på. Vad är målet? Vilka vårdkedjor fungerar inte så bra idag, var behöver vi förbättra? Lite det kan sedan vara beroende på vad som skulle kunna bli det bästa.

Inte heller jag har någon stark uppfattning i vad som är bäst och det är kanske klokt med en utredning. Jag menar ändå att vi har en organisering i landskapet Åland där landskapet och lagtinget lagstiftar och utövar tillsyn, men vi är inte utförare av tjänsterna. Utan där kan kommunerna vara utförare av olika serviceuppdrag, förutom förstås då gymnasieskolan och ÅHS som vi har tagit till landskapets nivå. Jag tycker fortfarande att det är viktigt att den här äldreomsorgen handhas av kommunerna som är närmast medborgarna, men att det borde ske mer sammanhållet. Med gemensam planering och även förstås inom ramen för färre kommuner, eftersom kommunalförbund blir så svåra att hantera med 16 aktörer.

Tack, talman! Det får mig att komma ihåg när vi skrev socialvårdslagen som utgick från att det blir färre kommuner. Annars blir den väldigt svårarbetad, och där är vi nu.

Annars väldigt intressanta och bra synpunkter. Gör man det här arbetet i samarbete med de aktörer som närmare känner den här klientgruppen än jag och ledamot Gunell så tror jag absolut man hittar en riktigt bra, optimal lösning med individen i centrum.

Talman! EU:s återhämtningsfond behandlas i ett kort stycke i budgeten för 2021. En nationell plan måste skickas till EU för godkännande och sökandet från fonden skall ske före den 30.4.2021. Ålands andel av Finlands del är ca. 12 miljoner €. Det brådskar om vi skall hinna involvera hela det åländska samhället och näringslivet för att skapa ett så bra återhämtningsprogram som möjligt för hela Åland. Ålands reform- och investeringsprojekt är under arbete och kommer senare som ett meddelande till lagtinget senare i år, skriver landskapsregeringen i budgeten.

Aktiviteterna på den finländska sidan i den här frågan, och i synnerhet i Österbotten, har varit och är mycket stor. Med energi och kreativitet har man tagit fram återhämtningsprojektet och det skapar optimistiska tankar under pandemin. Många nya intressanta projekt med mycket nytänk. Allt kommer inte att genomföras i nuläget men det skapar förutsättningar för framtida satsningar, för nya gröna tekniska lösningar. Österbottningarna är verkligen i framkanten på att ta sig an de nya utmaningar som miljö och klimatmålen kräver. Det är just sådana lösningar som EU nu kräver för att man skall kunna ta del av fondens medel.

Jag förutsätter att det åländska reform-och investeringsprojekt riktar sig mot det åländska näringslivet skulle kunna vara en bra injektion i samhället och näringslivet. Inte bara penningmässigt utan bra för kreativitet och innovation. Att inte EU: fondmedlen fastnar i förvaltningens investeringar och förnyelse. Jag uppmanar finans- och näringsutskottet att ta en titt på inriktningen och tidtabell av reform-och investeringsprojekt för det är ont om tid. Det brådskar. Tack.

Tack, talman! Det här är mycket angeläget och det är lite besvärande att vi är så sena här på Åland. Vi har redan sett marscherna från Österbotten i, tror jag, två omgångar till Helsingfors, som ledamoten Salmén säger, med innovativa satsningar. Man vill vara först på banan, man vill vara en tillväxtregion som man är i Finland. Vilka projekt anser ledamot Salmén att ska finnas på den här listan?

Talman! Det är klart att det ska vara gröna så kallade tekniska lösningar, som det kanske inte finns väldigt mycket av på Åland men det gäller att få igång arbetet med regelverket för den här satsningen. Vi ålänningar brukar vara bra på att hitta på nya projekt så vi kan väl för en gångs skull apa efter österbottningarna. De brukar titta på hur vi gör men det finns väldigt mycket tekniska lösningar som skulle gå att få in i det här programmet. Nu kan inte jag gå in på regelverket för det vet jag inte om landskapet har riktigt klart för sig ännu.

Vad jag har förstått så är det väl grön omställning och digitalisering som är hela fondens inriktning. Så är det inom de ramar som också Åland ska komma med förslag till innovationer och nya satsningar. Menar ledamoten Salmén att man fortfarande inte vet vilka projekt man vill ha på den här listan och att man heller inte har sökt diskussionerna med näringslivet?

Talman! Det har väl varit lite dålig start här på Åland tack vare att vi väldigt sent kom in i det här programmet och fick tillgång till de här pengarna. Så det har jag lite förståelse för, tack vare att man fick grönt ljus från Helsingfors från början.

Tack, talman! Tack ledamot Salmén för att ni lyfter den här viktiga frågan. Jag hade faktiskt tänkt ta upp den senare eftersom inte någon har nämnt det. Jag har själv talat om att vi behöver stimulans i Ålands ekonomi, men siffrorna har kommit efter det att budgeten lagts har jag förstått. De här 12 miljonerna som ni sade. Det är frågan om, som ni nämnde, miljösatsningar men det är helt enkelt konkret för tillväxt, alltså återhämtning som man kallar. Det och det vi behöver på Åland så det är väldigt bra. Sedan vilka projekt det är spelar inte så stor roll. Det är mycket pengar och det är bra för Åland just nu.

Talman! Jag håller helt med. Det är väldigt lite skrivet i budgetförslaget, men det har jag förståelse för när inte de här 12 miljonerna vara klara riktigt före. Bara att få möjlighet till att få tag i de här pengarna skapar mycket kreativitet bland företagarna. Jag hoppas att det blir samma effekt som det har blivit i Österbotten, att man jobbar tillsammans, olika inriktningar och skapar nya förutsättningar. Det kanske till och med kan skapa arbetstillfällen senare, efter pandemin. Det är, som ledamot Toivonen sade, viktigast att de här pengarna sprids ut.

Tack, talman! Tack ledamot Salmén, det är en väldigt viktig fråga som ledamoten lyfter. Jag har väl levt i tron att det här är något som är långt gått i röret redan, men enligt ledamot Salmén är man kanske inte riktigt där ännu. Det är väl något vi får titta på i finans- och näringsutskottet. Helt klart är att de här är 12 miljoner euro där varenda cent ska hamna ut över Åland och arbeta. Absolut, men det är bra att ledamot Salmén tar upp det här.

Talman! Hur långt det är i röret vet jag faktiskt inte, men det kanske vi får reda på i nästa replik. För min del förstår jag att alla jobbar så mycket de kan för att få hem de här 12 miljonerna. Det tror jag att kanske är det minsta problemet. Det är att få igång de här projekten som är det viktiga.

Tack, talman! Beloppen som ledamot Salmén nämnde stämmer, men som vanligt så blev Åland väldigt sent inkopplat i det här projektet. Man hade inte riktigt tänkt på oss. Av en slump kom vi underfund med att det här var på gång och efter det har det varit ett febrilt arbete. Europeiska kommissionen har sju flaggskeppsområden. Det är utväxling, renovering, laddning, tankning, uppkoppling, modernisering, expandering, omskolning och kompetensutveckling, där söker vi fram nu. Vi har en mängd olika projekt på gång, OVF-baserat energisystem, fossilfria fordon, digitalisering av Högskolan på Åland, resiliens genom god vattenkvalitet, resiliens genom gröna korridorer, modernisering, effektivisering och digitalisering av offentlig förvaltning som vi jobbar inom (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag måste väl replikera annars får vi väl inte slutet på den där listan. Jag bara väntar tills vi kommer till det gröna med kolbindning, så jag inväntar nästa replik.

Tack, talman! Det finns en mängd olika projekt och där håller vi nu på och kokar ner det till ett fåtal. Man kan inte skicka en julklappslista utan det måste vara de som vi tror att har de bästa förutsättningarna att vara lyckosamma på Åland och som har de bästa förutsättningarna att fungera i det här systemet. Det handlar, som sagt, om 12,5 miljoner euro så det är mycket pengar och vi ska försöka ta till vara på varenda cent.

Tack, talman! Jag får tacka för informationen och hoppas att vi kan återkomma till det här när det blir lite klarare.

Herr talman! Tack för det. Igår hade jag förberett ett ganska långt anförande, min vana trogen. Tiden räckte givetvis inte till, så den här gången har jag inte förberett något alls. Tänkte att jag kan anpassa mig till tiden. Däremot kan jag hälsa från skärgårdsnämnden, kommer just därifrån. Har haft ett 4-timmars möte att diskutera utmaningar och möjligheter. Kanske mer än utmaningar i skärgården. Det känns väldigt positivt att komma från det mötet och då kan jag också säga att som ni märker i den här budgeten så ökar vi, kanske blott dock en liten ökning, till skärgårdsnämnden och satsningar i skärgården på 10.000 euro från 40.000 till 50.000. Vi kommer att kunna göra mycket med små medel, det är det som kännetecknar skärgården i mycket.

Herr talman, jag tänkte försöka ta och presentera en del från näringsavdelningens område och jag kommer att begära ett anförande till för jag inser att min tid inte kommer att räcka den här gången heller. Näringsavdelningens budget, den är oftast ganska statisk. Den förändras inte så mycket år från år, utan det kommer några småsaker till och några moment höjs, några minskas och det är ganska normalt. Ganska enligt konstens alla regler som vi har kört de senaste decennierna. Är det bra eller dåligt kan man väl fråga, satsar man på rätt saker? Framför allt så skulle jag vilja säga att vad vi har och sättet vi jobbar på näringsavdelningen, det är ett väldigt agilt sätt. Vi ser ju bara det här året har vi kommit med flera tilläggsbudgetar, som beroende på vad situationen har krävt så har vi anpassat oss till den. Ganska snabbt både kommit med äskanden, stora sådana. Pratar vi likviditetslånen och likviditetsstöden så är det väldigt mycket pengar som vi har hanterat det här året och kommer att kunna fortsätta hantera som ni ser i den här budgeten nästa år. Vi förlängde likviditetslånet och stödet att kunna ansökas om till sista maj nästa år. Vi har ju redan hittills kanaliserat ut ett antal miljoner i hjälp under coronakrisens efterföljningar till det åländska näringslivet. Det har varit oerhört väsentligt det vi har gjort och jag är väldigt glad över att vi har varit så agila som vi har varit den senaste tiden. Det har gjort att om vi är ärliga och tittar på antalet konkurser så kan vi inte egentligen hänföra en enda konkurs i landskapet Åland de senaste nio månaderna till effekten av vad Covid-19 har orsakat. Många företag har givetvis haft det väldigt tufft. Många har tappat oerhört mycket i omsättning. Många har fått ställa om, ställa in vissa saker och anpassa sig till den konstiga nya verklighet vi just nu befinner oss i och hoppas att vi snart är på väg ut ur. Vi har också satsat väldigt mycket på sysselsättningsbefrämjande åtgärder och arbetsmarknadsstöd. Det vet ni också i det här lagtinget, ni har både varit med och beviljat pengar och förändrat lagar som har gjort det möjligt. Det här kan vara de två huvudsakliga ingredienserna som har gjort att landskapsregeringen har hanterat coronapandemin ur ett företags perspektiv och mänskligt perspektiv gällande arbetsplatser på ett optimalt sätt. Finns inte mycket man kunde ha gjort mycket bättre. Det har också gjort att vi haft en väldigt bra dialog med arbets- och näringsministeriet under hela den här processen. Till och med så bra dialog att näringsministern besökte Åland under ett dygn. Dialogen var så bra, diskuterade både finsk politisk problematik och åländska utmaningar. Det gjordes till och med naket i en bastu på Rödhamn, så bra var dialogen. Många gånger så är det faktiskt ett bra sätt att lära känna varandra på, också i en tid när coronapandemin härjar. Det går att träffas på fysisk distans även i en stor bastu.

Vad jag vill säga också här är som den här budgeten också visar väldigt mycket, är att EU-fonderna som vi hanterar och är det ramverket som vi kan verka väldigt mycket inom. Det är mycket pengar det handlar om under en sju års period. Vi avslutar snart det program som har pågått i snart sju år. Går in i en övergångsfas för att sätta igång nästa programperiod. Totalt sett kan man säga att de kommande sju åren ökar EU medlen och den nationella finansierings delen med ungefär 10 miljoner euro. Vi kommer att ha en hel del pengar i så kallade återhämtningspengar, inte att tro att det är samma sak som faciliteterna för återhämtning och resiliens, det är någonting annat. Återhämtningspengar inom ERUF inom ESF och inom LBU, som vi kommer att kunna använda under 21 och 22. Det här finns då förstås för oss väldigt mycket att kunna göra olika projekt som behövs just i den tid vi är i. Bara som att nämna, kan jag säga med diskussioner med skärgårdsnämnden så kommer det upp förslag om en ringväg som ska kunna göra stor skillnad för turismen på Åland. Det är någonting som vi inte har tagit upp i den här budgeten, men som jag ser att det här är någonting som vi kommer att kunna jobba med under nästa år. Tack vare att vi har det ramverk vi har på näringsavdelningen så kommer ett sådant arbete kunna sättas igång, också jobba mycket vidare med inflyttning inte bara till skärgården utan också till Åland. Det är någonting som vi vill sätta stort fokus på för attraktionskraften av Åland.

Jag försökte lyfta i mitt huvudanförande i går framtidsfaktorerna som vi har och som vi ska vara stolta över. Det är någonting som gör att människor vill flytta hit. De vill leva och bo och uppfylla sina drömmar här. Det är också någonting jag önskar att den här salen ska diskutera mycket mer och lyfta upp det positiva, det framgångsrika. Det som är bra på den här ön, i stället för att leta efter det som är dåligt. Vilket jag tycker tyvärr att den här debatten har fokuserats ganska mycket kring. Attraktionskraft enheten är en central punkt i den näringspolitik som undertecknad och landskapsregeringen vill driva. Vi kommer att stärka bilden och äga bilden av Åland, inte bara som en fantastisk ort att besöka och turista i, utan också alltså skapa sitt liv och sin dröm i. Vi kommer att förflytta en del personer och modeller in i det här huset och ta fasta väldigt mycket också på att vi firar Ålands 100-årsjubileum de kommande två somrarna. Men som ni märker har jag inte ens fått börja prata om digitalisering och (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack till ett energiskt tal från näringsministerns sida. Han hann inte komma in på de områden som jag ville diskutera. Men om vi nu tar det här som han nämnde i det här anförandet, ringvägen, skärgårdens ringväg, vilket jag tycker är en mycket bra sak, som Åland tidigare har varit med och också velat att den här åboländska ringvägen kan byggas ut till Åland. Med tanke på den motion som jag har lagt kring upprustningen av hamnområdena så passar den ju väldigt bra in med den här ringvägen. Som landskapsfärjorna som en introduktionsport till det åländska samhället och den åländska skärgården. Hur ser ministern på den här motionen kring att lyfta inte bara hamnar och broar utan hamn områdena?

Talman! Jag tycker att det är en intressant motion faktiskt och det finns mycket i den. Jag tror att hela konceptet ringvägen är större än bara hamnar och hamnområden och det är givetvis en del i den stora helheten. Så det finns ingen konflikt i att förverkliga en sådan motion eller göra det bästa man kan i de områden man har med de befintliga medel som finns. Jag vill däremot lyfta det projekt som förra näringsministern och Camilla Gunell drev igenom via Ålands Utvecklings Ab som ett väldigt positivt projekt som har gjort stor skillnad för väldigt många små hamnar ute i skärgården. Det är då projektet Smart Marina som avslutas i april - maj nästa år. Det kommer vi att värna väldigt mycket förstås och jag tror att det också är en guldklimp i den blivande ringvägen som har otroligt stor potential och som fyller just de här kriterierna med närturism, vandringsleder, frisbee golf och med utomhus aktiviteter på (… taltiden slut).

Det är faktiskt lite med anledning av det arbete som har gjorts inom Smart Marina. För man har sett vilken ansiktslyftning det har inneburit och hur mycket intressantare och fint är att få komma till Åländska hamnar, när den här förändringen har skett. Då blir lite de här landskapets hamnområden sedan i kontrast till de här fina gästhamnarna. Det skulle vara att matcha upp det till gästhamnarna och sedan hoppas jag att minister Karlström i nästa anförande talar lite mera om framtiden. Till exempel det som har varit Utvecklings Ab. Vad kommer sedan? Kommer det att lagstiftas om det? Kan det finnas en fortsättning på Smart Marina projektet?

Herr talman! Jag kommer återkomma med flera anföranden idag och imorgon, i alla fall, för jag märker att jag har hur mycket som helst att prata om. Hur många områden som helst, lite som vissa ledamöter i den här salen. Gällande investeringarna i hamnarna så kan jag väl säga det som infrastrukturministern brukar säga, att vi har förutom en digitaliseringsskuld så har vi också en infrastrukturskuld. Det handlar inte bara om färjor och broar som håller på att förändras utan det finns givetvis mycket att göra i hamnområden och infrastrukturen kring det. Det här är någonting som i samarbete med infrastrukturavdelningen och med den övriga infrastruktur som behöver se till att hållas i väl skick på Åland. Allt från cykelvägar till vanliga landskapsvägar är någonting som vi kommer att behöva ta hand om de kommande åren och jag tror också att de investeringar vi ska göra de kommande åren ska vi gärna ta nu, inte skjuta fram så mycket som möjligt. Utan vi skall göra grejer nu.

Tack talman! Tack minister Karlström. Beröm för en gångs skull, jag tycker att attraktionskraftsenhet och Ålands innovationscenter det är två jätte fräscha inslag. De bygger precis på det som Liberalerna har haft som motto ganska länge, alltså att man bygger ihop strukturer där man får starka trådar där man liksom samordnar synergier mot ett gemensamt mål fast man jobbar med olika saker så har alla ändå ett gemensamt mål. Jag ska återkomma i ett anförande kring detta, hur jag ser på det med. Det är mycket bra, det som man kan komplettera tycker jag är sådana saker med är att man har tydliga målsättningar. Det är ju någonting som kom fram i de här tillväxtarbetsgrupperna i somras. Vi ska ha fler besökare än Gotland och Åland ska bestå av 40.000 ålänningar år 2030. Då sätter man också så att säga krav på allting. En fråga som jag har: Fiskodlingen. Ministern han har varit på skärgårdsnämndsmöte och fiskodling är en fråga kanske någon gång berörs där. Det är en ödesfråga för skärgården, speciellt. Hur ser närings (… taltiden slut).

Herr talman! Då går jag rakt på sak på det sista. Fiskodlingen är en framtidsbransch. Jag är en varm förespråkare av fiskodling både till land och också på ett klimatsmart sätt till havs. Det finns oerhört stor potential för den åländska fiskodlingen att värna om god kvalitetsmat till hela finska och svenska befolkningen. Mat som kan framställas här på ett smart och effektivt sätt och fortsätta den utveckling som fiskodlarna på Åland har hållit på med under en lång tid. Jag ser väldigt stora möjligheter för fiskodlingen på Åland om jag skall vara riktigt ärlig. Särskilt i kombination med den landbaserade odling som finns i Eckerö just nu, så finns det redan flera intressanta initiativ på gång. Det ska jag låta de tala om själva när de är beredda att göra det men det är en framtidsbransch utan dess like.

Tack, talman! Det blir beröm igen. Jag måste säga att jag blev lite nedstämd igår när jag frågade kring fiskodling, av andra ledamöter och ministrar. Det här var klara besked och det är det som den åländska fiskodlingsindustrin har efterfrågat. Det har ju varit ett vägskäl som de befinner sig i, utveckling eller nedläggning. Så det här var strålande besked från näringsministern.

Tack, talman! Jag ska också säga att det finns ett strålande bra samarbete mellan utvecklingsminister Alfons Röblom och näringsminister Karlström gällande just fiskodlingen. Vi kommer in med lite olika synvinklar och med lite olika ambitioner och olika mål på den här vägen. Men genom att man tittar på den här saken ur flera olika perspektiv så kan man komma fram med någonting bra tillsammans. Undertecknad är en stark förespråkare av fiskodlingen på Åland och jag vet att även utvecklingsminister Röblom är det. Han vill att det ska göras på ett hållbart sätt och jag håller helt med. Vi kan inte hålla på och göra saker ohållbara. Så rätt väg framåt på ett hållbart sätt så kommer fiskodlingsbranschen på Åland ha en strålande framtid till mötes.

Tack talman! Tack minister Karlström. Jag vill också ge beröm faktiskt. Jag tycker att det var ett bra anförande det lyfte många viktiga saker. Sen var det någonting jag egentligen skulle svara på, men jag läste nyheterna att man hade godkänt höjd klumpsumma, så att jag tappade helt bort mig av glädje. Det är också något bra.

Jag tar varenda möjlighet att prata nu talman, när det är så länge mellan tillfällen. Jag hoppas att vi kommer att kunna ta flera diskussioner och debatter ledamot Jessy Eckerman och jag, under de kommande anförandena. Jag vill bland annat prata om stöden till småföretagare som har varit ganska i ropet den sista tiden och det är kanske många som undrar vad som är på gång. Vi har jobbat hårt från näringsavdelningens sida på att hitta lösningar som inte bara är lägliga utan också lagliga. Det kommer jag att återkomma till. Sen vet jag att vi har mycket som vi vill prata om gällande arbetsmarknaden så småningom, men vi tar väl det i nästa anförande då så slipper talmannen peka finger åt oss och säga att vi gått utanför replikskiftets riktlinjer.

Tack! Absolut är stöd till småföretagare behjärtansvärt och mycket viktigt i dagens samhälle. Men jag lämnade också in en motion om att utöka vuxenstudiestödet och se över gränserna och möjligheterna till det. Jag hoppas att något som näringsministern och alla i regeringen tar till sig, för att vi ligger långt efter. Alla vill inte bli entreprenörer. Alla vill inte bli företagare. Många är hemskt nöjda och stolta över att jobba till exempel inom servicebranschen och trivs bra med det och trivs bra med att vara anställda.

Jag vet, herr talman, att det där inte hörde till mitt huvudanförande. Så jag kan så jag kan väl ta den diskussionen när vi kommer i nästa runda. Jag vet också att gällande studiestödet så kommer ledamot Hambrudd att ta upp det och det finns en hel del variationer att se på. Vi har det inte så dåligt vuxenstudiestödsmässigt på Åland heller, jämfört med våra grannregioner. Det kan vi återkomma till.

Tack, herr talman! Minister Karlström kom in på det här i replikskiftet kring förvaltningssamarbetet mellan minister Röblom, miljöbyrån och näringsavdelningen. Tror minister Karlström att det finns möjligheter för utveckling av det här samarbetet ytterligare och formalisering av det? Jag har bland annat en budgetmotion som handlar om att formalisera förvaltningssamarbete inom viltvårdsfrågor. Finns det några möjligheter eller finns det konkreta tankar kring det som skulle kunna utvecklas under de här åren?

Som talmannen säkert skulle påpeka så hann jag inte prata något om det heller i mitt anförande. Men redan nu så arbetar man väldigt nära både jaktförvaltningen och miljöförvaltningen. Senaste exemplet var ju med ejdern och örnen som jag tyckte det var ett exemplariskt samarbete mellan de två olika avdelningarna i landskapsregeringen. Det är någonting som vi ser att är vägen framåt, ska vi nå någonstans om det gäller fiskodling eller viltvård eller skyddsjakt eller vad det än må tänkas vara där man kanske har olika synvinklar och ingångsvärden. Sätter man sig ner runt ett bord tillsammans och försöker lösa de problemen och är ärliga mot varandra och de utmaningar man har och att de synvinklar man kommer in med så går det att lösa saker och ting. Det tycker jag att bland annat jaktvårdsenheten och miljöbyrån har visat när det gäller exempelvis ejdern och örnen.

Tack så mycket. En fråga som du tog upp i ditt anförande som handlade om attraktionskraft och hur vi får människor till Åland. Snarare med tanke på det som Liberalerna framfört, att göra Åland mer attraktivt för företag och hur vi i framtiden ska kunna få in mer kapital till Åland utifrån. Hur ser näringsministern på de satsningarna? Finns det tankar som är kring den saken?

Det här är, herr talman, ett område som jag tror är helt avgörande för Ålands framtid, inte partiet utan, den här fantastiska ön vi lever på. Det är att vi får människor och företag att flytta hit och starta sina företag, komma hit och börja förverkliga sina drömmar. Ett sätt att underlätta för det är givetvis att liberalisera, när jag pratar med ledamoten Påvals, näringsrätten. Att göra det smidigare och enklare för företag att både flytta hit och verka här. Det vet jag att man jobbar på i den parlamentariska gruppen och den mellanrapport jag har fått så känns det som att man går i rätt riktning som jag vill se det. Det är ett sätt att öka attraktionskraften på Åland. Det finns många andra sätt men det är oerhört viktigt att den positiva trend som jag trodde att kanske skulle avta med coronans infart på vårt landskap och i vår värld att flyttningsrörelsen skulle minska till Åland. Så verkar inte fallet vara. Fler har fått upp ögonen för den här fantastiska ön.

Tack talman! Tack Fredrik Karlström. Jag vill också ge näringsministern beröm. Jag tycker det här året att jobba så här agilt och fått ut de här arbetslöshetsstöden med högskolepraktik och så vidare till ungdomar har varit fantastiskt. När vi nu ska försöka fortsätta vara lite positiva, som den här budgeten innehåller så vill jag lyfta fram Leader Åland också som fick pris i år. Av 55 olika Leader områden så blev Åland bäst. En Leader pärla där man lyft in miljö och klimatåtgärder inom Leader. Så det här är ju också ett jättebra sätt hur man med små medel kan jobba innovativt på Åland och där vi faktiskt har varit föregångare. Att Leader stöden nu finns med även under en övergångsperiod är super bra. Det är pengar som gör skillnad.

Nej jag håller helt med. Det Leader har gjort de senaste åren har varit fantastiskt. Det var mycket kritik för en 7-8 år sedan när jag inledde arbetet med ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram. Där vi också valde att gå ifrån att kanske satsa mer på jakt bodar och sådant som man hade sysslat med tidigare, till att satsa på just sådant som berör många och som gör skillnad för många som gör skillnad för naturen och miljön för många, som Leader har gjort nu. Därför var en av de första frågorna som kom på mitt bord i början av det här året, kommer Leader att försvinna? För det fanns en sådan antydan i den förra regeringen. Jag vet inte varifrån det kom från, men att det inte skulle finnas med i det kommande programmet. Jag tog definitivt beslut om att Leader i den modell som man jobbar på nu ska man fortsätta med. Det är ett bra sätt och vi får mycket valuta för pengarna genom just den Leader organisation som just nu existerar.

Tack, talman! Tack Fredrik Karlström. Det gör mig glad att höra att du också har en positiv inställning till Leaderstöden. Jag tror verkligen det här är något vi ska tänka och hur man kan arbeta med miljö och klimat just för att få ut de här pengarna i samhället. Det engagerar så himla många underifrån och här hittar vi också olika innovativa projekt som vi kan göra och använda de här medlen. Jag också fullt supportar Leader även i nästa program period.

Jag vill också säga, herr talman. Det handlar väldigt mycket om vad Leader har gjort de senaste åren som också gör att jag ställer mig bakom och försvarar dem och säger att det här är rätt sätt att jobba vidare på. Organisationen fungerar, styrelsen som de har fungerar, de olika delar som de har delat upp verksamheten i fungerar. Man får väldigt många frivilliga som gör insatser och skapar ett extra värde i det åländska samhället för en relativt liten peng. För mig har det inte ens varit en diskussion. Med det jag har sett som har gjorts och med det som det har kostat, så har det varit väl valuta för de åländska skattebetalarna att satsa på just det området. Det hade kanske inte varit det om det hade varit för 7 - 8 år sedan, då ansåg jag att vi inte riktigt fick valuta för de pengarna.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Som en väg mot kommunreformen, det vill säga som en alternativ kommunreform, måste vi börja titta på andra modeller för att uppnå samma resultat. Vi kanske ska ha ett KST som innehåller äldreomsorgen som är landskapsstyrt. Vi kanske ska ha grundskolan under landskapsregeringen. Vi ska kanske bolagisera fastighetsverket. En av motionerna som jag tänker ta upp just nu är just den bolagisering av fastighetsverket som på sikt kunde hantera alla offentliga fastigheter på Åland. Det skulle vara ett sätt att skapa balans i vår offentliga ekonomi. Ett bolagiserat fastighetsverk kunde på sikt hantera som sagt det offentliga fastighetsbeståndet för hela Åland. Det skulle skapa samordningar, synergier och en ännu större spetskompetens för det offentliga fastighetsbeståndet och framtida investeringar. En bolagisering kunde även möjliggöra en förskjutning från offentlig till privat ägande. Något som i sig skulle stimulera entreprenörskap och förbättra möjligheterna till ett starkare näringsliv. Det kanske också skulle ge en starkare struktur i sig med att utförsäljning av markområden, fastigheter som inte har så hög nyttjandegrad eller har så stort behov av att vara i offentligt ägo, skulle i sig kunna generera en intäkt. Speciellt under tuffa ekonomiska tider och som också skulle renodla det bolagiserade fastighetsverkets innehåll. Det är en motion som jag hoppas vi kan titta närmare på och kanske få en början på i finans- och näringsutskottet. Återigen, en annan motion som hanterar driftsprivatiseringar. Det hade vi redan i september och flera av de möjliga konkurrensutsatta verksamheterna har varit i budgetmotioner under många år. Det är vägunderhåll, Guttorp vi har också lagt till motorfordonsbyrån. Här kan man läsa i landskapsregeringens budgetförslag att det finns strävan mot någon form av driftsprivatisering av motorfordonsbyrån. Där, vad jag förstått, större arbetsfordon kan besiktigas via andra vägar än via motorfordonsbyrån. Det är någonting som jag tycker att man här i januari när landskapsregeringen börjar sitt nya arbete med att hitta möjligheter till att få budgeten i balans, även kan faktiskt titta på driftsprivatiseringar. Det är något som det har pratats om i många mandatperioder. Det borde inte kräva så lång tid, så lång implementering före man också kan se effekterna av det.

Från stort till smått, sportfisket. Sportfisket må vara säkert en av Ålands absolut största, under normala betingelser, turistmagnet under en period när våra turist företagare behöver besökare som mest. Här kan jag tycka att sportfiskets samhällsekonomiska effekt är väldigt stor. Jag tycker att det kunde räknas in i den blå ekonomin på sitt sätt, för de är i behov av ett fungerande fiskebestånd, av ett fungerande fiskekortssystem etcetera. Jag tror mig veta att det skulle finnas stor utvecklingspotential om sportfiske skulle kunna komma in som en del under fiskeribyrån. Jag tror att det skulle finnas stora vinster i att få in sportfiske. Det är ändå ett område, en sysselsättning som dels skapar sysselsättning men som också är en av våra största fritidsverksamheter. De ideella krafterna är enorma. Under svåra ekonomiska tider så är de ideella krafterna guld värda, även då.

En fråga jag hade tidigare under hösten, en väldigt bra lagstiftning från landskapsregeringen, då gällde det affärstidslag. Det kom upp, från övriga ledamöter, att det skulle kunna finnas möjlighet att även titta på motsvarande lagstiftningsförändring när det gäller jakt. Varför ska det finnas röda dagar för jakt under ett år? Det tycker inte jag, eller vi. Vi ser gärna att den lagstiftningen moderniseras. Det finns säkert det en bred konsensus kring. När det gäller arbetslinjen, vad jag har förstått eller vad vi har förstått så för att kunna ta del av de SFI-kurser som äger rum via Medis så behöver man vara inskriven via AMS. Det tycker vi är lite dumt. Det ska inte vara en begränsning i om man har ett arbete. Tvärtom det ska vara ett plus i kanten. Du ska kunna få gå på en kurs på kvällstid även fast du har ett jobb, som man förhoppningsvis har så fort som möjligt. Man kommer till Åland även fast man inte kan språket. Det känns som en modernisering. Det kom upp igår, men jag vill lyfta det en gång till. Jag sätter små frågetecken kring transportstödet. I alla fall i dessa ekonomiska tider, det är 500.000 euro. Jag tycker att man ska fortsätta i stället med den stärkning av det egna kapitalet i kraftnät Åland. Det har varit och är ännu under nästa år 800.000 euro. Jag tycker att de 500.000 euro som man lägger på transportstöd i stället ska reserveras för att kunna ha den stärkning, i princip på samma nivå ytterligare två år, till 2023. Det ska vara en stärkning som skulle gynna i princip hela Åland och hela det åländska näringslivet. Just elbiten är någonting som har kommit fram väldigt tydligt, när vi har pratat om att stärka den åländska konkurrenskraften (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Noterar att jag kanske lyckades med mitt anförande idag. För nu tycker jag att ledamot Holmberg börjar vackla i kommun sammanslagningsfrågan och tittar på alternativa lösningar. Det gläder mig. Vi hittar säkert en samsyn där också. Det som jag tyckte var kanske ännu mer intressant är diskussionen om driftsprivatisering och bolagisering. Det är oerhört intressant det finns ingenting som per automatik något bättre och billigare för att man bolagiserar eller driftsprivatiserar. Man bör titta på det, där det går och där man kan se någon typ av möjlighet och inbesparing. Däremot tycker jag att fastighetsverket genomgått den typ av bolagisering redan. Man har de facto sålt både fastigheter och markområden och kommer förhoppningsvis göra så. Det är inget självändamål att äga fastigheter och markområden man inte har någon nytta av. Så jag förstår inte riktigt vad man skulle lägga för tid och energi och pengar och bolagisera mer (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Höglund. En bolagisering enligt mig så skulle en bolagisering av fastighetsverket möjliggöra på ett enklare sätt att man på sikt skulle kunna plocka in även kommunernas fastigheter, alltså de offentliga verksamheter som man önskar vara med, på ett enklare sätt än vad man har idag. På det sättet tycker jag att det är ett alternativ till en kommunreform. Det är en stor bit offentlig verksamhet är just fastighetsskötseln. Det skulle också kunna bli mer renodlat med att man också avyttrar de markområden, speciellt kanske markområden, man har avyttrat rätt många fastigheter de senaste åren. Jag tror att det är en avyttringstakt som måste pågå, det måste vara ett tempo i den. Så jag tror att det finns all orsak till att titta närmare på hur man ska kunna få in hela det offentliga Ålands fastigheter i ett bolag som på sikt också, det finns ingenting som säger att (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag förstår att tanken var att man skulle ha ett bolag som sedan skulle leda till att man hade en större del av det offentliga Åland med i den här bolagiseringsfrågan, men det är inte enkelt. Vilka fastigheter ska vara med, kan kommunerna själva välja? Kan man föra över fastigheter som man vill bli av med? Kommunerna äger fastigheter som man jättegärna i princip skulle kunna skänka bort. Är det så att det finns ett bolag som tar emot den här fastigheten så är det jättebra. Andra fastigheter man kanske vill bli av med för att på något sätt få in cash i kommunen och betala en hyra ställe. Där kommer ett hyresavtal och där kommer det en intern ränta eller räntesättning, för att ett bolag ska göra ett positivt resultat. Det här är nog en jätte stor fråga. Hur intressant den än är, kanske det inte är den absolut viktigaste frågan.

Tack, talman! Det är en jättestor fråga och man behöver inte ta alla steg samtidigt. Ser vi hur fastighetsverket är upplagt idag med hur intern hyressystemet fungerar med en internränta och internhyra etc. Så själva modellen i en bolagiseringsform behöver inte förändras ut mot kund, sedan kan det förstås vara frivilligt att vara med. Och ska man vara med så skriver man väl någon form av längre eller kortare kontrakt, där fastighetsunderhåll beroende på statusen på fastigheten hur internhyran ser ut. Jag tror att det kan vara faktiskt ändå en stor del i saneringen av utvecklingen till en ekonomi i balans för Ålands ekonomi.

Tack, herr talman! Ledamoten Holmberg lyfter upp vägunderhållet här som ett alternativ till driftsprivatisering. Jag har själv funderat mycket på de här frågorna. Jag är positiv till privatiseringar i den mån man kan få konkurrens när det är klart. Vi ser att på små marknader är det svårt att privatisera verksamheter. Om vi tar vägunderhållet som exempel, så har jag studerat både Gotland och en region som låg väldigt nära där jag bodde i Sverige, Karlstad. I Karlstad har man mer eller mindre ett monopol på vägunderhållet, vilket har lett till högre priser än det var tidigare. Alltså för samhället, på Gotland har man en som vi ofta använder för att jämföra här på Åland, där har man en viss konkurrens, men inte en god. Vad anser ledamoten Holmberg, är det bättre med ett privat monopol eller att verksamheten är i offentlig ägo?

Tack, talman! Tack Minister Wikström. Ibland säger man kanske driftsprivatisering lite för snabbt. Det handlar om konkurrensutsättning och en långsiktig sådan. Så det gäller ju att se, det ska inte vara ett själv ändamål att driftsprivatisera. Mig veterligen så finns det enbart positiva effekter av det. För mig får det vara minst lika billigt eller minst lika dyrt. Huvudsaken är att vi avlastar den offentliga verksamheten. Vi skapar företagsamhet ute bland ålänningarna, nya företag nya entreprenörer. Det i sig ger en framtidstro. En framtidstro som skulle kunna finnas över hela Åland, inte bara i tätorterna.

Jag fick inte riktigt svar på min fråga. För min egen del så tycker jag att när det gäller företagande och så vidare så är det viktigt att det finns både en piska och det finns också en morot. Det som händer när man får ett privat monopol är att man plockar bort piskan. Det finns inte någon som tävlar, och jagar i fatt en. I alla fall om man kan befästa sin ställning på en liten marknad så är det väldigt svårt att komma in igen. Det är lite liknande kritik har riktats mot Mise och en stor upphandling där. Jag är positiv till det, men man måste skynda långsamt. Det är just det som vi gör med motorfordonsmyndigheten nu, skyndar långsamt.

Tack, talman! Jag tror att risken för ett privat monopol ändå inte är så stor när det gäller det åländska vägunderhållet. Vi har en del kommunala vägnät som sköts av mindre och halvstora åländska entreprenörer, så jag tror att det kommer alltid att finnas en tillräcklig konkurrenssituation för att hålla prisbilden nere på en sådan nivå som är lämplig för Ålands landskapsregering.

Tack, talman! Som jag förstår det så vill ledamoten Holmberg alltså privatisera mer, driftsprivatisera mer, bolagisera mer av finansiella skäl. Det vill säga av kostnadsmässiga skäl, besparingar. Privatisering av fordonsmyndigheten så skulle ju i sådana fall innebära att man faktiskt till och med för bort intäktsmöjligheter för landskapsregeringen. I bokslutet för 2019 framgår det att 140 000 euro är den summa som fordonsmyndigheten faktiskt inbringar i finansiellt kapital. Det är en pluspost i budgeten och i prognosen för 2021 så har vi 80 000 euro. Är det av andra skäl som driftsprivatisering ska göras här i just det här avseendet?

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Absolut är en av orsakerna eller argumenten ekonomiska. Men precis som jag sade i tidigare replikskifte, det är också ett väldigt starkt argument att det skapar företagsamhet, nya företag och att det avlastar den offentliga verksamheten. Jag tror att vi kan konstatera att vår verksamhet idag under många år oberoende regering har vuxit sig för stor. På något sätt måste vi minska den, men ändå bibehålla kvalité till gemene ålänning. Jag tror att man kan uppnå ganska stora resultat i att sanera en ekonomi, att nå en sund ekonomi, utan att man för den skull behöver i så stor utsträckning, tumma på välfärd, trygghet etc. Jag tror att, må det vara att landskapsregeringen har intäkt på motorfordonsbyrån. Men i det långa loppet så ser jag också (… taltiden slut).

Tack, talman! Det här är alltså inte ett led i att sanera den offentliga ekonomin, utan av andra orsaker som ledamoten Holmberg vill driftsprivatisera fordonsmyndigheten och då gå in i risken att ha en verksamhet som då helt enkelt blir monopoliserad. Det finns risker med det, som ledamoten Holmberg hade en diskussion med infrastrukturministern om. De riskerna är överhängande. Jag tycker att det behövs en klarhet här. Alltså det är inte på grund av en sanering av den offentliga ekonomin som ledamoten Holmberg vill driftsprivatisera fordonsmyndigheten, utan av andra.

Tack, talman! De här resonemangen kan man sätta på en ännu högre nivå. Det finns flera orsaker till att man skulle kunna driftsprivatisera ännu mer eller konkurrensutsätta ännu mer. Där det ekonomiska är en del, där företagsamhet är en annan del, där en höjd skattebas ute bland kommunerna är en del. Det får inte vara ett självändamål att man har avgifter som är såpass höga så att man kan generera vinst som offentlig verksamhet. Vi ska kunna ha ett ÅMHM som höjer sina avgifter, vi skulle kunna ha ett ÅHS som höjer och sätter ut nya avgifter för att det ska generera intäkter. Det kan inte vara det som är målet, tycker jag i alla fall, med att vara politiker. Man ska sträva efter att ha så pass hög nivå på välfärd och valfrihet, till så låg kostnad som möjligt. Det måste ändå vara det som är, i alla fall mitt, mål med att vara politiker.

Tack, talman! Tack till ledamot Holmberg. Motionsfloran som ledamot Holmberg presenterar är ju intressant. Det är lite Fazers blandade, både stort och smått. Bra och mindre bra. Jag kommer att nämna det i mitt anförande, men när jag såg att jag inte kommer att hinna ha det i dag, så tog jag en replik här nu. Det jag ifrågasätter här är just planerna på driftsprivatisering av Ålands fiskevårdscentrum Guttorp. Hur tänker man när man samtidigt har en motion där man vill stärka sportfiskets roll, när man vet att vi har ingen havsöring kvar att fiska på. Mycket osäkert hur det går med gäddynglen om Ålands fiskevårdscentrum inte finns.

Tack, talman! Tack ledamot Lindholm. Jag var ganska säker på att ledamot Lindholm skulle ställa just den frågan i en replik. Jag har ett ganska bra svar tycker jag själv. Det finns ju inget självändamål. Att Ålands landskapsregering ska stå för hanteringen av fiskyngel. Vi har, vågar jag säga, en av världens bästa fiskodlingsuppfödare på Åland i form av vår fiskodlingsindustri, som bara blir bättre för varje dag som går. Jag ser det som mycket möjligt att man skulle kunna konkurrensutsätta driften av Guttorp, i varje fall titta på det. Månne inte dessa fiskodlingsföretag ska kunna göra detta till kanske en lite billigare peng, på ett annat sätt. I alla fall skulle det vara intressant att titta på det. Det handlar inte om en nedläggning av Guttorp, utan det handlar om ett alternativt sätt att trygga fiskyngelbeståndet.

Tack. Jag håller helt med, att det är inte fråga om att inte de som odlar matfisk skulle kunna. Men om vi tittar på att försäljningen av fiskyngel från Guttorp, Ålands fiskevårdscentrum som det heter nu, budgeteras till 80000. Tar man bort internhyran, det måste även den som ska driva det där vidare också betala, har vi kostnader på 360 000 kvar. Att tro att man ska få det så mycket billigare, det är trots allt någon som ska vara på plats dygnet runt, året runt för att övervaka den anläggningen. Jag ställer mig mycket skeptisk till att det ska finnas något intresse. Jag hoppas att vi är överens om att vi måste ha den här yngelproduktionen av de fiskarter som är intressanta för sportfiske, annars faller hela det konceptet.

Tack, talman! Jag vill förtydliga verkligen, jag vet personligen vilket gott arbete och allt gott som kommer ut från Guttorp. Jag vet vad den betyder för speciellt sportfiske, och jag vet också vilken betydelse alla de fiskevårdsprojekt som ägt rum och äger rum har betytt för sportfiske. Vi har faktiskt tagit stora kliv inom det område på Åland. Sedan hoppas jag också att den s.k. VHS-sjukdomen snart ska vara ett minne blott på Åland. Jag kan tänka och se att det finns stora export möjligheter av havsöringsyngel till exempel, och övriga intressanta sportfiske yngel både österut och västerut, speciellt österut. För det finns inte så många motsvarande Guttorp någonstans i Finland. De är alla fall väldigt få, så att jag vet att det skulle kunna bli en liten exportindustri för Åland. Där man skulle kunna ta några steg framåt istället för att stå stilla.

Talman. Det var mycket i ett anförande. Jag får fokusera på några saker. Transportstödet har ledamot Holmberg tagit upp ett antal gånger och tyckt att man ska sätta på Kraftnät Åland i stället. För det första vill jag säga, som ledamoten inte insåg igår men som han uppenbarligen inser idag, att det finns i budgeten om 800.000 i år och 600.000 följande år och en liten avtrappning. Kraftnät Åland är ganska kraftigt också kapitaliserat redan under åren. Man kan titta på andra saker hos Kraftnät Åland också gällande avskrivningarna, kostnadseffektiviteten. Och jag har personligen ett stort förtroende för den nytillträdda vd:n. Jag vet att det kommer att ske väldigt mycket där. När det kommer till transportstödet så är det förstås en komplex fråga. Det handlar för min del och för landskapsregeringens del om att smörja de hjul som snurrar. Det här är någonting som industriföretagen har efterfrågat under många år och nu förverkligar vi det. Vi smörjer de hjul som snurrar, så att de kommer att snurra ännu bättre (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag var nog varse om att 800.000 är volymen på stärkningen, även för 2021. Sedan avtar det med 50 % under två år. Jag kan ändå tycka att transportstödet känns aningen nischat i dessa ekonomiskt svåra tider med tanke på att den riktar sig mot en speciell bransch. En bransch som dessutom kan vara den bransch som har varit mest förskonad från pandemins effekter mångt och mycket. Jag har absolut inget emot livsmedelsbranschen tvärtom, men jag vet också hur många uppmaningar det har kommit från, speciellt våra industrier när det gäller att vi ska öka den åländska konkurrenskraften. Där har ju elen varit en av tre stora saker som man måste jobba med. Det är positivt om det är så att Kraftnät Åland har andra åtgärder som kan gå i den riktningen.

Herr talman! Jag kommer att återkomma i något av mina följande anföranden mer om industrins förutsättningar och hur viktigt det är för oss att skapa verksamhets förutsättningar åt dem och för dem. Det gäller just el, det gäller vatten men det gäller också transporterna. Det enda vi kan med säkerhet veta, med tanke på den pandemi vi lever i just nu och hur hårt och tufft våra rederier har det, är att transporterna inte kommer att bli billigare. De här industriföretagen som säljer på export, som skapar exportintäkter till den här ön, som skapar skatteintäkter till kommunerna och till landskapet, de är oerhört viktiga att vi ser till att fungerar väl, anställer mer människor växer och har möjlighet att verka på den här vindpinade ön i Östersjön. Så det här om någonting är näringspolitik på riktigt och någonting som ledamot Holmberg brukar lyfta upp att vi behöver satsa mer på. Nu gör vi det och så är det inte heller bra. Då ska det göras på ett annat sätt. Det är det här jag är lite trött på den liberala logiken.

Tack, talman! Det är väl det minister Karlström, man får vara beredd på i en remissdebatt. Jag och jag vågar säga att resten av liberala gruppen har ingen aning om vad som döljer sig bakom många av de här momenten. Vi antar saker, jag läser under momentet Kraftnät Åland att stärkningen sjunker med 50% om ett år. Jag läser om ett transportstöd som gäller livsmedelssektorn. En livsmedelssektor som mig veterligen har gått ganska bra, jämfört med många andra branscher har den inte haft riktigt lika tufft i alla fall. Jag unnar livsmedelsbranschen varenda cent. Det här är också ett sätt att få fram information, jag fick bra svar av minister Karlström. Det handlar inte om att bara säga nej, utan det handlar om något konstruktivt. Det var inte ett nej, det var ett alternativ. Det är stor skillnad på det, ministern, eller hur.

Tack, talman! Ledamot Holmberg lyfter upp SFI-kurserna. Att vilja förändra dem så att man inte behöver vara inskriven vid AMS. Det här är inte en ny fråga, utan det här är en fråga som jag själv personligen driver sedan 2011 när jag ställde upp i valet första gången och såg hur personer i arbete tvingades säga upp sig för att få gå en bra svenska utbildning. Det här är något vi i regeringen har diskuterat och vi tänker i samma banor som ledamot Holmberg i det fallet. Jag vet att man nu har ett moment då man ska göra en ny upphandling i sommar, för det nuvarande avtalet gäller för perioden 1.3.2018 - 31.7.2021.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Antingen är det landskapsregeringen som närmar Liberalerna eller Liberalerna som närmar sig landskapsregeringen. Det var också positivt, men som man inte hade en aning om. Det är ett steg i rätt riktning. Det är ju faktiskt att arbete är den bästa socialvården och att lära sig ett språk, det finns ingen bättre kurs än att finnas på en arbetsplats. Det här är mycket mycket bra. Tack.

Tack, talman! Vem som närmar sig vem, det tänker jag lämna osagt. Däremot så tänker vi lika när det gäller att få folk i sysselsättning för det är a och o och att hålla folk i sysselsättning. Som det har varit idag att man inte kan gå en SFI-kurs, man måste säga upp sig från sitt jobb för att man verkligen vill lära sig och aktivt lära sig svenska. Det finns möjligheter att få utbildningar på sin arbetsplats men det blir mera sporadiskt det blir inte riktigt samma sak. SFI-kurserna är bra. Nu ska de upphandlas och där har vi med det här som en tanke, ett moment om att man ska titta på det här.

Tack, talman! Absolut och det är ett viktigt steg i integrationen. Jag tänker på det varje gång jag cyklar förbi Medis dagtid och ser alla som står utanför och pausar. Jag tänker att de här människorna skulle säkert gärna vara på ett arbete och gå den här kursen på kvällstid i stället. Det är bra, det är positivt att det händer i rätt riktning. Tack för det, ministern.

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg för ett mycket intressant anförande. Jag tror också själv på det här, vi har läget med dålig tillväxt, vi har negativ BNP. Vi har hög arbetslöshet. Att ha många små reformer och inte tala om kommunreform alla gånger. Det ska bli spännande att diskutera det här i utskottet, för de här förslagen tycker jag att är väldigt bra. Det enda jag reagerade mot var transportstödet, men vi kanske får argumenten för det där. Det blir spännande att diskutera de här sakerna, små saker som kan göra Åland bättre. Tack.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Det här kan faktiskt vara startskottet på något väldigt positivt. Att komma ur, vi kanske på sikt slutar prata om kommunreformen. Vi kanske pratar om någonting annat som betyder i princip samma sak eller i alla fall får samma resultat som avdramatiserar det här med kommungränser. Där vi ser en struktur som hanterar hela den åländska välfärden och hela den offentliga verksamheten på ett sätt som motsvarar samma sak som en kommun.

Tack, talman! Ledamoten Holmberg nämner att sportfisket är en viktig del av den åländska ekonomin och kan bli viktigare. Då kan jag inte låta bli att be ledamoten problematisera lite grann kring, om den är viktig del av den åländska ekonomin. Hur ser han då på de problem vi har med att Östersjön mår väldigt dåligt och inte ser ut att börja må mycket bättre de kommande åren heller. Det då sett i relation till det som just diskuterades, om Holmbergs vilja att utöka de åländska fiskodlingarna i nuvarande tappning. De står ju för 70% av de åländska fosforutsläppen. Jag skulle gärna höra en liten problematisering kring det, att sportfiske är en viktig gren och samtidigt som man vill utöka fiskodlingen.

Tack, talman! Tack minister Röblom för det engagemanget. Allting går att marknadsföra med god statistik. Minister Röblom väljer nu att föra upp Ålands fiskodlings fosforutsläpp i ett åländskt perspektiv. Jag tycker, precis som fiskarna, man simmar omkring över nationsgränser i hela Östersjön. Ur finskt perspektiv och ur finskt territorialvattens perspektiv, står den åländska fiskodlingens fosforutsläpp för 1,5% ungefär. En väsentlig skillnad. Då ska vi minnas att den åländska fiskodlingen producerar drygt 6000 ton matfisk varje år. Varav nästan 500.000 finländare, en halv miljon människor, får sin årliga fiskkonsumtion tack vare den åländska fiskodlingen. En fiskodling som också har utvecklats avsevärt. Jag skulle säga att man är i topp, sett till grön omställning.

Tack, talman! Man kan leka med siffror hur som helst men som utvecklingsminister och landskapsregering på Åland måste vi försöka ta ansvar för de utsläpp som vi står för, i relation till andra utsläpp vi står för, där vi också kämpar för att reducera. Jag känner igen Holmbergs resonemang. Jag känner igen det från många av de diskussioner som jag för kontinuerligt tillsammans med näringsminister Fredrik Karlström med näringen. I landskapsregeringen måste man ta ansvar för flera frågor samtidigt. Det är det som vi försöker göra är att ska fiskodlingen utvecklas, ska de få ha utökade mängder så måste de ju också ändå samtidigt kunna minska utsläppen, för att man inte slår ut andra, för Åland, väldigt viktiga näringsgrenar.

Tack, talman! Det är exakt det som Ålands fiskodlingsindustri vill göra, och har velat göra under flera år. Man vill ta ännu flera steg framåt men man behöver ha en hjälp från offentligt håll. Det är inte någonting man kan avgöra själv. Man vill ju ha en trygghet i att de miljoner vi nu satsar på att ställa om ännu mer, det måste finnas en motsatt positiv vilja från landskapsregeringens håll att jo gör det här. Gör det i den här riktningen, implementera det här sättet att odla fisk på. Det här kommer att fungera väl i vår havsplan. Det här kommer att fungera väl enligt EU:s direktiv för vattenmiljö.Det är det man kräver, ingenting annat. Det som är så fantastiskt med den åländska fiskodlingen är att den är osubventionerad. I princip osubventionerad, väldigt väldigt osubventionerad gentemot mycket annat som vi producerar på Åland. Jag vet inte varför man alltid lyfter fram fiskodlingen (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tänkte att jag ska fortsätta försvara transportstödet. Jag har sett att man kan prata om samma sak flera gånger och jag hann inte riktigt säga allt igår. Det som jag skulle vilja berätta till är att det här är ett minimistöd. Det här är ju inte jättestora pengar men det kommer att göra stor skillnad. Man har satsat väldigt mycket tidigare på marknadsföring av till exempel mat Åland. Jag skulle säga att får man in större volymer av åländska produkter på den finska marknaden så kommer det också göra en stor synlighet för Åland som matdestination. Det är billiga marknadsföringspengar. Jag vet inte om jag var så tydlig med det igår, så jag tänkte ta tillfället i akt. Vi kommer säkert att debattera det här i finans- och näringsutskottet bästa ledamot Holmberg.

Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Ledamoten var väldigt tydlig igår, absolut. Jag håller med ledamoten också. Jag fick också en hel del information från minister Karlström i det replikskiftet så att visst, jag har en större förståelse för transportstödet nu och i dag än jag hade igår. Det är väl det som är bra med debatten. Det är väl det som är meningen med remissdebatt, att frågetecken rätas ut. Ibland kan de bli ännu större, men det finns en förståelse. Jag hoppas ledamot Mattsson också förstår min syn på saken, min infallssyn på det här stödet gentemot den totala konkurrenskraften för hela det åländska näringslivet när det gäller el. Det är det här en remissdebatt är till för.

Absolut. För det handlar ju också om elkostnader och så vidare som är problem för hela den åländska industrin. Men som sagt var, vi har kommit en bit på väg i den här diskussionen och det är jättebra. Jag tackar för det.

Herr Talman! Jag tänkte inleda med en hälsning till finans- och näringsutskottet, ser att ordförande Jörgen Pettersson sitter där uppe. Jag tror det är viktigt för utskottet att man sorterar ut det som är viktigast. Jag har full respekt för att det inte är lätt. Det är mycket viktiga saker som har sagts i den här debatten. Jag tror också att folk i gemen börjar bli lite trötta på det här med pandemin och det gör ju förstås att smittorisken ökar. Det ska vi vara medvetna om. Jag tror att när det gäller konsekvenserna av pandemin, konsekvenserna för resebranschen är att de riskerar att bli väldigt dramatiska. Med resebranschen menar jag färjtrafiken, turismen inklusive logi och restauration, jag menar små enmans företag. Jag har personligen, som säkert många av mina värderade kollegor, pratat med ganska mycket folk i branschen. Den samlade bilden är att man klarar vintern, kanske inte alla, det är osäkert men de flesta tror att man kan svälta sig igenom vintern. Men kommer inte resebranschen igång till våren, till sommaren 2021 så kommer det med stor sannolikhet att vara en rätt omfattande konkursvåg som vi inte har sett förut här på Åland. Det kan låta dramatiskt och det är väldigt dramatiskt. Det är det här som jag hoppas att finans- och näringsutskottet, också vi ute i lagtingsgrupperna börjar fundera på redan nu. Vad gör vi då? Vad kan vi göra för att undvika ett sådant scenario? Det är min huvudsakliga hälsning till finans- och näringsutskottet.

Det har kommit många bra motioner. Ledamoten Nina Fellman har lämnat in en motion som jag kanske inte tycker att är jättebra, det har jag debatterat förut, det vill säga att vi skulle finansiera en specialmedarbetare på statsrådet, statsministerns kansli. Det är en gång för alla, så länge man har överhögheten över Åland, Finlands ansvar och roll att se till att vi kan trygga vårt svenska språk och våra rättigheter. Vi blev trots allt av Finland lovade, att vara ett område som är så självstyrt som det bara är möjligt för ett område som inte utgör en självständig stat. Om vi utgår ifrån att denna specialmedarbetaren vid statsrådet skulle fixa allt. Jag blev ganska paff. Jag hoppas att många av er andra blev när man ser att de finska facken, FFC, Akava i spetsen ifrågasätter att man ska ha svenskspråkiga kollektivavtal. Man har protesterat mot det i samband med självstyrelselagsrevisionen, där man vill förtydliga språk stadgan. Det mest märkliga, när jag läste igenom det de har skrivit, är att de tycker att det strider mot grundlagen. Det var ett av motiven, att det skulle strida mot grundlagen. Och då har vi två språk i landet Finland som är tryggade i grundlagen och borde vara det i praktiken. Det betyder i praktiken att den åländska arbetsmarknaden försätts i en ohållbar situation. Jag skulle gärna höra hur ledamoten Nina Fellman ser på det. Man pratar ofta om de goda kontakterna till facken och Socialdemokraterna. Det allra mest magstarka kanske i det här utlåtandet, vara inte bara det om grundlagen utan att man att man avslutar med att ifrågasätta om lagtinget skulle få ta över den här behörigheten, det vill säga arbetsrätten. Det är rätt magstarkt av maktfaktorer i det finska samhället. För det första så vill man inte att vi ska kunna fungera på det svenska språket som Finland har garanterat oss och för det andra så vill man inte heller att vi ska ta över behörigheten så vi kan sköta det själva. Det är helt otroligt egentligen.

Det finns många bra motioner. Skolresor för hela läsåret för barn med två adresser. En viktig sak för många föräldrar. En övergripande landskapsplan för äldreomsorgen är också en viktig fråga. Axgan mat inom offentliga bespisningen som ledamoten Simon Påvals hade, är det ganska självklart att man stöder. Ledamoten John Holmberg har producerat motioner i parti och minut och det ska han ha heder av. Många av dem är riktigt bra. Han kallar en motion för ett balanseringspaket. Vad paketet ska innehålla kan man inte riktigt utläsa ur motionen, men tanken är väldigt bra. Jag noterar att det sammanfaller väldigt mycket med det som Ålands framtid genomgående har förespråkat i den budgetprocess som vi har haft inom regeringsblocket. Jag kan öppet säga att vi har väl inte riktigt fått det genomslag jag önskar. Men vi är på banan och jag tycker att det är väldigt bra att oppositionen också är på banan. Man pratar i tilläggen i texten att man ska minska budgetomslutningen med 10 miljoner och man avser minska det strukturella budgetunderskottet. Jag hoppas att man kan diskutera ihop sig i finans- och näringsutskottet runt de här frågorna. Om jag avslutar där jag börjar. Går det riktigt på tok för det åländska näringslivet, så oavsett om vi vill eller inte, så måste vi se till att vi får den offentliga sektorn i skick och får den att fungera på bästa sätt. Det är det absolut viktigaste man kan göra i finans- och näringsutskottet. Tack för ordet, herr Talman.

Herr talman! Jag tycker att de frågor som ledamoten Anders Eriksson lyfter fram är bra argument för att vi behöver ha en ökad närvaro i Helsingfors. Ingalunda förespråkar varken jag eller Socialdemokraterna restriktioner för svenskan eller en negativ utveckling för det svenska språket eller relationerna till Åland. Det vi säger är att det är onödigt och improduktivt att stå här i Mariehamn och skälla på olika aktörer i Helsingfors när man borde vara där och prata direkt med dem i de rum där vi behöver vara och försvara både Åland och svenskan i Finland. Skall man göra jobbet så ska man göra det där det behöver göras inte här man bara pratar för hemmapubliken.

Ledamoten Fellman visar med en gång vad hon tycker, när hon säger att påtalar vi några brister, det vill säga att de finska fackföreningarna tycker att det är helt okej och att allt fungerar på svenska. Då skäller vi. Det gör att vi liksom som tar på oss skulden. Det jag försöker säga är att det här är ett gemensamt åtagande. Finland har ett ansvar för att Åland fungerar på svenska och att vi kan fungera som det samhälle som det var tänkt att vi ska fungera som. För det har man förpliktat sig att uppfylla. Det kan inte vara landskapet Ålands roll med de begränsade resurserna att börja bemanna finska ministerier så de ska förstå de rättigheter vi ålänningar har. Då hamnar vi absolut snett. Det som jag undrade, det var därför jag vänder mig till ledamoten Fellman. De kontakter som Socialdemokraterna har med fackföreningsrörelsen kan man inte göra någonting överhuvudtaget av de kontakterna? Att få de kontakterna att förstå att de är vilse.

Tack, talman! Tidigare idag så har vi fått ta ansvaret för hur regeringen hanterar Åland och vi har ansvaret för parlamentariska grupper på Åland. Nu har vi också ansvar för fackföreningarna. Det är klart att vi pratar med alla som vi har kontakter med, men som vi har diskuterat många gånger så är det allas vårt ansvar både i det här lagtinget och i regeringen att ha kontakter och upparbeta kontakter till Helsingfors för att försvara och utveckla det som är vårt. Vi kan inte vara prinsessor på ärten som bara pratar på Åland och bara pratar i Ålands lagting. Vi måste vara där våra motparter är och jag tycker absolut att man ska säga ifrån. Jag tycker att det är helt fel att föra det resonemang som fackföreningarna har gjort i det här fallet. Men inte hjälper det att stå här och säga det, man måste säga det där de människor finns som det berör.

Det är absolut viktigt. Jag har hållit på inom den här branschen ett antal år. Socialdemokraterna har alltid förut pratat om de goda kontakter man hade. Man hör väldigt lite om det, nu blev man i stället i försvarsställning att det på något sätt skulle vara vårt fel, sa ledamoten Fellman, vår skyldighet att ordna det detta. När det gäller vårt svenska språk så jag tror inte spelar någon roll om vi har en medarbetare på de finska ministerierna eller om vi rent av skulle anställa 100 specialmedarbetare där. Det är ofrånkomligen så att det blir allt svårare för Åland att klara sig på svenska i kontakterna med Finland.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag välkomnar sannerligen att ledamoten försöker höja substansen gällande dagens diskussion. I synnerhet i och med att är det någonting vi ska diskutera här och nu i samband med budgeten för nästa år är det i sanning själva grunden för hela vårt system. Språkfrågan är helt avgörande för den situation vi har. Åland i en särställning men det finns brister i systemet och ledamoten pekar på en allvarlig brist. Det vill säga inte ens det som styr ålänningens grundläggande vardag, alltså i kollektivavtalen finns i tillräcklig omfattning i alla fall i tillräckligt snabb tid på svenska tillgodogöra sig innehållet. Det är horribelt med tanke på grundlagen och fackens agerande i Helsingfors kan man ju inte annat än häpna över. Hur det är möjligt med tanke på att de har medlemmar också på Åland? Att bortse från det som är en grundrättighet också för en ålänning.

Det är riktigt jag håller med om det. Det som har varit personligen väldigt intressant för mig, jag har träffat ett 10-tal grupper ungdomar den här sista veckan. Alla grupper ungdomar förde det här på tal. Det här var någonting som verkligen gick in hos många ålänningar, också ungdomar. Hur tänker man om vi ska ha finska kollektivavtal att vi inte förstår vad vi har för rättigheter på Åland? Vart är vi riktigt på väg? Jag tycker att det är intressant att ungdomar förstår det här och jag hoppas också att alla äldre förstår att vi är verkligen på ett sluttande plan när det gäller våra språkliga rättigheter.

När det gäller de nämnda språkbestämmelser som är kopplade till kollektivavtalen, kommer de tillsammans med alla andra offentliga föreskrifter. Annat som en ålänning har att iaktta i vardagen ska återfinnas i nästa självstyrelselag på ett mycket mer konkret sätt än i dagens självstyrelselag från 1993. För det som finns stadgat idag talar mer om en allmän förbindelse för statsrådet, alltså den finska regeringen i Helsingfors, att se till att bestämmelserna finns på svenska. Det har ju inte fungerat, i vissa fall inte över huvud taget. Så nu gäller det att få en självstyrelselag som är värd namnet med tanke på vad hela Ålands särställning vilar på, det vill säga svenska språket. Det är viktigt att ledamoten lyfter den frågan är i dag och det är viktigt att också lyssna in signaler. Har vi faktiskt hela lagtinget med oss i vår strävan?

Man ska aldrig säga aldrig men troligtvis kan det bli så. Om vi har hela lagtinget med eller inte så hoppas jag och tror. Problemet är ju att vi tyvärr inte har så mycket kvar av hela självstyrelselagsrevisionen. Vi började med väldigt höga ambitioner och har näst intill inget kvar. Så jag personligen hör ju till dem som tycker att vi måste helt enkelt ta ett omtag och få en ny början på det här om det skall bli något av det. Den stora knäckfrågan är förstås hur skall vi komma fram i Helsingfors. Det har sagts att det var fel jämfört med hur den finska systemet fungerar. Att man försökte diskutera på politisk nivå. Vi trodde i vår enfald att vi på något sätt var på jämbördig bas. Man lämnade de starka ministerierna och de ledande tjänstemännen på sidan om, det är många som har sagt att det var ett misstag men jag tror att vi måste fundera på hur skall vi snart få ett nytt omtag. Jag tror ju mycket personligen (… taltiden slut).

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum i morgon den 12 november.