Enda behandling

Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter vid behov vid plenum den 21 september klockan 09.30 till slut. Detaljbehandlingen vidtar också vid plenum den 21 september 2022. Diskussion.

Tack, talman! I dag ska det handla om tilläggsbudget nummer tre från landskapsregeringen och utskottets betänkande där vi lyfter fram tre större frågor. Jag kommer i presentationen också att presentera ett ändringsförslag som jag som utskottsordförande tar fullt ansvar för och ber om lagtingets överseende med. Jag återkommer till det.

Inledningsvis vill jag på utskottets vägnar uttrycka tillfredsställelse över att denna tilläggsbudget innehåller konkreta förslag för att skapa en tryggare vardag för alla ålänningar. Inte för att vi varit särskilt otrygga, hittills, men för att det som händer i vår omvärld stänker även på oss och tvingar oss att stå på tårna, i bildlig mening. Läget på energimarknaderna runtom oss gör att vi är tvungna att göra oss redo för att även framledes kunna garantera att inte minst elektriciteten fortsätter finnas i våra ledningar. Detta har vi väldigt små möjligheter att kunna påverka, Åland är en mycket liten aktör på den internationella elbörsen. Inte desto mindre måste vi göra vad vi kan för att alla ålänningar även fortsättningsvis ska ha tillgång till säker och hållbar elektricitet. Vi måste vara redo att hantera olika scenarier.

Därför har utskottet den här gången, i betänkandet över tilläggsbudget 3 valt att lyfta områden som alla, var för sig och tillsammans, syftar till att stärka vårt samhälle och skapa trygghet för alla ålänningar. Landskapsregeringen står i denna tilläggsbudget på den vanliga ålänningens sida, i hela vårt landskap. Målet med politik måste vara att skapa förutsägbarhet i vardagen och strukturer som håller även när omvärlden svajar. Medborgaren ska kunna lita på att åldringsvården fyller våra höga krav och att det finns elektricitet i ledningarna.

Utskottet för i sitt betänkande ett resonemang kring beviljande av landskapsandelar med syfte att stärka den åländska vardagen och ge våra kommuner stöd i det dagliga arbetet med att värna sina invånares ve och välfärd. Åtgärden handlar om att skjuta till drygt 2 miljoner euro i landskapsandelar för äldreomsorgen. Detta har starkt stöd bland många kommuner men möter inte jubel hos alla. Det tar vi till oss och påminner om vikten av att fortsätta arbetet med att förädla landskapsandelssystemet. Tiderna förändras och det som var sant för tio år sedan ser annorlunda ut i dag och kommer om tio år att på nytt vara annorlunda. Inte minst den starka tillväxten i några av kommunerna skapar utmaningar som måste hanteras. Kommunernas behov byter skepnad. Det beskriver komplexiteten i systemet men också nödvändigheten att inte fastna i gamla mönster. Vår åländska kommunala vardag är unik men den kräver också ständig översyn och ibland också reformer.

Låt oss gå vidare till solcellsstödet som skapat debatt. Utskottet godkänner pengarna som togs från ett moment och fördes till ett annat för att uppmuntra ålänningarna att investera i förnyelsebara energilösningar, solceller och mycket annat. Detta är ett resultat av den oförutsägbarhet som präglat våra energimarknader det senaste året och sätter fokus på nödvändigheten att uppmuntra till fler mikroproducenter av energi. Det enklaste och snabbaste sättet är fler solceller på de åländska taken. Sådana skapar flera fördelar, dels underlättar det hushållets egen energiförsörjning och dels finns möjligheten att mata ut den energi som inte används i nätet, till nytta för andra.

Men, tänker ni, utskottet skriver ju faktiskt att det begåtts formella fel i hanteringen av solcellsstödet och att ni vill bringa klarhet i vad som hänt. Det är sant och skälet är enkelt. En landskapsregering måste ha spelrum att genomföra åtgärder som bedöms som nödvändiga och värdefulla för ålänningarna. Därför är det av vikt att se till att våra regler också medger sådant. I det här aktuella fallet handlade det om skenande elpriser vilket satte spinn på efterfrågan av solceller för privata hushåll. Detta fick landskapsregeringen att agera och flytta över pengar från ett moment till ett annat - observera det handlar inte om tilläggsbudgetering, utan överflyttning av medel från ett moment till ett annat - för att göra en fortsatt utbyggnad av solcellsutrustning möjlig. Detta gjordes genom en politisk överenskommelse och resulterade i action. Man kan kalla det för ett exempel på pragmatism och att det alltid är bättre att göra något än inget.

I samband med utskottsbehandlingen har vi erfarit att det inte är första gången budgetmoment har överskridits och med all sannolikhet inte heller den sista. Tiderna förändras. Mot den bakgrunden kan det finnas skäl att försöka göra behandlingar möjliga snarare än omöjliga. Finans- och näringsutskottet är ingen domstol. Vi är ett finansutskott som ska hålla i pengarna och vi är ett näringsutskott som ska inspirera och i det senare fallet kan det ibland vara viktigt att kunna säga ja för att driva nödvändig förändring. En personlig spaning som inte direkt har diskuterats i utskottet men som jag ändå vill dela med mig av. Vi får inte bygga en kultur på Åland, vare sig i offentlig förvaltning eller i det privata näringslivet, där man är mer ängslig för att göra fel än man är för att göra rätt. Ett sådant samhälle har ingen chans i en konkurrensutsatt värld.

Tillbaka till finans- och näringsutskottet och dess synpunkter och betänkande. Till sist lyfter vi det förslag till fullmakt för landskapsregeringen att stå redo om de åländska elbolagen behöver hjälp med att förse ålänningarna med elektricitet. Denna hantering i utskottet blev inte bra och det tar jag fullt ansvar för som utskottsordförande. Jag föreslår därför att texten i den allmänna motiveringen under stycket ”Lån och garantier för energi” får följande tillägg: ”Utskottet förutsätter att eventuella lån och garantier ges mot säkerhet i enlighet med 4 och 10 §§ i landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.” Detta motsvarar innehållet i den reservation som ledamöterna Stephan Toivonen och John Holmberg har infogat till betänkandet och texten borde ha varit med i betänkandet från början men föll av olika skäl bort. För detta ber jag om lagtingets överseende och föreslår därför att tillägget fogas till betänkandet. Det handlar alltså om att en garanti som beviljas ett företag måste mötas av motsäkerheter även i de fall när risken bedöms som låg.

Jag vill också påminna om skälet till den äskade fullmakten. Det handlar om att landskapsregeringen, om det blir nödvändigt, ska kunna garantera likviditeten som krävs för att köpa elektricitet när priserna studsar upp och ner som i dag. Elmarknaden är i kaos och priserna är omöjliga att förutse. Det är klart att samhällen ska undvika att blanda sig i företagens angelägenheter men under rådande förhållanden anser utskottet att det handlar om att ta ansvar och stå redo om läget förändras, vilket kan gå snabbt. Observera, inga pengar är ännu vare sig utbetalade eller garanterade, det handlar om en fullmakt till landskapsregeringen att vara redo om situationen det kräver. Vi kan aldrig låta oss stå där en dag, strömlösa.

Utöver dessa tre ganska breda områden finns också flera åtgärder som gör tillvaron enklare för dem som har svårast att värja sig mot effekterna av inflation och energipriser och generellt sett höjda priser. Landskapsregeringen höjer barnbidragets ensamförsörjartillägg, som vi har pratat om tidigare. Barnbidraget är redan i dag väldigt mycket högre än det är i Finland men behöver ändå justeras och samtidigt höjs studiestödet.

Till sist talman, vill utskottet ta tillfället i akt och understryka vikten av att arbetet med att skapa förutsättningar för storskalig vindkraft och solcellsparker fortsätter och gärna intensifieras. Det handlar sist och slutligen om en framtidsnäring som kan bli extremt betydelsefull för hela Åland och alla ålänningar. Likheterna med sjöfarten är många och dem behöver jag inte gå närmare in på. I detta lagtings ansvar ingår inte bara att gräva i historien utan i högre grad blicka mot framtiden. Det är dags att jobba proaktivt och att göra det nu för att dra största möjliga nytta av vår omvärlds framtida energibehov.

Med hänvisning, talman, till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2022, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 65-83 och att lagtinget beslutar att det tredje tillägget till budgeten för år 2022 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

Talman! Jag blir faktiskt oroad för rättsstaten Åland när jag hör finans- och näringsutskottets ordförande resonera kring att man menar att landskapsregeringen de facto inte behöver följa lagstiftningen. Jag skulle vilja höra ett fördjupat resonemang kring det. För inledningsvis så sade finans- och näringsutskottet någonting väldigt klokt, nämligen att man ska stå på ålänningarnas sida och man ska agera förutsägbart. Att följa lagstiftning torde vara grunden för det. Vi har ett samhälle som ska präglas av rule of law, men nu sade finans- och näringsutskottets ordförande att det är bra att man vacklar på lagstiftning och ordning när verkligheten är en annan, och då talar jag förstås om solcellsstöden. Jag är mycket förvånad över den hållning som finans- och näringsutskottet ordförande har och det är mera än problematiskt.

Tack, talman! Den enkla vägen är att göra så som ledamoten Zetterman säger. Allt är fel om det inte godkänns före. Den praktiska verkligheten ser annorlunda ut. Samhällen förändras, priserna stiger och bunkerkonsumtionen växer. Det händer alltid saker under ett räkenskapsår och då måste det finnas förtroende från lagtinget gentemot landskapsregeringen att sköta olika frågor på ett sätt som gynnar ålänningarna så bra det någonsin är möjligt.

När det handlar explicit om solcellsstödet var läget ett sådant att vi alla visste att energimarknaderna var satta ur spel och att det fanns väldigt goda skäl till att snabba upp utvecklingen av mikroproduktion av elektricitet. Av det skälet stöder utskottet det som har hänt.

Talman! Alla vet ju att det inte är så där fullt enkelt. När samma moment var uppe i juni månad så fanns det reservationer, till och med från majoritetsblocket, mot att fortsätta med solcellsstödet. Det hade inte ett brett parlamentariskt stöd.

När det gäller bunkerpriser så är förstås den jämförelsen helt felaktig. Även om jag kan uppfatta att det skulle vara bra om bunkerpriserna skulle vara förslagsanslag så är det fortfarande så att lagtinget har beslutat om att man ska ha en viss trafik, vilket föranleder att bunkerpriserna kan sjunka eller höjas. Det finns andra beslut. Lagtinget har aldrig beslutat att solcellsstöd ska betalas ut under hela kalenderåret 2022. Det finns inga sådana grundläggande beslut. Därtill har landskapsregeringen gett politiska order utan att fatta formella beslut, vilket har gjort det omöjligt för tjänstemännen att reservera sig mot det beslutet. Man har fråntagit tjänstemännen deras viktigaste rättighet. (… taltiden slut).

Talman! Igen, det som hände när man beslöt att bevilja en utökning av solcellsstödet hade aldrig tidigare hänt någonsin. Energipriserna skenade på ett sådant sätt att man måste göra något för att se till att man även i fortsättningen kan upprätthålla elektricitet på Åland. Det här var en åtgärd som vann brett politiskt stöd och som genomfördes. Utskottet konstaterar att det inte sköttes på ett formellt riktigt sätt. Vi förutsätter att ärendet utreds inom landskapsregeringen och delges utskottet. Vi vill alltså ta reda på hur detta gick till. Vi har lärt oss under behandlingen att övertrasseringar av anslag har skett många gånger förut och det kommer att ske även i framtiden av skäl som vi i dag inte riktigt kan förutse. Vi understryker vikten av transparens och tydlighet och ser fram emot att höra mer om hur det gick till.

Från Ålands Framtids sida så torde det inte vara någon överraskning att vi stöder det här tillskottet i landskapsandelarna. Det är det bästa som lagtinget kan göra när det gäller för det första att hålla ett lågt skattetryck och för det andra att skapa en bra basservice för de åländska medborgarna, så det är bra. Sen fördelas det ju lite snett.

Man har ju en skrivning här som är nästan är tagen ur remissen, som jag sade, att också skolor och daghem leder till höga kostnader för kommunerna. Jag vill fråga utskottets ordförande för man skriver så här: "Målet är att nå ett bättre regionalpolitiskt utjämningssystem som på ett rättvist sätt tillgodoser samtliga kommuners behov". Hur har man tänkt sig från finans- och näringsutskottet sida att man ska lyckas med det konststycket?

Tack, talman! Vi utgår ifrån att det inte kan finnas något annat alternativ än att vara rättvis. Vi måste se till att alla kommuner behandlas jämbördigt. Det är så klart själva kärnan i hela utmaningen, för det är oerhört svårt att göra det. Alla kommuner förändras, vilket jag nämnde i själva anförandet, och det som var verklighet för tio år sedan är inte verklighet i dag och om tio år till så kommer det att se annorlunda ut. Det här skapar enorma motsättningar även mellan kommunerna och därför tror jag att det är viktigt från landskapsregeringens sida att man håller huvudet kallt. Det handlar om regionalpolitik där vi ska göra allt för att även de små kommunerna ska kunna klara sig.

Jag har inga invändningar mot det, alla ska behandlas rättvist och det ska vara likabehandling. Men problemet är ju att man valde att gå in på de parametrar som gäller för äldrevården. Utvecklingskommuner fick en betydligt sämre tilldelning, det känner utskottsordförande till. Den här formuleringen är ju ganska genialisk, men hur ska man uppfylla den? Hur ska man få den här rättvisan? Det enda sättet att få den här rättvisan, som finans- och näringsutskottet skriver här, är ju faktiskt de facto att reformera systemet så fort som möjligt och tillföra mera medel, annars kommer man inte att lyckas.

När det gäller den avslutande delen av ledamoten Erikssons replik så är jag benägen att hålla med. Vi behöver se över systemet och det behöver antagligen laddas med mera pengar, för livet pågår ändå där ute i kommunerna. Här ska vi se till att det finns lagar och regler att förhålla sig till, men själva vardagen finns där ute och den ska vi se till att kan fortsätta att stärkas. Så tack för påminnelsen!

Tack, herr talman! Tack utskottsordförande Pettersson. Lite runt det här betänkandet när det gäller lån och säkerhet för energi. Det här bygger förstås på landskapslagen om lån och landskapsgarantier etcetera. Man kan läsa i andra paragrafen, denna lag tillämpas inte, tredje punkten: "Om lagtinget då landskapsregeringen bemyndigas att bevilja landskapsgaranti l uppställer villkor för garantin som avviker från bestämmelserna i denna lag". Det här är lite juridiksvenska, men det viktiga här är att man då kan avvika från lagen. "Uppställer villkor för garantin som avviker från bestämmelser i denna lag". Det betyder att till den delen så kan man då frångå det som annars är ett krav på motsäkerhet här. Detta har gjorts ett antal gånger, åtminstone tolv gånger, tror jag, under en i och för sig ganska lång tidsperiod. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det där är alldeles riktigt. I bokslutet från 2015 kunde man läsa om tio till tolv motsvarande garantier som samtliga hade riktats till olika former av kraftbolag. Det kan möjligen ha varit under den tid som man hade gjort vissa växlingar i ansvarsområden. Det har utskottet inte kunnat gå in och titta i detalj i. Trots det så finns det en stark känsla i utskottet att man behöver nog se till att man har så goda säkerheter som någonsin är möjligt och det finns olika tekniker för att genomföra det. Av det skälet så föreslog jag den skrivningen som borde ha varit med från allra första början i betänkandet.

Tack för svaret. Så är det absolut och det är lagtinget som förstås har makten här. Min tanke var att peka på den möjligheten som finns i lagen och i den här andra paragrafen.

Övergripande så förtjänas det att upprepas; skälet till att man har vidtagit den här åtgärden, och det har framkommit med all önskvärd tydlighet under utskottsbehandlingen, är att försäkra oss alla om att ålänningarna även i fortsättningen har tillgång till elektricitet i sina ledningar. Det här handlar om ett kortvarigt likviditetsstöd som utskottet har erfarit att är behäftat med låg risk. Men trots det ska vi komma ihåg att det handlar om samhällets medel.

Tack, herr talman! Land ska med lag styras, förutom när Centern sitter vid rodret. Det är ganska tydligt. Det är ganska bedrövligt också att se hur relativt garvade lagtingsledamöter står upp i stolen och försöker leta djupt i sin "lattjolajbanlåda" efter att kunna släta över den här fadäsen som landskapsregeringen har gjort. Vad skulle i praktiken ha hindrat landskapsregeringen från att ta ett formellt beslut om att överskrida reservationsanslagen om en halv miljon? Och vad hindrade att få ett lagtingsbeslut på detsamma, att kunna få stöd i lagtinget? Det har inte riktigt framkommit egentligen här i slutändan, tycker jag. Det har försökts slätas över, man pratar om pragmatik och man pratar om att saker ska hända. Men ändå, ledamoten Pettersson, lag måste ju följas. Är det inte lagtingets beslut som ska styra vad landskapsregeringen gör?

Tack, talman! Land ska med lag byggas. Så heter det mycket riktigt. Det är vi rätt duktiga på här på Åland. Vi är också duktiga på att vara pragmatiska när så måste ske. Det har den här landskapsregeringen gjort, det har den tidigare landskapsregeringen gjort och det har landskapsregeringen före det gjort. Alla har vid olika skeden tvingats till åtgärder som måste genomföras för alla ålänningarnas bästa. Det är en bra sak att göra. I det här fallet handlade det om att svara mot ett plötsligt kast i energimarknaden över världen och en vilja bland ålänningarna att försöka försäkra sig om att man även framöver har elektricitet i sina ledningar. Det blev ett bra beslut som gynnar alla, inte bara de som fick stödet utan även andra.

Tack, herr talman! Men man vill ju också från majoritetens sida, speciellt från Centern, framhäva att vi har en väldig närdemokrati på Åland. Det är nära till makthavarna och nära till beslutsfattande. Ändå var det väldigt svårt att få ett lagriktigt beslut från lagtinget. För fram det då till lagtinget! Att överskrida ett reservationsanslag om en halv miljon, det är ganska mycket pengar vi pratar om och det ganska många ansökningar som överskrids.

Är inte sanningen ändå, ledamot Pettersson, att landskapsregeringen tappade greppet om det här i praktiken? Man tappade greppet om ansökningsprocesserna och försökte släta över det. Det framkom ju ändå i bänken i en replik, det har inte framkommit i ärlighetens namn från landskapsregeringens håll hur det här har gått till. Det här är något som man försöker skriva om i efterhand. Är det inte också en kritik och en saftig känga till talman Bert Häggblom att man inte kunde sammankalla lagtinget? Man kunde inte sammankalla lagtinget så snabbt eller lagtinget ville inte jobba och därför var det omöjligt att få ett beslut. (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var spridda skurar, får man försiktigt uttrycka det som.

Det ligger ju till på det här viset att ingen kunde förutse det som hände. Ingen! Ingen kunde förutse vart energipriserna tog vägen. Ingen kunde förutse det intresse som skulle uppstå för att montera solcellsutrustning på sina tak. Och det var en bra sak. Det är bra för hela Åland att vi tar ett större ansvar för vår egen elproduktion. Det här stod i all sin klarhet upp i mitten på sommaren eftersom det är då man av skäl som man lett inser monterar solceller. Det sker när solen skiner, förstår ledamoten, och då uppstod det när lagtinget var på ledighet. Man hade en överenskommelse inom landskapsregeringen och agerade därefter. Vi ska ta reda på hur det har gått till, men det är fel att fördöma något som är gjort på ett bra sätt.

Tack, herr talman! Men ledamoten Pettersson, utskottet säger ju svart på vitt här att frågan inte har skötts på ett formellt riktigt sätt. Jag tycker nog att utskottets ordförande försöker skapa lite rationella eftersanningar här som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Det är nu tyvärr så att alla regeringar har de där besvärande omständigheterna att leva efter som heter laglighet, god förvaltning och tjänsteplikt. Det är jobbigt och det är inte alltid lägligt, men tyvärr måste man fungera på ett lagmässigt sätt.

Jag är mera lite oroad över att finansutskottet som alltid talar om budgetdisciplin och budgetdisciplin, men hur går det här förhållningssättet nu - som är lite över stock och sten och "hi och hej" som en cowboy - ihop med frågan om uppmaningen om budgetdisciplin? (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror att jag väljer att bortse från de målande beskrivningar om hur saker och ting går till. Jag tror att ledamoten Gunell är mycket väl införstådd i att tidigare regeringar har överskridit budgetmoment på liknande sätt, att kommande kommer att göra det på olika sätt och att man alltid har målsättningen att man naturligtvis ska följa de budgetmoment som finns. Men när verkligheten förändras måste man också vara redo att agera efter det. Det hör faktiskt till skyldigheten för en landskapsregeringen att se till ålänningarnas bästa. I det här fallet gjorde man det genom att uppmuntra till mer montering av solceller, vilket skapar större stabilitet och säkerhet i hela vårt elsystem.

Ja, rent eltekniskt är jag nog inte heller riktigt säker på det som ledamoten sist sade, att det stämmer överens. Men det var väl därför som utskottet redan i juni sade; sluta med solcellsstödet nu och ta en paus. Se åtminstone till att budgetera tillräckligt och man upptog också medel för detta ändamål. Blir inte ordförande för utskottet lite besvärad över att landskapsregeringen uppenbarligen inte lyssnar alls på utskottet, varken när det gäller budgetdisciplinen eller att man redan i juni uppmanade att titta över solcellsstödet och i så fall budgetera tillräckliga medel för det? Det gjorde man uppenbarligen. Samtidigt skedde utskottets skrivningar och landskapsregeringen höll den här överläggningen där man gav i uppdrag att fortsätta att betala ut stöd fast det inte fanns täckning på konto Måste man inte ha täckning på kontot och ett godkännande från lagtinget? (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vill inleda med att påminna om att det inte är en utökning av budgetanslag. Det är att flytta om anslag från en gren till en annan och därifrån man tog den var tilltänkta stöd till vindkraftverk som inte längre behöver det. Då kan man använda de pengarna på ett klokare sätt genom att uppmuntra solcellsutbyggnad. Det är inget dåligt sätt att förhålla sig till ett problem som har uppstått. Att landskapsregeringen förhåller sig till lag, det hyser vi inga som helst tvivel om. Men istället för att spekulera om vad som eventuellt har hänt och när så ser vi fram emot att se exakt vad som egentligen har ägt rum med det tydliga budet att vi vill också lära oss inför framtiden, även för andra landskapsregeringar.

Talman! Nej, visst är det så att rädslan att göra formella fel inte får överstiga viljan att göra rätt. Det är helt sant. Men samtidigt, viljan att göra rätt får inte stå över regelverk. De båda aspekterna behöver alltid samspela. Regler finns av en anledning. Om lagtinget anser att dessa bryts så är det helt rätt att också påpeka detta. Det är helt riktigt att finans- och näringsutskottet är i den rollen att också påpeka detta för att man ska kunna dra lärdom av sådana typer av situationer i framtiden. Jag uppskattar att det är en genuin vilja och en genuin skrivning från utskottet och det visar också att lagtinget inte är någon typ av gummistämpel utan vill ta reda på de här sakerna för att man kan göra bättre nästa gång helt enkelt.

Tack ledamoten Holmström. Jag är glad för att någon har läst betänkandet på det sätt som vi från utskottets sida gärna vill att det ska läsas. Tanken är att göra rätt i alla avseenden, men det betyder inte att man får släppa tanken på hur verkligheten ser ut. Är den som den har varit denna sommar så har det varit en klok insats att installera solcellstak på de åländska husen.

Talman! Jag tror att det är många som kan dela den förståelsen över varför den här hanteringen har gått fel, formellt sett och också så klart förståelse över ändamålsenligheten. Varför har man gjort någonting åt det här hållet?

Samtidigt så gör utskottet det rätta, alltså man påpekar och även fast avsikten är god så har formella fel gjorts. Man förutsätter också från utskottets sida att man ska titta på den här saken. Man har ju till viss del redan tittat på den saken genom sina höranden och kommit fram till att det är en politisk överläggning, alltså inte en enskild minister, utan en politisk överläggning som har orsakat detta då från sin startpunkt. Och då är det väl helt i sin ordning att den här utredningen görs över de politiska diskussioner som har gjorts.

Tack, talman! Jag kan bara instämma i det. Det är precis vad utskottet vill göra. Vi vill inte göra det omöjligt att göra det rätta, men vi vill ändå ta reda på vad det är som egentligen har hänt.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Ni kom med ett tillägg här till den här texten, den motsvarar eller är en precisering av det tillägg som jag har som förslag i en reservation och därför vill jag understöda den.

Jag är lite dålig på formalia, men jag undrar om ni inte borde avisera den så att den kommer till omröstning också.

Tack ledamoten Toivonen för det påpekandet. Jag förutsätter att talmannen ser till att formalia sköts på ett riktigt sätt. Men tack för påminnelsen.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det är hedersamt av Pettersson att erkänna misstag. Det skrivningsförslag och den
hand som ledamot Pettersson nu har sträckt ut så är till fyllest även för mig. Jag tycker att det är bra att utskottsbetänkandet får det här ändringsförslaget in i sitt betänkande. Det är positivt.

Vi tackar för det, talman. Det är ju så att ibland när arbetet måste gå snabbt så kan misstag ske och det tror jag att är väldigt allmänmänskligt. I det här fallet så görs ett försök att reparera det och jag tackar för förståelsen.

Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson. Jag förenar mig i utskottskollegornas åsikter och understöder tillägget som ledamot Pettersson kom med.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag och Liberalerna valde att reservera oss vid åtta tillfällen till det här betänkandet, plus att vi också understödde socialdemokraten ledamot Fellman vid ett par tillfällen. Jag kommer i det här anförandet att plocka upp budgetmotionen "Hellre valfrihet än kaos". Det handlar om subventionerna av installation av solcellsstöd. Jag började faktiskt lite fnittra för mig själv när jag läste rubriken för den passar ganska bra, även i en reservation. Hellre valfrihet än kaos.

Talman! Vid årsbudget 2022 var Liberalerna mot solcellsstödet, vid tilläggsbudget 2 i juni var Liberalerna mot det ökade solcellsstödet. Istället för att sprida ut stöd lite här och lite där, vill vi ha ett skatteavdrag som är bra för ålänningarnas plånböcker, oberoende var på Åland man bor och som ökar valfriheten att ställa om på ett sätt som passar bäst för individen. Att vi har hållit vår motståndslinje gällande solcellsstödet handlar om att det sedan länge varit lönsamt att installera solceller, att subventionering av en allt hetare marknad skapar överhettning och högre priser. Att vårt elnät inte till alla delar och över hela Åland är moget, att hushållsavdraget redan ger goda möjligheter till solcellsavdrag etc. Argumenten för varför denna subventionering är onödig, kostar pengar och byråkrati kan göras lång. Att säga att det stora intresset för att installera solceller skulle vara avhängt subventionering, är enbart politiskt självskryt. Finns det möjlighet att få upp mot 2 500 € för någonting, så tar alla chansen.

Liberalerna var givetvis även mot den fortsatta subventioneringen om 750 000 som föreslogs i denna tilläggsbudget. Nu när sanningen kommit fram kan vi inte annat göra än att godkänna pengarna. Oskyldiga ålänningar ska inte komma i kläm pga ett politiskt haveri.

Jag har många gånger i anföranden talat om den politiska ekonomiska kulturen som råder, en sorts låt det gå, det ordnar sig säkert och en slapp hantering av våra gemensamma skattepengar. Historien kring solcellsstödet bekräftar med råge kulturen som fartblint bara tycks få fortsätta.

Finansförvaltningslagen stipulerar i 2 kap § 10 att reservationsanslag inte får överskridas. Sällan har höranden varit så tydligt som när vi i utskottet fick detta bekräftat. Att nu politiskt påstå att överskridningar skett tidigare är oansvarigt. Det har säkert skett tidigare, men aldrig någonsin av denna storlek. Det kan väl ändå inte vara så att vi ska ha någon form av praxis där vissa saker får stå ovan lagen. En form av politik före juridik. Det är på nytt fog för att sätta epitet bananrepublikanskt på landskapsregeringens sätt att hantera skötseln av Åland.

Det fanns flera möjligheter för landskapsregeringen att hantera den uppkomna situationen om kraftigt övertrasserat budgetkonto proaktivt, men man tog inte dessa. Den politiska landskapsregeringen och majoriteten valde istället på ett utstuderat sätt att mörka allt. Där det varken under beredningen av, eller i förslaget till tilläggsbudget, fanns ambition att belysa händelseförloppet. När regeringen Thörnroos inför lagtinget slutligen presenterade och redogjorde för tilläggsbudgeten den 12 september, var det samtidigt sista möjligheten att informera lagtinget om det lagstridiga agerandet. Just mörkandet av det hela är i mina ögon mer allvarligt än överskridandet av budgeten. Jag förstår inte hur så många f.d. finansministrar, lantråd och talmän inte reagerade och att det i majoritetsblocket endast var en ledamot som stod upp och var ärlig. Om det sedan var för att sanningen skulle komma fram eller av andra orsaker låter jag vara osagt. Skulle inte detta ha uppdagats när ledamoten tog till orda i remissdebatten hade lagtinget och allmänheten förmodligen levt i tron att allt var under kontroll. Landskapsregeringen har verkligen satt politiken i ett grått vakuum via sitt agerande.

Sättet landskapsregeringen försöker tackla problemet i efterhand speglar inte på långt när allvaret. Minister Röblom har i media uttalat sig att han inte ångrar någonting, trots att 750 000 euro gått ut utan lagtingets godkännande. Det handlar återigen om att skydda politiska maktpositioner. Alla vet, senaste personalenkäten visar tydligt, att dagens förda personalpolitik har skapat en osäkerhet hos många anställda. Att i ljuset av det lägga ansvaret på enskilda tjänstemän för det inträffade är magstarkt. När sanningen är att landskapsregeringen via muntliga politiska uppmaningar gav order om att fortsätta bevilja stöd och att mer pengar väntade runt hörnet. Tänk vad det politiska livet kan vara enkelt.

Det vilar ett ansvar på minister Röblom, ett ännu större ansvar på finansminister Höglund, och det största ansvaret faller givetvis på lantrådet. Men utåt sett är det politiska ansvaret ynkligt. Förtroendet för regeringen Thörnroos kompetens och förmåga att agera sett till självstyrelsens och ålänningarnas bästa är därför kraftigt rubbat. Den uppkomna situationen blottlägger hur regeringen Thörnroos försatt tjänstemän i en mycket prekär situation, men även en medveten underminering av Ålands lagting.

När vi behandlade tilläggsbudgeten i utskottet var jag tydlig med och hoppfull om att hitta skrivningar som skulle lägga ansvaret för det inträffade där det hörde hemma hur obekvämt det än må vara. Då Liberalerna till betänkandet inte ens fick med meningen ”Utskottet konstaterar att situationen uppkommit pga politiska beställningar vilket försatt ansvariga tjänstemän i en svår situation”, var det också ett bevis på att regeringen Thörnroos inte tänker ta ett politiskt ansvar för detta. Istället ska detta sopas under mattan och glömmas bort, i kombination med att vältra ansvaret på de anställda. Det, gott folk, är hur dagens politiska ledarskap ser ut.

Det finns ännu möjligheter för regeringen Thörnroos att i debatten klarera ansvarsfrågan. Liberalerna vill räcka ut ännu en hand till regeringen och hennes majoritet, ett kompromissförslag, för att hantera en fråga som annars riskerar lägga sig som en blöt filt över den åländska parlamentarismen under en lång tid framöver. Det handlar om ett förtydligande och komplement till den rätt urvattnade text som finns i betänkandeförslagets allmänna motivering.

Ändringsförslag bygger på att följande text läggs till den allmänna motiveringen under rubriken "Stöd för installation av solceller": "Lagtinget informeras, genom finans- och näringsutskottet, om den begärda utredningen gällande utbetalda stöd för installation av solceller vid tidpunkten för lagtingets öppnande och att utredningen innefattar såväl den förvaltningsmässiga som politiska dimensionen". Förhoppningsvis kan den utsträckta handen bidra till något konstruktivt.

Talman! Liberalerna lämnade in många budgetmotioner och lika många reservationer. Det ska ses som ett tecken på att vi inte alls är tillfreds med landskapsregeringens politik och heller inte hur liten mottagligheten är från majoritetens sida när det handlar om att forma betänkandet.

Vi var inte före och vi är inte efter utskottsarbetet nöjda med hur landskapsregeringen skapar arbetsro inom majoriteten genom ett ologiskt sätt att dela ut landskapsandelar. Vi är inte nöjda med hur balanseringen av ekonomin hanteras. Vi var mycket fundersamma gällande landskapets eventuella utlåning och garantier om 15 miljoner till elbolag. Vi fick inte lagförslagets innehåll att gå ihop med juridiken, men det är bra att ordförande Pettersson redogjorde för det inträffade och då ser vi heller ingen orsak i att reservera oss i frågan.

Mina kolleger kommer i sina anföranden i detalj lyfta upp alternativen till majoritetens budgetförslag.

Avslutningsvis, herr talman, gällande finans- och näringsutskottet, det fungerar mer som ett språkrör för landskapsregeringen än som ett kritiskt granskande organ. I mångt och mycket är det ett resursslöseri där nålsögat att få in alternativ mer eller mindre är obefintligt.

Därför vill jag, som ett led i att bespara lagtingets tjänstemän och övriga arbetstid och eftersom vi snart endast har ett lagtingsår kvar, överräcka en liten gåva till talmannen. Jag hoppas att vicetalman Nordlund kan överräcka den till talman Häggblom. I alla betänkanden finns det nämligen en rubrik som lyder ”Utskottet synpunkter”. Utskottet tillåts aldrig anse något annat än vad landskapsregeringen anser, även då landskapsregeringen klart och tydligt har agerat mot gällande lagstiftning och oberoende hur tydliga vissa utskottshöranden än är. Den här gåvan komma väl till pass och bespara samtliga onödigt arbete. Det är en gummistämpel. En gummistämpel som trycker "Till kännedom" under rubriken utskottets synpunkter. Det är bara att stämpla med den och sedan kan Liberalerna och övriga missnöjda lämna in sina reservationer. Tack, talman!

Talman! Tillåt mig att visa lite nyfikenhet på förslaget om skatteavdrag såsom ledamoten Holmberg många gånger har talat sig varm om under olika budgetdiskussioner. Förslaget ofta gått ut på att det här skatteavdraget ska ersätta andra typer av energisubventioner. Nu diskuterar vi solcellsstöd, men det skulle också kunna vara något annat.

Fråga är: Hur skulle vi säkerställa att just detta avdrag faktiskt används av hushållen att göra investeringar i just energiinstallationer? Den andra frågan: Hur ska avdraget komma de låginkomsttagare till del som vi vet att drabbas allra hårdast just nu av den här situationen?

Tack, talman! Tack ledamot Holmström för en bra fråga. Jag skulle säga så här, kanske energiångesten har blivit större än klimatångesten just nu. Liberalerna har under flera års tid fört fram ett skatteavdrag som bygger på att det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att studera. Får vi fler i arbete så bygger vi också upp en skattebas. Laddningen till ett sådant skatteavdrag skulle kunna ske samlat i ett skatteavdrag, istället för att ge godtyckliga bidrag lite här och lite där.

Jag personligen kan också tycka - det är min åsikt, nu pratar jag inte för hela gruppen - att man borde ifrågasätta det s.k. Ålandstillägget. Det skulle vara mera rättvist om det skulle kanaliseras till samtliga oberoende om man jobbar inom offentlig eller privat sektor.

Talman! Den här tanken verkar inte riktigt vara utförligt uttänkt. Socialdemokraterna har fört fram det här förslaget om att ladda ett extra barnbidrag detta år. Jag tycker mig se att det resonemanget lite sammanfaller med ledamoten Holmbergs om att man "gödslar" till alla inkomstgrupper i stället för att verkligen titta på dem som behöver det allra mest och rikta pengarna dit. Vad gäller just ett avdrag så kommer man ju inte åt de låginkomsttagare som man säger sig vilja omhulda och försöka stöda under den här väldigt svåra tiden. Att då prata om att alla övriga bidrag är godtyckliga, det tycker jag är lite magstarkt. Orsaken till att det finns övriga bidrag, i alla fall på energisektorn, är ju att man ska träffa rätt och att man ser till att de gemensamma finansiella resurserna går till det som det politiskt anses vara viktigt att understöda.

Jag tror att det är väldigt viktigt att pratar vi om näringspolitik så ska det handla om näringspolitik. Pratar man om socialpolitik så pratar man om socialpolitik? Pratar man om arbetsmarknadspolitik så pratar man om det. Man ska inte mixa ihop dem, för då blir ofta kompromissen ganska luddig och inte riktigt någonting.

Vi pratar om ett skatteavdrag i syfte att stärka en åländsk arbetslinje, där man ska ta fram att det lönar sig att arbeta oberoende vad du har för typ av utbildning, kön, etnicitet eller ålder etc. Det ska löna sig att arbeta. Det ska finnas en morot till det. Det gagnar en hel del annat som vi kan ha problem med när det gäller socialpolitiken. Den bästa socialpolitiken är att få folk ut i arbete. I dag finns det väldigt mycket arbeten på Åland i många olika branscher. Men jag ser också en problematik i att vi har väldigt många som står utanför arbetsmarknaden.

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg. Angående solcellsstödet, det har sagts vid flera tillfällen, jag upprepar det på nytt, att landskapsregeringen tar det fulla ansvaret för stödet och beviljande av stödansökningar. Ingen skugga ska falla på våra tjänstemän, bara för att upprepa det än en gång.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Det är rakryggat. Det skulle också vara bra då att ändringsförslaget godkänns av majoriteten så att vi också har det till protokollet.

Tack ledamoten Holmberg för ett till stora delar sympatiskt anförande. Det är lätt att hålla med om en hel del även om det var lite svart mot mot slutet.

Men jo, bästa socialpolitiken är en stark näringspolitik. Avdragen ska vara väl genomtänkta, precis som ledamoten Holmberg var inne på. Eftersom anförandet handlade mycket om avdrag så tänkte jag också lite som konsumentinformation nämna att stöd för solpaneler finns ju också på annat håll. NTM-centralerna i Finland delar också ut solcellsstöd till exempel för större jordbruksanläggningar. De principer som styr är de samma som på Åland. Det är samma grundförutsättning också, om budgetmedlen är slut då tar också stöden slut. Men livet tar inte slut när de stöden är slut, för om du inte får stöd så öppnas möjligheten att göra ett rejält skatteavdrag för installationer av solpaneler under beskattningsåret 2022 och möjligheten att göra avdrag för räntan på lån för installation av solceller och reparation av solceller.

Tack, talman! Det stämmer precis som ledamot Valve sade. Som jag nämnde i anförandet så kommer hushållsavdraget alla ålänningar till gagn, även fast det är en riksbehörighet. Jag har flera gånger sagt här och vänt mig mot landskapsregeringen att det skulle vara väldigt bra om vi kunde titta på vårt skatteverktyg, som måhända inte är så stort men ändå finns där, och vilka avdragsmöjligheter vi skulle kunna skapa just för att ge incitament både till klimatomställning, till att arbeta och studera etc. Jag saknar det och jag vänder mig mot finansminister Höglund och hoppas att det skulle komma fram för att det skulle vara ett väldigt, väldigt viktigt verktyg. Vi pratar mångt och mycket samma språk som ledamot Valve och undertecknad nu, men det skulle vara bra att ha de här verktygen. Vi skulle må bra av det, speciellt med tanke på den offentliga ekonomin.

Jo tack ledamoten Holmberg. Jag gillar den inriktning som den här diskussionen har tagit. Fokus måste helt klart vara på just det, alltså framåt. Hur stöder vi en robust energiförsörjning för de åländska hushållen? Hur stöder vi omställning? Helt klart är att vi står inför en omkalibrering av hela verktygslådan. Det kommer att behövas helt andra instrument under budgetåret 2023 än vad vi har brukat under budgetåret 2022. när det gäller arbete med att omkalibrera den verktygslådan så kommer jag för egen del att ta vara på guldkornen Holmbergs anförande.

Tack, talman! Jag hoppas att du har tjock pärm för det var en ganska diger lista.

Men när det gäller grundförutsättningen, när det gäller den långsikt långsiktiga politiken så borde det vara att bereda ålänningarna möjligheter att ha mera pengar i plånboken. Det ska löna sig att arbeta i stället för att vi från det offentliga, från politiken, ska komma med olika bidragsformer som vi tror att ska stimulera men som, i det här fallet med solcellsstödet, kanske har gett motsatt effekt.

Alltså, har ålänningarna valfrihet att ställa om så fungerar det. Vi måste tro på marknaden. Jag hoppas att majoriteten tror på marknadsekonomi. Jag hoppas att det är så. Jag vill att ledamot Valve nickar och säger ja, vi tror på marknadsekonomi. Det är grunden i att man kanske inte hela tiden behöver ha de här olika bidragsformerna som i mångt och mycket slår fel.

Talman! Det är svårt att inte vara lite grinig när man ska räkna upp sina reservationer till ett betänkande.

I behandlingen av den här tilläggsbudgetens betänkande så har jag lämnat in fem reservationer och det ganska mycket i en tilläggsbudget som inte är jättestor. Det speglar klyftan mellan vår och regeringens politik, och också en ovilja från regeringshåll att söka vettiga kompromisser och dialoger, som har efterlyst här i salen, för att nå samsyn på områden där man faktiskt skulle kunna nå det om man skulle prata med varandra.

Man kan också konstatera, av den debatt som vi har haft här och den behandling som utskottet hade, att det blev mera fel än rätt på många tunga områden i den här tilläggsbudgeten.

Förslaget att anslå ytterligare 750 000 euro i solcellsstöd blev en uppvisning i amatörmässighet och det får landskapsregeringen ta ansvar för. Att vi får flera solceller på våra tak är en bra sak. Absolut! Socialdemokraterna var i tidigare regeringar med och initierade stödet för att det var en ny marknad och en ny teknik som man ville uppmuntra från landskapsregeringen. Det var en investering som tidigare var svår att räkna hem. Så är det inte idag. I utskottets höranden har bilden klarnat av en marknad som fungerar utan samhällsstöd. Med tanke på att vi sitter här i en väldigt borgerlig församling så är det konstigt att man fortsätter att betala ut stöd där de inte behövs.

Det finns också utmaningar med den snabba utbyggnaden, om elnätet är tillräckligt utbyggt för att ta emot så många mikroproducenter, om man faktiskt köper rätt anläggning för sitt hus och om man vill optimera stödmöjligheterna snarare än att välja rätt. Tilläggas kan att det statliga hushållsavdraget nu är ett förmånligt sätt att få hjälp med installationen och det vet landskapsregeringen. I betänkandet konstateras att det är dags att utvärdera och gå vidare. Varför inte sätta igång med det, kanske med ett stöd riktat till solceller på taken till flerbostadshus, eller till innovationer där marknaden inte fungerar?

I stället för att tänka efter då i juni - när landskapsregeringen på en överläggning, mot regelverk och bättre vetande, instruerade tjänstemän att fortsätta bevilja stöd utan att det fanns medel för det - så borde man ha dragit i bromsen och konstaterat att pengarna är slut. Så händer det med många stödformer av det här slaget, pengarna tar slut och då slutar man eller så pausar man och funderar. Den bilden, som utskottsordförande Jörgen Pettersson målade upp att det hade inträffat någon stor katastrof på sommaren om man inte hade fortsatt att bevilja de här stöden, den stämmer inte alls. Det är klart att de flesta av dem som ville investera i solceller på sina hus hade gjort det ändå därför att det är lönsamt, det är en bra investering inför framtiden och man kan göra avdrag i beskattningen. Det var inte så att elmarknaden och den åländska befolkningen hade gått under om man inte hade fått de här stöden. Så den akuta situationen som man nu vill måla upp, den existerade inte.

Vi har ett system av en orsak. Vi har ett regelverk av en orsak. Det regelverket och den lagstiftningen struntade landskapsregeringen i. Jag tycker att ändamålen inte helgar medlen. Landskapsregeringen har, genom sitt sätt att agera, försatt både tjänstemän och tredje part, dvs. de ålänningar som i god tro har ansökt om de här stöden, i en olycklig situation. Tyvärr så säger det också en hel del om personalpolitiken i förvaltningen, att man på det här sättet utsätter en tjänsteman för påföljder som man inte borde utsätta sin personal för av politiska skäl.

Att man därtill i presentationen av tilläggsbudgeten för lagtinget inte nämnde med ett ord att man har förfarit på det här sättet, det fördjupar bilden antingen av att man ville hemlighålla den här hanteringen och inte ville tala om den eller att man agerade fullkomligt oprofessionellt. Jag kommer att föra min reservation till omröstning.

I budgetförslaget förs drygt 2 miljoner euro till kommunerna genom beräkningsgrunden landskapsandelar till äldreomsorgen. Vi menar, vilket jag också sade när den förra tilläggsbudgeten behandlades, att pengarna borde kanaliseras till kommunernas socialtjänst. Den beräkningsgrunden har kommunerna kommit överens om själva. Därtill innehåller KST i sin verksamhet allt som vi vill att ska fungera för de mest utsatta i samhället. Det är en ung organisation som kämpar med att samordna och utveckla specialomsorg, barnskydd, missbrukarvård och socialvård och inte minst det tidiga stödet som kan förhindra att familjer hamnar i väldigt svåra situationer Det är just för KSTs klienter vi borde värna om att det finns tillräckliga medel, och att kommunerna prioriterar att utveckla kommunernas socialtjänst snarare än att se det som ett sätt att dra åt svångremmen när pengarna inte räcker till för annat.

Därtill kan man väl av den här diskussionen konstatera att regeringen helt abdikerar från alla ambitioner att genom reformer få till mera robusta kommunerna och därmed har man valt en väg där kommunerna bara kan bli dyrare, men inte bättre. Jag för också den här reservationen till omröstning.

I två reservationer, dels gällande ett extra barnbidrag i december, dels gällande åtgärder för att dämpa kostnadsutveckling och inflation och dess effekter på befolkningen så vill jag lyfta fram det som jag tycker att är den mest brinnande frågan just nu för ålänningarna. Vi grälar om hur man har betalat ut solcellsstöd, det är en viktig fråga för framtiden och hur man formellt fattar beslut för lagtingets och landskapsregeringens anseende. Men den verkligt brinnande frågan gäller vilka åtgärder vi vidtar för att vanliga människor, vanliga familjer, ska klara den här vintern när elräkningarna mångdubblas, när matpriserna stiger, när bensinpriserna stiger och när man oroar sig för hur familjen ska klara sig.

Ett extra barnbidrag är inte någon utopi som vi socialdemokrater på Åland har hittat på, utan ett förslag som har förts fram av Centern i Finland. Det är ett sätt att i den dyraste månaden på året skjuta till extra pengar som går direkt i handen. Om man argumenterar att det är ett bidrag som skjuter för brett så påminner jag igen om att de flesta familjer som får barnbidrag är låg- och medelinkomsttagare, det är de stora grupperna och för dem är barnbidraget en viktig och välkommen inkomstkälla. De få i vårt samhälle som har så mycket pengar att barnbidraget inte spelar någon roll, de får vi väl leva med i det här fallet. Och varför skulle inte åländska familjer få samma stöd som andra finländska familjer? Att barnbidrag är lite högre på Åland, vill jag påminna, det har en orsak och det är att vi har högre kostnader på Åland. Det är inte en ursäkt för att låta bli att hjälpa de åländska barnfamiljerna.

Vi vill se en landskapsregering som är aktiv och som verkligen prioriterar det som ett starkt samhälle är till för, att i tider av nöd och oro se till att ingen hamnar i en större och bestående utsatthet. Jag kommer också att föra mina reservationer om förhöjt barnbidrag och ekonomiska åtgärder till omröstning. Tack, talman!

Talman! Jag tycker att det var ett intressant inlägg som ledamot Fellman hade om KST. Jag uppfattar att det är fria fantasier här i salen när det gäller KST och att man står väldigt långt ifrån verkligheten. KST har en budget på runt 30 miljoner och landskapsandelarna är dryga 3 miljoner. Den här miljonen har man aviserat att man ändå har extra eller att det ser positivt ut för bokslutet 2022. Jag tror att vi kanske kommer att göra plus minus noll. Just nu håller vi på med en budgetprocess som kommer att öka kostnaderna med 7-8 procent och vi försöker få ner den, så KST skulle verkligen ha behövt medel. Det skulle ha varit ett smidigt sätt som skulle ha gått direkt till socialvården utan en massa byråkrati.

Tack, talman! Jag är glad att ledamot Sjögren klarlägger de här frågorna. Som styrelseledamot i KST så känner hon ju till de här frågorna. Det är tråkigt, tycker jag, att man också från finansministerns sida för fram en bild av att KST inte behöver inte pengar, de ger ju tillbaka pengar till kommunerna. I verkligheten så finns det ett jättestort utvecklingsbehov som i framtiden kommer att spara pengar när man har rett upp saker som kommunerna tidigare inte skött på ett bra sätt.

Talman! Jag tycker också att det är lite anmärkningsvärt, för jag vet ju att KST:s ordförande, som tillika är en trogen och erfaren centerpartist, har varit och pratat med landskapsregeringen och visat exakt på de här siffrorna. Vi vet ju också att KST kommer att drabbas av det ekonomiska läget. Det är allt ifrån utkomststöd till en del av äldreomsorgen, som också är under KST när det gäller färdtjänst och en lång kö inom specialomsorgen. Det är minsann en väldigt stor utmaning när det gäller KST. Det är inte riktiga uppgifter som framkommer här i salen, tyvärr.

Tack, talman! Det har ju också framförts att hade man valt att kanalisera de här pengarna till kommunernas socialtjänst med förhoppning om att det kanske hade spillt över lite till kommunerna - som KST kanske inte hade behövt det här året - så hade det gjort att de kommuner som i dag är väldigt njuggt inställda till KST och ser det bara som en möjlighet att här måste man spara och dra emot, så då hade de förstått att det finns en möjlighet att landskapsregeringen ökar sin finansiering. Men den möjligheten ville man inte heller ta från landskapsregeringen.

Talman! Jag skulle vilja höra ett lite fördjupat ekonomiskt resonemang från ledamoten Fellman när det gäller barnbidrag, helikopterpengar till familjerna och andra åtgärder som skulle stärka familjernas ekonomi genom bidrag. Vi har ju en situation nu när centralbankerna gör sitt allt för att minska inflationen, vilket ju sker genom höjda räntor. Själva poängen med det är ju att minska hushållens köpkraft till stora delar. Hur ser Socialdemokraterna på frågan kring vilka åtgärder man kan vidta gentemot inflationen och hur behöver man se på inflationen i ljuset av det?

För mig och för Socialdemokraterna så handlar väl frågan också om vem som ska betala för de här åtgärderna mot inflationen. Är det barnfamiljerna, de som har det riktigt tufft, som ska stå för inflationsbekämpning? Eller är det andra krafter? När vi vet att det finns barnfamiljer som har det jättetufft och som riskerar att hamna under fattigdomsgränsen och det finns ett beprövat system för att stöda dem, då borde vi använda den möjligheten. Det här är trots allt inte en permanent ökning, utan ett tillfälligt tillskott i en situation där läget är väldigt allvarligt.

Talman! Så är det förstås, det är ett mycket behjärtansvärt initiativ. Men jag ville ha en fördjupad diskussion kring det här med helikopterpengar till familjer eller till ålänningarna i gemen. Det finns också andra grupper som har det tufft ekonomiskt. Hur ser man på det kontra inflationen? Åland brukar ligga ganska långt efter i inflationssiffror. Även om vi inte har samma inflationstakt som till exempel Sverige så hade vi senast i augusti en inflation på över 6 procent. Så hur ser man på den här situationen? För det kommer ju också att betyda betydligt högre avgifter och kostnader för hushållen i gemen i den andra ändan, alltså nämligen att det offentligas avgifter och kostnader ökar. Vem ska stå för dessa kostnader? Är det näringslivet, vill man införa landskapsskatt för välbärgade eller hur ser man på det här? Jag tycker att det är en intressant fråga att resonera kring.

I regel så tycker jag att det är viktigare att upprätthålla en framtidstro och ett hopp om att det finns en framtid också efter den här kommande lågkonjunkturen och den eventuella ökade inflationen. De verktyg som vi på Åland har i vår hand för att dämpa inflationen, de är väldigt, väldigt begränsade. Jag ser det som ett större ansvar för oss att se till att de i vårt samhälle som har behov av stöd och hjälp, under den här förhoppningsvis relativt korta perioden, får det. Att vi inte har familjer som hamnar i en sådan utsatthet att de inte kommer därifrån. Självklart finns det andra grupper som behöver stöd och då måste vi fortsätta att jobba med dem. En annan av våra motioner och reservationer handlar om att vi förväntar oss att landskapsregeringen kommer med ytterligare åtgärder för att stöda dem. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten Fellman. Ledamoten lyfte i sitt anförande fram en diskussion om solcellsstöd för flerfamiljshus. Jag tycker att det är en god tanke att fundera vidare på. Det är mycket större yta tak och det finns flera personer inuti huset som drar nytta av det här. De här ökade kostnaderna i samhället drabbar alla familjer även äldre, ensamstående och barnfamiljer som bor i lägenhetshus. Jag undrar om man har diskuterat det här i utskottet eller var det någonting som ledamoten Fellman bara tog upp som ett gott exempel?

Tack, talman! Det har inte diskuterats i utskottet. Däremot har ju minister Röblom aviserat redan innan den här stora kalabaliken kring solcellsstödet att man antagligen i grundbudgeten för nästa år kommer att diskutera andra former av stöd, inspiration eller utveckling när det gäller den här sektorn. Vi vet inte alls vad den innehåller ännu, det har inte delgetts oss vad det kunde vara. Nu är inte ministern här, men vi hoppas på att det ska komma nya idéer och inte att man ska fortsätta på det här sättet som man har gjort nu, att dela ut ett stöd som marknaden inte alls behöver längre.

Jo, det är nog viktigt att man ser det mera ur ett hållbarhetsperspektiv också, där de insatser man sätter in med stöd och anpassningar kan tas del av dem som äger flerfamiljshus. Det finns alla möjliga sorters familjer, också äldre och ensamma som ofta bor i lägenheter. Jag känner att den här gruppen har blivit lite åsidosatt just med de här solcellsstöden som egentligen bara har kunnat gå till sådana som har ett eget tak som de kan investera på.

Det är ju så att när vi ska använda skattemedel som är begränsade så ska vi använda dem på ett sådant sätt att de ger största möjliga nytta också när man stöder det som är gott. Solceller är en god sak och det är en bra sak att fortsätta utveckla den frågan. Men i det här fallet så är det högst ifrågasatt om dessa 750 000, som vi beviljar nu, var det bästa sättet att använda de pengarna för att uppnå de mål som vi alla har?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag tänker höra kring ett extra barnbidrag i december. Det är ju väldigt behjärtansvärt, det tycker nog alla. Vad innebär det rent ekonomiskt? Vad är det för kostnad per månad med barnbidraget? Det har jag inte riktigt koll på. Jag har en fundering på hur Socialdemokraterna tänker att det ska finansieras. Nu sitter jag och leker med att vi nästa år kanske har ett finanspolitiskt ramverk att hålla oss till. Då ska man ju inte inne i tilläggsbudgetar komma med förslag som inte är finansierade. I det avseendet skulle det vara intressant att veta om ni har någon finansieringsplan?

Tack, talman! Men vi hade en liten finansieringsplan. Ett extra barnbidrag kostar kring 700 000 euro, ungefär lika mycket som vi nu beviljar i redan utbetalda solstöd. Det är klart att man inte kan hålla på att räkna på det där sättet. Vårt förslag har ju inte varit att man permanent ska utöka barnbidraget med en extra utbetalning per år utan att man den här vintern, när man vet hur många familjer som genuint oroar sig för hur de ska klara sina räkningar, nu skulle vidta en åtgärd för att hjälpa dem. Det finns många grupper i samhället som kommer att behöva vår hjälp, men barnbidrag är ett väl beprövat och lätt administrerat sätt att göra det snabbt.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Absolut, det finns ett system färdigt, det är bara att trycka på knappen en gång till så har man en extra månad utbetald, bara det finns pengar. Dit jag vill komma är att det är lite det som jag har varit orolig för när jag har kallat den för den ekonomiska kulturen, att man med ganska korta puckar lägger in ganska kostsamma saker. Sedan må ändamålet vara hur behjärtansvärt som helst, jag har full förståelse för situationen hos inte minst barnfamiljerna idag. December månad är väl den ultimata månaden att få ett extra barnbidrag.

Nu valde utskott att inte ha några skrivningar kring det kommande finanspolitiska ramverket. Jag hoppas att finansminister Höglund går upp och tar till orda under den här debatten för det skulle vara bra att han kanske på något sätt skulle föra ett resonemang kring det.

Talman! Det är ju ofta så att socialdemokrater föreslår att man ska stöda dem som som har minst pengar och som behöver vårt stöd mest och man ska komma med besked om hur man ska finansiera det. Samtidigt så står vi här nu och beviljar över 2 miljoner till kommunerna på ett väldigt slumpmässigt sett. Vi har betalat ut 750 000 euro till solceller i sig en bra sak, men obehövlig för att åstadkomma den förändringen. Inte tycker jag att det är vi socialdemokrater som behandlar finanserna lättvindigt, vi har bra andra prioriteringar.

Tack, herr talman! Bästa lagting, då ska jag hålla mitt anförande kring reservationerna. Det är ett lite speciellt anförande den här gången.

Jag minns att jag inledde remissdebatten med att säga att tilläggsbudget 3 var en liten men spännande budget. Jag borde kanske ha sagt tunn, för 15 miljoner är ändå en ganska stor summa, det är den som jag har mest diskuterat. Betänkandet blev ju faktiskt sedan betydligt tjockare, jag räknade att det var 16 sidor, men det var ju bara fyra blad som var betänkande och resten var våra reservationer. Det känns som en liten ovana, även om jag faktiskt tänkte att jag inte skulle ha någon reservation.

Jag minns att här i helgen så pratade jag med en person - man får inte säga vad som händer i ett utskott - men jag sade att det var den mest turbulenta utskottshantering som vi har haft under min tid. Men det var ju bara början, sen kom ju ändringar från det. , Jag noterade att ännu när vi hade vårt sista möte så tänkte jag att jag inte skulle behöva ha någon reservation. Vi hade ju uppfattat att vi var eniga om den skrivelse som jag sedan satte till min reservation, men hur det riktigt gick till vet knappt vi som var närvarande, men den försvann i alla fall. Vi måste höra med Holmberg hur det gick till.

Men vi lämnade in en reservation, Holmberg och jag. Båda reservationerna riktar sig till den allmänna motiveringen. Den ena har rubriken ”Lån och garantier för energi” och den ju motsvaras ju rätt väl av det tillägg som ledamot Pettersson läste upp. Den andra bekräftar dels det som regeringen sade, att landskapsregeringen ska fastställa villkor för eventuella lånegarantier i enlighet med EU:s statsstödsregler, men jag förutsatte att det skulle delges utskottet, det var den andra reservationen.

Jag har tittat lite mera på den här lagen och noterar att just i paragraf 4 så står det att ”lån beviljas endast mot betryggande säkerhet. För lån till kommuner och kommunalförbund krävs dock inte säkerhet.” I paragraf 10 står: "För landskapsgaranti krävs motsäkerhet". Man har lite olika beskrivning; betryggande säkerhet och motsäkerhet. Det var det här som vi ville få in och det är det som ledamot Petterson till och med har preciserat i sitt tillägg med paragraferna 4 och 10. Därför så stöder jag andemeningen i den samma och den är preciserad.

Det är rent tekniskt på så sätt att vi först ska ha en debatt och efter det så ska vi rösta om de här tilläggen. Jag vet ju inte nu om Petterssons förslag går igenom eller om jag ska ta mina tre anföranden som jag har kring den här reservationen. Jag litar på att den kommer att gå igenom så att jag får lägga de här anföranden till en hög; anföranden som jag inte höll av olika orsaker. De här tyckte jag faktiskt att var bland de bästa, men så är livet.

Däremot så tänkte jag ha en liten, liten kommentar till ledamot Pettersson. Han nämnde någonting, vi har kanske inte samma motivering till det här tillägget, men han sade något om att det är ju ingen risk med de här lånen och det har flera sagt under behandlingen. Jag konstaterar att under utskottsbehandlingen så försökte jag få höranden som jag inte fick som vanligt. Det är en tradition som jag inte ska ta upp så mycket här. Jag ville ju ha någon bankdirektör, när jag inte fick det så gick jag istället och talade med tre stycken och fick ganska bra information. Jag minns en där jag nämnde att ja, det hävdas att det inte finns någon risk för de här lånen, ett företag i elhandelsbranschen och så vidare. Jag har inte sett en bankdirektör som har skrattat så glatt som den mannen. Han sade att för det första så finns det inte lån utan risker och speciellt inte i elhandelsbranschen.

Men nu hoppas jag att vi får de här garantierna som behövs. Vi hoppas också att företaget i fråga kan få garantier och kan få sina lån. Det har ju varit avsikten, men avsikten har ju varit att det ska vara mer garantier. Vi har kommit till det som jag trodde att vi långt tidigare redan var överens om.

Jag ska inte orda mera. Jag är mycket tacksam över den här skrivningen, den är till och med tydligare än den som jag hade i min reservation.

Men rent tekniskt så måste jag ju ändå avisera de här två reservationerna för omröstning. Men de kommer, vet jag, efter
ledamot Petterssons förslag och om det går igenom så kommer jag att dra bort båda mina. Men som sagt var, jag aviserar så att de finns på listan. Men min tanke är nog att jag då kan säga att jag inte förde någon reservation till omröstning. Tack för ordet, herr talman.

Talman! Jag blev lite fundersam när utskottsordförande presenterade budgeten. Utskottsordförande menade att den här texten hade fallit bort. Men vad jag kan se på Toivonens reservation så har det ju varit en omröstning i utskottet. Ledamoten har fört skrivningen till omröstning och den gick inte igenom och därför så blev det en reservation. Eller hur hur gick det här egentligen till? För man blir fundersam när en ledamot reserverar sig mot någonting som utskottets ordförande säger att bara har fallit bort.

Tack, herr talman! Det var intressant fråga, vi borde nog ha någon kamera i taket. Jag har inte för mig att det blev en omröstning om det, utan jag föreslog att den här texten skulle finnas med. Den hade nog funnits i någon variant och därför hade jag texten själv. Jag föreslog att den skulle finnas med och så småningom sedan i något skede så understödde ledamot Holmberg. Men enligt min mening så hade vi ingen omröstning, men det kan hända att vi hade en omröstning. Vi hade väl 15 omröstningar.

Okej, kanske vi lägger det där åt sidan.

Jag skulle vilja resonera vidare kring det Toivonen sade om risker. Det här åländska stödet går ju till elhandlare och vi har ju redan sett att flera av elbolagen har det otroligt tufft. Vi ser elhandlare som har avtal med kunder på fastpris och borde flytta över sina kunder till spotpriset för att kunna hantera den kostnadsvolym som uppstår. Likviditetsproblemen är en sak, men också vinstfrågan på kortare sikt. Så jag tycker att det är relevant av Toivonen att lyfta upp frågan kring riskerna. Nu har vi ju i praktiken två stora bolag på Åland som hanterar de åländska hushållen och något litet mindre bolag, så det är ju en helt annan situation här och det finns inte någon fullt fungerande marknad som det finns på andra platser. Men att säga att det här skulle vara ett helt riskfritt lån, det kan hända att landskapet blir att sitta med ett bolag i famnen.

Tack, herr talman! Ja, jag har ju analyserat det vidare. Det är ju både marknaden plus det att företagen ju i princip är derivathandelsföretag. När jag analyserade så konstaterade jag, det kanske var mer derivathandelsföretag än elhandelsföretag och vi vet vilka risker det finns där. Så visst finns det stora risker.

Som sagt, som ni sade, vi vet inte vad som kan hända. Då är det i alla fall bättre att landskapet har även om det är en företagsinteckning eller något motsvarande som inte är den bästa säkerheten, men det är i alla fall någon slags säkerhet. Vi ska självfallet hoppas att ingenting behövs. Vi hoppas att det här ska hjälpa över vintern osv. Men det var därför som jag ville ha den här garantin som vi nu får med och det känns rätt och korrekt.

Tack, talman! Jag vill bara för ordningens skull säga till ledamoten Toivonen att det var aldrig frågan om att man inte skulle få höra en bankrepresentant. Ledamot Toivonen ombads exemplifiera och komma med ett namn på en tänkbar hörande, vilket ledamoten inte gjorde och då kunde vi i utskottet inte kalla någon. Så enkelt var det faktiskt, ledamoten Toivonen. Vi har för vana i utskottet att ta de hörande som det kommer förslag om, men ledamoten Toivonen hade inget förslag på hörande, bara för ordningens skull.

Tack, herr talman! Jo, det var så som ordförande argumenterade. Jag ansåg att jag inte behövde ha ett namn. Jag hade inget namn då, jag har tre namn nu, men nu är det för sent. Nu fick jag istället tre höranden och det blev i slutändan bättre. Tyvärr missade utskottet alla höranden, men jag fick en mycket intressant bild.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag fortsätter med ett litet övergripande gruppanförande från Liberalernas sida. Vi har som sagt lämnat in många budgetmotioner, som vi sedan också tyvärr var tvungna att förverkliga i reservationer. Vi tar samtliga reservationer till omröstning.

När det gäller en skrivning som vi fick in i sista stund, vi hade inte desto mera höranden kring det, så är det, tycker jag, en väldigt dagsaktuell och viktig skrivning. Det är "utskottet understryker vikten av att driva på processerna för att förverkliga visionen om storskalig vindkraft och solelparker". Och det är det ju faktiskt, kanske i princip hela salen här är väldigt, väldigt för det. Det hoppas jag och i alla fall är Liberalerna väldigt för det. Vi har ju egentligen, från att visionen började förverkligas, varit oroliga över att tempot är för lågt. Vi vill ju se ett väldigt högt tempo. Jag vågar säga att de intresserade privata aktörerna som har börjat etablera sig mer och mer på Åland också är intresserade av tempot. Man vill ha en masterplan. Man vill kunna sätta igång de olika utredningarna som krävs för att komma vidare, för att kunna förverkliga det och det vill man komma igång med. Man vill inte befinna sig i en situation där vårt ÅMHM inte har tillräckliga resurser. Jag tycker det vore självklart att de privata aktörerna själva kan finansiera de typer av undersökningar som de behöver ha. Är det så att det ska gå via ÅMHM så är det ju självklart att det ska vara till en kostnad som åtminstone är till självkostnadspris. Och vad man kan läsa i media nyligen så finns det ju ett väldigt intresse av att så får göra. Man vill inte tappa tid, man vill vara med och se till att Åland är med på den första vågen, investeringsvågen, och det är viktigt.

Jag tycker att det var bra att utskottsordförande Pettersson hade förslaget att lägga in den meningen. Här kanske både Centern och Liberalerna har en samsyn när det gäller den havsbaserade vindkraften. Det här är någonting som vi verkligen hoppas att man tar fasta på i budget 2023. Jag hoppas också att man före det till och med kan tillgodose de privata aktörernas önskemål att verkligen få komma igång. Det här handlar ju om tid, tid är pengar och är man inte tillräckligt snabb så finns det konkurrenter där det också blåser, för intresset är stort runt hela Östersjöns kuster.

Sedan till vår motion som vi har haft under hela den här perioden, en liknande motion som vi kallar för budgetdisciplin. Vi tycker ju att det måste bli bättre budgetdisciplin. Vi har sett det, jag tror att det var ledamot Gunell som tog upp frågan om utskottet tycker att det har varit bra budgetdisciplin kring solcellsstödet? Nej, det har det absolut inte varit. Det finns andra punkter som vi tycker att kan ifrågasättas. Jag hoppas att landskapsregeringen och finansminister Höglund verkligen kan börja, lite smått i alla fall, implementera det finanspolitiska ramverket. Jag vet att det ska vara lagstiftning till och det finns andra saker som tar lite längre tid för att kunna bli implementerade. Men synsättet på hur man budgeterar finns ändå och hur man följer en budget. Det kan man verkligen börja med här och nu.

Sedan var det ju ett intressant uttalande som kom från EU-kommissionen i veckan. Det tog vi också fasta på i betänkandet, att medlemsstaterna ska spara, de uppmanas och det önskas att de ska spara 10 procent i sin elkonsumtion, förbrukning. Detta är också någonting som Åland borde göra, det offentliga Åland och fastighetsverket bland annat. Det här borde tas fasta på, att så sker på ett strukturerat sätt. Men det borde också finnas någon form av samlad elpedagogik. Vart man än vänder sig idag när man läser en tidning så finns det olika tips på vad man ska tänka när det gäller sitt hushålls elkonsumtion och drift. Men det skulle vara bra kanske om det skulle finnas ett samlat verk där man kan få svar på sina frågor etc. Nu är det ju faktiskt så att de flesta borde kunna förstå vad man ska göra för att spara energi, men det borde ändå finnas på ett strukturerat sätt. Det är också någonting som landskapsregeringen kan se till att kommer fram utan någon större kostnad.

När det gäller sedan landskapsandelar så har vi haft den diskussionen redan, där är vi tydliga. Men en sak som vi har plockat upp i budgetmotionen var momentet kring AMS. Som tur är så har arbetslösheten sjunkit kraftigt så man kan se att AMS inte behöver ha samma mängd pengar, alltså 1,2 miljoner mindre pengar i arbetslöshetsunderstöd för resten av året och det är väldigt positivt. Här har vi också under en längre tid varit av den åsikten att man faktiskt borde få ett samlat arbete för att lyfta upp alla dem som i dag står utanför arbetsmarknaden av olika orsaker. Det kan vara beroendeorsaker, studieorsaker och det kan vara en mängd olika orsaker som gör att man inte finns inne på arbetsmarknaden. Det system som idag råder är väldigt fyrkantigt, det är omgärdat av regler som gör att du väldigt snabbt hamnar på ruta ett igen. När vi hörde minister Hambrudd i utskottet så fanns det goda intentioner och likadant när vi hörde KST i utskottet så fanns det goda intentioner. Den liberala gruppen ser positivt på att man ganska snabbt ska kunna förändra möjligheterna på ett positivt sätt för den som står utanför arbetsmarknaden.

Ja, det var det som jag tänkte lyfta upp i det här gruppanförandet.

Tack, talman! Jag är lite nyfiken på hur ledamot Holmberg ställer sig till utvecklingen på elmarknaden. Han är ju väldigt positiv till havsbaserad vindkraft. Jag undrar om han har någon spekulation om varför elpriserna har gått upp så extremt mycket de senaste åren?

Tack, talman! Jag är långt ifrån en expert på området, långt, långt därifrån. Men det har väl blivit en form av en perfekt våg kan man säga, en kombination av Rysslands anfallskrig, en kombination av svensk kärnkrafts misslyckande och en kombination av tysk misslyckad energipolitik kontra otursförföljda eller dålig fransk kärnkraftspolitik?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Ja, priserna på elmarknaden drog i väg långt tidigare än Rysslands anfallskrig. Vi fokuserar väldigt mycket på det och vi tror att det är en stor del av anledning. Jag skulle säga att den största anledningen till de skenande priserna är den så kallade omställningen till förnyelsebart. Om vi tittar vad som har hänt med prisernas så i december i fjol så var priset fem gånger högre än vad det har varit i december de tio tidigare åren, och det var alltså långt innan Ukrainakrisen.

Tack, talman! Vi ska inte heller glömma att kontinentens energiinfrastruktur i mångt och mycket är helt annorlunda än vår. Gasberoendet nere på kontinenten är ju på ett helt annat sätt än hos oss. Har man då kopplingen olja-gas som har varit en stor import från Ryssland så är det klart att med den prisbilden och när förutsättningarna förändras så förändras också förutsättningarna när det gäller att upprätthålla driften av uppvärmda hus etc. nere på kontinenten.

När det gäller den havsbaserade vindkraften så är jag fullständigt övertygad om att ur ett litet perspektiv så har den inte så stor betydelse för de åländska konsumenternas energibehov, kanske ingen alls. Men för Åland som ytterligare ett ben, som en inkomstkälla och arbetskraftsmotor så är den betydelsefull. Absolut.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg för ett anförande som innehöll bra grejer, absolut, kanske inte allt men det mesta.

Just runt el och energin så där jobbas det hårt. Förra veckan gick direktiv till avdelningar och myndigheter om inbesparingar. Fastighetsverket har under en längre tid jobbat med sina hyresgäster för att helt enkelt uppmärksamgöra var man kan spara. Det kan vara ventilation som man kan ändra på etc.

Här i tilläggsbudget 3 så har vi 20 000 för energirådgivning som också är ett steg i den här riktningen. Det här är på gång och kommer inte att minska i takt heller. Det vet vi.

Det finanspolitiska ramverket tänker inte jag vara med om att stoppa i någon byrålåda, så det kommer att märkas på olika sätt och där pågår arbete lite smått där redan hur man helt enkelt kan (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Det var positiva besked. När det gäller de äskade 20 000 för energimyndigheten så är vi beredda att stryka dem. Vi tycker att det borde man kunna hantera som en form av omprioriteringar innanför givna anslag. Vi tycker att detta kanske är en del av att tilläggsbudgeterna alltid blir kostnadsdrivande.

När det gäller det finanspolitiska ramverket så hoppas jag verkligen att det börjar synas, för det behövs. Jag hoppas att finansminister Höglund på något sätt kan börja redan vid årsbudget 2023 med de tankegångarna och pedagogiken kring det.

Jag är en stor vän av omfördelning och tycker att det är alltid där som man ska börja. Vad kan vi omfördela för att finansiera nya typer av kostnader? Ibland lyckas det, ibland lyckas det inte. Vad gäller dessa 20 000 som dök upp i ett ganska sent skede så hittar man inte pengarna snabbt och därför blev det ett extra anslag.

Gällande vindkraftverk och satsningar på de havsbaserade vindkraftsparkerna så är ju det en högaktuell och högprioriterad fråga. Det är i princip dagliga diskussioner som handlar om allt från skattefrågor, resursfrågor och till de frågor som nästan dyker upp med jämna mellanrum. För det här är ju nytt för oss alla. Vi tar tag i frågorna när de dyker upp i så snabbt tempo vi bara kan.

Tack, talman! Nu var jag inte riktigt lika nöjd med finansministerns svar dels när det gäller omprioriteringar. Finansministern ska få en röd tuschpenna av den liberala gruppen. Finansministern måste bli bättre på att stryka önskemål. Det måste bara vara så.

När det gäller den havsbaserad vindkraften så går det inte att ta allting på studs. Man måste ha en framförhållning och se vilka saker som behöver prioriteras. Det offentliga, landskapsregeringen, ska prioritera lagstiftning, affärsmodellen och sådana saker. Låt de privata aktörerna ta kostnader och risker för alla de undersökningar och allt det som ska göras för att komma i mål med det här. Det ska göras någon form av masterplan och den behöver bli klar. Lägg fokus på rätt saker så att det här verkligen kan bli den guldgruva som den har möjlighet att bli för Åland och ålänningarna. Det måste till ett högre tempo.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det var ett intressant anförande. Jag fastnade lite på det du nämnde om vikten av pedagogik kring el- och energifrågorna och hur viktigt det är att ut adekvat information och så vidare, du underströk det. Men vi har funderat och nu måste jag börja bläddra i pappren om jag har missförstått något. Det finns till och med i budgetförslaget och det finns understruket i utskottsbetänkandet hur viktigt det är med energirådgivning. Det är just det uppdraget som energikommissionen har fått, att börja titta på det här. Och då menar alltså ledamoten att dessa 20 000 inte ska behöva användas och att det blir kontraproduktivt. Du får gärna utveckla det resonemanget.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Det kan inte vara sant att det uppdraget finns per definition inom infraförvaltningen och energimyndigheten. Det kan väl inte ha uppstått bara nu för att energipriserna rusar, det måste väl ändå har funnits sedan tidigare? För mig och för oss verkar det nog vara ett uppdrag som ska finnas i grunden. Det är väl det som är en av huvudgrunderna i hela det arbetet. Därav är vi beredda att stryka det momentet och omprioritera pengarna, annars måste man nog titta på uppdraget i stort.

Jo, det kanske man kan tänka sig och trott att det har varit ett grunduppdrag. Den energimyndighet vi har i dag på Åland är väldigt liten och enligt de resurser man har så har inte den här rollen prioriterats. Ska oberoende energirådgivning ske nu i det rådande läge som vi har, att det ska börja hända någonting, så behöver nog dessa medel skjutas till. Vi har lyckligtvis en energikommission som kan vara behjälplig och styra upp den här verksamheten så det är oerhört viktigt. Jag tror att bland de viktigaste 20 000 i hela budgeten så är dessa 20 000 för energirådgivning i rådande läge. Så utväxlingen, nyttan av dessa 20 000 är mycket mer för hela Åland, hela befolkningen.

Tack, talman! Nej, jag håller inte med ledamot Mansén. Vi på Åland ska väl inte uppfinna något hjul kring det här, utan det här hjulet finns väl uppfunnet runt om och i stora delen av västvärlden i alla fall. Det gäller väl bara att få en samlad information kring det. Jag tror inte att man behöver lägga 20 000 euro för att få en samlad pedagogik kring hur man ska spara el som privatkonsument.

Talman! Finansutskottet har verkligen fått jobba och försökt hitta en bra balans. Det finns olika åsikter minsann, det har vi sett. Men det här, som hittills har presenterats, har egentligen inte ändrat på den grundinställning som vi inom Moderaterna har, det vill säga att budgeten kan godkännas såsom den nu står och har presenterats.

Det finns ju några saker, som vi diskuterade redan när vi remitterade den här budgeten, som vi tyckte var väldigt bra. Det var allt från indexförhöjningen till utökat tillägg på det extra barnbidraget och resekostnadsavdragets förhöjning. Det är bra saker. Det som vi förstås också då diskuterade och funderade på var dels solcellerna som förstås - låt oss säga - är en förarglig sak som har inträffat av en anledning. Här har sagts - och jag har själv sagt det någon gång - att man måste också göra fel ibland. Det är inte problem med att man inte skulle få göra fel, det gör man om man gör många saker, då inträffar det fel ibland och då får man rätta till det. Det som kan skilja är ju om man gör fel avsiktligt. Det här är nära åtminstone den beskrivningen. Så det är lite störande, det kan jag säga. Jag måste väl erkänna att jag i egenskap av ekonom och revisor ryser till lite grann när man använder pengar som man inte har. Och om man inte har pengarna så flyttar man från ett konto där det råkat bli överskott utan att någon har sagt att det är just dit pengarna ska gå. Det är en sådan grundinställning som åtminstone jag har och därför störs jag av det här.

När det gäller de här 15 miljonerna och garantier på lån, eller vad ska vi säga motgarantier för beviljade av garantier och lån, så där skulle man egentligen inte behöva säga någonting här i lagtinget, för lagen är klar så att säga. Det ska finnas motgarantier. Men om man vill ändra det, då är det precis som finansministern har sagt här, då går man till det andra momentet här där det beskrivs att det finns undantag, dvs. om lagtinget tycker något annat. Så det är ganska bra nu att man säger tydligt att här vill man att det ska gälla, för att undvika missförstånd så vill man att det ska vara motgarantier. Den delen har utvecklats positivt under den här resans gång.

Här nämndes olika saker som man kan göra och som man ska låta bli att göra. Arbetsavdrag, heter det så ledamot John Holmberg? Ja, till exempel, vi kan använda det som arbetsnamn. Men man måste också där fundera på vad man egentligen ställer till med om man inför det. Jag är för det som sådant, som princip. Men vad kostar det? Det handlar egentligen om en skattesänkning. Vi hjälper alltså befolkningen med att minska på kommunalskatten, något annat har vi inte att göra med, och den måste ju också finansieras. Ledamot Holmberg har efterlyst många gånger att ökar vi kostnader någonstans så då måste vi se till att vi också kan finansiera det på något sätt. Här behöver vi nog fundera väldigt noggrant på hur ett sådant avdrag ska utformas. Hur dyrt får det vara, vem ska det riktas till och på vilket sätt? Det får vi säkert anledning att återkomma till.

När det gäller sådana här sak som solcellsproblematiken så viskades det i bänkarna hos oss att man kunde lösa sådana här tillfälliga saker genom att uppta ett dispositionsanslag som man ganska fritt kan använda. Det är en sak som man också kan diskutera. Nu är dimensioneringen på det här lite större än vad jag i sådana fall har tänkt mig. Ett dispositionsanslag ska ju inte användas till höger och vänster utgående från tillfälliga behov och vad man har lust till, utan det ska ju mera ha kalibern katastrofanslag, så att säga, när något spårar ur så ska man kunna använda det om det krävs lite snabbare puckar.

Det sades någonting om kontot 20 000 för energirådgivning och att det är det viktigaste i hela budgeten. Det kanske är en lätt överdrift. Men förra gången när jag stod här så hävdade jag att folk nog fattar ändå, när det börjar kosta mycket, att man ska spara på el och hur man ska göra och det tror jag nog i grunden fortfarande. Men det kanske ändå är skäl att tro på den bedömning som här gjordes, att det här är viktigt att man på bästa sätt upplyser om hur man kan spara på el, vilka tider på dygnet och när det har effekt för priserna. Det är topparna som måste kapas, det har vi förstått.

Talman! Jag tänker inte fortsätta längre än så här, utan behandlingen får fortsätta med omröstningar i sinom tid. För vår del så är det okej som det ser ut i detta nu. Tack, talman!

Tack, talman! Jag är glad att ledamoten Silander lyfte dispositionsmedel. Jag tror att vi kunde korta av de här diskussionerna som vi många gånger har här i lagtinget om det skulle finnas ett visst rörelseutrymme för landskapsregeringen. Jag kanske har sagt det tidigare, men tittar vi och jämför hur kommunerna är upplagda så har kommunstyrelser i många kommuner fått fullmakt av deras fullmäktige att ha en viss summa som de efter bästa förmåga får använda för vissa uppkomna situationer. Sedan redovisar kommunerna förstås det i årsredovisningen och på det viset får det förtroende från fullmäktige i frågan.

Jo, dispositionsanslag är ju ingen ovanlighet, men de brukar ju ha en lite lägre kaliber än vad vi här har pratat om och det kan man ju tänka sig. Man måste fundera på vad beloppet i sådant fall borde vara ifall man vill sätta ett rejält belopp. Men jag menar att man borde särskilja dispositionsmedel av löpande karaktär så att säga, när det behövs något extra som har dykt upp helt oförutsett, och ett katastrofkonto så att säga. Om något spårar ur och man måste ta till snabba puckar så ska man kunna ha möjlighet till det utan att vänta en vecka innan alla formaliteter är klara, men då behöver man ju kunna definiera vad man menar med katastrofläge.

Tack, fru, talman! Jag tror att man måste ha en bredare och kanske också parlamentarisk diskussion om vad ett sådant belopp skulle kunna vara. Men tar vi t.ex. 1 procent på årsbudgeten så är det ju ändå ett antal miljoner vi pratar om. Jag tror att det skulle vara väldigt bra på det viset, vi skulle slippa att vi ta upp saker som t.ex. en diskmaskin eller annat som behöver införskaffas som har gått sönder. Vi har väldigt tajta budgetar till våra underlydande myndigheter. På det viset så tror jag att det skulle berika debatten också. Vi kunde ha dispositionsmedel för landskapsregeringen att hantera i sådana här katastrofläge och annat som uppkommer.

Tack, talman! Budskapet har klargjorts för mig. Det har också gått fram till finansministern där borta, så vi får se hur vi kan hantera det vidare.

Till först, talman, jag blir väldigt förvånad över diskussionen om dispositionsmedel. Vi just haft en parlamentarisk kommitté som har fastslagit att det ska fungera på det här sättet. I det finanspolitiska ramverket övergår man till rambudgetering utan ändringsbudgetar, vilket kräver att man upptar disponibla medel för just den här typen av ändringar under verksamhetsåret. En rambudgetering innebär ju också att man måste ge mycket större frihet till landskapsregeringen att flytta medel mellan anslagen, annars kommer vi ju inte att kunna uppnå de syften som finns med rambudgetering. Så jag är lite förvånad över den här diskussionen.

Men jag skulle vilja återgå till solcellerna som ledamoten Silander benämnde som förargligt. Jag tyckte att orden han sade därefter nog antydde att man uppfattade det som mera allvarligt än så. Jag uppfattar det som att landskapsregeringen till och med är stolt över att man agerade på det här sättet. Vad säger ledamot Silander om det?

Tack, talman! Jag sätter själv inga värderingar alls i de bedömningarna, om man är stolt över det eller inte. Jag konstaterar bara att det har gjorts. Pengarna räckte inte till. Man har överskridit befogenheterna i den bemärkelsen.

Talman! Men ledamoten Silander har ju rätt i det som han sade, att det här var ett medvetet fel. Man har ju medvetet fattat ett beslut om att agera i strid med både lagtingsordningen och finansförvaltningslagen. Dessutom säger man i efterhand att verkligheten och kartan stämde inte överens så vi valde att följa verkligheten, och det har betytt att så här många ålänningar har kunnat få stödet och det tycker vi att är viktigt och bra. Man är ju nöjd över det agerandet som man haft och det tycker jag kanske är bland det mest allvarliga i den här situationen. Alla människor gör fel någon gång, man kan ha riktigt, riktigt otur när man tänker. Men att i efterhand inte försöka korrigera de fel man har haft och konstatera att man har gjort fel, utan man hävdar fortsatt att det var rätt, då är man ute på mycket, mycket djupt vatten.

Tack, talman! Jag noterar den åsikten.

Tack, talman! Det är bra att ledamot Silander är obekväm med hur solcellerna har förlöpt. Jag tänker inte fråga varför inte ledamot Silander reagerade tidigare innan vi hade debatten. Det tänker jag inte fråga.

När det gäller dispositionsmedel, så är det ju en form av krockkudde för landskapsregeringen. Jag tycker att de har nog inte visat sig myndiga ett sådant ansvar. Det är precis som min kollega Zetterman sade, ska man försöka uppfylla rambudgetering och det finanspolitiska ramverket som är på gång så är det nog kanske fel väg att gå. Det gäller nog istället att hitta en politik som gör saker och ting i rätt ordning och på rätt sätt.

När det gäller skatteavdraget så gäller det att man är långsiktig. Det är långsiktigt som man hittar de här fördelarna, både kopplat till socialpolitiken och kopplat till skattebasen etc.

Tack, talman! Jo, det sistnämnda håller jag med om. Man måste hitta en långsiktig lösning så att man inte gasar på båda sidorna, både med bidrag och med avdrag, för då blir det svårt att få ekvationen ekonomin att gå ihop.

Varför jag inte nämnde någonting om solceller sist i debatten, det var för att jag i och för sig hade hört ett rykte i tredje hand att det här kunde vara fallet. Men jag har inte för vana att berätta om rykten som jag har uppfattat, utan jag ville nu checka av det där själv först. Så jag kan säga att jag inte kände till det på ett korrekt sätt då när vi diskuterade.

Dispositionsanslagen är en idé, en tanke och det kanske inte kommer i fråga. Vi får se efter en diskussion.

Tack, talman! Återigen är det någonting som inte stämmer överens med verkligheten. Vi hörde i remissdebatten lantrådet tydligt säga att subventioneringen av solceller och överanvändandet av 500 000 var välförankrat hos majoriteten, men så verkar inte vara fallet och någonstans är det som sanningen inte riktigt hänger ihop med verkligheten.

Tack, talman! Det har hänt förut att folk har sagt saker och ting som jag inte har lyssnat på. Det kanske var så den här gången också, för att för mig var det en nyhet.

Tack, talman! Tack till ledamot Silander. Jag har en fråga om jobbskatteavdraget, arbetsavdraget eller vad man kallar det. Det är ju intressant. Det har ju testats på i olika skepnader. Men jag funderar, i grunden är det ju en skattesänkning som det handlar om då förstås, ett avdrag. Ser ni någon skillnad mellan det här och en normal skattesänkning? Det är klart att det beror ju på hur man syr ihop paketet förstås och vad man har för maxtak etc. Men i stora drag, ser ni någon skillnad på det?

Tack så mycket, talman! Jag ser ju en viss skillnad på det sättet att om vi inför ett jobbskatteavdrag, arbetsavdrag eller vad vi vill kalla det, så är det vi som håller i rorkulten och säger att det här blir av. Är det så att vi ber kommunerna att sänka kommunalskatten så kanske de gör det om vi kompenserar med tillräckligt mycket landskapsandelar. Så visst är det ju en stor skillnad.

Man ska också komma ihåg, vilket jag tycker är mycket väsentligt när vi ser till personers och familjers privatekonomi, att vi redan nu har mycket lägre skatt än vad man till exempel har på den finska sidan. Det skiljer i snitt på 2,5-3 procentenheter när det gäller skattebelastningen i kommunerna till exempel. Ska vi släppa det ytterligare? Hmm, om vi har råd, absolut. Men vi behöver se till både debet och kredit här.

Tack för ordet, fru talman! Tyvärr måste man nog säga att det i den här tilläggsbudgeten finns en amatörmässighet som nog inte bidrar till att stärka förtroendet för landskapsregeringen och dess förvaltning. Mycket har ju redan sagts här i talarstolen om både likviditetslånen och solstödet.

Den gröna omställningen; solpaneler, vindkraft och så vidare, är viktiga frågor för Socialdemokraterna. Men det är nog ganska uppenbart att landskapsregeringen när det gäller det här solstödet någonstans under året har tappat greppet om det hela. För oavsett hur behjärtansvärt ett ändamål är så måste man ju tyvärr ändå följa lagar, principer om god och rättssäker förvaltning och man måste ha respekt för tjänsteplikten. Man måste ju också kunna förutsätta att landskapsregeringen kan ha en sådan framförhållning att man upptar de medel som man bedömer att behövs för ett visst syfte och så förankrar man de besluten här i lagtinget.

Den här frågan var ju aktuell redan i juni och de önskemål som finansutskottet då sade så måste ju uppenbart helt och hållet ha blivit ignorerade i den fortsatta processen. För nog blir det ju lite löjeväckande med finansutskottets regelmässiga uppmaningar till budgetdisciplin och sedan när kontona överskreds på grund av politiska uppmaningar så hittar man på något slags sätt att rättfärdiga det på. Jag tror att det är onödigt och det hjälper inte till när det gäller budgetdisciplin att sedan då i alla fall se mellan fingrarna. Det är nog bra om den här frågan utreds och att regeringen och förvaltningschefen tar ansvar för att förvaltningen fungerar enligt lag och rättssäkra principer.

Sen kan man ju fundera också lite grann över lagtingets roll och utskottets uppmaningar. Det är ju ändå viktigt att det finns en dialog mellan det som lagtingets utskott arbetar med, när vi får exempelvis en budget, och att det som lagtinget enhälligt då i många fall säger, att det också beaktas i landskapsregeringens fortsatta politik. Annars upplevs det ju nog som att lagtingets funktion och vårt värde minskar, och jag tror faktiskt inte att det är till nytta för självstyrelsen om de folkvaldas åsikter ignoreras nästan systemmässigt.

Även de här efterspelen som råder kring osäkerheterna kopplade till lån och landskapsgarantier är onödigt kaotiska. Det som har framkommit är att landskapsregeringen i samband med att man begärde ett bemyndigande om lånegarantier ska, enligt lagen som nu ligger på bordet som ett ändringsförslag, begära betryggande garantier i enlighet med landskapslagen om lån och räntestöd.

De tidigare lånen och garantierna inom energisektorn har ju getts i landskapets eget bolag Kraftnät Åland. Nu är det två andra bolag, ett andelslag och ett kommunalt ägt energibolag, som i stället får lån och garantierna. Att de skulle ha några svårigheter att komma med de här säkerheterna så är jag nästan säker på att inte blir problematiskt. Så jag tror inte att det här behöver vara någon större sak, utan vi godkänner det förslag som utskottets ordförande har presenterat och sedan går den här frågan vidare ganska odramatiskt.

Socialdemokraterna stöder också höjningarna i studiestödet och ensamförsörjartillägget i barnbidraget. Men, den här principen som fanns i tidigare självstyrelselagen om att ålänningarna ska ha minst samma förmåner som medborgarna i riket, den vill vi nog påminna om, trots att den inte längre finns i skrift i lagen. För när regeringen Sanna Marin lanserade sin budget så började telefonen också ringa hemma hos oss där barnfamiljer undrade om den här extra pengen på 100 euro till julen också skulle tillfalla dem. Och då fick jag lov att säga; nej, det gör den inte, det här är åländsk behörighet. Landskapsregeringen måste i så fall här besluta om att den här extra hundralappen också ska tillfalla åländska familjer. Jag lovade åtminstone att Socialdemokraterna kommer att skriva en motion där vi föreslår att landskapsregeringen också värderar de åländska hushållens och barnfamiljernas situation som lika problematisk som den i riket.

Det är ju nämligen inte så lätt att hitta sätt att stöda hushållen. Det visar sig allt mera komplext eftersom alla stödsystem är hopväxta i varandra och höjer man på ena ändan så kan det slå ut ett annat stöd i den andra. Socialpolitik är väldigt svårt. Men barnbidraget är ändå en väletablerad kanal. Landskapsregeringen har behörighet över det här. Det är någonting som finns på plats och man kan snabbt få ut en resurs till barnfamiljerna om man så vill. Jag kan inte se att det finns något skäl för att inte ålänningarnas förmån också i det här sammanhanget behöver vara lika goda som på rikssidan. Dessutom så är det ju ett stöd som mer eller mindre går rakt in i julhandeln i det lokala samhället, så på sätt och vis är det ett indirekt näringspolitiskt stöd som motverkar inflation.

Jag tror att det är illa om Åland blir efter när det gäller den här typen av frågor. Nu berördes inte läroplikten i den här budgeten, men det är ett annat exempel där Åland blir på efterkälken. På rikssidan ger man en kostnadsfri utbildning på andra stadiet åt sina ungdomar och vi på Åland har några bristfälliga "lappa och laga system" som inte alls går att mäta sig med det.

Socialdemokraterna vill nog hävda att den här principen om minst samma förmåner som i riket ska också vara en vital princip när det gäller Åland. Det finns inget skäl för att vi ska kunna motivera en sämre stödnivå eller sämre service än medborgarna i Åbo, Vasa eller Ekenäs.

Tiden tar snabbt slut när man har roligt. Jag vill säga en sak till. När landskapet nu för samrådsdiskussioner med kommunerna så behöver man också i dialog med kommunerna efterhöra vilka åtgärder man kommer att göra kommunalt för att stöda hushåll med små inkomster under den här svåra vintern som nu väntar oss när det gäller ekonomi. Tack fru, talman!

Tack, fru talman! Nu är jag här, om den ansvarig minister inte här så tar jag repliken istället.

Lade ledamoten också till att stödnivåerna generellt sett är högre på Åland och det kan vara en motivering till varför man inte får ett extra barnbidrag? Både ensamförsörjartillägget och, vad jag vet, också barnbidraget är ju högre här på Åland.

Jo, jag var med till och med och såg till att de här nivåerna kom på plats i den första regeringen som jag medverkade i, tror jag, tillsammans med Moderaterna och Centern. Den nivån lades därför att kostnadsläget på Åland är mycket högre. Så det är inget konstigt i det. Vi har nivåer som är anpassade till det åländska samhället och kostnaderna här. Så att säga att vi totalt sett har något högre här är ju inget motiv för att man ska lämna bort den här extra hundralappen.

Tack, fru talman! Jo, exakt den kommentaren brukar alltid komma när man pratar om stödnivåerna mellan riket och Åland. Det skulle vara intressant att se en ny utvärdering för hur det kostnadsläget ser ut just nu.

Jag tänker också höra hur ledamoten tänker när hon pratar om inflation och stöd och att stöd motverkar inflation. Stöd är ju att betrakta som helikopterpengar som människorna kan använda till vad de vill och som faktiskt bidrar till inflationen.

Jag uppfattar nog att ÅSUB gör vissa mätningar. Kanske det inte nu finns någon aktuell jämförelse i prisnivåer mellan Åland och riket, men det är ju väldigt viktigt att man har en sådan. För när kostnadsläget inom nästan alla segment, alltifrån livsmedel till bränslen och allt, ökar plus att nivån redan är hög på Åland, så innebär ju det rimligtvis en ännu tuffare situation för de åländska familjerna. Jag tror nog att det här är en fråga som under den här kommande vintern kommer att kräva landskapsregeringens uppmärksamhet. Jag tror att det är viktigt att man inför budget 2023 ger en samlad bild över vilka åtgärder som landskapsregeringen kommer att vidta för att också de åländska hushållen ska få hjälp och stöd som (… taltiden slut).

Talman! Jag blev lite förvånad över ledamoten Gunells anförande på slutet. Hon sade att kostnadsfritt gymnasium inte är aktuell i den här budgeten. Vicetalman Katrin Sjögren har lämnat in en motion i anslutning till studiestödet kring just den här frågan, och ledamoten i John Holmberg har reserverat sig mot det samma där man konstaterade att man skulle begära en lagstiftning för kostnadsfritt gymnasium för landskapets samtliga ungdomar. Däremot har det inget socialdemokratiskt stöd.

Som ledamot Zetterman mycket väl vet så tycker vi att lagstiftningen om förlängd läroplikt är väldigt bra. Den är bra och den går att anpassas till den åländska tillvaron och vår lagstiftning här. Väldigt mycket i det paketet så skulle hjälpa både dem som är i utbildning men också dem som ännu inte har kommit in i utbildning utan har fallit mellan stolarna. Det finns strukturer som man här kan implementera i det åländska samhället. Det här med att lappa och laga och hitta på egna modeller så tycker vi att är otillräckligt.

Talman! Liberalernas uppfattning är att många delar av det som infördes i läropliktsreformen i Finland så gjordes redan på Åland när den nya moderna grundskolelagen togs fram under förra mandatperioden av minister Asumaa. Bland annat det här med trestegsstöd, frågan om vilken roll studievägledare ska ha och så vidare. Men här har ju vi lämnat ett förslag om att man skulle ta fram lagstiftning som skulle ge ålänningarna ett kostnadsfritt gymnasium och dessutom är det finansierat genom omstrukturering av studiestödet. Lite förvånande är det att man å ena sidan säger att man vill ha någonting och sedan å andra sidan inte stöder det i utskottet.

När jag sade att frågan om läroplikten inte är aktuell nu så menade jag att det finns inget öppnat moment som hanterar den frågan från landskapsregeringens sida. Om det sedan indirekt har dykt upp i utskottets behandling så är en annan sak. Men vi kommer att fortsätta driva frågan om utvidgad läroplikt också på Åland. Vi tycker att det är en bra utveckling på rikssidan. Vi tror att Ålands lyceum, yrkesgymnasiet och ungdomarna skulle ha stor glädje av en sådan reform.

Talman! Under remissdebatten uttryckte jag redan Hållbart Initiativs åsikter om energisidan och de sociala stöden, nu dags att tycka till om landskapsandelarna såsom utlovats.

Tycka vad man vill om hur många kommuner Åland ska ha, men i dagens läge är vårt ansvar som politiker att se till att välfärden funkar.

Efter att lagpaketen för socialvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola reviderades för några år sedan var farhågan att de kommunala kostnaderna skulle öka. I sig är detta inget konstigt, en modernisering måste också få göra det. Hållbart Initiativ har, olikt vissa partier, sett dessa förändringar som helt självklara för att ålänningarna skulle ha motsvarande rättigheter som invånare i vår närregion. Det är därför inte aktuellt att backa tillbaka bandet när den nuvarande regeringen kom på plats.

Tillsammans med lagförändringarna reviderades också systemet för att stöda kommunerna finansiellt genom landskapsandelssystemet. Lägg till att kommunernas socialtjänst öppnade sina portar. Allt detta ledde till att regeringsprogrammet kom att innehålla en beställning på översyn av landskapsandelssystemet. Det är inte svårt att förstå att denna översyn under pandemin fick vänta. Men så kom förhandlingarna inför huvudbudgeten för 2022. Där kom regeringens partier överens om att börja denna översyn.

Talman! Hållbart Initiativ är för att fördela pengar till kommunerna om det finns grundade skäl. Exempelvis var det helt i sin ordning att stöda kommunerna i pandemihanteringen med ökade landskapsandelar. Men orsakerna för långsiktiga justeringar i landskapsandelarna måste för oss vara ytterst välgrundade. Annars ställer det frågor hos andra offentliga verksamheter, om varför deras äskanden inte gått igenom. En sammanhållen och förutseende finanspolitik förutsätter stringens och noggrannhet av oss alla. Det resultat som den politiska arbetsgruppen kring landskapsandelarna hittills producerat och som nu kommit med i tilläggsbudget 3 är för oss såväl ett resultat av en kompromiss som ett fullgott rättfärdigande av ökade landskapsandelar. Kompromiss, på det sättet att laddningen är tillfällig och att arbetet med översynen av systemet fortsätter. Rättfärdigat, på det sättet att ingen nu kan säga att syftet är flummigt. Vi vet att den demografiska utvecklingen leder till ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen, med fler multisjuka och rekryteringsbehov därefter. Vi vet nu att äldreomsorgen är bland de kostnadsslag som stiger mest i kommunerna. Vi vet att det finns kommuner som spräckt sina årliga ramar för äldreomsorgen. Vi vet också av det upprop som publicerades i tidningarna i somras, att om kommuner får mer finansiering, kommer de troligtvis, i alla fall i de kommuner som har flest äldre, att gå till äldreomsorg.

Nej, vi kan aldrig garantera att de här pengarna går exakt till det vi vill att de ska gå till, för så ser systemet ut, men vi måste kunna lita på att kommunerna tar ansvar och låter dessa pengar gå till äldreomsorgen, då behovet för detta verkar stå klart för alla.

Att överföra pengar via KST-fördelningen är en lovvärd tanke, men kanske lite för tidigt. KST är en av de större välfärdsreformer som har genomförts här på Åland och som skulle behöva en ordentlig genomlysning först innan en laddning kan ske. Också här har vi i Hållbart Initiativ öppna ögon.

Talman! Det finns många sätt att stöda äldreomsorgens utveckling i landskapet. Investeringsstöd och samarbetsstöd kan också vara på fråga, i dessa fall kan vi med klarhet och tydlighet veta hur medlen används i efterhand.

Men det ska inte heller alltid handla om fördelning av pengar, utan också om nya strukturer. Ett område inom äldreomsorgen som bara måste få sin lösning är demensvården. Det är en mycket krävande och utmanande del av omsorgen. År efter år har kommunerna tröskat i den här frågan för att hitta samarbetsmodeller. Nu när vi har sett att kommunerna inte riktigt fått styr på ett demenscenter, eller har ordnat egna center utan andra kommuners vetskap, då börjar det bli dags att på allvar överväga om någon annan tar ansvaret istället. I och med det skulle landskapsandelarna behöva fördelas till exempelvis ÅHS-budget i stället, om det är det vägvalet som man gör, det är något som också är relevant att ta i beaktande i en översyn.

Hur som helst är landskapsandelarna inget man bara kan titta på i linsen av historisk kostnadsutveckling eller fördelning per kommun över tid. Det handlar till syvende och sist om vilken service vi vill tillhandahålla, på vilken nivå och hur vi säkerställer att den är lika oberoende av boendeort. I det grundläggande arbetet att göra en översyn av landskapsandelarna kommer Hållbart Initiativ att fortsätta upprätthålla principen om att sakligt baserade utredningar måste föregå långsiktiga strukturförändringar. Tack så mycket talman!

Talman! En skrivning i regeringsprogrammet som nog har ställt till med en hel del funderingar hos mig och hos den liberala gruppen är skrivningen: "Ett kunskaps- och resurscentrum kring demenssjukdom inrättas med mål att samla och förmedla tillgängliga resurser och erbjuda relevanta tjänster". Ledamoten tog upp frågan om demensvården i sitt anförande. Jag undrar helt enkelt, hur går det med landskapsregeringens planer kring detta?

Talman! Den skrivningen i regeringsprogrammet var viktig och tydliggjorde att landskapet också har ett ansvar att se till att kommunerna sköter just den här delen och även samordnar sig mellan varandra för att dela med sig av kunskap, utbildning och lärdomar och kanske också kunna samordna personal. Nu visar det sig att det arbetet inte har gått framåt på det sättet som i alla fall jag och Hållbart Initiativ skulle önska. Det vore faktiskt viktigt att på ett tydligare sätt, kanske tydligare än regeringsprogrammets skrivningar, göra någon typ av insats vad gäller just demensvården på Åland.

Talman! Vill landskapsregeringen styra kommunen så är det förstås genom lagstiftning som det kan göras och då måste landskapsregeringen och majoriteten initiera ett sådant arbete.

När det gäller landskapsandelar så har vi från Liberalerna sagt att det behöver vara mer förutsägbart hur allting ska landa. Nu är det högaktuella budgettider ute i kommunerna och man har inga svar alls på hur nästa års budget ser ut. Kanske ledamoten Holmström kan redogöra för hur Hållbart Initiativ ser på situationen? Är man beredd att tillföra mer medel till kommunerna och ungefär i vilken volym tycker man att det finns utrymme?

Talman! Just de frågorna så skulle vi behöva ha en total översyn kring. Det har vår politik varit från första början, dvs. att det står i regeringsprogrammet att en översyn ska göras med tanke på lagstiftningsförändringar. Vi har kommit överens om det i landskapsregeringen inför budget 2022 att översynen skulle göras. Den kom i gång väldigt, väldigt sent och därför kan man se den här temporära laddningen som egentligen är en kompromiss som i den bästa av världar inte skulle ha skett. I den bästa av världar så skulle hela översynen ha varit på plats på förhand så att man kan fördela landskapsandelar på det mest rättvisa sättet.

Tack, talman! Det blev för mig, tyvärr, igen lite oklart vad Hållbar Initiativ de facto vill göra, både när det gäller kommunerna och när det gäller äldreomsorgen. Men jag tycker att det är lovvärt att man utgår ifrån att det ska vara sakligt baserade beslut. I det här fallet väljer man att fördela pengar till kommunerna enligt en parameter utan att kunna garantera träffsäkerheten i pengarna. Vore det inte bättre, om man vill främja äldreomsorgens behov där det allra största behovet är utbildad personal eller personal överhuvudtaget, att sätta dessa 2 miljoner på mera utbildningsresurser för äldreomsorgspersonal, än att nu kasta ut dem till kommunerna utan att veta att de faktiskt används på det sättet? Ledamoten Holmström sitter i omsorgsnämnden i Mariehamn och vet att inte kommer (… taltiden slut).

Talman! Jag ser det inte som antingen eller, utan det är helt självklart att landskapsregeringen också behöver arbeta med att säkra tillgången på personal genom utbildningsinsatser och annat. Jag har uppfattat också att det är ministern Annika Hambrudds stora vilja att komma med sådana skrivningar i den stora budgeten för nästa år.

Jag vet också, som medlem i äldreomsorgsnämnden, att det finns en hel del engångskostnader, kostnader av engångskaraktär som måste pausas för att man inte har tillräckliga resurser t.ex. på grund av att ÅHS inför straffavgifter på grund av bristen på korttidsboenden. Det finns köptjänster som går upp i höjden på grund av brist på personal. Så jag tror nog också att de här pengarna kan komma till nytta. Så klart skulle det ha varit bättre om det finns en långsiktighet så att man kan budgetera för personaltillskott osv. Men nu behövde vi göra de här korta insatserna.

Tack, talman! Jag skulle vilja hävda att det faktiskt är antingen eller väldigt ofta när det gäller att budgetera pengar för olika verksamheter. Det kallas prioriteringar. Man väljer vad man har råd med och hur man riktar pengarna på det mest effektiva sättet. I det här fallet med landskapsandelar så är bedömningen att det kanske lutar mera åt det som ledamoten Holmström beskrev som kompromisser. Inom regeringsblocket har man kompromissat sig fram till en lösning som löser andra problem än äldreomsorgens brist på resurser, av varierande slag, i kommunerna. Kompromissen löser ett regeringsinternt problem att leverera på vallöften, men det löser inte äldreomsorgens problem.

Talman! Jag måste hålla med om att en lång rad av kompromisser i frågor av större karaktär inte är att föredra, men inser också samtidigt att just denna kompromiss kommer att kunna bidra med resurser till kommuner som ser ett akut behov av vissa köptjänster eller engångskostnader osv. för detta år. Om det är så att man inte ser sådana akuta behov, då borde vi väl också anta att kommunerna enligt eget gottfinnande kan hitta andra sätt att använda de här pengarna på. Jag tycker inte att äldreomsorgen ska vara ett antingen eller. Vi behöver alla tillsammans se till att äldreomsorgen får de resurser som man på Åland skulle förutsätta att äldre ska få. Vi ska inte få en situation där vi är i sämre dager än till exempel i Finland eller Sverige och därför behövs insatser på flera nivåer.

Bästa lagting! Jag tror att vi bryter här eftersom vi har två omröstningar kvar. Jag tror att vi ska byta talman också för att vidmakthålla det parlamentariska styrkeförhållandet.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum den 21 september 2022.