Remissdebatt

Dokument:
  • Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen avbröts igår och talarlistan kvarstår 18 ledamöter och ministrar. Fortsatt diskussion.


  • Tack, herr talman! God morgon! I en krishantering måste vi säkra framtidstron. Vi måste hålla ögonen extra mycket öppna för de möjligheter som finns, och de åtgärder som måste vidtas för att Åland ska gå stärkt ur krisen.

    I vår omvärld sätts jättestora krafter och fokus på innovation och utveckling. Därför vill jag nämna regeringens satsning på ett utvecklingscenter vid Högskolan på Åland, som ska dra igång sin verksamhet under 2021. Landskapsregeringen är övertygad om att verksamheten i en nära framtid kan spela en viktig roll för att locka kapital och kompetens till Åland och skapa viktiga synergier. Det här stärker den åländska attraktionskraften och bidrar till det breda arbetet i omställningen av Åland till ett hållbart samhälle. Utvecklingscentret ska vara en viktig motor för omställningen av Åland på bred front med sektorsövergripande arbete i en omställningsprocess. Det ska ske i nära samråd med näringslivet, industrin och tredje sektorn. Centret ska fungera som en viktig resurs när det gäller att samordna innovations- och utvecklingsprojekt på Åland, mellan åländska aktörer och externa aktörer och mellan forskning och utveckling och näringsliv.

    Det ska bli naturligt att höra av sig till utvecklingscentret om man har en utvecklingsidé eller en innovationstanke. Utvecklingscentrets ena öra ska vara nära den åländska myllan och det andra örat ska vara riktat mot omvärlden.
    På det här sättet stärker vi Ålands möjlighet att söka extern finansiering för olika viktiga projekt från t.ex. EU, Nordiska ministerrådet och privata forskningsfonder. Något som Åland verkligen kan bli bättre på och som Åland verkligen behöver. Åland har en låg finansieringsgrad när det gäller forskning och utveckling i jämförelse med närliggande regioner. Avsikten är att utvecklingscentret blir en naturlig del av högskolans organisation och verksamhet. På det här sättet föds synergier mellan de projekt som utvecklas där och undervisningen i huset.

    Herr talman! Idén om att stärka utvecklingsverksamheten vid Högskolan på Åland är inte ny. Nu om någonsin behövs det och regeringen är beredd att ta det första steget. Vi börjar i mindre skala, men jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att se resultat mycket snart. Tack, talman.


  • Godmorgon, tack herr talman för ordet! Tack till ledamoten Röblom för presentationen av det här centret. Det är klart att det behövs platser för nytänkande och innovation. Men det är alltså ett utvecklingsrum på Åland. Men sedan finns det också ett Ålands innovationscentrum. Behövs båda? Kan ni förklara varför det behövs två stycken?


  • Tack, talman! Tack för frågan. Jag kan förstå att det kan bli en liten förvirring. Orsaken till att det finns på olika ställen är för att det är olika grenar av samma träd. Utvecklingscenter ska vara beläget vid Högskolan på Åland, det ska vara taket, trädroten. Men sedan finns det viktiga grenar som kanske riktar in sig mera på näringslivet i vissa frågor och sådant och det kommer det näringsministern att berätta vidare om. Men allting ska vara kopplat till samma organisation och till samma grundstomme.


  • Tack. Allt det här låter bra. Men kanske det i dessa tider av ekonomiska trångmål vore skäl att fusionera dessa storheter med tanke på att få ännu mera kraft. Riskerna på Åland är alltid att vi gör väldigt mycket och smått och alla håller på i sina knutar, men att få ihop det så att man får den där reformkraften och satsningarna som vi verkligen skulle behöva så det uteblir om man splittrar sig för mycket. Så kanske regeringen kan överväga det här ett varv till?


  • Tack, talman! Det är olika grenar på samma träd. Det handlar inte om två olika organisationer som ska bli satelliter till varandra, utan de ska vara de ska vara sammanlänkade. Det är bara det att en viss del av fokuset ligger mer på näringslivet och den andra är mera på långsiktig utveckling. Men det är samma träd men lite olika grenar.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för ett mycket bra anförande. Jag är mycket glad över att vi går framåt när det gäller tankarna och idéerna som nu ska förverkligas i ett utvecklingscentrum. Jag har själv erfarenhet av att ha drivit teknologicentrum. Jag vet att det här är motsatsen till vad som just sades, att det skulle splittras. Det här är definitivt att samla resurser. Här handlar det om att nätverka på Åland, bygga projekt och bygga utveckling för att sedan, om möjligt, kunna söka finansiering från olika EU-program. Det är omöjligt att gå till EU med finansieringsansökningar om vi inte har en stomme i vår planering. Och här har vi alltså en motor genom att skapa ett nätverk, någon som håller i det. "Någon" får ett namn helt plötsligt. Det är det som vi behöver ha. Tack så mycket för det här!


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén som förklarade det väldigt bra. Jag håller helt med det som ledamoten sade. Det är det vi behöver. Vi är ett litet samhälle så vi har inte råd att splittra vårt fokus här. Det måste finnas en dörr in när man har tankar och en dörr in när man har någonting som man vill utveckla, en innovationstanke så att det sedan i sin tur kan kopplas samman med andra initiativ och, som ledamoten säger, stärka möjligheten till extern finansiering.


  • Vi är så klart helt inne på samma linje här. Jag ser också möjligheten att det blir ett gränssnitt gentemot övriga högskolor och universitet via utvecklingscentret. Jag hoppas också på att det kan skapa praktikplatser med mera. Kontakten till näringslivet är oerhört viktigt och den kommer naturligt genom det här centret.


  • Tack, talman! Det stämmer också det som Mansén äger. Vi har alla orsaker till att samarbeta med andra yrkeshögskolor, högskolor och institut i vår närregion och på europeisk nivå och naturligtvis i nära samarbete med näringslivet.


  • Tack, herr talman! Det är förstås nödvändigt att vi vågar tänka utveckling. Tankarna så långt är absolut rätt. Jag tänker fråga om ministern kunde utveckla, för det första, väntar man på näringslivets idéer och tankar eller har man egna spår?

    Nummer två; tänker man sig någon sorts specialisering inom vissa ämnesområden eller är det utveckling bara så där i allmänhet?...


  • Tack, herr talman! Det är naturligtvis jätteviktigt att när den här verksamheten drar igång så handlar det om att identifiera vilka behov som finns och lyssna efter. Det är som jag sade i mitt anförande, det ena örat ska vara väldigt nära den åländska myllan och det andra ska vara utåt för att se vilka möjligheter som finns. Det handlar om att utkristallisera och identifiera vilka utvecklingsområden som finns, var behovet finns och där initiativet och viljan finns att göra någonting. Så det är en viktig utgångspunkt.


  • Ja, tack. Min andra fråga gällde om man liksom tänker sig specialiserade områden som man kan bli bra på eller om man utvecklar bara vad som nu råkar komma upp?


  • Grundtanken, herr talman, är ju någonstans att vi ska gräva där vi står, att vi ska utveckla det som Åland är bra på och det som Åland har behov av. Vi från landskapsregeringen ser att det finns en stor kunskap och en stor framtidsmöjlighet exempelvis för förnybar energi. I och med att Åland är där Åland är så finns det stort intresse av vatten, havsforskning och sådant där vi kan vara ledande. Men också inom internet och den biten där vi har åländska företag som är väldigt framstående redan nu. Jag ser det som en ganska bra utgångspunkt att vi gräver där vi står, förädlar och förbättrar och fördjupar det som Åland kan bli riktigt bra på.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom. Jag skulle vilja få ett förtydligande från Hållbart Initiativ angående hur man ser på den sociala hållbarheten i budgeten. Vi har många personer som är löntagare, anställda och som har blivit av med sina jobb. Vad jag förstår så är hållbarhet uppdelat i många olika delar. Det är väldigt viktigt att man värnar om den sociala hållbarheten i kristider, att folk har möjlighet till utbildning och till arbete. Det finns folk som verkligen är nöjda med att vara löntagare och inte vill bli entreprenörer eller utbilda sig på Högskolan på Åland. Hur ser man på den här utmaningen från partiets sida?


  • Tack, talman! Tack ledamoten Eckerman för att jag fick en möjlighet att lägga till ytterligare vad gäller utvecklingscentret på högskolan. Vad man kan rikta in sig på är ju också behovet av utveckling inom den sociala biten. Det finns sociala utvecklingsprojekt som man kan initiera om man finner behov av det. Det finns olika sätt att tänka och utveckla organisationsstrukturer och annat som kan göra de sociala strukturerna bättre.


  • Förlåt att jag säger det, men jag är inte nöjd. Det är lätt att stå i en talarstol som minister och säga att man ska hålla på med utveckling och fina ord. Men vad är svaret till alla de personer som är arbetslösa nu när båtarna står stilla och servicebranschen och turistanläggningarna kanske inte kommer att komma igång? Vad är det som är lösningen, den långsiktiga hållbara lösningen för alla arbetslösa personer ute på Åland? Jag skulle vilja ha konkreta svar.


  • Tack, talman! I mitt anförande om utvecklingscentret som jag pratar om nu så är ju hela grundtonen att vi måste satsa på framtida utveckling av det åländska näringslivet och det åländska samhället för att också i fortsättningen hitta nya områden där Åland kan stärka sin ekonomi och stärka sin sysselsättning. Vi vet det, som vi har märkt i den här pandemin så har den slagit rätt in i solar plexus på våra etablerade sätt att tjäna pengar och driva vårt samhälle. Med den kunskapen, med den upplevelsen och den chocken som vi upplevde så får det oss att inse att okej då kanske vi måste bredda så att vi står i ett annat läge om 10, 20 och 30 år. Jag utgår ifrån att i den processen kan utvecklingscentret ha en stor roll.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 09:45

    Herr talman! Jag vill vara tydlig redan från början med att jag stöder landskapsregeringens budgetförslag. Att under panikartade former göra stora nedskärningar skulle innebära enorma risker för det åländska samhället. Jag ser fram emot första tilläggsbudget för 2021 där vi ser var planerade inbesparingar kan ske utan att det drabbar allt för många allt för hårt. Det är däremot helt säkert att vi kommer att se stora förändringar i ålänningarnas vardag framöver.

    Jag har med intresse läst igenom budgetmotionerna som inlämnats i anslutning till budgeten för 2021. Många av dem kan jag med lätthet understöda medan vissa känns motsägelsefulla. Jag tar några exempel.

    Budgetmotion 52 om att slopa jaktförbudet under vissa bestämda högtider. Jag hade en motion med samma innebörd under mitt första år som lagtingsledamot, så det stöder jag absolut. Det är rätt märkligt att jakten ska leva med gamla förbud när det övriga samhället helt har frångått detta nu senast med ändringen av affärstidslagen.

    Även motion 43 om att anmälningsplikt vid viltolycka är sympatisk även om jag tycker man borde förtydliga vilka djur man avser, t. ex. klövvilt, annars riskerar polisen att få onödigt många samtal.

    Även motion nummer 75 om turlistor på linfärjorna där det är ändamålsenligt stöder jag.

    Motion nr 19 om satsning på kvalitetshöjning av hamnområden är något skärgårdskommunerna lyft flera gånger och jag understöder fullt ut.

    Herr talman! För att ge exempel på vad jag anser vara motsägelsefullt är att man i budgetmotion 48 vill ta till vara sportfiskets utvecklingspotential och att även sportfisket ska ingå i fiskeribyråns ansvarsområde. Samtidigt vill samma parti, via motion 47, ta bort verksamhetsförutsättningarna för dem som är verksamma inom samma bransch genom att privatisera Ålands fiskevårdscentrum. Att låtsas att det skulle finnas privata aktörer som skulle tillhandahålla havsörings- och gäddyngel till de åländska fiskelagen till en lägre totalkostnad än vad verksamheten kostar i dag är en utopi. Av nettokostnaderna på totalt 645 000 euro är 285 000 euro internhyra och försäljningsintäkterna 80 000 euro. Som det står motiveringen kan man inte räkna med att fiskelagen kommer att ha råd att satsa mer pengar på grund av minskade fiskekortsintäkter på grund av bl.a. reserestriktionerna. En privat entreprenör skulle troligen upphöra med dagens verksamhet och satsa på att odla sättfisk till fiskodlingsföretagen, med påföljden att havsöringen skulle bli väldigt sällsynt inom bara några år och att tillgången på gäddyngel skulle riskeras eftersom det i dagsläget, förutom av Åland fiskevårdscentrum, sköts av två duktiga privata aktörer som vi får vara tacksamma för varje år de orkar fortsätta och som dessutom som även koordinerar beställningarna. Vi har en stor kompetens samlad i Guttorp i Sund som dessutom börjat jobba mer med fiskevårdsprojekt som på lång sikt kan stärka de naturliga bestånden. Vi måste dock komma ihåg att med tanke på situationen i Östersjön med övergödning och överstora säl- och skarvbestånd som härjar i lekområdena så kommer stödutsättningar att behövas under överskådlig tid. Om ni menar allvar med att lyfta sportfisket så bör ni ge Ålands fiskevårdscentrum och deras kunniga personal arbetsro.

    Jag vill även passa på att stöda ledamot Liz Mattssons berömmande ord om transportstödet för livsmedelssektorn. Det är en bra satsning som skapar verksamhetsförutsättningar som närmar sig omkringliggande regioner. Det är också bra att landskapsregeringen återupptar utredningen om en bro över Prästösund som har en stor potential att bli ett lyft för hela Åland och framförallt för norra Åland.

    När det gäller Föglötunneln är det mycket bra att den parlamentariska kommittén är tillsatt och kan börja jobba med de viktiga frågorna om säkerhetsstandard, geografisk placering och finansiering.

    Talman! Att anslaget för skärgårdsutveckling är endast 50 000 euro är förstås för lite även om det är ett fall framåt då det tidigare varit 40 000 euro. Om vi faktiskt vill ha en levande skärgård i framtiden borde vi nog fundera ett varv till på om vilka resurser som det offentliga vill satsa på denna målsättning. Om vi betänker att de anslagna medlen ska räcka till för att sköta skärgårdsnämnden inklusive mötesarvoden, resor och arvoden för delegaterna i det nordiska skärgårdssamarbetet förstår man att det inte blir så mycket kvar för faktisk utveckling av vår fantastiska skärgård.

    Talman! Under detta år har vi fått lära oss att arbeta på distans och sett att det faktiskt fungerar riktigt bra för många arbetsuppgifter. Jag rekommenderar därför landskapsregeringen att bli en föregångare när det gäller att erbjuda sina anställda möjligheter att jobba på distans även i ett läge utan pandemi. Precis som näringsminister Fredrik Karlström hoppas jag att detta kan bli ett lyft för hela Åland och speciellt för skärgården. Det är en riktig möjlighet att faktiskt komma till skott med att utlokalisera tjänster till skärgården, vilket hittills varit ett uttalat mål för många landskapsregeringar i årtionden utan att det har hänt något. Det borde vara självklart att varje gång en tjänst ska tillsättas så borde det utredas huruvida jobbet kan skötas helt eller delvis på distans och framgå i platsannonsen. Tänk om vi skulle ha 5 % av de landskapsanställda jobbande på distans från skärgården om 5 år, det skulle innebära över 80 offentliga arbetsplatser i skärgården! Tack, talman.


  • Tack ledamot Lindholm. Jag tycker att ledamot Lindholm ska ha en eloge för att han även lyfter fram det som ledamoten tycker att är positivt.

    Däremot så har jag en hel del att invända gällande ledamotens anförande. Jag förstår inte var de här panikartade åtgärderna kommer ifrån? I de allra flesta av våra budgetmotioner så är det sansade förslag, som många redan har utretts under flera år. Alla 30 ledamöter här i salen har sina hjärteområden. Det är klart att det blir väldigt, väldigt svårt att göra någonting som handlar om att sanera ekonomin om man stenhårt bara ska säga att det ska vara som det alltid har varit. Att driftsprivatisera är inte samma sak som att lägga ner. Långt därifrån! Det kan bli billigare förhoppningsvis och det kan bli mycket bättre än vad det är idag, trots att det är bra.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 09:52

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Inte var det kritik mot motionerna, det som jag sade. I min första mening i mitt huvudanförande sade jag att jag stöder landskapsregeringens budgetförslag och att jag hoppas att vi i första tilläggsbudget får se vilka åtgärder som planeras. Vad jag menar var att i det läge vi är nu, med tanke på den korta tid det var för att bereda den här budgeten, så i min värld hade det varit väldigt tokigt att ta in väldigt skarpa åtgärder så snabbt. De hade kunnat riskera att slå helt fel.

    Vad gäller Ålands fiskevårdscentrum så har jag alltid räknat att ledamot John Holmberg är en man som förstår sig på pengar. Tittar man på vad det kostar och vad intäkterna är så borde han förstå att detta inte är möjligt.


  • Tack, talman! Precis som jag sade i mitt anförande igår gällande fiskyngelproduktionen så är jag övertygad om att om vi tittar några år framåt i tiden så kan vi konstatera att det kommer att finnas en stor exportmöjlighet gällande fiskyngel för Ålands del. Så fort vi får bort den här VHS-problematiken så kommer det att öppnas dörrar som kommer att göra detta till en liten industri till och med. Jag tror inte att vi ska stänga några dörrar för att det skulle vara ointressant för privata aktörer att utveckla fiskyngelproduktionen på Åland. Tvärtom, ge dem en chans och se vart det bär. Det kan bli en teoretisk diskussion kanske, men jag tror också att det finns någonting reellt i det som kan bli verklighet.

    I budgeten finns en liten detalj i det stora hela. Det handlar om rektorsbostaden vid Åland folkhögskola. Det har utretts flera gånger förut. Nu ska utredas en gång till. Det visar på problematiken som vi har i den ekonomiska kultur som har funnits i så många år. Vi kan inte ta beslut som upplevs, kanske för någon, lite obekvämt utan allting ska väntas och utredas. Det har varit lite (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 09:54

    Tack, talman! Men varför ha så förtvivlat bråttom med att göra den här konkurrensutsättningen av Ålands fiskevårdscentrum? Vänta då tills VHS-smittan är klarerad så att vi inte har det längre. Jag ser inga problem med att den privata sektorn ska få göra det. Jag ser det inte som realistiskt, för den som skulle bjuda på det i dagsläget måste räkna på nuvarande förutsättningar. Vi vet inte när VHS-smittan lyfts av för Ålands del. Men långsiktigt så har jag ingenting emot privat företagsamhet, det har jag inga problem med. Men i dagsläget så ser jag inte att det skulle kunna finnas någon ekonomi i att konkurrensutsätta Ålands fiskevårdscentrum.


  • Tack, talman! Ledamoten Lindholm inledde sitt anförande med att uttrycka sitt stöd för den här budgeten och också välkomna, om jag förstod det rätt, de stora inbesparingar som aviseras i kommande tilläggsbudget.

    Som en dedikerad kommunpolitiker, anser ledamot Lindholm att de stöd som kommer till kommunerna nu i den här budgeten är tillräckliga? Tror han att kommande inbesparingar kommer att drabba kommunerna? Ledamoten säger samtidigt att skärgårdsutveckling till exempel behöver mera resurser. Var ska man spara?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 09:56

    Tack, talman! Tack för frågan även om den i viss mån kan tyckas vara ledande. Det är klart att om jag sätter på mig den kommunpolitiska hatten så skulle jag ha önskat att det i det här budgetförslaget hade kommit mer pengar till kommunerna, för kommunerna har en minst lika svår sits som vi har här i lagtinget och i landskapsregeringen. I mitt huvudanförande sade jag att jag ser fram emot att se var de planerade inbesparingarna kan ske utan att det drabbar alltför många alltför hårt. Jag hoppas att det ska kunna gå att titta på vår egen offentliga förvaltning och effektivisera och slimma utan att det, som sagt, ska drabba oskäligt hårt och oskäligt många.


  • Tack, talman! Vi vet ju alla att det är svårt att spara både i kommunerna och i den offentliga förvaltningen så det kommer säkert att bli ett svårt arbete att göra.

    Kommunernas socialtjänst har ju varit på tapeten och berörs också av den här budgeten. Tror ledamoten att kommunerna kommer att klara av den bördan?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 09:57

    Tack, talman! Om vi tar den sista frågan om kommunernas socialtjänst så för de små kommunerna så anser jag att det här är en försäkring, man vet på förhand vad det kommer att kosta. Jag anser att det är bra. Bekymret är ju att införandet av KST råkar sammanfalla med en period när alla har en väldigt ansträngd ekonomi. Det har ju hotats med att vissa inte har råd att betala och det är väldigt beklagligt. För min hemkommuns del så anser vi att det är värt det. Vi kommer inte att neka att betala.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamoten Lindholm. Det är bra att ledamoten Lindholm står på sig när det gäller fiskevårdscentret och Guttorp. Vi utredde en så kallad privatisering eller konkurrensutsättning redan 2016 och det fanns ingen lönsamhet, så den där privatiseringshysterin kanske man kan lugna sig med.

    När det gäller transportstöd, som ledamoten nämnde, så har det efterlysts i många år men alltid när det har framförts så har man sagt att det går inte, EU förbjuder transportstöd. Vad är det som nu har hänt som gör att landskapsregeringen ser en möjlighet att börja med ett transportstödsystem?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 09:59

    Tack, talman! Tack ledamot Gunnel. Jag kanske inte är helt rätt person att svara på detaljer. Såsom jag har förstått vad gäller transportstödet så utgår det från de så kallade "de minimis-funderingarna" och det gör det möjligt. Som jag sade i mitt huvudanförande så är detta jätteviktigt eftersom även med det här stödet så är det fortfarande dyrare för åländska företag att transportera sina varor till marknaderna än vad det är för omkringliggande regionerna. Det är inte så att de får någon konkurrensfördel utan de får en lite mindre nackdel.


  • Men systemet för de minimis har funnits lika länge som önskemålen om transportstöd, så det måste ju ha hänt någonting i frågan om varför det nu skulle öppna sig dörrar för Åland att börja betala ut transportstöd när det inte har funnits sådana möjligheter förr. Vad är det som har skett som har förändrat situationen?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:00

    Tack, talman! Ja, som jag kan se så har vi en annan näringsminister än vad vi hade tidigare.


  • Tack för ordet. Ledamot Mikael Lindholm tog upp många viktiga saker. Jag fastade vid det här med distansarbete. Jag hör också till dem som har jobbat med de här frågorna, till och med för länge sedan som förra årtusendet men vi har ändå inte kommit någonstans. Ledamoten Lindholm har en väldigt viktig poäng. Nu har vi visat att det går att jobba på distans, det har jag alltid kommit emot förut att det går inte. Det är ju så att inte behöver ju hela Ålands offentliga sektor sitta i famnen på varandra här inne i Mariehamn. Det här är ju absolut ett unikt tillfälle att försöka få någonting till stånd på riktigt. Jag vill uttala mitt fulla stöd för ledamoten Lindholm. Jag hoppas att vi tillsammans kan försöka hitta lösningar för att vi faktiskt för en gångs skull skulle lyckas med de målsättningar vi länge haft.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:02

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för stödet. Jag anser, just vad gäller distansarbete, att det skulle vara viktigt att vi inom det offentliga skulle visa vägen, då tror jag även att de privata företagen också börjar tänka. Funkar det inom det offentliga så vilka av våra tjänster kan distansarbeta, behöver de faktiskt sitta här och alla dagar? Redan om man kunde jobba halva tiden hemifrån eller på distans, var man nu vill sitta, om man vill sitta hemma eller om man skapar små kontorsutrymmen i kommunerna där man kan sitta så att man inte behöver komma in till Mariehamn eller till centralorten. Jag tror att det skulle kunna vara en del av ett lyft, att man faktiskt skapar mera livskraft både på landsbygden och i skärgården.


  • Vi är helt eniga också när det gäller det sistnämnda. När det gäller det privata så där har jag noterat att man faktiskt har lyckats bättre inom det privata om viljan finns hos arbetstagarna och om viljan finns hos företagen, medan offentlig sektor också här har blivit att släpa efter. Tvärtom, så borde det vara speciellt viktigt att offentlig sektor, precis som jag uppfattade att Lindholm sade, skulle föregå med gott exempel. Men också här har man blivit lite att släpa efter. Men det är ett unikt tillfälle nu att göra någonting av det. För det är såpass många som har jobbat på distans redan under många månader och det har fungerar väl och många gånger till och med bättre.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:03

    Tack, talman! 5 procent av de offentligt anställda skulle medföra över 80 arbetsplatser, som jag tog upp i mitt exempel. Skärgårdens befolkning är någonstans runt 8 procent så egentligen borde det kunna vara ytterligare några procent. Men man måste ha en målsättning. Jag tycker att man kunde ha som målsättning att om fem år så borde 5 procent av de offentligt anställda kunna jobba på distans från skärgården.


  • Tack, talman! Lagtingsledamot Mikael Lindholm har alltid, som jag ser det, sympatiska och kloka anföranden. Jag ska inte invända emot det för innehållet var mycket bra.

    En tanke slog mig när Lindholm tog upp frågan om Guttorps vara eller inte vara. Jag tar det som ett exempel eftersom det har nämnts under många år att det kunde man avveckla för att spara pengar. Men det som händer, och som jag också har sagt här tidigare, är att vi alla har våra älsklingar. Tror lagtingsledamot Lindholm att en situation där vi nödgades dra in på, låt oss säga, summan 20 miljoner är möjlig överhuvudtaget?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:05

    Tack, talman! Tack ledamot Silander. Ja, det är en jätteintressant och svår fråga att svara på, speciellt under en minuts replikväxling. Men att vi alltså måste hitta billigare lösningar för det offentliga Åland är ju helt klart.

    Vad gäller Guttorp eller Ålands fiskevårdscentrum så tycker jag att det blev ganska väl belyst under förra mandatperioden när den stora debatten var om hur viktigt det är för turist-Åland framförallt. Jag ska inte säga det, för det var inte motionens syfte, men om någon tycker att man ska lägga ner Guttorp för att spara pengar så är det nog väldigt illa.


  • Tack. Jo, när det gäller Guttorp så tog jag inte ställning för eller emot, utan det tog jag bara som exempel som den diskussion som vi naturligtvis från och med nu och framåt kommer att hamna i.

    Allt som vi gör har sina försvarare och med rätta. Det finns goda motiv för allting. Frågan är bara när pengarna inte räcker till, vad gör vi då? Lindholm inledde med att besparingar måste göras men det får inte skada för mycket och det är en vacker ambition som vi alla kan skriva under på. Men hur trollar vi med knäna? Det var det som var frågan.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:06

    Tack, talman! Tack ledamot Silander. Tack och lov så har vi en väldigt kompetent landskapsregering. Vi som stöder den får ju hjälpa dem i deras mycket tuffa arbete att komma med första tilläggsbudget för 2021, så får vi se. Jag har väl inte så stora förhoppningar, när ledamot Silander pratade om 20 miljoner, att vi ska kunna hitta 20 miljoner inbesparingar redan till dess. Men skulle vi komma en bit på väg så att vi känner att vi går åt rätt håll får vi väl vara tacksamma för det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mikael Lindholm för ett initierat anförande ur skärgårdsperspektiv. Jag vill gärna replikera också som skärgårdsbo. Jag tänker på distansarbete som nämndes. Jag tänker på att det inte finns något dåligt som inte har något bra med sig. Covid-19 har nu öppnat ögonen för det som har pratats om i så många år, att det går att distansarbeta. Det är en öppning som vi ser och som vi ska göra allt av. Jag stöder absolut det, fokusera på det och bädda ännu mera för de möjligheterna eftersom skärgården har en stor outnyttjad potential. Vi ser redan en trend på det att det börjar komma inflyttning och inflyttning är just nyckeln som vi behöver.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:08

    Tack, talman! Tack ledamot Bergbo. Absolut. Det som enligt mig är viktigt är att vi börjar nu från det offentliga och visa att vi tror att det är möjligt, vilket visat sig under dessa nio månader att det är möjligt att jobba på distans. När tjänster lediganslås inom det offentliga så ska det framgå att det här jobbet kan skötas, kanske till 60 procent eller till 100 procent eller något annat däremellan, på distans. Det ger också ett incitament till våra unga skärgårdsbor att de ser att det inte är nödvändigt att de måste flytta till centralorten för att kunna ha ett drägligt liv. Så jag ser verkligen fram emot det. Jag håller helt med ledamot Bergbo att inget ont som inte har någonting gott med sig omkring.


  • Jo, chansen finns faktiskt nu, det gäller att ta den och att också utveckla den.

    Jag kan ju inte låta bli att nämna den positiva effekten som det också får om alla vi som kan jobba hemma låter bli att sitta i bilen och ta oss till stan. Detta har en positiv effekt på klimatutvecklingen.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 10:10

    Tack, talman! Absolut. Det är naturligtvis bara en dröm och en vision men om man säger att det skulle gå så väl, som jag sade i mitt huvudanförande, att man kunde ha 80 offentliga tjänster på distans i skärgården, så det skulle sätta hjulen i rullning ute i skärgården. Jag tänker på hur mycket bättre det skulle gå för den lokala butiken och kanske flera unga familjer skulle satsa på att stanna eller flytta till skärgården. Det blir då flera barn i skolan och i barnomsorgen. Man får verkligen hoppas att det kan gå så. Det är klart att vissa tycker säkert att jag är naiv när jag säger så här. Men jag hoppas verkligen att det här kan vara en väg framåt för skärgården.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 10:11

    Tack, talman! Det har varit både intressant och givande att få ta del av remissdebatten som gäller budgetförslag 2021. Intressant för att se hur olika vi här i salen kan se på de effekter som de föreslagna åtgärderna förväntas resultera i och givande för att det finns så många goda förslag som borde tas tillvara för att lotsa den åländska välfärden förbi de blindskär som vi hamnat bland mot egen förskyllan genom den världsomspännande och dramatiska händelseutvecklingen som vi alla mycket väl känner till.

    Det är också glädjande att man från regeringshåll sett att det bland motionerna finns sådana som uppfattas som konstruktiva bidrag till att gemensamt lösa de ekonomiska utmaningarna vi tillsammans står just nu inför.

    Jag har själv bidragit med fem motioner inom områdena utbildning och infrastruktur. Inom utbildning har jag och vi liberaler efterlyst en konsekvensanalys av vad den förlängda läroplikten som införs i riket har på Åland. Här har vi noterat att minister Hambrudd utlovat en redovisning i form av ett meddelande till lagtinget. Det är mycket bra. Om vi på Åland vill uppnå samma effekt som i riket då det gäller kostnadsfri utbildning på gymnasialstadiet så uppnår vi det enklare genom att tillskjuta medel i landskapsbudget. Just nu vid sidan om många andra ekonomiska utmaningar är det kanske inte så välkommet att föreslå en sådan åtgärd men jag tycker ändå att landskapsregeringen oberoende av vad man kommer till i analysen verkar för att göra gymnasieutbildningen kostnadsfri och så attraktiv som möjligt på Åland i framtiden.

    Min andra motion inom utbildningsområdet berör följden av hur landskapsregeringen genom förordning valt att formulera behörighetskraven för bl.a. klasslärare i grundskolan. För att en utländsk, till exempel svensk, lärarexamen ska vara gångbar och leda till anställningsbarhet på Åland måste den erkännas. Det sker av Ålands landskapsregering genom en tillämpning av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Om den examen man söker erkännande för väsentligt avviker från de formella behörighetsvillkoren förutsätter lagstiftningen att kompensationsåtgärder vidtas. Det kan ske genom en anpassningsperiod eller genom att avlägga kompenserande studier som kallas lämplighetsprov, vilket jag kan tycka att är ett missvisande uttryck som ändå används i hela EU.

    Högskolan på Åland har allokerade medel om 10 000 euro i budgeten att vänta för detta ändamål. Så långt är allt väl. Men när jag, i egenskap av ordförande för lag- och kulturutskottet, ser närmare på hur behörighetsvillkoren formulerats i förordningen, som togs i plenum så sent som för en månad sedan med stöd av en förordningsfullmakt i lagen om barnomsorg och grundskola, blir jag minst sagt förvirrad på ett riktigt högt plan dessutom.

    I förordningen står att läsa: ”Behörig som klasslärare i åk 1-6 är den som vid ett universitet eller därmed jämförbar högskola har avlagt en lärarexamen avsedd för årskurs 1-6 som omfattar minst 240 akademiska poäng eller motsvarande äldre examen”. Det där med äldre examen är inget problem, de är avsedda för grundskolans tidigare år och ger full behörighet för åk 1-6 och de omfattar nästan uteslutande 240 poäng.

    Problemet ligger i att det inte, sedan snart tio år tillbaka, erbjuds utbildningsprogram som omfattar 240 poäng som ger klasslärarbehörighet för åk 1-6 någonstans överhuvudtaget, varken i Finland eller i vårt grannland Sverige. 240 poäng i Sverige ger behörighet för åk f-3 eller 4-6. Den nationella utbildningen i Finland för klasslärare i åk 1-6 omfattar 300 poäng.

    Varför väljer då landskapsregeringen att skriva så här i en förordning? Det borde ju stå 300 poäng där eftersom klasslärarutbildning för åk 1-6 omfattar detta pensum? Inte 240. 60 poäng motsvarar ett års studier.

    En förordning genomgår som bekant inte samma rigorösa kontroll som laggranskningen men den ska ändå uppfylla samma norm av rättssäkerhet som en lag.

    Skrivningen 240 måste väl ändå vara ett direkt fel, ett olycksfall i arbetet och borde därför rättas till omgående. Om det inte handlar om en felskrivning måste den ju följaktligen vara avsiktlig. Eftersom en förordning inte genomgår en granskning inställer sig frågan om syftet med skrivningen är att uppsåtligen vilseleda de med svensk lärarexamen. Skrivningen invaggar dem i en falsk tro om behörighet. Det här är mycket allvarligt, minister Hambrudd, och en skandal. Förfarandet strider mot allt som heter god förvaltningssed. När beslutet togs i plenum var alla ministrar närvarande. Att alla ministrar i kollegiet ska ha nödvändig sakkunskap kan kanske inte förväntas men nog borde ju åtminstone minister Röblom i egenskap av högskoleminister och vicelantrådet, som profilerat sig tidigare i frågan, ha reagerat på formuleringen. Det är mycket förvånande att ledamöterna på det här sättet förts bakom ljuset. Minister Hambrudd, förpassa nu de aktuella paragraferna till historien i brådskande ordning innan HFD eller JK kommer att påpeka det.

    Nu blir det tvära kast till mitt andra hjärteområde, nämligen skärgårdens överlevnad. Här handlar det om att öka tillgängligheten för ålänningarna i allmänhet och skärgårdsborna i synnerhet. Jag har tidigare motionerat om att landskapsregeringen ska presentera en plan på hur skärgårdsflottan ska förnyas och det kan man nu svagt skönja i någon mån i de allmänna motiveringarna, vilket är bra. Det är också tacknämligt att lantrådet och ansvarig minister förtydligat tunnelkommitténs uppdrag i replikväxlingen i budgetdebatten genom att inte blanda in Prästösundsbron i det här projektet. Skrivningen om bron i samma stycke som kommittén är förvirrande nog och vittnar snarare om dåligt spelöga än genuint intresse för att öka tillgängligheten för boende i skärgården.

    Jag har också i en motion inom infrastrukturområdet tagit upp förberedande arbete för att bygga en hamn på östra Föglö. Det är viktigt att den står klar när den fasta förbindelsen till Föglö tas i bruk för att uppnå kortare restider, miljömål och de driftsfördelar och inbesparingar som eftersträvas med den s.k. tunnelkortrutten. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Stort tack till ledamoten Juslin som tar upp frågan om förordningen för grundskolan. Jag håller helt med. Det är verkligen inte barnens bästa. Det är nog verkligen tomma ord från den här regeringen om man medvetet går in för att sänka standarden i grundskolan och kvaliteten på lärarkollegerna, om det är detta man gör med den här förordningen. Jag har kunnat ana mig till detta, jag har försökt följa det här också från min horisont och tänkt att var är protesterna från lärarkårens sida och från fackets sida? Har de ens veta om att den här processen är på gång.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:19

    Tack, talman! Jag kan inte heller riktigt förstå hur man har resonerat. Det här beslutet i plenum togs som sagt för en månad sedan och det har varit tyst kring det. Men lagtinget har också haft en paus förstås så vi har inte heller kunnat uppmärksamma det. Lag- och kulturutskottet uttalar sig inte heller i den här frågan. Det är lite bekymmersamt att den här lagstiftningskontrollen så att säga sidsteppas på det här sättet.


  • Kanske minister Hambrudd kommer att klargöra det här. I den förordning som ledamoten Juslin - också tidigare utbildningschef - har tagit del av, finns det en konsekvensbedömning beträffande barn, barnkonsekvens? Det här påverkar direkt grundskolan, dess kvalitet och barnens vardag.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:20

    Tack, talman! Jag begärde ut alla handlingar i det här ärendet förra veckan. Jag kan inte se någon konsekvensanalys bland de remissvar som har inlämnats.


  • Tack, talman! Det var hårda ord som ledamot Juslin sade i sitt anförande gällande behörighetskraven för klasslärare, att det har blivit missledande i förordningen om barnomsorg och grundskolan och att landskapsregering därmed ska riva upp förordningen.

    Lägsta nivå i förordningen är för lärare fyra års högskolepoäng vilket motsvarar 240 akademiska poäng. Utgångspunkten är att Åland är ett eget utbildningsland. Ålands lagting har enligt självstyrelselagen egen behörighet rörande undervisningen, vilket även innefattar behörigheten att vara verksam på Åland. Jag förmodar att ledamot Juslin också hänvisar till klasslärare. Till exempel om man har en utländsk examen så om man inte är behörig så behöver man göra en kompensationsåtgärd. På vilket vis skulle det innebära att det inte är bra för barnen och lärarna?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:21

    Kompensationsåtgärderna är helt nödvändiga. Det är ju faktiskt så att 240 akademiska poäng ger en begränsad behörighet, inte för årskurs 1-6, det är bara för f-3 eller 4-6. Det passar bra in i större samhällen men det passar väldigt illa in på Åland där man förväntar sig att lärarna ska undervisa i alla i grundskolans lågstadium förekommande årskurser.


  • Tack, talman! Om man inte är behörig utifrån en utländsk lärarexamen så behöver man göra en kompensationsåtgärd vilket innefattar att man gör en anpassning utifrån lämplighetsprov eller en kompensationsåtgärd som är en anpassningsperiod. Utifrån den så får man ju den kompetensen så att man kan undervisa som klasslärare. Det förordningen säger vad man behöver ha för behörighet.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:22

    Det som minister Hambrudd säger nu är att det egentligen borde stå 300 eftersom 240 poäng inte räcker för årskurs 1-6. Den skrivningen i förordningen i 25 § blir direkt vilseledande. Det är mycket beklagligt. Jag ser det här som mycket allvarligt i egenskap av ordförande för lag- och kulturutskottet.


  • Tack, talman! Ja, bästa ledamot Juslin, som chef för utbildningsavdelningen under den förra landskapsregeringen medverkade ni till ett beslut som fälldes av Högsta förvaltningsdomstolen. Ni krävde som chef för utbildningsavdelningen att en kompetent åländsk lärare skulle utsättas för ohemula krav på kompensationsåtgärder. Då täcks ni här idag ifrågasätta när landskapsregeringen i nuvarande form försöker underlätta för våra ålänningar som utbildar sig på svenska sidan att söka sig hem utgående från den utbildning de har skaffat.

    Nu har vi fattat ett politiskt beslut att vi är det utbildningsland som Åland faktiskt är och står på egna ben. Vi måste respektera regelverket men vi har gett en tydlig signal om att 240 studiepoäng räcker för att vara lärare i åländska skolor. Det är synd att ledamoten fortsätter det han gjorde som tjänsteman.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:24

    Det är väldigt tråkigt att vicelantrådet tar upp min förra bakgrund, min profession. Jag kan berätta för vicelantrådet att jag inte har fått back från ÅFD i en sådan här fråga. Det är möjligen någon annan efterträdare men inte jag.

    Vicelantrådet rör nog ihop begreppen här nu fatalt. 240 poäng ger en begränsad behörighet. Det är inte det som är problemet. Varför skrev ni förordningen på det här sättet? Ni kunde ha skrivit förordningen; 240 poäng ger behörighet för årskurs F-3 eller 4-6, men man kan inte skriva årskurs 1-6, för sådan utbildning finns inte.


  • Tack, talman! Jag upplevde efter gårdagens debatt att det är fritt i den här salen att säga vad som helst som saknar täckning av verkligheten.

    Man kan faktiskt konstatera sådant som faktiskt även skett. Tidigare utbildningschefen Juslin har ju till och med skrivit i media vilka krav man ska ställa på en färdig lärare, dvs. Henrik Löthman som har gett tillstånd till att hans namn alltid får användas när det gäller den här typen av ärenden. Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade att det som utbildningsavdelningen då ägnade sig åt inte hade juridisk grund, dvs. att ställa ohemula krav på en person.

    Nu försöker jag rätta till det som hänt, dvs. att man då inte kan vara verksam i åländska skolor och att man underkänns automatiskt om man är utbildad på svenska sidan och 240 studiepoäng. Nu har vi ett system som möjliggör det. De tidigare kompensationsåtgärderna finns kvar och ingår i det system som är allmänt accepterat.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:26

    Tack, talman! Jag uppmanar vicelantrådet att, med hjälp av sakkunniga inom förvaltningen, läsa det utslaget en gång till. Kanske det bringar lite mera korrekt orientering i den här frågan.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Juslin för ett intressant anförande. Ni nämnde att vi alla har våra hjärtefrågor och det stämmer bra. Ni talade om utbildning och skärgårdsfrågor. En av mina är ju ekonomi som är viktigare kanske nu när ekonomin är dålig. Flera har talat om konsekvensanalys för den här utbildningen som ni har en motion om, därför riktar jag mig till er. Ordet konsekvensanalys, vad innebär det? Jag har själv tittat på de ekonomiska effekterna på kostnadsutvecklingen av grundskolan där kostnaden har ökat med 100 procent under 17 år. När ni talar om konsekvensanalys, avser ni också de ekonomiska konsekvenserna?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:27

    Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Jag avser nog också kostnaderna. Vi behöver naturligtvis ha ett grepp om den biten, den är ofantligt viktig. Men man kan relatera de kostnader till de kostnader vi har idag för andra stödåtgärder för elever på gymnasialstadiet. Skillnaden behöver kanske inte vara så väldigt stor. Men jag är inte helt övertygad i det här skedet ännu att det här ska bli ett obligatorium utan att vi kan lösa det på andra grunder.


  • Bästa lagtingsledamot Juslin. Det är ju så att det är två olika bitar i lagen i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Har man ett yrke från ett annat land, en examen från ett annat land ska man begära, det här är alltså en positiv lag. Det vill säga att man skall underlätta förflyttning från land till land.

    I dagsläget, enligt AMS, så har vi 20 studerande på rikshåll som studerar till lärare och 75 som studerar i Sverige eller om det var 75 inalles och av dem finns 20 i riket. Vi är helt enkelt beroende av den svenska utbildningen för att kunna rekrytera lärare. Vi har gjort det under många år och fått mycket goda resultat i Pisa.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:28

    Jag håller fullständigt med om det här. Det här är ju också ett sätt att säkra kompetensen. Men skulle ni ha skrivit i förordningen att 240 poäng ger behörighet för årskurs F-3 då skulle de inte ha behövt genomgå de här kompensationsåtgärderna. Det skulle ha varit fullt möjligt men ni valde inte det. Ni valde att skriva 1-6 och det är inte möjligt för en sådan utbildning finns inte i Norden.


  • Om man hade gjort på det sättet så hade det inte funnits möjlighet att via erkännandelagen få behörigheten för 1-6. Det säger i varje fall lagkunniga.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 10:29

    Det är ju helt klart att inte kunde de ju ha fått den behörigheten. Men man kunde ha byggt om tjänstestrukturen i landskapet. I de större skolorna kunde man ha inrättat tjänster för F-3 och då skulle de ha varit behöriga rakt av utan att behöva vidta kompensationsåtgärder.

    Jag tycker att ni i regeringen har hanterat frågan lite oprofessionellt måste jag säga.


  • Tack, talman! Jag tänkte i detta anförande beröra enmansföretagarna. Vi har i det här lagtinget beviljat en hel del stöd till företagande. Vi har haft sommarpraktikanter. Vi har haft höjda dagpenning. Vi har haft möjlighet för enmansföretagare att permittera sig själva. Det är mycket goda insatser som Liberalerna enhälligt har ställt sig bakom.

    För några veckor sedan så debatterade vi också de två nya lagstiftningarna som trädde i kraft som dels innebär att ett företag kan återanställa en tidigare permitterad eller ett företag kan anställa en arbetslös där man från landskapsregeringen erhåller 75 procent av den kollektivavtalsenliga lönen. När de här lagstiftningarna kom fram i lagtinget så höll jag ett anförande. Jag sade ungefär så här: Det här är bra åtgärder. Jag hoppas att man inte stör marknaden på ett otillbörligt sätt. Jag har inget bättre förslag så jag stöder den här lagstiftningen, vilket jag också gjorde och vilket jag fortsättningsvis gör.

    Under den här perioden som däremellan har varit har jag blivit påkallad intresse från just en mans företagarna som då fram till årsskiftet kan erhålla den höjda dagpenningen. Den information som jag har fått är att de finner sig själva i en jättesvår situation. Man har förstås ont om jobb precis som man tidigare har haft, men eftersom företag får anställa andra - med 75 procents ersättning från landskapsregeringen - så har de också svårare att kamma hem nya jobb. Alltså det är billigare för företag att anställa någon annan, vilka vi nu på den åländska arbetsmarknaden har otroligt mycket kompetens bland de arbetslösa, än att köpa tjänster från småföretagarna.

    Det här är svåra system som ska klaffa i varandra. Jag hoppas att utskottet kan titta på den här situationen. Jag skriver här att man skulle återkomma i en tilläggsbudget. Jag utgår från att den här effekten, om den så visar sig vara sann, inte var meningen att skulle uppstå.

    Efter att jag skrev motionen har jag funderat vidare på det här. Ett konkret förslag som kanske skulle kunna fungera är att de arbetslösa som har permitterat sig själva, och som alltså inte ses som arbetslösa utan fortfarande som företagare, också skulle kunna ingå som grupp som kan anställas av andra företag med ersättning om 75 procent av kollektivavtalsenliga löner. Det skulle kunna vara en lösning som kunde lösa sitsen.

    Jag vill uppmana utskottet att höra gruppen enmansföretagare och höra hur de ser på sin situation. Jag vet att det finns en mycket stor tacksamhet bland enmansföretagarna för de åtgärder som hittills har vidtagits, men man är mycket, mycket oroad för situationen som kommer att uppstå efter årsskiftet. Utred om det är så att de faktiskt hamnar mellan stolarna och fundera på hur man kunde åtgärda det. Ett konkret förslag skulle, som sagt, kunna vara att man i den här lagstiftningen, som vi tog i samband med senaste tilläggsbudgeten, inte bara skulle ge företag rätt att anställa arbetslösa med 75 procents ersättning utan också enmansföretagare som har permitterat sig själva. Det är en tanke. Det här är ett otroligt komplext system, men jag uppfattar nog att det är av den digniteten att utskottet måste ägna en del tid åt saken. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Det här är ett på långa vägar inget enkelt svar att ge på en kort minut. Därför har jag begärt taltid och får ett anförande om en liten stund. Jag fick till och med förtur att komma in i stället för Annette Holmberg-Jansson.

    Jag kan säga att detta är någonting som landskapsregeringen har jobbat med väldigt mycket ända sedan mars. Vi har jobbat i kulisserna, jobbat på sidan om, vi har haft goda kontakter och bra dialoger. Jag kommer att kunna presentera ett förslag till lösning som småföretagare och enmansföretagare kommer att uppskatta att få höra när jag får min taltur.


  • Talman! Det är bra om det är så, för uppenbarligen finns det en stor oro i den här gruppen nu. Ifall man kan få klara besked om att saken löser sig och man inte försätts i en försämrad situation än andra arbetssökande och andra sysslolösa så är det bra. Situationen tycker jag, som sagt, att behöver tas på allvar. Om det finns någonting som ministern kan leverera redan idag och som finans- och näringsutskottet kan konstatera sedan i sitt betänkande så är väl saker och ting i sin ordning utgår jag ifrån.


  • Fru talman! Det är viktigt att man håller de här begreppen lite i rätt fack så att säga. Företagare har inte permitterat sig själva. De har haft möjlighet att vara inskrivna på AMS och erhålla arbetsmarknadsstöd, först fram till juni och sedan förlängdes det till sista december i år. Jätteviktigt. De har inte permitterat sig själva.

    Sedan är det ingen förhöjd dagpenning. Man har kunnat få ett arbetsmarknadsstöd där man har kunnat förtjäna upp till 1 089 euro per månad och fortfarande få en del av ersättningen från AMS.

    Men, som sagt, detta kräver lite mer än några korta replikskiften. Ledamot Zetterman får kanske återkomma efter mitt anförande om någonting är oklart i det som jag för fram om en liten stund.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Zetterman för en intressant motion. Det är precis som ni säger, när man inför stöd så finns det alltid risker med dem också. Det här är en av de motioner som jag tycker att är väldigt intressant. Jag tänkte meddetsamma att den här kommer jag att följa upp. Jag avvaktar vad minister Karlström säger för att situationen är besvärlig. Som sagt, jag kommer i finans- och näringsutskottet att följa upp den.


  • Tack och tack också till ledamoten Zetterman. Jag tycker att det är mycket bra att lagtinget belyser den här frågan. Det är som sagt svårt med de här stöden. Man kan fråga sig, nu har vi kanske räddat en del företag fram till december 2020, sedan upphör stöden och vad var de här satsningarna värda ifall de inte kan överleva ytterligare om det var målsättningen.

    Jag hoppas att man i utskottet också, med anledning av Zettermans motion, kan få en helhetsbild av vilka stöd som de facto har varit framgångsrika, vilka som har använts av företagen och vilka pengar som lagtinget har beviljat men som inte har använts.


  • Talman! Till det sistnämnda som ledamoten Gunell lyfte fram så uppfattade jag det lite svårt att hänga med i de här pengarna. Vi har beviljat mycket coronamedel, vilka som faktiskt har använts och vilka som kommer att ligga kvar som oanvända i 2020 års bokslut så det tror jag att få i den här salen har koll på, i alla fall har jag inte uppfattat att det är transparent och presenterats för lagtinget. Det är säkert något som utskottet också kan titta på även om det kanske inte direkt hör till budget 2021.

    Det är ytterst relevant med de här stöden. Den här situationen där hela mattan rycktes undan över en natt för så otroligt många olika typer av branscher så gör ju att man måste vara ganska snabb med de här stöden, vilket man har varit och det har varit bra. Men risken finns att vissa grupper får en otillbörlig konkurrens och att marknaden störs för mycket av stöden. Jag uppfattar att det finns lite i (… taltiden slut).


  • Jag håller inte med om att det inte har relevans för budgetåret 2021 eftersom det här är att stöda företag på lite oklara grunder för att man ska överleva en ekonomisk kris. Det är inte enkelt, ibland hugger man i sten och ibland blir det bra. Man måste kunna titta tillbaka på det man har gjort. Man ska utvärdera och evaluera om det var lyckosamt eller inte, vad kan man gå vidare med och vilka stöd kanske man ska packa ner och säga att det här var mindre bra. Så en utvärdering och en konsekvensanalys av alla de pengar som lagtinget har beviljat under året, det kan också ge en färdkost för vidare åtgärder för 2021 och kanske för 2022 om det krävs.


  • Talman! Jag sade inte att det saknas relevans. Med anledning av mängden motioner och den komplexitet som nästa års budget bär med sig så bara konstaterar jag att finans- och näringsutskottet kommer att ha väldigt mycket att göra. Kan man få en sådan rapport från finansavdelningen eller näringsavdelning eller de två avdelningarna gemensamt så vore det väldigt, väldigt lyckosamt. Det kanske gott och väl skulle räcka för utskottet.

    Jo, så här är det med stöd. I en perfekt värld skulle man inte ha några stöd överhuvudtaget. Men i en sådan verklighet lever vi sannerligen inte i dagsläget. Vi lever i en värld och i ett samhälle med väldigt många stöd som behövs och det gäller att följa med.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Anförande | 10:41

    Talman! Landskapsandelarna för kommunerna sänktes förra mandatperioden med cirka 4 miljoner. När den här regeringen tillträdde lovade bland annat det ledande regeringspartiet att återställa landskapsandelarna till de tidigare ersättningsnivåerna vilket man inte har gjort.

    Kostnaderna för kommunerna har stigit kraftigt de senaste åren, men landskapsandelarna har sjunkit. Jag hoppas att regeringen snarast återställer landskapsandelarna eller kommer med nya lagar som minskar pålagor på kommunerna. Man kan konstatera att kostnaden för kommunerna har stigit med cirka 40 miljoner de senaste tio åren. Tack.


  • Talman! Tack ledamot Häggblom. Jag tror att ledamot Häggblom har glömt bort en sak, ett är går fort, men ledamot Häggblom sitter i regeringsblocket nu. Du är inte i opposition längre.

    Det här budgetförslaget borde ju ledamoten Häggblom ha haft alla möjligheter att påverka. Obundna är en del av regeringssamarbetet. Det känns väldigt märkligt att i talarstolen stå och säga att landskapsregeringen bör beakta kommunernas ekonomi. Har inte ledamoten Häggblom och hans parti haft möjlighet att påverka det här budgetförslaget?


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:42

    Tydligen har jag inte fått gehör för det, och därför tar jag upp det nu.


  • Tack, talman! Det är synd för det är en viktig fråga. Kommunernas ekonomi är någonting som också vi här i den liberala gruppen och hela oppositionen oroar oss för. Jag hoppas att det här är något som vi kan lyfta i finans- och näringsutskottet när vi behandlar betänkandet.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:43

    Ja, jag räknar med att vi ska ta upp det i finansutskottet.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Häggblom för att ni påminner om ett av Centerns grundläggande vallöften. Tyvärr inträffade något som heter coronapandemi tidigare här i år som ledamoten är medveten om att ha förändrat det mesta. Den här landskapsregeringen är beredd att stötta kommunerna när det behövs. Under det nuvarande året har vi då tillskjutit, med lagtingets bifall, extra miljoner till den kommunala sektorn för att klara pandemins effekter. Vi har ju samma beredskap.

    I budgetförslaget för nästa år så som ledamoten har sett så finns det också kompensation fullt ut för den merkostnad som följer av det paket som hör ihop med sammanfogandet av barnomsorg och grundskolan.
    Landskapsregeringen jobbar exakt i den riktningen som ledamoten önskar. Men som lagtinget har kunnat konstatera så har vi redan levererat ett alltför stort budgetunderskott för nästa år och det är inom ramen för det som vi har haft våra begränsningar.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:44

    Men om inga pengarna räcker till så kanske man borde titta på lagarna också och kanske förenkla för kommunen. Man kan göra besparingar den vägen.


  • Absolut, ledamot Häggblom, det är ju nästa steg då. Jag tror att alla förstår att de senaste månaderna, från och med den 16 mars fram tills nu, så har vi haft uppmärksamheten riktad på ganska många saker kopplade just till pandemin. Det har betytt att vi inte haft tid och inte heller resurser till förfogande att göra den önskvärda översynen. Som jag brukar säga, det är en grannlaga uppgift att börja förändra de grundläggande samhällsbehoven genom att gå in i befintlig lagstiftning. Det är ett arbete som måste göras med största känsla för vad som är rätt och riktigt. Alla måste komma ihåg att när man lovar att det åländska samhället ska ställa om så betyder det att vi kommer att minska servicen till ålänningarna. Det är detta som det handlar om.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:45

    Jag betecknar att vi har en för stor offentlig sektor. Vi har inte råd med den. Om man tittar på vilka underskott kommunerna har nu och hur det växer i alla kommuner så är det helt otroligt. Någonting måste göras!


  • Talman! Jag måste säga att jag blir lite förvånad över ledamoten Häggbloms anförande. Hur kan han vara ens förvånad över att kommunen befinner sig i den här prekära situationen? Man har ju inte velat ändra på någonting som har bidragit med dessa kostnader och man har inte varit villig att titta på kommunstrukturen och ingenting annat sådant. Finansministern har ju uppmanat kommunerna att höja skatten. Det är väl det rådet som ledamoten Häggblom får ta med sig hem.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:46

    Skulle det vara kommunstrukturen som skulle avgöra det så varför har då Mariehamn skissat på 5 miljoner i underskott?


  • Jag måste säga att jag är mycket stolt över Mariehamn i det här skedet. Mariehamn tar sitt ansvar i en svår kris och det är klart att det blir ett underskott. Mariehamn står inte här och gnäller på den här politiken. Vi tycker att det är bra att man utvecklar samhället med socialvårdslag och grundskolelag och allt annat som är väldigt viktigt och nödvändigt.

    Men ledamoten Häggblom får gärna säga vilka lagstiftningar han vill försämra och vad han vill ta ner i den offentliga sektorn som är så stor enligt Häggblom.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:47

    Nå, det gäller väl titta över lagarna överlag. Man kan inte införa hur många kostnadsdrivande lagar som helst, någon ska ha råd att betala det också.


  • Tack, fru talman! Det klart att vill man minska på kostnadstrycket så är det just genom att förändra lagstiftning. Men det gäller att hitta de punkter där det faktiskt är möjligt och där det inte skadar vår ambition alltför mycket att hålla en god samhällsservice till våra medborgare. Det jobbet måste fortgå.

    Jag tänkte fråga ledamoten. Ser man på det budgetförslag som ligger så på sidan 162 och ser man på finansavdelningens förvaltningsområde och rubriken "Landskapsandelar och stöd till kommunerna" så där har man jämförelsebudgeter; budgeten för 2019, budgeten för 2020 inklusive tilläggsbudgeterna och budgetförslaget för 2021. År 2021 innehåller ett större belopp än år 2019. Det går inte att jämföra med 2020 för det varit en massa extra dusörer.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:48

    Det är ett större belopp tack vare kompensation för de nya kostnadsdrivande lagarna som träder i kraft, icke för de grundläggande landskapsandelarna som var tidigare.


  • Tack, fru talman! Jag hänvisar fortfarande till sidan 162 där man ser att det som jag pratar om är en ökning av landskapsandelarna. Inte en stor ökning från 2019 men någon stor neddragning är det ju inte frågan om. Efter landskapsandelarna kommer ett avsnitt med kompensationerna. Tar man med dem så blir ökningen ännu större.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Repliksvar | 10:49

    Ja, det var ju en tillfällig kompensation för corona, men det kan vi väl inte räkna med alla år heller.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 10:49

    Fru talman! Bästa lagting. Jag skulle vilja ägna det här anförandet främst åt vattenskyddet. Det är en fråga som är väldigt väldig, väldigt viktig för oss ålänningarna.

    Det finns ambitioner i budgeten när det gäller vattenskydd men tyvärr är resurserna för genomförandet ganska små. År 2021 är ett väldigt, väldigt viktigt år. Under år 2021 behöver man fatta flera viktiga strategiska beslut för att skydda både hav, sjöar och dricksvatten. Som nybliven ordförande för Ålands Vatten kommer jag ur det perspektivet också att trycka på landskapsregering för att få svar kring hur vi gemensamt kan arbeta vidare för vattenskyddet.

    Vattenbolaget har fått bära ett kanske oskäligt stort ansvar för hela Ålands arbete för vattenförsörjningen under många, många år. För det första, det som behöver göras inför 2021 är att åtgärderna i förvaltningsplanen för vatten behöver utvärderas. Man behöver följa upp vad som är genomfört och inte genomfört innan man uppdaterar den. Många åtgärder behöver fortfarande göras beträffande enskilda avlopp och sådant som berör utsläpp från jordbruk, fiskodling med mera om Åland ska kunna uppnå en god ekologisk status i enlighet med våra ambitioner i hållbarhetsagendan och internationella åtaganden. Landskapsregering bör därför snabbt komma med den nya vattenlagen till lagtinget. Jag lämnade en mer eller mindre färdig vattenlag efter mig och jag hade trott att den skulle ges till lagtinget ganska snart, men nu har det gått ett helt år och jag vet inte varför den dröjer. Det sägs att man söker lösningar för att öka möjligheterna för fiskodlingsexpansion, men jag vill gärna höra vad landskapsregeringen själv anger för skäl till varför det dröjer. Men i den lagen finns också den väldigt viktiga paragrafen om ersättningar för att vattenskyddet ska kunna fungera i praktiken. Man ska på ett skäligt sätt kunna ersätta markägare för de områden som ligger nära vattentäkter som man inte kan bruka för att skydda vattnet från både övergödning och kanske olika växtskyddsmedel.

    Landskapsregeringen behöver också, utöver detta, fatta beslut om VA-planen, vatten- och avloppsplanen, som också innehåller väldigt stora strategiska beslut om den framtida vattenförsörjningen, till exempel om vi på Åland måste inrätta nya vattentäkter. Den torra sommaren 2018 gav oss en aning om vilken extrem vattenbrist som kan drabba också landskapet Åland.

    De kommande åren, 2022, 2023 och 2024, är planen i det liggande förslaget att stora investeringar ska göras med vårt gemensamma vattenbolag i spetsen för att ta i bruk ny vattentäkt och trygga vattenförsörjningen på lång sikt. Så det här är jätte, jättestora kostnader. Det skulle vara bra om landskapet kunde ge sitt besked om det är den här vägen vi ska gå. Landskapet är också en stor ägare i vattenbolaget.

    Utöver det så behövs också en ny lag om vattentjänster eftersom vår gamla är uttjänt och inte heller uppfyller EU-kraven.

    Mitt förslag är alltså att man skulle göra en omprioritering i budgeten, stryka en tjänst kanske på trafiksidan som har hand om tunnel och i stället satsa på vattenskydd i form av förstärkning till miljöbyrå av en vattenskyddsstrateg som skulle kunna hjälpa till att nu konkret få fram bra framtidsbeslut som vi alla behöver. Man behöver också fortsätta att samarbeta med kommunerna som har ett stort ansvar på miljöområdet men som kanske inte alla gånger lever upp till detta. Vår tillsyn på det här området är inte heller perfekt, långt ifrån. Man behöver också samarbeta med Hushållningssällskapet med näringsavdelningen och jordbrukssidan för att faktiskt nå sådana lösningar så att vi kan skydda vårt viktigaste livsmedel nämligen vattnet. Tack, fru talman.


  • Tack, fru talman! Utkastet till reviderad vattenlag kommer till politisk behandling i landskapsregeringen inom kort och därefter ska den så fort som möjligt till lagtinget. Det har funnits vissa frågor i den som tjänstemännen har jobbat med och som vi har behövt reda ut ytterligare för att få en lag som håller måttet rent praktiskt också.

    En ny förvaltningsplan och ett nytt åtgärdsprogram för vatten antas senast i december 2021. I budgetförslaget finns också att vi ska se över regelverk och lagstiftning kring VA-vattentjänster och det arbetet är redan inlett.

    Till skillnad från det som delar av oppositionen har försökt påskina så finns det pengar till vattenförbättrande åtgärder också kommande år inom de återhämtningspengar som förstärker EU:s landsbygdsbudget och landsbygdsprogrammet. De pengarna ska finansiera cirkulära lösningar, våtmarker och fosforfällor och så vidare. Mycket arbete på vattensidan (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 10:55

    Det låter bra för vattenlagen är golvet. De här tre dokumenten: lagen, föreskrifterna och VA-planen är tre parter, en treenighet eller en trio som borde gå sida vid sida och starkt fram. Det är väldigt viktigt att de stämmer överens med varandra och att de utgör ett fundament för den fortsatta utvecklingen. Det är väldigt svårt för olika aktörer i samhälle, både kommuner och andra som jobbar med vattenskydd, om inte landskapets planer är klara och tydliga och vi också får besked om vilka investeringar vi nu ska gå in för. För snart är vi där att det ska göras stora beslut och upphandlingar och vi vill veta vad landskapet står.


  • Jag håller helt med ledamoten Gunell där. Jag tror att 2021 kan bli ett vattnets år. Jag tycker att vi ska göra året till det. Det är som sagt mycket som är på kommande, mycket arbete har inletts och kommer att fortsätta under året. Vi ska också fortsätta det goda samarbete som finns mellan landskapsregeringen och Ålands Vatten där ledamoten numera är ordförande. Så jag tycker att vi ska göra detta till vattnets år.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 10:57

    Då hoppas jag att tidsplanen kan vara sådan att vi kan lita på att vi under 2021 får svar på dessa viktiga strategiska frågor så vi kan agera gemensamt.

    Vi hade under förra mandatperioden en grupp där både landskapet, kommunerna och ägarna till Ålands Vatten satt tillsammans ganska regelbundet för att diskutera gemensamma frågor. Det kan vara skäl att återuppväcka ett sådant samarbete.


  • Tack, talman! Ärade lagting. Om allt går som planerat kommer regeringen att under nästa vecka avlåta ett lagförslag som i enlighet med programmet för regeringen Thörnroos åter gör det möjligt för kommunerna att söka sig samman i större enheter i enlighet med kommunernas egen vilja och önskemål. Lagförslaget tar alltså bort det nuvarande förbudet för kommunerna att inleda förhandlingar om eventuella samgåenden. Som framgår av budgetförslaget för 2021 kommer landskapsregeringen att göra allt för att bistå kommunerna om och när de önskar stöd i de kommande frivilliga processerna.

    Jag vill ännu en gång passa på att betona att sittande landskapsregering nu möjliggör en åländsk kommunreform och att vi på inget vis sätter krokben för den förra regeringens visioner om att via lag tvinga samman Åland i fyra kommuner; som bekant i form av norra Åland, södra Åland, skärgården och så Mariehamn i orubbat bo. Nämnda vision hade aldrig förutsättningar att se dagens ljus i och med att det inte under normala förhållanden går att tvinga samman en kommun med andra om befolkningen och förtroendevalda är av motsatt åsikt.

    Denna insikt saknade den förra regeringen och budgetmotion nr 10 med namnet "Genomför kommunreform enligt gällande lag" vittnar om att den socialdemokratiska gruppen i lagtinget fortfarande lever i sin egen lilla drömvärld. Det är dock dags att vakna upp från denna dröm och inse att den kommunala självstyrelsen är synnerligen stark och att vi bakom oss har fyra förlorade år när det gäller förändringar i det kommunala fältet och en ganska stor summa pengar som kastades bort. Ungefär en halv miljon kan man räkna med att lades ner på utredningar och förlorad arbetstid osv.

    Låt mig dock framhålla redan nu att jag är starkt kritisk mot att det åter dykt upp lockelsetoner om att stora vinster finns att hämta bara kommunerna slås samman. Tvärtom leder samgåenden alltid till höjda kostnader. Kommunernas socialtjänst är ett dagsaktuellt exempel på hur samordning leder till ökade utgifter till följd av kravet på jämställd lönesättning, likartade förmåner och behovet av ny administration, nya IT-system och nya mellanchefer. Givetvis behöver man ofta nya lokaler eller i alla fall ombyggnad av de befintliga.

    Oaktat detta finns det ett behov av att ge de kommuner som så önskar ekonomiska morötter om tillräckligt många förtroendevalda anser att en förändring av den kommunala vardagen vore önskvärd. Därför ingår i det kommande lagförslaget ett system för samgångsunderstöd som avser att lindra de oundvikliga kostnadsökningarna som följer med skapandet av en större kommunal enhet.

    För att beakta skärgårdens även i detta sammanhang betydligt större utmaningar, återfinns troligen i lagförslaget även ett särskilt s.k. skärgårdstillägg som jag hoppas att lagtinget ska finna motiverat med tanke på de sex skärgårdskommunernas särskilda förutsättningar.

    Talman! Nyckeltalen för den åländska kommunsektorn under verksamhetsåret 2019 visar att den positiva utvecklingen vände neråt under den förra mandatperioden. Lägre skatteintäkter, stigande skuldsättning och dämpad investeringsvilja. Allt förvärrat av att den förra regeringen valde att sänka överföringarna till kommunerna med fyra miljoner på årsbasis, som ledamot Häggblom påpekade här för en stund sedan från talarstolen. Resultatet blev ett sammanlagt underskott för kommunerna om drygt 10 miljoner under fjolåret och detta alltså före vi drabbades av pandemins allvarliga konsekvenser för samhällsekonomins alla delar.

    Ingen kan idag förutspå det samlade offentliga underskottet som väntar Åland i slutet på det första coronaåret 2020. Troligen dämpas det kommunala underskottet både till följd av de extra miljoner lagtinget beviljade tidigare i år pga. pandemin och de i sig oönskade besparingar som bl.a. skolneddragningen gett upphov till. Här får vi politiker rikta ett särskilt tack till all den personal som genom olika frivilliga arrangemang bidrog till vettiga lösningar i en ytterst svår situation. Tack till er alla där ute i samhället!

    Beredskapen att stötta kommunerna och deras invånare i svåra lägen är något som är självklart för nuvarande regering. Denna beredskap finns också ifråga om de utmaningar kommunerna står inför när det gäller att finansiera Kommunernas socialtjänst och finansiering. Men det är först efter förbundets stämma nu på fredag denna vecka som vi vet ambitionerna lite närmare och därmed också något om de ekonomiska behoven för 2021. Landskapsregeringen finns där när nöden är som störst.

    Pandemins härjningar kan tyvärr leda till att enskilda kommuner hamnar i ekonomiska trångmål. I ett läge där en kommun inte längre utan att vidta orimliga skattehöjningar förmår garantera invånarna den grundläggande basservicen, är det lagtingets uppgift som lagstiftare att medverka till att landskapsregeringen har de juridiska förutsättningarna att säkerställa servicenivån.

    Landskapsregeringen avser som utlovat att under 2021 framlägga ett förslag om hur en s.k. kriskommun ska hanteras, dvs. under vilka förutsättningar och utgående från vilka kriterier finns det orsak för det allmänna i form av landskapsregeringen att gripa in och därmed påverka en kommuns självständiga ställning. Redan detta blir en ytterst grannlaga uppgift, förstärkt av utmaningen av under vilka former - såväl juridiska som ekonomiska - en kommun på obestånd ska hanteras inom ramen för ett samgående med en eller flera andra kommuner.

    När det är lite tid kvar vill jag passa på att upplysa lagtinget om att när det gäller jämställdhetsbonusen, som är kopplad till de politiska pengarna, så kommer landskapsregeringen att förändra systemet med sikte på ett helt nytt upplägg inför valet 2023. Så den bonus som ingår i det nuvarande systemet kommer att skrotas och ersättas med något som ger större effekt vad gäller den jämställda balansen mellan könen här i det framtida åländska parlamentet. Tack, talman.


  • Tack, talman! Jag måste komma med en nyhet till vicelantrådet. Valet är över! Den retoriken som vicelantrådet nu ägnar sig åt är passé. Kommunreformen såsom vi jobbade med den under förra mandatperioden har vicelantrådet redan meddelat i valrörelsen att han kommer att skrota. Så vi behöver inte diskutera det längre.

    Vi ska diskutera hur man tänker åstadkomma någon form av förändring i framtiden. Jag har frågat nu i ganska många omgångar: Vad vill regeringen att ska hända? Uppenbarligen så vill man ingenting. Man vill upphäva lagen, man vill införa en kommunstrukturlag som inte innehåller någon som helst morot, annat än någon mjuk liten sak som ligger kvar i säcken, och ingen piska. Och sedan ska man införa en kriskommunslagstiftning som innebär att man svälter ihjäl (… taltiden slut).


  • Bästa ledamot Fellman, motion nummer 10; "Genomför kommunreformen enligt gällande lag" är väl ett bevis på att Socialdemokraterna, med ledamot Fellman i spetsen, i den här frågan inte har insett att er vision är dömd att misslyckas i och med att den lagreform ni gjorde då blev synnerligen tandlös.

    Ledamoten säger att nuvarande landskapsregering kommer att se till att kommunerna utarmas. Ledamoten ingick som minister i en ministär som drog bort 4 miljoner från landskapsandelarna just i syfte att se till att de skulle vara mer benägna att lyssna på den dåvarande landskapsregeringens locktoner om samgåenden och de positiva effekterna av det. Jag tror inte att kommunfrågan är över. Med tanke på de rörande tonerna som hördes från talarstolen häromdagen så är det viktigt att kommunfrågan alltid är aktuell.


  • Ja absolut, kommunfrågan kommer alltid att vara aktuell eftersom kommunerna producerar den viktigaste servicen för medborgarna. Därför är det så förbluffande att regeringen och vicelantrådet inte har en enda idé om vad man vill med kommunerna, annat än en kommunstrukturlag som vi redan vet att kommer att ha noll effekt. Det enda man erbjuder är att man ska svälta ihjäl och sedan ska det komma ett tvång som tvingar ihop dem som inte klarar sig längre med en annan kommun som inte vill ta hand om den kommunen som har hamnat på obestånd. Det skulle vara klädsamt om vicelantrådet en enda gång skulle svara på frågan; vilken konstellation av kommuner anser man att skulle vara bärkraftig?


  • Åter en gång, ledamot Fellman, i och med att vi inte kommer att första varandra i den här frågan; det finns inga andra förutsättningar att förändra det kommunala fältet på än att kommunerna själva, via sin befolkning och sina förtroendevalda, önskar en sådan förändring av sin vardag. Allting annat är ju bara politiska visioner.

    Erkänn nu att minister Fällman misslyckades totalt, fick hela landskapsregering och den dåvarande regeringsbasen med på ett experiment som föll på grund av de egna regeringskollegornas goda insatser i lag- och kulturutskottet 2017-2018. Glöm det nu! Se att vi nu måste hantera det här på ett sätt som respekterar kommunernas ytterst starka ställning, skyddade som de är av de grundläggande lagarna.


  • Tack, fru talman! För alla ledamöter i lagtinget som tycker att oppositionen är hård ibland, det här är vad vi har fått leva med i många år. Denna föraktfulla, nedlåtande och råa retorik och samtidigt hånleende, vicelantrådet Jansson. Det var en strålande uppvisning, ledamot Jansson, i det du har levererat år ut och år in. Men det skulle vara bättre om man i så fall ändå hade fakta och inte pratade strunt när man är så säker på sin sak. Vad säger ledamoten om KST, att det blir dyrare? Det vi jobbar med nu, budgeten för KST så den är mindre än sammantaget alla 16 kommuners kostnader för samma område. Det stämmer inte. Ledamoten Jansson är ute (… taltiden slut).


  • Det är ju bra att jag lyckades reta upp den socialdemokratiska gruppen, för jag tycker att ni är förtjänta av det med tanke på hur ni valde att hantera den kommunala frågan på under den förra mandatperioden. Ni är faktiskt värda den kritiken. Jag tar gärna omaket att vara föremål för er besvikelse. Men det är kanske bäst att erkänna att ni var ute på felaktig, ytterst svag, is i alla fall. Därmed har vi den här situationen. Vi har fyra förlorade år med alla de pengarna, ungefär en halv miljon, som det experimentet har kostat. Istället för att se till att använda de pengarna för att förändra kommunala strukturer om befolkningen så hade önskat på den tiden.

    När det gäller kommunens socialtjänst så väljer vi att ducka för vi har konstaterat att den kostnadsnivå man nu rör sig på inom kommunens socialtjänst vida överstiger de prognoser som fanns när det arbetet inleddes för ett antal år sedan. Vida högre kostnader!


  • KST har varit Socialdemokraternas och Centerns gemensamma ansträngning. Är det så att man överger det nu igen? Det här är samarbete med Centern, att börja saker och sedan släppa dem. Det håller liksom inte hela linjen för ledamoten Harry Jansson. Man släpper taget när det blir lite tungt.

    Men jag skulle vilja säga att den modell till kommunsammanslagning, den lag som ligger så den är bäst hittills för ingen annan har levererat något bättre. Den är bäst hittills och den är i alla fall en konkret modell. Nu är det upp till ledamoten Jansson att föreslå en bättre modell. Centern kanske också ska fundera över om man har hjälpt till. Har man fått kommunmedborgarna ute på landsbygden att känna sig trygga med en kommunreform? Eller har man skrämt upp dem riktigt helsikes i alla de här valen som har varit?


  • Tack, talman! Nej, alltså Centern kommer som en av nuvarande landskapsregeringsbas att göra allt för att Kommunens socialtjänst faktiskt ska förbli organisationen för de utsatta individerna i den åländska vardagen, absolut. Vi har inte backat. Tvärtom, vi är ytterst tacksamma att vår kollega från Centern Runar Karlsson har tagit på sig ansvaret att dra omorganiseringen i hamn. Det är få som har kunnat ha den förmågan, den diplomatiska ådran som han har. Ett stort tack till Runar Karlsson för de insatserna!

    När det gäller pengarna så har jag redan meddelat från talarstolen idag att vi har beredskap att hjälpa till där, om och när det kniper. Men vi måste ju först få reda på vilken nivå förbundet ligger på och därmed också vilka insatser som behövs, väl medveten om att det kan uppstå exceptionella kommunala situationer under 2021.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Vi kan hala flaggan på halvstång för det här var dödsstöten för en kommunreform på Åland. Åland blir den lilla vita fläcken på jordgloben där man totalt misslyckats med att skapa större robustare struktur för medborgarnas skull, för ekonomins skull och för servicenivåernas skull. Det är en vit fläck, det är totalt borta.

    Att börja med kriskommuner utan lagstöd - omöjligt. Vilken kommun vill gå ihop med en kriskommun utan lagstöd? Ingen! Så det blir också en tvingande lag i sådana fall.

    Jag tror att vi måste lyfta blicken för det är totalt politiskt omöjligt att hitta någon form av konsensus när det gäller ekonomi och framtida välfärd. Jag nämnde i går i ett anförande att fastighetsverket borde bolagiseras och ta över alla offentliga fastigheter på Åland. KST borde bli under landskapet och också ta över äldreomsorgen. Gymnasiet och ÅHS är redan under landskapet. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Bästa ledamot Holmberg, det enda sättet att hantera kommunerna på är på ett hållbart juridiskt sätt. Det betyder att man förändrar genom en process där kommunerna själva avgör hur och vad de vill göra. Det finns ingen annan mirakelmedicin. Ledamoten var med i ett regeringsunderlag som prövade en helt annan metod, ett experiment som föll på Hälleberget. Tyvärr, om man då förespråkar kommunala sammanslagningar, så var det bra med tanke på att vi från Centerns sida ansåg att det kunde leda till negativa effekter. Så vi får ta nya tag ledamot Holmberg och jag kan lova att det kommer att hända saker på det åländska kommunala fältet under denna mandatperiod.


  • Tack, talman! Jag blir djupt oroad. Vi har just hört en ledamot från regeringsblocket som var väldigt orolig över sin kommuns ekonomi och bristen på förståelse i budgetförslaget som ligger. Vi vet alla hur kommunernas ekonomi se ut och tyvärr vet vi hur kommunernas ekonomi kommer att se ut. Det går åt ett håll.

    Vicelantrådet säger att man kommer att skära ned på servicenivåerna. Det är det som ålänningarna har att förväntat sig fastän det finns alternativ. På alla andra ställen förutom på Åland går det tydligen att bygga robusta välfungerande servicestrukturer. Men ta gärna bollen som jag har kastat upp. Jag tror att det är det som kan vara vägen framåt för att hitta någon form av konsensus. En samhällsreform där landskapsregering blir ett tak för all service som gäller Åland. Kommunerna finns kvar, bra och de kan ha någon form av verksamhet men de stora dyra strukturerna ska vara under landskapsregering. Det går inte annars, kriskommun eller inte. Hela Åland blir en kriskommun.


  • Tack, talman! Om jag inte missminner mig så är ledamoten John Holmberg första undertecknare av en motion som säger slopa lånefullmakten för landskapsregeringen. Vi har en ledamot här, tillsammans med andra kollegor, som inte vill ge landskapsregering de pengar som behövs för att sköta det löpande. Det är ganska sorgligt. Ni är beredda att utsätta ålänningarna och i synnerhet vårdpersonal för en situation där vi inte vet om vi klarar av lönerna. Samtidigt säger ledamot Holmberg att "ni borde gett kommunerna 4 miljoner till". Vi skulle ha lånat 4 miljoner till. Vilka 4 miljoner skulle vi ha lånat i ledamot Holmbergs värld, med vilken lånefullmakt? Så det går bra att nu som oppositionspolitiker lova mer pengar till kommunerna, men samtidigt vill man ta bort själva redskapet för att sköta den åländska vardagen.


  • Tack, talman! Jag vill nyansera debatten lite och ge min bild av det här.

    Som kommunpolitiker i Lemland och med goda erfarenheter av kommunala samarbete med bland annat Lumparlands kommun så välkomnar jag vicelantrådet Harry Janssons besked om att möjligheten ska finnas till frivilliga samgåenden mellan åländska kommuner.

    Det är viktigt att hindret gällande lagstiftning undanröjs. Den politiska viljan att utreda förutsättningarna för ett eventuellt samgående har funnits i Lemland och Lumparland, men lagen har satt käppar i hjulet för den fortsatta processen. Så har bilden sett ut.


  • Tack ledamot Mansén för en berättelse från den kommunala verkligheten och vardagen där faktiskt den kommunreformförslag som utgör styrning av den kommunala sektorn i dag är ett hinder för att göra någonting överhuvudtaget. Det har jag hört från flera kommuner, att det är synd att vi har en lagstiftning som inte möjliggör den demokratiska frivilliga process som man har önskat inleda. För faktum är att om man gör det så bryter man mot en lag som vi nu då förhoppningsvis kan upphäva någon gång i början på nästa år i bästa fall med tanke på lagtingets arbetsbelastning under den avslutande delen av året. Men vi är på god väg att göra det i alla fall.


  • Tack för det vicelantrådet. Jag kan bara att fylla i att viljan har ju inte kommit upp nu, utan den fanns också under den föregående mandatperioden. Före lagstiftningen har kommit i kraft så lämnade Lemlands och Lumparlands kommun in varsin förfrågan om möjligheten att kunna samarbeta och få möjligheter via landskapsregeringen. Men då fick man inte det och svaret lät vänta på sig ett och ett halvt år, så pass att lagen gjorde det omöjligt. Det är bra att det kommer framåt i den här processen.


  • Tack ledamot Mansén. Det var en redogörelse för hur man inte bör sköta förvaltningen och hur man inte heller ska besvara initiativ från den kommunala sektorn.

    Men det fanns under den förra mandatperioden en politisk vision som inte höll. Men nu tar vi nya tag och ser till att vi har juridiskt hållbart för att ge kommunerna dels möjligheter att agera inom ramen för processer, dels genom pengar för att möjliggöra det hela och naturligtvis att se till att demokratin fungerar på Åland också framöver.


  • Tack. Jag lyssnar på den här debatten och häpnar lite. Menar alltså vicelantrådet på fullaste allvar att rättssäkerhet på Åland kan bli för dyrt? Vårt land är ju som sagt uppbyggt på lag och även den offentliga makten är skyldiga att följa lagen. Det är ju ingen nyhet för någon på Åland, annat än möjligtvis representanter i regeringsblocket, att socialvården på Åland är splittrad och att kommunerna inte har möjlighet att klara sina lagstadgade uppgifter. Jag skulle vilja ha ett förtydligande.


  • Ledamot Eckerman får nog förlåta mig, men nu känner jag inte igen mig i det som jag just har sagt här från talarstolen. Jag måste nästan be om ett förtydligande. Jag har just betonat att landskapsregeringen är beredd att ställa resurser till kommunernas förfogande när så nöden och andra behov kräver, pandemin och behovet av att se till att den grundläggande servicen till ålänningarna fungerar.

    Vad gäller socialvårdens omfång och kvalitet så har vi sett till att det lagpaket som antogs under förra mandatperioden verkställs från och med årsskiftet. Ledamoten måste nog förtydliga både för mig och för lyssnarna i övrigt.


  • Som oppositionspolitiker är jag faktiskt bekymrad över vårt landskap just nu. Hur länge kommer vicelantrådet att skylla på den tidigare regeringens misslyckande, i stället för att leverera någonting konkret så att ålänningarna, oavsett vilken kommun de bor i, ska känna att de har samma rätt till en rättssäker behandling av sina sociala frågor? Jag tycker att ålänningarna är värda ett konkret svar nu.


  • Tack, talman! Bästa ledamot Eckerman, jag tror att det är bäst, när man har färdigt skrivna anföranden, att man först lyssnar in vad som sägs i talarstolen innan man läser upp det man har skrivit långt på förhand. Jag har ju försökt säga här från talarstolen att vi medverkar på alla sätt till att säkerställa ålänningarnas grundtrygghet vad gäller service på alla sätt. Vi ser till att kommunernas socialtjänst fungerar både direkt och indirekt, direkt genom Runar Karlssons medverkan som styrelseordförande och indirekt genom att ge kommunerna de finansiella möjligheterna. Som jag sade från talarstolen för en stund sedan, så fort vi vet kommunernas socialtjänsts behov under kommande år ser vi vilka möjligheter vi har att skjuta till pengar för att bistå också förbundet. Som sagt, lagstiftning anger ramen. Kommunernas socialtjänst är ett resultat av att vi i Centern också anser att kommunens socialtjänst behövs för att samla (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Då var det dags att diskutera tunnel och bro. När det gäller satsningar i skärgården tror denna regering på fasta förbindelser och det återspeglar sig tydligt i budgetförslaget för 2021. Fasta förbindelser ger möjligheter och förutsättningar som en färjeförbindelse aldrig kan ge. Vem skulle till exempel tro att Eckerö skulle se ut som det gör om inte Marsundsbron förverkligats?

    De ekonomiska förutsättningarna för att bygga ihop öar med fasta förbindelser behöver dock utredas innan ett beslut kan tas om att gå vidare med projekten. En etablerad metod för att räkna ut om en satsning är lönsam eller inte är att räkna med 40 års återbetalningstid i jämförelse och den bör appliceras också på de projekt som presenteras i budgeten. Så klart är även de sociala, kulturella och miljömässiga aspekterna ät viktiga och bör dock tas i beaktande vid planeringen av all infrastruktur. Det ska dock tilläggas att 40 år en lång tid när man pratar om infrastruktur och mycket hinner förändras i samhället under denna tidsperiod. Faktorer som vi ålänningar har liten möjlighet att påverka.

    Den verklighet som vi möts av när vi talar om stora infrastrukturella projekt är att ledtiderna, från det att ett projekt startar tills dess att det är förverkligat, är mycket långa. Av den orsaken är det helt och hållet avgörande och nödvändigt med god parlamentarisk och folklig förankring hos de människor som berörs.

    Projekt som inleds utan att denna förankring existerar riskerar att gå om intet i samband med att val hålls och en ny regering tillträder. Det är således ekonomiskt oansvarigt att starta ett projekt utan att söka en samförståndslösning över partigränserna. En samförståndslösning ökar chanserna för att projektet som sådant kan förverkligas även om det bland vissa kan uppfattas som att projektet försenas.

    Överlag menar jag att Åland inte har råd att slösa bort tid och pengar på att sätta igång projekt som utreds för att avslutas och meningen är att så inte ska ske denna gång. Det är av dessa anledningar som en tunnelkommitté har tillsatts. Målsättningen är en snabb process som gör att vi kan komma vidare i projektet.

    Prästösundsbron är ett annat projekt som återfinns i regeringsprogrammet och som det nu avsätts medel till för att fortsätta utreda för att ta reda på vad den faktiska kostnaden blir för att förverkliga projektet. Vi vet idag inte det, utan man behöver fortsätta utreda detta för att kunna ta reda på kostnaden blir.

    Det som kan sägas om projektet är att en avgörande skillnad för hur stor kostnaden blir beror på hur bred och hur hög bron blir. Det är viktigt att komma ihåg, när man pratar om den här bron, att det är linfärja som trafikerar där. Linfärjan börjar bli gammal nu, på 40 år så skulle man behöva byta ute den två gånger och det är också kostnader som man behöver ta i beaktande när man pratar om det här projektet. Tack.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström för ett bra anförande ur en skärgårdsbos perspektiv. Det är glädjande att arbetet med att skapa den fasta förbindelsen till Föglö i första hand kan fortgå och inte behöver ställas emot Prästösundsbron.

    Ni tog också upp linfärjor. Här skulle jag vilja notera, i mitt tycke, en alltför kategorisk skrivning i budgeten där man avser att på sikt införa tidtabeller på alla linjer. Jag är stor konsument av Embarsundslinjen och kan notera att på den linjen kommer det att vara mycket svårt att införa en tidtabell, så det får alltså inte bli ett självändamål såsom jag ser det.


  • Det precis som ledamoten påpekade, det inte är ett självändamål och det är viktigt att man kan spara pengar för att det ska vara genomförbart.

    Vad man siktar på är i huvudsak sommaren när flera människor som rör sig. Vintertid är det mycket färre människor som rör sig. Det går ofta att hitta lösningar i skärgården som gör att linfärjorna inte behöver gå onödigt ofta. Min uppfattning, nu när jag har rört mig omkring en del, är att människor tänker på det här. Man tänker på att färjan ska inte gå för ofta, utan den ska ta med sig så många som möjligt när den åker.


  • Tack minister Wikström. Det är alldeles riktigt. Det är bra om man vet när färjan går.

    När det gäller Embarsundslinjen och ni nämnde sommartid, sommartid har över 80 avgångar och anlöp till Överö färjfäste och lika många i Degerby som den här linjefärjan alltså ska serva. Rent logistiskt så blir det nog en utmaning, om inte färjan går vart tionde minut. Det är ju förstås önskvärt i så fall.


  • Tack, herr talman! Såklart, vi tar aspekterna i beaktande när man tittar på att utforma ordlistor.

    Men samtidigt vet jag att under förra mandatperioden var det mycket debatt och det var mycket skriverier i tidningar när man införde turlista mellan Töftö och Prästö. Idag så uppfattar jag i alla fall när jag pratar med människor att man kan anpassa sig till turlistan också. Många människor uppfattar att den ger en förutsägbarhet och en trygghet som inte fanns tidigare.


  • Talman! Ja, vilket otroligt hemskt liv det var när man införde turlistor under förra mandatperioden. Det kan jag bekräfta.

    Ministern pratade om ett parlamentariskt stöd och har i många sammanhang pratat om att det måste finnas ett brett parlamentariskt stöd. Jag tycker att vi kan hoppa över det. Det fanns ett totalt brett parlamentariskt stöd för kortrutten, både majoritet och opposition.

    När det gäller folklig förankring så kan jag garantera ministern att samtliga stora infrastrukturella projekt får folkligt motstånd; Gesterbybacken, nya Godbyvägen och Rökerirondellen. Jag kan garantera ministern att det kommer massiva protester för en Prästösundsbro och för en tunnel.


  • Tack, herr talman! Jag resonerar så här att om man tänker att saker och ting inte går så då går de inte heller. Visst, jag var inte med på den tiden när den parlamentariska förankringen existerade. Jag kom in i en tid och flyttade tillbaka till Åland när den inte existerar och då fanns den inte. Jag tror också att när det gäller stora frågor så kan man inte bara släppa och tänka; "okej nu har det gått fem år och vi tog detta för fem år sedan och nu är det klart", utan man behöver kontinuerligt arbeta med det här så att man kan genomföra projekt.


  • Precis, ministern sade just att det tar lång tid att genomföra stora projekt och det var precis det som hände med kortrutten. Fem miljoner har vi satt på kortrutten hittills och vi har inte tagit ett enda spadtag ännu.

    När det gäller Prästösundsbron så beräknar ministern att man ska lägga ner 400 000 euro på Prästösundsbron. Vad är det som man tänker lägga de 400 000 euro på? Och kan man tänka sig också att ministern kommer med en investeringsfullmakt på Prästösundsbron under den här mandatperioden på 40 miljoner euro?


  • Tack, herr talman! När det gäller Prästösundsbron och tunneln så vill jag betona att det som är prioriterat är tunnelarbetet. I alla stora projekt eller i alla infrastrukturprojekt så behöver man utreda kostnaderna innan man fattar beslut och man ens vet vad man ska komma med för investeringsfullmakt. Det vet man inte innan man utrett vad det kommer kosta. Jag tror i och för sig att ledamoten känner till de här frågorna redan.


  • Tack, talman! Tack så mycket infrastrukturminister Wikström för det. Det har sagts att kortrutten skulle vara någon typ av parlamentariskt överenskommen masterplan för skärgårdstrafiken så många gånger så att man tror att det är sant. Men det som kortrutten egentligen beskriver är ju ett stort material av utredningsalternativ för olika typer av linjer. Det är inte så att den tidigare landskapsregeringen valde ut av de här alternativen att vi går in för den här planen och därför börjar vi med västra Föglö. Man valde att börja med västra Föglö projektet eller Gripöprojektet för att man såg det som mest ekonomiskt lönsamt enligt den tidigare landskapsregeringens utsaga. Nå, senare visade det sig att detta inte stämde efter infrastrukturupphandlingarna och resten är historia. Jag tycker att det är viktigt att man också nyanserar den bilden i den här debatten.


  • Tack, talman! Den här frågan har ju stötts och blötts ganska många varv nu och inte vet jag om vi kommer vidare. Jag tycker att det är intressant att det pratas så mycket om den parlamentariska förankringen när man egentligen inte kan se någon faktor som skulle säga att den parlamentariska förankringen skulle lyckas bättre den här gången än den har gjort tidigare.

    Politik är de möjligas konst och det kommer val vart fjärde år som ändrar på spelplanen och vilken retorik man använder. Min fråga är egentligen bara, eftersom man nu inleder utredningar och förankring på två projekt som pekar åt helt olika håll, har man för avsikt att förverkliga bägge trots att de i grunden är motsägelsefulla?


  • Tack, herr talman! Jag vet inte om det var ledamot Fellman eller någon annan från de socialdemokratiska leden som pratade om att de här projekten är motsägelsefulla. Man framför sådana konspirationsteorier som att man vänder den södra skärgården mot den norra skärgården.

    Man kan bra beräkna. En linfärja till Vårdö kostar oavsett om man drar trafiken längs södra skärgården eller om man har kvar Hummelvik. Så det där argumentet håller inte. När jag hörde det första gången så tänkte jag men vad är det här? Det här har jag aldrig tänkt själv, utan det är något gammalt groll som finns kvar. Jag har ingen koppling till det här. Det är något gammalt groll som jag inte ens vet varifrån det kommer.


  • Tack, talman! Jag är ledsen ministern, men jag tror inte att regeringskollegorna har berättat hela historien om den bilden som ministern har om den här saken.

    Om jag tolkar svaret rätt så anser alltså regeringsledet att man kan gå vidare både med ett projekt norrut och bygga en bro över Prästösund och satsa på en tunnel till Föglö och tycka att det är en kommande rationalisering och strukturreform av skärgårdstrafiken? Inte alltså den kungstanke, som man har haft tidigare, om att utgå från en hamn för att göra det enklare och billigare. Man överger den tanken som fanns i de många tidigare utredningarna och de politiska överenskommelserna som har funnits.


  • Tack, herr talman! Nu är ledamot Fellman inne på samma spår här igen. Visst, men man kan göra båda saker. Du kan leda trafiken söderut men ändå bygga Prästösundsbron om det visar sig att det ekonomiskt möjligt. En linfärja går där och ska gå där i 40 år till. Tittar man på kostnaderna nu för linfärjan uteslutande, utan att diskontera den framåt i tiden, så hamnar man på nästan 30 miljoner. Till på detta så ska man byta ut två linfärjor, så man börjar komma upp i en bro där.

    Men jag förstår att man inte har satt sig in i de här frågorna, för stadsfrågor är ju de enda som är viktiga för det socialdemokratiska partiet.


  • Tack, herr talman! Som född och uppvuxen vårdöbo så har jag ju länge önskat att det skulle påbörjas en byggnation av Prästösundsbron. Jag har varit med och kämpat och pratat om detta under lång tid.

    Som lagtingsledamot med ansvar för hela Åland så blir jag lite fundersam över landskapsregeringens avsikter med skärgårdstrafiken. Jag önskar en klarering. En budget som ger mer förvirring än klarhet är aldrig bra. Vad är landskapsregeringens avsikter med skärgården i sin helhet? Var önskar man centrum i framtidens skärgårdstrafik?

    Pengar har ju alltid en mottagare och ett slutmål. Man påbörjar en utredning kring skärgårdstrafiken med tunneln som huvudmål och samtidigt lägger man 400 000 på Prästösundsbron. Är avsikten att man sedan ska binda ihop Vårdö och Lumparland och skapa en helhet? Det är den visionen jag lite saknar i detta.


  • Tack, herr talman! Det är ett bra påpekande och en fråga som jag funderat mycket på. Samtidigt så är det ju så där som vi pratar, de här projekten tar väldigt lång tid och verkligheten hinner förändras innan ett projekt är färdigställt. Man pratar om grand plans som etablerat uttryck för hur man kan organisera trafik. Vi ser ju hur det har gått med den politiska verkligheten. Den parlamentariska förankringen saknades förstås, men det är ändå bara ett visst lite avsnitt av en grand plan som gjorde att hela projektet föll. Jag tror att det är bättre att ta ett steg i taget. Nu siktar vi på tunneln och bron.


  • Tack, herr talman! Det är väl lite det som är grunden för min oro här, just förmågan för den här landskapsregeringen att kunna genomföra de här projekten i sak under lång tid. Det pratas om konsensus över partigränserna och parlamentarism. Det är fina ord och det är något som vi alla önskar att skulle finnas i de här frågorna. Det skulle vara nödvändigt. Jag är tveksam över det politiska konsensus som skulle behöva finnas även inom landskapsregeringen i de här frågorna. Det har inte riktig verkat som att det finns det. Det har ju pratats till höger och vänster om att vissa tycker att det är en bra idé och andra tycker inte det. De här frågorna känns lite som att de är på gungfly. Jag förstår, precis som ministern säger, att det behöver tänkas över lång tid och att man behöver utreda saker. Men att utreda är en sak samtidigt som man genomför en åtgärd för 400 000. Det känns lite, som sagt, att det här är på gungfly. Man skulle behöva ha den här klargöringen, dels visionen och sedan hur man tänker skapa konsensus inom ens egna (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det är 100 000 avsatt i budgeten. Förvisso uppskattas de här förberedande undersökningarna uppgå till totalt 400 000, men det är 100 000 avsatt.

    Ledamot Påvals är ju också ny i den här församlingen. Jag hoppas att vi kan ändra den här ingrodda kulturen som jag upplever att finns här, att man inte kan samarbeta över partigränserna. Den är fråga som jag länge har tänkt att är viktig. Uppenbarligen behövs en sådan förändring. Så jag hoppas att vi kan komma överens.


  • Tack, herr talman! Om minister Wikström ändå skulle vilja lyssna på, vad han säkert upplever, en gammal tant som har varit med för länge och borde gå hem. Det jag ser här är att minister Wikström blir ett offer i ett politiskt spel där man splittrar intressena nu på flera olika håll. Om vi spolar fram till 2023 så kommer det att sluta med att ingenting blev av. Man hade köpt sig husfrid i flera år och minister Wikström kommer att jobba, slita och få kritik och resultatet blir ingenting. Fråga dina regeringskollegor - inte bara om de är med och utreder för det är de säkert - om de faktiskt menar allvar innan du gör någonting och börjar sätta dig i någon "kaffe- och bullakommitté" för 50 0000.


  • Det framgår tydligt här från socialdemokratiskt håll vad man anser om samarbete. Man är fast i de gamla strukturerna och i de gamla tankesätten. Man säger här att man ska bete sig. Till minister Jansson så sade man att man ska bete sig, att man beter sig dåligt. Jag har hört många väldigt oförskämda saker som har kommit från de socialdemokratiska leden här. Om min egen person så verkar man tycka att det är helt acceptabelt att säga "se vilken ung människa han är och han är naiv." Igår sade ledamot Fellman att det är vansinnigt, de här projekten. Den här typen av uttryck hör egentligen inte hemma i en sådan här församling. Det är i alla fall min åsikt.


  • Jag tycker bara att det är synd att se ledamoten Wikström offras i det här spelet. Men var lite realistisk. Titta på vad du har för resurser på din infrastrukturavdelning. Om du splittrar de resurserna på två projekt, vart räcker pengarna, resurserna och människorna som ska åstadkomma allt? Ska du dessutom försöka göra det som jag tycker skulle vara det allra klokaste; försöka få hem en färja under den här mandatperioden som jag tror att är den minsta gemensamma nämnaren, så kommer du inte att få allt. Tro mig! Försök inte gå på allting, utan försök att lite kanske förhålla dig kritiskt också till helheten. Gör det du tror på, det du faktiskt kan realisera under den här mandatperioden!


  • Tack, herr talman! Fortsätter på samma spår.

    Vi har bjudit in det socialdemokratiska partiet till den här kommittén. Man har tydligt visat att det här är inte något som man vill göra. Man skriver också i sina motioner att det finns ingen framtid i de här projekten. Har man den inställningen till saker och ting så då finns det ingen framtid heller.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Låt oss spola tillbaka ett år. Det var flera partier som gick till val på att nu ska vi i alla fall utreda en tunnel och förhoppningsvis bygga en tunnel. Det var många, det var tusentals ålänningar som röstade just på grund av den frågan på ett specifikt parti eller partier för det var flera partier. Ett år har gått och absolut ingenting har hänt. Jo, en sak har hänt. Man har valt att skapa en väldig otydlighet i hela tunnelprojektet genom att kasta in Prästösundsbron där det fanns en eldriven linfärja projekterad sedan många, många år som var startklar att bygga, startklar att sjösätta och startklar att inleda sin trafik. Nu ska den färjan till Ängösund eller till Embarsund. Man kastar in Prästösundsbron som ett sätt - som jag ser det, jag kan ha fel men jag tror inte det - att splittra både politiskt och skärgården för det är skärgården vi pratar om mestadels här. Det är olyckligt för det är just det (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Ja, man får tycka som man vill om den frågan. Jag upplever att jag redan har besvarat de här frågorna och hur jag tycker och tänker i de här frågorna.


  • Tack, talman! Det finns väldigt lite som leder i bevis att tunnelutredningen skulle vara prioriterad på något sätt. Det finns 50 000 euro för en - ursäkta uttrycket - amatörmässig tunnelgrupp. Jag vågar säga att det inte är många där som har så bred tunnelkompetens.

    Det finns 400 000, sett över tid, för en Prästösundsbro. Projekteringen av Prästösundsbron lämnade man till förmån för östra och västra Föglö, för man ansåg att den ekonomiska vinsten var mycket större. Vad händer den dagen tunnelutredningen kanske visar att jo, det blir en tunnel och skärgårdsvägnätet blir utformat efter att det finns en tunnel? Tror faktiskt minister Wikström att det då är försvarbart att bygga en Prästösundsbro för 40 miljoner? Ska vi utreda det och kasta bort (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag upplever att det finns en viss förvirring kring de här frågorna. De här siffrorna som jag just presenterade så kan alla begära. Man kan se vad Töftöfärjan de facto kostar idag och så kan man dra sina egna slutsatser. Uppskattningen för en bro är mellan 30 och 40 miljoner. Om ni inte tror på vad jag säger men på 40 år kostar Töftöfärjan, utan att man diskonterar framåt i tiden, 30 miljoner plus. Nä? Okej, men man får begära ut siffrorna själv och dra sina egna slutsatser kring dem.

    Sedan vad gäller tunnelkommittéen så är det jätteviktigt att vi har den här förankringen och den här processen, för annars så tror jag att det kommer att falla till valet. Det som vi ska göra är att utreda kostnaderna, alltså utreda om de ekonomiska förutsättningarna för om det här ska gå att genomföra.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström för att du orkar svara på samma frågor många gånger.

    Jag tänkte ställa en annan fråga. Är det inte så att Prästösundsbron är ett mycket längre hunnet projekt som både har miljökonsekvensbedömning och annat redan klart? Där kan man ju projektera vidare nu då och få fram siffror på vad det kostar att förverkliga den mycket, mycket snabbare än vad det någonsin går att göra med tunneln. Det är väl mycket troligt, eller vad säger ministern, att i budgeten för 2022 så kommer det att tas upp betydligt mer pengar för framtida tunnelutredningar?


  • Tack, herr talman! Det stämmer förstås att Prästösundsbron är ett mindre projekt, även om det också är ett stort projekt så är det ett betydligt mindre projekt än tunnelprojektet. Bron finns med i kortruttsutredningarna och man har kommit längre i projektet än vad man har gjort i tunnelprojektet. Tunneln har man aldrig de facto utrett, även om det från vissa håll påstås att man har gjort det. Det som finns är en halvfärdig MKB och en del papper, alltså inte utredningspapper utan små beställningsjobb som man har beställt från konsultfirmor. Och sedan har man förkastat hela projektet utan att använda ny typ av upphandlingsmetodik som gör att kostnaderna reduceras. Så absolut, man har hunnit längre med Prästösundsbron. Tunneln är fortsättningsvis prioriterad.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Det jag också tycker är värt att lyfta är att i vår omvärld när man planerar för sådana här stora infrastrukturella projekt så då lägger man även in ett värde på den tidsvinst som brukarna kommer att få med en utbyggd infrastruktur. Linfärjan mellan Prästö och Töftö transporterar över 200 000 fordon per år och över 300 000 passagerare, så man borde även kunna lyfta detta. Som ministern förtjänstfullt säger så räknar bron hem sig själv, men räknar man även in detta så är det absolut en väldigt stor samhällsnytta.


  • Tack, herr talman! Självklart de sociala aspekterna, social hållbarhet kan man väl räkna det till, de är ju också värdefulla. Men jag vill ändå betona att de ekonomiska aspekterna är övervägande, det är detta i huvudsak som man måste titta på. Det är därför som vi går in för att utreda vidare nu för att se det. Jag tror att den möjligheten finns att genomföra en sådan bro på sikt, också bara för Vårdö.


  • Tack, herr talman! Jag ser tyvärr ingen liberal här för jag tänker behandla en liberal motion.

    Herr talman! Jag ska ta upp en finansmotion, ursäkta bästa liberaler, det är er. När jag läster budgetmotion nr 58, "Återtagande av budgetförslag 2021" så undrar jag om jag läste rätt? Jag kan inte låta detta vara okommenterat. Jo faktiskt så läser jag rätt, och hela den liberala lagtingsgruppen ligger bakom förslaget att "budgeten ska återtas för att snabbehandlas av en parlamentarisk budgetgrupp bestående av lagtingets gruppledare. Ett nytt budgetförslag ska presenteras vecka 49 där det fortsatta arbetet i form av debatter och utskottsarbete utlovas att inte kommer att riskera en försening av budgetens godkännande".

    Förslaget måste ju tas på allvar, även om man kunde tro att det är ett skämt, det är ju trots allt ett regeringsvant parti som tecknat under motionen. Men, herr talman, inte är det seriöst! Det sägs vidare i motionen att "budgeten behöver omarbetas i grunden för att få nödvändig inriktning på förändring och omställning". Omarbetas i grunden! Att i grunden göra om budgeten på två veckor, vad innebär det, det är väl ingen enkel process? Har motionärerna tänkt på det? Vart försvinner demokratin i så fall? Och vart försvinner transparensen? Gruppledarna smäller snabbt ihop en ny budget som inte behöver debatteras i lagtinget och kanske inte heller utskottsbehandlas desto mera. Är det demokratiskt? Nej, absolut inte!

    Och det ska gå väldigt snabbt säger man. Det som tagit förvaltningen och landskapsregeringen många veckor att ta fram, det ska man nu fixa till på två veckor. Skulle en sådan process vara öppen och transparent mot ålänningarna? Nej, absolut inte!

    Det här är ett bottennapp. Finns det ingen respekt för det stora arbete som förvaltningen och tjänstemännen lagt ner? Att ni vill nedvärdera landskapsregeringens arbete hör väl bara till det politiska spelet. Men att ni inte respekterar all den kompetens som finns inbakad i budgeten och den stora arbetsinsats, i form av blod svett och tårar, som under pressade förhållanden har tagits fram av tjänstemännen – det är för mig fullständigt oförståeligt.

    ”Denna budgetmotion syftar till att den politiska prestigen byts ut mot ett åländskt samarbete över gränserna”, sägs i motionen vidare. Vilken prestige pratar man om? Vi har i varje fall ingen sådan, vi samarbetar gärna över de politiska gränserna för Ålands bästa. Men inte på det föreslagna sättet som inte visar någon som helst respekt för den demokratiska processen.

    Det finns ett i lag och förordning bestämt sätt att ta fram en budget. Där har förvaltningen, tjänstemännen, landskapsregeringen, finansmotionerna, utskotten (observera med en mycket viktig demokratisk roll via höranden) och i sista hand lagtinget sina givna roller och sin bestämda betydelse. Denna motion vänder upp och ner på alltihopa, framförallt på förhållandet mellan landskapsregeringen och lagtinget.

    Herr talman! Vi samarbetar gärna och prestigelöst med alla partier under förutsättning att det arbetet görs på ett parlamentariskt oklanderligt sätt. Men inte så här! Tack, herr talman!


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 12:50

    Talman! Jag kände mig lite manad här, det var så glest här från oppositionen. Jag tänkte att jag måste kommentera finansministerns inlägg om den här motionen. Det skulle ha underlättat behandlingen av budgeten ganska mycket om bara den motionen hade kommit in. För den där utesluter egentligen de andra som Liberalerna har lagt. Jag tänkte bara säga att det borde räckt med en motion då om man ska återta hela budgetförslaget.


  • Tack, herr talman! Jo, det ligger väldigt mycket i det som ledamot Salmén säger.


  • Tack, herr talman! Jag är beredd att hålla med finansministern om att det kanske inte var Liberalernas stoltaste motion som han här berörde. Samtidigt så är det lite intressant att ministern anser sig tvungen att begära ett helt anförande för att hantera det. Ni är 21 mandat, inte behöver ni egentligen bry er om ett sådant förslag. Jag tror att alla vet att en budget måste läggas nu. Enligt lagtingsordningen så ska den läggas vid den här tidpunkten och förfarandet ska ske enligt de premisser som ligger till grund för budgetbehandlingen. Jag tycker också att det är bra att det görs i god tid, att finansutskottet nu har möjlighet att fördjupa sig. För här finns många områden där finansutskottet faktiskt har anledning att (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för det. Jag håller helt och hållet med. Vi tar alla motioner på allvar, även den här måste man ta på allvar. Jag tyckte att den behövde kommenteras.


  • Talman! Finansministern säger att han gärna samarbetar med oppositionen framöver vad jag kan förstå. Ska man då förstå det som att det är minister Eliasson som fortsätter som finansminister efter årsskiftet eller hur ska det uttalandet tolkas?


  • Herr talman! Det är en fråga för regeringschefen, för vårt lantråd.


  • Så minister Eliasson kan varken säga att han inte kommer att fortsätta som finansminister eller kommer att fortsätta i det här skedet.


  • Tack, herr talman! Det är fortfarande en fråga för regeringschefen och för vårt lantråd. Det är hon som uttalar sig om det, inte jag.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson. Minister Eliasson pratar om transparens och demokrati. Finans- och näringsutskottet har bara det senaste året haft skrivningar i förra årsbudgeten och i tilläggsbudgeten om att landskapsregering ska återkomma i förslaget i denna årsbudget med ett meddelande kring IT. Vi har haft tydliga skrivningar från utskottet om ekonomi och tunneln. Allt har negligerats! Dagen efter att utskottets betänkande blev klubbat i september går finansministern ut och hänvisar kommunerna till banklån. Inte med ett ljud eller med en bokstav märks utskottets betänkande i denna årsbudget. Det är demokrati och transparens det. Snacka om att runda lagtinget! 2 500 euro, 23 000 euro och 2 000 euro, det blir 27 500 euro (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag tror faktiskt inte att jag har sagt något som ledamot Holmberg nu påstår. Varför jag tog upp och kommenterade den här motionen är ju i så fall att om man skulle göra på det här sättet så är det ju naturligtvis grova nedskärningar som man vill komma åt. Det skulle i så fall bli ad hoc lösningar och man skulle inte ha en möjlighet att utreda konsekvenserna av dem. Det som vi säger i vår budget är att det viktiga är när man gör förändringar så ska man veta vilka konsekvenser de har. För det handlar, vad jag kan förstå i alla fall, om verksamhetskostnader och då är det personalkostnader och det kan handla om uppsägningar och permitteringar och så vidare. Därför ansåg jag det viktigt att kommentera den här motionen.


  • Tack, talman! Jag upprepar 2 500, 23 000 och 2 000, det är finska statsskulden, det är kommunernas skulder och det blir 77 miljoner till på det på landskapsregeringens skuld. Det blir 27 500 euro per ålänning. Det behöver vidtas åtgärder och inte vänta ett år. En annan reform kunde också vara ett bra tillägg till den två veckors budgetberedningsperiod som ledamot Salmén ifrågasatte varför de finns med. Det är ett bra tillägg i det arbetet. Här finns en budget med tydliga reformer som absolut inte är ad hoc. Det är synd att finansministerposten är ett 1-års vikariat och det är beklagligt att landskapsregeringen och lantrådet inte ser posten som viktigare än att kunna förklara och berätta tydligt vem som ska styra Ålands finanser om en halv månad. Det är beklagligt. Det skulle aldrig hända någon annanstans eller i ett stort företag.


  • Tack, herr talman! Jag har inga kommentarer.


  • Tack, herr talman! Jag har lärt mig av mina misstag att inte ta för många områden på en och samma gång. Men jag vill skicka iväg en hälsning till lagtinget till nästa budgetdebatt, om jag får herr talman. Att ministrarna kanske kunde få 15 minuter för att presentera sina områden, särskilt när man som undertecknad har områden som näring, jordbruk, fiske, jakt, industri, turism, arbetsmarknad och digitalisering. Det är svårt att hinna på de första sju minutrarna.

    Det här anförandet tänker jag rikta till enmans- och småföretagare och de coronastöd som vi har haft till företagen och vad vi kommer att ha både under och post corona. Jag har också ytterligare några anföranden om digitalisering, om Ålands innovationscenter och Utvecklings Ab 2.0 och så kommer jag förmodligen, om tiden räcker och jag inte förlänger debatten för långt, prata om Gripö, hybridfärja och tunnel, men det tar vi lite senare på eftermiddagen.

    Coronastöden under och post corona, vi i den här landskapsregeringen har gjort oerhört mycket för företagen det här året. Jag kan hålla med ledamot Gunell som sade att man måste utvärdera och evaluera om allt har blivit bra och om man kunde ha gjort någonting på annat sätt eller gjort något annat bättre. Det ska man göra efter att krisen är över. När man är i den och under den, som vi är nu, då ska man agera och handla. Det är bättre att göra lite för mycket än ingenting eller utreda och avvakta och det har vi på landskapsregeringen tagit fasta på.

    Som ni vet så det första vi gjorde var att införa likviditetslånen och likviditetsbidragen. De skulle först gälla till sista november, alltså bara om några veckor så skulle de upphöra, men vi har valt att förlänga till sista maj nästa år. Hittills så kan jag berätta att vi har betalat ut 5,9 miljoner euro i stöd till de åländska företagen som har sökt likviditetslån och bidrag. Garantier har vi beviljat upp emot 9 miljoner, bara så att ni vet hur det ligger till just nu. Det här betyder att vi har ungefär 4 miljoner kvar i budgeten för det här året och nästa år för likviditetsstöd och även stöd för att växla upp.

    Men förutom det här så har vi gjort mycket annat: Det temporära arbetsmarknadsstödet som gäller och gällde, stöd till kommunerna som vi har jobbat med Finlands regering om. Vi har infört egna innovationsstöd, stöd till fiske och jordbruket, restaurangstöd, kostnadsstöd, projektstöd inom kultur, sommarpraktikanter, högskolepraktikanter, satsningar på Visit Åland och Ålands näringsliv och mycket annat också därtill.

    Det jag vill prata om den här gången är den grupp av småföretagare och enmansföretagare som i en motion av ledamot Zetterman har skrivit att fallit mellan stolarna eller riskerar att göra det. Det vill jag definitivt hävda att de inte har gjort, utan de har funnits med i landskapsregeringens arbete ända från första början i coronapandemin och den här krisen.

    Man måste konstatera att det är en ganska komplex verklighet vi lever i när allting inte bara ska vara lägligt utan ska också vara lagligt. När det gäller just de här arbetsmarknadsstöden så vet ni säkert att mycket är delad behörighet. Det är både åländsk och finsk behörighet och ibland har vi blankettlagstiftning som är direkt tillämplig på Åland.

    I början av det här året diskuterade vi och hade en bra dialog med arbets- och näringsministeriet om hur de kommer att hantera och lägga fram förslag för småföretagare. Det är en betydligt mycket större del småföretagare på Åland än i Finland, så det var kanske inte det mest prioriterade området för den finska regeringen just då. Men jag tycker att vi lyckades förklara, argumentera och försvara varför det är viktigt att en småföretagare under den här krisen inte ska tvingas lägga ner sin verksamhet eller upphöra med sin verksamhet, utan kunna hitta ett sätt att få grundläggande utkomsthjälp under den här svåra tiden.

    Det blev så att man som småföretagare kunde anmäla sig till AMS och få ersättning och till och med den utökade ersättningen från mars, april maj och juni - cirka 1 300 euro per månad och därefter ända fram till sista december, lite drygt 600 euro per månad beroende på hur mycket man har valt att själv ta ut i lön. Det här gäller som sagt nu till sista december.

    Vad händer från och med den 1 januari? Det är väl det som är själva frågan. Jo, landskapsregeringen har jobbat vidare med de goda relationer som vi har med arbets- och näringsministeriet. Det här var en av de frågor som diskuterades ingående med minister Lintilä när han var här i höstas. Vi diskuterade både detta och det viktiga kostnadsstödet som just nu är på väg in i den finska regeringen och som också kommer att gälla för åländska företag, gällande att få ersättning för vissa kostnader man har under månaderna juni till oktober, oberoende av storlek på företag. Det är jättebra för det åländska företagandet.

    När det kommer till den här frågan så håller vi just nu på med diskussioner med arbets- och näringsministeriet om förlängningen att småföretagare, enmansföretagare ska kunna fortsätta vara inskrivna på AMS fram till och med sista juni nästa år, därför har jag valt att inte gå ut med information om det. Det är den planen som vi jobbar med och som jag också tror att kommer att börja gälla i hela Finland. Väljer den finska regeringen sedan att gå någon annan väg, att deras näringsliv inte ser ut som vårt, vilket det inte gör, så har vi också möjligheten att komma med egen lagstiftning som gör just det här möjligt.

    Det fina med den här modellen är att det blir väldigt lite byråkrati för oss om vi får finska staten att gå på vår linje. Det blir ingen lagstiftning som vi behöver komma med till lagtinget utan den blir direkt tillämpad. Vi får en smidig övergång från den 1 januari direkt med det nya systemet. Vi behöver inte lägga kraft, tid och lagstiftningsresurser på att skapa en lag som vi vill ha, om vi kan få den så att säga automatiskt via det finska arbetsmarknadsministeriet som följer vårt förslag, vilket jag faktiskt tror att de kommer att göra.

    Jag märker, herr talman, att tiden går fort när man har roligt. Avslutningsvis vill jag säga att det vi har gjort de senaste nio-tio månaderna har varit näst intill omänskligt för många. Vissa tjänstemän har varit oerhört fantastiska. Jag vill nämna två. Den ena är avdelningschef Linnéa Johansson. Hon förtjänar, förutom guldmedaljen med Åland United som hon fick i helgen, även självstyrelsens guldmedalj. Den andra är Hans Selander även han (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag kan hålla med om att det blir väldigt kort avhugget med så korta tider. Så därför tänkte jag passa på att begära replik och fråga om det är någonting som ministern vill tillägga?


  • Tusen tack. Det är bra att man är kreativ och hittar agila lösningar i exceptionella tider, precis som landskapsregeringen har gjort. Det finns mycket jag kan lägga till gällande det här. De stöd vi har gett så många gånger är det svårt att hitta rätt till alla 2 600 företag som vi har med olika förutsättningar och möjligheter att skapa system som är bra för alla. Det är givetvis så att det går att missbrukas. Det finns de som kan hamna på fel sida om gränsen, vilket kan tyckas vara orättvist ibland men det är dock ofrånkomligt. Men trots allt detta så när vi tittar tillbaka på de senaste tio månaderna så har jag svårt att se vad vi kunde ha gjort bättre, gjort mer eller på ett annorlunda sätt som hade hjälpt det åländska näringslivet och småföretagarna på Åland än vad det har gjort. Och kom ihåg, inte ett enda företag hittills har gått i likvidationskonkurs eller gått i konkurs på grund av corona. Tack och lov!


  • Tack, talman! Tack för det tillägget.


  • Tack, talman! Givetvis tar Karlström alla tillfällen att prata. Det som var viktigt med den här småföretagarmöjligheten är att man måste inse att det här är en exceptionell tid och det är någonting som inte kommer att finnas för all framtid. Det är naturligt så att stödet till en småföretagare, enmansföretagare så grunden kan inte vara att man lever på skattebetalarnas inbetalade pengar, utan man ska leva på sitt eget entreprenörskap och sitt eget utvecklande av sina affärer. Det här är ett stöd som nu gäller fram till sista juni när vi får allt på plats. Men nästa sommar så ska man vara tillbaka. Jag är övertygad om att coronan har passerat och vi ser en ny framtid som vi får anpassa oss till. Den framtiden kan inte bygga på att landskapet betalar företagen. Det är faktiskt så att det är företagen som betalar skatt som vi ska finansiera välfärden med.


  • Tack, herr talman! Tack också för de insatser som har gjorts under det här svåra året. Jag hoppas att ministern har rätt i att det slutar så att det över till sommaren. Det är kanske hoppfullt men jag önskar detsamma.

    Ministern hade inte tid nu att nämna transportstödet. Jag är lite nyfiken på den lösningen ifall ministern kan tänka sig att svara på frågorna. Det handlar då om ett de minimis stöd till de företag som inte har utnyttjat sin kvot på 200 000 euro över tre år, och inte heller de inom fiskerisektorn eller inom primärproduktionen av jordbruksprodukter. Så vilka är det egentligen som kan få ett sådant här transportstöd?


  • Jag tänkte också ta ett anförande om industrins förutsättningar, vad vi gör för industrin. Vi tar den debatten och diskussionen då tycker jag.


  • Talman! Vad roligt att jag och näringsministern är helt överens. Jag noterar att det som jag har skrivit i min budgetmotion är precis det som näringsministern anför. Jag är inte heller särskilt förvånad. Jag vet att näringsministern hyser stor kärlek och stor insikt i hur viktiga enmansföretagarna är för det åländska näringslivet och det åländska samhället i stort.

    En fråga, om det här löser sig via finsk lagstiftning är det också så att medlen kommer från Finland eller ska det fortfarande tas över den åländska budgeten?


  • Tack, herr talman! Det är en bra fråga. Svaret är den åländska budgeten, på samma sätt som nu förstås. Det är vår myndighet AMS som hanterar det och det är de medel som lagtinget har beviljat som kommer att användas. Det är en väldigt bra fråga och ett bra påpekande och någonting som kanske behöver klargöras. Hur många människor och hur många småföretagare är det som har använt sig av det här stödet? Det är faktiskt väldigt många. På Åland har vi mellan 250 och 280 stycken som har varit inskrivna hos AMS det här senaste halvåret. Börjar vi räkna ut vad småföretagarna har fått ersättning så är det en ganska ordentlig ersättningen enligt mitt sett att se det. Hittills det här året handlar det ungefär om 8 000 euro i maximal ersättning från AMS till dessa småföretagare. Det betyder alltså sålunda också att det är 4 000 till som kommer det kommande halvåret. Det är en total ersättning, för det är de facto ett stöd som man får utbetalt som en lön från AMS på motsvarande 12 000 euro, och det motsvarar 2,5-3 miljoner euro fram till i juli nästa år, om alla använder det, det är svårt att säga exakt.


  • Tack, talman! Det var ett bra klargörande. Så det betyder att det som jag skrivit i min motion, där man uppmanar landskapsregeringen att skyndsam ordning återkomma i tilläggsbudget gällande den här frågan och med lagstiftningsändringar oavsett ifall det blir finsk lagstiftning eller åländsk lagstiftning, att det är ungefär det som finans- och näringsutskottet borde utgå ifrån, om jag förstår näringsministern rätt.

    En tilläggsfråga till det, ska vi tolka näringsministerns utsagor här idag som ett löfte till enmansföretagarna att om den här lagstiftningen inte kommer från finsk sida, att landskapsregering ordnar det så att saker och ting är ordnade från och med 1.1.2021.


  • Först till det första, nej är det så att det är en lagstiftning som ändras på den finska sidan så blir den automatiskt gällande här eftersom vi har blankettlagstiftning och då blir det ingen tilläggsbudget eller tilläggsändring i lagen, då gäller den automatiskt.

    Till andra, är det så att det finska arbetsmarknadsministeriet, den finska regeringen eller statsrådet väljer någon annan väg, något annan datum t.ex. sista februari eller sista april så kommer denna landskapsregering att återkomma med en tilläggsbudget och tillhörande lagstiftning som gör det möjligt för småföretagarna att fortsätta bedriva sin verksamhet. För det är det som är det viktiga, att de inte lägger ner sin verksamhet utan fortsätter bedriva den verksamhet de gör och försöker hitta nya vägar att tjäna pengar, nya marknader, nya kunder och satsa och utveckla. Det här är inget stöd för att bara övervintra. Det är också ett stöd för att hjälpa till att ta nya steg. Ställ om och ställ inte in!


  • Tack, herr talman! Tack ministern för ett intressant och engagerat anförande som vanligt. Ni inledde med att diskutera det som en annan ledamot talade om, att göra en utvärdering av de här stöden som ju kom väldigt snabbt. Vi hade en väldigt snabb behandling också i utskottet. Tanken var att de skulle bli väldigt kortvariga, för vi hoppades att det skulle bli en väldigt kort kris. Så min fråga är, borde man ändå inte i det här skedet titta lite på effekterna eftersom det nu blir lite längre?


  • Herr talman! Det är ett bra påpekande. Fortfarande så är vi ju i en exceptionell fas i den här coronakrisen. Gränserna är stängda och människor får inte resa fritt hur de vill till Åland exempelvis från Sverige. Jag skulle vilja hävda att vi har inte kommit ut ur tunneln ännu. Tunneln är lite längre fram och jag kan återkomma till den i ett annat anförande. Men just nu så lever vi med en osäkerhet och då vill landskapsregeringen stå stadigt fast med båda fötterna på jorden, sträcka ut en hjälpande hand och säga att vi finns här och vi kommer att hjälpa till att vi kommer ut ur den här krisen på andra sidan. Där är vi inte ännu, men jag är övertygad om att när vi börjar firandet av Åland 100 nästa år 9 juni så har vi en helt annan framtid till mötes.


  • Tack, herr talman! Jo, det hoppas vi alla. Men fortfarande, de stöd som nu är riktade under den här krisen så tycker jag att man kanske borde titta lite på, för det hänger ihop med den budgetmotionen som ni ville ta upp med enmansföretagarna och där vi också har sett lite effekter som ledamot Zetterman talade om. De enmansföretagen som kanske inte vill eller kan fortsätta så de hamnar i en sämre situation än de som har blivit permitterade och arbetslösa, för företagen kan inte få stöd när de anställer, om jag förstått saken rätt. Går det att göra någonting åt det så att de kommer i samma sits som andra?


  • Det finns väldigt mycket som man kan diskutera kring de här frågorna. Vi kan säkert fortsätta i utskottet. Det finns så många otroligt olika människoöden och behov som är svåra att fylla i en lagstiftning. Men konkret kan man säga att en företagare som väljer att lägga ner sin verksamhet från och med den 1 januari är en arbetssökande. Det är inga karenser och sådana tider, utan då kan man gå direkt till ett annat företag som eventuellt kan ta emot en. Jag vill också säga att just de här 75 procentiga stöden som vi har infört och som börjar gälla nu så 150 drygt intresseanmälningar från företagare finns det om att anställa nya människor. Men man ska också komma ihåg att det här är inte till för att fylla ut något som annars skulle ha fyllts ut, t.ex. en mammaledighet, pappaledighet eller en semester som någon tar på sex månader och det ska tas in en annan person som fyller upp den positionen. Det här är någonting extra, någonting utöver det vanliga och något att satsa på för framtiden. Det här har blivit (… taltiden slut).


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Anförande | 13:16

    Bästa talman! Bästa lagtingsledamöter! Som det redan sagts från denna talarstol och som det finns skrivet i budgeten är äldreomsorgen ett samhälleligt område som kräver fokus och omsorg. Enligt ÅSUB:s statistik är åldersgruppen 75+ den åldersgrupp som ökar mest. Denna åldersgrupp är för tillfället ungefär 3 000, om 10 år är vi 4 500 och om 20 år är antalet ytterligare 1 000 fler. Tack och lov har samhällsutvecklingen och medicinska nydaningar lett till att de flesta i denna åldersgrupp kan leva ett aktivt liv utan samhällets hjälp. Men det kommer en tid då äldre inte har krafter att ta hand om sig själv och då är det samhällets uppgift att ge resurser för en värdig skötsel.

    Eftersom de ekonomiska resurserna minskar är det inte uppmuntrande att se vad som står framför oss och att kommer att krävas mer insatser. Hur äldrevården sköts speglar samhällets humanitetsnivå. Med egna ögon har jag sett hur vårdare ger kärleksfull omvårdnad, som ger en smekning på kinden, som kammar ett tilltrasslat hår och som inte alltid får detsamma i retur. Den som är orkeslös och berövad sina förmågor är inte alltid så vänlig och det är vårdarna som får ta emot frustrationen. Vårdarna är verkligen värda uppskattning.

    Jag uppskattar verkligen att man nämner närståendevårdarna i budgeten. Det är en grupp som uträttar otroligt mycket. Skulle det inte finnas närstående så skulle hela samhället gå på knäna. Så att se till att närståendevårdarna får tillgång till verklig avlastning och hjälp är ett måste och sparar samhället ansenliga summor, även om denna insats räknas inte in i ekonomiska kalkyler.

    Demens eller andra liknande minnessjukdomar ökar också. Statistiken är verkligen dyster. Ett uppskattat behov av platser inom dygnet-runt omsorg är för i år 307 platser och så många finns inte och behovet ska bara öka i framtiden. Vad vi har i luften som gör oss lite förvirrade är väl en annan sak. På Åland finns idag Trobergshemmet, Oasen och Sunnanberg samt Folkhälsan som har avdelningar och vård för minnessjuka. Och eftersom jag nu varit ordförande för Oasen boende- och vårdcenter vet jag att det finns ett stort tryck på demensvård. Men det finns också behov av dagverksamhet. Den ger närståendevårdare möjlighet till avlastning, den ger de minnessjuka stimulans och leder också till att behovet till dygnet-runt-vård skjuts på framtiden, så det är en verkligt bra ekonomisk insats.

    Att vårda minnessjuka kräver specialkunskap och erfarenhet. Minnessjukdomar drabbar inte bara äldre utan kan också angripa yngre. Denna sjukdom är också i hög grad en sjukdom som drabbar anhöriga. Det är inte så lätt att stå bredvid och se hur ens nära och kära drabbas av en av personlighetsförändring.

    Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Camilla Gunells och Pernilla Söderlunds m.fl. Från Oasens sida har vi tagit initiativ till en arbetsgrupp för att utreda ett demenscentrum. Jag har också med tillfredsställelse sett att landskapsregeringen ställer sig positiv till detta arbete. Nu har vi Covid, som vi alla vet, och det har gjort att detta har blivit lite uppskjutet.

    Det är min uppfattning att man inte kan klara denna uppgift på Åland på annat sätt än att samla kunskap, erfarenhet och krafter. Att sprida vården till olika små enheter där det inte kan finnas samma kunskaps- och erfarenhetsmässiga resurser att ge vård och omsorg ser jag som vare sig allmänmänskligt eller resursekonomiskt. Tack.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Högman för diskussionen kring äldreomsorgen som vi har framför oss. Den är en stor utmaning att klara av på ett bra och värdigt sätt. Vi ser ju i takt med att kommunernas ekonomier blir mer utmanande att det drabbar till exempel Oasen och kommunernas socialtjänst i form av krav på nedskärningar. Det finns ett behov av samordning, att man funderar tillsammans på hur man kan utveckla. Hur ser ledamot Högman på framtiden? Kommer det att bli nödvändigt för landskapet att ta ett större ansvar för äldreomsorgen i form av ett kommunalförbund eller ett övertagande av helheten?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:22

    Jag har svårt att exakt säga hur det är, men det jag ser är att man behöver hjälpas åt. Jag ser också att man måste samla kunskapen för det här är ett så svårt område.


  • Det ska inledas ett samtal om ett gemensamt kunskapscentrum kring demenssjukdomar. Som vi vet av erfarenhet så är det ganska svårt att få till de här kommunala samarbetena så att de både finansieras och att man kan komma överens om dem. Om kommunerna inte klarar av det här uppdraget, att komma överens och få utvecklingen framåt, ser ledamoten det som en möjlighet att landskapet tar över äldreomsorgen?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:23

    Det här är en kommunal uppgift. Sedan kan man ju diskutera, demens är ju egentligen en sjukdom. Det är inte en ålderssvaghet utan det är en sjukdom och där kan man ju fundera på vem som ska ha huvudmannaskapet.


  • Tack, talman! Vi har nu en ekonomisk tid som visar på kommunala krav på sänkta kostnader i alla kommunalförbund däribland Oasen och också i det nybildade KST. Ledamoten Högman pratade mycket riktigt om att när det gäller demenssjukdom så måste man samla resurserna. Jag håller helt med om det och jag tror att alla är överens om det. Men tror ledamoten Högman att det finns en grund för det här? Alltså det skulle behövas ganska stora ekonomiska ansträngningar för att utveckla den här delen. Tror ledamoten Högman på allvar att kommunerna är beredda att skjuta till de medel som behövs?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:24

    Den kommunala ekonomin är ju just nu väldigt ansträngd och det har ju att göra med de tider och svårigheter som vi är i. Men jag tror att man inte kommer ifrån det här. Vi måste ta oss an det. Vi kan ju inte återinföra ättestupan.


  • Nä, talman, vi ska inte återinföra ättestupa. Men jag undrar hur realistiskt det är och hur mycket det är värt att lägga tid på det här projektet i form av att kommunerna gemensamt ska finansiera ett sådant här projekt. Jo, vi vet att kommunerna har en dålig ekonomi nu men det har de haft länge. Min poäng är att med den här kommunstrukturen som vi har med 16 parter och dessutom nu en sjuttonde i KST, så att lyckas samla de parterna, få enhälliga beslut och alla att vilja satsa på demenssjukvården samtidigt, så det är nästan en omöjlig uppgift, som jag ser det. Så antingen måste landskapet åta sig ett väldigt stort ansvar både ekonomiskt och rent operativt, där det också förstås är slut på pengarna, eller så måste det till en rejäl kommunreform. Jag föredrar det sistnämnda.


  • Tack, talman! Tack lagtingsledamot Högman. Tack för att ni lyfte en så här viktig fråga. Jag upplever det verkligen som ett stöd för min motion. Jag tycker att jag hörde precis lite samma tankar.

    Jag tänker lyfta närståendevårdare som ledamot Högman också lyfte i sitt anförande. Precis som ni säger så tycker jag att det är en riktigt viktig grupp som borde få kanske ännu mer hjälp och avlastning för att orka i sitt viktiga arbete. Som det är nu så beror det på vilken kommun man bor i om man får avlastning och hjälp eller inte.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:26

    Det är väl så att det skiljer sig från kommun till kommun. De som är närståendevårdare ser det mer eller mindre som sin plikt att hjälpa mamma, pappa eller sin make eller maka. Det måste ju ordnas på något sätt. Är det inte Folkhälsan som har gått i bräschen för det här? Man behöver ju också det här stödet att kunna resonera med en annan människa för att orka vidare, men också för att få en liten paus, ett litet andrum.


  • Tack, talman! Folkhälsan har tagit en jättebra roll i det hela. Det tackar vi dem för, det är jättebra. Men likväl är det ett kommunalt ansvar. Men precis som ledamot Zetterman var inne på så är det väldigt, väldigt svårt med kommunala samarbeten. Just detta att sprida en sådan vård till många olika enheter, det vinner ju ingen på. Precis som ledamot Högman sade, ja, det är en medicinsk diagnos jag håller med. Men omvårdnad är medicinen och det är det som kommunerna eller kommunalförbund ska göra, men det är ingen som tror att detta går.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:28

    Dagvården och närståendevården korrelerar ju på något sätt. Kan man ordna en dagvård så blir ju automatiskt de närstående frilagda. Så det här är en vårdform som utvecklas och som jag under de här senaste fem åren har sett att har utökats på Oasen och att allt fler kommuner tar den vårdformen till sig.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamoten Högman som berör äldreomsorgen som verkligen är en viktig fråga. Ledamoten Högman är ju en nyckelperson i mycket nu eftersom hon sitter som ordförande i Oasen, men också i Jomala kommun som är stor ägare och även här i lagtinget. Inbesparingarna där bekymrar mig lite, särskilt med Covid-19 i samhället och risken för smitta. Hur ser ledamoten Högman på Oasens roll i den framtida kartan för äldreomsorgen och de akuta frågorna som nu står för dörren?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:29

    Jag ser ju att Oasen kan spela en väldigt stor roll i framtiden. På Oasen finns en samlad kunskap. Vårdarna har flera års erfarenhet av att vårda minnessjuka. Det finns också en väldigt stor kompetens hos den som sedan länge har arbetat med det här. Den kunskapen och den erfarenheten är jätteviktig att man tar tillvara och inte låter det bara vara. Så det gäller att ta tag i det och ta tillvara det som finns för att arbeta vidare.


  • Jag tror också att Oasen kanske är den bästa grunden vi har att bygga vidare på när det gäller att skapa ett specialistcentrum inom den här sektorn. Tror ledamot Högman att man kan göra den utvecklingen de närmaste åren? Tror hon att hon har ägarkommunernas stöd att gå vidare i den riktningen?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:31

    Jag vet inte om jag personligen har det stödet, men jag hoppas att Oasen har det stödet. Det som har framkommit när vi har arbetat med det här så är ju framförallt att de små kommunerna inte ser några möjligheter överhuvudtaget att ta hand om det här. Så det finns nog ett stöd för den här utvecklingen. Men det är klart att när man börjar tala om euro och cent så brukar motståndet växa.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 13:32

    Talman! "Om du är ute efter att bli omtyckt, så kommer du att vara förberedd på att ständigt kompromissa, och du kommer inte att åstadkomma någonting". Orden är Margaret Thatchers och den starka kvinnan visste en del om hur man förvaltar sitt pund.

    Det den här budgeten säger till mig är att den är lagd med en viss rädsla för att inte bli omtyckt. För det är ett välkänt faktum att om man vill bli populär hos den breda massan, så ska man ge ”mera allt åt alla”. Detta är ett av vår demokratis största problem. Genom att ta ekonomiskt ansvar och vara återhållsam under tuffa tider så har du garanterat en stor mängd medborgare som plötsligt föraktar dig. Detta är fullt förståeligt, då inbesparingar ställer till med problem för människor. För vissa människor väldigt stora problem.

    Vad är då alternativet, när pengarna är slut och du vill blir omtyckt? Den smärtfria lösningen är att lämna de stora inbesparingarna åt sidan och gå till banken och skuldsätta alla de människor som du är tillsatt för att värna.
    Troligen är detta den lösningen som kommer att möta det minsta motståndet bland folket, hur konstigt det än kan låta. För en sådan som mig, ter sig denna lösning som icke önskvärd. Jag anser att man gör allt som står i ens makt för att spara på utgifterna innan man skuldsätter sig själv, sina gamla föräldrar och sina barn. Tuffa tider kräver tuffa metoder.

    Jag har redan citerat en politiker långt ut på högerkanten, så jag tar väl en från vänsterkanten när jag ändå håller på: "Den som är satt i skuld inte är fri". Och det är dagens sanning det, skuldsatta människor är inte fria.

    Därför, talman, röstade jag inte för lånefullmakten i tilläggsbudgeten, trots att jag känner en lojalitet till regeringsblocket. Jag har ett ansvar och det är att företräda den politik som mina väljare förväntade sig av mig, när de skrev mitt nummer på en lapp. Detta ansvar och min lojalitet till dem, står högt över min vilja att bli omtyckt.

    Vidare så vill jag fortsätta lite på den debatt som vi hade igår gällande att man springer identitetspolitikens ärenden och kopplar ihop ”mäns våld mot kvinnor” med jämställdhet. Dessa två skilda ämnen har inget med varandra att göra. Som jag nämnde igår, även om jag var otydlig, så sker våld i nära relationer i lika stor eller större utsträckning även i förhållanden mellan två kvinnor. Således är det snudd på hyckleri att blanda ihop dessa båda begrepp. Jämställdhet handlar enbart om att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar. Alla försök att påverka utfallet, åt det ena eller åt det andra hållet, är ett steg bort ifrån jämställdhet. Tack för ordet!


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Jag kommer att hålla mig till ledamotens inledning av anförandet. Jag tycker att det var berömvärt. Det visar ryggrad och kurage när det gäller ekonomi. Det är exakt det där som vi är här för, att förvalta vårt mandat och ta ansvar för ekonomin. Jag har kallat den här budgeten en bekväm budget utan obekväma beslut och det står jag för. När det är svåra tider så kan vi inte skuldsätta våra framtida generationer. Jag sade i ett tidigare replikskifte att snart är ålänningarna i skuld med 27 500 euro per ålänning, gammal som ung. Det är ohållbart. Vi fortsätter egentligen som om ingenting skulle ha hänt. Jag är glad över att det finns åtminstone en i regeringsblocket som tänker som jag när det gäller ekonomin. Det övriga lämnar jag osagt för där tror jag att vi har stora skiljelinjer.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Egeland för det intressanta anförandet. Om jag förstår det rätt så i det här läget när vi har eventuellt BNP minus 16 procent och vi har en arbetslöshet på 10 procent så anser ni att det är fel att ta ett lån, det vill säga ni skulle istället ha velat skära 20 miljoner i den här budgeten i det här ekonomiska läget.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:36

    Talman! Det var inte det jag sade. Jag sade att man ska titta på besparingar innan man går till banken. Man går inte till banken utan att titta på besparingar.


  • Tack, herr talman! "Den som är satt i skuld är inte fri" citerade Egeland tidigare statsminister Göran Persson. Jag tror att det här är ett citat som har använts väldigt fritt och tolkningsbart. Anser ledamot Egeland att alla de individer och hushåll på Åland som har skulder och alltså har lån för att bekosta fastigheter och anat är ofria individer?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:37

    Ja, jag är en av dem.


  • Ja, det är en väldigt hårdragen slutsats tycker jag. Oftast lånar ju väldigt många människor i syfte att investera och investeringar är saker som har ett värde som går över i nästa generation. Jag tror att det är bra att ledamoten Egeland ger uttryck för det Obundna partiets sätt att agera i frågor, att man inte behöver vara lojal med majoriteten. Det bevisar också för mig att Obundna har svårt att kunna nå parlamentariska överenskommelser för man kan inte svara för någon annan än sin egen åsikt.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:38

    Jag tycker att demokratin bygger på att min högsta lojalitet måste stå till de väljare som har satt mig på denna position. Jag har en lojalitet mot regeringsblocket också men lojaliteten till väljarna är större.

    Jag är ju själv skuldsatt och resonerar som så att när jag konsumerar varor idag så prioriterar jag att vara ofri snarare än att ta de pengarna och betala av mitt lån. Jag tänker inte avvika från det, jag tycker att det är en självklarhet. Har man lån och använder pengarna till att göra annat än att betala av lånen, då har man satt sig i en situation där man är ofri.


  • Tack, talman! Åland står ju inför en ofattbar uppförsbacke. Den budget som vi diskuterar idag säger att vi ska sätta på motorn i uppförsbacken, vi ska ta på oss ledartröjan och det gör Åland med nationalekonomi i ryggen. För forskning säger att de länder som faktiskt klarar sig sämst i kriser är de som stramar åt direkt då kriserna sker. Här har vi Grekland som ett ganska bra exempel. Se vad som har hänt! Social misär. Man har fortfarande inte rett upp den finansiella oron som inleddes egentligen före finanskrisen. Rent forskningsmässigt så har det som Egeland nu påtalade inget stöd.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:40

    Tack, talman! Man väljer själv vilka forskningsrapporter man vill tro på. Jag tycker personligen att jämförelsen med Grekland haltar betänkligt.


  • Tack, talman! Jämförelsen med Grekland gör jag eftersom EU valde att komma in med lån till Grekland under förutsättning att åtstramningar skulle ske. De åtstramningarna skedde efter flera olika regeringskonstellationer och än i dag så ser man inget ljus ur den tunneln. Så det är en praktisk erfarenhet. Men sedan finns det ju en hel del nationalekonomisk forskning som visar att tar man på sig ledartröjan under en kris inledningsvis, så ökar man också chansen för goda statsfinanser för landet. Det här är den linje som Sverige genomförde och den linje som Finland genomför och EU. Varför skulle Åland gå emot strömmen här och riskera statsfinanserna?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:41

    Talman! Holmström och jag har helt enkelt helt olika syner på hur man agerar ekonomiskt i ett krisläge.


  • Tack, talman! Ledamot Egeland var igår inne på frågan om mäns våld mot kvinnor och identitetspolitik. Jag skulle gärna höra hur ledamoten förklarar att män slår kvinnor, att män slår barn och att män slår andra män. Statistiken, siffrorna är helt entydiga. Det är klart att det förekommer våld i alla möjliga relationer, men statistiken visar att det är män som står för huvudparten av våld i nära relationer som förekommer. Jag tror inte, som ledamoten Egeland lät förstå, att alla de män som slår är psykopater, för då skulle vi ha en oerhörd koncentration av psykopater i vårt samhälle och i alla andra samhällen. Jag undrar om ledamoten kan ge någon annan förklaring till det här olyckliga förhållandet som jag tror att man, genom att jobba med strukturer, kan åtgärda. Jag tror inte att det är någonting givet att det måste vara så, utan att vi kan arbeta tillsammans för ett jämställt samhälle där det inte är på det viset.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:42

    Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag måste börja med att flika in att psykopaterna som jag pratade om i går så det var ett svar på Hambrudd som tog upp ett exempel där kvinnan i ett förhållande är i ett ekonomiskt överläge gentemot mannen så slår han ofta. Det exemplet tyder på psykopati. Jag menar inte att alla män som nyttjar våld är psykopater. Jag håller med dig, det är absolut vanligare att män utövar våld både mot andra män och mot kvinnor. Men när det gäller nära relationer så är det faktiskt minst lika vanligt att kvinnor slår kvinnor som det är att män slår kvinnor. Därför tycker jag att det haltar och har ingenting med debatten om jämställdhet att göra.


  • Jag är lite förbryllad över den siffran eller den förklaringen, men vi behöver inte bry oss om det i det här skedet. Min fråga är; varför slår män kvinnor? Svaret på den frågan menar jag att är det viktiga. Finns det strukturer som gör att män är mer benägna att bruka våld i nära relationer än vad kvinnor är? För det säger statistiken. Det är oerhört mycket vanligare i en relation att det är mannen som slår kvinnan. Då är det viktigt att hitta orsaken till det och åtgärda det, både för män och kvinnor, att hitta orsaken till ett missförhållande som skadar både samhället, individen och framförallt barnen i de relationerna.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:44

    Tack, talman! Nej jag kan tyvärr inte ge Fellman svaret på varför män slår kvinnor. Tanken på att slå en kvinna är helt främmande för mig. Jag slår inte män heller, jag är ganska fridfull människa. Jag vet naturligtvis att män har lättare att ta till knytnävarna än vad kvinnor har, och det är inte bara bland oss människor, det är bland djuren också. Jag tror inte att det är en struktur som vi kan jobba bort, tyvärr.


  • Talman! Jag vill väldigt gärna vilja se den statistik som ledamot Egeland hänvisade till, att det är lika vanligt med våld i relationer mellan två kvinnor som i relationerna mellan en kvinna och en man. Jag skulle uppskatta om Egeland skulle visa den statistiken. Om vi ser till den ytterligheten att våld i nära relationer resulterar i dödsfall, så kan vi konstatera att både i Finland och i Sverige där det dör ett antal kvinnor varje år så är det männen som har tagit livet av sina partner. Jag kan inte påminna mig om att jag har sett någon statistik på att det skulle har varit två kvinnor i ett parförhållande som har tagit livet av varandra.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:46

    Tack, talman! Jag ska givetvis ge Sjögren lite statistik när vi är klara med det här.

    Det som jag motsatte mig igår var ju att man blandar in mäns våld mot kvinnor i jämställdhetsfrågor. Jag anser att den har ingenting med jämställdhet att göra. Mäns våld mot kvinnor är helt oacceptabelt, men det ska inte blandas in i den frågan.


  • Vi kommer aldrig att vara överens om det, för det är den yttersta formen av jämställdhetsfrågor. Det är den yttersta formen av jämställdhetsfrågor att man ska kunna leva i fred och frihet i sitt eget hem till exempel. Det handlar om mänskliga rättigheter ledamot Egeland.

    När man pratar om identitetspolitik, jag är ingen förespråkare av identitetspolitik överhuvudtaget. Och drar man ut identitetspolitiken, vänstern och högern, så möts de men på högern så kallas det för rasism.


  • Tack, talman! Jag håller med om att lån är ingen långsiktig lösning för att lösa problemet. Men problemet som vi är i nu är något exceptionellt. Det kom hit i början på året och har lamslagit stora delar av världen och så även Åland. Det har satt vårt näringsliv i en prekär exceptionell situation och då behöver man vidta exceptionella åtgärder. Jag anser att man inte alltid bara ska värna sina väljares första prioritet. Jag anser också att man måste se på helheten som ett regeringsparti och framförallt som regering måste man välja, prioritera och värna olika saker mot varandra. Jag är lite emot att man säger att om man har lån så är man inte fri. Tar vi landskapet Åland så har vi en enorm balansräkning. Det finns ju ett värde under de här 100 åren som vi har byggt upp i fastigheter, i infrastruktur och i immateriellt kapital. Det är en miljard vi pratar om.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:48

    Jag säger inte att det i alla situationer är möjligt att klara sig utan lån. Jag står fast vid att är man skuldsatt så är man inte fri.


  • Herr talman! Jag anser att även om ledamot Egeland har lån så har han ju också en stor del kapital i form av sina bilar, motorcyklar och fastigheter. Jag skulle tro att om Egeland sålde allt han äger och har så är han fri, även fast han har ett lån. Jag säger också här att landskapsregeringen just nu tar ett ansvar för stabilitet, trygghet och för att se till att inte företag går i onödiga konkurser på grund av en situation som vi inte har försatt oss själva i. Jag säger också att vi kan inte fortsätta leva på det här sättet. Vi måste vidta åtgärder och vi måste sätta ekonomin i balans. Men just nu så är attraktionskraften för Åland oerhört viktig, att vi fortsättningsvis kan vara den fantastiska ö vi är. Det är oerhört viktigt för framtidstron och för människor som Egeland som valt att flytta hit så att vi får fler människor att vilja flytta hit. Vill man att samhället just nu går in och tar en panikbroms och ser till att ekonomin är i balans, men samhället är inte i balans? Jag vill inte det. Jag tror inte det. Jag tror mer på en familj än ett företag i det här sammanhanget.


  • Tack, talman! Ledamot Egeland, att använda våld är en maktordning. Anser ledamoten att landskapsregeringen inte ska arbeta för att våldet i samhället ska minska? Landskapsregeringen anser att det är ett prioriterat arbete om vi ska nå ett socialt, jämställt och hållbart samhälle.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 13:50

    Talman! Minister Hambrudd, självklart anser jag att landskapsregeringen ska fortsätta arbeta mot våld. Tro inget annat!


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Anförande | 13:51

    Tack, talman! Åland har en stark välfärd och det är en stor anledning till att människor vill flytta hit. Och vi har, som andra samhällen, byggt upp det genom olika lagar, förordningar, planer, strukturer, processer och arbetssätt för att kunna ge det till alla ålänningar.

    Med allt det så kommer naturligtvis kostnader i alla dess former. Kostnader som de senaste åren skenat iväg och ökat med nästan en femtedel under bara några år, samtidigt som våra inkomster sackat efter och nu på grund av coronapandemin har det bromsats helt och till och med rullat bakåt.

    Just nu är vårt mål att långsiktigt - förstås så snabbt som möjligt - få ekonomin i balans och samtidigt försöka behålla så mycket som möjligt av vår välfärd. Det är ingen enkel ekvation och det ser ut att vara ofrånkomligt att behöva minska eller ta bort en del. Men det finns också mycket man kan ändra på - utan att det nödvändigtvis behöver bli sämre. I vissa fall kanske till och med bättre. För att göra det måste vi vara innovativa och för att vara det i offentlig sektor tror jag att digitalisering är ett av de bästa verktygen.

    Vi ligger tyvärr långt efter i digitaliseringsfrågan och saknar ännu många byggstenar. Det här, likt alla reformer, är inte någon qvickfix och de stora vinsterna kommer att synas först om något år, men jag vet också att det finns många små vinster som kan göras rätt snabbt. Det är därför ytterst viktigt att vi lägger i en högre växel i den här frågan, vilket landskapsregeringen gör i den här budgeten.

    När vi pratar om digitalisering så verkar alla se på det på lite olika sätt. Jag tänkte försöka ge min syn som jag tror går rätt bra ihop med digitaliseringsministerns. Näringsministerns anförande kommer nog.

    Det inte tekniken i sig som är målet. Det handlar inte heller om att göra papper till PDF, nog för att också det är digitalisering. Men syftet är att effektivisera, att få mer utav mindre, att eliminera onödiga steg och att arbeta smartare, snabbare och smidigare. Istället för att göra papper till PDF så ska vi göra så att man inte ens behöver fylla i varken papper eller PDF och att det inte heller är någon som behöver ta emot, läsa och behandla det.

    Syftet är att förenkla vardagen för befolkningen, näringslivet och offentlig sektor och just det kan man i många fall göra med hjälp av digitala verktyg. Men för att det faktiskt ska förenkla - mätt i både tid och pengar - behöver man, åtminstone tankemässigt, montera ner gamla strukturer för att sedan montera upp nya och effektivare. Ifall vi vill ha tydliga vinster från digitalisering så är det viktigaste att förändra - inte att förnya de nuvarande arbetssätten och strukturerna. Om vi gör det blir det oftast istället dyrare.

    När man väl börjar arbeta så här så stöter man ofta på hinder som arbetskultur, lagar och ekonomistyrning. Det allra viktigaste är att få de som berörs med på tåget och arbeta fram lösningar tillsammans och tydligt kunna visa vilka vinster det finns och den större visionen.

    När det kommer till det juridiska så måste man också börja kunna ifrågasätta det och ställa frågan, hur skulle det funka om vi inte hade den här eller den här lagstiftningen? Skulle man kunna lösa det på ett annat sätt? Kanske genom ett system - hur skulle det systemet då vara uppbyggt? För år efter år har antalet lagar och krav bara ökat och byråkratin därefter. Desto krångligare och krångligare blir det. Sedan då man till på det ska digitalisera de komplexa och krångliga strukturerna så blir det svårt och dyrt.

    Därför måste vi i digitaliseringsarbetet samtidigt ändra både strukturer och processer och kanske i vissa fall vår lagstiftning. Om vi ska lyckas arbeta på det här sättet måste vi först och främst bygga upp de interna resurserna och stärka kompetensen vilket man nu gör.

    Den här frågan är väldigt viktig och enligt mig ett av de främsta sätten att effektivisera det offentliga Åland. Då man läser budgeten, där digitalisering har ett stort fokus, är det uppenbart att landskapsregeringen tycker likaså.

    När jag ändå har lite tid kvar och står här i talarstolen vill jag offentligt rikta ett tack till landskapsregeringen och alla tjänstemän som de senaste månaderna - inte bara med den här budgeten utan under hela pandemin - arbetat hårt, verkligen hårt. Jag tror att minister Karlström använder ordet omänskligt. Jag önskar att fler här inne skulle visa mer förståelse för hur deras arbetsdagar - eller ja både arbetskvällar och arbetsnätter eftersom en hel del mejl kommit under nätterna - sett ut under pandemin och ha mer fokus på lösningar för hur Åland ska ta sig ur krisen.

    Jag säger inte det här med syfte att försvara landskapsregeringens arbete och misstolka mig inte – jag stöder och försvarar det. Mitt syfte är enbart att säga tack. De har de senaste månaderna offrat tid med sina familjer, troligtvis all sin fritid och förmodligen sin hälsa och de har gjort det för Ålands bästa. Stort tack för det!


  • Tack, herr talman! Jag hade nöjet att sitta i idéutvecklingsgrupp B tillsammans med ledamoten Josefsson och vi hade mycket intressanta diskussioner. Vi har även haft intressanta diskussioner efter det angående digitalisering och digital transformering. Jag tycker att det är ett intressant resonemang som Josefsson har fört, diskussionerna kring skillnaderna däremellan och också om generationsskillnaderna på synen på digitalisering. Åtminstone undertecknad och ledamot Josefsson är överens om att det är en stor skillnad däremellan. Målet är den digitala transformeringen, verktyget kallas för digitalisering. Jag skulle vilja höra Josefssons resonemang kring skillnader däremellan och de två olika bitarna.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:58

    Tack ledamot Påvals. Vi har haft mycket bra diskussioner sinsemellan och också tidigare i arbetet i idéutvecklingsgruppen. Det jag förklarade angående sättet man arbetar med digitalisering så just hela strukturförändringen är digital transformation. Det är kanske ett samlingsnamn för det. Anledningen till att jag själv kanske inte använder det är för att jag tror att dels få här inne, men också framförallt för att väldigt få utanför huset inte har någon koll alls på vad digital transformering betyder och därför försöker jag ta det på den nivån som jag förklarade det. Men det är egentligen det jag pratade om.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Josefsson. Nej, det var ju bara det att jag saknade lite grann det ordet i budgeten. Jag skulle önska att det ordet skulle komma mer och mer i munnen på fler och fler personer. En digitaliseringsprocess kan ju lika bra vara så att man scannar en PDF och läser på en dator istället för att läsa det i handen. Det är inte riktig det som vi är ute efter, vi är ute efter nya processer och nya system där vi gör om saker som vi gjort med papper och penna förut till helt nya system som vi applicerar på den digitala agendan. Men jag önskar och jag tror att Josefsson önskar att vi faktiskt kommer att arbeta mer kring det ordet i framtiden, digital transformering som mål. Det har gjorts i mångt och mycket i lagtingshuset speciellt. Vi har olika metoderna som har utvecklats kring hur vi arbetar med våra skärmar i stället för att gå upp till talman och ta replik och sådana saker. Men tack för det resonemanget.


  • Tack, talman! Ledamot Josefsson för ett som vanligt väldigt konstruktivt och framåtsyftande anförande. Jag tar ändå fasta på avslutningen i anförandet. Jag vet inte, jag tycker att det har uppstått en märklig kultur här. Det här är ju ändå en remissdebatt. Jag tycker att remissdebatten i sig ska väl gå ut på att man vänder och vrider, ifrågasätter och förhoppningsvis får svar och kommer med nya infallsvinklar och det bollas. Det handlar ju inte om att det ska vara en tennismatch utan boll, utan det handlar väl om att bollen förhoppningsvis ska gå i den riktningen att det blir någon sorts utveckling.

    Den liberala gruppen har lämnat in drygt 50 budgetmotioner som vi tycker att är framåtsyftande och ger alternativ till en framtida budget för Åland 2021. Jag tycker att det är synd att det ska upplevas som gnäll. Vi är framåtsyftande. Vi är inte nöjda med det här budgetförslaget, långt därifrån. Vi hoppas att ordet "tillsammans" och i samverkan med varandra på något sätt ska avspeglas någonstans. Vi upplever också att det vi gör i utskottet (… taltiden slut).


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:01

    Det jag avslutade med var inte direkt kritik mot just Liberalerna eller mot någon specifik. Kanske underförstått förstås, men i många diskussioner, båda utanför men också härinne, så upplever jag att det saknas ganska mycket förståelse för hur både ministrarnas, lantrådets och tjänstemännens dagar ser ut. Det kan förstås vara för att jag har mer insyn i det. Jag upplever att det finns en ganska begränsad förståelse för det och jag önskar att mer förståelse kunde visas.


  • Tack, talman! Jag kan försäkra ledamot Josefsson att det finns en stor förståelse. Det finns två före detta lantråd i oppositionsblocket som mycket väl vet vad det handlar om att leda Åland.

    Vi har all respekt för alla tjänstemän. Absolut. Det bevisades väl om inte annat senast igår när min kollega Ingrid Zetterman tog till orda. Så inget tvivel om att vi har en förbaskat bra tjänstemannakår inom Ålands landskapsregering. Men det vi ifrågasätter är budgeten och den är politisk.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:02

    Kanske också det utspelet som gjordes igår av vissa, jag tycker att det inte hör hemma här. Det blir ganska respektlöst med tanke på hur läget ser ut och att Åland är i en kris. Jag tror ingen förstår och jag förstår inte heller den press och börda det är när det gäller hur arbetet ser ut i den här pandemin. Ingen har varit i pandemin heller och det har skett misstag och misstag kommer att ske. Vi alla måste fokusera på lösningar framöver. Det är det viktiga just nu.


  • Herr talman! Bästa lagting och bästa regering. Nyligen såg jag en annons på nätet med rubriken ”Ge dina skor ett långt liv”. Man gav tips hur man hittar en lokal skomakare och påpekade att det var bra för miljön och bra för plånboken. Jag såg en annan annons om cyklar och hur bra det var för dig och plånboken och miljön att sköta om den. I annonserna fanns texten: Ålands landskapsregering. Det är samma regering, som än en gång reserverade medel för nya laddstationer för elbilar. Vart tog miljötänket vägen? Gäller det bara skor och cyklar? Gäller det inte bilar?

    Det må vara att det kan vara miljövänligt att köra en elbil om man kan använda förnyelsebar och miljövänlig el. Vad som är miljövänligt tvista ännu de lärde. Vissa nämner vindkraften, som det ultimata sättet att producera el, men glömmer kanske den kalla vinternatten då stjärnorna gnistar och glimmar och rotorbladen står still sedan många dagar. Man glömmer lätt hur många fåglar som får sätta livet till på grund av rotorbladens förrädiska gång. Och man glömmer kanske bort kyrkogårdarna för uttjänta rotorblad då de för närvarande inte verkar återanvändas på ett vettigt sätt. Att nattsömnen störs för känsliga personer vill många glömma bort.

    Herr talman! Produktionen av elbilar är inte heller problemfri. Jag har här i talarstolen berättat om den långa video, som finns på Aftonbladet där de visar under vilka förhållanden man arbetar i Kongo, som har de största fyndigheterna av kobolt som behövs i batterierna. Den visar hur man går ner i gruvorna utan några som helst skyddsräcken och konstaterar att man faller bara en gång. Den visar exempel på utbrett barnarbete. Tillverkarna försöker ta sitt ansvar, men då stenarna säljs på lokala marknader så är det omöjligt att veta om de som plockat stenen fått någon lön eller ens lever ännu. Men detta är inte vår bakgård, det är inte ett problem för vår hälsominister.

    Den andra viktiga metallen i batterierna är litium, som främst finns i Bolivia. Bilder visar hur miljön tar skada av dessa dagbrott, men inte heller detta faller inte inom ansvarsområdet för vår miljöminister som vill satsa på fler laddningsstationer.

    Regeringen har nu under en mandatperiod satsat på laddstationer, laddstationer och mer laddstationer. Trots detta så finns det färre rena elbilar än vad det köps fossilbilar varje år. Antalet fossilbilar har ökat med ungefär 2 500 bilar med denna politik. Vi har nu fler fossilbilar än människor på Åland.

    Herr talman! Med en dåres envishet har jag försökt lägga fram ett alternativ, ett komplement. Precis som vi kan gå till skomakaren med våra skor, för att förlänga deras livslängd för miljön och för plånboken, så kunde vi gå till verkstaden för att förlänga livet på vår bil genom att konvertera den till gasbil. Det är bra för miljön och bra för vår plånbok. De så förhatliga koldioxidutsläppen minskar med 2/3 och andra utsläpp till ett minimum. Det handlar om ren förbränning, främst för de fordon som används mest. Men det kan också finnas intresse bland dem som vårdar sina gamla bilar. Det finns ju t.o.m. en här i lagtinget, och då avser jag inte mig själv som far omkring med en kvartsantik bil.

    Jag såg också att minister Wikström avser att upphandla elbilar. Det skulle vara intressant att veta eventuella prisskillnader mellan fossilbilar, gasbilar och elbussar.

    Av dessa orsaker så har jag dammat av två av några gamla gasbilsmotioner. I motionen ”Stöd för gasstation” föreslår jag 200 000 euro för att stöda investeringar i en gasstation för personbilar och bussar och andra fordon, som en del i landskapsregeringens energi- och klimatstrategi.

    Den andra motionen gäller 750 000 euro för ”Stöd till gaskonvertering” av bensin- och dieselfordon. Förslaget är en subvention om 1 500 euro per konvertering. I Finland har man haft samma stöd i ganska många år. Här talar man istället om ett slutdatum för fossilbilar, speciellt från ett parti. Som jag ser det så är det ett slöseri av gigantiska mått. Vi har 30 000 bilar. Låt säga att vi för enkelhetens skull har ett värde på 10 000 euro per bil, då rör det sig om 300 miljoner euro. Det är ungefär det som ett parti ville låna här före valet. Det här torde vara ett större värde än det samlade värdet på skor på Åland.

    Med hjälp av dessa åtgärder hoppas vi från Åländsk Demokrati att vi kunde minska antalet fossilbilar kanske med några tusen istället för att öka dem med 500 per år. Vi tror att det är bra för miljön och för plånboken. Ni kan också lägga till klimatet, som vi kanske inte är helt övertygade om. Det gäller kanske samma sak som skor och cyklar som tycks vara synnerligen viktigt att återanvända och återanvända. Bilar kan också återanvändas.

    Jag hoppas att detta är något för er att tänka på i den första tilläggsbudgeten. Tack för ordet herr talman.


  • Tack, herr talman! Är det något som jag och ledamot Toivonen är överens om så är det att det är tämligen miljövänligt att återanvända sin bil på olika sätt, reparera. Det beror så klart på vilken bil vi pratar om, pratar vi om en riktig slukare som spottar ut koldioxid så kanske det inte alltid är det bästa. Däremot så har jag ingen förståelse för varför vi ska sätta alternativ mot varandra hela tiden, att det ena måste utesluta det andra. Kanske det i slutändan är ett bättre alternativ att köpa en el- eller hybridbil istället för en ny fossildriven bil. Samtidigt har vi på Åland en ganska föråldrad bilpark pga. att det finns ett väldigt stort intresse av att reparera sina bilar och skruva på dem. Så på den punkten är jag inte riktigt överens med ledamot Toivonen om att vi måste ställa de sakerna mot varandra. Det är två olika kundgrupper som vi pratar om.


  • Tack, herr talman! Tack för den frågeställningen. Jag uttryckte mig tydligen lite oklart, för jag har aldrig satt dem mot varandra utan tvärtom. Det kan mycket väl hända att elbilarna är perfekta om 10, 15 eller 20 år och så vidare. Men nu har vi 30 000 fossilbilar. Vad gör vi med dem? Då är min tanke att vi faktiskt kan konvertera dem. Ni säger att vi har många ålderstigna bilar, men medellivslängden är väl 25 år därför att vi kör ju inte så mycket. Så det är klart att blir gamla. Vi kommer att ha de här bilarna väldigt länge. Då är de något att faktiskt satsa på, både om vi kör mycket men också om man vill behålla sin gamla pärla som kanske drar mycket men om man kanske inte kör så mycket så spelar det inte så stor roll.


  • Tack, herr talman! Sedan handlar det om att förhållandena i mineralgruvorna är fruktansvärda. Det är många medvetna om som har hört de rapporterna. Kanske bekymret är att det är där som vi måste göra insatsen, istället för att tänka att vi helt och hållet ska lägga ner användandet av elbilar. Vi måste tänka, ledamot Toivonen, vad är alternativet? Vad är alternativet till att vi satsar på att ha en eldriven bilpark i en framtid med vindkraft? Är alternativet att vi ska fortsätta att köpa in billig el från Europa, från kolkraft och kärnkraftverk? Är det detta som vi är ute efter? Vi måste ändå alltid lägga ett alternativ när man kritiserar en utvecklingsvision.


  • Tack, herr talman! Nu tror jag igen här att ni har läst in mycket saker som inte står varken i texten eller mellan raderna. Jag har ingenstans skrivit om att vi ska lägga ner elbilar eller att vi inte ska köpa elbilar, utan det här gäller en konvertering av det gasbilar som vi har.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Det här var intressant att höra. Jag blir lite förvånad över resonemanget att du ställer gasbilsalternativet gentemot elbil så starkt i ditt anförande. Nu har du förvisso i svaret på repliken försökt att lite rätta till det tycker jag, vilket jag är tacksam för, men jag blir faktiskt förvånad över det. Det är nämligen så att skulle vi köra elbilar på Åland så har vi i varje fall chans att producera elen lokalt här. Men jag har inte sett i presentationen hur du har tänkt att produktionen av gas ska se ut riktigt. Hur resonerar du riktigt kring det här?


  • Tack, herr talman! Som jag fortfarande sade, det är frågan om dessa 30 000 fossilbilar som vi har. Vilka alternativ det finns har jag inte blandat in i det här. Sedan ser jag inte heller som det absolut ultimata att vi ska producera energin, vi kan producera en del biogas på Åland, absolut. Men vi kan ju också importera den från fastlandssidan, det finns biogas att köpa därifrån. Vi har haft kontakter tidigare i utskottet med dem, så vi kan få det inom några veckor om vi vill ha. Vi kan få inhemsk biogas utan något som helst problem.


  • Tack för det svaret. Alltså det handlar inte om lokalt producerad energi som ledamot Toivonen förespråkar här. Det är i sådana fall import av gas till Åland. Jag hade gärna sett att du haft en idé kring gasproduktionen också, att vi skulle fått upp den i en större skala.

    Elproduktionen är på gång att bli i större skala. Det handlar mera om att vi anpassar vår infrastruktur för att kunna ta ut elen lokalt och förbruka elen lokalt. Förhoppningsvis kommer vi ha ett överskott på el på sikt.

    Och som jag tog upp i mitt anförande tidigare så diskuteras det mycket och det går mycket framåt kring en energilagringsprocess, alltså möjligheten till energilagring. Så där har vi nog att vänta oss lösningar framöver.


  • Jo, det här är ett väldigt stort område och jag är definitivt ingen expert på det hela. Mitt fokusområde är fortfarande dessa 30 000 fossilbilar som vi har för tillfället och vad vi kan göra av dem. Jag räknade ut att vi kunde mycket, mycket snabbare minska koldioxid och andra utsläpp genom att konvertera en del av de fossilbilar vi har jämfört med den utveckling som man har sett på nya elbilar som faktiskt absolut inte har exploderat såsom man har tänkt sig. Det blev kanske till och med mindre än vad jag förväntade mig att det skulle bli.


  • Talman! Liberalerna och jag saknar en rubrik i budgeten för 2021 nämligen ”Reformer och omstart”. Vi har debatterat i flera dagar nu om och när och hur och att det ska komma reformer, men det har inte varit så mycket substans och konkretisering.

    Som påpekats anser Liberalerna att reformarbetet borde ha startat redan och har en del förslag i våra budgetmotioner. Det är förslag på både små och stora reformer; allt från rationalisering av små myndigheter, prioritering av lagförslag som möjliggör effektiviseringar, etableringar av nya företag, samordning inom utbildningarna, avyttra fastigheter och till konkurrensutsättning och privatisering. Det är faktiskt väldigt, väldigt långtifrån från ad hoc lösningar och lösningar som skulle ställa folk på bar backe.

    Jag tror att vi alla till en del är eniga när det gäller problembeskrivningen. Landskapets problem har funnits länge, långt före Covid-19 pandemin. Förutom det problemet som hela Norden, ja hela västvärlden uppvisar, så är att skattebasen planar ut medan kostnaderna stiger, färre ska försörja allt fler. Hur många gånger har ni hört det nu? Dessutom gör Ålands svaga BNP-utveckling att vår situation försvåras ytterligare.

    Det är självklart att politiken ritas om efter ett val men som jag sagt tidigare så trodde jag faktiskt att det fanns reella alternativ. Förra mandatperioden präglades av ett ständigt nej-sägande och det var inte nådigt. Inte kunde jag ens i min vildaste fantasi föreställa mig att när Centern och Obundna sade nej till inbesparingar inom ÅHS, inbesparingar inom kommunerna, till privatiseringar, nej till kommunreform och nej till kortrutt, att de inte hade några alternativ. Förra mandatperioden försökte man också hantera underskottet. Centerns valslogan var "när människor med makt slutar lyssna ska de bytas ut. Det som egentligen menades var att man ville lägga till en preposition och ett substantiv: "När människor med makt slutar lyssna på centern ska de bytas ut". Så ser det ut idag och det är spelets regler. Men vi behöver få svar.

    Jag säger samma sak som man säger på de åländska ledarsidorna: Vart är vi på väg? Här har vi ett stort och generellt problem. Politikerna vill inte ha en kommunreform, politikerna vill inte modern sociallagstiftning eller annan lagstiftning som förbättrar för människorna och politikerna vill inte heller ha kommunalförbund.

    I morgon är det stämma för KST eller den fula ankungen som jag har börjat kalla KST. Det har varit en grannlaga uppgift att bygga upp denna sjuttonde funktionskommunen. Det är precis det som KST har gjort; nya utrymmen, ny utrustning, logga, hemsida, nya IT-system, ny förvaltningsstadga och nya tjänster. Det är en sjuttonde funktionskommun som vi har byggt upp. Jag kommer så väl ihåg vad min forna liberala kollega Viveka Eriksson sade med sin långa, långa erfarenhet. Det är ingen som känner ägarskap när det kommer till ett kommunalförbund. Man pratar bara om pengar. Och precis här är vi idag. Det handlar mycket om pengar. Men i motsats till det här kommunalförbundet så ska KST handlägga de personerna i det åländska samhället som har det värst, som lever på marginalen, som är beroende av utkomststöd, som är beroende av missbrukarvård och som är beroende av barnskydd.

    KST-styrelse tillsammans med KST-förvaltning har gjort upp ett budgetförslag. Det budgetförslaget är 1,5 miljoner lägre än vad kostnaderna för 16 kommuners socialvård skulle ha varit. Tittar man bakåt i tiden till 2015 så har kommunernas socialvårdsutgifter ökat med ungefär 1 miljon per år minus äldreomsorgen. Nu finns det ett budgetförslag som är ungefär 1,5 miljoner lägre än vad det skulle ha varit om kommunerna skulle ha haft hand om socialvården själva.

    Jag och Liberalerna hörde till dem som var mycket, mycket tveksamma till ett nytt kommunalförbund. Det skulle ha varit mer rationellt, mera effektivt och mera ekonomiskt med en kommunreform eller en värdkommun eller att man skulle ha fört in socialvården inom ÅHS. Men här står vi nu. Stå upp för de här alternativen nu! Jag sitter i styrelsen och förverkligar någonting som jag inte har trott på, men jag accepterar demokratin. Man har fattat de här besluten och nu ska man göra det bästa av det. Och det är kanske en av de sakerna som är den här landskapsregeringens problem. Ofta när det blir ett regeringsbyte så kanske man fortsätter till 90 procent med det som den förra landskapsregeringen gjorde. Vad ligger vi på i förhållande här? 50 procent? Alla stora reformer som man jobbade med under den förra mandatperioden vill man riva upp och det är slöseri på resurser. Det minsta vi kan kräva är att ni kommer med alternativ och svar.

    Ja, vad finns det för svar? Jo, nu ska vi ha frivilliga kommunsammanslagningar. Lemland och Lumparland får kostnader på 700 000 euro tillsammans för KST. Dessa lagstiftningspaket som vi pratar om nu i tid och otid, de är en fis i universum mot vad socialvården kostar. KST kostar för alla kommuner (… taltiden slut).


  • Tack, talman! När det gäller KST så är det klart att lagt kort ligger. Nu kör vi vidare på det och gör det bästa av det. Det kan vara vanskligt dock att göra den där kostnadsjämförelsen för tidigt. Man kanske får avvakta lite innan man gör jämförelserna, men det är en liten sak i sammanhanget.

    Kommunalförbund, jag håller med beskrivningen, den är besvärlig alltid nästan. För det blir som en stat i staten som pysslar med grejer som är alltför långt ifrån kommunala verksamheter. Kommunalförbund kan funka när det är två eller flera kommuner. Men nu när alla kommuner är med, borde det inte ligga under landskapet? Likt ÅHS så skulle det vara KST, möjligen i ÅST då.


  • Talman! Fortsätter vi så här så finns det inga andra alternativ. Hur ska vi lösa det? Jo vi kan plåstra på de här kommunerna som nu inte kan betala för sin socialvård. Är det detta som är alternativet, plåstra på några år? Men socialvården kostar och den kommer att kosta i framtiden. Det är kanske den enda lösningen som kvarstår. Men vad ska vi har kommunerna till då?


  • Ja, vi kan ta ett problem i gången. Kommunerna må väl finnas kvar för att sköta mycket annat som man tycker att hör till den kommunala identiteten. Men om man en gång har bestämt sig, som i det här fallet, för att lyfta bort viss verksamhet, i och för sig till ett gemensamt kommunalförbund, så har man ändå blivit av med de grejerna. Det är det jag menar, då kanske vi skulle kunna ta hand om det där under landskapsregeringen. Naturligtvis kommer det här att få påverkan på landskapsandelssystem och mycket annat naturligtvis. Det är en stor kostnad, det är en kostnad som ungefär motsvarar det man ger i landskapsbidrag idag. Men man ska också, när man pratar om landskapsbidrag, komma ihåg att vi också från landskapets sida finansierar såväl gymnasium som ÅHS redan idag så att landskapsbidragen är ganska stora, om man säger så, totalt sett.


  • Det håller jag med om och det glömmer man också i den här debatten, att landskapet har stor verksamhet som på rikssidan hör till den kommunala sektorn. Faktum är att landskapsandelssystemet är ganska generöst, det kommer vi inte ifrån. Var ska vi ta de pengarna från? Vi har inga mera pengar. Det kan absolut vara en lösning. Men om man tar alla landskapsandelar och sätter dem till socialvården så då kommunerna själva också fortsättningsvis att betala för äldreomsorgen, barnomsorgen och grundskolan och det är heller inga små bitar.


  • Tack, talman! Tack vicetalman. Jag tycker att mycket av den här debatten handlar alltför mycket om KST. KST är ju i hamn, det började här för någon månad sedan och finansieringen är ju klar. Sedan vet vi att vissa kommuner drabbas på ett sådant sätt att de har svårt att klara av det finansiellt. Det måste lösas. Det är budget 2021 för landskapet som är huvudspåret här och inte så mycket KST.

    Vi har hört det här nu från oppositionen, om avsaknaden av reformer och så vidare. Det står ganska bra här i förslaget till budget för 2021: "Landskapsregeringen betonar vikten av att ekonomiska kalkyler och bedömningar alltid ska ligga till grund för planerade reformer". Har man det på plats först så kan man väl sedan fundera på reformer i detalj.


  • Talman! Det sista först, det skulle ha funnits alla möjligheter för landskapsregeringen att ge någon slags överblick över vad vi ska genomföra för reformer. Sedan är det klart, det kanske kommer lagstiftning, det kommer tilläggsbudget och det kommer allt det där. Men vi står ju här och famlar i mörkret. Det är inte bara oppositionen, ledamot Höglund, även ute i det åländska samhället. Ålänningarna vill ha svar och alternativ.

    När det gäller kommunerna och att vi inte ska prata om KST. Nej, det kanske vi inte ska göra, men det är ju ett svar på den stora, stora frågan; hur ska vi klara oss i framtiden? Hur ska det gå för de små kommunerna? Det är inte övergående det här problemet med de små kommunernas finansieringsmöjligheter. Man kanske kan lappa under den här mandatperioden och ge små slantar till kommunerna, men problemet kvarstår och det gäller att se sanningen i vitögat.


  • När jag pratar med invånarna i mina hemtrakter så är de hyfsat nöjda med hur samhället sköts idag. Det tycker att regeringen har klarat av de här stora problem som har varit. De är också jätteglada att den här kommunstrukturlagen rivs upp nu så att man har andra möjligheter. Jag tycker att kommuninvånarna verkar väldigt nöjda just nu.


  • Det bra det, ledamot Höglund, fortsätt med det! Men kom tillbaka om ett eller två år när man börjar skära i välfärden, när man slutar anställa assistenter och när man inte har nattsköterskor till äldreboendena, det är det som vi pratar om, ledamot Höglund. Så kom tillbaka om två år ska vi se om man är lika nöjda i Finström fortsättningsvis.


  • Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt, eftersom det har tackats här till höger och vänster, att framföra min respekt för ledamoten Sjögren och Roger Jansson som sitter i KST-styrelse för Mariehamn. De är bägge politiker som inte var särskilt förtjusta i kommunernas socialtjänst och den konstruktion som Socialdemokraterna och Centern drev igenom för att lösa ett problem, nämligen att kommunerna inte klarar av socialvården, barnskyddet, missbrukarvården och specialomsorgen på ett tillfredsställande sätt. Det är en slags storhet att kunna förlora och sedan gå vidare och göra det bästa möjliga av någonting som är väldigt svårt och utmanande. Så tack för det!


  • Talman! Ja, man kanske kan kalla det för en mogen demokrati, att man accepterar fattade beslut. Man gör inte som Trump att man ifrågasätter allting med alla medel och våld. Det har jag gjort, jag tog det här uppdraget för jag tycker att det är viktigt. Essensen i KST är ju att utveckla socialvården och göra den bättre. KST har stora möjligheter att ta utvecklingen av socialvården framåt.


  • Den utveckling som vi ser framför oss nu så det kan mycket väl gå i den riktningen att i och med att kommunerna utarmas ekonomiskt och inga alternativa strukturer växer fram så måste man föra över mer och mer av kommunernas grunduppdrag till andra storheter, till kommunernas socialtjänst, till ÅHS och kanske till ännu en organisation som man ska bilda. Det leder till att kommunerna blir som urblåsta ägg. Det finns inga pengar kvar där, det finns ingen makt kvar där utan man får pyssla på med lite midsommarstänger, några skyltar och sådant. Men kanske är det detta som majoriteten vill.


  • Talman! Ja, så har det väl varit hittills och så lär det väl fortsätta. Jag tror också att det kan bli på det viset. Näst på tur är äldreomsorgen och hela tekniksektorn. Det blir väl så att landskapsregeringen får ta över det mesta. Så verkar det bli.

    När det gäller arbetet i KST så det är faktiskt en del i buskpropagandan, KST har tre stora bekymmer. Det första är Runar Karlsson som är ordförande, det andra är Roger Jansson och det tredje är jag.


  • Tack, talman! Jag vill ge vicetalman Katrin Sjögren mitt fulla stöd när det gäller det arbete som nu görs inom KST. Ni gör ett bra arbete och ett viktigt arbete. Vi var många som var skeptiska till kommunalförbund, speciellt om man har suttit i någon styrelse i ett kommunalförbund som jag har gjort och när man ser att kommunerna alltid drar hemåt. Man tänker inte, när man är med i ett kommunalförbund, att det en viktig del av kommunens verksamhet som man har överlåtit till ett kommunalförbund. Det blir ofta en kamp mellan kommunalförbundet och kommunen, vilket är olyckligt. Men vi måste försöka se ändå att vi nu jobbar för att de svagaste på Åland ska få en likvärdig social service och kanske en bättre service än vad man har fått idag och det kommer att kosta pengar. Så är det.


  • Talman! Det är precis just det som är problemet, ingen känner ägarskap. Det blir så utstuderat nu när man pratar om hela socialvården. Samtidigt vet vi också om de ekonomiska realiteterna. Åland, vi, befinner oss i en riktig rävsax och vi måste hitta långsiktiga lösningar på de här utmaningarna och problemen.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Sjögren, i likhet med mig själv, så lider av erfarenhetens belastningar, nämligen att vi kan se saker över tid eftersom vi har varit med ett tag i olika roller och positioner. Det som händer i ett maktskifte efter ett val är förstås att den nya majoriteten ska visa sin vilja och genomföra sin politik. Men måste man kasta allt i soptunnan? Vi har en soptunna i skarvarna mellan regeringar där det ligger utredningar, förhoppningar och ansträngningar för miljoner och vid varje regeringsskifte så ska den fyllas på med ytterligare sådant. Kan man inte bygga ett samhälle sten för sten och steg för steg och se på det goda som tidigare har gjorts och gå vidare därifrån?


  • Talman! Så tycker jag också. Det handlar om att ta vara på resurser. Det handlar faktiskt om demokrati. Under förra mandatperioden, när den tidigare landskapsregering tillträdde, då fick Liberalerna fortsätta det som hade satts igång och vi accepterade och försökte göra det bästa av situationen. Dit hörde KST och dit hörde ÅDA. Jag tycker ju att det är riktigt sorgligt att man kastar precis allt i papperskorgen, också det samarbete som vi hade med Moderaterna under förra mandatperioden. Ingenting är någonting värt som vi gjorde under förra mandatperioden och det tycker jag att är lite sorgligt. Det är så som det är, jag kan inte göra någonting åt det. Det är den sittande majoriteten och den sittande landskapsregeringen som nu ska leverera och leverera svar på de stora och svåra frågorna.


  • Talman! I mitt tidigare anförande i går lyfte jag att bland annat att vi står inför en reformation när det gäller den det sociala området. Jag vill belysa detta lite ytterligare om varför det är så viktigt att ta den möjlighet som detta ger.

    Det kommer illa varslande signaler från kommunfältet att de nya lagarna kostar för mycket och att vi måste dra tillbaka, göra om och göra rätt. Jag kunde också höra det idag från ledamöter här i salen. Jag förstår det men att dra tillbaka lagarna tror jag inte att löser problemet utan skjuter dem framåt.

    Jag skulle vilja belysa genom att ge ett exempel som jag tagit ur en bok. Boken heter "Utanförskapets pris" som band annat två nationalekonomer Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson varit med och skrivit.

    Johannes är 21 år, en udda fågel men i grunden en intressant begåvningsprofil. Han har en inåtvänd personlighet, understimulerad och saknar vuxenstöd. Gymnasiet genomfördes med måttlig framgång. Vid en första anblick kan man få bilden av en svagt begåvad elev. Det stämmer inte. Han kompetens är av de otraditionella slaget. Vanligt skolarbete är svårt. Men han är mycket duktig på datorer. Faktiskt så spenderas nätterna framför datorn och han sover på dagarna. Han missköter sin hygien och utseende. Han går ofta i smutsiga och trasiga kläder. Han har egentligen aldrig haft ett jobb. Han stora intresse är även musik, och han drömmer om att slå igenom med sin technomusik eller att bli programmerare. På nätet trivs han och har lätt att träffa människor där han kan bygga upp vilken identitet han vill. Han dricker inte mer än andra unga. Både arbetsförmedlingen och socialtjänsten intresserar sig för Johannes men han uteblir oftast från planerade möten. Han struntar i att komma. Han får erbjudande om daglig sysselsättning, det passar inte honom. Socialsekreterare blir frustrerade, de får inget gensvar, vad de än gör. Han bryr sig inte om morötter eller piskor, inte ens hot. Han upplevs som passiv, håglös, initiativlös, och ointresserad. Han saknar startmotor liksom karta och kompass över livet. Han är helt enkelt lite vilse.

    Vad händer om hans utanförskap fortsätter under hans resterande vuxenår? Vi ska inte glömma att människor i hans närhet kan bli påverkade som familj och bekanta. Ett liv i utanförskap medför en rad olika kostnader för samhällsekonomin. Johannes är särbegåvad som under rätt omständigheter kanske kunde jobba med t.ex. programmering. För varje år som Johannes inte jobbar går därför hans produktionsvärde förlorat. Dessutom uppkommer sedan olika kostnader för olika former av ersättningar från samhället, som sjukpenning och sysselsättningsstöd mm. Sedan kan det även uppstå kostnader för vård, rehabilitering och andra sociala åtgärder.
    Vi ser ett förlorat produktionsvärde till följd av att han inte arbetar.

    I Sverige uppskattar man det till 294 000 SEK per år, om vi räknar om det till euro så 30 000 euro. Tar vi det gånger 40 år, om man räknar att en person ska jobba mellan 25-65 år, så är det en nätt liten summa på 1,2 miljoner euro i förlorat produktionsvärde. Dessutom tillkommer stöd som utbetalas till honom, uppskattningsvis en summa om ca 2 miljoner kronor i Sverige eller 200 000 euro under denna tidsperiod. Till detta tillkommer sedan kostnader för sjukvård 17 500 euro. Det jag inte tar med i dessa beräkningar är även de negativa mänskliga aspekterna och sociala effekterna som personer som befinner sig i ett utanförskap kan känna med dålig självkänsla och depressioner. Ser vi det strikt ekonomiskt så kan ett utanförskap ses som en förlorad social investering.

    Vad vill jag säga med detta? Jo, huvudpoängen är att för varje ung människa som vi med tidiga och samordnade insatser kan vi hjälpa ur ett framtida utanförskap uppstår dubbla vinster för den offentliga sektorn. Vi behöver hitta strukturer för att skapa socialt investeringskapital om resurserna ska kunna användas klokare och med mera framförhållning. Jag förstår att man nu ute i kommunerna står inför det faktum att de har en trängd ekonomisk situation och att de ser att de nya socialvårdslagarna initialt är till viss del kostnadsdrivande. Vi behöver se värdet i ytterligare investeringar för att bryta vägen mot ett utanförskap och de nya socialvårdslagarna och KST, där socialvården samlas, är rätt väg att gå men det kommer att kräva modiga politiker som vågar satsa på förebyggande arbete och se att de pengar som investeras är väl förvaltade pengar.

    År 2021 så budgeterar vi medel, som jag var inne på igår, för utbildning om lagen, vad lagen ger och hur man ska följa den. Sedan har vi också för avsikt att utbilda i nya arbetssätt och tankesätt om det förebyggande arbete, metoder och forskning som försöker hitta problemens grund och inte bara släcka eldar. Jag anser att våra ungdomar och våra barn är värda att få ett bra liv framöver. Det enda sättet är att se till att personer inte hamnar i ett utanförskap för det kostar pengar.


  • Tack, herr talman! Jag vill tacka minister Holmberg-Jansson för det anförandet. Det var ett viktigt anförande som speglar verkligheten på många sätt.

    "Johannes" har jag i mitt arbete sett många exempel av. Det som har varit avgörande för dessa Johannes som har klarat sig så har varit tidig upptäckt, förebyggande arbete och inte bara på ett fält utan på flera. Vi pratar skola, vi pratar kontakter med föräldrar, vi pratar sjukvården och vi pratar om fritidssysselsättningar som kan existera och finnas. A och O är att hitta problematiken och lösa den innan den växer med människans ålder. För varje år växer den här människans problematik och blir allvarligare och allvarligare. I alltför många fall syns det i samhället först när människan tagit tag i det här problemet själv och hittat sina sammanhang, destruktiva sammanhang. Vi pratar narkotika och kanske kriminalitet (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Om man utgår från de svenska siffrorna så säger man att tio procent av en årskull hamnar mer eller mindre i utanförskap. Om vi tar en årskull på Åland så är det 300 personer. Då kan man räkna ut själv att om vi har 1,2 miljoner för en produktionsförlust mellan åren 25 tills man är 65 år så 1,2 miljoner gånger 30 så det blir så stora summor så att man har svårt att räkna ihop dem. Tänk om vi kunde reducera utanförskapet med en tredjedel? Vilka summor vi kunde spara och då pratar jag inte bara om pengar i summor, utan det handlar också om ett liv som kommer att få en större mening och en större innebörd.


  • Tack, fru talman! Absolut. Det problematiska att utvärdera det förebyggande arbetet är att effekten av det inte syns ens över en eller två eller kanske ens tre mandatperioder. Då ska man få politiker övertygade om att det är värt att satsa på någonting som man kommer att se kanske efter sin egen politiska karriär. Det är inte lätt. Det finns metoder. Svenskarna är bra på det, det har vi sett. Det finns mycket forskning på hur man utvärderar det förebyggande arbetet. Precis just i den här boken, som ministern nämnde, där finns det väldigt viktiga nyckelpunkter för hur man ser värdet av det förebyggande arbete just i konsekvenserna av när det inte utförs.

    Jag får tacka ministern för anförandet. Mycket bra! Jag tackar också ministern för det arbete som har gjorts hittills och ser fram emot gruppens arbete om ungdomsmottagningen här i vinter.


  • Tack, fru talman! Den boken kan jag varmt rekommendera. Efter att jag har läst den klart så finns den finns i vårt bibliotek. Jag har som vision eller mål, jag har pratat med avdelningen, att vi skulle få hit dem för en föreläsning. Jag skulle helst vilja att alla kommunpolitiker, lagtingspolitiker och personer som sitter i en sådan position ute i våra kommuner skulle komma och lyssna och i alla fall få sig en tankeställare att om man sparar en assistent så kan det innebära att en person de facto kan hamna i ett utanförskap som blir att kosta ofantliga summor pengar för kommunen i det långa loppet. Men det är precis som ledamoten säger, det är svårt att ta de besluten kanske nu och speciellt nu när vi har en tuff ekonomisk situation när man inte ser resultaten före kanske om 10-15 år.


  • Tack, fru talman! Jag tycker att minister Holmberg-Jansson har förstått väl det här med det långsiktiga perspektivet och samhällets åtagande och kostnader gentemot individer. Fallerar det tidigt och om man inte har tillräckligt med insatser i form av assistenter och stöd osv. i ett tidigt skede så kommer problemen att bli kostnader för samhället i det längre perspektivet. Jag tycker att ur den viljan kommer till exempel frågan om läroplikten på rikssidan. Finns det beståndsdelar i den som också socialministern skulle kunna se att skulle kunna vara en åtgärd här på Åland för att de här människorna inte ska trilla mellan stolarna?


  • Tack, talman! Minister Hambrudd var inne på den frågan. Jag tror att det var mot ledamoten igår också. Jag omfattar väldigt mycket av det som hon sade. Att vi först nu behöver analysera och se vad det innebär, det som man nu går in för på finska sidan. När vi har haft diskussioner i regeringsbasen så är det klart att vi vill att våra barn och ungdomar ska kunna studera på liknande villkor. Det är helt självklart. Det ska inte vara så att för höga kostnader gör att det blir en särskiljning för vem som kan gå på en viss skola och inte. Det här arbetet vet jag att minister Hambrudd håller på med just nu.

    Sedan en annan aspekt som jag också lyfte i mitt anförande igår. Det gällde att utreda studerandehälsan, och om barn som är på ung resurs eller på katapult, att de har möjlighet att besöka studerandehälsan och det är något som vi kommer att utreda under nästa år.


  • Tack för det. Jag tycker att det är ett bra sätt att gå vidare. Att först titta närmare på reformen, utreda förutsättningarna och på vilket sätt de griper in här på Åland. Vi har självstyrelse här, men det vi saknar är ju både den socialpolitiska forskning och utredningsapparat som man har i riket och vi har inte heller den pedagogiska forskningen som man har i riket. Många gånger så brukar vi på Åland följa utvecklingen just därför att vi saknar de stora redskapen som leder till att politiker fattar beslut, som är evidensbaserat. Så förr eller senare brukar vi hamna i någon slags liknande åtgärd. Så det är väl min bedömning att vi gör det också. För vi har nu 250 hemma sittande ungdomar, det är en hel generation. Det är en jätte, jätte viktig fråga som socialministern lyfte.


  • Tack, talman. Ja, det är för många. Det får inte vara 250 ungdomar som kanske till och med har den känslan att ingen bryr sig. Det är viktigt att vi fångar upp dem och att vi hittar sätt att ta hand om dem och det är någonting som vi kommer att aktivt jobba med, det lovar jag. Jag och minister Hambrudd har hittat många områden där vi ser en vinst i att våra ministerportföljer jobbar tillsammans, till exempel "Hälsa i skolan" där vi tillsammans har en utredning som görs just nu, så att vi försöker.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:51

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Jag har speciellt fastnat för tre anföranden och repliker idag. Det ena var från ledamot Egeland om det oundvikliga men viktiga att spara och insikten om att lån knappast är något som löser det långsiktiga behovet.

    Det andra var från ledamot Högman och det gällde ledamotens väldigt tänkvärda anförande kring demografins utmaningar och speciellt kring demens och äldrevården som kanske är den största utmaningen vi har i västvärlden speciellt, inte minst på Åland. Det var kristallklart om hur viktigt det är att vi bygger ett Åland som kan möta framtidens behov.

    Det tredje var ledamot Tage Silanders replik gällande KST. Jag vet att ledamot Silander och jag har väldigt överensstämmande åsikter kring hur kommunfältet på Åland borde se ut. Men jag tror, precis som ledamot Silander, att det kanske finns alternativ att komma framåt. För precis som jag sade i ett replikskifte med vicelantrådet Jansson idag så tror jag att vi har nått vägs ände när det gäller kommunreformfrågan. Jag tror att vi ska låta våra åländska journalister skriva om något annat nu de kommande åren. Jag tror att ålänningarna börjar bli trötta på det här, för vi kommer ju ingenstans. Jag sade åt vicelantrådet Jansson att flaggan är på halv stång för alla kommunreformpositiva politiker och ålänningar idag. Det känns på något sätt som att vi nu är vid vägs ände, vi kommer inte längre fram. Det finns inte argument som biter eller någonting sådant så vi måste börja titta på andra saker.

    Det här är min personliga åsikt. Någon form av samhällsstruktur, alltså en samhällsreform där KST kunde innehålla även äldrevården och ligga under landskapsregeringen, precis som Ålands gymnasium och ÅHS gör och där grundskolan på sikt kan komma in. Igår redogjorde jag för en motion som går gå ut på att fastighetsverket skulle bolagiseras och handha hela Ålands offentliga fastigheter. Det skulle ge kostnadseffektivitet, det skulle ge kompetensförsörjning och likabehandling och vara ett mycket tryggt system. Så det kanske är någonting som vi måste titta närmare på.

    Att fortsätta på den väg vi gör, trots att det kommer en kriskommunlag som möjliggör för kommunsammanslagningar på frivillig väg, så kommer vi inte i mål med det. Vi kommer en liten, liten bit, vi kommer till första vätskekontrollen men inte längre. Vi kommer absolut inte i mål. Jag hoppas att landskapsregeringen kanske tar den bollen nu när man i januari ämnar titta hur Åland ska gå vidare och kunna balansera den offentliga ekonomin.

    När det gäller lånefullmakten så är den liberala gruppen mycket väl medvetna om att Åland är tvunget att låna. Vi motsätter oss däremot lånefullmakten om ytterligare 17 miljoner euro, men inte för att vi vill riskera barnbidrag, studiebidrag och löner åt alla duktiga tjänstemän och kvinnor som arbetar inom förvaltningen. Vi vet att om vi går med på denna lånefullmakt så finns det ingenting som sätter tryck på landskapsregeringen i tillräckligt hög grad för att göra de åtgärder som vi anser att man borde göra direkt och som man redan borde ha gjort under året. Är det så sedan att likviditeten inte räcker till så går det väldigt snabbt och enkelt att återkomma via en tilläggsbudget.

    När det gäller fastighetsverket och transparens så står det i budgetförslaget att landskapsregeringen har innehållit hyror om cirka 7,5 miljoner euro. Det skulle vara värt ett förtydligande tycker jag. Det var andra och tredje kvartalet, men på vilket sätt? Det är också ett lite märkligt handhavande att man bara innehåller hyror. Är det en lånesituation, är det någon sorts ränta man betalar enligt en bankmodell? Eller har man bara underlåtit att betala hyror och innehåller hyrorna på det sättet? Det tycker jag att är väldigt otransparent. Då undrar jag, var ligger den nivån på idag? Vi är inne på fjärde kvartalet. Är det drygt tio miljoner i dag då som den summan ligger på? Eller har landskapsregeringen börjat betala hyrorna igen? Jag tycker att det är en viktig sak när det gäller transparens. Det är något som vi i utskottet också kan titta på.

    Sedan ska jag avsluta med en av våra budgetmotioner; Business Åland. Det var någonting som vi konkretiserade under sommaren. Den går väldigt väl till mötes med det som står i budgetförslaget gällande attraktionskraftsenhet och Ålands Innovationscenter. Vi tycker att det behöver finnas ett taknamn som garanterar att alla och allt som jobbar i samma riktning ska finnas samlat så att det blir en samordning och en tydlig struktur. Jag fick lite oroväckande signaler på förmiddagen när ministern Röblom var uppe och pratade kring Ålands högskola och Innovationscentret. Det känns på något sätt som om man igen kanske bygger upp parallella funktioner istället för att få en tydlig samordning där. Jag tänker inte desto närmare presentera Business Åland, men motionen går ut på att samla allt. Det är väl egentligen ingenting som går stick i stäv med minister Karlströms förslag som finns i budgetförslaget. Det är väl kanske ett par steg till framåt för att tydliggöra det hela. Precis som jag sade i går i ett replikskifte med ministern så tycker jag tycker också att man ska bli bättre på att sätta upp tydliga mål. Ministerns mål för ett antal år sedan var tusen kor och jag tycker att vi kan ha fler besökare än Gotland och 40 000 invånare år 2030. Det är tydliga målsättningar. Jag väljer att avsluta där.


  • Tack, fru talman! Bästa ledamot Holmberg, tack för det kära ämnet kommunerna. Det är fantastiskt att ledamoten har den uthålligheten. Men menar verkligen ledamoten på fullt allvar att vi, den sittande landskapsregeringen, alltså skulle nöja oss med det lagpaket som ligger i kraft sedan fjolåret och som gör att det absolut kommer att hända noll på det kommunala fältet? Var det faktiskt i ledamotens politiska intresse med tanke på att ledamoten tillhör dem som faktiskt efterlyste förändringar, det vill säga större kommuner?För faktum är, ledamoten, med det lagstöd som finns i dag för kommunala förändringar så är det ju upp till var och en kommun att göra någonting inom ramen för stora enheter som i dag har dömts ut av de kommuner som berörs till tillräckligt stora delar. Så varför är ledamoten negativ när det här går i ledamotens politiska riktning?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:59

    Tack, talman! Därför att jag är precis lika säker på det här som vissa är säkra på att det aldrig kommer att byggas en tunnel på Åland. Min bestämda uppfattning är att en kriskommunlag inte kommer att förändra någonting. En kriskommunlag kommer däremot att tvinga kommuner när de är så illa ute att de har tappat all attraktionskraft, all skattebas och allting egentligen som gör det värt att bo i den kommunen. Vem vill ta emot en sådan kommun när närliggande kommuner kanske är på väg i samma riktning? Ingen. Då behöver det komma en politik som jag vet att vicelantråd Jansson nog är en vän av. Under året ska det betalas ut på diverse sätt och slösas pengar för att man ska klara sig ett år till. Det är inte långsiktigt vicelantrådet Jansson. Ta i stället den här bollen nu, där vi kommer ur den här gropen som jag sade. Vi kommer inte längre, vi kan stå här i veckor och diskutera kommuner (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Bästa ledamot Holmberg, jag vänder mig igen emot det här slarviga uttrycket "slösa pengar". Det handlar trots allt om ålänningarnas grundläggande basservice i vardagen; daghem, skolor, äldreomsorg och stöd till närståendevårdare med mera. Så sluta med det förolämpande attityden gentemot de kommuner som faktiskt försöker spara där och är tvungna att göra det med varje cent.

    När det gäller lånefullmakten så är jag lite förbluffad. Ledamoten borde ju vara nöjd med att denna landskapsregering vill ha en ram som gör det möjligt. Ifall vi får ett lamslaget lagting år 2021 på grund av coronapandemin, att lagtinget inte kommer att kunna mötas eller kanske bara ett fåtal, skulle det vara demokratiskt att gå till ett sådant lagting och säga att nu måste vi låna pengar? Nog är det bättre att vi tar höjd för det som eventuellt komma skall. Men att vi har en fullmakt på 77 miljoner betyder ju inte att vi behöver utnyttja den till någon högre grad.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:01

    Tack, talman! Vicelantrådet Jansson, för några veckor sedan stod landskapsregeringen med följe och sade att det är inte säkert överhuvudtaget att vi behöver lyfta en cent på lånefullmakten om 60 miljoner. Nu är det samma visa igen. Nu har det stigit till 77 miljoner. 77 miljoner! Det är 211 000 euro per dag. Per dag, vicelantrådet Jansson, 211 000 euro per dag! För att landskapsregeringen ska sitta och fundera och arbeta hårt - jag håller med om att ni arbetar jättehårt - och komma fram till lösningar på hur man ska få en ekonomi i balans. Det var därför jag berömde ledamot Egelands väldigt insiktsfulla inledning på sitt anförande. Där fanns det en nykterhet om vilket läge vi befinner oss i. Jag har full respekt för alla som jobbar kommunalt, men jag tycker synd om dem och tycker synd om ålänningarna ute i kommunerna snart också.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 15:02

    Talman! Ska jag tolka ledamot Holmbergs förklaring om kommunsammanslagningar och kommunreformen som att det var sista gången under den här mandatperioden som vi hör Holmberg ta upp den här frågan?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:03

    Tack, talman! Ja, det var det ledamot Salmén. Jag kommer från och med nu, idag, börja prata om en samhällsreform i stället. Som sagt, flaggan är på halv stång. Det finns inte någon lösning kring någonting. Det finns ingen krislag, när den kommer så är den tvingande precis som den lag som ligger och som ska rivas upp. Så svar, ja. Men jag kan också informera ledamot Salmén att ledamot Salmén är med en regering som vill låna 211 000 euro per dag från den 1 januari utan att vidta åtgärder ett år framåt. Det tycker jag att är skamligt.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 15:03

    Talman! Jag tackar för det där. (Hörs ej, mikrofonen avstängd).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:04

    Tack, talman! Det skulle vara intressant om ledamot Salmén kanske hade utnyttjat tillfället att komma med ett förslag på hur vi ska vända den här skutan, hur vi ska anta utmaningen. Salméns kollega Högman lyfte äldrevården och demensvården. Det är en stor utmaning. Hur ska vi lösa den om vi inte gör en kommunreform eller en samhällsreform?


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg för ett inspirerande anförande. Ni avslutade den där budgeten, Business Åland som jag med stort intresse ska ta del av sedan i utskottet så det tar jag inte upp mera här. Det blir spännande.

    Men sedan säger ni tydligt att ni motsätter er ett lån på 17 miljoner. Det ser jag ju faktiskt som ett ganska populistiskt uttalande för vi har en budget framför oss. Ska vi finansiera den så är vi tvungna att ge en fullmakt för det här lånet. Eller menar ni att det ska vara landskapsskatt eller ska det då skäras ner 17 miljoner? Det är alternativen om man inte får en fullmakt för att täcka upp det underskott som budgeten har.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:05

    Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Nej, det finns faktiskt andra alternativ om man ser hur budgeten är uppbyggd. Det finns en in blanco på 10 miljoner euro här också inbyggd i lånefullmakten på 77 miljoner så det finns alternativ. Är det så att beräkningarna går åt fel håll, är det så att beräkningarna går åt rätt håll, så hur som, det finns möjlighet att återkomma i en tilläggsbudget. Det gjorde man flera gånger under det här det senaste året, så jag ser inte problematiken. Det som vi motsätter oss från liberalt håll är att vi i dag, en och en halv månad före årsskiftet, ger landskapsregeringen 77 miljoners fullmakt. Detta om någonting sätter inte tillräckligt hård press på att man gör de åtgärder som man behöver göra.


  • Tack, fru talman! Den press ni säger så innebär då att landskapsregeringen borde spara 17 miljoner under inkommande år. Anser ni att det är rätt att göra det under detta år när vi har en arbetslöshet på 10 procent och BNP i år beräknas minska med 16 procent? Är det rätt läge att spara 17 miljoner?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:06

    Tack, talman! Jag förklarade just i förra replikskiftet att lånefullmakten innehåller 10 miljoner in blanco. Det finns åtgärder man kan vidta för att komma till bukt med ett underskott. Men man kommer inte till bukt genom att inte göra någonting utan bara vänta. Däremot så saknar vi ju reformer och strukturförändringar och det motsätter vi oss allra mest. Skulle detta ha funnits med och förslag på det - precis som näringsutskottet i september aviserade att man ville se i kommande årsbudget och arbete - men det ser vi inte skymten av. Det här är inte att söka några ad hoc lösningar eller på något sätt sparka människor så att de inte får fira julafton tillsammans, vilket man har fått höra här från regeringsblocket. Det handlar om långsiktiga lösningar som vi tycker att borde inledas nu. Det borde ha synts i årsbudgeten. Det är också därför vi tycker att man skulle återta budgeten för att hitta en konsensus här i lagtinget där några reformförslag. (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Jag ska kommentera lånefullmakten och fastighetsverket. För det första när det gäller lånefullmakten så vill ni inte ge oss de här extra 17 miljonerna. Det finns en ganska noggrann kalkyl i budgeten där man ser att vi kan ligga någonstans mellan noll och minus fem miljoner vid årsskiftet och det är ju då det kan bli aktuellt att börja ta upp lån. Men detta handlar ju om en fullmakt. Ledamot Holmberg menar att om man inte ger en fullmakt för de här extra 17 miljonerna så då sätter man en större press på landskapsregeringen. Vi har en jättestor press på oss, den är fullt tillräcklig. Vi kommer inte att låna en cent mera än vad det behövs. Det kan jag garantera.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:08

    Tack, talman! Tack minister Eliasson. Jag uppskattar minister Eliasson som person väldigt, väldigt mycket. Ta inte illa upp, men mitt förtroende för minister Eliasson som finansminister har börjat gunga rejält faktiskt. Så här har minister Eliasson uttalat sig nu under hela det gångna året. Jag förstår att pandemin har gjort det väldigt, väldigt svårt. Men jag ser också ett stort, stort problem i att minister Eliasson inte vet om han ska vara finansminister efter årsskiftet eller inte. Den ovissheten tror jag har påverkat minister Eliassons arbete under året. Det är helt mänskligt, oberoende vilket jobb man än har så påverkar det. Jag sade det tidigare idag att jag tycker att det är en svaghet i ledarskapet även där från landskapsregering att man inte vet vem som ska leda finanserna om en och en halv månad, ingen vet, ålänningarna vet inte. I stället vill man ha en fullmakt som bygger på att man ska låna till driften 211 000 euro per dag från den 1 januari.


  • Tack, fru talman! Vi har rett ut de 17 miljonerna nu då.

    Jag ska förklara det här med fastighetsverket. Vi torde ha ungefär 9 miljoner euro i innehållna hyror. Eftersom fastighetsverket har haft och har väldigt god likviditet så har det varit ett sätt att i det längsta undvika upplåning. Vi ska titta på fastighetsverket och vad det beror på att man har en sådan överlikviditet. Beror det på att hyresnivå är för hög eller beror det på avskrivningarna? Ja, vi vet inte men det kommer vi att titta på för fastighetsverket ska ju inte ha högre egen likviditet än vad de behöver. Det är vår målsättning att reda ut.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:10

    Tack ministern. Jag tror att en orsak av flera, men kanske en stor bidragande orsak till att fastighetsverket har eller haft en så pass god likviditet är ju att man har hanterat de ombyggnader och renoveringar man har haft ansvar för på ett väldigt bra sätt. Det är ett väldigt välskött fastighetsverk som landskapsregeringen har, med en väldigt kompetent ledning och personal i övrigt. Så däri ligger nog mycket av den sanningen. Jag tycker att det här är en intressant vinkling på det hela, så jag sätter en boll till åt finansminister Eliasson just gällande fastighetsverket. Jag skulle vilja se ett högre tempo i avyttrade av fastigheter och mark från fastighetsverkets sida. Jag är lite besviken på att man ännu en gång ska utreda rektorsbostaden vid folkhögskolan Det har redan gjorts och det var så där nära att den skulle sälja, så jag hoppas att man kommer till skott nu. Men höj tempo på utförsäljningen! De gör mer nytta ute i det privata än i landskapsregerings ägo.


  • Tack, talman! Den satsning på utveckling, innovation och omställning till ett hållbart samhälle, som regeringen drar igång vid Högskolan på Åland, kommer att vara ett tak och trädstam också för den satsning som det skrivs om under näringsministerns område. Vi kommer att samla de här satsningarna i ett och samma grepp. Det ska inte vara olika verksamheter parallellt med varandra. Jag vill bara tydliggöra det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:12

    Tack, talman! Tack minister Röblom. Tack för förtydligandet, men ta inte det här nu som kritik, gnäll eller någonting. Det är bara konstruktiva tankar som bygger på det som vi från den liberala gruppen har tittat på sedan sommaren. Vi har haft en hel del hörande och flera av oss har levt ett antal år ute i samhället så vi ser vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Vi tror och vi vet att det finns stora, stora både ekonomiska och kvalitativa vinster i att samla allting som strävar åt samma håll. Alltså att göra Åland attraktivare, starkare och mer synligt under ett samlingstak. Vi tycker att Ålands Innovationscenter, som väl är någon sorts återfödelse av teknologicentret som fanns och attraktionskraftsenheten som kom via en av de här arbetsgrupperna i somras, är jättebra. Men det går att bygga på ännu mer och det går att göra basen ännu starkare och spetsen ännu spetsigare. Så jag hoppas att man gör det på ett väldigt kostnadseffektivt och produktivt sätt.


  • Tack, talman! Såtillvida är vi överens att spetsen ska vara så spetsig som möjligt och basen så stark som möjligt, både näringsministern och jag är helt överens om att det ska vara starka synergier i den satsning vi gör nu. De ska stå nära varandra och de ska inte växa som olika verksamheter som lever helt egna liv. För det är ju inte särskilt smart helt enkelt. Jag understryker spetsigt och starkt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:13

    Tack, talman! Jag är i trygg förvissning. Det verkar som att minister Röblom och minister Karlström verkligen har en bra personkemi som verkar bära frukt inom många områden, till exempel fiskodlingen men det är en annan sak. Men det som är grunden i alltihopa, som jag har pratat med minister Röblom om flera gånger, det är också bolagiseringen av högskolan. Där måste det komma en deadline, det måste finnas ett startdatum. När blir Ålands högskola bolagiserad? Det är ändå det som är mycket av essensen i hela det här nya systemet, om vi säger så, till lika med att det ska finnas en finansieringsfond också. Den förra landskapsregeringen hade öronmärkt 25 miljoner euro för detta och nu har det gått till viktiga coronarelaterade åtgärder. Men det behöver finnas en backup också ekonomiskt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag tänker inte bara ge kritik utan också tacka för ett sakligt och lösningsorienterat anförande. Jag blev också glad att ledamoten Holmberg börjar försöka se kommunreformen från andra vinklar. Jag respekterar ledamot Holmbergs syn på hela kommunfrågan och hans vilja att försöka lösa det. Så tack!

    Men också lånefullmakten, jag förstår ledamot Holmbergs rädsla och att han inte heller har samma förtroende som jag har för regeringen gällande lånefullmakten. Men jag tycker faktiskt att det är ansvarsfullt och modigt att ta höjd för att vara på den säkra sidan. Många partier har gått till val på att inte ta lån.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:15

    Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Jag brukar nu och då titta igenom de olika partiernas valprogram och det är ganska intressant läsning, det är ganska hälsosamt. Jag tror att man ska rannsaka sig själv också och titta på sitt eget partis valprogram emellanåt. Vi kan konstatera att det finns väl inte ett parti som inte har gått till val på att vi ska ha en ekonomi i balans och att vi ska ha starka kommuner på ett eller annat sätt etc. Men det är väldigt svårt sedan, för det finns aldrig så mycket pengar som under en valrörelse. Vi ska också minnas att coronapandemin har gjort jättemycket illa för speciellt Åland. Jag tror att vi har världsrekord med tanke på BNP-tapp och arbetslöshetsstegring. Men vi hade faktiskt en väldigt dålig trend även före coronapandemin, vi var ekonomiskt på väg in i den här lågkonjunkturen med ganska god fart. Det var ju faktiskt så att landskapsregeringen aviserade banklån före coronakrisens inträde. Vi kan inte bara skylla på att pandemin, tyvärr.


  • Jag fortsätter med förtroendet som jag nämnde. Jag känner mig väldigt bekväm med att ge en lånefullmakt till regeringen. Jag vet att de kommer göra allt de kan för att använda så lite som de bara kan. Som sagt, jag anser att det är väldigt ansvarsfullt att ta höjd. Den här summan är ingen politisk bestämd summa, utan det är en ganska teknisk bestämd summa.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:17

    Tack, talman! Ja, är det en summa som man slår ut på dagar under ett år så blir det 211 000 euro per dag. Det är klart att jag är glad att ledamot Josefsson har det förtroendet för sin regering. Jag har det inte, ta det inte personligt i landskapsregeringen. Men det är därför som vi är så missnöjda med budgetförslaget. Det är därför vi ville ha någon form av parlamentarisk sittning under ett par veckor för att kunna hitta vägar framåt utan att man på det sättet sätter Ålands välfärd i gungning. Det är inte det som det är frågan om. Min kollega Katrin Sjögren gav prov på här för en stund sedan om vilka reformer som vi ser som väldigt elementära för att kunna vända det här. Det är det som krävs. Det finns ingen annan väg hur låga bankräntorna än är.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 15:18

    Tack, fru talman! Vi har ett civilsamhälle och ett föreningsliv på Åland som har stor betydelse för den enskilde medborgaren.
    Vårt civilsamhälle är byggt på en mentalitet av ömsesidig respekt och en del både uttalade och outtalade målsättningar. Allt kanske för ett enskilt syftes bästa men i det långa loppet även för vår ö.

    ÅSUB släppte år 2012 en rapport om att föreningslivet på Åland gav dolda värden, 800 000 arbetstimmar årligen. Skulle man ta det gånger 15 så genererar det 12 miljoner i året. Motsvarande i Sverige är den Statistiska centralbyrån som år 2015 släppte en rapport om civilsamhället där de visade att den totala produktionsvärdet för det svenska civilsamhället var 290 miljarder kronor - 33,3 procent av Sveriges totala produktion.

    Det är viktigt att det offentliga jobbar för att stärka vårt civilsamhälle, speciellt i de tider vi har i dag där civilsamhället i mångt och mycket bär upp många funktioner som samhället, både landskapet och kommunerna, kan ha svårt att bära upp. Det gäller att öka det sektorsövergripande samarbete, öka tilliten och underlätta för medborgares delaktighet i samhället.

    De tre målen - mål 12: Tillit och delaktighet, mål 4: Ekosystem i balans och biologisk mångfald och mål 7: Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster i hållbarhetsagendan - har jag valt att inrikta mig på i tre budgetmotioner som jag skrivit.

    Den första är "Skärpt lagstiftning kring viltolyckor". Lagtingsledamot Mikael Lindholm noterade att det kunde vara rimligt att snäva av motionen mot klövvilt. Jag kan vara beredd att hålla med om den saken, jag tycker ändå att den har en viss funktion i sin helhet. Det ligger i allas vårt intresse att vi höjer den åländska eftersöksjägarens status på Åland. Hur gör vi då detta? Vi börjar i rätt ända genom att skärpa lagstiftning kring viltolyckor. Så visar samhället att vi i främsta hand inte tolererar onödigt lidande samtidigt som vi ger tydliga incitament för ett utvecklat samarbete mellan organiserade eftersöksjägare, polis och landskapsförvaltning.

    Den andra motionen som jag skrivit heter "Formalisera förvaltningssamarbetet inom viltvårdsfrågor". För den som inte är intresserad av de frågorna kan det tyckas långsökt att koppla en sådan till civilsamhälle. Men det har visat sig att en förvaltning som har en tydlig och klar arbetsgång, som är tydlig också till utomstående, så det är det bästa sättet att kratta manegen för ett samarbete i framtiden med civilsamhället. Jag pratar om samarbete kring viltvårdsfrågor med jaktlag och andra viltvårdsföreningar genom att formalisera fungerande samarbeten inom förvaltningen kring viltvårdsfrågor. De viltvårdsfrågor jag pratar om är exempelvis invasiva arter, skyddsvärda art. Det kan vara svårt ibland för utomstående att veta vilken minister som man ska prata med och vilken tjänsteman som har ansvarar. Internt på förvaltningen så har det visat sig att det finns ganska bra arbetsgång, men den är ganska intern, den är outtalad och den fungerar. Men det är dags att i nuläget formalisera den beslutsgången för att göra det enklare i framtiden för viltvårdsföreningar och civilsamhället att samarbeta med landskapet i de här frågorna.

    Den tredje motionen som jag skrivit, fru talman, så har redan fått uppmärksamhet av ledamot Eriksson. Det heter "Axganmat i offentlig bespisning". Kopplingen till civilsamhället, fru talman, det handlar om att kontaktytan mellan det åländska civilsamhället, de egna företagarna och föreningslivet inte bara är breda och täta utan rent av överlappande. Den här relationen mellan dessa tre stora är väldigt avgörande på Ålands landsbygd, om inte annat så har det visat sig under skördefesten på hösten när man ser att dessa går samman. Det är en sammanhållning, speciellt på landsbygden, som kanske inte är så tydlig för utomstående men som visar sig när det gäller.

    Protektionism, fru talman, är inget som vare sig jag personligen förespråkar eller är känd för. Men när det gäller den åländska livsmedelsproduktionen anser jag att de hållbarhetsvinster man gör, med att gynna närproducerad mat och en nära kontakt mellan producent och konsument, övervinner de marknadsliberala värdena som annars bör prioriteras enligt min mening. Till på det gäller saken att även gynna åländska konkurrensmöjligheter på närliggande marknader och det åländska samhällets framtida resiliens vid framtida samhällskriser. Åländsk mat ska placeras längst ut på hyllorna och prioriteras främst när det gäller vad som stoppas i åländska munnar. Finns det åländska "päron" så kan de ätas efter tillgång och säsong. Det offentliga har goda möjligheter att hålla i taktpinnen genom att rita upp konkreta riktlinjer för lokal råvaruupphandling till offentliga kök. Tack, fru talman.


  • Talman! Jag vill tacka ledamoten Påvals för ett väldigt bra initiativ när det gäller viltvårdsfrågor och organisationen inom landskapsregeringen. Som ledamoten nämnde så finns det ju i dag ett väldigt gott samarbete mellan tjänstemän som handhar jaktfrågor och miljöbyrån. Det är ett gott fungerande samarbete. Men jag tar verkligen med mig ledamotens tankar och inspel i den här frågan och ska diskutera saken vidare med tjänstemännen i fråga och se om det finns något ytterligare vi kan göra, som ledamoten var inne på, för att förenkla och förtydliga för medborgarna och för utökade samarbeten.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:24

    Tack, fru talman! Det är just på grund av det här goda samarbetet, minister Röblom, som jag tycker att vi behöver se till att formalisera de här processerna nu, att vi bevarar det goda samarbetet och att det inte blir personbundet. För det är ofta risken på Åland, inte bara inom offentlig förvaltning utan även i föreningsliv och företag. Det är personer som är drivna och personer som är eldsjälar som driver saker så tajt så att de till slut blir ensamma kanske med frågan i händerna, och eftersom det inte finns några formella riktlinjer kring saker och ting så har de tagit kontrollen på de frågorna, mestadels på gott. Det som är på ont är när personen i fråga slutar och då kan det lämnas kvar ett hålrum som kan vara svårt för den formaliserade makten att fylla upp med annan kunskap. Så därför finns det all möjlighet att ta vara på den kunskapen och bevara den framtiden.


  • Tack, talman! Ja, jag understöder mycket ledamoten Påvals resonemang. Jag tycker också att det här är ett exempel på det arbete som hela tiden måste fortgå inom förvaltningen, att man bryter de här stuprören och det görs naturligtvis än i denna dag. I alla sammanhang där verksamheter, tjänstemän och byråer och annat kan mötas gemensamt och jobba framåt så ska man understöda och uppmuntra.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:26

    Absolut, där är vi överens jag och minister Röblom, ingen tvekan om den saken. Det handlar om att jag, som jägare och viltvårdare själv, ser vilken potential just nu det finns på Åland att öka samarbetet mellan landskapet och civilsamhället. Det finns initiativ nu de senaste åren som har visat på att om vi effektiviserar det samarbetet så kan vi göra bra mycket, mycket mer än vad vi redan gör. Det gäller att kratta manegen och göra den applicerbar för just de här syftena. Som jag sade tidigare så kommer vi att behöva civilsamhället i alla olika former. Nu var mina två motioner inriktade mest på viltvård eftersom det är ett av mina stora intressen, men i allmänhet så tycker jag att vi bör ta dessa tankar och se till att samarbetet gynnas så mycket det bara går. Vi kommer att behöva civilsamhället de kommande 20 åren, tro mig, när samhället krisar.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Påvals, du har ett brinnande engagemang för jakt- och viltvårdsfrågor, för föreningsliv och för Axganmat, liksom jag. Jag är därför glad för dina inlämnade motioner. Jag tycker själv att man ska jobba med Axganmat i offentliga bespisningar. Det skulle ha många ekonomiska ringeffekter för Åland. Ser man till Finland och Sverige så har de redan en strategi för offentlig upphandling. Sedan 2013 har det ökat med ungefär 6 procent i de finska köken, vilket har haft en samhällsekonomisk effekt på ungefär 20 miljoner. Det är mycket pengar som man kan vinna på just att ha en strategi för offentlig upphandling.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:28

    Tack, fru talman! Tack för stödet ledamoten Mattsson. Precis just där är det samma sak, många gånger bygger det på personliga initiativ och intressen i köken. För inte så länge sedan så var vi från fältarna till Kumlingeskola och pratade med skolbespisningen där när vi var på besök. Där pratades det om att man hade tagit in en ko från en lokal bonde och man hade den i frysen. Det är ett exempel på att fast det ibland tryter ekonomiskt så kan man anpassa menyerna efter säsong och tillgång och det är någonting som jag tror att vi på Åland behöver tänka på. Vi har också en livsmedelsbransch på Åland som hela tiden håller på att växa och just har den här täta, täta kopplingen till civilsamhället och till medborgarna. Vi är 30 000 här, man känner nästan varenda en person som odlar maten som man äter om man köper åländsk mat. Jag tror att vi kan göra mycket mer för att bygga upp det här.


  • Så är det ledamot, Påvals. Det är väldigt korta led mellan producent och konsument här på Åland och det ska vi utnyttja till max. Vi lyfter också i budgeten den växande Axgantrenden som handlar om att köpa just närproducerade produkter och råvaror. Vi förespråkar också då att man i så hög grad som möjligt - inte bara matprodukter utan andra råvaror också - ska kunna använda åländska produkter. Det här är en jätteviktig diskussion och det skulle absolut behövas göras en strategi även för den. Vi har det egentligen i görningen också, så vi har det på gång.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:30

    Tack, fru talman! Jo, det är jag fullt medveten om också, det nämns i budgeten. Jag eldar väl på lite ytterligare med min motion så att det ska vara konkreta ramverk och riktlinjer kring det. Det var ganska runda skrivningar. Jag kan tycka att jag kunde vänta mig lite mera av en centerledd regering när det gäller de här sakerna. Därför så hoppas jag att detta arbete fortgår. Jag är fullt medveten om att upphandlingsprocesser inte är det enklaste. Det är komplicerade processer som lätt kan stöta på patrull. Men jag är övertygad om att det finns sätt att få det här att fungera på ett bra sätt i framtiden och att vi faktiskt gynnar vår lokala livsmedelsproduktion som är väldigt, väldigt viktig för vårt samhälle och speciellt med tanke på framtida samhällskriser som kommer


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det var verkligen trevligt att få höra positiva tongångar från oppositionen. Vi byter ämne lite och kommer in på något som jag tycker att är riktigt intressant.

    Jag tänker på budgetmotion nr 43, skärpt lagstiftning kring viltolyckor. Jag tycker att den är jätteintressant, men jag vill bara lyfta det här med att vi idag har ett påbörjat samarbete med jaktvårdsföreningar, landskapsregeringen och polisen kring eftersök. Jag är själv också jägare och deltar i den här eftersöksgruppen. Hur ser ledamoten Påvals på det samarbetet, räcker det till eller anser du att lagstiftningen måste till?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:31

    Tack, fru talman! Det är en väldigt bra utveckling vi har i det samarbetet också, absolut. Jag anser dock att en lagstiftning som denna skulle vara på sin plats bara för att höja eftersöksjägarnas status i samhället. Att vi kanske bygger incitament för ett eventuellt framtida ersättningssystem, en tydligare organisation där vi faktiskt kan säkra att eftersöket blir av och att alla deltagande parter; den som har kört på ett vilt, polisen och eftersöksjägarna, att de tre faktiskt tar det här gemensamma ansvaret. Jag tycker att det är väldigt bra att basera det på en ganska skarp lagstiftning, där syftet i främsta hand är att vi inte ska ha skadat vilt i våra skogar, det är det viktigaste av allt. Enligt min personliga åsikt så är det viktigaste av allt att vi inte ska ha plågade djur i våra skogar som har blivit påkörda.


  • Jag håller helt med, ledamot Påvals, det är jätteviktigt. Jag upplever att den här förändringen som har skett i det här samarbetet som uppkommit ändå är ett klart fall framåt.Är det så att ledamot Påvals funderar på att ta modell från Sverige när det gäller hur lagstiftningen skulle kunna se ut? Jag vet att man har ett ganska väl utvecklat system i Sverige kring eftersök framförallt när det gäller trafikskador.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:33

    Tack, fru talman! Jo, ledamot Mansén är inne på en väldigt bra tanke här kring den svenska lagstiftningen. Jag tycker att vi absolut på Åland i högre utsträckning kan titta både österut och västerut när vi utformar vår lagstiftning. Det här en sådan bit som vi kan titta på, absolut. Efter att man har läst så finns det väldigt utvecklade organisationer just när det handlar om de här bitarna. Det har att ju att göra med att lagstiftningen är skärpt jämfört med vår på ett annat sätt. Jag tycker absolut att man kan titta på Sverige i den här frågan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det här är en bra motion. Vi är många som vurmar för åländsk mat. Det ska bli intressant att se vad man kommer fram till i finans- och näringsutskottet om det är möjligt. Om det inte är möjligt, jag tänker på det regelverk som finns när det gäller upphandlingslagstiftning och sådant, för jag vet att det är många kommuner som har ställts inför det faktum att de har stött på patrull när de har velat handla lokalt odlad potatis. Det har varit problem. Man har behövt hitta sätt att komma runt det. Så det ska bli intressant att se och jag tycker att det är en bra motion.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:34

    Tack, fru talman! Jag vill tacka minister Holmberg-Jansson för det stödet. "If there is a will there is way", så är det ju. Det är vi som sitter här inne som lagstiftar och det är kanske dags att titta på den biten tillsammans. Jag tycker att det ska bli intressant att se vad det här skulle kunna leda till om man skapar konkreta riktlinjer för den lokala råvaruupphandlingen och vilka effekter det faktiskt kan ha i det långa loppet på vårt civilsamhälle. Det är väl det som är det intressantaste. På Åland är det tydligt att den ena kuggen kuggar i den andra. Vi har småföretagare, speciellt inom livsmedelsbranschen, som är väldigt viktiga. Jag tycker att det här är ett sätt för samhället att bygga upp ett ökat samarbete med civilsamhället och det är därför som jag samlade de här tre motionerna under det ämnet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:35

    Talman! Tre dagar in i budgetdebatten har det mesta sagts. Jag tänker försöka mig på en liten summering och några socialdemokratiska slutsatser.

    Det goda med budgetförslaget är stabiliteten, att man inte drar till med hastiga rörelser som fördjupar krisen och skickar ner Åland i en kraftig negativ spiral. Förhoppningsvis är ett vaccin på väg. Företag ställer om sin verksamhet helt oberoende av vad vi säger eller gör i det här huset eller rummet, riksregeringen har kommit med vissa åtgärder som också gynnar Åland. När det vänder ska Åland vara i startgroparna, inte nere i underjorden.

    Det dåliga, som med all önskvärd tydlighet framkommit i den här debatten, är bristen på konkreta idéer och förslag som är förankrade i verkligheten. I stället för att bygga vidare på samlad kunskap och erfarenhet ska nya kvastar sopa, men borsten är ganska gles och riktningen går åt olika håll.

    I stället för att samla sig så ser vi nu en regering som håller ihop bara genom att tillfredsställa alla särintressen och partier inom regeringen med någon karamell. Centern får utreda både tunnel och bro för att kunna säga att man har levererat sina vallöften men utan avsikt att förverkliga. Man får skrota kommunreformen så att vicelantrådet kan återgå till kammaren för att i lugn och ro fundera på självstyrelselagen de kommande åren.

    Hållbart Initiativ får starta en i sig välkommen satsning på innovation och forskning, men urvattnat med ett annat innovationscentrum under näringsavdelningen. Man får 100 000 för att utreda havsbaserad vindkraft, men har inte äskat om medel för att jobba ordentligt med den mycket lägre hängande frukten; med vattenförsörjningen och dricksvattentäkterna. Det hade kanske varit bättre att få havsplanen, själva utgångspunkten för de stora visionerna, godkänd, innan man började med detta. Eller vattenlagen då.

    Vad får Moderaterna, utom två ministerposter? Det blir mer och mer oklart. Ingen skugga på ministrarna. Kanske sitter man i regeringen bara för att få det jobbet gjort, för av moderat politik syns väldigt lite. Landskapet ska låna hisnande 77 miljoner utan några som helst planer på strukturella reformer. Förra mandatperiodens tankar är borta och de hårda inbesparingar som aviseras i den här budgeten vet vi alla att det blir otroligt svåra att genomföra. Ledamoten Silander var redan inne på att alla har sina älsklingar som man i denna spretiga regering kommer att kämpa för att behålla. Att spara på det sättet är mycket, mycket svårt.

    Obunden Samling fick i regeringsförhandlingarna minst utdelning och det tuffaste uppdraget till den minst erfarna ministern och så talmansposten. Den obundna politiken lyser med sin frånvaro. Det är skuldsättning, som man inte vill ha, och det är otillräckliga pengar till kommunerna, vilket ledamöterna i den obundna gruppen har varit här upp och sagt. Man stöder regeringen men ändå inte.

    Oss oroar det naturligtvis att man hotar med ett genomgripande stålbad och de signalerna hörs både från majoriteten och från privatiseringshökarna i Liberalerna. En välfärdsskuta svänger man långsamt och försiktigt. Om man i nästa tilläggsbudget kommer med stora, tunga nedskärningar, i brist på samsyn om långsiktiga reformer, så kommer man att riva sönder det viktigaste; vården, skolan och omsorgen. Man kommer att fördjupa en redan stor arbetslöshet. Man kommer, om hotelserna blir verklighet, att slå undan benen för tredje sektorns viktiga arbete.

    Hoppet står till det som också denna budget visar, att regeringen har svårt att komma överens om stora kursändringar och istället förvaltar. Tragiken ligger i 77 miljoner i skuld och hur det ska återbetalas. Bara räntorna kommer att bli en årlig belastning som man kunde köpa mycket verksamhet för. Hur den posten i kommande budgetar ska se ut borde finansutskottet se närmare på.

    Jag tycker också att vi ska fördjupa oss i det som framkommit i remissen; digitalisering, trafiklösningar, om möjligheten att förhandla om den elhybridfärja som nu byggs och om framtidens kommunala lösningar. Om kommunsammanslagningar är omöjligt att jobba vidare med, då måste man fundera på andra vägar för att klara servicen så att det inte drabbar medborgarna.

    Sätt valretoriken åt sidan och fundera på hur de problemen ska lösas som fortfarande finns kvar! Det spelar ingen roll vad som har hänt, det som spelar roll är vad som kommer att hända. Det finns en massa arbete som är gjort och som inte borde kastas i papperskorgen, särskilt inte av småaktig hämndlystnad. Allt ansvar ligger nu på denna regering som med ett mycket starkt mandat har att göra jobbet. Vi får bara vänta på svar. Tack.


  • Tack, talman! Jag blir lite förvånad över den här surkonservatismen som pyser fram när det gäller den här havsbaserade vindkraften. Det är en vision som inte är så utopisk som man kan tro eftersom vi har aktörer som har hört av sig och vill diskutera det. Resurserna står där och det finns möjligheter. Men jag tycker fortfarande att det är lite intressant från Socialdemokraterna, budskapet blir att "nej, men gör inte det, strunta i det där, håll dig hemma och gör nu det som är närmast här och tänk inte så där stora tankar". Jag blev förvånad över att det kommer från det annars så progressiva Socialdemokraterna, att det här ska vara någonting lite dåligt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:41

    Nej tvärtom, vi tycker att det är jättebra. Det är fantastiskt bra om det går att förverkliga. Men det första steget på vägen, att få havsplanen godkänd, har man inte tagit ännu. I budgeten så sätter man nu 100 000 plus någon projektanställning på att jobba vidare med någonting där man inte har satt den första byggstenen på plats. Om det går att förverkliga så att det kommer Åland till gagn så är det en fantastisk sak, framförallt för planeten och vi kommer att stöda det hela vägen. Det här är stora, otroligt dyra, saker som kräver mycket arbete, många saker ska falla på plats och ännu har inte ens den första lilla delen fallit på plats. Det är en vision och en vision är vacker och fin, men det finns ingen förankring i den ännu.


  • Tack, talman! Gällande planen, som är ett icke juridiskt bindande dokument, så ser jag inte riktigt varför den skulle vara en så hård byggsten i det här skedet i visionen. Men havsplanen går ut på en andra remiss troligtvis nästa vecka. Samtidigt äskar vi medel om utredningsmaterial för de här första stegen i embryoskedet som vi är i och vi äskar medel för en tjänsteman som kan vara spindeln i nätet. Jag ser det som att det är där som man måste börja, men man måste ju gå in med tron och viljan att det här ska bli verklighet. Det är det som jag jobbar för i alla fall och som landskapsregeringen jobbar för. Jag tackar för stödet och att det finns ett stöd för visionen och för arbetet framåt i så fall hos Socialdemokraterna.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:43

    Tack, talman! Jag skulle vilja dra en parallell till mitt tidigare jobb som ledarskribent. De dagar som jag inte riktigt orkade fördjupa mig i de svåra frågorna, med de svåra detaljerna där djävulen bor, då skrev jag en storslagen ledare om någonting som var längre bort i tid eller rum. Man kan alltid klämma ur sig någonting om Trump, om EU eller om jämställdhet i världen. Det är så lätt när någonting är på avstånd. Men när man ska lösa problem som är här då är det svårt för då måste man jobba med de riktigt små och svåra besluten och få alla med på tåget.


  • Tack, talman! Surkonservatism, socialdemokratism, det var ganska bra ord, för jag tyckte att det var ganska mycket sådant i ledamot Fellmans anförande. Vad får Moderaterna? Det frågade ledamot Fellman. Jag undrar om inte Socialdemokraterna inser att vi lever i en tid som inte är någon annan tid lik de senaste hundra åren? Det är många gånger nästan värre än krig som vi lever i. Moderaterna är ett ansvarsbärande parti som inte är populistiska, utan vi vill se till att vi gör det bästa vi kan i den exceptionella tid vi är i. Vi tar ansvar och driver landskapet framåt med våra kollegor i landskapsregeringen. Vi är inte ute efter att få billiga poäng för att fylla någon sorts vallöften i någon katalog som gick ut för ett år sedan. I den här exceptionella tiden måste vi ta ansvar och göra allt vi kan för att rädda våra företag, se till att människor har sysselsättning, få in pengar i det åländska samhället så att det snurrar och att vi har ett attraktivt samhälle framöver (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:45

    Ja, det var ju en vacker valslogan, minister Karlström, Jag har haft ett gott samarbete i den förra landskapsregeringen med mina moderata kollegor och med det moderata partiet som jag känner som ett modernt parti som vill genomföra reformer. Den reformviljan, som kännetecknade Moderaterna i den förra konstellationen, den är nästan bortblåst nu. Man jobbar framåt med det som man kan jobba framåt med. Men det som jag tycker att är politikens själva väsen, att man vill framåt och förändra saker till det bättre, det finns det inte någonting av nu. Det finns inte i den här budgeten och det finns inte i den diskussion som vi har haft här heller, utan det handlar om att förvalta och göra det bästa möjliga av en jobbig situation och det är helt hedervärt. Men det är inte så som jag tycker att man ska driva politik.


  • Herr talman! Återigen alltså, det är en exceptionell tid. Man kan inte jämföra det senaste året med något av de senaste 99 åren som vi snart har haft självstyrelse. Det har varit snabba puckar och svåra beslut. Det har varit dygnet runt jobb för stor del både av vår förvaltning och vår ministär. Att då fokusera på vallöften eller vilket parti som ska få vad i nästa budget, det handlar om att trygga Ålands stabilitet och säkerhet och få människor att känna en framtidstro. Det här är en budgetdebatt och en retorik som hör hemma i den förra budgetdebatten eller för några år sedan, då skulle jag ha köpt den argumentationen. Men inse att vi lever i en kris, mitt i den och gränserna är stängda. Våra svenska vänner får inte komma hit. De får inte hälsa på oss. Färjorna går tomma och vi har 1 400 personer arbetslösa. Det är dags att jobba för Ålands sak, inte partiets sak!


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:47

    Tack, talman! Med risk för att låta som John Holmberg så säger jag; allt det där är helt riktigt. Men här sitter nu Moderaterna i en regering som ska låna 77 miljoner och inte har ett ord med om hur man ska betala tillbaka det eller vilka reformer man ska genomföra. Man pratar bara om hårda inbesparingar i nästa tilläggsbudget och man vet hur svårt det är att göra sådant. Under den förra mandatperioden sparades det några platser på demensavdelningen på ÅHS och det blev ett himla liv. Det kommer det att bli också när man ska börja spara i tilläggsbudgeten. Det blir otroligt tufft. Var är då den moderata sparsamheten?


  • Talman! Privatiseringshöken här. Det är ett dilemma som man får ha som mittenpolitiker. Ibland är vi alldeles åt skogen för vänster och ibland är vi alldeles åt skogen för höger. Det är mittenpolitikens vardag. I och för sig så är det oftast mittenpolitiken som vinner och som faktiskt kan visa resultat. Jag har som liberal ett öppet sinne. Jag är faktiskt också nyfiken på vad det finns för privatiseringsalternativ och vad det finns för möjligheter att konkurrensutsätta. Jag ska ta ett exempel. Glasögon som är helt privatiserat, så du kan när som helst gå och köpa dig ett par nya glasögon men en hörapparat, som vården handhåller, det är mycket svårare och mycket dyrare.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:49

    Det här blir roligt. Jag räknar inte ledamoten Sjögren till en av hökarna i sitt parti, det vill jag bara säga. Socialdemokraterna är inte emot privatisering överhuvudtaget, om det är vettiga privatiseringar och om det inte görs med ideologiska förtecken, utan för att det är bättre så och för att det blir billigare så. Men går man in i tanken att det alltid är bättre att privatisera, att det alltid finns en fördel som är ideologisk att göra det, då säger vi nej. Det ska vara bättre för medborgarna, då kan vi vara med på tåget och det har vi varit också.


  • Talman! Ja, det är väl dessutom så tråkigt att ledamot Sjögren är i mitten i sitt parti också. Så ser det ut.

    Som ledamot Fellman sade så Socialdemokraterna har i allra högsta grad varit med och privatiserat hela skärgårdstrafiken. Samma diskussioner har vi fullständigt inom Liberalerna. Det ska finnas ett egenvärde. Det ska faktiskt finnas samhällsvinster om man ska privatisera. Ett dilemma när det gäller privatisering på Åland och konkurrensutsättning är ju att vi har en så liten marknad så att det lätt blir monopol. Så till den delen är också Liberalerna med. Det ska finnas ett värde i att privatisera och det finns absolut ingen ideologi.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:50

    Tack, talman! Skärgårdstrafiken är ett bra exempel. Det fanns goda motiv för den privatiseringen och den sparade pengar. Men nu efter några år så ser vi att det också uppstod problem med privatiseringen och att underhållen av fartygen kanske haltar och så vidare. Ska man privatisera så måste man veta exakt vad man gör. Man behöver också följa upp och utvärdera. Blev det bra eller vad förlorar man på att göra den?


  • Tack, talman! Det är lite fascinerande faktiskt den tredje debattdagen. Vi har läst Socialdemokraternas motioner och inte ett spår av att vi genomlider en pandemi med allt vad det innebär både för 2020 och framåt. Och så hör vi ledamot Fellman orera om hur dåligt arbete vi har gjort och hur vi har ägnat oss åt politisk julklappsutdelning. Det är faktiskt häpnadsväckande. Å ena sidan säger ledamot Fellman; ni har gjort det bra för ni skyndar inte på nedgången i samhället, en nedgående spiral, genom att se till att ha ett ansvarsfullt budgetarbete; men samtidigt är det dåligt att vi försöker säkerställa att kunna förverkliga budgeten utgående från de ramarna ifall det finns behov, för det är illa att också låna. Så det går inte riktigt ihop. Ärligt talat, ledamoten han har ju varit minister och vet hur det hänger ihop med reservationsanslag och med oförutsedda utgifter. Så 77 miljoner borde ju inte skrämma ledamot Fellman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:52

    Tack, talman! Jag hörde ingen fråga utan bara en rad påståenden. Men jag kan fortsätta med mina påståenden. Vi har inte sagt nej till att låna. Vi förstår att i det här läget så kommer det att vara nödvändigt att låna pengar för att hålla trygghet och stabilitet. Det finns ingen socialdemokratisk motion som säger att vi inte ska låna och vi gick med på det också i den förra tilläggsbudgeten. Det som inte finns här, och som vi har sagt hela tiden och som finans- och näringsutskottet sade i sitt förra betänkande, är att man måste ha en plan för framtiden. Man måste tänka på strukturella förändringar som får ned kostnaderna. Det dummaste man kan göra är att börja tokspara. I det kapitlet som finns i den här budgeten som blickar framåt så varnar man för kommande hårda inbesparingar. Dit är det inte många månader.


  • Tack, talman! Jag får sannerligen tacka ledamoten för förtroendet som ledamoten tycks hysa för den nuvarande ministären och att vi på mindre än en månad från finans- och näringsutskottets betänkande om tilläggsbudget skulle ha lyckats göra de här strukturella förändringarna. Det vill säga åstadkomma en förändring av lagstiftningen som ligger till grund för dagens samhälle. Skulle vi ha gjort det på egen hand förbi lagtinget? Ledamoten vet vi ju hur få huvuden som det egentligen är som allting faller tillbaka på på andra sidan glasväggen. Ett fåtal aktörer ska göra allt. Och tyvärr, ledamot Fellman, vi har haft fullt upp att hantera en pandemi för att skydda ålänningarna så långt det är möjligt, både från de skadliga sjukdomseffekterna och för att lindra de ekonomiska. Så lite respekt för det arbete som lagts ner i synnerhet av våra tjänstemän!


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:54

    Med all respekt så tycker jag att det börjar bli lite fånigt att i varje replikskifte upprepa hur mycket jobb det har varit med pandemin, det förstår vi alla och har stor respekt för både den politiska landskapsregeringen och tjänstemännen. Det vi efterfrågar är en tanke om framtiden. När man gick till val så antar jag att alla partier hade idéer om hur man ville utveckla. Eller kanske det inte är så? Kanske det är så att vissa partier bara vill förvalta det som redan finns och som inte vill förändra, utan bara tycker att om saker fortsätter att rulla på så är det vackert så. Men när det inte i budgeten finns någon riktning överhuvudtaget på vart man är på väg. Det klart att det inte på en månad kan skrivas några revolutionerande nya idéer, men någon sorts riktning eller tanke om vad man skulle kunna tänkas vilja förändra.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Fellman för en mycket underhållande analys. Ni tittade på vad som har gjorts, ni tittar också lite framåt och är lite tveksam kring besparingarna. Om vi tittar till slutet av mandatperioden, hur stort lån tror ni att landskapet har då?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:56

    I en diskussion under den förra mandatperioden med dåvarande finansministern Mats Perämaa och mig så konstaterade vi att han förstod sig på siffror och jag förstår mig på ord och bokstäver. Jag förstår mig på vad pengar köper i verksamhet. Jag kan inte börja gissa vilken siffra som kommer att stå på den sista raden, men den skulden är jag helt säker på att kommer att vara mycket, mycket, mycket större än vad vi vill. Jag hoppas att vi kommer att ha någon slags aning om hur vi ska ta oss ur den onda cirkeln.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Ibland får jag nästan känslan av att jag är någon form av Margaret Thatcher i kostym, det tycker jag ändå inte att jag är fast jag tycker om driftsprivatiseringstanken.

    Hela det föregående året, före pandemin, gick ut på att vi skulle öka tillväxten på Åland. Det var det stora samtalsämnet här i salen. Hur kan vi stöda våra företag att bli fler, så att vi får större starkare och förhoppningsvis också nya företag utifrån till Åland? Det viktiga arbetet har av naturliga skäl hamnat lite i skymundan pga. pandemin. Men jag är övertygad om - och de signaler som har kommit i dag både från Obundna, Moderater, Socialdemokrater och av oss Liberaler, Centern och Hållbart Initiativ- att vill ju samma sak, men vägen ser ju lite annorlunda ut för alla verkar det som.

    Nej, driftsprivatisering är inget självändamål, det är en väg i arbetet. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:57

    Det är absolut så att finns det en logik och pengar att tjäna på att privatisera verksamheter så ska man fundera på det, utreda det och se till att man har hängslen och bälten och allt för att inte försätta offentlig verksamhet i en situation där den sköts dåligt av det privata. Det finns ju många exempel på när privatiseringar totalt har misslyckats och lett till en helt skamlig verksamhet, till exempel inom äldreomsorgen. Det tror jag inte att någon här vill ha.

    Men jag håller med om att vi egentligen har pratat alldeles, alldeles för lite om hur man ökar intäkterna och hur man skapar en tillväxt som både är hållbar och ger mera pengar till samhället. Det är klassisk socialdemokrati, att företagen ska gå bra för att kunna generera skatteintäkter som försörjer välfärden.


  • Tack, talman! Det är ju faktiskt så att ju fler företag vi har som mår bra, desto bättre arbetsmarknad har vi och en desto större skattebas har vi. Det är ju det som är det elementära.

    Sedan är ju frågan - och det är väl det som landskapsregeringen får ägna en stor del åt här i januari när man inleder det arbete - vilken basverksamhet är det som Ålands landskapsregering och förvaltning ska handha? Jag tror att vi kommer att behöva ha vår tredje sektor att ta ett större ansvar än vad man gör idag. Man tar ett enormt ansvar redan idag. Jag tror att man måste nyttja tredje sektorns resurser på ett ännu bättre sätt helt enkelt, utan att utnyttja dem utan nyttja dem. Sedan handlar det också om prioriteringar. Jag gillar inte ordet nedskärningar. Det har använts ganska många gånger här i salen under den här debatten. Jag tycker att det är absolut det sista alternativet. Vi har andra alternativ före det som kan säkerställa (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:00

    Prioriteringar är bra om man lyckas göra dem. Det är ju det som alltid är så svårt, att bestämma sig för att sluta med någonting. Det har jag också haft erfarenheter av från min tidigare arbetsplats, som var väldigt kreativ, att hitta på nya saker och nya ben att stå på, till den grad att folk höll på att gå under för att man aldrig slutade med någonting. Det är jättesvårt. Det finns alltid människor som jobbar med de sakerna och det finns alltid de som vill ha kvar en verksamhet. Vi har ju sett hur svårt det har varit med Guttorp och alla möjliga saker som man en gång har börjat med så är svåra att prioritera bort. Men det är upp till landskapsregeringen att hitta svaren på de här frågorna. Man har sina 21 mandat.


  • Talman! I regeringen Thörnroos har undertecknad uppdraget att ansvara för de övergripande självstyrelsepolitiska frågorna, nationalitetsskyddets olika beståndsdelar, EU-frågor, kommunerna, public service och polisen samt allehanda rättsliga frågeställningar som inte direkt hör hemma på kollegornas bord.

    Eftersom jag i mina två inledande huvudanföranden huvudsakligen berört läget med en total reform av självstyrelselagen, moderniseringen av nationalitetsskyddet, vikten av att möjliggöra en kommunreform ska jag i detta anförande koncentrera mig på public service och de polisiära utmaningarna.

    Public service på dagens Åland är i första hand Ålands Radio och Tv och i andra hand kanske man kan säga att det är ålänningarnas rätt och möjligheter att ta del av det rikssvenska utbudet av SVT och TV4 oavsett om ålänningarna önskar ta del av utbudet direkt eller via de så kallade Play funktionerna över internet.

    Inledningsvis vill jag kanske påminna om att landskapsregeringen tvingades under nuvarande budgetår äska om 510 000 euro till Ålands Radio och Tv eftersom effekterna av övergången till nytt system för finansieringen av radioverksamheten inte fanns med i årets budget.

    Lagtingsledamöterna har redan före veckans budgetdebatt erhållit radions egen syn på hur övergången till det nya systemet med medieavgift som ersättning för dagens tv-licens hotar att påverka finansieringen av verksamheten från och med årsskiftet. Alla de fakta som styrelseordförande och VD för fram i skrivelser var dock redan kända då lagtinget godkände lagen om medieavgift 2019. Regeringen Sjögren valde trots detta att föra fram en lag med en ny medieavgift på nivån 110 euro, betydligt lägre än motsvarande nivåer i omvärlden, och ett system där näringslivets andel kraftigt beskärs. Vi kan här tala om en medveten stimulans för delar av näringslivet, särskilt rederierna inom kryssnings- som passagerartrafiken, eftersom det handlar om sänkta utgifter i storleksklassen om tiotusentals euro per år per rederi.

    Osäkerheten kring medieavgiftens ekonomiska utfall, där alla med inkomster över 14 000 euro bidrar till finansiering med 110 euro per år och bolag med 140 euro och max 3 000 euro per år, har precis som i likhet med all annan offentlig verksamhet förstärkts av coronapandemins påverkan på inkomstbildning överlag.

    Utgångspunkten för den sittande regeringens budgetarbete till den här delen, Ålands Radio och Tv, har varit de skrivningar som återfinns i det ursprungliga lagförslaget. Jag vill citera, talman, "inflödet av medel från medieavgiften måste följas upp och i sista hand måste skattegrunderna justeras om utfallet avviker alltför mycket från prognoserna". Citat två lyder: "Av beräkningar framgår att nettointäkterna och samtidigt det belopp som ska överföras till Ålands Radio och Tv skulle bli lite mindre om tv-avgiften ersattes av medieavgift. De tidigare nämnda osäkra faktorerna kring nivån på inflödet av uppburna medel och kostnader som ska dras av - upphovsrättsliga delen - medför att nivån på ersättning till Ålands Radio och Tv måste följas upp. Om skillnaden till dagsläget blir för stor måste i sista hand den i landskapslag föreskrivna grunden som anger hur stor medieavgiften är justeras". Alltså ska vi föreslå en höjd medieavgiften, höja från dagens 110 respektive 140 euro, om vi har tolkat de skrivningarna rätt.

    För att landskapsregeringen ska kunna föreslå eventuella åtgärder i ovan nämnda riktning behöver vi faktiskt vetskap om hur medieavgiften sist och slutligen utfaller. En första inblick om detta kan tidigast föreligga då avgiften influtit förmodligen under det första halvåret 2021. Även i den här frågan så ser jag som ansvarig minister fram emot finans- och näringsutskottet kommande behandling och ställningstagande. Den brännande frågan för oss alla och för utskottet i synnerhet är förstås huruvida Åland har råd att upprätthålla dagens utbud av public service i ett läge där medieavgiften som intäktskälla sviktar och delar av nästa års verksamhet redan ska finansieras med låneupptagning. Det blir spännande att del av utskottets resonemang till den delen.

    Talman! Av alla de ansvarsområden jag personligen ärvt och nu haft förmånen att få ansvara för i drygt elva månader är det Ålands polismyndighets förutsättning, att överhuvudtaget fungera som en rättssäker och trygg arbetsmiljö både för poliserna själva och för alla som berörs av polisens verksamhet, som sticker ut som särskilt alarmerande och illavarslande.

    Bästa parlamentariker. Vi talar muntligen om hur stolta vi är över existensen av en egen åländsk poliskår, men den brutala verkligheten är att detta är ett område som nog försummats under alltför lång tid. Ålands Polismyndighet behöver nu hela det politiska fältets uppbackning i kampen för att få det stöd i vardagen som är en förutsättning för en verksamhet som innehåller bl.a. rätten till tvångsmedel och fysiska ingripanden med mera. Än en gång är det förstås avsaknad av ett Finland som inte klarar av att uppfylla kraven på svenska som är det stora problemet. Svenskan finns inledningsvis när det gäller grundutbildning för att bli polis, en treårig utbildning, men sedan tar den svenskspråkiga servicen i Finland i dag slut. Om vi tar till exempel internetkurser så finns enbart 3 av 160 vidareutbildningskurser tillgängliga på svenska idag. Så det är ett alarmerande läge.

    Pandemin har tyvärr lagt hinder på vägen även för det enormt viktiga förbättrings- och utvecklingsarbete. Först för en månad sedan kunde vi få till ett möte med ansvarig minister i Helsingfors. Nu väntar vi på besked om vi kan få till stånd en gemensam arbetsgrupp som ska ta oss an utmaningen att få polisstyrelsen, inrikesministeriet, polisyrkeshögskolan och i viss mån andra polisdistrikt i Finland att hjälpa till. Det handlar om att få en vardag där överenskommelseförordningen, som styr den åländska polisen, faktiskt har en verklighet som det går att leva enligt. (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jag begärde replik med tanke på att jag delvis var delaktig i framtagandet av den nya mediaskatten. Om man ser till Åland som helhet så har ju det nya ekonomiska systemet för Åland inneburit att Åland som helhet är beroende av hur de åländska företagen går. Går de åländska företagen bra då blir det mera till vår gemensamma budget. Det finns ju en likhet i det här när det gäller företagssidan för mediaavgiften, det är ju de företag som har en beskattningsbar vinst på sista raden, som överstiger 50 000, som är med och finansierar en del av public service på Åland. Pandemin gör ju att de åländska företagarna nu har det lite tuffare. Det betyder ju att det är färre företag som kommer att ha en beskattningsbar vinst på 50 000. Är det inte då rimligt att även det så att säga påverkar i viss mån public service (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jo, bästa ledamot Nordberg, exakt det är ju så som den inledande diskussionen har gått. Nu måste vi se, var landar mediaavgiftens storlek? Hur påverkar då bortfallet av samfundsbolagens styrka och ekonomiska välbefinnande det hela? Om det är många till följd av begränsningen på 50 000 euro beskattningsbart och hur kommer det att påverka? Så osäkerheten är, precis som det gäller samhället i övrigt, faktiskt påtaglig. Tillsammans får vi försöka se vad kan och bör man göra. Men vår initiala bedömning har varit att nu måste vi få en erfarenhet. Vad innebär det här? För faktum är att många, många fler kommer att vara med och betala och det ska ju också i viss mån kompensera bortfallet.


  • Tack, herr talman! Vi har ju sagt att vi nu under våren, inför en tilläggsbudget, kommer att titta på vilka nedskärningar som man kan göra för att få ekonomin i balans över tid. Då tycker jag att det är bra på ett sätt att vi från lagtinget inte direkt behöver gå och röra i de pengar som går till public service. Historiskt sett så har vi sett hur det gått när lagtinget tidigare har velat gå och röra de pengar som har gått till public service, det har då fått konsekvenser. Så jag tror att på ett vis är det ju bra om det finns ett talko som behöver göras nu för att få budgeten i balans över tid så finns det en viss automatik i den nya lagen. Om företagen till exempel har mindre vinster på sista raden då kommer det att innebära mindre pengar och då måste också public service på något sätt vara med och se över sina egna kostnader. Det finns även något gott i det här.


  • Tack, talman! Ledamoten har förstås rätt i det. Men samtidigt respekterar man naturligtvis den oro som radions ledning ger uttryck för. De lider av samma osäkerhet som vi alla. Mitt råd kommer att vara till dem - finans- och näringsutskottet och ni alla får naturligtvis komma med synpunkter - är att kanske ha lite is i magen och avvakta det första halvåret och se var det slutar. Det finns ju ett antal pengar i kassan fortfarande hos Radiobolaget, då kan man ju nyttja dem och sedan kommer ett nytt halvår där man i värsta fall kan inleda förändringar av verksamheten. Men det är viktigt att lagtinget här känner till den här frågan och vad det innebär att ha en mediaavgift på den här nivån. Som sagt, pandemiosäkerheten är något vi kommer få leva med även under 2021, tyvärr.


  • Tack, talman! I det gamla systemet kunde det vara svårt att gissa hur stora inkomsterna skulle bli, för vissa betalade som man ska och vissa betalade inte. Medan det nya systemet rimligen bör få allihop som uppfyller kriterierna att vara med och betala. Men om det inte räcker till enligt ambitionerna? Jo, man kan säga att nu har vi fastställt den här nivån och man får leva efter det. Men man måste ändå fundera på, och speciellt ministern som har ansvaret för den här verksamheten, på vilken nivå ska radions verksamhet ligga? Accepterar vi det som det är nu? Ska den förkovras ytterligare med mera nyheter eller något annat, nöjesprogram? Eller ska den bara få följa med intäktsminskningen, om det blir så? Tar vi det då eller har ministern någon uppfattning om sin uppfattning i det här ärendet?


  • Jag tror i alla fall, ledamot Silander, att det här blir en nödvändig diskussion som vi måste föra och så får vi tillsammans se vad som är rimligt. Vi måste komma ihåg att orsaken till att den förra regeringen lade förslaget om mediaavgift, som lagtinget godkände, var att sakta men säkert höll ju tv-licenssystemet på att underminera hela finansieringen. Precis som ledamoten antydde så har allt färre tv-apparater och anser att de absolut inte vill betala och så har vi våra kontrollanter som än idag har ett gediget uppdrag att försöka fånga in dem. Den biten är det ju skönt att lämna. Vi får tillsammans se var man lägger ribban. I lag- och kulturutskottets behandling av mediaavgiftslagen så var man noga med att understryka samarbete med andra producenter och till och med sponsorer. Man kan så att säga söka lite nya utvecklingsvägar.


  • Tack, talman! Jag försöker erinra mig hur diskussionen var när lagen kom till. Var ambitionen då, när man satte prislappen på mediaskatten, att verksamheten skulle fortgå ungefär i alla fall på samma nivå som den hittills har gjort? Eller fanns det redan där några tankar?


  • I och med att det står i lagförslaget de citat som jag återgav här för en stund sedan, så uppfattar jag nog att avsikten har varit, trots övergången till ett nytt finansieringssystem, att i stort bibehålla dagens nivå, om vi säger så. Ledamot Nordberg påpekade mycket klokt här att radion har ett självständigt eget finansieringssystem som gör att radion som public service organ ska känna sig trygg. Då blir frågan igen; ska det offentliga trots det skjuta till pengar?

    Sedan har vi den försvårande omständigheten att de upphovsrättsliga ersättningarna för SVT-kanalerna och för TV4 tenderar ju att sakta men säkert öka. Vi betalar för TV4 ungefär 82 000 per år och desto mera förstås för SVT. Det är en omständighet som vi får räkna in i det här.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag vill fortsätta lite på samma spår som ledamot Silander avslutade. Det här året kommer ju knappast att bli ett riktgivande år när det gäller intäkter, med tanke på de samfundsskattebolag som egentligen ska vara med och finansiera. Frågan är, vad är lägsta nivån? Vad får det viktiga public service kosta? Jag tror att den ribban, den botten eller det golvet måste man ha för att kunna gå vidare. Så det här året få ju bli ett prövoår. Hur viktigt public service än är så också sjukvård, skola och allting är viktigt i vårt välfärdssystem. Alla måste finnas med och bidra när det är tuffa tider. Public service ska inte kunna ha en gräddfil för att liksom åtnjuta extra medel för att komma upp i det ursprungliga beloppet som skulle ha varit under ett normalår. Men däremot ska det finnas ett golv i en trygg public service.


  • Tack, talman! Där tycker jag att ledamot Holmberg för en klok diskussion som jag mer än gärna ansluter mig till, det vill säga att man måste fundera på vad som är rimligt. Vad förväntar vi oss av ett public service organ på Åland från 2021 och framåt? Vad är i så fall grunden för att det faktiskt ska ge ålänningarna de som de vill ha? Som jag antydde i en tidigare replik, finns det andra mekanismer, samarbetsbitar och annat som gör att man kan lindra nedgången temporärt? Ledamoten Holmberg påpekade mycket klokt att även 2021 kommer att bli ett försöksår. Det är väl här vi tillsammans har utmaningar. Ska vi göra bedömningen nu? Alltså det är finans- och näringsutskottet i första hand som ta den första bollen. Ska vi göra bedömningen att det är på den här nivån det ska ligga och därmed garanterar vi verksamheten till en viss nivå med de eventuellt lånade medel som i så fall behövs?


  • Tack, talman! Vi kan väl konstatera att pandemi- eller icke pandemitider så är det nya tider även för Radio Åland. Hur ser det ut med en ny styrelse där? Jag kan tänka mig att det kanske behövs också en styrelse som kanske tittar framåt på ett sätt som kanske den gamla inte har förmåga till, med tanke på att de har haft sina utmaningar. Hur har vicelantrådet tänkt ratta den biten där? Är det en ny styrelse för Radio Åland på gång? I så fall när och hur ser den utformningen ut? Det kanske krävs vissa andra kompetenser i den styrelsesammansättningen för att kunna ta framtidens utmaningar när det gäller public service och finansieringen.


  • Jo, en ny styrelse för Ålands radio och tv ska naturligtvis tillsättas så småningom. Men vi valde ju, till följd av pandemin, att bibehålla den tidigare. Och även för att jag tycker att styrelsen, under nuvarande styrelseordförande Mia Hanströms ledning, har gjort ett jättebra jobb med att ta sig an bl.a. de tekniska utmaningarna. Bolaget har ju, till följd av HD sändningarna från svenska sidan, tvingats till investeringar. Jag har gjort den bedömningen att det är vettigt det som de har gjort rakt igenom också vad gäller personalpolitiken i stort inom public service bolaget. Men naturligtvis, och det har jag också lovat regeringskollegerna i regeringsbasen, en ny styrelse ska komma på plats.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 16:19

    Herr talman! Är det någon som är vaken i salen? Timmen börjar bli sen. Jag skulle ändå vilja säga någonting om näringspolitiken och framförallt industrin som har varit under diskussion i många, många år och kanske lite medskick till finansutskottets behandling.

    Jag tycker att det finns goda försök och ansatser i budgeten att stärka konkurrenskraften och framförallt då industrins verksamhetsförutsättningar. Det är bra att stödet för investeringar fortsätter i syfte att företagen kan minska sitt behov av vatten, energi och avlopp och även att man stöder övergången till förnyelsebar energi. Det är inte alldeles lätt att förändra prisbilden inom dessa samhällsområden. Så det är viktigt att försöka skapa framtidstro utan att kanske lova alltför stort i form av billigare energipriser. Vattenpriserna på Åland har inte ökat nämnvärt på lång tid och energin är svår att åtgärda. Kapitalöverföring till Kraftnät Åland gör inte priserna lägre, men de lindrar möjligen en inte alltför kraftig ökning som annars skulle komma.

    Ett nytt förslag i budgeten är att införa bidrag till kommunala reningsverk. Är det då stadens Lotsbroverk vi talar om? Och vilka investeringar är det som landskapsregeringen har i åtanke som man då kunde utföra? Det skulle vara intressant att också veta vilka nivåer man har tänkt sig.

    En fråga som kanske också finansutskottet kan titta på är om de här medlen också kan användas för vatteninvesteringar eller är det endast avlopp. Jag tycker att dessa två ofta hänger samman.

    Det är bra ändå om företagen vill fortsätta att investera för att minska behovet av vatten och energi genom recirkulering, annan systemeffektivisering. Den problembild jag kan skönja är dock att flera av de här stöden riskerar att ta ut varandra. I budgeten finns också en avsikt om att införa transportstöd vilket länge förstås har varit önskvärt, men det har sagts ganska bestämt från näringsavdelningens sida att det är omöjligt att införa med hänvisning till EU. Vad är det alltså nu som har skett som gör det här möjligt? Ingenting vad jag kan se inom EU:s ramar, utan man kommer att använda det system som har funnits i alla tider, det vill de minimis. EU sätter nämligen upp regler för hur samhället får stöda företag och man får inte ge ett och samma företag mer än 200 000 euro under en treårsperiod. Det betyder att det är väldigt många typer av stöd som ska rymmas inom samma de minimis ram. Det är alltså inte alldeles enkelt att införa ett transportstöd, men man ska alltså titta på möjligheterna att använda de minimis som stödgrund. Det betyder att ett företag som har fått ett investeringsstöd eller en annan typ av stöd under de minimisramen kanske inte kan få transportstöd om det går över 200 000. Eller om man har fått transportstöd så kanske man inte kan erhålla något annat stöd. Det stödet ska dessutom ges till exporterade livsmedelsproducerande företag men inte inom fiske och inte inom primärproduktion av jordbruksprodukter, utan då till företag som förädlar jordbruksprodukter och exporterar. Vi granskade det här kortet om transportstöd också i samband med Orklas hot om nedläggning, men konstaterade då att det inte var en lösning. För det betyder att en investering helt enkelt kan äta upp utrymmet inom de minimis och det fanns helt enkelt inte plats för ett transportstöd. Sist och slutligen kanske det inte är så många företag som de facto kan utnyttja den här möjligheten. Men det här tycker jag skulle vara viktigt att finansutskottet tittar närmare på.

    Jag skulle också vilja att man funderar över om något av de coronarelaterade stöden kan ha samma påverkan, att det ena slår ut det andra. Det är ändå viktigt att landskapet tar ansvar för att inte tredjepart blir återbetalningsskyldig.

    Det är svårt just nu att ha en helhetsbild över hela den här stödpaletten till företagen, men även där kanske finansutskottet kunde vara behjälplig så vi får en bild av hur det nu ser ut det som erbjuds näringslivet.

    Ännu en kort sak som kanske hänför sig mera till infrastrukturområdet. Jag skulle vilja att finansutskottet funderar på den här korta meningen om att privatisera delar av bilbesiktningen. Problemet med den här typen av privatiseringsförslag är att volymen på Åland är så liten så att det inte finns någon lönsamhet i de här frågorna, det har vi sett tidigare i samband med Guttorp och så vidare. Det kanske är väl om man kanske kan stryka någon av de här ambitionerna så kan landskapsregering fokusera på mera väsentliga reformer i stället. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack också Gunell. Jag brukar inte tacka i repliker och anföranden. Men det var ett balanserat, välgenomtänkt och förstås ett klokt inlägg från före detta näringsminister och också lantråd.

    När det gäller transportstödet så är det precis som ledamoten säger, det är de minimis som är grunden. Det är just den komplikation som inträffar om man då har nått upp till taket och då kanske man inte kan få just det här stödet. Det som man ofta glömmer bort är att de minimisstödet är på tre år men det är rullande. Om du har fått 200 000 euro år 1 så försvinner det bort år 2 om det har gått tre år däremellan. Jag förklarar kanske dåligt, men jag vet att ministern förstår. Det gör att det finns företag som kommer att täckas in i det här stödet och det kommer att finnas de företag som har uppnått taket. Men det är i alla fall bättre att smörja de hjul som snurrar så mycket vi kan i en exceptionell tid som vi är i.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:26

    Tack. Ja, det kan vara värt att göra ett försök. Kan minister bedöma i dagsläget vilka belopp det handlar om?


  • Talman! Vi har inte heller stödordningarna skrivna exakt, de ligger på ritningsbordet eftersom det här är ett förslag som ännu inte är godkänt från lagtinget. Det finns en tanke på hur man kommer att räkna ut stödet baserat på de företag som har extremt mycket transportkostnader i förhållande till sin omsättning och så vidare. Det kan vi återkomma till.

    Jag vill också prata lite i min sista replik om de kommunala reningsverken och bidragen till dem. Det gäller Lotsbroverket, avloppsreningsverket i Eckerö, i Föglö och de andra kommunala reningsverken som finns. Det är ett sätt att kunna hjälpa reningsverken att investera i ny teknik, men med en liten hake; gärna då se till att ni sänker avgifterna för storförbrukarna. Det är ett sätt att hjälpa industrin genom att gå via kommunen. Sedan om kommunen väljer att göra det eller inte, det är nästa fråga. Men vi skriver också att det ska utredas, det är inte helt klart ännu.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:28

    I den här frågan så hoppas jag att vi kan ha ett vidare samarbete. Jag sitter också i koncernkommittén för Mariehamns stad där vi har bolag och andra verksamheter som är viktiga för att faktiskt kunna komma till resultat inom de här segmenten. Jag hoppas att det finns grogrund för en vidare diskussion och dialog där.


  • Tack, herr talman! Jag begärde replik när ledamoten Camilla Gunell var inne och berörde vår bilbesiktning på Åland. Jag anser att den har gjort framsteg de senaste åren. De har ju jobbat mycket med kundvänlighet, öppehållningstider och allt annat. Så jag tror att det är viktigt att man värnar också om det som på något sätt och vis ändå är det åländska. Vi har en egen myndighet, bilbesiktningen som skiljer sig från det finska Traficom och hela systemet. Däremot så tror jag att det finns ytterligare förbättringsåtgärder som man kan göra och som jag tycker att ryms in i budgettexten. Det är till exempel ett system som man har i Sverige, att auktoriserade bilverkstäder har rätt att släcka det som i Sverige kallas för en tvåa, alltså om du åker till besiktning med din bil och behöver komma tillbaka och visa att du har gjort ett ingrepp som behöver göras, så kan man (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:29

    Det kan hända att ledamoten Nordberg eller finansutskottet kan belysa den här saken ytterligare och sätta den i ett bättre ljus. Men med den kortfattade information som finns i budgeten så tycker jag, i likhet med ledamoten Nordberg, att man också ska slå vakt om välfungerande offentlig verksamhet i stället för att rycka ut godbitarna och splittra det hela. Om vi på Åland har 750 bilar i året som besiktas - kan det vara så, ni får korrigera mig om jag fel, jag har uppfattat den siffran i media - så är det ju ingenting och splittra upp, det är väldigt lite att dela på. Men det kan hända att det finns lösningar som jag i detta ögonblick inte kan se.


  • Jo, tack för det. Tiden tar slut så fort. Verkstäder som är auktoriserade kan alltså göra det där jobbet som du annars måste anlita besiktningen för att göra. En eftergranskning där man kontrollerar att du kanske har bytt en bromskloss, ett däck eller något sådant. Däremot så även fast man privatiserar delar av besiktningen på Åland så måste vi ändå ha kvar vissa saker som är en myndighetsfunktion. Idag är besiktningen en så kallad vinstbringande enhet i vår budget. Men jag tror att man kan göra förändringar utan att förstöra.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:31

    I dessa tider och dessa ekonomiska trångmål så är det väl inte fel att landskapet också har någon verksamhet som är lönsam och som bringar lite pengar till kassan. Det kan ju inte vara fel. Även om jag också förstår att medborgarna ska ha bekvämlighet. Bekvämlighet är också en bra sak.


  • Tack, talman! Gällande transportstödet och när vi pratar om det och de minimis stöd så handlar det inte om stora pengar. Det är ganska lite det handlar om, men det kommer att göra stor verkan för livsmedelsindustrin för det handlar om så små marginaler när man ska in på finska marknaden. Får vi ett transportstöd, fast det inte är stora belopp, så handlar det kanske om stora volymer som vi får in på marknaden. Detta kommer i sin tur att öka försäljningen betydligt. Jag är helt övertygad om att det här transportstödet, de minimis stödet, även fast det inte är stora belopp, kommer att göra skillnad. Som Fredrik Karlström sade så kommer det att smörja de hjul som redan snurrar och kanske börjar snurra ännu fortare och det är viktigt nu.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:32

    Som sagt, frågan om transportstöd har länge varit aktuell och man har alltid sagt att det inte går att införa på Åland. Det här är väl ett sätt att försöka om det går att få in det inom de minimis ramen. Vi får väl se hur det utfaller. Men jag tror, i likhet med ledamoten Mattsson, att det kanske inte är jättestora pengar det rör sig om och det kanske inte är jättemånga heller som kommer i åtnjutande av det här stödet.


  • Nej, så är det. Det är inte så många som kommer i åtnjutande av det, men det kommer att ha ringeffekter för dem som faktiskt får in produkterna. Indirekt är det fler som kommer i åtnjutande av det. Så är det. Men vi ska absolut kolla på det i finans- och näringsutskottet också.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:33

    Man får väl kanske också bedöma sedan i fall det bara är livsmedelsindustrin som kan behöva en sådan här hjälp. Eller om det är så att när någon får så vill man också ha. Vad är det som säger att annan industri och andra exportörer av andra produkter, som inte är livsmedel, också kommer att önska att de kan få lite hjälp med transporterna? Det återstår att se. Vi får väl återkomma till det.


  • Tack, herr talman! Jag har nådiga luntan med mig nu. Jag tänkte att vi skulle dra den från början till slut.

    I min presentation av budgeten så började jag med lånefullmakten för jag räknade med att det kommer att bli ganska mycket fokus på den. Man kan ju kalla det för sista raden här, konsekvensen eller den yttersta konsekvensen av budgeten. Jag tänker bara beskriva hur man kom fram till det här beloppet. Det ställs också många gånger frågor. Hur ska vi betala tillbaka?

    När vi gjorde budgeten så hade vi 67 miljoner kvar i likviditet i bolaget. Det är säkert lite mindre nu, det kanske rör sig om 60 miljoner. Sedan i tilläggsbudget 4 så räknade vi att vi behöver en lånefullmakt på 60 miljoner. Vi räknade med att vi vid årsskiftet kan ligga mellan noll och minus fem miljoner euro. Där är vi ganska säkra.

    Hur har vi kommit fram till 77 miljoner? Ja, det är en rent teknisk likviditetskalkyl. Det finns inte några politiska funderingar. Det behovet har tjänstemännen rent tekniskt räknat fram. På sidan 218 i budgeten finns det några rader; "man ska täcka likvida medel vid utgången av 2020". Alltså man ska vara beredd på att det kan vara minus fem miljoner. Sedan har vi en likviditetsberedskap, som vi alltid vill ha, på 20 miljoner.

    Vi räknar med att för budgetåret 2021 så behöver vi 32 miljoner i likvida medel. Sedan är det ett belopp på 10 miljoner där det står "beviljade icke utbetalda bidrag". Det finns alltså en hel del som kommer att betalas ut år 2021 fast det budgeterat år 2020. Man måste komma ihåg att resultat och likviditet är två skilda saker.

    Sedan har vi de oförutsedda utgifterna, det som vi inte känner till idag, på 10 miljoner och då kom vi fram till 77 miljoner och det är den fullmakt som behövs.

    Men beroende på vad som händer så kommer man att utnyttja den här fullmakten i den mån det behövs, inte mera, inte en cent mera har jag sagt. Vi får hoppas att det här ska räcka till och att det ska kunna bli över.

    Så har man ställt sig frågan; hur ska detta betalas tillbaka? Det är ett ganska enkelt svar. För att kunna betala tillbaka så måste vi få ett överskott igen. Vi måste få överskott i våra budgetar, framförallt i våra bokslut. Hur får vi det? Ja, helst så skulle man ju vilja kunna öka på inkomsterna, men vi vet hur svårt det är och hur svårberäknade inkomsterna är. Förmodligen kommer inkomsterna att minska tyvärr.

    Så, då finns det bara en möjlighet och det är att titta på utgifterna och kostnaderna. Och det är detta som landskapsregeringen kommer att sätta igång med meddetsamma efter nyår, när den här budgeten är klubbad.

    Men vart ska de här pengarna, de eventuella lån man måste ta upp, gå till nu? Ja, om vi tar investeringar, pensioner och AMS så bara det motsvarar de här pengarna. Man behöver inte nödvändigtvis säga att dessa ska gå till verksamheten, utan vi har de här ansvarsområden som vi måste kunna hantera.

    Tack, herr talman. Det var det jag tänkte säga om 77 miljoner. Jag har avslutat det som jag började med på tisdagen.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson. Hur ser planen ut? Kommer man då att inleda med att ha amorteringsfritt? Jag förutsätter nu att man tar 77 miljoner i lån. Det spelar ingen roll hur mycket av fullmakten man väljer att nyttja. Hur ser tanken ut? Kommer man att ha amorteringsfritt ett visst antal år och enbart betala ränta eller hur ser den vägen ut?


  • Tack, herr talman! Vi börjar med kortfristiga lån. De är sex månader eller ettåriga, så kallade kommuncertifikat som avdelningen håller på att förbereda nu och man tar in offerter.


  • Tack, talman! Förmodligen är landskapsregeringen tvungna att under detta år ta den första delen av lånefullmakten med tanke på den likvida situationen. Så är det inte lite väl utopiskt egentligen att förutsätta att man ska bara ha kortfristiga lån med tanke på den ekonomiska situationen och osäkerheten?


  • Men tekniskt så går det till på det här sättet nu. Det är så kallade kommuncertifikat som vi kommer att utnyttja. Vi tar in offerter från alla banker och kommer att välja det förmånligast för landskapsregeringen.


  • Tack, herr talman! Jag har en fråga som, enligt vad tidigare har sagts, skulle ställas till lantrådet. Har finansministern någon sorts uppfattning kring när det kan komma ett besked om vem som kommer att inneha finansministerposten efter årsskiftet? Finns det något mellan höften och pekfingret?


  • Tack, talman! Den här frågan har ställts många gånger. Den har ställts, tror jag, två gånger tidigare här idag. Jag har sagt att det här svarar inte jag på, utan det är en fråga för regeringsbildaren, regeringschefen. Det är en fråga för lantrådet, det är hon som svarar på de här frågorna, inte jag.


  • Tack, talman! "Huka er i bänkarna för nu laddar vi om", sade väl Helander.

    Herr talman! Jag har några anförande kvar den här eftermiddagen så jag måste välja vilket jag tar. Det som handlar om digitalisering kan jag ta imorgon eftersom flera ministrar inte är närvarande nu. I stället tar jag upp lite av de frågor som jag har sagt att jag ska återkomma till. Industrin tog vi upp i ett ganska bra replikskifte med förre näringsministern och nuvarande ledamot Gunnel, så jag vet inte om jag behöver lägga ut orden så mycket mera om det.

    Men det handlar alltså om att göra ett sammanlagt industrikliv som vi kallade det till en början, men det kanske var att ta i och därför står det inte så längre. Vi har en ambition att hjälpa de industrier vi har på Åland att bli kostnadseffektiva. Vi vet från de senaste decennierna att kostnaderna för avlopp, energi och sophantering är betydligt högre här än i motsvarande regioner i Finland och i Sverige. Ett sådant förhållande kan givetvis inte hålla på lång sikt, utan vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att de har samma konkurrensfördelar.

    Kommer det här att göra att nya industrier kommer hit? Jag tror ju kanske inte det om jag ska vara ärlig. Vi ska värna om de industrier vi har och se till att de kan utvecklas. För det är ju trots allt så att industrierna har transporter med råmaterial hit och råmaterial härifrån och många gånger kanske det finns affärsmässiga förutsättningar att man placerar den verksamheten någon annanstans. Vi har ju lyckats nu de senaste tio åren med några industrier som också har startat upp här. Fifax i Eckerö är en fantastisk investering som just nu faktiskt går väldigt bra och det finns mycket gott och intressant att säga om det. Jag ska prata med VD:n ikväll och höra om jag kan berätta mer om det imorgon annars så kommer det lite längre fram. Det är mycket på gång. Vi har också en fantastisk plastindustri som verkat i 40 år, gjort det omöjliga och skapat enormt med arbeten på Åland. Men kommer de många nya? Jag tror väl kanske som sagt inte det. Därför är det viktigt för oss att vi ser till att vi ger våra industrier möjligheter att verka och göra det på alla möjliga sätt.

    Det som industrin har framfört under de senaste decennierna är energi, avlopp och sopor och därför vill den här regeringen göra någonting åt det. Kapitaliseringen av Kraftnät Åland är ett sätt att hålla ner energipriset. Vi har också sagt att vi vill göra en utredning på det här. Det är kanske lite politiskt känsligt i vissa sammanhang att vi ska diversifiera taxorna, alltså att storförbrukare skulle få en lite lägre energikostnad mot den normala elförbrukaren. Jag brukar titta på mitt eget hushåll och jag betalar ungefär 130-140 euro per månad i el med överföringar och energi. Om jag skulle betala 135 eller 145 så spelar det kanske inte en så jättestor roll för mig, men det spelar oerhört stor roll om det är några procents skillnad för en industri - för Fifax, för Orkla och för Dahlmans och för dem som förbrukar mycket - om man får ner energikostnaderna. De skapar sedan arbetsplatser som gör att vi får skatteinkomster tillbaka igen. Detta är en utredning som vi vill göra, titta på om vi kan sänka kostnaderna för storförbrukarna, kanske tyvärr på bekostnad av dem som förbrukar lite mindre.

    Samma gäller med de kommunala reningsverken. Man skulle ju göra investeringar i de kommunala avloppsreningsverken. Det skulle finnas en hållhake som säger att ni får investeringsstöd om ni gör någonting som är bättre för miljön, är bättre för reningsverket men också sänker taxan för storförbrukarna. I lagen om avloppstaxor finns redan möjligheter att ha diversifierade taxor för olika förbrukare. Jag skulle gärna se att vi tittar på detta också.

    Transportstödet har vi pratat om. Det viktiga är också investeringsstödet för gröna effektiviseringar som leder till minskade utgifter och en hållbar resursanvändning. Det här är ju ett mynt med två sidor. Om företagen och storförbrukarna satsar stort på solceller, de satsar stort på att recirkulera sitt eget vatten och inte bidra med den strukturella infrastrukturen med ledningar och överföring, så kommer det bara betyda att den vanliga småförbrukaren och den som inte har råd att göra de investeringarna kommer att få ett högre pris. Därför är det här någonting som vi behöver se till att går hand i hand, att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det var lite för industrin. Vi vill på riktigt sluta snacka och börja med mera verkstad i landskapsregeringen och se till att vi ger verksamhetsförutsättningar för dem.

    Jag tänker pratar lite, en och en halv minut, om innovationscentrum som minister Alfons Röblom tog upp. Det är väldigt viktigt att inse att det inte är ett ytterligare hus, ett ytterligare initiativ, utan man fortsätter den goda tanken med utvecklingscentret på högskolan. Högskolan gör redan i dag saker som Business Lab, vilket man äger. Högskolan har drivit Business Lab i sju år, det är väldigt framgångsrikt och positivt och det vill man fortsätta med. Jag ser att utvecklingscentret kanske har mer fokus mot forskning, utveckling och EU-program som stöder just den biten. Innovationscentret är under samma gren och fast det är samma stam så handlar det mer om entreprenörskap, företagsamhet och att skapa möjligheter för företag att hitta nya affärer. Och tanken som vi har från idégrupp A är samarbete, att rikta oss mot Uppsala och Åbo. Vi riktar oss inte mot Helsingfors och Stockholm i första hand utan mot Uppsala och Åbo. Det är där som vi har våra åländska ungdomar, det är där som vi har en hemmamarknad ganska snabbt och vi har också goda relationer till Uppsala och Åbo. De är redan igångsatta och de är väldigt intresserade. Uppsala Innovation Center och Turku Sciencepark, båda två ser väldigt mycket fram emot det här kommande arbetet som redan är igångsatt.


  • Tack för det. Det var mycket information i racerfart som vanligt.

    Den här sista delen som heter Innovationscenter kanske man kan se som en fortsättning på det tidigare Utvecklings Ab. Jag vet inte om ministern gör den kopplingen? Vilken form ska det här centret ha? Ska det vara ett bolag, ska det vara en enhet eller vilken juridisk kategorisering ska det ha? Om det är ett bolag, kommer man att lagstifta om det här? För annars kan ju inte landskapet föra pengar till den här aktören. Det är de minimis som gäller då.


  • Tack, talman! Jag tror att ledamot Gunell missade början där, för det handlar inte alls om att det här är riskkapital. Det här är inte Utvecklings Ab 2.0. Det här är en utveckling av utvecklingscentret men under samma paraply riktat mot inkubation, nyföretagande och framförallt en plattform och ett nätverk som skapar nya affärer. Vi kommer att återkomma med lagstiftning kring finansieringen av nytt riskkapital, om det sedan är bolaget eller organisationen så det jobbar vi faktiskt med lite just nu. Vilket är det mest optimala och fyller alla krav, regler och riktlinjer som finns? Så jag kan förstå att det kanske kan vara lite otydligt i den här budgeten med utvecklingscenter, innovationscenter och riskkapitalsatsning. Men tro mig, utvecklingsminister Alfons Röblom och undertecknad har full koll på det här och en vision framåt på vad vi vill göra.


  • Det är säkert visionärt, men man kanske måste ha lite struktur också. Det kanske är tristare, men det är välbehövligt. Är det så att man ska arbeta med riskkapital så måste det väl finnas någon typ av styrning och kanske lagstiftning. Jag vet att det inte har varit så enkelt att ta fram det där egentligen, vilket underlag man ska ha. Med all ödmjukhet så tycker jag att hela upplägget verkar lite spretigt. Kanske finansutskottet också kan ta sig en titt på det här, om det skulle gå att göra starkare enheter. Vi splittrar oss för mycket på Åland och det gör att kraften sedan blir för mager när det ska till action.


  • Talman! Yes, det är så, det är lagstiftning som måste på plats. Det är investeringsstrategier som måste på plats. Det är en kompetent och bra styrelse som måste på plats. Det finns mycket saker som ska på plats innan Utvecklings AB 2.0, eller vad vi sedan ska kalla det, är i drift. Jag håller helt med om det.

    Däremot så tycker jag att det är bättre att man gör saker istället för att man inte gör saker. Landskapsregeringen och undertecknad har ändrat affärstidslagen. Vi sätter i gång transportstödet. Vi har en ambition om innovationscentret och det nya utvecklingsbolaget. Det är liksom tid för handling och att ta ett steg framåt. Sedan anpassar vi oss under resans gång till vad också marknaden vill ha, vad ålänningarna vill ha och vad det åländska näringslivet behöver. Det här är ett sätt att sätta i gång arbetet. Det är redan igångsatt faktiskt. Det fina med de här utvecklingsprojekten är att finansieringen inte, så att säga, är utmaningarna eller problemen (… taltiden slut).


  • Tack så mycket, talman! Tack så mycket till ministern för ett väldigt bra anförande. Samtidigt som minister Karlström tydliggör landskapsregeringens vision vad gäller att öka förutsättningarna för industrin, så problematiserar ministern problemet just med avloppssystemet som det är uppbyggt idag. Det baserar sig till stor del på att vi ska ha väldigt mycket avlopp helt enkelt. För om vi minskar den mängden så förstörs ledningar och avloppsrören helt enkelt eftersom det bildas en viss bakteriekultur och så vidare. Samtidigt som man vill minska mängderna med effektiviseringar, så har vi ett strukturellt problem såsom vi har byggt upp det. Här uppmuntrar jag verkligen att man tänker igenom hela systemet innan man går in liksom i vissa delar i isolation.


  • Talman! Jag håller helt med. Det finns mycket att göra inom detta område. De senaste åren har en stor utvecklingsutmaning för Jomala och Mariehamn varit att Lotsbroverkets kapacitet har nått ett tak. Nu med ett av bolagen i Saltvik och deras fantastiska initiativ, som landskapsregeringen är med och stöder, så kommer man att kanalisera bort vattnet från Lotsbroverket. Det sänker det taket så att det öppnar upp möjligheter för ny bosättning och utökad inflyttning. Det är ett win-win koncept som både utvecklingsministern och jag är väldigt glada över att driva tillsammans. Jag tror att det är så vi behöver göra; tänka smart, tänka annorlunda och också tänka lite längre och det tycker jag att vi förknippar med den här landskapsregeringen.


  • Tack så mycket, talman! Tack så mycket minister Karlström för den reklamen. Det var väldigt, väldigt trevligt att höra.

    Det som jag kan säga vad gäller win-win situationer är ju att man faktiskt kan återanvända avloppsvatten för bevattningsändamål och andra saker. Det behöver ju inte gå till avloppsreningsverk alla gånger. Det finns finns mycket här som man faktiskt kan utveckla och till och med tjäna pengar på.


  • Jag håller helt med, herr talman, vad ledamot Holmström säger. Under min förra mandatperiod när jag fick möjligheten att inneha det här ämbetet så åkte vi på en inspirationsresa med några jordbrukare och förvaltning och företagare till Israel och tittade på hur man gör där. De har inget vatten, de har otroliga utmaningar och de får saker och ting att fungera. De hade för 8-10 år sedan, när vi var där, ett kretsloppstänk som häpnade. Jag tror att vi behöver göra det oftare, vi behöver fara ut och titta vad man gör på andra ställen. Ta och kopiera, inte uppfinna hjulet på nytt, utan sno de där hjulen som är uppfunna så sätter vi liksom en Ålandsmotor på det så kan vi göra mycket bra. För mig så är det ändå tillväxten i det här samhället som är viktigt; mera människor, mera företagande och mera engagemang och entreprenörskap.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag tänker ta upp energipriser som du nämnde. Jag håller med, det är jätteviktigt och bra att man fortsättningsvis kapitaliserar Kraftnät Åland för att hålla ner energipriset, sade du. Men jag vill bara i en replik ta upp att energipris är lite otydligt, det handlar ju faktiskt om överföringen som kapitaliseras. Elpriset är ju köpt normalt på en marknad som är Nord Pool eller lokalt från vindkraften på Åland. Så det handlar om elpris plus överföring och det är överföringen som säkras upp. Att det inte blir högre än omkringliggande regioner gör att det blir konkurrenskraftigt.


  • Tack, talman! Nej, precis så är det ju. Vi har alla sett på våra egna elräkningar att vi har en väldigt låg elräkning men en hög överföringsavgift. Det är lite det jag vill försöka säga också, att om vi skapar alldeles för mycket incitament till att skapa sin egen energi så minskar också överföringskostnaderna, vilket förstås är bra för företaget och för individen som har råd att investera i den tekniken och den möjligheten. Men det betyder också att infrastrukturen för de andra, som inte har möjlighet att hänga på det tåget, får ta en större kostnad. Så därför är det här en viktig tanke att tänka i flera steg, tror jag. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vi kan vara överens om är att energin är oerhört billig. Häromdagen fick man till och med betalt för att göra av med el såg jag och det har hänt två, tre gånger nu senaste månaderna.


  • Ja, det stämmer. Energin här är lokalt producerad så det är ett miljövärde att tänka på också.

    Du nämnde energipris men jag tänkte ta upp uppvärmningssidan ytterligare. Vad gör landskapsregeringen för insatser när det gäller biobränsle och liknande för att stöda den lokala produktionen?


  • Nu, herr talman, är det inte riktig mitt område. Jag ska försöka låta bli att blanda mig i alltför mycket annat för annars kommer det aldrig att ta slut.

    I den här budgeten vill vi bl.a. byta ut oljepannor, jag tycker att det är ett viktigt incitament för att både minska koldioxidanvändandet och för att få folk att satsa mera på värmepumpar. Det här är utvecklings- och energiminister Alfons Röbloms område så jag lämnar över ordet till honom. Vi får hoppas att vi får fortsätta den här fantastiska debatten i morgon.


  • Tack minister Karlström. Jag fortsätter med Kraftnät Åland. Ministern var inne på att det kommer att komma en modell där storförbrukarna får ett lägre pris och småförbrukarna eller småföretagare då kanske tvingas betala lite mera än vad man har gjort hittills. Finns det några andra nyheter kring Kraftnät Åland? Man kommer att fortsätta kapitalisera eller stärka det under 2021 enligt tidigare modell. Men så sjunker den stärkningen, finns det några andra åtgärder som går i den riktning att man höjer konkurrenskraften genom att få ner priset?


  • Herr talman! Det är en bra fråga. Det här är ju, tyvärr får jag väl säga, också ett område som styrs av finansministern eftersom det är han som är ägarstyrningsansvarig och kan kanske svara bättre på de frågorna.

    Men principiellt om man då är en ekonom och duktig på att läsa bokslut och redovisningar så kan man se hur man avskriver. Det är kanske ett sätt som man kunde titta på hur man skriver vissa anläggningar, vilka intervall man har och hur många år man har på vissa saker, allt från fastigheter till annat man har gjort. Det är också ett sätt att kunna balansera just sluträkningen för bolaget. Jag har stor tilltro till den nytillträdda VD:n. Han är en person med drift och engagemang så jag tror att vi kommer att se förändringar på den här sidan det kommande året. Därtill ska jag ju säga att det är inte kraftnät Åland som sätter priset för energin. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Sedan till det som jag tycker att är väldigt fräscht och det är just innovationscentret och attraktionskraftsenhenten. Absolut, jag tycker att det är ett väldigt bra grepp och absolut så ska man titta på hur omvärlden fungerar och hur de löser saker och ting. Där kan jag ju tycka, kanske beroende på att vi har haft det ganska gott ställt ekonomiskt, att vi kanske inte alltid har gjort det på det mest kostnadseffektiva och starkaste sättet. I stället kanske vi inte har samordnat på rätt sätt och kanske inte riktigt dragit nytta av vad alla andra gör. Jag tror att det skulle vara bra om finans- och näringsutskottet kunde få någon form av schematisk bild över hur det är tänkt att det ska fungera med innovationscentret och eventuellt riskkapital som kommer och hela den biten, för det ligger lite i linje med vad vi liberaler har motionerat om och arbetat med i form av Business Åland.


  • Jag ska inte förlänga det, talman. Jag håller med. Det kan vara bra, både Alfons och undertecknad behöver komma med en klar redogörelse och en enkel bild som är lättförståelig, lite som tusen kor eller vad det än må vara. Det ska vara enkelt att förstå, lätt att smälta och anpassa sig till och veta vad det är vi vill och hur man kan använda de verktygen som vi verkligen vill bygga Åland vidare och starkare med.


  • Tack, herr talman! Jag tänker höra på ministerns önskan om att landa på positiv fot. Jag blev väldigt glad när jag läste om det planerade samarbetet med Uppsala universitet och Åbo. Det finns också stora samarbetsmöjligheter via Uppsala till Campus Gotland när det gäller vindkraft som huvudämne. Det är ju en av Ålands konkurrensfördelar, åtminstone i framtiden i och med att vi har det geografiska läge vi har. Vi kan knyta ihop samarbeten runt om oss och göra oss till ett centrum i Östersjön kring innovation och speciellt hållbar utveckling och miljöfrågor.

    Jag skulle vilja fråga minister Karlström, jag tycker som han att det är mycket prat i politiken om att det finns mycket brister på Åland och det finns mycket utmaningar. Men vilka konkurrensfördelar har vi för övrigt på Åland? Vad tror minister Karlström att vi har fördelar i industrin och i (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det här är annars min hemmamarknad. Nu spelar jag på min hemmaplan om jag ska prata om Ålands konkurrensfördelar. Det finns oerhört mycket. Men det grundläggande är ändå just det här fantastiska samhället som vi har byggt upp under så lång tid. Varför flyttar människor hit? Jo, för att vi har en bra skola, en bra omsorg och vi har ett bra och välfungerande samhälle där vi litar på varandra. Vi har poliser som löser brott. Vi har nära till jobbet. Vi har nära till naturen, vi har nära till varandra. Vi har tre banker. Vi har alla näringslivsorganisationer och vi ska faktiskt träffas om en timme. Var någon annanstans kan man göra det? Det finns inget ställe! Vi åkte på en inspirationsresa till Israel med mejeridirektören och fyra unga jordbrukare och den högsta tjänstemannen här tillsammans med ansvarig minister och en affärsutvecklare. Var gör man det? Jo, på Åland. Det finns otroligt mycket styrkor och förutsättningar. Det är Åland man ska leva och bo på. Det var under en minut!


  • Det är precis som ministern säger, det har vi, det gäller helt enkelt att förmedla dem, att se till att folk faktiskt ser detta utifrån och lite som min kollega Holmberg var inne på, att öka attraktionskraften för företag. Jag tänker också på de konkreta konkurrensfördelarna som vår industri kunde tänkas ha, för det är där som de stora bristerna har uppmärksammats, näringsrätten och de nackdelar man har jämfört med fasta Finland och Sverige. Det är det som jag lite är ute efter. De konkreta konkurrensfördelar vi kan ha tack vare vårt geografiska läge och vår lagstiftning, vad kan vi i så fall förbättra på den fronten för att det ska vara mer lönt att starta företag på Åland än i Norrtälje eller i Åbotrakten eller i Helsingfors?


  • Det här är viktiga frågor. Jag önskar att vi skulle diskutera detta mycket mer än att hitta fel och brister i varandras inlägg. Jag tycker att attraktionskraftsenheten är oerhört central. Vi har gjort mycket bra på Visit Åland, Ålands näringsliv och från landskapsregeringens sida med Åland Living och så vidare. Men du behöver ta ett starkare grepp och göra det tillsammans med just de här branschorganisationerna, med dem som kan marknadsföring och med dem som vet hur vi säljer in Åland på det bästa ställe och når ut utanför Ålands gränser. Det här är någonting som vi kommer att göra. Jag ser att det finns inget bättre tillfälle i världen för Åland hittills än nästa år. Alltså vi kommer att gå ut ur en pandemi och ur en kris i en tid där världen har hållit på att gå under, samtidigt som Åland ska ha världens största kalas under nästan två somrar. Så mycket engagemang, evenemang och event som sker när Åland fyller 100 år och det ska firas med champagne varje dag från den 9 juni under (… taltiden slut).


  • Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum den 13 november 2020 klockan 09.30.