Enda behandling

Dokument:
  • Diskussionen avbröts vid plenum igår och på talarlistan kvarstår 7 ledamöter. Ordet ges först till ledamoten Simon Holmström.


  • Ledamot Simon Holmström Gruppanförande | 09:34

    Tack, herr talman! Åland är redo att satsa sig ur krisen. Beskedet är tydligt från finans- och näringsutskottets betänkande när man kommenterat budgetförslaget. Åland stramar inte åt i ett akut läge, utan satsar på utbildning, hållbara investeringar och utveckling av framtidsbranscher.

    För att hålla ihop samhället är vi tvungna att låna upp till maximalt 60 miljoner €. Och sedan, när krisens värsta effekter är över, kommer en tid för besparingar och prioriteringar som ska göras utifrån de hållbarhetsmål Åland har uppsatt. Redan nu ska förberedelserna påbörjas för att planera en budget i balans.

    Hållbart Initiativ har under flera ekonomidebatter här i lagtinget påtalat vikten av en hållbar omstart och att se ekonomin som medel för samhällsutveckling - inte ett mål i sig. Utskottsbetänkandet tar tydliga steg framåt i den riktningen.

    Talman! Åland har under många år lagrat en stor investeringsskuld i skärgårdstrafikens tonnage. Skärgårdsfärjeflottan är fossildriven, föråldrad och därmed dyr i underhåll och drift så behovet för en omställning är skriande.

    Tunnelkommitténs uppdrag är inte att behandla omstruktureringen av hela skärgårdstrafiken, men landskapsregeringen har i budgetförslaget påpekat att man återkommer till lagtinget med en plan för flottans omställning.

    Det är en rimlig ansats, att inte börja på en rutt och sedan få oavsiktliga konsekvenser i andra ändan på trafiksystemet. Men det behöver inte betyda att alla investeringar pausas.

    Hållbart Initiativ vill därför framhäva möjligheterna till elektrifiering av passet Åva-Osnäs. Att byta tonnage på den linjen torde inte påverka det övriga trafiksystemet märkbart eftersom det är en geografiskt avgränsad linje som inte kommer att förflyttas. Ifrågavarande pass är mycket lämpligt för elektrifiering på grund av dess längd och betydande ekonomiska driftsinbesparingar kan göras beroende på skeppsdesign och turlista upp till 0,5 miljoner € årligen. M/S Viggen som trafikerar linjen idag är nämligen en av de tre mest energikrävande färjor inom landskapets tonnage, vilket ger potential till en sådan stor inbesparing.

    Vi anser att Åland behöver överväga att använda gröna obligationer som finansiellt instrument för att finansiera skärgårdsflottans omställning. Med tanke på den stora parlamentariska enighet som finns i att tonnaget ska drivas miljövänligt, skulle investeringarna uppfylla kriterierna för grön kreditgivning. Istället för att uppta regelrätta lån skulle obligationsformen vara attraktiv för åländska placerare också. Det tjusiga med obligationer är att de ger ålänningarna en chans till en långsiktig avkastning på placerat kapital samtidigt med ett gott miljösamvete. Flera länder emitterar gröna obligationer såsom Polen, Belgien, Nederländerna och Sverige. Internationella erfarenheter visar att det land som har en hög andel egenfinansierad skuld löper lägre risk att få finansiella problem jämfört med de som lånat i utlandet.

    Talman! Det är med stor förvåning som Hållbart Initiativ läser avsnittet om fiskodlingen som en åländsk tillväxtmotor. Utskottet skriver: “En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi.” Man kan vänligt tolka det som att en volymökning enbart skulle kunna gälla fiskodling på land. Men då skulle det klart och tydligt stå så i betänkandet. Nu gör det inte det.

    Utskottet är väl medvetet om att fiskodlingen de senaste åren stått för 70% av fosforbelastningen och cirka 40% av kvävebelastningen av de åländska utsläppen, vilket ställt i relation till BNP-bidraget är helt oproportionerligt högt. Utskottet är väl medvetet om att fiskodlingens expansionsvilja inte gäller något annat än öppen kassodling. Utskottet är också väl medvetet om att vattenpåverkande verksamheter regleras av EU-lagstiftning. Vattendirektivet är tydligt: "Verksamheter får inte äventyra uppnåendet av god vattenkvalitet". Eller på åländska: "Iss inga skita ner redan skitiga vatten!" Utskottet är också väl medvetet om att det pågår ett arbete med vattenlagen, havsplanen och lokaliseringsplan för fiskodlingsverksamheter. Alla dessa är politiska verktyg för att minska på utsläppen och göra Östersjön välmående igen, och mana fram en teknikutveckling. Att som utskottet utkräva någon typ av besked om volymökning av fiskodlingen i mars och samtidigt prata snällt om vattenmiljö är bakvänt. Vi ska snarare utgå från vattenmiljöns villkor, ett utsläppsutrymme så får fiskodlingen använda den teknik som önskas inom just det utrymmet. På det sättet stimulerar vi också innovationer.

    Talman! Omställning till ett hållbart samhälle är en förändringsprocess för våra offentliga institutioner. Processen ska pågå oavsett vi är i recession eller högkonjunktur. Det är därför mycket positivt att utskottet föreslår att Åland ska anta ett långsiktigt budgetpolitiskt ramverk med en ny offentlig styrmodell kopplat till våra hållbarhetsmål. Kopplingen säkerställer att vi inte paniksparar på ett område som leder till en kostnadsutveckling på ett annat. Samtidigt får vi en manual i prioriteringen av kostnader som inte bidrar till förverkligandet av något mål eller delmål. På det sättet kan vi stryka ohållbara subventioner och strategiskt styra medlen till den utveckling vi vill se.

    Vi menar att ramverket ska vara långsiktigt och inte upprättas år för år. Förslagsvis bör ramverket sikta på 2030 med konkreta nyckeltal som mål. Det ekonomiska handlingsutrymmet prognostiseras med hjälp av ÅSUB. Från 2030 görs sedan rambudgetar bakåt till år 2021 där handlingsutrymmet för varje år tydliggörs. Med hjälp av denna form av back-casting säkerställer vi en långsiktighet i de reformer som inleds.

    Det vore starkt om vi hade åtminstone 2/3 majoritet för de långsiktiga ramarna. Det skulle undvika politiska jo-jo reformer och hattande. Ett inkluderande ledarskap är därför helt avgörande för att ta Åland ut ur krisen. Tack, talman!


  • Talman! Liberalerna delar Hållbart Initiativs analys om att skärgårdsflottan behöver förnyas och den behöver bli fossilfri. Men i somras hörde vi en intervju med infrastrukturministern som sade att det knappast blir några nya fartyg under den här mandatperioden. Det är en fullständig villfarelse att man skulle ha skrivit på alla kontrakt några veckor före valet. Det tar åratal att ta fram underlag. Upphandlingen av den här elhybriden tog faktiskt närmare ett år. Så varför omförhandlade inte landskapsregeringen den elhybriden som fanns i rören?


  • Tack, talman! Det är just som vicetalman Sjögren nämnde, vi har ett väldigt stort problem med skärgårdstrafiken, vad gäller att den är fossildriven, färjorna börjar bli gamla och vi behöver se till att byta ut färjorna så snabbt som möjligt. Det ligger i Hållbart Initiativ intresse att lyfta konstruktiva förslag för att vi ska göra det.

    Vad gäller just den elhybridfärja som vicetalmannen nämnde så designades den i upphandlingen på ett sätt som inte är lämplig för just Åva-Osnäs. Den linjen har det problemet att han hamnanläggningarna inte är i enlighet med de finska viktbegränsningarna. Därför behöver den linjen så snabbt som möjligt få investeringar också för att uppnå de villkoren i finsk lagstiftning. Därför är det skäligt att börja där.


  • Talman! Det där är en sanning med modifikation. Har man en dialog med entreprenörerna i näringslivet så är min erfarenhet att det mesta löser sig. Konsortiet vittnar om att landskapsregeringen inte haft någon dialog överhuvudtaget. Så där köper jag inte alls.

    När det gäller fiskodlingen så vill jag också nu skyndsamt ha vattenlag, en havsplanering och lokaliseringsbud för fiskodlingen. Så det är bara för landskapsregeringen att vackert ta fram allt det här. Men landskapsregering har ju också samtidigt omfattat jord- och skogsbruksministeriets främjande av fisk, fiskodlingen ska tredubblas. Landskapsregering har ju sagt det, man har ju skrivit under papper på det och gett utlåtande. Så man har ju det som politisk målsättning också att fiskodling ska öka, tredubblas.


  • Tack, talman! Till det första vad gäller upphandlingen och den avbrutna upphandlingen av elhybridfärjan så skulle det enligt landskapsregeringens bedömning inte vara förenligt med EU-lagstiftning att omförhandla, just på grund av att det då skulle ställa orimliga villkor. Andra anbudsgivare skulle kunna ha kommit in i sådana fall om man designar fartyget enligt den sträckan, Åva-Osnäs.

    Vad gäller just det utlåtandet, som landskapsregeringen har gett gällande expansionen av odlad fisk i Finland, så ska jag tydliggöra att i det utlåtande står "inom miljöns villkor", det vill säga expansioner ska inte äventyra vattenmiljön på ett sådant sätt att det strider mot EU-direktivet. Det är just det vi ska säkerställa.


  • Tack, herr talman! Det är många väljare och medborgare ute i samhället som har varit mycket förvånade över att det första Hållbart Initiativ gör när man kommer till makten är att kasta i soptunnan en elhybridfärja som faktiskt skulle ha tagit ner koldioxidutsläppen betydande i skärgårdstrafiken. Att så lättvindigt ha gjort det, och nu ett år senare stå här och säga att man vill ha en ny elhybrid för en annan rutt, så förefaller nog lite kontraproduktivt i mångas ögon.


  • Tack, talman! Nej tvärtom, ledamoten Gunell, många har varit otroligt glada för att vi är i Hållbart Initiativ och landskapsregeringen har motverkat och sett till att miljöförstöringen på Gripö inte blev av. Vi är otroligt glada för att det har gjorts och att landskapsregeringen har visat resolut ansvarstagande i just den frågan.

    Att skärgårdstrafiken i övrigt ska ställas om är en självklarhet och det är alla rätt eniga om. I mitt anförande tog jag upp just linjen Åva-Osnäs och så klart att vi ska ha en elektrifiering också av andra linjer. Vi behöver inte blanda ihop äpplen och päron. Nu pratar jag om Åva-Osnäs, en linje som är i skriande behov av omställning.


  • Ja, det förefaller nog väldigt dumt i mina ögon att först kasta en färja, precis den modell som med lite modifieringar skulle kunna passa någon annan av skärgårdstrafikens linjer. Där drar man i stället på sig 10 miljoners skadeståndsbelopp. Hur ska pengarna räcka till färjor när man ska betala dem i skadestånd i stället? Jag tycker att Hållbart Initiativ ska ta ansvar för den biten också och inte bara stå för att man har gjort någonting bra. Hållbart Initiativ är nu också ansvarig för de skadestånd som kommer till ålänningarna som en kostnad alldeles om några år.


  • Talman! Jag tror att den tidigare landskapsregeringen behöver ta ett ansvar också i den här frågan som trots stor skepticism hos markägare, miljöorganisationer, kommuner, en stark opposition och framförallt folket gick i strid mot den typen av folkvilja. Jag tycker att det är helt rimligt att den här landskapsregeringen fattar resoluta beslut och styr skärgårdstrafikens omställning inom ramen för de planetära gränserna. Samtidigt kan vi kan ta ett omtag nu och prata om nya linjer, ny elektrifiering och nya färjor. Jag är faktiskt trött på att hela tiden prata om just den här elhybridfärjan. Vi måste komma framåt. Jag försökte lyfta konstruktiviteten, men jag inser att oppositionen kanske inte är redo för det ännu.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Propagandamaskineriet är väloljat så här tidigt på morgonen. Det är imponerande. Det är samma argument som doftar 80-tal när man pratar fiskodling från Hållbart Initiativs sida. De är en skrämselpropaganda som inte vore värd tiden här i lagtinget. Vilken forskning visar de siffror som ledamot Holmström raljerar kring? Sanningen är, ledamot Holmström, att EU är positiv till fiskodling. VVF har grönlistat fiskodling. Fisk, tillsammans med soja, är det mest miljövänliga proteinet som man kan få fram. Vad är alternativet till att Finland ska öka sin sitt fiskintag? Är det att importera fisk från Chile, från Japan eller från Kina? Är det detta som är alternativet? Modern fiskodling är något helt annat än det som ledamot Holmström står och blickar tillbaka på från-80 talet.


  • Talman! Jag hänvisar till den officiella statistiken som finns att läsa hos ÅSUB, hos landskapsregeringen och på andra ställen där internet finns, det vill att säga ungefär 70 till 80 procent av fosforutsläppen på Åland står fiskodlingen för och ungefär 40 procent av kväveutsläppen. Det är fakta, det är inte 80-tal och det såg faktiskt värre ut under 80-talet. Det är väldigt fint att fiskodlingen faktiskt har gjort flera anpassningar. Men utsläppen står och stampar på stället.

    Att se tillväxtpotential i det att utnyttja ett ekosystem där gränsen redan är nådd, det är 80-tal, ledamot John Holmberg!


  • Talman! Sanningen är att man på Åland inte ens har bemödat sig att använda ett simuleringsverktyg där man kan ta en modell på utsläpp från en fiskodling som man gör i alla andra länder kring Östersjön. Inte ens det har man bemödat sig med här på Åland, utan man tar godtyckliga siffror och applicerar det på fiskodlingen. Det är väl självklart att fosfor- och kvävenivåerna, med tanke på hela vårt kluster av andra branscher som finns på Åland, påverkar Östersjön. Att peka finger mot fiskodlingen är billigt. Man kan inte ena stunden stå och säga att man vurmar för att ha en levande skärgård och bry sig om skärgården och andra stunden stå på det sättet som ledamot Holmström gör. Nej, det gäller nog att lyfta blicken från 80-talet och titta på vilket sätt fiskodlingen vill utveckla sig. Kretsfoder till exempel gör att fosformängden i Östersjön till och med minskar och det har pågått i flera år, men det är ingenting som ledamot Holmström tar upp i sitt anförande.


  • Talman! Något som ledamoten Holmberg inte tar upp i sin replikväxling är den bottendöd som finns och som enligt beräkningar omfattar en storlek av en och en halv Danmark. Det är otroliga ytor och det beror på klimatförändringen, det beror på de enorma utsläppen av näringsämnen och fiskodling står för enorma utsläpp av näringsämnen på Åland. Det är åländska vatten som vi ansvarar över.

    Enligt de simuleringsverktyg som ledamoten Holmberg hänvisade till så har Danmark i lagstiftningen valt att stoppa ny expansion av öppna kassodlingar. I Sverige har de öppna kassodlingar som har funnits i Höga Kusten också av samma anledning stoppats. Jag ser att det är väldigt svårt att vi kan skapa kryphål i EU-lagstiftningen och utöka de negativa aspekterna.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström för ett intressant anförande. Där skulle ha funnits många saker att ta replik på, men man får ju bara ha två.

    Ni nämnde ganska tidigt de gröna obligationerna som ju är en form av lån. Det har diskuterats här om landskapet ska ta lån. Före valet så var ni öppna för att ta 300 miljoner i obligationslån. Det spelar ingen roll vilken färg obligationerna har, de är lån i alla fall. Hur stora lån tycker Hållbart Initiativ att landskapet borde ta i form av obligationer?


  • De lån som Åland ska ta ska användas för hållbara investeringar inte för drift.

    Vad gäller de gröna obligationerna så föreslår vi nu att man ska överväga att använda det instrumentet i stället för regelrätta lån vad gäller just skärgårdstrafikens omställning. Vi vet att vi har en stor investering i skuld vad gäller färjorna, vi vet att vi på något sätt behöver finansiera just den här omställningen och färjor kostar oavsett om det är passagerarfärjor, elhybrider eller vätgasfärjor osv. Till viss del vad gäller innovation så kan man söka stöd från EU och deras Horizon och andra typer av program helt enkelt. Men till den delen det inte funkar så tror vi att det är klokt att överväga andra typer av finansieringsformer.


  • Tack, herr talman! Eftersom jag inte fick något svar så utgår jag ifrån att det är 300 miljoner som gäller fortfarande.

    Vi tar ett annat ärende. Ni talade också om fiskodlingar. Som ni helt korrekt sade så står det ingenting om var den här fiskodlingen ska ske. Huvudsaken är bara att inte utsläppen ökar. Förhoppningsvis kan vi öka produktionen. Hur stor sannolikhet tror ni att det är landbaserat? Det finns så många exempel, men det finns en internetbaserad nyhetskanal som har åländska frågor och där kunde vi nyligen läsa bokslutet. Förlusten var tio gånger omsättningen. Det var lite andra relationstal som jag inte minns här. Jag konstaterade att det var ett av de sämsta bokslut jag någonsin har sett. Frågan är, Hållbart Initiativ, hur stor sannolikhet tror ni det är att det blir det landbaserade som vinner kampen?


  • Talman! Det är en väldigt bra fråga. Vår roll som politiker är inte att välja teknik åt företagen, utan det är företagen som ska välja teknik. Men det är vår roll som politiker att sätta begränsningar, sätta ramar och att sätta en långsiktig planering. Den långsiktiga planeringen som Åland behöver ha är att alla vattenförekomster på Åland ska vara gröna på kartan, dvs. uppnå en god ekologisk status. Det innebär att de gränserna behöver definieras, att utsläppsutrymmena behöver definieras och sedan får fiskodling, som i detta fall, välja den teknik som är bäst lämpad sett till produktionsvolymer och annat. Om man kommer fram till den slutsatsen att det kanske inte är möjligt och man behöver flytta upp på land, då är det så som det blir helt enkelt. Men vi som politiker ska inte välja teknik åt företagen.


  • Tack, talman! I den här frågan så är Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ de enda partierna som är negativa till en volymökning på de villkor som utskottet definierar eller ser framför sig. I utskottet var jag ensam om min åsikt och jag reserverade mig. Vilka möjligheter anser Hållbart Initiativ att man har att påverka den förda politiken på det här området i den regering man sitter i och där man har en miljöminister som har ansvar för både att ta fram den vattenlag som ska reglera det här, fortsatta tillstånd och den fortsatta politiken?


  • Tack, talman! Ja, det tydliggör ju i den här diskussionen att Hållbart Initiativ behövs. Men det spelar inte så jättestor roll egentligen hur vi röstar här i den här salen som Hållbart Initiativ eller i lagtinget som helhet, eftersom Åland ändå måste förhålla sig till EU:s vattenramdirektiv och se till att vattnet når god ekologisk status. Faktum är att fiskodlingens öppna kassar äventyrar den goda statusen. Det är en bedömning som Danmark gör, som Sverige gör och Finland har ännu inte kommit på banan och det har olika förvaltningsmässiga förklaringar. Fokus måste vara på att minska utsläppen före expansioner av öppna kassodlingar är möjliga. Jag tror att det är EU där som styr mer än vad enskilda utspel här i lagtinget gör.


  • Tack ledamoten Holmström. Det är bra att "mansplaina" till de redan frälsta. Tack för det!

    Det jag undrar är, när ledamoten Holmström säger att det inte spelar någon roll hur man röstar i den här salen, menar ledamoten allvar då, att det inte spelar någon roll vad vi gör här? Jag utgår ifrån, när jag lyssnar på ledamoten Holmströms eldiga anförande, att Hållbart Initiativ kommer att rösta med den reservation som jag har lagt till utskottets betänkande.


  • Generellt sätt, ja, visst spelar det roll hur vi röstar här i lagtinget. Men just de här formuleringarna om volymtillväxt och att man ser fiskodlingen som en tillväxtmotor så har egentligen inte så jättemycket betydelse sedan när det kommer till att designa vattenlagen och den åländska implementeringen av EU:s vattenramdirektiv för det är EU som styr. EU säger att alla vattenförekomster ska ha en god ekologisk status. Det måste finnas med i all typ av regelverk och alla typer av lagstiftningar och det är det som vi i Hållbart Initiativ borgar för. Exakt hur vi kommer att rösta i den frågeställningen så kanske jag vill klura på.


  • Talman! Tack för anförandet. Jag hör till dem som tycker att Hållbart Initiativ har bidragit på ett positivt sätt till betänkandet och i arbetet i utskottet. Ni utgör en viktig kyrkstöt när vi andra ibland glömmer bort vad saker och ting kanske handlar om. Men det betyder inte att man alltid har rätt. Det är sällan så här i livet att man alltid har rätt eller alltid har fel, det finns oftast en slags gråzon där.

    Jag vill påminna ledamoten Holmström om 1960-talet, han kanske inte kommer ihåg så mycket från just det men då startade färjtrafiken på Åland. Den var dömd att misslyckas. Kritikerna sade det där går aldrig. Det är smutsigt, det är farligt, det är tungt och det är bedrövligt. Idag vet vi vad som hände efteråt och tack vare färjetrafiken så har vi ett överskott som vi i varje fall hittills har försökt fördela. Sedan kom 70-talet och chipsfabriken som också var dömd att misslyckas, men båda dessa har gjort att vi har kunnat fortsätta utveckla (… taltiden slut).


  • Talman! Det är värdefullt att gå tillbaka till historien ibland, det brukar jag också göra i mina anföranden. Om det är något som historien kan lära oss så är det faktiskt att lagstiftning kring miljöbegränsningar kan vara någonting positivt också för företagen. Tittar vi på till exempel på allt från förbjudande så ser vi en stor teknikutveckling. Tittar vi på plastartiklarna i EU så ser vi också en stor teknikutveckling vad gäller vass och andra typer av sugrör osv. På samma sätt så tror jag att vi kan se teknikutveckling vad gäller fiskodlingen och i övergången från öppna kassodlingar till andra typer av verksamheter. Med det sagt så är alltså Hållbart Initiativ inte emot skrivningen att fiskodlingen kan vara en tillväxtmotor men med rätta begränsningar, att inom vattendirektivets gränser så är det möjligt men då behöver också fiskodlingen komma på banan.


  • Och där, talman, närmar vi oss pudelns kärna eftersom lagstiftning gör skillnad, ja, när verksamheten har nått en sådan volym att man har råd att genomföra olika förbättringsåtgärder. Så har det varit med odlingen många gånger på land, så är det inom sjöfarten alldeles tydligt och så tror jag att det kommer att bli inom fiskodlingen också. Den åländska regnbågslaxen är någonting som man på den finländska marknaden ropar efter. Man skulle kunna utöka den, vi skulle kunna ha fler arbetsplatser och vi skulle kunna göra den bättre. För det första så har fiskodlingen hittills, sedan den startade, genomgått en otrolig utveckling när det handlar om miljön. Jag tror och jag är rätt säker på att om man ytterligare kan få den att växa så kommer man också att ta hand om de miljöproblem som eventuellt finns idag. Arbetsplatserna är värda detta.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson för en bra replik. Jag tolkar det som att expansion är bra för utveckling. Men tittar vi på fiskodlingsnäringens bokslut så finns det kapital. Det finns finansiellt kapital för att genomföra olika typer av innovationsprojekt. Det finns också medel inom den europeiska fiskerifonden som kan anslås till sådana typer av projekt.

    Jag tror att i den här frågan så behöver vi vända på steken. Utveckling först, expansion sedan. Men det kan finnas andra områden där ledamot Petterssons resonemang kanske håller bättre, men inte just inom fiskodlingen.


  • Tack för det. För mig står fiskodlingen för en viktig lokalt producerad livsmedelsproduktion. I det regeringsprogram som både ledamoten Holmström och jag står bakom så säger vi att landskapsregeringen bör främja ett konkurrenskraftig och innovativt vattenbruk både till havs och på land. Vi säger också i det regeringsprogrammet att vi vill ha goda villkor för företagande för det säkrar den generella välfärden. Vad skulle säkra den generella välfärden till exempel ute i skärgården om man skulle totalförbjuda fiskodlingarna just nu?


  • Talman! Hållbart Initiativ är på inget sätt inne för att förbjuda verksamheterna så som de är just nu. Men vi konstaterar att verksamheterna äventyrar god vattenstatus och därför är verksamheterna i stort behov av omställning. Vi är beredda att ge dem en tid och en långsiktig planering med ett handlingsutrymme vad gäller just utsläppsnivåer. Det finns en vilja hos fiskodlingen att komma till mötes genom vattenförbättringsfonder och genom olika typer av kompensation. På inget sätt ska detta anförande eller någon replik ses som någon typ av hugg mot fiskodling. Jag vill snarare lyfta att vi här i lagtinget har ett ansvar för Östersjön och ska designa lagstiftning utifrån de ramarna. Sedan kan utveckling ske inom ramen för detta.


  • Jag uppfattade inte anförandet som ett hugg mot fiskodling, men jag uppfattade det betydligt tuffare än de konstruktiva diskussioner vi hade när vi skrev regeringsprogrammet. Sedan har jag också upplevt att Hållbart Initiativ är konstruktiva när det kommer till skarpt läge. Jag vill säga att för Ålands Framtids vidkommande så vill vi inte heller ha en expansion som äventyrar vattenmiljön, men fiskodlingen har förbättrat sig oerhört de senaste åren och det bör de också få credit för. Jag ser egentligen att välfärden ute i skärgården står och faller med en miljövänlig fiskodling och där hoppas jag att vi kan jobba sida vid sida även framledes.


  • Tack, talman! Ledamoten Eriksson är så klart inne på rätt linje. Vi behöver en konstruktiv hållning i just den här frågan som av olika anledningar skapar debatt och är känslosam. Men vi kan också konstatera att utsläppsnivåerna har stampat på stället vad gäller fiskodlingens öppna kassar. Därför måste politikerna någon gång också säga att nu har gränsen passerat. Vi ger er det här handlingsutrymmet. Vi ger er finansiella möjligheter. Låt oss utveckla den här branschen tillsammans så att vi fortfarande kan producera protein som vi människor behöver och generera arbetsplatser och se till och säkerställa en god miljö och ett skärgårdssamhälle som lever. Vi måste lösa utmaningarna tillsammans.


  • Talman! Tack för ordet. Först någon liten allmän reflektion. Jag tror utskottets ordförande sade i går att vi ska inte tokspara och det är min uppfattning att man inte gör, även om vi ändå tycker att det kanske är en lite väl visionslös strategi och planlöst framåt. Men jag tycker också att det är ganska klokt.

    Jag var själv ett ganska litet barn när 90-talskrisen slog till. Jag utgår ifrån att det inte är sant, men mitt barndomsminne såg ut så här att vi gick hem på våren och man fick alla sina böcker och det fanns ett ganska stort överflöd i skolorna. Sedan när vi kom tillbaka på hösten så sade lärare: "Här har ni en penna och den här ska ni klara er på hela terminen. Här har ni en bok och den måste ni vara försiktiga med för många, många måste använda den efter er." Det var ganska dramatiskt samtidigt som många av ens kompisars föräldrar hade fått gå från jobben.

    Jag tror att vi den här gången faktiskt - på tal om de långsiktiga sociala effekterna som laman ledde till - hanterar det här mycket, mycket bättre gemensamt både i Finland, på Åland här i landskapet och ute i kommunerna. För jag tror faktiskt inte att det där var riktigt bra.

    Men en annan randanmärkning man kan göra kring detta är att det skedde ganska mycket utveckling, särskilt om man pratat om hållbarhet. Vi gick från ett väldigt slit och släng samhälle till förstås långt ifrån inom hållbarhetens ramar, men det hände ändå någonting och vi insåg vad man kan göra på ett annorlunda sätt genom krisen. Det finns ju ett talesätt som låter barskt men som det ändå finns sanning i. "Låt aldrig en god kris gå förbi" och det kommer säkert att komma något gott också ur denna kris.

    Några ord först om äldreomsorgen. Jag tycker att utskottet har behandlat den här frågan på allvar. Jag uppfattar att finans- och näringsutskottet har gjort det i flera omgångar. Man pratar också om det ute i kommunerna och det är också en fråga som ständigt stiger upp här i plenisalen. Men det som står fullständigt oklart för mig är; hur ska vi gå vidare? Betänkande efter betänkande pekar på utvecklingsbehov, det behöver utvecklas vårdmetoder, man behöver digitalisera och man behöver göra andra strategiska förändringar. Och som vi vet är många av dessa förknippade med initiala kostnader, medan vi har ett ganska stort kommunfält och framförallt många lagtingspolitiker som står här och säger; "vi kan inte lägga mer på kommunerna, vi måste ta bort kravet på kommunerna".

    Om vi vill ha den här jättegoda välfärden för våra äldre i samhället, vilket alla vill med hjärtat i den här staden är jag helt övertygad om, hur ska vi göra det, om vi inte kan lägga mera krav på kommunerna som har hand om äldreomsorgen? Det andra alternativet är förstås att föra över äldreomsorgen till ÅHS eller på det sättet till landskapsnivå och det är kanske en framkomlig väg. Men vi kan inte i betänkande efter betänkande peka på utvecklingsbehov och sedan ha allting kvar som det alltid har varit och tro att det ska bli någon bättring bara för att vi skriver att det finns ett behov. Det funkar inte så. Här skulle jag verkligen hoppas att landskapsregeringen skulle ta taktpinnen och visa vägen hur det här ska hanteras.

    Det fanns tidigare framtagna kriterier för demenssjukvård som inte implementerades i en enda kommun på hela Åland. Inte i en enda kommun, långt, långt därifrån! Nu kommer man med nya regelverk, det finns en ny äldrelag och vi vet av hävd att landskapsregeringen ofta inte vill idka så mycket tillsyn mot kommunerna. Är det någon härinne som tror att kommunerna kommer att klara av att uppfylla äldrelagens krav? Jag tror inte det! Så någonting måste till för att ta den frågan vidare.

    Jag tror att nyckeln är större kommuner och mycket tajtare vårdkedjor mellan ÅHS och kommunerna eller att man skulle överföra äldreomsorgen till ÅHS. Jag pratade för flera år sedan med en professor emeriti om just äldreomsorg. Jag frågade vad den största bristen i äldreomsorgen är i Sverige. Jag trodde att hon skulle säga skillnaden mellan privata och kommunala vårdinrättningar, att det fanns för lite pengar. Hon sade att det finns ett enda stort strukturellt problem och det är att äldreomsorgen är splittrad mellan landstingen och kommunerna. Det ligger någonting i det.

    Det jag ytterligare vill säga om äldreomsorgen, talman, innan jag går vidare, är att vi måste komma ihåg att äldreomsorgen inte bara är inom den demenssjukvården, demensvården och demensomsorgen och där det finns problem, utan det finns många olika klientgrupper som har multisjukdom i bakgrunden och många andra komplexa situationer. Vi har ett väldigt fokus på demenssjukvården inom politiken, det är bra och det behövs stor utveckling. Men vi får inte glömma bort de andra och de basala grundbehoven.

    Talman! Sedan kort, stödet till enmansföretagare sade näringsministern under remissdebatten att skulle införas. Det har inte kommit in några budgetmedel efter utskottets betänkande. Det är nu två veckor kvar till jul. Även om näringsministern inte är här så hoppas jag att finansminister säkert kan ta en replik och redogöra för vad enmansföretagarna kan vänta sig från och med den 1 januari.

    Sedan när det gäller digitaliseringen som jag lämnade in en motion om så tycker jag att man har bra skrivningar i utskottets betänkande. Man säger att den här frågan är av sådan dignitet att landskapsregeringen, innan man skrider till verket, behöver återkomma till lagtinget med ett meddelande. Men enligt de uppgifter jag har så finns det nu sju namngivna personer som ska jobba med den här frågan inom landskapsregeringen. Det är inte riktigt i enlighet med vad som står i utskottets betänkande. Men det kanske också finansministern kan dementera eller förklara vidare kring.

    Sedan slutligen, några korta ord om näringspolitiken. Utskottets ordförande bad specifikt om att vi också skulle ta en framåtblick. Jag och ledamoten Toivonen hade ett replikskifte i den här saken i går och jag vill lyfta den igen. Jag menar att ska vi komma oss ur den här krisen så behöver vi allokera våra pengar till smarta saker. Vi har inte råd att (… taltiden slut).


  • Talman! Om vi ska hantera krisen bättre än laman på 90-talet, vilket ju förstås är en vällovlig ambition, och förhindra den sociala utslagning som då blev resultatet, är det rätt tid att redan till mars-april ta fram det hårda sparpaket som aviseras i budgeten? Och hur ska man veta att man inte åstadkommer precis det som ledamoten talar om; en social utslagning och en ökad arbetslöshet? Om man ska spara inom offentlig sektor så finns det bara en sak att ta av som faktiskt gör skillnad och det är personal.


  • Talman! Jag tror att det är helt rätt att komma med de här reformpaketen nu. Vi vet, för det första, att kommer du fram med 15 politiska reformer så går det kanske vidare med tre eller fem. Det tar lång tid att implementera och det tar ännu längre tid innan de faktiskt börjar ge ekonomisk effekt. Så jag tycker att det är helt rätt tid. Jag tycker till och med att det är lite sent.

    När det gäller det här med att spara i offentlig sektor så vet jag att Socialdemokraterna alltid har den här diskussionen när det gäller inbesparingar, att det går på skolassistenter och så vidare. Men gör man inbesparingsarbetet smart och i god tid så tror jag, jag är övertygad om och jag har sett många goda exempel, att man faktiskt kan göra ganska mycket utan att det påverkar servicen i så stor utsträckning.


  • Tack, talman! Det bästa exemplet jag har sett under de senaste åren på ett reformarbete som kanske på lång sikt leder till inbesparingar är det arbete som man gör inom ÅHS, där man långsiktigt förändrar arbetssätt och så vidare. Men det är inte en inbesparing som man gör snabbt och drastiskt utan under en väldigt lång tid. Jag tycker också det är skillnad mellan reformer och inbesparingar. Jag undrar om ledamoten kan ge exempel på någon reform som man skulle vilja se sjösatt redan i mars-april som skulle kunna ha den där effekten?


  • Talman! Det var precis det som jag sade i mitt första replikskifte, alltså välplanerade inbesparingar gör inte så mycket på effekten. Men om man ska göra saker hastigt, det är då som det blir de här dumsnåla inbesparingarna.

    Jo, det finns en mängd saker som vi skulle vilja se. Vi hade ett stort reformpaket som vi lade med som bilaga som en motion till det här ärendet. Det handlar förstås om kommunstrukturen, det handlar om digital reformering och det handlar om att kunna konkurrensutsätta saker. Det handlar också om att processutveckla och det handlar om att se över infrastrukturella satsningar. Vilka satsningar gör vi, vilka kan spara pengar och vilka kommer att öka driftskostnaderna? Hur sköter vi det allmänna offentliga Åland? Hur kan vi få till flera samarbeten som faktiskt medför att man kan göra mera med mindre pengar?


  • Talman! Det är ingen överraskning att jag delar ledamot Zettermans farhågor kring äldreomsorgen. Mot bakgrund av det så blir det fullständigt ologiskt och ganska absurt att vi har en kommunlagstiftning på bordet i lagtinget. Liberalerna tycker att social- och miljöutskottet borde ta sig tid att ge en nuvärdesanalys kring äldreomsorgen. Finans- och näringsutskottet ifrågasätter kommunernas förmåga att möta behoven. De vill ha en gemensam tanke för den framtida äldreomsorgen. Man är orolig för demensvården. Det är ett stort och viktigt stycke om äldreomsorgen. Social- och miljöutskottet ska inte ens få arbeta med den här frågan i samband med kommunlagstiftningen. Jag tycker att hela resonemanget är ologiskt och det haltar.


  • Talman! Jag delar förstås den uppfattningen, det kanske vi inte behöver orda mera om så här partikamrater emellan.

    Jag kan väl konstatera att det finns en väldigt stor skillnad i den här salen ifall man ser att kommunerna finns till för invånarna eller om kommunerna finns till för sin egen institutions existens och där finns det en ganska tydlig skiljelinje. Jag kan ibland tänka så här att mycket av det vi gör är för institutioner och vi gör det för det vi har byggt upp, men vi glömmer ibland bort det vi är här för, nämligen invånarna. Vissa diskussioner blir lite bakvänd ifall man ser det ur det perspektivet. Vi ska göra det som är bäst för invånarna. Hur kan vi då säga att vi inte ska ställa krav på vårdmetoder inom äldreomsorgen för att kommunerna inte klarar av det? Det är liksom väldigt bakvänt.


  • Det håller jag fullständigt med om. Min uppfattning är att alla politiker på Åland nog har samma målsättning men totalt olika vägar dit. Jag vill inte vara någon stämningsförstörare, det var idel lovord i går, men nu måste det börja komma leverans. Hur ska vi hantera de stora och viktiga frågorna för Åland? Liberalerna representerar ett parti som har haft idéer kring reformer, reformbehov och det fick inte gehör. Nu är det den här majoriteten som måste börja leverera.


  • Talman! Jo, jag kan faktiskt bli aningen chockerad när det gäller den här typen av frågor. Jag minns väl från tidigare lagtingsarbete när en kommun sade att "nu kommer vi inte längre att ge institutionsvård åt de klienter som läkarna rekommenderar att ska ha institutionsvård för det har vi inte råd med". Samtidigt så vägrade man att gå in i en kommunreform. Jag tycker faktiskt inte att det liknar någonting. Jag har all respekt för de åländska kommunerna. Jag tycker att man gör ett fantastiskt jobb där alla dagar. Men jag tror att man kan göra ett lika bra jobb tillsammans med andra. Det kommunala arbetet blir inte mindre värt för att man gör det tillsammans med andra. Det är jättemycket värt, men det måste vara invånarna som står i fokus.


  • Talman! Det är väldigt sällan vi ges utrymme att diskutera så här pass brett; näringslivsfrågor, ekonomi och framtid. Det blir vid enstaka replikskiften och enstaka anföranden. Ledamot Anders Eriksson tog upp igår att lagtinget borde ha någon form av näringslivsdag. Jag tror också vi behöver någon form av framtidsdag och ganska snabbt med tanke på det initiativ som landskapsregeringen ämnar ta i januari för att ställa om ekonomiskt. Vi står ju där som vi står idag; i en återvändsgränd. Ska vi lätta på lagstiftningstrycket? På det sättet minskar vi attraktionskraften, för vi blir inte lika välfärdsattraktiva som vår omvärld. Ska vi höja skatteöret? Nej, det är heller ingen attraktionskraftshöjande sak. Vad ska vi ska göra och till priset av vad?


  • Talman! Det där var ju en hemskt trevlig replik, för nu fick jag möjlighet att avsluta mitt anförande. Det var precis det som jag skulle komma till lite kort på slutet. Jag menar att vi kanske måste våga sluta jobba med lite pengar åt alla och våga det som heter "kill your darlings". Jag tror att det är två saker som vi behöver satsa på: Företag med hög produktivitet som kan generera tillväxt på Åland och de företag som ger hög sysselsättning som nu har lidit. Det betyder en stark satsning på IT, banking och försäkringsbranschen alltså grundläggande IT. Sedan också på turismbranschen som faktiskt inte genererar så mycket BNP men otroligt mycket jobb. Inom dessa två borde det i grunden komma in riktigt stora satsningar.


  • Tack, talman! Det är ju på grund av pandemin, men vi har ju faktiskt ett skattesystem som träder i kraft om ett par veckor och som har fått väldigt lite omvårdnad om vi ska säga så. I normala fall skulle vi förhoppningsvis haft ännu större fokus på inflyttning och på näringslivsfrågor. Nu är det mera att hålla hakan ovanför vattenytan.

    Det är precis som ledamot Zetterman sade, vi ska satsa på det som vi är bra på. Vi har varit väldigt spretiga. I betänkandet tar vi nog till viss del fasta på det.

    En sak som jag tycker att är intressant och som också vi inom Liberalerna lämnade in en motion kring gäller transportstödet som vi till viss del ifrågasatte. Vi hade hellre sett en lösning där Kraftnät Åland skulle ha kapitalförstärkts i stället. Hur ser ledamoten på det när det gäller de konkurrensverktygen; vatten och el? (… taltiden slut).


  • Talman! När John Holmberg för en gångs skull inte lyfte kommunreformen i ett replikskifte så ska jag göra det. Det där är kommunala avgifter. Det är kommunerna som måste ta hand om den här frågan. Jag menar faktiskt att man på allvar bord fundera på att flytta tillbaka stora delar av näringspolitiken till kommunal nivå. Men då återkommer man till det här, kommer kommunerna att orka bära det? Här diskuteras de kommunala avgifterna i väldigt hög utsträckning, men det är i kommunerna som man kan göra skillnad. Detta har jobbats med väldigt, väldigt lite. Nu råkar jag känna till att Mariehamns stad kommer att initiera ett sådant här ärende. Men på ett generellt plan är det problematiskt att landskapsregeringen sitter på investeringspengarna och det är kommunerna som ska utföra det, och att ge pengar till kommunerna är inte så där bara när det gäller näringspolitiken. Här behöver man fundera vidare, för att det vi har gjort nu funkar (… taltiden slut).


  • Talman! Jag noterade att ledamoten Zetterman kom av sig på slutet i sitt anförande och då hade jag tänkt be om en fortsättning kring synen på näringspolitik, vilket ledamoten Holmberg föregick mig lite men i alla fall. Jag hann höra så pass mycket att ledamoten Zetterman efterlyste rätta satsningar, alltså där man siktar in sig på någonting som man förväntar sig ska ge en bra avkastning. Nu hör just den konsten till det som man faktiskt inte vet. Lika lite som man kan förutse vilka bolag som ska gå bäst på börsen så kunde vi inte se att världens största taxibolag, Uber, idag inte äger en enda bil eller att världens största mediaföretag, Facebook, inte äger en enda tidning. Det här är någonting som jag tycker att vi borde väga in. Jag undrar hur ledamoten har resonerat kring fenomenet "hur satsa på det som du inte vet vad som ska slå?"


  • Talman! Jag menar att i dagsläget så borde vi allokera våra företagsstöd till de två nischer som jag nämnde, alltså de som driver sysselsättning och de som har hög produktivitet och därmed driver upp tillväxten på Åland.

    Men sedan kommer den här långsiktiga satsningen som ledamot Pettersson lyfte. Där finns det, tror jag, ingenting annat än att satsa på utbildning, alltså forskning, utbildning och långsiktig innovation. Det finns många som säger att Finland kommer att hamna i en innovationskris så att det ytterligare på lång sikt kommer att försvaga konkurrenskraften i Finland som helhet. Här tror jag att de här satsningarna som vi gör på högskolan är helt rätt. Jag uppfattar att alla överens om det, jag har inte hört ett parti som är kritiskt. Det är där som vi måste satsa. Vi måste ha ett levande forskningskluster på Åland.


  • Tack, talman! Jo, det är lätt att dela den synpunkten. Jag ställer mig ändå frågan, hur ska vi hitta de här galna idéerna? Kan man tänka sig från liberalt håll idag att ställa sig bakom en storsatsning på riktigt riskkapital, möjligen från samhällets sida, möjligen tillsammans med andra privata aktörer, kanske i stil med Ålands Utvecklings AB? Men antagligen måste vi lära oss någonting av hur det har gått där. Men jag tror ju att om vi ska hantera någonting som är obegripligt så behöver vi vara redo att satsa pengar på sådant som vi inte riktigt förstår. Det är nog den svåra balansgången mot framtiden just nu. Var finns morgondagens färjtrafik och morgondagens chipsfabrik?


  • Talman! Det är förstås en omöjlig fråga att svara på. Men jag tror också att idéerna finns därute. Jag har stark tilltro till det samhällsklimat som vi har på Åland och att både ålänningar och inflyttade kommer att starta nya företag som kommer att bli starka i framtiden.

    När det gäller riskkapital så har vi sagt oss villiga att göra det, men inte på det sätt som det har varit tidigare. Vi har inte tyckt att Ålands Utvecklings Ab har varit en bra lösning. Det är bra att ledamoten Pettersson säger att man behöver lära sig någonting av det. Men man måste också göra bedömningen hur stor risk man ska ta på skattebetalarnas bekostnad. Där har vi lagt fram förslaget kring den här handelsplatsen på onoterade aktier, där man också skulle kunna driva in privat kapital för en sådan satsning. Hade man en mix av privat och offentligt kapital så då tror jag faktiskt att man kunde hitta en bra lösning.


  • Talman! Jag ska prova pratar med munskyddet på här. Ni får säga till om det inte hörs.

    Jag reagerade lite på ledamoten Zettermans jämförelse med hur äldreomsorgen fungerar i Sverige. Jag blev verkligt förvånad att problemet var att det var för småskaligt, att det skulle vara ännu större stordrift. Om jag har uppfattat det rätt så är det väl tvärtom. Det är väl det som varit problemet i Sverige, det blir väldigt opersonligt och därför anser jag att det inte fungerar. På Åland är det nästan tvärtom, det är tack vare vår småskalighet och nära till beslutsfattare som vi har lyckats ganska bra inom äldreomsorgen. Jag har inte sett lika bra äldreomsorg på andra ställen i Norden som på Åland tror jag.


  • Talman! På ett generellt plan så säger jag att vi ska vara försiktiga med att slå oss på bröstet i den här frågan, för vi är en av de få nordiska regioner som faktiskt inte alls mäter kvalitet inom äldreomsorgen. Det gör man i Sverige, det gör man i Finland, man har utarbetade omsorgsindikatorer och de följer man upp. Så vi kan inte stå här och säga att vi har jättebra äldreomsorg, även om jag förstås delar uppfattningen i grunden. Men man ska vara försiktig med den typen av generaliseringar. Också vi har stora brister och också vi har stora styrkor. Inte är det så att vi är så mycket sämre än någon annan, det tror inte jag heller. Men ledamoten Salmén missförstod mig. Jag sade inte att det skulle vara större enheter. Jag sade att splittringen att äldreomsorgen sköts av landstingen och kommunerna var problemet. Sverige är ett stort land, det finns ju små äldreboenden ute i glesbygden där också. Att sjukvården och omsorgen är separerade, det är detta som ställer till en hel del problem med vårdkedjorna och helheten.


  • Talman! Ja, det kan jag hålla med om. Det har varit väldigt dålig respons från ÅHS att hjälpa till i äldreomsorgen. Man har skickat mer och mer till kommunerna. Det har ju visat sig att kommunerna får bygga ut efterhand. Man flyttar i princip ut sjukvården till kommunerna i stället för att jobba andra vägen och samverka mera med kommunerna. Just den här sjukvårdsbiten skulle jag gärna ha tagit upp, men det är för kort tid i en replik. Men jag vidhåller nog att vi har den bästa äldreomsorgen, i varje fall i Finland där jag har rört mig.


  • Talman! Där är jag inte överens med ledamoten Salmén. Det är humant, det är mänskligt och det man pratar om i dag är en personcentrerad vård; dvs. du är en människa med dina styrkor, med dina svagheter, du har dina olika behov och där omkring borde vården samlas. Om du ligger på ett äldreboende eller fortfarande bor hemma och får behov av sjukvård och vi har möjligheten att låta bli att flytta en person, varför ska vi då flytta dem till sjukhuset? En flytt vet vi att innebär hälsorisker och vi vet att det innebär svåra psykiska risker och vi kan utföra den här vården ute i kommunerna. Tvärtom så borde vi samla mer och mer kapacitet kring den enskilda personen, inte slussa runt personer mellan olika instanser. Så där har jag en helt avvikande syn jämfört med ledamot Salmén.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 10:35

    Talman! Finans- och näringsutskottets betänkande innehåller faktiskt flera riktigt bra saker. Även om oppositionens budgetmotioner sällan godkänns av regeringsblocket så finns mycket av socialdemokraternas politik med i betänkandet. Jag vill passa på att tacka min kollega Nina Fellman för ett bra arbete i utskottet och ett stort tack till utskottets medlemmar i sin helhet. Jag tycker att alla verkar ha kommit ganska bra överens och resultat är till belåtenhet.

    En socialdemokratiskt rödgrön politik är en politik för ett hållbart, levande och bärkraftigt samhälle. Vi säger att människor ska gå först och en kamp för klimatet och miljön. Det är vår paroll som ni alla känner till. Vi är också vana att jobba hårt och resultatinriktat och prioritera konkreta åtgärder istället för att stå i talarstolen och prata om svepande formuleringar. Jag är glad att vår politik kommer fram tydligt på flera ställen i betänkandet trots att vi för tillfället är ett litet oppositionsparti. Det är sist och slutligen inte orden som räknas utan resultatet. Det är dags för regeringen att bevisa på ett konkret sätt att tiden för fina ord är förbi, det är sannerligen dags att varendaste ett beslut är miljömässigt hållbart!

    Talman! En glädjande skrivning i betänkandet gäller min budgetmotion som tar upp problematiken att alla elever med två hem i dagsläget inte kan åka buss till och från skolan, trots att de har lång skolväg den ena veckan. Den motionen har uppmärksammats av utskottet på sidan 9. Utskottet konstaterar att barnen inte är berättigade till skolskjuts från den förälder som inte är boendeförälder och det kan försvåra både skolgång och umgänge med den andra föräldern. För de ungdomar som åker buss har utskottet erfarit att detta kommer att lösas med ett skolbusskort som gäller vardagar under terminerna och inte är bundet till en specifik hållplats. Detta är mycket bra. Stort tack för det!

    Trots att man kan tycka att det kan vara ganska ofint för mig att föra fram min åsikt här och ge råd om ingen har frågat mig, så måste jag ändå säga att det kanske börjar bli dags att släppa det ideologiska gardet i regeringen. Ska regeringens mål vara att alla ålänningar, i alla åldrar, fortsättningsvis ska äga minst en bil per person? Jag syftar på en debatt tidigare om traktorbilar med ministern. Jag säger det trots att jag vet att alla infrastrukturella frågor och frågor som uppmanar till ett förändrat beteende alltid väcker mycket känslor. Sannerligen, ett hållbart samhälle kan Åland aldrig bli så länge det finns flera bilar än vad det finns människor!

    Men det finns lösningar och jag tycker oppositionen har varit duktiga på att leverera lösningar. Det är inte ofta som jag brukar lyfta lagtingsledamot Toivonen i mina anföranden, men jag tänker göra det den här gången. Han vill att landskapet ska subventionera konverteringar av bensin- och dieselfordon till gasfordon, vilket påskyndar övergången till mer hållbara transportmedel på Åland. Jag stöder ledamotens tanke utan att stöda motionen som sådan, eftersom jag inte känner till vad det kommer att kosta. Elbilar är dyra i inköp och Åland har en föråldrad bilpark. Miljövänlighet ska inte vara en klassfråga på Åland, alla har inte råd att köpa elbilar trots att det finns stöd.

    Minskade utsläpp till trots, i samband med att man förnyar kollektivtrafiken så måste man ta krafttag för en omställning och alltid ha som långsiktigt mål att främja kollektivt åkande, minskat antal däckspartiklar, eliminering trafikbullret och avgaser i vår närmiljö. Forskning visar att landsvägstrafiken nästan är det allvarligaste hotet för vattenhälsan tillsammans med ganska många andra saker förstås. Kring hälften av alla mikroplastpartiklar som hamnar i haven härstammar från däck och vägbeläggning. Plasterna blir sedan fiskföda och fiskarna i sin tur blir människoföda. Efter en omväg är alltså däckspartiklarna tillbaka på landbacken med allvarliga hälsoeffekter som följd. Vill vi på Åland andas frisk havsluft eller accepterar vi att havsluften innehåller en stor del av de partiklar som trafiken river upp? Vill vi att havet ska vara rent så är det modiga konsekventa åtgärder som vi behöver!

    Talman! Barnkonsekvensanalyser är något som utskottet uppmanar regeringen att tänka på. Det förvånar mig att barnkonsekvensanalys inte använts när man behandlat min budgetmotion om att säkra ungdomspolisens arbete, eller har man? Då vill jag gärna ha en replik på så att jag får ett svar. Det förvånar mig att man inte lyssnar på polisens önskemål om tillräckliga resurser för att upprätthålla både ungdomspolis och en trafikgrupp på Åland.

    Jag läser i media från 2013 när ungdomspolisen var ny och de berättade om sitt uppdrag. Man ville att ungdomar som befinner sig i en gråzon och misstänks vara i riskgruppen att börja begå kriminella handlingar skulle fångas upp tidigare. Polisen ser fortfarande, flera år senare, och speciellt i en tid som denna att det förebyggande arbete är ytterst viktigt. Ungdomar ska inte springa bort från polisen när de hamnat i knipa. De ska söka upp polisen för att få hjälp, stöd och skydd. I många fall är polisen den enda instans som finns på jobb dygnet runt och rör sig ute med ungdomarna när inte föräldrarna är där alla gånger. Det är beklämmande att man prioriterar bort förebyggande åtgärder samtidigt som vi alla vet att ungdomarna, liksom alla andra, har haft ett mycket ansträngt år i pandemins spår.

    Talman! Man kan i utskottets betänkande på sidan 9 läsa helt riktigt att varje ungdom som far illa riskerar att bli föremål för ett onödigt personligt lidande och kostsam för samhället. Lagtingsledamot Zetterman tar i sitt anförande upp tiden efter laman. Vi är från samma generation, ledamot Zetterman och jag, och vi vet vilka konsekvenser det har för ungdomar när samhället sviker.

    Jag hade också gärna sett mera skrivningar i betänkandet om jämställda löner, hur man ämnar stävja arbetslösheten runt om i kommunerna och konkreta gröna satsningar som främjar den åländska sysselsättningen under och efter pandemin.

    Jag vill även jag, liksom ledamot Silander påpekade igår, säga att min budgetmotion nummer 4 har fel innehåll i betänkandet. Uppmaningen till regeringen var att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målet om ekonomisk jämställdhet ges ökad fokus under budgetåret 2021. Det hade varit en bra satsning från regeringen sidan det också.

    För övrigt stöder jag samtliga av ledamoten Fellmans reservationer. Tack.


  • Talman! Finans- och näringsutskottet levererar ett både intressant och viktigt betänkande så som också gjordes till tilläggsbudget 4. Den stora frågan är ju när det blir realpolitik. Vi har väntat och varit tålmodiga. Snacka går ju alltid som bekant! Det är i kris ledarskapet prövas. Beträffande pandemin tror jag att ålänningarna har förtroende för hur landskapsregeringen, ÅHS och underlydande myndigheter hanterar situationen. Men Åland befinner sig också som bekant i en lågintensiv kris med rekordarbetslöshet, svag BNP-utveckling, dåliga tider för sjöfarten, stora underskott i den offentliga ekonomin och kommuner som kommer att ha mycket svårt att betala för kärnan i den kommunala servicen, socialvården och KST.

    Ledarsidan i gårdagens Ålandstidning sammanfattar landskapsregeringens problem med två ord; tidsbrist och idétorka. Det har varit idel lovord om finans- och näringsutskottet arbete men första året på mandatperioden har inte präglats av samarbete och tillsammans precis. Tvärtom vill jag påstå. Det är mycket maktspråk. Jag är den första att ge majoriteten erkänsla om det finns fog för det.

    Det står fullständigt klart och blottat nu. Om man ägnade sig åt ett konstant nej-sägande under hela förra mandatperioden och inte hade någon form av lösningar så är det inte helt lätt att leverera nu. Vi lever på lånad tid eller på lånade pengar och ett tillfälligt tillskott i landskapskassan genom att de ekonomiska systemen överlappar varandra. Nu ska lagtinget, kommunerna, näringslivet och ålänningarna avvakta och vänta på första tilläggsbudgeten 2021.

    Talman! Det finns flera paradoxer i den åländska politiska debatten. En bidragande orsak till de reformer som genomfördes under förra mandatperioden, beträffande grundskolan och socialvården, hängde ihop med strukturförändringar, större och mer bärkraftiga kommuner. Socialvården reformerades och där den bärande tanken är tidiga och förebyggande insatser som ett kollegium av socialarbetare har möjlighet att klara av, men som inte skulle ha varit möjlig att genomföra om socialvården skulle ha varit kvar i de enskilda kommunerna.

    Många politiker vill gärna tala om ungas psykiska ohälsa och lyfter gärna fram det i debatten. Men samma politiker ondgöra sig över den nya grundskolelagen. En av de överlägset viktigaste åtgärderna för att förbättra för barn och unga i det åländska samhället är just moderniseringen av socialvårdslagstiftningen och grundskolelagen. Kommunerna och kommunpolitikerna finns till för medborgarna, inte tvärtom.

    Vi har till befolkningsmängden en stor offentlig sektor och Liberalerna är mycket väl medvetna om den svåra situation vi befinner oss i. Men jag kan inte heller här låta bli att fascineras över att en del politiker talar om vår stora offentliga sektor och att det ska skäras ned betydligt och i nästa andetag talar man om att självstyrelsen måste få kosta och vi ska utöka behörigheter. Det skulle vara intressant med ett klargörande här. Vilken självstyrelse ska få kosta? Inte public service? Inte polisen? Inte ÅMHM?

    Liberalerna konstaterar också att från och med nu och inom överskådlig tid, oberoende vem som sitter i majoritet eller opposition, så är argumenten och den indignation som brukar uppstå när det stiftas blankettlagar från främst center, obundna och Ålands Framtid helt utplånat. Vi har väl aldrig haft så mycket blankettlagar som vi haft nu under det första året på mandatperioden.

    Jag vill inte heller förstöra stämningen. Men jag kan konstatera att samarbete och konsensus hittills under mandatperioden enbart varit på majoritetens villkor, till exempel senast här när vi diskuterade EU:s coronafond och också den nya kommunlagstiftningen som ligger i lagtinget, så fanns det önskemål om hörande kring äldreomsorgen och finansieringen av själva lagen. Utskottet skriver mycket viktigt och bra om äldreomsorgen. Men nu när det finns en chans att faktiskt ta ett grepp om äldreomsorgen för lagtingets del, då ska man inte ta den chansen bara för att majoriteten inte vill det.

    Under förra mandatperioden beräknades de strukturella reformerna inom kommunerna och skärgårdstrafiken ha effektiveringsvinster upp emot 10 miljoner euro.

    Talman, jag ställer frågan till landskapsregeringen och till majoriteten och säger som ett populärt fredagsprogram: Vart är vi på väg?

    Det är i kris ledarskapet prövas. Om man aspirerar på makt så måste man vara beredd att axla ansvar. Att inte ta beslut är också en form av beslut. Tack.


  • Fru talman! Jag hör till dem som alltid har uppskattat - och det gör jag fortfarande - vicetalman Katrin Sjögren, men jag tycker det finns en viss bitterhet nuförtiden som jag tycker att är tråkig. När jag hör recensionerna av vad nuvarande landskapsregeringen gör så måste jag ställa frågan; finns det faktiskt ingenting bra som nuvarande landskapsregering gör?

    Sedan vill jag rätta en sak. Vicetalman Katrin Sjögren sade att den kritik som många partier inklusive Ålands Framtid har riktat mot blankettlagar nu är helt utplånad. Det är nog inte riktigt så, jag har varit oerhört kritisk internt. När det gäller polislagen så sade jag helt öppet här i lagtinget att den står inte Ålands Framtid bakom. Så det var tyvärr inte riktigt helt sant.


  • Talman! Jag inledde mitt anförande med att ge beröm till landskapsregeringen och det har ju präglat hela det här första året på mandatperioden, hela coranahanteringen. Det återstår väl att se.

    Jag vill peka på att om man har sagt nej till allting, och det gäller också Ålands Framtid, så måste man börja komma med egna lösningar nu. Vi är överens om problembeskrivningen. Nu är det majoriteten som ska komma med svar och reformer, så är det, så fungerar det.


  • Det håller jag helt och hållet med om, så fungerar det och så ska det fungera.

    När det gäller det som sades, att sådana som är aktiva inom kommunalpolitiken är kritiska till socialvårdslagstiftningen, grundskolelagstiftningen, de nya lagarna osv. så var de lagstiftning som var väldigt kostnadsdrivande. Den typen av kostnadsdrivande lagstiftning måste vi - oavsett hur viktig lagstiftning det är - noggrant gå igenom och se hur vi kan lätta på trycket mot kommunerna. För som finans- och näringsutskottet skriver i sitt betänkande så blir det obönhörligen så att ju sämre ekonomin blir i kommunerna och desto mera pålagor de får på sig så blir situationen ohållbar. Vi från Ålands Framtids sida vill inte ha en ohållbar situation för de små åländska kommunerna. Vi tycker att de är viktiga. Då är det inget annat att göra än att lätta på reglerna, förstås regler som säkert kan ha sin vikt.


  • Talman! Ledamot Eriksson är ju en av de lagtingsledamöter som kritiserade de nya socialvårdslagarna och också nya grundskolelagen med just den kritiken att det kommer att kosta. Jag ber lagtingsledamot Eriksson att läsa på lite om socialvårdslagarna. Det är en total reform när det gäller hur socialvården kommer att arbeta. Det finns också siffror från rikssidan att man faktiskt sparar pengar, speciellt till exempel inom barnskyddet.

    Vi har helt olika politik ledamot Eriksson. Ledamot Eriksson tycker att det är jätteviktigt att alla små kommuner finns kvar. Liberalerna tycker att det är väldigt viktigt att kommunerna i framtiden kan leverera socialvård, kan leverera äldreomsorg och kan leverera en vettig grundskola. Det är ju där som vi skiljer oss åt. Strukturerna är centrala för ledamot Eriksson och Ålands Framtid. För Liberalerna är det den service som små och stora ålänningar behöver. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 10:52

    Talman! Jag vill utgående från finans- och näringsutskottets betänkande resonera lite kring utveckling och attraktionskraft möjligen och ställa den här frågan; vilken vision har landskapsregeringen för Ålands framtid? Tyvärr inte så mycket vad det verkar och det är lite trist om man både som parti och som politiker vill utveckla snarare än förvalta.

    I utskottet tycker jag att vi ganska klarsynt har sett problemen från bristerna i demensvården till svårigheterna för turistnäringen att överleva pandemin och landa på fötterna igen. Problemen är nu erkända och kända för alla och det är väl en framgång i sig om man jämför med de diskussioner vi hade under den förra mandatperioden.

    Det är dock upp till landskapsregeringen nu att förverkliga de förändringar som de flesta av oss ser att behövs och där är jag lite orolig, eftersom hittills har regeringen bara backat. Man har tagit bort kommunreformen, bort med färjorna, bort med upphandlingar och bort med nästan allt som den förra regeringen jobbade med och in med vadå? Vad är det som ska komma? Vad är visionen? Var är de nya reformerna som man ska förverkliga under den här mandatperioden?

    I betänkandet skriver utskottet - och jag är helt enig med det - om reformbehovet, om den förlängda läroplikten, om behov av kontakter österut och så vidare och så vidare. Allt är saker som har sagts förut, senast i det betänkande som gjordes för den fjärde tilläggsbudgeten.

    Men det enda vi har hört från regeringsbänken är att pandemin är svår och att tiden inte räcker till. Jag tror tyvärr att problemet snarare är bristen på idéer och samsyn i regeringsblocket än bara tidsbrist och pandemi.

    Behandlingen av Ålands Radio och TV är ett exempel. Man orkade inte i landskapsregeringen komma överens och diskutera fram ett förslag, utan man bad lagtinget om vägledning som majoriteten i utskottet inte ville ge utan kastade bollen tillbaka till regeringen med något mummel om stora underskott. Samtidigt drabbas en viktig verksamhet av en jättestor inbesparing som görs utan att vi vet konsekvenserna av den. Vi vet inte vad som kommer att hända.

    Diskussionen om coronafonden visar på idélöshet vad gäller utveckling och en brist på energi att genomdriva frågor.

    Med all respekt för de som har åtagit sig ett tungt uppdrag, men ett år efter valet har vi ännu inte en finansminister som vill vara finansminister. Det är lite bedrövligt.

    Jag vill komma med ett förslag på en av grundfrågorna, en av grundreformerna för den framtid vi har, hoppas jag. Eftersom alla är överens om att det behövs en förändring på kommunfältet och att den ekonomiska situationen kräver samling, varför inte starta ett sådant samtal nu när man sitter tryggt i majoritet och kanske vågar det? Ett samtal parlamentariskt, kommunalt och bland medborgarna, varför inte hålla i processen från landskapets sida genom att visa vägen snarare än att abdikera i frågan med en kommunlagstiftning som inte säger någonting? Varför inte våga sig på att ha en åsikt och försöka driva den på något sätt när vi så tydligt har identifierat vad som är problemet?

    Det lyckades inte under den förra mandatperioden för oppositionen, med Centern i spetsen, uppviglade ett motstånd för att vinna ett val. Kanske skulle det gå nu om man skulle våga ta det där inkluderande ledarskapet. Vi socialdemokrater skulle med glädje medverka i en sådan process, och inte ens vara griniga för att vi inte fick som vi ville, bara vi kommer framåt.

    Slutligen vill jag diskutera vad som är kostnader och vad som är investeringar. Flera talare har tyckt att Socialdemokraterna bara har kostnadsdrivande motioner och inte vågar spara. Då envisas man med att bara se kostnaderna, inte vad den offentliga sektorn producerar i form av vård, skola, omsorg, infrastruktur, kontrollsystem, trygghet, stödstrukturer för näringslivet och framförallt arbetsplatser. Ett av våra så kallade kostnadsdrivande förslag var att satsa 50 000 euro på en vattenstrateg för att komma vidare med flera av dem för vattenmiljön helt avgörande projekt. Det vore en klok investering om man vurmar för fiskodling, om man vill vidare med VA-planerna, om man vill jobba med vattenlagen eller en ny vattentäkt. Alla är nödvändiga reformer för det privata näringslivet och för samhället i stort. Det är inte pengarna som räknas, utan vad man får för pengarna.

    Spara har vi gjort många gånger, senast under den förra mandatperioden. Det vi inte gör är att spara av ideologiska skäl och vi tycker inte att välfärden är färdig. En förlängd läroplikt vore en fantastisk social investering. Hellre det än pengar som slösas bort på skadestånd när man har backat i diket. Tack, talman.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 10:58

    Talman! Bästa lagting, åhörare. Hur ska det ekonomiska arbetet nu gå vidare? I betänkandet till tilläggsbudget 4 i september fanns mycket tydliga skrivningar kring reformbehovet och behovet av ett långsiktigt ekonomiskt arbete. Utskottet identifierade problemet med att ha en budget som inte bygger på ramar. Det fanns en förståelse över att landskapsregeringen inte hade haft tid att arbeta med de ramarna. Men nu måste tiden finnas.

    Det är en svårighet att spara. Det märker vi. Alla har sina hjärtefrågor. Det är svårigheter att prioritera, det är en svårighet att förändra. Den lätta vägens politik blir ofta rådande. För mig personligen skulle det inte förvåna om Ålands Radio och TV får en höjd mediaavgift för att lindra den ekonomiska situationen. Det skulle heller inte förvåna mig om ÅMHM höjer avgifter för att lindra deras situation. Det är ofta den vägen vi har gått; att höja avgifter och att höja skatter. Man inför avgifter i stället för att våga ta ställning, våga göra de här prioriteringarna och ibland ta nödvändiga men obekväma beslut som, sett över tid, alltid leder till någonting bättre.

    Detta betänkande, precis som alla kolleger i utskottet har konstaterat, ska ses som ett bevis på politisk samling. Det är faktiskt en dörröppnare. Jag hoppas att landskapsregeringen ser det som en dörröppnare.

    Jag ska till en del följa ledamot Fellmans spår att oppositionen verkligen sträcker fram handen nu. Jag har sagt det tidigare under hösten i form av ett anförande att det vore väldigt olyckligt om ekonomin blir den stora valfrågan vid nästa val om tre år. Det blir en ganska kletig och kladdig valkampanj. Då får det hellre handla om tunnlar och kommunreformer. Men det blir lätt väldigt populistiskt och väldigt ovärdigt om en valkampanj enbart ska handla om ekonomin. Det finns en risk för det.

    Därför hoppas jag att landskapsregeringen verkligen bjuder till nu när man i januari ämnar gå vidare med det ekonomiska reformarbetet. Jag tycker att det skulle vara värt, precis som har nämnts tidigare, att ha en allmän diskussion här i lagtinget kring ekonomi, välfärden och näringslivet. Det blir ofta lite hugget och hackat när man ska stå i korta anföranden eller replikskiften och diskutera det. Jag tror att det skulle vara en bra start att ha ett par sådana allmänna diskussionsdagar här i plenum. Jag tror att det finns enbart vinster till att det kommande ekonomiska reformarbetet verkligen är parlamentariskt. Annars finns det nog en risk, tror jag, att man inte hittar de här överenskommelserna som är långsiktiga med tanke på hur svårt det historiskt har varit. Nu handlar det inte om att spara ett, två eller tre år framöver. Det gäller ju verkligen att styra om skutan Åland väldigt rejält.

    Precis som utskottet skriver så gäller det ju faktiskt att långsiktigt ta höjd. Det läge som vi befinner oss i nu, det var vi i ett långsammare tempo på väg mot men pandemin skyndade på tempot. De grundläggande underliggande problemen har gjort att vi inte ens under en högkonjunktur har haft möjlighet att lägga undan en buffert till sämre tider. Det visar ju att det finns grundläggande utmaningar som vi måste ta tag i. För att lyckas med det så bygger det på att vi tar fäste i det som utskottet lyckades med; få ett betänkande som är parlamentariskt.

    Jag hoppas att lantrådet Thörnroos och finansminister Eliasson, innan denna debatt är slut, ger någon sorts fingervisning åt vilket håll lagtinget ska följa. Jag hoppas att det inkluderar alla 30 ledamöter. Det är skarpt läge för Åland. Vi har väl någon form av världsrekord när det gäller BNP-tapp och vi har världsrekord i arbetslöshet sett till det senaste året. Det är skarpt läge. Jag hoppas att det ger möjligheter för hela lagtinget att vara med i det reformarbete som krävs för att hitta långsiktighet. Tack.


  • Talman! Ledamot Holmberg talade här om att det lät som att det var ett konstaterat faktum att både Ålands Radio och ÅMHM kommer att höja avgifterna, alltså en högre mediaskatt och sedan högre avgifter hos ÅMHM. Men vad är Liberalernas recept? Jag skulle tillbakavisa dessa påståenden förstås, men vad skulle vara Liberalernas recept på att man inte gör så? Hur skulle Liberalerna fixa det här?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 11:04

    Tack, talman! Jag pekade ut två organisationer; Ålands Radio och ÅMHM och jag hade kunnat ta andra exempel. Det som jag ville lyfta var att den lätta vägens politik ofta har gått ut på att man höjer avgifter eller inför nya avgifter. Jag tycker att utskottet i betänkandet var väldigt tydlig. Man har förståelse för behovet av mer pengar till polisen och man har förståelse för behovet av mer pengar till public service. Men att peka ut någon enskild som skulle vara värd den extra slanten, det går inte att göra i dag. Liberalernas medicin är helt enkelt att prioritera inom verksamheterna. Min personliga åsikt när det gäller public service är att den är väldigt, väldigt viktig. Men jag har också sett hur man de senaste åren haft möjlighet att organisera på ett sätt som inte jag skulle ha tyckt att ha varit bra om jag hade suttit i Ålands Radio och TV:s styrelse till exempel. Ledamot Måtar har en (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg, nu kanske inte alla hörde där på slutet, för de som inte är här och lyssnar så konstaterade ledamoten Holmberg att han verkar hålla med mig till vissa delar.

    Jag kan bara konstatera att i verkligheten, såsom jag upplever att Liberalerna har arbetat när det gäller organisationer där jag har varit inblandad, så önskar man bara en högre budget, mera pengar och det som oundvikligen leder till högre avgifter. Sådant som till exempel Obunden Samling har stått emot hittills och lyckats stå emot så har Liberalerna drivit. Det verkar som att ledamoten Holmberg och det liberala partiet inte sjunger i kör. Stämmer det?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 11:06

    Jag är så dålig på att sjunga så i grundskolan fick jag inte ens sjunga upp för min musiklärare, det var helt omöjligt. Men vi spelar väl inte i samma orkester alla gånger men vi har en grundsyn som är väldigt lika.

    Det är synd tycker jag att titta bakåt vad som har varit, man kan gå långt, långt tillbaka i tiden och kasta sand på varandra. Mitt anförande var ämnat till att leda precis tvärtom, att titta framåt nu.

    Tittar vi på de motioner som Liberalerna har lämnat in bl.a. i den här budgeten så var de drygt 50 stycken och ingen var egentligen kostnadsdrivande. Jag är övertygad om att tar landskapsregeringen bollen eller pucken nu så finns alla möjligheter till ett konstruktivt samarbete för att hitta lösningar för Åland och ålänningarna. Det är det som är det viktiga.


  • Tack ledamot Holmberg för ett väldigt framåtsyftande anförande. Det var riktigt roligt att höra.

    Jag noterar också att du lyfte fram det här med grundläggande utmaningar och att utskottet lyckas på ett parlamentariskt sätt. Det visades i ditt anförande. Jag ser fram emot det fortsatta arbete efter budgeten. Det är mycket utmaningar som vi har framför oss. Tack så mycket!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 11:08

    Tack, talman! Tack för de orden ledamot Mansén. Jag är jag helt övertygad om - utan att låta som Winston Churchill - att läget är så pass skarpt för Åland. Det är till och med så att ett av våra stora folkrederier ändå står i beråd att sälja en av sina fastigheter i stan. Det är väldigt tragiskt. På det sättet så hoppas jag verkligen att det som har varit har varit och att vi nu tittar framåt. Efter nyår så gör vi det här fortsättningsvis tillsammans, så att inte bara det här betänkandet blir någon liten nyårsraket som ska lysa en stund, utan att det verkligen nu blir att ge och ta och att man gör det tillsammans.

    Jag tycker verkligen att det skulle vara värt tiden att lagtinget ges möjlighet att diskutera allmänna breda frågor som vi egentligen aldrig får. Jag vet att minister Perämaa initierade en tillväxtdebatt på ett väldigt produktivt sätt under förra perioden. Liknande när det gäller (… taltiden slut).


  • Jag noterar gång på gång att ledamot Holmberg lyfte "tillsammans" i sitt anförande. Det är precis det som det handlar om. Nu tycker faktiskt att det märks att vi börjar prata om saker och ting tillsammans. Tack än en gång för anförandet!


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 11:09

    Vaccineringen mot coronaviruspandemin inleds troligen i början av 2021 i Finland och på Åland. När vi nu blickar mot framtiden, som finans- och näringsutskottets ordförande uppmanar oss att göra, så ser vi ändå en ljusare horisont i 2020 års mörker. Det finns alltså en chans till en bättre sommar än vad vi har haft.

    Men i denna framtidsblick så finns det dock en hel del mörka moln ännu. Det tydligaste av de molnen är sista raden i denna budget, som finans- och näringsutskottet nu har lämnat betänkande om, och troligen också många framtida budgetar.

    Oavsett om ekonomins plus- eller minusspel kan verka komplicerat så är ju siffrorna i slutändan ganska konkreta oavsett om de är svarta eller röda. Än mer komplicerat, svårgreppbart och långvarigt är de konsekvenser som följer i röda siffrors år. Nu i december månad så rapporter ÅSUB att 9,2 procents arbetslöshet råder på Åland. Fler barn och ungdomar än tidigare befinner sig i familjer där man måste vända på slantarna oavsett om det är jul eller en kväll i juli.

    När Finlands och Ålands befolkning är vaccinerade, ekonomin kanske sakta men säkert börja återhämta sig med tiden och minnet av karantän är arbetslöshet, dödssiffror i medier, munskydd och kravförbud känns alltmer avlägset, så riskerar de sociala effekterna stå sig långt in i framtiden.

    Fru talman! De flesta problem i det sociala speciellt handlar om ungdomars fysiska och psykiska välmående. De problemen har vi haft långt innan pandemin men som vilken kris som helst så agerar coronapandemin en katalysator.

    Men som tur är, fru talman, så ligger framtiden i våra händer. Det har den gjort i alla delar. Den tanken har även finans- och näringsutskottet omfattat och visar det även tydligt i sitt betänkande.

    I detta betänkande, som jag för övrigt tycker att är bra i stort, så har man insiktsfulla och verklighetsförankrade skrivningar om socialpolitik i allmänhet och om ungdomspolitiken i synnerhet. Det enda som jag saknar i det här betänkandet är ett utökat resonemang kring sysselsättningen och hur vi upprätthåller en hållbar sysselsättning på Åland. Men i övrigt så har utskottet skrivningar om barnrättsperspektivet, om vikten av barnkonsekvensanalys, samverkan, nätverk, skolskjutsar, ungdomspolis och tydlig ansvarsfördelning. Rätt, rätt, rätt, rätt! Precis det här diskuteras på fältet, precis det här kommer från fältet. Och man skriver om samordning av hälso- och sjukvårdsuppgifter till unga. Rätt igen!

    Fru talman! Efter att ha jobbat åtta år inom det sociala så vet jag att det finns alltid krav på att utveckla verksamheter inom social- och hälsovården utan kostnadsökning. Det kraven finns ständigt oavsett om vi har spartider eller inte. Det bästa sättet att göra det på så är samordning av existerande resurser, helt enkel att köra med det vi har. Finans- och näringsutskottet gör samma slutledning som de verksamma på fältet. Vi behöver samla våra resurser i en fysisk lågtröskelmottagning för ungdomar med digitala tjänster som komplement, i den prioritetsordningen. Ännu en bra och riktig vägkost till den arbetsgrupp som är tillsatt för att utreda den saken.

    Vi börjar sakta men säkert, fru talman, få stenen i rullning fastän vi har en uppförsbacke framför oss. Tack.


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten för ett intressant och viktigt anförande. Vi kanske börjar mer och mer jämföra situationen med situationen på 90-talet och då var vi väl tvungna att satsa pengar på bankerna mera än krigsskadeståndet i tiderna. De glömde ju befolkningen och det gav ju många stora problem.

    Ni nämnde att det saknades skrivningar kring arbetslösheten och hur den ska hanteras. Hur skulle ni själv ha velat lägga till texten i betänkandet?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:15

    Tack, fru talman! Angående sysselsättningen så skulle jag ha önskat ett mer utvecklat resonemang kring hur vi ska utveckla arbetet kring sysselsättning på Åland. Jag skulle gärna se mer samordning, skrivningar kring samordning. Jag tror att större enheter i slutändan skulle vara något som jag skulle nämna. Samordning mellan kommuner och AMS, social och skola. Jag menar då högskola, yrkesskola och dels mer skrivningar kring att utveckla fortbildningar. Men det återstår att se hur landskapsregeringen tacklar den här frågan.


  • Jag tänkte koppla till vicetalman Sjögrens fråga: Vart är vi på väg? Framåt! Det är precis det som ledamot Påvals diskuterade, väldigt framåtsyftande. Jag vill tacka för det. Jag hoppas också att alla kan fokusera framåt och sluta fokusera på vad som hände förra mandatperioden och vad som hände för tio år sedan. Jag tycker att ledamot Påvals gör det väl bra.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:16

    Tack så mycket. Men för att kunna gå framåt, talman, så måste vi också veta hur vi ska gå. Höger först eller vänster först, kanske det är irrelevant nu. Vi kanske är i en tidsperiod nu där vi behöver se på nya sätt att göra det på. Vi har hört finans- och näringsutskottets ordförande mana till samling. Vi har hört många prata om att vi ska titta framåt. Hur ser vi framåt? Är vi framåt tillsammans eller är vi framåt på olika sätt? För att veta vart man ska gå så måste man också veta var man kommer ifrån och då måste man också veta var vi är just nu. Vi behöver komma överens i den här salen i vilken fas vi just nu befinner oss i den här krisen. Är vi fortfarande i en akut fas? Eller börjar vi komma till en rehabiliteringsfas? Ligger patienten på intensiven eller på rehab? Det är det som frågan är. Där behöver vi först komma överens för att veta hur vi tar nästa steg framåt.


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 11:18

    Herr talman! Ett år likt inget annat år i historien, ett år då Ålands BNP förväntas krympa med 20%, där arbetslösheten är historiska 9,5% och den fria rörligheten inte har existerat. Pandemiåret 2020 har satt världen, Europa, Norden, Finland och inte minst Åland på prov. Oundvikligt är att året 2020 med dess konsekvenser kommer att påverka oss alla en lång, lång tid framöver.

    Hela 79 höranden har budgetbehandlingen innehållit och den spridda blandningen av aktörer har gett en nära, berörande och tydlig bild av verkligheten och dess utmaningar. Det finns mycket jag kommer ta med mig från höstens budgetprocess och det allra tydligaste budskapet är behovet av samling och samverkan - på alla nivåer.

    Under hörande framkom att behovet av utbildning inom vården är stort. Utbildningsåtgärder är extra viktigt för sysselsättningen just nu. Att utbilda sig är att ta vara på tiden då vårt samhälle står still. Jag gläder mej därför att Ålands Gymnasium just nu förbereder för något helt nytt. I skyndsam ordning planeras vuxenutbildning tillsammans med Oasen. Projektet syftar till att flytta en närvårdarklass till Oasen och bedriva all undervisning där, integrerat med Oasens verksamhet. Det är ett utbildningsalternativ som i första hand riktar sig till vuxenstuderande. I denna typ av samarbeten finns det möjlighet för studerande att dagligen blanda både teori och praktik, eftersom vi just nu behöver göra allt vi kan för att skapa sysselsättning är vuxenutbildning inom vården en satsning i precis rätt i tid.

    Jag är också mycket glad att finans- och näringsutskottet tog sig tiden att göra en djupdykning i budgetens barnperspektiv. Vi kunde enhetligt konstatera att det behövs både kompetens och rutiner för att analysera barnperspektivet och att det är en viktig infallsvinkel i budgetbehandlingen. Även ur denna analys går att urskilja vikten av samordnade resurser och strukturer som hjälper till att inte ungdomar hamnar mellan stolarna och blir “ingens ansvar”.

    I ett litet samhälle är resurserna små och bäst effekt får de när man lyckas samla energin. Det finns mer än ett bevis på hur man genom att koordinera verksamheter skapat ökad attraktionskraft och tillväxtpotential. Jag ser därför verkligen fram emot planerna för ett s.k. utvecklings- och innovationscentrum där man med samlade resurser har stor potential att ta fram samarbetsprojekt som ger nya, kreativa förutsättningar till en levande landsbygd och skärgård.

    Åland måste fortsätta vara en plats dit människor vill flytta och hela Åland ska vara levande. Sysselsättning och tillväxt är oerhört centralt. Satsningar på innovation, förstärkt företagsrådgivning och främjande av inflyttning är tre parametrar som är mycket viktiga för framtidens Åland. Finans- och näringsutskottets betänkande stöder tydligt den tanken att vi ska fortsätta strategiskt jobba vidare mot dessa mål.

    Något pandemin lärt oss är att livet sker lokalt och tillsammans, vilket vi aldrig får glömma. Pandemin har också bevisat oss ålänningar att om man är agil och snabbt att ställa om finns det möjlighet att öka försäljningen lokalt. Septembermånads uppsving av inresande gäster och sommarens ökning av finländska turister bevisar att med öppna gränser och rätt riktad marknadsföring har Åland en god dragningskraft.

    Någonstans i mörkret finns ljuset och jag har bestämt mig för att fortsätta tro på framtiden. Tack, talman.


  • Talman! Tack ledamot Mattsson för ett positivt besked. Jag vill bara förtydliga en liten aning om den här utbildningen som ska ske, närvårdarutbildningen. Det här är ett samarbete där man egentligen har fyra aktörer. Det är den privata sektorn, det är kommunerna eller kommunalförbund Oasen, det är yrkesgymnasiet och det är landskapsregeringen. Genom den här satsningen så kommer 12 till 15 människor att bli vuxenutbildade. De behövs. De kommer också att få kunskaper inom minnessjukdomar, äldrevård och demens. Här får man alltså kombinera teori och praktik. Förhoppningen är att det blir en kortare utbildningstid eftersom det sker på fältet. Så det här är någonting som är framåt, nytt och bådar bra för framtiden.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:23

    Tack ledamot Högman för det förtydligandet. Ja, precis, det var ett exempel som jag ville dra. Vi pratar mycket om vad som är på gång. Regeringen får frågor hela tiden om vad som är framåtsyftande. Det här är precis ett sådant exempel där man jobbar tillsammans, både gymnasium och kommuner, med äldrevård. På det sättet tar man vara på tiden just nu på bästa sätt.


  • Tack, talman! Jag brukar inte vanligtvis replikera med mina egna partikollegor. Men jag måste göra det när du också nämnde den här utbildningen som ledamot Högman gav en replik på. Jag tycker att det är väldigt spännande och ser stora möjligheter. Dels, som ledamot Högman nämnde, kan de bli klarare snabbare, de kommer ut snabbare i arbetslivet och mindre studiestöd behöver betalas ut. Man är inte i lika stort behov av lokaler. Oasen, i det här fallet, får också extra resurser och hjälp. Jag tror och hoppas att man också kan använda den här modellen på fler utbildningar framöver. Det ska bli väldigt spännande att följa det här. Jag ville bara få det sagt.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:25

    Tack ledamot Josefsson. Jag tror också att det här är ett sätt att jobba med utbildning som jag hoppas vi kan implementera på flera inriktningar i framtiden. Vi fick också höra och det har kommit fram här i salen tidigare att vi har en åldrande befolkning och just inom äldrevården så är det jätteviktigt att man utbildar folk. Det kommer att finnas arbeten.


  • Ledamoten Mattsson nämner vårdutbildning som en bra investering och jag håller helt med. Men statistiskt sett, och om man ser lite ur ett genusperspektiv på arbetslösheten, så är det ju fortfarande så att det är männen som har drabbats hårdast av arbetslösheten på Åland. Arbetslöshetsprocenten är mycket högre bland män än bland kvinnor. Jag undrar hur ledamoten ser på det?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:26

    Jag tänker så här att det finns olika utbildningar. Männen kan absolut också söka till den här utbildningen och till andra typer av sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det är också på gång en utbildning inom vindkraft till exempel. Men hur jag ser på om det är männen eller kvinnorna som har blivit mest utan jobb just nu, jag tycker att hela situationen är olycklig. Vi ska ta hand om varenda en människa som far illa i det här samhälle.


  • Ja, högre arbetslöshet bland män är vad Åland brottas med just nu. Det är väldigt hög arbetslöshet i kommuner som har det väldigt ansträngt redan. I riket gör man satsningar på att stöda och ge nya möjligheter speciellt till män för att man vet om att det finns en hög risk för marginalisering, att man hamnar i missbruk och en ökad psykisk ohälsa. Det handlar om män som alltså är i arbetsför ålder, som är mitt i arbetslivet och vars arbeten har slagits bort på grund av omstruktureringar i samhället, fabriker och arbetsplatser har lagts ner och så vidare. Jag hoppas att regeringen tar till sig det här, för det är ett stort mänskligt lidande om Åland hamnar dit också. Jag vill också se satsningar på någonting som hantverkare kan fortsätta med i framtiden.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:28

    Tack ledamot Eckerman. Som jag också sade i mitt anförande och som vi pratade om i finans- och näringsutskottet så just rådgivning inom företagstjänster är något som är jättebra. Åland är ju ett fantastiskt ställe att vara entreprenör på. Att slussas in på den sidan är också ett sätt att få hantverkare i sysselsättning. Men vi har nog, som jag sade i min tidigare replik, både män och kvinnor under uppsikt så att säga.


  • Talman! Vi har ett grundproblem när det gäller utbildning som egentligen inte beror på pandemin, långt därifrån. I riket så sjösätter man nu den förlängda läroplikten, något som också Åland måste ta höjd för. Vi har ju egentligen två utmaningar det gäller vårt andra stadiets utbildning; den socioekonomiska effekten, speciellt inom det teoretiska gymnasiet och sedan när det gäller yrkesgymnasiet att inte alla matchar in på rätt sätt i utbildningssystemet. Hur ser ledamot Mattsson på det? Vi hade ju ett resonemang och bra hörande kring det i betänkandearbetet även fast vi inte har lyft det så mycket i själva betänkandet. Men det är ju en väldigt viktig utmaning som kräver rätt så snabba åtgärder.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:29

    Tack, talman! Vi resonerade ju om det här i utskottet. Vi ser ju att det finns elever som faller mellan stolarna. Den nya skollagen som är antagen i Finland ska plocka upp dem på något sätt. Men vi har enheter på Åland som till exempel Boost och Ålands folkhögskola där man kan få läsa upp sina betyg. Ålands gymnasium kan också jobba med eleverna. Jag tror att det viktigaste återigen i det här är att få en samverkan mellan de olika enheterna som finns etablerade i dag.


  • Tack, talman! Jag håller helt med ledamot Mattsson. Jag tror att det handlar i mångt och mycket om att förverkliga en förlängd läroplikt på Åland. Det handlar om samverkan. Vi har verktygen, men vi lyckas inte riktigt använda dem samordnat idag.

    Vi har ju världsrekord på olika sätt. Kanske vi har ett världsrekord när det gäller en stigande långtidsarbetslöshet? Jag vet inte, men vi borde i alla fall ligga rätt bra till, tyvärr. Där kan vi också prata tillväxt, att få ut de långtidsarbetslösa - alltså de som har varit arbetslösa minst ett halvår - i arbete i alla fall på deltid. Vilken enorm potential det skulle bli när det gäller tillväxt, både på det personliga planet och på det samhällsekonomiska planet. Har ledamot Mattsson några funderingar hur vi ska lyckas nå ut med utmaningen att få ut eller minska långtidsarbetslösheten? Långtidsarbetslösheten är nu förstås väldigt stor pga pandemin, men den var för stor även före pandemin.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:31

    Talman! Jag läste igår att 1 407 är arbetslösa. Jag ser det här som det största problemet. Vi behöver verkligen jobba med sysselsättning. Just jobba tillsammans med näringslivet, att få folk att hitta en meningsfull sysselsättning och att man på något sätt jobbar tillsammans med näringslivet. Jag tänker till exempel inom den bransch som jag vurmar mycket för jordbruket, där finns det möjlighet att kunna ta med folk ut och jobba. Vi har ju en del branscher som faktiskt går riktigt bra just nu och har ökat och där skulle jag gärna se ett ännu närmare samarbete.

    Jag tycker att den här utbildningen som vi kör nu med Oasen och Ålands gymnasium är ett sätt att få in nya människor i arbetslivet. Men det här är. (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 11:32

    Talman! Under remissdebatten frågade jag i en replikväxling med näringsministern om det finns någon plan B i fall turistsäsongen 2021 blir lika dålig som årets. Svaret jag fick var att det hade man inte. Jag undrar om finans- och näringsutskottet har tittat på detta och vad bedömningen i sådana fall är. Enligt de uppgifter jag fått i från branschen är läget ytterst prekärt där man bedömer att vårsäsongen i princip redan är borta, åtminstone vad det gäller turister som inte är från Finland eller Sverige. Detta är synnerligen allvarligt då ekonomin i branschen redan är hårt pressad. Med tanke på signalerna om att det kan dröja fram till nästa höst innan ”vanligt folk” kommer att ha haft möjlighet att vaccinera sig är jag rädd för att sommaren 2021 kan komma att bli dödsstöten för många turistföretagare. Jag hoppas verkligen att detta problem tas på allvar då det talas om turismen som en framtidsbransch.

    Jag undrar också om utskottet diskuterade möjligheten att landskapsregeringen ska analysera om tjänster som utlyses kan utföras helt eller delvis på distans? Detta skulle, förutom att det är miljövänligt, gynna möjligheterna till boende på hela Åland. Här kan det offentliga vara föregångare för det privata, naturligtvis borde även landskapsägda/styrda bolag uppmanas att ha samma tänk gärna för både befintliga som nya tjänster.

    Talman! I debatten har fiskodlingen diskuterats flitigt. Med tanke på att det är den enskilt största näringen i flera skärgårdskommuner så är det ytterst viktigt att söka lösningar för framtidens fiskodling. Det är faktiskt så att fiskodlingens vara eller inte vara är en överlevnadsfråga för stora delar av skärgården. Diskussionen om fosfor- och kvävebelastning haltar en hel del eftersom fodret till stor del består av strömming och vassbuk fiskad i Östersjön och förädlad i Kasnäs. Vi har ett stort problem med vattenkvaliteten i Östersjön men att lägga ned fiskodlingen på Åland löser inte detta problem, ser vi på kartorna om vattenkvaliteten så är tyvärr områdena på alla sidor om Åland i minst lika dåligt skick. Tack, talman.


  • Talman! Det var många frågor, men jag ska hantera två. Den andra var om biståndsarbetare i skärgården. Vi delar synen på att det vore en väldigt bra idé. Jag tror att jag vågar nästan tala för hela utskottet faktiskt. Vi diskuterade det inte desto mera än så.

    När det däremot gäller turismen så ägnade vi stor kraft åt det. Vi hörde branschen och vi blev förskräckta av det skälet att det som inte hände i år gör att bokningscentraler och mäklare runt om i Europa och överallt tvekar att sälja nästa år till Åland av det skälet att man inte kan garantera vad som händer. Vi blev förskräckta av flera skäl, dels hur den finansiella uthålligheten är i branschen och dels hur beredskapen är att förbättra hur man bokar och hur man kommer till Åland. (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:36

    Tack, talman! Tack till ledamot Pettersson. Det är jättebra att diskussionerna har förekommit. Som sagt, jag har en viss insyn från eget håll. Jag har också pratat med många kollegor i branschen och det här är alltså ett jätteproblem. Normalt sett så brukar pengarna vara slut i februari-mars och så får man riktigt suga på ramarna tills vårsäsongen kommer och det börjar komma in nya pengar. Pengarna är slut nu och då har man hela vintern framför sig och sedan har man dessutom en vår som med stor sannolikhet kanske inte blir så bra som våren 2020 skulle ha varit utan corona. Det är ganska försiktigt sagt. Det är jätteviktigt att vi nog tar det här på allvar och tittar på lösningar för att stöda den branschen för annars kommer vi inte att känna igen den till 2022.


  • Talman! Det kan hända att det här är en av de riktigt stora utmaningarna som vi behöver hantera. Man ska minnas att den åländska turistbranschen är uppbyggd på massresandet, det som våra färjrederier har bidragit med under alla dessa år. Vi har blivit vana vid att det kommer stora mängder människor utan att man egentligen har behövt göra så hemskt mycket för det. Man kanske inte har utnyttjat alla de digitala möjligheter som finns idag för att se på vad folk verkligen vill ha. I dagens läge med pandemin och en känsla av att man kanske ska undvika stora folksamlingar så är det här utmanande. Det måste också finnas möjligheter i alla dessa turistanläggningar på Åland som på riktigt erbjuder avskildhet och upplevelser samtidigt. Jag tror att det här är en sak vi måste diskutera mycket, mycket mera.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:38

    Tack, talman! Jag är helt enig med en ledamot Pettersson i det fallet. Det här måste vi faktiskt ta på väldigt stort allvar. Det är tuffa tider.


  • Tack, talman! Ledamot Lindholm fick med väldigt, väldigt, väldigt mycket på kort tid. Du satte tummen på problemen. Precis som ordförande Pettersson nämnde så ägnade vi en hel del tid åt turismen. Vi visste redan i våras att turismen står inför väldigt, väldigt tuffa tider. Ledamot Lindholm efterlyste en plan B för en månad sedan. Vi behöver ha en plan B nu. Som ledamot Lindholm så har jag har själv pratat med många turistföretagare. Våren har gått, snart sommaren och pengarna är slut. Det behövs verkligen en plan B som vi ska hjälpas åt med hoppas jag.

    När det gäller turismens påverkan på Åland, ja det kanske inte syns så mycket i BNP men det syns i sysselsättning. Det syns i de enkla jobben, det syns i de första jobben och det syns i sommarjobben. Det syns i bredden som inte kommer fram i BNP, till exempel vad en stugby genererar för samhället i form av aktersnurror, båtar och hela den biten. (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:39

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Vi är helt eniga i det här fallet. Det är bara så. Det går ju att bevisa vad man vill med statistik. Men även om Åland skulle kunna klara sig utan turismen så skulle det vara ett otroligt mycket tråkigare Åland och mycket sämre utbud för oss som bor här året runt. Däremot har vi i den här salen många gånger pratat om att turismen är en framtidsbransch, men om vi inte stöttar dem nu så ser framtiden väldigt mörk ut.


  • Det är turismen som gör att attraktionskraften finns på Åland även för oss ålänningarna. Det är detta som gör det möjligt att vi har ett restaurangutbud och att vi har festivaler etcetera. Det är tack vare turismen, självklart.

    Precis som ledamot Pettersson var inne på så tror jag att vi också står inför en stor utmaning när det gäller vår färjsjöfart. Vi har haft en möjlighet att locka till oss turister och besökare tack vare sjöfartens alla avgångar både österut och västerut dygnet runt, året om. Det synsättet måste också förändras precis som vi måste vara beredda på att våra transporter kommer att kosta någonting helt annat än vad de kanske har gjort de senaste årtiondena.

    Jag vill också rikta en eloge till ett väldigt sansat grepp kring fiskodlingens betydelse och den moderna fiskodlingens påverkan på miljön etc. Det var ett väldigt, väldigt bra anförande.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:41

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag försökte lägga mig på en sansad nivå när jag lade fram att det inte är så här svartvitt som har målats upp tidigare i debatten. Just fiskodlingen är tyvärr lite vinna eller försvinna för stora delar av skärgården. Inte kan vi ohämmat utöka fiskodlingen, men det behöver tas ett bra grepp och tillsammans med näringen titta framåt hur vi kan få detta att bli någonting bra som fortfarande kan generera både arbetsplatser och skatteintäkter.


  • Tack, fru talman! Tack till ledamoten Lindholm. Det är bra att påminna om att 2021 kan bli en förlorad säsong också för turismen. Nu har vi identifierat problemet och då är nästa steg åtgärderna. Jag måste säga att jag var ganska förvånad i måndags när vi diskuterade coronafonden. För trots att turismen har lidit, kanske mest av alla branscher, så fanns ingen satsning på turismen och sysselsättningen i närtid. Vad har ledamot Lindholm gjort för att påverka att man gör konkreta åtgärder för nästa turistsäsong?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:42

    Tack, talman! Tack för frågan ledamot Gunell. Jag har väl försökt i olika sammanhang att lyfta hur läget ligger, precis som jag gjorde i mitt anförande här nu, och sagt att det behövs konkreta åtgärder och det behövs diskussioner med branschen om vad som behövs i branschen. Vi ska komma ihåg att det här måste ske snabbare än just den här återhämtningsfonden som vi diskuterade i måndags, för de pengarna kommer ju inte att vara klara till den här turistsäsongen 2021. Det är faktiskt så illa ställt att det är många som inte överlever turistsäsongen 2021 om det inte kommer åtgärder före det. Visst behövs det även på längre sikt, men det finns akuta åtgärder som måste göras snabbare än så.


  • I Sverige har man ju gjort ganska stora satsningar på marknadsföring av hemestrande, att vi ålänningar mera skulle besöka våra egna semesteranläggningar och stöda våra turistföretagare så aktivt vi bara kan. Här på Åland har jag sett mycket lite av marknadsföring av vår egen destination till ålänningar. Är det här någonting som ledamoten Lindholm ser som en åtgärd som man borde intensifiera inför säsongen 2021?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:44

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det är naturligtvis så att vi behöver få ålänningarna också att besöka anläggningar här hemma. Jag tycker ändå att man såg på sociala medier i somras att många lade upp att de hade hemestrat på Åland. Men vår befolkningsmängd i förhållande till vår turism är alldeles för liten. Vi måste nog hoppas att i alla fall de från finska fastlandssidan också väljer Åland som hemestermål för att det ska rädda turismen. Vi är för få. Naturligtvis hjälper det till, men det är nog inte tillräckligt med bara hemestrande ålänningar för åländsk turism.


  • Tack, talman! I anförandet så legitimerar ledamot Lindholm fiskodlingen då med östersjöfodret, alltså strömming och vassbuk från Östersjön. Kan jag påminna om att just östersjöfodret cirkulerar näring i Östersjön, det bidrar alltså egentligen inte till någon förbättring av vattenmiljöns status. Det ska alltså ses som den bästa tillgängliga teknik och inte en kompensationsåtgärd för fiskodling. För om något ska anses som en kompensationsåtgärd så måste det också ge ett mervärde, det måste också bidra till att näring avlyfts, tas bort från Östersjön. Kan jag också påminna ledamoten Lindholm om att just östersjöfodret fiskas då genom industriell bottentrålning som många, speciellt i Stockholms skärgård, har ondgjort sig över. Jag vet att Lindholm är en sportfiskefantast.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:46

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag tror inte jag sade, i sådana fall var det nog helt i misstag som jag sade att det skulle vara någon form av förbättringsåtgärder. Vad jag sade i mitt anförande var att när man nämner belastningen som kommer från fiskodlingen så anser jag att då räknar man som om fodret tillför hela den mängden fosfor och kväve som det innehåller. Men som ledamot Holmström var inne på, det är en recirkulation till stor del av det.

    Sedan är jag inte helt hundra på att jag håller med. Jag håller med om att det storskaliga industrifisket i Östersjön är ett problem. Men jag tror att ledamot Holmström blandar ihop sakerna lite, för det är nog inte bottentrålningen som de har pratat om som det värsta, utan det är den pelagiska fisken alltså när de samlar ihop, när strömmingen har samlar sig för lek och de samlar ihop (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Östersjöfodret kommer ju från olika typer av fångstmetoder, delvis det pelagiska och delvis också bottentrålningen men framförallt det pelagiska som faktiskt ledamoten påminde om, vilket är viktigt. Det har också påverkan på Östersjöns ekologiska system när en stor mängd strömming och vassbuk tas från ett visst område och det driver iväg sälar kanske inomskärs och så vidare. Men det är såklart en annan diskussion.

    Vad gäller recirkuleringen av näringsämnen i Östersjön så kan jag konstatera att det leder inte till en förbättring av Östersjöns tillstånd och det är det vi menar i Hållbart Initiativ att är helt avgörande för vår politik. Vi måste få till en förbättring av Östersjöns tillstånd. Vi ser att den öppna kassodlingen stampar på stället och inte gör de förbättringar som behövs just nu och därför vill vi påskynda den processen.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 11:48

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Som jag sade, vi har ett jätteproblem med det. Tittar du på kartorna som brukar komma från miljöbyrån när det gäller vattenkvaliteten i områdena runt Åland, som inte är Ålands territorialvatten, så är dessa minst lika dålig vattenkvalitet som på Åland. Det är klart att man säkert måste se över både fångstkvoter och annat vad gäller industrifiske. Men tänker man som så att man skulle sluta med industrifiske också så är det ju en stor del fosfor och kväve som ytterligare skulle bli i Östersjön den vägen. Det där resonemanget köper jag inte riktigt. Jag är minst lika bekymrad som ledamot Holmström över Östersjöns mående, men att fiskodlingen skulle vara hela boven tror jag inte på.


  • Tack, herr talman! Bästa kolleger, framåt var arbetsnamnet på detta anförande. Precis som tilläggsbudget 4 skulle vara grunden för budget 2021 så är budget 2021 faktiskt också grunden till nästa tilläggsbudget, om vi så vill det eller inte.

    I betänkandet beskriver vi det ekonomiska läget i världen, euroområdet, Sverige, Finland och Åland. Jag tyckte eller vi tyckte att det var en bedrövlig läsning, men det var så som vi trodde att verkligheten såg ut när vi godkände betänkandet förra torsdagen.

    I mitt gruppanförande igår nämnde jag att Ålands BNP minskade med 7,5 % under år 2018 enligt ÅSUB:s rapport, som kom för ganska exakt en vecka sedan. Detta, tillsammans med ÅSUB:s prognos för 2020 om ett BNP-tapp på 16 %, innebar att BNP-tappet kan bli 23,5 % under tre år. Stora ofreden, som jag talade om här tidigare, hade -30 % under fem år. Det är alltså ännu värre än vad vi trodde för en vecka sedan. Vi behöver en ännu större återhämtning. Om BNP faller med 16 % så kräver det en återhämtning på 19 % för att komma tillbaka till samma nivå. Om BNP faller med 23,5 % så behövs det 30 % för att nå samma nivå, 30 % är faktiskt hälften mer än 19 %, vilket vi trodde för en vecka sedan.

    Åländsk Demokrati har ekonomi i balans som den långsiktiga prioriteringen, vi har det också i partiprogrammet. Men nu måste vi först se till att ekonomin får växa till utgångsläget, vilket är 2017, inte 2019 som jag trodde för en vecka sedan.

    Hela betänkandet har skrivits med en verklighetsbild av att det krävs en återhämtning på 19 %, inte 30 %. Det var därför som jag igår sade att jag då ansåg att betänkandet var bra, den 10 december, men inte tillräckligt mot vad vi vet nu.

    Om BNP-tappet blir 16 % i år så kommer vi faktiskt i BNP/capita att gå ner till 1990, före bankkrisen. I min prognos, som kanske någon minns i samband med tilläggsbudgeten, så sade jag då att vi kommer att gå ner till millennieskiftet, men vi kommer att gå 30 år tillbaka när det gäller BNP/capita. Men bästa kolleger, vi får ha våra smartphones kvar. Vi måste gräva mycket djupare diken. Det är en stor utmaning för nästa tilläggsbudget. Det är en megautmaning för nästa finansminister.

    Vi skriver i betänkandet: ”Att nu är fel tidpunkt för hårda åtstramningar av de offentliga utgifterna innebär inte att man kan vänta med reformarbetet.” Nej. Det är tvärtom, som det har nämnts här. Det är nu som reformarbetet måste inledas eller i mars i år, som någon sade, på ett brett eller på ett ännu bredare plan och vända på ännu fler stenar. Vi behöver en ännu större återhämtning innan vi kan tala om tillväxt. Antagligen måste vi även öka på intäkterna, inte bara skatteintäkter. Så gjorde också Finland efter laman, som vi diskuterade i pausen, eller "laaman" på åländska.

    Herr talman! Innan jag glömmer bort det så för tydlighetens skull så ska jag säga att jag vill ha alla mina reservationer för omröstning.

    Herr talman! Med en dåres envishet har jag lyft bl.a. pensionsfonden och jag fortsätter med detta. Jag har ju två åtgärdsmotioner som jag hoppas att vi kan behandla snart i finansutskottet. Jag deltar mycket gärna på distans om det finns möjligt till det, om vi tar det under pauserna. Jag har personligen granskat några pensionsfonder; bl.a. Veritas och Tapiolas fonder. De har en avkastning som ligger 2-3 % över pensionsfonden. Jag tror att jag vet varför och det är en sak som vi borde analysera om vi kan dra lärdomar av det. Det skulle göra ungefär 12 miljoner per år, lika mycket som PAF ger eller 125 miljoner på 10 år.

    Herr talman! Vi behöver också EU:s så kallade coronastöd. Men tyvärr fokuserar inte de projekten på ökad tillväxt eller sysselsättning på kort sikt. Vårdinformationssystemet kommer kanske aldrig att påverka sysselsättningen men stödet minskar underskottet.

    Vindkraftsprojektets överskott kommer vi nog inte att se på länge heller. Vi behöver andra projekt, tyvärr med lånade pengar, men vi kommer inte att behöva betala tillbaka tredubbelt, som Finland för sitt coronastöd.

    Herr talman! Vi behöver, som vi från Åländsk Demokrati ser, också bredda transportstödet till att gälla alla branscher. ÅSUB har en rapport från 1999 - de talar om att dra bort 450 arbetsplatser, för då hade man det - så det kan innebära 450 arbetsplatser. Det kan hända att ÅSUB har fel, men de brukar nog ha rätt och 450 arbetsplatser är väldigt, väldigt mycket.

    Sedan har jag talat om coronastödet, totalt 1,3 miljoner, som jag tror att är en väldigt bra satsning i tilläggsbudgeten. Vi vet att sådana pengar som vi strösslar ut går direkt till konsumtion, det går till konsumtion här och det är det som vi behöver.

    Herr talman! Jag har också några gånger nämnt fossilbilarna. Alla har inte råd och alla kommer absolut inte att ha råd att köpa nya elbilar. Den som inte har råd ska inte behöva känna klimatskam. Tack.


  • Tack, talman! Det var en historieskrivning och en beskrivning av hur dåligt det har gått för oss de senaste åren. Den är nog bekant för oss allihop mer eller mindre.

    Det intressantaste just nu är ju att blicka framåt, som också sades i anförandet inledningsvis. Så jag frågar; vad ska vi göra enligt er, annat än att öka på konsumtionen lite grann genom ett coronastöd? Vad behöver Åland göra?


  • Tack för frågan. Det är en oerhört viktig fråga och, som ledamoten också vet, en oerhört svår fråga. För i grunden borde vi förbättra efterfrågan, men det är en sak som vi just nu har väldigt svårt att göra när folk knappt ens får resa och knappt vågar gå ut. Vi är ju i ett läge där vi måste se om vi kan göra andra saker, vilket landskapsregeringen har gjort, åtgärder som man aldrig annars skulle göra. Det här är ett sätt. Var kan vi stimulera? Det är generellt sett fel, men i det här läget så tror jag att det kan vara rätta vägar, det som jag har nämnt och andra saker också.


  • Så svaret på våra frågor är mer konsumtion?


  • Jo, spontant så är det via konsumtion som vi får efterfrågan och sysselsättning. Inte vet jag andra vägar. Jag ser inte att vi ska öka den offentliga sektorns tjänster, om det är det som ni avser.


  • Talman! Ledamoten Toivonen lyfte färska ÅSUB-rapporter. En rapport som har kommit i dag, tror jag, så är den nya Konsumentprisindexanalysen. Ledamoten Toivonen pratade om att man behöver öka efterfrågan. Det var egentligen det som anförandet gick ut på.

    En negativ utveckling av konsumentprisindex dvs. deflation har funnits på Åland ända sedan i våras och det har vi fortfarande. Men siffrorna har återhämtat sig både i Sverige och i Finland. Hur tror ledamot Toivonen att den här saken påverkar? Spelar det någon roll att vi har en regional deflation då ändå den finska och den svenska marknaden lyckas uppnå en någorlunda inflation?


  • Tack, herr talman! Så här spontant skulle jag inte säga, jag har inte sett det här siffrorna. Om det rör sig om 1 eller 2 procent så tror jag inte att det har någon som helst betydelse. Som vi har sett tidigare så kan det vara små enskilda saker som gör att priserna går upp eller ned. Det har nog ingen betydelse i det här sammanhanget.


  • Talman! Jag delar också det resonemanget i stort. Den åländska ekonomiska marknaden är så pass liten så att det är mera av vikt vad som händer runt omkring. Jag tycker att det här ger en strimma hopp. EU på den större marknaden och också Finland och Sverige har ju haft oerhört svårt att få upp sina inflationstal, vilket ju stimulerar efterfrågan i slutet. Jag hoppas att vi ska kunna få upp den lokala efterfrågan ytterligare. Här är det så otroligt lättpåverkat med till exempel bunkerpriser och annat. Att få upp inflationen skulle vara viktigt. Det är ju som sagt en efterfråganskris som det handlar om. Den efterfråganskrisen är ju inte ny i västvärlden, utan den har ju pågått länge, länge. Det är ju därför som vi inte har sett lika starka tillväxttal som tidigare eftersom vi inte har lika stark expansion varken av befolkningen eller annan efterfrågan.


  • Om jag kort kommenterar det här med deflation och efterfrågan, jag har väldigt svårt att se hur en liten prisförändring påverkar efterfrågan. Det är ju helt enkelt där som problemet är, att efterfrågan inte finns, turisterna finns inte osv. och sedan om priserna går upp. Vi har många problem, absolut. Men att lösa dem på en minut går inte.


  • Tack, talman! Ledamot Toivonen och Åländsk Demokrati sade att vi först ska återgå till det någorlunda normala innan vi inför andra ekonomiska åtgärder för att få ekonomin i balans. Vilka åtgärder ser ledamot Toivonen att vi ska börja arbeta med i form av reformer till exempel och konkurrensutsättningar?


  • Tack, herr talman! Som jag har sagt tidigare så vill jag egentligen inte gå in i den debatten. Om jag lägger fram ett alternativ så blir det kritik kring det. Jag försöker mera ta det på ett allmänt plan.

    Jag kan hålla med om att vi inte ska växa tillbaka fullt, innan vi kan börja göra de långsiktiga besparingar som vi måste göra, för då får vi vänta för länge. Det är den här balansen som är svår. Om vi nu börjar skära, det underskott som vi talar om i betänkandet, så då kommer ju krisen tyvärr att bli ännu värre.


  • Talman! Det finns väl nog en viss startsträcka på allting också. Att kanske invänta alltför länge innan man påbörjar arbetet med reformer så kan göra att själva reformarbetets implementeringar tar onödigt lång tid.

    När det gäller de utmaningar som vi också har tagit upp i utskottet till exempel kommunernas situation, att kommunernas ekonomi blir alltmer ansträngd och pålagorna blir fler i form av lagstiftning etc. Vad ser ledamot Toivonen där? Utskottet var väldigt tydlig med att vi måste sträva efter att de kommunala enheterna blir större och robustare för att kunna stå emot de ekonomiska utmaningar som finns och också för att klara av att hantera den välfärd som ålänningarna är välförtjänta av.


  • Tack, herr talman! Som jag citerade från betänkandet så det att man inte ska göra de besparingarna så innebär inte att man inte ska börja planera reformerna. Det tycker jag man kan göra.

    Sedan lagstiftningen, som ni var inne på, detta tror jag att är en sak som vi hamnar att titta på. Vad kostar lagstiftningen? Jag hade en debattartikel för tio år sedan, det är väl ingen som kommer ihåg den, men då hade man ändrat någon paragraf i barnomsorgen när det gällde vissa krav på att servera morgonmål och så vidare. Rubriken var att det kostade en miljon. Ska det var värt det? Men jag tror att man sedan har ändrat på det. Man måste titta på detaljerna som kanske inte gör att välfärden blir sämre men att det blir billigare. Det där är någonting som man inte tar härifrån talarstolen, men jag tror att det är en väg vi får gå.


  • Tack, herr talman! Ledamot Toivonen har en hel del ekonomiskt intressanta synpunkter.

    Jag tänker ta upp sysselsättningsskapande projekt och då pratar vi om resilienspaketet som var aktuellt för några dagar sedan. Det är ju ett problem att hitta sådana projekt där man direkt kan sätta spaden i marken. Det är tyvärr så. Man tittar på flaggskeppsområden och vilka begränsningar de har. Det var jättesvårt för regeringen att hitta och tydligen var det också svårt för lagtinget att hitta, för jag fick faktiskt inte några direkta idéer om sådana projekt som direkt skulle generera sysselsättning. Det är ett problem.

    Sedan när det gäller lånade pengar så dessa resilienspengar är stödpengar som vi får. Sedan sade jag att vi i övriga Finland är naturligtvis med och betalar tillbaka.


  • Tack, herr talman! När det gällde EU:s så kallade coronastöd så hade de sina begränsningar och de måste vi beakta. Jag konstaterade att sysselsättningseffekten - andra nämnde det också - var inte så där jättebra. Men, som jag var inne på, så de åtgärder som vi själva vill vidta där kan vi ju mera analysera som sagt var, t.ex. sysselsättningseffekterna och hur snabbt de kommer. Om vi är tvungna att ta lån för det så behöver vi inte betala trefaldigat som Finland hamnar att betala. Jag tror ju inte att vi behöver betala coronastöden, det är andra som fixar det, lite fel men så är det.


  • Tack, herr talman! Det är kanske lite ofint att fråga, men kanske ledamot Toivonen har några idéer om vilken typ av projekt som skulle passa in och som direkt skulle ge oss sysselsättningsskapande effekter? Jag har idel öra i så fall.


  • Jag ska fundera och återkomma, ministern.


  • Tack, herr talman! Det har varit två intressant dagar. Det håller på att droppa av nu på talarlistan så kanske vi är på upploppet. Jag vill säga några ord förstås. Summan av kardemumman av finans- och näringsutskottet betänkande är kort och gott, om man riktigt försöker ta ur essensen ur det att man sänker utgifterna med 2,5 tiotusendedelar, det vill säga med 100000 euro och så går på finansministerns förslag från remissdebatten att inte höja fullmakten för upplåning till 77 miljoner euro, utan i stället förlänger den tidigare fullmakten från tilläggsbudgeten att gälla för hela finansåret 2021. Det är väl ungefär det som det handlar om. Gott så!

    Sedan, herr talman, har jag några tankegångar efter att ha läst betänkandet och följt med debatten i lagtinget. Jag börjar med att citera två avsnitt ur den ekonomiska delen gällande Åland i finans- och näringsutskottets betänkande: ”Den åländska ekonomin är starkt pressad av Covid-19-pandemin. Näringslivets inriktning och det insulära läget mellan två nationer gör att Ålands ekonomi har drabbats mycket hårdare än ekonomin i Finland och i Sverige. De restriktioner som införts med anledning av pandemin är de enskilt viktigaste hindren för en återhämtning. Läget är särskilt svårbedömt eftersom så mycket är beroende av hur pandemin fortskrider, i vilken takt restriktioner kan lyftas och i vilken mån människors förtroende för att gränser hålls öppna kan återuppbyggas.”

    Det är en kort och mycket bra skrivning av det läge Åland befinner sig i just nu när vi ska lägga den här budgeten.

    Och för det andra i avsnittet om Finlands ekonomiska situation skriver utskottet så här: ”Sammantaget kan man konstatera att den offentliga ekonomin i Finland ser ut att bli mycket ansträngd under lång tid framöver. Det finns ett gap mellan statens intäkter och utgifter på cirka 10 miljarder euro. Arbetslösheten ligger stabilt på lite över 8 procent. Målsättningen om en sysselsättningsgrad på 75 procent kan man i detta skede bara drömma om.” Det håller jag också med om, det är precis så som förutsättningarna är.

    Med andra ord – det är inte lätt för någon, vare sig i landskapsregeringen eller för finans- och näringsutskottet eller för lagtinget, det är inte lätt för någon, men vi gör vårt allra bästa – tillsammans!

    Det är också bra med tanke på vad som står framför oss att finans- och näringsutskottet och lagtinget är överens med landskapsregeringen om lägesbeskrivning och förutsättningarna för att bedriva en optimal finanspolitik. Vi har snart ett mycket tufft år bakom oss, som jag inte desto mer behöver sätta siffror på här, och vi står inför en återhämtningsperiod som, ja just det, som vi inte idag med någon som helst säkerhet kan säga hur den blir varken för världen, för landet eller för Åland. Vi vet inte.
    I en sådan situation är det bra att finans- och näringsutskottet nu har gått hårt in för sin uppgift att granska landskapsregeringens budgetförslag för år 2021. Allt har synats i sömmarna och utskottet har hört 79 personer från näringslivet, förvaltningen, tredje sektorn, ja representanter från alla viktiga områden på Åland.

    Många skrivningar är bra och kompletterar landskapsregeringens budgettexter, fint. Sedan finns det lite skrivningar, framförallt i det ekonomiska avsnittet, som är lite svårtolkade och motsägelsefulla men de kan regeringen leva med. Det har säkert också varit ont om tid även för utskottet.

    Avslutningsvis, herr talman så konstaterar landskapsregeringen i budgetförslaget att coronapandemins utmaningar i hög grad har påverkat utformningen av budgetförslaget för år 2021. Det går inte i dagsläget att bedöma vilka ytterligare åtgärder en utdragen pandemi kan kräva under nästa år. Lika svårt är det att bedöma de kommande inkomstnivåerna.

    I ett sådant läge behöver samhället stabilitet och stimulans. Landskapsregeringens viktigaste uppgift det kommande året är att skapa denna trygghet för ålänningarna. Att upprätthålla samhällsfunktionerna, stimulera näringslivet och därmed upprätthålla sysselsättningen är därför fokusområden för den ekonomiska politiken i denna budget. Landskapsregeringen kommer under året att på olika sätt försöka öka den åländska tillväxten samtidigt som man avser att särskilt gynna sådan tillväxt som utgående från en helhetsbedömning anses hållbar i enlighet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Under året prioriteras därför investeringar som skapar arbetsplatser.

    Prioriterade åtgärder för att öka sysselsättningen är bland annat:
    1. De lyckade likviditetsstöden och -lånen förlängs till sista maj 2021.
    2. Arbetsmarknadsstödet till småföretagare kommer att förlängas i tilläggsbudgeten 2021, cirka 250 för tillfället på AMS.
    3. Det nya stödet till företag med 75 % av lönen om de återtar permitterade (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Minister Eliasson, det är likabehandling rakt av här. Jag hade hoppats att minister Eliasson hade hållit dörren på glänt på något sätt. Eliasson tog upp i sitt anförande att vi gör det här tillsammans. Det är ju det som utskottet har försökt ha som ett ledord. I mitt anförande tidigare idag så hoppades jag att minister Eliasson skulle bjuda in hela lagtinget till det här krävande reformekonomiska arbetet som ska vidta här direkt efter årsskiftet. Hur ser den vägplanen ut? Kanske minister Eliasson har en tanke? Jag vet inte om minister Eliasson ska fortsätta som finansminister, men hur ser vägplanen ut? Det nya året och januari är snart här. Kan Liberalerna förvänta sig att få vara med i det arbetet för att underlätta processerna, bidra med det vi kan och för att vi ska slippa höra orden "ont om tid". Utskottet var klart med sitt betänkande ett dygn före deadline (… taltiden slut).


  • Ledamot Holmberg, jag tyckte att det verkade som ni skulle ha haft lite ont om tid när ni skrev just den ekonomiska biten av de här texterna.

    Men jag kan säga min tredje punkt som jag inte hann med i mitt anförande och då pratar jag om de här nya stöden där man betalar 75 procent av lönen för sådana som återtar permitterade. Det blir ett mycket intressant experiment för det har aldrig gjorts tidigare. Det finns 200 företagare på kö.

    Jag tänkte avsluta med att jag tackar finans- och näringsutskottet för stödet. Vi är till 99,99975 procent helt överens, åtminstone siffermässigt. Landskapsregeringen har, trots den livliga debatten, ett stort stöd för sin politik tycker jag mig se av debatten.


  • Tack, talman! Ja, minister Eliasson, jag tycker att den utsträckta handen åkte ner i byxfickan igen. Tittar vi på de motioner som har lämnats in så tycker jag att de återspeglas gott och väl i betänkandet, så jag vet inte.

    Svara gärna på frågan, minister Eliasson. Hur kommer det fortsatta arbetet nu i januari att se ut när det gäller det ekonomiska reformarbetet? Är det något som kommer att göras tillsammans med lagtinget eller kommer det att vara blockpolitik fortsättningsvis? Skrivningarna i betänkande 4 i september var ju en start som nyanserades ytterligare i samband med det här betänkandet. Så de ekonomiska skrivningarna är ganska långt ifrån det sätt som landskapsregeringen hittills och tidigare landskapsregeringar har arbetat. Så på det sättet var nog utskottet inte riktigt överens, enligt mig i alla fall, med hur den ekonomiska politiken har bedrivits de senaste årtiondena. Men svara gärna direkt på frågan; hur kommer det ekonomiska fortsatta arbetet från och med januari att se ut?


  • Tack, herr talman! Ledamot Holmberg, jag tycker att i mitt anförande här så har jag ju har kommit fram till att vi upplever det som ett stort stöd för vår politik, finans- och näringsutskottets betänkande, och även stora delar av den debatt som har förekommit, även om det naturligtvis också har framförts kritik. Men konstigt vore det väl annars.


  • Tack, talman! Jag tycker ändå att det finns jättestor överensstämmelse med budgetförslaget och utskottets betänkande, så där behöver man inte stanna så länge.

    Jag tänkte fråga om, det som vi berörde lite grann i går, fullmakterna. Hur funderar finansministern nu, dagen efter när han har sovit på frågan, när det finns både en fullmakt begränsad till 60 miljoner och sedan fritt för det man inte lyckas klara sig inom den fullmakten då? Båda franska sträckan, på sidan 24, finns där. Hur ser finansministern på den problematiken?


  • Tack, herr talman! Ja egentligen så är det ju ingen problematik för mig. Det är det inte. Jag tror att det här andra franska strecket borde ha varit borta ur finans- och näringsutskottets betänkande. Eftersom det i lagtingsordningen i 15 §, tror jag, står klart och tydligt att när man ger en fullmakt så ska den beskrivas till beloppet, så att det finns ett maxtak som regeringen får överskrida.


  • Tack för det. Anledningen till att jag frågar är att jag egentligen är av motsatt uppfattning, det vill säga att den generella fullmakten skulle vara kvar och man skulle ta bort den begränsade. Om man ser till lagtingsordningens 54 § så står det att "i budgeten kan beviljas en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt" - så långt är det rätt - "att under finansåret ingå förbindelser om utgifter för vilka anslag tas in i budgeten för de följande finansåren". Det ser jag som någonting annat än en lånefullmakt. Men jag kan ha fel, vilket jag inte tror att jag har. Jag undrar om finansministern har funderat mera på just den aspekten?


  • Tack, herr talman! Jag säger som igår, det är glädjande att ledamot Silander uttryckte ett så stort förtroende för regeringen att man kunde återgå till de gamla skrivningarna, för där skrev man nämligen på det sättet. Men sedan i och med att den nya lagtingsordningen kom så förändrades det här och då står det klart och tydligt att det måste finnas ett maxtak, ett belopp nämnt.


  • Talman! Jag måste fråga finansministern om jag hörde rätt. Menar finansministern att han tar tillbaka begäran om lånefullmakten på 77 miljoner i budgetremissen? Så sade han i anförandet.


  • Jo, det kan jag enkelt förklara ledamot Zetterman. I slutet av remissdebatten när jag hörde lite hur det lutade så sade jag att från regeringens sida så finns det ingen prestige i att finans- och näringsutskottet ska föreslå 77 miljoner. Det är okej att man förlänger den 60 miljoners fullmakt som vi fick i tilläggsbudgeten 4. Jag sade det som ett förslag till finans- och näringsutskottet. Det har man anammat och tagit ad notam och 66 förlänger vi nu vidare. Ja, så sade jag. Det står jag för.


  • Tack, talman! Jag läste plenarprotokollet från budgetbehandlingen. Jag uppfattade nog att finansministern i flera omgångar försvarade 77 miljoner och sade att det behövdes för att ålänningarna ska känna sig trygga.

    Men jag skulle vilja fortsätta på ledamoten Holmbergs frågor kring framtiden. Jag tyckte inte riktigt att ledamoten fick svar när han ställde frågor till finansministern. Hur kommer landskapsregeringen nu att jobba med ekonomin? Vilken strategi har man och hur kommer processen att se ut?


  • Tack, herr talman! Jag tror inte att ledamot Zetterman har läst hela protokollet i så fall, för jag har ett absolut minne av att jag sade det. Jag har det till och med skrivet som jag kan visa ledamot Zetterman. Jag tyckte att det var ett sätt där vi kunde tillmötesgå varandra. Jag sade att det är ingen prestige för oss med 77, det hade kalkylerats fram av våra tjänstemän som ett möjligt behov. Men allt beror på hur det går med Covid-19 och vad som händer. Men då sade jag; förläng gärna 66 miljoner, för landskapsregeringen måste ju i vilket fall som helst återkomma i en tilläggsbudget ifall läget skulle bli ännu värre. Vi kan liksom inte låta landskapets åtgärder vara ofinansierade. Så funkade det tidigare när man hade den här skrivningen som ledamot Silander och jag pratade om för en stund sedan.


  • Tack, talman! Lite lustigt blir det ju att finansministern kastar med miljonerna så här. Ena stunden så behövs det 17 miljoner till och i nästa stund så behövs det inte. Jag förstår att man försöker vara smidig men det blir lite oseriöst.

    Min fråga gäller dock Ålands Radio och TV. Mål 2 i hållbarhetsagendan handlar om att alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga. Där nämns bland annat massmedias roll för att folk ska vara välinformerade. I brist på kansliministern, som tidigare frågade efter råd i den här svåra frågan, så frågar jag nu finansministern. Hur tänker kan man gå vidare med Ålands Radio och TV och finansieringen där? Finans- och näringsutskottet gav faktiskt väldigt lite vägledning på det området. Det skulle vara intressant att höra om man har några idéer.


  • Tack, herr talman! Jag tar den första frågan först. Jag tycker inte att ledamot Fellman är korrekt nu när hon säger att jag bollar med miljonerna oseriöst. Det är absolut fel! Jag förklarade varför vi på finansavdelningen kom fram till varför det förmodligen kan behövas 77 miljoner i lånefullmakt, det behöver jag inte dra nu. Sedan var det en annan sak när jag i slutet av debatten insåg att det kanske skulle hjälpa till att jag säger att det är ingen prestige i den summan, för den summan stod i tidningarna och den nämndes om och om igen. För landskapsregeringen är det ingen prestige, utan får vi en förlängning på 60 klarar vi oss långt. Så sade jag, jag bollade inte med några miljoner.


  • Tack, talman! Jag tänker väl att om man har ett underlag som säger att man behöver 17 miljoner till, utöver den beviljade fullmakten, så har man liksom torrt på fötterna. Det är bra att det inte är en prestigefråga men jag tycker att det handlar om fakta.

    Men jag skulle jättegärna ha svar på min andra fråga som gäller Ålands Radio och TV, finansieringen och hur man tänker sig att gå vidare. Eller avser man att lämna Ålands Radio och TV med ett hål på 300 000?


  • Tack, herr talman! Det handlar faktiskt om fakta. Det fanns inte någonting annat än fakta just i den här diskussionen beträffande lånefullmakten. Kom inte och säg något sådant, säg inte att det var oseriöst! Det var mycket seriöst!

    Beträffande radion så har jag flera gånger blivit uppringd av tidningarna som vill veta hur jag som finansminister anser att radion ska skötas. Jag har sagt hela tiden att jag återkommer med kommentarer efter att lagtinget har fattat sitt beslut och det är ännu inte gjort. Jag tänker inte svara på den frågan här.


  • Tack, talman! Jag vill å andra sidan ge en erkänsla till minister Eliasson för de betryggande orden om stabilitet och trygghet i en tid då Åland som allra mest behöver det. Det är en väldigt klar markering att vi inte paniksparar eller pissar i byxan på något sätt och så länge som situationen kräver så tar vi, det offentliga, ansvar.

    Ministern sade också att återhämtning ska vara hållbar och det är väldigt positivt. Vi ska absolut satsa på den potential som Åland har för framtidsnäringar. För det här är samtidigt också en chans att göra sig fri från en ohållbar och ganska ostabil näringsstruktur som Åland länge haft, så att vi faktiskt kan ta spjärn emot mot den kunskapen och lära oss någonting nytt av den här situationen.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström. Det arbetet är jätteviktigt varje dag. Nu hade vi den här möjlighet att från resiliens- och återhämtningsfonden få pengar från EU. Jovisst, det kommer att hjälpa till om vi får hem våra projekt. Det kan hjälpa till väldigt mycket när det gäller den här omställningen, men det är någonting som vi måste arbeta med varje dag, i varje budget, i varje utskott och i landskapsregeringen. Så är det.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 13:24

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Den här budgetdebatten är såtillvida intressant att den böljar och det kommer upp alla möjliga åsikter. Det kryper även faktiskt fram alla möjliga experter, det är vi ganska bra på här i kammaren. Ibland är det bra på allvar att det förhåller sig på det sättet och ibland är det mindre bra.

    För Obunden Samlings del så har vi förstås varit med och jobbat i finans- och näringsutskottet. Vi kan konstatera att det har kommit ett betänkande som till vissa delar inte går exakt på den linje som regeringen hade lagt fram i budgetförslaget. Vi kan väl hålla med finansminister Eliasson, som just stod här och konstaterade, att till 99,99 och några decimaler till så är de överensstämmande. Till viss del så det är klart att om man själv skulle sitta i regeringen och vara den som hade lagt fram budgeten så skulle det kännas bäst om det var hundra procent och precis så som man hade lagt och så kommer det en ok-stämpel tillbaka och kanske några kloka ord, men så är det inte.

    Ett litet "mission impossible" har regeringen, det ska vi komma ihåg. De här omständigheterna, corona, har gjort att det här arbetet verkligen inte är lätt. En eloge till regeringen som ändå på något vis har lyckats sköta den dagliga politiken som har behövts.

    När man läser finans- och näringsutskottets betänkande över budgeten - jag var inne på "mission impossible" - och då måste jag nog säga att lite "mission impossible" blir det när man läser en del av utlåtandet. Nästan ordagrant står det "det skulle vara elementärt att det finns en tydlig och brett accepterade uppfattning om landskapsregeringens intäkter på 10 års sikt". Just den skrivningen, utan att nu kritiseras finans- och näringsutskottet allt för mycket, så måste jag väl ändå säga att den blir nog svår. Det är inte lätt för landskapsregeringen att uppfylla det målet. Det måste vi nog alla hålla med om. Kanske just där så kunde man ha formulerat sig lite annorlunda. Jag vill bara ta som exempel att det nog inte är lätt för någon. Det är hundra gånger i så fall enklare att uppskatta kostnader på tio års tid.

    Det för mig osökt över till de olika experterna och kritikerna som sjunger i kör från vänstersidan. Med kör så menar jag att det talas och det är långa inlägg här. Ni tar replik på varandra så att man tror ju nästan att man är på en liberal partistämma här emellanåt när det diskuteras. Det är klart att det blir lite jobbigt. Det blir jobbigt när historien nästan ska förfalskas, när det ska klagas över att det här hybridfärjavtalet har upphävts, vilket ju var helt klart väljarnas önskan. Man ska konstatera att de eventuella problem, som kommer av att det avtalet har upphävts, ska skyllas på nuvarande regering. Men man kan konstatera att hela den här bäddningen är skött härifrån. Jag tänker inte börja diskutera den här rättsprocessen. Jag tycker också att det är makabert. Det borde inte höra till lagtinget helt enkelt att vi står här tvärsäkert, som man gör från Socialdemokraternas sida, och säger att det ska betalas si och så mycket i skadestånd. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta? Vi har ingen aning om det. Jag skulle säga att kutymen i det här lagtinget är att vi uttalar oss inte om rättsprocesser på det sättet och säger någonting tvärsäkert. Det låter ju som att pengarna har lämnat kontot redan när man lyssnar på lagtingsledamot Gunell till exempel som nu begär replik febrilt.

    Det har visat sig att de är mera experter på olika juridiska saker, man uttalar sig till exempel tvärsäkert om Weserdomen, trots att vi har HFD-avgöranden avseende olika fiskodlingstillstånd som är riktigt färska och där Weserdomen har använts som argument för att det inte ska ges tillstånd till fiskodling. Och ändå har de här tillstånden kommit.

    När det gäller fiskodling så kan jag konstatera att lagtingsledamot Holmberg har intressanta tankar och vågar stå för någonting som kanske inte, när man går ut i de breda lagren, är populärt. Fiskodling är lite kontroversiellt, det är lite för få människor som håller på med det ute i skärgården och det är väldigt lätt att gå emot det. Det är mycket svårare att till exempel kritisera jordbruket för de utsläpp som trots allt kommer därifrån. Vi ska komma ihåg att fiskodlingen har förbättrats jättemycket sedan man startade. Väldigt många har fiskodlingen kvar såsom de sköttes från början när de fanns i varenda en grund vik runt om.

    Den vetenskap som finns angående fiskodlingar så det enda som är riktigt klart är att det lokalt har en påverkan. De har en stor påverkan lokalt, man kan inte bortse från det. Men om man tittar på helheten så finns det inte lika mycket vetenskapligt stöd.
    Och, som sagt, om vi skulle stänga ner alla näringar som från början inte är optimala ur miljösynvinkel så kommer vi att få problem.

    Innan jag slutar så vill jag också kommentera att lite förvånade blev vi också från Obunden Samlings del när man står här från liberalt håll, lagtingsledamot Zetterman, och kritiserade åldringsvården på ett ganska brutalt sätt. Jag kan väl konstatera att åldringsvården ute i kommunerna anser vi från Obunden Samling att fungerar utmärkt. Man hör inga problem eller kritik. Jag vet inte sedan om detta står för Mariehamn? Är det Mariehamn som Zetterman känner till bäst och menar att har en icke fungerande åldringsvård? Vi hävdar att åldringsvården fungerar.

    Sedan när det överhuvudtaget gäller landskapets möjligheter att påverka näringslivet så ska vi inte överdriva vår egen betydelse till exempel när det gäller turismen. Jo, vi ska hjälpa till att lyfta upp standard på stugor eller olika sådana saker. Det kan vara någonting som ger direkt effekt, men annars ska vi huvudsakligen låta näringslivet sköta sig själva, hålla oss borta och se till att våra kostnader (… taltiden slut).


  • Talman! Sittande talman brukar ofta i slutet på en debatt gå upp och gjuta lite olja på vågorna och säga några samlande ord för församlingen. Ledamoten Måtar är vicetalman Nordlunds antites. I slutet på en debatt, precis några dagar före jul, väljer ledamoten Måtar att gå upp och hålla ett fruktansvärt nedlåtande anförande som egentligen bara går ut på att kritisera oppositionen. Ledamoten Måtar och Obunden Samling verkar ha glömt bort helt och hållet vad deras roll är; att lägga fram konstruktiva förslag och vi i oppositionen får faktiskt vårt arvode betalt för att kritiskt granska det. Det är så spelreglerna är. Vi har kommit med konstruktiva förslag, men vi har inte mött mycket av de obundna konstruktiva förslagen, faktiskt ingenting alls. Var är obundnas vallöften om tunnel och höjda landskapsandelar? Ingenting syns i budgeten. Kanske Måtar skulle svara på det i stället?


  • Tack, herr talman! I början på det här lagtingsåret, innan coronan lade sin tunga blöta filt på oss, så inledde jag ganska direkt med att vara fundersam över regeringens förmåga och genomförande av beslut. En bidragande orsak till det är att man har Obunden Samling med som egentligen är ett utpräglat oppositionsparti. Det är tydligt även här. Man har fullt fokus på att kritisera sina motparter i stället för att lägga fram konstruktiva förslag själv. Det var fullt sjå att få upp gruppledaren i stolen under måndagens debatt. Till slut fick vi det. Jag skulle nog säga att det nog är bäst att Obunden Samling ser sig själva i spegeln och ser vad deras roll är i regeringsställning istället för att hålla på att kasta sand på den förra regeringen. Det är nog lågt, Måtar.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:34

    Jag förstår väl inte riktigt den här kommentaren, ledamot Påvals. Att Obunden Samling skulle vara ett utpräglat oppositionsparti när vi kritiserar den som de facto är i opposition, det blir väl dubbelfel det så att säga. Jag begriper inte riktigt kommentarerna. För övrigt så framkommer väl de förslag som Obunden Samling står bakom. Det framkommer av budgeten, det framkommer av finans- och näringsutskottet utlåtande och det framkommer av regeringsprogrammet som vi är med och försöker uppfylla.


  • Tack, herr talman! Kanske ordvalet var fel, jag skulle säga klagoparti i så fall, men jag valde att inte säga det innan Måtar bedömde att det ordval jag hade var dåligt. Nej, men det är ju inte så mycket annat vi ser av obunden politik ändå, varken i budgeten eller i den här diskussionen som vi har haft här. Fokus har varit så stort på att anklaga liberaler och socialdemokrater för det ena och det andra.

    Precis som min kollega ledamot Zetterman sade tidigare så är vi här för att kritiskt granska regeringens arbete. Det har jag gjort. Som regeringsmedlem kanske man tar det till sig och sedan kommer med förslag på vad man själv vill göra. Det fanns traktorbilar med i budgeten från obundna, jag såg inte så mycket annat, de är också borta nu. Jag vet inte riktigt hur obundna tänker fortsätta med sitt regeringssamarbete. Det verkar inte vara så lätt att få ihop den här regeringen och speciellt inte förmågan att genomföra någonting. 20 mandat är starkt på ett sätt men också klumpigt på ett annat. Det är tydligt att motsättningarna inom regeringen verkar vara större i den här debatten, för den (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:35

    Inte kan jag säga att jag har lyft fram några motsättningar i regeringen. Om vi tar traktorbilar så är det en ren lagstiftningsåtgärd som vi först måste börja med där. Det behöver jobbas med lagen, inte behövs det några särskilda budgetanslag för det.

    Jag kan väl konstatera att obunden politik har nog märkts här, även om vi inte ska ta åt oss hela äran. Hybridfärjekontraktet avslutades och alla dessa planer - som jag brukar säga; knäppa händerna upp till armbågarna - så att vi inte sitter i den smörjan eller i den lerbotten just nu. Sist och slutligen skulle väl hela det projektet gå lös på över 200 miljoner och vi går mot urbaniseringstrenden.

    Vi fortsätter att stöda kommunerna, det är också obunden politik. Vi tror på kommunerna, i motsats till vad ni gör. Där har vi det.


  • Tack, talman! Den enda som är både svepande och tvärsäker i den här salen är ledamot Måtar som fortsätter med sin föraktfulla retorik. Oerhört faktaresistent är ledamoten också.

    I finans- och näringsutskottets betänkande så finns ett helt avsnitt om problemen och utmaningarna inom äldreomsorgen. Ett enigt utskott konstaterar på den punkten att det finns jättestora demografiska utmaningar. Det finns jättestora problem för kommunerna att på ett värdigt och bra sätt ta hand om den äldre befolkningen och att vi behöver ett utvecklat samarbete för att möta de utmaningarna. Är Obunden Samlings enda svar att vi ska ha kommunerna kvar och betala så mycket som de bara behöver för att få finnas kvar men inte samarbeta?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:37

    Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman talade om föraktfullt retorik. Jag kan bara konstatera att det kom så mycket text där att jag tappade bort mig efter cirka tio sekunder. Men jag kan konstatera att när det gäller föraktfull retorik så kommer jag att förlora den tävlingen alla dagar i veckan när jag tävlar med lagtingsledamot Fellman.


  • Tack, talman! Jag ska hjälpa till om min svada blev för övermäktig för ledamoten. Jag skulle gärna vilja höra hur Obunden Samling och ledamoten Måtar har tänkt lösa de verkliga faktiska utmaningarna inom äldreomsorgen? Vi har en demografi som under de kommande 20 åren kommer att ge oss jättestora utmaningar både på landskapsnivå, inom ÅHS och inom kommunerna för att på ett bra sätt ta hand om de gamla i vårt samhälle.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:38

    Talman! Ledamot Fellman, Obunden Samling tror på kommunerna. Obunden Samling tror på olika former av samarbeten. Vi tror inte på femårsplaner och tvångsåtgärder, vilket jag vet att lagtingsledamot Fellman förespråkar, men det är tyvärr ett exempel på hur den nya regeringen har lyckats ändra den inslagna linjen.


  • Ledamoten Måtar, man kanske börjar förstå nu lite mera hur det gick till bakom kulisserna när det här olycksaliga beslutet togs av regeringen Thörnroos den 21 januari. Det kanske hade behövts lite mera kompetens, juridisk analys och riskbedömning innan man försätter ålänningarna i en sådan här knepig situation med skadestånd på skadestånd som kommer ålänningarna att kosta mycket i slutändan. Kan ledamoten Måtar säga vilket Ålands lagtings ansvar är när lagtinget inte har fattat något beslut som har någon slags juridisk bindande koppling att häva avtalen för elhybridfärjan och så vidare? Vilket beslut har Ålands lagting fattat som har gett regeringen rätt att göra detta?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:40

    Talman! Ledamot Gunell, jag kan konstatera att det behövdes inget särskilt lagtingsbeslut för att vidta de åtgärder som landskapsregeringen gjorde. Man har på det sättet haft full rätt att göra det.

    Jag kan konstatera att medan lagtingsledamot Gunell var minister så fanns det en fullmakt från det här lagtinget som omfattade ungefär 40 miljoner. Men trots beslutet så ingicks det ett avtal som kan nuvärdesberäknas till ungefär 77 miljoner. Det förutsatte ytterligare nästan 30 miljoner i investeringar och sedan gjordes ett 100 miljoners åtagande på basen av ett 40 miljoners lagtingsbeslut. Det kan jag konstatera. Ett lagtingsbeslut som sagt, för den åtgärd som regeringen har gjort nu, behövdes inte.


  • Där har ledamot Måtar fel. Därför att innan man påför ålänningarna sådana här kolossala risker så behöver det nog finnas ett beslut i Ålands lagting. Det finns inget sådant juridiskt beslut. Därför åligger ansvaret för hur det här agerandet har gått till helt och hållet på regeringen Thörnroos. Lagtinget har inte ansvar för det.

    Jag hoppas att man i fortsättningen skaffar sig bättre juridisk rådgivning än ledamoten Måtar som är någon slags populistisk storsnackare. Det behövs bättre kompetens än så!


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:42

    Talman! Ledamot Gunell, det är nog att ge mig för stora skor att påstå att jag skulle vara inblandad på något vis i den här processen. Det jag däremot har sagt är att det inte passar sig i det här lagtinget att vi börjar uttala oss tvärsäkert om en pågående rättsprocess. Det har inte varit den normala kutym i det här lagtinget, liksom att använda den typen av retorik som Gunell nu använde.


  • Tack, talman! Kanske vi kan vara lite lugnare nu.

    Jag kände mig nödgad att ta repliken vad gäller domstolsärendet för fiskodling som också Måtar tog upp i sitt anförande. Vad gäller Höga Kusten, som också framkom i debatten, så har ju faktiskt mark- och överdomstolen i Sverige inte betraktat öppen kassodling som den bästa tillgängliga tekniken och därför helt enkelt avböjt sådana typer av förfrågningar om öppen kassodling. Nu kan vi se en rättsprocess där företag som opererar vid Höga kusten till och med får anspråk på saneringskostnader, de behöver sanera bottensediment, suga ut osv. och detta kostar flera miljoner euro. Detta är alltså en risklek. Om man ska gå in för stora expansioner så öppnar man upp för sådana saker, så vi behöver vara väldigt varsamma i lagstiftningen.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:43

    Tack, talman! Ledamot Holmström, jag nämnde en rättsprocess som har förekommit i finska Högsta förvaltningsdomstolen gällande åländska fiskodlingstillstånd och där Weserdomen inte har getts den stora betydelse som de juridiska experterna här lägger fram.

    När det gäller de övriga sakerna så kan jag bara konstatera att jag följer också med intresse vad som händer i Höga kusten. Just när det gäller de här saneringskostnaderna så ligger de och väntar på domstolsprövning och vi vet inte riktigt hur det slutar.


  • Tack, talman! Det är absolut intressant att grotta sig in i de avgöranden som redan finns. Jag bara konstaterar att det finns redan många rättsprocesser vad gäller öppen kassodling och expansioner. Vi ser också i Österbotten en expansion som är på gång och där flera miljöorganisationer inte anser att öppen kassodling är i enlighet med vattendirektivet eftersom det då äventyrar vattenförekomsters uppnående av god ekologisk status. Jag menar bara att om man går in för den typen av expansions- och volymtillväxtskrivningar i lagstiftningen så öppnar vi också upp för sådana typer av rättsprocesser här på Åland.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:44

    Tack, talman! Holmström är i allmänhet påläst och kan de här sakerna. Jag vill inte alls polemisera om de här sakerna.

    Det jag sade om fiskodling här i början så var att vi ska komma ihåg att det är en näring som många andra. Fiskodlingarna hade ett större miljöproblem i början, de har blivit bättre och de går åt rätt håll. Jag tror att de fortsätter att vandra åt rätt håll.

    Vi bor mitt ute i åkern, om vi säger så, vi har vatten runt omkring oss och vi måste fundera på hur vi kan använda vattenresurserna. Att bara säga att de ska stängas ner och de inte funkar - på tal om att jag blev beskylld för att vara populist - så det är säkert populistiskt rätt att säga så, och nej, det har kanske inte heller Hållbart Initiativ sagt. Men vi måste vara försiktiga. Vi måste ge en viktig näring för skärgården möjlighet att få existera.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 13:45

    Tack, talman! I finans- och näringsutskottets betänkande kan man läsa att "det är viktigt att alla verksamheter bedrivs i rätt form och under förutsättningar som gynnar effektivitet. Konkurrensutsättning och driftsprivatiseringar är bra lösningar inom vissa områden. Det finns också verksamheter där man måste kunna ta till övervägande om servicenivån, i ljuset av vad den kostar och vilka resurser som är tillgängliga och att det är försvarbart". Man fortsätter: "Upprätthållandet av en särskild veterinärjour för smådjur i ÅMHM:s regi är en sådan verksamhet". Vidare säger man: "Effektivisering av förvaltningen förutsätter att man hittar nya sätt att göra saker på och att man allokerar de resurser man har till de uppgifter som är mest nödvändiga. I en stor organisation finns det nästan alltid uppgifter som saknar eller har mycket litet mervärde vilka man helt bör sluta göra."

    Talman! När jag läser denna skrivning känner jag en stor oro för i vilken form jourhavande veterinärjour på Åland ska se ut i framtiden, om den alls kommer att finnas kvar som service. Vad menar man? Jag förstår att det kan finnas komplexitet i lönsamheten. Men i debatten har det också dryftats att den offentliga sektorn är allt för stor och jag undrar om det verkligen är på husdjuren man nu ämnar spara in mitt under ett pandemiläge?

    Djuren är som sagt en källa till sällskap, sysselsättning och har en stor betydelse i många människors liv, speciellt nu när folk är isolerade hemma.

    Jag hoppas skrivningen inte innebär att Åland går bakåt i djurvälfärden och enligt mig är inte en veterinärjour en verksamhet som har ett mycket litet värde. Det går inte att sätta sig på färjan och åka till Åbo med en hundvalp som ätit något giftigt och resa fem timmar. Lika lite går det att vänta till måndag när din hund skriker för att den har skadat sig ute i skogen och har stor smärta, eller?

    I morse besökte jag en veterinär med min hund, som tur var så var det en liten och lättbehandlad åkomma och inget allvarligt eller akut. Men alla som någon gång har ägt ett djur vet hur oerhört viktigt en veterinärjour är då det verkligen är illa ställt med ens älskade husdjur. Vi har en djurskyddslag att förhålla oss till. Djur på Åland ska inte behöva lida om man tänker spara någonstans.

    Här önskar jag att man försöker se god samverkan med privat och offentlig sektor. Meningen kan väl inte vara, med den här skrivningen, att vi helt ska bli utan en veterinärjour?

    Jag hoppas få ett förtydligande och lugnande besked så här inför julledigheten från regeringshåll, att man har detta under kontroll och att en veterinärjour inte är något som man tänker bortprioritera. Tack.


  • Talman! Lagtingsledamot Eckerman, när det gäller veterinärjour så undrar jag om ni verkligen har läst det här betänkandet från utskottet? Där står ingenting om jouren. Frågan som väcks där är huruvida samhället ska konkurrera med privata veterinärkliniker som det finns två stycken av här på Åland.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:49

    Det har ju varit flera än jag som har funderat över den här frågan och även på insändarsidor. Så vitt jag vet och förstår om det här så är att mängden djur som skadar sig utanför kontorstid är så liten så att det är väldigt svårt att få någon slags ekonomisk lönsamhet i det hela. Är det också helt fel?


  • Talman! Lagtingsledamot Eckerman, jag måste nog bara varna er, om lagtingsledamot Eckerman inhämtar sin information från insändarsidorna, då blir det lätt fel. För i många fall så har de en väldigt bristfällig bild av fakta. Ett stort problem här har varit corona som har gjort att frilansande veterinärer inte har kunnat komma till Åland och då har det blivit brist på veterinärtjänster på Åland. Därför har den här saken blåst upp helt plötsligt nu. Under tidigare år har det inte varit ett sådant här rabalder om veterinärjouren, men det har ställts på sin spets nu när det har blivit en riktig veterinärbrist en stund på grund av att man inte kan resa fritt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:51

    Talman! Jag hoppades att jag skulle få ett förtydligande och ett lugnande besked från regeringshåll att detta är något som man har under kontroll och att en veterinärjour inte är något som man bortprioriterar när man läser den här skrivningen i betänkandet. Men det fick jag inte, så jag får väl ta det någon annan gång.


  • Tack, talman! Jag varnar för att detta blir ett kort anförande, bara för att ni är lite hårdare med reglerna idag.

    Jag brukar ju hålla på med siffror som ni säkert har märkt vid det här laget. Det var ju de här fossilbilarna som det finns förslag på och på laddstationer och så vidare bortåt. Jag sade att alla kanske inte har råd med en elbil och man behöver inte känna klimatskam för det. Jag räknade på vad det skulle kosta samhället att köpa 3 000 elbilar per år som det krävs för att nå målet med att halvera fossilutsläppen. Det skulle innebära 150 miljoner per år, alltså 14 procent av vårt BNP såsom det kanske blir nu efter nedgången i år. Så jag undrar om minister Röblom faktiskt tror att ålänningarna ska satsa 14 procent av BNP nio år i rad? Det blir 1,3 miljarder under den här tiden, långt mer än vad Hållbart Initiativ var intresserad av att ta lån före valet, 130 procent av vår BNP på ett år. Så jag hoppas att minister Röblom hittar någon i regeringen som kan räkna lite och hjälpa till så att vi kan få den här teatern. Som jag sade i går, det är en mycket dyr teater.

    Herr talman! Vi har talat om den här lånefullmakten. Jag har några tankar kring det. I det här betänkande så står det att den här gamla fullmakten förlängs den 31.12. Jag hade ingenting emot det, personligen skulle jag lika gärna kunna höja den. Jag tycker att det inte känns riktigt hederligt att godkänna en budget men inte godkänna den här finansieringen. Det känns kanske lite populistiskt som vi ibland säger här.

    Sedan en annan sak. Min gissning - gissning inte mera än det - är att vi antagligen under våren kommer att få se en tilläggsbudget i Finland där man kommer att sänka de budgeterade skatterna. Då blir vi ändå tvungna att skriva ner våra skatteintäkter, det vill säga få ett ökat underskott. Förmodligen kommer vi att ha expansiva satsningar under våren så att lånefullmakten kommer rimligtvis att närma sig 100 miljoner, kanske i september är en gissning. Senast då är vi tvungna här att se sanningen i vitögat, alla som sitter här, vi kommer nog inte undan.

    På sätt och vis, å ena sidan, herr talman, som jag konstaterade så finns det alternativ till lån, vilket jag också nämnde i utskottet. Förra mandatperioden så fanns det några motioner, någon åtminstone, kring de här bostadslånen som kunde återbetalas nu när räntan är låg. Jag vet att det rör sig om tiotals miljoner. Jag inte varför regeringen inte har gått vidare med det?

    Sedan en annan sak. Företag som är i kris så tittar alltid på sina fastigheter för att se vad de kan få för medel. Ni kanske har sett att Stockman planerar att sälja sitt varuhus i Helsingfors, flaggskepp kanske man kunde kalla det med EU:s vokabulär, och man vill hyra in sig istället. Nu hyr vi ju in oss så det kan vi inte göra. Men fastighetsverket har en massa egendomar som de kanske inte behöver. Det där med nu så gäller. Nu är läget att sälja. Det kommer också att påverka fastighetsverket och med lite kreativitet så tror jag också att det kan påverka landskapets kassa.

    Så som jag ser det så är likviditeten, lånen, en mycket viktig uppgift för nästa finansminister, om två veckor och en dag. Att se det som sin uppgift att inte behöva ta lån kan vara en utmaning, att hjälpa detta med kreativitet och inte genom att skära i kostnaderna eller besparingarna. Ja, det ska bli intressant att se vem som blir vår nästa finansminister. Tack för ordet, herr talman.


  • Tack, talman! Ledamoten Toivonen ondgör sig över att så många behöver investera i elbilar. Har då ledamoten Toivonen tänkt på att det kanske driftsmässigt är billigare med elbilar än med fossilbilar? Jag trodde faktiskt att ledamoten Toivonen hade bättre ekonomiskt tänk än så här.


  • Tack, herr talman! Det kan mycket väl hända att de är billigare i drift. Men om man ska skaffa 3 000 elbilar så kostar det cirka 150 miljoner euro som en investering. Jag tror inte att ålänningarna gör det och har råd med det i fem år i rad för att uppnå halveringen av fossilutsläppen.


  • Tack, talman! Jag tror faktiskt att ålänningarna är väldigt benägna att köpa nya fordon som är miljösmarta och där man kan spara pengar på lång sikt. Det finns två anledningar till en viss ångest vad gäller det här. Det första är den här räckviddsångesten för vilket landskapsregeringen aviserar olika typer av stöd för laddinfrastruktur. Den andra ångesten är investeringsångesten eftersom det ännu i dag kostar lite mera att köpa en elbil än en fossilbil och till den delen så har man aviserat ett stöd för inköp såsom finns i våra närregioner. Så jag tror faktiskt att med de här lösningarna så kommer ålänningarna att bli ännu mer benägna att investera i framtiden.


  • Tack, herr talman! Jag tror säkert att ålänningarna kommer att investera lite mera än vad de har gjort. De har ju satsat på 150 elbilar under fem år, så det har inte varit så väldigt mycket. Det behövs 3 000 för att nå målen. Min tanke, vilket jag inte nämnde här, är att man också skulle kunna understöda konvertering när det gäller de fossilbilar som vi har. Vi har 30 000 fordon och inte bilar, så det finns oerhört många fossilfordon som kunde konverteras för en ganska liten slant och då behöver man inte köpa en ny bil vilket i sig också är resursslöseri.


  • Tack, talman! Ledamoten är kritisk, hör jag, och tror inte att ålänningarna skaffar elbil i den omfattning som man kanske förväntar sig. Jag har lite tittat på statistiken och konstaterar att under 2019 så ökade antalet elbilar med 50 procent och under 2020 så här långt så har de ökat med 34 procent, alltså från 166 till 223 elbilar. Tar man även med paketbilar så blir det totalt 246 elfordon. Jag ser däremot på statistiken angående fordonsgas 2020, i början var det 14 stycken och i dagsläget är det 14 stycken. Så ser situationen ut nu. Vad har du för kommentar på det?


  • Tack, herr talman! För det första så borde vi också titta på antalet fossilbilar. Vi har haft stöd för laddstationer. Antalet fossilbilar har ökat med ungefär 500 per år. Man går alltså längre från målet. Nu har man då, om jag kommer rätt ihåg, ungefär 150 rena elbilar på Åland som man har investerat i under fem års tid. Att man då skulle satsa 3 000 per år känns väldigt långsökt. Däremot att det finns 14 gasbilar tycker jag är ganska skojigt för det finns ingenstans att köpa gas överhuvudtaget och att dessa överhuvudtaget finns. Jag har aldrig sagt att det ska vara antingen eller, utan att man också kan stöda konvertering till gasbilar under en övergångsperiod när vi har 30 000 fordon som vi ju inte kan kasta i sjön, bildligt talat.


  • Tack, talman! Det här med statistik är ju alltid intressant, hur man läser den.

    Bensinfordon på Åland i dag har ökat med 300 stycken under år 2020, så där har ledamoten och jag olika uppfattningar. Som sagt, de som har den klart högsta procentuella ökningen är ju elfordonen just nu.

    När det gäller fordonsgas så är det ju förvånande, precis som du sade. Men vi pratar om hybridbilar, alltså bensin kombinerat med gasdrift, som är 14 stycken.


  • Tack, talman! Jo, det som ledamot Mansén talade om är den procentuella stegringen. Det är klart, om det finns 100 och ökar till 120 så är ökningen 20 procent och det är mycket. Men, som jag sade, för att klara av det här målet att nå en halvering till år 2030 så krävs det cirka 3 000 per år. Det är absoluta tal, procentuellt blir det väldigt mycket.

    Sedan att det är hybridbilar dessa gasbilar, det känner jag till. De är alla hybridbilar. Jag har en sådan själv, fast jag inte är mycket tekniskt bevandrad, men jag är väl den enda här i lagtinget som faktiskt har en gasbil. Jag vet att den är både och, när gasen tar slut så kör jag på bensin så länge jag vill och så länge det finns i tanken.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:01

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det är aldrig roligt att känna sig grundlurad, men nu infinner sig definitivt den känslan. Jag hade hoppats, när finansminister Eliasson gick upp i talarstolen och skulle hålla någon form av avslutningsanförande, att han skulle konkludera det här "tillsammans" och den politiska samlingen på ett positivt sätt. Men i stället blev det ett raljant matematiskt experiment när han konstaterade att lagtinget håller med landskapsregeringen till 99,999925 eller vad han kom fram till.

    Liberala gruppen lämnade in 55 motioner. Oppositionen totalt drygt 70. Liberala gruppen valde att inte reservera sig på något sätt utan vi såg till helheten.

    Sifferstaten i betänkandet är på en sida av betänkandets totala sidantal som är på 25. Väljer man då att titta på 100 000 euro, som utskottet valde att plocka bort från sifferstaten och negligera skrivningarna i övrigt, så tycker jag att det är fräckt på många sätt.

    Jag ställde frågan i gruppanförandet igår, jag ställde frågan i mitt andra anförande i dag och jag ställde frågan i två repliker med finansministern för en halvtimme sedan: Hur kommer landskapsregeringens ekonomiska reformarbete att gå till som ska inledas om ett par veckor? Total tystnad. Inte ett ljud! Jag tror att det knappast kan ha undgått landskapsregeringen att frågan har ställts. Jag tycker att den är ganska väsentlig. Men i stället väljer man då att på något sätt framhäva sin egen fullkomlighet med att lagtinget är överens om landskapsregeringens budgetförslag för 2021, när det fanns närmare 80 budgetmotioner som pekar åt ett helt annat håll, när skrivningarna i stort plockar hem kanske 20-25 av de budgetmotionerna och det finns ett visst antal reservationer Den liberala gruppen känner sig grundlurade igen.

    Vi var flyförbannade i september efter tilläggsbudgeten 4 och sade aldrig mer en politisk samling på de här premisserna. Vi går med på det en gång till och så blir det likadant igen. Vi hinner inte ens klubba det här betänkandet innan det står klart att vi är grundlurade igen. Skulle det ha funnits någon sorts vilja till samsyn, någon sorts vilja att ta emot den utsträckta handen som jag före lunchen i ett anförande sträckte fram från den liberala gruppens sida. Totalt grundlurade!

    Vad betyder det här då? I tilläggsbudget 1 som blir en städarbudget så kommer väl allt att gå bra. Men sedan då? Hm, det är trist. Ni kunde i alla hålla god min och klubbat det här betänkandet innan man liksom svek igen. Det är ett dubbelt svek. Hur tusan ska vi kunna få ihop ett budgetbetänkande tillsammans igen när det går på det här sättet? När man inte ens, fast man får frågan fyra gånger inom loppet av två timmar, kan ge ett luddigt svar. Man är inte ens i salen och avslutar debatten. Helt obegripligt! Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Holmberg för klarspråk från er synvinkel. Man ska minnas att med prat så är det precis som med text. Man väljer själv vad man läser in i det. Här tror jag att ledamoten Holmberg ska minnas att utskottet har i ett enhälligt betänkande producerat ett resultat som hanterar budgeten för 2021. Det står skriftligt. Vi står i beråd att anta det och det är i sådana fall det som gäller och det som är spelreglerna. Det är någonting som det här lagtinget har att förhålla sig till och det är något som landskapsregeringen har att förhålla sig till. Jag tror att ledamoten Holmberg fäster för stor vikt vid kanske lite snabbt dragna slutsatser för ögonblicket. Ha nu tålamod och låta detta sätta sig (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:06

    Tack, talman! Ledamot Pettersson, håll med om att det både skulle vara väldigt klädsamt och produktivt på alla sätt och vis att ta emot den utsträckta handen. Vi går på julvila och sedan vidtar ett väldigt, väldigt intensivt arbete. För att vi i den liberala gruppen inte ska behöva höra "det har inte funnits tid, det har inte funnits tid, det har inte funnits tid" så vill vi gärna vara med och bidra. Vi tror också att en politisk samsyn är ett måste för att kunna komma över de ekonomiska utmaningar som stundar. På det sättet så skulle det ha varit väldigt, väldigt, väldigt positivt att i alla fall bemöta det och säga; "jo, det kommer att finnas en parlamentarisk möjlighet att ta del av det här." Det har till och med föreslagits av ledamot Eriksson att vi kunde ha en näringslivsdag där vi diskuterar saker. Det är sådant vi vill höra och inte en total tystnad. Vi känner oss grundlurade.


  • Talman! Gör inte det, känn er inte grundlurade! Känn er delaktiga på det sätt exakt som vi har resonerat och som vi har skrivit i betänkandet som snart är på väg att godkännas av detta lagting. Då är det ett bindande dokument. Låt nu några veckor gå så att man får samla sig och se vad betänkandet faktiskt innebär och sedan komma med åtgärder. Det är för tidigt att reagera kraftigt just nu. Vi är inne i en sluttamp på en tvådagarsdebatt. Nu är fel läge att förlora humöret. Nu håller vi det uppe, ser framåt och så kommer vi igen på samma sätt som utskottet har förutsatt och krävt i betänkandet. Jag garanterar att landskapsregeringen tar till sig varenda ord som vi har skrivet där och att vi kommer att få se resultat av det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:08

    Talman! Jag litar på ledamot Jörgen Pettersson till hundra procent. Jag litar på ledamot Pettersson. Däremot så blir jag orolig eller den liberala gruppen blir orolig över att vi inte blir bemötta när vi har ställt frågan vid ett flertal tillfällen. Den här samlingen som vi nu har arbetat ihop tillsammans i betänkandet bygger ju på att vi ska staka ut den här vägen framåt med olika reformer, strukturförändringar och sparpaket, effektiviseringspaket. Därför tycker jag, minister Eliasson, att det hade varit på sin plats att svara när jag har ställt frågan till ministern fyra gånger: Hur kommer landskapsregeringen att gå vidare med det ekonomiska arbete? Kommer Liberalerna att få ta del av det arbetet? Det är viktigt för att vi ska kunna överbrygga de svåra beslut som kommer att tas och som kommer att gälla i flera mandatperioder framåt. Det kan väl inte vara så svårt att ge ett sådant löfte eller finns det ingen sådan vilja? Den här prestigen måste komma bort.


  • Talman! Jag hade bestämt mig inför idag att inte jag skulle vara någon jul grinch, men efter minister Eliassons anförande och Marcus Måtar från Obunden Samling så vill jag ändå säga några ord.

    Jag brukar leva efter tesen när man ska ge kritik; behöver det sägas, behöver det sägas av mig och behöver det sägas nu? Tyvärr har jag svarat ja på alla de tre frågorna.

    Först till det som ledamoten Holmberg just slutade med. Vi har haft en debatt där otaliga frågor har ställts till landskapsregeringen och framförallt till finansministern och vi har svarats med att inte få några svar. I stället står finansministern här och säger att vi andra ska komma med kreativa idéer gällande coronafonden. Vi fick materialet på fredagen utan någon form av underlag, utan någon form av föregående samråd och sedan förväntas vi komma med åtgärder på måndagen. Alltså vill man höra oppositionen? Då gör man det på allvar och slutar skådespela i salen, minister Eliasson.

    Det är landskapsregeringen som ger underlag till lagtinget inte tvärtom! Det har efterfrågats i månader, en samordning av infrastrukturprojekt så att man ska kunna se till att man har sysselsättning på den fronten. Ingenting har kommit från landskapsregeringen. Var är de underliggande analyserna kring vilka branscher som saknar sysselsättningsåtgärder? Var är underlagsmaterialet som lagtinget kan ta ställning till för att komma med sina kreativa idéer? Man måste förstå sina olika roller, bästa minister.

    Samma sak, ledamoten Fellman frågade om Ålands Radio, hur ska det gå? Nej, det tänker inte ministern Eliasson svara på före vi har klubbat budgeten. Men det ligger ju i ministerns i budgetförslag och landskapsregeringens budgetförslag på det sätt som vi nu står i beråd att klubba budgeten, då måste ju landskapsregeringen ha någon idé.

    Inte heller få vi veta vem som blir finansminister. Det finns många aktörer ute i vårt samhälle som vill veta. "Vem ska jag prata med? Jag har frågar som är aktuella om tre veckor. Vem är finansminister om tre veckor?" Ja, inte vet jag? Det värsta är att majoritetsblocket inte heller verkar veta. Är det seriöst? Nå, inte det minsta. Och som svar på det så kommer ledamoten Måtars anförande, som jag faktiskt tycker att var opassande. Jag tycker att talmannen borde ha sagt till i det anförandet kring debattonen.

    Alltså, det är inte oppositionens fel att ni har problem med samarbete inom majoritetsblocket. Det är inte ledamoten Holmbergs fel att Hållbart Initiativ har varit med och undertecknat det genom tiderna mest fiskodlingspositiva regeringsprogrammet. Det är inte Nina Fellmans fel som aldrig - vad jag hört fast jag har jobbat nära henne nu i fem-sex år - har föreslagit några sovjetiska lösningar. Det är inte hennes fel att det inte fungerar inom ÅMHM. Det är majoriteten och det är regeringen som bär ansvar för det. Det är inte vi.

    Med de orden sagt så vill jag säga att jag tycker det finns väldigt många kloka och bra människor som det går oerhört bra att samarbeta med i regeringsblocket. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort väldigt mycket gott under det här året, men den här attityden måste ta slut.

    Tack till alla er som bidrar och hjälper till på allra mesta sätt, den stora, stora majoriteten av er alla. Jag tycker att finans- och näringsutskottets ordförande har skött den här hanteringen på ett jättebra sätt. Jag uppskattar er allihop som privatpersoner, men den här attityden från landskapsregeringen måste upphöra. Tack, talman.


  • Talman! Jag vill komma med ett klarläggande. Hållbart Initiativ är med regeringen i skrivningar om att fiskodlingen ska utvecklas inom ramen för vattenmiljöns gränser.

    Det här som vi diskuterar idag, i betänkandet, handlar om en volymtillväxt med väldigt klara besked om att vi nu ska expandera först och utveckla sedan. Det är därför som Hållbart Initiativ i debatten har klargjort att det inte är så som vi ser det, utan vi ska utveckla men inom ramen för vattenmiljöns villkor. Så nu tycker jag att ledamoten Zetterman kanske kan lugna ner sig med de klargörandena.


  • Talman! Jag uppfattade att det är precis såsom finans- och näringsutskottet också har resonerat. Jag tycker att det är detta som står i betänkandet. Vi vet alla att Weserdomen finns, vi vet alla att det är en vattenlag som finns.

    Det kanske är dags för Hållbart Initiativ att, i stället för att alltid stå här och leverera blomsterspråk och kritik mot andra, börja leverera en havsplan! Börja leverera en vattenlag! Börja leverera skarpa åtgärder för miljö och klimat! Ni sitter vid makten, kom bort från oppositionsrollen!


  • Tack, talman! Nu är jag rädd att ledamoten Zetterman far med osanning. Just de skrivelser som finns i betänkandet är inte de som finns i regeringsprogrammet. Man pratar om att man ser tillväxtpotential i fiskodlingen vad gäller volymtillväxt och spelar ned miljöfaktorerna. Vi menar att man inte ska se tillväxtpotential genom att utnyttja och genom att förstöra miljön mera. Vi ska inte återhämta den åländska ekonomin genom att bidra till mer näringsutsläpp. Däremot ska vi se till att ställa om en näring som är i jättestort behov. Vi behöver göra det med lagar, regler och med olika stöd.


  • Talman! Det är ju det som utskottet skriver om och har resonerat kring, bland annat kompensationsåtgärder. Men faktum kvarstår, det har aldrig funnits ett regeringsprogram som har varit så entydigt positiv till utvecklingen av fiskodlingarna. Jag tycker att det är bra för det är en framtidsnäring. Jag tror att man kommer att hitta kompensationsåtgärder. Precis som jag har sagt i tidigare anföranden så borde man stöda de näringar som har hög produktion och som kan gynna tillväxten på Åland. Här tror jag att det finns potential i fiskodlingen. Det behövs åtgärder, det behövs nya metoder och det tror jag att alla är överens om. Vad tror ledamoten Holmström, att vi alla andra här vill ha någon algsoppa på somrarna? Men man måste ju hitta vägar framåt. All matproduktion är förknippad med ganska skarpa miljöbelastningar. Här finns det i och för sig gott om jägare och det är väl ungefär det enda riktigt hållbara proteinet som finns.


  • Tack, herr talman! Det finns ett gammalt ordspråk som heter att "man ska inte kasta sten i glashus". Nu pratar ledamoten Zetterman om attityd. Jag skulle nog vilja få reda på lite mera konkret på vilket sätt jag, som har fått mycket stryk här nu, vad är det för fel på min attityd? Jag har försökt vara ödmjuk hela tiden. När jag var upp här i talarstolen senast så pratade jag ju om att vi ser väldigt lika på det här, finansutskottet och jag gick igenom allting. Jag konstaterade att många skrivningar är bra och de kompletterar landskapsregeringens budgetförslag och där finns ju alla de här motionerna som det är spår av i finans- och näringsutskottets betänkande och det kompletterar. Jag sade ju det.


  • Talman! Jag vill vara tydlig, det var inte personen Torbjörn Eliasson jag kritiserade, utan jag kritiserade finansministern och landskapsregeringen i de ämbetena. Det vill jag vara tydlig med. Jag tycker att minister Eliasson är en av de trevligare prickarna att sitta och dricka kaffe med.

    När det handlar om attityd så pratar jag om att inte svara på frågor. Jag tycker att vi ofta ställer frågor här som blir obesvarade. Jag tycker att det är landskapsregeringens uttryckliga ansvar att svara på lagtingets frågor.

    Sedan handlar det också om frågor som finansminister Eliasson förväntade sig av ledamoten Toivonen som sitter i en enmansgrupp, att han enligt materialet, som kom i fredags, skulle på måndagen ha konstruktiva förslag på hur man skulle stärka sysselsättningen genom coronafonden. Ledamoten Toivonen och jag har väldigt olika politisk syn i många frågor, men jag vet att han är väldigt skarpsynt när det gäller den här typen av frågor. Skulle han ha fått underlag tidigare så hade han säkert kunnat leverera, men det är omöjligt att göra det över en helg.


  • Tack, herr talman! Jag känner till ledamot Toivonens kompetens. Jag sade faktiskt att det här kanske är en ofin fråga, men jag ställde den ändå bara för att ge honom en möjlighet.

    Tack i vare fall för du skiljer på person och ämbete. Det tackar jag ledamoten Zetterman för. Alla har sina roller. Landskapsregeringen har sin roll, lagtinget har sin roll och jag kan faktiskt inte här, i egenskap av finansminister, berätta nu exakt hur vi kommer att gå till väga efter den 1 januari. Det kan jag inte göra. Vi har sagt att vi kommer att ta oss an det här. Det är självklart också att vi kommer att hålla lagtinget informerade om vad som händer, men exakt hur det kommer att gå till väga kan inte jag säga.


  • Talman! Men jag tycker att finansministern borde ha en uppfattning om hur det ska hanteras. Liksom jag tycker att finansministern borde kunna svara på den mycket relevanta frågan: Hur tänker landskapsregeringen jobba med det betänkandet som finans- och näringsutskottet nu har ställt på våra bord? Jag utgår från att finansministern har varit med i processen under framtagandet av betänkandet. De här tankarna kan inte vara nya. Det är ju ingenting nytt, de framkom också under den senaste tilläggsbudgeten för det här året. Vi har efterfrågat vilken strategi landskapsregeringen tillämpar när det gäller ekonomin sedan pandemin började och vi får fortfarande inga svar. Nog måste ju landskapsregeringen kunna svara på den typen av basala frågor. Vi ska ju engagera oss i strategier och långsiktiga beslut och inte sitta och diskutera en cykelbana i det här skedet.


  • Tack, talman! Eftersom mitt namn nämndes så vill jag bara uttrycka mitt tack för stödet.

    Jag tycker att det är olyckligt när debatten, som i fallet med ledamoten Måtars senaste anförande, blir att handla om rena lögner och insinuationer som har en väldigt personlig utgångspunkt. När man debatterar med ledamoten Zetterman, vilket vi ibland gör och inte har samma åsikt, så sker det ändå väldigt respektfullt och så att man sedan utan problem kan skratta och tala med varandra och inte åt varandra. Tack för det!


  • Talman! Tack Fellman för de orden. Jag tycker överlag faktiskt att det har blivit något konstigt i vårt samhälle där just socialdemokraterna har blivit någon ful sak att säga. Jag tycker faktiskt helt ärligt att det är lite löjligt. Man kan nästan höra; "är du sosse" som ett skällsord i debatten här på Åland. Jag tycker kanske att vi ska vara större än så. Precis som vi har kristna traditioner så lever vi ett välfärdssamhälle som mycket är uppbyggt av socialdemokratin. Sedan behöver man inte hålla med socialdemokratin, det gör inte jag för då skulle jag ha varit sosse. Men det är fortfarande, tycker jag, nog under vår nivå att definiera och diskutera kring andra partier på det sättet, vi gör det faktiskt inte med något annat parti heller. Jag tror att ledamoten Toivonen hade en viss erfarenhet av det i början av sin förra mandatperiod, men jag upplever att också det är borta, så jag tycker att vi också kan sluta med sossarna på samma sätt.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 14:23

    Tack, talman! Lagting, åhörare. Jag blev lite förbryllad nyss när jag fick höra ledamot Fellman prata om föraktfull retorik. Bara några timmar tidigare så stod hon här och tog en replik och pratade om mansplaining, ett postmodernistiskt "hittepåord" som handlar om att en man som förklarar någonting visar sig liksom stå över kvinnan. Sådant språk passar inte ens i den här salen.

    Om vi ska prata om retorik så reflekterade jag på en annan sak här igår. Det var när en av Fellmans partikamrater anklagade ledamot Eliasson för att ha en nedlåtande ton. Det var retorik det! Eliasson var ödmjukheten själv igår i den här salen. Men genom att stå här och påstå att han hade en nedlåtande ton så lyckades man få folk som hörde det att reflektera; "ja, ja, Eliasson var nog en dum jäkel i plenum igår". Där snackar vi om retorik!

    Sedan vill jag kommentera ledamot Påvals. Det har nog gått Påvals helt förbi att traktorbilen och A-traktorn är två helt skilda frågor. Traktorbilen var i den förra regeringen, det vill säga den som Liberalerna satt i, och de försökte driva igenom den. Det hade varit bra om det hade gått. Det gick tyvärr inte, EU satte stopp för det vilket var tråkigt. A-traktorn finns fortfarande kvar i planerna, så det är inga förändringar där. Han uttalade också kritik för att vi var, så att säga, ett oppositionsparti fast vi sitter i regeringsblocket. Han frågade var våra tankegångar och våra visioner var. Grejen är att Obunden Samling är ju inte det drömmande partiet. Vi tror ju inte att lösningen på klimatet till exempel är att alla konsumerar en ny elbil och att det då kommer att bli den nya gröna sköna världen. Vi tror ju inte på det. Vi är lite mera förespråkare av återhållsamhet. Jag är ganska nöjd med det samarbetet som vi har i regeringspartiet. Det kommer tyvärr inte att komma speciellt många drömmar från oss. Tack för ordet.


  • Tack, talman! Jag undrar - förutom ledamotens recension av andra som har hållit anföranden under den här debatten - vilka är de politiska åtgärder som ledamoten England vill genomdriva? Vi sitter ju här i parlamentet för att vi har en åsikt, för att vi vill någonting med politiken och med Ålands utveckling och framtid. Jag har ännu inte hört ett ord om vad ledamoten Egeland vill åstadkomma under sina fyra år i det här parlamentet. Jag har jättemycket idéer och åsikter om vad jag skulle vilja få till stånd, men inte ett ord har jag hört av Egeland.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:26

    Jag tyckte att jag sade alldeles nyss att jag är för en ekonomisk återhållsamhet, men det är inte så mycket topiska drömmar, tyvärr.


  • Menar ledamoten att han har ställt upp i val och blivit invald i Ålands lagting med en enda fråga och det är ekonomisk återhållsamhet och möjligen traktorbilar?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:27

    Nej, det menar jag inte.


  • Tack, herr talman! Det är bra att ledamot Egeland tar upp den här saken som jag diskuterade just också med en annan färsk lagtingsledamot liksom jag själv också är, om retoriken i den här salen, om stämningen och om hur man uttrycker sig. Jag vill trycka på faktiskt att i den här salen som vi står i nu så är talmannens arena egentligen. Det är talmannens sal som vi står i. Talmannen har ett ansvar att sätta ner foten när saker och ting blir ovärdigt och ohederligt för den här församlingen. Vi är 30 stycken som är invalda här på folkets mandat. På det sättet ska vi också hedra det mandatet genom att hålla en bra ton. Nu valde ledamoten Egeland att ta upp oppositionsblockets fadäs. Jag kan man säga att ledamoten har ju själv en partikollega som kanske inte riktigt har väst sina retoriska knivar tillräckligt bra det här året. Hoppas på en bättring till våren.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:28

    Vi får väl konstatera då att talmannen inte har haft något större problem med retoriken här.

    Om man pratar om den dåliga tonen så det som jag reflekterar mest över, när vi pratar om dålig ton i salen, det är när det står någon här och pratar och så sitter folk här nere och skrattar och kommenterar. Det tycker jag att är oerhört dålig ton. Jag hör det faktiskt mest från det ena hållet, om jag ska vara ärlig.


  • Tack, herr talman! Ja om det så att Egeland har olika bra hörsel på öronen så kanske han får kolla upp dem, det har inte vi med att göra.

    Jag tänker också på en annan sak som ledamoten pratade om, att man inte har drömmar och visioner. Men det är ju ändå en helt annan grej att faktiskt säga vad man vill göra.

    För övrigt så tackar jag för rättelsen angående traktorbilar och A-traktorer. Det var elegant.

    Jag kan säga att jag har mest sett avveckling i obundnas politik. Avveckling och återhållsamhet pratade Egeland om. Men var är utvecklingen och vart vill vi med vårt samhälle? Det är det som vi saknar helt och hållet. Man väljer i stället att stå upp i stolen - jag säger inte att ledamot Egeland har gjort det men andra från hans parti - och kasta sand på andra för vad de har sagt och vad regeringen har sagt. Det är ju ni som sitter vid makten, det är ju ni som ska berätta vad ni vill göra. Det har vi inte hört.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:30

    Jag nöjer mig med att konstatera att sanden har nog kastats åt båda hållen i den här salen faktiskt.


  • Tack, talman! Jag blir lite förbryllad. Gruppordförande för Obunden Samling stod tidigare i talarstolen och sade att man står helt och hållet bakom regeringsprogrammet och bakom den budget som finns. Ledamoten Egeland har idag i viss utsträckning kritiserat jämställdhetspolitik och feministisk politik, vilket jag tycker att återfinns både i regeringsprogrammet och i budgeten. Klimatpolitiken har synliggjorts framförallt genom coronainsatserna.

    Den ekonomiska återhållsamheten, det är ju detta som oppositionen har efterfrågat. Hur ska vi komma på banan igen med ekonomin? Det har vi ju inte fått svar på. Så hur kan ledamoten Egeland tycka att regeringssamarbetet är fruktsamt? Obunden Samling gick till val på höjda landskapsandelar för kommunerna, en ordentlig minskning av landskapsförvaltningen och en tunnel till Föglö, det var väl kanske de tre största frågorna. Jag uppfattar inte att Obunden Samling har fått något av dem.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:31

    Jag svarar på sista frågan först. Du har helt rätt i det, ledamot Zetterman. Vi har ju inte kommit dit, så enkelt är det ju. Jag kan inte säga att vi lyckades med det, inte hittills i alla fall.

    Sedan vet jag inte på vilket sätt jag kritiserade jämställdheten? Det har jag inte förstått. Vilket klimatarbete var det som jag kritiserade? Var det för att jag inte stod här och sade att jag trodde att lösningen var att vi skulle konsumera elbilar?


  • Talman! Man kan säga en del i ett anförande och sedan om en åhörare kopplar ihop det till vad som tidigare har sagts så kan man göra sina slutsatser. Jag har inte uppfattat att ledamoten Egeland tycker att det är särskilt relevant med till exempel våld mot kvinnor, han har kritiserat det och andra klimatåtgärder har han kritiserat. När vi diskuterade våld mot kvinnor så vill jag minnas mig att han tyckte att det borde pratas om våld på ett generellt plan. Rätta mig om jag fel.

    Men det som är det intressanta är att Obunden Samling står här och säger att man är nöjd över regeringssamarbetet och uttrycker en frustration över hur det går till. Jag förstår det eftersom Obunden Samlings politik inte har fått genomslag, men det är ju knappast oppositionens fel, utan det måste ni sköta internt inom regeringsblocket.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:33

    Rätta mig om jag har fel, sade ledamot Zetterman, efter att hon påstod att jag inte är intresserad av - jag vet inte riktigt hur hon uttryckte sig - våld mot kvinnor. Jag uttryckte väl väldigt tydligt när jag höll det anförandet att jag är extrem motståndare till våld mot kvinnor. Men det jag sade var att det är inte en jämställdhetsfråga, för det anser jag att det inte är. Men tro aldrig på något sätt att jag skulle vara för våld mot kvinnor.


  • Herr talman! Ibland vet man riktigt vad man ska säga. Jag satt uppe på läktaren och följde debatten med ganska stor tillfredsställelse och tänkte att det är det här som ålänningarna vill höra. Man hade en ganska stor samsyn om de problem som vi har framför oss.

    Men helt plötsligt kommer det uttalanden som populistisk storsnackare, miljökommunist och allt mellan himmel och jord. Jag noterade att man från liberalt håll, genom ledamoten John Holmberg, kändes sig totalt grundlurade. Speciellt det sista, det var inget fult i det, men jag tyckte att det var tråkigt att höra. Jag tycker att ledamoten Johan Holmberg gjorde ett väldigt bra arbete i finans- och näringsutskottet och försökte bidra till den stora samsynen som ålänningarna faktiskt vill ha i det här skedet.

    Det sades att finansminister Eliasson ville framhäva sin egen förträfflighet. Det sades att regeringen inte ens var i salen. När det gäller smittläget så går vi inte i dessa andningsskydd bara för skojs skull. Smittläget är sådant att just de här dagarna så måste regeringen med kort varsel lösa frågor och det hoppas jag att vi alla har förståelse för.

    Ledamoten Holmberg gjorde sig till tolk för en besvikelse. Jag lyssnade själv på finansminister Eliassons anförande och tyckte att det var ett riktigt bra anförande. Det säger jag inte för att jag står bakom regeringen, utan jag säger det för att jag tyckte att det var ett riktigt bra anförande. Som man brukar säga ibland så saker och ting finns i betraktarens öga. Det är kanske så att det man hör finns i lyssnarens öra också. Jag upplevde inte alls anförandet på det sättet.

    Tvärtom, den stora samsynen som har varit tycker jag att är bra. Jag träffade en hel del folk i går kväll i olika sammanhang som också sade samma sak. Man tycker att det är en bra debatt att man drar åt samma håll. Jag har inte hört någon som har beklagat det, möjligtvis media.

    Jag tyckte också att finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson i en replik uttryckte sig väldigt förtjänstfullt. Nu har vid det här betänkandet och jag ska vara så ärlig och säga att betänkande innehåller mycket av de inspel som oppositionen har gjort. Visst är det på det sättet. Så det gäller att vara tålmodig och dra lite nu åt samma håll. Jag tycker att det är tråkigt att man i det här skedet börjar skylla på varandra.

    Sedan helt kort, i ett replikskifte med vicetalman Sjögren om kommunerna så blir det ju alltid så att den som håller anförande får sista ordet. Många gånger blir man som replikställare där med Svarte Petter och så tyckte jag att det blev lite då också när Sjögren sade att för Ålands Framtid var strukturerna det viktiga, medan för Liberalerna så var det servicen som var det viktiga. Jag skulle säga att det är nog inte riktigt så som vi ser på saker och ting.

    Det har bl.a. diskuterats om åldringsvården. Åldringsvården är en stor utmaning tack vare att våra äldre lever längre, någonting som vi förstås alla ska vara väldigt glada över. Men det kräver mera resurser, det är inte frågan om annat. När jag tog del av en undersökning så såg jag att i de små enheterna ute i kommunerna fanns den största kundnöjdheten. Jag kan tänka mig att man som äldre gärna vill fortsätta att bo i den miljö som man har växt upp i. Jag noterar också att i de största enheterna fanns den största kritiken. Så det handlar inte alltid om att man ska ha de små strukturerna bara för de små strukturernas skull, utan det handlar nog också faktiskt om att även små strukturer kan producera en väldigt bra service.

    Jag ska avrunda med att tacka för en bra debatt. Trots den här lilla dikeskörningen, som kanske tyvärr får de stora rubrikerna, så tycker jag att det har varit en bra debatt. Jag vill passa på att önska kollegorna en bra och fridfull jul! Tack.


  • Tack för det, talman! Äldreomsorgen är intressant tycker jag. Dels uppfattar jag att ju större enheter det är så desto högre krav ställer man, det har säkert också ledamoten noterat i sin egen kommun. Allt eftersom kommuner växer så ställer man högre krav på all typ av samhällsservice; gatubelysning, hundlatriner, närhet till daghem och det ena och det andra, så det tror jag att är en parameter i det.

    Jag vill också säga att det finns faktiskt forskning som visar ganska tydligt på att ju friskare du är så desto viktigare är närheten till hemmet, och desto sjukare du är så desto viktigare blir det sedan att få adekvat vård. Jag tror inte att man kan dra de där generaliseringarna, att små enheter är bra och att stora enheter är dåliga. Det handlar just om en personcentreringen. Vad behöver den enskilde individen?


  • Det var en mycket konstruktiv och bra replik. Visst är det så, det har jag noterat i media och vi vet vilka enheter som mest förekommit i media om att det inte har fungerat.

    Det är precis som ledamoten Zetterman säger, ju större enheter man har desto mera krav blir det. Jag är övertygad om att det blir så, för ju större det blir så ju mer anonymt blir det och mera opersonligt. Däremot i mindre enheter har man större förståelse för saker och ting. Det är ett svårt arbete som man utför inom åldringsvården. De flesta som jobbar inom åldringsvården försöker de facto göra sitt bästa.

    Igen, det var därför jag väckte den här frågan, för jag tror inte att man bara ska sätta likhetstecken mellan små strukturer och dålig service, utan till och med tvärtom.


  • Talman! Medieuppbådet kanske man också ska ta med en nypa salt. Ledamoten sade i sitt anförande att tyvärr är det väl det negativa som får rubrikerna och lite så är det också. Vi vet att de större enheterna granskas också på ett helt annat sätt av media än andra.

    Men jag lyfte i ett tidigare replikskifte idag vikten av att objektivt mäta kvalitet inom äldreomsorgen. Jag och ledamoten Söderlund förde bland annat fram det när vi diskuterade socialvårdslagarna under den förra mandatperioden, alltså vikten av att föra in kvalitetsindikatorer. Just därför att vi inte vet vad vi har för kvalitet. Man jobbar, uppfattar jag, strukturerat och metodiskt förstås inom äldreboendena, men jag tror att man kunde stärka det ännu mera. Det finns väldigt väl utarbetade metoder som faktiskt både förbättrar omsorgen, förebygger och dessutom minskar kostnader.


  • Min poäng i varje fall när det gäller åldringsvården så var att små enheter producerar många gånger väldigt bra vård, väldigt bra kvalitet till ett väldigt bra pris. Det var det som var min poäng.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det är bra att det blir någon form av brygga här igen till någon sorts samlingsförsök.

    Tålamod är nog viktigt. Jag har väldigt dåligt tålamod, det måste jag erkänna. Det kanske man borde ha med sig när man blir politiker, men det kan man inte köpa heller har jag förstått.

    Det jag reagerade på i minister Eliassons anförande, ja, jag ska väl inte säga raljera men jag tycker att en sådan enorm samsyn i budgetförslaget fanns det inte. Räkna antalet budgetmotioner! Ta till er budgetremissdebatten så ser man nog vilka frågor som tack ut!

    Men budgetbetänkandet blev bra. Absolut. I alla fall den liberala gruppen önskar att det ska bli en fortsättning, att inte det bara var någon tillfällig händelse nu för att få en lugn betänkandedebatt. Jag tycker heller inte att det är för mycket begärt att man två veckor före nyår ska veta vad som ska börja ske i januari. Jag hoppas, tror och vet att det parlamentariskt skulle vara mycket, mycket (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! När det gäller det här med tålamod så är det troligtvis inte den egenskapen jag är mest känd för heller, så jag kan ha en viss förståelse för vad ledamoten Holmberg säger.

    Men jag bara noterar, med största respekt, att man kan uppfatta ett anförande väldigt, väldigt olika. Jag uppfattade att det var ett bra anförande från finansminister Eliasson, medan ledamoten Holmberg uppfattade det som raljerande.

    När det gäller finans- och näringsutskottets betänkande så åtminstone från Ålands Framtids sida - som minsta parti bakom regeringen så tror jag att jag ska vara försiktig med att uttala mig om "på allas vägnar" - så är jag rätt övertygad om att regeringen kommer att ta det här betänkandet till sig. Åtminstone vi kommer att se till att det kommer att efterlevas.


  • Talman! Jag ska högaktningsfullt lyssna väldigt noga på finansminister Eliassons avslutningsanförande, verkligen ta till mig det och verkligen se möjligheterna. Jag ser fram emot det.


  • Tack, talman! Ledamot Eriksson tog upp äldreomsorgen. Jag håller helt med ledamoten. Jag har gjort forskningar och hört mig för lite runt om i kommunerna. Äldreomsorgen ute i kommunerna har jag fått den uppfattningen att fungerar väldigt bra fast det är små enheter.


  • Jag har samma uppfattning. Vi pratar ju ofta om att vi vill äta närproducerad mat. Jag tror faktiskt att äldre människor gärna vill ha närproducerad vård.


  • Går man vidare i diskussionen om äldreomsorgen i kommunerna så har jag också konstaterat att kostnaderna per person och dygn inte är högre där, utan kanske många gånger lägre än vad det är i större enheter.


  • Det blir ju ofta så i ett replikskifte att när man tycker precis lika så funderar man en kort stund om man ska svara eller inte. Jag har samma sammanfattningar när det gäller kostnaderna.


  • Tack, fru talman! Ja, om jag kan nu så ska jag försöka gjuta lite olja på vågorna. Jag är en fridens man, det lovar jag att jag försöker i varje fall alltid vara och se det positiva i allt om möjligt och försöka undvika det negativa.

    I mitt anförande, ledamot Holmberg, så nämnde jag kompletteringarna som finns där och med det avsåg jag det som har införts i finans- och näringsutskottets betänkande.

    Det var lite tråkigt att det kanske brakade iväg så här lite på slutet. Men lite dramatik så brukar det ju alltid vara i en budgetbehandling, för det mesta. Alla är ju så engagerade, alla är så engagerade för Ålands sak och alla vill att vi ska få igång näringslivet och jobben att funka igen och att vi ska kunna förbättra sysselsättningen. Vi är så engagerade i det så att det kan bli lite så att det puttrar över. Jag ser inga problem i det faktiskt.

    Jag kommer ihåg år 2008 när vi hade finanskrisen och den chocken som vi ställdes inför då. Den här är värre, det kan jag lova. Det var lite samma sak då, men om jag kommer ihåg rätt nu så tror jag att när diskussionerna var klara så enades hela lagtinget om en budget och finans- och näringsutskottets betänkande. Det var jättebra för fortsättningen. Jag tycker att det finns möjligheter fortfarande att vi ska kunna vara eniga om det här. Jag hoppas att vi kan fortsätta på den inslagna vägen.

    Sedan är det ju så, som jag försökte berätta i en replik med ledamot Zetterman, att vi har olika roller och det har vi alltid haft. Vi har en opposition, en majoritet, vi har en landskapsregering och vi har ett lagting. Det är lagtinget som utser oss, vi är noga medvetna om det och vi måste informera lagtinget efter bästa förmåga.

    Det jag sedan sade på ledamot Holmbergs fråga: Hur kommer det att gå till nu då? Hur kommer det att gå till? Berätta! Ja, men så här säger jag, vi har lovat att omedelbart efter nyårsskiftet så ska vi ta tag i det här. Vi har redan börjat titta på hur organisationen ska byggas upp, men ingenting är klart. Jag har inte heller diskuterat det här med mina regeringskolleger. Av den anledningen så vill jag inte gå ut och säga så och så och så kommer det här att gå till.

    Men det är ju självklart att för vi ska kunna genomföra alla de svåra åtgärder som står framför oss nu, jättetuffa arbetsuppgifter som både landskapsregeringen och lagtinget har, och för att det överhuvudtaget ska funka så måste det finnas en bra informationsgång mellan de här två instanserna, landskapsregeringen och lagtinget. Det känner jag ett ansvar för, det är jag säker på att hela regeringen känner ett ansvar för och det känner ni också ett ansvar för. Så det kommer vi att kunna ordna, men i detalj hur det ska gå till, ledamot Holmberg, så det måste vi få återkomma till.

    Ja, jag tror inte att jag ska säga så värst mycket mer nu. Jag ska tacka för en jätteintressant debatt. Det har varit ett givande och ett tagande. Det är så det ska vara. Finansutskottet ska granska landskapsregeringens budget i sömmarna, som jag sade här, och det är vi glada för. Det finns en möjlighet för oss att kunna få svara på frågor. Det finns också en möjlighet för oss att göra förbättringar och det tar vi till oss till hundra procent. Jag hoppas att jag har kunnat gjuta lite olja på vågorna. Jag tackar för debatten och jag önskar alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Tack, fru talman.


  • Tack, talman! Minister Eliasson, det var väl inte direkt ett oljeutsläpp men det var i alla fall lite olja på vågorna. Så det är okej.

    Men tittar vi tillbaka drygt ett halvår så begärde vi att få ta del i arbetet med pandemin via lagtingets utskott för att underlätta för landskapsregeringen och för att underlätta för Åland. Vi var ganska tydliga i tilläggsbudget 4 om detta samarbete. Vi var tydliga i måndags när det gällde utskottsbehandlingen av återhämtningspaketet från EU. Vi har varit tydliga när det gäller kommunstrukturlagen, att vi tycker att den ska behandlas på ett brett sätt till samtliga utskott.

    Det finns en tunnelgrupp, en fast förbindelse grupp som är parlamentariskt tillsatt för att få den här breda förankringen i lagtinget.

    Jag tycker att ekonomin är så väsentlig för Åland så att motsvarande synsätt, att det ska vara någon form av parlamentarism nu bakom de olika reformerna och sparbetingen, skulle vara värda att gå vidare med. Det är ju de facto bara dagar kvar till nyår och januari. (… taltiden slut).


  • Jag vill inte igen börja skylla på det där, ja ni vet, det som börjar T och slutar med EN. Jag vill inte skylla på det.

    Tyvärr så är smittläge nu lite på väg att bli alarmerande här på Åland, men vi får be till högre makter att vi förskonas från den andra vågen. Så fort omständigheterna blir normala så kommer det att finnas bättre förutsättningar för landskapsregeringen att i bättre tid, i god tid, komma till lagtinget. Det har inte varit så alla gånger, det är vi medvetna om och det vi är ledsna för.

    Det var någonting till, jo, och sedan har vi en parlamentarisk kommitté när det gäller PAF-pengarna och den torde vara klar nu och där har vi en bred (… taltiden slut).


  • Talman! Det är de facto så att det här reformarbetet kräver parlamentarisk samsyn. Det ska ju inte vara någonting som pågår under ett, två eller tre år. Vi pratar om mandatperioder. Precis som jag sade i mitt anförande så för att undvika någon form av val eller vad ska vi säga "happy hour" vid valkampanjer, vem som bjuder över det andra partiet, så tror jag att det skulle vara bra att man hittar breda parlamentariska överenskommelserna i god tid.

    Sedan vill jag också önska minister Eliasson en riktigt God Jul!


  • Tack, fru talman! Egentligen så det arbete som vi har hållit på med nu, beredningen av budgeten för 2020, så det är det viktigaste instrumentet vi har att styra under hela året. Jag tycker att den debatten som vi har haft här har varit jättebra och givande och den visar också hur samstämmigt lagtinget är. När klubban har fallit här så får vi se och det kan bli ett jättefint resultat. Jag hoppas på det.


  • Talman! Jag konstaterar att från Liberalernas sida så är fortfarande många frågor obesvarade, men de får vi ta nästa år.

    Nu är det bara att önska att finansministern får det där ordet som bjöd på T och slutar på ID, i alla fall till sig själv över julen och få lite välbehövlig julledighet, så tar vi nya tag här om ett par veckor. Det ska säkert gå bra att samarbeta också då. God Jul finansministern!


  • Tack vilken trevlig avslutning! Jag tycker att vi låter ledamot Zetterman få sista ordet.


  • Diskussionen är avslutad. Ärendets behandling avbryts här och detaljbehandlingen vidtar vid morgondagens plenum.