Enda behandling

Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter vid behov vid plenum på fredag den 2 oktober 2020. Efter det vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! I dag vill jag börja med betänkandets allra sista stycke, som på ett tydligt sätt illustrerar och sammanfattar finans- och näringsutskottets syn på tilläggsbudget fyra och vårt betänkande som tillkommit helt utan omröstningar: "Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling, något som utskottet har låtit vara vägledande vid sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna."

Åland står inför en historisk kris och detta kräver åtgärder som inte kommer att kännas bekväma men som ändå måste leda till ett bättre samhälle. Vi kan aldrig arbeta för att försämra, vi måste alltid jobba med förändring som leder till förbättring. Detta kan låta som en omöjlighet men är det inte, det är en nödvändighet som vi alla måste förhålla oss till. Ta till exempel Assar Lindbeck-kommissionens utredning under brinnande finanskris på 1990-talet. Då hade Sverige nått en punkt i sin samhällsekonomi som dittills saknade motstycke och som krävde åtgärder snarare än politiska strider. I den utredningen inledde man med ”Det kommer en tid då varje nation stannar upp och reflekterar över sin framtid. Sådana ögonblick infaller oftast i perioder av nedgång och kris. Samhällets förmåga till omprövning och förnyelse sätts därmed på ett hårt prov.” Där har ni en stark sammanfattning över läget just nu. Om det var Assar Lindbeck, som förresten och tyvärr avled tidigare i höst, eller inte ska jag låta vara osagt, men Sverige har på ett extremt starkt sätt kommit tillbaka från kriser och i det faktum kan även vi på Åland finna stöd. Sveriges lösning efter bankkrisen blev ett utgiftstak med syfte att stabilisera statsfinanserna. Detta utgiftstak infördes 1995, i följderna av den dåvarande finanskrisen, och förankrades delvis över blockgränserna. Med utgångspunkt i detta betänkande har det blivit dags att söka sådana breda politiska lösningar även på Åland. Då kan vi förvandla vår kris till något som gör förändring möjligt.

Det liggande budgetförslaget, tilläggsbudget 4, innehåller en allmän motivering som på ett övergripande plan definierar olika åtgärdsområden och sedan kokar ner i några konkreta förslag där det mest utmanande är en begäran om en fullmakt att uppta ett lån på 60 miljoner euro senast i mars; om det skulle det visa sig nödvändigt för att säkra likviditeten och förmågan att betala ut exempelvis löner till alla anställda. Jag upprepar här, det handlar om en fullmakt att uppta ett lån under en tidsbunden period. Detta lån har vi från utskottets sida godkänt men också påpekat några saker vi tycker kunde hänga med vid planeringen av framtida främmande finansiering. Vi kan nämligen inte säga att detta är det sista lånet, vi kämpar mot en pandemi vars vägar inte kan förutses och med omkringliggande länder som kastat all sorts försiktighet över bord med målet att upprätthålla den egna konkurrens- och attraktionskraften. Det värsta som kunde hända är att Åland förlorar mark i förhållande till våra konkurrenter. Vi ser redan nu hur arbetsplatser försvinner och vi måste göra allt för att upprätthålla tron på samhället och ambitionen hos medborgarna att vara med och fortsätta utveckla vårt Åland. Den föreslagna lånefullmakten om 60 miljoner euro är något nytt för Ålands lagting som över tid iakttagit en sund skepsis till skuldsättning av landskapet och dess medborgare. Utskottet stödjer såklart en fortsatt försiktighet när det gäller upptagande av lån men påminner om vikten att upprätthålla den åländska konkurrenskraften och därmed sysselsättningen. Avgörande för om skuldsättningen är motiverad är vad man använder pengarna till och hur man har för avsikt att återbetala dem. En skuldsättning som stimulerar tillväxt och bidrar till att skapa ett bärkraftigt samhälle kan vara sund. Skuldsättning för att täcka ett löpande budgetunderskott är osund ekonomisk politik. Storleken på lånefullmakten, 60 miljoner, har man nått på rekommendation av finansavdelningen och en analys som finans- och näringsutskottet tagit del av och stöder. Tilläggsbudgeten inkluderar dessutom det sysselsättningsstöd vars lagstiftning vi redan hanterat samt preliminära idéer kring hur den alldeles för eftersatta digitaliseringen ska fortskrida. Utskottet delar synen på att digitaliseringen är en viktig del av vår framtid och ser fram mot ett meddelande över hur detta mer i praktiken ska ske och vilka resurser vi måste investera för att på sikt få bättre kontroll över våra kostnader. Det är en riktig slutsats att digitalisering är en viktig del i arbetet med att skapa en budget som någon gång ska bringas i balans.

Förslaget till tilläggsbudget presenteras i en tid då världsekonomin genomgår den djupaste recessionen sedan andra världskriget, en recession som drabbat euroområdet hårdare än andra och där Åland, till följd av ekonomins starka beroende av näringar som sjöfart och turism, tvingats bära ett lass som är många gånger tyngre än vår bärförmåga.

Jag väljer att inte i detalj gå in på utskottets alla skrivningar men jag tycker det är viktigt att slå fast att betänkandet är enigt. Alla ledamöter har vinnlagt sig om att på ett konstruktivt sätt skapa en bild över nuläget, som ett stöd inför framtiden. Här finns skrivningar som alla absolut inte tycker är bekväma och det är inte så konstigt. Vi kommer från olika politiska världar med olika prioriteringar. Ändå, det här är också viktigt, har vi sökt samförstånd hellre än konflikt. Det är antagligen det allra viktigaste medskicket i detta betänkande. Att betänkande kan uppfattas som mångordigt, det blev faktiskt ganska långt, och utan kristallklara slutsatser eller rekommendationer är en följd av vårt förhållande till och beroende av vår omvärld. Vi bestämmer inte bara själva. Till exempel är det oerhört svårt att dra slutsatser om klumpsumman och skatteavräkningen som efter årsskiftet blir Ålands huvudsakliga intäktskälla, som därmed också byter skepnad.

Konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland och finansministeriet saknar sådan kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen. Det är därför av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet och därför är ÅSUB:s analyser allt viktigare för vår gemensamma planering. När det gäller framtiden och som stöd i den budgetprocess för år 2021 som pågår och kulminerar i oktober vill utskottet påminna om några särskilt viktiga åtgärder. Det viktigaste målet av dem alla är, rätt självklart, att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, och gärna inom en rimlig tidsperiod. För att lyckas med behövs långsiktiga åtgärder som optimerar den offentliga sektorns verksamhet. Fast detta räcker inte till. Det krävs dessutom snabba åtgärder som får ekonomin att växa, stärker landskapets attraktions- och konkurrenskraft samt stärker produktiviteten. En av dessa åtgärder ska ses mot bakgrund av alla de missförstånd och i flera fall omotiverade åtgärder från finländskt håll i samband med pandemin. Detta understryker att det finns skäl att säkra och stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland.

I det politiska livet används begreppet reformer ofta och rätt yvigt. Men nu är nog tiden inne att genomföra delar av sådant som tidigare diskuterats. Behovet av reformer motiveras inte minst av det signalvärde som bra reformer sänder ut. Man ska inte ändra för ändrandets skull, men i en tid då alla behöver se över sin verksamhet är det viktigt att även landskapet visar att man liksom inom privat sektor överväger och tar fasta på hur man kan optimera sin verksamhet. Det är inte en långsiktig lösning på nuvarande problem att den privata sektorn genomgått ett stålbad med omfattande arbetslöshet som resultat medan den offentliga sektorn tuffar på i stort sett oförändrad. Risken är hög för att sådant skapar splittring. En effektiv, välorganiserad och modern offentlig förvaltning sänder budskapet att samhället är livskraftigt och attraktivt. Förtroendekapitalet bland invånare och potentiella invånare förutsätter att man i detta avseende kan visa handlingskraft, beslutsförmåga och gärna långsiktig samsyn över partigränser. Det kräver att man verkligen och på riktigt lyssnar till varandras bästa argument. Det finns även andra åtgärder som utskottet lyfter fram. Till exempel att väldigt mycket talar för att lagstiftningen om näringsrätt måste moderniseras för att skapa ett välkomnande och modernt samhälle som kan attrahera kapital och företagsetableringar till Åland. Rätt bemanning i bolagsstyrelser är avgörande för bolagens utveckling och förutsättningar att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Att göra affärer på Åland är en sak, att göra affärer i övriga världen kan vara lite trixigare. Man kan inte förvänta sig att ägare och investerare ska ge avkall på behovet av en specifik styrelsesammansättning bara för att etablera bolaget på Åland.

Talman! Avslutningsvis vill jag tacka alla kolleger i utskottet för initierade och ambitiösa diskussioner kring allas vårt övergripande mål: ett större, starkare och bättre Åland som lockar till inflyttning och turism. Vi har inte tvingats till några omröstningar vilket gör detta, enligt min mening, till ett enhälligt betänkande. Vi har en reservation som reservanten snart förklarar. Med hänvisning till betänkandets allmänna motivering föreslås därmed att budgetmotionerna nr 18-35 förkastas samt att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till fjärde tillägg till budgeten för år 2020 jämte komplettering av detsamma i oförändrad lydelse. Att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att fram till 31 mars 2021 för budgetens förverkligande uppta lån om högst 60 miljoner euro, samt och avslutningsvis att lagtinget beslutar att fjärde tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack för tålamodet, talman.

Talman! Jag vill gratulera utskottsordförande. Jag tycker att det är ett bra, och faktiskt ganska modigt, budgetbetänkandet som finans- och näringsutskottet kommer med. Jag tycker att man vågar sätta katten på bordet i flera olika, viktiga frågor så det vill jag ge mina gratulationer kring.

Utskottsordförande nämnde kort de budgetlagar som är kopplade till budgeten. Jag skulle vilja höra utskottets resonemang kring eventuell snedvridning av marknaden som de här lagarna riskerar att medföra, hur de diskussionerna har gått. Jag syftar då på den budgetlag som kommer med sysselsättningsstöd och stöd för företagsamhet, i ljuset av det. Startar du ett nytt företag så kan du få stöd, har du permitterat personer och återanställer kan du få stöd, medan företag som inte har permitterat och fortsätter sin befintliga verksamhet blir utan stöd.

Talman! När det gäller sysselsättningsstödet så trodde jag kanske att vi hade hanterat det i samband med de lagarna. Jag förstår frågan och svaret är nej, jag kan inte säga att vi har gått in och tittat på den eventuella orättvisan som är. Jag tror att man kan säga att vi nöjde oss med att konstatera att alltid blir någonting orättvist. Det är omöjligt att verkligen täcka upp för allt. Vi insåg att själva lagtexten är kanske inte den bästa som någonsin har producerats, men eftersom det är en tidsbegränsad period så är den skada som det eventuellt kan åstadkomma rätt begränsad. Jag hoppas att det där besvarade det hela.

Talman! Utskottsordförande nämnde också de här lagarna, varför jag tog mig friheten att diskutera dem. Jag sade det också inför remissdebatten, att jag inte är emot den här lagstiftningen och det absolut mest akuta problem vi har sysselsättningen. Varför det är varmt välkommet med åtgärder i den riktningen.

Min fromma förhoppning är att finans- och näringsutskottet följer med den här utvecklingen och är vaksamma på om det eventuellt uppstår någon otillbörlig snedvridning av marknaden. Också förstås i majoritetsblocket, att man funderar på hur man vidareutvecklar den typ av företagsstöd som behövs. Vi har fått stöd till kommunerna. Stöden till företagarna vet vi att har träffat olika även om vi haft en hög frekvens som har lyft. Till exempel likviditetsstöden, ifall vi jämför med Business Finlands stöd, så är det ändå många företag som står utanför de här systemen och som ändå har drabbats mycket negativt av coronapandemin. Jag hoppas att utskottet fortsätter följa frågan.

Tack, talman! Där vågar jag nog svara ja, det ska vi fortsätta att följa. Och som framgår av hörandelistan så ägnar vi också tid åt att tillsammans med AMS försöka bena ut vilka effekter det skulle få och om man verkligen kunde hantera det. Det kändes som att det finns en rätt god beredskap för att göra det. Det lät vi oss nöja oss med ännu, men vi ska naturligtvis hänga med utvecklingen tillsammans med näringsminister Karlström, som med intresse ska se hur åtgärderna slår.

Tack, talman! Jag noterar i betänkandet, som för övrigt är väldigt bra och jag instämmer med föregående talare om det, att utskottet betonar vikten av reformer inom landskapets och kommunernas förvaltning. Förutom det som nämnts, en reform av det kommunala systemet, finns det några övriga konkreta reformer som diskuterades inom utskottet som man syftar på?

Tack, talman! Det där är en mycket berättigad fråga. Ni säger att ni vill göra någonting, frågan är vad. Där faller väldigt ofta politiska överenskommelser. För att man inte riktigt har bearbetat allting, för att man inte analyserat det tillräckligt noga, för att det lätt blir positionsbevakning i stället för att man verkligen ser framåt. Min uppfattning av betänkandet är att vi från utskottets sida ville lyfta behovet snarare än att peka på det exakta "vad", för att sätta en början på det hela. Vi har sett under de senaste mandatperioderna att det lätt blir så att oppositionen vs regeringen gräver ner sig i sina skyttegravar och sedan blir det inte riktigt någonting, och så kommer det ett val och så är allting över. Därför ville jag lyfta utgiftstaket som man har använt i Sverige, som var baserat på en politisk överenskommelse och som faktiskt gjorde att man fick en samsyn.

Tack, talman! Tack för det svaret. Det står också i slutet, som ordföranden själv nämnde, att man betonar vikten av politisk samling. Då undrar jag också att om det nu står att man har en viss reformvillighet från utskottet, vars majoritet också har understrukit det, delas den reformvilligheten i den politiska landskapsregeringen av den politiska samling som där sitter? Detta har inte uttryckts, tycker jag, i någon större andemeningen tidigare det här året. Det ska bli intressant att få höra vad ordförandes syn är på den saken.

Talman! Jag förutsätter att landskapsregeringen läser detta betänkande över tilläggsbudget 4 och bär med sig slutsatserna i budgetarbetet som nu följer, och som vi har låtit ledsaga oss en liten bit på vägen när det handlar om att ta fram detta betänkande. Jag tror att det på alldeles riktigt är så att man behöver kanske först bestämma sig för någon slags gemensam problembeskrivning för att man sedan ska titta framåt. Hittills är jag inte riktigt säker på att vi alltid har haft en gemensam problembeskrivning, men en pandemi är ett rätt bra tillfälle att faktiskt ha något som man kan ena sig mot.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson för ett mycket intressant anförande, speciellt med tanke på att det bara är en tilläggsbudget och inte en budget som det här lät som. Ni nämnde här om det här utgiftstaket från Sverige. Det kan göras på två sätt, antingen tak på utgifterna eller tak på ett underskott i budgeten som vi har nu. Har ni funderat vidare på vilken av de här ni skulle vilja använda er av?

Talman! Nej. Det vore fel att säga till ledamot Toivonen att jag har en klar uppfattning om vilken väg man ska välja. Jag tror att det kräver mer övervägande. Det är lockande att mera ta fasta på ett slags gemensamt utgiftstak, eftersom det är någonting vi kan påverka. Vi kan inte riktigt påverka till exempel våra inkomster, utan de är vad de är. Det är en gammal sanning här i livet att man ska ändra sådant som man själv kan påverka och inte så mycket det som andra kan påverka. Det är kanske där som vi behöver hitta en åländsk variant på utgiftstak.

Tack, talman! Ni nämnde också att det här knappast är det sista av lånet, även om det förmodligen är det första eventuellt. Har ni funderat något på nästa budget, 2021? Vilket lån tror ni att landskapsregeringen där kommer att begära?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Toivonen. Svaret är nej, det hör inte till uppgifterna för någon som sitter i finans- och näringsutskottet. Vår uppgift är att ta hand om budgetförslaget när det kommer och sedan hantera och analysera det. Jag skulle inte vilja ge mig in i att sia i någon spåkula. Det är, som bekant, svårt och i dagens läge skulle jag vilja säga direkt omöjligt.

Tack, fru talman! Tack till finans- och näringsutskottets ordförande för presentationen. Det är ett unikt betänkande och det är skrivet också i en unik tid som vi går igenom. Det är väldigt stora beställningar till landskapsregeringen som nu läggs här och, i väldigt många fall, politiskt ganska radikala saker. Alla de här beställningarna kring förändringar i näringsrätten, kommunreformen, jättelika satsningar på sysselsättning och att bekämpa arbetslösheten, hur ska det här sedan hålla hela vägen? Och gör det de facto det så att de här beställningarna nu tas på allvar och realiseras i kommande budget för 2021 och kanske planåren fram till 2024?

Tack, talman! Det är rätt och slätt en operativ fråga just nu. Den ligger hos landskapsregeringen att ta fram en budget inför kommande år och också att ta till sig det som utskottet har skrivit. I vilken mån man sedan tänker göra det kringgår min kontroll, faktiskt. Utskottet har kommit med ett betänkande och vi förutsätter att det läses och att man tar till sig de saker som sägs där. Det är rimligt att minnas att allt kanske inte kommer att förverkligas. Att kanske allting inte görs, men det borde inte råda några tvivel om att utskottet i sig och, jag inbillar mig, en väldigt stor del av detta lagting stöder drastiska åtgärder för att vi skall kunna fortsätta bygga Åland starkt.

Tack, talman! Ordförande säger att kanske inte allt blir gjort som står här och vi får väl hoppas ändå att det huvudsakliga meddelandet går fram och att regeringen tar det här på stort allvar. Det som jag hoppas att man verkligen tar på allvar är att vi samband med budgeten för 2021 får en bättre helhetsbild av det ekonomiska läget. Det vill säga de underskott man nu tror att vi kommer att ha i kommande år och under de här plan åren och hur man då ska bemöta det här helhetsmässigt. Ordförande säger att de här 60 miljonerna kanske inte är det sista lånet heller som landskapet Åland kommer att uppta under mandatperioden.

Talman! Det där är alldeles riktigt. Jag tycker själv att det är synd att vi inte kom till att hantera årsredovisningen innan vi fortsatte med tilläggsbudgeten. Där kunde vi ha gett en rätt stabil grund på det faktiska läget just nu. Där vi faktiskt kan se hur kostnaderna för verksamheterna under de senaste fem åren har vuxit väldigt kraftigt och att det säkert finns skäl till att så skett, men det är ändå ett faktum. Det är någonting som jag tror att hade varit till gagn för behandlingen av den här tilläggsbudgeten och inför uppgörande av stora budgeten. Det är verkligen svart på vitt att våra kostnader, trots att vi i den här salen har sagt att vi ska iaktta sparsamhet, har ökat kraftigt och det är ett mysterium.

Tack, talman! Bästa lagting. Jag reserverade mig gällande lånefullmakten.

Motivering: Utskottet anser, med beaktande av landskapsregeringens rådande likviditet samt av att förverkligandegraden av en årsbudget aldrig är 100 %, att en lånefullmakt om 40 miljoner euro i detta läge är tillräckligt. Detta understryks av att landskapsregeringen ånyo kan återkomma till lagtinget med önskan om ytterligare lånefullmakt i samband med årsbudget 2021 eller tilläggsbudgetar.

Eftersom behovet av finansiering som huvudregel alltid behöver prövas samtidigt som årsbudgeten borde fullmakten oberoende av belopp inte sträcka sig längre än till den 31.12.2020.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att finansieringslån om maximalt 40 000 000 euro vid behov kan upptas och att anslaget 934080 sålunda sänks med 20 000 000 euro till 39 550 000 euro, samt att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att fram till 31 december 2020 för budgetens förverkligande uppta lån om högst 40 000 000 euro. Tack, talman.

Tack, talman! Tack för presentationen. Det ni skriver här är att ni vill att den här fullmakten ska sänkas till 40 miljoner från 60 miljoner. Bland annat för att förverkligandegraden aldrig är 100 % och så vidare. Hur stora lån tror ni att landskapsregeringen kommer att behöva ta på basen av den fullmakt som de nu begär på 60 miljoner?

Tack, talman! Jag förstår inte riktigt frågan. Menar ledamot Toivonen hur stora lån landskapsregeringen behöver uppta inom denna lånefullmakt eller inom denna mandatperiod? Jag är helt övertygad om att det helt och hållet beror på vilka åtgärder som lagtinget och landskapsregeringen väljer att göra, både kortsiktiga och långsiktiga. Det återkommer jag också till i gruppanförandet om en liten stund.

Herr talman! Bästa lagting. Utskottets utlåtande över tilläggsbudget nr 4 innehåller ett antal intressanta skrivningar och intressant resonemang. En första tanke är att många av de här skrivningarna inte direkt hör hemma här i tilläggsbudgeten utan mera i den ordinarie budgeten för 2021. Tänker man ett varv till så finns det en logik här.

Tänk er när man går till banken och begär ett lån. Banken kommer att fråga varför behöver man lånen, vad man har för tankar om amortering. Är det ett företag som går till banken kommer banken fråga lite om att företaget kanske behöver se över organisationen, struktur, hitta nya kunder, sänka kostnader, alltså optimera sin verksamhet. Det är egentligen lite samma frågeställningar som utskottet för resonemang runt nu. Vikten av att optimera den offentliga sektorns verksamhet. Hur man ska få ekonomin att växa, hur man ska skapa arbetsplatser, hur man ska utveckla näringsliv, hur man ska få inflyttning av både företag och invånare till Åland.

Vi har en utmaning framför oss, speciellt med tanke på att skatteintäkterna förefaller minska och likviditet som sannolikt kräver lån. Enligt min mening fångar utskottet problematiken bra i ett par meningar. Den ena där utskottet belyser att långsiktiga åtgärder behövs som optimerar den offentliga verksamheten. Den andra meningen där utskottet pekar på snabba åtgärder som får ekonomin att växa och stärka landskapets attraktions- och konkurrenskraft. Jag stöder helt utskottets utlåtande, jag tycker att det är jättebra.

Detta till trots finns det ett par punkter som jag upplever kunde behandlas lite tydligare. När man läser utlåtandet till den del det handlar om lånefullmakten får man intrycket av att det mer handlar om ett verkligt lån än en lånefullmakt och det är en väsentlig skillnad. I regel har lån sin grund i likviditetsbrist. Här kunde en analys och prognos över likviditeten varit värdefull. Likviditeten nu, likviditeten framöver. Däremot delar jag helt utskottets synpunkter på behovet av prognoser för helårsutfall, delårsuppföljning med mera. Ekonomiska rapporter och analyser behöver alltmer ligga till grund för beslut än antaganden.

Hur ser höst och vinter ut för näringsliv och arbetsplatser? Sannolikt kommer ett antal permitteringar att fortsätta. Turistföretagarna som efter säsongen brukar förnya, reparera och underhålla sina anläggningar, vad händer där? Anläggningar har inte slitits denna sommar, inte har man hellre haft möjlighet att samla pengar i kassorna för kanske nödvändiga investeringar. Skattemyndigheter och pensionsbolag har hjälpt företag genom olika typer av betalningsarrangemang. Betalningsarrangemang som till exempel förfaller om inte exempelvis skatteinbetalningar sker, det är sårbart. Oavsett så är de här arrangemangen som pensionsbolag och skattemyndighet gör en form av lån som ska betalas. Därför är förslaget om temporärt tilläggsstöd välkommet och även den del som gäller stöd för start av företagsverksamhet. I dagsläget torde det finnas ett antal turistanläggningar där ute. Kanske någon som startar sitt företag med hjälp av stöd kan bli en ny ägare till någon av dessa turistanläggningar. Tack.

Talman! Ledamoten Höglund håller centergruppens anförande gällande tilläggsbudgeten där det efterfrågas i utskottsbetänkande kraftiga reformer. Vad är Centerns syn på det här och vilka reformer ser Centern är alldeles nödvändiga i dagsläget för att bära Åland ur coronakrisens fotspår?

Först en korrigering, det här är mitt personliga anförande. Det är inget gruppanförande.

Jag tycker att utskottet pekar på problem som finns, problem som behöver lösas. De här problemen skjuter man till regeringsblocket för vidare åtgärder. Jag kan inte här och nu säga någonting. Vi lever i en sårbar värld och där bör man titta över organisationer och strukturer, utan att peka på någon speciell här.

Talman! Jag vill bara säkerställa att jag uppfattade situationen rätt. Ledamoten Höglund har inga förslag på reformer som skulle kunna vara till gagn?

Inte såhär rakt upp, här och nu. Personligen tycker jag att man kunde titta på verksamheter som eventuellt kunde privatiseras, titta på utmanarrätter. Vi vet också att det finns organisationer som inte fungerar optimalt dag, utan att nämna de desto närmare.

Talman! Jag tycker nog att lagtingsledamot Höglund personligen heller inte försöker sopa vissa saker under mattan. Jag tycker att det brister i logikresonemanget. Vi får veta nu här att det är bara en lånefullmakt vi ska ge. Vi kanske inte behöver låna pengar över huvud taget. Varför i himlens namn då vidhåller man att vi måste låna 60 miljoner i stället för 40 miljoner?

Tack för frågan. Det är som så att den här frågan handlar om en lånefullmakt. En lånefullmakt är tänkt att omvandlas till lån och troligtvis kommer det att behövas lyftas lån, kanske mot årsskiftet eller när det kan behövas. Jag vill betona att en lånefullmakt och ett lån är två olika begrepp. Sedan kommer säkert lånefullmakten att leda till ett lån, det betvivlar jag inte.

Talman! Det är ju förstås klart att det är på det viset. Jag tycker att finans- och näringsutskottet i sitt betänkande argumenterar, helt klart, för att vara lite försiktig i den här lånefullmakten.

Jo, man ska stärka likviditeten, man sätter piskan på ryggen till landskapsregeringen och det behövs reformer och tillväxtsatsningar. Man konstaterar också att Ålandsdelegationens beräkning av avräkningsgrunden är mera positivt. Man konstaterar också, som grädde på moset, att finansieringen ytterligare kan prövas i samband med ordinarie budget. Jag tycker att finans- och näringsutskottet har radat upp argument, för argument, för argument. Var lite hovsammare i lånefullmakten!

En sak är ju självklart, att man tar max det lån som behövs. De flesta i den här salen har sett likviditetsanalyser från nu och framåt. Där ser man, beroende på förstås vilka investeringar som faller ut, hur avräkningen från Finland kommer in och de riskkostnader som finns. Den kassa som landskapet behöver ha som en grundkassa och en extra pott på 10 miljoner för oförutsedda utgifter visar på att det finns grund för den här lånefullmakten. Det behovet kan uppstå. Knappast den här veckan eller nästa, men det kan uppstå inom en hyfsad kort tid. Det är svårt att säga.

Talman! Tack för de orden och den analysen ledamoten Höglund som ställde två frågor. Det ena var ett påpekande kanske närmare. Man borde varit tydligare att det handlar om en fullmakt och det är alldeles riktigt. Vi kan inte vara tillräckligt tydliga med det. Det handlar om en fullmakt, en möjlighet att uppta lån för att säkra likviditeten och göra att landskapet kan fullfölja det man själv har sagt och se till att man har medel på banken för att betala ut de löner som man måste betala ut. Det var hela vår avsikt och det trodde jag att framgick, men man kan faktiskt aldrig var tillräckligt tydlig. När det gäller likviditeten så återkommer jag gärna till den i följande replik. Vi har analyserat den men vi kunde kanske haft det med i betänkandet också.

Jag tackar för förtydligandet.

Det här betänkandet blev långt och det fick nog karaktären av mer än bara ett betänkande över en tilläggsbudget. Å andra sidan var det en tilläggsbudget som vi inte har sett maken till förut.

När det gäller likviditetssituationen så gjorde vi flera hörande med finansavdelningen. Där de mycket pedagogiskt linjerade upp när utgifterna förväntas komma och parade det med när inkomsterna förväntas komma och hur stora de kan förväntas bli. Vilket under dessa omständigheter är mycket svårt då i stort sett alla tidigare fakta inte längre finns. Vi kunde ha lyft den likviditetsanalysen, men vi tyckte att det kanske var tillräckligt långt ändå hela vårt betänkande. Slutsatsen var att vi behöver ha en fullmakt för 60 miljoner, men vi hoppas att vi inte behöver använda allt.

Tack, talman! Jag är jättenöjd med svaren. Det kanske är en typ av, vad ska vi kalla det, yrkessjukdom från min sida här att lite titta på sådant som inte direkt var frågan. Det kanske vara detaljer som gjorde mig väldigt nyfiken. Jag är mycket nöjd med svaren.

Tack, talman! Det är lite fascinerande att det är så viktigt för ledamoten Höglund att tala om den här fullmakten snarare än om ett faktiskt lån och hela tiden påminna om skillnaden. Det ger ett intryck av att man i regeringsmajoriteten darrar kraftigt inför det här lånet. Varför måste man skapa sådan osäkerhet kring det? Har man nu inte från förvaltningens sida och från regeringens sida konstaterat att man behöver en fullmakt och kan tänka sig att behöva ta ett lån upp till max 60 miljoner? Det är väl därför man kommer hit och begär det. Varför måste man själv hålla på att ifrågasätta det klubban snart ska falla för?

Tack för frågorna. Jag säger inte emot, jag bara vill betona skillnaden mellan lånefullmakt och lån. Sedan tror jag, precis som de flesta andra här, att lånefullmakten kommer att omvandlas till ett lån.

Man kanske också borde darra lite när man för första gången i Ålands hyfsat långa historia pratar om upptagande av lån. Lån ska alltid betalas tillbaka. Beroende på hur ekonomin ser ut, är det här det första och sista lånet på jättelänge som vi kommer att ta eller vad kommer hända i framtiden? Jag har stor respekt för lån för de ska betalas. Det kan uppstå räntor och det kan inverka på framtida budgetarbeten och med andra ord på den enskilde invånaren i värsta fall.

Jag tror att vi alla förstår vad det innebär att ha lån och allt det här lyfte vi upp i remissdebatten. Det blir lite förvirrande när majoriteten kommer hit och begär vår välsignelse om en lånefullmakt för att uppta lån till max 60 miljoner och samtidigt indikerar att det här är väldigt problematiskt. Det här kommer att innebära stora svårigheter. Egentligen så vill man inte vare sig komma med fullmakt eller uppta lån.

Socialdemokraterna går med på det här för vi har fått information om att pengarna behövs för att trygga löner, pensioner och för att trygga barnbidrag och andra transfereringar som ska ske fram till mars 2021.

Visst är det så, ingen vill väl uppta lån men ibland måste man göra det bara för att klara av de kostnader som ledamoten nämner. Jag tycker att vi är överens i mångt och mycket där. Det min point handlade om här var att det finns en skillnad mellan lånefullmakt och lån. Det var bara det jag ville belysa.

Lånefullmakten sträcker sig upp till 60 miljoner. Det kan betyda att lånet blir 10, 20, 40 eller 60 miljoner, det vet vi inte. Jag tror inte att vi har någon större åsiktsskillnad där egentligen, det bara kanske är hur vi tolkar och tyder ett ord här.

Tack, talman! Jag tycker att det här betänkandet är bra och tydligt på väldigt många punkter och majoriteten har omfattat det. Ni skriver bland annat i betänkandet "utskottet betonar vikten av reformer inom landskapets och kommunernas förvaltning samt uppmanar landskapsregeringen att mål- och samarbetsinriktat arbeta för en reform av det kommunala systemet". Det är ju bra. Betyder det att regeringsblocket nu överger skrivningarna i regeringsprogrammet? Att man inför den kris som nu har drabbat landskapet, som blottar avgrunden som många av våra kommuner står inför och som säkert redan nästa år kommer att behöva komma till landskapet och be om stöd, att man har ändrat sig på någon punkt?

Tack, talman! Nu har utskottet avgett sitt utlåtande här till tilläggsbudgeten. Jag är här som en Centerledamot och ger min syn på det här. Jag ska inte ge min syn förstås på vad utskottet tänker och jag kan inte heller ge min syn på vad regeringen eller regeringsblocket tänker. Det här behandlas ju nu, utlåtandet.

Sedan håller jag med ledamot Fellman att som läget har blivit så måste vi tillsammans titta på alla möjliga tänkbara åtgärder för att vrida saker som kan vridas på rätt, att vrida dem på rätt eller till det bättre.

Tack, talman! Jag inte säker på att jag blev så hemskt mycket klokare av svaret. Det är ju ändå ett betänkande där ledamoten Höglund har varit med under arbetet. Regeringsmajoriteten har majoritet i utskottet, man har omfattat det. Man får anta att det finns en förankring i det och det finns skrivningar här som inte riktigt går i samklang med det regeringsprogram som den sittande regeringen satt fram. Jag tycker att det är en rimlig fråga att ställa. Har man ändrat åsikt? Kommer det att komma reformer som man inte var beredd på innan pandemin slog till?

Tack, talman! Jag tycker att det här utlåtandet från utskottet är väldigt bra. Jag känner till regeringsprogrammet, jag känner också till att den värld vi lever i är föränderlig. Om det är något som går emot varandra här, det vågar jag inte säga hur man kommer attackera det.

Däremot så kommer förstås det här utlåtandet gå till regeringen och där tar man väl till sig de delar som man tycker att man kan jobba vidare med. Det är så som utskottets ordförande sade, att det har varit diskussioner i mångt och mycket i utskottet och man ha gett och tagit som man alltid gör. Det tycker jag är jättebra. Det visar kanske politikens vackra ansikten när man på något sätt tillsammans kan kompromissa och komma till ett utlåtande som är bra och enigt. Om regeringsprogram och utlåtande hänger ihop hela vägen, det vågar jag inte här och nu säga.

Tack, talman! Bästa lagting. Ett speciellt tack till ordförande Pettersson som lade ribban på en bra nivå när vi inledde utskottsarbetet. Jag tycker att det här är ett av de bästa betänkanden som någonsin har gjorts på Åland, må jag säga. Det är faktiskt framåtsyftande och det tar avstamp mot någonting. Men jag har ju några skiljelinjer.

Min tanke när utskottsarbetet med detta betänkande drogs igång var att på ett frankt och tydligt sätt visa upp var Åland befann sig ekonomiskt dagen innan pandemin slog till, och hur den ekonomiska utvecklingen av det offentliga Åland sett ut de senaste 20 åren, oberoende av partier vid makten.

Vi kan konstatera en positiv befolkningstillväxt, men en allt högre medelålder och där prognosen från ÅSUB visar att andelen +75 åringar blir drygt 2 000 fler än idag år 2040, och under samma period blir 0-6 åringarna knappt 100 fler. Det här är en utmaning som kommer att ställa högre krav på hela samhället. Våra äldre ska kunna erbjudas minst samma goda nivå på vård som idag och det gäller därför att organisera det offentliga Åland på ett ännu mera kostnadseffektivt och modernt sätt än idag. Vi måste redan nu vara förändringsmottagliga och anamma de innovationer som tas fram inom vården, uppmuntra privata omsorgsalternativ i ännu högre utsträckning som fullgoda alternativ till den offentliga vården.

Den demografiska försörjningskvoten på Åland var år 2019 cirka 65 % och den har visat en stadig ökning de senaste tio åren, den var 52 % år 2008. Dessutom förväntas den demografiska försörjningskvoten på Åland fortsätta att öka kraftigt fram till år 2040, då befolkningsprognosen tyder på en försörjningskvot på nästan 72,5 %. Det här innebär i klartext att antalet 15-65 åringar minskar i förhållande till övriga. Vi kan inse vad detta betyder.

När det gäller den låga ökningen av nyfödda gäller det att öka attraktionskraften för inflyttning ännu mera, vilket jag återkommer till. Förskjutningen i åldersstrukturen påverkar givetvis på sikt även företagandet, kompetensförsörjningen och antalet ålänningar som är villiga att ta risker för att skapa nya guldägg. Med det sagt att inte +75-åringar kan eller vill bli företagare.

En modernisering av näringsrätten är ett måste och det behöver ske i rask takt. Åland har behov av nya investeringar och i det arbetet ligger ett politiskt ansvar som går ut på att minimera svårigheterna att skapa nya åländska arbetsplatser och ge våra befintliga bolag optimala verksamhetsförutsättningar.

Även bolagiseringen av Högskolan på Åland vilar på ett stort politiskt ansvar. Högskolan borde bli en motor för innovation och magnet av nya hjärnor som kan göra gott på många sätt i det åländska samhället. Att Högskolan på Åland efter årsskiftet blir en egen resultatenhet är positivt i sig och borgar för en bättre ekonomisk styrning, något som borde knoppa av sig ännu mer i de offentliga verksamheterna.

Vi har i utskottet fått en mycket tydlig bild av betydelsen av högskolans IT-linje när det gäller kompetensförsörjningen inom det åländska IT-klustret och inflyttningen. Kostnader för utbildning är investeringar i tillväxt och framtida bärkraft. Här kommer en bolagiserad högskola att bli ännu mer dynamisk och lyhörd vad gäller utbildningsbehov.

Det finns en naturlig länk mellan företagsrådgivning, riskkapital, inflyttning, innovationer, utbildning och omställning. Låt oss det närmaste året bygga något starkt och samtidigt skapa ett nytt riskkapitalbolag där inte politikerna spelar huvudrollen. Det behövs.

IT-utvecklingen inom landskapsförvaltningen har, vad det verkar, stått mer eller mindre stilla detta år. Det råder en osäkerhet kring ÅDAs roll och om fel beslut tas nu blir det både dyrt och tidskrävande att få det offentliga Åland upp på banan ordentligt. Det är mycket bra att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett meddelande i frågan. IT-utveckling spänner över flera mandatperioder och tar aldrig slut, så det är vettigt att lagtinget involveras.

Närvaron och diplomatin till Finland behöver stärkas och förbättras. Det behövs en starkare interaktion. Det märks speciellt i kristider som dessa där de personliga relationerna och kontakterna behöver kunna plockas fram och en stärkt närvaro i Helsingfors minimerar garanterat brevskrivandet. Det skulle vara intressant att veta om finansminister Vanhanen har tackat ja till den åländska inbjudan som gick ut för några veckor sedan? Eller om landskapsregeringen har fått en motinbjudan till Helsingfors?

Vi vet av sorgsna erfarenheter att kriser alltid blir förödande, speciellt för vissa utsatta grupper. Alkoholkonsumtionen ökar, väldet i nära relationer ökar, självmorden ökar och den psykiska ohälsan ökar. Det är viktigt att landskapsregeringen arbetar strategiskt och vikten av förebyggande arbete kan inte nog understrykas. Det finns mycket att göra som kan förbättra det förebyggande arbetet och som genom rätt insatser inte heller behöver bli kostnadsdrivande om arbetet organiseras rätt. Ett lysande exempel kunde vara en ungdomsmottagning som min kollega Simon Påvals lämnat in en budgetmotion kring. En ungdomsmottagning skulle vara en viktig satsning där Åland genom sektoröverskridande samarbeten kan hantera framtidens utmaningar inom ungdomsvården som annars riskerar att försämras som en följdverkning av coronaviruspandemin. Genom omstrukturering av befintliga verksamheter inom ÅHS kan de samlas i en ungdomsmottagning, med en dörr in, dit alla ungdomar kan vända sig med båda fysiska, psykiska och sociala problem.

Det finns ett behov av politisk samling. Det har funnits länge, men är ännu mera påtagligt idag. Vi kom långt, kanske längre än någonsin tidigare i utskottet gällande gemensamma skrivningar. Däremot kan inte lånefullmakten på 60 miljoner accepteras av Liberalerna, här var jag tvungen att reservera mig. Det ska vara ordning och reda när det gäller ekonomi, speciellt då skattepengar hanteras och denna lånefullmaktsbegäran visar hur fruktansvärt olika vi ser på ekonomin jämfört med landskapsregeringen hittills i alla fall. Skillnaden är enorm.
Det politiska livet kan inte och får inte vara så enkelt att det bara är att gå till banken och skuldsätta ålänningarna.

Det offentliga Åland är och har länge varit i behov av reformer och optimering av offentlig sektors verksamhet. Det nödvändiga överskottsglapp mellan intäkter och kostnader och som förhoppningsvis ger ett sunt överskott för sämre tider har inte funnits på väldigt länge. Det uppnås endast via reformer och nya strukturer att producera offentlig service på. Det räcker inte på långa vägar att förvandla personalens semesterpenning till dagar, det är inte den typen av åtgärder Åland behöver. Parallellt med pandemibekämpningen behövs en långsiktig politik som ger hållbarhet på alla fronter och som inte skuldsätter ålänningarna. Därför är utskottets skrivning om det behov av kort- som långsiktiga reformer som funnits länge en viktig påminnelse till oss alla. Denna utmaning får inte stranda i ett politiskt nollsummespel, där alla får något och slutsumman blir densamma. Slipper jag åtgärda det, slipper ni åtgärda det och de slipper åtgärda det. Det är en politisk karusell som aldrig ger och aldrig gett nödvändigt resultat. Här kan jag lova att Liberalerna inte kommer att vara någon reformmotståndare, tvärtom.

Meningen som säger "utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget 2021 behöver redogöra för hur man avser hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt och där enskild vikt bör läggas på eventuell återbetalning av lån". Det är en skrivning som inte går att misstolka. Skrivningen "den
offentliga sektorns organisation och styrning måste förändras för att skapa förutsättningar för en optimerad verksamhet" kunde ha varit ännu tydligare. Konkurrensutsättningar och utmanarrätter är exempel på reformer som absolut måste till: Jag hoppas att landskapsregeringen under hösten gör nödvändig lagstiftning för att kunna implementera t.ex. utmanarrätter.

Talman! Tilläggsbudget 4 är ingen vanlig tilläggsbudget. Den borde ses som ett avstamp till något nytt, ett första steg i en trestegsraket mot Åland 2.0. Landskapsregeringen har allt att vinna på att ta med oppositionen i arbetet med budget 2021. Behovet av politisk samling ska inte i rådande läge begränsas till ett utskottsbetänkande.

Talman! Avslutningsvis. Utskottet konstaterar att lånefullmaktens belopp har uppskattats utan beaktande av prognostiserat utfall för 2020. Delårsuppföljningar med prognoser för helårsutfall saknas och sådana är nödvändiga för en effektiv ekonomistyrning och fungerande rambudgetering. Periodiserade siffror i budgetunderlag är i sin tur nödvändiga för fungerande uppföljningar. Ifall funktionerna hade varit på plats skulle det ha varit lättare att göra en adekvat uppskattning av lånebehovet. Allt detta behöver utformas som viktiga delar av landskapets styrmodell. "Utskottet anser att det är angeläget att behovet av finansiering som huvudregel alltid prövas samtidigt som årsbudgeten. Det hade varit att föredra ifall landskapsregeringen i förslaget till tilläggsbudget hade föreslagit en lånefullmakt för att täcka behov av tilläggsfinansiering under innevarande budgetår och sedan återkommit i förslaget till årsbudget för 2021 med en bedömning av vilket finansierings- och lånebehov som finns för det budgetåret". Så står det i betänkandet. Klart och tydligt.

Ser vi dessutom på landskapsregeringens likviditetssituation och beaktar förverkligandegraden som brukar ligga på 93-95 %, vilket betyder drygt 20 miljoner, så finns det ingenting som motiverar att lagtinget godkänner en lånefullmakt om 60 miljoner av andra skäl än politisk bekvämlighet och prestige. Möjligheten att låna upp till 60 miljoner minskar det nödvändiga trycket till förändring.

Jag är mycket förvånad över att majoriteten inte ser det problematiska med denna lånefullmakt, men det visar också att det finns en stor skiljelinje på hur den offentliga ekonomin ska skötas.

Jag förvånas över partier i majoritetsblocket som gick till val på att Åland ska undvika lån men var ändå bekväma med att rösta för en lånefullmakt på 60 miljoner. Antingen är det väldigt lågt åsiktstak i majoritetsblocket eller så är det andra saker som är viktigare. Här ändrade jag i texten med tanke på vem som sitter som talman.

Ja, det var det. Tack, talman!

Tack så mycket, talman! Jag brukar alltid ta repliker när ledamot John står i talarstolen och berättar någonting kritiskt. Jag ska ta tillfället i akt att säga något positivt också. Jag tycker att det är väldigt fint och i alla fall inledningen av detta anförande är väldigt framåtsyftande och han talade om behovet av en ny offentlig styrning, nya modeller för styrning, resultatstyrning och ramstyrning. Det är något som är väldigt intressant speciellt med tanke på att betänkandet kopplade till de sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Det kanske kan anses vara flummigt i dessa tider, men jag tror att det är väldigt viktigt att faktiskt ta vara på det, för de har blivit konkretiserade i form av färdplaner och behöver implementeras. Det är mot den bakgrunden som vi kan värdera vilka offentliga budgetanslag som är motiverade och vad vi ska ta bort och vad vi ska behålla.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Vi har mycket att lära av länderna runtom oss. Det finns i årsredovisningens betänkande styrmodeller och hur landskapet borde arbeta när det gäller kopplingen mellan regeringsprogram, budget och hållbarhetsagendan. Det är egentligen bara då som man får verkligt mätbara mål och man kan ha en ekonomisk styrning och förverkligande styrning som blir riktigt, riktigt bra.

Talman! Det är just som ledamot Holmberg säger, ska vi ska vi fortsätta med den systematik som vi har haft att lösningen ofta är att vi drar en osthyvel över alltihop och sedan får vi de konsekvenser som vi får av den dumsnåla politiken. Jag tror att det är väldigt viktigt, nu när vi har den här chansen, att faktiskt implementera nya modeller för styrning; finansierad styrning och organisationsstyrning, och då ska vi också göra det. Därför är jag också väldigt glad för att betänkandet andas just det.

Tack, talman! Jag tror att en av de saker som vi verkligen måste stålsätta oss inför och där det är mänskligt att det är jobbigt så det är just att prioritera. Vi har inte behövt prioritera förut. Vi har tyckt att vi haft råd med allting hittills. Men nu måste vi prioritera, då måste det finnas en tydlighet vad vi prioriterar och då blir det ingen osthyvel utan då blir det på ett annat sätt. Men jag tror att gör vi det på rätt sätt så behöver det inte betyda att Åland blir ett sämre samhälle, tvärtom. Det kan utvecklas till något helt nytt som till och med är ännu bättre.

Tack, talman! Ledamot Holmberg och jag har flera gånger tidigare lyft det här med utmaningarna framåt när det gäller en åldrande befolkning. Ledamoten lyfter det idag igen och jag är glad för det. Ibland känns det som att man glömmer bort det i alla de stora diskussioner som är. Det är en utmaning vi har med en åldrande befolkning. De här utmaningarna som vi ser och sett, att börja vårda på nya sätt och använda nya tekniker. Där har vi skrivningar i regeringsprogrammet och det är någonting som vi jobbar med nu, strukturerat, för att se hur vi kan få det till verklighet och inte bara ord på papper. Också det som ledamoten lyfter upp när det gäller attraktionskraften för Åland. Att vi ska ha en bra skola, en bra vård och en bra omsorg. Det är en stark attraktionskraft och där handlar det också om att våga satsa.

Tack, talman! Tack för det stödet. Jag är övertygad om att bara pandemin någorlunda går över kommer minister Holmberg-Janssons visioner att kunna förverkligas i någon mån. Jag har läst regeringsprogrammet och jag tycker att de skrivningar som ministern hänvisar till är väldigt positiva.

Tiden går fort. De siffror jag nämnde här som ÅSUB har prognostiserat är 20 år framåt, så det är knappt fem mandatperioder bort. Det gäller att ta avstamp redan här och nu för det. Det är bara att titta hur omvärlden agerar och utvecklar sina modeller för att kunna ta hand om en alltmer åldrande befolkning. Det handlar inte om att man ska se vår åldrande befolkning som en belastning, tvärtom! Vi ska se dem som en tillgång, men vi måste också vara beredda på att kunna ta hand om dem på ett bra sätt.

Tack, talman! Precis så är det. Vi behöver ta hand om dem kanske på ett annorlunda sätt och där är högskolan en motor i den processen, en viktig motor. Vi vet att vi har haft tidigare replikskiften om bolagisering och där det också finns en vikt i att utveckla det som högskolan idag levererar med masterutbildningar, satsar mera på forskning, visa den nya vägen och genom det kunna effektivisera och stärka vården bland annat.

Sedan var ledamoten också inne på den psykiska ohälsan, självmord och missbruk. Det är tre områden som vi nu har med under den processen vi har för nästa års budget. Områden där vi ser en stor vikt är att stärka det ännu mer.

Tack, talman! Just när det gäller det förebyggande arbete så finns det en mängd olika modeller, beroende på vem man vänder sig till. Den här ungdomsmottagningen som min kollega Påvals har som en av sina många hjärtefrågor är en sak. Det fina med den är att du faktiskt kan modellera om en struktur utan att du behöver tillföra så mycket mer medel. Det behöver inte bli ett budgetslitage på det. Du kan få ut en ny organisation som jobbar på ett ännu bättre sätt utan att du tillför pengar.

Sedan det som ledamot Holmström var inne på att vi ska passa på i all dysterhet som råder nu under dessa pandemitider. Det är nu det faktiskt finns möjlighet att göra de här sakerna som skulle vara ännu jobbigare när det är bra tider. Vi ska passa på att göra det nu. Nu finns en acceptans och förståelse för att man verkligen rör om i grytan.

Tack, talman! Jag vill tacka ledamoten Holmberg för ett högoktanigt anförande, faktiskt rena rama raketbränslet. Det är alltid uppiggande när någon går in med själ och hjärta och ändå, på något märkligt sätt, lyckas hålla sig till sak. Vilket ledamoten Holmberg gjorde idag, så guldstjärna för helheten.

Den enda detaljen jag förvånar mig lite över i Holmbergs anförande är att Holmberg upprepar påståendet om ökad alkoholkonsumtion under coronan. Här tror jag att det är viktigt att göra en distinktion mellan två saker; dels risken för ökad konsumtion, dels faktisk konsumtion. Vad gäller faktisk konsumtion så gjorde YLE en undersökning i april som gav vid handen att alkohol konsumeras i samma utsträckning som före krisen. Vilket man hittar på YLE:s hemsida. På THL:s hemsida kan man notera totala alkoholkonsumtionen som är nyckelbegreppet, som faktiskt har haft en sjunkande trend. Kan ledamoten Holmberg lite utveckla den delen av sitt anförande?

Tack, talman! Det var väl en liten historisk tillbakablick från 90-talets stora kris där självmorden sköt i höjden på ett fruktansvärt sätt. Jag har för mig att det var ett femsiffrigt tal i Finland. Tittar man på närliggande regioners alkoholkonsumtion vid kristider ser det likadant ut. Alltså det här missbruket i sig, det kan vara droger i olika former.

Det är positivt, jag har inte tagit del av den artikel som ledamot Valve hänvisar till. Det är positivt om inte ännu pandemins missbruk syns. Tyvärr är jag övertygad om att det kommer att komma. Det skulle vara konstigt annars. Jag ska rätta mig till den delen och säga då att ett troligt missbruk, i sådana fall.

Tack, talman! Jag uppskattar den rättelsen väldigt mycket. Därför att till exempel Alkos försäljningssiffror måste vägas mot andra samhälleliga effekter. Effekter av gränsstängning, effekter av så kallat alkoholrally från Estland och andra länder. Det verkliga beskedet får vi faktiskt först i april 2021, när det finns officiella data på totala alkoholkonsumtionen både i landet och sedan landskapsvis fördelade. Då har vi hårda fakta, då vet vi. Före det lär vi få vissa indikationer. Såvitt jag känner till så är indikationerna hittills inte alltför deprimerande. Det är positivt om det är så som ledamot Holmberg beskriver det att utskottets ambition är att fästa vikten vid risken på kommande konsumtion, risken kring ökad psykisk ohälsa och liknande. Risken bör vi alltid förstås vara uppmärksamma på.

Tack, talman! Ett samlat grepp. Vi pratar mycket här om ekonomi, reformer och strukturförändringar, men vi får också komma ihåg hur viktigt det är med den sociala välfärden. För den grupp människor som far illa, far väldigt illa under de här svåra tiderna. De får inte glömmas bort, därför är jag glad över att utskottet fick med ett stycke kring det också.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett, till stora delar, intressant anförande. Framförallt att det var långt, så att jag inte behöver vara den första som går över tiden. Ni inledde här med den demografiska strukturen som inte alls omnämns i betänkandet. Det är ganska naturligt om folkhälsan är bättre, medellivslängden ökar och så vidare, att vi får den här utvecklingen. När ni alltid talar om att det är besvär att det är 65-plussare så insinuerar ni att det är något slags problem med det. Någon slags underliggande åldersrasism. Tittar vi till kostnaden så är det faktiskt grundskolan, deras kostnader, som ökar mest, inte kostnaden för de äldre.

Tack, talman! Det absolut ingen fråga om åldersrasism, tvärtom! Det är frågan om att verkligen kunna bygga ett Åland som kan vara en perfekt plats att bo på oberoende ålder. Jag nämnde den här demografin. Jag hade velat ha ett stycke kring det i betänkandet, därför valde jag att lyfta det nu. Jag tycker att det hänger ihop med de förändringar vi kommer att vara tvungna att göra nu, eller som vi ska göra, på ett bra sätt inför framtiden. Det som oroar är inte att 75+ blir fler, det som oroar är att 0-6-åringar inte alls följer samma grad av ökning. De är under 100 fler om 20 år. Problemet är försörjningskvoten, det blir i teorin och i praktiken allt färre som ska försörja allt fler trots att det finns pensioner.

Tack, talman! En annan sak ni tog upp som gruppanförande var den här lånefullmakten på 60 miljoner som ni uppenbart är emot. Jag upprepar frågan, hur stort lån tror ni att landskapsregeringen kommer att ta på basen av den fullmakt som man nu har anhållit om?

Tack, talman! 60 miljoner.

Tack, talman! Tack för anförandet ledamoten Holmberg. Jag uppskattade mycket vårt samarbete i utskottet och är nöjd, på det hela taget, av resultatet i form av betänkandet. Ledamoten Holmberg nämnde beträffande lånefullmakten att han var tvungen att reservera sig. Min fråga är om ledamoten självmant valde reservationen eller om han faktiskt var tvungen till det? Vem var det i sådana fall som tvingade ledamoten Holmberg till denna reservation?

Tack, talman! Vi har väldigt högt i tak hos Liberalerna. ag ansåg mig själv tvungen. Jag hade, tycker jag själv, lämnat in en väldigt krispig och fin budgetmotion kring just lånefullmakten. Det var nog på eget bevåg, men jag har hela gruppen som stöd bakom mig. Det ligger väl i linje med den ekonomiska politik som jag har bedrivit de senaste fem åren.

Tack, talman! Tack för det, då har vi den saken klarlagd. När det handlar om omständigheterna så nämner ledamoten Holmberg skälet till att han var inte så lockad av att bevilja 60 miljoner i en lånefullmakt och att den skulle sträcka sig över året. Och så nämnde han osäkerheten kring vad som är att vänta. Medan jag tycker att det är själva argumenten till att man behöver ha ett förtroende för finansavdelningen och för finansministern i det här fallet. De visade väldigt tydligt att vi kan inte veta idag vilka intäkter vi har att vänta och därför måste vi ta höjd för att kunna fullgöra våra förpliktelser. Det är ändå en ganska rimlig begäran, tycker jag, med tanke på det läge som vi faktiskt står inför. Kanske ledamoten Holmberg kan utveckla det något.

Tack, talman! Livet är inte bekvämt och livet ska definitivt inte vara bekvämt för politiker. Vi har inom en närtid en årsbudget 2021 i antågande. Den kommer om ett antal veckor. Då vet vi mer om intäktssidan, vi vet mer om behovet och vi vet mer om pandemins verkningar. Det skulle gå hur bra som helst att ha en lånefullmakt där. Om vi ser oss en tilläggsbudget 5, det skulle kunna gå att avisera flera tilläggsbudgetar när man ser att behovet av lån är i antågande. Jag är helt övertygad om att oppositionen, i alla fall Liberalerna, är beredda att jobba dygnet runt och även under vita veckor om det är så att man behöver få fram ett betänkande eller en lånefullmakts godkännande i lagtinget med kort varsel. Som sagt, årsbudget kommer och tilläggsbudget kommer. Där är det rimligt att man har det som behövs för 2021.

Tack, talman! Ledamoten nämnde Högskolan på Åland och regeringen är övertygad om att högskolan kommer att spela en viktig roll i hanteringen av den här krisen och hur vi bygger vidare Åland efter krisen. Det är vi helt övertygade om. Vad gäller bolagiseringen, som nämnts flera gånger, det är en pågående process, men det är inte bara en process utan det är flera parallella processer som pågår samtidigt. Högskolan är nu en resultatenhet och vi har sjösatt finansieringsmodellen. Innan veckan är slut kommer jag att tillsätta den arbetsgrupp som i rask takt ska ta fram det nödvändiga underlaget i lagberedningen för att få igång arbetet med att revidera högskolelagen. Det är som sagt flera processer på gång samtidigt som hänger ihop, men målet är fortfarande att så fort som möjligt få högskolan bolagiserad.

Tack, talman! Tack minister Röblom för det klarläggandet. Jag nämnde i mitt anförande att det är ett stort politiskt ansvar nu att få bolagiseringen gjord för nu är det mycket. Läser man betänkandet ser man att en bolagiserad högskola kan göra, om inte underverk, väldigt stora saker för Åland just nu och i framtiden. Vad är tidsplanen, minister Röblom, när det gäller bolagiseringen? Är det så att det kan vara en terminsstart hösten 2022? Eller är det till och med en terminsstart 2021 för en bolagiserad högskola?

Talman! Man ska vara försiktig att lova iväg exakta datum och sådant, men så fort som möjligt inom kommande år ska vi ha kommit i alla fall en stor bit på vägen. Kommande året ska vi ha kommit en stor bit på vägen vad gäller bolagiseringen. Processerna här har också påverkats av att de diskussioner som regeringen behöver hålla med undervisningsministeriet och sådant har skjutits fram på grund av att de i sin tur har varit väldigt belamrade med corona arbete och så vidare. Det är sådana saker som spelar in också.

Som ledamot nämnde finns det en stor roll som högskolan kan spela i det här arbetet att bygga Åland efter krisen. Samtidigt som man förstås ska vara försiktig med att sätta alla förhoppningar dit, men en viktig roll kommer de att ha. Man märker också att det finns ett ackumulerat behov och intresse av att diskutera åländsk höskolepolitik både från näringsliv, samhället och politiker. Vi lyssnar gärna och tar emot den inputen.

Det är nog väldigt viktigt att man har en deadline, en målsättning, att där och då ska vi vara i hamn med det här. Annars är det lätt att det bara flyter på, att arbetsgruppen får ett halvår till på sig, att man väntar ett svar från utbildningsministeriet och så flyter tiden iväg.

Jag tror att, precis som din kollega Simon Holmström lyfte upp, det är här och nu vi ska förändra Åland i rätt riktning. Det är här och nu vi ska ta avstamp för det som komma ska. Därför måste vi nästan förutsätta att vi har en bolagiserad högskola så fort som möjligt. Jag skulle också vilja att ministern Röblom verkligen tar till sig att den tänkta Paf-fonden har blivit en coronafond. Det behövs pengar för att kunna göra det vi vill göra nu med Högskolan på Åland i framtiden. Alltså att vara ett center för innovation, nytänkande och locka till sig nya hjärnor. Det är viktigt att det sedan finns en underliggande finansiering och det råder inget tu tal om det. Det finns nog en parlamentarisk, fullständig majoritet kring att de pengarna är väl satsade pengar.

Talman! Jag vill börja med, precis som utskottets ordförande, att hänvisa till den sista meningen i betänkandet. "Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling". Det är något som utskottet har låtit vara vägledande av sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna. Man får faktiskt den känslan när man har det här dokumentet i handen. Här har man gjort verkliga ansträngningar för att komma till en gemensam ställning och ett gemensamt betänkande utan desto större bekymmer annat än en reservation när det gäller fullmakten. Jag är imponerad över det här dokumentet. Det säger väldigt mycket om vår situation just nu.

Men man kan ändå undra vart vi är på väg. Var står vi riktigt just nu? Peakar vi nu eländet eller har vi det fortfarande framför oss och i sådant fall, hur länge? Man måste tänka de tankarna. Vad tål vi? Hur kraftfulla åtgärder måste vi vidta för att inte sätta oss i en allvarligare situation ännu längre fram?

Tar man den här fullmakten till exempel så har det varit avgörande för mig att vi kan stå för våra förpliktelser under detta innevarande år oavsett om det sedan är 40-50 eller 60 miljoner eller vad som helst. Vi ska stå för våra förpliktelser. Av den anledningen så har finansavdelningen räknat fram vad man tror att kommer att behövas "in worst case" skulle jag vilja påstå. Man kunde naturligtvis, som här sades, ha utsträckt sig till den 31 december och tagit nya beslut för nästa år. Men det spelar egentligen inte så stor roll vilken väg man går till väga. Skulle man ha velat rädda det här betänkandet till den delen så hade man förstås kunnat säga det, om man tycker att det som bestäms i en tilläggsbudget ska höra till året. Man hade då kunnat skriva att man - även när man har beaktat det eventuella likviditetsbehovet - hade tagit höjd för det förväntade resultatet under de första tre månaderna nästa år. Då har man räddat situationen någorlunda.

Det finns många saker i det här dokumentet som jag tycker att är jättebra att utskottet har belyst, bland annat att den här skuldsättningen må betraktas som tillfällig. Det vill säga att man behöver göra insatser nu som gör att budgetunderskottet ska betalas tillbaka, att insatser riktas rätt och att en framtida återgång till en stram budgetpolitik är självklar.

Här står vi nu i en situation där man å ena sidan vill spara, man vill inte göra av med offentliga medel av den anledningen att vi inte har så mycket offentliga medel. Samtidigt vill vi göra riktade insatser som antagligen kostar någonting. Det är en grannlaga uppgift vi har framför oss förstås.

Att vi nu hamnar i den här situationen, med ett kvalitetsunderskott resten av året och att vi inte har tagit höjd för det tidigare, beror ju helt enkelt på att det plötsligt dök upp ett meddelande från Helsingfors där man säger att den summa ni har att spela med i år är 32 miljoner lägre än vad vi tidigare har sagt. Det gör ju naturligtvis att man är ställd. Man måste klara av att finansiera sina egna förpliktelser. Åtgärder måste vidtas, men de kan inte vidtas med svärdet i hand så att säga. De måste planeras och man måste fundera på konsekvenser. Jag tror för egen del att oavsett om man går på alla de här förslagen som finns här så ska vi inte vänta på några underverk under 2021 ens, utan det är antagligen från 2022 som vi kan börja se några som helst effekter av det hela.

Skatteavräkningen som sådan för nästa år berördes här i betänkandet. Här diskuteras också om man ska ta det för vad som har meddelats eller om man ska ha en egen uppfattning om hur stort det kommer att bli. Jag är benägen att hålla med det som skrivs här, dvs. att man iakttar någon sorts liten försiktighet eftersom vi antagligen känner vårt samhälle bättre än medeltalet i Finland. Det kan vara skäl att göra precis så som har avsetts här.

Jag är också glad för skrivningarna kring rambudgetering. Jag tror att vi nu på allvar måste fundera på hur vi tror att våra intäkter kommer att se ut framöver och vilket utrymme vi har för kostnader. Det första är att jag på allvar tror att man kommer att kunna göra en rambudgetering, vilket kommer att sätta de olika avdelningarna in i en lite ny verklighet. Om det kommer att bli stora minskningar på grund av det eller inte, det får man ju se när man har kommit så långt som att man börjar fastställa rambudgeten. Men jag tror att det här absolut är rätt väg att gå.

Vi har sagt i många år att vi ska effektivera vår verksamhet. Vi har inte gjort någonting de facto eller väldigt, väldigt lite för att effektivera vår verksamhet och bli produktivare. De tankarna måste vi nu se till att inte bara är ord utan att vi också verkställer saker och ting.

Jag har i min grupp frågat vad man kan tänka sig att göra för olika strukturförändringar och det ena och det andra så att vi får lätta på locket och fundera på vad som är möjligt. Det är inte så lätt, det är inte så lätt. Alla avdelningar är viktiga. Alla anslag är viktiga. Snarare pratar man om, enligt min uppfattning, att man vill förkovra, förändra, förbättra och utveckla verksamheten än att man skulle göra någon sorts neddragningar eller förändringar som åtminstone innebär mindre kostnader. Här finns nog att fundera på.

I ett avseende blev jag lite fundersam, på sidan 6 sägs "det nya ekonomiska systemet till självstyrelselagen motiverar även att landskapet överväger en mer aktiv skattepolitik vilket kan vara ett sätt att premiera inflyttning." Jag inte riktigt säker på vad som här avses, om det menas näringspolitik eller om det faktiskt menas skattepolitik? I sådant fall har vi ju bara ett sätt att göra det nu och det är genom avdragsmodeller. Det är förmodligen det som avses.

Jag är också glad att man berör behovet av kapital till det åländska näringslivet, åtminstone nyföretagandet, så att inte goda idéer ska falla på att ingen vill finansiera. Det kan vara någon som har en jättegod idé men är utan pengar. Här har Ålands Utvecklings Ab genom åren varit ett viktigt instrument. Man har kritiserat det, kanske med viss rätt ibland. Ålands Utvecklings Ab eller någonting annat måste ha den här rollen att förse goda idéer med kapital och hur det bolaget sedan ska kapitaliseras så måste man också fundera på, så att vi inte går och ställer till det för oss gällande EU-lagstiftning och dylikt.

Näringslivets utveckling har det pratats om. Jag understöder varmt att man funderar igenom vilka åtgärder som ska och bör vidtas. Själv har jag fastnat på styrelsesammansättningen där jag tycker att det i varje styrelse räcker med att det finns en ålänning, att vi kommer bort ifrån eventuellt tal om bulvaner och i stället pratar om nödvändig åländsk kompetens för åländska förhållanden. Det skulle räcka med att man har minst en ålänning styrelsen. Är det så att man behöver ha flera så må det vara upp till företagaren själv att bestämma hur han vill ha det i sitt företag. Det här är inte färdigt diskuterat, vill jag dock påpeka. Det är bara mina egna idéer. Men eftersom jag lanserar dem på det här sättet så tror jag att de kommer att få ett starkt fotfäste.

Talman! Jag ska sluta tror jag, man kan prata mer om vissa saker här men jag släpper det tillsvidare. Jag bara konstaterar att för att vårt samhälle ska vara ett samhälle som vi alla tycker om så finns det tusen ingredienser förstås, men den viktigaste av allt är att vi har full sysselsättning. Full och full, det ska vara en hyfsad låg arbetslöshet, vilket betyder att alla på Åland som vill jobba ska ha ett jobb. Det måste vara vår målsättning. Lyckas vi med det så kommer nämligen resten att fungera mycket bra.

Så stödformer av olika slag för att näringslivet nu momentant ska överleva. På sikt kanske det också bör finnas någonting i form av kapitaltillskott. Högskolan har nämnts som ett exempel. Jag är osäker själv på hur snabbt man kan få effekter av det. IT-utvecklingen, vissa bolag skriker efter kompetens och då handlar det om utbildning av IT-människor och så vidare. Gör vi allt det här så har vi goda överlevnadsmöjligheter. Tack, herr talman.

Talman! Jag gläds åt det här anförandet. Jag tycker Moderaterna visar sina gamla takter när man analyserar ekonomin och förutsättningarna framåt på det sätt som ledamoten Silander gör i sitt anförande. Ledamoten pratade om att det är bra att nya företag stöds i det här läget och det diskuterades också andra sysselsättningsåtgärder. Jag skulle vilja ta mig friheten att ställa en liknande fråga som jag ställde till utskottsordföranden tidigare här i dag. Ser Moderaterna någon risk i att marknaden störs otillbörligt med de stöd som ges av? Om vi nu ponerar att vi har två bolag som har samma business. Bolag A har hållit sin personal i jobb hela tiden och bolag B har permittera sin personal. Bolag B återanställer och får nu 75 % av lönekostnaderna betalda av landskapet. Hur ser Moderaterna på den här frågan?

Tack, talman! Grunden är att vi ser all konkurrensojämlikhet allvarligt. Vi vill att alla företag ska ha samma förutsättningar. Det här var en special situation där man, måhända då, får lite tumma på den principen tillfälligt. Av den anledningen att behovet av stödåtgärder ansågs vara väldigt stort och åtminstone väldigt omedelbart. Det vill säga, man hinner inte med att fundera på riktigt alla konsekvenser. Utan man har ett resonemang som bygger på att vi ska rädda så mycket som möjligt nu, och möjligen så är det inte helt rättvist.

Talman! Nej, rättvist är det inte. Precis som jag sagt tidigare, jag är inte emot de här men jag tycker att vi har diskuterat myntets baksida alldeles för lite. Vi har gått in i det här lite med skygglappar för ögonen och kanske inte riktigt har diskuterat och analyserat vilken situation man försätter företagen i.

Vidare resonerade ledamoten Silander om att vi å ena sidan har behov av kraftiga satsningar, å andra sidan inte har några pengar. Då kommer det en annan fråga från min sida, hur Moderaterna ser på framtiden? Är det nu dags att fortsätta ge lite pengar åt allt och alla eller kommer Moderaterna att driva en sådan linje att nu satsar vi stort på vissa saker? Som förstås, om någonting upplevs orättvist så kommer det att upplevas orättvist.

Tack, talman! Grundtanken i vår näringspolitik är att skapa förutsättningar för ett positivt och bra näringsliv naturligtvis, som alla antagligen tycker är bra. Stödformer har vi hållit på med redan nu. Vi har hjälpt till med investeringar för olika bolag och dylikt. Det är klart att också det kan upplevas orättvist, varför ska de här företagen som uppenbarligen går bra ändå ha stöd? Den diskussionen måste man alltid föra och vara beredd på riskerna naturligtvis. Man måste nog akta sig i den här frågan, det håller jag fullständigt med om.

Tack, talman! Jag håller med i stora delar av anförandet. Gällande den, kanske lite luddiga, skrivningen som ledamoten tog upp gällande skatteavdrag. Det var en av ledamot Silanders kolleger här i lagtinget, från samma parti till och med, som kom med väldigt bra input. Där man i Holland till exempel premierar masterutbildare att flytta till Holland och på det sättet också få skattelättnader mot att de "committar" sig för att stanna ett visst antal år i Holland. Det var ett sätt att få in kompetensförsörjning och en bra inflyttning. Det är ett instrument via kommunalskatteavdragssystemet som vi också på Åland kan nyttja kanske ännu mer än i dag.

Sedan när det gäller att ta höjd. Ingen vet hur det går med pandemin. Den här "låt gå" politiken, den bekväma politiken, jag är lite allergisk mot den. Det är den som har satt oss i många svåra situationer, bland annat den som vi är i nu, gällande ekonomin, trots pandemin. Därför tycker jag att det är märkligt att Moderaterna går med (… taltiden slut).

Tack, talman! Det sista först. Vi vill ta ansvar för de förpliktelser vi har, de strukturer vi har. Vi vill betala lönerna fortsättningsvis, men vi vill inte använda pengarna mer än så. Behövs det lån så tar vi lånet, behövs det inte så låter vi bli.

Tack, talman! Det kan jag garantera, ledamot Silander, att Liberalerna vill inte heller att någon anställd ska bli utan lön, att någon studerande ska bli utan studiebidrag eller vad det än må vara. Klart att alla ska ha de pengar de har gjort sig förtjänta av, men vi anser att 40 miljoner räcker här och nu idag. Är det så att det behövs mera så kommer man med en liknande lånefullmaktsbegäran i en årsbudget eller i en tilläggsbudget. 40 miljoner skulle ha satt lagom tryck på landskapsregeringen om att åtgärder måste vidtas. Det är därför Liberalerna under hela året har poängterat vid varje tilläggsbudget att var är det långsiktiga. Jag tror inte att vi ser effekter 2021, vi ser inte effekter 2022. Jag tror vi ser effekter kanske nästa mandatperiod på de åtgärder vi nu är tvungna att göra.

Tack, talman! Jag tror att landskapsregeringen är mycket väl medveten om situationen och jag tror inte att en fullmakt på 40 miljoner eller 60 miljoner kommer att förändra trycka på landskapsregeringen och dess åtgärdsplaner framöver. Det är nog samma situation oavsett.

När det gäller den här kommunalskatteinstrumentet så det är intressant att kunna använda det. Man behöver kompensera respektive kommun kanske om man använder det. Det har man gjort förut i Finland där man har premierat eller sagt att utländsk kompetens ska få lägre skatt. Det är på det sättet ingenting nytt. Om vi sedan ska göra det tål att funderas på. Vi har försökt med det här med kommunalskatterabatt tidigare, nämligen i försäkringsbranschen med captive-lösningar. Vi nådde tyvärr inte i mål, annars hade det varit en mycket bra sak för Åland.

Tack, talman! Jag blev lite nyfiken när ledamoten Silander beskrev sin inre monolog och sina frågor till partikamraterna om vad man vill skära ner, sluta med eller förändra. Gavs det något svar på frågan vad man ville förändra eller skära ner?

Tack, talman! Ja.

Den naturliga följdfrågan är då att är det svaret någonting som ledamoten Silander skulle vilja dela med sig till övriga lagting eller omvärlden, vad man har för avsikter?

Tack, talman! Det här är en viktig diskussion och jag vill inte slarva bort den, vilket jag gjorde i min första replik. Jag tror att vi har fört de här diskussionerna, allt från om man ska hyvla eller om man ska ta bort verksamheter. Alla de där bitarna har vi gått igenom. Vi har också konstaterat att alla är fenomenalt bra på att försvara sina områden. Vi själva är i den situationen att vi kanske funderar på, låt säga att vi ska ta bort 10 % av våra kostnader. Jag tar en siffra för exemplets skull. Låt säga att det skulle vara så och att vi därmed säger att också ÅHS ska ta bort 10 %. Är vi med på det? Om vi inte är med på det, men behovet kvarstår, vem ska då ta de här tio miljonerna som det handlar om? Det är jättesvårt att komma till skott här. Vi har nog embryot till någon sorts tankar och förslag, men här tror jag det är viktigt att alla är med. Ni har ju påstått, vad jag har förstått, att (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vill tacka ledamot Silander för ett mycket balanserat anförande. Jag kan väl säga så att under den här perioden, från det att pandemin startat, så har landskapsregeringens arbete mycket gått in för att se till att skapa trygghet. Se till att det finns förutsättningar att överleva om vi pratar om våra företag. Att det finns förutsättningar för våra medborgare att ha ett drägligt liv. På samma sätt tänker vi nu inför budgetarbetet 2021. Vi kommer att förbereda oss direkt efter årsskiftet på hur vi sedan ska sätta ramen eller ramarna inför därpå följande budget 2022.

Tack, talman! Jag såg det där bara som en sedvanlig konsumentupplysning så jag har inga kommentarer desto mer.

Talman! Jag vill börja med att understryka, det som många tidigare talare har sagt, att det har varit en intressant och annorlunda process i utskottet med detta betänkande. Jag tycker att vi, i det stora hela efter ganska omtumlande diskussioner, landar i en gemensam problemformulering, någon slags utgångspunkt att det finns problem och att man behöver göra någonting åt dem. Jag tror inte, precis som också har sagts, att vi är överens om alla lösningar. Det kommer att bli väldigt svåra och tunga politiska beslut, men det är ändå ett litet steg framåt att vi är på områden som vi har grälat om ganska många år åtminstone är överens om att problemen finns.

Jag förstår att det kanske inte har varit helt bekvämt för majoriteten i regeringen att få sig påskrivet några ganska ampra beställningar från utskottet. Men i de här frågorna så går ju inte skiljelinjerna bara mellan majoritet och opposition utan också inom de flesta partier.

För Socialdemokraternas del har vi sett utmaningen mera i det som inte finns i den här tilläggsbudgeten 4. Det är ett ganska magert innehåll som nu ska beslutas om och därför är vi nöjda med betänkandets starka betoning på reformbehov och att värna välfärdssamhället.

Jag vill lyfta fram några delar i betänkandet som jag tycker att är extra viktiga och som vi kommer att ägna tid åt när den ordinarie budgeten kommer under de kommande åren. För på sätt och vis så är det här betänkandet kanske en form av ett nytt regeringsprogram som kanske inte har förankrats på det sättet men där det finns beställningar.

Utskottet konstaterar att det finns behov både av långsiktiga reformer och av snabba stora insatser för att kickstarta ekonomin. Att hitta de rätta projekten som inte bara är livsuppehållande bidrag, som vi hittills har sett, är inte lätt, men det måste vara landskapsregeringens uppdrag att söka dem och satsa på någonting med hela kroppen. Man brukar ju prata om att peka med hela handen och det är väl lite som att gå på hal is nu för den naturliga frågan skulle väl vara: Vad är ditt förslag? Men någonting måste man göra som är större och har mera verkshöjd än att dela ut bidrag som i de flesta fall inte blir använda i den utsträckning som man kanske skulle hoppas.

Vi hade ju på gång en bro som skulle byggas och vad det nu var. Men kanske man hittar på något annat?

Vad gäller det så kallade finansieringsglappet eller det strukturella underskottet i landskapets ekonomi så tar vi socialdemokrater fasta på skrivningen "budgetunderskottet behöver hanteras på ett sätt som inte medför en nedmontering av välfärdssamhället". Det betyder, som vi ser det, att man måste komma till rätta med de här problemen genom en beredskap till förändring och inte genom plötsliga stora nedskärningar. Det är alltid frestande att tro att man kan lösa problemen på det sättet, men trycker man ner kostnaderna på ett ställe så ploppar de nästan alltid upp på ett annat ställe i stället. Man ska alltid vara sparsam med offentliga medel, men inte dumsnål. Att skära ner är lite som att vrålbanta, nog går man ner om man inte äter men förr eller senare så blir man sugen på chips eller så behöver man någonting annat.

Lånefullmakten, som har diskuterats så mycket, ser vi som en lösning på ett likviditetsproblem i ett "worst case" scenario. Det är för en begränsad tid för att åstadkomma redan beskrivna åtgärder i det här årets budget. Vi tror inte att det kommer att behövas 60 miljoner. V tycker att man kunde, precis som utskottet skriver, ha lagt upp lånefullmakten på ett annat sätt, men vi vill värna välfärden. Vi vill inte att någon ska bli utan barnbidrag, pension eller landskapsandelar till skola och äldreomsorg för att vi trodde att vi kunde räkna bättre än finansavdelningen. Vi utgår ifrån att pengarna inte förslösas om de inte behövs.

Vi säger ja till livsuppehållande verksamhet i en nödsituation, men gärna får det bli både operationer och vaccinationskampanjer för att samhällsekonomin ska komma i balans.

Vi är förstås nöjda med att det materiella innehållet i våra motioner finns med i betänkandet både vad gäller långsiktigheten, reformbehoven och behoven av stärkta kontakter till Finland, vilket det inte har pratats så mycket om idag. Det kvarstår att väldigt mycket av det som avgör vår framtid inte bestäms här eller i den andra delen av huset, utan i Helsingfors och vi är för litet där som besluten fattas.

Vi tycker också att det är bra att man betonar utbildningssatsningar både på kort och lång sikt. Det är kanske de investeringar som vi måste tänka på, att vi inte för smalt funderar på vad vi ska bygga och skruva på utan att vi faktiskt satsar stort på utbildning så att vi är redo för framtiden.

Vi tycker också att det är bra med skrivningen att de olika stödsystem som tas fram, i en väldig hast, måste tas fram så att man respekterar både arbetsmarknadens parter och ingångna kollektivavtal.

Saker som vi har jobbat för under tidigare mandatperioder; reform av näringsrätten, en reform av kommunsektorn och infrastrukturella satsningar har nu lyfts fram i flera betänkanden, vilket gör att det inte bara är oppositionens åsikt längre att reformer behövs på de här områdena, utan det är också regeringspartiernas åsikt.

Med andra ord, här är vägkosten. Nu är det upp till regeringen att leverera; digitalisering, storsatsningar, reformer och inte bara symboliska inbesparingar som egentligen inte åstadkommer så mycket. Det måste väl ändå bli ett helt nytt och mycket mer progressivt regeringsprogram om det här betänkandet ska förverkligas. Tack.

Tack, talman! Tack för de orden ledamot Fellman. Jag passar också här på att tacka för ett gott samarbete i utskottsbehandlingen.

Det som jag faktiskt tycker att förtjänar ännu lite mera plats och rum - jag hade möjligen kunnat ta det i mitt eget anförande - handlar om förhållandet gentemot Finland som på något sätt har blivit tydliggjort under denna pandemis tid. I varje från läktarplats, som de flesta av oss som sitter här i lagtingssalen, har betraktat att det som vore önskvärt från åländsk sida så det har faktiskt ibland inte ens bemötts från finländsk sida, så ter det sig åtminstone från sidan. Har ledamoten Fellman funderat kring sättet på hur man skulle kunna stärka denna närvaro i Helsingfors? Jag tror att den kunde vara viktig att fundera på för oss alla.

Tack, talman! I den motion som Socialdemokraterna lämnade in så föreslog vi en modell där man skulle ha en åländsk specialmedarbetare vid statsrådets kansli. Det finns säkert många vägar att gå. Men det som jag har upplevt och många andra som en stor brist är att vi inte är på insidan i något som helst sammanhang, utan vi rör oss alltid som en motpart.

Exemplet från Bryssel där vi har en specialmedarbetare vid den finländska representationen har visat att informationen om vad som är på gång och de direkta personkontakterna är väldigt värdefulla och ett sätt att kanske inte alltid agera i konflikt utan mera att man kan bygga ett samförstånd.

Tack, talman! Jag delar den här uppfattningen att vi behöver vara med så tidigt som möjligt i projekten och i olika beslut i beslutsfattandet. Men ett ännu bättre sätt vore nog om vi kunde komma in på de politiska partierna. För mycket handlar om att de som finns i statsrådets kansli uppfyller ju den politiska agenda som formas ute i landet. Där verkar det faktiskt ha blivit tydligt under denna sommar att Åland inte ens var nästan så känt som vi verkligen trodde att vi var. Eller så kanske det blev bekräftat, det som vi har befarat, att vi inte är särskilt kända.

Nu har vi haft ett slags läge för Visit Åland har bokstavligen tapetserat Helsingfors med omnejd under denna sommar av det enkla skälet att Åland har varit det enda stället som de har kunnat resa till. Så möjligen skulle vi nu ha ett slags läge att intensifiera kommunikationen och därmed kanske nå en större bredd.

Talman! Just den aspekten av samarbetet med Helsingfors, att de åländska politiska partierna behöver ha kontakten med sina motparter i Helsingfors, det tycker jag att är en självklarhet. Vi pratade om det många gånger under förra mandatperioden och säkert i alla mandatperioder före det. Men det kräver också av oss alla att vi gör det där fotarbetet, att vi går utanför vår bekvämlighetszon och skapar de där kontakterna. För Socialdemokraterna är det lite lättare eftersom det finns ett nordiskt samarbete där man på ett naturligt sätt träffar sina kollegor i de andra socialdemokratiska partierna. Jag tror att det krävs en större aktivitet, att man vågar sig utanför landskapet och vågar sig på att kanske förstå en stapplig svenska.

Tack, herr talman! Ledamot Fellman talade om att vi ska värna välfärdssamhället. Det tycker jag att vi har jobbat med hela året nu, ända från det att pandemin kom så har vi försökt värna vårt åländska fina välfärdssamhälle i alla tilläggsbudgetar. Det finns också med i det budgetarbetet som vi håller på med för år 2021.

Dessa 60 miljoner, som det pratas väldigt mycket om, är vi tacksamma för att finans- och näringsutskottet har givit oss den fullmakten. Jag kan garantera att vi kommer inte att använda mer än vad som behövs.

Den reflektionen kring att värna välfärdssamhället, som utskottet och också Socialdemokraterna har gjort, det gäller framförallt när vi tittar framåt. Under olika diskussioner både här och utanför lagtingssalen har det ju sagts några gånger av olika personer att det behövs kraftiga nedskärningar, att man måste spara pengar och det måste man kanske göra. Men att börja göra stora drastiska saker i välfärdssystemet är svårt. Det är svårt att träffa rätt och det är svårt att faktiskt spara pengar på det sättet eftersom kostnaderna ploppar upp någon annanstans i stället. Sparar man på förebyggande hälsovård så blir folk sjuka i stället.

Tack, herr talman! Jo, jag och vi alla i regeringen är mycket väl medvetna om hur svårt det är att spara. Det är hela tiden prioriteringar man ska göra. Man bör ha tid att tänka efter innan man gör några större förändringar och det är så vi tänker också.

Som jag sade i en replik till ledamot Silander så genast nästa år när vi sätter i gång så ska vi förbereda budgeten för 2022 så att vi har ett underlag, en plattform att stå på när vi gör omstruktureringar, reformer och så vidare. Sedan kommer vi att införa ramar till 2022.

Jag vill samtidigt passa på att tacka utskottet för ett enigt (… taltiden slut).

De är ju bra om vi är överens om problematiken när det gäller att spara och skära ner. Det enda svaret och den enda vägen framåt att göra förändringar är att göra strukturella reformer som också förstås tar lång tid.

Om vi nu liksom ska vara lite oense om någonting så är det kring beredskapen att göra de strukturella reformer som behövs i landskapet. Beredskapen har inte varit så stor tidigare och nu måste det till, samtidigt som man måste göra satsningar på att få igång ekonomin. Det är två saker med väldigt olika tidsspann; reformerna är något som man måste sätta igång att jobba med på lång sikt och sedan måste man satsa på någonting för att få igång ekonomin också.

Talman! På en karikatyrteckning som spridits som en löpeld på sociala medier finns en liten ö mitt i havet. Ni har säkert sätt den. Tre stora monstervågor hotar att skölja in över ön. Den första är Covid-19, den andra recession och den tredje, och den vågen är störst…är klimatkrisen. En liten pratbubbla säger “Var säkra på att tvätta händerna noga så blir allt bra.”

Coronapandemin är inte bara en hälsokris som fört med sig en ekonomisk kris. Pandemin är snarare en produkt av en större underliggande kris. Klimatförändringen innebär inte bara varmare väder. Det för också med sig torka, parasiter, bränder, permafrost som smälter och extremväder. När djurarter tvingas närmare varandra, och närmare oss människor, då det ekologiska utrymmet krymper, ja då ökar frekvensen av smittsamma sjukdomar såsom Covid-19.

Fråga IMF, FN eller OECD. Det överlägset största ekonomiska hotet är den ekologiska krisen. Klimatkrisen. Förlusten av biodiversitet. Det hotar bland annat livsmedelssäkerheten, vattentillgången, pollineringen, infrastrukturen och energiförsörjningen. Ingenting av detta nämns i utskottets omvärldsanalys.

Talman! Vi har sett många återhämtningspaket som nu lanserats under hösten såväl globalt som i närregionen. Återhämtningsåtgärderna handlar inte bara om att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna av nedgången, utan också att skapa motståndskraft som kan bära samhället över nästa kris som kommer att slå oss i klimatförändringens spår.

Hur bygger vi motståndskraft? Det handlar om att skapa fler ben att stå på, att satsa på en utökad lokal ekonomi där resurser cirkulerar och att styra om de gemensamma resurserna till verksamheter som på ett aktivt sätt bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Numera finns även robust forskningsstöd för att en hållbar inriktning på stimulanspolitiken är den finansiellt mest lönsamma. En studie från i våras, undertecknad en nobelpristagare, påvisar tydliga belägg för att investeringar på områden såsom grön infrastruktur, fossilfria transporter, omskolning till framtidsbranscher, förnybar energi, digitalisering och vattenteknik har gett och kommer att ge mest avkastning på insatserna.

Landskapsregeringens kommunikation har varit tydlig. Det offentliga ska ta på sig ledartröjan. Vi ska koppla in cykelns elmotor i uppförsbacken. Vi äventyrar inte framtiden. Vi sprider framtidstro.

Några exempel. Visionen om havsbaserad vindkraft, förnyelse av kollektivtrafiken, digitaliseringen, vätgasfärjan i skärgårdstrafiken, utbildning och kompetenshöjning, en kommande stödform för företag som vill växla upp och hållbarhetsanpassa verksamheten och utvecklingscentret vid Högskolan som en motor för internationella forsknings- och omställningsprojekt. Glöm inte heller de EU-program som ska designas om med nya, hållbara förtecken.

Det är helt rätt att satsa sig ut ur en kris och skapa ett mer motståndskraftigt samhälle på samma gång. Mot den bakgrunden är det helt på sin plats att låna pengar för att hålla sig flytande. Så gör hela världen just nu.

Talman! När jag funderar; varför kunde vi inte ta med karikatyrteckningen med ön och de tre vågorna i finans- och näringsutskottets nästa betänkande? Bilden illustrerar så bra behovet av en större krisinsikt i åländsk politik. För tänk om vi kunde uppbåda samma krisinsikt för den ekologiska krisen som vi nu gjort för pandemin? Vi skulle lyssna på forskarna, stifta nödvändiga lagar med stor parlamentarisk enighet, lansera storskaliga finansiella paket och uppta lån och nöja oss med färre resor och minskad konsumtion, för vi har inte andra val! Den krisinsikten och de åtgärderna får oss att inse att - jäklar - vi måste förbereda oss för det nya normala innan det är för sent. Men samtidigt, med denna krishantering i bagaget, så har vi aldrig varit lika redo att tackla alla kriser samtidigt.

Låt denna behandling av tilläggsbudget 4 och diskussionen av betänkandet stå som en nödvändig färdkost inför den stora budgeten för 2021. Tack så mycket.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Hållbart Initiativ, det är landskapsregeringens gröna samvete. Jag tycker lite synd om ledamot Holmström må jag säga.

Återigen står vi här, det var ett bra visionärt anförande utan så mycket substans. När tröttnar ni? När ska er politik komma fram egentligen? Det som ledamoten Holmström räknade upp är ju saker som skulle ha blivit förverkligade oberoende vilket parti som skulle ha suttit vid makten.

Det som jag förvånas över är när ledamot Holmström nämnde vätgasfärja. Är det detta nu som har slagit undan benen på tunneln helt plötsligt? Är det dit resurserna och planeringen går? För det är någonting som har gått under radarn för alla de tusentals utlänningar som röstat på några vissa partier för att de blev lovade en tunnel.

Tack så mycket talman! Frågan ställdes; när tröttnar vi? Man kan inte tröttna på omställningsarbetet! Såklart att man känner sig frustrerad över att saker går så pass långsamt som de gör. Men nu när vi är i en kris, nu när vi ska återhämta ekonomin så måste vi också se till att återhämta oss till ett mer motståndskraftigt samhälle och vi kan inte tröttna i det arbetet. Det är med den bakgrunden som Hållbart Initiativ är med i regeringen och påverkar alla politikområden.

Vad gäller just vätgasfärjan, som jag nämnde som ett exempel, så är det ingenting nytt, det har redan framkommit i media, att det är en intention som landskapsregering har. Skärgårdstrafiken är ju en kostnadsfri part i budgeten och insatser här på miljöanpassning kommer också att minska driftskostnaderna. Så det är en fantastisk lösning.

Tack, talman! Nej, jag vet att vätgas inte är någon nyhet för i år. Den tekniken har funnits med i många, många år redan.

Det som förvånar är att landskapsregeringen nu tydligen totalt tycks ha lämnat tunnelutredningen dithän. Jag tog upp tidigare i ett anförande i en annan debatt här i salen, att för mig ter det sig osmakligt att man går till val på att man verkligen ska utreda en tunnel. Och sedan när valet är avgjort, och mandatplatserna är placerade och ministrarna är på plats, då byter man totalt taktik. Tycker inte ledamot Holmström att det är lite osmakligt?

Tack, talman! Hållbart Initiativ var inte ett av de partierna som lovade en tunnel inom några månader. Det vi sade under valrörelsen var att Gripö projektet är en så stor miljömässig katastrof så att vi kunde inte ställa oss bakom den, och vi är väldigt glada för att projektet har blivit avvecklat.

När det gäller skärgårdstrafikens utveckling så är den nya inriktningen att vi ska förändra ett ålderstiget tonnage. Vi ska se till att miljöanpassa och därmed spara pengar på driften. Och det är där som vi också kan få in pengar från EU:s återhämtningsfond för att driva innovation, och också visa omvärlden att här har vi pilottestat en sådan fantastisk grej som till exempel en vätgasfärja med all den teknik den medför och den innovation det medför så att det också slår ringar på vattnet för andra.

Tack, talman! Menar ledamot Holmström på fullaste allvar att Covid-19 brutit ut på grund av att klimatet har flyttat ihop djur så att de lever tätare med varandra?

Talman! Det stämmer. Det finns forskningsstöd för just den hypotesen, det kallas zoonoser. Det vill säga habitatförlusten har gjort att dessa djurarter trängs på en mindre yta. Sedan vid kontakten till människor, via till exempel storskaliga marknader, så blir det en överföring, en så kallad zoonos. Detta är ett led i en klimatförändring som då helt enkelt gör att dessa habitat hotas. Så det finns forskningsstöd på detta. Jag kan absolut skicka källor till ledamot Egeland om han är intresserad.

Tack så mycket. Ja, det får du jättegärna göra. Jag är också nyfiken på hur ett utskott i sitt betänkande borde formulera de här fantasifulla utsvävningarna. Passar de verkligen in i ett betänkande?

Den ekologiska krisen, talman, är ett stort ekonomiskt orosmoln, det säger flera forskningsinstitut; OECD, FN och flera olika internationella och finansiella institut IMF osv. Och om man inte tar detta i beaktande när man designar sin politik så riskerar man att bara göra sådana stimulansåtgärder som upprätthåller status quo. Och vi vet att business as usual inte fungerar för att vi ska nå våra klimat- och miljömål. Så därför är det helt aktuellt att också sätta in det här under rubriken Omvärldsanalys.

Tack, talman! Det blev lite förvånande när jag tänkte ställa precis samma fråga som ledamot Egeland gjorde här tidigare. Menar verkligen ledamot Holmström att det är de vilda djuren som trängs samman som orsakar pandemier? Enligt min vetskap så är det ju till exempel överkonsumtion och ohållbar djurhållning och djuruppfödningsindustrin som gör - när den är så storskaligt som den är idag - att man både tär på jordens resurser, förstör klimatet, smutsar ner vatten och sprider pandemier. Är det någonting som Hållbart Initiativ också går med på eller tror ni att det är de vilda djurens fel?

Tack, talman! Det är exakt så som ledamoten Jessy Eckerman säger. Bristen på djurvälfärd och överkonsumtion är bidragande faktorer till pandemier och epidemier.

Jag vill absolut också upplysa ledamoten Eckerman att den ekologiska krisen också handlar om habitatförlust. Denna habitatförlust gör att djurarter får trängas på en mindre yta, vilket också driver zoonoser som det kallas. Varför har vi sett en utökad trend med epidemier och pandemier de senaste decennierna? Forskning sätter det i korrelation med den ekologiska krisen.

Tack, talman! Jag funderade också på att man nämner vätgas i sitt anförande. Jag läste i tidningen att man skulle satsa på flera hundra vindkraftverk. Vad är det egentligen som är fel med att man vill ha en eldriven skärgårdstrafik, Hållbart Initiativ?

Talman! Det är inget fel i eldriven färjetrafik. Det är fel i eldriven färjetrafik om det också innebär att man behöver gå in i naturen och spränga skärgårdsöar som innebär habitatförlust i en ekologisk kris som vi lever i.

Vi kommer att driva på en elektrifiering av skärgårdstrafiken, men också med andra typer av drivmedel som till exempel vätgas som EU:s återhämtningsfond säger att är väl berättigade till stöd. Så jag tror inte att det finns någon motsättning där. Vi behöver driva på omställningen av skärgårdstrafiken på ett hållbart sätt helt enkelt.

Tack, herr talman! Min kollega här i lagtinget för många år sedan, Lasse Wiklöf, han sade alltid "att det krävs lite arbete och intelligens för att få projekt iscensatta, men det krävs inte så mycket för att fälla krokben på saker och ting". Att sedan få saker och ting på banan igen så kräver ett enormt arbete.

Nog blir det ju lite dubbla budskap när ledamoten Holmström klagar på för mycket konsumtion, när man precis har röstat för en lag som också ska göra det möjligt att handla på juldagen och på långfredagen och så vidare.

Nu står man här och talar om vätgasdrivna färjor som någonting som ska rädda trafiken, när man just har rivit sönder ett kontrakt när man äntligen efter många, många år har fått fram en eldriven färja. Hur tycker ledamoten Holmström att det här ska kunna ge en trovärdig bild av Hållbart Initiativs politik?

Talman! Här blandas äpplen och päron ihop. Som jag tidigare berättade så har vi från Hållbart Initiativ motsatt oss det kortruttsprojekt på västra Föglö som skulle innebära ett intrång i biologiska livsmiljöer som enligt MKB har ansetts vara väldigt värdefulla. Detta ska inte kontrasteras till andra typer av åtgärdsförslag.

Vad gäller just frågan om konsumtion så delar jag i alla fall den underton som ledamoten Gunell anförde här. Är faktiskt fler prylar där hemma lösningen på den här krisen? Svaret är såklart nej! Vi ska inte konsumera oss ur den här krisen på ett sådant sätt att vi samtidigt tär på naturens resurser. Vi vet att overshoot day är alldeles för tidigt på året, så det är ett högriskspel som kommer att medverka till. (… taltiden slut).

Men håller inte ledamoten Holmström med om att det blir lite godmorgon yxskaft när man sedan står och talar om en vätgasdriven skärgårdstrafik och att vi ska ta tag ålderstiget tonnage när man just har rivit sönder kontraktet på ett av de största och faktiskt ganska genomgripande miljöinvesteringar som landskapet Åland kanske någonsin skulle ha gjort och gått i bräschen för en positiv utveckling. Det blir inte riktigt trovärdigt i mina öron, tyvärr.

Tack, talman! En trovärdig hållbarhetspolitik tar flera saker i beaktande på en och samma gång. Det handlar inte bara om att minska på utsläppen, utan också att man gör det på ett sätt som inte penetrerar livsmiljöer som är viktiga enligt miljökonsekvensbedömningar.

Skärgårdstrafiken behöver ordnas på ett hållbart sätt. Då menar vi Hållbart Initiativ att det görs bäst genom att ändra på det ålderstigna tonnaget som vi har genom nya drivmedel som vätgasdrift och som elektrifiering. Jag hoppas verkligen att vi kan komma vidare från den här diskussionen så att vi inte fastnar i gamla saker som har hänt, utan att vi faktiskt tar avstamp från där vi är just nu och då tror jag att EU:s återhämtningsfond kan ge just den stimulansen för den ålderstigna flotta som vi har.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag ser det här som mitt gruppanförande så behöver jag inte gå så mycket över tiden.

Vi har igen ett betänkande från finans- och näringsutskottet som gäller tilläggsbudgeten. Vi har ett mycket allvarligt ekonomiskt läge som jag nämnde tidigare. Jag hade också tänkt ta upp, vilket ordförande också tyckte var viktigt, att "utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling. Något som utskottet har låtit vara vägledande vid sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna."

I det här läget så tyckte även jag att debatterna borde och kunde ha hållits inom utskottet medan vi utåt kunde ha hållit en gemensam linje och det var ju nära. Det finns en reservation angående lånefullmakten om 60 miljoner.

Vi har en rätt hård skrivning kring denna process som också har nämnts här, vilket jag tyckte var tillräckligt. Vi gav faktiskt en fullmakt för att uppta lån för budgetens förverkligande i samband med att budgeten 2020 blev godkänd. Vi har godkänt de tre tilläggsbudgeterna tidigare. Även om jag har haft åsikter kring det så anser jag att vi inte kan dra oss undan ansvaret för att finansiera dem. Vi vet att hela budgeten inte kommer att förverkligas och denna fullmakt är uttryckligen given under förutsättning för att allt ska förverkligas. Det finns där också utrymme för oförutsedda händelser. Det kan vara fler än beräknat som vill använda sig av tilläggsstöden för arbetslösa eller något annat.

Denna fullmakt ger trygghet åt alla dem som ska betala ut löner, pensioner, arbetslöshetsersättningar och barnbidrag och så vidare och alla de tusentals som erhåller dessa utbetalningar. I det läget och i detta sammanhang så känns det faktiskt nästan lite populistiskt att säga att man inte vill ge en fullmakt om 60 miljoner för detta lån, för ingen här vill att landskapet ska ta lån men situationen är såsom den är.

Herr talman! Budgetförslaget bottnar i en önskan om att sviterna av Covid-19 pandemin till trots för Åland framåt i den riktning som följer av de sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda enligt landskapsregeringen. Det tycker vi från Åländsk Demokrati är en alltför otydlig eller flummig beskrivning av syftet med en budget i detta allvarliga läge. Därför gläder det oss att vi i betänkandet kan enas om att "arbetslösheten på Åland var 10,1 procent den 15 september, vilket innebar att 1 547 personer var arbetslösa eller permitterade. Det kan jämföras med 3,5 procent i september 2019. Den 15 juni var arbetslösheten 13,5 procent. Detta är den historiskt högsta arbetslösheten på Åland, i Mariehamn var den 17,5 procent". Vi skriver ytterligare också att "den senaste prognosen från ÅSUB så beräknas BNP minska med 16 procent under 2020, även detta är den historiskt största minskningen på Åland. Budgetunderskottet för 2020, inklusive förslaget till fjärde tilläggsbudget, är 84,8 miljoner exklusive upplösning och reserveringar, även detta är ett historiskt underskott."

Herr talman! Det har ifrågasatts om detta verkligen är historiska siffror. På Åland nådde arbetslösheten upp till 9 procent under bankkrisen i början av 90-talet. Finland hade då sin högsta arbetslöshet någonsin. Under tidigare kriser, exempelvis under krigen, så hade landet agrarstatus, det vill säga angående arbetslöshet i ett industriellt samhälle. BNP sjönk med 10 procent på Åland under finanskrisen men det var under två år. Under bankkrisen sjönk BNP med 12 procent vilket var under fyra år. Under krigen sjönk BNP i Finland med 10 procent på två år. Då Finland blev självständigt var det också 10 procent under två år. Sedan har vi hungersnöden från 1866, som kanske någon kommer ihåg från skolan om inte annat, då var det 8 procent under ett år. År 1808-1809 så hade vi 11 procent också under två år. Men under den stora ofreden, som kanske någon minns från skolan, så då sjönk BNP med 30 procent, men det var under fem år. År 1716 var nedgången 12 procent och det är hittills den högsta. Så om ÅSUB får rätt och det blir en minskning med mer än 12 procent så är det ett historiskt ras. Tillsammans med minskningen med 10 procent per capita under det senaste decenniet så har vi alltså minskat med 25 procent, det vill säga vi går tillbaka till BNP vid millennieskiftet. Men vi går alltså inte tillbaka till samma nivå som vid Stora ofreden.

Bästa lagting! Jag tror det kan vara av vikt att vi har en korrekt bild av magnituden av de problem som vi har. De kräver extraordinära åtgärder. Av denna orsak så skriver vi också i betänkandet: "Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå som före pandemin inom en rimlig tidsperiod." Det finns två huvudvägar, vilket vi har nämnt här tidigare. Vi skriver i betänkandet att "utskottet erfar att för att leda Åland ur recessionen finns behov av reformer av två huvudsakliga inriktningar; å ena sidan behövs långsiktiga åtgärder som optimerar den offentliga sektorns verksamhet, å andra sidan krävs snabba åtgärder som får ekonomin att växa och stärka landskapets attraktions- och konkurrenskraft samt stärka produktiviteten.

Fru talman! Jag framförde flera gånger i utskottet att vi i texten borde svänga om den här presentationen så att vi får de snabba åtgärderna att komma före de långsiktiga. Det är normalt. När en organisation eller ett företag är i kris så är det de snabba åtgärderna som man ska fokusera på, annars riskerar kon att svälta ihjäl medan gräset gror.

Från finansutskottet så listar vi alla fall en del av de snabbare åtgärderna som kan finnas. Jag vill lyfta två stycken som jag tycker kan vara lite viktigare. Det ena är, som vi skriver, ett annat steg är att attrahera kapital till åländska investeringar, det kan vara skapandet av fungerande handelsplatser för aktier i åländska bolag. Här har vi ju faktiskt långa traditioner med alla små rederier på Åland, för alla vill ju inte satsa i indexfonder.

Det andra, som vi avslutar med faktiskt, är att utskottet noterar att turisternas beteendemönster har förändrats under pandemin och understryker att det nu är ännu viktigare att ta i bruk ett modernt bokningssystem för skärgårdstrafiken, samt att tidtabeller och bokningsregler måste omarbetas utgående från ett turistiskt perspektiv och från ett näringspolitiskt perspektiv.

Vi från vår Åländsk Demokrati tror nämligen att det kan vara bättre att försöka satsa på just de här små åtgärderna. Kommunreform kanske inte det bästa just nu.

För om man tänker på bokningssystemet så hur många gånger har det inte klagats på det under de här åren som jag har varit här? Det borde finnas en politisk erfarenhet, det här borde kunna gå och det här borde också gynna skärgårdskommunernas återhämtning efter pandemin. Så det kanske ni möjligtvis kan lösa nu i budget 2021?
Jag hade tänkt fråga här efter måndagens seminarium men minister Wikström är inte närvarande här. Han kanske blev kvar på seminariet. Men kanske någon annan minister kan säga hur det ligger till där?

Men, som sagt var, fru talman, regeringen har en mycket, mycket stor uppgift framför sig som inleds med budget 2021 och den här tilläggsbudgeten ska ju också vara en bas för det, så i mitt nästa anförande kommer jag att tangera den frågan. Tack för ordet, fru talman.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Jag funderar, ledamot Toivonen är ju en del av finans- och näringsutskottet och har inte några som helst problem med den skrivning som utskottet har gällande lånefullmakten. Men ändå så är det oproblematiskt för ledamot Toivonen att godkänna lånefullmakten på 60 miljoner. De går ju stick i stäv med varandra. Betänkandet säger en sak och lånefullmakten säger någonting annat. Ska man läsa ordentligt vad betänkandet säger kring lånefullmakten så borde man ju inte så lättvindigt kunna gå med på en lånefullmakt på 60 miljoner. Hur resonerar ledamoten Toivonen där?

Tack, fru talman! Jag resonerar väl så som jag sade att fullmakten är en garanti för att man ska kunna betala om allting uppfylls, vilket det inte kommer att göra. Vi vet ju att denna fullmakt inte kommer att behövas. Dessutom så finns det ju, som man har sagt, ungefär 10 miljoner för oförutsedda utgifter. Tills vidare finns ingenting, sedan finns det visst 4 miljoner för landskapsregeringen. Min gissning är att man kanske kommer att använda någonting mellan 30 och 40 miljoner, dvs. förslaget på 40 miljoner så som jag ser det så spelar det ingen roll om det står 40 eller om det står 60. Jag tror att lånet kommer att bli lika stort ändå.

Tack, talman! Skillnaden mellan 40 och 60 är 20 i min värld, och 20 miljoner euro är väldigt mycket pengar. Det är rätt mycket bankränta på ett sådant lån idag även fast räntan är låg. Det är ungefär 1 miljon om året, om jag har räknat rätt, med 0,5 procents ränta.

Det jag tycker är märkligt är att jag får det liksom inte att gå ihop. Jag har hört det från andra partier också att man tycker en sak, man är med på betänkandet men sedan så agerar man på ett annat sätt. Vad är det som är problematiskt med att ta upp en ny lånefullmakt, när man vet mer om läget och behovet, i en årsbudget för 2021 eller i en tilläggsbudget? Det finner jag mycket märkligt och har inte fått något svar på.

Liberalerna vill givetvis att alla ska få sina löner och ersättningar och precis allt som människor har rätt till, det är inte frågan om det. Men vi har en viss försiktighet när gäller skattemedel. Även fast tiderna är svåra så behöver nog den kulturen anammas. Jag tycker att det är märkligt att man kan ha ett enigt betänkande men sedan stå i talarstolen (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Som jag försökte säga så tror jag att det i slutändan inte är någon skillnad och därför tyckte jag att vi lika bra kan godkänna 60 miljoner. Vi fick höra en hel del bland annat att man hade pengar ifall någonting skulle hända osv. och samma sak angående 20 miljoner i kassan. Men, som sagt, jag tror inte att det är någon skillnad och därför tyckte jag att det var bättre att ha ett enigt betänkande och inte en reservation som jag tycker att är lite populistiskt helt enkelt.

Tack, fru talman! Innan jag kom till jobbet idag så funderade jag på om jag skulle hålla ett anförande eller om jag skulle hålla mig till replikskiften. På vägen hit från lunchen så träffade jag en bra bekant som just hade fått sin andra permittering, stod utan jobb och tänkte fara hem och kolla upp AMS. Hen har ett barn hemma och då bestämde jag mig för att jag ska hålla ett anförande. Det är såpass viktigt, den förebyggande sociala hälsovården som vi har idag.

När jag jobbade som fältare så jobbade jag med de ungdomar som berördes av den arbetslöshetsnivå som vi hade i augusti 2019. Nivån var strax över 3 procent, 3,3-3,4 procent har den legat på. Jag såg vad det gjorde med ungdomar att ha föräldrar som led av kronisk arbetslöshet med de psykiska åkommor som det kunde medföra och missbruk. Det kunde också vara ett led i ett socialt arv som man hade haft med sig i flera generationer.

Att idag stå här och se att vi har 10 procents arbetslöshet i augusti 2020, Mariehamn har 13,2 procent, och tänka att detta drabba tre gånger flera familjer, det gör att jag valde att hålla ett anförande.

Fru talman! Konsekvenserna av de beslut vi tar idag omsätts med tiden och växer tillsammans med de människor som de berör. De till synes små ”ungdomsproblem” idag kan växa med individen med tiden och få synergieffekter som kostar fysiskt, psykiskt och ekonomiskt lidande för den själv, för familjer, vänner och hela samhället när personen är vuxen. Det här är inga bekymmer i sig som är nya, fru talman, utan coronakrisen är enbart en katalysator. Vi behöver jobba för att bygga upp skyddsnät för att lindra de sociala konsekvenserna av vår största arbetslöshetssiffra genom historien.

Det är ingen lek detta, fru talman. Medan vi bryter och bänder siffror och procentsatser för den resterande mandatperioden så är det i slutändan de "mjuka" värdenas politik som sätter ribban för vad samhället får ta i tu med om 20 år pga de beslut eller icke beslut som tas här idag!”

Två nationalekonomer från Sverige, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, har sagt: "Ett livslångt utanförskap kostar samhället mellan 10-15 miljoner kronor per människa. Så pass nära Sverige är vi ändå så att man kan säga att detta också kan omsättas i euro, alltså 1-1,5 miljoner euro för en person som hamnar i utanförskap.

Det här har folket i branschen, som jobbar med ungdomar, förstått och det här har utskottet förstått. Vi behöver konkreta åtgärder för barn och ungas välfärd. Utskottet skriver: "När Åland nu står inför att hantera en historiskt hög arbetslöshet och en synnerligen kraftig ekonomisk recession måste konkreta åtgärder inledas för att trygga barn och ungas sociala välfärd och på så sätt undvika att tidigare misstag upprepas." De misstagen, fru talman, refereras till 90-talets finanskris, den så kallade "laman" där man ser en hel generation barn och ungdomar i vuxen ålder fortfarande bära ärren efter den.

Ordförande Pettersson pratade om värdet av politisk samling. Det står jag helt bakom. Ordet samling är väldigt väl talande i den här krisen. Vi behöver samling. Vi behöver också samla de vältaliga och kvalitativa resurserna som vi har idag på Åland, för att ge de bästa möjliga förutsättningar för att fånga upp ungar och ungdomar, en efter en, och hjälpa dem att växa upp till starka friska vuxna människor som bygger vårt samhälle vidare och kan fostra kommande generationer.

Är det någon investering, fru talman, som vi måste göra för framtiden så är det att undvika socialt utanförskap. Vi måste göra allt vi kan för att stävja de eko som denna samhällskris kan ha i hela generationer. Vi behöver människor som möter våra barn de kommande åren, inte appar. Vi behöver en fysisk ungdomsmottagning på Åland och framförallt så behöver vi klara besked. Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Vi är båda från samma yrkesbana, så att säga, så det här ligger också mig väldigt varmt om hjärtat. Jag skulle vilja lyfta upp en forskning som har gjorts bland annat av forskaren Matilda Wrede-Jäntti som besökte Socialdemokraternas livesändning, hon var dock med via länk. Hon pratar just om konsekvenserna av 90-tals laman och hur det har påverkat den här generationen jag själv är i. Man kan ju också förutse att det kommer att ha långsiktiga effekter på dagens ungdomar och barn om man inte har lärt sig av den historien.

Tack, talman! Det stämmer mycket bra. Det är just den här osthyveln, som har nämnts i anföranden och också har ekat i korridorerna, som är den stora risken. Det var precis just det som gjordes då. Man drog med en stor osthyvel över alltihop och då var det de mjuka värdena som fick ta stryk. På samma pengar var det de mjuka varorna som fick ta stryk ytterligare mångfalt mer. För att med pengar i social- och hälsovård så kan man göra så mycket mer effekter långt gående. Det kanske inte syns, det förebyggande arbetet, så tydligt direkt när det görs, men i kvalitativa intervjuer 10 eller 20 år senare kommer det fram vad det innebar och vilka besparingar det faktiskt hade. Så det är ytterst viktigt.

Tack, talman! Jag säger absolut inte emot det där. Man måste också som beslutsfattare förstå att alla insatser som vi gör i förebyggande syfte, eller som vi alltid ligger steget före, är för att se till att folk inte hamnar utanför om 10, 20 eller 30 år. Arbetsmarknad, alkohol och droger, utanförskap, psykisk ohälsa och allting i det här är sådana stora och tunga poster som framtidens lagting och regering kommer att få tampas med om man inte gör det just nu.

Tack, talman! Det är lite kontrast, ledamoten Påvals till partikamraten Holmberg som kanske mera betonar de hårda värdena. Det är trevligt att få höra de mjuka värdena. Jag hoppas att det är den här läxan som förhoppningsvis Finland, men också andra länder, har gjort och insett efter finanskrisen på 90-talet att man kan inte gå den hårda vägen med drastiska inbesparingar på de svagaste i samhället, på barn och andra. Därför att det blir så otroligt tunga, långsiktiga, ekonomiska konsekvenser för människors liv och ekonomi för hela landet. Jag hoppas att det är den grund som vi är eniga om och att det är på den basen vi nu hanterar det åländska samhället, med den här budgeten, med det här låntagandet och så vidare.

Tack, talman! Det är viktigt att vi inte skuffar mattan framför oss där vi går. Att vi faktiskt sopar undan den ibland, ruskar igenom den och ser vad vi har. Till min partikollega John Holmbergs försvar ska jag säga att alla gör vi det vi är bäst på, fast vi kanske delar samma åsikter. Det gäller att komplettera varandra i en lagtingsgrupp.

Med det sagt så är det viktigt, såklart, att vi effektiviserar vårt samhälle på så många sätt som det går. Speciellt den offentliga sektorn, den som vi härinne har kontroll över, att vi faktiskt slår vakt om att inte gå över med osthyveln för hårt åt det sociala, hälsa och åt de välfärdsvärden som vi idag har. Det är de som i slutändan sätter tonen för hur de konkreta åtgärder vi hade idag kommer att slå ut om 20 år.

Tack, talman! Jag tror vi är ganska eniga i att det är att försöka tänka på det långsiktigt och ha hjärtat på rätta stället. Vila hela det här tankesättet på djup, humanistisk grund och sedan sköta ekonomin så förnuftigt och rationellt som det bara är möjligt. Bara vi minns de sakerna. Drastiska inbesparingar i kristid kan bli mer negativa för samhället på lång sikt än att faktiskt, göra så som det åländska samhället försöker nu, möta krisen med att dämpa den genom att samhället tar sitt ansvar. Jag hoppas vi kan gå vidare på det sättet.

Tack, talman! Det är det här man har barnkonsekvensanalyser till för, och olika andra konsekvensanalyser. För att se var utslagen slår bäst och sämst, och också vid vilken tidsaxel vi pratar om. Som sagt, det är av stor vikt att de beslut som tas de kommande tre åren görs med all försiktighet när det handlar om de här frågorna. Att man faktiskt ser till att ha torrt på fötterna och inte går in för att klippa det viktigaste vi har, nämligen framtiden.

Tack, talman! Väl talat ledamoten Påvals. Det är charmant att man bringar fram människorna i en debatt som egentligen handlar om ganska skarpa värden. Jag tycker också om parallellen till den stora laman, depressionen på 90-talet. När man gick in i Finland för den så kallade "Tinalinjen", There is no alternative, därtill inspirerad av Margaret Thatcher som gjorde fenomenala saker, men hade en rätt fyrkantig syn på hur man ska utveckla länder, en sak som kanske passade då. Sverige hade däremot en lite annan attityd till depressionen på 90-talet. Där gick man lite mera inför ett utgiftstak och gemensamma breda politiska lösningar. Jag tror att ledamoten Påvals är något på spåret, att man behöver se från (… taltiden slut).

Tack, talman! Såklart. Det som vi alla har hört här idag, att det är ett väldigt utvikt betänkande med tanke på att det är en tilläggsbudget. Därför att det är ingen vanlig tilläggsbudget vi pratar om här, utan en tilläggsbudget som sätter tonen för vad som kommer att hända i coronakrisens spår de kommande åren. Precis som ordförande i finans- och näringsutskottet säger så kanske inte alltid fyrkantiga ramar går att applicera på en mera flexibel omvärld.

Jag hoppas att vi i dag har bättre forskning som är mer verklighetsförankrad än vad man hade under 90-talet, och bättre forskning än vad Margaret Thatcher hade tillgång till. Så att de ramar och konsekvensanalyser som i dag görs faktiskt passar bättre. Verklighetens "ofyrkantighet", eller vad man ska kalla det, (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är alldeles riktigt. Det är skäl att minnas hur viktigt det är att lyssna till alla former av röster. De som vi har i utskottet är en viss kompetens, där kommer det många olika höranden och annat, men skillnaden i ledamoten Påvals omvärldsbild och min egen är antagligen ganska stor. Eftersom vi umgås i olika sammanhang, man känner olika människor och man ser verkligheten från olika sätt. Därför är perspektiv otroligt viktigt. Det är viktigt att dels lyfta fram sina perspektiv och också lyssna till andras. Då får man ett rätt hyggligt beslut till sist. Det tycker jag, på sitt sätt, att betänkandet präglas av och är glad över att ledamoten Påvals lyfter fram sin berättelse.

Tack, talman! Jag tackar för det, ordförande Pettersson. De analyser som ska göras i dagens läge behöver göras, också i framtiden, mer och mer med grund i höranden från olika perspektiv, precis som ordförande säger. Att man faktiskt hör personer, lyssnar för det första till ledamöter som har hörande förslag och plockar in mera höranden. Lägger energi och tid på det när det handlar om saker som påverkar människor på det här sättet. Att man sedan tar med de, oavsett vad betänkandet eller utlåtande säger, åsikter som tagits upp. Den här typen av ganska långa och stora betänkanden tror jag kommer bli vanligare och vanligare. För att det är viktigt att faktiskt ha en verklighetsbild som stämmer överens med den riktiga.

Talman! Jag lämnade in en budgetmotion angående arbetsmarknadsinsatser utan lönedumpning.

Det gläder mig att många har uppmärksammat min motion i näringsutskottet under rubriken "Förslaget till temporärt tilläggsstöd". Stort tack för det! Bra jobbat! Jag citerar: "Vid uppgörande av nya stödsystem, även temporära, är det viktigt att man i brådskan inte åsidosätta arbetsmarknadens parter gällande kollektivavtal." Ja, bästa lagting, det är viktigt! Vi som beslutsfattare har ett stort ansvar vilka signaler vi sänder ut till arbetstagarna, motorerna i vårt samhälle och dess intresseorganisationer.

Det är viktigt att de stödreformer som landskapsregeringen vidtar för att minska arbetslösheten på Åland, och försöker få Åland att rulla trots att det är brått, respekterar förhållandena som råder på arbetsmarknaden.

Jag hoppas också att budgetmotionen och att jag får möjlighet att prata om de här frågorna här i talarstolen - trots att jag förväntar mig att den förkastas - kanske kan mynna ut i att landskapsregeringen i fortsättningen också breder arbetslivsreformer och stöd på tre parts basis. Därigenom medverkar landskapsregeringen till att skapa och bibehålla en balanserad utveckling av arbetslivet samt att landskapsregeringens reformer verkligen ger några resultat.

Jag hoppas också att den här motionen sådde ett frö. För, som jag sade, vi som beslutsfattare har ett stort ansvar även för skyddet av den svagaste parten på arbetsmarknaden, det vill säga arbetstagaren, dess psykiska och fysiska hälsa, framtiden och kommande generationer osv. Samtidigt är det ju givetvis viktigt att landets och företagens konkurrenskraft beaktas och att förutsättningarna för sysselsättning säkerställs.

Talman! Jag vill igen understryka att landskapsregeringen och lagtinget har ett ansvar för att skapa en stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden och säkerställa så att arbetsmarknaden fungerar så störningsfritt som möjligt både i val av samarbetspartner, höranden och uppdragsgivare.

Just stabiliteten i ett föränderligt samhälle är en förutsättning för ett stabilt företagsklimat, nya arbetsplatser och att det blir nya och bra investeringar gjorda. Det är ingen som kan utvecklas i ett föränderligt samhälle utan att det finns någon styrfart.

Jag kommer att fortsätta att påpeka om och när det behövs att det är viktigt att regeringen främjar välbefinnandet i arbetslivet, stärker jämställdheten i arbetslivet och att det är viktigt att man stärker arbetstagarnas möjligheter till deltagande, främja lokala avtal och förbättra ställningen för dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden, nämligen våra arbetstagare. Och att man inte tar fram åtgärder som slår fel och ojämlikt och till exempel motverkar allmänt bindande kollektivavtal. Tack.

Tack, fru talman! Jag valde medvetet att avvakta lite så att de unga och alerta skulle få prata först. Jag hoppades att bli sist i debatten men jag ser att ledamot Toivonen tar en runda till. Jag ville också lyssna av debatten innan jag sade någonting. Man kan notera att det är mycket osäkerhet, det är mycket antagande i en sådan här debatt och det är ganska naturligt för det finns inte något facit på den situation som vi befinner oss i.

Jag har också noterat att de flesta åtminstone är på det klara med att vi kommer att ha kraftigt krympande medel att använda oss av framöver. Flera har sagt att man inte ska späda på krisen ytterligare och att samhället ska ta sitt ansvar. Det har också sagts att det behövs en klok politik. De som säger det är ofta de som vill att offentlig sektor ska kunna vara kvar intakt. Vad som är klok politik eller inte återstår att se. Det finns lite olika uppfattningar om det. Personligen är jag helt övertygad om att en klok politik, om vi inte ska späda på krisen på sikt, är att man stimulerar näringslivet så att man får fart på tillväxten och speciellt nu när vi har ett nytt ekonomiskt system som faktiskt kräver att vi genererar en större del av våra pengar. Ska vi klara av att stimulerar näringslivet så måste vi ställa oss frågan: Var ska vi i så fall ta de pengarna? Vi vet att vi inte har hur mycket pengar som helst. Vi kan inte heller hålla på att låna. Jag tycker att det är klädsamt att delar av oppositionen faktiskt tycker att man ska hålla igen och inte låna mer än nödvändigt.

Så då återstår det att slimma och effektivisera offentlig sektor. Vi visste redan före den situation vi befinner oss i nu att allt flera under en längre tid har blivit sysselsatta inom offentlig sektor.

Jag noterade att ledamoten John Holmberg i sitt förtjänstfulla anförande pekade på försörjningskvoten, dvs. att de äldre ökar och att det är färre som ska försörja samhället. Den försörjningen kan inte komma enbart ifrån offentlig sektor.

Jag tycker att det som man skriver i utskottsbetänkandet under rubriken "Åtgärder för tillväxt" är riktigt bra. Det är en mycket bra text. Man pekar på att Åland kan erbjuda svårslagna möjligheter till livskvalitet. Jag har noterat när jag har pratat med folk från Sverige vad som händer och sker där. Trygghet i vardagen är någonting som värdesätts allt mer. Utskottet skriver även att Åland kan bli ett intressant attraktivt alternativ även för karriärsinriktade unga personer.

Man pekar på behovet av riskkapital. Man menar, som ledamot Toivonen var inne på, att man behöver ha en fungerande handelsplats för aktier i åländska bolag och även jag tycker att det är bra.

Utskottet skriver om IT-sidan som vi vet att släpar efter. "Man behöver ha ett mer omfattande utbildningsuppdrag till Högskolan på Åland och IT-kompetensen utgör idag ett hinder för företag som kunde växa". Det är så sant och det är just inom den här sektorn som vi har haft den största tillväxten under de senaste tio åren. Jag tycker att det är bra tankar här. Det skulle vara viktigt och jag är glad att näringsminister Karlström fyller upp ministerbänken. Jag hoppas att näringsminister Karlström kunde ta i detta, sortera upp de här idéerna och jag är beredd, i den mån jag har någonting att tillföra, att gärna hjälpa till. Vi får inte bara låta så här pass goda idéer flyga iväg i luften och så står vi och pratar om samma sak igen efter ett år.

Jag vill avrunda med en sak som jag däremot är lite tveksam till. Jag vill be mina värderade kollegor att fundera på det. Flera har varit inne på det här med EU:s återhämtningsfond och de stöd som man har skapat på grund av pandemin. Verkligheten var ju den att man har jobbat länge, länge på rikssidan, redan när det gäller EU:s återhämtningsfond, utan att vi överhuvudtaget har blivit informerade eller har vetat om någonting här på Åland. Och det är ju förstås inget nytt. Många är bekymrade och undrar hur vi riktigt ska bära oss åt. Hur ska vi få vår röst hörd i Helsingfors? Jag noterar att den värderade riksdagsledamoten Mats Löfström sade att det är den som skriker högst i Helsingfors som får igenom någonting. Det är antagligen därför som finans- och näringsutskottet skriver att man ska stärka Ålands närvaro i Helsingfors, det vill säga att vi ska också vara med och skrika så högt vi kan. Jag är lite tveksam till att vi ska ta på oss det här ansvaret. Det är ju faktiskt så att så länge vi hör till Finland så har Finland ett ansvar, man har ett åtagande för att saker och ting ska fungera på Åland. Är det enbart Ålands ansvar att vi ska informera om självstyrelsen och de förpliktelser som Finland har, så tror jag faktiskt att vi kommer att bränna hela landskapskassan på det utan att vi kommer någonstans. Det är faktiskt Finlands ansvar att se till att man har en förvaltning som förstår sig på Åland och som vet bakgrunden till att man har överheten över Åland, det vill jag säga.

Jag tror att det är viktigt att man får till stånd en vettig kommunikation, det har vi inte haft nu. Vi behöver därför ha en vettig konstruktion på samma sätt som vi har när det gäller klumpsumman, där är det klart och tydligt vad som hör till Åland. Sedan går det av sig självt. Har någon överhuvudtaget tänkt tanken att om vi skulle bli tvungna att be för att få de medel som vi nu får per automatik hit till Åland, utan att vi skulle ha någon självstyrelselag och utan att vi skulle ha någon konstruktion som skulle göra att vår samhällsekonomi kan hållas igång? Jag tror att alla anser, om ni tänker efter, att då vore vi nog rökta - om fru talman tillåter uttrycket. Så jag är väldigt tveksam till att vi ska ta på oss den här rollen själva. Det gäller nog faktiskt att se till att de finska myndigheterna förstår att de har ett ansvar så länge vi hör till Finland. Tack, fru talman.

Tack, fru talman! Ledamoten Anders Eriksson lyfte fram skrivningar i betänkandet kring tillväxten och vilka åtgärder man bör ha för att främja den. Det tycker jag också är bra.

Men här står också om tillgången på riskkapital och att man tycker att någon form av fortsättning på det som Ålands Utvecklings Ab har varit borde fortsätta, och att man i så fall måste lagstifta om det. Hur ser ledamoten Eriksson, som en del av regeringsblocket, på den här biten? Kommer man att lagstifta kring en riskkapitalorganisation i likhet med den som Ålands Utveckling Ab har varit?

Jag brukar försöka vilja vara ärlig och rak, så jag kan inte svara helt klart på den frågan just nu. Men låt mig säga så, jag glömde tydligen men meningen var nog att jag skulle nämna att vi behöver riskkapital. Jag tror också att det är viktigt, som man skriver i utskottets betänkande, att man söker kompetens utanför Åland. Jag vet själv att det är någonting som har varit på gång länge. Vi besökte under min tid när jag var näringsminister alla olika instanser både i Sverige och Finland för att få till stånd ett samarbete. Om vi ska lagstifta om det eller inte, det kan jag inte svara på just nu, men någonting vill jag absolut att vi ska göra. Det är en viktig sak för att stimulera tillväxten.

Då kanske jag kan upplysa om att om man vill fortsätta i den andan och i den formen, det vill säga med en aktör som finns utanför landskapets centralförvaltning och som finns ute bland näringslivet och som verkar ute i samhället, vilket jag tycker är en fördel, så behöver man ha en lagstiftning i botten, särskilt om det handlar om kapitalöverföringar osv. Vill man ha den formen på något sätt kvar som en aktör utanför förvaltningen så måste man lagstifta, annars måste man hitta på ett annat koncept. Så jag var lite nyfiken på om man kommer att gå den vägen eller inte.

Det kan mycket väl vara som ledamoten Gunell säger. Man kan ju inte bara vara med och pytsa ut pengar till höger och vänster utan det finns en ordentlig grund för det. Det är mycket möjligt att vi kan hamna där. Men som jag sade så kan jag inte svara på det så här bara rakt ut ur luften.

Däremot så tycker jag att det är synd att man frångick den roll Ålands Utvecklings Ab hade från första början, det vill säga att landskapet var en del, alla de åländska bankerna och de åländska försäkringsbolagen var med. Då var det en helt annan dynamik i det, då fanns det naturliga samspelet mellan näringslivet och landskapsförvaltningar och jag tror att det samspelet behöver man får till stånd igen.

Tack, fru talman! Jag vill anmäla en avvikande åsikt mot det som ledamoten Eriksson nämnde kring närvaron i Helsingfors. Det står i utskottsbetänkandet att det behövs en aktivare interaktion mellan Åland och Finland, en stärkt närvaro är en nödvändig plattform för en sådan utveckling. Jag tycker att ledamoten Eriksson ser lite "fan i mattan" här och att det pratas om att det behöver skrikas för att höras att Helsingfors. Det betyder inte att vi ska behöva fara dit och skrika lika lite som vi ska skicka arga brev. Vi behöver interagera i Helsingfors. För att göra det så behöver vi vara närvarande Helsingfors. Jag tycker att man behöver kunna utveckla det. I en storm behöver man skrika, det är ju inte Finland som har fiskat upp den här stormen. Det är ju faktiskt en pandemi. Det som händer i Finland just nu är att vi är 30 000 av Finlands befolkning och det är kanske inte alltid vi som är prio, och det kanske vi behöver vara enligt Eriksson. Det får stå för var och en. Jag tycker att det kanske behöver vara en högljudd ton, men då ska den inte vara på distans utan då ska den vara på plats.

Jag får notera att vi är två som har haft avvikande åsikter idag då. Det är alltid bra att få sällskap.

Det är klart att vi ska interagera, det är klart att vi ska vara aktiva, det var inte det jag menade. Jag har hört anföranden tidigare och jag läser möjligtvis in fel i utskottsbetänkandet, men att vi mer eller mindre skulle ta på oss ansvaret och hela tiden förklara hur självstyrelsesystem är uppbyggt, vilket ansvar Finland har och lyssna på oss, lyssna på oss och vi vill också ha pengar. Vi drunknar, vi kommer ingenstans, vilket vi ju har sett under den här våren. Vi har blivit fullständigt överkörda. Vi måste ha ett system som fungerar per automatik utan att sannfinländare och andra populistiska partier kan komma in och styra i väg till höger och vänster. För vi blir alltid den förlorande lilla parten. Det finns ingen ömsesidig respekt och förtroende mellan Finland och Åland, tyvärr.

Tack, fru talman! Det här kråkboet som Eriksson menar att det är just nu, där den som skriker högst får mest, men vi behöver ändå höras. Med tanke på den låga närvaro som det ändå har varit från regeringens håll i Helsingfors senaste året, så kanske man behöver uppnå en nivå som är någorlunda normal så att man faktiskt är på plats. Vad beträffar sannfinländarna och andra populister så är de bra på att skrika högt. Det är de. Om det nu är så som klimatet ser ut så behöver vi också finnas med.

Att hävda att det inte är vi som ska lära finnarna vad självstyrelsen handlar om, visst, absolut, det håller jag helt med om. Men vem ska annars göra det i slutändan? Att hävda att de har en skyldighet, ja, absolut. Men till vem ska vi hävda detta? Ska vi hävda detta till FN eller till EU? I så fall vill jag ha ett konkret förslag som möter det här på något sätt. Nu känns det bara som att det sägs att vi har en rättighet och de har en skyldighet, men det finns inget förslag på hur vi ska åberopa det.

Jag börjar bakifrån, Ålands Framtid har många, många gånger under tidigare mandatperioder pekat på att det enda sättet att få till stånd en dialog med ömsesidig respekt är att vi går ut på den internationella arenan och klart och tydligt visar att konstruktionen som vi har mellan Åland Finland inte fungerar. På det sättet så är ledamoten Påvals på rätt spår.

Han är också på rätt spår när han sade att Åland blir aldrig prio ett i Helsingfors och det har jag också förståelse för. Tyvärr är det ju så, som jag sagt många gånger, att ingen riksdagsledamot har någonting att vinna på att jobba för Åland. Det är detta som är den stora nackdelen för oss.

Visst, ledamoten Simon Påvals, nog behöver vi också vara på plats och förklara, det har jag inte motsatt mig. Men vi ska inte ta på oss hela ansvaret för vi kommer aldrig att lyckas med det.

Tack, herr talman! Bäst lagting. Detta är ett betänkande kring en tilläggsbudget, men avsikten var även att den ska ligga till grund för budgeten 2021 och därför vill jag säga några ord även om framtiden utgående från betänkandet.

Det finns mycket att ta fasta på i detta långa budgetbetänkande. Om jag repeterar så har vi upplevt den högsta arbetslösheten någonsin på Åland. Vi kommer förmodligen att uppleva det största BNP-raset någonsin. Men vi skriver även i betänkandet att det finns ett finansieringsglapp på 30 miljoner euro. Enligt utskottet har detta uppkommit under lång tid och oberoende av vilka som suttit vid makten. I betänkandet kan vi läsa: ”Utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för 2021 behöver redogöra för hur man avser att hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt, där särskild vikt bör läggas på återbetalning av eventuella lån.”

På ett annat ställe skriver vi: ”Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod.”

Vi har alltså tre problem: Ett finansieringsglapp om 30 miljoner, en historiskt hög arbetslöshet och ett historiskt ras i BNP. Det är onekligen ett väldigt spännande läge för en tillträdande finansminister. Tyvärr kan jag inte debattera med honom idag, men ser fram emot ett senare tillfälle.

Det som gör läget ännu mer spännande är det som vi skriver i betänkandet: ”Det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen motiverar även att landskapet överväger en mer aktiv skattepolitik, vilket kan vara ett sätt att premiera inflyttning.” Vi får alltså vårt nya ekonomiska system 2021, vilket gör att en stor del av skatteavräkningen utgörs av våra egna verkliga debiterade stats- och kapitalinkomstskatter, samfundsskatter osv. Så å ena sidan har vi större möjligheter att påverka, å andra sidan ställer detta större krav på våra prognoser.

Vi får numera arbetslöshetssiffror två gånger per vecka och två gånger per år får vi konjunkturprognoser av ÅSUB, men de gör ännu inte prognoser över skatteavräkningen. Vi skrev därför i betänkandet: ”Ytterligare en osäkerhet ligger i den situation som uppstår när konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland och finansministeriet saknar sådan kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen. Det är av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet.” Det är både min och vår förhoppning att ÅSUB kan presentera detta verktyg snarast möjligt, kanske redan inför denna budget. Detta blir ett mycket viktigt verktyg för finansministern. När vi också ser de åtgärder som landskapsregeringen gör så kan vi se effekterna via det här.

Herr talman! Vi har kunnat notera att det från visst håll kommer allt hårdare krav på att fokusera på budgetunderskottet. Även vi från Åländskt Demokrati anser att det är både viktigt och en självklarhet att ha en budget i balans. Jag skulle tro att det fanns med i den första versionen av vårt lilla partiprogram, men då hade vi inte någon pandemi och de ekonomiska effekter som den medfört.

Som vi ser det så har vi nu en patient, Åland, som ligger på akuten. Läget ser ut att vara under kontroll, men även om man hade en operation inplanerad, så lär det knappast passa bara för att patienten råkar befinna sig på sjukhuset. Det som hade varit bra för ett år sedan, för fem år sedan eller för sju är sedan så är inte optimalt just nu. Man kan inte utföra inplanerade operationer på akuten.

Det har blivit sent i dagens debatt men kanske minister Eliasson ändå kort kunde redogöra för regeringens tankar efter seminariet här i måndags? Vilka saker vill ni prioritera?

Herr talman! Ni minns kanske ännu Vihriälä-rapporten som riksregeringen tog fram. Där föreslog nationalekonomerna tre faser:
Minimera skadeverkningarna, stimulera ekonomin för att uppnå en snabb återhämtning och sedan en återhämtning med troligen skattehöjningar för att betala lånen. Dessa går självfallet in i varandra.

Enligt Ålands Demokratis mening borde vi nu fokusera på rehabilitering, vilket inom ekonomin innebär fokus på att sänka arbetslösheten och en återhämtning av ekonomin, eller tillväxt om någon föredrar det ordet. Men vi måste naturligtvis ha en stram utveckling av de normala verksamhetskostnaderna. Om man sedan använder en osthyvel att skära ned två veckor, tre veckor eller fyra veckor, av det som kallas motsvarande personalkostnader, så det får väl finansministern bestämma. Men vad vi kunde se så fanns det inget krav på att det just skulle vara personalkostnader, vilket andra har reagerat över. Det finns också andra kostnader.

BNP per capita har alltså minskat med 25 % på Åland. Kakan har blivit mycket mindre. Vi måste vänta på att äta den tills den återfått sin tidigare storlek. Även ledamot Holmberg måste hålla sig en lugn en stund och väntan på kakan. Den blir större!

Med utökade skolningsprogram och sysselsättningsåtgärder och olika stöd, tidigareläggning av projekt, mindre och snabbare reformer eller projekt så kommer arbetslösheten att minska och BNP kommer att öka. Men det är ingen liten uppgift. Det är nog en så kallad utmaning som den tillträdande finansministern tillsammans med nuvarande, näringsministern och de övriga ministrarna har. Och detta kommer att kosta!

Vi såg från det material som vi fick till utskottet att Euro-länderna i år kommer att öka sin skuld med cirka 15 % av sin BNP, trots att vissa redan har över 100 %. Ålands budgetunderskott i år ligger på cirka 6 % av BNP, och då har vi från Åländsk Demokrati också framfört kritik mot att den fjärde tilläggsbudgeten faktiskt inte ens innehöll ökade satsningar.

Nästa år kommer EU-länderna att ha mindre underskott. Hur kommer det att gå för Åland? Det vet vi inte. Men vi vet att vi kommer att få en så kallad puckel i intäkterna tack vare att vi byter system. Tidigare räknade man med 30 miljoner, nu kanske det blir 20 miljoner och det kommer att hjälpa oss. Om vi halverar underskottet, liksom Finland har gjort, så går vi från 84 till 42, har vi den här puckeln kanske vi ligger på -20 miljoner. Skillnaden är att vi har en betydligt högre arbetslöshet än Finland och vi har betydligt större ras i BNP. Det kommer att krävas satsningar.

Vissa säger att vi inte ska ta lån. Men vi har i varje fall en fördel på Åland; vi har inte några lån. Landskapet har inte lån, sedan har vi lån i bolag och vi har pensionslån, men vi har inte lån.

Vi från Åländsk Demokrati är nog mentalt förberedda på att lånen utökas med 40 miljoner nästa år. Men fullmakten som vi har här tror jag inte att kommer att användas till mer än kanske 35-40 miljoner, det är en gissning. Det blir värre innan det blir bättre, som man säger.

Det kunde vara intressant att höra kommentarer av finansministern och kanske också av näringsministern mot bakgrund av det seminarium som ni höll i måndags. Tack för ordet.

Kollegan Toivonen tog upp många viktiga saker. Jag håller speciellt med om att det som han sade att det är viktigt att vi har egna prognoser och att vi har en egen uppfattning om vilken inkomstkälla vi har att hålla oss till.

Det är riktigt att de finska prognoserna som har kommit är betydligt högre än vad vi tror själva. Det hänger ihop med att den finska återhämtningen kommer att gå betydligt snabbare än vad den kommer att göra hos oss. Det leder till att vi får en högre klumpsumma, det kan man ju tycka att är bra och det är bra om man använder det på ett förståndigt sätt, det vill säga att man inte sätter sprätt på det med en gång. För så som systemet är så får vi betala tillbaka i så fall de kommande åren om vi har fått en för hög klumpsumma. Det tror jag att är viktigt för er som sitter i finans- och näringsutskottet att tänka på i alla sammanhang.

Tack, herr talman! Den här prognosen anser jag att är väldigt viktig, för det spelar egentligen inte så stor roll från rikssidan om de har felaktiga prognoser, för det är bara förskott. Men sedan drabbas vi efter ett och ett halvt år när vi märker "jaha, det var inte mera vi fick" plus att om vi då får reda på det 2022 så sedan har vi också 2022 som är fel och vår prognos för 2023. Så jag hoppas att ÅSUB mycket snabbt kommer med det här, det är ju en fortsättning på konjunkturprognosen, inte är det mera än det.

Tack, herr talman! Jo, vi hade ett seminarium här måndag och tisdag. Jag tror inte att jag kommer att berätta några detaljer om det. Det är ett intensivt arbete som vi håller på med nu när vi ska lägga den här budgeten för 2021.

Men jag tycker att de tilläggsbudgetar som vi har lagt under det här året, fyra stycken, så visar hur vi tänker. Jag tycker också att det betänkandet som har kommit från finans- och näringsutskottet nu är väldigt bra. För det första så accepterar man vår tilläggsbudget, det är vi glada för och sedan också de kommentarer och idéer som finns i betänkandet så omfattar jag. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ja, jag har ju accepterat budgetarna som har kommit. Jag kritiserade att den tilläggsbudget som vi har nu så hade ju inte nya satsningar. Ni har åtgärder men ni torde ha pengar som har blivit över.

Med den arbetslöshet vi har på Åland och med risk för att vi har ett BNP-ras som kanske till och med blir 18 procent så borde det ha varit lite mera. Det är den kritik som jag hade.

Tack, herr talman! Var sak har sin tid. Jag tycker att vi har gjort det här på ett strukturerat sätt. De flesta av våra åtgärder har uppfattats väl i samhället. Det har fungerat och verkligen hjälpt till.

Vi satsar på människorna, vi satsar på företagen, på arbetslösa och på permitterade. Nu ska vi bygga upp en faktaplattform så att vi verkligen kan göra rätt insatser inför budgeten 2020, då kommer vi också att lägga ramar och det är viktigt.

Ni har gjort en del åtgärder, där är det också bra att ha uppföljning. Någon sade att det gäller att satsa åt olika håll. Det är kanske också en sak som ÅSUB kan titta på, vilka effekter de åtgärderna har fått och inte bara era effekter utan också de åtgärder som har gjorts från den finska regeringens sida. Det här projektet är inte slut efter ett år, som jag sade, det kanske tar det hela perioden men det kan ta ännu längre. Det är ett stort projekt.

Tack, herr talman! Tack ledamot Toivonen. Det är bra att man är positiv, det är jag också. Men trots att man är positiv så måste man också se nyanserat på allting. Tittar vi på Ålands utgångsläge just nu så tillhör ålänningarna de mest skuldsatta i landet. Kommunerna går på knäna. Jag har hört här att det finns en handfull kommuner som kommer att ha väldigt svårt med sin finansiering under nästa år. Flera kommuner är ganska hårt skuldsatta. Finland som vi tillhör på många sätt har en skuldsättning snart som är 80 procent av BNP. Åland är på väg till banken. Det är bra att man målar upp den här positiva bilden. Men jag tror att det också är väldigt viktigt att vi här i lagtinget faktiskt är nyanserade och ser att läget är allvarligt. Nu måste någonting hända som aldrig har hänt förut. Vi måste börja reformera, vi måste ha nya strukturer, vi måste effektivisera och öka produktiviteten och då räcker det inte enbart med banklån.

Tack, herr talman! Jo, situationen är knepig. Vad ska man göra först? Som jag sade, vi har en patient som är på akuten och att då ta de den operation som kanske var inplanerad för ett år sedan, så det är inte rätt läge.

Som jag sade, återhållsamhet, om vi sedan kallar det för osthyvel eller vad som helst, men se till att kostnaderna inte ökar nu. Först måste vi få kakan att växa, arbetslösheten måste gå ner och sedan har vi också möjligheter att skära i verksamhetskostnaderna.

Tack, talman! De förändringar som vi pratar om är långsiktiga och de händer inte från en vecka till en annan. Vi kommer inte att kunna se effekterna av dem. De kanske inte ens är implementerade under ett år, kanske det tar två år och effekterna kan dröja flera år än det. Så därför är det väldigt viktigt - precis som Liberalerna har tryckt på under varje session i samband med de här tilläggsbudgetarna det här året - alltså att långsiktigheten måste finnas parallellt med att här och nu göra brandutryckningar och första hjälpen. Vi kan inte vänta. Vi kan inte bota patienten på operationsbordet för ett symptom medan patienten dör av någonting annat. Det var lite hårt och drastiskt sagt. Man kan faktiskt som politiker jobba med att hålla två bollar i luften samtidigt. Håller inte ledamot Toivonen med om det? Här och nu och i framtiden, vi kan inte vänta.

Som jag sade, vi inte bara kan, utan vi måste hålla tre bollar; både budgetunderskott, arbetslöshet och BNP, allt på en gång.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs Avdelning 3 FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Moment 9340 Särskilda understöd, lån och investeringar. Begärs ordet?

Jag önskar en ändring och önskar ta det till omröstning: Att finansieringslån om maximalt 40 miljoner euro vid behov kan upptas och att anslaget 934080 sålunda sänks med 20 miljoner euro till 39 550 000 euro.

Jag önskar stöda förslaget.

Lagtingsledamot John Holmberg, understödd av lagtingsledamot Simon Påvals, har föreslagit att finansieringslån om maximalt 40 000 000 euro vid behov kan upptas och att anslaget 934080 sålunda sänks med 20 000 000 euro till 39 550 000 euro. Förslaget framgår av reservationen till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen: 21 ja-röster, 6 nej-röster, 1 ledamöter avstod och 2 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Föreläggs Avdelning 5 UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE. Godkänd.

Föreläggs MYNDIGHETER SAMT FRISTÅENDE ENHETER. Godkänd.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Begärs ordet?

Jag önskar att klämmen ändras och tas till omröstning. Ny lydelse skulle vara: "Att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att fram till den 31 december 2020 för budgetens förverkligande uppta lån om högst 40 miljoner euro".

Jag önskar stöda förslaget.

Lagtingsledamot John Holmberg, understödd av lagtingsledamot Simon Påvals, har föreslagit att den andra klämmen ska få följande lydelse: "Att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att fram till 31 december 2020 för budgetens förverkligande uppta lån om högst 40 000 000 euro. Förslaget framgår av reservationen till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot John Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen: 21 ja-röster, 6 nej-röster, 1 ledamot avstod och 2 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering i dess helhet. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.