Remissdebatt

  • Diskussionen avbröts vid gårdagens plenum och fortsätter idag med de återstående två gruppanförandena. Efter det presenterar ministrarna sina respektive ansvarsområden.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 09:32

    Talman! Bästa lagting samt övriga åhörare. För Obunden Samlings del vill jag ta tillfället i akt och göra en liten reflektion kring budgetförslaget 2022. Vi obundna har, som ni säkert känner till, stor respekt för pengar och vi har lika stor respekt för tid - tid är pengar - så jag avser att inte slösa bort er tid alltför mycket trots att ni nu är pigga och utvilade. Jag hade turen att inte behöva tala igår eftermiddag eller det blev nästan igår kväll. Den tidsbudget som har gjorts upp med 8 minuter per talare så tycker jag att är viktigt att hålla. Det är viktigt att vi håller de givna ramarna för taltiden, det är lika viktigt som att vi håller en budget. Vi ska hushålla med tiden som vi hushåller med pengarna.

    Över till pengarna. Avtal ska hållas, sade talman Bert Häggblom i invigningstalet här förra veckan när lagtingsåret öppnades. Det är en viktig juridisk princip som han pekade ut i sitt utmärkta anförande för en dryg vecka sedan. För oss i Obunden Samling är regeringsprogrammet att likna vid ett avtal där en del bestämmelser är mera målbestämmelser och mera lösa och det finns en del bestämmelser som vi anser att är mera tydliga och genomförbara. En av de bestämmelser som vi tycker att är tydliga och fullt genomförbara är att vi ska undvika upplåning och vi ska återställa landskapsandelarna till kommunerna. Jag vill påminna om att det här var väldigt tydliga vallöften som gavs och Obunden Samling har inte glömt kommunerna ifall någon trodde det.

    Vi föreslår att det ska införas två stycken regler när vi funderar på budget och ekonomi i landskapet i fortsättningen. Regel nummer 1: Låna aldrig pengar! Regel nummer 2: Glöm aldrig regel nr 1!

    Den tioåriga statsobligationsräntan i USA är nu upp i ungefär 1,5 %, den har börjat stiga. Detta beror på kraftiga förändringar i den amerikanska inflationen. Det kom siffror alldeles nyligen. Upplåning riskerar att bli mycket dyr. Vi skuldsätter kommande generationer, vilket vi inom Obunden Samling anser att vi inte har rätt till.

    Inför budget 2021 så var vi "tvungna" att godkänna en lånefullmakt på 77 miljoner euro. Vi var mycket skeptiska då och funderade på detta. Enligt den samlade expertisen behövdes dock den fullmakten sades det. Nu förväntas vi godkänna en liknande fullmakt på 20 miljoner euro. Men tyvärr, vi föreslår att vi inte ska ha någon sådan fullmakt.

    Regeringen får återkomma med en tydligare behovsutredning i samband med en tilläggsbudget exempelvis, såvida det visar sig att den här upplåningen är nödvändig. Den tidigare bedömningen angående 77 miljoner var fel. Jag citerar PG Gyllenhammar, den legendariska Volvochefen, han lär en gång i tiden ha sagt: "Det väsentligaste som man kan säga om ekonomer är att de så gott som alltid har fel". Så resonerar vi nu angående den här fullmakten.

    I regeringsprogrammet, liksom i dessa vallöften, var vi tillsammans med Centern väldigt eniga om att "kommunmisshandeln" skulle upphöra. Detta skulle genomföras och vi är inte tillfreds med de här lösa skrivningarna som nu finns. Att fortsätta pressa kommunerna genom att bland annat tvinga in dem i olika tvångssamarbeten och detaljregleringar, exempelvis KST, leder bara till höjningar av kommunalskatten. Obunden Samling tycker inte om skattehöjningar. Vi vill inte ha skattehöjningar. Vi ser med förskräckelse på hur de styrande politikerna i Mariehamn har infört fastighetsskatt och nu till och med höjer den här förkastliga fastighetsskatten, som måste vara en av de mest orättvisa skatteformerna sedan Gustav Vasa stal kyrkklockorna från Sund för att betala bort tyska legoknektar.

    Nåja, nu var ju inte ämnet Mariehamns okunskap om fastighetsbeskattningen, som är en väldigt ojämlik beskattning för den som har satt sig in i den, men jag kunde inte hålla mig.

    Citat är roliga och här kommer ett annat: ”It’s the economy stupid” så sade de från Bill Clintons framgångsrika valkampanj 1992. Han vann valet, som vi alla vet, med stormsiffror. George Bushs popularitet som hade varit 80 procent gick till 10 procent eller liknande på kort tid. Allt handlar om ekonomin.

    Jag blir ju snudd på lite mörkrädd när jag igår från socialdemokratiskt håll, från Gunell, fick höra att vi nu när vi håller på med våra visioner inte ska tänka så mycket på pengar. Detta har jag hört från socialdemokratiskt håll i andra sammanhang tidigare, att politiker nuförtiden är så fantasilösa, vi tänker ju bara på pengar. Jag är stolt över att vi inom Obunden Samling tänker på pengarna. Sedan inom den givna ramen som pengarna uppställer så kan det vara lite fri lek och lite visioner, men det kan aldrig vara tvärtom. Så ser vi det.

    Jag blir mer mörkrädd - ett av mina favorituttryck - när man talar om förlängd läroplikt och hejdlöst lånande. Det är inte det som vi ska besluta om i det här lagtinget. Jag påminner om regel nummer 1 och 2 som jag just berättade om tidigare, det är de reglerna som vi ska följa. Vi ska aldrig låna är regel nummer 1 och regel nummer 2: Vi ska aldrig glömma regel nummer 1!

    Vård, skola och omsorg är viktiga uppgifter som sköts av kommunerna. De här uppgifterna ska inte vi äventyra för att vi hittar på nya löst förankrade ogenomtänkta projekt och bottenlösa hål att sätta våra gemensamma pengar i. Vi har ett stabilt samhälle och vi har ett mycket imponerande näringsliv, där flera av våra viktigaste bolag går som tåget och fortsätter att leverera imponerande skatteintäkter.

    Ibland lyfts det fram att vi har blivit fler och att BNP trots det inte har stigit. Vi ska dock komma ihåg att vi har 7 000 pensionärer på Åland. De här pensionärerna har liksom rent matematiskt inte en inverkan på BNP, men de är superviktiga för vårt samhälle och de innebär, enligt många samstämmiga utredningar, en viktig stabilitet i ett sådant här samhälle; stabila intäkter, stabil konsumtion.

    Några av våra viktigaste företag, som jag nämnde, har genomfört stora effektiviseringar under den här pandemin. "Never waste a good crisis" brukar man säga. De har tagit tillfället i akt, de har sett om sitt hus och de har gjort effektiviseringar. Vad har vi gjort, frågar jag mig retoriskt?

    Den här budgetprocessen som har föregått det här budgetförslaget har präglats av en osedvanlig brådska som nu innebär att finans- och näringsutskottets arbete blir desto viktigare. Vi från Obunden Samling kommer inte att acceptera ytterligare en budgetprocess av det här slaget. Vi ser med tillförsikt fram emot finans- och näringsutskottets behandling av budgeten. Även förra året lyckades finans- och näringsutskottet hantera budgeten sakligt och städa bort vissa element och vi litar på att så sker även denna gång. Jag tackar för ordet och jag ser fram emot eventuella repliker som verkar ha kommit. Tack, talman!


  • Talman! I det regeringsprogram som ledamoten Måtar hänvisade till och som också lantrådet sade att gäller, så kan man läsa följande: "Huvudprincipen är att nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom de givna ramarna." Uppfattar Obunden Samling att så nu har skett? För jag får bilden i den här budgeten att för varje ny del som görs så läggs det till 30 000, 100 000 eller 20 000. Är det Obunden Samlings uppfattning att man använt sig av den princip som man själv har sagt att ska gälla för hela regeringssamarbetet?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:42

    Tack, talman! Jag var så ivrig och svarade. Men nej är det korta och koncisa svaret.


  • Talman! Jag blir också fundersam över det som ledamoten Måtar sade om kommunerna. Det är ju precis så som ledamoten sade att i regeringsprogrammet fanns det skrivningar om kommunernas ekonomi. Vi vet att partiet som ledamot Måtar företräder tillsammans med Centern gick till val på just de här två frågorna, vilket konstaterades igår.

    Överföringar till kommunerna minskar ju de facto. Landskapsandelarna är på samma nivå, men man har plockat bort kompensationer samtidigt som det har kommit nya statliga avdrag som påverkar kommunerna i negativ riktning. Den högre andelen av samfundsskatten som kommunerna har fått är också borttagen. Så det en kraftig nedskärning nu som vi ser från landskapsregeringens sida gentemot kommunerna. Men Obunden Samling står ju bakom det här, eller är inte längre Obunden Samling en del av regeringen?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:43

    Det var många ledande frågor och man måste vara försiktig på vad man svarar kort på. Obunden Samling är ju fortsättningsvis med i regeringssamarbetet. Men vi är inte nöjda med hur kommunerna hanteras i den här budgeten. Det finns skrivningar i förslaget som gör att vi har en viss tillförsikt ännu för att se att kommunerna ännu ska kompenseras såsom utlovats.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Måtar. Vi delar oviljan att låna pengar. Jag tycker att ledamoten Måtar uttryckte sig kraftigt. Jag delar det helt och hållet. Men vi ska komma ihåg att det här handlar om en lånefullmakt och lånefullmakten i den här budgeten för 2022 är en tredjedel av vad den har varit tidigare. Min klara förhoppning är ju att vi skulle slippa använda den här fullmakten. Vi har ju intäkter som kan komma och som inte är budgeterade. Likviditetsmässigt så pratar vi återbetalningen av bostadslånen som vi hoppas att kan ske. Vi vet att landskapet ligger ute med dryga 30 miljoner och kommer en betydande del av det tillbaka så inverkar det förstås också på likviditeten.

    Vad gäller kommunerna så tycker jag att vi har en bra skrivning i budgetförslaget. Vi skriver helt enkelt klart och tydligt att vi ska titta på kommunernas kostnader och återkomma i en tilläggsbudget.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:44

    Tack, talman! Finansminister Höglund, det stämmer att det finns skrivningar och det nämnde jag redan här i repliken till lagtingsledamot Zetterman. Det finns skrivningar och de skrivningarna ska hålla.

    När det gäller likviditeten så anser vi, som jag redan har sagt, att fullmakten vill vi inte ha. Vi räknar också med återbetalning av bland annat de här bostadslånen. Det är till och med över 40 miljoner om man tittar i bokslutet. Det handlar också om vilket budskap vi ger. Upplåning är det absolut sista som vi vill tillåta och därför ser vi gärna att landskapsregeringen får återkomma med det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Jag satt och grubblade hemma på kammaren i går kväll efter gårdagens debatt där man kände en ganska stor frustration. Det var ganska mycket samma sak som under budgetdebatten i fjol för ett år sedan. Det var vackra ord. Det ska nog bli bra, vi kommer att komma igen, skatteintäkterna ökar säkert och vi kanske har bostadslån som kommer att betalas tillbaka.

    Men nu var det raka rör. Det är det här som har saknats. Fötterna på jorden och så konstaterar man att vi inte ska ta banklån, vi behöver inte göra det. Vi ska sköta om ekonomin på ett sätt så att vi inte behöver belåna ålänningarna. Ryggrad åt obundna i det fallet!

    När det gäller landskapsandelar och överföringar så är det något som verkligen finans- och näringsutskottet måste titta noggrant på, för det verkar finnas stora frågetecken kring det. Så det är nog en av de saker vi ska lyfta.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:46

    Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg och jag har i de här delarna väldigt liknande åsikter när det gäller upplåning.

    När det gäller kommunerna så hoppas jag att det på något vis går att ha en samsyn där också.


  • Tack, talman! Jag tror att förstod ledamot Måtar rätt när det gäller hans inledning i anförandet, att kärnan i välfärden som verkligen är grundbulten i vår välfärd, det är ju den vi ska värna om. Det är den vi ska se till att vi har råd att utveckla och stärka. Sen har det flutit iväg väldigt mycket och det gör att vi inte har råd med allting idag helt enkelt.

    När man ser ekonomisidan så finns det nog nästan en garanti på att räntorna kommer att stiga om inte under 2022 så under 2023. Det skulle också vara intressant om de som är bekväma med en låneupptagning idag kan märka i var i ett bokslut de ränte- och amorteringskostnader som uppstår skulle rymmas in.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:48

    Tack, talman! Jag uppfattar att det finns 150 000 upptaget i budgeten för lånekostnader. Om man räknar baklänges så har man räknat med 0,7 procent ränta i det här fallet, vilket väl får betraktas som högt när landskapet ska låna och om man skulle låna. Men jag har samma uppfattning. Ett nollränteläge kan ju inte vara hållbart i längden och kommer att vara för evigt, även om det nu har blivit det nya normala ett antal år.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Måtar. Jag tycker att det är olyckligt att ledamoten Måtar är så mörkrädd för framtiden. Jag däremot är ganska mörkrädd vad som händer idag och för dagens generationer som lever här i samhället efter en pandemi och verkligen kämpar väldigt hårt på olika sätt och vis. Jag tycker det är lite märkligt hur Obunden Samling säger att man tänker på de kommande generationerna. Man verkar inte visa så hemskt mycket solidaritet och stöd för dem som finns ute i samhället idag.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:49

    Tack, talman! Lagtingsledamot Eckerman, vi har vitt skilda åsikter. Det där var någon form av allmän nedrackning över Obunden Samling utan några som helst konkreta exempel. Det är ju uppenbart att vi värnar om alla åländska genom att till exempel säkerställa att kommunerna har de resurser de behöver. Det är kommunerna som utför det viktiga arbetet i den så kallade främsta linjen när det gäller vård, skola och omsorg.


  • Jag tänker att bryr man sig om dagens och kommande generationer så kanske man har en ganska stark och ansvarsfull klimatpolitik och så vidare.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:50

    Tack, talman! Lagtingsledamot Eckerman, klimatet är en sak. Det är en fråga som handlar om många, många år framöver. Det är inte någon "här och nu fråga" jämfört med att vi har kommuner som måste ha sin verksamhet att fungera här och nu för de dagliga nu gällande behov som finns. Klimatfrågan på Åland och vårt klimatavtryck är ju försvinnande i sammanhanget jämfört med att börja låna och ta kommande generationers pengar och konsumera dem nu. Det är ju det som ett lån är, vi tar framtidens pengar och konsumerar dem nu.


  • Herr talman! Jag kunde säga ja och amen till ledamot Måtars anförande. Det innehöll i stort sett alla de saker som jag eventuellt tänker ta upp i ett kommande anförande, men jag kanske inte ens behöver hålla det nu. Den analys som ledamot Måtar har gjort om den borgerliga skattehöjande regeringen, så den delar jag. Det är konsekvenserna av att man ingenting gör. Det är ganska märkligt att man har gått med i en sådan regering som jobbar för skattehöjningar ute i samhället.

    Den andra grejen som jag kunde lägga till som regel 3 är att regeringen borde följa lagtingets beslut. I samband med tilläggsbudget 2 så satte man vad verksamhetskostnaderna får vara, jo 211 miljoner (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:52

    Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Strand och jag har väldigt lika uppfattningar och det har varit ett nöje att lära känna Jörgen Strand under min korta lagtingstid.

    När det gäller det som lagtingsledamot sade att det var 211 miljoner som sattes som en ram i det betänkandet som gavs av finans- och näringsutskottet förra året, det har sedan inte hållits och vi delar lagtingsledamot Strands bekymrade uppfattning om de här sakerna. Vi har väldigt lika åsikter när det gäller ekonomin och att man måste hålla i pengarna mera. Vi måste bli bättre på att prioritera. Politik handlar om att prioritera. Vi har svårt att prioritera, alla måste få allt och det går inte.


  • Herr talman! Går man ytterligare tillbaka och tittar på bokslutet 2020, alltså det senaste bokslutet, och tittar på hur mycket pengar som har gått till verksamheter så är det 203 miljoner. Så från det senaste bokslutet till nuvarande budget så ökar man verksamhetskostnaderna med 18 miljoner. Det är en kostnadsutveckling som är helt orimlig och som inte är hållbar. Man lyfter ofta fram att man vill jobba hållbart och där finns också en ekonomisk hållbarhet och den har man helt glömt bort i den här landskapsregeringen. Jag är glad att Måtar är en form kyrkstöt i de här frågorna och en bra kommunikatör. Jag kommer att göra allt jag kan för att hjälpa till i finans- och näringsutskottet i den här linjedragningen som Måtar har tagit här.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:54

    Tack, talman! Som sagt, Strand och jag har väldigt liknande åsikter när det gäller de här frågorna, så jag tackar bara.


  • Jag tror att det här anförandet gav oss alla en bild av att det blir nog en ganska mörkrädd färd genom finansutskottet för att få den här budgeten i hamn. Jag förstår också, med tanke på det vi just hört, att lantrådet föredrar att vara i Helsingfors i dag i stället för att vara här på hemmaplan och lyssna till detta.

    Det är alltså så att Obunden Samling kräver att kommunmisshandeln som regeringen ägnar sig åt ska upphöra och man vill stryka lånefullmakten på 20 miljoner. Är det så att Obunden Samling menar allvar med dessa krav? Eller är detta det vanliga skramlet som vi har hört förr och som vi hör igen?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:55

    Tack, talman! Jo, lagtingsledamot Gunell, vi menar nog allvar. Det är också så att det är lite orättvist att beskylla denna regering för kommunmisshandel. Det är ju nog tidigare regeringar som har varit med. Det har nog varit en gruppmobbning eller vad vi ska kalla det. Den nuvarande regeringen ska inte ha all ära för det så att säga.


  • Nå, men nu sitter Obunden Samling i den här regeringen och jag kan inte känna mig stoltare än just nu för att Socialdemokraterna konsekvent har sagt att vi aldrig sätter oss i en regering med Obunden Samling. Men det man tar i båten får man ro i land. Så Obunden Samling menar allvar med sina krav. Pengarna till kommunerna ska höjas i den här budgetbehandlingen och lånefullmakten ska strykas, annars lämnar man regeringen. Vad är kravet som Obunden Samling ställer? Annars är det precis samma stora kastrullock som man skramlar med igen och ägnar sig åt fri lek.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:56

    Tack, talman! Lagtingsledamoten lämnar förstås, som vanligt, övrigt att önska när det gäller hyfs och ton här i lagtinget. Men jag kan väl konstatera att det är svårt att säga vem av oss som kanske är gladare om vi slipper sitta i samma regering.


  • Talman! Från Liberalernas sida kan vi också skriva under på det resonemanget att om en lånefullmakt är av nöden så kan man återkomma i en tilläggsbudget. Det är självklart så att inga tjänstemän eller medborgare ska ställas på bar backe. Men, som sagt var, i fjol så äskade man om en lånefullmakt om 77 miljoner, så till den delen så delar Liberalerna den åsikten att man kan återkomma i fall man blir nödgad till det.

    Vad ser obundna för behov av reformer? Pengarna i landskapets kista är ju också slut. Vad finns det för reformkrav hos oss obundna? Det är det helt tyst om.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:57

    Tack, talman! Om vi börjar först med att Liberalerna har liknande uppfattning som Obunden Samling när det gäller lånefullmakt så har jag med viss uppskattning noterat det. Jag uppskattar att lagtingsledamot Sjögren berättar det här.

    När det gäller Obunden Samlings åsikter om vad som behöver göras när vi talar om reformer så har vi flera reformer. Det handlar till exempel om att ta bort krav på kommunerna, göra regelförenklingar, ta bort krav på detaljstyrning, ge kommunerna utrymme att agera och ge dem utrymme att administrera sin verksamhet mera på det sätt som passar dem.


  • Talman! Det är ju inte så att vår socialvårdslagstiftning, vår äldrelag, vår barnomsorgs -och grundskolelag är helt exceptionellt bra i ett nordiskt sammanhang. Det är nordisk välfärdspolitik. Lagstiftningen stipulerar om ett minimum. Man vill då från Obunden Samling fortsätta att betala för överbyråkratisering, överadministration, mellanchefer och gå direkt då på omsorgen om de äldre, barnen och ungdomarna. Det kan jag säga att det är inte Liberalernas politik, så där särskiljer vi oss ganska rejält.

    Jag förväntar mig också att majoriteten nu ska komma med svar på vad man vad man vill göra i stället för kommunreform och vad man vill göra i stället för kortrutten. Och så har jag uppfattat Måtar, fast han är frän i tonen, att han ändå (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 09:59

    Tack, talman! Jag sade ju ingenting om skärgårdstrafiken i mitt svar. Jag anser att skärgårdstrafiken får alltför mycket utrymme i debatten generellt i det här lagtinget, så jag väljer att inte säga något särskilt om den nu.

    Tillbaka till det som lagtingsledamot Sjögren sade om att vi skulle hellre se överadministration och att vi skulle låta inbesparingar gå ut över till exempel den konkreta vården som ges. Det är ju precis tvärtom. Vi tycker lika då i så fall såsom ni sade er vara emot överadministration och så vidare. Men vi ska komma ihåg att vi haft små, fina och utmärkta äldreomsorgsenheter runtom på Åland. Vi har haft och vi har. Vi har en otroligt fin vårdapparatur. Vi har en otroligt fin skola med små klasser osv. och det ska vi fortsätta att ha. Det ska inte omgärdas av massor med olika administrativa regler som gör att verksamheten blir tungrodd och att pappersvändande blir viktigare än konkret verksamhet.


  • Tack, talman! Jag tänkte om jag skulle få en placering när det gäller regel nummer 1: Låna aldrig. Gäller det också lån till investeringar eller pratar vi om lån för driften?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:01

    Jag hänvisar nog till regel nummer 2 där, dvs. kom ihåg regel nummer 1: Låna aldrig. Det är vår huvudregel.


  • Tack, talman! Det var bra att få höra att det var en huvudregel, att det kan finnas annat också i den. Det är ju nämligen så att vi kan ju låna på annat sätt också. Vi kan ju till exempel upphandla skärgårdstrafiken, men vi skulle inte prata om den. Det är också ett lån, fast vi låter någon annan investera och vi betalar månadskostnader eller hur?

    Det andra som jag tänkte säga är att fullmakter har vi gett i varenda en budget sedan hedenhös, budget för att förverkliga budgetuppfyllandet och det är ju inget anmärkningsvärt med det överhuvudtaget. Här är den specificerad till ett belopp som kanske stör i och för sig. Fullmakt skulle egentligen inte behövas överhuvudtaget för det är bara en konsekvens, om man hamnar att låna, av att vi har tagit för mycket kostnader i förhållande till intäkterna eller investerat för grovt.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:02

    Tack, talman! Lagtingsledamot Silander, det fanns någon framstående ekonom som sade en gång att ekonomin är som en maskin och oljan i det här maskineriet är lån och långivning. Lån och långivning är otroligt viktiga och det är helt naturliga delar av en fungerande ekonomi. Vad jag än gör så uppkommer det skuldförbindelser till höger och vänster, vare sig jag nästan vill det eller inte. Det är ju helt korrekt.

    Det som vi nu talar om är större finansieringslån som är aktuella för landskapet om vi inte håller i pengarna. Genom åren och genom tiderna har landskapet mig veterligen inte lånat på det här sättet. Jag skulle känna en stor besvikelse om det skulle hända när jag sitter med i lagtinget och vi inom Obunden Samling försöker vara med och styra.


  • Tack, herr talman! Bästa ledamot Måtar, den här debatten är ingen höjdare. Det är den verkligen inte! Vad ska folk tro att vi håller på med här i lagtinget? Hur ska vi få Åland på fötter igen genom att hålla på med en sådan här pseudodiskussion? Vi hörde just repliken från ledamot Silander.

    Fullmakten att låna 20 miljoner euro, det tycker jag att är helt okej. Det som jag reagerade på var det här som ledamot Måtar sade, att det var fel i budgeten för 2021 där det var 77 miljoner. Det var ju på det sättet att det gick mycket bättre än vad vi befarade. Intäkterna blev större, kostnaderna blev mindre, underskottet blev mindre och man behövde inte låna. Var inte det bra, ledamot Måtar?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:04

    Tack, talman! Ledamoten Eliasson, jag kan väl konstatera att om vi inte riktigt har förmågan att se huruvida vi behöver 77 miljoner eller inte, så vad är det som säger att vi vet om vi behöver 20 miljoner eller inte? Det är en ren principsak, vi vill att regeringen kommer tillbaka och ger ordentlig information såvida dessa medlen behöver lånas. Gör man själv en uppskattning av den likviditet som finns och som kan tänkas vara på kommande så är det långt ifrån säkert att vi behöver låna dessa 20 miljoner och då anser vi att man får komma och fråga på nytt.


  • Tack, herr talman! Eftersom jag har jobbat med det där så kan jag säga att det är inte så lätt att göra de där beräkningarna. Det är större länder än Åland som har gjort fel kalkyler.

    Men i det här fallet, när det går mycket bättre än vad man befarat, så tycker jag att det är bra, det är acceptabelt. Det är värre om det skulle vara åt andra hållet.

    Jag menar att det här är ingen höjdare och vad ska folk tro om den här debatten? Vi pratar inte alls om hur vi ska skapa intäkter. Hur ska vi få näringslivet att fungera? Det är den stora frågan. Vi ska hålla kostnaderna i schack, men vi måste se till att skatteunderlaget växer, då kan vi behålla välfärden och vi kan utöka välfärden. Vi måste fokusera på det.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:06

    Tack, talman! Det är nog så att lagtingsledamot Eliasson och jag har vitt skilda åsikter om hur verkligheten förhåller sig och angående vilken roll lagtinget och offentliga sektorn på Åland har. Det är inte offentliga sektorns roll att få näringslivet att funka. Näringslivet funkar oavsett. Vi har ett otroligt starkt näringsliv och det är ju vår styrka. Vi existerar tack vare dem, inte de tack vare oss! Det är därifrån pengarna kommer, det ska vi aldrig glömma. Såsom vi nu håller på så skapar vi ett skattetryck där folk måste betala mer och mer skatt i kommunerna. De måste ha högre och högre löner och vi pressar näringslivet genom vår politik. Det är det som är problemet, som jag påpekar. Jag anser att den här debatten är värdefull för någon måste sätta katten på bordet (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamot Måtar håller Obunden Samlings gruppanförande. Obunden Samling sitter också runt regeringsbordet. Då blir det här lite märkligt. Är det inte så att Obunden Samling också därmed godkänt regeringsförslaget från regeringen? Jag skulle gärna höra hur Obunden Samling resonerar egentligen?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:08

    Tack, talman! Den här frågan gör att man får lite den här känslan som när man som förälder står och strider inför barnen med äkta makan. Den känslan är ju inte helt schysst. Jag väljer att inte gå i detalj in på det här. Men det stämmer ju, det här är ju uppenbara sanningar som ni säger. Det är klart att vi är med i regeringen och det är klart att vi har varit inblandad i det här budgetförslaget. Men vi vet alla också hur processen har gått till och den har gjort att vi inte är moraliskt förpliktade att stå här och tiga.


  • Okej, tack för det. Jag uppfattar av Måtar att det emellanåt är ledamoten Måtars egna åsikter, ibland är det Obunden Samling åsikter och så vidare. Ja, det kan inte vara lätt att hålla ett gruppanförande i Obunden Samling, men ni gör ju skäl för namnet definitivt.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:09

    Tack, talman! Lagtingsledamot Mansén, jag kan konstatera att Obunden Samling är den mest eniga lagtingsgrupp som står att finna i detta lagting. Det jag säger är gruppens åsikt.

    Direkt när man har sagt det här så måste man ändra sig för Ålands Framtid är väl mera eniga, det får man väl ge dem.


  • Tack, talman! Tack Måtar pratade om regeringsprogrammet som han ser som ett avtal som ska hållas, det är bra och det är tydligt sagt. Ledamot Måtar är känd för att vara tydlig. I regeringsprogrammet på sidan 7 så finns det en skrivning "landskapsregeringen har beredskap att pröva entreprenörers utmanarrätter av offentlig verksamhet". Det här hittade inte jag något spår av i budgeten, men kanske jag inte har läst alla rader jättenoga och jag har heller inte skannat dokumentet. Men är det så att Obunden Samling anser att det finns i budgeten eller finns det för lite av det i budgeten? Vill han förtydliga?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:10

    Tack, talman! Lagtingsledamot Söderlunds fråga är bra. Jag kan inte på rak arm komma på ett enda exempel på en utmanarrätt, men där kan mitt minne svika mig. Jag måste helt enkelt vara så ärlig och säga så.


  • Tack, talman! Utskottet kan säkert titta närmare på den saken.

    En annan detalj från regeringsprogrammet är klimatlagen för landskapet Åland som också var föremål här för en replikväxling. Är det så att Obunden Samling stöder regeringens syn på att vi behöver en egen klimatlag som ska vara strängare än omgivande regioners? Eller finns det någon annan åsikt här?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:11

    Tack, talman! Även bestämmelsen angående klimatlag så borde lagtingsledamot Söderlund kanske ha läst. För där ser man, tycker jag, ganska tydligt att det är formen av ett målstadgande. Det står någonting om allmän förankring bland alla partier, och vad det står i just den bestämmelsen i regeringsprogrammet. Jag ser den som inte lika tydlig som att vi inte ska låna.


  • Tack, talman! Låt mig inledningsvis konstatera på ministerskollegers vägnar att jag är övertygad om att vi delar ledamot Måtars och därmed obundnas slutsatser om att låneupptagning är det sista som ska tillåtas. Som ledamoten har kunnat konstatera så bygger hela budgetförslaget på det. Vi har ett positivt årsbidrag. Vi vet alla, som behärskar bokföring, att denna internhyressättning som vi har är ju de facto ett sparande, vi sparar via fastighetsverket. Så jag betecknar nog ledamotens ord om fullmakt lite som överord. Det är lite onödigt att markera på det viset mot kollegerna i regeringsblocket. Vi är alla ansvarsfulla för ekonomin. Jag tycker att ledamot Eliasson beskrev mycket tydligt hur vi tog höjd tidigare budgetår för att klara av eventuell kris. Vi tog oss ur den och det ska vi också göra den här gången. Jag är lite besviken på att man utnyttjar lite populistiskt den här typen av ansvarstagande i regeringsblocket.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:13

    Tack, talman! Ja, minister och vicelantråd Harry Jansson, jag har viss förståelse för att ni känner på det sättet som ni ger uttryck för. Det kan hända att det här är självklara saker. Jag brukar säga att det som är självklart är bara klart för en själv och då lönar det sig ibland att vara tydlig och säga vad man anser. Ett stort problem där ni i regeringen måste se er i spegeln också, så det är att den här budgetprocessen inte har varit optimal. Det är jag också väldigt tydlig med, fastän vi alla vet det, och där har ni en hemläxa.


  • När det gäller det sistnämnda så är jag lite förbryllad. Jag tycker personligen att det här har varit en betydligt lugnare budgetprocess totalt sett jämfört med tidigare år under regeringen Thörnroos dagar. Jag förstår inte, vi har inte haft någon panik överhuvudtaget. Vi har tagit ansvar, vi har jobbat vissa kvällar och vissa helger. Ingen panik har funnits, utan en övertygelse om att landskapsregeringen, via regeringspartierna, ska bidra till trygghet i ett läge då Åland fortsatt är utsatt för pandemins effekter. Tyvärr hörde vi igår att det nu finns röster i denna sal som tror att pandemin är över. Långt ifrån dessvärre!

    Jag kan bara konstatera att hela budgetprocessen i övrigt kommer att bli en test för de obundnas regeringsduglighet överlag. För faktum är att ledamoten är medveten om att den ansvarsportfölj som obundna står för så är en del av de merkostnader vi belastas av 2022 av obundnas politik.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:15

    Tack, talman! Jag kan konstatera att när det gäller infrastrukturminister Christian Wikström så är han, enligt min uppfattning, den som är den absolut mest ekonomiskt sinnade personen i hela landskapsregeringen, om vi ska vara riktigt tydliga här nu. Karaktären på den portföljen han sitter på är sådan att det finns mycket saker som pågår där och som i princip är sådant som har rullat i gång långt innan han blev minister. Så det är en sak.

    En annan sak är också att det måste finnas ett mod i landskapsregeringen som består av fyra centerministrar. Det kanske inte är så hemskt konstigt att ni känner att det här är lugnt och det här har ni full kontroll på med den situationen. Ni har enkel majoritet i regeringen, det ger ett extra stort ansvar för er att hålla oss andra informerade.


  • Tack, herr talman! Jag tackar Måtar för att han värnar om det kollektiva politiska minnet. Det görs inte alltför ofta. Han påminde både väljarna och resten av majoriteten vad man har man gått till val på och vad som står i regeringsprogrammet. Det är en grundläggande del av den demokratiska processen, oavsett om man håller med i sak eller ej så måste man hålla med om den saken.

    Det finns diskrepanser, i det som obundna sade i sitt gruppanförande och det som görs i regeringen, som förbryllar. Det pratas om att obundnas representant i regeringen är väldigt ekonomiskt sinnad. Vad baserar man det på? Sidan 113 i budgeten vittnar om någonting annat. Ska vi låna till tunnel?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:17

    Tack, talman! Jag får påminna ledamoten Simon Påvals om regel nummer 1, låna aldrig, som jag just har förklarat och jag passar på att påminna om regel nummer 2 också, kom ihåg regel nummer 1!

    När det gäller tunnelprojektet så var det ett viktigt vallöfte också. Personligen så var jag inte inblandad i det vallöftet som jag tror att också har varit väldigt tydligt, ingen kan säga något annat. När det gäller tunneln så ska det göras en utredning såsom det är lovat och det ska sättas allt på bordet så att man själv kan räkna vad som är vettigt. Det har Wikström varit med och verkställt tillsammans med tunnelkommittén som, enligt mig, har gjort ett bra jobb som nu börjar vara avslutat.


  • Tack så mycket! Ja, det var ju nu de obundnas gruppanförande som vi pratade om och inte ledamotens egna reflektioner.

    En annan viktig del är att var och en av de politiska partierna i den demokratiska processen i regeringen ska ha möjlighet att få igenom sin politik runt maktens bord. Var går gränsen för obundna? Är det här gränsen eller är detta det nya normala att till tystnad gå med på formella beslut, skriva under och sedan uttrycka missnöje i efterhand? Sitter obundna med vid maktens bord?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 10:18

    Tack, talman! Lagtingsledamot Påvals, vi sitter med. Jag tycker väl kanske att vi inte är helt tysta här nu när vi ger uttryck för våra åsikter. Jag tror att ni kan lita på att vi inte har varit helt tysta tidigare heller. Så det är väl svar på frågan.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 10:19

    Tack, herr talman! Med risk för att jag gör någon besviken så vill jag inledningsvis säga att jag har inte ambitionen att slå tidigare talares replikrekord.

    I politiken behövs det mål, visioner och framtidstro. I den regering jag hade förmånen att ingå i 1995 slog vi fast ett mål att Åland skulle ha en befolkning på 30 000 invånare 2020. Kanske sittande talman kommer ihåg det?
    Vi blev stundtals förlöjligade för det orealistiska målet. En befolkningsökning på 20 % på 25 år var ett djärvt mål, speciellt efter att Åland hade tappat befolkning under den tuffa lågkonjunkturen i början av 90-talet med Slites konkurs som den mest förödande händelsen.

    I dag har Åland 30 313 invånare per den sista september. Det här säger jag inte för att berätta hur bra den regeringen var, det var vi, men det är inte poängen. Poängen är att Åland haft en fantastisk befolkningstillväxt, en stark inflyttning som vi klarat av att hantera och integrera på ett bra sätt hittills. Det är enormt positivt med en befolkningsökning på 20 %, det ska vi glädjas åt, men den är inte jämnt fördelad över hela Åland, det måste vi ha större fokus på. Jag vågar också påstå att befolkningstillväxten fortsätter. Av personlig erfarenhet och efter samtal med andra fastighetsägare så sker inflyttningen främst från Sverige pga. en inte så lyckad integration där.

    Så vi är alltså 5 000 fler ålänningar nu. Då kan det vara intressant att se hur det påverkat sysselsättningen. År 1995, det år som visionen uttalades, hade vi totalt 13 700 arbetsplatser, av dem jobbade 30 procent i offentlig sektor. Vi hade över 1 900 företagare, 14 procent var företagare.

    År 2018, som där den sista statistiken som går att få fram, så hade vi 16 000 arbetsplatser och offentlig sektor stod för 34,6 procent. Men företagarna hade minskat från över 1 900 till under 1 600 och då med 10 procent i dag. Då är frågan; vad kan vi lära oss av det här? Vi är alltså 5 000 fler ålänningar, vi har 2 300 fler arbetsplatser, men vi har 300 färre företagare. Jag vågar påstå, i och med att statistiken är från 2018, att vi har en tyngdpunktsförskjutning på över 5 procent från privat sektor till offentlig sektor.

    Modeordet för dagen är ju hållbart, allt ska vara hållbart. Jag frågar mina värderade lagtingskolleger, är det här hållbart? Knappast.

    Herr talman! Tiden i lagtingsgrupperna för behandlingen av budgetförslaget 2022 har varit väldigt kort, knapp får man lov att säga. Tyvärr var jag stora delar av den sista budgetveckan själv personligen fast i EFA:s årsmöte i Bryssel. Därför sände jag ett mejl till alla bakom regeringen. Jag väljer att läsa upp vad jag skrev: ”Jag upprepar kortfattat pudelns kärna i vad jag framförde på gruppledarmötet i måndags dvs. att vi måste bryta trenden att allt fler arbetar inom offentlig sektor i relation till det privata näringslivet. För att rätta till den obalansen, skall inte samhället sköta sådant som kan utföras bättre av det privata näringslivet.  Det bör framgå tydliga skrivningar om åtgärder för att underlätta småföretagarnas situation i dagens allt mer byråkratiska värld. Utmanarrätter bör införas, det är dags att börja leva upp till de skrivningar vi har i regeringsprogrammet på dessa områden. Båda landskapsregeringen och kommunerna förefaller ha förvånande bra ekonomiska resultat, det får inte bli en ursäkt till att inte effektivera offentlig sektor. De medel som då frigörs bör i stället återföras till medborgarna via olika avdrag. Vi är väl ändå lite borgerliga eller hur?” Där är mejlet slut. Den som detaljstuderat budgetförslaget kan konstatera att Ålands Framtids förslag kanske inte riktigt nått fram om jag uttrycker mig diplomatiskt.

    Det blir åtminstone för mig lite upp och ner vända världen när delar av oppositionen vill ta ett större ekonomiskt ansvar än vad regeringen gör. Det brukar alltid vara tvärtom. Jag vet att jag har sagt att om det läggs bra, ansvarsfulla och ekonomiska motioner från oppositionen så kommer jag att stöda dem och det står jag för. Till exempel är motion nummer 32 mycket bra och genomarbetad men det finns detaljer som man inte kan omfatta.

    Vi har ett underskott på 11,3 miljoner och det är helt enkelt inte acceptabelt och här har finans- och näringsutskottet ett stort jobb att göra. Här måste vi börja bygga broar mellan regering och opposition i stället för murar. Finans- och näringsutskottet hade bra skrivningar i sitt första betänkande för mandatperioden och var bra på gång. Det är helt nödvändigt att komma vidare med gemensamma sparmål.

    Herr talman! Pandemin har i snart två år hållit Åland i sitt grepp med stängda gränser utan att vi kunnat påverka det. Turistsäsongen 2021 var ändå förvånansvärt bra, men många företag har det fortfarande tufft efter pandemin, vilket kräver uppmärksamhet från landskapsregeringen.

    Samtidigt som pandemin släpper sitt grepp så har produktionskostnaderna för företagen nått aldrig tidigare nådda höjder. Allt har stigit kraftigt; råvaror, bränsle och el med mera, allt utom livsmedel, märkligt nog. Det har satt ytterligare press på en näring med stor lönsamhetsproblematik från förut. Det här oroar mig personligen en hel del och speciellt för unga nyetablerade lantbrukare är det ett synnerligen tufft läge. Man brukar ironisera och kalla näringsminister Karlström för jordbruksminister ibland. Men jordbruket är faktiskt den näring som inte har fått extra stöd under pandemin, utan det har tuffat på ändå. Men nu gäller det nog att man faktiskt följer med, för annars blir det en akut likviditetskris i en näring som är viktig för oss. När det gäller näringspolitiken i stort ska jag återkomma i ett andra anförande om det.

    Herr talman! Ålands Framtid har alltid värnat de åländska kommunerna. Vi vill ha hela Åland levande, för oss är det ingen tom klyscha i valrörelsen, utan vi se det som en viktig tillgång för hela Åland, som turistdestination, som bosättningsort. Vi värnar också kommunerna för att det är just de som producerar livsviktig samhällsservice för ålänningarna såsom barndagvård, skola och åldringsvård.

    Landskapsandelarna är en viktig finansieringskälla för kommunerna och så har de alltid varit. Man blir ålagd att utföra vissa uppdrag och i gengäld betalar landskapet via landskapsandelar för det.

    De som har som mål att slå ihop kommunen och styra allt från Mariehamn säger ofta att kommunerna mer eller mindre gödslas med landskapspengar. I går morse var jag på ett möte där det pratades om att det pytsades ut landskapsandelar. Det här är inte sant. Jag vill visa den graf som har delats ut på era bord. Det blir lite knepigt för TV-tittarna att återge den. Det är en graf som Finströms kommundirektör Erik Brunnström visade i ett sammanhang. Det som jag vill uppmärksamgöra lagtinget på är att ser man på den ljusblå linjen överst så ser man kostnadsutvecklingen för kommunerna från bokslut 2008 till bokslut 2019. De är verkliga siffror. Det är 40 miljoner som kostnaderna ökar för kommunerna. Ser vi på budgetförslaget för 2021 så är det hela 75 miljoner. Ni ska titta på den gröna kurvan näst längst ner som anger landskapsandelarna och de har legat i stort sett oförändrade under de senaste 13 åren.

    När man säger att man gödslar kommunerna och att man skickar hur mycket som helst till dem så är det faktiskt inte sant. Kostnaderna har ökat för kommunerna. Resultaten har sjunkit, det visar den understa kurvan och landskapsandelarna ligger ganska standby.

    Nu förslår regeringen ytterligare minskningar. Det är verkligt knepigt för Ålands Framtid. Det skulle vara ett stort svek också för oss mot givna vallöften. Jag uppmanar finans- och näringsutskottet att speciellt granska det här, så att vi får fram rätt siffror. Jag ställde en replik till finansministern i går och frågade; vad är nettotransaktionerna mellan kommunerna och landskapet? Rätt siffror efter ganska långt detektivarbete är faktiskt cirka 5 miljoner som landskapstransfereringar minskar till kommunerna med det här budgetförslaget och det är allvarligt.

    Avslutningsvis om kommunerna så vill jag säga att som ett borgerligt parti, som Ålands Framtid är, så är det viktigt för oss att skattebördan för ålänningarna är så låg som möjligt. Vi har tyvärr inte som andra autonomier full skattebehörighet, så enda sättet att uppnå ett lågt skattetryck är att regeringen ser till att ha sin förvaltning slimmad. De medel som då frigörs bör i stället återföras till medborgarna via olika avdrag som kommunerna kompenseras för. Lantrådet talade i går om att man måste se den åländska ekonomin som en helhet. Jag håller helt och hållet med om det.

    Jag ska avsluta med ett par ord beträffande självstyrelselagshaveriet. 11,5 års arbete utmynnade i det bristfälliga förslag som justitieministeriet skickade ut på remiss. Ett förslag som till och med innehåller försämringar jämfört med nu gällande lag. Ändå är de flesta finska remissinstanser negativa till förslaget och räknar upp punkt för punkt varför det är av ”nationellt intresse att lagstiftningen är enhetlig”. Jag vet inte hur många gånger den formuleringen återkommer. Varför respekterar man inte Åland och vår internationellt förankrade självstyrelse? Till på köpet kommer den ansvariga ministern hit och hotar med att om vi inte tar denna vattvälling så blir det ingenting på 30 år. Det är, herr talman, inte värdigt ett land som ska kalla sig en rättsstat.

    Vi bör nu gemensamt fundera på hur vi på bästa sätt kan föra upp frågan på internationell nivå för att uppmärksamma hur Finland behandlar sin enda autonomi inför 100-års jubileet. Allt det här är vi eniga om när vi diskuterar i slutna rum, men vi måste börja agera nu annars blir det bara 100 år av självstyrelse som redan börjat övergå i självförvaltning för att så småningom helt försvinna. Det vore synnerligen tråkigt att få uppleva det. Tack!


  • Talman! Jag förstår förstås att Ålands Framtid är besvikna. Siffran 5 miljoner, som ledamoten Eriksson förde fram att landskapsandelarna nu minskar med i nettotransfereringar, är ju en oerhört stor summa. Precis som konstaterats så är det ju nu både underskott och skattehöjningar som budgeteras i kommunerna. Nå, det är en diskussion för sig, talman.

    Det som nu är mycket allvarligt är att man ganska snabbt kan konstatera att den här budgeten inte har någon majoritet i lagtinget. Landskapsregeringen har inte säkerställt att den här budgeten kommer att gå igenom. I finans- och näringsutskottet har den definitivt inte majoritet. Liberalernas uppfattning är att talmanstrion, tillsammans med landskapsregeringen, bör överväga att ajournera den här budgetdebatten för att lantrådet ska ha möjlighet att klargöra huruvida det finns en majoritet eller inte för det budgetförslag som föreligger, annars torde ju landskapsregeringen återta ta sitt förslag.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:32

    Personligen tycker jag att det är för tidigt att föra ett sådant resonemang. Vi har ett finans- och näringsutskottet. Vi hade ett finans- och näringsutskottet som har exakt samma sammansättning som nu och som gjorde ett verkligt bra arbete. Jag hoppas att man kan återvända till det och se hur vi kan komma vidare. Jag står inte här för att fälla någon regering eller fälla någon budget, men vi kan inte fortsätta på det sätt som vi har gjort hittills.


  • Talman! Jag är ledsen i fall ledamoten Eriksson uppfattade det som personlig kritik gentemot honom. Det var inte alls menat. Det är förstås lantrådets och finansministerns uppgift att se till att man har majoritet bakom sitt budgetförslag. Visst, finans- och näringsutskottet kan hantera frågan, men vi vet alla hur det blir när utskotten utsätts för att göra beredningsarbete. Det är inte särskilt lyckat. Det här måste landskapsregeringen och talmanstrion hantera, men jag ville ändå lyfta frågan.

    Jag uppfattar att situationen för Åland är ganska allvarlig just nu. Det är klart att som oppositionspartist så kan man på något sätt sitta och småle i bänkarna när det inte går som på tåget för landskapsregeringen, men det har passerat långt för mig. Det här är inte bra för Åland. Vi behöver samstämmighet. Vi behöver breda parlamentariska överenskommelser. Det här är allt annat än det.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:33

    Då lyssnade inte ledamoten Zetterman riktigt på allt jag sade i mitt anförande. Jag sade att nu måste vi börja bygga broar mellan oppositionen och regeringspartierna i stället för murar, så vi är ju helt eniga därvidlag.

    Jag ser det inte som något beredningsarbete. Finans- och näringsutskottet har historiskt löst betydligt knepigare frågor än det här, jag har stort förtroende för det utskott vi har. Men det fungerar inte längre att utskottet levererar väldigt tydliga och bra skrivningar som inte leder till någonting riktigt konkret. Det är det som är det stora bekymret och det måste vi kunna diskutera öppet och ärligt på ett bra sätt.


  • Tack så mycket, herr talman! Jag tycker att ledamot Eriksson hade ett intressant anförande. Jag håller definitivt med om detta med kommunerna och landskapsregeringen, han kanske inte sade att de är som kommunicerade kärl men jag brukar säga det. Man måste ha båda hela tiden i beaktande när man arbetar med den offentliga ekonomin.

    Det jag egentligen tog replik på berodde på diskussionen runt förhållandet mellan offentlig sektor och privat och hur den har utvecklas. Jag tror att ledamot Eriksson sade att det fanns 1 600 företagare nu, var det så? Men det torde finnas 2 600, så procentsatserna kommer i så fall att förändras lite. Hur ser ledamot Eriksson på det? Jag kan återkomma sedan i nästa replik. Det är intressant det här.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:35

    Ledamoten Eliasson och jag har lite gemensamma intressen. Vi gillar statistik och vi gillar fakta. Det är en mycket bra fråga som ställs. Orsaken till det är att aktiebolag inte är med. Det här är statistik över antalet arbetsplatser, dvs. det är enmansföretagare. Det fanns över 1 900 enmansföretagare 1995 och nu finns det under 1 600, märkväl, den sista statistiken var från 2018. Men i min värld så visar det åtminstone en trend. Situationen har blivit så komplicerad för enmansföretagare att det antalet minskar. Det är klart att det är bra om man får företag att växa. Men ska vi ha hela Åland att leva så är det viktigt att det finns förutsättningar för att driva enmansföretag, speciellt ute på landsbygden och det är där som de minskar.


  • Tack, herr talman! Det sista som ledamot Eriksson sade så är jag den första att hålla med om. Det är jätteviktigt. Det finns en enorm potential i enmansföretagen. Om de anställer en så har de ökat med 100 procent. Det är inte så lätt i ett stort företag att öka med 100 procent.

    Tillbaka till förhållandet mellan offentlig sektor och det privata. Ledamot Eriksson berättade inte riktigt hur siffrorna tillkom, men nu förstår jag. Det är ju på det sättet att det här har gått åt fel håll och det går fortfarande åt fel håll. Jag tror att man i varje fall ska försöka behålla den välfärd vi har. Den offentliga sektorn ska inte tillåtas öka. Sen måste vi se till att vi förbättrar förutsättningarna för näringslivet. Det är den diskussion som jag tycker att är viktig. Vi får inte glömma hur vi får skatterna.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:37

    När det gäller det sistnämnda så sade jag att jag ska återkomma i ett skilt anförande om näringslivsfrågor. Det gläder mig att ledamoten Eliasson och jag är synnerligen eniga. Vi är också eniga om att det går åt fel håll.

    Däremot så upplever jag det inte på det sättet att vi på något sätt försämrar välfärden om man rentav driver vissa delar av välfärden i privat regi. Vi ser vad som har hänt till exempel inom hemsjukvården i Mariehamn och hur pass mycket förmånligare som man kan driva det i privat regi. Jag anser att man behöver inte ha det som kommunicerande kärl, att välfärden per automatik försämras bara för att man bedriver den mera i privat företagsamhet. Jag tror till och med att det kan bli tvärtom. Nej, nej, det sade inte heller ledamoten Eliasson.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det är ju med viss glädje men ändå med lite sorg att nu äntligen börjar fler och fler se problematiken i vår ekonomi. Men det är ändå problematiskt när vi sitter här och diskuterar årsbudget 2022 och en stor del av regeringsblocket ändå är så pass missnöjd som man är med budgetförslaget. I fjol hade Liberalerna hade ifjol en motion som gick ut på att landskapsregeringen skulle återta budgetförslaget för att tillsammans med lagtinget jobba fram ett parlamentariskt alternativ där det kunde finnas breda överenskommelser och samsyn. För det vi har saknat är ju den här synen på ekonomin och orsakerna till varför vi är där vi är. Det beror inte på låga skatteintäkter och lösningen är inte enbart att höja skatteintäkterna. Offentlig sektor är inte samma sak som välfärd. En stor del av den offentliga sektorn betyder välfärd, men det är inte hela den offentliga sektorn.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:39

    Jag behöver egentligen säga så mycket annat än att jag håller med om det som Holmberg sade. Jag behöver inte finna något fel i alla repliker som ställs. Jag har inget annat att tillföra.


  • Tack, talman! Jag tycker ända att det vi pysslar med just nu är ganska oansvarsfullt. Vi sitter här 30 lagtingsledamöter, även fast inte alla är närvarande, och en landskapsregering och vi ska behandla en av de viktigaste budgetarna som Åland någonsin har stått inför, årsbudget 2022. Ändå så finns det inte ens en tillstymmelse till samsyn över problematiken. Jag håller med min kollega Ingrid Zetterman, definitivt borde talmanstrion ta upp det här och diskutera det, för det här blir ju ett spel för galleriet. Vad än finans- och näringsutskottet kommer fram till så vet vi hur det tas emot. Landskapsregeringen tar inte emot ett betänkande från finans- och näringsutskottet på rätt sätt, man negligerar det och fortsätter med verksamheten som den alltid har pågått. Det blir ingen förändring. Det enda som kan förändra det här är att vi får någon form av samsyn kring ett budgetförslag som alla kan komma överens om, eller i alla fall en stor majoritet kan komma överens om. Men vi är långt ifrån det just nu. Det här är egentligen slöseri med tid.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:40

    Tack, talman! Jag är lite förvånad faktiskt över ledamoten Holmbergs reaktion. Jag har själv varit med många, många gånger där jag drivit en linje, kanske 10 år, relativt ensam, men jag brukar bli väldigt glad när folk kommer och säger; jo, ni hade rätt.

    Jag ser ingen osakligt i den här diskussionen. Det osakliga skulle ha varit om man hade låtit det fortsätta ett år till. Det brukar ju pratas hit och dit om utsträckta händer, i stället för att försöka hitta något sorts fel i det här. Det här är ett momentum för finans- och näringsutskottet att göra någonting. Jag anser att landskapsregeringen inte en gång till kan negligera de tydliga budskap som kommer från utskottet. Så ta vara på det istället!


  • Talman! Jag blir också lite fundersam över den här diskussionen i salen. Det är ju så att även fast det kommer kraftig kritik till budgetförslaget så är det ju majoritetspartierna som har godkänt budgeten, och den ligger ju där den ligger på lagtingets bord. Så jag tycker inte att man kan skylla på enstaka partier i majoritet. Man får säga vad man vill och man får uttrycka vilken kritik man vill., men det är ju majoriteten som har lämnat ett budgetförslag med dess fel och brister. Det blir lite konstigt det här, att finans- och näringsutskottet med tillfälliga majoriteter ska ge kontraorder till landskapsregeringen. Då fungerar ju inte parlamentarismen överhuvudtaget, inte självstyrelsen heller.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:42

    Det har ju varit, som flera har sagt både i offentligheten och i andra sammanhang, en väldigt speciell budgetprocess den här gången. För mitt vidkommande så kan jag inte tiga längre och det är flera som har svårt med det. Det var ett visst klockslag som vi skulle meddela finansministern och jag sade att det här förslaget kan jag inte stå bakom om man inte gör någonting åt det. Så det är bara så.


  • Ja, jag vet faktiskt inte hur vi ska reda upp det här. Det här är någonting som jag aldrig har varit med om förut.

    Det är majoriteten som har ett ansvar och det har funnits skrivningar och betänkande från finans- och näringsutskottet som gav ett enigt betänkande. Finans- och näringsutskottet gav ett enigt betänkande till 2021 års budget, tror jag det var. Nu ser man också att det var ett jättebra betänkande, men landskapsregeringen lydde inte, det säger man från majoritetspartierna. Jag tycker att samtliga majoritetspartier måste ta sig en funderare på hur vi ska ha det och hur vi ska köra den här budgetprocessen. Det blir konstigt och det blir mycket, mycket, mycket märkligt alltihop.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:44

    Jag är en sådan person som är ganska intresserad av fakta och därför har jag lagt mycket jobb på att se vad som har hänt egentligen när det gäller utveckling inom offentlig sektor. Jag trodde personligen att den har växt mycket mer än vad den har gjort, men 5 procent på 25 år är ganska mycket. Jag hade också en uppfattning om att landskapsandelarna har vuxit, men det har de inte heller gjort. Jag har försökt ta reda på så mycket fakta som möjligt för det som är viktigt för mig, det vill säga att vi inte ska ha en stor offentlig sektor. Vi måste se till att de åländska kommunerna kan klara av och leverera det de har blivit ålagda att leverera. Det har hela tiden varit, oavsett vem som representerar Ålands Framtid, väldigt viktigt för oss. Jag ser inget märkligt i det.


  • Tack, talman! Det verkar som om majoriteten och Centern har en del att reda upp. Under den tiden kan väl vi andra prata om annat också.

    Ledamoten Eriksson pratade om att värna om kommunerna och det gör vi väl alla, även vi som inte värnar om gränserna mellan kommunerna. Jag undrar om ledamoten ser någon som helst reform i strukturen som han skulle vara villig att acceptera eller jobba för, som kunde göra att kommunerna skulle bli starkare och mer självbärande? En fri kommun ska inte vara beroende av landskapsandelar till mer än 30 procent. Vi har väldigt många kommuner som är det. Lösningen kan då inte vara mera pengar från landskapet i all oändlighet när vi står här i timmar och pratar om landskapets underskott för också väldigt viktiga verksamheter som gymnasieskolan och hälso- och sjukvården.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:45

    Jag visste att kommunerna skulle komma när ledamoten Fellman begärde ordet. Det är ett felresonemang och det verkar som Fellman inte har förstått att landskapsandelarna inte är socialbidrag till kommuner som har svårt att klara sig. Uppgörelsen var en gång i tiden att det här ålägger landskapet, via lagstiftning, kommunerna och så betalar man så här stor del av det som man ålägger kommunerna. Nu har debatten kantrat på ett otroligt märkligt sätt de senare åren. Man pratar om att man gödslar kommunerna med landskapspengar, man pytsar ut landskapspengar som det sades på ett möte i går morse. Man har till och med påstått - jag tror att ledamoten Fellman också har gjort det - att landskapsandelarna har ökat, men det är inte sant.


  • Jag ställde en ärlig fråga om det fanns någonting som ledamot Eriksson kunde tänka sig att ändra på eller reformera inom kommunsektorn. Men jag fick inget svar utan en idiotförklaring i stället, så jag lämnar det.

    Sen vill jag gå över till självstyrelsen, den kostar också. Det är på grund av självstyrelsen som vi har en förvaltning som ska fungera och leverera på samma sätt som en stat fungerar och levererar. Vi kan inte vara ett B-lag som gör saker sämre därför att vi är små. Därför behöver vi ha en kompetent och tillräcklig förvaltning som jobbar med det. Vill ledamoten i Eriksson att den självstyrelse, som han värnar så starkt om, ska vara någon sorts skyltfabrik där vi låtsas att vi kan saker som vi inte har täckning för på de behörighetsområden som vi har att bestämma om?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:47

    När det gäller det första så tycker jag att det var en ovanligt oschysst kommentar till och med från ledamoten Fellman. Den typen av tillmälen brukar jag inte ha åt andra. Det är klart att jag kan tänka mig en förändring, men det är en förändring som i så fall ska komma nerifrån så att kommunerna själva initierar den. Vi vet att det finns tre sådana processer på gång. Däremot att man gör det annorlunda i olika kommuner, det behöver inte betyda att det är sämre. Det är bara i en socialdemokratisk värld som allt ska pressas inom samma rör. I en mera mångfald värld, som jag vill ha, så där finns det möjligheter att göra olika lösningar. Märkväl, det är faktiskt de stora enheterna och just nu är kritiken mycket, mycket större mot KST än vad det var mot kommunerna när man skötte det och trots mycket högre kostnader.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Eriksson. Ledamot Eriksson nämnde här transfereringar mellan landskapet och kommunerna och att de skiljer mellan budget 2021 och 2022. När man tittar lite på vad som hände mellan landskapet och kommunerna så är det förstås landskapsandelarna som stiger. Sedan är det från år till år olika typer av kompensationer, de är sällan lika, saker försvinner och saker kommer till. Den stora biten i dessa ungefär 5 miljoner som kommunerna får lägre intäkter så är ju omfördelningen av samfundsbeskattningen. Jag förklarade lite i går, jag kan upprepa det. Det är så att staten gick in för att kompensera kommunerna på det viset att kommunerna fick en större del av samfundsbeskattningen, för att kommunerna i Finland har och hade högre kostnader för corona. (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:49

    Jag ska låta finansministern fortsätta i nästa replik.

    Nog är det ju ett besynnerligt system vi har. Jag tycker att jag är någorlunda normalbegåvad och jag satt en hel eftermiddag och försökte få reda på vad som riktigt är vad. Efter ett mycket upplysande mejl som jag fick från finansavdelningen så fanns det elva punkter av olika transaktioner till höger och vänster och så kom man fram till inte 2,5 miljoner, som sades igår, utan beroende på beräkningsgrunden så är det 4,5-5,5 miljoner. Därför valde jag att sätta kyrkan mitt i byn när jag diskuterade den här summan. Men det är fakta, kommunerna förlorar nästa år om budgetförslaget går igenom och det är mycket bekymmersamt för Ålands Framtid.


  • Jag fortsätter på det jag började med. Staten gjorde så att kommunerna skulle få en större andel av samfundsbeskattningen, så var det. Vi gick in för samma fördelning här för det var svårt att avvika. Det betyder att landskapet fick runt 3 miljoner mindre i intäkter och kommunerna motsvarande mera. Här har inte kommunerna haft så jättemycket coronakostnader, de har också fått ersättningar på annat håll medan coronakostnaderna har funnits hos landskapet.

    En fråga när vi diskuterar budget 2022. Vad har Ålands framtid för förslag till hur man kan förbättra budget 2022? Det skulle vara intressant att höra.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:51

    Jag tror faktiskt att jag har framfört det, jag läste till och med upp en kort del av ett mejl. Trenden, finansminister Höglund, är ju klar. Kostnaderna stiger för kommunerna - det är ofrånkomligen så, det tror jag vi är överens om - medan landskapsandelarna ligger fast. Jag ville ta hål på den här myten med mitt inlägg att landskapsandelarna på något sätt också har stigit och att kommunerna får mer och mer. Det är inte sant. Glappet mellan kostnaderna och de ersättningar som kommunerna får blir bara större och större. De blir de facto 5 miljoner nästa år och det är inte acceptabelt. Jag hoppas att man i finans- och näringsutskottet kan diskutera detta på ett bra sätt.


  • Tack, talman! Vad gäller ledamotens avslutande självstyrelsepolitiska linjedragning så är det naturligt för mig att stöda de åsikterna.

    Däremot är jag lite förundrad över budskapet gällande Ålands budget 2022 och Ålands Framtid. Jag skulle gärna vilja att ledamoten då faktiskt säger var vi ska ta de här miljonerna som man önskar ta bort ur nästa års budgetförslag. Vi som har suttit med budgeten, moment efter moment och nagelfarit den, visste på förhand att 80 procent är spikat. Sen kan vi naturligtvis stryka alla PAF-medel till tredje sektorn, 15 miljoner om det är det som man önskar. Det kan vi styra över förstås, men förödande för samhället. Det är då dessa linjedragningar som en ansvarig regering hela tiden måste göra. Jag vill gärna höra; vilka besparingar förespråkar Ålands Framtid och vilka motioner är det som ledamoten tänker styra? Vi har svårt att själv hitta besparingar i de 32 budgetmotionerna.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:53

    Om jag börjar bakifrån så sade jag motion nummer 32, jag sade inte att jag skulle stöda 32 motioner utan nummer 32 så tycker jag att är speciellt intressant. Den är väldigt genomarbetad, intressant och bra motiveringar. Sen finns det alltid sådant som man kanske har svårare att ta till sig.

    Jag får också tacka för samsynen när det gäller självstyrelselagen, där är ju klockan långt, långt slagen. Vi måste börja diskutera de här frågorna, uppmärksamma Sveriges riksdag och ta upp det på EU-nivå hur Finland de facto behandlar Åland.

    Sedan när det gäller vicelantrådets fråga om var så är det ju rent generellt för så mycket har vi ändå följt med budgetprocessen att det har varit minimala sparkrav som har gått ut rent generellt, och som vicelantrådet vet så ville jag att de skulle vara betydligt högre.


  • Tack, talman! Men ledamoten är ytterst medveten om, i och med att ni har ingått i regeringsblockets diskussioner om budgeten, att man med sig i bagaget har överföringskostnaderna som per automatik ökar med 2 miljoner under nästa år. EU-programmen medför en tilläggskostnad på nästan 2 miljoner. Är ledamoten missnöjd med att vi har ökat den nationella finansieringen för LBU etcetera? Är det där som Ålands Framtid vill att vi ska dra ner så då måste ni ju meddela det. Vi har tilläggskostnader för Stockholmsflyget på nästan 1 miljon. Vi har energirelaterade stöd som vi har satsat medvetet med tanke på hållbarheten, långt över 1 miljon. Kollektivtrafiken, samma där, att öka hållbarheten i samhället med att folk åker kollektivt i stället för egna bilar och det är en rejäl nettokostnadsökning för oss. Sedan har vi sådant som vi måste finansiera vid sidan av EU-fonden, resiliens Det är lite svårt att sedan utöver det kunna lägga fram en (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 10:55

    Jag vet inte om jag ska ta det på allvar. När det gäller LBU så är det ju en viktig beståndsdel om vi överhuvudtaget ska ha något lantbruk kvar, det vet vicelantrådet och det vet jag. Med tanke på den likviditetskris som jag ser att näringen kommer att hamna i så är det klart att vi inte ska dra ner där.

    Om jag får nämna en motion, jag vet inte hur noga vicelantrådet har tittat på oppositionens motioner, så det finns ett förslag om att man mera skulle samordna administration som finns på ett otal olika enheter ute i förvaltningarna. Jag tror att det är ett bra förslag. Men risken är ju, som det brukar gå på Åland, att det blir mycket, mycket dyrare innan det är färdigt. Och där måste regeringen - och jag räknar mig till regeringen - börja göra vår läxa. Vi måste se hur man lyckas uppnå skalfördelar inom förvaltningen på andra håll, när vi alltid misslyckas här när vi ska göra storleksrationaliseringar.


  • Tack, fru talman! Pandemin är inte över, landskapsregeringen gjorde snabba och krävande insatser under pandemin mest rödblå tid och nu gäller det att fortsätta föra en politik som ger stabilitet och trygghet. Det är en delikat avvägning mellan att gasa och bromsa på olika verksamhetsområden. Bromsar man för mycket riskerar man att bryta återhämtningen och förvärra pandemins negativa effekter. Gasar man för mycket kan det skapa överhettning. Det gäller att hitta en balans där vi håller kvar styrkan i det åländska samhället för det maratonlopp vi fortfarande har framför oss.

    Hållbart Initiativs ståndpunkt i regeringen har varit att vi ska föra en stabil offentlig politik med stärkta åtgärder för ålänningarnas välmående, inte minst när det gäller den psykiska hälsan.

    Talman, här märker man kanske att jag nämnder mitt parti och inte i egenskap av minister, men det är för att vi har haft lite manfall i lagtingsgruppen. Jag fortsätter nu som minister.

    Samtidigt är det viktigt med satsningar som riktar sig mot framtiden. Vi har att hantera effekterna av en pandemi samtidigt som vi måste hantera den pågående klimatkrisen och hotet mot biologisk mångfald.

    Talman! Det börjar märkas också i den åländska politiken med ökad intensitet så här efter IPCC:s senaste rapport i sensomras och FN:s klimattoppmöte här nyligen att det är populärt att prata klimatpolitik också här på Åland, och det är väldigt välkommet. Det märks i en del av budgeten och motionerna som oppositionen har lämnat in. Förslagen varierar. Socialdemokraterna kopierar nästan rakt av Hållbart Initiativs och regeringens förslag i budgeten. Däremot så verkar Liberalerna ha jobbat väldigt seriöst, de kommer med viktiga tankar när det gäller Ålands relation till den nu förda EU-politiken på klimatområdet. Det tar jag väldigt gärna emot och läser med intresse. Lagtingsledamot Holmström, när han förhoppningsvis anländer inom kort till salen, kommer att föra ett vidare resonemang kring det.

    I det här budgetförslaget fortsätter regeringen att ta ett tydligt och konkret grepp om den åländska klimatpolitiken, både nu och för framtiden. Vi vidtar åtgärder för att minska utsläppen inom det offentliga Åland, inom näringslivet och för den enskilde ålänningen.

    Vi måste öka kraftansträngningarna för att minska de åländska utsläppen här och nu - nej det är inte en fråga för morgondagen! För att göra det ska vi arbeta strategiskt, smart och långsiktigt. Därför ska regeringen ta fram en analys över vilka klimatåtgärder som behöver göras, och i vilken ordning vi ska göra dem för att få bästa synergieffekter.

    Målet är en tydlig klimathandlingsplan för Åland, en plan som ska fungera som en grund för de klimatpolitiska besluten. Idén med en sådan plan ingår också i den klimatlag för Åland som just nu tar konkret form. Klimatlagen och dess underdokument ska bli viktiga styrinstrument för den åländska klimatpolitiken framöver.

    Samtidigt som vi arbetar strategiskt och långsiktigt vidtar regeringen redan nu konkreta klimatåtgärder inom den egna verksamheten. Där ingår bl.a. inköp av elbilar, ett system för klimatkompensering för tjänsteresor samt ett nytt projekt som handlar om recirkulering och återanvändning av möbler och utrustning. Vi ser också över behovet av att utöka utbildningen av personalen i hållbarhetsfrågor, där förstås utsläppsminskningarna ingår.

    Vi vet att skärgårdstrafiken står för en stor mängd åländska utsläpp. Regeringen ska därför ta fram en omställningsplan för skärgårdstrafiken, vilket är mycket välkommet. Planen ska tydliggöra vilka investeringar som behöver göras, vilka drivmedel som är aktuella och vilka landbaserade investeringar som kan följa av det. I sammanhanget behöver vi kunna se utanför boxen och t.ex. titta på vad det kunde innebära att ha elbilspooler i ändhamnarna för att underlätta en fossilfri transportkedja för invånarna i skärgården. Detta är naturligtvis också kopplat till den storskaliga havsbaserade vindkraften och dess möjligheter till drivmedel som kommer därifrån i framtiden.

    Fru talman! Vi satsar på att minska utsläppen för den enskilda ålänningen, bland annat genom en moderniserad och fossilfri kollektivtrafik. När vi talar om attraktionskraft för Åland - på tal om modeord - är det viktigt att komma ihåg att det här är en väldigt viktig pusselbit i att locka inflyttare till Åland. Många yngre familjer sätter stort värde på en användarvänlig och fossilfri kollektivtrafik när de överväger vart de ska flytta.

    För medborgarnas klimatåtgärder fortsätter stöden för installation av solceller och för elbilsladdare. Stöd till elbilsladdare minskar tröskeln ytterligare för den nödvändiga elektrifieringen av våra transporter. De fossildrivna bilarnas saga är på slutrakan. Vi vet att fler och fler besökare kommer till Åland med elbil. Regeringen avser att installera laddningsinfrastruktur för elbilar på strategiska platser, vilket i sin tur ökar attraktionskraften.

    Talman! Jag blev under sommaren kontaktad av ett äldre par som berättade att de hade skramlat ihop pengar för att slänga ut sin oljepanna, trots att pengarna inte växte som gräs på deras gård. Deras berättelse är bara en av många där det finns människor som vill vara med och dra sitt strå till stacken för att minska utsläppen, men kanske inte har pengar till det.

    Det är oerhört viktigt att omställningen till ett hållbart samhälle inte lämnar människor utanför. Därför kommer regeringen att utöka det existerande stödet för reparation av pensionärsbostad så att det också ska bli möjligt att söka en peng för att slänga ut oljepannan. Landskapsregeringen ska också undersöka om stödet för reparation av pensionärsbostäder kan göras mer generellt och omfatta fler grupper av låginkomsttagare.

    Talman! Vi satsar på näringslivets omställning. Åtgärderna för hållbar resursanvändning, som regeringen införde i budget 2021 fortsätter i budgetförslag 2022. Det handlar om att regeringen och näringslivet går hand i hand för att företag ska ställa om sin produktion eller verksamhet genom en smartare resursanvändning - t.ex. när det gäller energi och vatten - vilket oftast leder till minskade driftskostnader. De här åtgärderna har dragit igång intressanta initiativ från näringslivet och regeringen följder detta med stort intresse.

    Arbetet med den storskaliga havsbaserade vindkraften fortsätter på många håll samtidigt. Den omfattande rapporten som landskapsregeringen beställt från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet är färdig och kommer att offentliggöras om några dagar. Det är en tekno-ekonomisk beskrivning över olika scenarier och möjligheter, som säkert kommer att röna stort intresse.

    Det finns ett stort intresse för den storskaliga havsbaserade vindkraften också inom det åländska näringslivet, vilket jag starkt välkomnar. Det här är en potential där alla vi på Åland måste jobba tillsammans. Därför är rundabordssamtal mellan regeringen och näringslivet på kommande inom kort för att utbyta information, tankar och erfarenheter.

    Jag vill också nämna projekt Långnabba i Eckerö, som ojust nu färdigställs vilket kommer att ge Åland ett ordentligt steg framåt när det gäller lokalproducerad, förnybar energi. Det är väldigt glädjande och välkommet.

    Landskapsregeringen vill göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Det händer otroligt mycket på energiområdet just nu. Det är därför väldigt bra att Högskolan på Åland inlett en storsatsning som bl.a. innefattar utbildning i förnybar energi. Projektet som helhet kommer att pågå till år 2024 och för det tilldelas Högskolan 2,7 miljoner euro.

    Regeringen går in för att i det närmaste fördubbla andelen skyddad natur på Åland. Bakom hotet från klimatförändringarna finns ett minst lika stort hot: hotet mot den biologiska mångfalden. Vi har en ökande befolkning, vilket är glädjande, men därmed också ett ökat exploateringstryck. Här måste vi vara smarta och långsiktiga. Vi har stor biologisk mångfald på Åland, vilket också ger oss ett ansvar.

    Beroende på hur de olika skyddsbesluten kan komma att se ut, kan regeringens inriktning alltså innebära en fördubbling av andelen skyddad åländsk mark genom att vi skyddar den mark som landskapet redan äger.

    Grönt är inte alltid lika med biologisk mångfald, även fast Åland är grönt, lika mycket som man kan säga att man äter grönt bara för att man käkar den prinsesstårta.

    När det gäller naturskyddet vill jag också nämna att budgetförslaget innehåller ökade anslag för kampen mot de invasiva arterna mink och mårdhund där fastighetsverket ska samarbeta med jägarkåren. Jag vill här passa på att tacka för det stora arbete som görs av jägare runt om på Åland i kampen mot invasiva arter.
    Tack, fru talman! Jag avrundar nu. I budgetförslaget för 2022 finns ett tydligt klimatinitiativ. Vi satsar på att ta ett helhetsgrepp, samtidigt som vi satsar nu. Vi satsar på omställningen. Tack, fru talman!


  • Tack, fru talman! Jag har en fråga kring naturskyddet och den biologiska mångfalden. En sak som jag blev väldigt konfunderad över finns på sidan 183 under momentet "Anskaffning av områden för naturskyddsändamål". Man ska lägga 100 000 euro på att köpa in områden och belägga dem med naturskydd och 50 000 euro för marina områden. Det rimmar väldigt märkligt i mina öron. Har minister Röblom övervägt att utöka diskussionerna med till exempel privata markägare kring att skydda sin egen mark? Är det inte bättre att inleda de diskussionerna och göra detta i samarbete med civilsamhället, både ekonomiskt men också för att öka delaktigheten i politiska beslut?


  • Tack, talman! Om regeringen går in i för att skydda delar av den mark som landskapet äger så kommer vi att ta ett stort skutt framåt när det gäller skydd av åländsk natur. Vi fördubblar det och då är vi uppe i runt 4 procent. Vi ska upp till 30 procent, varav 10 procent är lite mer strikt skydd, enligt de mål som EU har satt upp. Därför är det viktigt, precis som ledamoten Påvals sade, att vi också hittar andra möjligheter att gå framåt. Därför har ju regeringen i budgeten ett initiativ där vi ska diskutera med skogsägarna och hitta ett system där skogsägare frivilligt kan skydda sina skogar. Det här ska vi se över och se till att vi får ett fungerande system på plats. Det finns ju inspiration att ta från till exempel Finland.


  • Tack, fru talman! Det är en viktig sak, men vi behöver också veta vad vi pratar om så att vi pratar om samma saker. EU:s krav på 30 procent av naturskydd, det är inte klarlagt om det gäller i medlemslandet Finland eller om det gäller även Åland specifikt. Det här är något som borde tas självstyrelsepolitiskt, för det här ska inte bestämmas i en budget. Lagtinget borde genom självstyrelsepolitiska nämnden kunna ha möjlighet att göra bedömningen om det gäller Åland eller om det gäller EU-medlemslandet Finland och hur den här procentsatsen ska bedömas.

    Det andra som man också måste bedöma är; vilket slags naturskydd ska vi ha? EU-direktiv är ganska brett, det finns mycket tolkning på Åland. Vi ska inte heller binda ris åt egen rygg. Vi måste se till att också civilsamhället och markägarna får information om vilken slags naturskydd man avser, så att man inte bygger spökbeslut som sedan riskerar att (… taltiden slut).


  • Det är viktiga poänger som ledamoten Påvals förde fram.

    För det första, det gäller inte lagen om de här skydden, det finns ingenting som nu i EU-systemet pekar på att det kommer att bli mindre krav, utan det kommer att bli mera krav. Då är frågan naturligtvis om kraven gäller för hela Finland. Men precis som ledamoten sade så är det också självstyrelsepolitiskt intressant naturligtvis, vi måste också ta vårt ansvar. Med tanke på att vi har mycket biologisk mångfald med arter och sådant som bara finns här på Åland så har vi ett ännu större ansvar.

    Sen är det förstås en större diskussion det här med ansvar och skyldigheter mellan Finland och Åland och så vidare och det håller regeringen på att analysera och jobbar väldigt, väldigt hårt med. Det är viktigt, precis som ledamoten var inne på, att det finns olika sorters skydd. Skydd behöver inte betyda att man inte ens får titta på naturen utan det kan vara tillåtet och är oftast tillåtet med traditionell jakt och fiske till exempel.


  • Talman! Jag är lite besviken. Ministern nämnde högskolan i mycket, mycket liten omfattning, trots att det är en av Ålands viktiga punkter när det gäller tillväxt. Nordisk statistik och europeisk statistik visar att är där det finns en högskola så där finns det tillväxt. Det är väldigt tråkigt att så lite utrymme gavs till den frågan. Jag avser lyfta den nu. Vi vet att en förstärkning av humankapitalet är det som behövs i mogna ekonomier för att skapa tillväxt och öka produktiviteten. Hur ser det ut nu inför kommande budgetår på högskolan? Man har ju tidigare år haft förstorade klasser och fått ekonomisk tilldelning för det. Hur ser budgetanslaget ut nu för högskolan för inkommande år, dvs. höstterminen 2022? Ska man gå tillbaka till de små klasserna eller får man fortsättningsvis medel för att ta in elever på efterfrågade linjer?


  • Tack, talman! Det var verkligen inte meningen att inte prata om högskolan, men som vi märkte så hann jag ju knappt säga det jag hade tänkt säga. Jag har planer att återkomma under debatten till olika aspekter i min breda ministerportfölj.

    När det gäller högskolan så pågår det ju nu också andra viktiga processer i förändring, förutom att de får markanta medel via faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är viktig energiinjektion till högskolan. Högskolan ska från och med nu och framåt finansieras enligt en finansieringsmodell, samtidigt som vi ökar autonomin stegvis med slutmålet att högskolan ska bli bolagiserad. Så den frågan kan jag inte svara på rakt upp och ner, men det är också samtidigt en fråga för högskolan.


  • Talman! Nu vill jag prata utbildningspolitik, inte de övriga paketen utan den rena utbildningen. Vad får vi för output ut till det åländska samhället i kompetens och kunskap? Ministern pratade om andra saker hela tiden. Jag vill veta: Hur ser det ut med tilldelningen av resurser och hur stort intag kommer högskolan att kunna ha? Vissa linjer hade stora väntelistor för det här året, trots att man hade ett utökat antal studeranden. Hur blir det nästa år? Måste man strama ner eller kommer man att kunna utöka? Om inte ministern kan leverera det svaret nu, som borde vara en strategisk fråga för hela landskapsregeringen, så kan ministern försäkra sig om att den frågan kommer att komma från liberalt håll i utskottet.


  • Det är utbildningspolitik som jag vill diskutera. Det är därför jag står här, jag står inte här för att kunna leverera detaljsvar till ledamoten Zetterman. Frågan gällde finansieringen. Ja, vi har en finansieringsmodell. Vi vill göra en autonom högskola där de får möjlighet att fatta dessa beslut själva. Samtidigt så har jag och kollegan Annika Hambrudd tagit ett bredare grepp om den här frågan. Precis som ledamoten Zetterman sade så måste vi ju se till att den utbildning som bedrivs på Åland matchar de behov som finns på Åland och håller för framtiden, och där är till exempel utbildning inom förnybar energi en strategisk inriktning som regeringen har valt.


  • Tack, fru talman! Tack minister Röblom. I den här regeringen så har vi under debatten i dag fått höra att majoritetspartierna tycker att kommunerna är det viktigaste just nu och den viktigaste ödesfråga för hela Ålands framtida existens. Klimatet och allt det andra är en sekundär fråga, det är något man kan lämna på framtiden och är inte alls överhuvudtaget viktigt i dagens läge. Hållbart Initiativ sitter med i den här regeringen. Jag undrar: Hur ser Hållbart Initiativ på kommunstrukturen och hur Åland är uppbyggt idag ur ett hållbarhetsperspektiv?


  • Tack, talman! En viktig grej när man diskuterar hållbar utveckling är att man inte ställer saker mot varandra. Det är ju inte intressant att ställa kampen mot klimatförändringarna och behovet av att sänka utsläppen gentemot den kommunala ekonomin eller hur man väljer att organisera sig där. Jag vet att det finns utmaningar med små kommuner när det gäller frågor som till exempel VA-planering och när det gäller kollektivtrafiken - som vi har tagit grepp om - och energilösningar och så vidare. Det är ju regeringens linje att vi ska öka samarbetet. Därför finns det i den här budgeten ett initiativ till ett forum för sådana här frågor där vi ska samla kommunerna och diskuterar ihop oss med de utmaningar som finns inspirerat av det VA-samarbete som har funkat väldigt bra.


  • Den här sittande landskapsregeringen, precis som många andra regeringar, har ju kanske ännu inte fått till stånd så hemskt mycket egna konkreta förslag och saker som händer. Man verkställer det som tidigare regeringar har arbetat hårt med, till exempel busstrafiken och många andra saker som minister Röblom rabblade upp här i sitt anförande, och som kom till under den tiden som min kollega Camilla Gunell var minister och skötte de här frågorna samt näringspolitiken.

    Socialdemokraterna anser att en hållbar organisation inom kommunerna är det som gör att Åland också har alla förutsättningar att bli ett hållbart samhälle. Jag tycker att det är tråkigt att Hållbart Initiativ tydligen har Socialdemokraterna som sin värsta fiende, för vi borde kanske ha lite lättare att samarbeta (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Absolut, till det sistnämnda håller jag naturligtvis med, det är klart att vi ska samarbeta. Alla vi som vet vikten av de här frågorna, och att det är fullständigt avgörande både för nuet och för framtiden, så kan samarbeta. Jag tror inte att Hållbart Initiativ har utlyst någon fiende.

    Som jag sade så har kommunstrukturen varit den stora frågan i ett oändligt antal år. Man börjar känna att man får mardrömmar och då har jag varit med i en kort tid jämfört med många andra. Men att vi jobbar enligt den linjen helt enkelt att vi ska ligga på för att få till mera samarbete, mera dialog. Och är det så att det visar sig att fungera så då måste man hitta andra sätt.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för ett bra anförande, ett bra och framåtsyftande anförande, det känns riktigt skönt att höra det.

    Det är ju så att vi ligger trots allt rätt mycket efter när det gäller klimat- och energisatsningar på Åland, det måste vi nog ändå erkänna. Det ska inte den belasta nuvarande regeringen enbart utan det är även bakåt. Vi gör mycket, men det är mycket som måste göras och hända framöver. Det är viktigt att tänka att vi stöder framförallt näringslivet med långsiktiga åtgärder. Vi behöver också vara smarta i våra satsningar och samarbeta. Därför undrar jag hur: Hur ser ni, minister Röblom, på samarbetet eller pågår det samarbete med andra universitet och högskolor i vår omgivning kring de här frågorna?


  • Tack, talman! Jag ser det som väldigt, väldigt viktigt. Jag vet också att det är högskolans intention att utöka samarbetet och dialogen med andra universitet och institutioner i vår omgivning. Det händer så otroligt mycket på området med förnybar energi just nu. Bara att hänga med i alla nya rön och alla nya projekt som startar är ju en utmaning i sig. Samtidigt sade ledamoten att vi ska gå hand i hand med det åländska näringslivet i den här frågan och det håller jag helt med om. Det finns delar av näringslivet som redan är långt framåt i sina tankar om hur man ska framtidssäkra sin verksamhet med energiförsörjning och annat. Där gäller det för oss att politiken kommer med och hjälper till och går hand i hand i stället för att bromsa ned av någon konstig orsak. Måhända att vi är efter när det gäller just att få de här strukturella grunddokumenten på plats (… taltiden slut).


  • Tack minister Röblom. Det är ju så att visst ligger vi efter, men det är ett faktum i vissa områden. Med vår småskalighet kontra storskalighet så det betyder ju att småskaliga samhällen också har väldigt stora möjligheter att ställa om och vara föregångare. Det vi hör från ministerns anförande är väldigt positivt. Jag tror att vi definitivt är på rätt väg. Jag önskar och hoppas att man nyttjar högskolan som en resurs för att den är väldigt mycket en möjliggörare och att vi söker samarbete med vår omgivning. Hållbara energilösningar är något som är aktuellt överallt och där är Åland en intressant medspelare.


  • Jag kan hålla med om att vi har vissa dokument som vi ännu inte har på plats men som vi jobbar hårt med när det gäller klimatpolitiken, till exempel klimatlagen och dess underliggande dokument.

    När det gäller energisatsningarna, absolut, småskaligheten kan vara ett föredöme och ett exempel ute i världen. Det visade sig om inte annat när jag var på FN:s klimatmöte för ett antal dagar sedan. Jag kunde med stolthet lyfta upp saker som vi gör på Åland som väckte intresse också bland de stora aktörerna och också de nu aktuella energisatsningarna som Åland har gått in för nu senast med mer storskalig havsbaserad vindkraft. Så visst har det ju gett vågor på vattnet. Det väcker intresse. Folk kommer hit och jag diskuterar med intressenter med jämna mellanrum. Vi har satts på den berömda kartan och det ska vi fortsätta att jobba med.


  • Tack, talman! Jag måste ställa en fråga angående det som ministern nämnde om elbilspoolen som han säger är kopplad till den vindkraftspark som man har planerat i Norrhavet. På vilket sätt är elbilspoolen kopplad till den vindkraftsparken? Har man alltså planer på att koppla den vindkraftsparken till Åland på något vis?


  • Talman! Den kopplingen jag gjorde från den här havsbaserade vindkraften norr om Åland så den kopplar jag till drivmedel för skärgårdstrafiken. Elbilspoolen skulle vara vid ändhamnarna för att underlätta en fossilfri resa för skärgårdsinvånarna, den kopplar jag inte på det sättet till den parken. Om det är så att det ska göras någon koppling från storskalig havsbaserad vindkraft till det åländska nätet eller om det ska gå mera direkt österut och västerut, det är för tidigt att säga. Det är ju enorma mängder energi. Vi måste kunna ta emot den i så fall. Men det är en av frågorna som vi tittar på och analyserar.


  • Tack, talman! Det är ofta så i politiken att som minister så för man facklan vidare från tidigare regeringar och det är ingen skam i det. Mycket annat på minister Röbloms område är resultatet av EU:s lagstiftning och EU:s direktiv som är bindande också på Åland. Det viktigaste arbetet på Åland, som jag ser det, är det som görs inom nätverket bärkraft och det sätt på vilket man har lyckats binda samman det privata och det offentliga och där det privata faktiskt är draghjälp för offentlig sektor som det ser ut just nu.

    Vi har önskat att ett nytt hållbarhetsmål skulle läggas till i vår hållbarhetsagendan. Man skulle jobba för en effektivare organisationsmodell - hur den än skulle kunna se ut - eftersom det inte funkar som det är idag på många för klimatet viktiga områden, och också att det skulle ingå en övergripande regionplanering. Hur ser ministern på det?


  • Tack, talman! Det är väl i första hand en fråga för utvecklings- och hållbarhetsrådet. Diskussionen måste ju föras inom det nämnda nätverket bärkraft. Jag håller helt med om att det är oerhört viktigt. Det är det som jag ofta lyfter när jag berättar om vårt hållbarhetsarbete här på Åland och hur de olika energicentra som finns i det nätverket hjälper till att sporra varandra och ligga på i politiken och trycka på. Det är ju inom det nätverket som den diskussionen ska föras på det sättet. Jag är inte alls främmande för det. Jag tycker att det här forumet som vi lanserar i budgeten nu är en av de frågor som vi säkert kommer att diskutera där, en av de inledande frågorna.


  • Tack, talman! Det är ju dock så att både landskapsregeringen och lagtinget är parter i detta nätverk och måste ha en ledande roll i det arbete som görs.

    Jag skulle också vilja höra hur minister Röblom bedömer tidsspannet för när man skulle kunna tänka sig att en storskalig havsbaserad vindkraft skulle kunna bli verklighet på Åland och hur det arbetet påverkas av den våldsamma vindkraftsexplosionen som vi ser i världen och i Norden just nu. I Piteå till exempel så bygger man nu över 1 000 vindkraftverk. Det är Europas, kanske världens, största vindkraftspark. Man pratar om produktion av vätgas och så vidare. Har vi på Åland musklerna och tajmingen för att hinna med det här tåget? Jag uppfattar att ambitionen är god, men kommer vi att hinna med?


  • Tack, talman! Mycket bra fråga, tack för den! Det är ett jättestort projekt. Det som vi här från landskapsregeringens sida måste få på plats först så är ju de grundläggande utredningarna kring allt det som vi kan kontrollera härifrån. Det kan handla om beskattning, det kan handla om planeringen och så vidare och hur vi har tänkt oss att vi ska arrendera ut marken eller havsområden eller hur eventuella konsortiesamarbeten och sådant ska kunna se ut. Det är klart att det tar sin tid att få allt det här på plats. Tanken är att när vi har det här på plats så har vi också ett starkt business case att presentera för eventuella investorer som - "as we speak" som man säger på god svenska - besöker och kontaktar oss med jämna mellanrum. Men vi måste ju ha klart för oss att det här är åländsk naturresurs som vi samtidigt måste hantera med försiktighet.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för ett energifullt framträdande. Jag tyckte det behövdes just nu. Vi står ju verkligen mitt uppe i en pandemi samtidigt som vi ska möta omställningen. Vi har mycket utmaningar framför oss, både sådana där Åland kommer att vara bra och dåligt.

    Det som jag tycker att är intressant är frågan om biologisk mångfald och det 30 procentiga skyddet som EU nu har som mål. Jag ser ju att vi har alldeles för lite betesdjur på Åland. Vi skulle behöva ha mycket, mycket mera betesdjur. Det tror jag att är en av våra största utmaningar på Åland vad gäller den biologiska mångfalden. Hur få unga producenter att vilja bli djurhållare? Den politik som har bedrivits har ju gått mera mot det storskaliga. Hur ser minister Röblom på den saken?


  • Jag håller helt med. Jag hoppas att kunna samarbeta med ledamoten Mattsson för att vi ska kunna vidta de åtgärder som behövs för det. Vi vet att naturbete är viktigt för den biologiska mångfalden. Det handlar ju också om, som jag ser det, att vi måste använda våra möjligheter inom till exempel skolan, undervisningsväsendet, för att se till att alla barn och ungdomar har kopplingen till varifrån maten kommer och hur naturen fungerar mera handfast. Det är en grej som jag tycker att vi borde kunna jobba med mera och se hur alla de här sakerna hänger ihop och hur viktigt det är med den småskaliga matproduktionen i jämförelse med den storskaliga. Jag samarbetar jättegärna med ledamoten Mattsson i fortsättningen i den här viktiga frågan.


  • Tack, herr talman! Det som jag också funderar på kring de här sakerna är just hur stort kunskapsglapp det är mellan konsument och producent ibland. Jag tror att där har vi en liten resa att göra även på Åland, att utbilda konsumenterna också i var maten kommer ifrån och hur den hör ihop med den biologiska mångfalden. Där har vi en utmaning. Jag tycker att det är bra att i den nya cupstrategireformen finns åtgärder för biologisk mångfald och det finns åtgärder för samarbete och kunskapsöverföring, så där finns det säkert en hel del att göra. Men sedan också att få unga producenter intresserade av att också bedriva djurhållning i mindre skala och då är ju också lönsamhetsproblematiken en sak, där behöver vi hitta kunskap och kommunikation och marknadsföra Åland ännu mer tydligt för till exempel naturbeteskött.


  • Tack, talman! Absolut, jag håller med. Därför vill jag gärna lyfta fram initiativet som finns i budgeten om att vi ska ta fram en Axgan-certifiering. Där har vi funderat på om det skulle kunna vara i brons-, silver- och guldnivå i den här certifiering. För brons uppfyller du vissa kriterier, för silver uppfyller du andra och sedan för guld så är det splendido. Då kan du ju i den här certifieringen kanske sporra och leda åt rätt håll när det gäller det här.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för anförandet. Jag funderar också väldigt mycket på högskolan. Jag vet att ministern har haft en tidsplan när det gäller bolagiseringen av högskolan, men de signaler jag har fått från flera håll så är det ett fullständigt kaos med den bolagiseringsmarschen. Det är synd, för man plockar ju på högskolan en hel del olika ansvarsuppgifter och visionärt arbete nu som ska ske via högskolan. Ministern får gärna förtydliga. Jag märkte i anförandet att ministern gärna ville skuffa ansvaret på högskolan i sig, men ministern har ju ändå ett stort ansvar där.


  • Jo, visst har jag det som högskoleminister. Det är trist, bolagiseringsprojektet har pågått i tio år, eller vad det nu är. Där har vi väl flera som får ta det ansvaret att det har varit styvmoderligt behandlat. Under den här regeringen så har vi lagt stor kraft på att få processen upp på rätt köl. När det är kopplat till den här budgeten så kan jag ju säga att det finns medel i budgetförslaget för det fortsatta arbetet med bolagiseringen. Vi har under det här året fattat förverkligande besluten. Nu är högskolan en resultatenhet, nu har högskolan den här finansieringsmodellen. Vi ska se över om vi behöver fatta ytterligare beslut för att stärka högskolans autonomi, så att sedan när vi kommer till bolagiseringssteget så är det steget inte så långt. Det är viktigt att högskolan, som organisation med styrelse och annat, vänjer sig vid att vara en egen spelare.


  • Tack, talman! Minister Röblom, jag tror att det är bra att ministern tar ansvar för det som ministern har ansvar för. Det känns lite patetiskt att nu bara skylla på tidigare regeringar för att man styvmoderligt har behandlat bolagiseringsprocessen. Jag tror nog att det rent av är felaktigt.

    Jag vill också vända mig lite mot den planekonomiska tanke som ministern har när det gäller miljö- och klimatarbetet. Jag tror inte att landskapsregeringen ska gå i bräschen för att köpa upp mark. Jag tror inte att det är landskapsregeringens roll att certifiera mat. Jag tror heller inte att det är landskapsregeringens roll att idka olika stödformer när det gäller laddstolpar etc. Det finns en marknad som går i bräschen för det här, där landskapsregeringen idag är långt, långt efter. Låt marknaden sköta det här! Det kostar mindre skattepengar, det går snabbare och det blir mer effektfullt.


  • Tack, talman! Det vore ett väldigt trevligt scenario om det var så att vi inte skulle behöva bry oss om klimatförändringarna för att marknaden skulle lösa det åt oss. Det skulle vara väldigt behändigt om vi inte skulle behöva skydda naturen därför att vi skulle ha ett sådant system där vi inte exploaterar och där vi inte öser ut näringsämnen i ett redan dåligt mående Östersjön. Det skulle ju vara perfekt det. Men det är lite allmänningens tragedi, när alla ska ta ansvar så tar ingen ansvar. Allmänningens tragedi är att vi tror att naturen och miljön finns där som ett smörgåsbord för oss att njuta av. Så länge det är så att marknaden inte tar det ansvaret och mekanismerna inte sköter det här så måste vi som politiker göra det, för det är vårt ansvar.


  • Tack, talman! Lika som mina kollegor Zetterman och Holmberg så tycker jag också att ministern pratade lite för lite om högskolan. Jag kommer också till den.

    Masters utbildningar har länge varit på gång inom högskolan. Jag tror att vi läste det i förra budgeten och kanske budgeten före det också. Vi från Liberalerna har också på olika sätt lyft behovet av till exempel en Masters utbildning till avancerad klinisk sjukskötare, en så kallad AKS-utbildning. Jag ser att både ÅHS och kommunerna skulle ha ett stort behov av denna personalgrupp.


  • Tack, talman! Det stämmer. Det har varit på gång länge att göra det möjligt för högskolan att utexaminera på masternivå. Därför fattade regeringen under förra året ett inriktningsbeslut att när högskolelagen revideras så ska det möjliggöra masterutbildning på högskolan. Det ska möjliggöra också utbildning på engelska. På tal om tid som gått och ansvar som man tar har så har detta diskuterats under många år, men vi fick det till stånd för ett år sedan ungefär och det var mycket positivt och positiva tongångar från högskolan kring det. Vi hoppas att när den lagen är på plats så ska det också möjliggöra just sådana utbildningar som ledamoten Söderlund var inne på.


  • Tack, talman! Tack för svaret. Kan ministern då säga när vi får den här lagändringen till lagtinget? Kan han säga någonting om det så det är jättebra.

    Sen sade ministern också att utbildningsbehovet ska styra vilka utbildningar vi satsar på och inte satsar på inom högskolan. Det kan säkert alla hålla med. Jag har märkt att det finns jättestor efterfrågan på socionomer till exempel bland kommunerna. Vi har också läst att ÅHS efterlyser hälsovårdare. Det är också en utbildning som det finns behov av. Är det någonting som har diskuterats?


  • Det var en väldigt bra input från ledamoten Söderlund. Vi håller på att arbeta, jag och kollegan Hambrudd, just med att kartlägga den åländska utbildningssituationen i dag och hur vi eventuellt behöver göra vissa förändringar för att hänga med i de megatrender som pågår för att också säkra upp tillgång på bra åländsk utbildning för det som kommer om några år och i framtiden. Det är en utvärdering och ett arbete som vi har påbörjat, men som ännu inte är färdigt. Jag hoppas och tror att vi kommer att få ta del av den inputten också i den processen som ledamoten Söderlund var inne på.

    När det gäller den nya högskolelagen så ligger den på lagberedningen just nu. Där diskuteras den och det jobbas med just exakt vilka paragrafer som måste in i den för att möjliggöra en bolagisering. När lagen exakt kommer vet jag ej.


  • Talman! När vi är unga så står hela världen framför våra fötter och vi lever i tron att det mesta är möjligt. Samtidigt så byggs grunden för vårt senare välmående och grund byggs för hur jag klarar mig i samhället. Hur ska vi klara av att uppnå det på Åland nu och i framtiden? Hur ska vi se till att vi gör allt för våra barn och ungdomar så att de får de allra bästa förutsättningarna för ett gott liv?

    Vi har utmaningar, vi har bland annat sett i den senaste "Hälsa i skolan" undersökningen att flera av våra barn och unga inte mår bra. Ångest och sexuella trakasserier är bara två av de områden där Åland sticker ut. Vi är nog alla på det klara med här i salen att vi måste tag i problemet och vi måste faktiskt göra det nu! Därför vill vi nu från landskapsregeringen satsa 800 000 euro under en treårsperiod på att tillsammans med sakkunniga hitta nya sätt och former att arbeta kring våra barn och ungdomars mående. Vi vill dessutom, som ett ytterligare steg i att främja den psykiska hälsan, återkomma i en första tilläggsbudget 2022 med noggranna motiveringar och anslag för ÅHS för att det även ska inrättas en mentalhälsa, en lågtröskelmottagning för barn och unga under 18 år inom primärvården. Idag saknar vi den delen i vårdkedjan, det är ytterst allvarsamt och något vi nu bör rätta till. Det har efterfrågats i många år och det är helt nödvändigt att det börjar förverkligas nu.

    Vi kommer även att fortsätta under nästa år med den kompetenshöjande utbildningen för skolhälsovårdarna, som redan påbörjats 2020-2021, för att ge dem verktyg för att kunna bemöta elever med psykisk ohälsa.

    Talman! Som social- och hälsominister i Ålands landskapsregering så vill jag nu ta tillfället i akt och adressera en annan fråga som berör oss alla på ett sätt eller annat. Det är en fråga som redan idag väckt känslor. Vi pratar här i salen om hur vi ska spara pengar, hur kommunerna ska klara av att utföra de uppgifter de har och att den offentliga sektorn är för stor. När man frågar vad man ska dra ner på, vilka tjänster som ska bort eller verksamheter som ska privatiseras så får man ofta väldigt få svar eller konkreta förslag. Budskapet är dock klart att vi måste spara pengar och undvika och ta lån för att våra barn och barnbarn inte ska behöva betala våra skulder, men detta mynt har dock två sidor. Om vi struntar i att göra det som behövs i tid och ger våra barn och deras framtida barn sämre förutsättningar till att leva ett bra liv, är det smart?

    På bl.a. socialvårdsbyrån har de beräknat olika scenarier, ett av dem är om ett barn får insatser i tid när de har missbruks- och skolkningsproblematik då kan man klara sig på 1 000 euro i insatser om de görs förebyggande i tid. Men gissa vad den summan är om man inget gör och inte tar tag i problemet i tid? 200 000 euro ungefär! Jag vill då ställa frågan: Är det socialt hållbart? Är det smart ekonomisk politik? Nej, det är det så klart inte och det är ju tyvärr inte så enkelt.

    Men det här är något som jag som social- och hälsovårdsminister känner att jag måste lyfta att vi bör ha med oss i vårt budgetarbete. Vi behöver hitta sätt - samtidigt som vi effektiviserar och minskar den offentliga sektorn då vi står inför det faktum att pengarna inte räcker till - att ändå tänka på att varje barn och ungdom som får hjälp i tid är en vinst för oss alla nu och i framtiden. Det är en "må bra avkastning" på uppemot 200 procent.

    Ett annat fokusområde är de äldre i vårt samhälle där vi vet att vi har stora utmaningar nu och ännu större framöver. Det är utmaningar som den demografiska utvecklingen, kommunernas ekonomiska situation, personalbrist inom flera viktiga sektorer och t.ex. brist på lämpliga boenden och boendelösningar för äldre. Vi behöver också ställa om i vårt tankesätt och börja tillämpa ett mer åldersvänligt och förebyggande tankesätt. Frågan är bred och frågeställningarna är många. Vi ser det därför som nödvändigt att ta fram ett tvärsektoriellt äldrepolitiskt program för första gången någonsin för Åland, helt i linje med det som finans- och näringsutskottet framförde för ungefär ett år sedan. Där kommer vi nu att involvera alla områden i den äldres liv, allt från infrastruktur, boende, personalresurser, riktlinjer och lagstiftning mm.

    Talman! Vad innebär då ett äldrepolitiskt program, hur ska man använda det och vad kan vi hitta i ett sådant? Ja, det handlar framförallt om att nu gå in på djupet och gå igenom hur vi ska kunna täcka upp de behov och utmaningar som finns och som berör den äldre personens liv och se vad vi behöver göra. I detta program kan det även ingå åtgärder. Ett separat åtgärdsprogram kan också tas fram om behovet finns när programmet och analyserna är klara.

    Det finns också möjligheter, vi behöver bli bättre på att utnyttja potentialen i silverekonomin och vi behöver skaffa oss en ny uppfattning om befolkningens åldrande. Vi vill göra Åland mera åldersvänligt, uppskatta och aktivera pensionärernas ambitioner och erkänna dem som konsumenter vilket också ger potential för nya produkter och tjänster.

    Vi behöver sluta att se på gruppen äldre som en homogen grupp då vi vet att behoven bland de äldre är mycket olika. Spännvidden i gruppen är också stor, kanske 40 år och det skiljer nästan två generationer mellan en 65-åring och en 105-åring, så det är självklart att det också skiljer mycket i deras liv. Det skiljer sig så klart också mycket i hur deras ekonomi ser ut. Vi vill under året undersöka hur den äldres ekonomiska ställning är. Vad behöver göras och vilka insatser behövs? Vi hoppas att få klarhet efter att undersökningen är klar.

    Talman! Vi behöver ta tillvara våra äldre medborgares livsvisdom. Søren Kierkegaard sade: "Livet levs framlänges men måste förstås baklänges". Visst är det ett slöseri att inte använda sig av de äldres erfarenheter. Vi behöver göra oss av med föråldrade attityder som gör att viktig kunskap riskeras att kastas bort. De äldre måste få vara med och påverka inifrån. Antalet år talar bara om att du är gammal, inte hur gammal. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Tack minister Holmberg-Jansson för det anförandet. Det gläder mig att det finns ett stort fokus på barn och ungdomars välfärd i den här budgeten. Det passar bra i en budget som kommer efter en stor samhällskris. Det visar på att man vill ta ansvar för framtiden.

    Det som dock bekymrar mig är handlingsförmågan som den här budgeten leder till. Det treåriga utvecklingsprojektet som man har i skrivningarna, det framkommer inte tydligt vad som är meningen med det. Det är inte klart hur det ska genomföras. Ska det vara ett treårigt projekt som ska resultera i ett resultat? Vi skulle behöva handling nu. Är det inte ganska klart vilka de strukturella hindren ändå är i samhället? Har man inte lagt örat på rälsen och lyssnat till sakkunniga på fältet? Är det inte dags att handla efter det vi vet istället?


  • Tack, talman! Ja, vi vet att våra barn och ungdomar mår dåligt. Jag och ledamot Påvals har haft väldigt mycket diskussioner kring det här. Jag uppskattar att vi kan ha den dialogen för du besitter väldigt mycket kunskap kring området.

    Vi har gjort kartläggningar. Vi har haft örat mot marken, men det är ingen som riktigt äger frågan. Det är tydligt att vi måste ha en större samverkan mellan ÅHS, KST, landskapsregeringen och tredje sektorn. Vi behöver någon som tar tag i det. Därför vill vi göra det här treåriga projektet där vi nu kommer att rekrytera en projektledare. Vi kommer att ha en styrgrupp som tar fram en projektplan och tittar på vad det finns för aktuell forskning, vad det finns för etablerad praxis med evidens och hur man kan jobba med att befrämja barn och ungas hälsa. (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Det ska ministern få göra. Men det är mycket pengar och det är en lång tid. Varför lägger vi sådana här pengar på att utreda någonting när vi egentligen bara behövt lyssna? Det är verkligen ohållbart i mina öron. Den här förankringen verkar inte ha gjorts riktigt när man verkligen vet att det som fältet har efterfrågat är ju handling. Man vet ju vad problemet är. Okej, vi kanske har olika politiska sätt att se på hur vi ska lösa det. Men hur har förankringen gjorts, minister Holmberg-Jansson, bland sakkunniga och experter på fältet i de olika sektorerna inför det här beslutet och inför den här skrivningen? Det är väldigt intressant att veta. Vi vet båda två, och alla som är intresserade av de här frågorna i den här salen, vet vad som har sagts. Det har också getts löften till höger och vänster om konkret handling. Det är väl ändå dags nu, i mitten av mandatperioden, att verkligen ta tag i saken som man redan vet om.


  • Tack, talman! Vi kommer att återkomma nu i början av nästa år med en tilläggsbudget där vi kommer att ge mera pengar till ÅHS för att de ska inrätta en lågtröskelmottagning. Det är någonting som man har efterfrågat. Det var bland annat en rapport 2018 där man hade upp detta till diskussion, att det behöver inrättas en lågtröskelmottagning som mental hälsa likt den man har för över 18 år inom sjukhusets väggar.

    Projektet barn och ungdomars hälsa och välmående är någonting helt annat. Det här handlar om att ha ett helhetsgrepp kring det Jag tycker och tror att när det just gäller till exempel ungdomsmottagningen - som vi har haft mycket dialog om tidigare, om var den ska placeras, hur det ska göras - så det är en liten, liten, liten del av det här. Det här handlar mycket om att vi nu ska titta och det handlar inte bara om en utredning. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tänker ställa en fråga om en gammal goding. Jag pratade om samma sak i fjol; tandvården, som verkar vara en fråga som bara socialdemokrater bryr sig om. Under förra mandatperioden så togs det fram ett tandvårdsprogram. De flesta åtgärderna inom detta program är genomförda till den del som det är möjligt, men det har inte hänt någonting efter det. Man har inte tagit tag i arbetet med att utveckla tandvården, och med precis samma logik som ministern beskrev det förebyggande arbetet när det gäller ungdomar så kan man prata om tandvården som ett bra sätt att göra det billigare för samhället och bättre för människorna om man jobbar med frågan. Så när får vi se ett nytt tandvårdsprogram?


  • Ja, jag beklagar att man från avdelningens sida inte har hunnit med mera kring det här arbetet. Vi har en plan på att utvärdera arbetet, men det kommer antagligen inte att ske förrän 2023. Det som är inplanerat för de äldre 2022 är att vi ska ordna fortbildningstillfällen i samarbete med ÅHS när det gäller god munhälsa för äldre. Jag kan inte säga så mycket mera än det, tyvärr. Det här är någonting som är på mitt dåliga samvete, att vi inte hunnit med.


  • Då är det väl vår roll att trycka på frågan.

    Jag vill också ställa en fråga kring det äldrepolitiska programmet. Det är väldigt bra att det kommer ett sådant. Det har ju funnits sådana också tidigare. Min fråga gäller det som vi också har motionerat om från Socialdemokraterna; landskapets roll som den ledande och samlande kraften när det gäller en massa sådana frågor och äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar. Det är kommunernas uppgift att sköta äldreomsorgen. Men väldigt många områden inom äldreomsorgen skulle vinna på och skötas bättre och billigare om man kunde samordna sina insatser. Det gäller på utbildningsområdet, hur vi utbildar personal och hur vi rekryterar personal. Det hjälper ju inte att man stjäl personal av varandra mellan kommunerna. Det gäller också hur man jobbar med medicin, vårdteknik och med demensvård och så vidare. Borde inte landskapet (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för frågan. Finans- och näringsutskottet var under den förra budgetbehandlingen väldigt tydlig med att vi måste ta ett helhetsgrepp kring äldreomsorgen och det gör vi nu. Vi har kanske olika information, men det är första gången någonsin som det tas fram ett äldrepolitiskt program. Det har tagits fram program kring kvalitetsrekommendationer och olika saker. Inom det äldrepolitiska programmet så kommer vi att gå igenom exakt det som ledamot Fellman sade; alltifrån utbildning, rekrytering och hur man kan jobba med det, hur vi ska jobba med välfärdsteknik - jag läser här i era motioner och ert förslag - och allt detta kommer att täckas in under det äldrepolitiska programmet. Det kommer att bli väldigt brett och stort. Det kommer att bli ett stort arbete som görs.


  • Talman! I Liberalernas politik så är det viktigt att ha ordning och reda i ekonomin för att kunna prioritera välfärdens kärnområden, bland annat de områden som ministern handhar. Om man jämför budget 2021 mot budget 2022 så kan man se att social- och miljöavdelningen ökar sina budgetanslag med 300 000 och ÅHS med 1,3 miljoner, alltså totalt 1,6 miljoner på de två budgetposterna, medan infrastrukturavdelningens verksamhetskostnaderna ökar med 6 miljoner. Vad anser hälso- och sjukvårdsministern kring den här frågan? Hon nämnde i början att det är svårt att få andra att spara. Man kan få uppfattningen att ministern har fått stå tillbaka med de äskande hon själv har haft inom den här budgetområdena till förmån för att andra inte haft förmågan att vara ekonomiska.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Zetterman för frågan. Jag skulle inte säga att någon har tagit för sig eller någon skulle ha stått tillbaka, men det som jag kan känna en viss frustration i kring allt, det är väl att det är så lätt att säga att man ska dra ner på den offentliga förvaltningen. Men när man väl frågar; var, vilka tjänster, var ska vi effektivisera och vad ska privatiseras? Så då får man ofta väldigt få svar. Jag vet att ledamot Gunell var inne på det i går, att det är väldigt svårt att konkret göra det. Jag tror att vi behöver effektivisera mycket mera, men vi behöver också jobba mycket, mycket mera förebyggande och med det förebyggande arbetet.


  • Talman! Det går att läsa ut från våra budgetmotioner att just det förebyggande är en prioritet för oss också. Ser man på den motion som vi har inlämnat gällande landskapets ekonomi så kan man se att mycket få ner till inga inbesparingar görs inom ministerns område. Vi har förvisso en omställning av de 800 000 där vi slår om dem till mer konkret handling som vi också tror att är billigare. Men i övrigt så ser vi ju att infrastruktursektorn har ökat dramatiskt i sina budgetanslag och vi ser också andra kostnadsmoment. Primärnäringarna får väldigt stora ökningar på kostnadsmomenten, där har vi gått in och gett konkreta förslag på var man kunde spara in.

    Vi föreslår också när det gäller ungdomsmottagningen att man ska försöka nyttja privata aktörer för att inte medikalisera och journalföra psykisk ohälsa hos unga. Vi föreslår driftsprivatiseringar, så vi stöder (… taltiden slut).


  • När det gäller ungdomsmottagningen och projektet psykisk hälsa och ohälsa för barn och unga så är det just sådana liknande problemställningar som ledamot Zetterman nu lyfte upp. Vi har diskuterat om studerandehälsan skulle vara rätt plats för en ungdomsmottagning. Men jag som förälder till en nioåring skulle aldrig gå till studerandehälsan om en ungdomsmottagning var där, det känns väldigt främmande för mig. Därför inför vi nu en lågtröskelmottagning inom primärvården så att barn och unga kan vända sig dit. Sedan ska man kunna få får hjälp inom det området också på en ungdomsmottagning. Men var den ska vara och hur man ska komma till bukt med journalföring som är olika inom hälso- och sjukvården och inom socialvården, så kanske den ska vara inom tredje sektorn eller på en privat aktör. Det här är sådant som vi behöver utreda och som vi tyvärr (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Man brukar tala om hökar och duvor i politiken. Socialminister Holmberg-Jansson är definitivt en duva bland många hökar. Jag önskar henne god flygtur.

    Jag tycker att det här var ett väldigt bra anförande. Vi ser väldigt lika på behovet av investeringar i ett tidigt skede när problemen är så små som möjligt. Då är de också billigast att åtgärda än att komma in med insatserna alltför sent och belasta sjukvården och därmed också tillföra lidande på ett sätt. Det här arbetssättet att verkligen satsa på förebyggande åtgärder på barn och bota sjukdomar med låg tröskel, det är definitivt en politik som vi från Socialdemokraterna stöder.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Gunell.

    När det gäller projektet barn och ungdomars hälsa och välmående så ser jag, när man har haft diskussioner med fältet, att man jobbar i sina stuprör. Inom AMS har man väldigt dålig koll på vad man jobbar med inom Katapult, vad man jobbar med inom Pelaren och detta bara inom den lilla sektorn. Vi behöver hitta sätt att jobba på tvärsen och inte i stuprör. Jag har stora förhoppningar kring det här projektet. Vi satsar en rejäl summa pengar nu på att inledningsvis ha en liten utredning på hur vi ska göra det och sedan under implementeringen ha kompetenshöjande insatser med utomstående experter, att kunna få Åland att bli en Ålandsmodell istället för en Islandsmodell.


  • Bara kort, det äldrepolitiska programmet är en bra idé. Det finns ett väldigt bra arbete som gjordes 2006 då föregångaren till Holmberg-Jansson, Harriet Lindeman var minister och Arne Selander var socialchef. Det var så nära ett äldrepolitiskt program som man kanske kunde komma, utan att kalla det för det, med fokus på äldreomsorgen.

    Det som lite kan bekymra oss i horisonten är också inbesparingarna på ÅHS. Som sagt, vi delar synen på hur lätt det är att säga spara och hur svårt det är att genomföra i praktiken. Men hur ser ledamoten Holmberg-Jansson på de belopp som man ämnar spara in under kommande år inom hälso- och sjukvården?


  • Tack, talman! När det gäller besparingar inom hälso- och sjukvården så är det ju så att våra pengar är slut. Vi behöver se hur man kan effektivisera och göra saker på ett annorlunda sätt. Det arbetet tycker jag att man har bra på gång inom ÅHS. Det är klart att det är utmaningar. Vi vet att sjukvården normalt sett ökar sina kostnader med 1,5-2 procent bara för att man kan bota fler, vi blir äldre och vi blir flera som bor på Åland. Så om det är någon som har utmaningar så är det inom hälso- och sjukvården. Men eftersom vi i regeringen har kommit överens om att det här är så som det ska ske, att vi ska göra inbesparingar för alla områden, så måste vi spara pengar också. Vi kan inte leva på ingenting.


  • Tack för ett mycket viktigt anförande. Lika som lite tidigare repliker här så har jag efter dagens debatt varit lite orolig för hur man ser på dagens befolkning och alla personer som lider väldigt hårt av olika sviter av corona och restriktioner och så vidare samt av ensamhet och isolering. Socialdemokraterna har motionerat om ett specialpedagogiskt resurscenter där man också skulle hjälpa personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar av olika slag. Det finns ju ingen ålder på den här problematiken, utan det är någonting som man i stort sett har med sig hela livet. Jag undrar om man har diskuterat den här frågan i nuvarande regering också, någon slags motsvarighet?


  • Tack, fru talman! Jag vet att minister Hambrudd kommer att adressera det här mera och på djupet. Ledamot Eckerman, från landskapsregeringen så delar vi den här oron när vi ser hur våra barn och unga mår dåligt nu. Vi ser också att äldre mår dåligt på grund av den pandemi som vi fortfarande är i. Vi ser att nu börjar man stänga ner, i Finland har man stängt ner på vissa sätt och runtom i världen. Vi är absolut inte ute ur den här pandemin och därför har vi också gjort det här aktiva valet att vi satsar pengar på det här området. Vi måste göra någonting, det som har gjorts hittills har inte varit tillräckligt. Så därför sätter vi en så här stor summa pengar av PAF-medel för att göra det här, det känns viktigt och det är också en av orsakerna till varför vi inte har dragit ner på PAF-medlen inom den här sektorn. Jag tror att jag får återkomma med kompetenscentret i nästa replik.


  • Det är viktigt att minister Holmberg-Jansson lyfter den här frågan. Jag blev väldigt oroad när jag hör vissa partier från regeringssamarbetet uttrycka sig så att det som sker idag inte är så viktigt så att vi överhuvudtaget behöver satsa utan det viktigaste är att vi ser till att kommande generationer inte har en skuld. Men den här skulden som finns i människorna, om de blir åsidosatta i dag, så kommer ju att vara ofantligt mycket dyrare i framtiden. Det är en väldigt viktig balansgång. Jag tycker att det är fint att det finns någon balanserad politiker i regeringen som tar lite ansvar för det här och ser helhetsbilden. Jag vill tacka för det.


  • Tack, talman! Jag anser att jag har också det ansvaret som social- och hälsominister att upplysa om att ett mynt har två sidor och om man sparar så kan det också få konsekvenser om man inte gör det på ett smart och balanserat sätt.

    När det gäller resurscentrum så gör vi nu undersökning från ÅSUB - jag vet inte exakt hur långt undersökningen har kommit - där vi tittar på hur många barn som har en NPF-problematik. Jag ser också det här projektet barn och ungdomars hälsa och välmående som en möjlighet att kunna adressera oss. Kanske vi inte behöver en resursskola, men vi kanske behöver ett resursteam som åker runt i skolorna och hjälper i skolorna där barnen är och där lärarna är. Men det här är någonting som jag ser fram emot att vi ska kunna grotta ner oss i mera.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Full respekt för det förebyggande arbetet, absolut, det skriver jag under.

    Det som jag däremot har lite svårt för är den kultur som vi har att vi ska lösa problem genom att tillföra mera resurser. Det är lite så det känns som att vi ska göra nu. Vi ska anställa en projektledare som ska in under ÅHS, det kommer att kosta pengar och vi vet att vi i dag har samordningsproblem. Vi jobbar i stuprör, minister Holmberg-Jansson sade det själv. Vi borde fokusera på att få bort stuprören och lösa problemen utan att vi behöver ta bort pengar från den välfärdskaka som vi behöver allt till annat.

    Jag tycker att det är lite märkligt, ska man ska man få uppmärksamhet idag så ska man må dåligt och det är synd. Vi pratar väldigt sällan om friskhetsfaktorer. Jag tycker att vi borde bli mycket, mycket bättre på att göra det. Jag saknar också i Holmberg-Janssons anförande att hon inte en endaste gång nämnde föräldraansvaret. Var är föräldrarna? När man läser den (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Vi ska inte alls föra in ungdomars hälsa och välmående under ÅHS. Vi ska ha lågtröskelmottagning, precis som vi har för vuxna så ska det finnas en mottagning för under 18 år. Det är en liten del inom primärvården - på hälsocentralen. Du går in i en dörr så finns det för de äldre och så ska det också finnas för de yngre. Det är en helt annan sak. Projektet ungdomars hälsa och välmående, där finns det ingenting om psykisk ohälsa, det är hälsa och välmående. Jag ser framför mig att vi kanske behöver ge kommunerna resurser för att de ska ordna fritidsaktiviteter varje dag efter skolan så att barnen kan vara där i stället för att fara hem och sätta sig med sin platta i soffan för att man inte har någonting att göra. Kanske kommunerna ska ordna aktiviteter, att det är detta som man kommer fram till. Det är meningen att det ska vara en projektledare initialt som håller i detta och tar fram en projektplan tillsammans med en styrgrupp där jag vill ha engagerade människor (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Då klarnar det till en del vad minister Holmberg-Jansson vill göra med de övriga medlen. Precis som Islandsmodellen finns på en plats i världen och det är på Island, sedan finns den över hela världen men då är den internationell, alltså detta skulle alltså bli en Ålandsmodell.

    Dit jag ville komma i mitt förra replikskifte var att i grundskolan i dag finns det vuxna som det aldrig förr har funnits. Det är nästan 150 fler vuxna i grundskolan i dag än vad det var för 20 år sedan. Det är märkligt för mig att elever säger att de inte har någon vuxen att prata med, då måste vi ha misslyckats kapitalt på något sätt, antingen kan man inte prata med någon hemma, föräldraansvaret, eller att det inte finns någon att prata med i skolan. Det borde ju inte vara någonting som skulle vara så svårt att klura ut var det problemet ligger. Så det finns ju självklara lösningar på saker som inte behöver kosta någonting.


  • Tack, fru talman! Jag håller absolut med ledamot Holmberg. Det borde vara självklart, men varför händer det inte? Varför behöver vi ha COPE-kurser för föräldrar för att de ska få hjälp i sitt föräldraskap? Vi behöver engagera våra vuxna föräldrar och kanske få dem mera engagerade i våra barns liv. Vad vet jag?

    Men det här projektet handlar inte om att göra någonting nytt. Det handlar absolut inte om att göra någon ny instans eller något nytt stuprör. Det handlar om att vi tillsammans ska jobba för att få det brett. Kanske vi har budgeterat för mycket medel? Vi budgeterade 800 000 euro för att vi vill att det här ska bli en varaktig sak. Vi kommer att ha en projektledare i början, en styrgrupp och det kommer att vara kunskapshöjande insatser. Jag tror verkligen på det (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag är väldigt glad att landskapsregeringen har slagit fast det här målet om att Åland ska vara en föregångare i det förebyggande arbetet med att främja psykisk och fysisk hälsa. Jag hoppas också att det målet håller sig över mandatperioden framöver. Med våra korta pendlingsavstånd, möjlighet till fritid, närhet till hav och natur och korta beslutsgångar kan vi faktiskt vara bäst i Norden på det här och kanske också bäst i världen och ha världens och Nordens mest hälsosamma befolkning. Om vi lyckas med det och jobbar emot det, vem vill inte flytta hit då?


  • Tack ledamot Josefsson. Jag tror att vi behöver se det här som en helhet. Vi behöver insatser inom hälso- och sjukvården där vi egentligen inte har varken det första steget eller det andra steget eftersom vi har så få skolpsykologer i dag. Vi har inget andra steg, det som vi vill nu införa inom primärvården; mental hälsa eller låg tröskel för våra unga. Sen har vi barn och ungdomspsykiatrin som vi vet att har ett enormt tryck på sig och de klarar inte av detta för att inte de här två första stegen finns. Det säger ju sig självt. Får vi våra barn och ungdomar genom att ha förebyggande insatser, genom att få dem att idrotta mer och få dem i mera i fritidsaktiviteter, så tror jag i alla fall att ju mer du är med i en gemenskap och har fysisk aktivitet så kommer också ditt psykiska mående att bli bättre.


  • Det man också borde se över, som jag vet att man har beräknat i Sverige, är att se till exempel vad psykisk ohälsa kostar samhället och sjukvården. Ett exempel är typ 2 diabetes, där har man räkna ut att varje år kostar det 17 -18 miljarder kronor. Då kan man hyfsat enkelt räkna ut vad det krävs för insatser för att sänka den här procenten och då alltså också minska kostnaderna för sjukvården. Det är det sättet som jag tror att man bör angripa det förebyggande arbetet på och då tror jag att det också blir väldigt klart för alla att vi måste göra dessa insatser nu för att spara i framtiden. Vi behöver de siffrorna tror jag och de saknar vi, men vi kan antagligen ta hjälp av de siffror som finns i regionerna kring oss.


  • Tack, talman! Tack minister Holmberg Jansson. Först de äldre, ministern nämnde finans- och näringsutskottets betänkande som var väldigt tydligt för ett år sedan, att landskapsregeringen verkligen behöver ta taktpinnen i äldreomsorgsfrågan. Man kommer med förslaget att ta fram ett program som vi absolut inte är emot på något vis, men jag ser det som ett sätt att skjuta problemen framåt i tiden. Vi vet att det finns ett problem. Vi vet att det behövs åtgärder. Jag tycker att ministern har ett ansvar här som hon inte riktigt tar.


  • Tack, talman! Jag tror att jag bollar tillbaka frågan till ledamot Söderlund och frågar; vad är det för ansvar som jag inte tar som minister för social och hälsovården? Äldreomsorgen ligger på kommunerna än så länge. Vi håller på att göra en utredning och tittar på var institutionsvården ska hålla till någonstans, eftersom man gör en stor omstrukturering nu i Finland kring det området. Vi tar fram ett äldrepolitiskt program, precis som finans- och näringsutskottet efterfrågade, där man tar ett helhetsgrepp kring äldreomsorgen. Vi gör strukturella förändringar hela tiden. Jag undrar, ledamot Söderlund; vad är det för ansvar som inte tas?


  • Tack, talman! Jag hade förväntat mig flera åtgärder i den här budgeten i den riktningen.

    Men nu till de yngre som diskuterades i ett replikskifte här. Ministern själv, tror jag, nämnde Islandsmodellen och att göra om den till en Ålandsmodell. Just den idén tycker jag att är jättebra. Just sådana här program som skrivs så där kom jag också att tänka på att det förra mandatperioden skrevs ett idrottspolitiskt program, där vi då bestämde att det ska finnas ett råd för idrott, motion och hälsa som skulle jobba i den här riktningen. Landskapsregeringen har beslutat; nej, så tänker man inte göra på en direkt fråga från RIM och nu tänker man skrota RIM. Man arbetar ju helt tvärtemot sig själv.


  • Tack, fru talman! Jag talade inte om att landskapsregeringen vill göra om Islandsmodellen till en Ålandsmodell. Jag sade att jag tycker att vi borde eftersträva att bli en Ålandsmodell som alla ska eftersträva att vara. Sen om det ska vara exakt en kopia av Islandsmodellen så det tror jag absolut inte. Vi är Åland och vi behöver göra efter de förutsättningar som vi har, för alla områden är unika. Så jag tycker att vi behöver se efter nu att vi gör det som vi behöver göra, som jag inledde mitt anförande med. Vi ska ta vårt ansvar som politiker att inte bara skära utan att se vad det får för konsekvenser - konsekvenser som innebär att det blir dyrare för samhället efter några år - och inte tro att vi inte behöver ta ansvar för det (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Under 2022 avser ÅHS tillsammans med fastighetsverket inleda planering av isoleringsutrymmen för patienter med luftburen smitta. Jag måste fråga ministern; finns det behov av sådana utrymmen här på Åland?


  • Tack för frågan, ledamot Häggblom. Ja, det finns behov av ett isoleringsrum på Åland. Jag skulle säga att alla sjukhus runtom i Europa har isoleringsrum. Vi borde inte bara ha ett, vi borde kanske ha flera. Det räcker med att vi får mässlingen in på sjukhuset, en vinterkräksjuka plus att vi var väl lyckligt lottade nu att det inte var en luftburen pandemi som kom till Åland. Hur hade vi fått patienterna till vård på något sätt? För i helikopter kan man inte transportera en person med luftburen smitta.


  • Talman! Jag har förstått att Åland är ganska litet. Man brukar ha ett betydligt större befolkningsunderlag när man inrättar sådana här utrymmen. Det är i alla fall en kostnad runt 2 miljoner.


  • Tack, fru talman! Åland är också för litet för ett BB. Vi har bara drygt 300 födslar, så hade vi varit ett sjukhus någon annanstans i Sverige eller i Finland så hade den BB-avdelningen lagts ner.

    Vi kan inte, aldrig någonsin, jämföra oss med något annat sjukhus om det inte är så att det finns på en ö. Vi är i ett isolerat läge. Vi har helt andra förutsättningar. Vi kan inte utsätta våra medborgare för att inte kunna ge dem den vård de behöver i ett sådant läge. Ska vi bara sätta in dem på gården och låta dem dö där? Nej, jag tror inte det. Det här är ingenting som vi här i salen egentligen ska diskutera. Det är ett medicinskt ansvar som ligger på ÅHS. Om de anser att det här behöver så ska vi se till att det finns.


  • Tack, talman! Med tekniken med oss så hälsar jag lagtinget denna dag.

    Av naturliga skäl kan jag inte låta bli att inledningsvis kommentera nuläget i processen med att få fram en ny självstyrelselag för Åland. Vår folkrättsligt garanterade autonomi är ju själva grunden och orsaken för att vi t.ex. ägnar Ålandsbudgeten för nästa år stor uppmärksamhet i dagarna tre.

    Delar av lagtinget är som alltid väl insatt i självstyrelseprocessens olika faser eftersom regeringen fortlöpande stämmer av läget med självstyrelsepolitiska nämnden. Till denna del är det förstås glädjande att vi, parlament och regering, via nämnden har en fortsatt samsyn om vilka förväntningar Åland ska ställa på den kommande slutprodukten. Oavsett om vi lyckas bibehålla vår eniga interna linje eller ej, är det ändå enighet med det politiska Finland – i en tillräcklig omfattning med tanke på hur självstyrelselagen skapas i samspelet med riksdagen – som är själva grundförutsättningen för att uppnå målet om en helt ny självstyrelselag.

    Efter att ha studerat de drygt 70 utlåtanden i den nyligen avslutade remissrundan, står det klart att vi har fortsatta utmaningar, både juridiska och politiska.

    Den juridiska delen handlar förstås om den ganska länge självklara huvudfrågan: Går det i modern tid att i sin helhet revidera Ålands självstyrelselag på en och samma gång? Med andra ord, är kombinationen av Finlands grundlag och EU-rätten tillsammans ett oöverstigligt hinder, dels för att samhället rent generellt blivit oerhört komplext och sammanvävt, dels för att hanteringen av Ålands särställning ställer helt unika krav på alla centrala aktörer inom finländsk statsförvaltning?

    Det sistnämnda leder automatiskt över till processens andra huvudfas, den politiska delen. Nämnda remissyttranden ger nämligen en tydlig fingervisning om att ett mer lyckat slutresultat - med åländska ögon sett - förutsätter att det i Helsingfors, under processens slutskede, finns ett tydligt ledarskap. Mycket tydligare än vad vi fått uppleva hittills.

    Ett tydligt politiskt besked krävs från Helsingfors om att den finska statsmakten avser att ta sitt ansvar för att Ålands autonomi tillåts både att moderniseras och på samma gång utvecklas. Professorerna Sundberg och Sjöblom har i en färsk publikation rörande den åländska självstyrelsens kvaliteter påtalat att förhandlingarna Finland-Åland i alltför hög grad tenderar att fastna i de juridiska detaljerna. De finlandssvenska forskarna anser t o m att Finland i detta fall agerar arkaiskt, dvs. en ålderdomlig hantering av Åland. En fortsatt framgångsrik åländsk autonomi är beroende av ett helt annat förhållningssätt.

    Talman! De åländska målsättningarna hänger i detta nu samman med de tolv s.k. positionerna som regeringen Thörnroos i samförstånd med självstyrelsepolitiska nämnden offentliggjorde den 30 september i år. Efter nämnda remissrunda kan vi konstatera att det eftersträvade skyddet för Ålands självstyrelse gentemot Finlands grundlag, utgör en ny trettonde position.

    Även om vi i processens slutskede lyckas uppnå tillfredsställande lösningar för de kvarvarande nämnda positionerna, kommer den nya självstyrelselagen, tyvärr, långt ifrån att motsvara de förväntningar som från åländsk sida fanns i processens början i form av de två s.k. Jansson-kommittéerna år 2010 och 2012, då deras respektive betänkanden publicerades.

    Det kommer tyvärr t.ex. att helt saknas ett nytt materiellt innehåll för ålänningarna värt att nämnas. Jämfört med de stora stegen som vi togs från åländsk sida i samband med både 1951-års lag och nuvarande självstyrelselagen från 1991, blir resultatet av den pågående revisionen en rätt så blek och lite urholkad variant.

    Jag vill ta tillfället i akt, talman, att understryka att regeringen Thörnroos inte kommer att rekommendera lagtinget att ge sitt bifall till en ny självstyrelselag som till sitt innehåll inte i tillräckligt hög grad tar i beaktande de kvarvarande s.k. positionerna, inklusive grundlagsfrågan, som vi lämnade den 30 september i år.

    Det som hänger ihop med mitt ansvarsområde, förutom de självstyrelsepolitiska övergripande frågorna, så är bland annat - i och med att tiden tillåter - att vi nu då i budgetförslaget aviserar att aktualiserar frågan om vilken ersättning från Helsingfors som ska betalas till Mariehamn för det faktum att den åländska polisen till största delen sköter sådant som hör till Finlands riksdags behörighet. Vi kan konstatera att denna möjlighet till kompensation har funnits i över tio år, men har aldrig tidigare aktualiserats från åländskt håll. Inom den nuvarande regeringen konstaterar vi att det är hög tid att lyfta fram den möjlighet som överenskommelseförordningen ger. Här handlar det om att lyfta fram kostnadsansvaret i överenskommelseförordningen för sådana områden som vi helt enkelt inte klarar av att sköta själva idag, och heller inte får; den utlovade utbildningen från finskt håll.

    I budgetförslaget finns av naturliga skäl ingen summa upptagen i och med att det krävs en förhandling och sedan ett avtal med inrikesministeriet i Helsingfors för att komma framåt. I fredags, den 12 november, påbörjades diskussionerna med Helsingfors till den här delen. Vi har lite förgripit budgetbehandlingen. Orsaken är att den helt nybildade inrikesministeriets gemensamma kontaktgrupp i fredags höll sitt första möte här i Mariehamn. Vi får se och avvakta, talman, och se om det här kan ge resultat för åländskt vidkommande. En försvårande omständighet är förstås att vi från åländsk sida inte tidigare har lyft den här frågan. Det är lite förvånande. Orsak och verkan får ni ställa till tidigare regeringar som inte aktiverat den här möjligheten. Men idag, talman, är det helt nödvändigt att vi aktiverar oss och ser till att vi får ersättning till den del vi finner det befogat. Tack för ordet, talman!


  • Tack, herr talman! Tack till minister Jansson som lyfte upp självstyrelselagen, ett gemensamt långvarigt projekt som förhoppningsvis ska kunna ros i land.

    Jag kan väl meddela, efter vår resa till Helsingfors, att vi har träffat väldigt många socialdemokratiska politiker, men också andra partier som är väldigt uppfylld av att de under jubileumsåret ska få ge Åland en ny fin självstyrelselag som ålänningarna är nöjda med.

    Problem och kvarvarande frågor så finns det väldigt lite kunskap om. Det förefaller som om minister Henriksson inte har lyft det här ännu till någon slags politisk förankring. Hur ser ledamoten Jansson på minister Henrikssons roll i det här och vilket ansvar åligger henne för att (… taltiden slut).


  • Tack för en befogad frågeställning ledamot Gunell. Tack för att också den socialdemokratiska gruppen i lagtinget tagit de här förhandsdiskussionerna med Helsingfors. Det är ju så som vi kommer framåt nu när processen börjar närma sig sitt slutskede. Det är också glädjande att Socialdemokraterna i sina samtal i Helsingfors har hittat förståelse för de åländska argumenten. Här har vi nog tillsammans med justitieministern och Ålandsministern Henriksson en gemensam utmaning, det vill säga att i det här skedet nu, när vi vet resultatet av en remissrunda, få till stånd de nödvändiga politiska samtalen. Lantrådet hade för avsikt idag i Helsingfors att ha ett sådant möte. Sedan avvaktar vi då att statssekreteraren, helt centrala i den här processen, i morgon kommer att ha ett möte om det här och därifrån kommer vi att ha vidare diskussioner.


  • Ja, huruvida det finns förståelse för argumenten eller inte är nog för tidigt att säga. Det man i Helsingfors i regeringen väntar på och även riksdagens grupper är minister Henrikssons förslag till lagstiftning, och den har de inte sett ännu. Det betyder ju att det finns ju fortsättningsvis förhandlingspunkter. Men det bekymrar mig nog att man inte i detta sena skede har gjort delar av det beredningsarbetet och det politiska fotarbete som också krävs, både bland regeringens partier men förstås också av riksdagens övriga partier. Det här är ju en lag som ska tas i grundlagsenlig ordning och kräver en bred förankring.


  • Tack, talman! Jag vet inte riktigt vilket fotarbete ledamoten tänker på just nu. Vårt problem - om vi tar det rent från åländsk synvinkel - är ju naturligtvis att först när vi tillsammans med justitieministeriet har ett klarlagt arbete, slutresultat, så är det först därifrån som vi kan ta de politiska diskussionerna. Det är tillräckligt invecklat ändå redan, på basen av utlåtandena, att ta det här vidare på ett bra sätt. Det är ju därför som vi måste avvakta bl.a. statssekreterarnas möte i morgon och se vad svaret blir. Vi har förutsatt, och det har också utlovats inom ramen för justitieministeriets gemensamma arbetsgrupp, att vi ska få ett svar på de här positionerna, formulerade och översända den 30 september i år. Jag återkommer till det att vi måste helt enkelt tillsammans efter det ta gemensamma insatser, därför är det är bra att Socialdemokraterna har börjat sin del av fotarbetet. Tack för det!


  • Talman! Jag hoppas att det är på sin plats att fråga vicelantrådet kring vicelantrådets ansvarsområden, trots att vicelantrådet inte berörde det i sitt anförande. Jag har två frågor som berör direkt lagstiftning. Det står i budgeten att man tänker ta bort möjligheter att rösta digitalt. Det tycker vi att är bekymmersamt, även fast vi vet att det är en komplex fråga minsann. Men om man tar bort den möjligheten i framtiden, det låter i våra öron inte riktigt modernt och bra.

    Den andra lagstiftningsfrågan berör offentlighetslagstiftningen och att vi skulle få offentlighetslagstiftning som också skulle beröra bolag. Hur ser det ut på det området?


  • Då ber jag talman om lov att få att få avvika från det som jag tog upp i mitt anförande. Är det okej eftersom det ändå tillhör min portfölj?

    När det först av allt gäller vicetalmannens fråga om digital röstning så är läget att vi har efter en ytterligare en sondering, en utvärdering av valresultatet till den delen, om vi kallar det så lite lättsamt, dvs. när man då tvingades ställa in det digitala röstningssystemet i sista stund i september 2019. Vi har kommit fram till att vi inte kan utlova ett helt säkert system. Därför är tanken att vi skapar ett system där lagtinget får en ny vallag som innehåller en sekundär lag där det krävs att lagtinget bestämmer sig för att aktivera för att man vill i ett kommande val ordna en digital röstning. Så vi kommer att överlåta lagtinget att ta ställning från fall till fall, dvs. anser man sig trygg att vi har ett bra system som tryggar valrätt?


  • Talman! Jag är inte säker på att jag kan följa tankegångarna där och vi får säkert återkomma till det. Jag menar, det går ju att stifta lagar som man kan aktivera om det finns möjlighet. Det är landskapsregeringen som utför det operativa arbetet och som kan göra bedömningar om det finns säkra system och ska också investera i säkra digitala system i så fall.

    En annan fråga som jag vill höra vicelantrådets åsikt om är inbesparingarna på radion. Där kommer det mycket oroande signaler. De behöver bära sin inbesparing de också, men att man diskuterar att man ska ta all inbesparing och effektivisering på redaktionen. Det kan väl ändå inte var vara möjligt vicelantrådet?


  • Talman! Jag ber nog talmannen upplysa vicetalmannen att man kan inte utvidga frågan utöver det grundläggande. Det innehåller ett samspel mellan talarstolen och den som begär, så det är dålig stil vicetalman Sjögren. Jag kommer att återkomma till radion i ett senare inlägg.

    Vad gäller offentlighetslagen som vicetalman räknade upp i frågestunden så kommer offentlighetslagen och utsträckningen till offentliga bolag att vidtas så fort vi har näringsrättslagen och jordförvärvslagen på lagtingets bord - näringsrättslagen här i slutet på året, i början av december och jordförvärvslagen förhoppningsvis när lagtinget återkommer i mars månad. Vi måste ju välja att göra det i den takt vi helt enkelt har lagberedningsresurser. Vi har haft lite manfall under 2021 som naturligtvis påverkar vår möjlighet att leverera hållbara produkter.


  • Jag följde med stort intresse vicelantrådets anförande om självstyrelselagsrevisionen. Det är två klarläggande frågor som jag vill ställa med anledning av det.

    Vicelantrådet sade att nu gäller det att få Helsingfors att ta ett tydligt politiskt ansvar. Det är den första frågan; hur ska man lyckas uppnå det? För det har man ju verkligen inte tagit hittills.

    Den andra frågan är att regeringen Thörnroos skulle inte rekommendera lagtinget att ta självstyrelselagen om den inte uppfyller centrala punkter. Vilka centrala punkter tänker man på då?


  • Jag börjar med den sista frågan i och med att den är så oerhörd central. Det är de där 12 positionerna plus grundlagsfrågan som efter, i synnerhet Högsta domstolens synpunkter i remissen, är så pass tunga. Jag utgår från att justitieministeriet känner sig tvungna att lyssna på dem. Jag vill tillägga att där hade vi från åländsk sida ett bättre sätt att angripa, vi bara beklagar att justitieministeriet inte valde den linjen. Det är helt enkelt de här 13 kvarvarande frågorna som vi måste få en tillfredsställande lösning på sammantaget. Sedan är det upp till lagtinget i sin helhet att ta ställning till hur man vill göra. Finns det 20 ledamöter som vill godkänna lagförslaget eller ej?


  • Jag är nöjd med det klarläggandet, dvs. samtliga 13 punkter ska vara uppfyllda, annars rekommenderar regeringen det inte. I Ålands Framtids värld så är det ändå ingen revision vi pratar om, utan en teknisk ändring av självstyrelselagen och där tror jag också att vi är överens. Men den stora frågan är, hur ska man riktigt bära sig åt för att få Helsingfors att ta ett ansvar på riktigt för självstyrelsen? Det känns möjligtvis konspiratoriskt uttalat, men nog känns det lite som en medveten vilja att mala ner de sista resterna av självstyrelsen, det som har skett under de senaste 11,5 åren. Frågan är, hur ska man få Helsingfors att agera till exempel som man gör i Köpenhamn mot sin autonomier?


  • Det var en bra frågeställning som ledamot Eriksson lyfte. Det är därför som jag efterlyste just det här med politiskt ledarskap i Helsingfors. Jag tror att det enda sättet är att man sätter sig ner gemensamt med de verkligt tunga aktörerna i Helsingfors, med statsministern i spetsen, och då både påminner om själva bakgrunden till Ålands självstyrelse och vad som krävs och naturligtvis få den nya generationen, såväl politiker som tjänstemän, att förstå hur Åland avviker och har möjlighet att avvika från Finlands grundlag. Här upplever vi i en frustration från vår sida. Man har helt enkelt missförstått vår unika position och därmed möjligheten att självstyrelselagen i praktiken skulle kunna innehålla vad som helst, dvs. avvika från Finlands grundlag om den politiska viljan finns. Nu har man ju svängt på det och sagt att ingenting får finnas på Åland som inte överensstämmer med grundlagen. Så här krävs det nog ett politiskt ledarskap, det är helt nödvändigt för ett lyckat slutresultat.


  • Talman! Vicelantrådet pratade om självstyrelsen, en viktig fråga för Ålands utveckling och vi hoppas alla på framsteg där.

    En annan fråga gällande självstyrelsen, som ligger på vicelantrådets bord, är möjligheten till den kommunala självstyrelsen. Med anledning av det som har sagts i salen, att nettotransfereringarna till kommunerna nu minskar med landskapsregeringens budgetförslag mellan de två budgetåren med 5 miljoner euro, hur ser vicelantrådet på kommunernas möjlighet till självstyre?


  • Tack, talman! Till ledamot Zetterman kan jag säga att jag kommer att återkomma med ett lite längre anförande om de kommunala frågorna. Då passar det bättre att vi går in i detalj till den delen.

    Vad gäller den kommunala självstyrelsen så kan jag naturligtvis inte, trots det, låta bli att poängtera en sak. Den kommunala självstyrelsen är så pass stark och här kan man till exempel läsa vad Finlands riksdags grundlagsutskott har skrivit bland annat 2013 i ett utlåtande. Den är så stark så man rubbar inte en kommuns juridiska ställning via en vanlig lag. Det krävs en speciell lagstiftning, typ den lagstiftning gällande kommuner i ekonomiska problem, för att rubba den särställningen och det kanske inte hjälper heller alla gånger. Så det kommunala självstyrelsen är så stark att vi måste nog tillsammans inom kort, när vi har den så kallade kriskommunallagen på plats, i detalj diskutera de frågorna.


  • Vi emotser vicelantrådets kommande anförande.

    Därtill vill jag bara konstatera att precis på samma sätt som vicelantrådet argumenterade kring att det måste finnas utökning av självstyrelsen också i praktiken i den åländska självstyrelsen, så har man ju hört ledamöter i den här salen argumentera för att det måste finnas självstyrelse i praktiken också för kommunerna. Alltså, det vill säga att ifall över 50 procent av budgetmedlen är kopplade till kommunalförbund och resten är i princip lagbundet enligt lagstadganden, så kanske självstyrelsen i praktiken inte är så stor för kommunerna. Det tror jag att minister Jansson i sin tidigare politiska karriär har uttryckt ganska starka åsikter om.


  • Tack, talman! Ledamoten har helt rätt i att det finns naturligtvis en gräns för när man överskrider det som egentligen borde vara kommunal självstyrelse. Var den gränsen går kan ingen av oss säga.

    Det är klart, att till exempel upprätthålla full beskattningsrätt för kommunerna, inte har någonting som man behöver leverera till, så skulle naturligtvis i förlängningen vara ohållbart. Men ingen kan säga var den gränsen går. Hittills har vi gemensamt, så sent som när vi skapade av kommunernas socialtjänst, ansett att vi kan föra över fortsättningsvis från den kommunala nivån till en högre gemensam nivå, precis som man gjorde tidigare med sjukvården, hälsovården och den gymnasiala delen. Men blir det en fortsatt diskussion om det kommunala innehållet så lovar jag ledamoten att vara aktiv till den delen.


  • Tack, talman! Jag har två frågor som berör ministerns område. Det första är förslaget att ändra namnet på Ålandskontoret i Helsingfors till Ålands representation i Finland och vår person i Bryssel till ministerråd. Det låter ju pampigt, men som jag uppfattar budgeten så är det bara nya skyltar, nya namn. Min fråga är, hur och med vilka resurser och på vilket sätt tänker ministern sig att man ska utveckla relationerna framförallt i Helsingfors? Hur vill man manifestera sin närvaro? Hur skapar man de kontakterna? Kommer det att finnas aktiviteter som placeras vid den nya representationen eller hur tänker man sig arbetet? Hur tänker man med det nya ministerrådet i Bryssel? Kommer det där att bli nya arbetsuppgifter eller nya resurser? Är det någonting som är annorlunda mot tidigare än namnet?


  • Tack, talman! Det var en intressant frågeställning som ledamot Fellman väckte. Vi börjar med Bryssel i och med att där är det ännu viktigare med titlar som ledamoten mycket väl känner till. Uppgraderingen av vår tidigare specialrådgivare till ministerråd har haft stor betydelse redan nu vad gäller möjligheten att få synlighet och stiga i graderna vad gäller diskussionernas upplägg, det vill säga att komma tidigare in i diskussionen. Så i Bryssel så får jag i alla fall jag för min del säga att vi får all anledning att lyfta på hatten för Hållbart Initiativ och deras fotarbete här via minister Röblom i synnerhet visavi utrikesminister Haavisto. När lantrådet och jag hade ett avgörande möte till den här delen med utrikesminister Haavisto så hade han full förståelse för de åländska ambitionerna. Tack för det Hållbart Initiativ!


  • Jag fick inget svar på hur man ska utveckla vår representation i Finland eftersom det uttryckligen står i budgeten att det bara är ett nytt namn, inga nya resurser.

    Min andra fråga gäller Ålands Radio och TV. Som jag har uppfattat det nu så kommer de inbesparingar som lagts på eller resultatet av budgeten att betyda att public service utbudet vad gäller tv minskar. Man sparar in på upphovsrättskostnaderna för TV 4 och att det framförallt drabbar skärgården. Min fråga är, har det förts diskussioner i landskapsregeringen hur man ska lösa den här problematiken eller tänker man acceptera att en del av den åländska befolkningen får ett sämre TV-utbud?


  • Talman! Jag uppmanar igen talmannen att föra diskussioner med ledamöterna om hur man ska rikta sina frågor. Här har vi ingenting som har att göra med självstyrelsen. Jag återkommer till frågan om radio- och tv i ett särskilt inlägg och då har ledamoten möjlighet att återkomma.

    När det gäller den inledande frågan i övrigt under den första ronden dvs. det nuvarande Ålandskontoret Helsingfors så vill vi där se en flerstegsraket. Först lanserar vi det nya namnet Ålands representation i Finland. Sedan fylls det ut under budgetåret 2022 med både de nya målsättningarna och nya resurser. Här konstaterar jag att Socialdemokraterna redan har äskat mera pengar via en budgetmotion för det. Vi tänkte nog ta det lite i rätt ordning. Först hoppas vi att vi har ett enigt lagting bakom det här och sedan fyller vi ut innehållet i kontoret. Här är naturligtvis allmän aktivering överhuvudtaget i åländska frågor i Helsingfors någonting som vi ibland annat ser (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag hoppas att jag håller mig innanför anförandets ramar. Jag skulle vilja veta lite mer om näringsrätten. Vicelantrådet nämnde att det förmodligen kommer under våren till lagtinget, näringsrätten och lite senare gjorde jordförvärvsrätten. Vad är statusen just nu kring den för Åland så viktiga frågan?


  • Vi är snälla och anser att det här hör ihop med självstyrelselagen, det är ju trots allt en av grunderna i det hela. Därför så kan jag känna mig fri att svara på den. Läget är som så att på fredag, denna vecka klockan 13, kommer det samlade lagtinget att beredas möjlighet att ta del av förslaget till näringsrättslag - en trappa ner klockan 13-15. Där hoppas jag att alla eventuella kvarvarande frågeställningar gemensamt kan redas ut i syfte att bibehålla den totala enighet som vi haft hittills i bland annat den beredning som görs av tjänstemännen och mig och den referensgrupp som representerar hela lagtinget. Alla har varit överens hittills. Jag hoppas att vi har den överenskommelsen kvar efter fredagens möte. Så fort det är över så får vi analysera mötet och bestämma vilket datum som vi kan överlåta förslaget till lagtinget för behandling.


  • Tack, talman! Näringsrättsfrågan är ju de facto en fråga som berör mer eller mindre hela Åland och ålänningarna. Den är av stort allmänintresse. Jag är väl medveten om att det kommer att vara ett informationsmöte för lagtinget inkommande fredag. Jag tänker att här och nu, i och att den här budgetdebatten ändå är transparent och öppen, kunde lite berätta om den har tagit steg i rätt riktning. Jag delar också vicelantrådets uppfattning och förhoppning om att det ska finnas en total samsyn här i parlamentet. Det hade varit bra att få veta lite, för det är ändå ett stort allmänintresse och en av de viktiga pusselbitarna för att få igång tillväxten och företagandet på Åland.


  • Jag måste ju tacka för ledamotens åsikt och förhoppning om att jag på 60 sekunder ska kunna redogöra för en så pass komplex lagstiftning.

    I korthet, vi gör det enklare att bedriva näring på Åland. Det har vi redan gemensamt gått in för, att ändra det som vi gjort via praxis, dvs. att det räcker med en ålänning i styrelsen. Vi gör också precisering av vad som förväntas av de bolag där det behövs näringsrätt, dvs. i praktiken alla, hur de då ska leverera i synnerhet på svenska när det gäller mötet med konsumenter och det övriga Åland. Man kan säga att det är en förenkling av det rent praktiska, men en strängering av språket som jag tror att vi alla inser att behövs med tanke på upplevda erfarenheter.


  • Tack, herr talman! Jag kommer att upprätthålla mig vid omställningsplanen i det här anförandet. Med tanke på det som just diskuterades här så återkommer jag till de andra satsningarna i nästa anförande. Det blir för långt att säga allt samtidigt. Det kan hända att man får svar på en del av frågorna också i anförandet.

    En omställningsplan ska tas fram under våren för att presenteras för lagtinget i form av ett meddelande i syfte att beskriva de förutsättningar som finns för att ställa om skärgårdstrafiken till ett klimatvänligare alternativ än dagens trafik, men i meddelandet och planen ska även servicenivåer för kommande upphandlingar och fasta förbindelser. Omställningsplanen ska sedermera debatteras men innan dess tänkte jag tala om komplexiteten gällande omställningen och hur det påverkar den ekonomiska verkligheten.

    Det pågår idag en intensiv utveckling i världen vilken syftar till att hitta klimatsmarta transporter och färjetrafiken är inget undantag. Precis som för alla nya tekniker är föregångarna de som får betala det högsta priset för den nya tekniken och även leva med de barnsjukdomar som kommer med. Efter att tekniken är etablerad finns det en marknad för tekniken och priserna sjunker.

    Det är i grunden en fråga om en av kapitalismens grundläggande funktioner, det vill säga principen om utbud och efterfrågan. Är utbudet större än efterfrågan sjunker priset och vice versa. Idag finns en efterfrågan på klimatsmarta färjor men utbudet av ekonomiska och fungerande lösningar är inte helt tillgodosedd, det är inte tillräckligt vilket gör att priset är högt. När en kund efterfrågar en klimatsmart färja så måste man också betala för en del av utvecklingskostnaderna för färjan.

    Ett intressant exempel är när Tyskland började subventionera solceller för privatpersoner. Det gjorde att efterfrågan på solcellsanläggningar ökade och utvecklingen tog fart. Så småningom kom utbudet ikapp och priset sjönk, det blev effektivare. I förlängningen ledde det här till att vi också här på Åland fick billigare solceller och vi kan njuta av det som tyskarna gick före och satsade pengar så att tekniken blev billigare, vilket gör att vi också kan ha dem här idag, mycket flera än vad vi annars skulle ha.

    Jag menar att omställningen av skärgårdstrafiken befinner sig i ett liknande läge i dag. Tekniken utvecklas i våra närregioner, vilket kommer att leda till att utbudet på de här produkterna kommer att sjunka inom kort. Priset sjunker då som en konsekvens.

    Här på Åland har vi inte de ekonomiska resurserna att göra hela det här steget själva. Vi behöver draghjälp från närregioner som är rikare än vad vi är.

    Efterfrågan är stor på klimatsmarta färjor. Man kan säga att det pågår en kapplöpning om vem som snabbast kan ställa om. Det är det här i kombination med ett högt pris på råvaror för batterier och stål som gör att de här kostnaderna är så höga.

    Äldre färjor slumpas ut på marknaden idag trots att de är i bra skick och gångbara många år ännu. Det får kosta vad det kosta vill, helt enkelt.

    Vad jag vill säga med det här är att vara föregångare inom vilket område som helst är dyrt och särskilt dyrt när vi pratar om skärgårdstrafik. Vi behöver bestämma oss här på Åland vad vi ska vara föregångare i, prioritera det och vi kan inte prioritera allting samtidigt.

    Det är viktigt att ta med sig det här i tankarna att vi troligtvis är det område i världen som har flest antal skärgårdsfärjor per capita. Det är inte rimligt att vi ska vara föregångare på det här området. Vi behöver hålla oss konservativa som vi har gjort tidigare också på Åland, det har tjänat oss väl och vi behöver fortsätta på det här spåret.

    Det är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv helt nödvändigt att vi är pragmatiska när det gäller omställningen av skärgårdstrafiken och inte endast ser på helt nya lösningar, utan att vi tittar på konverteringar, hastigheter, fasta förbindelser och att vi kör färjor där det faktiskt finns behov av dem.

    Ny teknik kan implementeras på Åland redan idag, men då krävs det omfattande externa stöd framförallt från EU. Det här är någonting som vi kommer att ta i beaktande i omställningsplanen.

    Avslutningsvis, vi bör låta våra närregioner utveckla tekniken några år till innan vi endast med budgetmedel använder de klokaste och mest väl beprövade lösningar som finns. Tack!


  • Talman! Jag förstod talarordningen så att ministrarna skulle presentera sina områden och ge möjligheter till lagtingsledamöterna att ställa frågor, inte så att ministrarna kunde hålla smala anföranden och sen måste vi förhålla oss till det. Så jag tar mig friheten att ställa en fråga långt utanför anförandet som ministern höll, vilket jag tycker att är helt i sin ordning när ministern höll en presentation av sitt område.

    Talman! Vi hörde i dag Obunden Samlings kritik kring den ekonomiska budgeteringen och ett kraftigt understöd för det. Huvudprincipen ska vara att nya kostnader och verksamheter ska finansieras genom de givna ramarna. Ändå så ser vi på den obundna ministerns verksamhetsområde en budgetökning om 6 miljoner mellan verksamhetsåret 2021 till 2022. Hur är detta möjligt?


  • Tack för frågan! Det är några olika faktorer som gör att det här sker, trots att vi har varit ekonomiskt sparsamma.

    Kollektivtrafiken är en orsak, den ökar. Det är en omfördelning av kostnader mellan kommuner och landskapet. I slutändan så borde resultatet bli ungefär detsamma. Det är också intäkter med där som man behöver ta i beaktande. I och med att det är en så stor reform så är det svårt att uppskatta exakt hur stora intäkterna blir, men det här är en konservativ bedömning.

    Sedan har vi muddringen utanför Sottunga. Färjorna släpar i bottnen och det är inte en bra lösning att ha det på det viset. Det är någonting som dyker upp och som man måste hantera.

    Vidare, bunkern budgeterade vi ner i förra årets budget för att ta hänsyn till det låga bränslepriset, ungefär 1 miljon euro. Ett högre bunkerpris är nu tillbaka.

    Flygtrafiken, samma där, vi reducerade budgeten för att ta hänsyn till pandemisituationen (… taltiden slut).


  • Talman! Men om principen är att nya verksamheter ska finansieras genom ram så borde ju då landskapsregeringen, som har känt till det här ända sedan man tillträdde vid årsskiftet 2020, ha hunnit planera för att skapa budgetutrymme för till exempel kollektivtrafiken. Om det är huvudprincipen, att finansiera inom ram, så kan man ju inte nu säga att det kommer en ny verksamhet som måste få mera budgetmedel. Ifall det är den linjen som obundna för så är ju det här långt ifrån en röd tråd som håller helt igenom. Det finns ingen linje i det som obundna nu för fram mellan gruppledaren och ministern.


  • Tack, herr talman! Jag tänker att man behöver se Ålands ekonomi som en helhet.

    Jag fortsätter med förklaringarna i och med att de syns nog i budgeten om man läser den. Flygtrafiken kommer tillbaka till det normala. Nu är det ju så att vi har förhandlat med Air Leap. Vi har fått tillåtelse av EU att förhandla med dem och därför har vi fått ner kostnaderna med 400 000 på årsbasis - det avviker lite från när budgeten togs - under förutsättning att vi får fortsätta på den inslagna linjen. Det är egentligen EU som bestämmer om vi får avvika från upphandlingsreglerna.

    Sedan har vi dockningarna kvar som en stor faktor och vindkraftsstödet som inte påbörjades under den här mandatperioden, men de utfaller den här mandatperioden.


  • Tack, herr talman! Jag tycker att det är mycket bra att landskapsregeringen påbörjar en omställningsplan för skärgårdstrafiken, det vill vi socialdemokrater också. Ledamoten Wikström sade att andra länder som är rikare än vi måste gå i bräschen för utvecklingen av nytt tonnage och också de som är rikare än vi måste köpa. Kan det inte vara så att de andra länderna tänker på ekonomin på ett annat sätt än ledamoten Wikström och landskapsregeringen? De ställer sig kanske frågan, har vi råd att inte investera i mera klimatsmarta färdmedel? Jag skulle ändå vilja fråga om den här fasta förbindelsen, tunneln, betraktar minister Wikström den som en klimatsatsning?


  • Tack, herr talman! När det gäller tunneln så den frågan kommer vi att återkomma till. Är det en klimatsatsning eller inte, det kan man debattera en mycket lång tid. Färjorna släpper ut mycket, det vet vi idag. Jag tror att man aldrig egentligen kan komma fram till en slutgiltig punkt vad som är mest klimatsmart. Det finns för många faktorer som påverkar.

    Sen när det gäller den här frågan om ekonomi mot klimat, jag tycker att ofta går de hand i hand. Sparar man pengar så sparar man ofta också på klimatet, alltså mindre utsläpp, mindre pengar. Så det behöver inte finnas ett motsatsförhållande där. Den här frågan, så där tycker jag att vi borde göra som vi har gjort tidigare. På Åland har vi varit försiktiga med ny teknik och implementerat det när andra har gått före och det har tjänat oss väl. Det har byggt vårt välstånd och vi ska fortsätta så.


  • Jag undrar om det i minister Wikströms omställningsplan finns ett datum? När ska vi ha ställt om skärgårdstrafiken? Är det 2030? Är det 2070? Hur långt perspektiv tänker man sig på omställningstakten? Om man nu ska finansiera allt, såsom ledamoten Wikström sade, inom ram och utan att lyfta några lån, så hur ska man då ens ha råd att göra en provborrning för tunneln? Och hur i fridens dagar ska man få fram 250 miljoner för själva byggnationen?


  • Tack, herr talman! Det blir en väldigt fragmenterad replik. Det kommer så många komplexa frågor samtidigt.

    Men jag kan dra ett exempel från hur Färöarna har finansierat sin nuvarande tunnelsatsning. Där har amerikanska pensionsfonden stått för 90 procent av lånebeloppen, som ett exempel bara på hur man kan göra. Det är bolaget som har lånat de pengarna och inte landskapet direkt. Men allting är ju semantik.


  • Tack, talman! Det är trevligt att vara tillbaka, ni kanske hör att jag har lite svajig röst, men jag ska försöka göra mig hörd här under dagen. Det är väldigt trevligt att också ta en replik på området skärgårdstrafik som första replik i budgetdebatten.

    Just vad gäller att vara i framkant i energiomställningen så har ju också rapporter meddelat att Åland är ett ypperligt exempelområde för detta, och det ska ju såklart också gälla skärgårdstrafiken. När Åland har stakat ut vägen för att bli en energi ö i Norden och världsledande så behöver det också handla om området skärgårdstrafiken. Här finns det synergieffekter med projektet för havsbaserad vindkraft som har potential i framtiden att generera grön producerad vätgas som skulle kunna driva den åländska skärgårdstrafiken. Är vi inte i framkant här och ansöker om medel från EU för olika förutsättningsstudier och projekt inom Horizon så kommer vi inte att kunna komma vidare (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Min mening är också så, vi behöver söka externa medel för att finansiera nya satsningar. Vi kan inte göra det med endast budgetmedel från landskapet, så jag tror att vi är eniga om den frågan.

    När omställningsplanen är klar så kommer den hit, så vi kan debattera den och tycka till om den. Men vi behöver också titta på andra lösningar. Jag var på sjöfartens dag och där så resonerade sjöfarten så här, att det sista som de gjorde var egentligen att implementera och utveckla den nya tekniken för att komma under utsläppsmålen, för det är det absolut dyraste att göra. Man tittar på att effektivisera befintligt tonnage först.


  • Talman! Jag menar att vi behöver vara ambitiösa i vår omställningsplan. Vi kan inte prata om att vi ska vänta på all teknik, utan vi behöver också hitta de områden där vi strategiskt kan vara starka. Vi kan inte vara starka på all teknik, utan vi behöver bestämma oss för vilka linjer som ska drivas, på vilka drivmedel, hur de ska transporteras, hur de ska produceras och att hela den kedjan är hållbar. Gör vi inte det så då blir vi omsprungen av andra. Gör vi inte det så kommer vi att missa tidsramarna för EU:s olika finansieringsprogram som just nu är väldigt expansiva. Tiden är ganska knapp för att göra den här analysen och göra de här ansökningarna. Därför behöver vi vara ambitiösa och inte bara pragmatiska i den omställningsplan som kommer.


  • Tack, herr talman! Det är precis det som jag försöker säga att vi behöver söka EU-medel när vi ska titta på nya klimatsmarta färjor i dag. Inte använda budgetmedel, alltså bara från Åland, utan vi behöver söka medel för att hitta nya lösningar på färjorna. Så det kommer att ingå i omställningsplanen.


  • Talman! Också jag blir lite ifrågasättande kring den konservativa bedömningen till den här konservativa infrastrukturpolitiken. Nämligen omställningen som behöver göras och det faktum att skärgårdstrafiken står för 8 procent av växthusgasutsläppen från åländsk horisont så gör ju att det kommer att bli väldigt dyrt. Det fanns en krönika här förra veckan av en professor i nationalekonomi som bara räknade med dagens utsläppsrätter och då skulle driftskostnader för skärgårdstrafiken öka med 1,3 miljoner och det med dagens pris på utsläppsrätter. Det går hastigt nu och det kan bli väldigt dyrt att vara konservativ.


  • Tack, herr talman! Det är som jag säger också, vi behöver reducera vår fossilbränslekonsumtion. Jag är medveten om den problematiken som finns, att vi släpper ut för mycket. Förhoppningsvis så kommer vi inte att behöva betala utsläppsrätter för våra skärgårdsfärjor, det hoppas i alla fall jag och det jobbar jag för. Men om det blir så, oavsett egentligen så behöver vi spara bunker, det sparar också pengar. Det är win-win där. Det finns inget motsatsförhållande i den där frågan.


  • Talman! Även fast det framförs som ett argument att våra utsläpp är så oändligt små i ett globalt perspektiv så skulle jag inte hålla många cent på att vi slipper undan. Det är koldioxidutsläpp, man ska göra ett grönt europeiskt sjöfartsområde och man ser på i sjötrafik inom landet. Man tänker skärpa utsläppsrätterna, man pratar om energieffektivisering och man pratar om koldioxidskatt. Jag tror att bidar vi vår tid nu och väntar så kan det bli väldigt, väldigt dyrt för Åland.


  • Tack, herr talman! Det är därför som vi ska ta fram en omställningsplan. Men omställningsplanen kommer inte bara att innefatta att byta ut gamla färjor mot helt nya batterifärjor till exempel, utan den kommer också att handla om reducera bränslekonsumtionen.


  • När det gäller teknikutvecklingen så konstaterade jag att minister Wikström och jag har samma uppfattning. Jag vet själv från eget företagande att när ny teknik har kommit så har man tyckt att det har varit på en sådan prisnivå så att detta kommer vi aldrig att ha möjlighet att investera i. Men så småningom, när tekniken har utvecklats och blivit billigare, så var det helt naturligt. Så det är bra att tänka efter och inte rusa iväg.

    Det som jag tänker fråga ministern Wikström om när det gäller sjöfarten så är att jag har förstått att det inte bara är det att man upprätthåller trafiken emellan Finland och Åland - jag tänker på linjen Åva-Osnäs - utan man blir också tvungen att investera i färjfästen på den finska sidan. Är det faktiskt så att vi står helt och hållet för allt själva?


  • Tack, herr talman! Det gläder mig att vi har en liknande uppfattning i den här frågan.

    När det gäller färjfäste i Osnäs så är det inte en kostnad som vi bär, utan det är den finska sidan som bär den kostnaden. Vi betalar en liten hyra varje år för att vi använder och trafikerar färjfästet, men det är en försvinnande liten del summa.


  • Det kan vara en liten detalj i det här stora sammanhanget, men tidigare för många år sedan så hade man ju också trafik från finska sidan till Åland. Nu upprätthåller landskapet även här helt och hållet förbindelserna mellan Finland och Åland. Jag undrar om inte vi är den enda autonomi i världen som upprätthåller trafiken till det så kallade moderlandet, men det får vara hur det vill. Men jag har förstått att man de facto har varit tvungen tidigare - om det var i Galtby eller i Osnäs - att investera helt och hållet i färjfästena. Jag ber ministern att undersöka om det är så eller har varit så.


  • Tack, herr talman! Det ska jag ta med mig och undersöka om det är så. Den finska sidan upprätthåller ju en trafik till oss faktiskt, en förbindelsebåt som går i skärgården och tar i land i Brändö. Men utöver det så är det nog vi som står för fiolerna.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Det gläder mig att höra att ministern har tagit till sig lagtingets önskan om en omställningsplan och att den är på gång. Regeringen jobbar med den. Jag ska också tillägga att jag gärna skulle se en omställningsplan och utvecklingsplan. Det handlar ju inte bara om att ställa om bränslet som driver framdriften, utan det handlar om hur man sköter hela skärgårdstrafiken och att utveckla den, så betoning på utveckling.

    Föregångare är dyrt, nämnde minister Wikström. Men, som har nämnts här tidigare också, så kan det bli väldigt dyrt om man inte följer utvecklingen för då blir det väldigt stora hopp när man ska uppdatera. Så det gäller nog kanske att inte vara först på osten, som det brukar heta, men nog följa utvecklingen noga så att man är beredd på att förnya, för annars hamnar man i den situation vi är i just nu. Vi har en väldigt (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Jag instämmer i att man kan inte vara absolut sist, men man kan inte vara absolut först heller. Det som jag tänker nu, när man pratar om nytt tonnage så det behöver komma med hjälp av stöd, externa stöd och det finns mycket pengar att söka, som tidigare här konstaterats här också. Så det är den vägen som vi behöver gå. Våra färjor börjar bli gamla. Vi har ju redan talat om och också beslutat om att införskaffa ett second hand tonnage som blir det nyaste tonnaget i skärgårdsflottan när man pratar om teknik. Så det finns olika vägar att gå.


  • Tack, ministern. Jag håller med. Som sagt, jag gläder mig över att snart få ta del av en omställningsplan. Den elektriska färjan, som mycket har diskuteras, är ju ett steg i rätt riktning, som jag nämnde här. Jag ser fram emot planen.


  • Angående diskussionen om vilken teknik skärgårdsflottan på Åland ska drivas med i framtiden, vore det inte klokt att redan nu i den här budgeten ha tryckt på knappen och initierat en sådan utredning? Eftersom vi verkar ju på ett sätt vara överens om att det är ganska bråttom på den här sidan.


  • Tack, fru talman! I budgeten finns med ett anslag för omställningsplanen. Det kan man ju anse som ett utredningsanslag också, så väljer jag att tolka det. Om det är otydligt i budgeten så förtydligas väl det i samband med den här diskussionen.


  • Socialdemokraterna har också lämnat in en motion angående det här utbyggda cykelnätet på Åland. Det är ett välkommet projekt som implementerades redan under tidigare mandatperioder. Det är ju faktiskt väldigt välkommet med tanke på att vi måste bibehålla Ålands fina status som ett cykelvänligt resmål och nischa oss till den här turisten som gillar miljö och hållbarhet. I dag är det ju så att underhållet av cykelnätet är lite oklart. Det ligger oftast på kommunerna. Eter första vintern när vi har sådana här frostsprängningar och potthål på cykelvägar, det ligger blad och det är oplogat och det är kvistar och glassplitter. Är det något man funderar på, hur ska man kunna upprätthålla den här statusen på cykelvägnätet om vi har 16 kommuner som ansvarar?


  • Cykelvägar och dess underhåll är en problematik som jag också själv har uppmärksammat. Som jag tolkar och förstår det så är det i huvudsak problem efter att vintern har varit med sandningar och allt som har skett, så åtminstone att sopa cykelbanor skulle vara ett steg i rätt riktning. Det är också så att de flesta kommuner sköter detta, alla gör det inte och det finns varierande kvalité på det. Men så länge som vi har ett kommunalt självbestämmande som har dessa cykelvägar så kommer vi att få se lite varierande kvalitet på dem. Jag tror dock att det finns en möjlighet att förbättra underhållet på cykelvägar och jag tror att kommunerna också ser det som någonting positivt. Vi ska upprätta en dialog med kommunerna om den här frågan.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Minister Wikström lyfte upp solpaneler som ett bevis för hur utvecklingen tar snabbare steg framåt. Men det finns ju de facto också en viss negativ sida av att samhället är med och subventionerar olika bidrag, till exempel elbilar. Det här visar tydligt också att prisbilden har en förmåga att skjuta i höjden.

    Det var egentligen inte det som jag tänkte fråga om. Det gäller omställningsplanen eller hur vi ska hantera skärgården och dess så viktiga förbindelser. Det oroar mig att det i budgetförslaget finns en skrivning, en kort sådan men ändock en skrivning, kring Prästösundsbron. Det är en skrivning som var tydligare för ett år sedan men som finans- och näringsutskottet då valde att lyfta bort helt och hållet. Jag ser det som problematiskt att man inte kan ha en plan när det gäller skärgården, när man ska göra upp strukturer (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Vad gäller subventioner så är det en åsikt som jag delar till fullo med ledamot Holmberg. Subventioner snedvrider marknaden. Men man kan också se det som så att när man betalar för utvecklingskostnader så subventionerar man ju den typen, även om det är det offentliga som gör det. Så skulle jag kunna tänka mig att se det i alla fall. Det är inte en stor skillnad mot solcellerna och att betala för att utveckla teknik för nya skärgårdsfärjor. Jag tycker jämförelsen håller.

    Sedan vad gäller Prästöbron så är det en fråga som vi kommer att återkomma till i omställningsplanen.


  • Tack, talman! Ja, det var det som jag var orolig över att landskapsregeringen kommer att återkomma i omställningsplanen. Det borde vara så att man förutsättningslöst tittar på hur skärgårdstrafiken ska hanteras. Den borde vara rentvättad från bypolitik och den borde vara rentvättad från tidigare ministrars synpunkter på saker och ting. Det borde helt enkelt vara förutsättningslöst. På vilket sätt och till minsta kostnad kan vi serva skärgården utan att vi sätter in personlig eller tidigare personlig politik i det? Det borde vara befriat från det, och det gör man de facto inte när landskapsregeringen nu skriver om Prästösundsbron, för då tar man en ståndpunkt som inte kommer att bidra positivt till en förutsättningslös helhetsbild.


  • Tack, herr talman! Prästöbron var också med i kortruttsutredningarna. Jag tror inte att man helt och hållet kan komma ifrån att det kommer att blandas in politik. När man är politiker så blir det politik i frågorna. Alla frågor hanteras inte alltid fullkomligt logiskt, så är det och så kommer det nog att fortsätta vara oavsett vem som sitter här i den här församlingen.


  • Tack, herr talman! Biltätheten på Åland är sedan länge ett stort problem, ett otyg som speciellt personer utifrån uttrycker oförståelse kring, med all rätt. Därför är det glädjande att läsa i budgeten att utvecklingen för att göra kollektivtrafiken attraktivare går framåt och att man nu ska gå vidare med att utveckla landsortstrafiken. Har minister Wikström något mera detaljerat att säga angående den saken?


  • Tack, herr talman! Det som vi har gjort nu är det stora reformarbetet, man reformerar själva systemet för kollektivtrafiken, vilket möjliggör en annan typ av trafiken än den som tidigare har varit möjlig. Det trafikförsörjningsprogram som gäller nu så berör i huvudsak tätortstrafiken och i nästa trafikförsörjningsprogram så kommer man att ta upp landsortstrafiken. Jag kan inte uttala mig något närmare om det i och med att vi inte har kommit dit ännu helt enkelt.


  • Tack, herr talman! Vad jag är ute efter är lite ambitionerna och lite de diskussioner som har försiggått. Senaste tiden så har det ju varit en hel del infrastruktursatsningar, åtminstone i röret, på norra Åland. Jag var fundersam över det här, när minister Wikström pratade om tanken på helheten. Man ser landsbygden, trafiken, man ser skärgården och man ser helheten i allting. Kommer vi att få se en satsning på norra linjen nu på Åland, exempelvis från Mariehamn till Godby för att knyta an till de andra infrastrukturprojekten som ändå kommer att ske och sker just nu?


  • Det som jag kan säga är att sommartid så skulle jag se att man har mera kollektivtrafik för att transportera turister omkring på Åland. I våra närregioner så finns det många människor som är vana att åka kollektivt, de kommer till Åland och vi har egentligen inte ett trafiknät som motsvarar en besökarnas behov. Så i alla fall så kommer jag att arbeta för att man får mer kollektivtrafik på sommaren för att transportera turister och göra hela Åland mera attraktivt.


  • Tack, talman! Jag vet inte om ni minns, men för några år sedan när jag hade den här posten sist så var oftast mina anföranden i budgetdebatten 45 min till en timme långa. Jag tänker faktiskt försöka hålla mig till sju minuter den här gången, även om området är väldigt brett. Näringsministern har jordbruk, skogsbruk, fiske, turism, handel, arbetsmarknad och digitalisering. Det kräver minst sju minuter per område.

    Jag tänker hålla ett allmänt anförande om näringspolitik och det som jag hört så här långt hittills i debatten. När jag lyssnar på oppositionens gruppanföranden bland annat och delar av majoritetsblockets inlägg så tycker jag att det målas upp en bild av Åland som ett samhälle i kris, ett samhälle på branten till avgrund och ett samhälle där inget görs av landskapsregeringen och inget händer. Jag delar inte den bilden.

    Det framförs bland annat att näringsministern jobbar mest eller enbart med jordbruksfrågor och inte bedriver någon aktiv näringspolitik förutom det. Rallarsvingarna viner, ibland från höger och ibland ifrån vänster och ibland känns det som att uttalanden görs mest för att få rubriker, citat och utrymmen i de lokala dagstidningarna och inte för att bygga ett bra samhälle ännu bättre.

    Jag vill använda min tid lite här till att försöka förklara hur jag ser på det åländska samhället, var vi varit, var vi är, vart vi ska och hur näringsavdelningens budget är uppbyggd för att fortsätta utveckla Åland i den riktning som vi önskar, alltså fortsatt tillväxt, fortsatt inflyttning och fortsätta att Åland ska vara världens bästa ställe att leva och bo på.

    Ja, jag har varit en bidragsminister de senaste två åren. Ja, jag har varit med och kanaliserat cirka 20 miljoner euro -coronarelaterade euron - till det åländska näringslivet och arbetsmarknaden ifrån näringsavdelningen. Ja, jag har jobbat för att statens kostnadsstöd ska inkluderas även för åländska företag, fastän det faktiskt är vår behörighet. Ja, jag också varit med och påverkat arbetsmarknaden, bland annat med 700 sommarpraktikplatser för våra ungdomar. Ja, jag har också varit med och bidragit med marknadsföringen av Åland. Det här är mycket och mer därtill som näringsavdelningen och undertecknad har bidragit till och jag anser att det var rätt gjort. Det var nödvändigt och det var direkt avgörande.

    Vi har snart levt nu - om vi tittar tillbaka - två år under den värsta perioden i Ålands historia sedan andra världskriget. Trots det så är det färre företag som har gått i konkurs de senaste två åren än före pandemin. Trots att vi har haft en rekordhög arbetslöshet så har inkomstskatterna till kommunen ökat och familjer som levt på utkomststöd har minskat jämfört med före pandemin. Trots pandemins effekter så har faktiskt företagens resultat förbättrats, 5 procent kan vi läsa i Ålandstidning i dag fast omsättningen då givetvis har minskat lite. Trots alla de här utmaningarna som vi stått inför tillsammans så var den senaste sommaren den bästa i mannaminne och många företag har gjort sina bästa resultat någonsin. I dag kan vi också läsa att övernattningarna på hotell i oktober var det bästa på hela millenniet, 14 000 övernattningar när det normala i oktober är 9 000. Inflyttningen har fortsatt.

    För mig är det här ovanstående en aktiv näringspolitik, men näringspolitik är också mycket mer än det. Jag tror, till skillnad från vissa andra i den här salen, att det inte är vi politiker i lagtinget eller i landskapsregeringen som ska driva utvecklingen i våra åländska företag och i vårt åländska näringsliv. Jag tror inte på näringspolitiska dokument, politiskt tillsatta arbetsgrupper och på tjänstemän som skriver strategier på vad företag och entreprenörer behöver ha, vill och ska få göra. Vår uppgift är att kratta manegen, undanröja hinder, öka friheten och möjliggöra det företagen vill göra. Detta är vad näringsavdelningens budgetförslag går ut på. Det är väldigt öppna och generella skrivningar som möjliggör, det är ett ramverk som är agilt och som jag tycker att vi har visat att vi snabbt kan anpassa till vad företagen behöver. Det tycker jag att är näringspolitik.

    Det som gör att Åland är attraktivt och att fler och fler väljer att flytta hit - kontinuerlig tillväxt sedan 1970 - är egentligen att vi har haft ett välskött samhälle. Vi har trygghet, vi har tillit till varandra och vi har frihet. Vi har en fantastisk omsorg och sjukvård. Vi har mat i våra skolor, dagis och äldreboenden som är bättre än vad man lagar hemma. Vi har samhällets grundfunktioner i skick. Det är för mig i grunden en bra näringspolitik.

    Går vi sedan in och tittar på näringsavdelningens budgetramar, som jag vill kalla dem, eller ramverket som vi har att jobba med det kommande året så har vi väldigt mycket pengar att göra det som näringslivet önskar att vi ska göra.

    I strukturfondsprogrammet ERUF och EFS har vi flera miljoner. Central Baltic programmet, som lanserades i förrgår, så där vet vi att det finns möjligheter att delfinansiera projekt upp till 118 miljoner euros klassen. Stödet till lantbruket, som diskuterades lite tidigare, så där gäller ju samma program år 2022 och samma finansieringsramar som det tidigare programmet. Det som har diskuterats i den här budgetdebatten nu handlar ju om 2023-2027. Det jobbar vi fortsättningsvis aktivt med och vi kommer att återkomma också med information om hur medlen kommer att fördelas där från 2023 och framåt.

    Tittar vi på det allmänna momentet för företagsfinansiering 660100 så har vi ungefär 1,5 miljoner i den här budgeten. Men man ska också veta att vi har 3 miljoner i reservationsanslag som vi kan använda och som inte hittills har utnyttjats. Det finns medel för att hjälpa företag att göra det som de vill göra i de stödsystem och strukturer som vi har byggt upp. Vi är också beredda att ändra en hel del på de stödprinciper som finns. Just nu jobbar vi bland annat med evenemangsutveckling och att vi kan hjälpa företag på liknande sätt som föreningar får hjälp med i dag.

    Nu ser jag, herr talman, att min tid är slut. Jag ska återkomma med flera anföranden. Jag tänker bland annat predika allt jag vad orkar om GritLab som öppnar upp sina ansökningsrunda om bara mindre än två veckor. Det är ett initiativ som jag tror kommer att förändra Åland också i grunden. Jag slutar här.


  • Tack, herr talman! Tack till näringsministern för presentationen. Jag har ett initiativ här kring en ny näringspolitik som breddar skattebasen och säkrar fortsatt goda inkomster. Det skulle vara roligt om näringsministern också berör det och vilka nya redskap man har.

    Men framförallt skulle jag vilja veta lite grann om jordbrukssektorn och dess arbete mot klimatutsläppen. Hur ser näringsministern på jordbrukets andel som fortfarande är en väldigt stor sektor när det gäller växthusgaser? Hur tänker man jobba för att minska dessa?


  • Herr talman! Jag inser att med de här korta minuterna så blir det svår att svara på alla frågor som kommer. Jag kommer återkomma till flera av de saker som ledamot Gunell tog upp.

    Jag tycker generellt att det blir oftast ganska mycket politiska floskler. Det är strukturella reformer, grön omställning, skapa förutsättningar, bredda skattebasen, minska byråkratin och ett aktivt näringspolitiskt instrument. Det blir ganska lite verkstad konkret, men väldigt mycket ord.

    De motionerna som går ut på att det ska bli ett bättre näringspolitisk politiskt klimat, de är säkert bra, men vi kan återkomma till dem lite längre fram.

    Angående jordbruket så görs det ju väldigt mycket i det åländska jordbruket. Det har utvecklats enormt de senaste åren och också från landskapsregeringens håll har vi väldiga möjligheter att vara med att finansiera både projekt och konkreta åtgärder (… taltiden slut).


  • Ja, det är nog fint med projekt och ambitioner av olika slag. Men vi vet att de hårda redskapen handlar om lagstiftning och pengar. I det nya LBU-programmet har jag förstått att just att ta ner klimatbelastningen från jordbruket inte är en av de prioriterade åtgärderna.

    För det andra så finns det idag initiativ på Åland med Climate Farmers och andra och degenerativt jordbruk och så vidare. Hur jobbar landskapsregeringen och framförallt tillsammans med den viktiga rådgivningsorganisationen för att förverkliga de här målsättningarna som verkligen nu är aktuella?


  • Talman! Jag håller med om att det kanske är mera fokus på miljö än på klimatet i det kommande LBU-program eller CAP-strategiplanen. Jag tycker att det är rätt. Vi behöver fokusera på att få en lönsamhet i vårt jordbruk, för det är först när lönsamheten finns där som man också har råd att rädda klimatet. Men däremot så kan vi inte låta bli att göra vad vi kan för att miljön här på Åland ska bli så bra som möjligt, med tanke på den utmaning som branschen även står inför.

    Men det kommande LBU-programmet eller CAP-strategiplanen, som görs i samarbete med Finland och där Åland är en liten del, så följer ändå riktlinjerna över den gröna dealen och jord till bord strategier. Vi tar också ett aktivt steg vidare i de återhämtningspengar som vi har med att göra jordbruket mer miljöeffektivt och hitta flera synergier (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Nej, det vill jag understryka, nog ser också Liberalerna allt gott som näringslivet, föreningarna och enskilda gör ute i det åländska samhället. Däremot är vi bekymmersamma över den åländska tillväxten, något som jag vet att också näringsministern är, även om han alltid har "peppiga" anföranden, vilket i och för sig är trevligt på sitt sätt.

    Liberalerna delar uppfattningen kring att det inte är landskapsregeringen som ska driva näringspolitik. Personligen så är jag också tveksam till de olika stöden, för de blir alltid riktade till vissa branscher. Jordbruk är förstås en historia för sig när hela jordbrukspolitiken är uppbyggd som den är på EU-nivå. Men det som är relevant är ju att stärka förutsättningarna framförallt. Där har vi lämnat in en motion om större överföringar till Kraftnät Åland. Men jag skulle också vilja höra hur ministern ser på samarbetet tillsammans med utbildningsministrarna, alltså Röblom och Hambrudd.


  • Javisst är det så att tillväxten kunde vara högre i det åländska näringslivet, samtidigt så tycker jag att vi behöver se det ur flera perspektiv. Nu ökar resultatet i det åländska näringslivet med ungefär 5 procent. Man har blivit mer kostnadseffektiv i det man har gjort. Sedan tycker jag också att man inte bara kan mäta allting i BNP längre. Vi behöver hitta ett bättre sätt att mäta levnadsstandard, kvalité och vad Åland egentligen är. För det är världens bästa ställe att leva på. Det är kanske inte ett självändamål att ha öppet hur mycket som helst om man inte vill det som företagare, utan det ska vara företagaren själv som väljer hur han vill lägga upp sitt liv, sitt företag och sitt entreprenörskap. Det är detta som jag tycker att vi ska komma ifrån, att bestämma specifikt och reglera hur man ska göra. Friheten behöver bli större och då kanske man kan acceptera ett lägre resultat också.


  • Talman! För mig får varje näringsidkare själv ha öppet och tjäna hur lite eller mycket pengar de vill. Det är väl upp till var och en så att säga.

    Det som var min fråga var dels synen på Kraftnät Åland och överföringar till dem, man har beslutat att trappa ner dem och nu ser vi stigande energipriser. Liberalerna har föreslagit en liten höjning av dem. Skulle det kanske behöva vara ännu mera med tanke på risken för höjda räntor, samtidigt som vi ser skenande energipriser i delar av världen?

    Sedan frågan som verkligen är den viktigaste förutsättningen för näringslivet; humankapitalet. Hur fungerar samarbetet och det strategiska arbetet tillsammans med utbildningsministern Hambrudd och högskoleminister Röblom? Vi ser inte vilken helhet landskapsregeringen arbetar efter. Det vore bra om ministern kunde tydliggöra det.


  • Talman! Jag delar åsikten att man kanske kunde tillföra mer kapital till Kraftnät Åland. Nu är väl det en runda som behöver gå via EU om det ska göras. Det här är den planen som har följts under ett antal år, så det kan man säkert titta på beroende på hur energikostnaderna kommer att röra sig framöver.

    När det gäller utbildning så är det ett fantastiskt bra samarbete mellan utbildningsminister Hambrudd och näringsavdelningen. Vi delar även mycket gällande studiestöd och så vidare i den hanteringen. Vi har också tillsammans drivit projektet GritLab som jag kommer att återkomma till och som gör det möjligt för elever från hela Norden att söka, få studiestöd och bostadsbidrag från sin hemort.

    När det gäller högskolan så visar också den här budgeten att vi satsar 2,7 miljoner via resiliensmedel på digitaliseringsprojektet. Det är oerhört viktigt. Jag tror att det är den framtidsbransch som växer allt starkare och kommer att göra framöver. Det är där som GritLab med utvecklare kommer att skapas, men också i kombination med det som görs på högskolan så anser jag att landskapsregeringen gör allt man kan och lite till för att tillgodose just det behovet av kompetens och utveckling i utbildningssektorn.


  • Talman! Jag har lite samma funderingar till näringsministern som jag hade till infrastrukturministern. När man ser vad som är på gång i EU så baxnar man lite, men det är otroligt spännande samtidigt. EU:s gröna giv och Fit for 55 fall kommer ha stora implikationer på näringsavdelningen också. Det är ju faktiskt så att jordbruket står för 15 procent av de åländska växthusgasutsläppen. Nu kommer det direktiv och förordningar att vi ska öka ekologisk odling, vi ska minska bekämpningsmedelsanvändningen med 50 procent och vi ska minska gödselanvändningen. Det kommer krav på energieffektivitet, energiskatter och koldioxidutsläpp. Så nog kommer det ju stora konsekvenser för det åländska jordbruket också. Hur ser ministern på den frågan?


  • Det är klart att det kommer att få stora konsekvenser för alla oavsett bransch, tror jag.

    När det gäller det åländska jordbruket så är det ju därför väldigt viktigt att vi har en gemensam jordbrukspolitik med Finland och den som vi delar med Europa, och att vi bygger ett program som gör att det blir långsiktigt så att man vet vilka förutsättningar man ska förhålla sig till.

    Jag tycker att den kommande CAP-strategiplanen, som är på gång, tar rätt steg även i förhållande till att vi ska producera mat och råvaror till både djur och människor. Det är en viktig ingrediens också i ett hållbart och livskraftigt Europa och ett samhälle som vi ska kunna leva i. Vi kommer trots allt och tyvärr att behöva äta varje dag och flera gånger om dagen de kommande åren också, oavsett vad man säger nere i Bryssel.


  • Talman! Så är det ju förstås helt klart. Men om det är på det viset att vårt CAP-strategiprogram inte i full utsträckning tar i beaktande växthusgasutsläppen - och som sagt 15 procent av de åländska växthusgasutsläppen kommer från jordbruket - så kan det ju faktiskt vara så att om inte vi har sådana stödsystem så kan vi göra våra jordbrukare en björntjänst. Hur ser ministern på klimatkompensationerna som finns i det nya CAP-strategiprogrammet? Kommer det att underlätta och hjälpa de åländska jordbrukarna?


  • Det nya programmet som gäller från 2023 till 2027 är ett program som tar ett helhetsgrepp på alla de här frågorna. Det tar ett helhetsgrepp över att leverera mat till djur och människor och leverera råvaror till våra livsmedelsindustrier som är oerhört viktiga för att vi ska ha en levande landsbygd, ett livskraftigt Åland och sysselsättning som gör att folk kan leva också.

    Det kommande programmet är i grunden ett miljöprogram som visar klart och tydligt att det är en kontinuerlig utveckling av teknik och miljötänk som behöver finnas. Det är liksom en hygienfaktor, det går inte att bortse ifrån. Men samtidigt så behöver man kunna producera och man behöver ges möjligheter till det. För landskapsregeringen så är det viktigt att mat produceras och att det görs på ett (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Inflyttning och en bra integration är en av de viktigaste näringslivssatsningarna man kan göra. Det här har vi diskuterat tidigare med ministern. Nu uppfattar jag att man inom förvaltningen jobbar väldigt mycket i stuprör. Utbildningssektorn har ett visst ansvar; det finns på regeringskansliet, det finns inom den sociala sektorn och det finns inom den kommunala sektorn. Men det som man tidigare har diskuterat att vore bra är "en dörr in" för människor som flyttar till Åland. Där skulle man få både information, stöd och hjälp och både inflyttare och flyktingar, i den mån de kommer, skulle snabbt och effektivt inlemmas i det åländska samhället. Jag ser det här som en av de viktigaste sakerna som man behöver göra. Jag skulle önska att näringsministern skulle sätta en del av sin ansenliga entusiasm på det området.


  • Talman! Jag tycker att är det någonting som jag har engagemang och entusiasm i så är det inflyttningsfrågorna. Det finns ingenting som jag anser att är så viktigt för framtiden på Åland som att vi har kontinuerlig inflyttning, gärna lite mer än vad vi har haft i dag. Vi ser också hur det skapar sysselsättning och tillväxt i sig med flera hundratalet lägenheter och bostadshus som byggs just nu för människor att leva och bo i. Jag håller med, det här är en jätteviktig fråga, kanske en av de viktigaste frågorna att få människor att känna sig delaktiga i det åländska samhället, bli en del av den åländska identiteten och kulturen och känna att man är med och bidrar till samhällets utveckling. Jag hoppas att den goda trenden, som har pågått sedan 70-talet med en ökande befolkning, absolut inte kommer att avta, utan desto mera utökas och med det så behöver vi bli bättre på att ta hand om dem som flyttar hit.


  • Jag tolkar välvilligt det som att mitt förslag eller den fråga som har diskuterats "en dörr in" är något som ministern kan engagera sig i.

    Vi socialdemokrater delar helt ministerns uppfattning att företagen ska göra sitt jobb och vi politiker ska göra vårt. När man hör det åländska näringslivet prata om vad de vill och vad de behöver, så handlar det ofta i olika utredningar, arbetsgrupper och sådant om strukturella reformer som vi inte av olika orsaker har lyckats komma till snabbare beslutsvägar, färre kommuner eller effektivare planering. Hur resonerar näringsminister kring de politiska utvecklingsfrågorna som definitivt handlar om att kratta manegen men när vi politiskt inte lyckas komma överens?


  • Först det här med "en dörr in". Jag håller med om det, jag skulle kalla det Welcome Center eller någonting. Det behöver kanske inte vara ett hus, men för mig så skulle det inte göra något om det också var en stor skylt där man såg att här är man välkommen om man vill lära sig mera om hur man lever, bor och flyttar till Åland.

    Sen till det andra, det är väl svårt att undgå att se att de strukturer som ledamot Fellman pratade om är en kommunsammanslagning eller att flera kommuner skulle bli färre. Det är ju ingenting som vi från moderat håll eller näringsministern på något sätt motarbetar. Men vi ser ju också att det är en av de grundläggande bitarna i varför Åland har varit så framgångsrikt som det har varit de senaste 15 åren. Det finns en konkurrens mellan kommuner där man kan se den stora skillnaden av tillväxt på en sida av kommungränsen jämfört med den andra. Jag nämner inga namn, men ni kanske vet vad jag syftar på. Det finns nog mera för oss politiker att göra än att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. I anförande lyfte ministern vikten av att vi producerar mat och det är väldigt viktigt. Men det jag slås av är ju att fiskodling inte nämns en endaste gång i budgeten. Den kanske nämns en gång och det är i samband med att man beskriver lantbruksgalan. Men i övrigt så är det ingenting om fiskodlingen. Vad jag har förstått så har landskapsregeringen visat sig mycket positiva till att vara med i den målsättning som Finland har, att man ska öka både produktionen och konsumtionen av inhemsk fisk. Så med beaktande av att det ändå är en näringsgren som håller stora delar av speciellt vår skärgård flytande, både med arbetsplatser och skatteintäkter, så är det lite konstigt att man inte tar ett kliv framåt, för det är ju en bransch som verkligen vill vara med och utvecklas.


  • Herr talman! Vi har haft den diskussionen ledamot Holmberg och jag många gånger tidigare. Vi är båda två fiskodlingsförespråkare och förstår vikten av värdet av den fiskodling som sker på Åland, framförallt i form av att man producerar protein på ett hållbart sätt, tycker jag. Jag skulle också gärna se att man kunde bidra mer till den proteinrika maten till Finlands befolkning och att vi skulle utöka exporten.

    Sen kan jag också säga att det finns mycket för fiskodlingen och fiskeribranschen i budgeten, och det är ju förstås då via vår havs- och fiskevattenbruksfond som de kommande åren har över 8 miljoner euro att söka för att utveckla, effektivera och fortsätta den positiva trend som vi kan se i skattetabellen att fiskodlingsföretagarna genererar. Det medför både skatteintäkter och arbetsplatser.


  • Tack, talman! Men fiskodlingarna hamnar i en form av limbo därför att utvecklingen kan inte gå vidare idag i och med att man väntar och det krävs en lokaliseringsplan och en havsplan. Man har goda argument för varför båda två borde komma fram och man har väntat i åratal på det här. Så lite märkligt känns det faktiskt. Jag tycker att minister Karlström borde ha uttryckt sin åsikt lite tydligare. Det är ändå en så pass viktig bransch, speciellt när det gäller produktionen av hälsosam mat och att vi ska vara självproducerande. Vad kan man förvänta sig som fiskodlare idag? Är det fortsatt väntan eller kommer det att ske någonting konkret?


  • Herr talman! Det som både näringsministern och fiskodlarna kanske har väntat på under en alldeles för lång tid är ju vattenlagen, som precis nu är i slutfasen för att komma till landskapsregeringen för behandling innan den går vidare hit. Jag hoppas ju att den ger möjligheter både till utveckling men också till ökad produktion där man kanske kan producera mer med mindre insatser och att den ger möjligheter. Så det vi, ledamot Holmberg och jag, väntar på är väl den lagen och den torde inte vara långt borta.

    Sedan jobbas det från avdelningens sida också kontinuerligt nu med en vattenbruksstrategi, vilket behövs för att kunna lämna in till den kommande strukturfonden, havs- och fiskerifonden. Det jobbas på frågorna även om det inte står i budgeten. Det betyder att det som står i budgeten inte alltid förverkligas, men det är mycket som förverkligas som inte står där också.


  • Tack, herr talman! Näringspolitiken ska vara en viktig del av ådrorna där livskraften i samhället ska flöda. Det flödet ska ju vara så öppet som möjligt för att det ska funka.

    Näringsministern nämnde den låga tillväxten och att man inte ska räkna allting i BNP. Men faktum är att det strukturella underskottet och den låga tillväxten är ett väldigt stort problem på Åland och har varit väldigt länge, även innan undertecknads politiska karriär påbörjades. Vilka strukturella hinder ser näringsministern att står i vägen för att det åländska näringslivets utveckling, och därmed också den åländska tillväxten, ska öka?


  • Herr talman! Det finns bara ett svar på den frågan och det är väldigt enkelt; just nu är det skattegränsen. Hur våra kollegor från finskt håll hanterar den frågan - det är inte en fråga som vi kan besluta om här - är livsavgörande för att vi ska få en lösning på att handelsflödet kan utökas och bli så smidigt som möjligt. Det som undertecknad själv tillbringar kanske den största vakna tiden just nu - förutom jordbrukspolitiken enligt Liberalerna - så kan jag meddela att det är skattegränsproblematiken och försöka hitta lösningar på det. Så det är nog det största hindret. Löser vi det så behöver vi inte lösa så mycket annat heller, utan då klarar näringslivet av resten själv.


  • Tack, herr talman! När det gäller skattegränsen så har den replikväxlingen redan har tagits med finansministern och jag har fått svar på de frågorna.

    En annan sak som vi också diskuterade här tidigare var att vi behöver äta alla dagar, som näringsministern sade. Frågan är då vad vi ska äta och varifrån den maten ska komma? Min kollega, ledamot Holmberg, nämnde fiskodlingen här. För min egen del så undrar jag: Hur ser vi till att en större del av den fisk som vi äter kommer från ett hållbart lokalt kustfiske? Den frågan har jag och näringsministern stött och blött förut. Den frågan har varit i ropet i olika former. Vi har så klart en minskande andel kustfiskare på Åland. Vi behöver få upp andelen som idkar kustfiske och har det som försörjning. Man börjar snart ställa sig frågan; är det värt att ens hålla på med det överhuvudtaget på Åland i det klimat som vi har?


  • Tack, talman! Det här är en jätteviktig fråga. Skulle vi ha full behörighet över fiskerifrågorna så kunde vi säkert göra lite annat än vad vi kan göra i dag. Vi försöker, innanför det regelverk som finns inom den Europeiska unionen, hitta sätt att möjliggöra för våra yrkesfiskare att överleva. Det är inte lätt. Vi har gjort projektet om torskfiskeforskning som har varit en liten sak. Det hjälper några, men det är absolut inte allt. Det är en svår utmaning eftersom det här är en gemensam resurs där beslutandemakten i stort är nere i Bryssel och vi behöver finna oss i det. Men det betyder inte att man ska ge upp. Det betyder också att för att det ska finnas en framtid i den näringen så behöver det finnas en lönsamhet, detta är utmaningen för den kan heller inte bygga på stöd allena.


  • Tack, talman! Näringsministern tog ordet ur mun på mig; skattegränsen. Det är ju precis såsom näringsministern sade, det är den absolut viktigaste frågan. Jag vet att hela regeringen har det som prio ett. Näringslivet är motorn för oss. Jag kommer i mitt anförande att prata mycket näringsliv.

    Jag vill passa på tillfälle att gratulera regeringen och näringsministern för att ni sköter de här frågorna bra. Grattis! Den här nya näringspolitiken, vi får väl se vad som kommer att sägas om den. Behövs den?


  • Tack, talman! Jag har tidigare lyft frågan om socialt företagande, att komma i gång med mera sociala företag och också förstås inom hälso- och sjukvårdsbranschen, kanske från det där stället eller från det här stället eller båda. Det som skulle sätta igång många sociala företag är ju om vi skulle komma i gång med systemet med servicesedlar. Det ligger förstås inte på Karlströms bord och kanske inte heller på Annette Holmberg-Janssons bord. Dessvärre så är det också en svår fråga att lösa, kanske inte lika svår som skattegränsen, men man skulle kunna förenkla det. De som startar sociala företag tycker att det är svårt. Det är svårt att hantera dessa 16 kommuner, 17 med KST. Vad skulle man kunna göra för att förenkla där?


  • Tack, talman! Det är ett bra påpekande. Det är ju inte riktigt klokt, om vi ska vara ärliga, att det sociala företaget kan bedriva verksamhet i en kommun och kunden kan dra av momsen om man är berättigad till det i en kommun, men samma företagare får inte göra det i en annan. Hur ska både företagaren och kunden veta i vilken kommun som gäller vad? Det här är ett område där jag håller med om att vi borde kratta manegen, göra det enklare och hitta vägar framåt. Om det sedan är näringsavdelningen, social- och miljöavdelningen eller finansavdelningen eller gemensamt tillsammans eller om vi behöver sätta oss ner med kommunförbundet och de kommuner vi har, så det måste vi återkomma till. Men jag håller med, det finns potential i de här sociala företagen. Vi ser ju alla fall några väldigt goda exempel som har gjort väldigt bra och effektivt (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack till ministern för den positiviteten. För det är ju så att det finns förbättringsutrymme i de här frågorna. Det krävs också tillstånd för vissa sociala företag, beroende på vilken kommun du har klienterna i. Här finns det förbättringar att göra och också för att underlätta administrationen runt det här. För speciellt om du sedan också har ett företag också inom social- och hälsovård och kanske sjukvård så är det ju väldigt reglerat med olika lagar att förhålla sig till. Så här finns det mycket att göra. Men nu fick jag lite bättre förhoppningar.


  • Talman! Jag håller helt med. Det finns också en potential här för nyinflyttade och för sådana som kanske inte har riktigt lätt med språk eller andra vägar att komma in på arbetsmarknaden. För det här handlar inte bara om sjukvård eller den biten, utan det kan handla om städning och det kan handla om hushållsnära tjänster där det finns möjligheter för företagare att starta upp, hjälpa och bidra till livskvalitet för äldre och till personer som behöver ha lite mer hjälp än oss andra som klarar oss själva till största delen. Men det här är ett område där det absolut finns förbättringspotential och det är en dold resurs som vi kan utnyttja bättre.


  • Talman och bästa lagtingsledamöter! Jobb, utbildning, företagande och andra meningsfulla sysselsättningar är en av fem fokusområden som regeringen valt att ha fokus på, för både välmående och stimulans.

    Vårt åländska samhälle skakades om i samband med Covid-19 pandemin, vilket det har gjort i hela världen. Det som vi på något sätt tog för givet var helt plötsligt inte så självklart längre. Våra transporter till och från vår ö var inte längre en självklarhet. Att få färdas mellan våra gränser eller att få träffa våra nära och kära över gränsen var inte heller en självklarhet. Inte heller att våra barn och unga kunde få gå till skolan eller att få besöka en äldre släkting på sitt boende eller besöka en vän som ligger på sjukhuset. Vi har alla gjort många uppoffringar för att minimera smittspridningen.

    Pandemin är inte över men vi har lärt oss att förhålla oss och leva med den och fokus är nu framåt. Vi har våra utmaningar men det åländska egensinnet, som har utvecklat vårt Åland genom vår självstyrelse, kommer även att ta oss vidare 100 år framåt.

    Talman! Barnomsorg och grundskolelagen trädde i kraft i år den 1 januari och grundskolans läroplan trädde i kraft denna höst. Barnomsorgens läroplan beslutades att skjuta fram ytterligare ett år till hösten 2022. Det här är ett gediget implementeringsarbete som fortsätter under 2022 genom ledarskapsskolning och fortbildningsinsatser. Fokus är även barn, elevers och studerandes välmående där det förebyggande arbetet är grunden.

    Steget från grundskolan till vidare studier är ett viktigt steg för våra unga. De flesta åländska ungdomar hittar studieplats efter grundskolan men en del upplever steget till vidare studier som svårt och problematiskt. Vi vill motverka avhopp och utanförskap och därför planerar vi att stöda bl.a. utvecklingen av elev- och studievägledningen. Lika viktigt är det att genom samordning skapa en struktur med klara ansvarsområden för att ge tidigt stöd för dem som behöver det. Regeringen tillsatte en arbetsgrupp i maj detta år som har bl.a. uppdraget att se över lagstiftningsmässiga behov gällande studerandes välmående, trivsel och avhopp och deras slutrapport ska vara klar under december.

    Det är även viktigt för oss att alla ska ha ekonomiska möjligheter till att studera vidare och vårt förslag är att Ålands gymnasium ska ha ett utökat lärostöd dvs. för inköp av studiematerial för de studerande.

    Landskapsregeringen tar även i årets budgetförslag höjd gällande sysselsättningsfrämjande utbildningar och kurser inom vuxenutbildningarna. I januari nästa år har vi inplanerat ett seminarium om framtidens utbildningar som ska ta oss vidare i arbetet med revidering av programmet Kompetens 2025. Det reviderade programmet behöver kopplas till vår utvecklings- och hållbarhetsagenda och beakta det långsiktiga behov som vårt näringsliv och arbetsmarknad har.

    Talman! Kulturellt skapande och kulturella upplevelser ger sammanhang, livskraft och framtidstro. Det är viktigt att förmedlande av konst och kultur når så många olika grupper som möjligt. Lika viktigt är motion och aktiv fritid för alla. PAF-medel till dessa viktiga verksamheter ska fortsättningsvis tryggas. Kultur på beställning för barn och unga är ett nytt inslag. Fysisk aktivitet, motion och hälsa är särskilt viktigt i pandemins fotspår vilket den nya folkhälsostrategin kommer att ha fokus på.

    Eckerö Post och tullhus är idag en av de bäst bevarade empirebyggnaderna i Finland och är ett av arkitekten Carl Ludvig Engels viktigaste byggnadsverk. Vi föreslår att ombyggnaden av Eckerö Post och tullhus ska göras etappvis och påbörjas under 2022.

    Talman! Ska vi ha ett socialt hållbart samhälle är jämställdhetsarbetet en av grundstenarna. Vi måste aktivt arbeta för att alla former av våld upphör. Under 2022 kommer landskapsregeringen att ha särskilt fokus på barn och unga där målsättningen är att minska sexuella trakasserier samt våld bland barn och unga. Årets jämställhetsbilaga visar fakta om unga kvinnors och mäns hälsa och livsvillkor. I åldrarna 18-29 år svarade 87 % av kvinnorna och 92 % av männen att de upplever sitt hälsotillstånd som ganska gott eller mycket gott. Unga kvinnor använder antidepressiva medel i högre grad än män och kvinnornas användning ökar. Fakta visar även att det är markant vanligare för unga män att dricka alkohol varje vecka än för unga kvinnor.

    Åland behöver inflyttning för att trygga arbetskraftsförsörjningen och för att upprätthålla välfärden. Vi ska välkomna fler och det är glädjande att under pandemin har inflyttningen ökat. Inflyttning berikar oss och det skapar utveckling, nya idéer och influenser. Språket är alltid en nyckel till att komma in i samhället och skapa ett hem på Åland. Under 2022 kommer landskapsregeringen att undersöka hur information och rådgivning kan samordnas och stärkas via t.ex. att delta i EU-finansierat projekt gällande integration.

    Avslutningsvis, herr talman, vill jag framföra ett stort tack till alla i landskapsregeringens förvaltning och underliggande myndigheter som har arbetat hårt och intensivt med den här budgeten. Tack!


  • Talman! Jag tycker det skulle vara intressant att få höra lite mer om den här samordningen och strukturen som är ganska luddigt skrivet i budgeten. Vi har flera ungdomar som faller emellan och landskapsregeringen har aviserat att man inte tänker sig lagstiftning kring det området. Vad är det riktigt man tänker sig?

    När det gäller avgiftsfritt gymnasium, kan vi förvänta oss någon form av lagstiftning kring det också eller kommer det röra sig om budgetposter från budget till budget? Hur är den långsiktiga tanken kring det?


  • Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så har vi just nu en arbetsgrupp som började redan i maj som tittar på den reviderade gymnasielagstiftningen. I deras uppdrag handlar det också om att se hur vi kan fånga upp dem som ramlar emellan. I dag är det, enligt ÅSUB, ungefär 8 procent som är utan sysselsättning. Här handlar det faktiskt om lagstiftning. Vem har ansvar att följa upp dem som inte söker sig vidare eller kommer in till en skola efter grundskolan? Det handlar också om vems ansvar det är för dem som hoppar av och avbryter en utbildning inom gymnasiet. Vi har ju en oerhörd palett på Åland med olika organisationer och föreningar och de här behöver vi med och lagstifta om vem som har (… taltiden slut).


  • Talman! Jo, det är en sida av myntet att man kan lagstifta om det. Men också när det gäller individen så kan man lagstifta om rättigheter och skyldigheter. Trots att man har lagstiftning kring det så behöver ju inte individen ta emot den hjälp som finns. Det ska bli intressant att se och hur man tänker sig långsiktighet kring finansieringen av en avgiftsfri gymnasialstadieskola.

    Jag vill också ge ministern mitt fulla stöd för jämställdhetsarbetet. Det bullrar i alla led nu och man ifrågasätter det mångåriga jämställdhets- och jämlikhetsarbete som många har gjort genom åren. Nu börjar det ifrågasättas allt mera, så ministern har Liberalernas fulla stöd i det arbetet.


  • Tack, talman! Tack för Liberalernas stöd i det otroligt viktiga jämställdhetsarbetet. Åland är ju inte unikt i sig, utan det här är en tendens som sker i de nordiska länderna och i världen där det finns en uppfattning att vi har kommit tillräckligt långt gällande i jämställdhetsarbetet. Det här är någonting som vi verkligen behöver vara portvakter, grindväktare och värna om, för vi är ännu långt ifrån jämställda i det åländska samhället.


  • Tack minister Hambrudd. Min första fråga gäller också jämställdhetsarbetet. Ålands lagting är inbjudna till Sveriges riksdag gällande jämställdhet inom politiken, det är ett seminarium eller konferens kanske de kallar det för oss. I dagsläget är det alltså två personer från oppositionen, undertecknad och ledamoten Söderlund, som är de enda som tänker delta i det här. Jag tycker att det är under all kritik för Ålands lagting är väldigt ojämställt. Det är väl kanske inte vi som ändå brinner för de här frågorna som borde vara där. Jag tycker att ministern kanske kunde hjälpa till så att det kanske kommer lite fler deltagare i det här evenemanget.


  • Tack, talman! Jag hoppas verkligen att det är fler som har möjlighet att åka på det här och jag ska göra mitt. Det som också är positivt är att lagtinget hade representanter att också delta i hållbarhetsrådet utifrån vår agenda och där har lagtinget gått in för att man ska arbeta aktivt för jämställdhet och ett jämställt lagting. Så jag hoppas att ledamöterna också här i den här salen tar sitt ansvar i det här arbetet.


  • Jag hoppas att det också är okej att ställa en annan fråga. Socialdemokraterna har till den här budgeten lämnat in en motion om ett specialpedagogiskt resurscenter som vi ser ett stort behov av på Åland. Inte nog med att det är svårt för barn i olika kommuner och olika skolor att få rätt hjälp och stöd, stödet fortsätter inte längre när man kommer upp i gymnasiet och det finns inte heller budgeterade medel för folk i yrkesgymnasiet att få hjälp med läs- och skrivsvårigheter och andra stöd som man behöver ha för att ta en riktig examen. Det är också sådana svårigheter som är konstanta och gäller livet ut. Jag förstod på minister Holmberg-Jansson att minister Hambrudd skulle ta upp det här i sitt anförande. Jag ber om ursäkt för att jag var ute och hade ett samtal så jag hörde inte hela anförandet.


  • Tack, talman! Jag var inte heller närvarande och hörde det anförande. Jag tycker att det är viktigt det som ledamot Eckerman lyfte. Det är av den anledningen som vi i den här budgeten för 2021 har anslag till ÅSUB med uppdrag att göra en utvärdering och kartläggning av situationen gällande barn, elever och studerande med olika neuropsykiatriska funktionsvariationer inom utbildningssystemet på Åland. Det handlar ju också om att vi vill göra en kartläggning från när man börjar på dagis till skolan och övergången till gymnasiet. För stödet i dag i skolan är uppbyggt som ett tredelat system med allmänpedagogiskt, specialpedagoger och mångprofessionellt stöd. Syftet är ju att varje barn, elev och studerande ska få rätt stöd i tid. Det här utgör en grund för kommande beslut och ytterligare åtgärder som kan stöda barns och studerandes hälsa.


  • Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag har två saker som jag vill lyfta.

    Först en utveckling som oroar mig. Åland har ju blivit någon form av paradis för hemskolning. Man kan läsa i budgeten, då när den skrevs, att det var cirka 90 hemskolade barn på Åland men vi kanske närmar oss 100 nu. Hur ser minister Hambrudd på den utvecklingen? Jag ser det som problematiskt av flera orsaker, kanske dels ur ett barnperspektiv men också ur ett rent välfärdsperspektiv. Vi kommer att behöva strukturera om grundkärnan i vår undervisning till förmån för hemskolning. Men jag förstår också den juridiska aspekten som är svår att komma runt. Har minister Hambrudd några tankar kring det här? För det är nog en utmaning för Åland.


  • Tack, talman! Först och främst tycker jag att det är bra att man har möjlighet att flytta hit till Åland om man vill ha sina barn inom hemskolning. Vi har ju hemskolsbarn i alla kommuner. I många av de här kommunerna så när barnen växer upp och kommer längre fram så märker man att vi har små och trygga skolor och då väljer de också att komma in i skolan.

    Men angående hemskolning så om inte den här veckan men nästa vecka så kommer jag att tillsätta en arbetsgrupp att titta på det här. Hur kan vi tillsammans med hemundervisarföreningen, skolorna och med lärarna säkra att det är så tryggt och bra som möjligt så att det blir en likvärdig behandling utifrån det? Det handlar ju slutligen om att vi garanterar att varje barn har rätt att få den utbildning som de faktiskt ska få oberoende om man går i (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Vi får anledning att återkomma till det.

    Den andra frågan. Jag har en motion som har rubriken "Våra barn och ungdomar läser för lite". Att ungdomar läser mindre och mindre är ju problematisk, speciellt att pojkar läser mindre. Det börjar också redan syns i studieresultat de studievägar man sedan väljer att ta, karriärvägar etc. Förslaget i min motion går ut på att de 50 000 euro som finns i grunden till att främja detta problem eller främja denna utmaning är att göra en omfördelning i anslaget och se till att det blir 100 000 i stället, för problematiken är så pass stor. I grunden är ju det här ett föräldraproblem också som samhället måste ta ansvar för. Men hur ser minister Hambrudd på detta?


  • Tack, talman! Jag håller ju med John Holmberg att läsning och läsförståelse absolut har en koppling till skolarbete och skolresultat. Pojkar läser mindre än flickor. Det här är också en fråga om jämställdhet. Man kan ju fråga sig av vilken anledning som pojkar läser mindre än flickor? Många studier visar att pojkar tycker att det är tråkigt att läsa. Ett stort ansvar, precis som ledamot Holmberg lyfte, är ju att det är föräldrarnas ansvar. Föräldrarna har ju också ett ansvar att vara förebilder för sina barn. Ett sätt att öka är ju att skolan, föräldrar men också kan jag tycka att föreningslivet eller i idrotten och i olika sammanhang att ledare och förebilder visar att det är roligt att läsa och att det finns olika tidskrifter och att genom läsning så kommer man (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Tack minister Hambrudd som i sitt anförande berörde väldigt många områden, men också jämställdhet och våld i hemmet och framförallt våld mot kvinnor och barn. Det finns en skrivning här i budgeten angående finansieringen av skyddshemstjänster som idag följer den lagstiftning som gäller, nämligen att landskapet i enlighet med Istanbulkonventionen ska finansiera de här tjänsterna så att de inte på något sätt äventyras och att alla kvinnor har tillgång till dem runt om på Åland. Nu finns det en skrivning om att man avser göra en förändring här och att landskapet ska sluta, om jag förstår det rätt, med sin finansiering av de här tjänsterna. Är det här någonting som minister Hambrudd förordar?


  • Tack, talman! Jag vet inte, eftersom jag inte råkade vara här vid minister Holmberg-Janssons anförande. Den frågan kanske inte ställdes till henne, men jag lyfter också detta. Det här har vi haft en diskussion om och minister Holmberg-Jansson och jag är nu överens om att kostnadsansvaret ska vara kvar på landskapsregeringen gällande skyddshemmen. Men däremot tänker vi att det ska bli som en lag, att till exempel KST ska ha ansvaret om platserna men kostnadsansvaret ska vara kvar på landskapsregeringen.


  • Då förstår jag att, i enlighet med min motion, så borde den text som nu finns i budgeten där man indikerar att en förändring ska ske efter 2022 helt enkelt strykas. Jag hoppas att finansutskottets medlemmar noterar det här och tar med det i den fortsatta behandlingen.


  • Tack, talman! Utskottet kommer ju att höra oss ministrar också. Den här frågan kommer nog att lyftas också med Holmberg-Jansson. Landskapsregeringen är överens om den här frågan.


  • Tack, talman! Tack till minister Hambrudd för att hon lyfte den här jämställdhetsfrågan, jämställdhetsarbetet och speciellt den frågan om unga, ofta tjejers, men också killars utsatthet för sexuellt våld. Vi har en alldeles för stor andel av ungdomar som tyvärr är utsatta. För ungefär ett år sedan slog någon barnmorska från Stockholmsregionen larm om hur unga kvinnor var utsatta för det här. Jag förhörde mig om det ser likadant ut här och så är det tyvärr, de har lite samma bild som man också har i Sverige.


  • Tack, talman! Ja, det stämmer, tyvärr, ledamot Söderlund. Vi har en liknande bild här. Fakta visar det och det är därför vi gör den jämställdshetsbilagan på tal om jämställdhet. Fakta talar sitt tydliga språk som vi kan följa. I jämställdhetsbilagan här så i åldern 18-29 år svarade 37 procent att de blivit utsatta för våld i nära relationer i något skede av sitt liv. 47 procent av de unga kvinnorna och 28 procent av de unga männen har varit utsatta för våld i nära relationer i något skede av sitt liv. Det här är faktiskt en hög siffra. Vi behöver verkligen reagera på det här. Det är kanske därför som jag väljer att lyfta upp det varje gång i mitt anförande, hur viktigt arbetet är kring våld i nära relationer, för det är en pandemi.


  • Tack, talman! Jag är helt enig i det. En del kvinnor lever tyvärr i en ständig pandemi.

    Angående jämställdhetsarbetet så står det lite skrivningar i budgeten om förändringar i vallagen. Men det kanske är vicelantrådet Jansson som svarar på de frågorna om han vill. Han var inte så villig att svara på frågor som han inte hade lyft i sitt anförande. Om jag frågar bara, hur ser minister Hambrudd på den här förändringen?


  • Tack, talman! Jag tror att ledamot Söderlund kanske dels syftar på jämställdhetsbonusen, som vi klart och tydligt har här i vårt budgetförslag att den kommer att införas igen, men kommer att se annorlunda ut helt enkelt.
    Där avser vi också under 2022 att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp. Det blir vicelantrådet och jag tillsammans som kommer att driva den arbetsgruppen för ett mer långsiktigt arbete. Ledamot Eckerman lyfte ju också att hon ska till Sverige och titta på det. Vi har ju lite olika strukturer kring att öka jämställdheten i våra beslutande parlament. Ska vi ändra något så behöver det vara ett brett parlamentariskt stöd i det långsiktiga arbetet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 15:14

    Talman! Jag ska först och främst tacka för att få bli upplockad i listan. Jag har just blivit testad negativ för corona och ni behöver inte vara oroliga.

    Men vad ska vi vara oroliga för egentligen? Hur har vi det i ekonomin egentligen? Och vad är ekonomins roll i samhällsutvecklingen?

    Arbetslösheten har idag mer än halverats från den värsta nivån. Ålands ekonomi växer just nu snabbare än Sveriges och Finlands även om vi har en bit kvar till nivån före pandemin. Inflyttningen är positiv. Vaccineringsgraden är hög. Sommarens besöksnäring blomstrade. Näringslivet gör just nu stora hållbarhetsinvesteringar.

    På grund av regeringens snabba hantering av pandemins konsekvenser har landskapet samlat på sig ett betydande offentligt minusresultat ytterligare än det som fanns från början. Budgetunderskottet i grundbudgeten för detta år är minus 20 miljoner €. För nästa år minus 11 miljoner.

    Ja, 11 miljoner € låter mycket men är inte mer än cirka 0,9 % av Ålands BNP. EU:s gränsvärde är 3 %. Besvärligt men inte en nivå som ska skapa panik. Nämligen långt under de flesta andra länders nivåer. Sverige ligger på -3,1 och Finland -5.

    Med tanke på pandemins fortsatta osäkerhet måste vi hålla två tankar i huvudet samtidigt. Effektivisera i alla verksamhetsområden och satsa på de områden där störst potential finns för att vinna konkurrensfördelar. Det finns varken orsak att skramla i spartunnorna eller sprida konstgödsel.

    Jag tänker inte upprepa vad som har sagts inom de sakpolitiska områdena i Hållbart Initiativs gruppanförande nu när debatten har gått förbi ministrarnas anföranden. Däremot tänkte jag ta tillfället i akt att beröra hur vi ska balansera inbesparing och satsning så att vi fortfarande verkar för att nå hållbarhetsmålen. I ett kommande anförande tänkte jag också beröra EU:s gröna giv.

    Talman! Den största risken med den ekonomiska återhämtning vi nu ser är att den görs på bekostnad av planetens resurser. En ständig jakt på evig ekonomisk tillväxt utan hänsyn till vad den faktiskt innebär är att hålla sig kvar vid en gammal, ohållbar näringsstruktur.

    Allt tyder på att Åland har stora möjligheter att växa inom en rad framtidsnäringar. Landskapsregeringen går vidare med projektet om storskalig havsbaserad vindkraft. Åland har utmärkta förutsättningar att exportera stora mängder förnyelsebar energi till våra kringliggande regioner. Vidare har turismnäringen en möjlighet att expandera och säsongsförlängas med naturturism om vi ser och tar tillvara av de naturvärden vi har.

    Utveckling av Högskolans utbildningsutbud mot bland annat automation, artificiell intelligens och förnybar energi ger hela Åland ett betydande tillskott i omställningen. Att minska resursslöseriet och främja cirkulär ekonomi ger också arbetstillfällen och skatteintäkter. Landskapsregeringen kommer därför under året att konkretisera de förslag som finns på hur vi ska använda PAF-medel för olika utvecklingsprojekt som en parlamentarisk arbetsgrupp föreslagit.

    Krisen har också visat att vi behöver stärka lokalsamhället. Åland har många och fina resurser som vi behöver värdesätta och ta vara på i högre utsträckning. Det ger lokal kraft att stå emot oförutsedda händelser och bidrar till mer mångfald i verksamheter och företag. Landskapsregeringen går vidare med att utreda möjligheterna till en standardiserad Axgan-certifiering för produkter från Åland.

    Förutom de konkreta insatserna måste vi titta på den stora bilden. I grunden behöver vårt sätt att mäta framsteg förändras. Det är också något som näringsminister Karlström berättade om i sitt anförande. Traditionell BNP-tillväxt mäter egentligen bara hur mycket vi producerar och konsumerar och säger inte mycket om vad vi konsumerar eller hur människa och miljö mår. Därför tar landskapsregeringen nu fram hållbarhetsindikatorer som ett led i uppföljningen av de sju strategiska utvecklingsmålen. Dessa indikatorer kan man gott se som ett embryo till alternativa välfärdsmått.

    Talman! Årets budget sparar och satsar strategiskt såsom en budget ska då ekonomisk återhämtning blandas med pandemins osäkerhetsfaktorer. Trots budgetramar ökar kostnaderna för 2022. Orsakerna är många. Ökade bunkerkostnader, avtalsenliga justeringar och coronakostnader på ÅHS, ja det kanske inte går att göra så mycket åt de här sakerna. Att kollektivtrafiken nu går över till landskapet innebär också en merkostnad, men det är en strategisk satsning. Vi vet alla att osthyveln inte kommer att lösa det långsiktiga budgetunderskottet. Inte heller kommer enbart omställningen till en fossilfri skärgårdsflotta, minskad offentlig material- och energikonsumtion samt samordning av de offentliga fastigheterna att räcka till. Därför behövs långsiktiga budgetramar som lägger utgiftstak år för år fram till 2030. Alla besparingar och strukturella reformer som föreslås ska tydligt förankras i de sju strategiska utvecklingsmålen som siktar just på 2030. Det ger en mer strategisk ansats och knyts till det pågående förändringsarbetet.

    Landskapet har ännu inte tagit externa lån, men vi vet alla att vi inte kan bygga en fungerande långsiktig ekonomi på tanken om en ständigt växande skuldsättningsnivå. Lån som ökar budgetunderskottet ska, enligt oss, enbart kanaliseras till omställningsprojekt som samtidigt minskar driftskostnaderna.

    Talman! Den här budgeten svarar inte på alla utmaningar, men den ger ett välkommet trygghetsbesked: Vi överger inte människan idag och imorgon. Nej, vi fokuserar på klimatinsatser, skyddet av naturresurser samt tryggad välfärd med fokus på välmående. Det behöver Åland just nu. Ett nytt Åland växer fram. Tack, talman!


  • I ansatsen till ledamoten Holmströms anförande så trodde jag att jag skulle få svar på hur omställningen ska finansieras, men det blev nu lite oklart.

    Däremot så talade Holmström om en gammalmodig näringsstruktur. Jag vet inte vilka näringar han räknar in där, möjligen är det kanske jord, skog och fiske och sådant som är gammalmodigt eller traditionellt. Men det som jag undrar är; näringsministern sade här att den nya CAP-strategin har mer fokus på miljön än vad den har på klimat. Hur har Hållbart Initiativ gått med på en jordbrukspolitik som inte strävar till att minska på utsläppen av koldioxid?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:22

    Tack, talman! När jag pratade om en gammalmodig näringsstruktur så handlade det inte om att peka ut vissa branscher, utan det handlade om hur branschen arbetar i strid mot de fyra hållbarhetsprinciperna. Alla branscher behöver ställa om, också jordbruket. Jordbrukets bidrag till de åländska utsläppen är ungefär 15 procent årligen. CAP-strategin som Åland kommer att ingå i, alltså den finska CAP-strategin, så ökar de gröna villkorandet i enlighet med EU:s principer. Det innebär till exempel att för att få stöd så behöver man ha ett grönt växttäcke under vintern. Det finns också andra krav på klimatberedskap. Näringsministern kanske inte var riktigt bra på att marknadsföra de klimatinsatser som görs. Jag hade faktiskt tänkt ta upp jordbruket i ett kommande anförande om Fit for 55, jag kan jättegärna fortsätta den diskussionen senare.


  • Så ledamot Holmström är tillfreds med den nya CAP-strategin och att man då väljer att inte jobba mer strategiskt med klimatfrågan? Näringsministern sade att näringen behöver vara lönsam innan den kan ta itu med klimatet. Då undrar jag om ledamoten Holmström också är nöjd med att den ekologiska arealen minskar på Åland?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:24

    Tack, talman! Okej, då fortsätter vi den debatten här. Vi kan också göra det fortsättningsvis i mitt anförande om Fit for 55.

    Det ska vara lönsamt att ta itu med klimatförändringarna. Det ska inte vara två separata silos, det tyckte jag att näringsministern ganska tydligt framförde här uppe. Förhandlingar pågår vad gäller den här CAP-strategin. Nu analyseras de remissvar som kommit in. Hållbart Initiativ driver på för; ökad kolinlagring, för att vallstödet ska effektiviseras och för att regenerativa metoder ska befrämjas i en helt annan utsträckning. Vi ser redan i dag att de gröna villkoren är positivt. Vi ser i dag att bortlyftandet av investeringar i icke produktiva investeringar från Leader kommer att göra det enklare att anlägga våtmarker och enklare för jordbrukare att göra sin omställning. Men förhandlingarna är inte klara och vi gör allt för att öka klimatinsatserna också i detta program.


  • Om vi ska prata om det som man anser är sönder i dagens samhälle, så måste man ju också tänka på hur man talar om den offentliga ekonomin som en motor för att göra någon slags omställning. I stället för att man frågar sig varifrån pengarna ska komma så behöver man börja prata om ifall det här är någonting som är värt att göra. Kommer det att gynna samhället? Har vi rätt människor för att göra det? Har vi råmaterialet? Har vi resurserna? Är det någonting som kommer att göra vårt samhälle bättre? Finns den politiska viljan att agera? Har man det här tänket i landskapsregeringen i dag? Ser Hållbart Initiativ att det finns en sådan motor och ett sådant tankesätt i den gröna investeringen som kommer?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:26

    Talman! Jag upplever att landskapsregeringen faktiskt veckovis diskuterar de åtgärder som behövs för att Åland ska uppnå de sju strategiska utvecklingsmålen, inte minst med tanke på de nya kraven som också kommer från EU när det gäller ny lagstiftning, reviderad finansiering och nya projekt. Landskapsregeringen har också med denna budget kommit med flera besked om hur man tänker genomföra den gröna omställningen. Landskapsregeringen diskuterar de kommande stora frågorna i form av vilka näringar som Åland ska finansiera sin välfärd på och de tog jag också upp i mitt anförande.


  • Jag är inte riktigt övertygad och då menar jag inte att jag klagar på Hållbart Initiativs intentioner i den här regeringen. Men tidigare i debatten så talade man om att ett lån för att investera i samhället är dåligt finansierade pengar. Från högerhåll talade man om att höja skatterna är väldigt dåligt för hela samhället. I min värld så betyder inte ett underskott i en budget att det är något dåligt eller en indikation på att det finns brister i samhället. Det kanske är så att den viktigaste frågan är var man har investerar de här pengarna och var de gör nytta på längre sikt. Och, som sagt, jag har all medkänsla med Hållbart Initiativ i det här läge som ni sitter i just nu i den här regeringen. Jag hoppas att ni får igenom saker.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:28

    Tack, talman! Det finns en viss panik i det här rummet om att den expansiva finanspolitiken som landskapsregeringen har bedrivit för att möta de negativa konsekvenserna av pandemin på något sätt har varit misslyckad för att vi har minusresultat. Det är på inget sätt sant, utan snarare kan vi ju se i arbetslöshetsstatistik och vi kan se på företagens inkomster att landskapsregeringens finanspolitik torde ha varit till gagn för det åländska samhället.

    Nu har vi ett samlat budgetunderskott som vi behöver möta på ett sunt sätt och på ett långsiktigt sätt och inte genom paniksparande. Det är den politik som Hållbart Initiativ bedriver, vi ska titta sansat på finanserna och inte förhasta oss.


  • Tack, talman! Vi socialdemokrater menar att det hållbarhetsarbetet som bedrivs inom nätverket bärkraft kanske är det bästa sättet vi har att förändra vårt samhälle på tvären. Där är både den privata, det offentliga och den tredje sektorn med och arbetar på ett sätt där man inte fastnar i de konflikter som ibland kännetecknar politiken och de låsningarna. Vi menar att en ohållbar samhällsstruktur som vi har på Åland inte kan producera hållbarhet inom väldigt många viktiga områden. Vi har föreslagit att man ska ta in ett nytt hållbarhetsmål, en färdplan mot en mer robust samhällsmodell där också ett bättre övergripande planeringsinstrument finns. Vad säger ledamoten om det?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:29

    Talman! Jag delar bedömningen att bärkraft nätverket och den struktur som finns på Åland att genomföra Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda i alla sektorer är en framgångsfaktor. Vi behöver dra nytta av det, vi behöver dra lärdom av det och vi behöver göra mer.

    Det samhällskontrakt som vi har i form av agendan är redan fastslagen. Nu behöver alla aktörer se till att hitta de verktyg som behövs. Jag skulle inte vara öppen för att bryta upp agendan och sätta till nya målsättningar, utan snarare diskutera och intensifiera diskussionerna kring hur vi faktiskt bygger strukturer för att uppnå detta. Och då är en strategisk styrning av våra mark- och vattenresurser ett sådant sätt där vi behöver utveckla samarbetet mellan kommuner och landskapet. På VA-sektorn, IVA-sektorn så formaliseras just nu detta. Det behövs på många andra sektorer också.


  • Jag kanske har en annan syn på vad som är fastslaget. Jag tycker att allt alltid måste vara öppet för förändring, också de strategiska mål som vi här har tagit. De kan vi förändra, vi kan alltid utveckla våra tankar.

    När det gäller behovet av planering och översiktlig planering, så är till exempel det stora fina projektet för havsbaserad vindkraft beroende av att man lyckas lösa de problemen. Den låsningen är djupare än att man kommer att lyckas i den här regeringen. Man har misslyckats med att nå ett resultat i den frågan också i tidigare regeringar. Det är därför som jag tycker att man borde försöka leta efter nya forum där man kan diskutera den frågan och där låsningar inte är så djupa.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:31

    Talman! Jag håller så klart med. Vi behöver nya former för att bryta våra silotänk där alla ska arbeta själva och inte bli ansträngda när det kommer krav uppifrån EU till exempel.

    Behovet av planering är stort inom vatten- och avloppssektorn och inom planeringen av nya bostadsområden för att inte tala om exploateringsgraden som vi har på Åland och inom havsbaserad vindkraft. Det är helt klart att vi behöver nya forum för att diskutera de här sakerna tvärsektoriellt. Jag tycker att det är positivt att landskapsregeringen nu, med ivrigt understöd av kommunerna, faktiskt diskuterar vattentjänstlagen i det nya forumet för VA-sektorn. Vi behöver fler sådana samarbeten och jag vet att det är på gång.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Ett uttryck som jag vänder mig emot och som man nu och då hör här i salen är "vi lämnar ingen i sticket". Jag vågar säga att oberoende om det är ett oppositionsparti eller ett majoritetens parti så tror jag inte att något parti, inte ens på individnivå, här i salen som vill lämna någon i sticket eller kommer att göra det. Det känns på något sätt lite onödigt.

    Men min grundfråga är; Hållbart Initiativ hade inför valet senast en tanke på att man skulle låna 300 miljoner för att ställa om Åland. Är det någonting som fortfarande är aktuellt?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:33

    Talman! Vi ser i dag att vi har en stor investeringsskuld inte minst inom skärgårdstrafiken, inom digitaliseringen och så vidare. Det som behöver göras är att faktiskt bestämma sig för finansieringen av dessa projekt. Vi kan inte tro att det enbart kommer att lösa sig med PAF-medel, med skattemedel eller enbart med EU-finansiering. Det är helt klart att vi behöver hitta en finansieringsform som är på kreditstadiet. Där tror vi att gröna obligationer faktiskt är den bästa - fortfarande - finansieringsformen eftersom den kan riktas till ålänningarna för att man har en långsiktighet på ett annat sätt. Det finns faktiskt också ett stort sug idag på obligationsmarknaden i gröna instrument. Om Åland kan bidra med det så tror jag att vi kan få många konkurrensfördelar samtidigt.


  • Jag håller helt med ledamot Holmström i det. Åland har ett stort investeringsunderskott, det är kanske till och med mycket större än vad vi egentligen tror oss veta. Men jag ska inte ödsla mera tid, det är min taltur och då kommer jag säkert in på området igen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:35

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Jag ska presentera motionen ekonomi och tillväxt, det är väl egentligen närmare 30 små motioner sammansvetsade till en stor. Jag ber om ursäkt om jag drar över några sekunder.

    Den offentliga sektorn på landskapsnivå bör ha minskat det strukturella omfånget med cirka 20 miljoner euro senast 2027 och därefter årligen visa ett överskott som bidrar till en konjunkturbuffert. Åtgärderna för att uppnå detta är framförallt personalminskningar, konkurrensutsättningar, rambudgetering, prioriteringar, omprioriteringar efter pensionsavgångar, digitalisering, automatisering och övriga åtgärder i syfte att öka kostnadseffektivitet och produktivitet. Den offentliga välfärdskärna, grundkärnan, behöver utrymme till förstärkning med tanke på demografi, attraktionskraft och allmän samhällsutveckling. Den förstärkningen kan inte över tid garanteras via ökad resursering utan kräver prioriteringsinriktningar för att undvika lån.

    Jag kommer nu i ganska snabb takt att gå igenom de punkter och förslag som vi har. Det kommer ofta kritik på att vi inte har konkreta förslag. Men det har vi nu. Vi tycker också att många av de förslagen är välutredda och konsekvensbedömda och speciellt också alternativet till ett förslag är utrett, alltså om man ingenting gör så vet vi tyvärr vad som inträffar.

    Förslag 1: Landskapsregeringen kommer med ett ekonomiskt meddelande senast juni 2022. Återkommer med ett inriktningsbeslut gällande rambudgeteringens målformuleringar, investeringsplaner och en analys över skatteinstrumentets möjligheter för den kommande tioårsperiodens finanspolitik samt de finansiella hänsynstaganden som Åland behöver göra för att beakta "Fit for 55:s" krav och möjligheter.

    Förslag 2: Den offentliga sektorn på landskapsnivå bör ha minskat det strukturella omfånget med cirka 20 miljoner senast 2027 och därefter årligen visa ett överskott som bidrar till en konjunkturbuffert.

    Förslag 3: Skapande av ett servicecenter i syfte att samordna landskapsregeringens och underliggande myndigheters hantering av administrativa sysslor. Det skulle minska dubbelarbeten, byråkrati och suboptimering.

    Förslag 4: Ett textinlägg, frivillig integrering av kommunala fastigheter till landskapsbolaget landskapets fastighetsverk för att optimera drift, skötsel, nyttjande och investeringar bör möjliggöras.

    Förslag 5: I syfte att uppnå en ekonomi i balans, förbättrade servicenivåer och bidra till att förbättra det åländska företagsklimatet kommer landskapsregeringens verksamhetsområden att genomgå konkurrensutsättning med början 2022 med följande objekt; verkstad och lager, vägunderhåll, motorfordonsbyrån och Ålands fiskodling Guttorp. Jag vill också poängtera att allt som vi har tagit upp i denna motion är förslag värda att diskutera enligt oss.

    Förslag 6: Landskapsregeringen kommer genom lagstiftningsarbete under 2022 att möjliggöra användandet av utmanarrätter i syfte att kostnadseffektivera lämpliga verksamheter och samtidigt stimulera företagandet.

    Förslag 7: Landskapsregeringen kommer under 2022 att genomföra en analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings- och inflyttningspolitik. Arbetet presenteras som en del av det ekonomiska meddelandet som tillsänds lagtinget i juni 2022.

    Förslag 8: Finansavdelningen arbetar under året med ett samlat lagstiftningspaket för att stärka tillväxten. Tre delförslag ingår i tillväxtsatsningen: Avdrag för studielån i kommunal beskattning i syfte att attrahera återflyttning och som ett led i arbetslinjen. Jobbskatteavdrag, det nuvarande Ålandstillägget konverteras om i form av ett jobbskatteavdrag. Landskapsregeringen initierar till förhandlingar med berörda parter. Låt inte höjda skatter bli botemedlet för en svag offentlig struktur. Höjning av kommunalskatten bör innebära att landskapsandelar minskar med 50 procent av summan för den tänkta skattehöjningen.

    Förslag 9. I meddelandet kommer landskapsregeringen att också redogöra för vilka lagar som behöver justeras för att uppnå en digital transformation och därmed en uppgraderad nivå av den offentliga IT-plattformen som ger möjligheter till att kostnadseffektivera den administrativa delen av verksamheterna, samtidigt som tjänsterna tillgängliggörs för medborgarna, alltså i IT-meddelandet som vi väntar på.

    Förslag 10: AMS ska ha fortsatt myndighetsansvar, men för att möta upp, förenkla och effektivisera införs en ny struktur som ska utvecklas till en mer dynamisk förmedling i vilken uppsökande verksamhet bör ingå. Styrgrupp med tvärsektoriella partners behövs som en brobyggare till medaktörer och för att höja samordningsgraden, där det i dag är för enkelt att hamna i ett utanförskap.

    Förslag 11: I syfte att minska omfånget i det offentliga ägandet, och därtill hörande underhållsansvar samt möjliggöra att privat initiativ på ett mer produktivt sätt kan bidra till tillväxt och utveckling, bör landskapets fastighetsverk även avyttra följande fastigheter i en takt som marknad och eventuella arrendeavtal tillåter: Rektorsbostaden vid Åland folkhögskola, Haga kungsgård, Persberg och Grelsby kungsgård.

    Förslag 12: Gäller fullmakten för banklån 20 miljoner, det stycket ska strykas i sin helhet. Banklån är inget alternativ för den liberala lagtingsgruppen.

    Sedan kommer ett antal anslagsförändringar som jag väl inte har tid att läsa upp, men de framgår tydligt i motionen. Jag vill ändå påpeka att det finns ett anslag som är kostnadsdrivande och det gäller en fortsatt kapitalisering av Kraftnät Åland. En sådan motion hade vi även i fjol. Vi tycker inte att landskapsregeringens nedtrappningsmodell är fiffig, utan vi vill fortsätta att kapitalisera Kraftnät Åland så att summan ligger på 800 000 euro per år. Kraftnät Ålands skuldsättning är kraftig, omsättningen är förhållandevis låg och räntehöjningar kommer att påverka inte bara våra företag utan också gemene ålännings elfakturor.

    När det gäller förslag 24, så precis som vi hade i tilläggsbudgeten i september så gäller det momentmotivering -exportföretagen inom digitala tjänster på 300 000 euro. Här vill vi gärna ha en tilläggsskrivning att dessa medel även kan gälla för skattegränsproblematik och dess lättnader.

    I övrigt har det väl framgått i debatten hittills och egentligen under hela mandatperioden hur Liberalerna ser på det ekonomiska läget, så jag ser det inte som någon större idé att jag läser upp textmassan i motionen. Jag svarar gärna på frågor. Tack!


  • Tack, fru talman! Ett av förslagen är att man ska reducera verksamheten på infrastrukturavdelningen med 1 miljon euro. Det är ungefär halva personalstyrkan. Samtidigt avser man att göra stora förändringar. Man avser att privatisera flera verksamheter. Jag undrar bara hur ledamoten och den liberala lagtingsgruppen har tänkt här? Hur ska man genomföra så pass stora genomgripande förändringar med en halverad personalstyrka? Vad ska man sluta göra i stället?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:44

    Tack, talman! Tack minister Wikström. Det är väl så, enligt oss, att minister Wikströms ansvarsområde i mångt och mycket är väl anpassat för att konkurrensutsättas, alltså den hårda vardagen. Det har under flera mandatperioder funnits förslag på att driftprivatisera till exempel vägunderhåll. Man har driftprivatiserat de frigående färjorna, man kommer nu att gå in för att driftprivatisera även linfärjorna, de som återstår. Det här är ju ingenting som man gör under ett år eller två. Vi ser det här som ett startskott under 2022. Det är absolut inte på något sätt någonting som kommer att ske över en natt. Vi ser en gradvis omställning som också kommer att påverka ekonomin gradvis, men vi ser också det som ett väldigt intressant område att starta denna konkurrensutsättning på.


  • Tack, fru talman! Jag skulle rekommendera ledamoten att komma ner och sätta sig in i hur verksamheten fungerar. Det är nämligen så att en stor del av de som är anställda på infrastrukturavdelningen idag arbetar med privatiseringar, alltså de arbetar med konsekvenserna av privatiseringen. När man privatiserar något så är det inte så att personalstyrkan försvinner helt och hållet, den finns fortfarande kvar. Det är olika på transportbyrån och på vägnätsbyrån, men på båda ställen behöver det finnas människor som faktiskt köper in sakerna som man redan har privatiserat och som underhåller avtalen. De kostnaderna kommer man inte ifrån.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:46

    Tack, talman! Nej, minister Wikström, det är vi fullt medvetna om. Driftsprivatisering ska inte vara ett självändamål. Vi pratar om konkurrensutsättning också och givetvis ska man inte göra det här bara för görandets skull. Vi är ganska övertygade om, när vi också har sett kostnadsutvecklingen, att någonting behöver göras. Vi är inte helt bekväma med att man ser köptjänsterna stiga i nästan samma omfattning som personalkostnaderna. Det som händer på sikt - om man låter verksamheten vara som den är alltså kostnadskakan med personalkostnader, verksamhetskostnader och fasta kostnader - är att vi måste nagga på serviceutbudet för att komma ner i nivå. Om vi fortsätter som i dag med skärgårdstrafiken så kommer det tyvärr att ske; färre turer och sämre turlistor.


  • Tack, talman! Jag kan inledningsvis berömma Liberalerna för ett batteri av motioner och en hel del åtgärdsförslag inom motionerna. Det känns som att Liberalerna haft höranden, funderat och faktiskt också förhandlat inom sig när man försökt hitta en position till majoritetsblocket. Det har ju varit någonting faktiskt som jag har kritiserat tidigare, men nu känns det som att man har en enhet att förhandla med.

    Jag vill fråga om minskningen av anslag, inte bara på infrastrukturavdelningens område utan också på andra områden. Hur har man kommit fram till de här summorna på 1 miljon, 100 000, 200 000 och 600 000? Beror det på ett tidigare dåligt budgetutnyttjande? Eller beror det på att Liberalerna tycker att man gör dåliga prioriteringar vad gäller naturskydd, klimatförändringsarbete, skötsel av fornlämningar och livsmedelsproduktion? (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:48

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström för en väldigt bra replik. Det är nog av flera orsaker. När det gäller naturskyddsområden så tycker vi att vi nedvärderar ålänningen idag. Det finns en hel del privata markägare som gladeligen skulle upplåta sina fastigheter till naturskyddsändamål. Det behöver inte vara samhället som står för ägandet. Här tycker jag att vi måste nog tro bättre och mer om gemene ålänning.

    Sedan när det gäller övriga områden, till exempel miljonen som i budgeten står som en buffert på infrastrukturavdelningens investering. Detta är exakt en del av den ekonomiska kulturen som har skapat det ekonomiska läget som vi är inne i idag. Alltså att man aldrig kan konstatera; "nej nu blir det för dyrt, vi måste göra om det här. Vi måste vänta på att marknaden har svalnat lite", utan man ska ha 1 miljon i buffert för att kunna genomföra det man ska göra.


  • Talman! Jag tror att den här bufferten på infrastrukturavdelningen till stor del också handlar om att det är så långa ledtider och att vissa kostnader kan komma i klump vissa år och inte alls under andra år.

    Vad gäller just att nedvärdera ålänningen så det får faktiskt stå för Liberalerna i sådana fall. De här investeringarna för naturskyddsändamål så de görs ju med avtal där faktiskt markägare har gått med på avtalet. Det är ingen expropriering som det handlar, att man övertar utan att någon vet om eller tycker likadant. Vi vet också att för naturen så behövs ett ökat ägarskap från markägarna. Därför utreder landskapsregeringen särskilt nästa år de frivilliga metoderna som man på väldigt bra sätt i Finland har implementerat och det skulle också kunna funka på Åland. Det finns stora möjligheter där. Men det kommer inte att vara den enda åtgärden för att vi ska nå det skyddsbehov som vi har.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:50

    Tack, talman! Den privata uppmaningen som ledamot Holmström pratade om, om detta fick vi också veta tidigare i dag när minister Röblom redogjorde för det. Det handlar om skogsägare. Vi ser ju inte någon skillnad på skog eller skärgårdsområden. Det är samma. Det som behöver och måste skyddas ska göras, men det behöver inte vara samhället som med skattemedel står för den investeringen. Det är det som jag menade med att vi nedvärderar ålänningen. De allra flesta ålänningar idag är väldigt miljö- och klimatmedvetna och skulle gärna ta emot en förfrågan om deras fastighet kunde vara ett naturreservat. Jag tycker att det är i den ändan man bör börja i stället för att vi nu i detta läge budgeterar medel. Det handlar, som det verkar, om 30 procent av våra mark- och vattenområden som ska ha ett sådant skydd, så det är inte några små områden som vi pratar om.


  • Kollegan Holmberg sade att de här förslagen i motion 32 är värda att diskutera, det håller jag med om och det sade jag också i mitt anförande. Det finns många förslag som jag känner igen och som Ålands Framtid har lagt under åren; om konkurrensutsättning, om utmanarrätter och så vidare. Så jag hoppas verkligen att man skulle komma till skott. Jag blev upplyst av en kollega som representerade oss i det förra lagtinget, att då försökte man också få fram förslaget om utmanarrättar, men av någon konstig anledning så gick det inte i den regeringen. Vi ska hoppas att det går i den här regeringen. Men jag tycker att det är ett bra arbete och jag hoppas verkligen att man tar det på största allvar i finans- och näringsutskottet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:52

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Absolut och det är därför som vi tycker att det inte borde finnas någon ursäkt till att vänta på vissa av de här åtgärderna, för det här har manglats och diskuterats in absurdum. Motionen är ju upplagd så att man inte behöver svälja hela kakan om man inte vill, man kan ta en liten godbit bara när vi sedan ska rösta om budgeten. Så det finns alla möjligheter.


  • Tack, talman! Jag tänker i mitt replikskifte lite upprätthålla mig angående tankarna som framförs i förslag nummer 5. Där skriver man; "motorfordonsbyrån", men det heter väl "motorfordonsmyndigheten" nuförtiden. Det är ju de facto en myndighet som nettobetalar i budgetsammanhang. Det är 80 000 euro i intäkter som man här i förslag 5 vi vill ta bort. Jag tror att det här är en myndighet som är väldigt viktig för vår åländska självstyrelse. Man har ju sett ute i Europa att det har varit stora slagsmål om registerskyltar när forna Baltstater ska samarbeta med varandra och fordonen ska komma fram och tillbaka. Det är inte bara det, utan jag tror att även körkortsärenden och annat, som den här myndigheten handhåller, måste ändå tillhandahållas av en myndighetsfunktion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:53

    Tack, talman! Ursäkta felaktigt namn av gammal vana! Tack ledamot Nordberg. Visst vet Liberalerna att de är nettobetalare. Vi är också övertygade om, när vi ser strukturen på myndigheten, att det är ganska många årsverken som ligger bakom körkortstillstånden och besiktningarna. Vi är helt övertygade om att myndigheten kan ha kvar ett myndighetsansvar. Vi vet också att själva verksamheten, grundbulten i verksamheten, är någonting som kunde konkurrensutsättas. Det kunde till och med bli så att en sådan förändring skulle betyda lägre kostnader för gemene ålänning. Att den är en nettobetalare betyder inte att effektiviteten är 100 procentig, inget ont om den personal som är där, utan det här något som vi politiker har byggt upp. Vi är övertygade om att detta är något som man borde titta på.


  • Tack, talman! Det är ju så att alla verksamheter kan alltid förbättra sig. Det finns säkert även saker som man kan göra på fordonsmyndigheten, till exempel möjligheten som finns i Sverige att vissa verkstäder har möjlighet att släcka det som man kallar för en tvåa, alltså mindre reparationer som behöver åtgärdas. Sedan kan man komma tillbaka till besiktningsstationen och visa upp. Det skulle till exempel vara en sak.

    Jag tror, trots allt, att helheten för att upprätthålla den här myndigheten är av en väldigt stor betydelse för självstyrelsen som vi har på Åland. Jag tror, tyvärr, en sådan här reform i den här specifika frågan kommer att bli dyrare för skattebetalarna i sista ändan med den erfarenhet som jag har efter fyra år.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:55

    Tack, talman! Tack igen ledamot Nordberg. Jag har full respekt för ledamot Nordbergs tidigare erfarenheter. Vi pratar ofta om tillväxt. Vi pratar ofta om att ge vårt privata företagande möjligheter. Vi pratar ofta om och undrar hur vi ska få igång flera företag. Hur ska vi utveckla företagskulturen på Åland? Detta med utmanarrätter och att konkurrensutsätta, det är nog ett sätt att visa ålänningarna att vi tror nog på er. Det behöver inte vara samhället som gör det allra, allra bäst. Vi har ett stort ansvar och ska se till att det fungerar, men att konkurrensutsätta och i ett senare skede sedan driftsprivatisera, det betyder inte att inte det offentliga har ett ansvar. Givetvis inte!


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg. Det är intressant punkter, jag läste med intresse här. Ledamot Holmberg sade att förändringar sker inte över en natt, det håller jag med om och det var ungefär så jag började mitt anförande i går. Så där är vi är helt överens.

    Vad gäller förslag 11, fastighetsverket, så där finns det en skrivning i liggande budgetförslag, dels föreslår vi några objekt att gå till försäljning och vi skriver också att vi ska ta fram en plan över vidare lämpliga försäljningsobjektet. Så det är väl kanske inte så mycket nytt i sig.

    Jag blev lite nyfiken på jobbskatteavdraget. Det står inte så mycket detaljer om det här. Hur är det ämnat att fungera? Vad är kostnaden och finansieringen? Skattemyndigheten tar alltid en avgift när vi inför avvikelser. Så lite runt det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:57

    Tack, talman! När det gäller skatteavdraget för studielån så har det funnits sedan tidigare men existerar inte längre. Där ser vi ju att ingen kompensation till berörda kommuner ska ske, eftersom vi ser att en inflyttning till kommunen skapar en vidgning av skattebasen och är positiv ur andra hänseenden.

    När det gäller jobbskatteavdraget så skulle det bygga på samma modell som denna landskapsregering valde att dra bort. Man kanske skulle titta på inkomstgränser och också titta på om det även ska gälla för pensionärer. Men i stort så är det detta system som är grunden. Finansieringen: Vi tycker att Ålandstillägget idag är väldigt, väldigt orättvist. Det gäller de offentligt anställda mer eller mindre. Varför ska en stor del, de privatanställda som verkligen drar in medlen till skattekakan, hamna utanför? Så här ser vi att de skulle vara någon sorts rättvisefördelning.


  • Tack för svaret. Det kan säkert vara intressant att fundera vidare på jobbskatteavdraget.

    Jag läser i förslag 3 som handlar om det strukturella omfånget med 20 miljoner och som skulle minska dagens budgetmassa och sedan skulle det så småningom bli ett överskott. Åtgärder är: Personalminskningar, rambudgetering, prioriteringar, automatisering och digitalisering. Mycket av detta finns redan i budgetförslaget som ligger framför oss. En del av detta har ju funnits med under långa tider. Det är klart att man tittar alltid vid en pensionsavgång om vi kan göra någon prioritering och så vidare? Det här känns ju som om man räknar upp det som man alltid räknar upp när man funderar på strukturella förändringar. Konkretisering av det här skulle vara jätteintressant. För det här innehåller inte så jättemycket (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:59

    Tack, talman! Minister Höglund, den stora konkretiseringen skulle vara att vi under många, många års tid har pratat om att den offentliga sektorn, om driftprivatiseringar och om utmanarrätter etc. Skillnaden här är att vi har en plan. Vi måste minska omfånget med motsvarande 50 årsverken per år fram till 2020. Vi har inte lyckats minska antal årsverken, enligt mig, på väldigt, väldigt länge. Nu är det väl någon form av status quo i år, men vi har av någon outgrundlig anledning alltid lyckats öka antal årsverken. Så här gäller det nog att verkligen ta besluten. Ska vi digitalisera så ska vi göra det på ett sätt så att vi behöver ha färre händer och hjärnor som sköter om vissa uppgifter som gäller det till exempel. Vi kan inte fortsätta med det som vi alltid har gjort och lägga på nya saker. Det är då vi hamnar i den här karusellen som gör att vi eventuellt måste låna 20 miljoner under nästa år.


  • Talman! Apropå dessa 20 miljoner, jag blir lite nyfiken. Regeringen begär en fullmakt för att de ska få låna 20 miljoner ifall de behöver. Jag utgår nästan ifrån att de kommer att klara det utan detta banklån. Men ledamot Holmberg sade att banklån är inget alternativ för den liberala gruppen. Då undrar jag, om lagtinget inte ger fullmakt till regeringen på 20 miljoner och så inträffar det att man helt plötsligt inte har pengar i kassan, vad gör man då?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:01

    Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. I fjol hade vi exakt samma diskussion, men då var lånefullmaktens belopp större. Då sade vi att landskapsregeringen bör återkomma i en tilläggsbudget om det är så att nöden så kräver lånefinansiering. Vi ser ju inte det behovet. Det finns andra åtgärder att vidta, speciellt långsiktiga men inte minst kortsiktiga, som gör att man absolut inte ska behöva ta banklån under nästa år. Men allt handlar ju om handlingskraft. Allt handlar om vad man prioriterar och allt handlar om frågan om man verkligen vill ställa om. Vi kan inte fortsätta, ledamot Eliasson, att hoppas att våra företag ska jobba på så pass att vi kan öka våra skatteintäkter. Vi kan inte kräva det av dem heller.


  • Tack, herr talman! Det är en självklarhet att om landskapsregeringen inte har någon fullmakt så måste de komma hit till lagtinget och få en sådan i fall de kommer in i den situationen att pengarna i kassan är slut. Men frågan är, vad blir svaret här då från den liberala gruppen? Kommer man att få låna eller får man inte låna överhuvudtaget? Hur är svaret på den frågan? Det var det som jag ville veta.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:03

    Tack, talman! Liberalerna lämnar aldrig någon i sticket. Vi hoppas ju verkligen att landskapsregeringen nu, med tanke på hur debatten har varit, verkligen vidtar nödvändiga åtgärder för att minimera risken för upplåning. Upplåning var ju ett alternativ av nöden tvunget redan före pandemin, det har inte uppstått på grund av pandemin, utan det är något som kanske påskyndas av pandemin. Men det är därför som vi har sett vikten av att man håller ner kostnaderna, omprioriterar, driftprivatiserar, automatiserar, digitaliserar, utvecklar och moderniserar. Att bara vänta och hoppas på det bästa räcker inte. Det är inte att ta ansvar.


  • Tack, talman! Jag tänkte beröra kapitalinsatsen i Kraftnät Åland. Vilken betydelse kan det kapitaltillskottet ha på elpriserna? Har ledamoten Holmberg en uppfattning om det.

    Man kan konstatera att det här bolaget, om man tittar på deras räkenskaper, har reserver redan nu - upp mot 9-10 miljoner i avskrivningsdifferenser. Så man skulle kunna köra back flera år, om det bara är dessa 800 000 som vi pratar om, och ändå ha samma prissättning, bortsett från att amorteringsplanen kanske måste justeras om lite. Men det känns lite överdrivet med den här kapitalinsatsen, tycker jag.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:05

    Tack, talman! Som jag sade i anförande, denna nedtrappningsmodell valde ju landskapsregeringen att sjösätta i fjol. Då hade Liberalerna en budgetmotion som gick ut på att man skulle fortsätta och då var ju elpriserna på en mera kontrollerad nivå. I dag känns ju elsituationen i Norden väldigt ranglig. Vi tror ju att det här är en lågt hängande frukt att kunna kapitalisera Kraftnät Åland framom andra åtgärder som finns i budgeten. Vi ser att detta kunde påverka positivt för gemene ålänning och för varje företag. Jag kan inte här och nu stå och säga vad 800 000 per år skulle innebära för elpriset, men jag är helt övertygad om att det är en trygghet när det gäller elförsörjningen.


  • Tack, talman! Det svaret kändes inte riktigt övertygande. Jag förstår hur Holmberg tänker. Jag tror personligen att det har ingenting med elpriset att göra egentligen, utan det är transmissionsavgifterna som förstås teoretiskt skulle kunna minska lite grann. Det här stödet märks ju inte i vår redovisning, utan vi tar det ju som ett ägartillskott, dvs det kommer i balansräkningen. Så här märks det ingenstans, vi bara blir rikare tror vi. Men vi blir ju inte rikare om det används för att hålla priserna nere och då borde vi skriva av den här tillgången på samma gång, eller hur?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:06

    Tack, talman! Vi pratar om att tillgodose vårt näringsliv. Den liberala lagtingsgruppen är nog avvaktande till en bidragspolitik generellt. Vi väljer att se hur man kunde finansiera detta över sikt med att titta över alla näringsfrämjande stöd som finns. Det kan hända att det här inte är utslagsgivande när det sedan kommer till kritan. Jag vet att ledamot Silander själv brukar fråga: Vad ämnar ledamot Holmberg komma med för förslag och vad har Liberalerna för konkreta förslag? Det här är ett förslag, men jag ser inget konkret förslag från landskapsregeringen om hur vi ska trygga elförsörjningen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag börjar lite som ledamot Nordberg här och konstaterar att i förslag 5, längst ner, så finns det också en felskrivning av namnet. Det heter numera Ålands fiskevårdscentrum och inte Ålands fiskodling, Guttorp.

    Ledamot Holmberg pratade om att det inte ska få fortgå i gamla fotspår, men just det stället så har jag verkligen förnyat sig nu. De håller mycket på med våtmarksprojekt och restaurering av lekområden. Dessutom har de nu en hyresgäst som de sköter om, sibirisk stör. Menar ledamot Holmberg att det inte spelar någon roll för att de faktiskt har försökt och kämpar på och utvecklat sin verksamhet?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:08

    Tack, talman! Tack ledamot Lindholm. Våra förslag när det gäller konkurrensutsättning handlar inte om att vi är missnöjda med någon eller någon verksamhet på det sättet. Så ska det inte tolkas. Däremot så tror vi att vissa verksamheter skulle må bra av att konkurrensutsättas av olika orsaker.

    När det gäller välfärdskärnan, som jag har lyft flera gånger under dessa två dagar, så är den helig. Den ska vi stärka, givetvis ska vi utveckla den, men den ska vi stärka. Sedan finns det ganska många ringar till i den offentliga sektorn. När vi kommer till Guttorp så gör de en väldigt stor insats. Men frågan är, hör det till välfärdskärnan? Är det den vi verkligen ska arbeta för att bevara eller kan vi utveckla verksamheten ytterligare? För vi har ju de facto, det måste ledamot Lindholm hålla med om, väldigt duktiga fiskodlingsföretag på Åland som säkert i mångt och mycket skulle kunna bidra också.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Absolut har vi väldigt duktiga fiskodlingsföretag på Åland, det är jag den första att skriva under på. Men mig veterligen är det ingen av dem som kläcker vare sig sik, gädda eller havsöring och har dem från så små. På Guttorp har de dem ända från ägg. Tar vi bort gädd- och havsöringsproduktionen från Guttorp så då fallerar hela verksamheten inom sportfisketurism och även för den stora mängden ålänningar som tycker om att sportfiska de fiskarterna.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:10

    Tack, talman! Jag håller inte alls med ledamot Lindholm. Jag tror att det bästa sättet att idka god besöksnäring via sportfiske och gäddfiske, som ändå är den stora magneten, är att vi har en god naturlig återväxt bland gäddorna och det har vi tack vare alla de våtmarksprojekt, gäddfabriker etcetera som har kommit fram.

    Sedan när man läser och ser hur verksamheten är uppbyggd så köper man ju in gäddyngel av privata gäddyngelkläckare. När det gäller gäddan så ser jag inget problem, inte heller när det gäller siken. Sen får vi ta en allvarlig funderare på om havsöringen är så pass viktig att vi ska lägga skattemedel på den, för den är ju ändå ingen naturlig fisk hos oss. Eller kan vi sköta det via någon befintlig näringsidkare som en fiskodlare till exempel för att hitta ett alternativ? Det finns många möjligheter att se på den här frågan utan att man på det sättet försämrar för besöksnäringen och för vår attraktionskraft.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 16:11

    Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Landskapsregeringen växlar upp den långsiktiga nystarten av Åland genom att under perioden 2021-2024 genomföra en satsning på fem fokusområden.

    I det här anförandet kommer jag främst att belysa fokusområde 3 - grön kraft på export. Det är ett fokusområde som definitivt innehåller starka och välkomna inslag av nytänkande och innovationskraft.

    Det sker just nu en omfattande energi- och klimatomställning i världen. Vi lämnar successivt det fossildrivna bakom oss och ser satsningar på ett samhälle som drivs framåt med förnybar energi och nya innovativa tekniska lösningar.

    Men först – låt oss ta en titt i vår egen åländska backspegel. Åland betraktades en gång på 90-talet som något av en föregångare inom vindkraftområdet i Finland. Landskapets första pilotprojekt genomfördes 1992 och var ett så kallat medelstort serietillverkat vindkraftverk. Den placerades på Sottunga och fick namnet Vinghals 1. Elproduktionen täckte hela 60 % av Sottungas årliga elförbrukning. Vinghals blev det sjätte vindkraftverket i hela Finland. Pilotprojektet var lyckat och fick stor uppmärksamhet både på och utanför Åland. Detta bidrog till att höja intresset för den moderna vindkraften och banade väg för ett folkägt andelslag och flera aktiebolag.

    Det har alltså tagit 30 år att komma dit vi är idag. Varför denna tidvis ryckiga och tröga utveckling? Ser vi något genombrott i utvecklingen som har betydelse för Åland? Ja, jag ser tydliga genombrott. Svaret kan närmast beskrivas som att vindkraftens utveckling gått från småskalighet till storskalighet. Vi har sett en teknologisk utveckling från vindsnurra i byn till mer samhälleligt betydelsefulla kraftverk anslutna till vårt överliggande stamnät. Ett annat nödvändigt genombrott är en allt högre värdering av miljönyttan.

    År 2022 känns som ett år med nystart inom grön kraft på Åland. Just nu i denna stund pågår monteringen av den nya landbaserade vindkraftparken i Eckerö. Projektet beräknas skala upp vindkraften från dagens 18 % till 65 % av den åländska elenergiförbrukningen. Med endast 10 vindkraftverk produceras alltså cirka hälften av hela Ålands årsförbrukning. Tidvis kommer vindkraften att producera mer el än vad som just då för stunden konsumeras på hela Åland. Det betyder att det redan år 2022 kommer att ske export av förnyelsebar elenergi från Åland.
    Man kan lugnt säga att vi är i fas med utvecklings- och hållbarhetsagendans strategiska utvecklingsmål nr 6 för år 2030. Målet är "Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet".

    Men allt har inte alltid gått som på Strömsö. Projektidéerna som nu ses förverkligas i Eckerö så startades redan för 15 år sedan. Detta skedde samtidigt som projekt Båtskärsmöllorna färdigställdes. Flera landskapsregeringar stötte och blötte de svåra frågorna kring inmatningstariffer och andra stödalternativ i syfte att främja en utveckling till mer hållbar elproduktion. Avsaknaden av möjligheten att få ta del av Finlands system med inmatningstariffer blev en faktor som med facit på hand rejält fördröjde vindkraftutbyggnaden på Åland. 15 år mellan projekten känns som en ohållbart lång tid mot bakgrund av den pågående klimatkrisen. Därför är det bra att landskapsregeringen i budget 2022 lyfter fram sin linjetagning i fokusområde 3 - grön kraft på export.

    Jag hoppas och tror att minister Röblom och landskapsregeringens el- och energiteam är på tårna och följer den snabba utvecklingen. Det åländska näringslivet har genom sina engagemang och investeringar i energiprojekt visat vad de vill och tror på. Så fortsätt vara offensivt lyhörd och fånga upp de intressanta initiativen som kommer från åländsk miljövänlig el- och energiproduktion. Det är ingen vild gissning att säga att sådana finns inom sol- och vindkraft i kombination med smarta systemlösningar.

    Avslutningsvis vill jag lyfta fram den stora betydelsen av att högskolan är offensiv och driver på investeringsprojekt inom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Genom projektet kommer högskolans tekniska program att ligga i framkant av utbildningar inom hållbara energiformer.

    I budgeten står det att Åland ska bli ett centrum för förnybar energi i Norden. Jag ser fram emot att den visionen blir ett starkt profilerbart mål som kan börja förverkligas med Högskolan på Åland vid rodret som den oberoende sammanhållande kraften mellan utbildningen, näringslivet och landskapsregeringen. Ett starkt åländskt triple helix som ligger rätt i tiden. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Tack till ledamoten Mansén för ett ihållande engagemang i frågorna kring förnyelsebar energi och vindkraft. Det har varit en tuff resa till det vi har idag med de vindkraftverk som nu reses upp i Eckerö och det som de kan bidra med när det gäller åländsk energiförsörjning. Samtidigt så händer det ju massor också på andra ställen i Sverige. I Piteå i norra Sverige så ska det byggas 1 000 vindkraftverk med olika aktörer från många olika håll. Jag är en varm anhängare av tanken att Åland ska bli ett centrum och en spjutspets i det här. Men har vi de realistiska möjligheterna att bli det? Vad tror ledamoten Mansén?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:18

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Ja, vi har definitivt förutsättningarna att bli det. Det har länge efterfrågats att vi skulle bygga ut vindkraften mycket snabbare.

    Men det sker en drastisk förändring och teknisk utveckling just nu. Man kan göra en jämförelsen att skulle vi då på 90-talet ha bestämt oss för att vi skulle ha all el från vindkraft så skulle det betyda att vi hade haft 580 vindkraftverk motsvarande de som sattes upp på Sottunga. Idag räcker det med att vi bygger två parker av modell Långnabba, alltså 20 stycken vindkraftverk i stället. Tekniken har gått väldigt mycket framåt, vilket betyder att vi procentuellt sett kommer att synas på kartan, på den förnybara elproduktionskartan i Norden, definitivt.


  • Tack, herr talman! Jag ser runt omkring i Norden att det finns många orter som vill vara just den här spjutspetsen så det gäller att jobba väldigt intensivt och hitta rätt kompetenser. Jag ser det också på många ställen där man arbetar med framtidens arbetsplatser och med hållbar utveckling och tillväxt, att de här sektorerna dock inte är så krävande när det gäller arbetskraft. Det vill säga att man måste också arbeta med mera intensiva arbetsplatser vad gäller anställning för att hålla personer i arbete. Hur bedömer ledamoten Mansén att de här näringarna också kan engagera människor och skapa sysselsättning?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:20

    Först vill jag också säga att det som skiljer Åland från många andra platser i Norden är vår vindpotential. Det gör oss intressanta. Vi har idag en bevisad god vindpotential jämfört med många andra platser, det är ju förutsättningen för vindkraft.

    När det gäller arbetskraft så tror jag att vi bör fundera på att utbilda på högre utbildningsnivå när det gäller projektering och utveckling, där tror jag mycket på att vi kan bli ett centrum för kunskapsspridning. Då är det väldigt bra att ha nära till ett eget stamnätsområde, vi är ett eget el-land. Vi har alla möjligheter att faktiskt sticka ut och göra de här intressanta satsningarna inom förnybar elproduktion.


  • Tack, talman! Det är helt tydligt så att vår potential för det här väcker intresse, verkligen. Det märkte jag när jag var på Cop26, det märker jag i möten med ministerkollegor och politiker från olika håll. När jag berättar om den här potentialen för storskalig havsvindkraft så märker man att det väcker intresse. Det kommer folk hit, vi diskuterar och man vill ha information. Jag tror att det är viktigt att vi - och jag räknar verkligen med ledamoten Mansén - som verkligen tror på Ålands kraft och tror på Ålands möjligheter här att vi alla samarbetar. För det nu, precis som ledamoten sade, händer det plötsligt väldigt, väldigt mycket. Man har pratat om att vi ställde om världen på några månader i pandemin, men det har gått långsamt när det gäller energi, men nu går det verkligen snabbt.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:22

    Tack, talman! Tack minister Röblom. Ja, visst är det så att det går väldigt fort nu. Vi har ju väldigt mycket medvind, om vi säger så, med satsningen nu på Långnabba som också kommer att sätta Åland på kartan. Det är inte havsbaserad vindkraft allena som sätter oss på kartan just nu. Men tillsammans med den stora satsning som sker och förverkligas just nu och de planer som finns på havsbaserad vindkraft så blir ju verkligen Åland i fokus på det här området. Det ska vi dra nytta av och den potentialen.


  • Absolut! När någonting går väldigt snabbt så kan man bli väldigt stressad att vi ska trilla av tåget, men där måste man komma ihåg att Åland ligger där vi ligger. Vi är mitt emellan två energislukande samhällen och länder. Vi har de vindförhållanden som ledamot nämnde. Vi har havsbotten som ledamoten nämnde. Samtidigt måste vi jobba med framåtlutning, hitta samarbeten och få det konkretiserat. Vi måste också komma ihåg att det här är en åländsk naturresurs. Vi ska jobba strategiskt och smart med ålänningarna naturresurser, vilket jag tycker att är väldigt viktigt att komma ihåg att vinden och de här möjligheterna faktiskt är en naturresurs.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:23

    Tack minister Röblom, jag håller helt med. Vi ska definitivt dra nytta av det här. Vi måste, som jag också sade i mitt anförande, här och nu vara varse om den satsning som sker och dra nytta av den. Den havsbaserade vindkraften har framtiden framför sig definitivt och den är värd att satsa på. Det kommer att ta tid, men den har nästan oanad potential om den slår fullt ut, ska vi säga. Problemet är väl närmast om den kan göras i steg? Att ta det i ett stort steg är nästan en omöjlighet i dagsläget, tror jag. Det är kanske möjligt längre fram. Det finns utmaningar på vägen, men den är mycket intressant att utveckla.


  • Tack, herr talman! Jag, lika som Mansén, är en förespråkare av förnyelsebar energi som största tillgången lokalt. På Åland är det ju vindkraften som är en av de primära källorna. Satsningar på vindkraft måste göras i relation till närområdets aktörer, både vad gäller konkurrens och samarbete. Det handlar om ekonomiska förutsättningar och forskning. Man har nämnt tidigare i replikskiftet och också i ledamotens anförande att tidsplanen är ganska långt fram för den havsbaserade vindkraften. Frågan som gnager mig är; har vi verkligen den tiden med tanke på de satsningar som görs i vår närregion och konkurrensmässigt? Har vi verkligen den tiden i våra händer eller kommer det att blåsa med vinden?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:25

    Tack, talman! Tack ledamoten. Ja, har vid den tiden? Det fina i kråksången är att vi faktiskt också kan bygga vindkraft semi offshore, om man tänker täcka upp Ålands elförbrukning med vindkraft så har vi stora möjligheter att göra det. Den havsbaserade vindkraften är ju en produktion in i det nordiska energisystemet, där Åland blir en producent av förnybar el eller grön kraft. Vi har en ny näring på gång här om det lyckas fullt ut, men också halv fullt ut kommer det att ha en väldigt stor potential att vara med på offshore sidan. Ja, det är intressant, både onshore och offshore.


  • Tack, herr talman! Ja, en ny näring för oss, men den är ju inte ny i Östersjön vilket lite är bekymret här. Det var lite dit som jag ville komma; hur får vi tag i de nya lösningarna och de kreativa lösningarna? Det har pratats om att Åland ska bli ett testområde för förnyelsebar energi. Vi har ju Flexens som samarbetar med landskapsregeringen kring den saken. Men hur bedömer ledamoten Mansén att Åland har chans att ta spets när det gäller att bli just demo-område och testområde för att hitta nya kreativa lösningar? Faktum är att det är en stor konkurrens kring havsbaserad vindkraft. Vi ska ingå i den och det är nytt på Åland. Men är det nytt i Norden eller nytt i Östersjön? Kommer vi att kunna ta den spetsen? Det är den frågan som gnager i oss.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:27

    Tack, talman! Det behöver inga gnaga så länge till tycker jag. Minister Röblom har ju sagt flera gånger här att det har funnits intresse bland stora aktörer att komma till Åland. Det om något är väl ett kvitto på att man är intresserad och har orsak att komma till Åland och inte bara för att vi är vänliga, utan det har också att göra med god vindpotential, att vi ligger bra till i Östersjön. Vi har förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Jag hoppas att det är ett tillräckligt svar på frågan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Jag passar på att ställa några korta frågor när det står en vindkraftexpert i talarstolen.

    Finans- och näringsutskottet var tidigare i höstas till Björneborg på en väldigt, intressant studieresa för att bekanta sig med den förhållandevis lilla havsbaserade vindkraftsparken som finns där. Det som framgick när meddelandet nådde lagtinget var att vi inte får kasta realismen överbord. Det var flera lagtingsledamöter som uppfattade meddelandet på det sättet att det här ser jättebra ut, men vi måste vara realistiska. Fastighetsskatten är kanske en av de få reella sakerna som kan generera någon form av vinst för ett sådant projekt, men i Björneborg fick vi veta att det är det inte. Kan ledamot Mansén med sin erfarenhet påpeka de här stora utmaningarna? (… taltiden slut).


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:29

    Tack, talman! De stora utmaningarna i havsbaserad vindkraft är just att de är placerade ute i havet. Havsdjupet blir en rätt stor avgörande faktor i dagsläget. Det man pratar om just nu är monteringen på 30-40 meters djup, det är väl det största man planerar i dagsläget. Att komma djupare så kräver en teknik som kan vara fördyrande. Men även där, likväl som jag nämnde vid jämförelse mellan vinghals på Sottunga och de nya vindkraftverken Långnabba, så går tekniken går framåt. Det kommer nya lösningar.

    När det gäller havsbaserad vindkraft så är en ny lösning flytande vindkraftverk till exempel. Tekniken går framåt. Det gör att jag ser havsbaserad vindkraft som en framtida lösning. Men finns det intresse bland utvecklarna att komma till Åland så tycker jag att det är intressant. Det skulle vara mycket intressant att få igång ett konkret projekt. Vi behöver ett gott samarbete med vindkrafttillverkarna.


  • Tack, talman! Just djupet verkar vara en helt avgörande faktor. Det får inte vara för djupt. Man pratar om kanske 25 meters djup, sen blir det inget business case längre.

    Fastighetsskatten, som jag nämnde i förra replikskiftet, är ingen guldgruva. Det finns inget business case om du boostar upp fastighetsskatten heller. När det gäller transfereringen så är det en enorm investering i sig att få bort energin, för det här bygger vi inte för Ålands energiförsörjning utan det här är någonting som vi ska exportera givetvis.

    Det behövs lite mer realism, tycker vi. Vi lägger nu ner ganska stora resurser på detta, men vi har några "show stopper" som måste rätas ut innan vi verkligen kan gå in i det här. Hela Östersjökusten är nog uppvaktad av potentiella vindkraftsbolag. Vi är ju inte unika med att det blåser, även fast det blåser på bra sätt på Åland, men vi vet att det här som sker på Åland i dag pågår runt hela Östersjön.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:31

    Tack, talman! Ja, det pågår överallt, det stämmer. Jag tror att offshore satsningen handlar om storskalighet och det är detta som gör det intressant. Jag vill definitivt inte säga att det behöver bli en show stopper, det att gå djupare än 30-40 meter. Jag tror - utgående från den kunskap jag har, jag kan inte säga att jag är expert på offshore vindkraft - men jag tror det skulle vara klokt att titta på de områdena som är från 30 meter och grundare. Det är viktigt att vi inte har en show stopper i nära framtid. Det skjuter fart oerhört när det gäller förnybar elproduktion just nu. Ska vi vara med på det tåget så behöver vi tidsmässigt också vara realistiska när man tittar på förutsättningarna.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 16:32

    Talman! Budgeten för år 2022 är en budget med moderat politik och jag kommer att koncentrera detta anförande till den moderata politiken hos andra ministrar än de moderata. Det vill säga, i detta anförande är det mycket lite om i sig förtjänstfulla initiativ som GritLab, äldrepolitiskt program eller utökad canscerscreening, det kommer i andra anföranden.

    Det finns mycket gott i denna budget som förtjänar att lyftas fram, flera saker som vi moderater sökte mandat för i senaste val och som nu blir verklighet. Men det kommer inte bara lovord i detta anförande. Från vårt partis sida kommer det också att framföras en del ”förbättringspotential” som färdkost till landskapsregeringens och utskottets fortsatta arbete.

    Den stora bilden är hoppfull: Ett Åland på väg ut ur pandemin, med framtidstro och stadigt sjunkande arbetslöshetssiffror mycket tack vare en aktiv näringspolitik och en synnerligen snabbfotad hälsovårdspolitik. Inga dödsfall i corona, inga konkurser, stark återhämtning, högsta vaccinationsgraden i landet och stark inflyttning.

    Men vi har också ett offentligt Åland med betydande ekonomiska utmaningar och sparbeting. ”Beloppet av tidigare upptagna och nya finansieringslån vid utgången av år 2022 uppgår högst till 20 miljoner euro” konstateras i budgeten. Förvisso bättre med 20 miljoner för år 2022, till skillnad från 77 miljoner som tidigare stod för år 2021, visst har vi en väg att vandra till en ekonomi i balans. Jag återkommer till detta tema.

    Låt oss först zooma in lite på ansvarsområdena: Vi börjar med minister Hambrudds ansvarsområden, utbildning och kultur. En eloge till landskapsregeringen för att man så tydligt sätter ner foten, inkomstgränsen för studiestödet tas bort under 2022. Sådant går att göra med en borgerlig regering. En viktig fråga, som påverkar många ålänningars vardag, också principiellt viktig, det ska löna sig att anstränga sig och det är fel använda resurser - att tjänstemän på AMS måste nagelfara studerandes inkomstnivåer och sedan ta ställning till återkrav. Stor tumme upp för detta.

    Sen blir det några mindre ”tummar upp” under utbildning och kultur. Det är klokt att vi gör en egen, åländsk analys kring avhopp och utanförskap istället för att kritiklöst kopiera förlängd läroplikt från fastlandet. Tack för det!

    En annan positiv målsättning är att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen och är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Och varför spelar detta någon roll? Jo, den som kommer till Åland efter coronan förväntar sig förstås genuina, åländska upplevelser. De ska finnas där. Det är en mycket viktigt del.

    Nu till minister Röbloms ansvarsområden: Att vi i budgeten 2022 ger fler möjlighet till marknadshyror på ett tidigare helt reglerat område är positivt. De låntagare som har lyft lån för byggande av hyresbostäder ges nu möjlighet att betala tillbaka lånen i förtid och befrias då också från restriktioner vad gäller uthyrning. Mera frihet, mera pengar till landskapsregeringen och bankverksamheten flyttar dit den hör hemma, till privat sektor. Bra och borgerlig politik.

    Det är också bra att reformambitionerna för högskolan finns och särskilt den målsättning som beskrivs på sidan 77, att ”ta ytterligare steg mot en bolagisering av Högskolan på Åland”.

    Under miljökapitlet kan vi också notera arbetet med etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten. Detta är bra, men låt oss ha lite is i magen och inte överskatta eventuella vinster. Vi ska trots allt tävla med Baltikum om förmånliga arrendeavtal för vindkraftsparken.

    Under minister Wikströms ansvarsområden finns mycket att säga. Det mest positiva här är utan tvivel investeringsmedlen för gång- och cykelbana till Järsö inklusive broutbytesprogrammet. Det är en annan sak vi moderater gick till val på. Det är en klok satsning både med tanke på trafiksäkerhet, hållbarhet och coronasäker turism. Det är dessutom en klockren förstärkning av Ålands attraktionskraft. Fortsätt arbeta med oförminskad styrka med gång- och cykelväg till Järsö! Vi kommer inte att ångra det.

    En positiv överraskning på infrastruktursidan är den starka medvetenheten om verksamhetens klimatavtryck som åtefinns inte bara på en plats utan på flera sidor i budgeten. Det är tydligt att denna utmaning tas på allvar på infrastuktursidan och att flera pannor suttit i djupa veck. Den som vill ha exempel på det kan titta på sidan 116 i budgeten.

    Nu kommer vi till en tuff bit, nämligen omställningsmeddelandet om skärgårdstrafiken, det meddelande som landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med. Jag lyfter på hatten för denna ambition i sig själv, den är viktig för Åland. Hur kan vi skapa kortare rutter, kanske bygga bort någon rutt, elektrifiera och ställa om? På den här punkten räcker det inte med att regeringspartierna tar i hand. Vi behöver en långsiktig förankring i partierna och i vårt samhälle om hur vi tar skärgårdstrafiken bort från Evald Häggbloms dagar in till framtiden. Jag vill höja ett litet varningens finger: Om vi vill komma ens en liten bit framåt så ska vi inte börja med att ”dra hemåt”, vi måste försöka att dämpa oss och utgå från fakta. Vad är helheten och var gör investeringarna mest nytta för helheten; ekonomiskt, miljömässigt och socialt? Förstå mig rätt nu: Jag förväntar mig nu ingen enhällighet från finans- och näringskutskottet på denna punkt, men det är otroligt viktigt att ni medlemmar i finans- och näringsutskottet stöder principen om ett långsiktigt, brett förankrat arbete. Åland behöver det.

    Vi går över till vicelantråd Harry Janssons ansvarsområden: Inriktningen på EU-arbetet är fortsättningsvis god - uppgraderingen till ministerråd var lyckad och ambitionerna klara. Detta är bra, men kopplingen till budget 2022 är lite svag. Jag kommer därför att återkommer till detta tema i den externpolitiska redogörelsen.

    Meningen om Ålandskontoret i Helsingfors stämmer till eftertanke, dvs. namnet Ålandskontoret i Helsingfors byts till Ålands representation i Finland. "Ett nytt uppdrag för verksamheten fastslås även till 1.1.2022 för att konkretisera detta." Enligt mitt synsätt borde den person som tillvaratar våra intressen i Helsingfors ha ett starkt, permanent mandat, närmast en form av statssekreterare med tillträde till ministrarnas statssekreterare och specialmedarbetare. Ta gärna lite lämplig inspiration av hur grönlänningarna arbetar gentemot Köpenhamn! Det kan finnas lite intressanta delar.

    Sen vill jag ge minister Harry Jansson en stor tumme upp för detta: På sidan 37 står det: ”Landskapsregeringen har inlett en dialog med utrikesministeriet i syfte att möjliggöra röstning på finska beskickningar och deras verksamhetsställen för ålänningar utomlands. Den övergripande målsättningen är att stärka demokratin genom ökat valdeltagande.” Detta är mycket bra, tappa inte bort den dialogen, den har betydelse och kommer att förenkla många exilålänningarns liv inför kommande val.

    Låt oss zooma ut och ta några kommentarer till budgeten som sådan. Det är bra landskapsregeringen dämpar kostnadsutvecklingen med sparbetinget. Jag har svårt att tro att någon annan regering skulle ha klarat av att genomföra detta sparbeting. Det sparbeting som för ÅHS innebär 1 miljon euro under 2022, 2 miljoner euro under 2023 och 1 miljon under 2024. Om man skulle få önska sig något mera från finans- och näringsutskottets fortsatta behandling så är det åtminstone att stöda detta sparbeting. I ÅHS-styrelsen är bägge större oppositionspartier representerade. Vi godkände nyligen sparbudgeten enhälligt. Det bör inte vara raketvetenskap att nå enhällighet kring vissa större, ett fåtal strategiska frågor.

    Nu några fördjupade ord om ÅHS, där vi på budgetens sista sida kan notera att antalet årsverken minskar från år 2021 till 2022. I den här budgeten har ÅHS uppfyllt det krav landskapsregeringen ställde på 1 procents inbesparing. ÅHS-delen av budgeten innehåller både en kostnadssänkning med 1 miljon, det s.k. sparbetinget, och 0,7 miljoner kostnadsökning som har hanterats internt, inom ram, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Sedan finns också ökningar pga kollektivavtalsmässiga löneökningar på 839 000 och indexjusterade avtal för 188 000 som ÅHS som organisation inte bestämmer över.

    Om man bara tittar snabbt i landskapsbudgeten blir bilden missvisande, det ser ut som att ÅHS-kostnaderna ökar med 1,3 miljoner från budget 2021 till budget 2022. Då gäller det att minnas coronan. Coronahanteringens andel av ÅHS-budget är 1,6 miljoner. Coronahanteringen måste hållas skild från den ordinarie ÅHS-budgeten för att sedan kunna ersättas av statliga medel. Den särskiljs dock inte tydligt i landskapsbudgeten och det är viktigt att notera. Om vi ändå skulle plocka ut coronahanteringen ur budgeten, vilket jag politiskt inte rekommenderar men låt oss förställa oss det, då är nettoförändringen mellan budget 2021 och 2022 en minskning av verksamhetskostnaderna på 360 000 euro. Denna minskning är resultatet av ett stenhårt arbete. I enlighet med instruktionerna från finansavdelningen har också engångskostnader från budget 2021 eliminerats och intäktsförändringar får inte beaktas.

    Som jag nämnde finns det kostnadsökningar på ungefär 700 000 som de facto ÅHS rår över, som måste beaktas och som har hanterats internt genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Det kan finnas skäl för finans- och näringsutskottet att notera detta.

    Det är vid hela Ålands offentliga ekonomi, talman, som detta anförande avslutas. Vi går tyvärr miste om många möjligheter till kostnadseffektivitet om vi fortsätter att betrakta det offentliga Åland som åtskilda stuprör. ”Vi måste bryta våra silotänk” sade ledamoten Holmström träffsäkert i sitt gruppanförande.

    I verkligheten är det ett och samma: Landskapet, kommunerna och myndigheterna. Att flytta tillnyktringen från polisen till ÅHS kan ge en kostnad på 50 000, men en inbesparing på 150 000 på polisen - en nettoinbesparing på 100 000, för att ge ett banalt men tydligt exempel.

    Jag vill avsluta med att kasta in en brandfackla i finans- och näringsutskottsrummet: Fundera gärna på reformer som kan spara pengar! Gör det inte krångligare än så. Fundera gärna över reformer som kan ger en nettoinbesparing för hela Åland! Det kan vara vad som helst. Det kan handla om effektivare styrning av kommunförbund, överföring av verksamheter, sammanslagning av verksamheter. Men, använd den tid ni har i finans- och näringsutskottet till att fundera på det här! För det är vad Åland behöver: Reformer som sparar pengar. Tack för ordet och tålamodet!


  • Talman! Jag hade väntat mig lite mer av ett linjetal av den nytillträdde partiordförande, men man får gratulera ändock till det.

    Moderaterna pratar, genom Wille Valve här, en hel del om ekonomin, vilket väl är helt på sin plats med tanke på hur budgeten ser ut. Moderaterna säger, genom Wille Valve, att man borde få en ekonomi i balans. Jag undrar då hur ledamoten Valve resonerar om tidslinjen för det. När ser man, ifall det nu inte kommer några stora finansbubblor eller andra saker som kraftigt stör, att man kunde ha denna ekonomi i balans?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:45

    Den frågan måste jag passa på eftersom jag har hört flera olika tidslinjer beroende på hur den ekonomiska situationen har förändrats. Men jag kan säga så mycket att precis som ledamoten Zetterman vet själv, genom personlig erfarenhet, så är det svårt att få en ekonomi i balans. Det är ett svårt arbete och det är svåra mål att nå. Så jag tycker att vi alla här i salen borde kunna understöda den målsättningen som finns i den här budgeten vad gäller sparbetinget, åtminstone att det skulle vara någon slags miniminivå.


  • Talman! Jag ställer samma fråga nu, som jag ställde till minister Holmberg-Jansson, till den nytillträdde partiordföranden. Jag får känslan av att den moderata politiken har fått stå tillbaka. Ledamoten pratade om ganska små kostnadsökningar i ÅHS kostnadsmassa med tanke på den medicinska utvecklingen och andra naturliga kostnadsökningar till den delen. Medan personalkostnaderna på infra utvecklas helt normalt, det är inga konstigheter där, men köp av tjänster utökas med 5 miljoner mellan två budgetår. Hur uppfattar den nytillträdde partiordförande att de moderata ministrarnas politik har fått plats?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:46

    Min bedömning är att det finns ganska mycket moderat politik förstås hos de moderata ministrarna. Vi har seniormottagning som är på kommande, vi har ungdomsmottagning, utökad screening och GritLab. Det är saker som är omsorgsfullt förankrade i den moderata lagtingsgruppen. Och det finns, vilket var syftet med det anförandet som jag höll idag, flera saker som Moderaterna faktiskt gick till val på, som vi kan bocka av och som finns i den här budgeten. Men jag kommer att återkomma i ett annat anförande till de moderata ministrarnas syften, detta anförande gällde de andra ministrarna än de moderata.


  • Tack, herr talman! Tack ledamoten Valve för det mycket långa anförandet. Ledamoten uttalade sig stolt över att det endast är i en borgerlig regering som man kan ge de studerande möjligheter att tjäna mera. Jag kanske ska upplysa ledamoten Valve om att regeringen Marin har gått in för en sådan förändring och om inte jag minns fel så är det nog inte en helt borgerlig regering, så det går faktiskt att göra sådana förändringar i alla möjliga konstellationer om man finner det förnuftigt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:48

    Det är ju i sådana fall utmärkt om också en socialistisk regering klarar av att genomföra en sådan politik. Men min kommentar är närmast baserad på personlig erfarenhet, eftersom detta var en fråga som i den förra regeringen fanns en betydande tröskel för att göra detta. I den regeringen som vi befinner oss i just nu så är det en självklarhet. Självklart ska människor inte bestraffas för att de jobbar. Självklart ska vi ta bort onödig byråkrati där det går att göra.


  • Det är mycket enkelt att hålla med om de sakerna. Det som är balansgången, när det gäller att ungdomar tjänar väldigt mycket eller har möjlighet att tjäna pengar vid sidan av studierna, är att utredningar visar att studietiden förlängs. Åtminstone så har det varit ett väldigt krav, i alla fall i finländsk universitetspolitik, att studietiden ska vara så kort som möjligt och att man snabbt ska få ut utbildad arbetskraft i arbetslivet. Så därför finns det en balansgång här. Men det är väl bra om ledamoten Valve har något som han är väldigt stolt över i den här budgeten.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:49

    Jag har flera saker som jag stolt över, men det är bra därför att vi tar bort onödig byråkrati. Det är en berättigad fråga, varför ska vi nagelfara skötsamma studeranden som sköter sina studieåtaganden och dessutom arbetar? Det är ju helt huvudlöst när man börjar tänka efter. Varför ska vi lägga tjänstemannaresurser på det? Jätteonödigt!


  • Talman! Det skulle vara jättetrevligt om ledamot Valve också skulle prata till oppositionen. Jag tolkar det som om han pratade till majoriteten när han begär att majoriteten ska fundera på reformer och att de ska acceptera inbesparingarna i budgeten. Jag tycker att det har kommit en hel del reformförslag och inbesparingsförslag under debatten. Hur ser ledamot Valve på studiestödet? Kan vi förvänta oss lagstiftning som garanterar att de åländska studerandena på gymnasialstadienivå kan förvänta sig att få avgiftsfritt gymnasium? Hur ser ledamot Valve på finansieringen av den reformen?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:50

    Mitt intryck är att det redan finns ett embryo till det här arbetet i budgeten, men det kan säkert minister Hambrudd, som inte är i rummet, besvara mera exakt. Det har i alla fall regeringsinternt varit en självklarhet att vi ska underlätta för mindre bemedlade studeranden att få studielitteratur.

    Sedan en liten passning gällande det här med reformer. Jag uppmanade alla att fundera på reformer. Det finns intressanta saker i de budgetmotioner som har lagts från oppositionen. Men nog är det, ärligt talat, en hel del nygammal skåpmat också.


  • Talman! Ja, nygammalt eller inte, det får vara hur det vill med den saken. Det är saker som har penetrerats och debatterats i åratal. Hur borgerlig den här regeringen är och hur många högerhökar det ändå finns så vill man ha en lånefullmakt på 20 miljoner och man ökar verksamhetsutgifterna. Så speciellt ekonomiskt borgerlig är ju inte den här regeringen. Den må vara konservativ, men ekonomisk borgerlig är den inte det minsta, det är nog min uppfattning.

    Mindre bemedlade? Jag har tolkat skrivningarna i budgeten som att alla ska få avgiftsfritt gymnasium. Har jag missförstått någonting?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:52

    Jag konstaterar, på den passningen, att den bästa förutsättningen för att bedriva borgerlig politik i regel finns i en borgerlig regering.


  • Från den akademiska diskussionen till den förlängda läroplikten som är en av de största välfärdsreformerna på länge och den säger Moderaterna av någon slags ryggmärgsreaktion nej till. Det är okänd anledning för mig. Jag förstår inte riktigt varför man säger nej till ett sådant omfattande paket. Hur tänker man åstadkomma ungefär samma sak med något hemsnickrat som man inte ännu har fundera ut vad det är? Det har gått ganska många månader och till och med år sedan den här diskussionen först inleddes. Man har ingen bild av hur man ska lösa den här frågan eller hur man ska se till att de åländska ungdomarna får en likvärdig gymnasieutbildning som också är kostnadsfri för alla, och som är en konkurrensnackdel om man inte genomför det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:53

    Ja, det har en väldigt viktig fråga för Moderat Samling eftersom utbildningspolitiken är vår egen behörighet på Åland. Det är vi som bestämmer i den här salen, på förslag av landskapsregeringen, hur den ska se ut. Då är den förlängda läroplikten ett väldigt stort ingrepp på många sätt. Det är ett väldigt stort ingrepp i våra ungas frihet och möjlighet att välja själva. I praktiken är det ett lagförslag som tvingar dem att vara vid skolbänken på det ena eller andra sättet. Vad vi skulle vilja se är en egen åländsk lösning som ger mera valfrihet. För det är lite som att vi skjuter en mygga med pistol till den delen som vi talar om läroplikt. Det måste finnas bättre sätt att stöda de svaga eleverna än att tvinga alla att sitta vid skolbänken.


  • Talman! Jag är rädd att ledamoten har missförstått vad den här reformen handlar om. Den handlar inte om svaga elever, utan den handlar om rättigheter för alla elever och ett samordnat sätt att se till att utbildningsnivån i landet, och förhoppningsvis någon gång i framtiden också på Åland, stiger. Problemet nu är att landskapet redan betalar, åtminstone en del av den här reformen, genom höjda anslag för studielitteratur och datorer. Men man har ingen möjlighet att ta ett helhetsgrepp om finansieringen där man till exempel skulle kunna titta på de relativt sett höga studiestöden på Åland och finansiera den här reformen den vägen, Man har inte heller funderat alls på hur man ska sköta de elever som skulle ha störst nytta av de rättigheter som de får genom en förlängd läroplikt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:55

    Att utöka medel till studielitteratur, det har vi aldrig haft något problem med överhuvudtaget och skapa lika möjligheter för alla. Det finns liksom i den moderata politiken.

    Men jo, ledamot Fellman, jag har läst lagförslaget. Där finns rättigheter, men det finns också disciplinära förfaranden för vad som händer om du lämnar skolbänken, de är helt nya. Jag tycker att det hör till saken att landskapsregeringen analyserar hela förslaget, inklusive de nya disciplinära förfarandena, inklusive vad det innebär för rörligheten på arbetsmarknaden och inklusive vad det innebär för våra elevers valfrihet. För valfrihet är en bra sak. Frihet är det bästa ting.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag vet inte, det känns som det vore någon sorts tvättning nu också för att tvätta fram den borgerliga bröstbringan här i budgetdebatten. Jag måste säga att ledamot Valve fick nog gräva ganska djupt för att hitta den moderata politiken. Om jag skulle vara moderat så skulle jag sakna utmanarrätter, konkurrensutsättningar och ekonomi i balans, överskottsmål, reformagenda, arbetslinje, jobbskatteavdrag, servicesedlar, socialt företagande för att öka ålänningens valfrihet, mer pengar i plånboken, mindre byråkrati och lägre avgifter. Men allt detta lyser med sin frånvaro. Men det var en fin lista som ledamot Valve väl räknade upp, absolut. Inget ont om det, men den äkta moderata politiken, den som man borde föra för att inte bli anklagad för ett falskt varumärkesintrång från Sverige, den lyser med sin frånvaro. För det här är mera Göran Perssons regeringsnivå.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:57

    Tack ledamoten Holmberg både för berömmet och för det andra.

    Servicesedlar är ju lite öppna dörrar, vi har ju redan servicesedlar. Vill man lägga man liksom utveckla servicesedlar eller skapa någon form av morot för att ta dem i bruk så är det en jättebra grej som jag understöder.

    Mindre byråkrati, ledamoten Holmberg vet att vi är själsfränder på den punkten.

    Utmanarrätter var aktuella när ledamoten Holmberg och undertecknad också satt i regeringen. Jag är faktiskt en vän av utmanarrätter. Jag tycker att det är synd att man drar alltför stora växlar på att det till exempel togs bort utmanarrätter från Uppsala och att man lade ner det. Det finns utmanarrätter på andra håll i Sverige, det är definitivt värt för Åland att titta på.


  • Tack, talman! Jag glömde också att gratulera ledamoten Valve till partiordförandeskapet.

    Men det som jag vänder mig emot är att ledamot Valve sade att vi ska fortsätta fundera på hur vi kan spara pengar och hur vi kan hitta nya reformer. Det här har vi gjort i många, många, många år redan. Nu måste vi komma till skott. Det finns gamla förslag i Liberalernas ekonomiska motion. Det finns nya förslag. Det finns andra förslag, men vi måste komma till skott. Vi utreder ju sönder hela Ålands utveckling. Vi måste komma igen nu. Nu kan vi inte bara sitta och fundera och vara räddhågsna över att vi ska utveckla Åland. Nu måste det börja hända någonting. Det är i alla fall min erfarenhet av moderat politik att man verkligen vill se verkstad och inte bara en massa ord.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:59

    Jag håller faktiskt med ledamot Holmberg. Det är jätteviktigt att vi fortsätter att ta fram åtgärder på hur vi kan spara pengar. Jag ser en massa möjligheter här. Jag ser möjligheter när direktiven för inbesparingarna ska fastställas av landskapsregeringen. Hittills har till exempel ÅHS varit förhindrad av att man inte har kunnat öka intäktssidan, därför att det finns en rädsla att det handlar om patientavgifterna. Men det finns också andra sätt som man kan öka intäkterna, som inte drabbar den enskilde patienten. Jag hoppas att vi ska kunna få till stånd en bra dialog med landskapsregeringen om detta. Den här typen av lite mer affärstänk tror jag att är jätteviktigt.


  • Tack, herr talman! Den nytillträdde partiledaren Valves tal kan vi nästan se som ett festtal i relation till den politiska verkligheten just nu. Jag får inte ihop detta, tyvärr. Moderaterna stöder budgetförslaget och anser att budgeten är fullt av moderat politik. Moderat politik, som enligt min och Liberalernas tolkning, har varit ansvarsfull hantering av ekonomin och det finns inte i denna budget, tyvärr. Däremot så finner man det i Liberalernas motionsförslag."Actions speak louder than words!" Moderaternas gruppledare och gruppordförande Valve.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:00

    Tack ledamoten Påvals. Jag är inte gruppordförande för Moderaterna ännu eller vad man ska säga. Jag är bara partiordförande.

    Syftet var att visa att man skulle kunna göra en sammanställning av vad Moderaterna gick till val på, där det står; avskaffa inkomsttaket i studiestödet, inför seniormottagning, utöka screening - mera screening sparar pengar på lång sikt, särskilt om vi följer läkarvetenskapen och inför den screening som är mest effektiv. Den listan blir lång.

    Sen ligger det någonting i det som ledamoten Påvals sade, jag saknar reformambitioner och det ska jag inte sticka under stol med. Det saknar jag och vi har en väldigt livlig diskussion inne i regeringsblocket om detta, säkerligen också i finans- och näringsutskottet.


  • Tack, herr talman! Ja, den diskussionen har ju läckt aningen utanför också, ska jag säga. Det är just det som man har förknippat med moderat politik; reformvänlighet och spetspolitik när det gäller finans och ekonomi. Det syns ju inte här, tyvärr det gör inte det. Moderaternas representant i finansutskottet har varit tydlig med att han inte stöder budgeten. Det låter, ledamoten Wille Valve som är ordförande, som att Moderaterna lägger sin stilla tro i att finans- och näringsutskottet ska driva den moderata politiken när partiet inte har den förmågan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:02

    Jag tror som moderat inte bara på människan, utan jag tror också på finans- och näringsutskottets förnuft och möjlighet att stiga fram när det behövs och när läget fordrar det. Jag tror inte att man i finans- och näringsutskottet kommer att ägna sig åt mera tjuvnyp än nödvändigt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. En liten men väldigt viktig sak som jag saknade från Valves anförande är något som finns i regeringsprogrammet. Det handlar om eftervården efter förlossningar - där finns några skrivningar om kartläggningar och samarbeten med den privata sektorn - men det lyser med sin frånvaro i den här budgeten. Jag förstår att ÅHS har varit väldigt upptagen och är upptagna med pandemihanteringen. Men vill Valve säga några ord om det så får han tillfälle nu.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:03

    Ledamoten Söderlund har ju rätt på den punkten, det finns ingenting i budgeten kring det. Om man nagelfar ÅHS budget så hittar man inte heller någonting kring det. Min ambition som styrelseordförande för ÅHS är ändå att vi under återstoden av mandatperioden, de här två åren eller så länge som jag nu sitter kvar, ska kunna ta fram någon form av förbättring på det här området som kanske också kan funka ihop med de sparbeting som vi arbetar med just nu. Ambitionen finns inte i den här budgeten, men det betyder inte att den är borta för den här mandatperioden. Det finns en vilja att jobba med frågan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve för det förtydligandet. Det är ju inte förvånande att en sådan sak saknas för en så viktig sak för kvinnor, eftervården av kvinnor efter förlossningar saknas från en budget på 94 miljoner. Men kanske det är något spår av moderat politik, jag vet inte?

    Sedan nämnde Valve seniormottagningen. Om jag minns rätt så fanns också en seniormottagning med i budgeten för 2018 och kanske 2019 när ledamot Valve var minister. Vad hände med den? Infördes den aldrig eller blir det nu två?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:05

    Ledamoten Söderlund, jo det finns planer på seniormottagning. Den som gräver djupt i ÅHS budget, verksamhetsplaner, så hittar den ambitionen och den kan man koppla ihop till landskapsregeringens målsättningar som vi har hört beskrivas av minister Holmberg-Jansson tidigare idag kring äldrepolitiken. Alltså, hur kan vi stöda den växande äldre delen av befolkningen på rätt sätt så att ännu flera kan leva långa goda liv på Åland? Där kommer seniormottagningen in, så det här är på G. Detta lär vi diskutera mera lite senare när det blir aktuellt. Jag förväntar mig att det kommer att startas upp i lite mindre skala under det här budgetåret.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas i morgon.