Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 09:33

    Talman! Lagting, åhörare. Regeringen avskaffade så sent som förra året den så kallade ”jämställdhetsbonusen” som den förra regeringen tagit fram. Det var bra, bort med sådant!

    Men nu har man under momentet ”främjandet av jämställdheten” presenterat ett förslag till en ännu mer odemokratisk variant på samma tema.

    Märk väl att vi lagtingsledamöter som tillhör det så kallade ”styrande blocket” inte har varit med och tagit fram detta förslag, eller ens har diskuterat det, det bara finns där i budgeten, och vi förväntas stå bakom det.

    Det här förslaget är en direkt uppmaning till partierna att arbeta för att styra utfallet av ett demokratiskt val baserat på yttre egenskaper hos individen. Med hjälp av ekonomiska styrmedel vill man ge människor olika förutsättningar baserat på deras kön! Detta står helt i strid med de grundläggande värderingar varpå det moderna västerlandet är byggt.

    Ett mera passande namn för jämställdhetsbonusen vore antidemokratibonusen. Förutsättningarna för att ställa upp i lagtingsvalet är redan jämställda, och utfallet är en produkt av folkets vilja. Punkt.

    Minister Hambrudd har redan flaggat för att man i framtiden bör ändra andra parametrar för att uppnå det enligt henne rättvisa könsförhållandet 50/50 i parlamentet.

    I budgeten kan man läsa att man ”på längre sikt vill införa en modell som alltid tryggar en maximal jämställdhet om 50/50”.

    Låt det sjunka in. Vad är det man menar där, och hur skall man uppnå det? Hur kan man inte se det odemokratiska i en sådan skrivning? Man ska för alltid trygga ett visst utfall av ett demokratiskt val.

    Vidare nämner ministern att 37 % av de boende på Åland är födda någon annanstans, så man måste även arbeta för att detta skall återspeglas i parlamentet. Nej, det måste vi inte alls, ministern, jag hävdar att du har fel! Detta är ett skolexempel på vad man kallar för ”de låga förväntningarnas rasism” och det är fel!

    För det första finns det inget självändamål i att någon annan än ålänningarna ska fatta beslut på Åland, och för det andra så ska man inte särbehandla någon. Om man dessutom väljer att ta den här vägen så kommer det aldrig att ta slut. Ni vill särbehandla en grupp och ni pratar redan om att särbehandla nästa grupp. Det kommer ju inte att ta slut där, det kommer ju inte att räcka med 30 ledamöter i framtiden när alla grupper måste representeras. Alla grupper som ni har lurat i att dom är offer, och måste skyddas av er.

    Varför kan ni inte se alla som människor och värdera dem efter parametrar som har betydelse? Detta är identitetspolitik, och ur den kommer aldrig någonting gott, ingenting.

    En man kan absolut representera kvinnliga väljare och en kvinna kan med samma självklarhet representera män. Detsamma gäller självklart även för var man är född.

    Jag är mig veterligen den enda ledamot i detta parlament som inte är ålänning, men jag står här för att jag har fått förtroendet av ålänningarna att arbeta för ålänningarna.

    Det finns inget självändamål i att ha vare sig svenskar, norrmän, lettländare, män eller kvinnor invalda i ett parlament. Det enda som är intressant är om människan som är invald är en kompetent politiker.

    Jag vill att man ger sina barn hopp. Jag vill att man lär sina barn att om de bara jobbar hårt, så kan dom bli vad dom vill. Och det kan de, beaktat sina personliga egenskaper och förutsättningar, naturligtvis. Men den här agendan säger ju raka motsatsen.

    Signalen som alla de här dumheterna sänder ut till våra unga, är att tjejer inte kan ta sig dit de vill om de inte får hjälp och att killar tar för mycket plats. Är det en huvudkudde som någon av dem kommer att sova bra på? Den är ju dessutom inte ens sann.

    Undrar varför så många barn mår dåligt idag? Man ska stärka barnen, inte trycka ner dem.

    Ni förminskar ju såväl kvinnor, som inflyttade och alla andra grupper som ni påstår er värna på det här sättet, begriper ni inte det?

    Hur kan man som kvinna tycka att detta är en bra idé? Den är ju förödmjukande? Ni kan ju lika bra som män, varför låtsas som något annat? Det finns ingen positiv särbehandling, det finns bara särbehandling, och den är allt utom positiv!

    Det är dags att vakna nu, dags att börja tänka på riktigt. Vad betyder egentligen jämställdhet? Det betyder att alla ska ha samma förutsättningar obeaktat yttre faktorer. Låt ingen lura i er något annat. Tack för ordet!


  • Talman! Jag vill nyttja min replik för att ge beröm åt landskapsregeringen i det här skedet. Jag tycker att Annika Hambrudd är en mycket kompetent minister som under en mycket kort tid fick grepp om hela sin ministerportfölj. Man kan också konstatera att ministrarna Holmberg-Jansson och Hambrudd är de två som verkligen har hållit i pengarna i den här debatten och under den här budgetprocessen. Skulle det ha varit fler kvinnor i landskapsregeringen så skulle det kanske också ekonomiskt sett annorlunda ut.

    Slutligen vill jag ge vicelantrådet Harry Jansson mitt understöd att regeringsdugligheten hos de obundna bör ifrågasättas.


  • Talman! Det börjar ju bra idag igen. Det var en person med glimten i ögat som sade igår att man har marknadsfört att man har ett stort regeringsunderlag, men det verkar vara ett stört regeringsunderlag.

    Jag delar till den delen uppfattningen om att man kanske inte ska bestraffa väljarna när de väl har valt. Liberalerna och oppositionen har inte heller varit med att tagit fram någon ny jämställdhetsbonus, så det blir lite bakvägen. Man bestämmer först hur det ska vara och sedan ska man tillsätta en parlamentarisk kommitté, så till den delen så kan det finnas fog för kritik.


  • Jag tror inte det är någon idé att ledamoten Egeland och vi diskuterar jämställdhetsfrågan. Vi ser den på helt olika sätt. Män och kvinnor har inte samma förutsättningar, samma rättigheter eller samma möjligheter. Det är därför som vi jobbar med jämställdhet.

    Jag måste hålla med det som ledamoten Måtar sade i går, det blir lite pinsamt när mamma och pappa storgrälar inför barnen. Det är detta vi får se idag igen när ledamöter går upp i talarstolen och riktar sin kritik rakt in i familjen och till ministrarna. Det är lite pinsamt och det är också lite parlamentariskt fel. Det är meningen att dessa gräl ska tas innan man kommer hit med en enig budget. Det här är en helt ny sorts uppvisning som vi ser.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:42

    Tack, talman! Jag är lite nyfiken på att höra vilka rättigheter det är som män har som inte kvinnor har på Åland?


  • Det finns alltid skillnader vilka rättigheter och möjligheter man har i minoriteter kontra majoriteter och mellan män och kvinnor. Män har under många, många år haft helt andra möjligheter att utöva makt, att förtjäna pengar och ha en status i samhället som kvinnor ännu inte har uppnått. Det är därför som vi försöker arbeta för att fler här ska vara av båda könen, men också gärna med olika bakgrunder och med olika erfarenheter. Det tror jag att stärker Åland och mångfalden, att höra olika röster och olika infallsvinklar.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:43

    Tack, talman! Jag upprepar frågan. Jag skulle vilja veta vilka rättigheter som män har som inte kvinnor har på Åland?


  • Tack, talman! Min första fråga till ledamot Egeland: Anser Egeland att jämställdhetsarbetet är viktigt och tycker Egeland också att vi lever i ett jämställt samhälle?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:43

    Tack, talman! Svaret på frågorna är ja och ja.


  • Tack, talman! I den här budgeten har vi en jämställdhetsbilaga och jag tycker också att den visar sitt tydliga språk, det är inte ett jämställt samhälle som vi lever i idag. På tal om jämställdhet så har vi fakta och statistik och jag anser att det är oerhört viktigt att arbeta med de här frågorna.

    Jag håller med Egeland att man ska stärka alla barn, både pojkar och flickor och det är detta som är syftet, att stärka våra kandidater och stärka våra kandidater i våra partier. Här har våra partier ett gediget arbete att utföra.


  • Tack, talman! Om ledamot Egeland tittar ut över salen, ser du ett jämställt parlament då? Om ledamot Egeland tittar ut över salen, ser du några nyinflyttade eller nya ålänningar i salen? Anser du då som ledamot att vårt parlament är jämställt, att det är ett parlament för alla som bor på Åland och att alla har lika stora möjligheter att göra sin röst hörd?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:45

    Ja, om jag ser ut över parlamentet så ser jag ju produkten av de lappar som ålänningarna har lagt i sina lådor. Det var ju det här som ålänningarna ville se. På frågan om jag anser att det är jämställt, till numerären så är det ju inte jämställt här inne, utfallet är ju inte jämställt. Men är det detta som är syftet, är det det som är tanken med demokrati att vi ska ha en jämställd numerär? Att vi ska räkna hur många svenskar det bor här, hur många rumäner det bor här och sedan måste de representeras i vårt parlament?

    Alla ska ha samma möjligheter och förutsättningar att ställa upp i valet och sedan väljer ålänningarna vilka som ska komma in. Om det så blir hundra procent kvinnor som kommer från Norge så det spelar inte någon roll för mig men förutsättningarna ska vara jämställda.


  • Tack, talman! Men anser inte ledamoten Egeland att vi har ett problem i våra partier? Vi har väldigt få kvinnor i Moderaterna i salen här just nu och Obunden samling har samma problem. Är inte det här någonting som obundna aktivt tänker jobba för och försöka få in flera kvinnor i politiska sammanhang? Vill ni inte att det ska finnas flera obundna kvinnor som också för fram sina tankar om vad som är en bra obunden politik? Jag tycker att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor och män ser saker och ting på olika sätt, men kvinnor och män har också helt olika förutsättningar i vårt samhälle som det ser ut idag. Men om ni i Obunden Samling anser att det här är rätt så då kanske ni börjar få in kvinnor som för fram den (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:47

    Tack, talman! Vi i Obunden Samling ser gärna att fler kvinnor ansluter sig till oss, men vi ser heller inget självändamål med det. Sucka på, men så är det. Jag har faktiskt varit med om att jämställdhetskraven som man ställer har ställt till problem när vi ska tillsätta vissa poster i nämnder, arbetsgrupper och så vidare. Jag har faktiskt varit med när jag har ställde frågan till en kvinna om hon kunde sitta i en grupp som sade; "åh, vad smickrad jag blir. Jag vet varför du ställer frågan, det är för jag är kvinna". Nu var det inte så, det var för att hon var jäkligt kompetent. Men jag är tyvärr inte imponerad av den typen av jämställdhet.


  • Talman! Poängen med demokrati är ju att folket ska höras och representeras, det gäller också olika typer av grupper; män, kvinnor, åldersgrupper och olika etnicitet osv. Vi ser idag att vi har olika strukturer som befrämjar eller är till nackdel för representativitet. Kvinnor bedöms inte på samma sätt som män i arbetslivet, i politiken, i olika sektorer och därför har kvinnor lägre lön generellt sett. Därför har kvinnor en ökad utsatthet mot våld i nära relationer. Representativiteten i politiken kan ha stora konsekvenser också på politikens utformande. Det är därför också som landskapsregeringen nu vill diskutera införandet av jämställdhetsbonusen igen. Vi kan diskutera olika parametrar, så klart att väljarna inte ska bestraffas, men det viktiga är ju att vi sätter ett ansvar på partierna att också arbeta aktivt med de här frågorna.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:49

    Tack, talman! Jag håller inte med. Jag hävdar fortfarande att män och kvinnor har precis samma möjligheter att bli invalda i det här parlamentet. Man väljer själv. Vill man ställa upp i ett val så gör man det och blir man invald så blir man det, men det är inget som vi kan arbeta för och påverka. Det är det som är identitetspolitik, att vi ska dela upp människor i olika grupper som är olika skyddsvärda, som inte har samma egenskaper och som inte klarar sig på egen hand. Jag köper inte det.


  • Talman! Män och kvinnor har inte samma möjligheter i vårt samhälle. Jag undrar i vilken värld ledamoten Egeland och de obundna egentligen lever. Har ni sett på statistiken vad gäller lön, vad gäller topp positioner och vad gäller politik? Har ni sett statistiken vad gäller kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier och för våld i nära relationer? Finns det kanske en orsak till denna statistik? Finns det kanske någon struktur i bakgrunden, en idé om att kvinnan är lägre stående än mannen, som fortfarande finns i detta samhälle? Är det inte det vi ska göra, arbeta med strukturerna och med attityderna?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:50

    Tack, talman! Jag hävdar att detta inte är sant. De kvinnor som vill bli egna företagare blir egna företagare. Det är bara att titta på Torggatan. Hur många kvinnor är det som är egna företagare där? Jag tror att det är ganska många. Att man tjänar mindre är ju i mångt och mycket, eller i stort sett, enbart beroende på vilken bransch man väljer att arbeta i.

    Intressant detta med våld i nära relationer som man också tar som en jämställdhetsfråga med jämna mellanrum. Det finns ganska gott om utredningar som visar att det här faktiskt inte är som ni påstår att det ligger till. Nordens Institut har bland annat gjort en utredning som visar att numerären ungefär är densamma, sen är ju tyvärr våldet grövre mot kvinnor när det är män som slår. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamot Egeland, jag måste börja med att säga att Centern tar skarpt avstånd från det vi just hörde från ledamot Egeland och de obundna. Det är klart, vi har en värld bestående av 50 procent kvinnor och 50 procent män. Givetvis ska vi jobba för att det också ska avspeglas i parlamentet, något annat är helt förkastligt, helt klart. Vi i Centern värnar om jämställdheten och står givetvis bakom regeringens arbete i den här frågan. Jag undrar; står Obunden Samling bakom Egelands tankar om jämställdhet? Är det hela partiet som tycker så här eller är det ledamot Egelands egna funderingar?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:52

    Tack, talman! Ingen annan har läst mitt anförande innan jag läste upp det här i dag, så jag kan tyvärr inte svara på den frågan. Du får ställa den frågan till de övriga ledamöterna.


  • Tack, talman! Vi är faktiskt lite eniga ledamot Egeland och jag att den här jämställdhetsbonusen, som nu införs igen på ett annat sätt, den blir lite odemokratisk. Det kan tvinga väljarna att taktikrösta för att partiet ska erhålla bonusen.

    Men det var egentligen inte det jag tänkte säga. Ledamoten Egeland sade här i ett tidigare skifte, och kanske också förstås i sitt anförande, att han anser att män och kvinnor har samma rättigheter i samhället. Och juridiskt sett, ja. Men jag upplever att männen tar sig rättigheter och friheter att trycka ner kvinnor på olika sätt. Jag upplever inte att det är som ledamot Egeland sade.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:54

    Tack, talman! Jag håller inte med om det, i alla fall inte om man ser till män som grupp. Men självklart så finns det väl män som trycker ner kvinnor och det finns män som trycker ner andra män osv. Men män som grupp klarar väl av att uppföra sig hyfsat.


  • Tack, talman! Sedan till lönefrågan. Det är ju så att kvinnor har lägre löner än män. Kvinnor jobbar i branscher som har lägre löner. Men det är ju just för att det är kvinnliga branscher som de har lägre löner. Det är ju inte så att de jobben är lättare på något vis och de manliga på något vis är svårare.

    Jag kan också passa på att fråga; är Stellan Egeland också emot kvotering som vi har in i Finlands riksdag? För skulle vi inte ha specialregler att vi skulle få in en åländsk ledamot i Finlands riksdag så skulle vi ju inte alls vara representerade där heller. Är de så som han tycker att det ska vara?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:55

    Tack, talman! Ryggmärgsreflektionen hade varit att säga att jag är emot all form av kvotering, vilket man kan säga att jag är, men eftersom vi är en autonomi så borde vi rimligtvis ha en plats.


  • Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Jag tycker att idrotten är ett bra exempel på hur utvecklingen har varit. Idrottarna har varit långt, långt ifrån jämlika och jämställda i många, många år ända sedan idrottens begynnelse. Ser man på de idrotter som lockar mycket TV-tittare; alpint, tennis, golf, friidrott och längdskidåkning, så där har det varit enkelt att vara kvinna och ta plats. Men tittar vi på lagidrotter; fotboll, ishockey, handboll och basket, så där har det varit väldigt svårt. Det har väldigt svårt att få samma möjligheter till träningstider, det har varit svårt att bilda föreningar och det har varit svårt att få tag på kompetenta tränare. Men i takt med att man har styrt upp strukturerna så har intresset ökat och marknaderna har reagerat. Det har lönat sig att sätta en logga på en kvinnas lagtröja och det ena har gett det andra. Men det har inte varit självgående, det har berott på att man har styrt upp strukturer.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:56

    Tack, talman! Jag har tyvärr ingen erfarenhet av lagidrott, så jag kan varken bekräfta eller dementera det som ledamot Holmberg sade.


  • Tack, herr talman! Jag vill upplysa ledamot Egeland om att diskrimineringslagstiftningen tillåter ju positiv särbehandling. Det är ju ett verktyg för att jämna upp den strukturella diskrimineringen som har pågått sedan historisk tid, dels när det handlar om politik, utbildning och fritidsaktiviteter, som min kollega Holmberg nämnde.

    När ledamot Egeland funderar hemma på kammaren så kanske det är lätt att se världen som ett historielöst blankt papper, men verkligheten ser inte ut så, tyvärr. Det finns en strukturell diskriminering som har pågått under lång, lång tid. Idag har vi verktyg att hantera detta och vi försöker göra detta idag så att alla har möjlighet att uttrycka sig. Alla har möjlighet att komma fram på samma villkor, men det har inte alla haft tidigare.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:58

    Tack, talman! Ja, jag tycker att det räcker så, att alla har samma möjligheter. Det tycker jag att är bra. Alla ska ha samma möjligheter, det är det som är jämställdhet. Sen ska vi inte manipulera mera.


  • Där är vår världsbild lite olika i och med att det är ganska manipulerat sedan en lång tid tillbaka enligt min mening. Ledamot Egeland försöker se världen som i ett labb där allting är sterilt, blankt och historielöst, det finns inga strukturer kvar. Man ska börja från tabula rasa, från noll och tänka att alla har samma möjligheter. Jag önskar också att världen såg ut så då skulle vi slippa ha den positiva särbehandlingen och då skulle vi slippa ha verktyg mot diskrimineringen. Men nu måste vi ha det, för världen ser inte ut så som Egeland beskrev det. De enda som blir förödmjukade i detta så är väl ledamot Egelands och de obundnas väljare som förväntas köpa det här enkla resonemanget på en väldigt, väldigt svår fråga. Det är förödmjukande för dem och ingen annan.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 09:59

    Tack, talman! Detta är ett enkelt svar på en enkel fråga.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 09:59

    Talman! Som kvinna så känns det väldigt fint att få stå här och prata och vara invald i det här parlamentet. Det är ju trots allt bara 100 år sedan kvinnor fick göra sin röst hörd och lite mindre än så sedan kvinnor fick äga saker och ärva saker på samma villkor som män. Alla de förändringarna har kommit genom hårt arbete.

    Det känns också ganska tryggt och trevligt att stå här som vänsterpolitiker på vår kant i den här budgetdebatten där de övriga partierna ägnade en ansenlig tid igår åt att prata om vem som var mest och bäst borgerlig. I den liturgin så har vi vår egen analys både vad gäller ekonomin och vad som är bäst för människorna. Vi tycker att i tuffa tider så ska samhället stå som hälleberget, inte vingla hit och dit med orealistiska sparmål. Däremot tror vi att reformer kring dyra strukturer måste sättas igång någon gång. Man kan inte sitta på händerna och varken spara eller slösa eller sätta i gång de reformer som man säger att kommer att ta lång tid. Det tar väldigt lång tid om man inte börjar.

    Det har också varit ett fascinerande skådespel att bevittna hur majoriteten bryts sönder inifrån. Som medlem i finans- och näringsutskottet vill jag poängtera att vår roll där inte är att lappa ihop regeringen genom svavelosande skrivningar i vårt betänkande som sedan inte betyder någonting. Regeringen måste ha majoritet för sin budget om man lägger fram den. Så fixa det eller gör de förändringarna i regeringsbasen som känns mer och mer angelägna!

    Som bekant tycker jag och Socialdemokraterna inte att siffrorna i budgeten är det absolut viktigaste, inte ens om de ett specifikt år balanserar eller inte, utan vad vi gör med våra gemensamma medel. Vår syn på budgeten är inte en uppräkning av kostnadsposter, utan en jublande bekräftelse av allt gott och fint vi gör tillsammans för varandra med det samhälleliga åtagandet som vi har. Även om vi här i salen kan vara oense om detaljerna så är kanske 80 procent av det som står i budgeten någonting som vi alla är ganska överens om. Samhällets uppgift är inte att göra någon rikare utan alla starkare.

    Jag vill prata om välfärden. Ett stort tack inledningsvis för att det nu finns utrymme för det viktiga arbetet med en folkhälsostrategi. Det hoppas jag att blir ett dokument som man använder för att styra pengar i rätt riktning och satsa mer där det behöver satsas. En folkhälsostrategi har vi länge behövt och om man tar den på allvar så kan den bli ett väldigt tungt sätt att driva en utveckling av välfärden. Vi socialdemokrater menar förstås att det behövs. När kollegerna på högerkanten ibland vill se försämringar i den lagstiftning som ger alla ålänningar rättigheter till bra skola, vård och omsorg så vill vi se utveckling, både för människornas bästa och för den framtida ekonomin.

    Äldreomsorgen är ett sådant område som alla pratar om. Det är ett kommunalt ansvar som vi borde utveckla gemensamt och där landskapsregeringen absolut behöver ta ledarskapet i att samordna och utveckla sådant som vi behöver göra bättre, men som idag egentligen inte samordnas på något sätt. Ingen vill ha flera kommunalförbund, det tror jag att vi vid det här laget kan vara överens om, och kommunreformer ska vi inte prata om. Samtidigt finns det ett behov där. De kommande åren kommer att ställa oss alla - i kommunerna, i landskapet och som medmänniskor - inför stora utmaningar. Jag tycker att vi borde bryta ner det här i mer hanterbara delar och ta itu med jobbet. Hur jobbar vi med utmaningarna, med utbildning och rekrytering av personal? Hur klarar vi personalbristen? Det kommer inte att gå genom att kommuner knycker personal av varandra. Hur löser vi behovet av demensplatser så att det inte blir orimligt dyrt? Hur och vilken välfärdsteknik kan vi använda så att äldre tryggt kan bo hemma och klara sig så länge de vill det?

    Vi föreslår ett tillägg både i pengar och uppdrag till utarbetande av det äldrepolitiska programmet. Det är orimligt att det här breda uppdraget, om det ska göras ordentligt, läggs på de få personer som i dag har ansvaret för hela denna sektor på landskapsregeringen. Det finns ju inga stora avdelningar här, det finns någon enstaka person och det tror jag att man kanske inte alltid förstår att avdelningarna är tre människor. Om inte det här blir gjort så blir det sämre och dyrare i en annan ände.

    Sedan till ett ämne som ingen annan pratar om, nämligen tandvården. Allmän tandvård är ett sätt att få friskare medborgare, starkare medborgare och lägre framtida kostnader för att man undvika sjukdomar och ohälsa som följer av dåligt skötta tänder. Under den förra mandatperioden togs ett tandvårdsprogram fram. Till följd av det så genomfördes några betydelsefulla förbättringar så att bland annat de grupper som i dag har rätt till tandvård på ÅHS kom under det så kallade högkostnadsskyddet. Vi tycker nu att det är dags att utvärdera tandvårdsprogrammet och börja blicka framåt och se vad som kan vara nästa steg i utvecklingen. Kanske ska systemet reformeras helt så att den allmänna tandvården inte handlar om åldersgrupper på samma sätt utan om inkomstgränser, så att man garanterar att de minst bemedlade får tandvård.

    Så ett annat viktigt område, den förlängda läroplikten. Det är en reform vars kostnader landskapet redan bär till en stor del genom att man av nödvändighet har höjt anslagen för studiemedel och datorer. Det måste man göra om man inte vill försätta åländska studeranden i en avsevärt sämre position än andra finländska ungdomar. Man famlar också efter lösningar på den samordning av stödinsatser som den finländska lagen innebär. Vi pratade om det här för ett år sedan och det har inte kommit ett enda svar på den frågan hur man ska göra. Det blir alltså inte bra så som vi har det nu, men det kostar.

    Vårt förslag är att man omedelbart inleder processen med att införa förlängd läroplikt utgående från den finländska lagstiftningen men med anpassningar till åländsk verklighet, och att man ser över möjligheten att finansiera reformen genom en justering av det förhållandevis höga studiestödet. Det finns möjligheter bara man bestämmer sig för vart man ska gå. Man måste våga förändra om man vill förbättra. Den som i det här fallet bara vill tänka på pengarna kan räkna ut vad en ung person som faller ur systemet för en livstid kostar.

    Slutligen några ord slutligen om förslaget till ny jämställdhetsbonus. Jämställdhet är, som jag ser det, en av de viktigaste frågorna vi har att jobba med om man ska uppnå en balans och en representation i samhället som är anständig. Men den modell som landskapsregeringen föreslår, den flyger inte.

    Den som har bemödat sig med att bekanta sig med den tidigare reformen av vallagen kan konstatera att man uttryckligen i den parlamentariska kommittén, i dess långvariga arbete som gjordes inför vallagsreformen, avrådde från en bonus som belönar valresultat snarare än partiernas arbete för att uppnå den. En bonus som belönar eller bestraffar väljarnas val är en odemokratisk väg att gå. Det är inte okej att regeringen tar sig rätten att bestämma om väljarna har valt rätt eller fel. Vi kan tycka det, men det är vårt arbete, partiernas arbete, för att uppnå jämställdhet som man måste jobba med om man ska uppnå ett jämställt parlament. Vi kan aldrig garantera hur väljarna väljer, men vi kan säga att partierna måste jobba på ett visst sätt, de måste ha jämställda listor, de måste satsa pengar på sina kvinnliga kandidater och de måste lyfta fram dem. Det är ett svårt sätt att komma underfund med vilka parametrar som man ska jobba med. Därför var jämställda listor en modell som man gick in för i den förra omgången. Men att åsidosätta den demokratiska processen tycker vi inte att är en framkomlig väg. Jag önskar minister Hambrudd lycka till i arbetet. Jag hoppas att man kommer till en bättre modell än den som nu föreslås. Tack, talman!


  • Mikrofonen ej påslagen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:10

    I alla år som jag har följt med politiken på Åland, både utanför och innanför, så har det kommit det ena tunga sparprogrammet efter det andra. I slutändan så kan man konstaterat att det är väldigt svårt att jobba med stora plötsliga inbesparingar. Man måste ta den ena konkreta saken efter den andra och fundera; går det här och vad blir konsekvenserna av det? Jag skulle vilja lyfta fram det arbete som görs inom ÅHS under ledning av Jeanette Pajunen. Där jobbar man strukturerat och långsiktigt med att hålla ner en kostnadsutveckling. Jag tror att det kommer att bli väldigt svårt för ÅHS att spara 2 miljoner nästa år. Men man kanske, genom det långsiktiga arbetet, kan komma någon vart. Det som inte lyckas är att man med järnnäve klämmer till och säger att nu ska allt det här göras på en gång.


  • Talman! Min uppfattning är den att när det gäller ÅHS budget så uppfattades det som ganska hårda besked att man var tvungen att göra de här inbesparingarna. Det är därför som vi från Liberalerna säger att man behöver vara så otroligt tydlig med den här rambudgeteringen, för att man ska kunna prioritera det som är viktigt. Det är ingen som kräver att det ska plockas bort 200 tjänster på ett år som har sagts i debatten att Liberalerna vill. Ingen har sagt det, men vi måste ju prata om en långsiktigt hållbar ekonomi som skapar utrymme för bra reformer som stärker välfärden för medborgarna. För det andra att man ska sänka servicen i första hand, det tror inte vi heller på.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:12

    På den punkten är vi överens. Under den förra mandatperioden så tycker jag att man kan dela in ÅHS:s sparbeting i två skeden. Det första var en ganska tung och abrupt modell som vi gick med på men som inte blev bra, för det gick precis så som det går när man trycker till. Man tryckte ner kostnader och gjorde radikala åtgärder och så ploppade de upp igen. Efter det så gick regeringen och ÅHS inför en annan modell där man på lång sikt arbetar med strukturella reformer och förändringar och det tror jag att är ett bättre sätt, men man plockar inte några snabba politiska poänger på det.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamot Fellman om att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring äldreomsorgen. Det är en oerhörd stor spännvidd kring vad som man behöver titta på. Det är därför som vi har beslutat att vi kommer att ta fram det äldrepolitiska programmet nu för att se var det är vi har problemen. Vi vet vad vi har problemen, men vi behöver få en helhetsbild och sedan kunna göra en strategisk åtgärdslista kring vad och hur vi ska göra det.

    När det gäller framtagandet av folkhälsostrategin, som ledamoten också var inne, så kommer man att koppla ihop det med det äldrepolitiska programmet. Det känns som helt naturligt att det kommer att bli så. Folkhälsa överlag innefattar också den äldre befolkningen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:14

    Jag tror att det är en bra väg att gå. Problemet med att åstadkomma det där när det gäller äldreomsorgen är att fältet är så splittrat. Vi har 16 kommuner som jobbar med äldreomsorgen. Vi har kommunernas socialtjänst som har vissa ansvarsområden, vi har ÅHS som har andra ansvarsområden och vi har landskapsregeringen som hittills har varit väldigt återhållsam med att ta en ledande roll i det arbetet. Det är det som jag menar, ska man klara en så stor utmaning som den


  • Tack, talman! Något som initierats för många, många år sedan var ju att den här puckeln kommer att komma. Man har också sagt från landskapsregeringens sida att det här kommer att ske, ni måste börja ställa om, ni måste börja ge mera förebyggande arbete ute i kommunerna för den här puckeln kommer att komma med brist på personal och med en äldre befolkning. Men man har tyvärr inte riktigt tagit det till sig ute i kommunerna. Jag är den första att hålla med om att det här är ett problem, vi måste ta tag i det och det gör vi nu.

    Finans- och näringsutskottet var väldigt tydlig efter den förra budgetdebatten att vi behöver ta ett helhetsgrepp, ledamoten satt i finans- och näringsutskottet. Vi har kommit fram till att det är den här vägen vi måste vandra för att få det att fungera.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:15

    Jag kan bara önska lycka till i arbetet och hoppas att alla de aktörer som är berörda inkluderas i det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 10:16

    Talman! Jag konstaterar ofta att ledamoten Fellman och undertecknad har ideologiskt olika utgångspunkter, men trots det så finns det åtminstone två gemensamma som jag hittade i ledamotens anförande.

    Det första är behovet av reformer för ett bättre Åland. Jag tror nog att det finns en viss samsyn.

    Det andra som åtminstone gjorde undertecknad väldigt glad var stödet för ungas välmående, alltså satsningen som finns i budgeten på 300 000 euro för att stärka de ungas välmående idag för att kunna spara pengar i morgon. Vi från moderat sida tror att är oerhört viktigt att vi går vidare med just den satsningen, och också den öppna lågtröskelmottagningen på ÅHS.

    Men det som gjorde mig lite bekymrad är att om man plussar ihop allting som ledamoten Fellman sade i anförandet plus budgetmotionerna så blir det ju att kosta en del pengar. Vi har kunnat läsa på insändarplats att vi ska ta lån. Hur ser ledamoten (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:17

    Ta lån? Det är väl landskapsregeringen i sin budget som föreslår att man ska få en lånefullmakt på 20 miljoner. Vi tycker att den fullmakten bör väl finnas där ifall den behövs och utgår från att den borgerliga regeringen, som det påpekades i går, kommer att se till att det lånas så lite som möjligt.

    Vi har ett förslag som också sparar pengar, till exempel att krympa regeringen med en minister eftersom vi tycker att det är alldeles tillräckligt med ett färre antal.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 10:17

    Ledamotens Fellmans bedömning är då att Socialdemokraternas alla budgetmotioner ryms in i denna budgets ekonomiska ram?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:18

    När vi skriver budgetmotioner så sitter vi inte med räknemaskinen och räknar plus och minus. Det gör man nog inte, är min erfarenhet, när man lägger en budget heller utan man utgår från att vissa saker kostar och andra saker kostar inte. Vi vet alla att när man inleder ett reformarbete så blir det alltid kostnader i begynnelsen som man hoppas ska betala sig i andra änden.

    När det gäller den förändrade läroplikten så är jag övertygad om att inför vi den så betyder det att den betalar sig för till exempel tre ungdomar som annars skulle hamna på sidan om och kanske aldrig komma in i arbetslivet. Vi har redan det mesta av kostnaderna i vår budget för gymnasieskolan och för de utökade kostnaderna för läromedel som man nu har infört.


  • Tack, talman! Det sista som ledamot Fellman sade i replikskifte med ledamot Wille Valve så håller jag helt med, varenda ungdom som faller igenom systemet blir dyrare i längden.

    Men landskapsregeringen anser att vi inte ska gå in för den utvidgade läroplikten. Däremot innehåller vårt budgetförslag medel till Ålands gymnasier för utvidgat lärostöd. Den studerande som börjar vid Ålands lyceum och yrkesgymnasiet i höst har lägre kostnader än tidigare. Det här förslaget som vi lägger nu så blir kostnaderna ännu lägre för studerande höstterminen 2022. Den här regeringen vill motverka avhopp och utanförskap och därför planerar vi att stöda bland annat utvecklingen av elev- och studievägledningen. Det som är viktigt är att utveckla och skapa en struktur med klara ansvarsområden för att ge tidigt stöd till dem som verkligen behöver det. Här behövs det troligtvis lagstiftningsåtgärder.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:20

    Det är precis mitt argument. Man har redan kostnaderna för den här reformen men utan själva reformen, det helhetsgreppet och de olika stödformer och system som man har i den lagstiftning som nu gäller i Finland. Den generella kostnadsfria utbildningen som man har i Finland så alla elever kanske inte är mindre bemedlade, men för de allra flesta är kostnaderna för gymnasieskolan - även om man är en medelinkomstfamilj - ganska betungande. Det är det svårt att börja laborera med inkomstgränsen när det gäller stöd till elever. Det blir liksom ett A- och B-lag då.


  • Tack, talman! Att säkra varje ungdoms rättighet att studera vidare på gymnasienivå, det vill även vi i den här regeringen. Men vägen dit ser annorlunda ut i jämförelse med Socialdemokraternas väg.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:21

    Jag tvivlar inte alls på minister Hambrudds eller landskapsregeringens vilja att göra det bästa möjliga för de åländska ungdomarna. Vi bedömer att det är fel väg att gå. Det hade varit tydligare, lättare och snabbare att uppnå samma sak genom att införa den förlängda läroplikten. Där har man redan ett förarbete som har gjorts väldigt grundligt och ett system för hur man ger stöd till de elever som hamnar utanför. Och, som sagt, kostnaderna och möjligheten att finansiera de kostnaderna, de finns redan där men man använder dem inte.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Fellman. Jag tog det här replikskiftet för enligt debatten i går så märker jag att det fortfarande i Ålands landskapsregering och i lagtinget finns väldigt lite kunskap om vad den utökade läropliktsreformen innebär och just hur man garanterar barnens och ungdomarnas särskilda stöd. När man har gått ut grundskolan på Åland så är det ingen som hjälper dig, tar tag i dig och ser till att du får fortsatt stöd i framtiden. Vi har ett jätte, jättestort problem på Åland. Jag tog repliken för jag tänker att ledamoten Fellman gärna får fortsätta att prata om hur bra den här reformen skulle kunna vara på Åland.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:22

    Tack för den passningen! Under ledamoten Valves anförande igår så fick jag uppfattningen att Moderaterna tror eller tänker sig att den här reformen är en inskränkning av individens frihet och som på något sätt tvingar alla in i samma mall. Så är inte fallet. I lagstiftningen - den som gäller i Finland idag - finns en massa olika vägar för att hantera den som är väldigt skoltrött, det finns möjlighet att ta ett mellanår och sen fortsätta. Det finns möjlighet att få sin gymnasieutbildning i någon form av arbetssituation. Det handlar om att se till att alla ungdomar har en gymnasieutbildning, för har man inte det så är man i dagens samhälle ganska rökt.


  • Nu är det ju också så att Åland med vår litenhet har så många olika instanser som är inblandade; skolhälsa, olika kommuner, Ålands gymnasium, landskapsregeringen och AMS och så vidare. Det kunde ju också vara ett ganska bra sätt att minska byråkratin och att minska på administrationen av olika saker. Jag ser personligen en massa fördelar i att man kunde ta ett helhetsgrepp om lärandet från grundskolan och upp till gymnasiet för att sedan se till också att man har tillräckliga medel för att kunna utbilda sig vidare om man så vill. Vi behöver kompetent folk på Åland och vi behöver alla möjliga sorters hantverkare och akademiker och så vidare, så vi kan inte bli efter här.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:25

    Nu vet jag inte om det här helt handlar om den förlängda plikten. Men det som man ser i vårt skolsystem i dag eller kanske ända från barnomsorgen är att i alla skarvar mellan barnomsorg och skolor, mellan grundskola och gymnasium, mellan olika verksamheter och olika myndigheter, det är i skarvarna som människor trillar av eller faller emellan. Det är det som vi inte lyckas sy ihop. Jag antar att minister Hambrudd nu tänker fundera på hur man ska göra för att samordna olika instanser och skolor som ska jobba med ungdomarna. Det finns ett system. I denna finländska lag finns en tanke om hur man på bästa sätt kan göra, och nu ska man ägna en massa tid och utredningar åt att uppfinna ett hjul som redan finns.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag har full respekt för ledamot Fellmans åsikter. Jag är helt övertygad om att ledamot Fellmans och mitt slutmål när det gäller välfärden på Åland är detsamma. Vi vill nog samma sak, men vägen dit ser helt annorlunda ut. Jag tycker inte att den här salen behöver vara någon sorts mästerskap i vem som är mest vänster eller vem som är mest höger.

    Det jag kan konstatera är att Ålands politik har saknat borgerlig politik de senaste 20 åren, ända sedan 1900-talet så har det varit väldigt, väldigt lite borgerlig politik enligt mig, och det syns idag.

    Men om vi pinpointar att vi lånar 20 miljoner och vi pinpointar att räntan går upp till 2 procent. Det är ingen vild gissning, sett över tid de närmaste åren. Den räntan på ett sådant lån motsvarar kostnaderna för 10-15 lärare på gymnasiet, plus vad (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:27

    Tack, talman! Jag hoppas att vi vinner den där striden om vem som är mest vänster i alla fall annars är det illa, ja kanske vi har en konkurrent.

    Jag tycker att det där är ett teoretiskt resonemang. Den lånefullmakt som finns i den här budgeten ser vi inte som ett jättestort problem, för den finns där för säkerhets skull. För ett år sedan när man också ville ha en lånefullmakt så fick vi i finans- och näringsutskottet en ganska grundlig beskrivning av tjänstemän på finansavdelningen som beskrev i vilka scenarier och för vilka problem man behöver ha en marginal. Vi är oense om många saker med den sittande regeringen, men jag uppfattar inte att finansminister Roger Höglund kommer att kasta pengar omkring sig för att han ska få låna.


  • Tack, talman! Nej, lånefullmakten på 20 miljoner kanske inte behöver nyttjas om det är så att den godkänts. Jag tror inte att den kommer att göra det, men även om. Problemet är dock att vi är i en situation där vi tydligen årligen nu behöver beakta en lånefullmakt. Det problemet syns i den budget som görs. Varje underliggande myndighet och varje avdelning är under sparkrav. Det betyder alltså att de fasta kostnaderna i form av personalkostnader, intern hyra, etc. de är fasta och de kan man inte göra så mycket åt. Det som man är tvungen att spara in på är den lilla delen som heter utveckling och framåtanda, alltså där man verkligen kan förändra någonting. Det gör ju att det blir en långsam sotdöd på verksamheten, alltså de fasta kostnaderna står kvar och det lilla lilla utrymme för utveckling det sparar vi in på. Det är djupt olyckligt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:29

    Vilken dag som helst kommer vi att stöda att man satsar pengar, antingen på strukturella reformer eller på investeringar som minskar kostnaderna i framtiden. Där är vi eniga. En osthyvel, en järnnäve eller vad det är för slags generella ogenomtänkta inbesparingar det är sådana som vi inte godtar. Kommer man med ett konkret förslag och säger "vi vill göra det här för att spara pengar" då ska vi naturligtvis diskutera det. Men det blir lite banalt att bara dag efter dag, plenum efter plenum, räkna upp olika privatiseringar och saker som man skulle kunna göra utan att veta konkret vad det är man faktiskt vill.


  • Tack, talman! Först vill jag instämma i berömmet för minister Hambrudds jämställdhetsarbete. Jag tycker också att hon gör ett bra arbete.

    Jag tänker komma till jämställdhetsbonusen. Spontant så tycker man ju, när man läste, att det är bra att det återinförs igen. Man kan ju ifrågasätta det här borttagandet och införandet. Men jag ser ju risken att det blir ett taktikröstande för väljarna. Ledamot Fellman är ju mera insatt i den här vallagen än vad vi andra är från förra mandatperioden. Är det så att jag har rätt i mina farhågor eller?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:30

    Jag har faktiskt inte reflekterat över den tanken att man skulle börja taktikrösta. Jag tror inte att man styr väljarna så lätt på det sättet. Däremot så tycker jag att själva tanken att man belönar och bestraffar väljarnas val i princip är felaktig. För det handlar inte om väljarnas val. Det handlar om partiernas arbete för att uppnå jämställdhet, för att se till att man satsar lika mycket pengar, positioner och marknadsföring och så vidare på kvinnliga och manliga kandidater och att man strävar efter en bredd och en mångfald på sina listor. Det är där som arbetet måste göras. Den väg som landskapsregeringen nu har valt menar jag att är en felaktig och odemokratisk väg.


  • Tack, talman! Absolut är det ju så att det är jämställda listor som kommer att ge ett jämställt lagting, där är vi är helt överens.

    Sedan nämnde ledamot Fellman också äldreomsorgen. Jag kan absolut hålla med i allt, tror jag, nu var det ett tag sedan ledamoten höll sitt anförande.

    Det som jag reagerade på i den här budgeten är en kostnad för samverkansavtalen som ingår i den lagen som vi tog förra mandatperioden. Samverkansavtalen har ju mött på lite patrull och nu verkar det också bli väldigt dyrt. Det var ingenting som jag tror att vi insåg förra mandatperioden att det skulle bli. Men det är svårt att samverka och det blir också dyrt tydligen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:32

    Jag antar att det som ledamoten Söderlund tänker på är samverkansavtalen som KST ska sluta med kommunerna. Det är en råddig och tung process. Den vision som vi hade för kommunens socialtjänst var ju och har länge varit för Socialdemokraterna; fyra kommuner och ett KST. Det skulle kunna funka. Det kan till och med hända att om man skulle ha tillräckligt starka kommuner så kanske kommunernas socialtjänst inte skulle behövas för att primärkommunerna skulle vara tillräckligt starka för att sköta uppdraget själva. Men vi är inte där nu och nu har vi ett KST där vi har kvar väldigt, väldigt många aktörer som det både ska slutas avtal med - vilket blir dyrt och krångligt - och samverka i Kommunalförbundets styrelse, vilket har de svagheter (… taltiden slut).


  • När man hör ledamot Fellman så tycker jag att man märker en tendens att ledamoten gärna skulle vilja damma av det nu redan begravda jämställdhetsbonussystemet som vi då fann att inte riktigt var smart upplagt. Kan inte ledamoten inse att den bonusen, som lanserades inför valet 2019, ledde till mindre antal kvinnliga kandidater uppställda och ett sämre utfall när det gäller jämställdheten i detta parlament? Är det inte någonting som även Socialdemokraterna, som drivande bakom det tidigare systemet, kan tycka att det kanske är smart att vi tillsammans diskuterar någonting nytt? Jag skulle lite vilja värja mig mot att landskapsregeringen nu har bestämt hur det ska bli. I budgetförslaget lanseras en tanke hur vi tillsammans kunde befrämja jämställdheten. Det här är inte hugget i sten.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:34

    Det sistnämnda låter ju lovande att det finns utrymme för diskussion.

    Orsaken till att den jämställdhetsbonus, som infördes inför det förra valet, inte gav det önskade resultatet var förmodligen att de partier som borde ha jobbat med jämställda listor fullkomligt lät bli att göra det. De kanske inte förstod de ekonomiska konsekvenserna av att inte ha jämställda listor. Och det var också orsaken till att vicelantrådet Harry Jansson avskaffade bonusen och förde över pengarna till de partier som inte hade jämställda listor i stället för till dem som faktiskt levde upp till den förväntningen.


  • Tack, talman! Jag vill igen passa på att korrigera ledamot Fellman när det gäller bonusen och dess avskaffande. Vi utbetalade bonusen för det år som det rättmätigt skulle utbetalas till de tre partier som belönades för sina insatser under valet oktober 2019, dvs man hade nått i princip jämställda listor. Men vi tänker inte betala ut under de resterande tre åren, därför att en bonus är någonting som utfaller en gång och det hoppas jag att vi ska slippa höra framöver.

    Med tanke på vad ledamoten just sagt, så ledamoten representerar nu en grupp där enbart kvinnliga ledamöter ingår. Tycker ledamoten att det är så lyckat så att man belönas för att man hade en jämställd lista som tyvärr då kanske inte till alla delar var helt korrekt med tanke på kandidaternas problematik?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:36

    Jag tycker väl att vicelantrådet Harry Jansson ska vara tacksam för att Socialdemokraterna har en kvinnlig lagtingsgrupp, för annars skulle det ju se väldigt sorgligt ut i det här parlamentet.

    Det som de facto hände efter valet var att vicelantrådet ändrade ett system som gav en jämställdhetsbonus till de partier som hade jämställda listor och gav pengarna till sitt eget parti i stället. Nu kommer man med ett annat system där man vill belöna eller bestraffa väljarnas val snarare än partiernas arbete för att uppnå jämställdhet och det tycker vi att är fel väg att gå.


  • Talman! Vad är det som händer riktigt? Jag har väl aldrig varit med om något liknande. Hela budgetförslag roderar och det går faktiskt inte att utröna om det finns stöd för budgetförslaget eller inte. Det får nog betraktas som en fullständig genomklappning för landskapsregeringen.

    Vi tycker att det skulle vara på sin plats att lantrådet klargör snarast om landskapsregeringens budgetförslag har majoritet eller inte. Annars är det helt meningslöst att vi sitter här och att vi för det till finans- och näringsutskottet.

    Talman! Så till det som jag egentligen skulle säga. I slutet av förra veckan avslutades COP26 i Glasgow med några framgångar och flera besvikelser. Glasgow klimatpakt är nu undertecknat av 197 länder. Utsläppsminskningar ska granskas oftare och för första gången är F-ordet med, F som fossil. Större krav på klimatbistånd från rika till fattiga och det stora växthusgasexportörerna USA, Kina och Indien ställer upp nya och transparenta mål. Vi är många som växlar mellan hopp och förtvivlan. En bra dag tänker jag att åtgärderna, teknikutvecklingen, besluten och lagstiftningen blir exponentiellt.

    Det finns just nu många komplexa och avgörande frågor för landskapet Åland; revisionen av självstyrelselagen, den ekonomiska kräftgången, digitaliseringen och klimat- och miljöpolitiken. Jag har både respekt och förståelse för att landskapsregeringen uppslukas av det dagliga. Men jag tycker också att det finns ett stort arbete att göra för lagtinget och landskapsregeringen när det gäller att ta fram planer och strategier för viktiga framtidsfrågor. Lagtinget blir, som det är i dag, många gånger helt sidsteppat.

    Liberalerna anser att det behövs en proaktiv, sammanhållen, mätbar och strukturerad politik när det gäller ekonomi, klimat och biodiversitet. Klimatpolitiken i Europa realiseras nu i snabb takt. Målsättningen är att bli världens första klimatneutrala region. Växthusgasutsläppen ska minskas med 50 procent till 2030. Det är snart det! Och inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2050.

    EU:s klimatlag kan betraktas som något av lagarnas lag. Det är fortfarande oklart för oss liberaler vad en egen åländsk klimatlag ska innehålla. I rask takt utformas direktiv och förordningar. Snart inleds en ny programperiod med olika stödformer, en klassisk form av piska och morot. Lagstiftning kompletterat med olika former av finansiering allt från de nya stödprogrammen, EU:s långtidsbudget och återhämtningsfonden pekar åt ett håll; klimatneutralitet. Klimatförändringar och biodiversitet hänger ihop. Även när det gäller biologisk mångfald så kommer det att komma bindande lagstiftning.

    Ålands man i Bryssel, Anton Nilsson, förklarade tingens ordning på ett kännspakt och mycket tydligt sätt för några veckor sedan. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens närmsta medarbetare är tyska ingenjörer och de levererar nu lagstiftning med effektivitet och precision. Målsättningen är glasklar: Skadade ekosystem ska återställas, ekologisk odling öka, pollinatörer skyddas och användning av bekämpningsmedel och gödsel ska kraftigt minska, 30 procent av både land- och vattenområden ska skyddas, en översyn av utsläppshandelssystemet, nya direktiv för förnybar energi, energieffektivitet, energiskatter, normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar, hållbar sjöfart och hållbart flygbränsle. Även en koldioxidjusteringsmekanism och klimat tullar planeras där syftet är att utsläppen minskar som helhet globalt och de europeiska utsläppen kan inte exporteras.

    Frågan för oss alla blir om vi passivt vill hänga med och i slutskedet som vanligt med långa tänder implementera direktiv eller om vi vill vara proaktiva och vara herrar och fruar över situationen?

    En av Liberalernas samlingsmotioner berör den gröna given Fit for 55 och taxonomin. Den gröna given behöver analyseras i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi har många gånger diskuterat de gemensamma resurserna med företrädelsevis fiskekvoterna i åtanke, men det handlar inte bara om rättigheter utan även om skyldigheter. Vad innebär det när det gäller den gröna given och skyldigheter när det till exempel gäller utsläpp av växthusgaser och skydd av vatten- och landområden? Den gröna given Fit for 55 och EU:s taxonomi kommer att ha stora implikationer på infrastruktur, närings- och finansavdelningen. Det behövs analyser av de olika finansierings- och stödmöjligheterna, landskapets verksamheter, upphandlingar och investeringar. En väsentlig del i skärgårdsmeddelande måste vara en analys hur alla klimatåtaganden påverkar framtida investeringar. Skärgårdstrafiken står för 8 procent och jordbruket för 15 procent av de åländska växthusgasutsläppen.

    Det behövs informations- och fortbildningstillfällen för de olika aktörerna i samhället, den intresserade allmänheten, föreningar, kommuner och småföretagare. Där kunde bärkraftsnätverket och utvecklings- och hållbarhetsfrågor ta ett ansvar.

    Liberalerna har några konkreta förslag när det gäller att segt och envist minska koldioxidutsläppen. Landskapet och fastighetsverket borde göra upp ett ordentligt koldioxidbokslut, upphandla klimatneutral grön el och även klimatkompensera. Se över möjligheterna att uppdatera laddströmsinfrastrukturen i våra internationella hamnar så att fartygen inte behöver bränna en massa brännolja.

    Vi behöver ta ett samlat grepp kring den grön omställningen och olika möjligheter till finansieringen av den. EU:s långtidsbudget med stödprogram samt återhämtningsfonden går med tydlighet inför omställningen, men vi kan också själva stöda vår egen omställning. Det är dags att komma till skott med den så kallade PAF-fonden. Den kunde vara en riktig vitamininjektion för forskning, utveckling och pilotprojekt. Vi kunde ta stora steg framåt när det gäller att ta fram underlag, forskning och projekt inom till exempel omställningen, turism, näringsliv och äldreomsorg. Om PAF-fonden och pensionsfonden skulle dra åt samma håll skulle vi verkligen kunna tala om en exponentiellt effekt.

    Pensionsfondens styrelse behöver analysera taxonomins betydelse för dess verksamhet. Taxonomin är ett redovisningsramverk och verktyg som syftar till att driva investerare och företag mot en koldioxid- och resurseffektiv ekonomi.

    Det är ett omfattande arbete som vi har framför oss och det finns många fallgropar. En stor fallgrop är de nödvändiga investeringarna som måste göras i infrastrukturen. Elektrifieringen är ett nödvändigt faktum och i Sverige har man behov av att bygga nya kraftledningar, men det dras i långbänk på grund av att man också hamnar att exploatera naturvärden. Jag ser samma tendenser här på Åland. Det är svårt att få tillstånd för en miljövänlig värmepanna. När Gripöprojektet skulle startas så kom det stark kritik mot att bygga broar och vägar och därmed var det inte möjligt att kunna köra med en elhybridfärja. Jag tycker att det finns en tendens till en viss dubbelmoral i det här sammanhanget. Nu pratar vi om en megastor vindkraftspark som exploaterar helt nya havsområden. Majoriteten pratar också om Prästösundsbron, vilket skulle medföra helt nya vägdragningar över natursköna och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Som sagt, det finns många fallgropar och det är ett omfattande arbete.

    Talman! Det är bara att kavla upp ärmarna. Tack!


  • Tack, talman! Inledningsvis får vi väl konstatera att regeringssamarbete och hållbarhet i det så är lite som i långvariga äktenskap, när kvinnan frågar mannen; älskar du mig ännu? Så säger mannen; jag lovar att säga till när det förändras. Det är väl likadant här i regeringsbasen, vi lovar också att meddela vicetalman Sjögren om det sker förändringar till den delen. Jag tycker väl att det är naturligt att en ganska bred regeringsbas gungar lite nu då. Men jag kan inte låta bli att säga att det underlättas förstås av att vi har en opposition som är totalt delad i sin syn på hur vi ska hantera Ålands utmaningar, frånsett vissa liknelser.

    Jag vill också i efterhand ge ledamot Fellman rätt att till 80 procent är vi nog nöjda allihopa och kan omfatta budgeten. Vi diskuterar sådant som sedan var och en anser sig ha olika prioritet. Däremot vill jag inledningsvis tacka vicetalman Sjögren för att man lyfte lite debatten här till det som trots allt är allas vår ödesfråga, dvs. hur (… taltiden slut).


  • Talman! Jag skulle vilja påstå så här att oppositionen är nog vicelantrådets och landskapsregeringens minsta problem.

    Jag skulle gärna vilja se hur vicelantrådet ser på de gemensamma resurserna och de krav som kommer nu på Fit for 55 och den gröna given. Ser vicelantrådet något värde i att vi faktiskt tar en bred diskussion kring de här frågorna? Jag tycker att de inte är lätta, de är svåra men de är oerhört intressanta.


  • Vicetalmannen har helt rätt i den analysen. Faktum är att jag om några minuter kommer att prioritera ett möte där vi nu fortsätter med den analys som vicetalman efterlyste, dvs hur vi ska se på hela utsläppsbiten, ETS som det är förkortat på engelska. Sedan har då utvecklingsminister Röblom och jag inplanerat ett besök i Bryssel där särskilt dessa frågor kommer att lyftas fram. Så får vi nog, så fort som bara landskapsregeringen har möjlighet, återkomma till lagtinget och få en bredare diskussion om det här. Och sedan vet vi att det också för Ålands del finns kopplingar till självstyrelselagen och helt enkelt frågan om hur gemensamma rättigheter och skyldigheter ska hanteras inom ramen för EU-medlemskapet. Vem ska ha rätten att slutligen fastställa Ålands andel av olika saker? Vi har många gemensamma frågor här som vanligt.


  • Talman! Ja, jag får utgå ifrån då att om landskapsregeringen tar positioner och fattar inriktningsbeslut - eftersom det här kommer att binda framtida lagting, framtida landskapsregeringar - så tycker jag att man absolut måste diskutera det med självstyrelsepolitiska nämnden och lagtinget. Det är oerhört viktigt.


  • Tack, talman! Låt mig först seconda vicelantrådet i det han just sade. Vi följer den här utvecklingen väldigt noga med hjälp av bland annat ministerrådet Nilsson i Bryssel. I går gjorde jag ett försök att presentera det helhetsgrepp på klimatpolitiken som landskapsregeringen tar. Jag har inga problem att upprepa det under dagens gång här, om det var så att det drunknade i annat. Det är ju nämligen så att det är absolut slut tjafsat gällande klimatfrågan. Det är klart att vi måste ta vårt ansvar och vi måste göra allt vi kan inom Ålands gränser och inom vår behörighet för att dra vårt strå till den stacken. Det är därför jag ställer mig lite frågande till varför Liberalerna har hakat upp sig på att vi inte behöver den åländska klimatlagen. Finland har en klimatlag som är nyligen reviderad, Sverige har en klimatlag. Den finländska klimatlagen går in för 60 procent utsläppsminskningar till 2030 och EU till 55 procent. Ska vi minska våra eftersträvanden?


  • Talman! Det kanske vi inte alls ska göra, men när jag frågade majoritetsblocket för några veckor sedan vad klimatlagen kommer att innehålla så visste ingen. Inte ens lantrådet visste vad klimatlagen skulle innehålla. Det är ju väsentligt. Vi har haft en vattenlag i åratal och vi ser blygsam förbättring i våra vattenmiljöer. Man behöver nog inte bara lagstifta och snacka, utan vi behöver ju nu också gå från ord till handling.

    Man går inte in för elhybridfärjor mera, man beställde en dieselfärja. Man konstaterar att jordbruket står för 15 procent medan vi har vi hört här också nu i salen att man har frångått klimatkompensationer som jordbrukarna kan erhålla. Så det är någonting som inte håller ihop.


  • Lagstifta och snacka? Men vi måste ju ha någon slags strategi, vi måste ju ha något långsiktigt styrdokument för den här politiken, annars blir det lite höfta här och lite höfta där och sedan tillsätta en arbetsgrupp. Klimatlagen ska fungera som det styrdokumentet. Jag kan säga som så att lagen ska innehålla krav på en plan för hur vi ska arbeta för att minska de åländska utsläppen. Den ska innehålla rapporteringsskyldighet för landskapsregeringen till lagtinget och Ålands folk hur det går med att minska de åländska utsläppen, förhoppningsvis troligtvis i årlig kommande budget. Man måste ju följa med, man måste ha mål och sedan följa med hur man uppnår de målen. Sedan kan man börja gå in för olika lösningar. Elhybrid naturligtvis, elbilsladdare "you name it" men nog måste vi ha en strategi. Liberalerna föreslår att vi ska komma med ett meddelande till lagtinget. Vi vill komma med en klimatlag till lagtinget.


  • Talman! Okej, då har jag förstått saken rätt. Landskapsregeringens ambition är att ha en strängare klimatlag än EU:s klimatlag, lagarnas lag. Alltså, vi har en klimatlag redan. Ja, men då får jag svar på det då, för det har inte gått att utröna tidigare här, att vi ska skärpa till klimatmålen ytterligare på Åland.


  • Talman! Jag tackar för att Liberalerna har kommit på banan i Fit for 55 och också har formulerat en bra radda med olika ändringsförslag i den här budgeten. Till den raddan så hör också neddragningar av klimatsatsningar på till exempel; konvertering av oljepannestöd, minskning av anslag i investeringar och det handlar också om att man inte vill göra samma investeringar i naturvårdsområden för att Åland ska uppnå EU:s krav. Man pratar om att man ska analysera och ta fram arbetsgrupper och diskutera. Det kan man absolut göra, det har jag ingenting emot. Men vi behöver också göra strategiska välavvägda satsningar. Den här budgeten som vi har framför oss innehåller det. Liberalerna vill konkret göra minskningar på viktiga anslag. Jag hade gärna sett att Liberalerna också hade kommit fram med nya konkreta insatser på klimatområdet.


  • Talman! Simon Holmström följer nog inte riktigt med debatten och verkar ha missförstått en del i Liberalernas klimatmotion. Vi kommer med konkreta förslag att man ska ha en ordentlig koldioxidbudgeten. Man ska klimatkompensera. Vi skriver också att man kanske behöver se över transportstöden. Det saknas transport stöd på Åland för att också de tunga transporterna skulle kunna bli miljövänliga. Man kan inte bara hålla på som man alltid har hållit på, utan man måste hela tiden vässa de instrument och stödsystem som man har. Det finns skrivningar om det också.

    Beträffande naturskyddsområdena, hur ska vi riktigt reda upp det om vi ska skydda 30 procent av vattnet och 30 procent av landområdena? Det klarar vi inte med att betala, utan då måste man ha en dialog och kanske diskutera med skogs- och markägare om man kan inrätta naturreservat. (… taltiden slut).


  • Talman! Jag är jätteglad i om jag har missförstått. I sådana fall skulle det också vara positivt om Liberalerna kunde dra tillbaks anslagssänkningarna på klimatåtgärderna.

    Vad gäller just de tunga transportstöden, de välkomnar jag absolut. Jag hoppas att också att den inventering, som landskapsregeringen avsätter medel för, kommer att titta på. Och det är ju så att alla sektorer måste tittas på för att vi verkligen ska hitta de mest spetsiga klimatåtgärderna.

    Vad gäller naturskyddsområden så vet vi ju att den biologiska mångfalden på Åland generellt sett har varit högre än den biologiska mångfalden i Finland. Vi kan då inte på något sätt "outsourca" EU:s krav på områdesskydd till Finland. Det skulle ju vara helt lönlöst, eftersom vi också har en hel del biotoper och arter på Åland som vi måste skydda. Vill Liberalerna sänka kraven för Åland?


  • Ledamot Holmström ska inte bygga upp någon slags halmdocka i argumentation som har förekommit tidigare här i salen. Det vi har sagt är att det måste klargöras tydligt. Vi har väldigt blygsamma skydd på Åland. Ska vi upp i 30 procent så behövs det nog en hel del nytänk. Vi har inte överhuvudtaget pratat om att man skulle sänka ambitioner, inte överhuvudtaget! Det är oklart vad landskapsregeringen vill och man trampar på i gamla fotspår. Vi har flera förslag; se över transportstöden, se över laddströmsinfrastrukturen, koldioxidbudget och klimatkompensation. Så det finns en hel del gott och blandat i Liberalernas i samlingsmotion.


  • Talman! Ledamoten Sjögren pratade om självstyrelsen och också om transportutsläppen. Vi inom Liberalerna har diskuterat en fråga som inte kom med i den här motionen, men som ändå skulle vara intressant att reflektera kring, nämligen att förmånsbeskattningen för företagsbilar är väldigt ogynnsam i Finland i jämförelse med t.ex. Sverige, vilket ju påverkar bilparkens ålder. Här skulle man kunna göra den bedömningen att det skulle gå snabbt att göra en omställning ifall Åland kunde fungera som ett pilotområde när det gäller förändrad förmånsbeskattning. Här har vi många egnahemshus som kan sköta laddinfrastrukturen. Vi är biltäta, vi har gammal bilpark och vi har många företag som skulle kunna köpa bilar om inte förmånsbeskattningen skulle vara så negativ.


  • Talman! Ja, det är ett intressant grepp. Det är flera partier som pratar om att Åland kunde vara ett pilotområde. Då gäller det förstås att diskutera med rikssidan och finansministeriet.

    En sak som Liberalerna pratat om i många, många år är ju möjligheter att få fart på omställningen och PAF-fonden eller PAF-reservationen, men också där stampar landskapsregeringen helt på stället, trots att det funnits en parlamentarisk kommitté som har beslutat hur det ska se. Kommittén blev färdig vårvintern 2020, tror jag, och ändå så händer det ingenting.


  • Talman! Det som är intressant med det här förslaget, anser jag, är att när man ger ut stöd från det offentliga till det privata näringslivet eller privatpersoner så visar det sig att det har marknadseffekter. Alltså priserna på elbilar stiger om man ger stöd för just elbilar. Därför borde man göra andra strukturändringar. Det här skulle kunna vara ett jätteintressant system. Vi ser nu att har man en företagsbil så får man inte alls använda den privat i Finland. Medan i Sverige så alla som bara är på mellanchefsnivå har förmånsbilar från sina företag. Många av dem som har egna företag köper företagsbilar för att det är ett jätteförmånligt system. Det moderniserar ju bilparken och får bort dåliga miljöskurksbilar och för in elbilar och andra mycket, mycket goda miljömässiga bilar. Det här tror jag att skulle vara en bra sak för Åland och också intressant för Finland att se hur man kan bidra (… taltiden slut).


  • Talman! Det är ju förstås ingen hemlighet att jag tycker att ledamot Zettermans tankegångar är mycket intressanta. Det var precis det vi ville med vår samlingsmotion; att föra in lite nytänk och att se över stöden och bidragen till transportsektorn. Kanske man kan göra någonting ännu mera spetsigt när det gäller laddinfrastrukturen. Vi försöker vara på vågens framkant.


  • Tack, talman! Gröna given och jord till bord strategin är ju ett gediget paket som behöver vändas och vridas på. Inom regeringen finns mycket kunskap i de här frågorna och ett stort intresse. Det är ju intressant. Åland har verkligen alla möjligheter att både använda morötter och piskor för att leda eller vara i framkant vad gäller de här frågorna.

    Jag kommer att återkomma i mitt anförande kring hur livsmedelsproduktionen kan dra nytta av jord till bord strategin och kommande CAP-strategiprogram. Mycket görs ju redan och det är klart att man senare kanske behöver ha ett meddelande där man diskuterar i ett större sammanhang, men mycket, mycket är ju på gång.


  • Talman! Det är det garanterat. Jag delar också den uppfattningen att det finns stor kunskap i förvaltningen och ute hos de åländska jordbrukarna. Samtidigt kan det ju bli ett bekymmer för de åländska jordbrukarna om man inte är med och ställer om till fossilfritt. Vad är ledamot Mattssons analys? Hur stora arbetsinsatser skulle det krävas för att det åländska jordbruket skulle kunna bli fossilfritt? Jag menar att 15 procent av Ålands växthusgasutsläpp är från jordbruket och det är ganska mycket.


  • Tack, talman! Att göra den analysen här på två minuter är nog mycket begärt. Men som jag ser det så är det är jätte, jätteviktigt att vi har ett konkurrenskraftigt jordbruk där det finns marginaler. För finns det folk som betalar för produkterna så då finns det också en stor vilja till ett omställningsarbete och att investera i ny energiteknik och så vidare. Det gäller att ha ett konkurrenskraftigt jordbruk, vi kan inte montera ner det heller. Vi måste hänga med i utvecklingen både på den svenska och den finska sidan för det är på den marknaden som vi konkurrerar.


  • Jag är helt enig med ledamot Mattssons slutsatser. Samtidigt så ser vi ju nu att det kommer energiskatter, det kommer direktiv om förnybar energi och det kommer normer för personbilar och lätta lastbilar. Så i slutändan, om vi inte har grepp om den här frågan, så kan vi ju fördyra driftskostnaderna för det åländska jordbruket rejält. Förutom CAP-stöden så planerar landskapsregeringen att ge egna nationella stöd till jordbruket så man behöver veta vad man gör och förstås ha jordbrukarna med sig.

    Det är lite intressant för det var budgetdebatter i flera kommuner i går. Bland annat i Mariehamns stad så konstaterades att elpriserna stiger för 2022 samtidigt som man har gjort energieffektivisering och därmed så kommer elpriserna för staden att sjunka med 30 procent. Så det är ekonomi i att vara klimatsmart också, mycket ekonomi. De förutsättningarna (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack vicetalman Sjögren. Det var ett intressant anförande som jag håller med om rätt långt. Det var mycket tankar och funderingar som jag gärna står bakom.

    Men du frågar; ska vi passivt hänga med eller vill vi vara proaktiva? Jag kan säga att jag vill vara proaktiv. Jag tror också att jag kan säga att Centern vill vara proaktiv i den här fråga. Vi har en samsyn. Jag tror att det är jätteviktigt, som du var inne på också, att oppositionen och regeringen i de här frågorna verkligen lämnar ifrån sig vem som äger klimatfrågan och miljöfrågan. Vi måste göra det här gemensamt. Det är oerhört viktigt att vi har samsyn i de här frågorna och inte gör politik av det. Vi har inte tid med det helt enkelt, att stöta och blöta och inte komma någonstans. Jag är inne på samma linje.


  • Talman! Det tycker jag att låter bra. Jag tar upp den kastade handsken. Jag tycker att det också skulle vara centralt för lagtinget att fortbilda sig i de här frågorna, för alla partier och liksom få grepp om dem. Det är som sagt näringspolitik, det är finanspolitik och det är självstyrelsepolitik. Det kommer att ha genomgripande implikationer på hela den åländska politiken. Jag vill också vara proaktiv, så att det inte sedan kommer direktiv som ett brev på och så är vi sena med att implementera dem och vi tar det med långa tänder. Vi behöver faktiskt vara på banan i den här frågan.


  • Vi är som sagt eniga i den här frågan. Det handlar ju om omställning, vi måste vara smarta. Det handlar om många mandatperioder framöver. Här gäller det verkligen att vi har en långsiktig syn på det hela.

    Däremot är jag lite fundersam, men det är väl det som är politik så klart att vi ska ha lite olika åsikter. Du nämnde lite om nödvändiga investeringar i infrastruktur, det är lite otydligt om det är bra eller dåligt från vicetalmannen. Det måste vi ha, men hur ser du på det där? Vi kommer att ha investeringar, det här kan vi inte göra utan att det kommer kostnader. Du var skeptisk till att exploatera nya områden när det gäller bland annat havsbaserad vindkraft. Hur ska vi annars kunna säga att vi ska uppnå målen om vi inte kan exploatera? Vi kan inte äta äpplet och ändå ha det kvar.


  • Talman! Jag ska förtydliga där. Jag har insett, jag brukar alltid räcka upp handen att här står en miljömupp och en ruckelromantiker och jag brukar erkänner utan omsvep. Men jag har varit med så pass länge nu att jag ser att vissa saker så behöver man göra, speciellt när det gäller infrastrukturen och där kan jag uppfatta att det råder en viss dubbelmoral. Jag inser det, ska man göra en stor havsbaserad vindkraftspark så måste man exploatera. Ska man bygga en Prästösundsbro så finns det också en helt ny stor vägdragning över hela Prästö. Så jag har kommit till den insikten, men jag tycker att i debatten ofta så använder man lite argumentation när man är emot någonting eller när man vill stoppa någonting. Så det där är en sådan där viktig fråga att fundera över. Jag vill bara belysa (… taltiden slut).


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 11:09

    Herr talman! Jag vill börja med att inleda att säga, lika som ledamoten Fellman, att jag som ung kvinna är väldigt stolt över att få stå i den här talarstolen i dag. Jag vill tacka ledamot Hambrudd för ett bra jämställdhetsarbetet. Det är oerhört viktigt.

    Till mitt planerade anförande. Världen, Europa tillsammans med vårt lilla Åland, står inför något som jag nästan vill kalla ett paradigmskifte med EU:s gröna giv och “jord till bord strategin” i spetsen där den lokala livsmedelsproduktionen har en central roll. EU menar allvar - inga människor eller platser ska lämnas utanför och målet är att växthusgaser skall minskas med 55 % till 2030 och 2050 säger EU att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser alls.

    Hur ska Åland dra nytta av de morötter och hantera de piskor som kommer från EU vad gäller framtidens livsmedelsproduktion?

    Jag tycker Åland är ett perfekt ställe för att testa möjligheten till hållbara livsmedelssystem. Här finns alla parametrar som behövs - kunskap, erfarenhet, korta avstånd, råvaruproducenter, livsmedelsindustri m.m. Inom EU:s “Jord till bord strategi” finns ett flertal centrala mål för framtidens livsmedelsproduktion och man har avsatta cirka 10 miljarder till forskning på livsmedelsområdet inom EU. Det har aldrig tidigare funnits så mycket pengar att satsa som det finns just nu. Åland ska givetvis vara med och ta del av den kakan. Här blir högskolan i samarbete med näringslivet viktiga aktörer.

    Diskussionen om biologisk mångfald är mycket aktuell globalt såväl som lokalt, ser man till hela världen har populationen av vilda djur sjunkit med 60 % de senaste 40 åren och insekterna är allvarligt hotade. Faktum är att, i en monokultur hittar insekterna varken föda eller någonstans att fortplanta sig. Biodiversiteten är en grundförutsättning för allt liv på jorden.

    Som vi har hört här idag i salen flera gånger under debatten så vill EU nu genom sin strategi för biologiskt mångfald skydda 30 % procent av landytan. Är denna vision om skydd faktiskt bra för biodiversiteten just här på vårt lilla Åland? Mig oroar resonemanget till viss del då jag tror tillämpningen inte passar Åland alla gånger. I vårt landskap hägrar inte monokulturer på samma sätt som i Centraleuropa eller t.ex. på skånska slätten. Jag tror snarare att den åländska naturen behöver en kreativ och aktivt förvaltning där lokalbefolkningen tar sitt ansvar istället för ett strikt skydd.

    Den tydliga trenden på Åland är att betesdjur minskar och med det växter även våra beteshagar, skärgård och landsbygd igen. De morötter och piskor i form av pengar och förordningar som kommer från EU måste vi våga ifrågasätta, tolka och tillämpa på ett sådant sätt att fungerar och ger den bästa praktiska nyttan lokalt.

    Inom CAP-strategins mål 6 med fokus på biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer nya möjligheter för betesdjur att finnas - satsningar som syftar till att utveckla lönsamheten i diversifierad jordbruksproduktion och med särskilt fokus på de små boskapsgårdarnas lönsamhet. Det här tycker jag är en åtgärd helt rätt riktning.

    Det är så oerhört viktigt att näringsidkarna vet sina långsiktiga verksamhetsförutsättningar och att de kan planera sin produktionen därefter. Är du t.ex. en ungjordbrukare krävs idag stora investeringar i början och ett stort risktagande. Ska du göra en satsning måste du kunna lita på att inga mattor dras bort under fötterna året efter du satt grävskopan i marken. Startstöd till unga jordbrukare och investeringsstöd är väsentliga för att man ska välja och satsa samt ha möjlighet att vara med och konkurrera och bidra till omställningen.

    Jag är mycket glad över att landskapsregeringen i kommande CAP-strategi valt att prioritera om resurser och ge utrymme till stöd för djurens välfärd. Alla dessa regionala interventioner i programmet sätter fokus på ett produktiv och långsiktigt livskraftigt jordbruk på Åland.

    Jag måste även i sammanhanget nämna Leader. Under pågående program har många goda projekt för en levande landsbygd utförts med hjälp av Leader-metoden och den åländska organisationen har med minst medel i av alla områden i Finland gjort ett otroligt fint arbete. Av Finlands 55 områden så prisa våra Leader-områden som Finlands Leader pärla. Leader har visat prov på att man med relativt små medel kan utföra mycket utveckling och bidra till en stor samhällsnytta och projekt som har en stor samhällsekonomisk omsättning.

    Vidare står fast vid att det omdebatterade transportstödet som även finns med i budgeten för 2022 är ett otroligt viktigt stöd i stunden för livsmedelsproduktionens konkurrenskraft när marginalerna är små och omkostnaderna för energi, insatsmedel och drivmedel nu ökar i hastig takt. En stor volym av Ålands lokalproducerade produkter går på export och vårt öläge gör transporterna kostsamma. Man ser en trend i att konkurrensutsättningen inom Finland hårdnar framledes och med det kommer fraktens merkostnad att vara en ännu större risk för livsmedelsexportörer än tidigare. De stora kedjorna kräver leveranssäkerhet och långsiktighet. Om priset på en produkt är någon cent för hög riskerar man att tappa produktionen för en hel säsong. De stora kedjorna i Finland tar idag helt kallt produkter från den billigaste leverantören.

    Herr talman! Slutligen välmående individer är grunden till samhällsbygget. Genom det projekt som minister Holmberg-Jansson presenterade under gårdagens debatt fick vi höra att det med början år 2022 kommer en rejäl satsning på något så oerhört viktigt som förebyggande arbete på den psykiska hälsan hos barn- och unga. Det ska vi alla komma ihåg, det är människorna som bygger samhället, och ålänningen måste må bra för att ta en aktiv del i samhällsbygget. I pandemins fotspår är extra resurser och fokus på det förebyggande arbetet och på den psykiska ohälsan hos barn- och unga en jätteviktig satsning likväl som nämnda satsningar inom livsmedelsproduktionen. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamoten Liz Mattsson för ett bra anförande. En sak som jag reagerade på som ledamot Mattson nämnde var det strikta naturskyddet som finns med i budgeten. Jag är helt enig med ledamoten om att vi behöver anpassa det här enligt åländska förutsättningar, precis som resten av EU också gör, som de andra medlemsländerna gör och som de andra regionerna gör. Man behöver anpassa och se till att det är vi som tar ansvar för det här. Det är inte något som vi kan skylla på EU. Vi måste tänka på vad vi vill skydda? Vad är det vi vill skydda det mot? Vem ska göra det här skyddet och hur ska vi göra det? Att inte bara rakt av applicera, som ledamoten sade, europeisk standard på vår natur, det funkar inte. Det här måste göras i samverkan med civilsamhället och i samverkan med markägare för att kunna vara hållbart. Annars blir det ännu en sak som kommer att vara en pålaga av EU och som kommer att leda till mer populism och känsla av osamhörighet.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:17

    Tack ledamot Påvals. Det är precis det resonemanget som jag för. När jag ser den här siffran 30 procent så tycker jag att det är oerhört viktigt, för att vi också ska vara konkurrenskraftiga, att se på vår natur. Var ska vi skydda? Var ska vi ha en aktiv förvaltning? Hur ska vi göra det? Hur ska vi stimulera nya jordbrukare att utföra landskapsvård? Vilka arter och var finns de? Vi behöver en större kartläggning. Det här kapitlet är så jätte, jätte omfattande, att bara rakt av säga 30 procent, det är inte helt rätt.


  • Tack, herr talman! Att uppnå 30 procent, det är ingenting som jag generellt ställer mig emot. Jag tycker att man behöver se hur man uppnår det i så fall och inte bara drar det rakt av.

    En annan sak som jag tycker att är intressant, och som jag har diskuterat mycket med ledamoten Mattsson i andra sammanhang, är hur vi får lokala råvaror att landa på åländska bord och hur det offentliga kan gå i bräschen för att se till att vi äter mera lokalproducerat. Alla vet att det lokalproducerade ger minst klimatavtryck. Miljömässigt finns det saker att göra på det här området, så klart. Vi behöver utöka antalet ekologiska varor och se till att jordbrukarna tar sitt ansvar för att vi ska minska övergödningen, precis som resten av samhället behöver göra löpande.

    Vad vi politiker kan göra för att flera lokala råvaror procentuellt ska landa på åländska bord och också i offentlig bespisning i främsta hand, vad har ledamot Mattsson för tankar kring det?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:19

    Tack ledamot Påvals. Ja, den här diskussionen är väldigt intressant och den brukar du och jag föra mellan varven. Dels inom EU:s gröna giv så finns det möjligheter också till det här. Utvecklingsministern pratade om Axgan-märkning, men vi behöver nog hitta någon sorts index eller något för att kunna räkna på varför åländska råvaror är bättre än utländska råvaror. Vi har våra transporter till exempel och på det sättet så blir ju de åländska råvarorna mer attraktiva om vi skulle kunna få ett index. I den offentliga bevisningen så har ju ledamot Påvals och jag pratat om man på något sätt kunde koppla det till djurskyddslagen. Det tycker jag att är en jättegod idé. Så det är bara att jobba vidare med att öka produkterna. För det finns ju en del hinder också vad gäller den (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack också till ledamoten Mattsson för att ni lyfte den väldigt, väldigt viktiga frågan om vi biodiversitet. För 100 år sedan var Åland nästan som ett paradis för biodiversitet. Vi hade småskaligt jordbruk och inte alls den storskalighet som EU-processen och EU-medlemskapet faktiskt har inneburit i form av de storskaliga gårdarna, som faktiskt visserligen i dag också till viss del är monokulturer som har stött undan en hel del arter och biotoper.

    Igenväxning som ledamot Mattsson pratade om är också en stor orsak till att vi har ett sådant hotat läge som vi faktiskt har idag. Åland har arter, 20 procent av de arter som finns på rödlistan i Finland så finns faktiskt på Åland. Men också habitatfragmentering där vi bygger infrastruktur och där vi inte värdesätter naturen lika mycket. (… taltiden slut).


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:21

    Ja, det finns mycket innovation att göra. Jag såg bland annat på ett program från SVT där man också i städerna kunde jobba med biodiversiteten. Det finns mycket att göra med olika grödor som man kan så in. Det finns väldigt mycket kreativt kring det här som jag tror att kunde göra Åland till en mer attraktiv plats också för inresande. Det blir vackert, det blommar mera och man ser på olika typer av frön och så vidare. Det finns väldigt, väldigt mycket intressant. Det finns också möjligheter inom den nya CAP-strategiplanen att se på sådana här typer av åtgärder.


  • Talman! Det är just som ledamoten Mattsson sade, den nya CAP-strategin försöker faktiskt rätta till de felaktigheter och de strukturproblem som har funnits i de tidigare jordbruksprogrammen. Man pratar också om ett aktivt förvaltarskap av de marker som man faktiskt använder sig av aktivt. Men man pratar också om naturskydd. Naturskydd är faktiskt det effektivaste verktyget för att skydda arter och biotoper på grund av just den habitatfragmentering som vi ser, där vi förlorar konnektivitet, där spridningsvägar bryts av infrastruktur, det är olika ledningar och det är strandbebyggelse och så vidare. När det gäller naturskydd så finns det en rad olika verktyg. Det finns det strikta skyddet i form av naturreservat, det finns också mindre strikta skydd och därför tycker jag att det är bra att landskapsregeringen nu kommer att utreda just de frivilliga skyddssystemen som man faktiskt har implementerat med gott resultat i Finland.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:23

    Ja, som vi sade så finns det en hel del olika saker att göra. Allt det här är ju i startgropen nu och kommer att fortskrida genom att den nya CAP-strategin kommer på plats. Det finns en hel del intressanta infallsvinklar både vad gäller beten, djurproduktion men också det som ledamot Holmström nämnde och kanske återkommer till i sitt anförande.


  • Tack, talman! Jag vill bara säga att det var ett riktigt bra anförande som jag stöder till 100 procent. Det är diskussioner i korridorerna här om det är nya regeringskonstellationer på gång och hur det ska se ut. Jag kan säga att jag med glädje skulle stå bakom att Liz Mattsson var jordbruksminister om en ny ministerportfölj enbart skulle tilldelas. Hon talar som en riktig engagerad jordbruksminister i sitt anförande.

    Också gällande Leader - jag vet att det har varit diskussion kring det i debatten - men imorgon så kommer de stödnivåerna upp till behandling i landskapsregeringen. Jag tror också att ledamot Liz Mattsson kommer att bli nöjd när hon får resultatet av de förhandlingar som sker i landskapsregeringen i morgon.

    Men det var ett riktigt bra anförande och det känns tryggt att ha Liz Mattsson med i laget.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:24

    Vad säger man till det? Tack så mycket! Tack för den repliken. Då får jag lite tid att prata mera om Leader. Jag tycker, som sagt var, att det åländska Leader där har man med små medel gjort så många olika projekt som jag ser nu att har en samhällsekonomisk omsättning. Man har i förra programperioden lagt in 1,1 miljoner euro i Leader. Man har gjort en massa olika projekt som faktiskt i sin tur sedan kommer att skapa en samhällsekonomisk omsättning, det kan jag stå här och lova. Jätteroligt att höra att ni är på gång med den biten också. Jag passar på att ge lite eloge till just Leaderprogrammet som har tagit lite tid att komma igång. Men det är väl så att det tar ofta tid att etablera organisationer, men Leader Åland är nu en etablerad organisation som fungerar.


  • I likhet med övriga talare så tycker jag också att det var ett bra anförande. Jag vill speciellt understryka det som ledamoten Mattsson sade om långsiktighet. Så är det ju med all företagsverksamhet att man måste veta de långsiktiga spelreglerna, men speciellt inom lantbruk där det kan gå upp till två år från planering, inköp av förnödenheter och tills man får likvid, så är det extremt viktigt.

    I Ålands Framtids gruppanförande tog jag upp det extrema kostnadsläge som vi har just nu och det berörde Mattsson också helt kort. Det är ju verkligen en utmaning för unga jordbrukare som etablerar sig just nu när vi till och med har tredubbelt högre priser på vissa förnödenheter än vad de är i normala fall. Bränsle, el och allt material har en enorm kostnadsnivå. Så där är det viktigt att man faktiskt från regeringens sida följer med det här väldigt noga. Jag är personligen ganska bekymrad för hur vissa unga ska klara sig just nu.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:26

    Tack, talman! Vi delar den bekymmersamma bilden av kostnadsläget. Som jag också sade och som ledamoten också redogjorde för så är det så små marginaler i den här branschen. Jag är så rädd ibland att vi ska förlora jordbruket på grund av att marginalerna är så små. När kostnadstrycket blir stort, vad händer då? Allt går så fort just nu. Ibland kan jag bli rädd att vi får en livsmedelskris. Jag vill verkligen ha en fungerande lokal livsmedelsproduktion på Åland. Det är väldigt, väldigt viktigt att följa med nu vad som sker, för det går så fort och det har vi sett från i fjol till i år att marginalerna minskar.


  • Allt det där är helt riktigt. Jag tycker att frågan är så speciellt viktig så att jag till och med tog upp det i partiets gruppanförande.

    Ser vi på mjölkproducenterna så 1 cent per liter hit eller dit, det är den typen av marginaler man pratar om. Där har man kanske speciellt stor utmaning i och med att vårt lilla lokala mejeri har svårt att hävda sig i kampen med prisen som de stora aktörerna kan ge.

    Överlag känner jag en oro, det är inte ofta jag brukar det. Jag har alltid framtidstro och brukar tuffa på. Men framförallt vill jag ju att de unga, som har satsat, klarar av de stora investeringar som de har gjort. Så det här behöver vi med gemensamma krafter hålla ögonen på.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 11:28

    Tack, talman! Ja, det var precis samma som jag tog upp, varför just transportstödet är så viktigt just precis nu. De stora butikskedjorna på finska sidan har mycket makt och de tar de av de billigaste. Vi behöver vara snabba att leverera till centrallagren och kunna vara leveranssäkra. Men om priserna skenar i väg så blir det problematiskt. Det är oerhört viktigt att vi har samma konkurrensförutsättningar på finska sidan eftersom vi säljer drygt 87 procent av de åländska livsmedelsprodukterna utanför Åland.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 11:29

    Tack, herr talman! Jag vill i mitt anförande redogöra för Liberalernas samlingsmotion gällande ungdomars välfärd och insatser för utbildning i alla stadier. De tretton förslag vi har skrivit ner är både konkreta och strategiska. Det är både direkta och långsiktiga åtgärder som vi presenterar. Några av dem kommer jag att redogöra för i mitt anförande och om det finns något annat som man vill fråga om så är det såklart okej det också.

    Flertalet studier visar att barn, ungdomar och personer med psykisk ohälsa har drabbats hårt av de restriktioner som har vidtagits under coronapandemin. Det här gäller på Åland och det gäller också omkringliggande regioner. Senaste Hälsa i skolan-undersökningen och lokala experter vittnar om att den psykiska ohälsan stiger i allmänhet och att många barn och unga har varit i utsatt ställning under den pågående pandemin. De siffror som har presenterats är alarmerande och behöver mötas med konkreta åtgärder med fokus på tidiga insatser så att klienterna får hjälp innan problemen växer sig för stora och svårhanterliga. De här problemen kommer vi att se under en lång tid framöver. Vi har sett dem efter tidigare samhällskriser. För att tackla det här behöver vi ständigt hitta vägar att arbeta sektoröverskridande med och för hela Åland och förbi gamla strukturer som har spelat ut sin roll.

    Liberalernas ståndpunkt är att samhällets utveckling mot mer förebyggande insatser är en korrekt prioritering och att omställningen bör fortgå och ständigt uppmuntras politiskt. Det förebyggande sociala arbetet är en av de bästa långsiktiga samhällsinvesteringarna. I minister Holmberg-Janssons anförande gjordes vissa klargöranden vad gäller avsikten och detaljerna i det treåriga projektet för att utreda ungdomars hälsa och välmående. Det var bra att vi fick lite klargörande muntligt. Dock saknas det skriftligt i skrivningarna i budgeten som är bindande. Jag uppskattar personligen breda politiska penseldrag men glöm inte även de skarpa linjerna. De behövs just nu.

    Liberalerna tycker att det är hög tid att inleda ett konkret arbete för att främja ungdomars psykiska, fysiska, sociala och sexuella hälsa. Sakkunniga i branschen, herr talman, har varit tydliga med att det finns behov av en ungdomsmottagning med en dörr in för alla ungdomar på Åland oavsett ålder, kön eller hemkommun. Vi har en rapport att vänta från en arbetsgrupp som är tillsatt för ändamålet innan nyår så det är på sin plats att arbetet inleds under nästa år då detta kan anses som samhällsförankrat vid den tiden. Inom ungdomsmottagningen kan även externa samarbeten inledas och däri passar även den lågtröskelmottagning för ungas mentala hälsa som landskapsregeringen avser att återkomma med i en tilläggsbudget. Och den är mycket välkommen, ska jag säga. Därtill anser Liberalerna att ett familjecenter inom KST är på sin plats för att svara mot rådande problematik och för att stödja föräldraskapet och hjälpa familjer i olika konstellationer. Vi tror även att aktörer inom det privata har potential att i större utsträckning kunna agera samarbetsparters. Speciellt när det kommer till sociala punktinsatser som behöver göras utan att binda upp samhällsmedel över lång tid.

    Herr talman! Utbildning är avgörande för att varje individ ska ha möjlighet att skapa det liv hen önskar och är dessutom avgörande för samhällets konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Vi behöver börja redan i förundervisningen där läggs grunden för var och ens personliga utveckling och syn på sig själv i en skolmiljö. Därför är det redan där - i förskolan - som tidiga insatser ska påbörjas. De insatserna som kan göras i samarbete med KST kommer att ge alla barn samma möjlighet att få utveckla sina egna förmågor i den efterföljande grundskolan och kunna fungera i en strukturerad social miljö. Ett exempel på en sådan insats kan vara tidig upptäckt av sociala bekymmer och även svårigheter som är kopplat till neuropsykologiska funktionshinder.

    Liberalerna föreslår därför att landskapsregeringen ska hålla i ett proaktivt tillsynsprojekt i syfte att stöda kommunerna att uppfylla nya grundskolelagens krav på trestegsstöd i samtliga undervisningsstadier där även förundervisningen är inräknad. Vidare är grundskolans kunskapsbas den viktigaste faktorn vi har för att utjämna förutsättningarna mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder ända upp till högstadiet där sedan nya utmaningar tillträder i och med pubertetens kroppsliga och sociala förändringar. Därför, herr talman, måste vi jobba på barns personliga trygghet ända från förskolan för att de viktiga insatser som görs i högstadiet ska fungera effektivt och kunna göra någon nytta.

    Bland de insatser som är mest komplicerade och kräver ett mångfacetterat och särskilt tätt samarbete mellan skola och socialvård är arbetet med att förebygga och motverka problematisk skolfrånvaro och hemmasittare. Här kan ett sektoröverskridande projekt vara en viktig insats för att implementera metoder och samarbeten med bland annat tredje sektorn. Högstadiets studiehandledare har också en väldigt viktig roll som kommunikatörer mellan grundskolan och gymnasiet främst när det gäller karriärvägledning. Och just den kommunikationen behöver lyftas upp tydligare och ytterligare förstärkas. Dels för att ge förutsättningar för smidiga övergångar mellan skolor men främst för att undvika avhopp från utbildningar i gymnasialstadiet. Förslag nummer åtta i vår motion behandlar just denna sak där vi vill överbygga juridiska hinder som finns i det glapp som vi har på Åland mellan grundskola och gymnasiet eftersom de har olika huvudmän. Detta till skillnad från Finland där båda är under kommunen.

    Herr talman! De socioekonomiska skillnaderna riskerar även att fortplantas och cementeras i gymnasialstadiet på Åland idag. På grund av att de kostnadsskillnader som finns idag mellan skolorna riskerar att styra individers val till vidareutbildning och yrkesbransch. Regeringen har gjort tillfälliga insatser för att stävja dessa skillnader men ännu inte presenterat någon långsiktig lösning. Det åländska gymnasialstadiet är just nu det enda i Finland som inte är kostnadsfritt vilket också äventyrar konkurrenskraften gentemot de övriga skolorna i landet. Dessa faktorer riskerar att eftersätta utbildningsnivån bland åländska ungdomar jämfört med riket inom en snar framtid. Därför är det av högsta vikt att landskapsregeringen lagstiftar och budgeterar för ett kostnadsfritt gymnasium på Åland. Det förslaget har nummer fem i vår motion.

    Att Åland har en högskola är centralt för konkurrenskraften, utbildningsnivån och kompetensförsörjningen i samhället. Det är viktigt att utbildningsutbudet matchar behoven på likväl dagens som framtidens arbetsmarknad. Likväl som den fria forskningen behöver främjas och försvaras även på Åland och i samarbete med omvärlden. Därför har vi beslutsfattare ett samhällsansvar att stärka helheten över tid enligt de arbetsmarknadsprognoser och expertis som finns att tillgå. Riktade insatser krävs för att främja sysselsättning och förebygga utslagning för alla åldersgrupper, herr talman, men speciellt bland unga. Konsekvenserna av sysslolöshet och arbetslöshet är svåra, varaktiga och kostsamma. Vi pratar uteblivna inkomster, erfarenheter, ett uppskjutet inträde i vuxenlivet och en utestängning från sociala gemenskaper som finns i studieliv och arbetsliv. I både Finland och Sverige finns en förstärkt ungdomsgaranti enligt EU:s rekommendation. Självstyrelsesystemet innehåller både rätt och plikt att uppfylla den även på Åland. Vad gäller vuxna personer i arbetslivet är det även av högsta vikt att utbudet av korta kurser, certifikatkurser och fortbildningar är flexibelt. Där vill vi Liberaler se ett utökat samarbete med branschorganisationer som exempelvis Ålands näringsliv.

    Herr talman! Finland, Norden och Europa rustar likväl gemensamt som konkurrensmässigt i post corona och förbereder sina samhällen för att hjälpa ungdomar att bli framtidens vuxna, ansvarstagande och medvetna medborgare och skattebetalare. Däri ingår även att vi beslutsfattare ser över vår syn på barn- och ungdomsfrågor på alla politiska nivåer. I hela Europa, speciellt i våra närregioner, pågår något som kan liknas vid en kapprustning om dagens och framtidens humankapital. Och med framtiden menar vi inte om tio-tjugo år, någon gång i framtiden. Vi pratar om tre år, kanske om fem år när dagens ungdomar är unga vuxna som ska ta hantera ett vuxet liv utifrån de förutsättningar som de har i ryggen. Åland får under inga omständigheter halka efter. För att tackla de socioekonomiska utmaningar vi har framför oss krävs det att vi beslutsfattare omgående omvandlar statistik till politik och politik till praktik. Jag vill avluta mitt anförande med ett citat som har nämnts tidigare i den här talarstolen: Never waste a good crisis! Tack, herr talman!


  • Tack, herr talman! Påvals pratar om behjärtansvärda saker som han brinner för. Han har ett stort hjärta och det uppskattar vi allihop. Vi vet också att förebyggande åtgärder oftast är en inbesparing på sikt, så är det. Jag bara funderade på när vi hörde om kostnadsfritt och projekt och stärka och riktade insatser osv. Samtidigt läser man lite andra motioner från Liberalerna där det skall vara en inbesparing på två och en halv miljon per år, femtio tjänster ska bort per år framöver etc. Hur får man ekonomin att gå ihop?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:40

    Tack, herr talman! Ja, det hoppas jag verkligen att finansministern har koll på. Det handlar ju om omfördelning av medel. Det handlar om prioriteringar och det handlar om strukturförändringar. Något som inte kommer att komma att hända om man tillför medel till vartenda ett moment som man vill göra någonting med. Och som speciellt inte kommer hända om man inte tänker ta lån för att göra det. Så en omfördelning och en prioritering är precis just det som Liberalerna har presenterat både i den här motionen och i motionen om tillväxt och näringsliv. Det är helt enkelt så att man behöver ställa krav på både sig själv och på de instanser som finns under oss beslutsfattare.


  • Tack, herr talman! Och tack till Påvals för svaret. Det är alltid lätt att säga omfördelning när man söker finansiering för ett ändamål. Men då skulle det också vara väldigt intressant att höra var det är man ska omfördela och vad är det man ska prioritera? För det är det politik går ut på. Man omfördelar och man prioriterar för att hitta medel till någonting som man tycker är viktigare än något annat. Då undrar jag vad är det vi omfördelar och prioriterar, vad är tanken där?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:41

    Tack, herr talman! Ja, vi kan ju börja med anslaget för penningautomatmedel för social verksamhet. Där har vi minskat anslaget för vi anser att visst, man behöver satsa på långsiktiga åtgärder - det håller jag helt med om - men i den här budgeten så står det ingenting om de konkreta åtgärder som sker nu och speciellt det som ska ske utifrån det som samhället har pratat om i flera, flera år. De konkreta åtgärderna som vi redan vet att är verksamma för det är det som fältet och de sakkunniga har sagt om man har örat på rälsen. Därför anser vi att vi ska fokusera det här momentet på det som ska ske nu med början nästa år. Den andra saken som kanske Höglund är ute efter är hur vi ska finansiera ett kostnadsfritt gymnasium. Vi har ett studiemedel som eventuellt behöver ses över. Vart de pengarna ska läggas och vad de pengarna har för syfte från första början.


  • Tack, talman! Det känns bra att det finns en fråga som vi är ganska överens om mellan oppositionen och landskapsregeringen och det är att vi måste satsa på våra barn och unga. Det som har kommit fram under året när vi har haft möten med coronakommissionen. När vi har hört och faktiskt använt oss av barnkonventionspiloterna som Rädda Barnen har, där det har frågat barn mellan 5 och 20 år vad och hur de har påverkats av pandemin - som de gjorde på ett väldigt bra sätt, man kan titta på deras hemsida om resultatet - det är ju att våra barn och unga har påverkats utav den här pandemin. Därför ser vi det som helt nödvändigt att göra de här satsningarna som vi nu gör i den här budgeten kring det här området.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:43

    Tack, herr talman! Mycket av de samarbeten som vi pratar om görs redan i det vardagliga arbetet. Det är det vi behöver möjliggöra och jag kan tycka att om vi politiker lägger ett stort anslag på att göra ett projekt där vi ska möjliggöra samarbeten som kanske redan görs så är det lite som att klappa en på huvudet och säga att det är säkert bra det ni gör men vi lägger nu några hundratusen för att vi vet hur vi gör det bättre. Jag vet inte riktigt, det finns ju redan röster som har höjts om vilka insatser som behöver göras i samhället. Inget av dem står i den här budgeten. Jag är ledsen, men vi behöver konkreta insatser nu. För den här krisen kommer att pågå ganska länge och det är för sent om tre år.


  • Talman! Tack. Då har vi missförstått varandra och vi behöver tydliggöra hur vi har tänkt att det här projektet ska göras för det är precis tvärtom. Vi hade en workshop i coronans fotspår för några veckor sedan. Det var ett fantastiskt tillfälle. Över sjuttio personer från branschen var med och det kändes som det var ganska unikt att man fick sitta och jobba kring de här frågorna; Vad kan vi göra? Vad saknas? Vem ska äga den här frågan? Hur fungerar det? Det här fungerar inte riktigt. Vi behöver hitta andra sätt att jobba på. Det som kom fram var att man behöver resurser för att få till de här samarbetena bättre. Man behöver någon som håller i det för det blir lätt att det bara är någon som ska göra det. Det plockade vi med oss ifrån det här och känner att vi kan göra någonting jättebra utav det som grodde då. Vi har massor med idéer som kom fram och som de är ivriga att få ta tag i och jobba vidare med. Och vi vill vara med och hjälpa till i det arbetet.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:45

    Tack, herr talman! Och tack ministern för det inlägget. Det är just den här diskussionen som vi efterlyser och förankringen, det är det stora frågetecknet har varit här. Det är mycket pengar som ska läggas och det är under en ganska lång period. Under tre år. Det har inte framkommit om det kommer att leda till något under tiden. Om det kommer att leda till någonting efter den här projekttiden. Det har inte heller framkommit hur förankringen har varit. Jag kan säga att den research jag har gjort har jag inte hört att det är så många samarbetspartners som har varit delaktiga i den här processen att ta fram just det här sättet att arbeta på. Däremot är många överens om att det behöver göras konkreta åtgärder utifrån den kunskap man har. Vi har nog samma bild av problemet. Vi vet också vad som behöver göras men hur vi ska göra det är lite olika. Men det är väl kanske ganska vanligt i den här salen.


  • Tack, talman! Det är verkligen trevligt att höra vilket engagemang ledamot Påvals har i de här frågorna. Det är otroligt prioriterat att arbeta just sektorsövergripande med fokus på det förebyggande insatserna. Det är där kärnan ska ligga. Det var många olika frågor och saker som var i ditt anförande. Just gällande barns rättigheter att studera vidare efter gymnasiet har jag svarat tidigare på under dagens plenum och även tidigare så det tänker jag inte gå vidare in på. Du lyfte bl a trestegsstödet och fånga upp tidigt. Vi har en pågående ÅSUB-utredning vars syfte är att utvärdera och kartlägga situationen gällande barn, elever och studerande med olika neuropsykiatriska funktionsvariationer där även trestegstödet ingår. Syftet med den här utvärderingen som ÅSUB gör och kartläggningen är för att se hurudana (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:47

    Tack, herr talman! Ministern ska få fortsätta i nästa replik. Under den tiden som jag har varit verksam i det sociala och under den tiden jag varit verksam i det politiska så har jag hört en och samma sak ständigt genomgående. De är redan i förskolan som det behöver göras. Det är redan i förskolan vi behöver fånga upp den sociala problematiken och problemen med de neuropsykologiska insatserna. Det är inte nionde klass. Jag har ett exempel på en i nionde klass som i princip själv tvingat till sig en adhd-utredning för att han har var säker på att han hade det. Han fick en ganska klar diagnos i nionde klass. Han hade då gått igenom hela grundskolan där han kanske kunde ha fått hjälpmedel som han inte fick. Man behöver också se hur den sociala och neuropsykologiska problematiken faktiskt överbrygger varandra och går ihop. Där man inte ska utesluta det ena med det andra. Det här är viktiga frågor som är jättebra att ska utredas och vi behöver få mer kunskap om det här.


  • Tack, talman! Det jag inte hann fortsätta med förut var att redan från förskolan ingår de här barnen i utvärderingen. Och precis som min ministerkollega Holmberg-Jansson just lyfte var att under den bra workshopen lyftes bland annat att det behövs instrument och metoder att fånga upp tidigt. Precis det som Påvals också lyfter att många anser man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och behöver utredas medan det mycket väl faktiskt kan handla om andra sociala orsaker till varför ett barn eller en ungdom har liknande symptom. Man behöver också kartlägga och kunna fånga upp om det handlar om psykisk ohälsa eller om det handlar om missbruk i familjer som behöver insatserna. Ett symptom på hur familjen mår.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:49

    Tack, herr talman! I teorin idag enligt lagstiftningen så har vi de insatserna på plats. I praktiken så vet vi att ute på landsbygden har vi kuratorer som inte har tid eller resurser att kunna hantera även det här stadiet. Det är ju bra att vi utreder hur vi ska lösa den problematiken. När det handlar om överlappande diagnoser och sociala bekymmer är det viktigt att vi är där tidigt och fångar upp och får en förståelse över vad problemets kärna är och gör det tillsammans med familjen. Och också fångar upp det i all primärvård och allt socialt arbete även det som handlar om vuxna. Om man får en förälder som har alkoholbekymmer eller andra sociala problem är det bra att ha i bakhuvudet att det finns barn i den familjen. Finns det någon annan insats som gjorts i det här? Det här nätet är det viktigt att vi bygger. Där tror jag vi är helt överens jag och ministrarna i bänken att det är det som är det viktiga, men det behöver göras mer konkret (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamoten Påvals. Jag kan skriva under vartenda ord du sade men det vet du ju att vi spelar i samma lag i den här frågan. Vi Socialdemokrater har motionerat till den budgeten om ett specialpedagogiskt resurscentrum. Det här resurscentrumet kunde hjälpa till att fånga upp barnen ända från födseln egentligen. Just med de här familjekonstellationerna som minister Hambrudd pratade om att är det grundläggande problematik inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa osv. Och även det här som handlar om skolan, som jag inte hinner säga i den här repliken så svara mig gärna så jag får fortsätta i nästa.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:51

    Tack, herr talman! Jag tror jag låter Jessy Eckerman fortsätta med repliken.


  • Tack så mycket. Vi vill också säkra att det finns tillräckliga resurser för yrkesgymnasiet eftersom vi vill att studerande ska kunna klara av att ta examen där och ge dem förutsättningar, oavsett vad man har haft för hjälpmedel i grundskolan och vad man har för problematik, att man ska kunna uppnå en god nivå både i de teoretiska och praktiska yrkesämnena. Vi tänker att tillgången på att alla får rätt utbildning minskar klasskillnaderna, de stärker personers självförtroende och man tar tillvara på den här begåvningsreserven som finns i det åländska samhället med barn och unga vuxna med diagnoser som aldrig får komma till sin rätt. Jag tycker att det finns ett jättearbete att göra här.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:52

    Tack, herr talman! Där vill jag också poängtera att mycket av de här resurserna finns på plats. Det vi saknar på Åland i dag är fortfarande en samverkan och det finns strukturer idag som motverkar den samverkan och det är de strukturerna vi behöver överbrygga. Det står i budgeten och det ska regeringen ha. De här problemen som har kommit upp dels under mitt anförande men också under replikskiften har faktiskt en tidslinje i många fall. Man pratar om social problematik, man pratar neuropsykologiska funktionshinder och det finns en tidslinje där det ena ledde till det andra. Där vi har hemmasittare, vi har problematisk skolfrånvaro och det leder till sämre betyg och det till det ena och det andra. Vi har familjebekymmer som tas med i skolbänken och som måste hanteras på samhällsnivå likväl med föräldrar som med ungdomar. Tyvärr ser vi att exempelvis missbruksproblematik är konsekvens i många fall av de här. Det är här de besparande åtgärderna finns på lång sikt. För en missbruksproblematik, en beroendeperson i samhället, är mycket, mycket kostsam. Det finns det siffror på, det har minister Holmberg-Jansson lyft upp många gånger.


  • Tack, talman! Ledamoten Påvals var så ivrig att framföra sina åsikter så han bröt mot taltiden och jag slutade lyssna efter sju minuter. Då måste jag fråga, hur var det med den förlängda läroplikten. Är ni för eller emot? Tack!


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:53

    Tack, herr talman! När det handlar om förlängd läroplikt så tycker jag liksom ledamoten Jessy Eckerman sade tidigare att det behövs en ökad kunskapsnivå i den här salen kring den saken och vad det faktiskt innebär. Det finns saker i den förlängda läroplikten som vi kommer ha nytta av på Åland. Det finns också saker som vi kommer att behöva implementera för att hålla vår konkurrens gentemot de finska skolorna. Det finns faktiskt en övergång av studenter över skiftet, både till och från Åland. Vi har en ansenlig del av dem som studerar på yrkesgymnasiet som är från fastlandet och som vi riskerar att tappa av ekonomiska orsaker. Kring det ekonomiska är det viktigaste att vi håller i konkurrenskraften och ser till att vårat utbildningsutbud inte blir styrt av det ekonomiska för elevens eget bästa eller för de studerandes eget bästa. Att man ser till att man har samma förutsättningar oavsett var man kommer (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ja, det var det där med taltiden. Jag kunde dra slutsatsen att ni är för förlängd läroplikt. Vad kommer det att kosta? Det är ju ganska lätt att räkna ut. Det behövs mera lärare och det behövs mera av allt möjligt. Men ungefär mellan tummen och pekfingret, vad blir det att kosta?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:55

    Tack, herr talman! Vad den förlängda läroplikten i den finska versionen blir att kosta har jag inte några siffror på här uppe i stolen. Däremot tror jag att vi behöver göra en åländsk version av det. Vi behöver arbeta fram det själva, vi har egen lagstiftning på det här området. Vi behöver inte kopiera den finska även om den här regeringen tenderar att vilja ha en gummistämpel ganska ofta vad det verkar. Jag tycker att vi behöver göra ett gediget arbete och arbeta fram en lagstiftning där vi möjliggör att våra ungdomar på Åland har samma förutsättningar som de har i Finland. Om vi lägger ner tid och energi på det här så blir det ganska bra tror jag. De ekonomiska bitarna är, precis som Måtar nämner, lejonparten i den här frågan. Vi har ett studiestöd idag som behöver ses över, som kan ses över i det här avseendet. Det behöver absolut skjutas till medel. Frågan är varifrån, jag tror inte vi ska ta lån till det. Det tror inte Måtar heller.


  • Tack, herr talman! För ett år sedan försökte jag ha en massa siffror i huvudet. Det behöver jag inte ha på samma sätt i år. Så jag kommer inte att prata mycket siffror, men om saker som jag tycker är jätteviktiga i alla fall när det gäller budgeten. Det är bl a hur vi ska - eller kan - hantera det strukturella underskottet och vad som behövs för att vi ska göra det. Då kommer jag också in på tillväxt.

    Herr talman! Igår berömde jag regeringens näringspolitik. Jag tycker de skött sig bra, med tanke på hur hårt Åland drabbats av pandemin. Landskapsregeringen tål väl en jämförelse med andra regeringar runt omkring oss. Åland har undvikit en konkursvåg. Många företag går faktiskt bättre än någonsin. Arbetsmarknaden repar sig, arbetslösheten minskar. Krisbranscherna ser ljuset i tunneln och nya verksamheter och företag har öppnat dörren på glänt och ser in i en ny framtid. Fortfarande har landskapsregeringen inte behövt låna pengar – och det är mycket bra med tanke på vad vi har gått igenom. Trots att transfereringarna till krisande företag och arbetslösa ligger i mångmiljonklassen så finns det fortfarande en likviditet som i ett bra scenario - som vi kanske får - kommer att räcka till för det vi budgeterar. Det är det ingen som vet idag. I ett sådant läge görs det en stor sak av att regeringen vill ha en fullmakt på tjugo miljoner euro, som en trygghetsventil, ifall något oförutsett inträffar. Och det hördes också röster i salen igår att vi behöver en ny näringspolitik.

    Herr talman! Jag tycker att vi kan vara överens om att vi alla vill undvika upplåning så länge det inte är absolut nödvändigt. Jag tycker vi kan dra ett streck över den debatten nu och i stället fokusera på hur vi minimerar riskerna för att vi hamnar i det läget, att vi måste uppta lån. Då kommer vi per automatik in på hanteringen av budgetunderskottet. Alla vill sätta ekonomin i balans och igen uppnå ett årligt överskott som kan användas som buffert för framtida ekonomiska nedgångar. Vi vill kunna handskas med det som alla pratar om men få riktigt definierar – det strukturella underskottet. Så vad är då det strukturella underskottet? Så här ser jag det: Strukturella förändringar kan ju vara både frivilliga och ofrivilliga. De kan vara stora och små. De kan vara påverkbara och opåverkbara. De kan komma snabbt och de kan smyga sig på. Det kan handla om demografiska strukturförändringar, urbanisering, klimatförändringar, livsstilsförändringar eller teknologiska förändringar. Sådana förändringar visar sig förr eller senare i den offentliga ekonomin, oftast tyvärr med negativa förtecken. När plus och minus långsiktigt inte går ihop så har vi ett strukturellt underskott i någons budet, i vår, i någon kommuns eller i alla. Exakt hur stort det är hos oss är svårt att säga, men det rör sig om åtskilliga miljoner euro. Närmare vill inte jag gissa. Vi är alla här överens igen om att det här måste vi åtgärda.

    Herr talman! Vi har ett strukturellt underskott i hela offentliga ekonomin här på Åland, alltså när vi ser på både landskapsregeringen och kommunerna tillsammans. De som jag brukar kalla för de kommunicerande kärlen. Så länge vi inte kan reparera detta budgetläckage så sjunker nivån i de kommunicerande kärlen. Vad ska vi göra? Det är något för finans- och näringsutskottet att diskutera och fundera på. Vi vill absolut inte fylla på med lån. Så, vad kan vi göra? För det första, hitta på nya reformer som sänker de totala kostnaderna? Finns de reformerna? Nja, det brukar tyvärr sluta med högre kostnader. För det andra, täppa till läckorna med effektiviseringar och prioriteringar som minskar kostnaderna? Ja, det kan vi och det ska vi göra. Det kämpar landskapsregeringen med dagligen, stundligen. För det tredje, privatisera där det är önskvärt och möjligt? Ja, det har vi försökt och lyckats med på flera områden. Där finns också nya möjligheter. Ska vi också fylla på systemet - de här kommunicerande kärlen - med nya intäkter? Ökad skattebas? Ja, och då behövs tillväxt, som jag tänkte återkomma till i ett specialanförande lite senare. För jag hinner inte med allt här. Eller ska vi höja skattetrycket? Nej, det vill nog ingen. Då är det bättre att låna kanske. I varje fall till driftkostnadssänkande investeringar. Ibland kan det faktiskt vara klokt att låna till och med. Det gör alla länder. Det gör alla företag. Självklart ska det finnas analyser och kalkyler bakom och amorteringsplan - och fullmakt.

    Herr talman! Jag ser fram emot en intressant diskussion om hur vi ska bryta den negativa spiralen, hur vi ska bli av med det strukturella underskottet, hur vi ska nå ett långsiktigt överskott som bygger reserver för framtida nedgångar och lågkonjunkturer. Det är absolut nödvändigt att finans- och näringsutskottet och vi här i lagtinget diskuterar tillväxt och strukturellt underskott, för vi måsta lösa dessa frågor. En sak är klar, talman, det här är en tuff uppgift och vi kan inte klara av det här om vi inte kan nå en bred samling i parlamentet. En bred parlamentarisk uppslutning. Som sagt, jag återkommer till tillväxten och vikten av att se till att man gör allt för att näringslivet ska ha de bästa konkurrensförutsättningarna, det återkommer jag till.


  • Tack, herr talman! Tack ledamoten Eliasson. Det är kanske just det där vi ska få höra i det andra anförandet om hur vi kan öka omfånget i den åländska ekonomin. Hur vi kan skapa en hållbar tillväxt i ekonomin så att hela kakan växer. Det är väl det som är huvudmålsättningen. Det är åtminstone det som Socialdemokraterna adresserat som sin huvudfråga i vårt gruppordförande i går. Hur och vilka insatser behövs från oss som folkvalda samhällsbyggare för att den här ekonomin som helhet ska blomstra? Och då tror jag att vi måste göra allt vi kan om det finns saker vi kan göra. Finns det redskap inom näringspolitiken vi kan vässa? Finns det insatser som vi måste bidra med även om vi måste låna till dessa insatser?


  • Tack, herr talman! Exakt precis så tänker jag. Jag klarade inte av det här på sju minuter ändå, fast jag tog bort den där biten, men jag återkommer till det. Men det är viktigt. Vi måste fortfarande ha tillväxt. I dag finns det filosofer och ekonomer som säger att vi inte får ha någon tillväxt, men vi måste ha en tillväxt. Men det är en annan sorts tillväxt som vi ska ha nu. Vi kan inte ha den tillväxt som får komma till hur som helst och på sina egna villkor. Utan vi måste ha en tillväxt som också tar hänsyn till människor och till klimat. Vi måste ha en hållbar tillväxt.


  • Jag är helt enig med det och jag har till och med gått så långt att om vi pratar tillväxt i dag behöver man inte ens betona det, att den ska vara hållbar. Den ska vara miljönsam. Den ska vila inom ramen för vad klimat och miljö accepterar. Det är det vi menar. Därför tycker jag att det är ingen idé att titta bakåt. Varför har vi en sådan skuld gällande digitaliseringen? Nu måste vi bara investera oss framåt till bättre lösningar. Vi behöver heller inte säga att näringspolitiken har varit dålig eller är dålig men vi måste hitta nya redskap för morgondagen för att kunna skapa den här ekonomin som växer. Och det är den diskussionen jag har varit ute efter hela tiden och jag är tacksam för att ledamoten Eliasson har tagit fasta på de frågorna och jag hoppas vi kan fortsätta ha en konstruktiv diskussion om det.


  • Tack så mycket, herr talman! Jo, nu börjar det kännas intressant alltså när vi diskuterar sådana här frågor. För historien den känner vi till, den behöver vi inte diskutera. Det är framtiden vi måste se hur vi hanterar. Och när det gäller tillväxt så visar ju det åländska samhället att det finns en tillväxt. Det är faktiskt så att rederibranschens stora problem har skuggat litegrann den tillväxt som faktiskt finns. Vi ser ju att det finns många företag som faktiskt går bra och som går riktigt bra. Ofta befinner sig de företagen just i de här nya branscherna, där man kan ha en tillväxt utan att den är skadlig.


  • Tack, talman! Jag vill rikta ett litet beröm till ledamot Eliasson för jag noterar en ganska avsevärd skillnad och innehåll i anförandet idag och för ett år sedan. Då byggde Eliasson sitt anförande mer eller mindre på att vi ska öka skatteintäkterna. Idag finns det öka skatteintäkter och ett resonemang till att vi också behöver göra annat. Låt oss minnas 2007-2008 när bankkrisen slog till, finanskrisen slog till. Åland tvingades tömma utjämningsfonden på närmare 150 miljoner euro. Den har vi inte lyckats fylla med ett endaste cent sedan dess trots att vi har levt i en väldigt stark högkonjunktur. Det tycker jag att är ett bevis på att våra strukturer nog behöver förändras. Vi ska vara evigt tacksamma över att vi har en företagsamhet och ett näringsliv som producerar skatter till Åland. Våra skatteintäkter är rekordhöga, så det är inte där problemet ligger.


  • Tack, herr talman! Jag försöker dra mig till minnes vad jag sade för ett år sedan. Det är inte så lätt men jag är övertygad om att jag även då betonade näringslivets stora betydelse som motor i vårt samhälle. Det är jag övertygad om att jag gjorde. För så är det ju. Sedan att jag pratade om skatteintäkterna. Jo, det gjorde jag, men det var ju i det scenariot när falluckan helt plötsligt hade öppnats och vi tappade en massa skatteintäkter. Då vet jag att jag sade att för att vi ska kunna få det här att fungera någorlunda snabbt igen så räcker det inte bara med att spara kostnader. Vi måste också jobba på intäktssidan.


  • Tack, talman! Precis som när det gäller utbildning eller välfärden i övrigt så tror jag att alla härinne vill nog ha samma slutmål. Det är samma slutmål som gäller. Men det är vägen dit. Ska vi ha en aktiv näringspolitik som ger de allra bästa konkurrensförutsättningarna, den högsta attraktionskraften och de bästa förutsättningar till att ha en tillväxt - och givetvis idag är all tillväxt hållbar annars bedriver man något som är olagligt - så behöver vi ha resurser för det. Då behöver vi ju prioritera vad ska vi ta bort för att kunna ha en aktiv näringspolitik som i sista änden ökar skattebasen. Vi kan inte fortsätta med allting som vi alltid har gjort och hoppas på det bästa och ta banklån för att öka på den här möjliga tillväxten. Det är osunt och det fungerar inte. Vi behöver prioritera, tänka nytt och modernt, precis som alla andra länder har varit tvungna att göra allt som oftast med gott resultat.


  • Tack, herr talman! Ja, visst, vi måste tänka i nya banor. Det handlar om det och det gör ju landskapsregeringen också. Jo, man tänker i nya banor, det gör man. När det gäller själva tillväxten så tror jag att man ännu ändå måste säga att det är viktigt att den är bärkraftig eller hållbar. Hållbar är så utslitet. Men vi förstår alla det. Det intressanta är företagen, de har insett det här för ganska länge sedan faktiskt, att det är den här typen av verksamhet som de kan förtjäna pengar på i framtiden.


  • Talman! Ledamoten Eliasson talar om tillväxt och det är ett viktigt och centralt ämnesområde. Åland behöver sannerligen bredda sin skattebas om man ska kunna behålla de goda skatteintäkter som har varit och allra särskilt nu de senaste åren när systemen överlappat varandra. Men jag tycker att man också behöver vara ärlig i den här diskussionen. Alltså tillväxt handlar om att öka produktiviteten. Det tror jag alla är överens om, det är en grundläggande nationalekonomisk tes och grund. Ökar vi produktiviteten så betyder det en mogen ekonomi att stärka humankapitalet och automatisera och effektivera bort enkla arbetsuppgifter. Därför brukar jag bli förvånad när ledamoten Holmberg blir kritiserad för att man ska minska antalet årsverken i landskapet. Vill vi ha den här ökade produktiviteten? Hur ser ledamoten att det ska kunna verk (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! När det gäller tillväxten så har jag pratar om näringslivet, inte den offentliga sektorn. Och tittar vi på näringslivet och deras möjligheter så visst, det gäller ju alltid att vara så effektiv som möjligt. Sedan beror det på inom vilka branscher man arbetar. I vissa branscher kanske man kan effektivisera bort största delen av människorna. Det är möjligt. Men den typen av företag har vi egentligen inte här på Åland. Utan vi har företag som faktiskt behöver anställda. Jag vet inte riktigt vad ledamot Zetterman syftar på. Hon får förklara sig lite tydligare.


  • Gärna det, talman, min poäng är det att om man säger att vi ska arbeta med digitalisering, vi ska arbeta med effektivisering och vi ska jobba med andra frågor betyder det att arbeten kommer att försvinna. Det kommer de obönhörligen att göra. Mängder av de arbeten som vi har idag i offentlig sektor kommer att vara arbeten som inte finns. Om fem, tio, femton, tjugo år för att de är bort automatiserade. Det är ett faktum. Det här behöver vi allihopa vara ärliga med för det ställer enorma krav på utbildningssektorn. För ingalunda skall de här personerna gå ut i arbetslöshet. Här behövs det utbildning, det behövs fortbildning och det behövs läroavtal som vi producerar för att skapa möjligheter för både oss i offentlig sektor - men också för privata sektorn - att rekrytera. Vi är inne i ett paradigmskifte liknande den när den industriella revolutionen kom. Och jag ser inte att den sammanhållande politiken finns för att möta (… taltiden slut).


  • Digitaliseringen är en stor bit som vi har framför oss som kommer att kosta många, många miljoner. Det kommer den att göra. Där gäller det för oss att framförallt bygga upp en plattform för det hela. Det är det som vi kanske saknar mest idag. En stabil plattform för hela digitaliseringen. Jag skulle vilja säga att den offentliga sektorn är mycket personalintensiv. Jag hoppas verkligen inte att man genom digitalisering digitaliserar bort sköterskor, undersköterskor, läkare och sådana saker. Vi har en väldigt personalintensiv offentlig sektor så jag är inte så orolig för det.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 13:21

    Tack, talman! Pippi Långstrump brukar säga att om man är tyst för länge så vissnar tungan och jag har väntat så länge på att hålla det här anförandet så jag trodde snart att min tunga nästan skulle skrumpna ihop. Nåja, nu står jag ändå här i talarstolen. Och som en rödgrön politiker med ett brinnande engagemang för klimat, miljö och sociala hållbarhetsfrågor kan jag ju faktiskt inte riskera att min tunga vissnar och ramlar bort. Det skulle vara tråkigt, så jag måste höja rösten lite i klimatpolitiken och för miljöpolitiken.

    Historiskt på Åland när klimatrörelsen krokade arm med miljörörelsen så ändrades det politiska fältet till viss mån där Socialdemokraterna har hållit den gröna flaggan väldigt högt i hundra år. Det politiska landskapet stärkte fältet med Hållbart Initiativ, vilket jag tycker är mycket positivt. Jag såg då fram emot en enad och modig rörelse som vågade fatta obekväma beslut. En rörelse som tordes bita ifrån när det behövdes och en rörelse som klarade av att stå pall mot alla de krafter som motverkade vårt gemensamma mål. I dagens politiska klimat verkar fokus i allmänhet ligga på att misskreditera och negligera tidigare regeringars hårda och målmedvetna arbete också inom klimat och miljöfrågor. Det viktigaste är väl inte att få kortsiktiga politiska poäng utan det är resultatet vi gör och vad vi får tillstånd.

    Vore det inte klokast att kroka arm där armar finns? Eftersom det helt uppenbart inte finns tillräckligt med stöd i regeringsblocket så finns stödet inom oppositionen. Det är inte Socialdemokraterna som är Hållbart Initiativs fiende i klimatarbetet om man på allvar menar att man vill snabba på omställningen. Med de regeringskompanjoner man har så kanske man skulle ta titta var man har sina kamrater i stället. Idag står vi fortfarande inför väldigt stora samhällsutmaningar och Åland har inte undgått dessa. Vi behöver stärka vår klimatberedskap. Klimatförändringen kommer att innebära nya situationer och faror även på Åland. Den globala temperaturen ökar påverkan på havet, den biologiska mångfalden och havsnivåer. Vi upplever redan kraftigare stormar och intensiv torka.

    Talman! När mina barn var små så sade jag till deras far; tänk vad hemskt att våra barnbarn inte kommer att kunna simma i havet när de är vuxna. Jaha, här står vi idag och mina barn är inte ens tonåringar och de kan inte simma i havet på sommaren. En liten tankeställare. Vi Socialdemokrater bedömer att behovet av en beredskapsstrategi för hur Åland ska möta olika scenarion som uppstått till följd av klimatförändringarna är mycket akut. Vi behöver också konkretisera minskningen av landskapets klimatavtryck. Det finns ingen anledning att dröja med klimatkompositioner eller klimatpolicyn i landskapsregeringen eller skjuta något av detta på framtiden. Den senaste IPCC-rapporten talar sitt tydliga språk. Landskapsregeringen, lagtinget och de underlydande myndigheterna måste ta en aktivare roll i omställningen. Tänk på hur vi transporterar oss. Hur klimatkompenserar vi att vi alltid hur vi än ska ta oss härifrån måste använda oss av någon slags transportmedel? Och vad har det för påverkan på grund av att vi bor på en ö? Vi kommer alltid att ligga i ett underläge här. Vilken påverkan har den mat och dryck vi konsumerar inom förvaltningen och inom lagtinget? Och vad bjuder vi våra gäster på när vi har representationsmiddagar? Bara det att här i pausen så har vi exotiska frukter som mandariner och bananer. Det är inte särskilt lokalt producerat, knappast ekologiskt och inte speciellt hållbart. Bara genom att äta vegetariskt en månad i året kan varje medelfinländare skära ner femtiotvå kilo av sina personliga koldioxidutsläpp och hela nittio kilo av att välja en vegansk måltid 30 dagar om året. Femtiofem procent ska bort fram till 2030 som ledamot Mattsson sade.

    Vi behöver stärka förvaltningens kompetens inom energiförbrukning och användning av förbrukningsmaterial inom hela sektorn. Vi måste ställa rejäla upphandlingsdirektiv. Genom upphandlingen har offentlig sektor en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är också där vi har verktygen för att aktivt skapa en giftfri miljö och genom att välja produkter utan miljö- och hälsoskadliga kemikalier och mycket mera. Vi kan också ställa sociala krav i offentliga upphandlingar för att säkerställa att den offentliga sektorn köper produkter och tjänster som är etiskt producerade. Vi kan också minska och effektivisera antalet kvadratmeter genom att samutnyttja lokaler med andra motsvarande verksamheter inom och utanför landskapets regi. Bygga om till smarta arbetsplatser. Vi måste ställa hårdare krav på cirkulär ekonomi vid renoveringar och ombyggnader. Som några exempel tänker jag på före pandemin slog till i lagtinget så var det en omflyttnings-rumba. Alla ledamöter behövde byta kontor. Med tanke på att mandaten ändrades bland partierna. Flera av de här kontoren uppe på sjätte våningen är fortfarande helt tomma. Ingen använder dem som sina arbetsplatser. Är det hållbart? Jag tycker att vi måste möjliggöra och tänka på att våra utrymmen vi har i landskapsregeringen och överallt i kommunsektorer kanske inte behöver se ut som de gör i dag.

    Talman! Det är känt sedan ganska länge att landskapets föråldrade färjtonnage måste bytas ut mot nya färjor och kortare färjpass. Landskapsregeringen vet att Ålands koldioxidutsläpp är för stora och måste minskas genom att man tar itu med omställningen av den egna färjetrafiken. Vi föreslår att de medel som upptas för tunnelutredningar istället sätts på utredningar kring teknikval för effektiv och klimatanpassad färjetrafik och genom att upprätta en realistisk investeringsplan för skärgårdstrafiken. Ålands ambitionsnivå måste höjas rejält. Den avbeställda elhybrid-färjan var faktiskt ett viktigt steg mot att minska koldioxidutsläppen inom skärgårdstrafiken. Det är synd att debatten kom att handla om någonting helt annat och att den förra regeringen kanske inte riktigt lyckades kommunicera ut hur viktigt steg det här var i omställningen. Vi Socialdemokrater anser att det behövs ett större systematiskt arbete både övergripande och konkreta mindre insatser.

    Landskapet måste med jämna mellanrum vara i dialog med allmänheten och presentera de konkreta åtgärderna för att minska sina koldioxidutsläpp som man har vidtagit. En digital portal som visar hur minskningar framskrider inom olika sektorer visar också ålänningarna hur framgångsrika vi är i våra målsättningar och att vi också tar ett offentligt ansvar. En modell finns till exempel i Klimatneutralt Finland och det finns också motsvarande digitala portaler redan på Åland som visar elförbrukning och var vi t ex får vår el ifrån. En digital portal stärker också tilltron till den offentliga sektorn och politikerna så att medborgarna kan se att man verkligen menar allvar. Att omställningen ska ske i en mycket snabbare takt än hittills. Vi kan inte vänta längre. Vi måste agera sektor för sektor, kraftfullt och direkt på klimathotet, miljöförstöringen, mot artutrotningen, avfallsbergen, övergödningen och samtidigt ta itu med de sociala utmaningarna. För en omställning på Åland måste också kunna vara socialt rättvis och hållbar.


  • Tack talman! Och tack ledamoten Eckerman för stödet som Socialdemokraterna ger till sådant som vi har i vårt budgetförslag t ex klimatkompensation. Som ledamoten Eckerman förhoppningsvis känner till så är det ju så att i första hand undviker man en resa. I andra hand minskar man på utsläppen när man reser och åker t ex tåg i stället för att flyga, där det är möjligt. Och för det tredje så kompenserar man. Det här har vi i budgeten att vi ska ta fram ett system för och det kan låta som en enkel grej att göra men som ni säkert känner till - i och med att Socialdemokraterna ansvarade för den här frågan i förra regeringen - så är det inte bara hur som helst. Utan man måste garantera att kompensationen går på rätt sätt och att det går till rätt mål, att det inte blir en dubblering och att det kan sättas i ett enkelt system som gör att både de tjänstemännen och ministrarna kan göra det där löpande.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:30

    Tack! Som boende på Åland - som jag också redan sade i mitt anförande - så hur vi än transporterar oss härifrån så gör det avtryck på klimatet. Vi kan liksom inte undvika det. Så då kan man ju också tänka att man kompenserar på andra sätt i stället för att kompensera resorna, till exempel på vad vi serverar för mat. Vi kan minska förbrukningen på andra sätt. Man måste se landskapet, lagtinget och hela sektorns totala klimatavtryck som en enhet och man kan göra väldigt mycket olika, ska vi säga kompensationer, på själva Åland. Bland det som vi konkret kan påverka. Jag förstår att de är jättesvårt just för flyg- och båttrafik. Man pratar ju om att flyget gör en stor påverkan men en båt med alla produkter, alla varor och allting det är också en väldigt stor påverkan i det hela.


  • Tack! Och som sagt om någonting positivt har kommit ur den här pandemin så är det att vi har blivit mycket mer digitaliserade i våra möten. Det bidrar till att vi kanske inte alltid behöver resa lika slentrianmässigt som vi gjorde innan utan kanske vartannat, vart tredje möte istället. Jag vill påminna om att lagtinget har ju också ett ansvar. Det är lagtinget som fastställer klimatkompensationen för lagtingets resor så där kan ledamoten Eckerman göra en konkret insats. Kort bara om skärgårdstrafiken. Vi är fullt medvetna om att den släpper ut massor och att vi måste komma åt de utsläppen. Det är därför som vi i budgeten har den omställningsplan som ska tas fram där vi tar ett helhetsgrepp. Vilka drivmedel ska det vara, vilken ordning ska den här förnyelsen ske, trafikströmmar osv. Det är ett viktigt arbete.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:32

    Tack, om man ser lagtingets klimatkompensation som helhet så tycker jag att det kanske är okej att minister Röblom kör bil för jag har promenerat varenda dag jag har suttit i lagtinget.


  • Tack, herr talman! Det var ett bra anförande som ledamoten Jessy Eckerman höll kring klimatfrågan. Det finns dock en punkt som jag ska gå i polemik med ledamoten om. Det har vi gjort många gånger förut. Det handlar om den vegetariska och veganska kostens mirakulösa inverkan på klimatet där jag vill hävda att den lokala kosten främst är lösningen för vårt klimat. Hellre en köttbit eller en bit fisk från Åland som faktiskt är mer klimatsmart än en grönsak från andra sidan jorden. Det är transporterna som är största problem i dag när det handlar om klimat och livsmedel. Det som händer i Helsingfors just nu är en mycket märklig utveckling där man hävdar att det ska serveras enbart vegetarisk kost. När det kan kräva i vissa fall under året, vissa säsonger, att man inte får tag i all mat ifrån närregioner utan det måste importeras mat. Då tycker jag nog att det är bättre att ta den mat som finns i säsong och lokalt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:34

    Tack! Ledamoten Påvals får stå för sin åsikt, men det är också så att jag får stå för den fakta jag har samlat in inför det här anförandet. Runt om i Norden så börjar man ställa om till ett mera växtbaserat protein. Det har att göra med vattenförbrukning. Det har att göra med klimatpåverkan osv. Både i Finland och på Åland och i resten av Norden så utökar man tillförseln av de här växtbaserade proteinerna som bondbönor, bovete, quinoa, ärter osv. Det ju så att marknaden styr, som man gärna säger om man är en högersinnad politiker. Marknaden som producerar räcker inte till för efterfrågan just nu så man måste ju börja tänka på att det sker en naturlig omställning där, vare sig man vill eller inte.


  • Tack, herr talman! Ska vi sedan börja prata miljöfrågor och prata om biodiversitet så kan det ju vara väldigt negativt för miljön att vi börjar odla mer ensidiga grödor som krävs om vi ska gå över till mer vegetarisk kost här uppe i kalla nord. Men det som var bra tycker jag i ledamoten Eckermans intressanta anförande var definitionen mellan klimat och miljö och hur vi ska diskutera den saken politiskt. Det krävs en viss politisk mognad för att kunna hantera den här definitionen och att kunna prioritera. För faktum är att många av miljö- och klimatfrågorna kan krocka totalt i syfte och påverkan. Många saker som är bra för klimatet kan vara usla för miljön och vice versa. De här sakerna tror jag att vi behöver fortbilda oss i som beslutsfattare å det hastigaste för att kunna hantera. En sista sak - de sista åtta sekunderna - vad gäller den digitala portalen som ledamoten Eckerman nämnde. Digitaliseringen är inte dyr.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 13:36

    Tack! Som Socialdemokrat tycker jag att den här omställningen måste vara både socialt och rättvist hållbar. Det betyder inte att för att en omställning sker att några jordbrukare eller någon producent eller någon som arbetar inom livsmedelsindustrin ska hamna i sämre dager och få en sämre ekonomi. För det är inte det som det gäller. Men det här är någonting som sker i hela världen och Åland kan inte heller bli efter här. Är vi inte med på tåget är vi helt utanför.

    Den här med den här digitala portalen så tycker jag också att om man står här och säger att man ska göra på ett visst sätt så tycker jag också att man ska visa vägen. Vill vi att medborgarna ska köpa elbilar. Vill vi att de ska klimatkompensera resor. Vill vi att de ska äta vegetariskt. Då ska vi visa att vi också gör det. Jag tycker det är oerhört viktigt.


  • Talman! Jag tar stafettpinnen och fortsätter med digitalisering till allas överraskning.


    För hundra år sedan var havet vår största möjlighet och vår väg ut till världen. Med hjälp av fartyg och färjor fick vi Åland att blomstra och utvecklas till en unik plats i världen. Det här har vi gjort bra och det ska vi förstås fortsätta med. Men idag hundra år senare har vi inte bara det fysiska havet utan även det digitala havet som likaså ger oss stora möjligheter. Med bara ett knapptryck kan vi vara i Tyskland, Indien, Argentina eller varför inte på Kökar. Det påverkas inte heller av skattegräns eller koldioxidutsläpp.


    Liksom fartyg och färjor kan vi med hjälp av teknik och internet få Åland att blomstra och Åland har en stor möjlighet här. Framförallt i den värld som håller på och växer fram ur pandemin. Vi har redan idag flera företag som med hjälp av digitalisering lyckats bli ledande på den globala marknaden och skapat många arbetsplatser här på Åland. Åland med sina korta avstånd, trygghet, närhet till naturen och bara en timme bort från två huvudstäder har vi mycket att locka med och vi behöver bli bättre på att paketera det och marknadsföra det mot den målgrupp vi och näringslivet behöver. För det är just kompetens IT-branschen - i det här fallet - efterfrågar mest. Här gör landskapsregeringen mycket bra i att ha en tät dialog med det s.k. åländska tech-klustret. Ett resultat i det arbetet är den innovativa utbildningen grit:lab som startar nästa år som jag verkligen ser fram emot att se utfallet av.


    Jag skulle egentligen vilja prata om det här och fokusområde 2 i budgeten men eftersom vi verkar bli länge här idag så håller jag det till ett anförande och fokuserar på offentlig sektor och förvaltningen. För inom offentlig sektor måste vi ta vara på de möjligheter digitaliseringen ger och faktiskt efterfrågas. Det är det bästa sättet, tror jag åtminstone, att minska på det strukturella underskottet. De tankar jag tänker presentera nu kan man väl på sätt och vis kalla för en reform, så alla "reformglada" kan spänna sina öron.


    Det vi borde sträva efter är att du som medborgare ska kunna logga in på ett ställe och ha tillgång till hela offentliga Åland dygnet runt. Att du som medborgare aldrig ska behöva uppge samma uppgifter två gånger t ex dina kontaktuppgifter. Om du flyttar till en ny kommun eller är i kontakt med en myndighet kopplar de upp sig till dig och ditt digitala ID - med ditt samtycke förstås. Dit du går, följer din data och dina sekretessuppgifter med dig. Samtidigt kan du se vem som har tillgång till dina uppgifter och när och hur de använts. Tänk er ett modernt journalsystem fast för hela offentliga Åland. Den här modellen skapar mer transparens, säkerhet och framförallt service för ålänningen. Men vad innebär det för kostnader för offentlig sektor och för samhället i stort?


    Det fina med digitalisering är ifall man skapar bättre och snabbare tjänster för befolkningen innebär det oftast på samma gång effektivare arbete för de anställda som producerar tjänsten. När det är digitalt är det enkelt att se ärendehanteringstider m.m. och ju mer data vi har ju enklare är det att säga var och hur vi ska effektivisera och i slutändan automatisera. Säkerhetskostnaderna - som är de största i dagens läge - blir också lägre. Istället för att ha massa enheter som sitter på sekretessuppgifter är de nu centraliserade till ett ställe och alltså kostnaderna likaså. Centralisering av data är också nyckeln till samordning mellan förvaltning, myndigheter och kommuner då personen blir i fokus istället för strukturerna som man ofta pratar om här eftersom personen rör sig mer eller mindre friktionsfritt mellan strukturerna för dit personen går följer datan med. Här måste jag inflika vikten av att centralisera datan men samtidigt decentralisera användningen av den för då kan man sära på säkerhet och låta myndigheterna fokusera på användarvänligheten och effektiviseringen. Idag har man gjort mer eller mindre tvärtom. Vi behöver helt enkelt vända på den steken och i princip börja om.


    Den här visionen och modellen jag nyss beskrev går mycket i linje med hur Estlands system X-Road ser ut och även den modell som bl.a. Finland, Danmark och Färöarna jobbar mot. Danmark som är en bra bit på väg har beräknat att de sparar 300 miljoner euro per år och minskat sina handläggningstider med trettio procent och ökat transparensen med nittiosex procent tack vare digitaliseringen och ovanstående modell. Estlands X-Road påstås spara deras befolkning och företag 820 år av arbetstid varje år. 820 år av arbetstid varje år! Estland har inte heller så stor befolkning.


    För att vi på Åland ska lyckas med det här måste vi jobba långsiktigt och i dagsläget ligger vi - som sagt - långt efter. För att se något positivt i det här så ligger vi faktiskt på gränsen till så långt efter att vi kan hoppa över flera steg och göra det riktigt bra. Bättre än flera andra länder faktiskt. Därför är jag väldigt positiv till att landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för att tillsammans ta fram vilken riktning vi ska gå och att alla partier blir införstådda med vad som krävs så att arbetet håller över mandatperioder. Det första kommittén måste komma överens om är en gemensam vision för vad Åland vill uppnå med digitaliseringen. Det pratas mycket om digitalisering men det är få som verkar förstå vad det faktiskt är och vad man kan uppnå genom det. Jag tycker kommittén kan ha Digitaliseringsrådets vision som grund, den som togs fram under förra mandatperioden. Det går för övrigt mycket i linje med det jag presenterat här idag och också Estlands modell. Helt enkelt därefter - när vi har tagit fram vart vi ska först och främst - behöver vi en plan för hur vi bäst når dit och den måste vara långsiktig. Den ska inte bara hålla en eller två mandatperioder utan det här är ett långsiktigt arbete.


  • Talman! Jag säger som Kishti Tomita, hallelujah. Nu liksom pratar vi grejer, bästa ledamoten Josefsson. Precis så här ska du göra. Ledamoten Josefsson och jag satt ju tillsammans i en av de här grupperna som tittade på Ålands utveckling och det var exakt det vi sade - digital transformering, inte digitalisering. Vi sade att vi behöver ta fram ett ramverk. Vi sade att vi behöver ha de yttre ramarna satta för vad vi ska uppnå. Det steg nummer ett. Precis så sade vi och precis det säger ledamoten Josefsson. Jag tycker att den här diskussionen i lagtinget är väldigt märklig om att digitalisering skulle vara så dyrt. Alltså vem tror att de privata företagen skulle ha genomfört inre digital transformering om det skulle kosta pengar. =m det skulle vara billigare med papper och penna. Vem är det som på allvar tror det?


  • Det beror nog lite på hur man ser på det. Inledningsvis kommer det vara dyrt, men i slutändan så kommer det som sagt att effektivisera - om det är syftet med att digitalisera. I t ex Sverige kan man säga att majoriteten av myndigheterna lägger nio procent av sina verksamhetskostnader på IT och Åland kanske lägger max två procent. Bara det skulle vara intressant. Hur skulle det se ut om vi lade nästan fyrtio miljoner, hela offentliga Åland, på IT? Vad skulle vi lyckas uppnå med det? Förhoppningsvis och troligtvis kommer vi då kunna spara in mycket på annat håll. Så den totala
    verksamhetskostnaden blir i så fall lägre. IT kostar. Men det man får ut av det ger mer än vad det kostar.


  • Exakt, talman, det är ju det som är nyckeln i hela den digitala transformeringen att det ska bli nettonytta av det både ekonomiskt och framför allt för medborgarna. En betydligt ökad servicegrad och till en billigare penning totalt sett. Det här är kanske komplexa saker men egentligen är det ju inte tekniken som är hindret. Tekniken finns ju för allt i dag. Andra länder har det. Det finns privata vårdbolag som har fungerande sekretessystem och säkerhetsanordningar. Tekniken är inte hindret. Hindret för oss är att få upp kunskapen och våga leda den här förändringen. Jag hoppas och tror att ledamoten Josefsson kommer att bli ordförande för den här parlamentariska kommittén. Det tror jag skulle vara gott för Åland och det skulle göra gott för samhällsutvecklingen. Det är också viktigt att vi fortsätter jobba med frågorna om öppen data. För vi tog ett väldigt snävt direktiv nu. Vi implementerar det minsta möjliga från EU direktivet (… taltiden slut).


  • Jag får väl först och främst tacka för det ledamot Zetterman hoppas på. Jag hoppas själv att åtminstone få delta i kommittén. Det som ofta blir att kosta och varför så många tror att IT kostar mer än vad det ger är för att man ofta gör både och samtidigt. Man fortsätter att göra det manuella och det digitala. Problemet är att man digitaliserar det man redan gör. Man ser inte över hur man med hjälp av den digitala tekniken kan jobba effektivare. Jag brukar ofta ta ett citat av Henry Ford; om han skulle gå ut och fråga vad folk ville ha så skulle de ha sagt en snabbare häst och det är lite så när man beställer nya IT-system.


  • Tack talman! Jag uppfattar det nog som att det inte finns någon - kanske någon, men jag vet inte riktigt vem - som är emot digitalisering. Vi har ju alla pratat om det länge. Däremot så skulle jag väl säga att kosta pengar kommer det nog att göra. Alla system kostar och när man köper digitala system så är det någon som ska tjäna pengar på dem också. Jag tror att det där att tro att digitaliseringen ska spara så mycket pengar att det räddar någon ekonomi eller så, det kommer det inte att bli. Däremot är det en väg som är helt nödvändig att vi går på eftersom medborgarna kräver den typen av förändring och förbättring av service. När det gäller frågan om långsiktighet och samsyn och parlamentariska grupper. Det är ju heller ingen ny sak. Det är klart att man måste försöka söka de långsiktiga gemensamma lösningarna. Men det har varenda (… taltiden slut).


  • Om jag börjar med det befolkningen kommer efterfråga och efterfrågar redan. Det går alltmer åt det digitala och yngre generationer kommer att efterfråga det mer. Vi kan också se att det kommer lagstiftning från EU som säger; digitalisera det här, ha de här säkerhetsnivåerna osv. En viktig del av kommitténs arbete tror jag också kommer vara att se över vad som är på gång från EU helt enkelt. Och ligga steget före även inom det här området.


  • Tack! En fundering som vi har skrivit en motion om är att man i det här arbetet borde titta ordentligt på sådana system som redan finns som de åländska medborgarna inte är med i. Studerandesystem, Kanta, Koski, alla de som redan finns men som vi på Åland av olika orsaker som har med självstyrelse och språk att göra har valt att inte integrera oss i. När den smärtpunkten kommer, när det blir fruktansvärt mycket för dyrt att bygga saker själv - som vi försökte göra med Ålarm - och fick lära oss den hårda vägen att det där fungerar inte. Att man tar med sig det i bagaget också att den digitala världen blir oerhört mycket dyrare om man inte samarbetar.


  • Absolut, det kommer att vara en stor fråga för kommittén och säkert också för självstyrelsepolitiska nämnden hur man ska förhålla sig till i första hand finska system. Det viktiga är att det ska fungera på svenska helt enkelt. Och det kan man antagligen lösa. Eller det allra viktigaste anser jag är att de här systemen också ska passa i den helhet som vi kommer fram till att det här vill vi jobba mot. Jag vet att man redan nu använder suomi.fi, befolkningsregistret, som antecknar och godkänner ansökningar som t ex hembygdsrätts- och näringsrättsansökningar. Där använder vi det, utan att egentligen veta om det, så det fungerar men det är en ganska komplex fråga som man behöver se över noggrannare.


  • Tack, talman! Det här är ett jättestort och intressant ämnesområde och det är nog dags för oss att ta nästa steg, absolut, jag håller med där. Jag önskar den här gruppen lycka till och till näringsminister Karlström som håller i det hela på sin kant. Det finns tre saker som jag tänker på. Det ena är vi ålänningar, vi vanliga ålänningar, där måste man ju fråga sig hur mycket behöver vi ha? Annat än att det är kul att ha. Redan idag tycker jag att vi har vad jag behöver men det är inte det viktigaste. Utan de två andra punkterna är betydligt viktigare det vill säga hur kan vi använda digitaliseringen i den offentliga sektorn för att göra den så effektiv som möjligt? Det är någonting att jobba stenhårt på naturligtvis. Och den sista frågan, näringslivet, vad behöver vi - som har möjlighet att stifta lagar och ha finansiering också - göra gentemot näringslivet (… taltiden slut).


  • Om jag börjar med dina tre punkter och frågar här hur mycket vill vi ha? Jag gissar på att yngre generationer kommer att vilja ha mer och mer digitalt. Jag tror att det viktig här - det jag försökte presentera just - är att datan följer med mig. Att man rör sig ganska fritt mellan myndigheter och kommuner. För det är också en anledning till att man diskuterar kommunreformen för att man hamnar mellan stolarna, så att säga. Rent tekniskt tror jag att vi skulle kunna lösa det på det sättet. Effektivisering inom offentliga. Där ligger också grunden i just samordningen mellan att centralisera datan och ju mer digital dataformat, så att säga, så kan vi effektivisera och slutligen automatisera vissa saker och näringslivet får jag (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jo, så gör vi, nu tar vi näringslivet. Det är jättebra att man gör den här satsningen på utbildning. Jag känner själv att det är en jättestor bit som samhället kan bidra med Men själva affärsverksamheten måste ju finnas ute i näringslivet. Tror ledamoten att det skulle kunna finnas möjligheter att bli ett riktigt datasamhälle, typ Silicon Valley, om man får överdriva lite grann. För det är ju som ledamoten sade i början. Det här är ju varor och tjänster som vi kan sälja vart som helst i världen utan att bekymra oss om skattegränser och annat. Så det skulle vara förnämligt om vi skulle kunna utveckla det här till någonting som också är exportverksamhet.


  • Nästa Silicon Valley kanske inte, men kanske Nordens. Som sagt vi har redan idag ledande företag. Digitalisering är väldigt brett och där tror jag också att om inte samhället är digitalt, Åland är ganska analogt, så kommer det inte heller locka de personerna. Som jag sade i anförandet har de räknat ut att X-Road i Estland besparar befolkningens och företagens arbetstid med 820 år av arbetstid varje år. Men jag tror Åland har stora fördelar. Vi kan erbjuda något som en storstad inte kan som blir alltmer populärt och just IT-branschen är nog något vi ska sikta in oss på. Vi har de förutsättningarna och det funkar för (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Och tack ledamot Josefsson. Hoppas att majoriteten tar noteringar. Det verkar behövas kan jag säga. Den här kunskapen som ledamot Josefsson innehar är ju väldigt värdefull i dagens läge när faktiskt digitalisering och digital transformation inte handlar om någonting som är utöver det vanliga, eller något som är en bonus, eller någonting som man ska göra när man inte hanterar sin vardag. Det handlar om vardagen. Det handlar om att göra saker effektivare. Det handlar om en investering för att effektivisera bort strukturer och gränser som är gammalmodiga och som inte behövs längre. Det handlar om att effektivisera bort den digitala transformering som har skett sedan förut. Vi har stora skrothögar med datorer som inte behövs längre. Det är liksom en organisk process som man behöver öppna upp. Och det är inte bara yngre generationer som efterfrågar det här. Det märks att äldre generationer, alla medborgare efterfrågar det. Man vänjer sig vid att saker blir enklare och effektivare och det måste vi svara på.


  • Jag tycker majoriteten lyssnar, åtminstone landskapsregeringen och näringsminister Karlström. Vi har väldigt goda dialoger inom det här området. Det är väldigt brett och komplext. Jag börjar nog själv greppa helheten lite och se vad man borde göra och satsa på. Som sagt, jag är väldigt glad att man har tillsatt en parlamentarisk kommitté. Det här är ett arbete som kommer att ske över många mandatperioder. Och som tidigare nämnts, alla verkar vara överens att det här är bra men alla ser på det på olika sätt. Och det sistnämnda att också äldre vill ha det. Absolut. Man ser t ex att man kan bo hemma längre genom olika välfärdstekniker och digitalisering.


  • Precis, tack så mycket. Herr talman, det är exakt det jag menar att det underlättar vardagen. Det gör vardagen bättre och det är därför vi ska göra det inte för att det ska vara någonting som är lite kul på sidan av. Det är egentligen två delar som vi behöver hantera i den här frågan. Det första är lagstiftningen kring öppna API:er som är väldigt viktig för att ta vara på de resurser som finns i samhället, både civilsamhället och bland medborgarna, men också bland de företag som ledamoten Josefsson nämner. Det andra är att helt enkelt utveckla det IT-kluster som vi har på Åland som är väldigt stort och det finns möjligheter för Åland att faktiskt slå igenom i de här branscherna på ett helt annat sätt. Men vi behöver öppna upp politiskt och se till att det finns strukturer för det på Åland. Och också kolla på andra. Precis som ledamoten Josefsson nämnde är ju Estland en föregångare när det handlar om det här. Och att tänka att det här är en process och en utveckling som behöver fortgå hela tiden. Det finns liksom inget slut. Det är precis som vilken samhällsutveckling som helst. Man måste effektivisera för att saker ska bli bättre.


  • Gällande öppna API:er så är det inte det vi ska fokusera på i första hand, utan det är egentligen en biprodukt av att vi gör samhälle mer digitalt. Den datan finns tillgänglig. Det i sin tur kan näringslivet tjäna på befolkningen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:01

    Tack ledamoten Josefsson, tänk att man skulle få bli glad över ett anförande i budgetdebatten. Till och med hjärtligt glad för att ledamoten Josefsson talar om bra saker som har betydelse för Ålands utveckling. Kunnigt och med en dos ödmjukhet också. Framför allt så uppmärksammar ledamoten Josefsson något betydelsefullt som lätt faller i skymundan i den här budgetdebatten, alltså den långsiktiga IT-strategin som ska läggas fram i ett digitaliseringsmeddelande som är avsett att hålla över flera mandatperioder där vi alla i lagtinget kan föra fram input till hur framtidens digitala Åland ska se ut. Så det här är jättebra. Det är en pusselbit i ett bredare arbete som också omfattar rekrytering av talanger med specialkompetens till företag.


  • Ledamot Gyrid Högman Anförande | 14:03

    Herr talman! Bästa kollegor. Jag tänkte också vara lie glad nu när diskussionerna har blivit lite positivare. Men först måste jag säga något om jämställdhet. Vi har kommit ganska långt rent juridiskt när det gäller jämställdhet. Men vi måste komma ihåg att vi fortfarande lever i ett samhälle som präglas av en patriarkalisk struktur. Det krävs att vi jobbar med jämställdhet och demokrati fortsättningsvis, det är en tunn hinna. Och om vi börjar ta det för givet, om vi inte värnar om det, så kan det ganska hastigt kantra åt fel håll. Och jag tror inte att vi kvinnor är beredda att gå tillbaka till spisen, bara tillfälligt. Så tack minister Hambrudd för att du håller jämställdhetens fana. Tack.

    Sedan tänkte jag säga att jag är faktiskt riktigt glad och nöjd över åtminstone en sak, eller det finns flera saker, men jag tycker att det är bra att vi har fått medel för utökat lärostöd för studerande på gymnasialstadiet. På det här sättet finns det inte längre några ekonomiska hinder för att studera och i den revidering av lagen om gymnasieutbildning som är under beredning kommer studerandes rättigheter på det här området att klarläggas så att det skapas en kontinuitet och en tydlighet.

    I Finland har införts allmän utökad läroplikt för fyllda 18 år. Och då är frågan borde Åland följa efter? Och borde inte Åland göra precis på samma sätt? Men låt oss slå fast, våra åländska skolor och vårt utbildningssystem är i grunden bra och utbildning har vi i självstyrelselagen. Det är en åländsk behörighet. Vi har alltså redskap att utforma skolan så den passar till vårt eget samhälle. Vår utbildning är en mix av influenser österifrån, västerifrån, egna förutsättning och behov. Det finns alltså möjlighet hos oss att från gräsrotsnivå - elever, lärare - att påverka utformningen och inte bara lyda centralstyrda direktiv. Det här är någonting som vi tar för givet, ganska ofta, men också det är en förmån som måste värnas.

    Är det här utökade lärostödet som finns i budgeten ett lappande och lagande? Om man har en i grunden bra struktur så kan man stegvis göra förbättringar och beakta konsekvenserna. De offentliga resurserna är ansträngda och det gäller att så effektivt som möjligt utnyttja tillbudsstående resurser. Och det gäller också att inte införa system som ger mer administration och större kostnader. När man kommer så långt att man ska titta på lösningar så är de ofta mer komplicerade än man på ett ytligt plan kan se, ju längre man tränger in i problematiken ju mera problem hittar man.

    Åland har ett betydligt mer generöst studiestödssystem än Finland. Det krävs en hel del av konsekvensanalys innan man flyttar pengar från det ena stället till det andra. Som alla vet i den här salen så tar lagstiftning tid. Jag sitter i en arbetsgrupp som tittar på revideringen av lagstiftningen och vi ska lämna in vårt betänkande inom året och min förhoppning är att vi inom en inte alltför lång tid kan ha en reviderad lag om gymnasieutbildningen som ska beakta och klargöra studerandes rättigheter.

    Ett system som vi verkligen måste sy ihop, om jag nu ska använda lappa och laga och sy som metaforer, så är att det finns en grupp ungdomar som inte går till vidare utbildning. Det är inte så hemskt många men det finns de som inte hittar sin plats i utbildningssystemet. Vi har inget lagstadgat system som kartlägger hur många som faller genom stolarna. Elevhandledarna i grundskolan ska enligt lag följa upp och ge stöd åt ungdomar utanför utbildningssystemet, men det är inte lätt att följa upp om man inte vet var ungdomarna befinner sig. Också gymnasieskolorna har statistik för avhoppare och försöker ge stöd och hjälp, men deras målgrupp är de egna eleverna, inte de som självvalt har avslutat sina studier. Det finns ungdomshuset Boost, där finns Ung resurs, Katapult, ungdomslotsar m.m. och alla verksamheter är beroende av samhällsmedel. Det utförs viktiga och vällovliga insatser. Men det behövs lagstöd för att skapa statistik och stabila strukturer.

    Ting tar tid. Lagstiftning, konsekvensanalys och eftertanke tar tid ibland mer tid än jag tycker att det borde få ta. Vi har nog alla i den här salen samma mål – en god utbildning och att understöda och skapa förutsättningar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden – sig själva och samhället till fromma. Men jag vet att man inte kan inte tvinga någon till utbildning. Motivationen måste komma från individen själv. Vårt utbildningssystem och vårt stödsystem ska på bästa sätt öppna dörrar – men det är faktiskt upp till den enskilda individen att stiga in.


  • Talman! Ledamoten Högman håller som vanligt ett kunskapsspäckat anförande som är intressant att lyssna till, även om hon har börjat lämna bort sina dikter och citat, till vårt stora förtret.

    När det gäller läromedel och finansieringen av dem så anser vi att det behöver sättas i lag. De grundläggande rättigheterna och skyldigheterna ska vara i lag. För hur ska man från skolans sida kunna bedöma om det här gratis läromedel eller är det här något man står för själv? Var går gränsen för läromedel? Alla de här delarna som inte får plats. Ledamoten resonerade också om att man behöver stärka annan typ av utbildning där mellanrummet mellan utbildnings- och socialpolitik behöver förstärkas genom lagstiftning. Det är också vad vi har diskuterat i våra motioner om det så kallade glappet mellan olika stadier. Hur ser ledamoten Högman på detta med lagstiftning om fritt läromedel?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:11

    Jag tycker att jag sade det. Det behövs lagstiftning. Vi måste ha det i lagstiftning, det finns ingen annan väg att gå, för man kan inte ha det på något annat sätt. Annars vet ju inte kontrahenterna. Jag ska försöka återuppta mina dikter om det så önskas.


  • Talman! Det berättas väl nog med sagor här ändå så att ledamoten behöver inte göra det för min skull. Det som vi har sagt från Liberalerna är att vi tycker att man kan finansiera en sådan här läromedelsbetalning med studiestödet som ju är högt på Åland och som också ska användas till studiemedel så för oss är det här inte en dyr reform till den delen. För sedan finns ju också de andra tilläggen i studiestöd för dem som bor hemma och de som inte bor hemma och så vidare så det andra sociala faktorerna behandlas därigenom.

    Men ledamoten pratar också allmänt om utbildningspolitiken och med anledning av det senaste halleluja moment-anförandet så skulle jag vilja fråga hur ledamoten ser på det. Hur kan vi anpassa och få en sammanhållen politik mellan näringsliv, digitalisering och utbildning så att vi inte utbildar i yrken nu som kommer att vara borta om fem eller tio år?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:12

    Det är ju så att utvecklingen går så otroligt snabbt framåt så vi vet ju egentligen inte riktigt hur det kommer att se ut om fem år. När jag tittar tillbaka så ser jag hur mycket som har ändrat och yrken som man tror att ska vara stabila har försvunnit. Men det kommer ständigt nya. Vi måste ge ungdomarna en generell kunskap så att de snabbt kan gå från det ena till det andra och att de är beredda på att det som de utbildar sig till inte är en återvändsgränd. Det är mitt svar.


  • Tack, talman! Och tack ledamot Högman. Jag tycker det har varit två väldigt, väldigt bra Center-anföranden i rad här nu. Mycket bra. Det kom delvis kompletterande svar i replikskiftet att ledamot Högman anser att vi behöver lagstifta för att det här ska bli grundlagsenligt och rättvist. Fine så!

    Vi har haft diskussionen tidigare att den förlängda läroplikten ska göras enligt en åländsk modell, inte via en kopieringsmaskin, utan en åländsk modell där vi i mångt och mycket har ingredienserna men vi har inte lyckats röra ihop den här smeten så att det blir en bra kaka av det. Utan vi jobbar väldigt mycket i de här silorna, stuprören som gör att det de facto faller flera personer i onödan mellan stolarna. Det saknas ju den här samordningen. Har ledamot Högman någon medicin mot det? Vi har ju som sagt Folkhögskolan, Boost, Ung Resurs, Katapult, AMS etc. men samordningen saknas.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:14

    Det var väl också det som jag talade en liten aning om, att samordningen saknas. Det är ju det att under årens lopp så har man utvecklat den här utbildningen och alla har försökt dra sitt strå till stacken. Och nu är det ju så med allting att ingenting blir färdigt. Det är så som det ska. Min förhoppning är att man genom att sy ihop det här och genom att titta på de olika strukturerna kan hitta ett system som är det bästa för ungdomarna och som inte kommer att kosta speciellt mycket mer.


  • Tack, talman! För i dag är ju verkligheten sådan att de enkla jobben, de som inte kräver så mycket utbildning, inte finns i lika stor utsträckning i dag som det fanns för två år sedan eller för tio år sedan. De blir färre och färre. Det är ju de facto så att en gymnasieutbildning idag egentligen är ett måste för att kunna dra nytta av de samhällsnät som finns, de skyddsnät som finns. Det är ett stort problem, tycker jag, att om du i dag inte fyller de krav som du behöver göra för att gå vid Ålands gymnasium, om du till exempel sysslar med droger, då kan du inte gå i skolan. Du kan heller inte ta del av t ex Boost för det finns ingen lågtröskelverksamhet utan där hamnar du verkligen på sidan och det är ett stort problem. Det är givetvis mångt och mycket ett föräldraansvar i grunden, men det är ändå ett problem som vi måste hitta någon form av lösning på.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:15

    Jo, vi måste säkert hitta en lösning. Men jag tror inte att jag har den lika lite som jag tror att ledamot Holmberg har den. Men vi måste dra åt samma håll och försöka göra det bästa möjliga av situationen. Det finns ju ändå någonstans fortfarande i vårt samhälle sådana yrken som inte kräver universitetsutbildning och det finns vissa saker som är stabila och som inte kommer att förändras. Där det behövs människor för att ta hand om människor. Sedan ska vi naturligtvis använda olika välfärdssystem för att råda bot på den brist som finns inom t ex äldreomsorgen.


  • Tack, talman! Ledamoten har säkert rätt i att alla inte behöver ha en universitetsutbildning i framtiden eller ens nu, men alla behöver ha en gymnasieutbildning. De jobben som en 16-åring kunde få förut de finns inte längre. Och det är ju en av orsakerna till att den här reformen kommer. Att man vill höja den generella utbildningsnivån i befolkningen och där ligger inte Åland längre fram än någon annanstans. Ledamoten Högman har helt rätt i att vi har egen behörighet på utbildningsområdet. Problem är att vi har inte använt den. Vi har inte använt den utan det arbete som man nu gör i regeringen det är inte aktion utan en reaktion på någonting som man har gjort i Finland och som man försöker fixa i efterhand. För ett och ett halvt år sedan blev det klart att den här reformen i Finland skulle bli verklighet och nu sitter landskapsregeringen i en arbetsgrupp och funderar på hur man ska lösa det. Det går för långsamt.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:17

    Ja, det går för långsamt. Det är väl en slogan som man alltid kan tycka att det går för långsamt. Men ibland så måste man ju också titta på hur saker och ting slår. Man kan inte bara dra. Eftersom våra system och de finländska systemen är väldigt, väldigt olika. Så om man tar och köper ett helt nytt system så måste man ju skrotade det gamla helt och hållet och det tror jag inte riktigt att vi är beredda att göra.


  • Med all respekt så tror jag inte att det där stämmer. Att införa en förlängd läroplikt betyder inte att man måste skrota alla system som vi har i dag. Det handlar om att inordna de system och de stödformer som vi har i ett generellt system som ger eleven, den studerande, rättigheter till en kostnadsfri gymnasieutbildning. Samtidigt som det blir ett obligatorium som betyder att samhället står för både kostnaden och handledningen in det systemet. Jag ser det som en rättighet till utbildning snarare än någon slags inskränkning av det. Och att vi inte har jobbat med den här frågan på ett vettigt sätt gör att vi blir efter och våra studerande blir lidande.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:18

    Det är klart att när man nu säger alla och allting och bäst och sämst, så tar man ju till så det räcker och blir över. Och att vi har varit för långsamma och så vidare. Men det tar tid eftersom det finns olika system och vi måste helt enkelt få göra det så att det passar bäst för våra förhållanden.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Högman hade ett väldigt bra anförande och pratade om att individen själv ska stiga in i utbildning och arbetsliv. Jag håller helt med. Poängen i den liberala motionen kring ungdomar och utbildning så är att samhället behöver vara med och se till att individen har de förutsättningar som krävs för att kunna göra det valet oberoende av socioekonomisk bakgrund. Men också i andra hand få hjälp att göra det valet utifrån de förutsättningar man har. Där är karriärvägledningen för att underlätta övergången från förstadiet till grundskolan och från grundskola till gymnasium väldigt viktigt, speciellt på Åland i och med att vi har olika huvudmän för de stadierna. Samverkan mellan skolor, sociala insatser, resurser från det privata och tredje sektorns aktörer anser vi är centrala för att kunna samverka kring individens förutsättningar. Jag skulle vilja höra ledamoten Högmans åsikter om den saken.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:20

    Idag ska man ju inte tala om elevhandledning och studievägledning utan karriärvägledning men sist och slutligen är det väl samma sak. Men här måste jag faktiskt tillstå att vi har faktiskt varit föregångare på Åland att ha elevhandledning och den här kontakten mellan högstadieskolan och gymnasieskolan. Det finns en lång, lång tradition och Åland har haft i förhållande till sitt numerär väldigt många karriärvägledare, om jag nu ska använda det ordet, både för grundskoleungdomar och gymnasieungdomar. Så nog har det funnits möjligheter att få vägledning.


  • Tack, fru talman! Jag håller helt med ledamoten Högman, Åland har byggt upp väldigt bra förutsättningar för det samarbetet och det finns väldigt bra strukturer för det idag. Därför är vi också skyldiga att fortsätta den utvecklingen ytterligare och ta lärdom av det vi har gjort och se till att samverkan mellan skolorna och tredje sektorn utökas ytterligare, som ledamoten Högman nämnde ungdomshuset Boost. Som min partikollega ledamoten Holmberg nämnde kring ungdomar som har brukarproblematik att man öppnar upp mera lösningar för dem som tyvärr saknas i dag. Och de här sakerna behöver ju ske utöver de strukturer som finns idag. Man behöver se över lagstiftningen kring gränssättningar av tystnadsplikt, alla olika nivåer på det. Jag är glad att ledamoten Högman är med mig på det spåret.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 14:22

    Jag tycker att regeringen är med för både minister Holmberg-Jansson och Hambrudd har aviserat att man vill utreda det här. Det har funnits vissa problem eller det finns vissa problem vad gäller tystnadsplikten. På något sätt måste man överbrygga det. Eftersom det efterlystes lite dikter så tänkte jag ta slutorden från Tomas Tranströmers Romanska bågar där han slutar: Det blir aldrig färdigt och det är så det skall.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Anförande | 14:23

    Fru talman! Jag kommer att upprätthålla mig på ett ganska allmänt plan med en uppmaning till finans- och näringsutskottet. Fru talman, jag anser att lagtingets anseende och landskapsregeringens förtroende kanske inte är det bästa när det gäller att vara en upphandlare på den privata marknaden. Vi har gjort stora investeringsupphandlingar när det gäller till exempel fartyg, broar etc. men vi står också inför kommande tankar angående till exempel Prästösundsbron, tunnel och vi har ett stort digitaliseringsprojekt och mycket annat på gång.

    Jag tror att när det gäller stora saker som skall inhandlas med skattemedel så kanske man skulle behöva fundera på att ha en kvalificerad majoritet inför sådana beslut. Alltså tjugo ledamöter utav trettio skulle behöva stödja en inledning av ett stort projekt. Och förstås är det ju likadant framledes att kommer man fram till att det här var ingen bra idé, då är det samma regel som skulle gälla, att det ska vara två tredjedelars majoritet för att även avbryta en sådan.

    Varför säger jag det här då? Jo, därför att före det offentliga kan gå ut och handla på den privata marknaden så krävs utredningar. Det krävs enormt mycket tid från våra tjänstemän och det krävs även externa företag som hjälper till att få underlag för upphandlingar. Det här kostar miljoner. Vi pratar väldigt många gånger här i salen om olika specifika frågor. Det är väldigt bra. Man kan fördjupa sig i detaljer, men på det övergripande planet med de här stora infrastrukturprojekten så är det väldigt stora summor. Ta till exempel Prästösundsbron. Om man vill starta det projektet så före man ens kan gå ut på en upphandling pratar vi om ett års tid och minst en miljon euro i kostnader. Tar vi tunneln så vet vi att för att kunna ha ett bra underlag för att gå ut på en upphandling så behöver man göra provborrningar. Vi pratar två, tre miljoner euro.

    Jag tror ju att man de facto kanske behöver sätta en gräns för det här. Är det då till exempel trettio miljoner euro som skall vara en gräns för när man behöver kvalificerad majoritet? Eller vill man sätta ett procenttal av den totala budgeten för Åland? Det här är ju frågor som man behöver reglera antingen då i lagtingsordningen eller i lag, kanske finansförvaltningslagen från 2009-2010 vore lämplig. Det är därför jag skulle önska att finans- och näringsutskottet, som ändå är en lämplig instans för att utlåta sig i en sådan här fråga, skulle ta sig tid. Om man inte gör det nu så tror jag att det är bra att ändå fundera på det här innan vi återkommer på våren med fördjupade funderingar på de här olika satsningarna.


  • Tack, talman! Jag tycker om tankesättet som ledamoten Nordberg för fram. Det skulle skapa en form av klarhet och tydliga spelregler. Det har möjligen visat sig så att under den här historien har det inte funnits och i den mån det har funnits så har det legat lite för mycket i betraktarens egna ögon. Man har valt att föra ett resonemang utifrån hur man vill ha det snarare än hur det är. Så jag tror att vi kanske inte ska lova att vi tar upp det precis just i samband med den här budgetbehandlingen, för där lär kunna finnas annat, men i samband med att vi har hanterat revisionen tidigare så har frågan lyfts. Jag tycker att det är bra att ledamoten Nordberg fortsätter lyfta den här frågan. Jag har ett litet påpekande som gärna skulle ta i nästa replik om det skulle till (… taltiden slut).


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:27

    Tack för det, finans- och näringsutskottets ordförande. Jag har full förståelse för att det här kommer att bli en omfattande behandling. Men tillika så tyckte jag att det här är ändå rätt forum när vi diskuterar ett helt års budget. Jag vet att det under år 2022 kanske kommer att komma förslag på både det ena och det andra och före man kommer med dem så tror jag att det skulle vara bra på något sätt och visa att man även har gått in på de här detaljerna.


  • Tack talman! Jag kan inte låta bli att komma med ett litet påpekande. Ledamoten Nordberg säger att det kostar si och så mycket att förbereda för en bro. Att det kostar mellan två och tre miljoner att provborra inför en Föglötunnel och sådant. Den där formen av ganska slarviga angivelser så tror jag att bidrar till att debatten i detta lagting ibland inte uppfattas som helt seriös. Jag tror att man ska välja att kanske inte slänga sig med siffror som man inte riktigt har fog för. Det här ska inte tas som kritik, för jag har själv gjort mig skyldig till det säkert många gånger liksom många här i salen. Men som provborrningarna de facto har blivit offererade handlar det snarare om några hundratusen än miljoner. Jag tycker att man ska vara lite försiktig när man tar just de här siffrorna och använder i debatten (… taltiden slut).


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 14:29

    Ja, fru talman, jag får väl kanske påminna ledamoten Pettersson då att en viss erfarenhet kanske jag besitter efter fyra år som infrastrukturminister. Jag kan ju säga att om ledamoten Pettersson kan garantera att han kan ta fram ett ordentligt material för en upphandling för Prästösundsbron som understiger en miljon euro så är det väldigt bra. Men det behöver göras geologiska undersökningar och det behöver tas fram ritningar på själva bron etcetera. Det är bara att gå tillbaka och titta på infrastrukturavdelningen vad bara framtagningen av materialet till
    t ex Gripöbron kostade. Tittar vi även vad infrastrukturavdelningen har lyft fram för kostnadsestimering när det gäller provborrningar så är vi inte så långt från de summor som jag har framfört här tidigare. Men jag tror att vi aldrig kommer att komma överens om exakta eurobelopp och det var inte min mening heller i det här utan min mening (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 14:30

    Talman! Jag ska börja med att blicka tillbaka på förra årets budgetdebatt. Jag var då mycket bekymrad över att näringsministern inte hade en så kallad plan B om samhället inte öppnat upp inför sommarens turistsäsong och talade också om det tydligt. Jag är tacksam över att näringsministern och regeringen i sin helhet i alla fall funderade ett varv till och satsade på extra marknadsföring av Åland som destination i Finland med ett väldigt gott och nödvändigt resultat. Stort tack till såväl näringsminister som regering för detta. Jag påstår inte att jag hade någon större del i det annat än att jag var en av de första som lyfte frågan i debatten och jag anser att om man kritiserar något som sedan åtgärdas ska man även kunna berömma.

    Talman, årets budgetförslag har kritiserats hårt för att det finns en lånefullmakt på tjugo miljoner euro, märk väl en fullmakt inte ett upptaget lån. Jag och andra med minnet i behåll kan minnas vulgärdebatten i fjol då det talades om en lånebörda på mellan 200 och 300 miljoner euro i slutet av mandatperioden och en ekonomi likt en bananrepublik. Tack och lov besannades inte dessa farhågor och nu är lånefullmakten nere på en nivå om tjugo miljoner vilket ändå får ses som rimligt med tanke på att vi har ett samhällsansvar och inte bara kan avstå från våra åtaganden. Jag tycker som de flesta som uttalat sig i denna sal att vi absolut ska sträva till att intäkterna ska täcka utgifterna över tid men att börja med en storslakt av förvaltningen under en exceptionell tid är inte att ingjuta framtidstro för vare sig personal eller befolkning så jag efterlyser faktiskt lite mer sansade inlägg angående sparbetingen.

    I budgetförslaget för år 2022 finns en planerad driftsprivatisering av resten av landskapets linfärjor. Det är ett bra initiativ jag understöder då de hittills privatiserade linjerna inneburit betydande inbesparingar med bibehållen trafik. Ett bekymmer är att det saknas reservtonnage under ett antal månader per år då de ordinarie linfärjorna är på översyn vilket betyder att Töftölinjen, som är den i särklass mest trafikerade färjan inom landskapstrafiken, bara har en färja under denna tid vilket innebär att om något händer kan trafiken för hela norra linjen slås ut. Redan när den ordinarie töftöfärjan är på översyn märks problem med att få trafiken att fungera över sundet. Det är därför med stor tillfredsställelse jag noterar att planerna på en fast förbindelse över Prästösund nu återupptas.

    Talman! När det gäller jakt- och viltvårdsenheten är jakten en av Ålands största fritidssysselsättningar som i jämförelse med annan hobbyverksamhet faktiskt är till stora delar självfinansierad via jaktkortsmedel. Det har jag i och för sig inte något emot utan det medskick jag skulle vilja ge till jaktförvaltningen är att de borde kontakta viltcentralen i Finland som förmedlar finska jaktkort åt den växande skara ålänningar som åker över till Finland för att jaga, främst vitsvanshjort och älg. De utomåländska jägare som varit till Åland och löst jaktkort får följande tre år ett åländskt jaktkort med tillhörande betalningsavi skickat till sig medan vi måste ansöka separat varje år. Det är förvånande med tanke på att de har alla uppgifter och dessutom högst troligt skulle tjäna pengar på att skicka till oss. Åland är här en föregångare, hatten av för det.

    Talman, jag har även tittat lite på motionerna som oppositionen lämnat in och konstaterar att det finns en del väldigt bra förslag men man kan konstatera att Liberala lagtingsgruppen verkar ha ett horn i sidan till Ålands fiskevårdscentrum då man återanvänder sin tidigare motion om att den ska privatiseras. Med tanke på vilken samhällsnytta för fritidsfiskare, yrkesfiskare, turistföretagare och numera även för återskapandet av lekplatser plus den samlade kunskapsbas som finns så borde detta vara en icke-fråga. Men tydligen spelar det ingen roll att förutsättningarna för fisketurismen försvinner och även att de många åländska sport- och fritidsfiskarna tappar sina möjligheter till fiske. I gårdagens replikväxling med ledamot Holmberg menade han att fiskyngelproduktionen inte behövs då det finns privata aktörer som sköter gäddynglen och siken inte var ett problem och att det är tveksamt om samhället ska stöda havsöringsyngel-produktion. Jag kan upplysa ledamot Holmberg om att de privata aktörerna gör ett fantastiskt jobb men att de har ingen möjlighet att sköta om försäljning och distribution av gäddyngel. Samtidigt är det riskfyllt att lita på två privata aktörer som troligen kommer att avsluta sin verksamhet inom bara några år på grund av åldersskäl. Vad det gäller siken så är den nog så hotad på grund av sälpredation att vi bara har en spillra kvar av vad som fanns för tjugo år sedan då man fattade beslut om att börja kläcka sik för att det naturliga beståndet sviktade. I dag har vi en situation där det traditionella skärgårdsfisket i princip redan sedan länge håller på att dö sotdöden då ingen nyrekrytering sker och medelåldern bland de verksamma fiskarna påminner om medlemslistan för en pensionärsförening med bara några få undantag. Att såväl lax- som torskfisket mer eller mindre utplånats på grund av EU:s regleringar gör att möjligheterna att försörja sig på fisket försvinner då sik, gös och abborre kan vara understödjande verksamhet men inte ger tillräckligt på årsbasis för en försörjning.

    Talman, jag vidhåller att regeringen måste titta på möjligheterna till att återinföra uppsamlingsstödet för fjällfisk som togs bort för 6-7 år sedan som har medfört att intresset för binäringsfiske minskat radikalt samtidigt som intresset för lokalt fångad vildfisk är betydligt större än utbudet åtminstone under turistsäsong. Ska Åland kunna fortsätta att utvecklas som kulinarisk matdestination behöver restaurangerna all fisk de kan få och varken fiskhandlarna eller fiskarna har råd eller tid att köra den lilla fisk som fiskas nu utan ersättning då båda yrkesgrupper har långa dagar redan. Jag anser att detta borde kunna ses som en turismsatsning likaväl som näringspolitik och några jättebelopp talar vi inte om. Troligen skulle ett budgetanslag om ca 60 000 lösa det akuta problemet. Tack talman!


  • Tack, talman, och tack ledamoten Lindholm för ett intressant anförande. Jag skulle vilja knyta an till två saker ledamoten Lindholm sade om marknadsföringen av Åland på finska sidan. När socialdemokratiska lagtingsgruppen var på besök till riksdagen och statsrådet hade nästan alla personer vi pratade med på något sätt varit till Åland i somras. De var verkligen jätteimponerande och glada och tyckte att det var jättefantastiskt. Flera kanske aldrig hade varit här förut. De hade vetat att Åland fanns men ingen hade haft någon relation hit. Det var en av personerna som sade att hennes barn hade sagt att vi måste fara till Åland igen att allting som de ätit var så mycket godare på Åland. Jag tycker det kopplar an till att du pratar om Åland som en matdestination. Jag ville bara framföra det.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 14:38

    Tack, talman! Och tack ledamot Eckerman. Jag kan inte annat än instämma. Det gick mycket bättre än vad man kunde tro. Jag har samma uppfattning som ledamot att de allra flesta som kom hit från finska sidan var väldigt nöjda och många planerar att komma igen. Det är bara tummen upp. Det är jätteroligt.


  • Vi passade också på att bjuda in alla vi träffade till att exempelvis delta i Kastelholmssamtalen eller i Ålands självstyrelsedagsfirande i juni. Jag hoppas att alla i lagtinget passar på att ta hand om alla de här gästerna och visa att vi är ett välkomnande samhälle och att vi har riktigt god och bra mat här.


  • Tack, talman och tack ledamot Lindholm. Jag vill ge beröm till ledamot Lindholm, jag tycker det är en ödmjuk framtoning alldeles i början på anförandet som också kan sprida glädje om sommaren som var. Men sedan måste jag nog faktiskt vända mig mot ledamotens retorik. Vi är inte ute efter att slakta någon verksamhet. Det där är någon vulgär debatteknik som jag inte tycker borde få fotfäste här i salen. Det är under all kritik. Vi bygger inte heller våra motioner på att vi har horn i sidan på vissa verksamheter. Det är inte det som avgör om vi tycker att vissa saker ska konkurrensutsättas. Att vi skulle ha horn i sidan till vissa verksamheter är befängt. Vi driver heller ingen politik som bygger på bidrag, vi tror oss tycka att företagsamhet som är hållbar över tid inte behöver bidrag. Därför är jag förvånad över att ledamot Lindholm inte lyfter fiskodlingen. Den är en av väldigt få primärnäring (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 14:40

    Tack, talman! Det är nog så att ledamot Holmberg kan titta sig själv lite i spegeln också vad gäller retoriken ifall han tog på näsan över vad jag sade angående vad han har sagt i sina anföranden. Att jag inte lyfte fiskodlingen i mitt anförande var att jag har inga problem med den fiskodling som bedrivs. Däremot är det nog faktiskt så att säga att fiskodlingen är en näring som inte får något stöd, även om de inte får produktionsstöd, men nog får de ju investeringsstöd och har fått ganska mycket genom åren för sina satsningar. På så vis är det inte helt fläckfritt att säga de är helt utan stöd för det är inte hela sanningen.


  • Tack! Jag hoppas ledamoten påminner mig den dag, den stunden jag står i talarstolen och pratar om att någon slaktar eller har ett horn i sidan och det är därför man vill konkurrensutsätta någonting. Jag hoppas att ledamoten tar tillfället i akt och dunkar mig i ryggen och säger, hej...

    När det gäller Guttorp så är det ju faktiskt så att det sker mycket, mycket bra saker där. Man är med och bereder mark för gäddfabriker, våtmarksprojekt etc. Det är saker som gör att den naturliga fisktillkomsten, speciellt för gädda och dess förutsättningar, blir bättre och bättre på Åland. När det gäller havsöringen är frågan om det är någonting som samhället har råd med idag i den form som vi har det. Eller ska vi konkurrensutsätta även det? Sedan när det gäller att ett par äldre mycket duktiga och framgångsrika gäddkläcknings-företagare, nog med ålderns rätt, börjar dra sig tillbaka ska väl inte vara (… taltiden slut).


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 14:42

    Tack, talman! Jag tror mig ha hört det sista som ledamot Holmberg säger att nej, naturligtvis ska vi försöka få någon annan som kommer. Vad jag ville framhäva var att de som framgångsrikt sysslar med att kläcka gädda är få och de har inte möjlighet att administrera de runt - om vi säger att det är sextio fiskelag som beställer gäddyngel - när har de dem klara och när kan de leverera. Det blir en ohållbar situation. Och sedan har det varit så också att vissa år misslyckas det för en av dem och då kan Ålands fiskevårdscentrum vara med och kläcka fram lite mer så det behövs både och. Ingen är gladare än jag om man kan hitta ett fungerande privat alternativ men jag ser inte att det är i en nära framtid som det finns möjlighet.


  • Tack! När det gäller uppsamlingsstödet för fjällfisk så håller jag helt och hållet med ledamoten Lindholm, det är en förutsättning om fisket ska fungera och för att det ska finnas fisk på restaurangernas bord. En sak som också är väldigt viktig är att den åländska andelen av den finska laxkvoten måste höjas igen. Där har det skett en verklig utarmning. Jag tror också att torskfisket skulle behöva ett eget kvotutrymme. Vi behöver också en högre toleranspremie för sälskador i yrkesfisket om medlemsregistret ska se annorlunda ut än en pensionärsförenings framöver. För när man pratar med fiskare verkar det vara det, som trots allt mest tar sugen ur yrkesfiskarna, dessa evinnerliga sälskador.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 14:44

    Tack, talman! Absolut, ledamot Eriksson, jag håller med om det ledamoten säger. Problemet är ju att när det räknades ut laxkvot har vi inte fått vara med och bestämma som ju alla i den här salen är väl medvetna om. Numera bestämmer ju Helsingfors ensidigt våra gemensamma resurser. Det ett jättestort bekymmer. Förhoppningsvis ska det här forskningsfisket kunna påvisa att vi har ett eget bestånd av torsk som vi då kan få en kvot av. För nu räknas det in i det mest utsatta beståndet i Östersjön, det östra beståndet, som nu har totalförbud för allt annat än bifångst på båda bestånd. Och det tycker jag är jättedumt att man inte kunde ta en del av bifångstkvoten som man kunde ge till de småskaliga torskfiskarna på båda sidor av Ålands hav.


  • När det gäller laxkvoten så var jag själv med och drev hårda förhandlingar mot riksmyndigheterna. Förhandlingar som uppmärksammades väldigt mycket i massmedia på grund av att det fanns ett så stort intresse från det finska sportfisket hur det skulle gå. Om jag inte missminner mig så hade vi en kvot på cirka trettiotre procent av den finska kvoten. Jag är inte uppdaterad, men jag tror att det kan ligga på en fem, sex procent idag. Och som Lindholm sade, nu bestämmer man enhälligt ifrån finsk sida. Då satt vi ministrar mot ministrar och hade respektfulla men tuffa, tuffa förhandlingar. Det här är också ett typexempel på hur den åländska självstyrelsen utarmas. När det gäller fisket så har jag också förstått att det är precis samma sak där. Kostnaderna stiger på alla områden, men inte på fisken, inte på livsmedel och det gör ju att man säkert också inom yrkesfiskarkåren hamnar i en ännu trängre position.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 14:46

    Tack talman! Det är precis så det är. Och som jag sade i mitt anförande har sotdöden hållit på en längre tid och dessvärre så syns det inte några ljusningar. Man brukar säga att nu kan det inte bli värre och då säger optimisten, jo, det kan det nog det och det är precis så som det känns. Får vi ingenting att börja gå åt rätt håll kommer det tyvärr inte att gå att få tag i åländsk fisk på restauranger på så kort tid som fem år, är jag rädd.


  • Talman! Den globala omställningen går snabbt nu. Är Åland redo? I budgetdebatten har många lyft EU:s Fit For 55 och vad är nu detta? Ett träningsprogram? Som en del av den nya gröna given så har EU bundit upp sig att nå klimatneutralitet 2050 och minska utsläppen med minst 55 % senast 2030. Fit for 55 som presenterades så sent som i juli detta år är inte bara ett dokument och absolut inte ett träningsprogram. Det är en rad av åtgärdspaket inom flertalet politikområden. EU reviderar som bäst sin lagstiftning och finansieringsinstrument för att nå de nya ambitionerna. Vissa finns på plats och andra inte.

    Landskapsregeringen följer aktivt med i förverkligandet av den gröna given och analyserar vad som behöver göras och när. Ett område är såklart biologisk mångfald. Många har sagt att Åland inte behöver följa biodiversitetsstrategins målsättningar om trettio procent skyddsgrad och tio procent strikt skyddsgrad. Kan inte Finland göra det åt oss, har någon funderat. Då har man kanske inte förstått orsaken, alltså varför områdesskydd är viktigt från första början. Det är alltså ett verktyg för ett hållbart förvaltarskap av naturresurserna och faktiskt enligt forskning det effektivaste verktyget för att skydda hotade livsmiljöer och arter.

    Åland har historiskt sett haft en stor artrikedom. Det finns många arter som kommit att frodas just på Åland men inte i Finland. Många av dessa är idag hotade. Att outsourca det här områdesskyddet till Finland är inte en gångbar väg. Det är inte procentsatsen som egentligen är det viktiga utan vilka skyddsvärda områden och arter som den här procentsatsen omfattar.
    Med Hållbart Initiativ i regeringen görs nu den största insatsen någonsin för att skydda åländsk natur. Att avsätta stora delar av landskapets egna marker till naturskyddsområden ökar skyddsgraden med nästan det dubbla och för att öka naturskyddet på andra markområden ingår Åland i ett nytt EU-projekt som delfinansierar utökningen av Natura 2000-nätverket. För det är faktiskt smart att ta del av EU-medel nu när de finns. Ytterligare EU-projekt utökar möjligheten till inventeringar av både vatten- och landmiljöer.

    Talman, en del av den gröna given är den gemensamma jordbrukspolitiken. Farm to Fork-strategin, eller på svenska Jord till bord-strategin, utökar kraven på hållbarhetssatsningar i alla led i värdekedjan. Nästa LBU-program, som alltså heter CAP-strategi, kommer dock att vara en del i den finska strategin. Det innebär då att den gröna villkorligheten som man pratar om ökar i alla stöd. Bland annat krävs nu ett grönt växttäcke under vinterperioden vilket minskar CO2-läckaget.

    Vidare förenklar vi det för bönder att få stöd för icke produktiva investeringar rent administrativt och byråkratiskt d v s restaureringar av vårdbiotoper, byggande av våtmarker och så vidare. Enligt Ålands förslag, som har varit på remiss, läggs 21% på miljöstöd och 8% på ekoproduktion, medan man i Finland lägger 18 % procent respektive 6,6 %. Så inom dessa potter finns det såklart pengar för klimatåtgärder. Det handlar inte om att dra tillbaka några ersättningar, men så klart, det här är inte klart förhandlingarna pågår. Ännu återstår att bearbeta de sista detaljerna. Hållbart Initiativ har aktivt jobbat med att få in åtgärder inom kolbindning, underlätta för betning och öka effektiviteten i ekovallproduktionen.

    Talman, EU:s taxonomi för hållbara investeringar är ytterligare ett led i den gröna given. Denna taxonomi förväntas svara på frågan vilka investeringar som faktiskt är hållbara och inte och vilka som då ska få statsstöd och inte. Ska stöd som ges av landskapet faktiskt också bindas till denna taxonomi är frågan. Hållbart Initiativ gör den bedömningen att det vore att vattna ur det åländska hållbarhetsarbetet att göra just så. Hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda är faktiskt starkare än EU:s styrdokument. Vetenskapligt styrda analyser är att föredra snarare än politiskt förhandlade principer. Men med det sagt har faktiskt Liberalerna många goda poänger i de skrivningar som föreslås i en i stort välarbetad motion. Man vill bland annat göra en genomlysning av de olika finansierings- och stödmöjligheterna. Liberalerna var bara för ett år sedan inte redo att formulera sig så här när det gällde sysselsättningsfrämjande stödåtgärder. Det är dock glädjande att man nu kommit till samma slutsats som vi i Hållbart Initiativ.

    Ja, vi ska göra en genomlysning på de sätt som landskapet kan göra klimatnytta i sin egen verksamhet och ute i samhället. Det är också därför budgeten innehåller medel för en utredning om hur Åland kan vidta de smartaste åtgärderna. Jag tycker att många av de poänger som finns i den budgetmotionen också kan ingå i det här arbetet. Och ja, landskapet behöver öka sina villkor i utarbetande av stöd. Men grunden i den genomlysningen ska vara i hållbarhetsprinciperna utifrån det ramverk som faktiskt Åland redan antagit.

    Talman! Att den internationella sjöfarten blir en del av EU:s utsläppshandelssystem kan inte ha undgått någon. Stora merkostnader väntas för de Ålandsbaserade rederierna om omställningstakten ska snabbas på. Är de snabba på tåget kommer så de nog att vinna de kommande decenniernas viktigaste konkurrensfördelar. Också det offentliga Åland har en stark roll att spela i det här för att stöda rederiernas omställningsarbete. Men för att de offentliga stöden ska vara så effektiva som möjligt så måste de komma med relevanta villkor. Ett stödsystem som ofta diskuteras är differentierade farleds- och hamnavgifter. Det ska löna sig att vara i framkant är mottot och därför borde också utsläppsmål av fartyg i högre grad ges lättnader i just dessa avgifter. Ytterligare lättnader av farledsavgifter kan också kopplas till minskade hastigheter. Att justera tidtabellerna enligt en så kallad "slow steam" har i vår omvärld blivit alltmer populärt. Med bara en tjugoprocentig hastighetsminskning kan dessutom rederier tjäna in pengar genom att dra ner bränsleförbrukningen med en tredjedel enligt en ny rapport. Också till denna del vill Hållbart Initiativ ge stöd till Liberalernas idé om att hamnar bör investera i landströmsanslutning. Troligtvis är det grönt producerad vätgas som är framtiden. Med landskapsregeringens vision om storskalig havsbaserad vindkraft med power-to-X kan Åland blir det ställe där vätgastankningen genomförs framöver. Jag hade mycket mer att säga om just Fit For 55 men nu har min tid gått ut så jag svarar jättegärna på frågor.


  • Tack, herr talman! Jag tackar ledamot Holmström för stödet för vissa av våra skrivningar i den välarbetade motionen, som vi är överens om att den är. När det handlar om naturskyddet så ska vi vara klara över en sak. Liberalerna är överens med Hållbart Initiativ och flera andra att vi behöver ett bra naturskydd på Åland. Att vi behöver se till att våra biotoper skyddas. Men de här besluten som leder fram till det måste tas på rätt sätt. Bedömningen som Holmström gör att trettio procent av Ålands yta ska skyddas, det är en åsikt just nu. Det självstyrelsepolitiska beslutet och den bedömningen som Åland ska göra, den ska göras i nämnden och inte i en budget. Det är min point. Saker ska bestämmas i rätt instanser. Vad är det vi vill skydda? Vad är det vi vill skydda det emot? Och hur ska det skyddas? Det måste bestämmas på Åland enligt åländska förutsättningar.


  • Talman! Det finns ingen åsikt i att återupprepa mål som redan är fastställda av EU. Och egentligen är dessa mål också fastställda internationellt genom Nagoya-avtalet. Nagoya-avtalet är ett protokoll till biodiversitetskonventionen och en ny sådan kommer att diskuteras i vår internationellt i Kina. Ingenting tyder på att de här målsättningarna kommer att vaskas ner internationellt utan snarare tvärtom. Vi ser att vi behöver utöka naturskyddet, områdesskyddet med olika verktyg för att nå den lösa skyddsprocenten på tjugo procent och den strikta på tio procent. Jag tycker inte att man på något sätt ska försöka undgå att skapa kryphål från att Åland ska uppnå dessa procentsatser. För Åland har en starkt stark biologisk mångfald att skydda och som enligt rapporter är hotad idag.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Holmström fortsätter fortfarande att missförstå mig. Min point är att medlemslandet Finland har krav på sig enligt EU att skydda trettio procent av sin yta. Åland behöver genom ett självstyrelsepolitiskt beslut bestämma om vi tolkar det så att Åland som område ska skydda trettio procent av sin yta eller delta i Finlands trettio procent. Det är så pass enkelt det är. Det är där vi måste börja. Beslutet måste tas i rätt instans. Missförstå mig inte och säg att Liberalerna eller ledamoten Påvals, undertecknad, säger att vi inte behöver skydda vår landyta det är klart att vi ska göra det, det håller vi med om, men det måste göras på rätt sätt. Politiskt hållbara beslut har efterlysts i den här stolen i tre dagar nu. För tredje gången, för att det ska kunna tas måste rätt saker bestämmas i rätt instans, så utgå från det.


  • Talman! Det är ju självklart att Åland också ska uppnå EU:s biodiversitetsstrategi. Men så klart att man kan diskutera det i olika konstellationer men det blir en pseudodebatt. Det som Åland behöver bestämma sig för är vilka verktyg vi ska använda oss av för att uppnå det områdesskyddet. Vi behöver ha naturreservat. Vi behöver ha starkare naturvårdslagstiftning. Vi behöver ha förordningar. Vi behöver ha bättre regional planering. Vi behöver ha olika typer av frivilliga instrument för att uppnå den här procentsatsen. Nu riskerar vi på Åland att gå in i ett överträdelseförfarande med EU för att vi har så låg andel Natura 2000 områden på Åland. Det här är någonting som vi behöver aktivera. Vi behöver aktivera diskussionerna om vilka verktyg vi ska använda för att verkligen uppnå dessa mål inte diskutera målens berättigande eller inte.


  • Tack herr talman! Tack ledamot Holmström. Ja, det är inte en rolig sits ledamot Holmström och Hållbart Initiativ har i den här regeringen. Man delar regering med både, man kan kalla det för klimatförnekare, och med personer som anser att alla företag ska vara ekonomiskt hållbara överhuvudtaget innan de ens ska börja göra någon slags grön omställning. Min fråga gäller att man pratar mycket om pengar från Finland. Man pratar om pengar från EU och att de stora pengarna ska komma någon annanstans ifrån. Men när och var kan vi börja se Ålands landskapsregerings pengar sättas på hållbarhetsarbete för framtiden? Och var ser ledamot Holmström att det finns behov att vi själva budgeterar?


  • Talman! Redan i det här budgetförslaget så finns budgetmedel avsatta för hållbarhetsinvesteringar. För näringslivet i form av stöd till hållbar resursanvändning. Till invånare i form av stöd för konvertering av oljepannor. För turister i form av laddinfrastruktur på strategiska platser. Jag kan fortsätta den här listningen. Det finns en hel del saker i budgeten men det är inte nog. Vi behöver också använda de EU-medel som finns ute idag för att göra inventeringar, för att bidra till finansiering av naturskydd, för att göra stora innovationssatsningar. De finns också i budgeten. Men kommer vi att nå i mål med våra hållbarhetsmål med just dessa pengar? Jag tror inte det. Jag tror att vi verkligen behöver hitta nya finansieringsformer och då är de gröna obligationerna någonting som vi i Hållbart Initiativ ser med stort intresse på för att ta oss från (… taltiden slut).


  • Tack! Min fråga handlar inte om var vi sätter pengarna nu, utan var Hållbart Initiativ säger att åländska pengar kan göra den största nyttan för att Åland ska ställa om. Det är klart att de här pengarna som kommer från EU och riket och alla andra möjliga obligationer och så vidare är jätteviktiga. Men det är ju ändå så att det är vi i landskapsregeringen och Ålands lagting som har hand om vår egen budget. Jag tycker att man borde kunna satsa ännu mera av de pengar som finns på den här konkreta omställningen som sker på själva Åland. Det är inte någonting som behöver finnas i den här budgeten. Men det behöver alltid finnas en ganska stor pott för att kunna göra förbättringar här och nu som vi faktiskt också finansierar själva.


  • Talman! Vi ska satsa på de områden där vi tror och är övertygade om att vi kan gynnas vad gäller att utvidga skattebasen men också där vi kan vara först i omställningen så att vi kan sälja våra lösningar till omvärlden och de områdena står i budgeten. De är förverkligandet av visionen om storskalig havsbaserad vindkraft så att Åland ska vara ett centrum för förnybar energi i Norden. Det handlar om IT-digitalisering. Det handlar om att ställa om sjöfarten. Vi vet att sjöfarten står för en stor del av BNP. För att vi fortsättningsvis ska kunna klara av den omställningstakt som utstakas i Fit For 55 så behöver vi se till att de näringar som Åland står på faktiskt också ställs om. På det sättet gör vi den största nyttan genom vår medelsförvaltning.


  • Talman! Ibland när man hör Hållbart Initiativ i allmänhet och ledamoten Holmström i synnerhet så kan man få bilden av att miljöpolitiken har uppstått i och med att Hållbart Initiativ kommit in i lagtinget. Så är det ju ingalunda. Man kan ta som exempel att dubbleringen av skyddade vattenområden har gjorts en gång tidigare. När ledamoten Sjögren var miljöminister. Det är lite historielöst att agera så som Hållbart Initiativ gör i talarstolen. Nog om det.

    Jag vill fortsätta diskussionen om den här frågan om fördelningen av gemensamma resurser. Jag tycker att ledamoten Holmström simplifierar den frågan ganska kraftigt. Under många, många år har man i självstyrelselagsrevisionen diskuterat hur de gemensamma resurserna och de gemensamma skyldigheterna hanteras och fördelas mellan Åland och Finland. Att säga att det här är ingen fråga det är banalt uttryckt.


  • Talman! Dubblering av procentsatser är väldigt enkelt om procentsatserna är väldigt låga från första början. Dubblering är mycket, mycket svårare om de är högre. Till exempel att dubblera områdesskyddet från två till fyra procent är svårare än från ett till två. Vad gäller de gemensamma resurserna så är det ju självklart så att det är viktigt att diskussioner förs i de forum där det är relevant att föra de diskussionerna. Men det jag tog upp i mitt anförande och i replikväxlingar är att det finns någon typ av bild att vi ska sudda ner våra krav. Vi ska inte behöva uppnå trettio procents skyddsgrad på Åland eller tio procent skyddsgrad på Åland för att Finland på något sätt skulle kunna ta den delen. Och det vill jag på många sätt ta avstånd ifrån och om det är så att jag har missuppfattat att Liberalerna tycker så skulle jag välkomna ett klarläggande.


  • Talman! Jag vet inte varifrån ledamoten Holmström har hört det. Det måste ha kommit från majoriteten för det har inte kommit från Liberalerna om att Åland inte skulle ta sitt ansvar för de åtaganden som föreligger i klimatpolitiken. Däremot så har vi diskuterat hur man gör det. Är det rimligt att landskapsregeringen går inför en uppköpsstrategi eller borde man i samarbete med privata ägare kunna se över hur man löser det. Det är två väldigt, väldigt olika frågor. Men själva frågan om gemensamma resurser behöver hanteras i självstyrelselagen av självstyrelsepolitiska nämnden och av landskapsregeringen. Ingen från liberala bänken har sagt att vi ska dra sig oss undan de krav som gäller på biologisk mångfald och klimatåtgärder. Men hur man gör det måste ändå vara tillåtet att diskutera utan att bli anklagad från talarstolen för att inte vilja jobba med klimat- och miljöfrågor.


  • Talman! Då behöver man också förstå vidden av de åtgärder som behöver fattas för att uppnå dessa ambitioner att ställa krav. Liberalerna vill i sin budgetmotion minska inköp av naturreservat med en tredjedel. Det menar jag är ett väldigt tydligt sätt att säga att vi kanske inte tycker att det här är så viktigt. Vi prioriterar andra områden. För är det så att vi ska uppnå dessa procentsatser så behöver vi använda alla verktyg. Att inköpa naturskyddsområden är på inget sätt en expropriering utan det görs med avtal där markägaren går med på ett köp. Vi kommer inte att uppnå våra procentsatsen enbart med detta, inte enbart med frivilliga skyddsformer och inte enbart med det som vi redan har i fastighetsverket, alltså landskapets egen mark. Så därför är det att kritisera det här arbetet genom att försöka (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag vet inte det verkar ha varit dålig lunch för flera av ledamöterna för det är rallarsvingar om vartannat. För två år sedan lyfte jag den biologiska mångfalden och skyddsområden när vi hanterade externpolitiska meddelanden. Jag såg en stor varningslampa blinka för Åland. Inte för behovet av skyddsområden utan för att om vi inte gör det här politiskt rätt så kommer det att vara en ganska stor blöt handduk som landar ute bland ålänningarna. Jag lyfte det för ungefär ett år sedan när vi hade det externpolitiska programmet-ärendet och jag har fortfarande inte fått klara svar av landskapsregeringen därför att vi har en stor privat äganderätt på Åland. Den är ganska unik, världsunik, där drygt 90 procent av marken ägs privat och resten äger landskapet. Det är i grunden ett problem. Därför borde vi gå ut mot ålänningarna (… taltiden slut).


  • Talman! Vi borde gå ut mot ålänningarna och erbjuda, kanske ledamoten Holmberg ville fortsätta, frivilliga skyddsformer. För Finland har nämligen två frivilliga skyddsformer, Metso-programmet och Helmi-programmet. Dessa har varit extremt populära. Det handlar om att miljöministeriet och skogs-och jordbruksministeriet har identifierat de biotoper, de livsmiljöer och de arter som är viktiga i olika typer av miljöer vare sig det är myrar, skogar, eller andra typer av områden. Och sedan har man gått ut och sagt att i de här landskapen så vill vi satsa på det här och kan ge en ersättning för att markägaren vill upplåta sin mark eller viss del av sin mark frivilligt. Men det är en ersättning, det är också pengar det handlar om. Det finns också möjlighet att utöver det göra det gratis men det har man märkt att det gör man inte i hög grad i Finland så det är en finansiell (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Den här frågan är så pass omfattande att den kräver tydlighet och den borde ha varit tydlig redan för två år sedan. Problematiken som fanns inspunnet i det här ärendet då var ju också att skulle man få fiska på områdena, skulle man få jaga. Nu har det lättats upp så det kommer också att göra det mindre otrevligt att upplåta sina marker. Det är inte hållbart i den situation vi är i att i varje tilläggsbudget, varje budget, ha skattemedel till förmån för att köpa upp nödvändiga områden. Vi ska gå ut mot ålänningarna, privata markägare och erbjuda dem möjlighet att på frivillig basis upplåta sina marker till naturreservat. Givetvis ska man få fiska och jaga som man alltid har gjort. Det är där vi ska börja sedan måste vi se vad vi har kvar att göra för att uppnå det här viktiga direktivet. Absolut, det är inte det vi ifrågasätter från Liberalerna det är tillvägagångssättet och informationen ut mot gemene ålänning. För det här kan bli en stor, stor krock när varje markägare på Åland som är van (… taltiden slut).


  • I grunden, talman, så håller jag med om att vi behöver aktivera alla verktyg så snabbt som möjligt för att vi ska uppnå målsättningen och procentsatsen i områdesskyddet i biodiversitetsstrategin. Men vi kan inte börja med att storsatsa på ett och sedan säga att nu lyckades vi inte, för då blir det tufft om vi ska börja ta marker av markägarna, för det är det som det sist och slutligen kommer att handla om. Utan vi behöver aktivt se till att inleda frivilliga skyddsprogram likt Helmi och Metso i Finland också på Åland. Vi behöver utöka områdesskydden, för det finns olika typer av skydd, vare sig det handlar om spinnfiskeförbud, sälskydd, fågelskyddsområden eller naturreservat. Och de är belagda med olika typer av villkor. Så det handlar inte om att göra Åland till en nationalpark, det handlar om att öka medvetandet och se (… taltiden slut).


  • Talman! Liberalerna under många, många år arbetat med miljöfrågor och vi vet av hård erfarenhet hur svårt det är. Nu pratar vi om att vi har ett skydd på två, tre, fyra procent och vi ska upp i trettio, så det gäller nog att fundera exakt på hur man går till väga och på bästa möjliga sätt. Det gick ju inte precis som på Strömsö när det gällde havsplanen heller, handen på hjärtat, ledamot Holmström. Nu är det stora insatser som ska göras. I hela omställningen så har Liberalerna sedan 2015 pratat om en omställningsfond, om PAF-fonden. Man hade ett parlamentariskt arbete som slutfördes under första delen av 2020 och ändå har man inte kommit till skott. Jag vet inte var man ska hitta alla de här resurserna.


  • Talman! De två procent som vi har idag på Åland i områdesskydd är att betrakta som strikt och det som Åland skulle behöva i strikt områdesskydd, om man följer EU:s biodiversitetsstrategi, är tio procent. Så det är inte upp till trettio procent som vi ska strikt, det vill jag bara först ha sagt.

    För det andra vad gäller havsplanen så är ett icke bindande dokument, men där kan man allokera olika områden för olika typer av potentiella ändamål. Det allokeras faktiskt en hel del områden, bland annat Norrhavet som har höga naturvärden, som är lämpliga som marina naturskyddsreservat. Dessa finns det ganska många av i havsplanen, det är att betrakta som positivt. Men om vi verkligen ska bestämma områden så måste vi ha inventering. Vi måste vet om det finns områden, livsmiljöer, som är värda att skydda eller inte. Sedan så ska man göra det, inte hur som (… taltiden slut).


  • Talman! Landskapsregeringen kan räkna med stöd för åtgärder som genomförs i miljöns och klimatets namn. Men samtidigt så vet vi ju att man omformat CAP-stödet på det viset att man minskar stödet för ekologisk vall trots att Fit For 55 säger att vi ska öka den ekologiska odlingen. Ekologisk vall är väldigt viktigt för jordhälsan och näringsbindningen. Där har man gjort en motsatsåtgärd inom CAP-programmet. Det ska också bli väldigt, väldigt intressant att få skärgårdsmeddelandet, klimatlagen och en analys för skyddet av vatten- och markområden på Åland. Jag önskar från djupet av mitt hjärta ledamot Holmström lycka till.


  • Talman! Vad gäller just CAP-strategin så ska vi veta att såsom man har stött ekologisk vall tidigare så har det lett till att flera har fått stöd för att ha gräs och maskrosor. Och det är ju det som vi vill komma bort ifrån. Att vi använder våra pengar så smart som möjligt så att man kan öka kolbildningen, förbättra markstrukturen, minska utsläpp av näringsämnen till vattendrag och så vidare. Hållbart Initiativ vill inte skära ner på ekovallstödet, vi vill effektivisera det. Det är den linje som vi också har fört landskapsregeringen från första början och det är den som vi kommer förhandla om nu när det faktiskt ännu inte har förhandlats. Det talas som om det här redan skurits ner på och det har inte gjorts. Med det instrumentet tror vi att vi faktiskt kan göra ganska stor skillnad och göra stora landvinningar inom just ekologisk produktion.


  • Talman! Då har det blivit dags att presentera liberalernas samlingsmotion om äldrevården och den reform inom äldrevården som vi vill se. Demografins utmaningar känner ni alla till och vi har en skyldighet att ta hand om dem som byggt upp det här samhället åt oss och därför ser vi behov av en hel del åtgärder för att kunna göra det också fortsättningsvis. Men låt mej vara tydlig redan från början. Högst på Liberalernas önskelista står en kommunreform. Det skulle minska på en del av åtgärderna som behöver sättas in för att vi ska få en likvärdig äldrevård för alla på Åland.

    Låt oss backa bandet lite för historien känner ni alla att genom åren har olika uppgifter en efter en lyfts bort från kommunernas ansvarsområden eftersom de inte ansetts klara av att ge den service som kommunerna satts att erbjuda sina invånare och nu tycker vi att det är dags för äldreomsorgen. Om vi också tänker tillbaka på bildandet av KST, alltså kommunernas socialtjänst, där var det samma. Syftet med den samordningen och själva bildandet av KST var att vi skulle få en organisation som på ett bättre sätt kan ge en likvärdig service, för en effektiv användning av resurserna, få en samlad kompetens samt ge en möjlighet till ökad specialisering inom personalen. De motiveringar som användes när KST bildades tycker jag att vi även kan applicera på äldreomsorgen nu. Men då, när KST bildades, ansåg man att äldreomsorgen skulle lämnas utanför och personligen begrep jag aldrig varför.

    Och sedan hoppar vi till förra året. Den här tiden förra året när finans- och näringsutskottet kom med sitt betänkande var det tydligt angående äldreomsorgen. Så här stod det: ”Inom äldreomsorgen finns växande utmaningar och där det finns skäl att i god tid överväga hur Åland ska undvika en situation där kommunernas förmåga att möta behoven inte räcker till". Där skriver man också att: "När landskapet ålägger kommunerna ett ansvar som de egentligen är för små för behöver landskapet ta ett aktivt ansvar för att hitta lösningar på den problematik som uppstår”. Citat slut. I presentationen av det betänkandet så pratade finans- och näringsutskottets ordförande om utmaningen med service som sköts av sexton kommuner och att vi närmar oss en verklighet där kommunerna snart inte har realistiska förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter.

    Vi inom liberala lagtingsgruppen såg då ett behov av att agera och resultatet ser vi i den samlingsmotion om äldreomsorg som vi har lämnat in. Åtgärdsbehoven är många men jag nämner nu de viktigaste. Ett av de mest akuta behoven är angående institutionsvården. De som följer med om vad som händer på det kommunala fältet ser nu att institutionsplatser dras in en efter en. Tillgången till institutionsvård bygger alltså inte mera på behovet av institutionsplatser utan det ser olika ut beroende på vilken kommun man bor i. Det blir dyrt att arbeta i stuprör. Liberalerna vill också se på olika eller kanske flera olika vårdnivåer och vill gärna se på om det skulle behövas någon slags ”utslussningsavdelning” eller bäddavdelning på ÅHS för klinikfärdiga patienter som inte kan tas omhand av kommunerna och samtidigt ser man förstås över behovet av institutionsplatser.

    Vidare ser vi att det finns ett tillsynsbehov av äldrelagens implementering och att vi även skulle behöva en äldreombudsman. Vid den utvärdering som äldrelagen kräver så finns också behov av en samordning så att den görs lika över hela Åland. Vi behöver uppdaterade kvalitetsrekommendationer och vi behöver ett förtydligande av personaldimensionerings bestämmelserna. Vi ser behovet av att systemet med servicesedlar kommer igång, i år igen. Vi ser, liksom regeringen, behovet av satsningar på digital välfärdsteknik och har en hel del skrivningar angående det. Vi anser dessutom att Åland inte behöver sjutton stycken demenscentrum utan att det skulle räcka med ett. Därav skrivningarna om det.

    Vidare har vi förslag om åtgärder vid såväl gymnasiet och Högskolan på Åland. Där har vi tryckt på införandet av masterutbildning inom vårdområdet, i år igen. Vi har även satt in åtgärder under ÅHS. För under alla mina år som politiker så tror jag att jag har hört talas om att personalresursen behöver utnyttjas effektivare på ÅHS, och jag kan instämma i det, därför har vi skrivit ett förslag om hur man kan göra det. Förslag nummer 10.

    Så nu hoppas vi att finans- och näringsutskottet ser ordentligt på åtgärdsförslagen i den här motionen.
    Till sist, talman, kan vi konstatera att med makt följer ansvar och nu måste regeringen ta ansvar för dem som är sjuka och svaga.


  • Talman! Ledamoten sade att det problem med kommunerna och att det är olika vård av de äldre i kommunerna. Då skulle jag vilja höra vilka kommuner som inte klarar sina åtaganden gentemot de äldre?


  • Tack talman! Egentligen vill jag ju kasta tillbaka frågan till ledamot Häggblom för det är ju ni i finans- och näringsutskottet som har sett de här behoven. Ni har hört någon som har berättat om de här behoven och jag tänker inte stå här och hänga ut några kommuner men vi kan ju konstatera att tillgången till institutionsplatser för äldre varierar väldigt mycket i kommunerna.


  • Talman! Det är ju så att ofta när man läser tidningarna. Det är ofta rubriker om äldreomsorgen i de stora kommunerna. Varför är det inte det i de små kommunerna?


  • Tack, talman! Det är också därför som vi skriver om en gemensam utvärdering av äldreomsorgen och en gemensam tillsyn på hur äldrelagen har implementerats. För jag är helt säker på att det är väldigt olika i olika kommuner.


  • Tack, talman! Jag är den första att hålla med ledamot Söderlund när det gäller att man gjorde fel när man inte tittade på äldreomsorgen när man gjorde Kommunernas socialtjänst. För vi ser alla att kommunerna har problem. Vi har i landskapsregeringen tagit fasta på den tydliga skrivningen som kom från finans- och näringsutskottet att vi från landskapsregeringen bör ta ett större ansvar. Att vi bör göra en noggrann utredning om äldreomsorgen så det har vi nu initierat. När det gäller t ex institutionsvård, det var väldigt mycket saker i anförandet, där har man nu påbörjat en utredning om en eventuell överföring till ÅHS av institutionsvård för 65 år fyllda. Det är en utredning som nu har påbörjats.


  • Tack talman! Tack minister Holmberg-Jansson för det stödet. Jag tycker det är riktigt bra att regeringen tänker ta ansvar i den här frågan. Jag var inte politiker då när KST bildades och hur man bestämde så jag vet inte motiven och motiveringarna bakom det. Men det är ju också problem med alla dessa olika kommunalförbund. Det kan vi inte sticka under stol med. Sedan finns det också behov av institutionsvård för personer under 65 år. Det ska vi inte glömma.


  • Tack, talman! Exakt, visst är det så att man behöver titta på de som är under 65 också. När det gäller implementeringen utav äldrelagen så har den snart varit i kraft i ett år så det är klart att det finns all anledning att titta på det. Och det är någonting som jag ser i arbetet när det gäller att ta fram det äldrepolitiska programmet. På samma sätt som när det gäller demensriktlinjer, kvalitetsrekommendationer, behovet av om det ska finnas ett demenscentrum och var det ska finnas ett sådant. Jag ser att allt det måste göras i det här stora arbetet. För jag håller med ledamot Söderlund om att det är klart att det inte ska finnas demenscentrum på flera olika ställen. Vi behöver samla expertisen på ett och samma ställe för att kunna få ut det allra bästa och göra det effektivt men också bra för dem som är sjuka. Och då pratar jag inte bara om de som är sjuka utan även för deras närstående.


  • Tack, Holmberg-Jansson för det. Det ju så med äldrelagen att den trädde i kraft precis mitt i en pandemi så det är klart att allt inte kan vara på plats första veckan och inte första månaden heller. Men det finns mycket där ännu som hänger efter. Det är bra med stödet om att det behövs ett demenscentrum. Vi ska inte heller glömma att där finns också personer under 65 som behöver en sådan vård.


  • Tack, talman! Ledamoten Söderlund och jag sitter ju tillsammans i Mariehamns äldreomsorgsnämnd och diskuterar många frågor kring äldreomsorgsproblematiken. Bland annat behovet och planerna för ett nytt demenscentrum i stan parallellt med samarbetsdiskussioner med Oasen. Som trots att vi pratar om det inte leder någon vart. Det är en evighetsdiskussion utan resultat. Tror ledamoten Söderlund att det finns någon som helst realism i att uppnå ett samarbete om inte landskapet och landskapsregeringen tar nån slags ansvar för helheten?


  • Tack talman! Tack ledamot Fellman för frågan. Ärligt så ser jag inte riktigt att vi kommer någonvart om inte landskapsregeringen tar taktpinnen ordentligt i den här frågan. Annars är det sexton, eller sjutton med KST, kommuner som spretar och springer åt olika håll och vill sexton olika saker. Så ja, det behövs samordning och samarbete i den här frågan.


  • Det här är säkert en förfärligt ledande fråga, eller ett påstående, men min uppfattning är att vi dels förstås är på väg i en riktning där alla söker sina egna lösningar på någonting som måste lösas. För att behovet finns i alla kommuner av mera institutionsplatser, mera demensplatser och bättre hemtjänster för att äldre ska kunna bo hemma och om vi inte kommer till en gemensam lösning är mitt antagande att det blir mycket dyrare och också sämre.


  • Tack talman! Tack ledamot Fellman. Ja, det är ju så att de här egna lösningar blir lite paniklösningar tycker jag så jag håller absolut med om att vi behöver samarbeta mera, samarbeta bättre och jättegärna att landskapsregeringen tar ett tydligt ledarskap här så att vi får den här demensvården på grej. Behovet är akut.


  • Talman! Jag kommer inte att hålla ett särskilt muntert anförande i dag heller får jag väl säga men det är ingen kritik till landskapsregeringen i det här fallet utan jag vill lyfta en fråga. Inte för att jag har en rad med konkreta åtgärder och förslag på hur vi ska reda ut det utan därför att det är en viktig fråga som vi aldrig pratar om. Vi har under den här budgetdebatten gång efter annan återkommit till ungas psykiska ohälsa. Men vi pratar aldrig, nästan aldrig, om de som har psykiatriska diagnoser och som är psykiskt sjuka.

    Vi känner säkert alla någon som har en psykiatrisk diagnos antingen under en viss tid genom depression eller som har en kronisk psykiatrisk diagnos. Vi vet alla hur svårt det är att vara nära. Vi vet alla hur lätt det är att bara vända ryggen åt. Hur obehagligt det är för de flesta att prata med en manisk person och hur otroligt tungt det är att vara med en människa som bara, bara, bara ser mörker. Det här betyder att den här gruppen är en väldigt utsatt grupp. Därför att när någon av oss får en svår somatisk sjukdom då sluter samhället upp. Då kommer det grytor med soppa på trappan. Det gör det inte när någon får diagnosen schizofreni. Då vänder familjevänner ryggen till. Inte för att de är onda. Inte för att man inte vill hjälpa till utan för att det är så himla svårt.

    En stor andel av de ungas dödsfall är på grund av suicid och det är ju en del av det vi har pratat mycket om. Men den största andelen av dem som begår självmord är en helt annan grupp nämligen medelålders och äldre män. En grupp som vi alltid tycker när vi pratar om frågor att ska klara sig själva. Arketypen för den som samhället inte ska bistå med tjänster till.

    Personer med psykiatriska prognoser och missbruksproblematik får också bevisat betydligt sämre somatisk vård. Man får inte samma behandlingar som man får ifall man inte är diagnostiserad med en psykiatrisk diagnos. Under pandemin, som ett exempel, så var det fyra gånger vanligare att äldre med psykiatriska diagnoser dog i Covid-19 än övriga grupper. I Sverige är det fyra gånger vanligare att dö i suicid än vad det är i dödsolyckor i trafiken. Ändå pratar vi ofta, ofta, ofta om trafiksäkerhet. Vi pratar om hur hemskt det är att det sker större olyckor. Hur viktigt är att vi håller våra vägar i skick. Men, bästa vänner, det är fyra gånger viktigare att vi håller den psykiatriska vården i skick ifall vi ska bolla med siffror på det sättet.

    Diagnoser som depression, bipolär sjukdom, schizofreni, psykoser, adhd, personlighetssyndrom och missbruk ökar risken markant för suicid. Det finns en kort skrivning i landskapsregeringens budget om suicide prevention. Min uppfattning är att den psykiatriska vården vid ÅHS under långa tider har haft stora problem och jag är inte alldeles säker på att den är i ordningsatt idag heller. Vi vet att klienter och patienter som är påverkad av rusmedel inte behandlas på samma sätt som de som icke är det även om det förstås är mycket vanligt att om du är i ett psykotiska tillstånd eller nära att begå ett självmord eller är suicid så är det ofta förknippat med att du samtidigt nyttjar rusmedel. Oavsett ifall du har missbruksproblematik är missbrukare eller ej.

    Jag tycker att ska vi vara förebilder i den hållbara utvecklingen och ska vi faktiskt lyckas åstadkomma social hållbarhet då måste vi också här i Ålands lagting våga prata om den här gruppen som annars alltid sätts åt sidan. De som vi alltid tittar bort från när de sitter på parkbänken. De som vi skrattar åt när de beter sig annorlunda på stan. Då måste vi börja se dem för de personer de är. De är lika mycket värda en personcentrerad vård utifrån sina egna inre styrkor som alla andra med vilken somatiska diagnos som helst.


  • Talman! Jag vill uppriktigt tacka ledamoten Zetterman för att hon lyfter det här oerhört viktiga ämnet. Jag håller med om att det är någonting som vi pratar alldeles för sällan om. Som nämndes så är ett brutet ben eller någonting accepterat men har man någonting som trycker på på insidan så ska man vara tyst egentligen annars blir man benämnd som knäpp i huvudet. Det är 2021 och vi har inte kommit längre än så här på Åland och det tycker jag är trist. Därför tycker jag det är väldigt, väldigt bra att ledamoten Zetterman lyfter det här.


  • Talman! Jag vill absolut inte på något sätt ta på mig den rocken att prata för psykiskt sjuka i allmänhet men jag kan konstatera att de personer som jag kommer i kontakt med psykiatriska diagnoser har allesammans önskat sig att det skulle vara en fysisk skada de hade i stället för en psykisk.


  • Tack! Jag vill inte ta på mig att tala för någon annan men jag kan tala för mig själv och om de perioder i mitt liv när jag har haft det kämpigt av olika orsaker. Det har för det första inte varit så himla lätt att veta vart man ska söka sig för att få lite hjälp. Och för det andra så har det funnits den här skammen kopplat till det. Man vill inte prata så mycket om det därför att det finns i normen i samhället och på något vis ska man klara av pressen. Man ska klara stressen. Man ska vara lyckad och hela den biten. Så jag tycker nog att också i det här rummet där vi pratar om allt som är mätbart och vi pratar om siffror och vi tävlar om vem som kan spara mest eller sådant tycker jag att vi kan ägna några minuter åt att lufta och lyfta också dessa frågor.


  • Tack talman! Tack ledamot Zetterman. Jag vet att det här är en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat och det är bra att någon påminner oss alla om hur viktigt det här är. Jag ska själv delta i morgon och i övermorgon i en Nordic Summit on Mental Health konferens som är i Helsingfors där bland annat just suicid och suicid prevention lyfts. Det lyftes också till stor del när vi var nere i Köpenhamn på den nordiska sessionen just på grund utav att man är orolig för vad man kommer att se i vågskvalpet efter coronapandemin. Men också hur (… taltiden slut).


  • Där tror jag att de här stimulanspaketen, som jag kan i retroperspektiv ha tyckt varit överdrivet stora under coronapandemin - alltså inte bara Åland utan i allmänhet, faktiskt ha varit ett starkt stöd. För vi vet ju att särskilt män som utsätts för arbetslöshet eller konkurser är en av riskgrupperna för suicid. Men det jag också vill påminna om är just den här gruppen med män - medelålders män och äldre män - den grupp som generellt kommer väldigt sent till vården och med psykiatriska diagnoser ännu senare. Så till hälso- och sjukvårdsministern vill jag nog säga det att när man tittar över budgetsiffror och sådant fortsätt håll låga avgifter eller inga avgifter för den här patientgruppen. För de här behöver vi kämpa för att få till vården, inte hålla undan vården.


  • Talman! Jag tar med mig det som ledamot Zetterman har fört fram och jag tar gärna emot feedback och information om det är någonting som vi bör tänka på i landskapsregeringen som vi har missat. Men när det gäller just suicid och suicid prevention så är det någonting som jag hoppas att vi kan ta ett större grepp omkring nästa år. Det är också saker som vi inte riktigt har hunnit med under coronaperioden men som vi har en tanke om hur vi ska jobba vidare med och jag hoppas att vi ska få till det så som vi önskar från landskapsregeringen.


  • Herr talman! Det har varit en lite märklig budgetdebatt i år. Det har varit både lågt och högt men det här som ledamoten Zetterman tar upp så skulle jag klassificera som högt. Det är svårt ämne men det är viktigt att ta upp det. Jag tror att de flesta av oss som kommer i kontakt med föräldrar som har haft den här typen av problem och hur oerhört svårt det har varit för dem att få hjälp och att komma fram till ÅHS precis på det sätt som ledamoten Zetterman sade. Så det här är någonting som vi absolut borde göra någonting åt så fort som möjligt. Vi diskuterade på Ålands Framtids sista styrelsemöte just den här frågan vad som riktigt är grundorsaken till att våra barn och ungdomar i så stor mängd mår dåligt. Det är också någonting som man har på gång i budgeten precis som sades. Men vi måste komma ifrån diskussion till handling nu.


  • Talman! Som sagt barn och unga är viktiga men jag vill verkligen peka på den här gruppen med medelålders och äldre män. Det är de som är den absolut största riskgruppen för suicid. Det är där de stora bekymren finns. Det handlar ju förstås som alla andra om sjukdomsbild. Det handlar om genetik. Det handlar om omgivning. Det handlar om vilka livssituationer de utsätts för. Det är en sjukdom precis som vilken annan. Det är lika mycket ditt eget fel om du får en diabetesdiagnos, cancerdiagnos eller en hjärtinfarkt som det är om du får bipolär sjukdom eller schizofreni. Människan är densamma. Personerna finns kvar även om det tillstår en sjukdom.


  • Tack, talman! Jag sällar mig till det som sagts i föregående replikskiften och tackar ledamot Zetterman som faktiskt lyfter den här viktiga frågan. Vi har många i vårt samhälle, vuxna och äldre och naturligtvis också barn, men just vuxna som mår sämre med psykisk ohälsa som verkligen ramlar mellan stolarna. Och som ledamot Zetterman faktiskt säger har vi människor en tendens att dra oss ifrån de som mår psykiskt dåligt. Ett sätt är ju att vi börjar prata och sätter det här på bordet. För var och en har vi våra dagar, inte kanske psykisk ohälsa, men där vi mår sämre. Att våga börja föra det här på tal och berätta hur livet också är så tror jag att vi bjuder in till att fler öppet vågar berätta om hur man mår.


  • Så är det och jag tror att bland de äldsta ålderskategorierna, oavsett kön, så tror jag att det skulle vara oerhört viktigt att våga föra samtal om döden, alltså att förbereda sig själv inför döden och våga prata om det. Det ser jag som en oerhört central del av ett värdigt åldrande.

    I övrigt så understöder jag förstås ministern Hambrudd, det är bra att vi pratar om de här sakerna. Jag tänker att det ligger mycket i tiden att man säger att man ska vara med människor som ger en energi. Då är det lätt att välja bort en sådan här grupp av människor. Men samtidigt om man vänder sitt hjärta och tänker vad ger mig energi? Om jag kan vara
    den enda som hälsar på en människa i dag medan alla andra vänder bort blicken? Nog ger det energi, minister Hambrudd.


  • Tack, talman! Det är viktigt och det är ett ämne som verkligen berör och här tycker jag att Pelaren gör ett viktigt arbete likaså föreningen Reseda gör ett väsentligt och viktigt arbete i de här frågorna för att lyfta det ytterligare.


  • Talman! Det som är så otroligt viktigt och fint med just Pelarens verksamhet är det att de utgår ifrån friskhetsfaktorer. Det som vi annars pratar om att vi ska utgå från i all annan hälsovård och i alla annan förebyggande vård. Det som också vår motion om äldre handlar om att se till friskhetsfaktorer och att stärka den egna människan. Det är precis den verksamheten Pelaren har. Där alla går in som jämbördiga. Där alla pratar med varandra. Alla får vad den egna personen inte sin diagnos. Pelaren är en central del av det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa och för dem som har psykiatriska diagnoser.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Jag blev väldigt förskräckt när jag läste svensk statistik för någon vecka sedan just om suicid, en suicidrapport, där det framgick att 70 procent av dem som tar självmord är just män i medelåldern och uppåt och det är en växande grupp av människor som mår så pass dåligt att de väljer att göra det. Jag har ingen statistik från Finland. Jag har ingen statistik från Åland men det är precis som minister Röblom sade, det är en norm i samhället som vi måste mjuka upp. Jag är glad att tre av landskapsregeringens ministrar tog replik och tar det här på allvar. Det är positivt i det hänseendet. Jag ser också fram emot folkhälsostrategin för det här är ett arbete som inte bara handlar om barn och ungdomar utan det här är någonting som man kan drabbas av även när man blir äldre.


  • Talman! Nu har jag faktiskt inte uppdaterad åländsk statistik men historiskt har det varit så att Åland tyvärr har väldigt höga suicidsiffror. Det finns ju också, befarar man i suicidforskning, ett väldigt stort mörkertal där man pratar om att exempelvis vissa bilolyckor troligtvis kan vara i suicidfall osv. Så vi har nog inget bättre läge här på Åland än någon annanstans. Precis som ledamoten säger är det här en könsfråga. Det här handlar också om manlighetsnormen. Vilket värde har jag om jag blir av med mitt jobb? Det är en jätteviktig fråga i suicidpreventionen.


  • Herr talman! Det blev en allvarlig stämning här och det var ett viktigt ärende som kom upp men ska vi klara av den här typen av problem så måste vi ha en samhällsekonomi som fungerar. Ledamoten Torbjörn Eliasson inspirerade mig igår att vi måste börja prata mer om tillväxt så det var det jag tänkte prata om. Jag hade också ett stycke om digitalisering men jag kom fram till att det blir enbart fånigt om jag håller det efter ledamoten Josefssons mycket, mycket kompetenta och positiva anförande. Så jag vill bara understryka det och tillägga, för att spara tid, att vi borde noggrant se om man kunde få expertis från Estland att hjälpa oss att komma i gång. För där har de byggt upp allt ifrån från noll på en väldigt snabb tid.

    Jag tänkte prata lite om infrastruktur, kompetensförsörjning och hur vi kan minska byråkratin. När det gäller infrastruktur så är det viktigt att man får kostnaderna på en så rimlig nivå som möjligt. Speciellt nu. Det gäller el, avlopp och avfallshantering. Det sistnämnda torde de flesta veta att jag tycker är på alltför höga kostnadsnivåer. Jag har noterat att både i budgeten, de flesta anföranden och i motioner har man tagit upp elpriset och att man är beredd att stöda Kraftnät Åland i större utsträckning och det är en bra sak. Det är bra att det är prioriterat. Det är ett sätt att göra någonting åt elpriserna. Men jag tror inte att vi löser problemen bara genom att skicka in mera pengar. Vi behöver också få en tydligare ägarstyrning. Man måste slå fast en målsättning och minska kostnaderna, nu utgår jag från normala förhållanden någon procent per år, de fina kontor och andra satsningar som görs kommer ändå inte el-konsumenterna så väldigt mycket till godo. Jag tror inte det har så stor betydelse för dem.

    När det gäller kompetensförsörjningen så är det inte rimligt att våra åländska företag ska behöva nyanställa i Stockholm eller i Helsingfors för att det inte går att få tag i personal här. Det här är inget specifikt åländskt problem. Jag har noterat att egentligen har hela Norden problem att hitta kompetent personal inom många områden men speciellt på lilla Åland blir det väldigt synligt.

    När det gäller högskolan så vill jag säga ett par ord om det. Det är mycket möjligt att jag missar men jag noterade att lantrådet sade att som en näringslivssatsning så satsar man ytterligare två miljoner på högskolan. Jag har gjort mitt bästa och försökt hitta det i budgeten men jag har inte lyckats. Om jag tittar på momentet så var det 7,3 miljoner i år och ungefär 7,3 miljoner i budgetförslaget också för nästa år. Men det får vara hur det vill det säkert jag som har missat någonting. Men det kommer allt fler signaler om att högskolan har stora problem att leverera den kompetens som efterfrågas av det åländska näringslivet. Och det måste vi också ta på största allvar och göra någonting åt.

    När det gäller kompetensförsörjning så vill jag lansera en idé. Det gäller studiestödet och vikten av att få hem kompetent personal så tror jag att man i varje fall kunde försöka från regeringens sida fundera på om man kunde få efterskänka studiestödet om vissa villkor uppnåtts för att få in efterfrågad kompetens. Jag vet att det inte är någon lätt fråga men jag vill ändå att man överväger att försöka vända på alla stenar för att göra något åt det här.

    Jag vill också passa på att nämna ett förslag i det här sammanhanget som Ålands Framtid lade under förra mandatperioden. För att göra Åland ännu mera intressant och för att locka hit företag och tillväxt skulle man fundera på att slopa den åländska delen av bolagsskatten. Det här är ju ett område där vi faktiskt har delad behörighet. Här kunde vi göra det mycket attraktivt för företag att flytta till Åland genom att sänka bolagsskatten till kanske 14 procent. Det här är någonting som vi borde använda oss av när det gäller marknadsföringen av Åland och visa att vi har låga skatter, att vi har en hög välfärdsnivå och att vi är en attraktiv plats att etablera företag på. Jag skulle önska att man också kunde titta på det här förslaget och se vad vi kan göra av det.

    Sedan när det gäller, herr talman, att minska byråkratin så är det också viktigt om man ska locka företag. Att vi får en näringsrätt och att vi får en jordförvärvsrätt och här ser jag med spänning fram emot den presentation som ska vara på fredag. Jag personligen tycker att näringsrätten som sådan inte är något större problem men om vi tänker oss att det är företag igen i Stockholm eller Uppsala som ska etablera sig på Åland så är det väldigt knepigt att riktigt förstå sig på hur det här systemet fungerar och det hoppas jag att bli en del av det här paketet. Att man gör det mera enkelt och mer transparent.

    När det gäller byråkratin har vi också framfört från vår sida att man borde överväga att slopa avgifterna från ÅMHM när det gäller företagsamhet. För små enmansföretag blir avgifterna ganska kostsamma. För små tillställningar, speciellt marknader och sådant, är kostnaderna för ÅMHM på en orimlig nivå för att man ska kunna göra någonting. Så det här hoppas jag att man också kunde titta på. Jag vet att det är en fristående myndighet och jag vet att vi t o m har styrelsens ordförande här så jag får vara lite försiktig med vad jag säger. Men man borde jobba mot att minska kraven och ha ett mera enkelt anmälningsförfarande än vad det är nu. Vi har ju trots allt en ganska stor social kontroll här på Åland och därför är det enligt vårt synsätt onödigt att kopiera de strukturer som man har runt omkring oss.

    Jag vill också, herr talman, prata lite om att införa utmanarrätter. Det var ganska intressant när jag googlade utmanarrätter och Ålands lagting så fick jag två träffar och det var från de alerta herrarna Brage Eklund, Axel Johnson och Anders Eriksson som har lämnat in de förslagen. Det första lämnades in för ganska exakt tio år sedan. I det förslaget kritiserades det att, trots att det synbarligen fanns i det regeringsprogrammet för tio år sedan, det inte har hänt någonting. Det fanns i den förra regeringens program och det finns i nuvarande regeringsprogram. Så jag tycker att det bör bli hög tid att vi gör någonting åt det här. För de som inte riktigt vet vad utmanarrätter är innebär det en möjlighet för privata aktörer att man har ett system så att man kan ge ett anbud på en verksamhet som drivs av den offentliga sektorn. Om man förenklar det så ska anbudet gå vidare om det är intressant.

    Nu ser jag att klockan börjar rinna iväg så jag tror att jag avrundar med att säga att vi borde, jag är ju lite uppgiven som ni vet när det gäller självstyrelselagsrevisionen, sätta ner resurser på att överta arbetsrätten och socialförsäkringarna som vi de facto har möjlighet att göra enligt B-listan. Vi vet alla att när det gäller socialförsäkringssystemet är Åland en stor nettobetalare till det systemet. Så vi skulle ha möjlighet att sänka socialförsäkringsavgifterna till företagen om vi hade den här behörigheten i vår hand. Jag sätter punkt där.


  • Tack, talman! Bara för information till ledamoten Eriksson så nämns de 2,7 miljoner euro som tilldelas högskolan på sidan 150. Det är kopplat till de satsningar för framtida utbildningar inom t ex förnybar energi. Pengarna ska också gå till en utökad digitalisering på högskolan. Dessa pengar är kopplade till Ålands plan för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.


  • Tack för det, jag uppskattar den upplysningen mycket. Jag sade att det är säkert jag som missat någonting annars skulle knappast lantrådet helt öppet ha sagt att den här näringslivssatsningen är viktig för oss. Men när jag tittar på momenten så hittar jag ingen skillnad och då blev jag lite konfunderad.

    Jag hoppas också att ansvarig minister kan svara på det att det kommer ganska mycket signaler om att det finns ett missnöje med hur högskolan bedriver sin utbildning när det gäller den kompetensförsörjning som är så viktig för tillväxten. Hur ser du ansvarig minister på det?


  • Talman! Jag och kollegan Hambrudd gör ett arbete nu och vi kommer att intensifiera det utbildningspolitiska arbete att se till den åländska utbildningen från gymnasialstadiet och uppåt och se var de så kallade missmatchningarna finns. Var vi behöver satsa med tanke på megatrender och den utveckling som sker snabbt i vår omvärld nu. Är det någonting vi kanske måste sluta med till förmån för någonting annat osv. Men det där är ju ett brett angreppssätt som vi gör och som vi kommer att återkomma med när vi när vi har någonting att visa upp inom det område.


  • Det här med ett brett angreppssätt har jag lärt mig att är en formulering när man inte vet riktigt var man ska börja. Så som det låter med de signaler jag har fått, och det måste också ansvarig minister ha fått ganska många annars är det någonting som inte riktigt är som det ska vara, så tror jag, eller tror jag vet, att det är dags att börja göra någonting så fort som möjligt. Jag tycker att det är synd att man bytte ut styrelsen på det sätt som man gjorde. För den gamla styrelsen med den ledning som ledde den styrelsen hade en ganska klar strategi hur vi ska komma till rätta med de här problemen. Men nu verkar det lite som man inte vet riktigt i vilken riktning man ska gå.


  • Tack, talman! När det gäller upphandlingsrätter så skulle jag vara lite nyfiken om ledamoten Eriksson skulle kunna nämna något konkret exempel var i vår närregion i Norden t ex där man har genomfört det här med utmanarrätter. För som jag har förstått det så är det ju de facto EU-upphandling t ex, som har en egen lagstiftning, som reglerar det här när det offentliga handlar av det privata. Jag skulle gärna höra om han har något exempel.


  • Ärlig fråga kräver ärligt svar. Det har jag de facto faktiskt inte. Men oavsett det har vi det i regeringsprogram efter regeringsprogram. Vi har det också i det här som både Nordberg och jag står bakom så nog kunde vi väl ändå försöka ta reda på vad det handlar om med gemensamma resurser, eller hur?


  • Tack för det, herr talman! Ja, jag tror att det faktiskt kanske skulle vara en idé att en gång för alla utreda det här för det låter väldigt enkelt och väldigt bra. Men till exempel är det ju så att om det är över 225 000 euro är det EU-upphandling och då är det regelverket som styr. Sedan har vi ett annat regelverk som är för mindre summor men oftast när man pratar om det här så är det ändå större verksamheter. Jag tror det skulle vara jättebra att vi reder ut det en gång för alla.


  • Då tackar jag för det stödet och så ska vi hoppas att ledamoten Nordberg och jag kan hjälpas åt att skjuta på för att få det framåt. För i min värld är det åtminstone så att under de gränsvärde som gäller där är ju det intressanta för åländska småföretag. Att man har möjligheter att etablera sig inom olika verksamheter.


  • Tack talman och tack ledamot Eriksson för ett som vanligt framåtsyftande anförande. Jag vill uppehålla mig kring högskolan Åland. Jag tänker i exakt samma banor men det är lite som att svära i kyrkan. Kan man förändra någonting som alltid har varit. Jag ser ju den kompetensförsörjning som vårt IT-kluster är beroende av och skriker efter. Alltså kunnig IT-personal. Det fanns en lång väntelista i höstas till högskolan för att få påbörja en sådan utbildning men högskolan kunde inte ta emot alla som önskade börja studera. Det tycker jag är ett jätteproblem. Här borde Åland med sin litenhet kunna vara mycket mer flexibelt och dynamiskt och se till att vi givetvis tar emot så många vi bara behöver. Frågan att ju också att vi behöver plocka bort det som inte är riktigt lika attraktivt eller kanske nästan inte alls är attraktivt. Men det är det vi har så svårt att göra. Och då kan man ifrågasätta när man ser statistiken om vi ska fortsätta utbilda sjöbefäl t ex , ledamot Eriksson (… taltiden slut).


  • Det hoppas jag att vi ska fortsätta med. Tillsvidare är sjöfarten en väldigt viktig näring. Men just när det gäller specifikt den utbildningen är ju problemet att de som vill ha en bra utbildning söker sig till Kalmar eller Åbo. Vi har tappat mycket av det kunnande eller den, vad ska jag säga, image som fanns runt den åländska sjöfartsutbildningen. Också när det gäller IT-utbildningen så kommer det ju en del kritik om man pratar med åländska IT-företag. Det känns på något sätt som om det är ganska mycket som skulle behöva göras för att få högskolan att fungera. Personligen har jag den uppfattningen att den förra styrelsen var på väg i rätt riktning.


  • Tack, talman! Jag har nog fått ganska liknande uppgifter mig tillhanda både när det gäller den förra styrelsen och ska vi säga det kvalitetsfrågetecken som finns kring högskolan. Därför har jag också flera gånger lyft bolagiseringen av den. De signaler jag får där är ju inte direkt betryggande för det verkar vara en väldig förvirring kring flera saker. Så det behöver tas ett krafttag kring högskolan. Men jag vill ändå påpeka att vi kan inte alltid fortsätta med allting vi alltid har gjort och bara plocka på nytt. Vi måste också våga ifrågasätta och utmana oss själva och konstatera att nu ska vi eftersträva att bli väldigt, väldigt bra på någonting annat. Annars hamnar vi i den här cirkeln som vi alltid är i att vi ska lösa problemen genom att tillföra mer och vi har inte råd med det.


  • Det där är riktigt och det är viktiga frågor som kollegan Holmberg tar upp. En företagare som var ganska frustrerad sade att högskolan är eller skolvärlden, vi ska inte stå och peka ut enskilda, är mera utformad för dem som jobbar där, för lärarna, än den utbildning som behöver ges.

    Jag hade förmånen att träffa tidigare rektor Jonas Waller nere i Köpenhamn. Jag ska inte gå in på de diskussionerna här, men det var en intressant diskussion, och vi hade den tillsammans med vd:n för NordForsk. När det gäller den biten så hade vi ett mycket intressant hörande i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi hörde expertis från både Sverige och Finland. Det blir ju så att om inte den utbildning vi har kommer upp i tillräckligt hög nivå så blir vi tvungna att vända oss utanför Åland och det tycker jag ska vara synd.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 16:03

    Tack, talman! Jag skulle vilja prata lite om en av Socialdemokraternas budgetmotioner, den om ett specialpedagogiskt resurscenter. Flera ungdomar i dag som studerar vid Ålands yrkesgymnasium är i behov av ett särskilt stöd. Det finns många olika orsaker t ex att man har ett åtgärdsprogram som man har fått i grundskolan. Det finns sedan inte så mycket resurser på andra stadiet att följa upp dessa åtgärdsprogram. Många unga och vuxna tampas med hinder som inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar eller kanske pratar ett annat modersmål än svenska. Det här bidrar till att det finns ojämlika möjligheter till bildning, utveckling och lärande.

    Vi socialdemokrater vill säkra att det finns tillräckliga resurser både i yrkesgymnasiet och andra stadier så att de studerande klarar av att ta en examen och ge dem förutsättningar att uppnå en god nivå både på de teoretiska och praktiska yrkesämnena. Tillgången till utbildning och möjligheten till lärande på olika nivåer bidrar till att minska klasskillnader och stärka människors självförtroende och man tar också tillvara på begåvningsreserven i det åländska samhället. Även om du i dag inte passar in i skolans mall ska du inte känna dig obehövd. Det är viktigt för oss att lyfta den betydelse som rätt utbildning på rätt nivå har för var och ens möjlighet att komma till sin rätt på en alltmer kunskapskrävande arbetsmarknad och finna sin plats i samhället.

    Talman, i dag är situationen för studerande i behov av stöd efter grundskolan rätt så ohållbar. Det krävs resurser både ekonomiska och personella för att stärka stödinsatser för de studerande som är i behov av extra inlärningsstöd. Arbetssituationen för
    assistentlärare och speciallärare i skolan är pressad som den är i dag. De riktade insatserna för de studerande som har behov är också en viktig insats för att hjälpa och synliggöra alla dem som brottas med psykisk ohälsa. Jag vill särskilt lyfta fram en väldigt viktig insats som saknas på Åland, i kommunerna och under landskapet - det finns en liten variant men det är inte tillräckligt - det är boendestödet. Ett boendestöd är en praktisk, pedagogisk och social insats för personer som har olika problematik och syftar till att underlätta för den enskilde att hantera hela sin vardag.

    Vi socialdemokrater har motionerat om ett specialpedagogiskt resurscenter. Vi anser att landskapet också behöver konkretisera stödet till alla barn, ungdomar och vuxna i behov av specialpedagogiska insatser. Som tidigare konstaterats är stödet inom yrkesgymnasiet och för vuxna i behov av specialpedagogiska insatser helt otillräckligt i dagsläget. Ett resurscenter kan bl a handleda, observera och fortbilda inom områden och också ha ett stort ansvar för barns socioemotionella förmågor och ansvara för språkstöd vad gäller integrationen. Ett resurscentrum har en viktig funktion för att utveckla goda läromiljöer på grupp-, individ- och organisationsnivå. Det är också viktigt att man undanröjer de hinder som finns idag för jämlika möjligheter till utveckling och lärande. Det finns en utredning från 2006 då min partikollega Camilla Gunell var utbildningsminister som kan ligga till en bra grund för det fortsatta arbetet. Jag vill också samtidigt passa på att tacka för att man just nu skickar runt en enkät bland vårdnadshavare till barn med speciella behov för att utreda hur situationen ser ut idag. Och jag hoppas att den gamla utredningen, den här motionen och enkäten kanske kan vara starten på en förändring.


  • Tack, talman! Och tack ledamot Eckerman att du lyfter den här viktiga frågan. Det här är ju ett viktigt ämne och jag måste säga att de här barnen och ungdomarna har en speciell plats i mitt hjärta. Precis som det ledamot Eckerman sade har det skickas ut en enkät och den handlar just om den ÅSUB-utredning som vi har begärt och satt igång från landskapsregeringen. Det är utifrån dialogen med autismspektrumföreningen som har fört fram det här. Det är faktiskt också därför vi vill göra den här utvärderingen och se hur förutsättningarna är för barn- elev- och studeradegrupperna just specifikt i det som Eckerman lyfter upp, övergången från grundskolan till själva gymnasiet. Den här utredningen kommer vi förhoppningsvis att få i början på 2022 och det är meningen att vi ska ha en grund för kommande beslut.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:09

    Tack minister Hambrudd! Det är ju så att den här utredningen och enkäten som ministern hänvisar till har ju riktat sig till barn som har någon slags diagnos och ett åtgärdsprogram. Men det finns också väldigt många föräldrar som har barn som har annan problematik i skolan och som inte omfattas i den här gruppen. Barn som har psykiska problem är inte med i det här, det är inte riktat till dem. Jag tror också att barn som har trassliga familjeförhållanden, som vi talade om tidigare i dag, också är en grupp som man behöver reda ut för att man ska kunna få den rätta hjälpen. Det finns många orsaker till barns problematik i skolan. Man måste ha ett helhetsgrepp. Man måste ha ett ansvar över det här att det finns stöd hela livet ut.


  • Tack talman! Så är det ju men jag hoppas ju naturligtvis att den här utredningen också kan vara till godo med åtgärder för andra som inte har diagnoser. Och om jag nu som minister får ha visioner om vad jag tror skulle vara oerhört verkningsfullt är det en form av ett mobilt team som besitter den här kunskapen och som kan hjälpa till både inom barnomsorgen och skolan men också i hemmen med föräldrarna. Det är någonting som jag tror på men nu ska inte jag gå vidare innan ÅSUB-utredningen. Det är någonting som jag fått höra från de som arbetar med det och också av föräldrar till de här barnen att det skulle kunna vara någonting väldigt verkningsfullt.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:10

    Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag tror att den där idén med ett mobilt team är jättebra för att det här är en verksamhet som egentligen behöver vara uppsökande. Det är inte meningen att om man har det jättetufft hemma ska behöva söka sig någonstans. Det här måste egentligen vara ett väldigt, väldigt brett samarbete redan från när barnen ligger på BB - då kan man märka att det kanske inte står rätt till - till barnomsorgen, till grundskolan, till högstadiet, till gymnasiet. Och sedan är det också så att väldigt många vuxna idag är i behov av boendestöd på grund av att de har en viss problematik. Det är inte så att man blir frisk eller blir funktionerande bara för att man har gått ut högstadiet eller gymnasiet utan man kan ha en livslång problematik. Det är väldigt viktigt att det börjar på BB och att det finns ett stöd att få livet ut.


  • Tack, talman! Ärade lagting. På 1950-talet påbörjades diskussionen om att Åland består av allt för många kommuner bl a inom dåvarande landstinget, lagtingets företrädare. Drygt sjuttio år senare är tiden inne för förändringar. Inte för att kommuninvånarna eller deras folkvalda brinner för att se den egna kommunen övergå i en ny struktur utan för att samhällsutvecklingen i sig lett till en situation där småskalighet är utsatt för ett ständigt tryck. Detta i kombination med att det kanske inte längre finns den mängd förtroendevalda som en fungerande kommun behöver. Förtroendevalda som till ett ringa arvode – eller helt gratis som i fallet Sottunga – är beredda att offra sin fritid för det allmännas bästa.


    Den sittande regeringen har med lagtingets samtycke nu möjliggjort kommunala samgåenden. Det tidigare förbudet mot frivilliga fusioner är sedan första juni i år borta. Därmed kan regeringen Thörnroos inom kort fatta beslut om under vilka förutsättningar Sottungas och Lumparlands ansökningar om så kallade kommunutredningar ska utföras. Efter inledande diskussioner med och sedermera en remissrunda till de förväntat berörda kommunerna, har förutsättningarna för framgångsrika utredningar klarlagts i tillräckligt hög grad. Med ordet framgångsrika avser jag denna gång att utredningarna faktiskt faller i god jord, d v s att de inblandade kommunernas fullmäktigen ger sitt godkännande. För, talman, vi är fortsatt beroende av att kommunerna ger sitt samtycke eftersom det enda sättet för en förändring av den kommunala strukturen är och förblir att ett sådant bifall ges.


    Det enda som kan förändra det jag nyss gav uttryck för, d v s att frivillighet avgör den kommunala framtiden, är det lagförslag regeringen inom kort förväntas avlämna till lagtinget. Förslag till lagstiftning om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi. Ordvalet kriskommun är illa omtyckt av en del men förmodligen har uttrycket en gång för alltid etsat sig in i vår vokabulär. För det är givet att det är kris om en kommun tvingas både genomlida en omfattande utredning av sin egen framtid och sedan se kommunen uppgå i en eller flera andra kommuner.


    När det gäller de fortsatta diskussionerna på det kommunala fältet kan jag inte låta bli att än en gång understryka att det är förstås bättre för alla parter, inklusive framtida åländska regeringar, om den kommunala strukturen förändras av kommunerna själva. En situation där kommande landskapsregeringar tvingas agera som en sorts domare är ingen lyckad lösning med tanke på att den nya kommunen som uppstår bör få bästa möjliga start d v s möjligast positiva utgångsläge. Men samtidigt, talman, måste det allmänna i form av landskapsregeringen ha det juridiska instrumentet och därmed möjligheten att flytta på gränserna. Motivet är förstås möjligheten att trygga allas rätt till lagstadgad service. Samtidigt vill jag än en gång betona att det är det enda som övertrumfar den kommunala självstyrelsens suveränitet.

    Talman! Trots det nyss sagda vill jag ändå avsluta mitt anförande till denna del med att understryka att den nya lagen även kan ses som ett nytt sätt att i tid ge kommuner i ekonomisk kris hjälp och bistånd i olika former. Erfarenheterna i synnerhet från Finland visar nämligen att trots att ett stort antal kommunutredningar har inletts har ytterst få lett till konkreta sammanslagningar. Egentligen bara ett enda fall trots över femtio gjorda utredningar. Så här finns det möjlighet att om man begär hjälp och naturligtvis medverkar på olika sätt så kan landskapsregeringen hjälpa till att få ordning på saker och ting. Vi vet alla att det finns en vardag där ute som är betydligt mer komplex om vi också tar in kommunalförbundsproblematiken som jag inte tänkt beröra närmare denna gång.

    Talman! I anslutning till mitt anförande igår tisdag önskade delar av oppositionen även diskutera Ålands Radio och Tv och TV4 i synnerhet. Jag tänkte passa på att kort redogöra för situationen och därmed också ge möjlighet för hugade ledamöter att återkomma till dessa frågor. När det gäller Ålands Radio och Tv är bakgrunden till dagens situation att den tidigare regeringen Sjögren i slutet på förra mandatperioden lanserade en så kallad medieavgift som ersättande system för finansiering av såväl Ålands Radio och Tv och de upphovsrättskostnader som hör samman med återutsändningar av svensk tv i form av SVT och TV4 över Åland.

    Det fanns tydliga signaler från Ålands Radio och Tv i synnerhet på att medieavgiften på nivån 110 euro för enskilda personer med den personliga beskattningsinkomsten över 14 000 och en motsvarande bolagsavgift om 140 euro eller högst 3000 euro att det kanske skulle vara för knappt med tanke på finansieringen. Det gick igenom i lag- och kulturutskottet och sedermera genom hela lagtinget. När det gällde nämnda bolagsreform, om vi kallar den så, skulle jag vilja säga att det var en av reformens största direkta påverkan på de totala inkomsterna. Om vi tar t ex rederiernas deltagande i kostnaderna sjönk dessa i ett slag från flera tiotusentals euro i vissa fall till maximala 3000 euro. Byte av finansieringssystem har redan föranlett särskilda åtgärder från landskapsregeringens sida med lagtingets bifall. Bland annat en extra tillskjutning på över 500 000 euro under fjolåret till Ålands Radio och TV och sedermera en förskottsbetalning om drygt 167 000 euro för innevarande budgetår.

    Till följd av denna av lagtinget valda modellen för uppbärande av medieavgiften har ledningen för Ålands Radio och TV ansett det påkallat att under innevarande höst kalla till samarbetsförhandlingar. Allt i syfte att hålla kostnaderna i nivå med det förväntade intäkterna. Resultatet av förhandlingarna är förmodligen att vänta inom kort. Vad som är fortsatt oklart är förstås hur det slutliga utfallet av medieavgiften blir för innevarande budgetår. Och naturligtvis kommande också för den delen. Åland har rent allmänt gått bättre än befarat totalt sett om än med vissa undantag. Hur många privatpersoner når sist och slutligen över gränsen 14 000 euro och bidrar med 140 euro i medieavgift? Hur många företag kommer sist och slutligen att passera gränsen 50 000 i beskattningsbar inkomst? Och hur många samfund kommer faktiskt också då att ge den maximala summan 3000 euro? Vi talar naturligtvis om beskattningsbara inkomster som handlar om flera hundratusen euro innan man når det taket. Först till hösten 2022 har vi facit och underlag för en ordentlig utvärdering av medieavgiftens effekter. Något som underströks och betonades att ska göras under lagtingets behandling av frågan.

    Talman! I flödet av budgetmotioner återfinns nr 11, rubricerad TV4 i skärgården. Motionärerna hävdar här att återutsändningen av TV4 skulle vara hotad. Efter samtal med Magnus Lundberg, styrelseordförande inom Ålands Radio och Tv, kan jag lugna motionärerna om att några dylika åtgärder inte är aktuella. Det är inte heller en åtgärd som landskapsregeringen skulle acceptera om något sådant skulle diskuteras vid kommande bolagsstämma. Ingenting hindrar för den skull, talman, att finans- och näringsutskottet ändå väljer att diskutera såväl nämnda motion och medieavgiftens konsekvenser i övrigt. Det överlåter jag med varm hand till utskottet att fundera på.


  • Talman! Vice lantrådet inledde med att diskutera kommunerna och pratade om det remissförfarande som också skickades ut. Min uppfattning var att man i det materialet diskuterade mest de kommuner som har mycket svag ekonomi och väldigt lite de kommuner som är potentiella mottagare av dessa svaga kommuner i händelse av att man får en kriskommun. Man pratade i det förslaget om den suveräna rätten att fatta egna beslut. Trots att under vissa paragrafer så kan det bli mer tvingande åtgärder. Men hur ser ledamoten på den mottagande kommunens rättigheter? Kan man säga nej till att ta emot en kommun som är kriskommun eller kan landskapsregeringen besluta över det?


  • Tack, talman! I det utkast till lag promemoria som vi arbetat med en längre tid efter att också haft det på remiss till kommunerna som nämndes så har inte så stor vikt, tyvärr kan jag medge ledamot Zetterman, just på den mottagande kommunens rättsliga ställning. Därför att här har vi nog lutat oss mot facit det vill säga de linjedragningar som grundlagsutskottet i Finlands riksdag har gjort vad det handlar om att trygga, i det här fallet, en del medborgares rätt till lagstadgad service. Som sagt övertrumfar det den kommunala suveräniteten. Men det är helt klart att det här är en sida av problematiken som naturligtvis kommer att bli känslig den dag den här typen av ärenden blir aktuella för kommande regeringar.


  • Talman! Det här var en fråga som jag försökte få gehör för när nu sittande landskapsregering rev upp den gällande kommunlagstiftningen. Därför där anges det i andra paragrafen, tror jag, de här grunderna för vem en kommun ska sammanslås med t ex geografisk närhet och andra parametrar. Det ska bilda en ny ekonomisk bärkraftig enhet eller någon sådan formulering tror jag det finns där. Men det är bra att vice lantrådet inser att den här delen har man missat. Det är ju självklart att man måste diskutera de juridiska rättigheterna och skyldigheterna för de kommuner som befinner sig i det ekonomiska läget att man blir föremål för kriskommuns lagstiftningen. Likväl behöver man diskutera den andra sidan alltså den kommunen som förväntar sig ta över kriskommunen.


  • Tack, talman! Jag tror kanske det föreligger lite missförstånd här från ledamot Zettermans sida. Lagtinget har inte på landskapsregeringens inrådan rivit upp de stadgar som ledamoten talar om. De grundläggande bitarna finns ju kvar. Det vill säga att om man sitter i en sådan sits att måste göra någonting så skall en kommande regering bland annat ta hänsyn till att den nya kommunala enheten har en geografisk enhetlighet d v s närhet. På det viset har vi inte förändrat och försämrat kommande regeringars möjlighet att ta ett helhetsgrepp på de här frågorna.


  • Herr talman! Jag ska inte ge mig in i debatten om en, två eller fyra eller sexton kommuner men en sak som jag har noterat under senaste år eftersom jag jobbar inom det kommunala nu är att kommunernas självstyrelse och självständighet långt ut är en chimär. Tyvärr är man fastlåst i olika strukturer och system så att det i stort sett är omöjligt att effektivisera sin verksamhet. Tittar man på en landsortskommuns budget så är över 50 procent sådant som, om man är med i ett kommunförbund, andra styr över. Utgifterna för resterande del är lagstadgad skola, barnomsorg, äldreomsorg och till vissa delar andra. Så den egentliga självstyrelsen handlar om några få procent. Och den här frågan har man glömt bort. Vill man effektivera och få tillväxtkommuner och kunna hantera den här tillväxten, då måste man också se på (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag har absolut ingen orsak att ha en annan syn på kommunala självstyrelsens praktiska innehåll än det som ledamot Strand här ger uttryck för. Jag förstår hur det är att vara kommunalt ansvarig som förtroendevald i dag med tanke på begränsat handlingsutrymme. Men här kommer vi automatiskt in på kommunalförbund. Vi har ju alla alltför länge haft den åsikten att vi förlorat kontrollen över kommunalförbunden. Jag skulle gärna vilja påminna igen om det som en av våra tidigare kollegor Roger Slotte brukade säga, se till att kommunalförbunden befolkas av styrelseordförandena från medlemskommunerna och i vissa fall även kommundirektörer. För det är bara på det sättet man får helheten att fungera d v s att medlemskommunernas önskemål, som den egna kommunala budgeten, förs vidare till kommunalförbunden. Det blir visserligen otroligt mycket arbete för några få utvalda.


  • Herr talman! Ja, det är en sund tanke med kommunstyrelsernas ordförande i det här men tyvärr är systemen och lagstiftningen uppstyrd så att det är minoriteterna som bestämmer. Så det hjälper inte fast vi sätter hur många kommunstyrelseordföranden som helst om det finns en liten minoritet som inte vill ändra på någonting. Så då är det omöjligt att effektivera, eller utveckla, som det finns tankar på åtminstone i de samarbetskommuner som jag jobbar med. Så vill man utveckla till exempel demensvården på Oasen är det omöjligt för att man inte kan komma överens med de minsta, de bevakar särintressen. Och det här måste vi hitta en lösning på om vi ska kunna effektivera den kommunala servicen.


  • Återigen en angelägen frågeställning som ledamot Strand aktualiserar. Landskapsregeringen har noterar att Jomala kommun har kommit in med en speciell anhållan om den här frågan d v s att vi skall titta på åttiofemte paragrafen i kommunallagen. Och därmed möjliggöra att de som faktiskt äger kommunalförbunden, och då menar jag att det antingen kan handla om att man har majoriteten av eleverna eller klienterna oavsett vad det handlar om, att man också där ska kunna ha ett inflytande som motsvarar just den insats man gör. I synnerhet ekonomiskt. Det här kommer absolut sittande landskapsregering att ta på fullaste allvar och se hur vi kan förändra lagstiftningen. För det är naturligtvis olyckligt om större kommuner som har kapacitet att göra en insats känner att de till och med vill lämna ett förbund för att de anser att det inte är tillräckligt (… taltiden slut).


  • Tack, talman! För ett tag sedan ordnade Socialdemokraterna en diskussion på biblioteket dit vi hade bjudit in bl a Siv Sandberg och Edvard Johansson. Det var väldigt intressant. En av de saker som Siv Sandberg lyfte fram är att i ett samgångsavtal, där kommuner ska gå samman, så är det mer än 500 enskilda beslut som ska fattas som man ska komma överens om emellan de kommuner som eventuellt ska gå samman. I de här konstellationerna som nu är aktuella så ska alltså alla de här frågorna diskuteras och kommas överens om utan att det finns något, om jag nu använder ordet, tvång. Det finns alltså många punkter, många gånger när det går att misslyckas, när det går att köra i diket och inte komma överens. Vi vet alla hur Sottungas situation ser ut så sannolikheten att den här processen inte går i mål och om man sedan måste vidta kriskommunsåtgärder (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag kan ju inte annat än dela ledamot Fellmans analys, om vi kallar det så, av vilka utmaningar som väntar. Men utgående från de samtal vi har haft under vårkanten med berörda kommuner och den remissrunda som har varit och den enighet som trots allt har rått bland de aktuella kommunerna så hyser jag förhoppningar om att tillräckligt starka förtroendevalda kommer att visa vägen när det gäller de relativt små frågor det trots allt handlar om. Jämfört med ansvaret för alla ålänningars bästa så vi ska väl tro att här kommer enigheten och förnuftet att få styra processerna.


  • Tack! Det är ju föredömligt om vice lantrådet nu menar att det är förnuftigt att kommuner går samman. Anser vice lantrådet att en sammanslagning av säg Föglö och Sottunga eller Lemland och Lumparland är tillräckliga för att skapa sådana kommunala enheter som på lång sikt kommer att klara sig eller ens på kort sikt bli bärkraftiga? Och har landskapsregeringen i någon form av viljeyttring, eller ansvar för, att de kommuner som eventuellt bildas faktiskt har en bärkraft i framtiden?


  • När det gäller den sistnämnda frågan är det, som jag försökt ge uttryck för nu under ett antal gånger, som så att vi må tycka vad vi vill vi som representerar det självstyrda Åland på landskapsnivå men det är kommunerna själva som bestämmer i vilken takt den här processen görs. Vilka steg som tas. Så vi kan ju bara uppmuntra och finnas där. Ge ekonomiskt stöd om kommunerna vill förändra sin tillvaro. Huruvida det blir hållbart eller ej det är helt enkelt för respektive kommun att göra den bedömningen. Om man är beredd att t ex ha en högre kommunalskatt än Åland i genomsnitt för att bibehålla sin egen suveränitet. Det enda jag kan är att uppmuntra kommunerna att agera här och nu därför att det är samgångsstöd som finns, som lagtinget har gett sitt bifall till, trots allt är ganska generöst.


  • Tack, talman och tack vice lantrådet Jansson. Jag är djupt oroad. Jag har ställt frågan vid tidigare tillfällen kring kriskommuner och den mottagande kommunen, värdkommunen. Jag fick inget svar då och i ett tidigare replikskifte till min kollega kom det heller inget tydligt svar, utan det är kommande regeringar som ska få ta den frågan. Det är nog en jonglering med våra kommuner och våra åländska medborgare och vår ekonomi som inte är ansvarsfull. Det här inger ingen framtidstro överhuvudtaget. Vice lantrådet återkommer ständigt till att det här är kommunernas ansvar. Vi har hört i debatten från flera ministrar, bland annat finansminister Höglund, att det är kommunpolitikerna som ska få avgöra servicenivåer. Denna landskapsregering kommer att gå in för en lagstiftning som gör det möjligt att respektive kommun ska få bestämma och avgöra servicenivån. Är det verkligen dit som vice lantrådet Jansson vill föra Åland?


  • Tack, talman! Nu blandar kanske ledamoten lite päron och äpplen. Jag tror att vi måste hålla de här frågorna åtskilda om det bara möjligt. Vad gäller den kommunala självstyrelsen är det bara frivillighet som gäller tillsvidare. Är det som så att vi har en ekonomisk situation att en kommun inte längre kan se till att invånarna har den lagstadgade rätten till service, det kan handla om allt från socialvård och så vidare vi behöver inte räkna upp det, är läget som sådant att vi har en kriskommunutredning, om vi populistiskt kallar den för det. Utredaren föreslår efter samspel med en utredningsgrupp vilka åtgärder som ska vidtas. Den mottagande kommunen eller mottagande kommunerna får helt enkelt lov att acceptera att de får motta denna kommun eller delar av den. Ett generöst ekonomiskt stöd utgår samtidigt enligt den modell vi har och någon annan väg framåt finns inte, bästa ledamot Holmberg.


  • Talman! Det där stämmer överhuvudtaget inte. Det där är ett spel för galleriet som vice lantrådet nu står och pratar om. Det som kommer att inträffa är att man kommer att hålla kvar administration och byråkrati till förmån för servicenivåer. Det är det som kommer att ske. Landskapsregeringen kommer att lagstifta och ge möjlighet för kommuner, stora som små, att ha sina egna nivåer på service. Det beror på var på Åland man väljer att bosätta sig och bo. Det är inte okej. Det är ju administration och byråkrati vi ska rationalisera bort och göra kostnadseffektivt. Det är servicen som ska finnas kvar. Nu gör ju landskapsregeringen precis tvärtom och det är sorgligt.


  • Tack, talman! Jag kan bara konstatera att ledamot Holmberg och jag inte riktigt befinner oss på samma planet när det gäller de här frågorna, tyvärr. Vi snurrar inte runt samma sfär. Därför att ledamoten utgår från att en sammanslagning av kommunerna skall leda till att all administration fortsätter som tidigare. Jag kan väl lova som så att alla förtroendevalda som har ansvar för en gemensam ny kommun kommer naturligtvis att ta bort de onödiga strukturerna. Allting annat skulle ju vara absurt. Ledamoten måste väl inse att hade vi skapat de visionskommuner som fanns enligt den förra regimen så hade vi haft en mycket större förvaltning än i dag. Det är så att fusioner leder till mer byråkrati, ta kommunernas socialtjänst vars kostnader till och med förvånar mig med tanke på vad vi trodde för ett antal år sedan när vi diskuterade sammanslagningar.


  • Talman! När det gäller medieavgiften så hörde vi här att den ska utvärderas hösten 2022. Jag tror det är väldigt bra. Vi får väl se vad slutresultatet de facto blir. Jag tycker att nuvarande styrelse ska ta vara på den här situationen som de befinner sig i och utvärdera hela verksamheten och vända på varenda sten och verkligen titta på om verksamheten bedrivs på så effektivt sätt som möjligt. För jag tror att oberoende vad den här utvärderingen visar och det behov som finns så kommer den frågan från politiskt håll ändå att komma upp på bordet. Gör vi allt så effektivt som det bara går?


  • Tack, talman! En bra frågeställning ledamot Nordberg lyfter. Jag måste verkligen säga att efter de diskussioner jag fört med styrelseordförande Lundberg vid Ålands Radio och Tv så har jag fullt förtroende för att radiostyrelsen lyckas göra den här analysen. Det är som alltid när inkomsterna är bestämda till en viss nivå att man får lov att anpassa kostymen. Jag tror att man gör exakt det som ledamot Nordberg efterlyser här och nu. Men vi har alla ett gemensamt intresse och se till att vi har en public service som vi kan vara stolta över. Det har vi fortsatt.


  • Tack, herr talman! Landskapets ekonomi befinner sig i en utsatt situation som vi har diskuterat mycket de senaste dagarna. År efter år minskar likviditeten och till slut innebär det att man måste låna till driften om man inte genomför åtgärder. Av den orsaken föreslår landskapsregeringen att vi går in för att sluta subventionera transporter till öar som saknar fast bosättning i skärgården. Historiskt sett har det skett successivt i den åländska skärgårdstrafiken där öar som saknat fast bosättning successivt har fått minskad trafik tills dess att den upphört helt och hållet som t ex har skett med Björkö i Lemlands skärgård eller Bergö i Vårdö skärgård. Det finns visserligen lite trafik till Bergö ännu i dag, men jag tycker ändå att exemplet håller ihop. Det är rimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att samhället inte subventionerar transporter till öar som saknar fast bosättning då skärgårdstrafiken i min mening i huvudsak är till för skärgårdsborna. För övrigt är det många människor på Åland som i dag tar sig till sina stugor själva utan att förlita sig på landskapets trafik. Ur det perspektivet är det också rätt i principen om likabehandling.

    I den här budgeten finns det ett förslag som innebär att passbåtstrafiken i den södra skärgården reduceras till att endast trafikera de öar i utbyarna som saknar fast bosättning och färjetrafik. Den trafiken som vi föreslår är uppskattad till en liknande servicenivå som trafiken i norra Geta skärgård där Tärnan trafikerar till Äppelö. Det är inte helt säkert hur stor besparingen är men vi räknar att den kan bli upp emot 150.000 euro per år. Ytterligare förslag på förändringar av servicenivån i skärgårdstrafiken kommer vi att återkomma till i samband med omställningsplanen.

    Nästkommande bestående förändringsförslag som finns med från infrastrukturavdelningen är att driftsprivatisera landskapsregeringens återstående linfärjor, där vi börjar med Töftölinjen. Jag tänkte resonera lite kring privatiseringar allmänt eftersom vi pratar mycket om det som att det alltid är bra men det är det inte. För mig är driftsprivatiseringar i grunden, inte bara driftsprivatiseringar utan privatiseringar överlag, en fråga om hur samhällsservice ska produceras. Det finns argument både för och emot privatiseringar. Man måste alltid när man privatiserar någonting göra det med försiktighet och speciellt på mindre marknader för det finns en överhängande risk att privata monopol annars kan uppstå och det är inte bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men om det existerar sund konkurrens på en marknad är det ofta gynnsamt att en privat aktör sköter samhällsservicen framom att offentlig sektor gör det. Det här till följd av att servicen effektiviseras och kan produceras till ett lägre pris för skattebetalarna. Men även för att ett företag som t ex får ett långt driftsavtal får en grund att stå på som gör att man kan vidareutveckla sin affärsidé. Om man nu har sådana ambitioner. Om det finns ett begränsat antal aktörer på en marknad som kan bjuda på en entreprenad och om etableringskostnaden dessutom är hög är det här också någonting som man behöver tänka en extra sväng på innan man gör det. Nu är inte det fallet för linfärjorna där är etableringskostnaden låg och vi vet att det finns god konkurrens på marknaden.

    Avslutningsvis när det gäller privatiseringar är det viktigt att entreprenaderna tillfaller åländska företag och att de inte säljs ut till företag utanför Åland. Det är förstås svårt att styra men man kan göra det i viss mån genom att hålla upphandlingarna små genom att man inte slår ihop många upphandlingar på en gång och bjuder ut dem som ett paket.

    Några korta ord om investeringarna också. Vi fortsätter satsningen på gång- och cykelvägar. Där tänker vi nu att vi försöker bygga ihop cykelvägar så att en väg blir klar innan man börjar med nästa. Tidigare har man agerat så att man har byggt en sträckning i olika kommuner, och det förstår jag det någon slags rättviseperspektiv över det här, man bygger 100 meter i en kommun och en kilometer i en annan kommun så det blir ungefär lika på hela Åland. Men det leder ju också till ett väldigt fragmenterat gång- och cykelvägnät. Så jag tycker att det är rimligare att man bygger klart en sträckning i taget.

    Som tidigare redan har nämnts går Järsö-projektet in i nästa skede 2022 i samband med att förstudien för projektet inleds. Järsö-projektet är ett omfattande projekt vilket gör att det krävs omfattande förberedelser innan man kan sätta igång med det. Så är det för övrigt för alla större infrastrukturprojekt. Det tar tid innan spaden kan sättas i marken. Järsö är ett område, som förutom att det är nära och det är lätt för besökare att uppleva den åländska skärgården, där trafiken ökar successivt i takt med att flera bosätter sig i området. Förbättrar vi vägnätet och broarna skapar vi också förutsättningar för vidare bosättning i en trafiksäker miljö.

    Stora kostnader på investeringsområdet är annars hamnar och broar, brodriftsprojekt som fortsätter och våra hamnar som är i dåligt skick.


  • Tack, herr talman! Tack till minister Wikström som jag tycker har en nyanserad bild av driftsprivatisering och privatisering, att det är en fråga om vad som är det bästa och billigaste alternativet för skattebetalarna och inte ett ideologiskt drivet projekt där man ska privatisera för privatiserandets skull.

    Det här med konkurrens, nu vet vi att linfärjförarna är väldigt lågt avlönade och det är ingen stor kostnad att ha de här färjorna kvar i landskapets regi. Blir det verkligen billigare att ha det i privat regi? Och är det riktigt moraliskt eller etiskt av en samhällsägd upphandlare när man vet att det bara kan bli billigare på grund av att företagaren kan köra de här linfärjorna utanför kollektivavtalen?


  • Tack, herr talman! Blir det billigare? Det blir inte lika stor skillnad som det blev när man driftsprivatiserade de frigående färjorna, det kan jag hålla med om. Samtidigt så ser vi att det finns en god konkurrens och att priset nog sjunker. Det är så att vi gick ut på entreprenad med Björkö-linjen innan sommaren och vi har ännu inte tecknat avtal. Vi har som princip i landskapet att man går ut med alla detaljer när man tecknar avtal. Så jag kan inte uttrycka mig i detalj om det, men jag kan säga att det blir billigare.

    Vad gäller moralen och att man ska uppfylla kollektivavtal, som det också har varit debatt om, är det en fråga som vi behöver bli bättre på. När det gäller avtalen har vi har blivit bättre. I de senaste två avtalen finns det betydligt tydligare skrivningar när det gäller kollektivavtal och hur man kan avsluta avtalet efter tre stycken brott. Det är förstås en drastisk åtgärd som man helst undviker.


  • Jag tycker nog att det måste vara så att man inte kan sköta det här billigare i privat regi bara för att man undgår att följa kollektivavtal och de regelverken. Det blir inte rätt enligt mig.

    Driftsprivatiseringen som genomfördes för sex - sju år sedan börjar ha lite år på nacken. Vad anser ledamoten Wikström om att göra en utvärdering av det projektet? Hur skulle trafiksystemet se ut i landskapsregi? Kan det inte vara skäl att utvärdera hur det hela utföll?


  • Det kan säkert vara skäl att utvärdera hur det utföll. Det kräver förstås tid och resurser och nästkommande år har vi fyra upphandlingar som vi behöver genomföra för att trafiken ska fortlöpa. Men jag håller med om att man kan absolut utvärdera det. Samtidigt så genomförs en utvärdering hela tiden. En av de stora utmaningarna när det gäller driftsprivatiseringar är just underhållet. Vem som ska ta underhållskostnaderna för färjorna. Det gäller både linfärjorna och det frigående tonnaget. Jag vill påstå att vi blir bättre på den här frågan hela tiden. I samband med avtalen så märker vi att det här borde ha varit med i avtalet då sätter vi med det i nästa avtal.


  • Tack, talman! Tack, minister Wikström. Jag nämnde lite kort i mitt anförande, men jag vet inte om ministern hade möjlighet att svara, därför frågar jag nu istället. Jag har ingenting emot att man driftprivatiserar linfärjorna om det blir billigare. Jag har en fundering just när det gäller Töftö-linjen. Om privata ska sköta den så undrar jag, när de inte finns reservtonnage och det är trots allt den linjen som i särklass är den mest trafikerade av alla linjer, hur tror ministern att det kommer att påverka priset för upphandlingen?


  • Tack, talman! Töftö-linjen valde vi först just för att det är den mest komplexa linjen och där det troligtvis finns högst fördel i effektiviseringsvinster. Man har mer bemanning på Töftö-linjen än på någon annan linfärja. Ofta är det flera människor som bemannar färjan. På det viset tror jag att det finns mer effektiviseringsvinster att göra där utan att man behöver muta på kollektivavtalsenliga löner. Men det är en komplex upphandling det ska jag erkänna. Vi har börjat arbeta på det här och fundera på hur man kan lägga upp det.


  • Tack, talman! Jag fick väl någon form av svar på den ena frågan, men den andra som jag tycker är minst lika viktig är just hur ni har tänkt lösa problematiken när de är på översyn, andra linfärjor, så finns det bara en linfärja i det sundet och vi vet alla vad som händer om det blir stopp tre timmar på den. Dessutom brukar det stå i avtalen på de som redan är driftprivatiserade att om man inte kör får man dessutom avdrag från det här. Jag tror att det kan påverka villigheten att ge ett lågt anbud, har ministern en annan uppfattning? Finns det något reservtonnage som landskapsregeringen funderar på att hyra in eller införskaffa för att motverka den biten? Jag tror att det kan vara en stötesten för att få en bra upphandling på den linjen.


  • Tack, talman! Det är bra att ledamoten lyfter upp komplexiteten som finns gällande Töftö-linjen. Jag tänker att problem är till för att lösas och det där är en utmaning som jag tror att man kan lösa genom en upphandling utan att gå in på detaljer exakt hur man ska lösa det här idag så är jag övertygad om att vi kommer att klara av det.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Ministern tar upp gång- och cykelbanan till Järsö-Nåtö och det tycker jag är bra. Jag hoppas det är högt prioriterat. Du nämner att den är på gång men jag skulle gärna vill ha lite mer klarhet i hur länge vi kan förvänta oss att det tar innan vi har en gång- och cykelbana till Järsö-Nåtö. Det är en väldigt trafikfarlig plats för gång- och cykeltrafikanter. Jag antar att den ligger högt i prioriteringsordningen. Stämmer det?


  • Tack, talman! Det som är absolut högst på prioriteringsordningen det är våra gamla broar, alltså våra träbroar med trälock. Jag skulle säga att det är inte ens en politisk prioriteringsfråga utan de broarna måste ersättas. De är så pass trafikfarliga så de ligger högst upp. Man har ett begränsat antal personalresurser som behöver göra en viss mängd arbete. Därefter är Järsö-projektet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 16:51

    Talman! Minister Wikström har under detta budgetarbete visat prov på nytänk, mod och stark ekonomisk medvetenhet. Egenskaper som det är lätt för en Moderat att uppskatta.

    Som jag nämnde i mitt huvudanförande innehåller infrastruktursidan flertalet positiva överraskningar. Jag vill i det här sammanhanget tacka för det tydliga ställningstagandet för gång- och cykelvägen till Järsö som nu går in i nästa skede. Det är ett viktigt projekt för hela Åland som sträcker sig över minst två mandatperioder, gissar jag. Jag skulle hoppas att detta kunde vara hela vår församlings gemensamma projekt. Vi vinner alla på det och ingen kommer att jubla högre än jag den dag detta är klart trots att mina hemknutar råkar ligga i helt annan riktning.


  • Fru talman! I mitt förra anförande sade jag att jag skulle komma tillbaka och prata lite om tillväxt eftersom det inte rymdes inom de förra sju minuterna. På det här sättet skulle jag vilja stimulera oss till att diskutera motorn i vårt samhälle lite mera, näringslivet, och vad vi politiker kan göra för att förbättra och optimera förutsättningarna för det. Jag ser också gärna att finans- och näringsutskottet tittar på de här sakerna och kommer med några kloka skrivningar.

    Behöver vi tillväxt i samhället eller är det av ondo? Båda uppfattningarna finns ju och säkert alla uppfattningar däremellan. Men mitt svar är ja. Tillväxt behövs för att ett land ska kunna behålla och utveckla välfärden. Så som det fungerar nationalekonomisk i dagens värld är ekonomisk tillväxt nödvändig annars går det helt enkelt bakåt. Men ser vi till utvecklingen globalt idag måste vi ställa nya krav på hur tillväxten ska alstras och vad som inte är godkänt längre. Den måste enkelt uttryckt ske på ett bärkraftigt sätt och utan att förstöra, utnyttja och ta för sig på andras bekostnad. Historiskt har väl all tillväxt välkomnats men idag ifrågasätts företeelsen av många, som jag sade, faktiskt även av ekonomer och filosofer. Jag förstår ju varför. Vi har bara ett jordklot och fortsätter utnyttjandet av naturen som nu så kommer vi obehagligt snabbt, egentligen är vi väl där redan, till en gräns där vår generation inte kan överlämna jorden till barn och barnbarn med gott samvete. Vi är nog där redan nu. När vi har kommit till den här point of no return så måste begreppet tillväxt definieras om så att vi kan börja tänka och leva på ett nytt sätt.

    Fru talman! Åland kan bli det goda exemplet. Tillväxt, ja, men den ska vara klok och den ska vara smart. Vi politiker måste måna om existerande företag att de har konkurrenskraftiga villkor och kan utvecklas och skapa nya jobb. Vi måste erbjuda konkurrenskraftiga priser på infrastruktur som någon var inne på tidigare. Det är mycket viktigt att minska på byråkratin och att utbilda kunnigt folk, plocka hem kompetens, förenkla regelsystem och stöda med egna och EU-medel enligt existerande regelverk. Men allt det här på bärkraftiga villkor.

    Många av våra, speciellt större företag, går redan i bräschen för smart tillväxt. Se exempelvis på Ålandsbanken, Optinova och även rederierna, fast de är tungt belastade försöker de i varje fall förbättra. En allt större del av utvecklingen görs redan med omtanke om både miljön och klimatet. Och märk väl att det sker i internationell konkurrens och det är framgångsrikt. Klok klimat- och miljömedveten företagsamhet skapar vinster redan i dag. Det finns möjligheter till nya nischer.

    De åländska företagens miljösträvanden i kombination med satsningar på förnybar energi och ny teknik ger Åland grunden till en smart tillväxt. Viktiga branscher för framtiden, förutom sjöfart, industri och finans, är också turism, IT och livsmedelsbranschen. Vi måste gynna de små entreprenörsdrivna företagen. Vi har så många av dem här på Åland. Jag har sagt det här flera gånger förut, men jag kan inte låta bli att säga det igen, tankeexperimentet att man har ett enmansföretag som anställer en person till så har man faktiskt ökat med hundra procent.

    De flesta av våra 2600 åländska företag är i stora världen mikroföretag men med utvecklingspotential. Om förutsättningarna är de rätta. Och just det, förutsättningarna, de kan vi vara med och skapa. Startup-finansiering är viktig. Banksystemet är fullproppat med pengar att låna ut men för unga entreprenörer är säkerheterna ofta det riktigt stora problemet. En entreprenör vill inte leva på stöd, han eller hon är beredd att ta risker och jobba hårt, men har ofta behov av säkerheter för att inte behöva sätta exempelvis sin familjs boende i pant. Han eller hon behöver en garanti som landskapsregeringen kan bevilja.

    Fru talman! Vi ska välkomna nya företagsidéer och nystartade företag. Här ser jag modern miljö- och IT-teknik och miljöinnovationer som potentiella vinnare i framtiden på Åland. Åland är ett bra och fysiskt begränsat område att testa nya idéer och teknik på. Utmaningar för nya företag är att kunna sälja, hitta kanaler och kompetent folk. Landskapsregeringen ser till att det finns konkurrensförutsättningar samt att Åland är lockande och lätt att flytta till. Vi behöver unga familjer som flyttar till Åland och är med och utvecklar och skapar smart tillväxt. Man borde kanske sätta sig ner och titta på kommunalskatteinstrumentet på vilket sätt man eventuellt kan använda det för att stimulera till inflyttning.

    Fru talman! Snabbaste sättet till stabilisering av ekonomin och till att behålla och till och med utveckla välfärden är att se till att näringslivet får bättre förutsättningar att utvecklas. Det är det första vi ska tänka på om vi vill stabilisera vår ekonomi. Reformer är inte alltid den säkra vägen och hittills har det oftast varit den osäkra. Det blir högre kostnader och det blir dyrare. Ja, vi måste smörja näringslivet mot förutsättningarna, smörja motorn som är grunden för vårt välstånd.


  • Tack! Det är väldigt enkelt att hålla med ledamoten Eliasson, det gäller ju väldigt mycket konkreta t ex infrastrukturfrågor om man vill vara med och stimulera motorn. Jag kommer från ett ägarmöte med Ålands Vatten där jag just nu är styrelseordförande. Och om inte vi har dricksvatten i tillräcklig grad i morgon så kan inte Stallhagen laga mera öl och Orkla kan inte laga mera chips och turismen kan inte erbjuda duschar till gästerna sommartid. Att faktiskt fokusera på de här strukturella frågorna som är en förutsättningar för att vårt näringsliv ska fungera. Där har vi oändligt mycket att göra. Med den kommunstruktur vi har nu så blir det en stoppkloss i det här arbetet, definitivt en stagnation som vi inte har råd med. Det är ett levande exempel från vardagen som vi alla jobbar med för att för att det här faktiskt ska gynna näring (… taltiden slut).


  • Jag håller med. Jag sade också det i mitt anförande att infrastrukturen är otroligt viktig. Och där ingår naturligtvis vatten och för en producent som producerar drycker så är naturligtvis vattnet det allra viktigaste. Men vad jag kan förstå så har vi bra vattenkvalitet på Åland ännu.


  • Det är ju det att vi har en väldigt sårbar situation. Vi har ett bra vatten tillsvidare. Vi klarar oss tillsvidare. Men om vi alla vill att Åland ska växa med fler företagsetableringar, utvecklad industri och fler bosatta här så måste vi öka vår vattenvolym och hela vatten- och avloppssystemet. Det är sådana här stora infrastrukturfrågor som jag hoppas att ledamoten Eliasson kan hjälpa till att sätta fokus på. För vi måste arbeta i dag för att kunna ha en säker produktion i morgon. Och just nu är vi alltför sårbara särskilt med de klimatförändringar som drabbar också de här sektorerna.


  • Tack, fru talman! Jag håller med där också, men jag tycker när det gäller vatten att Ålands vatten är väldigt duktiga. De förser en stor del av Åland med vatten. När man tittar på avloppsfrågan, så bor jag exempelvis i Kvarnbo i Saltvik och vårt vatten förs hit till reningsverket i Mariehamn. Jag tycker att vi har lyckats så här långt tack vare gott samarbete. Speciellt när det gäller vatten, oberoende var man tar det ifrån, så är man ju enormt sårbar ifall något skulle hända, speciellt om någonting händer uppifrån.


  • Talman! Jag vill tacka ledamoten Eliasson för ett bra och nyanserat tal om just tillväxten och tillväxtens ramar. Hittills har vi ju baserat vår samhällsmodell och samhällsekonomi på en slit och släng konsumtion där det är bra för ekonomin att vi har överfulla garage, överfulla vindsvåningar, där dammsugare har ett bäst före datum och där kylskåp går sönder planerat. Den här slit och släng ekonomin är ju inte på något sätt hållbar. Det som är nyckeln är att vi ska balansera vår efterfrågan på naturens tjänster med dess förmåga att tillhandahålla dessa. Så länge som vi har ett tänk att vi hela tiden ska öka konsumtionen så kommer vi aldrig nå våra klimat- och miljömålsättningar. Så därför var det här talet väldigt välgörande.


  • Tack fru talman och tack för det ledamot Holmström. Det har gått så långt i dag att man måste verkligen sätta sig ner och fundera på vad vi håller på med. Det är så. Jag är jätteorolig, inte för min egen del, men som jag sade i mitt anförande, för mina barnbarn och deras barn. Hur ska de kunna leva om det fortsätter på det här sättet? Vi vet ju samtidigt att vi måste vara positiva. Mycket kan hända om alla krafter riktas mot samma håll och nu försöker man ju i världen i varje fall att fokusera på det här. Jag hoppas att vi kommer att lyckas fast vi är inne i ett kritiskt läge.


  • Talman! Det var så igår att näringsminister Karlström dryftade samma typ av frågeställningar kring att det finns någonting ytterligare än BNP som vi behöver ha med i ekvationen när vi designar politik. Det finns också beskrivet i budgeten i form av de nya hållbarhetsindikatorer som tas fram och ska tas fram under nästa år av ÅSUB som klargör hur bra det går för Ålands hållbarhetsarbete överhuvudtaget. Jag skulle betrakta det som ett embryo till ett nytt välfärdsindex som diskuteras i hela världen. Hur ska vi hitta de nya indikatorerna för att mäta framgång? Nya Zeeland har ett, Island diskuterar det, Brunei och Bhutan och så vidare. Att Åland sätts på kartan på det här sättet tror jag är en framgångsfaktor.


  • Tack! Jag håller med. Vi ska hoppas att vi lyckas.


  • Tack, talman! Jag skulle vilja fortsätta diskussionen som ledamot Eliasson tog i sitt förra anförande. Ledamoten kom också in på tillväxt och näringspolitik. Jag brukar ofta ta exemplet med bankerna och hur de i princip över några nätter utvecklade sin service och så var det möjligt att sköta sina bankärenden hemifrån tjugofyra timmar per dygn. Man ställde om sin service, i och för sig lade man ner kontor, men man ökade servicegraden. Man ökade sin produktivitet. Tillväxt handlar om produktivitetsökning. Precis som vi har hört idag, speciellt när ledamot Josefsson i ett mycket bra anförande, tog upp de utmaningar som Åland har och har haft ganska länge. Jag tror att det är det här som är nyckeln, att vår offentliga sektor, vi själva, vi politiker och tjänstemän måste bli mer produktiva. Vi måste kunna tillhandahålla tjänster (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Ja, det är väl i första hand det som vi kallar för digitalisering. Det kommer att hjälpa oss med att förbättra servicenivån. Vi kan vara snabbare, vi kan vara mer exakta och vi kan informera. Vi blir helt enkelt bättre på service.


  • Tack, talman! Vi måste uppnå det för att vi sedan ska kunna ha möjligheter och resurser att idka en god näringspolitik. Jag tror vi måste börja med att skapa den plattform som är mest kostnadseffektiv och ger bästa välfärden till minsta möjliga skattepeng. Sedan kan vi föra över resurser för att öka attraktionskraften för att förbättra inflyttningen och för att ge dem verktyg som vi kan som politiker för att våra företag ska kunna hitta tillväxt. Vår tillväxt är usel. Vi var ledande på 90-talet men idag, med tanke på att vår befolkning har vuxit som det har gjort, så har vi tappat tillväxt, BNP. Sedan kan jag med om att det måste komma nya verktyg för att mäta tillväxt. Men BNP är ändå det som är allenarådande i dag när det gäller ekonomin i alla fall. Och här har vi halkat efter trots att vi har blivit fler och det handlar om produktivitet.


  • Tack, fru talman! Båda är nog viktiga, helt klart, det håller jag med ledamot Holmberg om. Och vi vet ju att utvecklingskurvan för vårt BNP har varit rätt bekymmersam och är väl det fortfarande. Men som jag sade i mitt förra anförande framgår det av en ÅSUB-utredning att det som har hänt med sjöfarten det är negativt, när man har flyttat ut och så vidare. Det har gjort att det täckt över det andra som hänt i samhället där det är många andra småföretag som har utvecklats, och även större företag, i andra branscher som har gjort att det kanske inte är så illa som det ser ut.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Eliasson, det var ett bra anförande med mycket viktiga och betydelsefulla synpunkter. När det gäller företagens förutsättningar så är det precis som har sagts här. Det är infrastrukturen som är det viktiga, el och vatten till vettiga priser. Det får inte avvika alltför mycket från omkringliggande regioner. Arbetskraft bör finnas, där kan vi hjälpa till. Men man måste komma ihåg att företagen, här nämndes bankerna som ett exempel, de lever nog sitt eget liv och funderar nog på sina åtgärder och vad man kan göra för att effektivera utan vår hjälp. Visserligen finns det ju en mängd företag som får lite ekonomiskt stöd för vissa förändringar i processer och dylikt men initiativet ligger trots allt hos företagen och så kommer det alltid att vara, hoppas jag. Vi kan inte berätta åt företagen att så här ska ni leva. När det gäller vattnet till exempel (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Ledamot Silander har ju helt rätt och jag har heller aldrig sagt att vi ska säga hur företagen ska göra. Vi ska göra det vi kan politiskt för att optimera förutsättningarna för näringslivet. Det handlar om det. De är i varje fall beroende av lagstiftningen som vi sysslar med här. När det gäller exempelvis byråkratiseringen vet jag att det ofta ligger som nummer ett på önskelistan hos företagare att se till att byråkratin är så måttlig som möjligt. Där har vi möjlighet att se till att det åtminstone inte blir värre. För det är en stor risk så fort man gör en ny lag att det kommer en massa paragrafer. Så vi bör aktivt se till att vi hela tiden minimerar byråkratin.


  • Det är alldeles korrekt. Vi är nog fullständigt överens när det gäller att minimera byråkratin så då finns det ett ord här som ledamoten inte nämner och det är ju skattegränsen. Om vi börjar med den så är vi ganska långt naturligtvis. Jag tänkte bara säga det om vattnet ytterligare att redan i morgon kommer Ålands Vatten att infinna sig hos landskapsregeringen för att diskutera sina investeringsplaner. Det händer saker och ting också för att infrastrukturen ska vara så bra som vi önskar.

    När det gäller produktiviteten så är den a och o, går vi framåt eller bakåt. Och då gäller det att se till att våra befintliga företag fungerar så bra som möjligt och förbättrar sina processer. Det gör de själva. Men vi måste också få hit nya eller se till att det skapas nya företag. Då kan vi öka produktiviteten, åtminstone BNP.


  • Alldeles rätt, ledamot Silander. Och jag säger bara ett ord till. Skattegränsen.


  • Fru talman! Jag har ju lovat komma upp ett antal gånger i den här budgetdebatten eftersom jag har så många områden under eller i min portfölj. Det här anförandet tänkte jag prata lite digitalisering och jag vill börja med att säga att jag känner en väldig positivism i debatten som har varit i salen de här två dagarna. Det finns en samsyn i hur viktigt det är. Det är ett område som jag personligen hade önskat kunnat lagt mer tid på de senaste två åren än vad man har gjort. Men man kan ju alltid börja göra saker och ting bättre nu när vi ändå är på väg ut ur pandemin tycker jag.

    Varför behövs det en politisk kommitté? Är det liksom det som är vad Åland behöver när det gäller digitalisering och transformationen av det åländska samhället. Ja, faktum är att ju mer jag tänker på det så är det nog så. För annars blir det lätt en diskussion eller debatt kring vad digitalisering är och vad vi behöver medan det egentligen är att vi måste börja från grunden. Vi måste inse att vi kan inte göra en liten åtgärd här och en annan åtgärd där utan vi måste börja från grunden igen.

    Vad är grunden när det kommer till digitalisering? Och vad är grunden när det kommer till digitalisering i lagtinget? Jo, det är lagstiftning förstås. Det är en informationshanteringslag för offentlig sektor som behöver komma på plats. Det är ett e-arkiv i sin rätta bemärkelse som behöver vara på plats före vi kan börja digitalisera Åland på riktigt. Det är e-arkivet som är grunden. Nästa byggkloss är ett befolkningsregister/hembygdsregister så vi har full koll på de medborgare vi har i vårt öriket. Det är först när de bitarna är riktigt på sin plats som vi kan börja jobba med de här frågorna ur ett långsiktigt perspektiv.

    Jag tror att vi behöver tänka på lagstiftningsbiten och att vi kanske behöver gå lite ifrån den demokratiska rätten som har funnits och avspeglats inom digitaliseringsresan som Åland har befunnit sig på. Vad menar jag med det? Jo, jag ser att det kanske är fyra pelare som på sätt och vis hänger ihop, men ändå inte har med varandra att göra, men som kopplas ner till de här basbitarna, alltså e-arkivet och befolkningsregistret. Sedan kan vi tänka oss fyra pelare. Vi kan tänka oss den kommunala sektorn, de har sina utmaningar, sina behov, sin resa som behöver göras för att vara den bästa kommunala sektorn man kan vara i den digitala världen. Sedan har vi KST och sjukvården som har helt andra behov och utmaningar vad gäller digitaliseringsresan i förhållande till medborgarna. Vi har självstyrelsen med alla dess, var har vi sjutton myndigheter eller hur många vi har, behov av att utveckla sin infrastruktur och som utvecklar sina tjänster till medborgarna. Och så har vi, tycker jag, skolorna som ska kunna vara ett fjärde ben som vi egentligen inte kopplar ihop med någon av de andra tre benen. Det handlar om att göra den bästa tänkbara digitala skolan, från dagis till grundskola till högstadiet till gymnasium och till högskola. Och så borde det benet utveckla sitt digitala behov för medborgarens bästa. Men de här kopplar ihop och de hänger ihop i e-arkivet och i befolkningsregistret.

    Det är det här jag tror vi kommer att behöva lagstifta kring. Därför är det också väldigt viktigt att den här
    parlamentariska kommittén kommer på plats och kan ta ett mer långsiktigt perspektiv oberoende av vad som händer om två år när det förmodligen sker lite förändringar i salen och i majoriteten så står vägen fortfarande fast.
    Det är det viktiga i färdplanen framåt för det åländska digitaliseringsarbete som jag ser det. E-arkivet,
    befolkningsregistret och hembygdsregistret kopplat till informationshanteringslagen för offentlig sektor som det jobbas med från avdelningen. Jag pratar bara om den offentliga digitaliseringen. Börjar vi prata digitalisering i näringslivet så sker det ju oerhört mycket. Vi har ju sett att det åländska näringslivet är betydligt bättre på det än vad vi offentlig sektor har varit.

    Landskapsregeringen har ju digitalisering och export med digitala tjänster som ett fokusområden av de fem som vi tycker är det viktigaste för Åland för framtiden. Vi har inte heller tänkt oss att vi ska berätta för näringslivet vad de ska göra, utan svänger totalt på den frågan och säger att vad vill ni att vi ska göra för er? Vi har och har haft kontinuerlig dialog med tech-klustret som finns på Åland, vi träffas nästa gång på fredag. Det är över 25 intressenter anmälda till mötet. Jag tror att det finns mycket därifrån att bygga vidare på. En sak som vi har byggt vidare på efter efterfrågan från näringslivet är ju kompetensen. Det här är ett område som, jag ser att jag har bara en minut kvar så jag får väl ta tillbaks att jag sagt att jag kanske kommer fler än sju gånger, för jag vill också prata om grit:lab. Det är en fantastisk satsning för framtiden som är precis vad det åländska tech-klustret och IT-företagen efterfrågar och efterlyser och är så glada över att kommer att förverkligas. Som jag nämnde i går så öppnar antagningsrundan första december för grit:labbet.

    Eftersom tiden är så långt gången så kommer jag återkomma i ett skilt anförande om hur hela den processen fungerar, varför det här så bra och på vilket sätt det kommer att förändra Åland och det åländska samhället i grunden. För det jag övertygad om att det kommer att göra. Men det där var mina sju minuter om digitalisering det finns säkert lite frågor och diskussioner vi kan föra gällande det. Tack, fru talman!


  • Tack fru talman! Tack för att ministern Karlström gör en analys av vad som behöver göras och komma på plats för att man ens ska kunna komma med i spelet, upplever jag, för att börja ta de här kliven mot en förbättrad digitalisering, en digital vardag som vi behöver. Men några av vägvalen vi står inför är ju t ex vad ska hända med ÅDA? Vad är ÅDA:s plats när det gäller hela lyftet som ändå krävs på den offentliga arenan? Och hur resonerar man kring åländsk integration i finländska system som också i sin tur säkert har en mera internationell koppling och kopplar sedan i sin tur till andra strukturer.


  • Fru talman! Två jättebra kommentarer. Gällande ÅDA så har ÅDA givetvis en roll i framtiden. Exakt hur den kommer att vara tror jag kommer att bli ett uppdrag för den parlamentariska kommittén att titta på. Är det den ägarstruktur som är nu eller ska den se annorlunda ut? Behövs det lagstiftning för att klargöra vilka roller ÅDA har och har det någon myndighetsfunktion? Det är två stora viktiga frågor som behöver diskuteras. Det andra med de finska systemen. Där är jag helt övertygad om att vi ska inte uppfinna och skapa nya grundstrukturer och fundament i system. De system som finns när vi tar Kanta, Koski och liknande system är sådant som det ska integreras med. Befolkningsregistercentralen finns, Suomi.fi finns. Är det sedan ett problem att det blir så att säga förfinskat i systemen (… taltiden slut).


  • Jag tycker att det är två bra besked som minister Karlström ger på de här frågorna. Jag tror det är helt riktigt att ÅDA behöver gå in i ett nytt skede där man kanske klargör saker kring roller och sådant som det säkert är dags att göra. Även frågan kring Ålands integration i finländska system så är det också min bedömning att vi måste med. Har minister Karlström stöd i den här frågan från landskapsregeringen eller finns det tveksamheter?


  • Givetvis, fru talman, har ledamot Karlström stöd i landskapsregeringen och landskapsregeringen förlitar sig till hundra procent på digitaliseringsministern. Allt vad han säger följer landskapsregeringen med hull och hår.

    En sak som jag kan lägga till och som är oerhört viktigt för den framtida parlamentariska kommittén att fundera kring och lägga resurser på, som det sällan pratas om, är cybersäkerhet och allt vad det innebär. Frågor som vi behöver diskutera är, är det en molnstrategi landskapet Åland ska gå in för eller ska vi äga infrastrukturen helt själv? Det finns stora frågor att diskutera vidare i den parlamentariska kommittén.


  • Talman! Det är glädjande att höra att ministern pratar om lagstiftningen vi har i vår motion 32. Jag har just skrivit det under förslag nio, man behöver redogöra i digitaliseringsmeddelandet för vilken lagstiftning som behöver justeras för att uppnå digital transformation. Det är förstås vissa saker som är mer akuta, då är det är e-arkivlagen, som vi förvisso har väntat ganska länge på men det ska jag inte belasta minister Karlström för. Det är en fråga som har varit i röret under en lång tid.

    Sedan kommer ju allt annat också. Det handlar om kommunallagen och förvaltningslagen. Ska vi ha ett automatiserat beslutsfattande? Vad ska man ställa för lagkrav på myndigheterna om 24/7-myndigheter som har öppet digitalt för medborgarna dygnet runt? Vilken typ av säkerhetsnivå ska vi ha? Vilken typ av digital information måste kommunen och alla myndigheter ha? Vilken typ av data ska vara öppen? Det är jättebra att ministern lyfter den här frågan. Det behöver verkligen klareras.


  • Nej, det är precis det här det är. Ålands digitala resa har knappt börjat, om den ens har det, utan det här är ett stort och långt projekt som kommer att ta tid. Det kommer nog aldrig att nå resans mål heller. Men när vi kommer till vilken lagstiftning som behöver tittas på och åtgärdas är det något som man från förvaltningens sida har gjort under snart ett års tid. En väldigt kompetent arbetsgrupp går igenom det här behovet just nu. Det är ingenting som har uppstått de senaste veckorna eller månaderna utan det är någonting vi har vetat om länge och i effektiv anda jobbat kring. Därav tror jag också att det kanske kommer att ta någon vecka till innan meddelandet kommer på lagtingets bord. Det var därför jag ville ta den här diskussionen just nu. Vi ska se till att vi gör det här på absolut bästa tänkbara sätt för framtiden. Det kommer att komma ett stort paket med information till lagtinget om det.


  • Talman! Jag förstod att ministern ska återkomma gällande grit:lab. Det tror jag är en bra satsning. Jag tycker också att det är ett smart nyttjande av det offentligt ägda bolaget.

    Det som jag, och vi, däremot har lite funderingar kring och som vi också har lämnat in skrivningar om i våra motioner är framtidens arbetsmarknad. Vi ser att det går väldigt fort nu där tjänster automatiseras bort i rask takt, särskilt postcorona. Näringslivet och de större bolagen har ägnat sig åt det nu när de inte haft affärer som vanligt så har man jobbat med de här bitarna.

    World Economic Forum har gjort en rapport där man pratar om vilka jobb som kommer att ha hög efterfrågan i framtiden och har de redan nu. Alla på topp 10-listan utom ett handlar om IT-folk. Grit:lab i all ära men den här sammanhängande politiken tillsammans med minister Hambrudd och minister Röblom om att få till den här digitala transformationen och att inte utbilda till jobb som kommer att försvinna. Hur ser näringsministern på det?


  • Ja, det här är ju en stor fråga i sig, som skulle kunna ta sju minuter i ett anförande, om den framtida arbetsmarknaden. För det är någonstans en paradox. All automation som har skett de senaste 50-100 åren har skapat fler arbeten och nya arbeten. Det har uppstått uppgifter som behöver göras som inte fanns tidigare. Det tror jag det här kommer att göra nu också. Paradoxen blir att vi har för få händer i omsorgen, i restaurangerna och i turistbranschen. Det finns utmaningar men det finns också väldigt mycket framtidstro och framtidshopp i att vi kommer att fixa både och. Skapa nya företag via grit:lab, leverera kompetens till IT-bolagen som behöver det men också skapa servicearbeten i servicenäringarna. Som sagt det kräver sju minuters anförande, men jag kan ta det också om en liten stund.


  • Tack, talman! Jag vill bara sekondera kollegan Karlström i det positiva med grit:lab. Ett bra exempel på när vi jobbar snabbt, effektivt och innovativt när vi får chansen. Jag ser, precis som kollegan, att det finns stora synergier i det som drar i gång nu. Det här är ett exempel på när det inte behöver ta tjugofemtusen miljoner minuter för att komma fram till någonting utan när man ser att någonting är bra så agerar man på det.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström, jag tycker att det är en utmärkt portfölj med näring och digitalisering i samma för det hänger så pass starkt ihop.

    Det jag försökte säga i en tidigare replik som ledamot Eliasson höll kring näringsliv och tillväxt var just att det offentliga Åland behöver bli mer produktivt. Vi behöver öka upp digitaliseringstakten för att vi dels ska kunna lösgöra resurser för attraktions- och näringslivssatsningar men också för att vi ska minska byråkratin gentemot våra företagare. Vi behöver verkligen ta rygg på vårt redan ganska framgångsrika näringsliv som är i framkant i den här frågan. Men jag vill ge en ödmjuk och positiv respons till minister Karlström för att det känns på något sätt mycket roligare att prata digitalisering idag än för ett år sedan.


  • Tack, fru talman! Det här med byråkrati, ibland får jag lite känslan att det är schablon - jag kallar det "schablongnäll" - från lagtingssalen eller att det blir lite politiska floskler över det. För jo, visst finns det byråkrati och all onödig byråkrati ska givetvis bekämpas, men jag vill ändå hävda att vi har relativt lite byråkrati på Åland i förhållande till USA, Sverige eller Tyskland. Jag tycker inte att vi ska måla upp en svartare bild av vad det är. Nästa steg är att den byråkrati som finns för de åländska företagarna är till största del, förutom jordbrukarna, kopplat till riksbehörighet. Det är också någonting vi behöver vara ärliga och kunna erkänna.


  • Tack, talman! Ja, det stämmer väl mångt och mycket men den som t ex deklarerar i dag kan notera att det är väldigt, väldigt enkelt jämfört med bara för ett antal år sedan. Men det är som ministern säger att allt ligger inte under oss.

    Därför skulle det vara viktigt att landskapsregeringen kommer med ett inriktningsbeslut som sträcker sig förbi den här mandatperioden när det gäller just inkopplingen till externa stora system som Kanta, Koski och Ålarm-systemet som vi förhoppningsvis får in i Erica. Det skulle vara viktigt att det inte blir någon segdragen process som ska debatteras varje mandatperiod utan man tar ett beslut kring det. Det handlar om service och pengar och mindre byråkrati.


  • Fru talman! Precis som jag sade i ett tidigare replikskifte så håller helt med. Vi ska inte uppfinna de grundläggande systemen utan vad vi ska göra, precis som ledamot Josefsson berättade om tidigare, är att bygga upp infrastrukturen mellan systemen. Även om den parlamentariska gruppen givetvis får säga sitt tror jag att den ska byggas upp med x-road som grund. Det är en open source lösning från Estland som har gått vidare in i det finska systemet och som Finland bygger vidare på. Precis som ledamot Josefsson säger så gör man det också på andra ställen i Danmark och framför allt Färöarna. På fredag är det ett möte med Färöarnas digitaliseringsenhet som kommer att berätta för förvaltningen och landskapsregeringen hur de har gjort, vilka missar man har gått på sedan 2015 och vad man borde tänka på. Det är det här som är nyckeln i infrastrukturen kring x-road och sedan koppla ihop (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Tack ministern. Jag skulle vilja diskutera finskan och integreringen av Åland i de finska systemen lite. Jag ser ju det här som en möjlighet för Åland hellre än en större och svårare utmaning. För det är ju så att vem är det som är garanten för det svenska språket i Finland om inte Åland. Vi har alla möjligheter att ta taktpinnen här och faktiskt hjälpa till och utveckla de här systemen och se till att det inte bara är en liten flik på svenska som inte innehåller så hemskt mycket information. Jag tror att de tror att det också skulle vara stärkande för självstyrelsen och visa att det är vi som är ledande i det svensktalande Finland. Vi hjälper också Österbotten och andra regioner som har samma problem som vi och som väldigt gärna tar emot hjälp.


  • Fru talman! Jag håller helt med. Jag tror faktiskt att det system som utvecklas på finska, och tyvärr faktiskt programmeras på finska vilket jag kan ha lite svårt att förstå men det väljer man att göra, så kunde vi kanske i framtiden erbjuda en översättning av gränssnittet så att det är på svenska. En certifierad översättningsenhet som ser till att svenskan för all framtid kommer att bevaras i Finland. För det skulle finnas en godkänd ISO certifieringsenhet på det svenskspråkiga Åland för gränssnitt till svenska eller vad den ska heta, AB. Jag tror att det finns väldigt mycket vi kan göra om vi öppnar upp och blir lite mer förtroendeingivande åt båda håll.


  • Tack! Det gläder mig att minister Karlström också har ett öppet sinne för det här och ser möjligheter istället för hinder. Det finns folk som säger lite skämtsamt att det största hotet mot självstyrelsen är att vi integreras digitalt i de finska systemen och att det är ett hinder och någonting dåligt.

    Vi skulle faktiskt kunna få intäkter på att göra de här översättningarna till Koski, Kanta och allt det här. Jag ser absolut inte det som ett hinder utan faktiskt som en möjlighet. I diskussioner med andra Socialdemokrater i svenskfinland finns behovet även för dem. De har precis lika svårt som oss att få tag på blanketter och information på svenska. Det finns alla möjligheter.


  • Jag håller med, det finns alla möjligheter. Jag tror inte att det här är det största hotet mot självstyrelsen utan jag skulle snarare säga att det social- och hälsovårdsministeriet i Finland som är det.


  • Fru talman! I går lyfte jag i mitt anförande det faktum att vi blir fler äldre i samhället och att detta nu kommer att ställa stora krav på omsorgen och vården av våra äldre. Vi vet att det kommer vara en stor utmaning för kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård att fylla sitt behov av kvalificerad arbetskraft framöver. Inte enbart på grund av ett ökat antal äldre utan också för att kvaliteten kommer bli lidande om personalbemanningen inte är rätt.

    Redan år 2006 rapporterade man i en arbetsgrupp som hade i uppdrag att utreda äldreomsorgen om det framtida personalbehovet. Så även i landskapsregeringens kvalitetsrekommendation gällande tjänster för äldre från 2010. Vi har sett att antalet äldre personer har ökat snabbare än befolkningen generellt vilket har lett till att andelen äldre i Norden har fördubblats det senaste århundradet. Där vet vi att kurvorna går brant upp i framför allt Finland, men också på Åland. Åland kommer att vara 2300 personer fler som är äldre än 75 än vad det är idag, i dags dato. Vi behöver börja se de äldre som de resurser som de verkligen är.

    Talman! Om vi fortsätter på samma väg som vi går nu kommer vi inte ha vårdplatser för våra äldre. Om man tittar på hela Åland och dess behov av vårdplatser inom institutionsvård så kommer vi år 2040 behöva cirka 270 platser mot de 130 platser som finns i dag. Vi behöver likt våra närområden och grannländer ställa om i sättet vi ser på våra äldre och vi behöver börja använda oss utav välfärdsteknik i större grad än i dag.

    Ute i de 16 kommunerna vi har idag och i kommunförbund är det svårt att besitta den kunskap som behövs inom just det här området. Många kommuner har mycket små budgetar för ny teknik och det är egentligen helt omöjligt för äldreomsorgscheferna att besitta kunskap inom det här breda området. Att veta vad det finns för ny teknik och andra smarta vårdlösningar. Vi från landskapsregeringen ser att det finns stora förutsättningar att samarbeta kring det här området. Vi vill under året se på möjligheter till att sammanföra alla hjälpmedel som finns inom hälso- och sjukvården alltså det som finns på hjälpmedelscentralen och det som finns inom socialvården till ett och samma ställe. På det här stället tror vi att det vore bra om man kunde ha expertis inom området men även service av de maskiner som till exempel smärtpumpar då det har lyfts upp till mig som ett problem som man har på institutionerna att man inte får tag på medicinska driftstekniker.

    Vi behöver samarbeta även här och varför skulle man inte kunna hyra dessa hjälpmedel, om det så är inom spektrat välfärdsteknik eller traditionella hjälpmedel. Kommunerna skulle inte behöva besitta expertisen och investera i hjälpmedel och hjälpmedel som inte används skulle inte stå och samla damm och bli gamla innan de knappt har hunnit användas. Ur ett hållbarhetsperspektiv så skulle det innebära att alla på Åland får tillgång till samma hjälpmedel och ny teknik. Vi behöver bara se till att alla områden har en acceptabel uppkoppling och infrastruktur på plats. Det här skulle bli en win-win både för plånböcker och för miljön. Det här är någonting som vi avser att finansiera med medel från EU:s socialfond.

    En annan sak som jag inte lyfte upp igår, men som det finns skrivningar om i budgeten och som jag gärna vill lyfta. Det är att vi nästa år vill tillföra medel för att utöka mammografin till åldersklasser 40 - 75 år mot dagens 50 - 69 år. Vi vill göra det här i ett led i att upptäcka och se fler innan det har gått för långt. Tarmcancer-screening och papa-screening kommer också att förändras under nästa år i enlighet med den nya förordning som träder i kraft i Finland vid årsskiftet där ÅHS följer de nationella programmet gällande screening och det innebär i år att papa-screeningen kommer att utökas från dagens 26 - 60 år som ÅHS har till 65 år. Tarmcancer-screeningen är något helt nytt. Jag ville bara klargöra de här grejerna.


  • Tack fru talman! Tack för socialministerns anförande. En samordnad äldreomsorg och ett helhetsgrepp kring det hela är definitivt en efterlängtad fråga. Utmaningarna är många och strukturen att faktiskt möta dem är för splittrad. Men jag skulle vilja fråga om en sak som berör äldreomsorgen och att våra patienter och klienter blir väl omhändertagna och där kanske också finns något tekniska hjälpmedel som kan bistå. Men det som jag tycker att en väldig brist på många platser är personalens tid och möjlighet och förmåga att ta hand om klienternas tandhälsa. Är det här en problematik som socialministern har kommit i kontakt med?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Gunell. Vi har under nästa års budgeten insatser för just tandhälsa för de äldre. Vi ska tillsammans med ÅHS tandvård utbilda och informera ute på äldreboende hur man ska ta hand om de äldres tandhälsa mera.


  • Det tycker jag är mycket, mycket bra och mycket välkommet. Det är ju en positiv sak idag att många äldre har kvar sina tänder men samtidigt i den här brådskan och bristen på personal så är det här ett område som blir eftersatt. Som sagt det har en stor inverkan på patienten och klientens välbefinnande att munhälsan är välskött och den dagliga rutinen. Man kanske har åkommor som gör att man inte klarar av att sköta det själv längre. Då blir det ett åtagande för personalen. Det är ett initiativ som vi emotser med stor glädje.


  • Tack för det, det var ett bra anförande och det är precis som ministern säger att det är en stor utmaning. Befolkningen blir bara äldre och äldre och strategin har ju varit att folk ska kunna bo hemma. Men det förefaller som om hemrehabiliteringen, vi har bytt en par ord om det förut, inte riktigt fungerar och på grund av den nya lagstiftningen så verkar det ha blivit ett glapp. Jag noterade att chefen för ÅHS sa att vad som gällde var en riktig djungel. Det är väldigt olyckligt om man från kommunalt håll skjuter ifrån sig till ÅHS och ÅHS försöker skjuta det tillbaks. Det leder till att det är de äldre som blir i kläm. Min fråga är hur ska vi ska bära oss åt för att lösa upp den här problematiken?


  • Tack talman! I och med den nya socialvårdslagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet så har man en mängd olika områden som man tar fram samverkansavtal inom. För det är ju allmänt känt att pratar man med kommunpolitiker eller pratar man med personer inom kommunala sektorn så anser man att ÅHS skjuter över för mycket ansvar på kommunerna, men talar man med ÅHS så tycker man kanske annorlunda.

    Men jag tycker att efter det här året när jag har hört lite grann hur de här processerna, som bitvis har varit rätt tuffa, när det gäller att ta fram samverkansavtalen ändå har fört med sig något gott. Jag tycker att man börjat prata mer och har ett bättre diskussionsklimat. Man har en större förståelse när man har suttit ner och verkligen gått in och tittat på vem som har ansvar för de olika områdena (… taltiden slut).


  • Tack för ett bra svar. Min uppfattning på basen av de uppgifter jag har fått är att man ifrån ÅHS sida en längre tid redan har skjutit över det på kommunerna. Då blir ju också kostnadsfördelningen skev. Det viktiga är ju att man har en sammanhållen hemvård. Jag kollade upp i min egen hemkommun och där var man tillfreds, det fungerar, men på basen av ett tidningsreportage fungerar det tydligen inte i Mariehamn och då är det ju de äldre som blir i kläm. Det är viktigt att man får samverkansavtalen på plats, men att man också får klara spelregler. För tyvärr är det ju lite så emellan en liten kommun och ÅHS så är det den stora som sätter spelreglerna på samma sätt som i relationerna mellan Åland och Finland, som jag brukar hänvisa till ibland. Men jag är glad över att ministern är medveten om problemen och förhoppningsvis hjälper till att få dem lösta så snabbt som möjligt.


  • Talman! Ja, alla är nog medvetna om att de här problemen har funnits och säkerligen finns också. Men just det här är helt nytt i och med den nya socialvårdslagen. Det är inte frivilligt att ha de här samverkansavtalen utan man måste ha dem inom en mängd olika områden, bl a inom institutionsvård, så att man vet vem som har ansvar för de olika delarna. Jag tror att vi måste ge det lite tid med tanke på att det inte ens har varit i kraft ett år ännu, men jag tror att det kommer att bli någonting bra av det här. Och som sagt, vi är medvetna om att det finns problem.


  • Tack talman! Tack till minister Holmberg-Jansson. Det var ett anförande som jag först tänkte: Vad? Har jag skrivit det själv? Men sedan gick hon över till det här med hjälpmedel och att sammanföra all den verksamheten till en enda enhet. Jag tycker det låter patientsäkert och som en effektivisering. Men man kan ju också fråga sig inom det området varför regeringen tar taktpinnen? Varför lämnar man inte åt kommunerna att sköta det? Vad är det som gör att landskapsregeringen behöver styra upp inom det här området?


  • Tack, talman! Därför att hjälpmedelscentralen idag ligger på ÅHS. Jag har blivit kontaktad av kommuner som har smärtpumpar som man använder sig av, som är en väldigt medicinsk utrustning, ute på institutionerna. Man har egentligen inte någon personal som kan ta hand om underhållet och sköta dem. Jag tänkte då på hur man skulle man kunna göra det här på ett mera fiffigt sätt, på ett bra sätt så att man sätter det på ett och samma ställe. Jag har också blivit kontaktad av flera inom äldreomsorgen som säger att just när det gäller välfärdsteknik som handlar om alltifrån trygghetslarm, nattkameror, medicinska påminnare, matningsrobotar och sådant så har man inte den expertisen ute i kommunerna. Vi har i vårt regeringsprogram att vi ska titta på hur vi kan få ett välfärdsteknikcentrum där vi samlar all expertis, men också all den medicinska (… taltiden slut).


  • Tack talman! Tack för det ministern. De här samverkansavtalen, man blir ju nyfiken, hur mycket har det kostat hittills? Och i den här budgeten finns det ännu mer pengar för det. Jag måste ärligt säga att när vi tog den här socialvårdslagen tänkte jag att det här är en formalitet som nog sköts på, inte kanske några timmar, men många timmar i alla fall. Men det har gått mycket pengar och nu finns det ännu mera pengar upptagna för just de här avtalen. Vad är det som gör att det är så svårt och tar så lång tid?


  • Talman! Att det är 16 kommuner, det är ett eller två kommunförbund och det är väldigt mycket starka viljor. Nej, men det är klart att det tar tid och det fanns med i beräkningarna när man tog den nya socialvårdslagstiftningen att det kommer att behövas medel för att ta fram de här avtalen. Jag borde kunna vilka områden det är men jag kommer inte på det just nu det är komplexa frågor. Det behöver vara någon som håller i det och vi har haft en som varit spindeln i nätet som har hållit i och tagit fram samverkansavtalen. Men jag tror att antalet timmar som har lagts ner för att komma överens med vissa kommuner och om vissa detaljer i de här samverkansavtalen, före sade man att det krävdes en viss mängd tobak och cigaretter, men jag tror att det krävdes en hel del tålamod.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 17:52

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag tänkte kort, kort presentera mina fyra personliga motioner som övriga gruppen inte är medverkande i. Det beror inte på att det är dåliga på något sätt men vi har valt ett sådant system att vi har fyra samlingsmotioner och sedan lämnar var och en in personliga motioner.

    Den första har rubriken: Våra barn och ungdomar läser för lite. Det är en tydlig trend att speciellt pojkar läser i allt mindre utsträckning, en illavarslande trend som redan nu sätter spår i studieresultat som i sin tur avgör framtida yrkes- och karriärvägar. Givetvis är grunden ett föräldraansvar. Grundskola och andra stadiets utbildningar tillsammans med våra bibliotek gör stora insatser för att främja läsandet. Riskerna i att läsandet kontinuerligt minskar måste lyftas i ännu högre grad. Därför bör landskapsregeringen i penningautomatmedel för kulturell verksamhet omprioritera så att läsfrämjandet ges större utrymme. Det bygger motionen på att istället för 50 000 euro så skall det omfördelas 100 000 euro moment 51600 penningautomatmedel för kulturell verksamhet.

    Motion nummer två har rubriken: Inte penningautomatmedel till politiska bildningsförbund. Det är av flera orsaker förkastligt att ett politiskt bildningsförbund ännu år 2021 kan vara mottagare av penningautomatmedel. Denna möjlighet bör i skyndsam ordning strängeras av landskapsregeringen via fördelningsprinciper och lagstiftning. Ålands unika tredje sektor ska inte behöva konkurrera med politiska förbund om de penningautomatmedel som årligen är fördelningsbara. Denna grundlinje är givetvis oberoende konjunktur och volymen av fördelningsbara medel. Där är förslaget att följande text läggs till motiveringen: "Landskapsregeringen kommer i skyndsam ordning under 2022 strängera fördelningsprincipen och eventuell nödvändig lagstiftning för att säkerställa att politiska bildningsförbund inte är mottagbara av penningautomatmedel."

    Motion nummer tre fanns även i fjol och den har rubriken: Möjlighet att jaga under hela året. Precis som det är upp till varje affärsidkare att hålla sin verksamhet öppen enligt eget tycke och vilja, bör även den åländska jaktlagens 5 kap 19 § moderniseras och bygga på individens valfrihet. Där är förslaget att följande text läggs till motiveringen: ”Landskapsregeringen avser i skyndsam ordning revidera och modernisera jaktlagens 5 kap 19 § och därmed tillåta jakt med skjutvapen eller hund under årets samtliga dagar.”

    Den sista och fjärde motionen har rubriken: Låt fiskodlingen vara en åländsk hållbar tillväxtmotor. Fiskodlingsnäringen på Åland är av stor betydelse för skatteintäkter, arbetsplatser i skärgården och livsmedelsförsörjningen. Betydelsen är stor för Åland och sannolikt avgörande för skärgården. En modern och utvecklad fiskodling kan om den ges möjligheter generera ytterligare arbetsplatser utöver de fler än 100 direkta arbetsplatser näringen redan skapat.

    Så här beslöt lagtinget i samband med budgeten för år 2021: ”Utskottet ser fiskodlingen som en potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet.”

    Förslaget är att följande text läggs till: ”Landskapsregeringen avser verkställa lagtingets beslut. Landskapsregeringen ser fiskodlingen som potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet.”


  • Tack, fru talman! Motion nummer 23 som heter "Våra barn och ungdomar läser för lite". Jag vill tacka ledamoten Holmberg så mycket för den motionen. Ett tydligt exempel på det som diskuterades i morse kring de strukturella problemen med ojämställdhet och med socioekonomisk bakgrund. Det här är en sådan insats. Det här är typexempel på en insats som kan göras för att säkerställa att personer med olika socioekonomisk bakgrund, kön och olika faktorer som skiljer personer åt kan ha samma förutsättningar att utvecklas i vårt samhälle på olika sätt och som har förutsättningar att påverka sitt eget liv och sin egen välfärd. Mycket bra motion, den tackar vi för.


  • Tack, talman! Jag satt faktiskt och funderade på när ledamot Holmberg skulle lyfta just det här kring bildningsförbunden. Jag tänker så här att i Liberalernas gruppanförande den fjärde november 2020 framförde Liberalerna att ni såg inte några utmaningar med lagförslaget att beslutanderätten gällande bildningsförbundens verksamhet förs till kulturdelegationen och att de som fördelar de medel som lagtinget fastställer i kulturbudgeten. Liberalerna lyfte ändå i sitt gruppanförande för cirka ett år sedan att bildningsförbunden utför ett viktigt arbete. Har liberalerna ändrat sin inställning nu?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:58

    Tack, talman! Det här är en personlig motion och vad jag har förstått så skulle det i samband med att man tittar över PAF-medlen för tredje sektorn skulle man också eventuellt titta över hur bildningsförbundens mottaglighet skulle förändras. Så uppfattar jag det i debatten som minister Hambrudd hänvisar till.

    Det här är inget nytt ämne utan det här har ju debatterats många gånger tidigare. Det gäller att ta det här ärendet sett ur motionen synvinkel. Jag tycker att det är förkastligt att man har ett system som gör att man som ett politiskt förbund kan erhålla PAF-medel. Speciellt när vi lever i tider där vi kommer att måsta nagelfara även tredje sektorns mottaglighet för PAF-medel och storleksvolymen.


  • Tack, talman! tack! Jag tror att den debatt som ledamot Holmberg hänvisar till handlar om medborgarinstitutet.

    Ledamoten lyfter också vikten kring läsning och läsförståelse, vilket har en stark koppling till skolarbetet. Pojkar läser, av någon orsak, mindre än flickor. Naturligtvis ligger ett stort ansvar hos föräldrarna och föräldrarna ska vara förebilder. Det handlar om att alla som kommer i kontakt med läsning engagerar sig. Läsningen skall inte ske med tvång, utan det handlar om att öka intresset genom att t ex en vuxen läser högt tio minuter om dagen. Att lyssna 10 minuter om dagen är viktigt då det ökar nyfikenhet, fantasi, intresse och ordförråd. Tänker ledamot Holmberg att det måste till ytterligare medel för att engagera eller kan man slå ett slag för läsfrämjande på andra sätt?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:00

    Det här en problematik som inte är ny. I många år har det funnits olika arrangemang för att främja läsande, inte minst via våra grundskolor och bibliotek. Men vi märker också att trenden, det är ingen Ålandstrend, det här är en trend även utanför Åland men man måste ta den på allvar och frågan är om man måste titta på andra lösningar för att komma åt problematiken. Jag har inte gjort någon större omvärldsanalys men det står väl ganska klart att om en halv generation kommer det här att påverka ganska mycket av fördelningen även på arbetsmarknaden. Vi pratar jämställdhet. Vi började med en jämställdhetsdebatt i morse, men det här är faktiskt jämställdhet på riktigt.

    Men åter till politiska bildningsförbund. Jag har nog uppfattat att landskapsregeringen inte har slagit fast i sten att det ska vara möjligt för politiska bildningsförbund att erhålla PAF-medel då har jag missförstått saken. Men då är min motion (… taltiden slut).


  • Ja, nog är det sorgligt den här mobbningen av bildningsförbunden. Är det inte ABF så är det Medis. Och alltid kommer det från någon karl från höger håll. Varför ska ni hålla på med den här förföljelsen? Är det bättre att enligt lagstiftningen om studieförbunden ge ordinarie medel, sådana pengar som kommer från klumpsumman? Är det just PAF-medel som man inte ska kunna få.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:02

    Tack, talman! Min personliga åsikt är att det skulle vara djupt olämpligt om det skulle finnas idrottsföreningar som är politiska och som skulle hantera barn, ungdom och annan verksamhet med skattemedel eller PAF-medel. Det är förkastligt. Jag tycker också att det spelar ingen roll fast det är bildningsförbund som kanske inte servar så mycket barn och ungdomar men det är helt enkelt en principiell fråga. Jag tycker inte att det hör hemma i ett modernt samhälle.


  • Det hör definitivt hemma i alla de andra nordiska länderna. Det finns ingen motsättning. I arbetarnas bildningsförbund så finns det till exempel 33 föreningar, bara Rädda Barnen, Ålands Natur och Miljö, Pelaren, Pusselfamiljen. Är det det faktum att Socialdemokraterna också är en medlemsförening bland 33 andra som gör det hela så politiskt? Skulle det hjälpa ledamoten Holmberg om vi gick ur
    bildningsförbundet skulle det då inte mera vara politiskt?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:03

    Tack, talman! Visst, det skulle hjälpa rätt mycket, men det skulle inte lösa hela problematiken. Jag tycker man ska ha principer. Men visst skulle det hjälpa om inte fanns politiska partier som är med och styr ett bildningsförbund. Absolut.

    När det gäller Medis så har jag inte varit emot Medis på andra sätt än att det behöver tas tag i vilka kurser man erbjuder ålänningarna. Det är viktigt med den fria bildningen, absolut, men den kanske ska hållas på en nivå som ser lite annorlunda ut än idag.


  • Talman! Jag sitter och tittar på den här fiskodlingsmotionen. Och jag blir lite att undra vad det är som Holmberg vill att landskapsregeringen egentligen ska göra här. Är det landskapsregeringen som ska utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av att miljöns villkor? Är det landskapsregeringen som ska göra det? Är det landskapsregeringen som ska dra igång pilotprojekt och så vidare? Var slutar näringens ansvar och var börjar landskapsregeringens ansvar?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:04

    Tack, talman! Jag vet inte om man kan ta det här replikskiftet som minister Röblom gav på allvar. Minister Röblom vet mycket väl vad lagtinget bestämde för ett år sedan i samband med budget för 2021. Det står i motionen vad lagtinget skrev och bestämde. Minister Röblom har inte gjort någonting. Man kan läsa i revisionsberättelsen om hur saker och ting har skötts när det gäller fiskodlingen inom förvaltningen. Det är ingen vacker läsning. Jag känner att det finns en politisk omognad när det gäller likabehandling på våra näringar. Jag tycker inte att minister Röblom behöver ställa de frågor som ministern just ställde, det framgår tydligt och klart. Det fiskodlingen önskar är möjligheten att utveckla sin verksamhet och då krävs politiska beslut och politisk välvilja.


  • Det som står här, talman, är att en volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Minister Röblom har inte gjort någonting. Det är tur då att vi har John Holmberg här i salen som gjort sig till lobbyist för ett särintresse och gör det ganska oförblommerat också.

    Det vi gör nu först och främst innan vi tar ställning till någon eventuell volymökning av viss öppen kassodling på åländska vatten är att vi måste ha vattenlagen på plats. Därefter ska vi ta, inte bara en lokaliseringsplan, det är bara en del. Det vi behöver göra är att ta fram en strategi för hållbart vattenbruk som innefattar alla förutsättningar. Det senaste inom forskningen, möjligheten till att söka EU-stöd för olika forskningsprojekt och så vidare, möjlighet till kanske algodling eller annat som inte är enligt de gamla hjulens politik.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:06

    Tack, talman! Det är märkligt att man ska nog inte tycka annorlunda. Det är tydligt. Det är märkligt
    att för några timmar sedan stod minister Röblom i talarstolen och pratade om att nu är det dags att komma till handling. Nu är det slutpratat. Nu är det viktigt att komma igång och visa handling. Hur länge har vattenlagen varit på gång? Hur länge har lokaliseringsplanen varit på gång? Läs revisionsberättelsen gällande miljöbyrån. De påpekanden revisionsberättelsen tar upp och idka lite självkritik.


  • Tack, fru talman! Tack till ledamot Holmberg. Eftersom PAF-medlen var uppe till diskussion så kan jag meddela att vi har från regeringen en tanke att se över regelverket. Det är ett betydligt större jobb än man kan tänka sig.

    Samma sak är det med slutrapporten som parlamentariska gruppen gjorde för ganska längesedan, det är meningen att den ska ta steg vidare.

    Men det jag tänkte ge beröm för är motionen som handlar om läsande för barn, ungdomar och också äldre. Jag ser när jag är till bibliotek att det inte är precis kö till disken mera. Det är otroligt synd. Men man ställer sig frågan att något behöver göras och då tycker man att det är biblioteken som borde jobba med det här. Det är skolan som borde jobba med det här och det föräldrarna som borde jobba med det här. Det borde egentligen inte behövas pengar. Det är det som är synd. Varför skall det alltid måsta vara pengar när något kanske är självklart och borde fixas.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:08

    Tack, talman! Precis som jag har sagt många gånger kring många andra saker och precis som det står i den här motionen som minister Höglund tar upp handlar det i första hand om ett föräldraansvar, givetvis. Men vi måste också vara medvetna om att det är en kulturfråga och en socioekonomisk fråga. Så det är klart att har du inte har du inte föräldrar som läser, har du inte den vuxenförebilden som läser är risken ganska stor att inte heller du börjar läsa.

    Frågan är hur man bryter den här trenden. Ni har väl följt med hur alla möjliga satsningar har gjorts på ett positivt sätt när det gäller läsfrämjande, men på något sätt känns det som att frågan är så pass stor att man borde ta ett annat grepp kring den. Jag har inte här och nu någon lösning på hur det skulle se ut. Det är som sagt inget Ålandsproblem heller, men den är värd en större belysning.

    När det gäller politiska bildningsförbund vill jag ställa en motfråga. Jag förstår inte riktigt ministerns svar. Finns det alltså ett arbete som pågår gällande (… taltiden slut).


  • Jag tror att jag uppfattade vad slutet på frågan skulle vara. Min kommentar runt PAF gäller inte bildningsförbundet utan det gäller PAF i allmänhet och att man ska se över regelverket där. Det har vi funderat på länge och haft diskussioner runt det. Vi har ett jobb kvar att göra eftersom det är så pass, vad ska man säga, man kan se på PAF-pengar på så många olika sätt.

    Tillbaka till läsandet. Vi har en samsyn där och jag hoppas att man kan ta tag i det här utan att tillföra medel, helst via skolorna, och förstås uppmuntra föräldrarna att hjälpa till. Det är viktig fråga. Vi är helt överens.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:10

    Tack, talman! Jag blir förvånad och besviken måste jag säga, kanske mer besviken än förvånad. Det är en borgerlig regering och det har sagts några gånger i debatten att i min värld även fast det skulle vara ett liberalt bildningsförbund eller ett centerpartistisk bildningsförbund, det handlar inte om att det råkar vara socialdemokratiskt namn med, utan det är principen. Jag tycker inte att det hör till år 2021 att vi ska ha politiska bildningsförbund. Jag är lite förvånad över att landskapsregeringen ok:ar den tanken.


  • Tack fru talman! Jag tänkte ta ett kort replikskifte på motionen om jakttiderna. Som ledamoten kommer ihåg i förra finansutskottet för ett år sedan bekräftade jaktministern att vi kommer att ändra på det förslaget och jobbar vidare med ändringar av jaktlagen.

    När vi ändå öppnar upp den så tänkte vi att vi ändrar lite till. Det handlar om jakt på allmänningar. Det handlar förutom jakt på helgdagar om fågelskyddsområden, fångstredskap, enhandseldvapen, jakt från motordrivna fordon och så vidare. Den här lagen är just nu hos lagberedningen och kommer så småningom att komma till lagtinget. Den motionen behöver det inte läggas någon mer energi på för syftet ifrån ministerns sida är tydligt och klart.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:11

    Tack, talman! Tack, minister Karlström. Motionen lämnades in som en påminnelse men det är bra att den har nått lagberedningen. Det är positivt. Kort fråga, även om jag inte får ställa den i ett replikskifte, innefattar också lagändringen möjligheten att få jaga invasiva arter året om? Det är något många jägare efterfrågar.


  • Jag tycker att vi tar det i rätt ordning så vi låter landskapsregeringen gå igenom hela lagen som näringsavdelningen, jaktförvaltaren och undertecknad har jobbat fram innan vi tar detaljerna i ett replikskifte. Vi återkommer så småningom med lagförslaget till lagtinget.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:12

    Tack!


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 19:15

    Herr talman! Ärade lagting och åhörare om det finns sådana där ute i etern. Jag tänkte helt kort bara beröra kommuner och kommunandelar. Det var lite diskussion om det. Om det var igår eller om det var i dag kommer jag knappt ihåg, de här debatterna går in i varandra.
    Jag tänkte först kort nämna den kalkyl som ledamot Eriksson delade ut igår som var jättebra och som visade hur landskapsandelar och kommunernas kostnader har utvecklats under åren 2008 fram till 2020. Det var också en kolumn för 2021. Om ni har pappret kvar så är kolumnen 2021 kanske inte riktigt rättvisande eftersom den byggde på budgetsiffror och den rad som beskriver kommunens kostnader är ca 30 miljoner fel. Samma sak är det med landskapsandelarna de är också för låga och det kan ge en missvisande bild om man tittar rakt av på den kalkylen.
    Det borde funnits lite kommentarer där men bara så att det inte uppstår missförstånd och om någon vill ha mera detaljer så har jag det.

    Det man kan konstatera är att den här landskapsregeringen värnar om kommunerna och det visas både år 2020 och 2021 då kommunerna stötts ekonomiskt på olika sätt. Som bekant drabbades världen 2020 av en pandemi tidigt på året och oron ute i det kommunala fältet var stor för hur den kommunala ekonomin skulle utvecklas under 2020. Budgetförslaget för 2021 visade på ett budgeterat underskott om 15 miljoner euro. Då gick landskapet in med räddningspaket både till näringslivet, arbetslösa och till den kommunala sektorn.

    Nu när vi börjar närma oss slutet på år 2021 och tittar på den kommunala ekonomin så verkar den ha utvecklats i rätt riktning. Dels har skatteintäkterna utvecklats betydligt bättre än förväntat, det är bra, och sedan laddar landskapsregeringen eller landskapet, genom tilläggsbudget 2, landskapsandelssystemet med 1,2 miljoner. Man höjde också anslagen för likviditetsstöd och för samarbetsunderstöd.

    Angående landskapsandelarna i budgetförslag 2022 så följer man lagen som finns gällande landskapsandelar. Jämför man med landskapsandelarna i budget 2021 var de 35 miljoner och de har ökat genom tilläggsbudgetarna som jag nämnde. Jag tänkte att jag skulle försöka korta ner eftersom kvällen är sen och det är många talare kvar.
    I budget 2021 kompenserar man förändring av kommunalbeskattningen, kompensation för utebliven kapitalinkomst samt kompensation för en större höjning av grundavdraget. Som en kompensation för den uteblivna kapitalinkomsten som har fasats ut i budget 2022 har landskapet övertagit kostnaderna för kollektivtrafiken till ett värde av ungefär 600.000 euro.

    En bidragande orsak till att den kommunala ekonomin under innevarande år 2021 förefaller tillfredsställande är, förutom det jag just räknade upp, omfördelningen av samfundsbeskattningen som staten gick in för och som Åland följde. Orsaken till att Finland gick in för omfördelning var att stödja kommunerna i riket som hade stora kostnader för coronan. På Åland är situationen omvänd. Här har kommunen haft relativt små kostnader av pandemin medan kostnaderna har varit större hos landskapet, hos ÅHS närmast. Omfördelningarna
    av samfundsbeskattningen innebar enkelt att kommunerna får en högre intäkt av skatteintäkterna och landskapet motsvarande mindre, notera att det här är inte en landskapsandel utan det här är omfördelning av samfundsskatten. Den syns på det viset att skatteintäkterna hos landskapet har minskat och i motsvarande mån ökat hos kommunerna.

    Det var en diskussion om regeringsprogrammet, vad står där och vad lovas? Jag citerar direkt ur regeringsprogrammet: "Landskapsregeringen, avser mot bakgrund av de nerdragningar som senaste åren gjorts på landskapsandelarna samt med beaktande av de nya lagar som är antagna inom kommunens ansvarsområden gör en översyn av landskapsandelssystemet. Behovet av översynen förstärks ytterligare av ett genomförande av kommunernas socialtjänst, KST. Målsättningen är att kommunerna ska ha förutsättningar att ge kommuninvånarna den basservice som gällande lagstiftning förutsätter. Ny lagstiftning som påför kommunerna nya uppgifter och påverkar deras ekonomi bör kompenseras av landskapet". Så står det regeringsprogrammet.

    Landskapet är högst medveten om den oro som finns och den osäkerhet som råder runt den kommunala ekonomin. Oron ute hos kommunerna. Speciellt nu när man jobbar med budgetförslag för nästa år och därför finns i budgetförslaget för 2022 en tydlig skrivning. Jag citerar direkt ur budgetförslaget: "För att skapa en klarare bild av nuläget och bättre kunna planera för åtgärder kommer arbetet med en uppföljningsrapport att påbörjas under hösten 2021. Denna rapport ska behandla landskapsandelarnas utveckling, relevanta kostnadsutvecklingar, skapa en tydligare bild över förändrad lagstiftning, analys av intäktsutveckling och noggrant analysera fördelningsnycklarna samt övriga relevanta frågor såsom det grundavtal som styr kommunalt samarbete. Målsättningen är att få en tydligare bild över kommunernas ekonomi i nuläget men även att bidra till goda förutsättningar framåt. På basen av rapporten kommer landskapsregeringen att återkomma i en tilläggsbudget under våren med förslag på justering av landskapsandelarna".


  • Herr talman! Det är klassisk problemlösning att man skjuter fram problemen. Men jag vill tacka för erkännande för den här grafen jag delade ut. Jag var tydlig med att säga att det är bokslut som är de riktiga siffrorna och att 2021 är baserad på budget.

    Finansminister Höglund säger att man värnar om kommunerna i den här regeringen och jag skulle önska att det skulle vara så fullt ut för vi var ganska eniga när vi började att man skulle återställa den kostnadsdrivande lagstiftningen. Det har inte blivit någonting. Tittar man på landskapsandelarna mellan i år och nästa år så är det de facto beroende på beräkningsgrunder 4,5-5,5 miljoner till kommunernas nackdel. Det är ju ändå fakta. Som jag sagt tidigare hoppas jag att man i finans- och näringsutskottet kan titta på det här och att vi kommer fram till någonting och inte skjuter det framåt igen.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:23

    Det var därför jag tyckte att det var jättebra att citera regeringsprogrammet då vet vi grunden vi har att utgå ifrån. När jag tittar i grundbudget 2021 så var landskapsandelarna ungefär 35 miljoner. Under året har de höjts. I tilläggsbudget 2 var det 1,2 miljoner, som jag nämnde, samt höjningar för likviditetsstöd och samarbetsstöd. Då hamnar de på totalt, om jag inte är helt på fel, runt 37 miljoner. I budgetförslaget för 2022 är landskapsandelarna 37 miljoner. Jämför vi grundbudget för 2021 och grundbudget för 2022 så är de facto landskapsandelarna i sig ungefär två miljoner högre. Men när man pratar om skillnaden är 3, 4 eller 5 miljoner, då pratar man också om omfördelningen av samfundsbeskattningen och jag försökte förklara att det inte är en landskapsandel, det är skatten som ändrar.


  • Tack! Som jag sade tog nästan en halv eftermiddag att försöka bena ut vad som är vad. Jag skrev till finansavdelningen och sade att det inte är riktigt enkelt att säga vad som är vad. Jag fick svaret att du har rätt det är inte riktigt så enkelt, med en smiley bakom.

    Elva rader ner står det att nettoeffekt för kommunerna är ca 4,5 -5,5 miljoner mindre från 2021 till 2022 lite beroende på hur man vill räkna och olika slutkalkyler. Så det här är fakta från dem som jobbar med de här frågorna.

    När det gäller lagstiftningen så var vi helt överens om när vi skrev regeringsprogrammet och när vi skulle gå vidare att vi också måste kunna ändra lagstiftningen förra regeringen tog fram som blev extremt kostnadsdrivande för kommunerna, både på skolområdet och den sociala sidan. Då var syftet och målet antagligen att göra det mer eller mindre omöjligt för kommunerna. Men det måste vi ju återställa och nu har halva mandatperioden gått. Och här står vi.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:26

    Tack, herr talman! Vad gäller utredningen som finans har skickat så stämmer siffrorna absolut. Jag har sett det själv, men vi måste komma ihåg att omfördelningen av samfundsskatten är en stor del där. Jag tror att den är ca 3 miljoner, kanske drygt, av de här 4,5 miljonerna så det inte landskapsandelarna i sig som har ändrat utan en stor del är omfördelningen. Och sedan andra kompensationer som betalas ut 2021 men inte 2022 av olika anledningar.

    Ledamot Eriksson var inne på lagstiftning, det är det vi tar upp här och gör en tydlig skrivning om i budgetförslaget 2022. Det inte är bortglömt utan det är upplyft på ett väldigt klart och tydligt sätt som sätter press på regeringen att verkligen kika på det här.


  • Tack, talman! Det låter ju alltid väldigt resonligt och sakligt men i gårdagens debatt fick vi höra att pågår en utsträckt kommunmisshandel som började under den förra mandatperioden och att de påstådda 4 miljonerna som har tagits av kommunerna ska tillbaka. Förstår jag finansministern rätt att det blir inga sådana pengar under den här mandatperioden? Det skulle ju vara ganska lätt att bara ladda landskapsandelssystemet med mera pengar om det var precis bara det man ville göra. Men det blir det inte.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:27

    Tack, herr talman! Jag skulle säga att skrivningen i budgetförslag 2022 berättar egentligen svaret på den frågan. Det ska göras en utredning och man ska titta på lagstiftningen. Det leder vidare till eventuella kompensationer för ökningar av landskapsandelar etc.


  • Tack! Det enkla svaret nej, då, det blir inga sådana pengar. När man pratar om att landskapsandelssystemet ska förändras betyder det att det då blir en starkare regional omfördelning, så att de svagare kommunerna kompenseras på något annat sätt, att man skruvar till det på det sättet? Och är det socialvårdslagarna och äldreomsorgslagen som man menar när man säger att man ska göra förändringar i lagstiftningen så att det blir billigare för kommunerna? Bara så vi är helt klara med vad det är som landskapsregeringen avser att göra.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:28

    Tack, herr talman! När det här arbetet sätter igång och rapporten kommer då vet vi vilken effekt det får på den kommunala ekonomin, inklusive laddningen av landskapsandelssystemet. Jag kan inte svara på det nu. Det är för tidigt.


  • Herr talman! Om vi inte diskuterar mängden pengar i de här systemen så finns det andra saker som är viktiga att man tittar på, och som utskottet kommer att fördjupa sig i, och det är att man använder olika system beroende på om det är äldreomsorg, skola, socialen och liknande. Jag är helt med på att landskapsandelarna ska utjämna regionala skillnader.

    Men problemet är när man har byggt ett socialistiskt system där man pungslår tillväxtkommunerna på andras bekostnad. I dag måste tillväxtkommunerna betala de andras sociala kostnader. Resultatet ser vi i Lemland redan som börjar få stora problem men det kommer att accelerera till de andra tillväxtkommunerna; Hammarland, Finström, Lemland, Jomala, det satte jag och räknade igenom i helgen. Det är uppenbart att man har fått in ett helt (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:30

    Tack, herr talman! Det var väl inte någon direkt fråga i ledamot Strands replik, men med det kan man säga att landskapsandelssystemet i sig, i den form det finns nu, är någorlunda nytt. Det har förändrats på senare tid och det i sig visar på behovet eller tvånget att titta på systemet och helt enkelt se var det inte blev bra. Jag ska inte säga här och nu vad som inte är bra utan det måste man utreda. Utredningen får visa det och så får man göra de justeringar man kommer överens om.


  • Herr talman! Ja, det är bra om man kan titta på det här för man kanske inte har sett fulla effekten av de ändringarna som har gjorts. Men det är helt klart att vill man ha stopp i tillväxtkommunernas planering och byggande av nya skolor och dagis, avlopp och liknande, då ska man låta det vara som det är nu. Då blir det liksom en skattehöjarregering om det är det man vill. Det vill inte jag. Så jag hoppas att vi redan i finans- och näringsutskottet kan titta på det här ordentligt och lägga fram de förslag som behövs för att ändra det.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 19:31

    Tack, herr talman! Jag kan bara bekräfta att det här arbetet kommer att inledas så snart det låter sig göras.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 19:32

    Tack, herr talman! Jag ska byta spår lite kort och prata lite om min egen motion som jag har lagt fram som heter "Inför anmälningsplikt vid hjortdjursolyckor". Lite inspirerad av ledamoten Gyrid Högman väljer jag att krydda mitt anförande med ett citat av politikern och andliga ledaren Mahatma Gandhi som säger: "En nations stolthet och dess etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur".

    Som jägare och djurvän och i vardagen uppväxt med att förhålla mig till både tama och vilda djur anser jag att människan har en skyldighet att ansvara för djurens välfärd och förvalta den i alla fall som vi har möjlighet till. Devisen lyder; Inget skadat vilt i skogen. Tyvärr är det inte alla som delar den synen med mig. Flera gånger under de senaste åren har eftersöksjägare blivit uppmärksammade om trafikskadat vilt, främst rådjur, som har hittats levande vid, eller i anslutning till, bilvägar utan att bilföraren som har kört på djuret anmält till polis eller på annat sätt kontaktat eftersöksjägare.

    Djur som har blivit påkörda utan att ha blivit påträffade och hjälpta ur sitt lidande riskerar att gå en långsam och plågsam död till mötes. Orsakerna bakom beslutet, som jag anser vara helt förkastligt, är att strunta i att anmäla en viltolycka. Det kan vara många orsaker bland annat kan det vara ett missförstånd kring när det är okej att ringa 112, vilket tidigare har framkommit i medier. Men det här är helt oväsentligt, utgången är densamma. Det arbete de åländska eftersöksjägarna gör på frivillig basis är mycket viktigt och behöver lyftas på flera olika sätt av oss beslutsfattare. Det är allt annat än en bekväm insats som görs helt på talko, dag och natt, oberoende om vi pratar vardag eller helg och helt utan kompensation. Vi beslutsfattare behöver fundera på vad vi kan göra för att säkerställa att den här insatsen fortsättningsvis utförs för hela samhällets skull. I det här sammanhanget var det en bisats.

    Jag kan jämföra med svensk lagstiftning där frågan angående anmälningsplikt vid sammanstötning av viltslag hanterats i jaktlagens § 26 och jaktförordningens § 40. Där stipuleras att underlåtelse att anmäla en sammanstötning med de uppräknade viltslagen är straffbart och belagt med böter, även om djuret inte är synbart skadat. Så är inte fallet på Åland. Samtidigt som 28 procent av de anmälda trafikolyckorna på Åland förra året var sammanstötning med hjortdjur.

    Inte heller i Finland finns det någon direkt anmälningsplikt. Lagstiftningen i Finland sträcker sig till att föraren kan bli dömd för djurskyddsförseelse utan sin vetskap om det visar sig att djuret har blivit skadat. Det skulle bli ett intressant fältuppdrag för en nyanställd landskapsveterinär att bedöma den saken. Så det verkar inte vidare praktiskt.

    I motionen, herr talman, föreslår jag att landskapsregeringen genom en lagändring inför en anmälningsplikt för den som har kört på ett hjortdjur där underlåtelse att anmäla skulle innebära ett brott belagt med bötesstraff. En sådan skärpning av lagstiftningen skulle resultera i färre fall där förare underlåter att anmäla viltolyckor, vilket också innebär mindre lidande för djuret. Det här kan vara en ingång till att på olika sätt höja statusen för eftersöksjägarnas insats på Åland.


  • Tack, talman! Och gratulerar ledamoten Påvals för en utmärkt motion. Det är ett fint sätt att lyfta en viktig fråga, det måste jag säga. Den är dock inte helt problemfri. Jag befarar att den är rätt rejält kostnadsdrivande. Har ledamoten alls tänkt på hur man dels ska hissa eftersöksjägarnas status, och det är något som faktiskt borde göras, å andra sidan så har vi en ganska perfekt situation där det baserar sig på frivillighet. Det är egentligen sådant som vi kanske borde hylla i samhället snarare än att göra det tillståndspliktigt. Hur går tankarna kring det här? Frivillighet kontra anmälningsskyldighet. Individen äger ju alltid ett eget ansvar i det samhälle vi bygger.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:37

    Tack, herr talman! Tack för repliken, ledamoten Pettersson. Vad gäller eftersöksjägarnas insats så hyllar jag också frivilligheten i den och tycker att talkoarbetet som utförs, som det åländska samhället i sig är känt för, är väldigt viktigt. Det finns många sätt att understöda det här arbetet. Jag nämner ingenting om det för det är egentligen inte det som motionen handlar om. Det var en bisats som jag tyckte var en viktig bieffekt. Frivilligheten i att anmäla har tyvärr visat sig inte funka överhuvudtaget på senaste tiden. Skulle den funka så skulle vi inte hitta trafikskadat vilt i skogen som är oanmält. Varje rådjur och varje älg, oftast rådjur, som hittas halvskadat och plågas är ett för mycket. Det är något som skär i hjärtat på en jägare, naturvän och djurvän så pass att jag tycker att det borde vara ett samhällsansvar att se till att det här faktiskt inte händer.


  • Talman! Jag vill på intet vis bäsa den här insatsen för det är en viktig sak som ledamoten Påvals lyfter, men den är svår, av det skälet att det är individen som bör ta ansvar för sina egna handlingar. Det måste inte alltid finnas en lagstiftning som sätter dit någon. Det är ju inte heller så lätt att kontrollera i efterhand vem som inte ringt t ex efter en olycka som aldrig har blivit anmäld. Det blir en rätt svår diskussion att leda i bevis. Rådjursolyckor händer överallt särskilt under höstarna och under jakten. Där det t ex kan handla om vådaskott, som också är en slags olycka i sig, ska det också bli någonting som man behöver straffa om man inte anmäler det. Det finns väldigt många nyanser i frågan som gör den komplicerad.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:39

    Tack, herr talman! Jag håller med om att det kan vara en komplicerad lagstiftning att ta fram men den är fortfarande nödvändig. Uppenbarligen funkar den på svenska sidan. Man reglerar det här via jaktlagen. Jag anser inte att man ska bestraffas för vådaskott i skogen. Det skulle vara totalt orimligt. Däremot på samma sätt som det kan vara svårt att bevisa vem som har misshandlat ett djur som påträffas i allmänhet så fungerar det som en brottsutredning där man kanske kallar vittnen och ser till att en utredning tillsätts för att utreda eventuellt djurskyddsbrott, jaktbrott, som i Sverige som man blir dömd för. Det är ingenting som jag i det här skedet tycker att vi behöver stöta och blöta utan det här behöver redas ut i och med lagstiftningsförfarandet.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 19:40

    Tack, herr talman! Väldigt mycket är redan belyst under denna långa debatt, men jag skulle vilja beröra relationerna mellan Åland och riket och också självstyrelselagen och andra frågor som finns på den axeln lite grann i mitt anförande.

    När vi har gått här hemma på Åland under restriktionerna så har det på något vis uppstått en ganska dyster stämning när det gäller relationerna mellan Åland och Helsingfors. Åland har känt sig åsidosatt och inte tillräckligt lyssnat på och kanske också i viss mån felaktigt hanterat. Mycket har också kanske handlat om att beredskapstiden har varit upplysande för många av oss hur lagstiftningen de facto fungerar under beredskapstid och självstyrelsens bestämmanderätt sätts åt sidan. Det var kanske sådant som vi inte var helt införstådda med.

    Å andra sidan så tror jag man ska nyansera bilden. Vi har haft en framgångsrik sommar med väldigt mycket turister som har kommit från Finland som med stor glädje har upptäckt landskapet Åland. I förra veckan i Helsingfors mötte vi en tjänsteman som sa att "min pojke var med i somras och han sa att allt smakar så mycket godare på Åland". Det är väl ett bra betyg om Åland sätter sådana minnen.

    Jag tror att man ska notera att ålänningarna har varit väldigt nöjda med regeringen Sanna Marins hantering av pandemin när det gäller smittskyddsfrågorna och att få känna att man tillhör ett land där man på statsministernivå kan agera och se till att smittotalen har hållits låga. Särskilt som vi har levt i närheten av Sverige och det är få som önskar sig den svenska hanteringen av de här frågorna. Det är givetvis så att uppoffringar har varit stora i ekonomin, turismnäringen och sjöfarten. Men vi kanske också ska komma ihåg att många miljoner har tillkommit rederierna i form av sjöfartsstöd.

    Med den här bakgrunden var det väldigt viktigt för oss att förra veckan vara i Helsingfors och träffa ministrar, riksdagsledamöter och statssekreterare som med stor entusiasm och glädje tog emot besök. De ville verkligen diskutera åländska frågor av alla de slag och vars attityd till Åland är otroligt positiv. Många uttryckte sin vilja att få komma och fira 100-års jubileet nästa år. Särskilt eftersom de betraktar självstyrelsen som en väldigt framgångsrik lösning som man gärna är med och uppmärksammar. Det är lite en kontrast när man åker dit och träffar människor, till det som vi tycker att har hänt under det här året och den bild som har målats upp av Helsingfors, ministerierna och politikerna om finnarna som vill oss illa. Det är ett perspektiv som, i alla fall hos dem jag träffade, upplevs som väldigt obegripligt. De läser också våra tidningar och kan inte förstå vad det här riktigt handlar om. Har informationen inte riktigt nått fram? Hur har det blivit så här tokigt? Varför har man inte klarat ut alla missförstånd?

    Jag tror vi ska komma ihåg och vara lite uppmärksamma på vilken information vi får till Åland och av vem. Det är ofta så att den kommer genom ganska få och ensidiga kanaler. Därför är det viktigt att både politiker och media har många relationer till Helsingfors till många olika sfärer, människor och synvinklar. Det är inte så att det finns bara ett perspektiv och en sanning. Det är kanske inte heller alltid Svenska folkpartiets bild av det som sker som är den korrekta alla gånger. Åtminstone finns det andra synsätt. Att finnarna inte vill, tror jag att ha blivit mer eller mindre ett samlingsnamn för många olika orsaker som ibland kan vara juridiska hinder, som ibland kan strida mot rättsstatsprinciper eller EU-rätten. Det finns ofta skäl och förklaring.

    När det gäller självstyrelselagen upplever jag att den information som vi mötte i alla fall, att man i Helsingfors upplever att det är ett viktigt projekt, någonting som man gärna vill ro i land. Särskilt under den mandatperiod som gäller nu. Jag tycker också det vore viktigt för Åland att få den här lagen i hamn. Jag tror att det skulle bli en stark påfrestning på relationerna mellan Åland och riket om den inte blev av eller om den åkte åt sidan och det drar ut på tiden. Jag tror att glöden bland annat hos justitieministeriet att jobba vidare med den här propositionen inte kommer att orka hålla i sig så många år framöver. Det vi kan se är att sanden i timglaset håller på att rinna ut för den här tidtabellen och att det därför är väldigt viktigt att ro i land det som nu är på banan och att arbeta vidare med de frågor som fortfarande återstår.

    Om tiden inte räcker till särskilt för de frågeställningar som har aktualiserats under de sista skedet, under de senaste två åren, så kanske man måste göra en bedömning om modellen kunde vara sådan att vi helt enkelt betraktar det ekonomiska systemet som del ett i den här revisionen, moderniseringen av lagstiftningen som del två och så hänskjuter man de oklara delarna som ännu kräver så pass mycket bearbetning till ett tredje skede genom att kanske tillsätta en gemensam kommitté som tar tag i det.

    Jag upplever ändå väldigt starkt att det finns ett tydligt fotarbete kvar att göra i Helsingfors. Det finns inte en förankring hos partierna kring vad den här lagstiftningen innehåller. Minister Henriksson har ännu inte presenterat ett förslag vilket gör att partierna har ett stort arbete med att sätta sig in i den här lagframställningen. Då är det vår uppgift att vara på plats och tala om till vilka delar vi är nöjda med i förslaget och vilka delar vi fortfarande ser att det behöver göras förändring i.

    Det skulle vara otroligt viktigt att det fanns politiska medarbetare i Helsingfors som kunde hjälpa till med det här arbetet. Det är ett enormt stort projekt att kunna upplysa och informera alla som är berörda av det här. Det är inte bara självstyrelselagen, där är skattegränsen som en annan otroligt viktigt fråga och lotterilagen och så vidare. Jag hoppas att 2022 kan bli ett år för att återknyta kontakter och återuppväcka de arenor som vi har verkat på tidigare för att skapa stabila relationer och sätta Åland som diskussionspunkt på kartorna både i Almedalen och SuomiAreena. Vi har mycket att bidra med. Man ska inte alltid komma till Helsingfors och kräva man ska också komma och bidra och där har vi mycket att ge. Allt ifrån Ålandsexemplet, vårt integrationsarbete, vårt
    bärkraftsarbete och så vidare. Herr ordförande, jag ville bara nyansera bilden av läget till Helsingfors och hoppas och önska bättre tider.


  • Tack, talman! Det var ett sakligt, bra och informativt anförande vi fick höra. Relationerna till Helsingfors är viktiga och jag tror att vi har bra relationer, vi till mans, med många i Finland. När det gäller relationerna på senare tid har det kanske knakat litegrann i skarvarna men jag tror att det är övergående.

    Jag tänkte fråga, då ni som parti har besökt ert systerparti/broderparti i Helsingfors och vi här har kunnat konstatera att det sägs i regeringsprogrammet att man vill att Ålands självstyrelse ska utvecklas väldigt mycket. Så kan man förstå det. Varför är det då en sådan uppförsbacke när vi försöker komma till skott? Är det vi som missar i argumentationen eller förstår man oss inte? Eller finns det någonting annat som vi behöver ta i beaktande när vi (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 19:51

    Min analys är ju det att den där uppförsbacken har ännu inte nått det politiska bordet. Den är fortfarande hos minister Henriksson och på justitieministeriet på tjänstemannanivå. Det är det jag menar att tiden är knapp att nå fram. Vi vet inte vad de stora partierna tycker om det förslag som är under arbete för de har inte sett det.


  • Tack, det tycker jag är självklart, men i arbetet med att få fram ett förslag borde samma vilja som uttrycks i regeringsprogrammet finnas, det är konstigt gentemot politikerna om de som är på golvet har en annan attityd.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 19:51

    Jag tror att vi måste dra den slutsatsen efter Ålandskommittén där ändå den politiska nivån hade mycket mer positiv hållning och kunde tänka sig många fler saker än vad man sedan kunde på ministerienivå. Det som politikerna kanske ville åstadkomma sågades väl på ministerierna i små smulor. Varför motståndet är stort på tjänstemannanivå och varför vägarna framåt är som de är, det är svårt att säga men vi behöver definitivt fortsätta med Ålandsakademin och ta hit tjänstemän från alla ministerier. Även de behöver få en dos Ålandskärlek.


  • Talman! Bästa ledamöter. Jag brukar försöka undvika att använda mig av förtur, jag tycker det är viktigt att lyssna in det som lagtinget säger och det är alltid svårt när man själv inte kan ta en replik. Man måste ta ett huvudanförande, det kanske är något vi behöver fundera kring.

    Jag håller helt och hållet med det som ledamot Camilla Gunnel säger att relationen till Helsingfors är viktig. Vi kan tro precis vad vi vill när vi står i Ålands lagting, och vi kan tycka precis vad vi vill. Men det är omöjligt att utveckla självstyrelsen om vi inte gör det i dialog med Helsingfors. Därför är det också mycket bra att Socialdemokraterna har besökt Helsingfors och har haft möjlighet att utbyta och diskutera med sina kollegor där.

    När man säger att det är en frostig attityd till Helsingfors så tror jag man behöver nyansera den bilden lite. Under år 2020, om jag tar självstyrelsehatten på mig först, så anmärkte vi 43 gånger brott mot självstyrelselagen. Då kan man fråga spelar det någon roll? Ja, det spelar en väldigt stor roll. Har man en lagstiftning så ska den följas. Är man inte nöjd med lagstiftningen så ska man se till att den förändras. Man kan inte skicka lagförslag på finska hit och förvänta sig att vi ska acceptera det. Så kan man bara inte göra, så är det. Och det har vi varit väldigt tydliga med.

    Jag vill också säga att det finns ministerier i Helsingfors som fungerar alldeles utmärkt. Utrikesministeriet är t ex ett sådant där relationer och kontaktgruppen fungerar. Inrikesministeriet är under uppbyggnad, det fungerar också väldigt väl. Det finns även andra. Problemet har legat vid social- och hälsovårdsministeriet det har vi inte hycklat med. Och när jag säger att problemet ligger vid social- och hälsovårdsministeriet så är det så. Av förekommen anledning så har ju också de var det mest involverade i besluten som rör Covid-19.

    När det sedan gäller det privata näringslivet så har jag inte hört varken före pandemin, under pandemin eller efter pandemin att man skulle uttrycka några negativa åsikter gentemot en finländare eller besökare från Finland. Mig veterligen har Åland alltid varit välkomnande och finns det en möjlighet att förtjäna en hacka så brukar våra företagare var bra med på det. Servicen har varit god och de har också uppskattat att få komma hit till Åland och det ska vi vara glada och tacksamma för.

    Men när man säger att allting fungerar så bra nu till Helsingfors så är det nog en annan verklighet som vi möter i landskapsregeringen. I morgon ska vi ta ett beslut i plenum. Där vi konstaterar att den så kallade snabbutredningen som social- och hälsovårdsministeriet skulle göra, som man tog beslut om i Finlands regering för en månad sedan, den kom i förrgår. Man ville ha ett möte idag. Man skulle fatta beslut i morgon. Och där kunde man konstatera att Åland och svenska språket ställning beaktas inte. Inte heller vår kultur och vår möjlighet att besöka Sverige. Man har alltså helt nonchalera självstyrelselagen.

    Jag vill också säga att nationalspråksstrategin, där en av våra tjänstemän har varit med som sakkunnig, kommer att presenteras de närmaste dagarna. Men bara på finska. Det är så ironiskt så man vet inte egentligen till sig, man ska presentera landets nationalspråkstrategi men man anser att det behöver inte tolkas till svenska. I det här fallet var det en av våra egna tjänstemän som blev ytterst upprörd och använde sig av sin kraft. Kanske till och med kraftuttryck när han kontaktade Helsingfors. Det tog ett dygn och sedan kom det besked om att vi ordnar väl tolkning till svenska då. Det är den verklighet som landskapsregeringen sitter i dagligdags.

    Men vi ska inte blanda ihop verkligheten som landskapsregeringen har och den som det privata näringslivet har. För det finns mycket gott som funktionerar väl där. Jag ville säga det här inte som kritik utan bara som en förklaring till hur vi som sitter i regeringen har det.


  • Ja, jag tror nog att lantrådet kanske måste vara medveten om att den här typen av "upplistningar" på alla oförrätter som sker när man tydligen inte heller får stopp på det på något vettigt sätt. Jag menar att sitta här och skicka 40 - 50 brev. Finns det ingen annan metod att lösa det här. Jag uppfattar att både social- och hälsovårdsministeriet, vi hade också ett möte med minister Kiuru, även där finns det nyanser. Jag försvarar ingen, men jag säger det finns nyanser. Det kanske också är viktigt när man när man lyfter de här problemen att lyfta det som har varit bra, t ex kommunikationsministeriet, minister Harakka, tror jag har haft en väldigt tät kontakt hit både till (… taltiden slut).


  • Tack talman! Låt mig komma med ett förtydligande. Det är ju inte så att landskapsregeringen sitter och skickar brev på brev till Helsingfors för att tala om att vi är missnöjda. Utan det är svar som vi har givit på lagförslag som har kommit, som främst har rört smittskyddslagen, så har vi 43 gånger under det senaste året påpekat att det här lagförslaget måste ni skicka över på svenska för att vi ska kunna ta ställning till det. Det har alltså ingått i svaret som har gått tillbaka till Helsingfors.

    Sedan är det precis så som ledamoten säger att det finns ministerier och det finns ministrar och tjänstemän som funktionerar väldigt väl. Där räknade jag upp t ex inrikesministeriet och utrikesministeriet.

    Men det intressanta är att från Hanaholmen, där jag hade förmånen att få delta i går, var att när president Sauli Niinistö inledde med ett tjugo minuters inlägg så lyfte han speciellt upp Åland som hade haft det väldigt svårt under den här pandemin. Att befolkningen har lidit sa han. Jag tror det var en korrekt översättning, det var på engelska.


  • Jag tänker, bara för att lyfta upp ett motsvarande positivt exempel, så har vi haft med Nordiska rådets delegation möjlighet till tolkning på våra möten för att Åland ska kunna delta i finska delegationen. Det här ville man i något skede slopa och vi skulle i så fall börja resa till Helsingfors för fysiska möten. Det meddelade vi härifrån att vi inte vill göra. De hade ett möte i Helsingfors och efter diskussioner med ordförande Tuomioja finns det tolkning och möjlighet för Åland att delta i varje möte digitalt på distans med tolkning. Det måste finnas en rutin eller mekanism hos det här ministeriet, inte kan man ju måsta säga till 43 gånger. Så dumma är de inte i Helsingfors, det kan jag garantera, att det inte går hem.


  • Talman! Tack, nej, jag tror absolut inte att man är dum i Helsingfors, vi ska inte på något vis underskatta varken tjänstemännen eller politikerna som arbetar i Helsingfors. Men jag håller helt med som ledamoten Camilla Gunell säger att när man har påpekat samma sak 43 gånger så visst infinner sig en viss irritation. Det går inte att komma ifrån.

    Men oberoende så måste vi höja blicken och ändå försöka föra en positiv dialog. Jag tycker att nu när jag själv träffat statsminister Sanna Marin några gånger, jag har träffat andra ministrar och jag har träffat tjänstemän av sådan dignitet att de påverkar arbetet på Åland. Jag har haft möjlighet nu den här sista månaden att skapa personliga relationer till och som jag kan ringa. Det är den vägen vi måste gå. Men att försöka skapa en relation till en människa som man aldrig har träffat över ett Teams-möte, det är nästan omöjligt.

    Jag skulle uppmana alla och envar som bara har möjlighet att fara till Helsingfors och träffa sina medsystrar och medbröder. Kommer de hit och vi från landskapsregeringen kan göra någonting, även fast gästerna inte ingår i regeringsbasen, så låt mig veta så kan vi säkert bistå på något vis med en lunch eller middag eller något sånt.


  • Tack, talman! Det första är ju att vill man fråga ålänningarna någonting och få ett svar så måste det vara på svenska, det förstår säkert alla. Annars får man inget svar. Det andra är att vi måste ha en ambition att det ska vara väldigt roligt och trevligt när en ålänning tar kontakt. Det måste vara där ribban ligger. Det tredje som jag tänkte fråga, när vi vanliga människor bryter mot lagar brukar det normalt sett bli någon sorts åtgärder. Här hänvisas till att man inte följer självstyrelselagen och det ena och det andra. Har landskapsregeringen och lantrådet funderat på konsekvenserna av sådana lagbrott?


  • Talman! Vi har nog funderar ganska mycket på det. Både kreativa tankar och kanske något mindre kreativa ska tillstås. Men vi har inte riktigt någon bra lösning. Brevet som ska besvaras imorgon har vi faktiskt skickat via JK. Vi tyckte det var så pass allvarligt det som ska tas i plenum. Det har gått via justitiekanslern att han är informerad om ärendets hantering. Men vi har inte riktigt kommit på någon bra lösning på hur vi ska hantera det, det måste jag tillstå.


  • Tack så mycket. Nej, jag tror inte heller att man ska söka straffparagraferna i de här sammanhangen. Det gäller nog att skapa den här goda relationen så att all kommunikation sker med god vilja och på svenska.


  • Tack, talman! Nu lite roligare än sist, nämligen digitaliseringen. Jag tänkte när jag lyssnade på dagens anföranden kring digitaliseringen på berättelsen om Kalle och chokladfabriken. Ni vet, de levde där i sin lilla skrala stuga där det var fattigt och hemskt och dessutom blev pappan i familjen arbetslös. Pappan jobbade på en tandkrämsfabrik och hans jobb var att skruva på korkarna. På tandkrämstuberna. Det betydde för den här familjen att det blev än mer eländigt, om det kunde bli det. Men det fina i kråksången var, talman, att Kalles pappa återanställdes efter ett tag för att sköta roboten som skruvade på tandkrämstubernas korkar.

    Det är precis därför jag frågat så många gånger i dag av näringsministern, högskoleministern och utbildningsministern hur man ser på det här utvecklingspaketet. Hur ska vi anpassa oss till den mycket snabba digitala utveckling som sker till det att en mängd arbeten kommer att försvinna och förändras och helt nya behov uppstår.

    Det är en av de centrala framtidsfrågorna när det gäller tillväxt både för offentlig sektor och för privat sektor. Jag tycker också att man behöver vara ärlig. Den som säger att vi ska satsa på digitalisering så säger också att vi ska göra stora, stora personalförändringar, för det innebär det. Det innebär stora förändringar, framför allt i administration. Det innebär egentligen stora förändringar inom alla områden. För även om man behöver händer i vården så kommer läkarvården att bli mer robotiserad. Man kommer att använda mer AI-teknik. Man kommer att lyfta in välfärdsteknik som kommer att förändra närvårdarnas yrken. Det är en jätteintressant utbildning som jag gärna skulle se på gymnasialstadienivå, välfärdstekniker, för att kunna sköta och utveckla alla de delar som kommer att bli mer gängse inom vården.

    Jag konstaterar, som jag sa i en replikskifte tidigare, att skulle digitaliseringen vara väldigt dyrt skulle vi inte se den starka digitaliseringen inom det privata näringslivet där man jagar vinst. Där är digitaliseringen som starkast. Och jo, investeringar i digital transformering kostar pengar, men det är mycket, mycket billigare än alternativet. Skulle det vara billigare att fortsätta jobba med papper och penna skulle inte näringslivet ha gjort sin digitala transformering.

    Jag menar att vi står inför något av en industriell revolution där vi behöver anpassa våra utbildningar. Vi behöver anpassa vårt sätt att tänka. Vi behöver också framför allt höja vår egen kunskap och därför vill jag tacka lagtingsdirektören Susanne Eriksson som har ordnat fortbildning för lagtinget i de här frågorna.

    När det gäller landskapsregeringens roll så menar jag att digital kompetens är lite som läkarkunskapen. Förr kunde man anställa en läkare och läkaren kanske inte ens var utbildad alla gånger. Men det var i alla fall läkare och de tog hand om allt från kirurgi till hjärtsvikt till förlossningar. Nu är det väldigt subspecialiserat så också med IT-tjänsterna. Är du IT-arkitekt ska du inte hålla på med nätverk och vice versa. Därför menar jag att vi ska inte bygga upp egna stora enheter kring den här frågan för det betyder att vi ska ha mastodonta enheter. Det finns en mängd kompetens ute i det privata näringslivet och systemen kommer att bli allt större och större. Vi ser nationsspecifika IT-system och det finns tendenser som visar att man går mot mer EU gemensamma stora databaser. Så här behöver man tänka till.

    Det som också är en intressant fråga är det som digitaliseringsministern lyfte. Hur ska man göra de här investeringarna. Ska vi investera i hårdvara? Ska vårt offentliga bolag ÅDA investera och göra regelrätta investeringar. Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror XaaS-tjänster, alltså "as service" istället för att man upphandlar alla de här produkterna själva. Det är förstås någonting att diskutera, men min grundinställning är att man behöver köpa infrastrukturen som service. Man behöver köpa tjänsterna som service. Det här tror jag att är en generell tendens när det gäller inköp överlag.

    Vi ser också en kultur som går mera mot leasing. Och mer mot tjänster. Nu har vi en tradition i det offentliga där man ser till investeringar, det är nästan gratis pengar, där man kan sätta in lite vad som helst. Medan vi på driften tittar på kontona. Vi behöver ett förnyat sätt att tänka när det gäller drift och investering. Hur mycket ska vi ta på driften? Hur mycket ska vi ta på investeringar? Vi måste se på den totala livscykeln vad som blir billigast och bäst. Vi behöver våga börja tänka nytt.

    Jag tycker att Jesper Josefssons anförande med en tydlig digital transformering inte en digitalisering utan ett annat mindset och ett nytt sätt att jobba där man alltid arbetar utifrån verksamheternas behov med medborgaren i centrum. Jag höll själv på att plita lite på den linjen. Jag tror att det är helt rätt väg att gå. Det var någonting som vi i gruppen som landskapsregeringen tillsatte, och som jag hade förmånen att vara ordförande för, gick inför och det tror jag att vi behöver fortsätta med.

    Talman! Slutligen, det är inte ett val att följa med på digitaliseringståget eller inte. Det finns inget alternativ att stå kvar. Och där tror jag att vi, jag kommer inte ihåg om det var digitaliseringsministern eller ledamoten Josefsson som sade det, ligger så långt bakom att det nästan har blivit en fördel. För vi har inte lagt ner en mängd investeringar utan vi kan göra den resa som Estland gjorde. Estland gjorde den fenomenala IT-resan för att man började i princip från noll och man kunde bygga upp alla system helt från början i rätt riktning.

    Jag tycker att det finns en stor potential i att vi är efter, så jag tycker vi ska sluta klaga på det. Vi ska inse att det här kommer att hända, vare sig vi vill eller inte. Vi ska inte vara rädda, för det blir dyrt. Det kommer att bli billigare än vad vi har det nu, men det kommer att innebära stora, stora förändringar i hur vi arbetar, hur vi anställer och vilka kompetenser vi behöver i framtiden. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag tror att ledamoten Ingrid Zetterman förenklar lite när hon säger att skulle det inte vara lätt så skulle det privata inte ha kommit så långt. Jag tror att det är ganska stor skillnad på rättssäkerheten för den privata näringsverksamheten och de privata företagen när det gäller digitalisering och vad som gäller när det är statligt, om man säger på det viset. Jag skulle ha en fråga direkt, vad tror ledamoten Ingrid Zetterman att det skulle kosta för Åland att komma ifatt till exempel staten Finland och få samma nivå här för medborgarna på alla områden som man har i dag i t ex Finland? Vilka pengar pratar man om när det inte skulle vara så dyrt?


  • Till det första, jag tror inte att det är svårare för det offentliga när det gäller säkerhetsfrågor än vad det till exempel är för bolag som Crosskey, som hanterar bankärenden. Där är det också billigare att digitalisera. Det är klart att det handlar om stora grundinvesteringskostnader men vi behöver prata om IT på samma sätt som vi pratar om infrastrukturprojekt som sparar driftstimmar i skärgårdstrafiken. Men det är därför jag säger att man måste vara ärlig och våga säga att det gör skillnader i personalstrukturen. För ska vi fortsätta som vi gör nu att vi köper in digitala system men inte utnyttjar dem inte fullt ut, vilket jag uppfattar att vi inte gör idag. Och vi behåller all personal med den personalstruktur vi har nu. Då kommer det bli jättedyrt. Men gör vi samma resa som man har gjort i Estland och som många privata bolag har gjort. Då kommer det bli billigare än alternativet att fortsätta som nu.


  • Tack, herr talman! Tittar du på till exempel de privata företag som ledamoten nämnde här så är det inte bara de 30.000 invånare på Åland som har varit med och finansierat och bekostat det här. Det är precis likadant när det gäller Finland. I Finland är det fem miljoner invånare och de skatteintäkterna som är med och finansierar hela grundpaketet. Jag tror att man behöver få en gemensam bild här i salen om vilken kostnad det egentligen handlar om. Det handlar inte om att jag är emot att vi ska göra det utan att jag tror att man har underestimerat den faktiska kostnaden för digitaliseringen. Det är det jag vill lyfta i mitt replikskifte.


  • Talman! Det var just därför jag lyfte in de här nationella och också EU gemensamma databaserna och systemen. Jag tror inte ett dugg på att vi ska bygga system för oss 30000. Inte ett dugg. Inte kan man plocka ett IT-system från hyllan och plocka in det i vår kontext. Det inser alla men det finns mycket färdiga produkter. Tekniken är inte problemet. Det här är en ledarskapsfråga. Vad vill vi ha för samhälle och leda det åt det hållet.


  • Tack, herr talman! På den första frågan vad svaret är hur man ska få folk i arbete och transformera från "tandkrämstubpåskurvare" till robotprocesshanterare är svaret ett livslångt lärande. Jag håller helt med om att svaret blir också produktivitetshöjning. Det var som när grävmaskinen kom så tog det jobbet av tio stycken som grävde med spade. När grävmaskinen kom så skulle man inte vilja byta bort den, det är precis samma sak här.

    Sedan till det andra. Jag är lite emot de här flosklerna som kommer lite för ofta. Vi ska göra som Estland, vi ska inte göra som Estland. Vi ska se hur de har gjort, men vi ska inte anställa personal. Titta på näringslivet vad de har gjort, vi ska göra likadant. Men hur många är de på Crosskey? (… taltiden slut).


  • Talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vi måste börja med att ha ett digitalt ramverk och säga vart vi är på väg. Jag menar att vi inte kan ha alla subspecialister inom IT inom landskapsförvaltningen. Det tror jag genuint inte. Jag tror att vi måste köpa tjänster. Jag tror inte att vi ska handha dem och jag tror att jag och ministern är överens. Vi ska inte börja ordna säkerhetssystem som finns att köpa i färdiga molntjänster från stora bolag och som levererar motsvarande tjänster till finska staten eller till svenska kommuner. Så jag tror inte att vi är så oöverens. Men det är just den frågan som jag tycker är otroligt intressant. Alla industriella revolutioner. När bilen kom så undrade man vad som skulle hända med alla hästförare och minsann fick alla jobb. Men det kräver vidareutbildning och fortbildning. Det stärker humankapitalet och därmed produktiviteten och tillväxten.


  • Talman! Det här området är inte enkelt. Man kan säga att vi ska göra som alla andra gör, som Sverige och Finland. Men titta på Sverige, hur gjorde man och vad valde man att göra med exempelvis Microsoft Teams? Kan man säga att i myndigheter får ni inte använda det för det finns så mycket säkerhetsproblem och luckor i det? Vad gör vi? Vi använder Teams. Är någon som ifrågasätter att vi använder Teams? Nej, men det finns komplicerade frågor i det här ämnet och det är inte så enkelt att säga; titta hur man har gjort där eller titta hur man gjort här, jämför med det privata. Det offentliga är inte privata. Det finns lagstiftning i botten som säger vad vi måste och inte måste göra. Det behöver inte ett privat företag bry sig om på samma sätt. De väljer att ta en säkerhetsrisk eller inte. Det går inte att jämföra rakt av och säga schablonmässigt gör si eller gör så eller titta på hur man har gjort här. Vi måste ta det från början. Börja ur ett åländskt perspektiv och bygga upp därifrån. Det är det här som varit bekymret med digitaliseringen i den politiska verkligheten under (… taltiden slut).


  • Talman! Jag tror faktiskt inte att digitaliseringsministern och jag är så långt ifrån varandra i den här frågan. Min poäng är att väldigt många privata bolag också har lagkrav på sig med extremt hög säkerhet för att t ex ta banking, industrin eller bolagen inom vårdsektorn. Jag menar att det finns lösningar och där gör man ändå digitala lösningar för det är inte oöverstigligt.

    Jag blir nästan lite besviken. Minister Karlström brukar alltid tycka att jag är negativ och gnäller men nu när jag en gång hade ett positivt anförande som stöder hans sak och som säger att jag vill se mer insatser från hans sida och tycker det är kul att det här går vidare, då hade man kunnat tyckt att Karlström kunde varit lite glad han också.


  • Tack, talman! Jag håller mig kort. Jag vet att vi alla vill hem. Jag och ledamot Zetterman är ganska samstämmiga i den här frågan. Det som kanske skiljer oss åt eller kanske också är lite oklart är just hur mycket personer man möjligtvis behöver anställa. Där anser jag att en stor anledning till att vi politiker är väldigt oinsatta i den här frågan är för att vi inte har sakkunniga som t ex infrastrukturavdelningen. De frågorna kanske vi inte kan på den nivån, men vi kan det för att vi har mycket tjänstemän som bidrar med fakta. Så där försöker landskapsregeringen bygga upp den här digitaliseringsenheten för att fylla det hålet och också för att agera som beställarfunktion för att alls veta vilken väg vi ska gå och hur vi ska komma framåt i den här frågan.


  • Talman! Visst är det så att man behöver tjänstemän också för den här saken. Det jag har varit skeptisk till är att man har sådana som skriver kod på landskapsregeringen och att man inte börjat med ramverket. Jag har förstått att det är på gång. Jag tycker det är lite sent, men vad jag kan förstå enligt budgeten så hela den här processen ska vara klar under ganska snabb takt. Och som sagt både tror och hoppas att Josefsson ska bli ordförande för den parlamentariska kommittén. Och som Josefsson säger så tror jag att det skulle bli bra. Josefsson har helt rätt i sin analys av vad digitaltransformering handlar om.


  • Tack för de fina orden. Jag hoppas att ledamot Zetterman också kommer att ingå i den här kommittén från Liberalernas håll. Hur tror ledamot Zetterman att man borde göra med ÅDA? Jag vet att du sitter på två stolar i den här frågan, som kommunpolitiker också. Borde man ta det under landskapet och få fart på utvecklingen? Jag tror att huvuduppgiften för ÅDA borde vara säkerhetsbiten och grunden med data och sedan styra in andra myndigheter och kommuner. Inte att de är delägare.


  • Talman! ÅDA är ingen lätt fråga. Jag uppfattar nog att de från början fick ett för brett och för stort uppdrag. Jag tror att det är jättesvårt att mixa den typen av organisationer som de minsta kommunerna med landskapsregeringen. Med det sagt så tycker jag inte att man ska låta alla samarbetsprojekt som har varit gå till spillo. Jag ser framför mig att om man ska gå den vägen som Josefsson säger att landskapsregeringen ensam ska äga det så finns det en risk att kommunerna kommer om några år och säger att vi klarar inte det här, för nu har det här informationssäkerhets-direktivet kommit och det här direktivet och den egna lagstiftningen har kommit. Och det är lagstiftning vi inte kan låta bli att ta. Bara för att vi har små kommuner på Åland. Den där frågan är komplex. Jag tror att det viktigaste är att analysera frågan och komma med tydliga och klara besked så snabbt som möjligt hur man vill göra från landskapsregeringen.


  • Ledamot Lars Häggblom Anförande | 20:23

    Talman! Jag kommer inte att beröra budgetförslaget alltför mycket nu eftersom jag sitter med i finansutskottet och kommer att i detalj diskutera förslaget till budget i utskottet. Men en sak vill jag framföra och det är landskapsandelarna till kommunerna. Ska vi ha en levande landsbygd och skärgård kan man inte bara påföra en massa direktiv och åtaganden på kommunerna utan att kompensera det med höjda landskapsandelar. Jag anser att landskapsandelarna bör höjas om det inte blir i denna budget så förväntar jag mig att det blir i en tilläggsbudget. Jag hoppas att vi kan enas om det vi kom överens om i regeringsprogrammet. Man kan konstatera att glappet mellan kommuners kostnader och landskapsandelarna blir bara större och större. Så något måste göras.


  • Tack, fru talman! I går här i lagtinget utspelade sig ett utspel från Obundnas sida där man ställde krav på regeringen att antingen möta kommunerna likt det som ledamoten Häggblom nu säger och höja på beloppen, om jag förstår det rätt, och att man inte heller accepterar den här lånefullmakten. Ha Obundna fått gehör för sina krav och finns det enighet bakom budgeten så att finansutskottet vet att det finns majoritet bakom budgetförslaget?


  • Ledamot Lars Häggblom Repliksvar | 20:24

    Jag kan bara framföra fram min åsikt, jag har inte diskuterat med de andra. Jag räknar med att vi ska ha en seriös diskussion i finansutskottet och titta framåt.


  • Ja, vi andra som inte är med bakom kulisserna skulle gärna vilja veta om regeringsunderlaget är eniga om det budgetförslag som gäller eller hur det riktigt ser ut. I går så skramlades det ganska högljutt här i salen kring att Obundna säger nej till den här budgeten. Och om man inte blir lyssnade till på de här frågorna som berörde kommunmisshandeln, som man uttryckte det, och att man inte går med på lånefullmakten, har Obundna fått gehör för sina krav eller var det bara skrammel?


  • Ledamot Lars Häggblom Repliksvar | 20:25

    Jag har inte diskuterat något mera med de övriga regeringspartierna. Men däremot så lyssnade jag på minister Höglund och jag förstod att det är en positiv anda framåt.


  • Talman! Jag har en direkt fråga till ledamoten Häggblom. Hur stort belopp kommer ledamoten att föreslå i finans- och näringsutskottets budgetprocess att förs till kommunerna?


  • Ledamot Lars Häggblom Repliksvar | 20:26

    Ja, det är en öppen fråga och den måste man diskutera sinsemellan. Och det är ju, som jag sade i mitt anförande, att om man inte kan justera beloppet i den här budgeten då håller jag helt med minister Höglund att det blir möjligt i en tilläggsbudget.


  • Talman! Det obundna nu säger är att man accepterar inte budgeten om det inte blir höjda landskapsandelar. Man vet inte hur stort belopp det är man kräver och man ska nöja sig med skrivningar om att det kommer i en tilläggsbudget.


  • Ledamot Lars Häggblom Repliksvar | 20:26

    Jag uppfattar att det finns utrymme för diskussioner framåt.


  • Talman! Har man inga målsättningar så är det svårt att veta vart man ska och hur man ska nå dit. Har man inga målsättningar och ambitioner med jämställdhetsarbetet då är det svårt att veta vart man ska och hur man ska nå dit. Är man sedan inte överens om vart man ska och om man ska, ja, då är det nog ännu svårare.

    I varje år, i varje budget, så finns en jämställdhetsbilaga. Det är bra. Man måste mäta för att veta. Är man nöjd med resultatet där då kan man låta det vara så. Men om man vill att jämställdhetsarbetet ska gå framåt då behöver dessa fakta omsättas i åtgärder. Som ledamot Påvals sade i sitt anförande: det gäller att omvandla statistik till politik.

    Jag vill även passa på att nämna för att påminna regeringen om den rapport som ombudsmannamyndigheten kom med förra året om kartläggningen av det strategiska jämställdhetsarbetet på Åland. Den visade att även några av landskapets myndigheter saknar jämställdhetsplaner, trots att jämställdhetslagen har krav på det. Nu hoppas jag att det här är åtgärdat. Men jag passar på att rikta en eloge till ombudsmannamyndigheten för att de gör ett bra arbete med högskolepraktikanter inom sitt verksamhetsområde. Till andra myndigheter vill jag säga, se och lär. Se och lär hur ombudsmannamyndigheten arbetar så bra med dessa högskolepraktikanter i olika uppdrag.

    Här kommer några förslag på förslag på jämställdhetsåtgärder bland annat med anledning av den jämställdhetsbilaga som finns i budgeten. Att skriva samlingsmotioner var ett nytt och konstruktivt sätt att erbjuda ett fyrverkeri av åtgärder som främjar jämställdheten i detta fall.

    Jag tycker förstås också att mina motioner från förra budgeten fortfarande är bra och de kunde egentligen återanvändas. Speciellt behovet av ett löneutvecklingsprogram passar bra att nämna i det här sammanhanget.
    Alla här i salen har läst min motion, det utgår jag ifrån. Eftersom timmen är sen väljer jag bara att nämna ett urval av åtgärder.

    Jag väljer förstås jämställdhetsbonusen och jag föreslår en bonus som inte lämnar ansvaret på väljarna, utan på de politiska partierna att komma fram med jämställda listor. Här kan även en ”politikerskola” vara en åtgärd som ökar det politiska intresset både för kvinnor och män. Vidare finns det förslag på utbildningsinsatser för att upptäcka människohandel, insatser för att främja en arbetsmiljö som är fritt från sexuella trakasserier, arbetsmiljöförbättringar för gravida kvinnor liksom lagstiftningsåtgärder för att minska visstidsanställningar och jämställda löner även i fortsättningen på Högskolan. Jag har även ett förslag på ett strategiskt arbete för att minska antalet oönskade graviditeter samt att införa könskonsekvensanalys i lagförslag de här är de sista jag nämner i mitt anförande.

    Talman, det sägs att elefanter ska ätas i små delar, det här är ett sätt att bryta ner jämställdhetsarbetet i mindre delar så att det blir lättare att komma vidare. Tack, talman!


  • Fru talman! Tack för ordet. Den här diskussionen om landskapets BNP, eller bruttonationalprodukt som det egentligen skall heta, har förbryllat mig lite under årens lopp. Speciellt de senaste åren. Att vi haft ett sådant tvärt fall men ändå när jag tittar runtomkring mig tycker jag att vi har ett hyfsat välmående samhälle som fungerar rätt så bra.

    Jag hittade i tillväxtstudien från 2019 som skrevs av Jouku Kinnunen, tidigare forskningschef, som lämnade oss alltför tidigt tidigare under året under tragiska omständigheter. Jag citerar hans text; Sjöfartens stagnation har överskuggat ekonomins tillväxt. Den åländska ekonomin har en lysande historia bakom sig, men det senaste decenniets stagnation har fått många att fråga sig vad som ligger bakom. Sjöfartens utflaggningar, som flyttat ut väsentliga delar av den ekonomiska verksamheten utanför landskapets gränser, har egentligen dolt en relativt sund tillväxt i andra branscher, särskilt inom finanssektorn - alltså en relativt sund tillväxt i andra branscher, särskilt inom finanssektorn. En annan förklaring bakom den senaste utvecklingen är att Ålands produktivitetstillväxt har legat under de närliggande regionernas tillväxttakt. Ett stöd för att BNP-utvecklingen inte är en helt rättvisande indikation eller indikator finner vi i hushållens inkomstutvecklingen som varit mycket positivare än BNP-utvecklingen. Även olika miljöindikatorer visar att utsläppen i luft och vatten faktiskt har minskat. Citatet slut.

    Skulle Jouku ha funnits med oss här nu skulle tror jag han också ha kunnat lyfta fram den skatteutveckling, den positiva skatteutveckling som de facto finns, både när det gäller företagen och när det gäller de åländska kommunerna. Och även när det gäller vår egen så kallade klumpsumma, skatteavräkningen. Det finns ändå en positiv utveckling och det är det som jag tycker att vi borde ta fasta på lite mera i debatten och inte bara säga att det går så dåligt Åland. För det har faktiskt skett en fantastisk transformation av det åländska näringslivet under de senaste 25 åren.

    Jag var med i landskapsstyrelsen, som det hette 1994, när vi ansökte om medlemskap och gjorde alla de här utredningarna. Då visade det sig att Ålands BNP till 45 %, lite över till och med, kom ifrån sjöfarten. Tar man den indirekta påverkan så var den till och med upp till 70 % av den åländska ekonomin emanerade från sjöfarten. Det var det som sedan i grunden gjorde att vi fick skatteundantaget, vilket ju var bra, eftersom 80 % av dessa 45 % var färjtrafik.

    Då konstaterade vi att så kan vi inte ha det, så enbent ekonomi kan Åland inte ha. Nu 25 eller 26 år senare har vi ett näringsliv där sjöfarten på grund av lönsamhetsorsaker och konkurrensförhållanden varit tvungna att till stora delar flagga ut sina fartyg till Sverige och andra länder. Det har haft en enorm påverkan på vårt officiella BNP. Samtidigt kommer det ändå via dem väldigt mycket pengar till Åland. De underleverantörer och allt annat positivt som det medför finns fortfarande kvar ganska långt på Åland.

    Samtidigt under dessa 25 år har vi haft den sunda tillväxten av väldigt många IT-företag inom privata näringslivet, bankerna, försäkringsbolagen och så vidare. PAF, som är ett ledande företag när gäller IT- utveckling, har skapat väldigt många fina och goda arbetsplatser på Åland. Det jag vill säga med det här är att det faktiskt finns och har funnits en väldigt god utveckling under många år. Jag brukar ibland tänka att det bästa som den förra landskapsregeringen gjorde, tror jag, var att man räddade Orkla kvar på Åland. Alla insatserna för det hade faktiskt en praktisk betydelse både när det gäller arbetsplatser och pengar men också för primärnäringarna och landsbygden. Det var faktiskt något som var "hand son" som man brukar säga. När man tänker sig vad alternativet skulle ha varit och hur det skulle sett ut då här på Åland.

    Jag tror det viktigaste vi kan göra nu från åländsk sida, det som har sagts många gånger tidigare i debatten, satsa på utbildning så att det duktiga och framåtsyftande näringsliv som vi har får kompetent arbetskraft. En hälsning till, jag måste säga det medan jag har tid, till landskapsregeringen, det viktigaste man kan göra för de åländska landbaserade näringslivet är de facto skattegränsen. Att få ner byråkratin och de hinder som det innebär och merarbete för de åländska småföretagen. Där hoppas jag verkligen att man titta på vilka som är det absolut bästa kompetenserna vi har i det åländska näringslivet eller samhället när man tillsätter den arbetsgrupp, som jag har förstått att är på gång, mellan landskapet och finansministeriet. Vi ska inte bara titta på vilka som finns inom den egna förvaltningen. Vi måste se vilka jurister, ekonomer eller personer som är de mest lämpade att få in där, så att vi får ett resultat. För det om någonting har betydelse för det åländska samhället, om vi kan lösa det.

    Jag är gammal jomalabo från början så jag har lätt för att prata gott om Jomala. Det är det facto så att den tillväxt och inflyttning vi har haft här på Åland har möjliggjorts ganska långt tack vare att det har funnits arbetsplatser, men också att det också funnits någonstans att bo för de människorna. Det är Jomalas progressiva, ska vi säga, bostads- eller planeringspolitik som har gjort det. Det har funnits tomter. Det har funnits bostäder och det har funnits möjligheter för människor att skaffa sig ett fint boende i närheten av Mariehamn, och det ska vi tacka Jomala för.

    Och dit jag vill komma med det är att vill vi att Åland ska fortsätta utvecklas så som det gjort hittills, att det ska växa mellan 250 och 300 personer per år, då måste vi också ge förutsättningar. Det måste finnas arbetsplatser naturligtvis, det tror jag att det skapas inom näringslivet. Men det måste också finnas platser för de duktiga människorna, återflyttarna våra unga studerande som vill komma tillbaka, men också andra som vill flytta hit till Åland och bo och verka i vårt näringsliv.

    Jag tror att landskapsregeringen faktiskt borde ta sig en speciell funderare på hur vi kan hjälpa till just på den biten, därför att vi har mycket som är bra här på Åland. Vi har barnomsorgen, skolan, sjukvården och det finns ofta arbetsplatser men det måste också finnas någonstans att bo. Det har avgörande betydelse för människor om de kommer hit eller inte och om man tar sin familj med sig och så vidare. Där kommer Jomala de facto att ha en nyckelroll också i framtiden. För det är bara att titta på geografin. I Mariehamn har vi ganska begränsade möjligheter, men vi fortsätter att utvecklas sakta mak, men Jomala har enorma förutsättningar bara man hanterar det på rätt sätt och kanske också de närliggande kommunerna.

    Vi måste börja se på helheten på ett nytt sätt. Ska vi få vår ekonomi att växa och pengarna att räcka till att fördela till vård, omsorg och skola, som vi brukar säga, då måste vi se till att vi har den här tillväxten i människor och i skattekraft kontinuerligt. Så där behövs nog lite diskussioner.

    Jag vill kort bara lyfta fram turismen. Det som Jouku pekade på i det som jag citerade i början var den låga produktiviteten och förädlingsgraden. Det gör att sommaren och pandemin har inneburit mycket elände men den har också öppnat ögonen på oss till vissa delar och framför allt när det gäller turismen och den så kallade turismen från Finland. Inte bara för att det har kommit antalsmässigt fler besökare än vad det någonsin gjort från Finland till Åland, utan också för att det var nya målgrupper. Människor som hade pengar. Fråga butikerna på Torggatan hur mycket de har fått in jämfört med tidigare somrar. Vi måste våga fortsätta att satsa på den finska marknaden och avsätta resurser så att det räcker till.

    Sedan fru talman, tänkte jag bara säga att jag var med och tog initiativ till ÅDA en gång i tiden. Jag lider varje gång jag hör all den kritik som kommer, ibland befogad och ibland obefogad. Jag tror att det bästa skulle vara om landskapet helt skulle återta ägandet över ÅDA i sin helhet och göra en IT-utvecklingsenhet inom landskapet och sedan sälja tjänster till dem som vill vara med. För det här nojsandet och kritiken som har varit, den hedrar ingen.


  • Talman! Alla blir så lena i munnen när vice talmannen har anföranden. Han har en förmåga till det, så jag ska också vara len. När det gäller, jag ber om ursäkt timmen är sen, det här med tillväxt så är det precis så som vice talmannen säger att det är mycket tillväxt i centralorterna. Där har de landbaserade näringarna faktiskt stärkt sig men tappet från sjöfarten har tyvärr varit större. Det finns framtid och det finns potential. Jag tänker ofta att man i första hand borde göra näringslivssatsningar som gynnar hela Åland och där kan man prata elpriser, infrastruktur och så vidare. Och i andra hand borde man faktiskt analysera vad stöder tätorten, vad stöder glesbygden och vad stöder skärgården. Och sedan tycker jag att det var en elegant gest av landskapsregering att faktiskt ha tillsatt pengar för (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Jag håller egentligen helt och hållet med det som ledamoten Zetterman säger. Jag vill tillägga att jag har varit under hela mitt politiska liv och är decentralist ut i fingertopparna. Men man måste också inse att ska man ha många vagnar efter ett lokomotiv måste det vara ganska starkt. Lokomotivet i den åländska ekonomin kommer att vara ringen runt Mariehamn. Jag hoppas också Mariehamn, så mycket som möjligt, för Mariehamn har också fantastiska möjligheter som vi ska utveckla. Men ska vi få tillräcklig skattekraft att vi kan hålla den välfärd som vi har vant oss vid när det gäller framför allt alla utmaningar som finns, inte minst inom vården, då måste vi också se till att det här samhället växer och att det finns skattekraft.


  • Talman! Precis just så där, jag tror att man behöver våga satsa på tätorten. Det tycker jag att landskapsregering har gjort bra i sitt stöd till City Mariehamn. Det är så förstås att Jomalas framgång bygger på att Mariehamn finns där med sina arbetsplatser och alla andra kommuner. Man brukar prata om kommunicerade kärl och det är så som vice talmannen säger att utan att det starka lokomotivet blir det svårt för de övriga. Men lokomotivet, tätorterna, framförallt Mariehamn och Jomala skulle också må väldigt dåligt om inte övriga Åland fanns. Åland är en fantastisk helhet. Ledamoten och vice talmannen resonerar också kring det här med BNP och tillväxtstudien. Det är ju så att BNP är ett otroligt dåligt mått, men kanske ändå det bästa vi har. BNP-utvecklingen säger ju inte hela sanningen om hur välfärden ser ut och hur samhället mår. Men jag vill också på nytt poängtera att Liberalerna beställde den där (… taltiden slut).


  • Ja, fru talman, det är absolut så att det är helheten som är det fantastiska. För två år sedan, har jag för mig, hade jag förmånen att få vara med på resemässan i Helsingfors tillsammans med Visit Åland. Det slog mig då att jag trodde att de flesta som reste till Åland skulle fråga efter Viking Line och Silja Tallink men nästan ingen gjorde det, alla ville bara fråga efter skärgårdsvägen hela tiden. Vi har en otrolig resurs och potential som inte har utvecklats ännu. Där tror jag att infrastrukturminister Wikström har någonting att fundera på hur vi kan öka genomströmning genom skärgården under kommande somrar. För det är en kvalitetsupplevelse som vi kanske inte riktigt förstår själva.


  • Herr talman! Den analys som Roger Nordlund gör om möjligheterna för kommunerna runt Mariehamn att klara av fortsatt attraktivitet, den instämmer helt med. Så det måste man titta på. Men jag tänkte hålla mig vid BNP. Det som ledamot Nordlund säger att sjöfartens betydelse har minskat det stämmer helt. Den har gått från 44- 45 % ner till runt 20 % till och med under i vissa siffror i dag. Vi har fått ett mer breddat näringsliv, så till den delen har man lyckats. Jag ägnade helgen och förra fredagen åt att sitta och studera ÅSUB:s databas om BNP och jag pratade också med chefen där. Man kan konstatera att offentliga sektorn är med i den här BNP-utvecklingen (… taltiden slut).


  • Ja, fru talman, det är ju så att vi har en befolkningstillväxt på Åland och vi har också en ålderspyramid som ser ut som den ser ut. Det här gör att det finns ett ökat behov när det gäller olika serviceformer både från barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Det kommer så att säga på köpet med att vi har en växande befolkning.

    Jag har för tillfället förmånen sitta med i PAF:s styrelse och när man lär känna den verksamheten och ser den utvecklingsnivån som finns där när det gäller digitalisering och IT-nivå. Och sedan ser man vad vi själva har i den offentliga sektorn på Åland, då blir man faktiskt lite mörkrädd. Det är därför jag säger att ett första steg i riktningen för att få en mer kostnadseffektiv offentlig sektor är att återta ÅDA till landskapet och våga satsa på en digital (… taltiden slut).


  • Av vår BNP står privat sektor för 76 % och offentlig sektor för 22 %. Naturligtvis är inte offentlig sektor lika produktiv, den är tjänsteintensiv och liknande. Men tittar man i förhållande till andra länder och våra närregioner så har vi en mycket större tillväxt i förhållande offentlig sektor - privat sektor än vad man har i omkringliggande regioner. Det är en utveckling som inte är hållbar. Därför måste man titta på om man kan göra omstruktureringar från offentlig till privat sektor. Kan man höja produktiviteten via digitalisering eller någonting annat. Jag tycker att vi har blundat lite för den här utvecklingen de senaste åren när vi börjar närma oss 35 - 40 %, om man räknar in tredje sektorn, som i statistiken räknas som privat sektor, trots att den finansieras av offentlig sektor.


  • Ja, fru talman, det är helt och hållet sant, det som en ledamoten Strand säger. Jag tror det som vi måste inse är att vi inte har råd med suboptimeringar av det åländska samhället och offentliga sektorn mer. Jag sitter också med i ÅHS styrelse och det sparkrav vi har på oss nu en procent för 2022 tror jag vi klarar ganska bra men för 2023 år framåt när man ska in två procent på den verksamheten betyder det i praktiken 5 procent med tanke på alla höjningar som finns på löner och så vidare och så vidare. Det gör att det kommer att påverka verksamheterna om ingenting görs. När man ställer sådana krav på organisationer då måste man också som kravställare vara beredd att vidta åtgärder som är logiska och kostnadseffektiva när man ser till helheten. Man kan inte bara se på de skilda enheterna. Det är det som är vårt ansvar i lagtinget och landskapsregeringen som verkställer.


  • Tack för anförandet vice talman Nordlund. Jag tror att det här med ÅDA och med alla reformer som har gjorts genom åren är de inte perfekta och där tror jag att man får, utan att vara alltför ängslig, konstatera att den här modellen inte var den rätta och helt enkelt göra det till någonting mera ändamålsenlig.

    Men gällande BNP-utvecklingen och ekonomi, ledamoten nämnde Jouku Kinnunen. Jag är fortfarande nyfiken på var vi befinner oss i de här scenarierna som han presenterade och beskrev i form av bilar, Trabanten i ett avmattningsscenario, Toyotan i ett basscenario och Bentleyn i ett tillväxtscenario. Vilken bil åker vi in i framtiden med? Kan någon hjälpa oss att försöka formulera och förstå det? Hur det nya ekonomiska systemet ska fungera och kommer att fungera i (… taltiden slut).


  • Ja, fru talman, det skulle kanske vara bättre om ÅSUB skulle göra den bedömningen. Men som jag ser det tror jag inte att vi åker i en Bentley men vi åker inte heller i en Trabant. Jag misstänker att det är en ganska okej Toyota som vi fortfarande åker i. Men det gäller att se till att byta upp oss till en hybrid och så småningom till en ordentlig elbil i framtiden. Det gäller för hela det åländska samhället.


  • Det hoppas jag verkligen vi ska göra. Med tanke på den här bilden som målas upp och om att den åländska ekonomin är i fara och att allting går bara neråt tycker jag att det är väldigt viktigt att vara lite mer nyanserad. Om man i landskapet skulle beakta hela koncernen lite mera, alltså landskapet men också våra bolag, så kanske man ändå skulle finna att det fanns mera styrka i den offentliga famnen än det vi gör nu, och sitter och stirrar på detaljer och siffror i landskapets budgetbok.


  • Det var det som jag försökte påvisa i mitt anförande, att vi behöver ha en nyanserad bild och kanske analysera BNP:n på lite mera intellektuellt sätt än bara se det som en siffra att jämföra med nationerna runt omkring oss. Så kan vi inte göra. Det är inte rättvist mot Åland. Jag håller också med när det gäller koncerntänkandet. Det är alldeles riktigt. Vi har vissa delar som har det jobbigt men vi har också vissa delar som går väldigt bra. Ett av de bolag som jag nämnde för en stund sedan går väldigt bra för tillfället. Jag tycker att näringsminister Fredrik Karlström ändå är en frisk fläkt och jag är beredd att ge honom allt mitt stöd i hans fortsatta arbete. Det är sådana här krafter vi behöver i det åländska samhället och i den åländska politiken för att dra det här framåt. För att påverka det vi kan påverka. De stora bitarna är de facto sjöfarten och jag har varit orolig, men jag tycker att både Eckerö linjen och Viking linjen har vidtagit sådana åtgärder så att jag känner mig tryggare som (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Det är glädjande att vice talman Nordlund lyfter utbildning som ett av de utvecklingsområden att fokusera på för att lyfta Åland in i framtiden. Där är jag och den Liberala lagtingsgruppen helt eniga med vice talmannen. Speciellt när det handlar om att utveckla samarbetet med näringslivet, vilket också vice talmannen nämnde. Jag tror att det bidrar till en viktig flexibilitet som utbildningssektorn är i stort behov av för att klara framtidens arbetsmarknadsbehov.


  • Nej, jag kan bara hålla med och jag hoppas och önskar verkligen att Ålands högskola ska bli den utvecklingskraft som det borde vara i det åländska samhället. Det finns vissa ekonomiska förutsättningar som har kommit med de så kallade resilienspengarna. Jag hoppas att det blir ett lyft som också det åländska näringslivet har nytta av. Jag ser också att vi borde kanske lära oss av varandra lite mer inom det offentliga Åland. För det finns väldigt mycket kunskap på olika platser och i olika knutar men vi är lite dåliga på att dela med oss. Lite mera öppenhet och se vad vi kan göra tillsammans skulle kunna göra allting mycket billigare och mycket mera kostnadseffektivt här på Åland.


  • Tack, fru talman! Jag som liberal kan inte annat än hålla med. Vi behöver helt enkelt jobba igenom strukturer som tidigare har varit hinder. Vi behöver ha en tvåvägskommunikation mellan näringslivet och utbildningarna. Vi har mycket kunskap på Åland inom olika branscher. Vi är många som är företagsamma och det finns mycket potential i samhället som behöver lyssnas på och tas upp och appliceras direkt på utbildningsutbudet. För det är där som jobben i framtiden finns, på arbetsmarknaden. Det finns många i näringslivet som faktiskt har koll på det och jag tror vi behöver bli mer lyhörda och se till att ha en flexiblare utbildningssektor som faktiskt anpassas direkt. Och snabbt får det gärna gå. Vi pratar om korta kurser i samverkan med näringslivet och att fortbildningar också görs på det sättet.


  • Fru talman! Jag kan bara hålla med ledamoten Påvals i det här uttalandet. Jag hoppas och tror att projektet grit:lab som är på gång i samarbete med landskapet, PAF och utbildningsväsendet ska bli ett pilotprojekt som ger ringar på vattnet så att man ser hur man kan göra. Det här blir i en ganska stor skala men man kan säkert göra det i mindre skala och mer anpassad till de speciella branscherna. Det finns mycket positivt som händer just nu.


  • Tack, fru talman! Jag satt och nickade och höll med i vice talman Nordlunds tal och höll med om i stort sett allt och tänkte låta det bero med det. Men jag kunde inte hålla mig när det nämndes hur väl Jomala har skött sig. Jag vill säga en sak när det gäller privatiseringar som vi har pratat om under den här långa debatten, och det här är just det bästa exemplet på privatiseringar. Vi har möjliggjort för privata entreprenörer att skapa någonting, bygga någonting. Jag var själv med när det var lite problem med parkeringsnormer. Dagen efter kunde vi ge besked till entreprenörerna att det här kan vi nog lösa. Så vi är ganska snabbfotade och kommer emot. Det är samma med byggnadslov också. Man ska inte hedra bara kommunförvaltningen utan det är de privata entreprenörerna som har gjort jobbet. Men vi har kommit emot, tycker jag lite halvjävigt, på ett bra sätt.


  • Ja, fru talman, det stämmer helt som ledamoten Eriksson säger. Jomalas politiker, tjänstemän och duktiga företagare har skött det bra men ni får nog vara lite på tårna i Jomala också nu för jag tycker att Mariehamn börjar röra på sig och är i en bra utveckling. Jag tror att vi kommer att få en bra och hälsosam konkurrens. Jag hoppas att den konkurrensen inte ska bli destruktiv utan den borde vara konstruktiv därför att Mariehamn och Jomala kan nästan göra underverk tillsammans för Åland om man skulle hitta varandra.


  • Jag kan försäkra att vi är på tårna och jag har ingenting emot en sund konkurrens, det leder alltid mesta möjliga utveckling. Vi sade igår i Jomala fullmäktige att vi ska vara snabbare och bättre på allt än stan och vi ska vara lite billigare. Och då är det upp till stan att komma emot förstås.

    Det var en annan sak som också sades som var intressant, att det måste finnas arbetsplatser om vi ska få folk till Åland. Det jag har noterat bara i min lilla verksamhet är att de fem senaste lägenheterna som hyrts ut har hyrts ut till svenskar. I tre av de fallen har man haft sitt arbete med. En var t ex chef för ett spelbolag. Arbetsmarknaden ser ju väldigt annorlunda ut och för många stockholmare är det ett ganska förmånligt sätt att bo ute i skärgården på Åland och via dagens teknik och digitalisering, som vi har pratat om, så kan man egentligen jobba var som helst.


  • Fru talman! Jag håller helt med och det stärker det som jag sade tidigare att det kanske inte ens behöver finnas arbetsplatser här utan det är till och med så att man tar jobbet med sig hit till Åland. Bara man hittar ett bra och vackert ställe där man kan bo och där man vet att barnen får gå i en bra skola och man vet att man får en bra vård man kommer direkt till sjukhuset.

    Vi har en viss hemmablindhet med alla de fördelar vi har och vi måste våga lyfta fram dem väldigt tydligt. Sedan ska vi inte vara alltför självgoda. Vi har många saker vi måste jobba med för att bli mycket bättre. Men vi måste få en balans i det här och få ett självförtroende att vi går in i framtiden stärkta. Vi behöver alla dra åt samma håll ganska mycket, både landskapet och kommunerna men också kommunerna emellan. Och samarbetet med näringslivet. Jag tycker att jag har sett att nuvarande landskapsregering också de föregående åren före det ha haft goda (… taltiden slut).


  • Värderade kollegor, det har var en lång debatt så jag ska försöka vara så kort som möjligt och inte trötta ut er dess mera. Men jag blev lite förvånad över ledamoten Camilla Gunells tal som jag ganska långt uppfattar som ett försvarstal av den behandling som finnarna har haft av Åland under pandemin. Jag förstås också förstås att man ville lyfta fram den förtjänstfulla resa man gjorde till Helsingfors.

    Det jag först fäste mig vid är när ledamoten Gunell sa att ålänningarna var nöjda med regeringens coronahantering. Jag konstaterar att vi rör oss antagligen i ganska olika kretsar för jag har träffat väldigt många som har varit otroligt missnöjda. Speciellt när man stängde gränsen och till och med riskerade att vår sjukvård skulle slås ut. Flera av oss satt i diskussioner och var bekymrade och undrade hur det skulle bli om inte de specialister vi har inom sjukvården kunde komma till Åland.

    Jag hörde nog inte så hemskt många som var nöjda med den finska regeringens coronahantering då. Det sades också att det är ett missförstånd, om det nu blir direkt citat, att finnarna inga vill. Det kanske berodde på att det var dålig information och att det var tjänstemännen som krånglade. Jag vill minnas när vi i självstyrelsepolitiska nämnden faktiskt begärde att få höra statsminister Sanna Marin kom det bara ett kallt nej, nej, man hade inte tid med Finlands enda autonomi.

    Jag noterar också att ledamoten Gunell sa att nu ska vi ro den här självstyrelselagen i hamn, om jag förstår det rätt. Det är ju faktiskt en lag med direkta försämringar och också faktiskt med det lagförslag som gick ut, direkta oärligheter där man pratar om att det följer gällande lagstiftning, fast man samtidigt har vidgat begreppen t ex inom hälso- och sjukvård.

    Problemet är att det saknas en ömsesidig respekt mellan landets två regeringar. Jag kan inte diskutera vad som sades i självstyrelsepolitiska nämnden, men jag vet att ledamoten Gunell var med när vi sist fick rapport om den inställning som tjänstemännen på justitieministeriet hade mot de propåer som fördes fram från Åland, så inte är det alldeles rosenrött alla gånger.

    Det har också sagts att bara vi är eniga från åländsk sida så är det inte några bekymmer. Jag uppfattar att vi har varit eniga otroligt länge, i nästan elva och ett halvt år, men vi har ändå inte kommit någonstans. Vi har en självstyrelselag där det faktiskt inte finns någon substans, utan som jag sade, det finns direkta försämringar. Och ändå om man tittar på remissvaren så sågas det förslag som finns. Man är kritisk. Som lantrådet sade i sitt inlägg här att man 43 lagbrott, kan man säga, i och med att det är brott mot självstyrelselagen. Jag förstår, det är nog bra med samarbete, men som jag brukar säga många gånger, det krävs två för att man ska kunna samarbeta och det krävs en ömsesidig respekt.

    Jag vill avrunda med att säga med tanke på hur nöjda ålänningarna tydligen var enligt ledamoten Gunell. I den nyss publicerade undersökningen från Nordiska ministerrådet om vad folk anser om det nordiska samarbetet så sticker Åland ut. På Åland anser hela 74 procent att nordiskt samarbete är mycket viktigt, medan i Finland var det enbart 41 procent. Undersökningen visade också att Åland var det område som starkast ansåg att gränserna borde varit mer öppna, medan man i Finland tyckte precis tvärtom. Där var det enbart sex procent av befolkningen som ville ha gränserna mer öppna.

    För mig som nordist är det stora intresset för nordiskt samarbete på Åland mycket glädjande, medan jag tyvärr får konstatera att intresset för nordiskt samarbete i Finland inte är av samma art.


  • Talman! Jag håller helt med i ledamot i Erikssons uttalande. Jag har inte hört någon som varit nöjd med Sanna Marins regering och dess resebegränsningar med mera som man har gjort mot Åland.


  • Nej, jag bara konstaterar att vi har nåtts av samma information. Ibland blir vi olika politiker i olika partier i våra egna bubblor. Det var det som gjorde att jag begärde ordet när ledamoten Gunell sade rent generellt att ålänningarna var nöjda med regeringens coronahantering. Jag har inte upplevt det på det här sättet och synbarligen inte kollegan Häggblom heller.


  • Ja, ibland skulle vara trevligt att bo i en så enkel värld som den som ledamöterna Eriksson och Häggblom lever i. Där nyanserna inte finns överhuvudtaget utan det är svart och det är vitt. Jag tror att jag har träffat många ålänningar som har varit väldigt nöjda med Finlands coronahantering och som också kan se att det fanns ett land som gav Åland rikligt med sjöfartsstöd och också stöd till företagen. Vi har haft en sommar där de finska turisterna verkligen har upptäckt Åland på ett synnerligen positivt sätt. Jag tror det är viktigt att vi politiker berättar båda historier, inte bara allt som finnarna gör fel.


  • Jag håller helt och hållet med och inte bara berättar det som finnarna gör rätt heller. Jag skulle inte hemfalla åt den typen av argumentation att jag skulle säga att den ena eller den andra lever i någon enklare värld, eller i förlängningen enklare än någon annan, utan vi lever helt enkelt i olika världar och så har det alltid varit här på Åland.

    Det har funnits starka band till Sverige och det har funnits starka band till Finland och jag tror att vi kanske umgås i olika kretsar därvidlag. Men oavsett det, noterar jag ändå att ledamoten Gunell undslapp sig att man har i viss mån hanterat Åland felaktigt. Det är ju bra det. Men nog måste man väl ändå säga att den utförsbacke som vi har upplevt när det gäller självstyrelselagsrevisionen jämfört med de två tidigare revisionerna, nog har ju klimatet förändrats avsevärt i Finland. Det är ofrånkomligt.


  • Det är synd att ledamoten Eriksson inte har positiva upplevelser av relationer till många människor, politiker och andra i Finland som till exempel jag har. Jag tror att det är viktigt att självstyrelsepartierna på Åland tar hand om självstyrelselagsreformen. Inte Ålands framtid som är ett parti som profiterar på allt det här missnöjet med riket. Det är ju någonting som man använder som hemmaplanspolitik för att gynna sitt eget parti. Det finns inte, som jag upplever hos ledamoten Eriksson, en vilja att faktiskt få fram en ny modern självstyrelselag utan man använder det här för hemmapubliken och det har jag faktiskt ingen respekt för alls. Vi måste tänka på Åland och framtiden.


  • Igen, jag kommer inte med några nedvärderande uttryck om att man profiterar eller är enkel, vi ser helt enkelt olika på vad som är det bästa för Åland. Jag tror att ett stärkt åländskt självbestämmande är det absolut bästa för landskapet Åland. Medan ledamoten Gunell tycker att ju mera vi likriktar oss ju mera vi styrs från Helsingfors desto bättre. Vi har olika syn på det och det tycker jag att vi skulle kunna ha respekt för varandra utan att vi kommer med några tillmälen till höger eller vänster. Vi ser helt enkelt olika på det.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.