Enda behandling

Först tillåtas en gemensam diskussion om detta och föregående ärende. Lagförslagets första behandling äger rum vid dagens plenum medan budgetens enda behandling äger rum vid fredagens plenum.

Talman! Finans- och näringsutskottet har hanterat landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2022 och föreslår att lagtinget antar förslaget. Det handlar huvudsakligen om extra anslag som kretsar kring att i tider av kraftig inflation och prishöjningar stärka hela Åland och bereda marken för intensifierade satsningar på den digitalisering som är så nödvändig för att skapa ett modernt samhälle inför det nya sekel av självstyrelse vi nu inlett.

Utskottet tillstyrker tilläggsanslag för stöd till den åländska livsmedelsproduktionen och lantbruksutvecklingen och en fullmaktsbegäran för att upphandla flyg- och sjötrafik med några viktiga påpekanden, som jag återkommer till.

Allt i tilläggsbudgeten handlar inte om merkostnader, nettot av denna budget blir i själva verket positivt vilket är en följd av att de åländska företagen klarat sig rätt hyggligt och skattegottgörelsen stigit. Det budgeterade underskottet för hela året minskar därmed till 11,6 miljoner euro på ett anslag om sammanlagt 424 miljoner euro, för att ge proportionen.

Först och främst handlar det om hur vi förhåller oss till kraftigt höjda priser i vår omvärld och en inflation vi inte sett sedan 1970-talet i vår del av världen. Först kom pandemin som ställde det mesta på ända och den 24 februari attackerade Ryssland sitt grannland Ukraina i ett krig som fått omedelbara och av allt att döma långsiktiga följder för världsekonomin. Priserna på vissa varor rusar. Detta har redan lett till rekordhög inflation på Åland och i våra grannländer. Utskottet anser därför att de förslag till temporära stöd som ingår i förslaget till tilläggsbudget är motiverade och kanske inte tillräckliga. Den ökade inflationen har i snabb takt försämrat köpkraften och försvårar speciellt situationen för de redan ekonomiskt svaga. Denna höga inflationstakt riskerar fördjupa den socioekonomiska klyftan i samhället vilket i sin tur kan kräva åtgärder på en mängd olika områden, ska man understryka. Utskottet understryker vikten av beredskap och välkomnar skrivningarna i tilläggsbudgetens allmänna del om att återkomma i ny tilläggsbudget om läget så kräver.

När det handlar om infrastruktur och trafik är det en fråga som har diskuterats i detta lagting sedan decennier tillbaka – av goda skäl. Åland vore inte lika mycket Åland utan en levande skärgård och den kräver fungerande trafik och långsiktiga och pålitliga lösningar. Det är också viktigt att hålla infrastrukturen i skärgården modern och pålitlig mot bakgrund av det höjda intresset för havsbaserad vindkraft som jag också återkommer till. Denna sommar har hittills på ett avslöjande vis tydliggjort investeringsskulden i skärgårdstrafiken då viktiga fartyg drabbats av slitage och haverier som gjort tillgängligheten till vårt eget hjärtland - skärgården - sämre och detta mitt under högsäsong då allt borde fungera bättre och vår besöksnäring borde stå i full blom på hela Åland.

Landskapsregeringen begär en fullmakt om 60 miljoner euro för upphandling av drifts- och totalentreprenader för tre linjer vars avtal löper ut under 2023. Utskottet stöder detta och understryker vikten av att höja blicken och arbeta för att förverkliga planerna för framtidens trafik. Priset för att driva fartyg som i dag är i stigande och behäftas också av globala strävanden mot mindre fossilberoende. Osäkerhetsfaktorerna är alltså många och omöjliga att förutspå. Utskottet har därför dristat sig till att flagga för att kostnaderna för trafiken kan komma att överskrida dessa 60 miljoner euro till följd av just dessa osäkerhetsfaktorer. Vi har på basen av beredningen från avdelningen landat i 73 miljoner euro men detta måste understrykas, det kan bli både mer och mindre. Färjtrafik utgör osäkerhet medan en större investering i t.ex. en tunnel till Föglö antagligen skulle minska de årliga kostnaderna och öka tillgängligheten till hela skärgården. Föglö skulle i så fall bli en del av fasta Åland vilket skulle föra hela skärgården närmare. Det har blivit hög tid att gå vidare med denna fråga vilket utskottet valt att inskärpa i betänkandet. Sist och slutligen har vi väldigt mycket material och information som stöd i hur man ska utveckla trafiken. För några år sedan genomfördes ett omfattande kortruttsarbete som egentligen landade i tre olika fokusplatser; östra Föglö, västra Föglö och en bro över Prästösund. Dessa tre skulle lösa väldigt många av de problem som vi har ägnat decennier åt att prata om. Det är dags att långsiktigt planera framåt för vårt hjärtland.

I sammanhanget påminner utskottet också om betydelsen av att landskapsregeringen gör fortsatta ansträngningar för att flygtrafiken till Helsingfors ska fungera med dagliga turer. Vi har noterat små förbättringar men vi kan aldrig vara nöjda innan våra kommunikationer fungerar både österut och västerut fungerar, även med hjälp av flyg. Snabba transporter är en förutsättning för dagens näringsliv.

Utskottet noterar till sist att den globala energipolitiken genomgår radikala och snabba förändringar där hållbar energi i form av storskalig vindkraft utgör en enorm möjlighet för framtidens Åland. Ska man vinna något måste vi också vara redo att satsa något varför utskottet varmt stöder fortsatta ansträngningar för att etablera framtidens energi på åländska havsområden. Vår uppgift är att se till att Åland står redo för förändring och inte bara ska betrakta den utan också vara en del av det. Energibehovet växer globalt och vi sitter mitt i Östersjön med kontroll över enorma möjligheter som det nu gäller att dra fördel av. Ingen känner vårt hav lika bra som vi.

När det handlar om hållbar energi, talman, är solcellerna på starkt kommande även på Åland. Utskottet stöder planerna på anslag för detta men påminner också om de utmaningar som dessa mikrokraftverk skapar för eldistributionsbolagens affärsmodeller. För att allt detta ska fungera tillsammans är det ett lovvärt initiativ att tillsätta en energikommission vars arbete vi ser fram mot att följa. Det borde inte få uppstå flaskhalsar i elnätens kapacitet att ta emot producerad el från solceller och det bör fortsättningsvis finnas möjlighet att bygga ut kapaciteten med solcellsproducerad el från mindre producenter. 

Talman! Skulle det finnas frågor kring själva betänkandet, som ni alla har att läsa, så ska jag göra mitt bästa för att besvara dem. Det finns några reservationer anknutna till betänkandet, men det är bättre om reservanterna själva presenterar dem. För tydlighetens skull förkastades samtliga finansmotioner, inte för att de saknar fördelar utan för att de sedan tidigare är föremål för behandling av landskapsregeringen eller för att de inte tidsmässigt passar in i utvecklandet av hela Åland så som nu sittande regeringspartier vill göra det.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet   att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2022,   att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 44-64 och  att lagtinget beslutar att det andra tillägget till budgeten för år 2022 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

Och, talman, eftersom de är en sambehandling med betänkandet när det gäller landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022 så tänkte jag bara sammanfatta det betänkandet med att utskottet föreslår att även den lagen antas i enlighet med bilagan. Tack, talman!

Talman! Under delar av behandlingen av tilläggsbudgeten nummer 2 så var jag ersättare i finans- och näringsutskottet. Under min tid som ersättare så hade vi ganska ett omfattande hörande när det gäller kommunerna. Det var helt klart och tydligt i hörandena från kommunerna att det är ytterst, ytterst mycket tveksamt om det blir några frivilliga kommunsammangående. Varför undandrar sig finans- och näringsutskottet sitt ansvar och inte skriver någonting om kommunerna? Nog måste ju lagtinget och majoriteten ha en åsikt i den här frågan, även fast det spretar.

Tack, talman! Den där frågan är egentligen ganska enkel att besvara. För det första så är det ganska lite i tilläggsbudgeten som nämns kring kommunerna. För det andra så noterar jag att det som ledamoten Sjögren sade att det som väldigt osannolikt att det blir frivilliga kommunsammanslagningar så valde jag att lyssna till annorlunda. Jag tyckte att det som presenterades i samband med hörandena mycket väl skapade förutsättningar för att frivilliga kommunsammanslagningar kan komma att ske. Då är det faktiskt svårt att sammanfatta en text kring just detta i ett betänkande. Det finns olika sätt att betrakta den verkligheten och det behöver vi bara konstatera och av det skälet så valde utskottet att låta just kommunfrågan och de reservationer som finns avgöras i denna sal.

Talman! Det är nog dags för finans- och näringsutskottets ordförande att komma ner på jorden och inte sväva högt uppe i det blå. Det är en mycket svår hanterbar fråga när det gäller kommunerna och hur vi ska komma framåt i den frågan. Samtidigt aviserar också majoriteten och landskapsregeringen att man tänker ge 2 miljoner till åt kommunerna som, såvitt jag förstår, är fullständigt ofinansierade. Om jag skulle fråga finans- och näringsutskottet nu då här på rak arm. Finans- och näringsutskottets ordförande är ju för övrigt ganska erfaren. Var ska man ta de 2 miljonerna ifrån?

Tack, talman! Jag tror att vi nöjer oss med att hantera den tilläggsbudget som just nu ligger på bordet. I den tilläggsbudgeten nämns det bara i skrivningar om vad som ska komma i framtiden. För min del och för vår del så anser vi att den frågan får komma när den blir aktuell. I dagens läge så har vi att ta ställning till pengar för kommunutredningar och det är bra ett bra sätt att gå vidare. Vi ska också minnas att vi har två-tre olika arbetsgrupper som tittar på just dessa frågor, hur kommunerna ska finansieras.

Tack, talman! Man kan inte komma ifrån att vi hade lite "High Chaparral" i utskottsbehandlingen. Majoriteterna växlade lite från timme till timme, vilket resulterade i några för mig överraskande skrivningar i betänkandet, till exempel skrivningen om att "ett beslut om tunneln till Föglö ska tas senast i september". Bedömer utskottsordförande att det är realistiskt, att man få fram det underlaget till september och att det finns en majoritet i regeringsblock för att gå i en viss riktning och att man sedan klarar av att hantera ett slutgiltigt nej till en tunnel till Föglö?

Tack, talman! Jag är absolut övertygad om att meddelandet kommer att komma i höst enligt de riktlinjer som utskottet har gett. Om man sedan klarar av att hantera de olika slutsatserna, det är nog ganska, tror jag, uppe i det blå för tillfället. Man kan inte gärna ta ställning till någonting som man inte har sett. Men hade Socialdemokraterna varit med i tunnelkommittén så är jag säker på att de hade haft en betydligt annan syn på det hela. Det är nämligen väldigt tydligt att en fast förbindelse är möjlig att bygga och att den skulle förbättra allt det som vi har talat om så väldigt länge i detta lagting.

När det gäller deltagande i tunnelkommittén så var det nog ett av vår vettigare beslut.

I den här tilläggsbudgeten föreslås nu fullmakt på 60 miljoner för att upphandla en skärgårdstrafik, trots att det, som utskottsordförande sade, är väldigt oklart vad det egentligen kommer att kosta. Nu får vi ett spann mellan 60-73 miljoner. Det ska komma ett betänkande eller någon slags slutsats i september om man ska bygga en tunnel eller inte och sen ska det komma ett skärgårdsmeddelande. Men ändå ska vi ge 60 miljoner till att upphandla en trafik som vi inte vet var den går. Är det rimligt?

Tack, talman! Ja, det är rimligt att göra på det viset av det enkla det enkla skälet att alla förtjänar trygghet i sin vardag. Det här handlar om skärgårdsbornas vardagar och deras möjligheter och deras företagande och deras näringsliv och deras besöksnäring och allt och att kunna planera för framtiden. Vår uppgift i detta parlament är enligt min mening att se till hela Åland och där är skärgården en sådan del som faktiskt förtjänar trygghet och inte bara den lynnighet som jag tycker att möjligen ledamoten ger uttryck för i denna replik.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att ta fasta på något som ordförande Pettersson sade. Han nämnde kopplingen mellan skärgårdstrafiken och den havsbaserade vindkraften. Jag hörde också att Pettersson sade att man skulle utveckla resonemanget. Jag hängde inte riktigt med i den här utvecklingen. Vad är kopplingen däremellan direkt mellan den havsbaserade vindkraften och skärgårdstrafiken? Menar Pettersson under byggnationen med transporterna eller menar Pettersson att man i framtiden riskerar att ha vindkraftverk i anslutning någonstans i närheten av skärgårdstrafiken? Vindkraftverken byggs ju ändå långt ute i havsbanden och skärgårdstrafiken går inom skärgården. Jag skulle vilja be ledamoten utveckla resonemanget.

Talman! Tack ledamot Påvals. Detta är nästan som ett beställningsarbete. Skälet till att vi ska utveckla skärgårdstrafiken är att vi ska komma ut så långt som möjligt så enkelt som möjligt, så tryggt som möjligt och alltid, alltså hela tiden. Skärgården och dess ytterområden kommer antagligen att bli en extremt viktig del av den åländska framtiden när det handlar om arbetsplatser. Ju närmare man kan anlägga hamnar för de planerade vindkraftsparkerna, desto bättre är det. Skärgården och dess infrastruktur kommer att vara direkt avgörande så att man kommer ut på ett säkert och fint sätt. Av det skälet är det viktigt att utveckla skärgårdstrafiken för att vi så lätt som möjligt sen ska kunna utveckla den storskaliga vindkraften.

Tack, herr talman! Det gläder mig att ordförande är nöjd över replikerna. Jag undrar om det kommer att bli samma sak i den andra repliken.

I betänkandet saknar jag resonemanget kring trafikfrågor och ett resonemang kring konsekvenserna för de olika alternativen för skärgårdstrafiken. Vad innebär konsekvenserna för skärgårdskommunerna i sig men också för de anslutande landsbygdskommunerna? Det här resonemanget har jag saknat genomgående från majoriteten. En konsekvensanalys kring vad de olika alternativen och förslagen som har presenteras - tunnel, en bro över Prästösund eller utveckling av färjetrafiken - vad innebär de olika alternativen både för både skärgårdskommunerna och för de anslutande landsbygdskommunerna? Det här skulle jag önska att hade funnits med också i finans- och näringsutskottets betänkande. Lagtinget har ett ansvar för helheten för hela Ålands utveckling i alla kommuner och inte bara dessa fokusområden där man väntar på tunnelgruppens rapport.

Tack, talman! Det är nog så där som man komplicerar till frågor och gör de jätte, jätte svåra att komma vidare med. Jag tycker att man kan rätt långt nöja sig med att en fast förbindelse gör Åland större. Ett större Åland är bra för alla. Det finns ingen förlorare i att Åland blir större. När man bygger och utvecklar infrastruktur så leder det till att samhällen utvecklas. Det är nog den omedelbara konsekvensen, att sedan gå ner på detaljer exakt vilka som berörs, hur och när, det är svårare. Övergripande så är alla fasta förbindelser en utveckling av samhället som gör att det är lättare att fortsätta att växa och fortsätta att skapa saker. Jag tycker att vi ska möjliggöra.

Tack, talman! Tack ordförande Pettersson. Jag är väldigt glad över delar av innehållet i utskottets betänkande, särskilt då det gäller den tvärgående linjen. Ni har lyssnat helt uppenbart, det är fint. Näringslivet, ni har lyssnat på invånarna, brukarna och fritidsfolket. Ni poängterar i ert betänkande att den tvärgående linjens trafik ska säkras. Har utskottet tittat på möjligheterna att låta Odin gå lite fler gånger till Långnäs i stället för att stanna i Överö? Det gör den ju under högsäsong, men kunde man tänka sig att förlänga den här perioden?

Tack, talman! Alla möjliga varianter diskuterades i samband med behandlingen. Jag tycker emellertid inte att det är ett utskotts uppgift att gå ner på sådana detaljer som det faktiskt handlar om. Det som vi ville markera med vår skrivning var att man inte ska dra ner bara för att dra ner. Vi har ett ansvar gentemot näringsliv, besöksnäring, befolkning och många andra. Av det skälet var det viktigt att få med skrivningen kring tvärgående linjen. När det sedan handlar om hur den ytterligare kan utvecklas så behöver man nog först en ordentlig beredning från infrastrukturavdelningen. Det vore inte rätt att ett utskott gör den beredningen.

Jag är ändå glad att min motion har beaktats i den mån, trots att den nu är förkastad.

Jag är också glad att ni lyfte behovet av ett ställningstagande gällande den fasta förbindelsen eller meddelandet. Det är väldigt viktigt. Ni är ju ordförande i finans- och näringsutskottet och har säkert en tät dialog med finansministern och då undrar jag hur det ser ut med budgetdirektiven som har gått ut till infrastrukturavdelningen. Finns det med någon skrivning där kring att allokera medel för de fortsatta undersökningarna?

Tack, talman! Tack ledamoten Juslin. Jag förstår frågan mycket väl men den är för tidigt väckt, är jag rädd för att svaret måste bli. I övrigt så uppskattar jag naturligtvis mycket att ledamoten tillstyrker utskottets betänkande vissa meriter. Det är vi glada för.

Tack, talman! Matbanken kanske inte utskottsordförande Pettersson nämnde, men i alla fall de stigande priserna och effekterna. Jag har med viss oro läst i detta betänkande att behovet av matbankens tjänster ökar. Kan Pettersson säga något om hur mycket det ökar, är det lindrig ökning eller är det en stor ökning av matbankens tjänster? Jag tänker på pandemins effekter på samhället och behovet av matbankens tjänster. Jag tänker också på barnfattigdom. Jag hoppas att utskottet har resonerat någonting kring vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med problemen med fattigdom.

Tack, talman! Svaret är att det har förts en diskussion i utskottet kring det. Vi är medvetna om att det finns många olika saker som spelar in när det handlar om det ganska yviga begreppet fattigdom och vad man egentligen menar. Av det skälet så nöjde sig utskottet i det här läget med att påpeka vilka effekter den skenande inflationen har och att man ska hålla örat mot marken för att se var insatserna behövs. Det är inte heller rätt av ett utskott att gå in och alltför tydligt dra slutsatser på basen av rätt få hörande, måste man ändå säga. Tack för påminnelsen, men det var så som vi resonerade innan vi skrev som vi gjorde.

Tack, talman! Det låter bra att utskottet har örat mot marken. Jag hoppas att ni också ser till att landskapsregeringen har örat mot marken när det gäller de här frågorna. Kanske det i nästa tilläggsbudget behöver komma någon slags åtgärder eller medel för att motarbeta. Precis som Pettersson sade så är det olika saker som spelar in här. Jag hoppas vi har en samsyn kring att det behövs åtgärder för att motarbeta det här.

Talman! Som nämndes i flera finansmotioner så finns det en oro över det som sker, med all rätt eftersom det är svåröverskådligt allt som händer för ögonblicket. Av det skälet så skrev vi väldigt tydligt i betänkandet att landskapsregeringen förutsätts ha beredskap för vad som händer härnäst.

Herr talman! I remissen av det här ärendet så var det två ärenden som kom upp speciellt tungt i remissdebatten. Det var lantbrukets likviditetskris och det var kommunernas finansiering. Om jag uttrycker mig lite diplomatiskt så när det gäller kommunernas finansiering så uttrycker man sig kanske väldigt lite från utskottets sida, men jag ska återkomma till det.

Men när det gäller lantbruket så säger man så här: "Livsmedelsproduktionen har drabbats av stigande produktionskostnader som på kort sikt inte kan föras över på priset för de varor som levereras till konsumenter och industrin." Det är ju helt sant. Och så säger man vidare: "Utskottet anser därför att det förslag till temporära stöd som ingår i förslaget till tilläggsbudget är motiverade" Och så tillägger man: "Utskottet konstaterar att ett fortsatt fokus på minskning av utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen är nödvändigt". Jag förstår inte riktigt vad det sistnämnda har att göra med den akuta likviditetskrisen?

Tack, talman! Ända skälet till den skrivningen var egentligen att man ska påminna om att alltid ha minst två tankar i huvudet samtidigt. Det handlar inte bara om penningkris just nu, utan det handlar också om en omställning som pågår. Den där skrivningen är riktad lika mycket mot den stora allmänheten för att de ska förstå allt som behöver göras. Jordbruket har inte bara en utmaning i form av njugga uppköpare, man har också konsumenter som behöver förstå varför priserna ser ut som de gör. Av det skälet så tyckte vi att det var ett bra läge att påminna om det som sker också inom hållbarhetsarbetet, vilket har förekommit många år redan inom jordbruket. Men vi ville nog bara påminna om det, jag tror inte att man ska fästa mera vikt än så vid det.

Allt det där är ju självklart. Utskottsordförande Pettersson sade att det enda skälet är att det står ordagrant så här i sossarnas finansmotion nummer 48. Det är den meningen som är inlagd här. Men diskuterar vi lantbrukets likviditetskris så har det inte så mycket att göra med det. Det som var en stor diskussion var att nu är stöden riktade mot mjölkproduktionen, vilket jag absolut stöder till fullo. Det är viktigt. Men också växtodlingen har precis lika kämpigt. Jag hade hoppats att utskottet hade fört ett mera ingående resonemang om likviditetskrisen i sin helhet i stället för att saxa vad Socialdemokraterna tycker om hållbarhetsfrågor.

Tack, talman! Man ska ändå minnas att hela likviditetslånet som behandlas samtidigt och det direkta stödet är ju drivet från den här landskapsregeringen av just det skäl som ledamoten nämnde, för att man ska råda bukt på likviditetsproblemen. Fokus har hela tiden legat på hur vi kan hjälpa till just nu och vilka möjligheter det finns framöver. Då var det här ett viktigt första steg i det arbetet. Det är inte säkert att det är det sista. Det kanske absolut inte är det sista, men vi ville i alla fall redan nu tydligt markera att vi har beredskap att göra det på en gång.

Tack, herr talman! Jag noterar att vi diskuterar ett betänkande som ordförande inte har tecknat under. Jag undrar om det är någon markering av ordförande att inte skriva på det här betänkandet?

Det var av praktiska skäl och det var verkligen ingen markering. Vi avslutade arbetet med detta betänkande strax innan självstyrelsefestligheterna. Självstyrelsen fyllde 100 år förra veckan. I det kaoset som till viss del uppstod så skedde undertecknandet först i måndags, men innan det lades på bordet i detta lagting. Tack för observationen ledamoten Toivonen, men jag kan lugna er med att det var inte med avsikt. Det var endast av praktiska skäl.

Jag vill bara påpeka att de utdelade exemplaren brukar aldrig var undertecknade.

Tack, herr talman! De andra betänkandena var nog undertecknade.

Ni nämnde i ert anförande att utskottet stöder vindkraftsutbyggnaden och man får en känsla av att det var ett enigt utskott. Tyvärr blev det ett litet missförstånd eftersom ordförande passade på att behandla det här vindkraftspappret när Åländsk Demokratis representant inte hade möjlighet att delta i utskottsarbetet. Åländsk Demokrati stöder inte så där helhjärtat, blåögt och så vidare vindkraftsutbyggnaden.

Tack, talman! Om detta kan jag berätta ty jag var med under utskottsbehandlingen. Åländsk Demokratis representant var väldigt mycket närvarande i samband med att detta vindkraftsmeddelande hanterades. Ledamoten som representerade Åländsk Demokrati var till fyllest och nöjd med resultatet efteråt. Vi slog fast att storskalig vindkraft är en av de åländska framtidsnäringarna på stor skala. Mot den bakgrunden så kan jag nog konstatera att finans- och näringsutskottet stöder dessa planer. Sedan finns det alltid enskilda ledamöter som har olika synpunkter på frågorna, men utskottet står bakom det.

Talman! Först och främst, jag har i alla fall uppfattat att utskottsordförande till vissa delar talat för sin egen del och kanske inte för utskottsmajoriteten. Därför vill jag vara tydlig med att det som jag undrar över är utskottsmajoritetens bild, nämligen de 2 miljoner som aviserats till kommunerna i den här budgeten som betänkandet gäller. Det finns ju inte ett ord skrivet om kommunerna, trots att det var den absolut största politiska frågan i den här tilläggsbudgeten. Vad är utskottets uppfattning? Bör man i höst tilldela kommunerna 2 miljoner?

Tack, talman! I den mån som jag genomförde presentationen av betänkandet så har jag nog för mig, och det var åtminstone avsikten att det skulle spegla utskottets synpunkt. Det är inte alltid ett enhälligt sätt att betrakta det, men det är ändå utskottets synpunkt.

När det handlar om kommunerna så var de, som det ofta blir, en stor fråga i debatten. När det kommer till själva tilläggsbudgeten så är det inte särskilt mycket pengar som det handlar om just nu. Däremot finns det avsikter om vad som ska hända framåt och när de avsikterna förverkligas, vilket utskottet stöder, då tar man upp det till ny behandling. Nu hanterar vi detta och enligt de skrivningar som står i betänkandet så är det detta som ska ske.

Talman! Jag refererade till svar på repliker och inte till presentationen av utskottets betänkande.

Jag noterar också att jag inte förstås får svar på min fråga och går därför över till en annan fråga. Frågan kring inflationen och andra faktorers inverkan på hushållens ekonomi är en högst aktuell fråga. Ledamoten Nina Fellman har lämnat in en motion i ärendet och utskottet har också kommenterat den. Själv har jag lämnat in en åtgärdsmotion för ett tag sedan som remitterades till finans- och näringsutskottet och som berörde samma tematik. Vår utskottsmedlem lyfte fram att den motionen kunde sambehandlas tillsammans med tilläggsbudgeten eftersom innehållet är väldigt snarlikt. Har utskottsordförande, eftersom man inte ville ta den här motionen i beaktande, satt prestige i att verkligen inte behandla någon enda motion under mandatperioden?

Svaret är nej. Det finns absolut ingen sådan prestige. Man kan väl säga så här att finans- och näringsutskottet har haft att göra ändå under dessa tider. Att ledamoten Zettermans åtgärdsmotion inte beaktades i samband med denna budget så det fanns nog verkligen inget skäl till det. Det var nog bara det att den aldrig lyftes fram på ett tillräckligt tydligt sätt. Den diskuterades möjligen längs med vägen, men fanns redan en motion. Utskottet hanterar nu allting i den mån som man bara mäktar med. Det finns ingen prestigesyn.

Tack, herr talman! Tack till ordförande Pettersson för ett väl utfört värv här som kanske inte var enkelt i alla lägen.

Några reflektioner. Jag tycker att det är jättebra att utskottet lyfte upp de utmaningar som finns, speciellt kostnadsutvecklingen som har varit, kommer att vara och som är väldigt oklar. Man lyfte också upp de möjligheter som finns, då tänker jag på storskalig havsbaserad vindkraft. Sedan lyfte man också upp dilemmat med fullmakter. Här noterade jag på nytt att vi i något läge borde ha en separat diskussion just om fullmakter, hur de används och analysera etc. Men det ska inte göras nu, men jag noterade det och jag har kanske till och med nämnt det förut. Det är bra att utskottet lyfte upp det så att vi har ett uppdrag att jobba vidare med. Tack från min sida till utskottet!

Tack, talman! Det förtjänar också sägas att finansministerns resonemang kring fullmakter är heller inget nytt i denna sal. Vi har pratat om det rätt länge och det börjar nog bli dags att vi skulle försöka se till att de faktiskt alltid dels motsvarar verkligheten, men dels heller inte förhindrar att göra goda upphandlingar. Den kombinationen är inte alldeles enkel och det finns nog skäl att återkomma till det. Finansministern är alltid välkommen till finans- och näringsutskottet för diskussioner.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Nu är 100-års jubileet förbi och nu tar vi nya tag. Jag kommer att hålla ett anförande som speglar de sex reservationer som är inlämnade från Liberalernas sida kring betänkandet och det kommer också att vara lite sidospår, men jag hoppas att ni har lust att lyssna. Jag kommer också att dra lite över tiden.

Talman! Det brukar sägas att om man inte är politiskt överens händer ingenting, om man är överens blir det verkstad. Med tanke på att absolut ingenting händer kring de flesta av de betydande frågor som ska utveckla Åland, får vi väl anta att landskapsregeringen inte är överens om speciellt mycket. Tilläggsbudget två är ett bevis på detta. Det är hög tid att lantrådet Thörnroos kliver fram och förklarar varför landskapsregeringen inte vill eller kan ta nödvändiga beslut. Lantrådet behöver också förklara varför Centern driver en politik som konstant sätter partiet framom Ålands bästa? Där beslut efter beslut skjuts på framtiden i frågor som riskerar väcka irritation i centerleden. Vi ser det gällande skärgårdstrafiken, vi ser det gällande det ekonomiska balanseringsarbetet, vi ser det gällande samhällsservicestrukturen, vi ser det gällande landskapsandelarna, vi ser det gällande gymnasiet, vi ser det gällande Ålands folkhögskola, vi ser det gällande externpolitiken och vi ser det gällande näringspolitiken. På område efter område fungerar landskapsregeringen dysfunktionellt sett till att sakfrågor bedöms utifrån hur dessa kan påverka Centerns egna led framom vad som är bra för Åland. "Tillsammans för Åland" som är landskapsregeringens slogan för denna mandatperiod, den kunde lämpligen byta namn till "Tillsammans för Centern". Tyvärr svärtar detta maktbegär av sig inom majoriteten där vi just nu blir tydligt varse avbytarsystemets solkiga baksidor. Hellre med runt köttgrytan än stå upp för en politik som är bra för Åland.

Liberalerna är inte alls nöjda med skrivningarna i betänkandet. Ta inte det som ett tecken på gnäll. Se det istället som ett bevis för en alternativ politik. Den har funnits i snart 2,5 år. Liberalerna har lämnat in över 100 motioner, reservationer, skriftliga frågor och i princip producerat såväl skuggbudgetar och skuggbetänkanden. Vi har hela tiden haft alternativ till den alltmer verklighetsfrånvarande politik landskapsregeringen levererar, så även denna gång. Om man aldrig lyssnar, aldrig tar emot utsträckta händer och alternativa förslag, då får man nog vara beredd på att Liberalerna till Slut får nog. Det går nämligen inte att föra en politik som inte tar avstamp i Åland behov. Detta som en delförklaring till ett långt anförande.

Den första reservationen gäller digitaliseringen. Vi vill att det offentliga Åland ska inte anställa mjukvaruutvecklare, den typen av tjänster bör istället upphandlas från den privata marknaden. Ska vi lyckas med en digital transformering så måste vi upprätthålla flexibilitet och bred kompetens, en sådan strategi kan inte bygga på egna anställningar.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att följande mening stryks: "Därtill föreslås digitaliseringsenheten förstärkas med två mjukvaruutvecklare som projektanställning för att öka takten av digitaliseringen samt lägga grunden för den framtida infrastrukturen i enlighet med det digitaliseringsmeddelande som behandlas av lagtinget."

Att upphandla tjänster från den privata marknaden borde vara något som tilltalar en borgerlig regering, som säger sig värna om företagarna. Hur detta går ihop med att bromsa konkurrensutsättning av fordonsbesiktningen, bromsa konkurrensutsättningen av vägunderhållet, tja, bromsa allt som heter konkurrensutsättningar, istället vill landskapsregeringen fortsätta utvidga den offentliga sektorn, nu med två mjukvaruutvecklare.

Inflationens spår i samhället märks tydligt hos alla med svagare köpkraft. Liberalerna vill se en politik som tar höjd för detta. Matbanken, som idag är ett mycket viktigt komplement till det sociala skyddsnätet, har märkt en stor ökning av personer som är i behov av hjälp. I en borgerlig politik ingår att säkerställa att alla ålänningar har möjlighet att växa. Ekonomiska kriser som nu via inflation och räntehöjningar kommer att ge en tid med svalare ekonomi. Det gäller därför att ha en tydlig politik som minskar risken för socioekonomiska klyftor och som stimulerar till arbete och som har en kostnadseffektiv offentlig sektor. Vi vill se konkreta åtgärder som minimerar risken till utanförskap för barn och ungdomar ges inte möjlighet att nå sin potential p.g.a. socioekonomiska orsaker. Ett avgiftsfritt gymnasium skulle knappast vara kostnadsdrivande, det skulle minska administration, det skulle förenkla våra ungdomars vardag och knyta samman alla lösa länkar till en stark helhet i arbetet med att utbilda och lotsa unga ålänningar. Vi vet inte var i röret denna utredning av gymnasiereformen befinner sig just nu, men den är ngt landskapsregeringen bör prioritera av en mängd olika orsaker, inte minst socioekonomiska som i sin tur påverkar studieval, fritidssysselsättning, psykisk och fysisk hälsa etc. Risken är överhängande att reformen blir av först nästa mandatperiod, men då finns min kollega Katrin Sjögren & co där och genomför den.

Vi vill att landskapsregeringen upphör med godtyckliga bidrag vars största effekt är att mata inflationsmonstret. Den ekonomiska samhällssubventioneringen ska istället riktas om och bygga på bredare åtgärder som på ett reellt sätt ger ålänningen en valfrihet att välja åtgärder i omställningen till en mer klimatsmart vardag. Detta kan exempelvis ske via ett jobbskatteavdrag eller ett allmänt avdrag. Genom att driva en politik som ger mer pengar kvar i plånboken ökar förmågan för ålänningen att styra och accelerera sin individuella klimatomställning.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att momentet stryks i sin helhet samt att det till betänkandets allmänna motivering fogas följande text: "Landskapsregeringen återkommer i budget 2023 med förslag på skatteavdrag med syfte att öka den individuella förmågan och friheten till klimatomställning".

Liberalerna har tidigare fört fram förslag på att det s.k. Ålandstillägget, om cirka 9-10 miljoner, bör omfördelas till ett skatteavdrag som kommer såväl den offentliga som privata sektorns arbetstagare till godo. Vill man på riktigt driva en politik som går ut på att arbete lönar sig, bör alla godtyckliga bidrag resurseras till ett skatteavdrag. Det är bästa sättet för att ge valfrihet och mer pengar i plånboken, vilket ger alla miljö- och klimatmedvetna ålänningar möjlighet att själva styra sin omställning.

Vi vill ha tydliga investeringsplaner. I allmänna motivering skriver landskapsregeringen följande: ”Kostnaderna för anläggningsentreprenader såsom broar och hamnar steg kraftigt redan innan Rysslands krig mot Ukraina. Landskapsregeringens bedömning är att budgeten för infrastrukturinvesteringar år 2022 trots detta är möjlig att hålla genom omplaneringar”.
Att omplanera innebär i detta fall enligt landskapsregeringen omprioriteringar, vilket betyder att samtliga investeringar inte genomförs. Då fullmakt getts av lagtinget för de planerade infrastrukturinvesteringarna är det av vikt att landskapsregeringen redogör för vilka av dessa som nu skjuts på framtiden och inte längre omfattas av en investeringsfullmakt.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att följande text infogas till allmänna motiveringen i utskottets betänkande:
”Landskapsregeringen bör redogöra för hur infrastrukturinvesteringarna och dess fullmakt för 2022 påverkas av omplaneringen och de direkta följderna av detta. Redogörelsen delges lämpligen finans- och näringsutskottet senast i augusti.”

Vi vill att landskapsregeringens sätt att föra dialog och diskussioner externt och internt sköts på ett professionellt sätt, därför vilar det ett tungt ansvar på landskapsregeringen när det kommer till sättet att bedriva kommunikation och diplomati. God retorisk förmåga i samklang med diplomati är avgörande i relationsbyggandet och har aldrig varit viktigare än idag. Dagens snabba och breda medieutbud gör att varje uttalande ges tolkningsutrymme och exponering.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att landskapsregeringen under året tar fram en kommunikationsstrategi i syfte att stärka dialogen såväl internt som externt. Kommunikationsstrategin ska ses som ett betydelsefullt dokument när det kommer till relationsbyggande och möjligheten att nå diplomatiska framgångar.

Vi vill att den offentliga ekonomin hanteras ansvarsfullt och långsiktigt. I allmänna motiveringen skriver landskapsregeringen: "Bokslutet för år 2021 visar på ett betydligt bättre resultat än vad budgeterades”. Om landskapsregeringens avsikt med denna formulering är att skapa tilltro till sin egen förda ekonomiska politik är det viktigt att komplettera skrivningen med bakomliggande fakta för att en så trovärdig bild av läget som möjligt. När landskapsregeringen inte är tillräckligt tydlig i sin kommunikation bidrar detta till en förskönande bild av ekonomin. Detta i sin tur har en förlamande effekt på de nödvändiga åtgärder som krävs för att nå framgång i såväl det kortsiktiga som långsiktiga ekonomiska balanseringsarbetet. Följderna riskerar bli ett uddlöst ekonomiskt reformarbete som saknar såväl långsiktighet som nödvändigt momentum.

Allmänna motiveringen skulle behövt kompletteras med nödvändiga fakta. För att spara tid så går jag direkt till klämmen.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi att det till betänkandets allmänna motivering fogas följande text: ”Landskapsregeringen bör i budget 2023 återkomma med en långsiktig ekonomisk färdplan i syfte att skapa en sammanhållen politik med längre hållbarhet än nästa tilläggsbudget.”

Vi vill att tillväxtkommunerna ska ha möjlighet att vara just tillväxtkommuner, för vi vill att hela Åland ska leva. Landskapsregeringens otydliga och osammanhängande politik försätter det kommunala fältet i limbo. Där kostnadseffektivisering via sammanslagning äts upp av den tänkta nya kommunens minskade landskapsandelar. Idag mer eller mindre omöjliggörs kommunala sammanslagningar genom ett icke framåtsyftande landskapsandelssystem som främjar bibehållandet av små kommunala enheter. Så små att det finns karaktärsdrag av föreningsstruktur. Detta framkom under hörandet i utskottet. Den aviserade kriskommunlagstiftningen är kraftigt försenad och enligt remissutlåtandena uddlös och ineffektiv.

När det gäller landskapsandelssystemet behöver landskapsregeringen, som följd av sitt ställningstagande om att man kan vara hundraprocentig ägare av ÅDA Ab, göra om systemet för samarbetsmedel för digitaliseringsåtgärder. Ett sätt att hantera saken är att ge kommunerna stöd för digital transformering med krav på öppen källkod och öppen standardisering av data så att andra kommuner kan nyttja samma system som en gång finansierats av skattemedel.

Regeringen Thörnroos har rivit upp den tidigare lagstiftningen gällande kommunindelningen. Det har inte aviserats någon linjedragning från regeringen om huruvida man vill verka för att alla 16 kommuner ska upprätthållas eller om man vill verka för färre kommuner. För kommunerna är det omöjligt att fatta kunskapsbaserade beslut om huruvida man bör fortsätta en kommunsammanslagningsprocess utan att veta villkoren för kriskommunshanteringen. Sett till landskapsregeringens ekonomiska situation, är det inte försvarbart att driva en politik som genom politiskt godtycke cementerar icke fungerande strukturer. Att fördela understöd på icke faktabaserat underlag ger aldrig nödvändig effekt, vilket bevisas t.ex. av det förebyggande utkomststödet om 1,5 miljoner euro till kommunerna som landskapsregeringen införde 2020. Endast 1,6 % av pengarna nyttjades för ändamålet, vilket även finans- och näringsutskottet förvarnade om i sitt betänkande gällande tilläggsbudget 3/2020.

Att som landskapsregeringen nu aviserar att skjuta till nya miljoner till kommuner, som går 18-19 miljoner bättre än budgeterat för 2021, ur en landskapskassa som snart är tom, det är ett oansvarigt maktspråk. Jag stöder därför till fullo ledamots Strands reservation till betänkandet.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag, förslag 1, att det till betänkandets allmänna motivering fogas följande text:
”Landskapsregeringen bör se över samarbetsstöden gällande digitaliseringen med anledning av den nya inriktning gällande ÅDA som tagits i och med digitaliseringsmeddelandet.

Det är av stor vikt att landskapsregeringen påskyndar arbetet med kriskommunlagsstiftningen så att villkoren i denna blir känd för kommunerna. Lagstiftningens utformning är central för att kommunerna ska kunna fatta kunskapsbaserade och strategiska beslut om hur de går vidare med eventuella sammanslagningar. Det behövs ett helhetsgrepp om hur strukturerna för den åländska samhällsservicen ska utformas och i snabb takt utvecklas. Ett fortsatt ledarlöst omställningsarbete riskerar försätta Åland i betydande svårigheter”.

Förslag 2: Moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet, stryks i sin helhet. Det kommer inte, kära lantråd, att ske frivilliga kommunsammanslagningar med den struktur och lagstiftning som idag råder. Det är en omöjlighet. Det är att kasta pengar i sjön. Se i stället till att bygga upp en modell som verkligen ger incitament för kommuner att bli större.

Vi vill att den havsbaserade vindkraften förverkligas. Därför vill vi se en plan över hur landskapsregeringen ämnar arbeta vidare. Vad ska skötas in house, alltså centraliserat? Vad ska decentraliseras? Liberalerna vill efter sommaren se hur denna plan ser ut och hur den är integrerad i en tidsplan. Det har knappast undgått någon att flera vindkraftsaktörer nu skalar upp sina verksamheter på Åland vilket gagnar vår arbetsmarknad, men det visar även hur seriöst dessa aktörer tar sig an förverkligandet av havsbaserad vindkraft på åländska vatten. Aktörerna besitter kompetens, kunnande och kapital. De är villiga att samarbeta, de vill nå målet och förverkliga visionen så fort som det bara är möjligt. Släpp in dessa aktörer och inled samarbeten med dem på ett sätt som gagnar samtliga involverade och som påskyndar arbetet. Liberalerna vill se en sådan plan i september. Vi ser att förverkligandet av vindkraften till stor del är beroende av hur väl landskapsregeringen nu lyckas driva det hela framåt såväl centraliserat i de processer som behöver vara det, men att stort fokus och högt tempo kan enbart ske via decentralisering av processer som privata aktörer kan bistå med. Att landskapsregeringen håller i detta med enbart egna händer för länge kommer att ha en negativ påverkan på utfallet.

Gällande lantbruket ser vi givetvis behoven av stöd och likviditetslån. Vi ser också behovet av att se frågan om lantbrukets överlevnad i ett större perspektiv än enbart brandsläckningar och nödstöd via tilläggsbudgetar. Första ledets producenter måste få en större andel av kakan, i kombination med att matpriserna kanske behöver nå en prisnivå som stabiliserar sig på en nivå som är högre än de senaste åren. Det är viktigt att Åland är en del av den diskussion som kommer att ta vid på rikshåll med tanke på dagens utmaningar i form av höga priser på insatsvaror, men även de låga producentpriserna som förhoppningsvis via det arbete som livsmedelsmarknadsombudsmannen med myndighetsansvar kommer att föra fram i ett led att förbättra möjligheterna till en bättre prisbild för lantbrukarna. De åländska lantbruksföretagen och även förädlingsföretagen är förhållandevis små och har inte samma rationaliseringsmöjligheter som sina konkurrenter i närregionerna. Därför är det synnerligen viktigt och helt förkastligt att landskapsregeringen bidrar till att försämra konkurrenssituationen genom att köpa upp industrifastigheter, renovera upp dem och sedan hyra ut dem till verksamheter som direkt konkurrerar med lokal producerande företag. Det är ett helt kontraproduktivt sätt att arbeta för att uppnå en långsiktigt bättre lönsamhet i den åländska lantbruksbranschen.

Skrivningen gällande tvärgående linjen i betänkandet är bra. Mycket bra. Tvärgående linjens betydelse för interkommunala samarbeten går inte att underskatta. Betydelsen som komplement till norra linjen är elementär. Norra linjen skulle snabbt få en infarkt om tvärgående försvann. Tvärgående linjens betydelse för att knyta ihop skärgårdarna bör istället utvecklas och kommer förhoppningsvis att synas i det kommande omställningsmeddelandet. Tvärgående linjens roll för näringslivet i skärgården är helt fundamental. Att som i remissen höra från landskapsregeringen att vinstdrivande företag inte ska få nyttja linjen faller på sin egen orimlighet och okunskap. Orimlighet för i så fall betyder detta att det är många andra företag som riskerar att bli bannlysta från linjen. För att som företagare få nyttja skulle krävas ett minusbokslut. Jag hoppas detta var en groda från landskapsregeringens sida, annars behöver sannerligen landskapsregeringen förklara hur deras näringspolitik är tänkt att fungera i skärgården. Mängden gods som transporteras genom skärgården gör det för att bibehålla arbetsplatser och skatteintäkter. Vill landskapsregeringen försämra möjligheterna genom att punktera det idag mycket utvecklade logistiska system som idag exporterar av WWF grönlistad odlad fisk? Det är högkvalitativ fisk som ibland t.o.m. serveras på kungamiddagar på slottet i Sverige och som har sin grund i att logistiksystemen fungerar på minuten. Fungerar inte logistiken, då flyttar verksamheterna bort från Åland, men då följer även arbetsplatser och skatteintäkter med.

(Talmannen påminner om taltiden)

Landskapsregeringen oförmåga att inte ta beslut börjar få alltmer påtagliga konsekvenser. Det har väl knappast i modern tid varit förknippat med så stor osäkerhet som idag att boka en resa med skärgårdstrafiken. Vem trodde, åtminstone inte jag, att landskapsregeringen skulle förhala omställningen i skärgårdstrafiken så till den milda grad att en passagerare behöver ungefär lika stor tur att färjan går som att vinna på en skraplott. Skulle vägarna till Saltvik, Lemland, Hammarland eller Mariehamn vara obrukbara i mer än 5 minuter skulle nog politikerna rätt snabbt fundera på vad som är fel. När det gäller skärgården tycks ett sedan länge utlovat omställningsmeddelande och förverkligande av detsamma bli föremål för ännu en valkampanj, åtminstone om majoritetens partier får bestämma. Jag tycker faktiskt att landskapsregeringen ska skämmas och be om ursäkt till skärgårdsbor och företagare som nu drabbas av detta totala kaos skapat av obeslutsamhet och okunnighet. För varje dag som går blir effekterna av en totalt negligerad skärgårdstrafik allt dyrare, för vi ska även tänka på de miljö- och klimatkrav som med stor sannolikhet även kommer att gälla också skärgårdsflottans frigående färjor, innan EU är klara med sina omställningskrav.

Vi ser även i den fullmakt för upphandling av skärgårdstrafiken att summan för bunker kommer att få en helt ny kostnadsdrivande innebörd för hela trafiken. landskapsregeringen skulle behövt tänka nytt redan igår, gärna idag för i morgon är det försent. Lagtinget står nu inför fullbordat faktum att tvingas godkänna fullmakten om 60 miljoner. Att nu kräva en omställningsplan, innan godkännande av fullmakten, skulle varit det enda vettiga. Men då landskapsregeringen inte förmått producera en sådan är det tvunget att säga okej till fullmakten, men det bär emot.

Skrivningen i betänkandet om att landskapsregeringen senast i september ska återkomma till lagtinget med ett tunnelmeddelande är avgörande. Landskapsregeringen får inte sin vana trogen plocka ut lösryckta delar ur betänkandet enligt hur det passar.

Att efter nästan 1 000 dagar in på mandatperioden konstatera att det som hittills hänt i skärgårdstrafiken är ett tunnelmeddelande som inte besvarar en enda fråga som vi för 1000 dagar sedan inte redan visste svaret på. Det är aningen signikativt. Det finns en väldigt lågt hängande frukt som kunde ställa en hel del till rätta. Det är att våga fatta beslut.

Avslutningsvis, talman, tunnelmeddelandet ska fram. Det enda som saknas för att så ska ske är en politisk samsyn inom landskapsregeringen. Låt inte Åland lida för att ni inom landskapsregeringen inte kan komma överens. Jag tycker att det skulle vara skäl att lantrådet tar bladet ur munnen och deklarerar landskapsregeringens fortsatta arbete gällande skärgårdstrafiken. För inte är det väl en cynisk taktik från lantrådets sida att låta även denna fråga än en gång bli en valfråga?

Idag styrs Åland på ett ytterst opålitligt sätt. Vad vill egentligen landskapsregeringen? Den frågan måste besvaras. Det är sannerligen hög tid att lantrådet svarar på det efter 2,5 års tystnad och beskriver vägen framåt, gärna med ett Ålandsperspektiv som sträcker sig längre än oktober 2023.

Jag för samtliga reservationer till röstning. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg för ett väldigt långt anförande. Jag tycker att hela anförandet andades en onödig negativ ton. Det finns mycket i vår värld som är bra, det ska vi veta. Det finns mycket i den här tilläggsbudgeten som är bra och det märker vi på ett antal partier och ledamöter som står bakom den, en majoritet förhoppningsvis.

Ledamot Holmberg lyfte upp att vi från regeringen inte söker samarbete och samförstånd om frågor. Det gör vi ju, tunnelkommittén till exempel, för att inte nämna den parlamentariska kommittén som i god anda nu under våren och försommaren, med fortsättningen i morgon, kommer att diskutera landskapets Åland ekonomi, förhoppningsvis med en rapport som vi alla kan omfatta. Det kan vara ett steg framåt för den åländska samsynen (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Nej, Liberalerna är absolut inte emot allt som finns i tilläggsbudget 2. Det finns flera saker som är väldigt nödvändiga att kommer upp till det åländska fältet. Sen är det ju alltid bra med parlamentariska grupper. Det är något som historiskt alltid har varit en vana för att förankra. Att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp är väl att driva processer framåt. Sedan vilket tempo och vilket mandat en sådan grupp verkligen har i slutändan, det låter jag vara osagt. Vi känner nog att antalet grupper har varit många. Arbetsgrupperna har varit många, de blir fler och fler, men vi ser tyvärr inte så mycket verkstad från dessa grupper. Sett till vad regeringsprogrammet innehåller så hade vi nog hoppats på att det skulle vara mera verkstad. Vi ser här i tilläggsbudgeten att det finns en liten ängslighet kring flera moment och till och med så att majoriteten inte ens ville skriva någonting i betänkandet kring kommuner och landskapsandelar, även fast det beskrevs. (… taltiden slut).

Något som jag reagerade på i ledamot Holmbergs var bokslutet 2021. Det var ju bättre än budget, så var det och det ska vi alla var glada för. Nu har inte bokslutet och årsredovisningen för 2021 presenterats här ännu, det blir först i slutet på augusti, men i samband med presentationer så har det ju tydligt framförts både puckeleffekten som har varit positiv samt nedskrivningar och avskrivningar, allt från broar till projekt västra Föglö, aktieinnehav i Ålands Utvecklings AB samt coronakostnaderna, de har tydligt redovisats. Det berättar också att i detta resultat för 2021 så ska vi observera att det finns ett antal låt oss kalla det extraordinära poster som ska beaktas. Men utfallet är vad utfallet är.

Tack, talman! Minister Höglund, Liberalerna kan konstatera att av alla de åtgärdsmotioner som vi har lämnat in - jag kan i alla fall tala för det som har skett i finans- och näringsutskottet - så har ingen blivit behandlad. Ingen! Då har vi motioner som berör inflationsproblematiken, fastighetsskatt och pensionsfonden. Det är en bred flora av åtgärdsmotioner, men tyvärr så finns det inget intresse att ta till sig dem från majoritetens sida och det är synd. Visst har det varit så under andra perioder också, man har varit lite seg att behandla oppositionens motioner. Det är ett ofog som vi måste komma bort ifrån här i Ålands lagting.

Sedan när det gäller resultatet så är det ju bra. Vi får återkomma i slutet på augusti när vi har årsredovisningen. Det är synd att den ska dra ända till dess, för den skulle vara ett viktigt verktyg i hela budgetprocessen (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag får först tacka ledamot Holmberg för att ni överskred talartiden med 18 minuter så att talmannen inte blir sur på mig sen senare.

Ni har i offentligheten sagt att behandlingen av tilläggsbudgeten 2 har varit snuskig. Jag var med på Teams och inte med på allting. Jag funderar, var det så att man slarvade med städningen före jubileet eller tittade ni på skojiga filmer i pauserna? På vilket sätt var den snuskig?

Tack, talman! Nej, jag vet inte vad ledamot Toivonen gjorde i sitt arbetsrum när han deltog via Teams från Portugal, det kan jag inte svara på. Men i finans- och näringsutskottets mötesrum pågick nog inget snuskeri av den digniteten som ledamot Toivonen för fram. Nej, jag tycker att det var en väldigt tråkig behandling och ett väldigt tråkigt sätt att driva politik på, men det är ingenting som jag närmare kommer att stå här i talarstolen och beskriva. Jag hade tänkt ta upp det, men jag väljer att inte göra det. Jag kan bara notera att det finns en linje från majoritetens sida att driva igenom saker genom ett utskott. Jag tycker att vi borde anamma en lite annan linje och titta på hur man jobbar i andra länders parlament. Jag tycker att vi är på väg åt helt fel håll. För den delen tycker jag inte heller att man ska delta via Teams idag från ett annat land när man sitter i Ålands lagting och är friskförklarad.

Liberalerna har uppenbarligen helt missförstått begreppet inflation och varför vi har inflation idag. Dess företrädare, ledamoten John Holmberg, föreslog att vi ska sluta mata det så kallade inflationsmonstret i de energistöd som vi har i dag. Låt mig då påminna om att dessa energistöd som vi har idag på Åland, som används väldigt väl och som är väldigt uppskattade, syftar till att upphäva de fossiloberoendet som faktiskt idag är en av grundorsaken till den inflation som vi ser. Det är de ökade drivmedelspriserna, det är oljepriserna i världen som påverkar detta. Vad är då inte bättre än att kanalisera medel inom existerande budget, från ett ställe till ett annat, för att verkligen effektivera den energiomställning vi har på Åland. Det är så som många andra delar av världen gör, men tydligen inte Liberalerna för att man har missförstått vad inflation egentligen handlar om.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Nej vi har nog definitivt inte missförstått vad inflation är. Problematiken med godtyckliga subventioner har funnits under många år. Man kan titta till exempel på hur elbilshandeln har gått till när länder har infört subventioner för elbilar, i rask takt har grundpriset på elbilar då stigit i motsvarande grad. Det finns andra sätt som man kan låta bli att mata inflationsmonstret med. Vi har väldigt få möjligheter för vi är inget riktigt land. Vi har väldigt få verktyg. Men skatteavdrag är ett bra sätt som vi skulle kunna använda för att också öka valfriheten. Ser vi på den överhettning som finns i att installera solceller så behövs det inte några subventioner för att det ska ske. Energipriserna i sig är en tillräckligt stor morot.

Talman! Är det någonting som är godtyckligt så är det ju förslaget med allmänna avdrag som inte på något sätt säkerställer att det som skattebetalarna betalar ut i sådana avdrag går enbart till energiomställning. Det finns ingenting som säkerställer det. Det kan vara så att avdragen används till andra saker som till och med motverkar energiomställningen. Kan ledamoten Holmberg säga vilka åländska energistöd som faktiskt höjer inflationen? Visst, vi har utmaningar i det stöd som just nu kanaliseras i solcellsproduktion hemmavid. Då är det kanske bättre att reformera det stödet så att pengarna faktiskt går till dem som verkligen behöver det och som inte har möjlighet på grund av situationen och den ökade pressen på plånboken att genomföra omställningen. Är det inte bättre att vi kanaliserar de pengarna till dem och genomför en rättvis omställning?

Tack, talman! Jag vet inte om ledamot Simon Holmström inte vill förstå eller har glömt vad jag tidigare har sagt. Tittar man på solcellsetableringar i dag så är den överhettad. De ursprungliga energipriserna håller en så hög nivå att det är väldigt, väldigt lönsamt för de flesta att installera solceller just bara av den orsaken. Det är väntetider och det är kostnadsdrivande effekter som inte blir lägre eller bättre av att vi från lagtinget för ut ännu mera pengar för att ytterligare hetta upp den här marknaden. Den sköter sig själv. Lägg istället pengarna på saker som verkligen gör nytta och som kommer rätt. Vad är det som säger att ledamot Holmströms solcellssubventionering kommer på rätt? Vad är det som säger att den personen som installerar verkligen behöver ha subventioneringen? Ingenting! Nej, samlar i stället gör ett (… taltiden slut).

Tack, talman! Regeringens oförmåga att ta beslut pratade ledamot Holmberg om i flera repriser. Vi brukar ju säga att inte ta beslut är också att ta beslut.

Gymnasiereformen undrar jag lite om. Ledamot Holmberg var ganska tydlig med hur han gärna skulle se att den utvecklar sig och hur den kunde eller borde genomföras. Hur gick diskussionerna i utskottet? Kommer vi att se någonting av detta i nästa tilläggsbudget eller behöver vi vänta ännu längre? Den här hösten är ju snart här. Hur går diskussionerna?

Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Jag fick inget svar på var utredningen av gymnasiereformen finns. Jag hoppas att det i alla fall pågår en utredning, för det var ju en ganska stor fråga inför budget 2022. Nu känns det däremot som att det ligger och flyter. Gymnasiereformen är en reform som verkligen skulle kunna göra skillnad idag. Med tanke på ålänningarnas köpkraft, de med svag ekonomi som har barn som ska studera så där skulle denna reform göra väldigt, väldigt stor skillnad, för att inte tala om de sidoeffekter och samordningseffekter som kommer med samtidigt. Så det här är en reform som verkligen skulle göra skillnad och som skulle lyfta upp problematiken som vi annars står inför när det gäller socioekonomiska negativa effekter.

Tack, talman! Precis så är det, utbildning är viktigt. Jag vet att det här är en viktig fråga för ledamot Holmberg som tidigare varit ordförande i gymnasiet och jag är trygg i att han bevakar den i sitt utskott.

Jag vill också tacka för tydlighet i kommunfrågan. Ledamot Holmberg sade ganska tydligt att det alltså inte kommer att ske frivilliga kommunsammangående. Är det rätt uppfattat?

Tack, talman! Ja, det är nog min absoluta uppfattning och jag vågar tala för hela den liberala lagtingsgruppen. Vi är nog fullständigt övertygade om att det sätt som landskapsregeringen nu försöker få till stånd, frivilliga kommunala sammanslagningar, det är slöseri med tid, resurser och pengar. Det är bara ett ännu ett spel för galleriet. Det finns andra åtgärder att vidta för att förbättra samhällsstrukturen och för att förbättra den åländska välfärden över hela Åland, även skärgården och glesbygden.

Nåja, ledamoten Holmberg, det gläder mig att vi verkar ha en samsyn kring vad som är viktigt bortom alla dimridåer. Det som är viktigt finns också finans- och näringsutskottet i betänkandet. "Den ökande inflationen har i snabb takt försämrat köpkraften och försvårar speciellt situationen för de redan ekonomiskt svaga". Det finns ett längre resonemang kring vad den här höga inflationstakten innebär för ålänningarna och det är detta som är viktigt. Det som är mindre viktigt är faktiskt ja eller nej till 2 miljoner åt kommunerna, för den dagen det finns skäl att ge pengar till kommunerna då kommer de pengarna eller en annan summa också. Det viktiga är ålänningens plånbok. Det viktiga är att ålänningen får allt mindre för sina pengar, ålänningen känner stor oro för framtiden. Hur ska jag klara av att amortera? Klarar jag av att hantera vardagen? Det är det som vi borde fokusera på och det är det som är det viktiga.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Vi fokuserar nog starkt på det, men jag valde att inte lyfta det så hemskt stort i mitt anförande. Jag är som sagt med och stöder ledamot Strands reservation i frågan. Jag håller inte riktigt med i den beskrivning av situationen som ledamot Valve förde fram, att det eventuellt inte skulle finnas skäl att ge pengar. Det är ju det som är problematiken. Landskapsregeringen, där ledamot Valve är en del, lovar ju pengar till kommunerna oberoende av vad utredningar visar. Det är problematiskt. För om vi värnar om ålänningarna, om vi värnar om skattemedel och om vi värnar om köpkraften, då kanske vi ska vara lite mer försiktiga med tanke på att kommunerna 2021 gick 18-19 miljoner bättre än budgeterat och den prognosen fortsätter tydligt även detta år.

Det är därför, ledamot Holmberg, som 2 miljoner ospecificerade helikopterpengar till kommunerna vore fullkomligt onödigt i detta läge. Däremot om vi skulle ge 2 miljoner till kommunerna som skulle gå till ett kommunalt avdrag som på riktigt skulle sänka beskattningen för ålänningarna i nuläget, alltså via den delen av budgeten, det skulle vara i linje med finans- och näringsutskottet betänkande.

Tack, talman! Vi liberaler vill absolut införa ett skatteavdrag där det lönar sig att ha arbetat, där det lönar sig att arbeta och där det lönar sig att ha studerat, absolut. Vi ser en stor problematik i att börja resursera ut pengar via den allmänna motiveringen i en tilläggsbudget till kommuner som visar stora plus det senaste året och från en kassa som är väldigt, väldigt skral. Jag tycker det är väldigt, väldigt dålig politik att gå eventuellt behöva gå till banken för att låna pengar för att kunna föra ut pengar till kommunerna. Det är en ohållbar situation. Det är ingen god skattepolitik. Vi kan mycket bättre än så. Jag hoppas verkligen att ledamot Valve och Moderaterna står upp för den här saken i höst.

På den här långa listan av tillkortakommanden fanns gymnasium och ett avgiftsfritt gymnasium. Nu kan jag berätta, jag har suttit med i en arbetsgrupp som ordförande, och det som vi kom fram till var att det ska bli en revidering av gymnasielagen. Den gymnasielagen finns på lagberedningen sedan februari, tror jag. De håller på att jobba med den. Då ska undervisningsmaterial och allt sådant som hör till undervisningen vara avgiftsfritt, som t.ex. kort för heta arbeten, studentskrivningar och så vidare. Däremot så finns det skrivet att det ska vara subventionerat vad gäller datorer.

Tack, talman! Tack ledamot Högman för ett svar. Det låter ju ganska bra utan att ha tittat närmare på det som ledamot Högman beskrev, däremot känns det aningen tillkrånglat. Det här kunde skötas väldigt, väldigt enkelt; minska byråkratin, minska administration, göra det väldigt enkelt och göra det i princip kostnadsneutralt sett till idag. I den här gymnasiereformen borde man involvera alla de samordningsförgreningar som borde knytas samman hårdare. Ålands folkhögskola borde få bättre resursering via Ålands gymnasium. Katapult och AMS borde bli en stark tråd genom alla ungdomars liv tills de är ute i arbetslivet. Som det låter på den korta beskrivning som ledamot Högman förde fram så är det här en liten snuttifiering av det som våra grannländer har gjort för länge sedan.

Det är ingen snuttifiering. Däremot så kom vi fram till att om man gör som vi gör så kommer man undan på ett mycket enklare sätt än att Åland gymnasium till exempel ska köpa alla datorer. Det skulle leda till att man måste utöka personalen och det är väl någonting som ledamot Holmberg inte brukar tycka om.

Tack, talman! Absolut när det gäller det sista, det tycker inte ledamot Holmberg så mycket om.

När det gäller studiebidrag, etc. så ska det bli väldigt, väldigt intressant att följa ledamot Högmans arbetsgrupps arbete. Jag hoppas att det kan finnas en transparens även till oppositionen. Samtliga partier i oppositionen ser den här åtgärden som väldigt, väldigt viktig. Vi hoppas att den går i linje med det som vi har föreslagit under snart ett år och längre än det.

Tack, talman! Ledamot Holmberg har stått här och lagt ut vitt och brett om alla olika tillkortakommanden. Det har fått mig att bli inspirerad, man borde faktiskt beskriva en alternativ historiebeskrivning. Vad hade hänt om den av Holmberg delvis stödda tidigare regeringen hade fått fortsätta på sina linjer? Hur hade det sett ut idag? Det hade varit intressant att få höra de kommentarer som ni hade gjort då.

Om vi specifikt går in på det som har klagats på här i ert tal så undrar jag angående tvärgående linjen. Finns det några begränsningar? Normalt tror jag inte att Holmberg gillar stöd och så vidare. Tittar vi på den transportrumba som går via tvärgående linjen med fisk från Sverige till Finland så är det ett enda stort stöd. Vad säger ni om det?

Tack, talman! Jag konstaterar att det finns stora luckor i ledamot Måtars kunskap gällande fiskodlingsindustrin i den åländska skärgården. De luckorna är så pass stora och djupa att det är väldigt svårt att fylla dem under ett replikskifte. Men jag lovar att förmedla vidare den information som framgick när vi behandlade just skärgårdstrafiken i utskottet. Vi lade också en viss tonvikt på näringslivet och då också fiskodlingens förutsättningar. Fiskodlingen är väldigt betydande. Jag vet inte varför man skulle särskilja just fiskodlingens möjligheter att bedriva företagsverksamhet gentemot t.ex. besöksnäringens eller butiken? Ja," you name it". Frågan är komplex och den går inte att besvara kort i en replik.

Ja, man brukar säga att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. De finns inte luckor i min kunskap när det gäller det här, det finns inte ens glipor i min kunskap när det gäller statistiken hur tvärgående linjen utnyttjas.

Jag skulle säga att det börjar gå mot olagliga statsstöd, det sätt som man stöder de här transporterna. Det kommer att ta en ände med förskräckelse om man fortsätter på det sätt som idag. Det närmar sig 1 miljon euro som samhället betalar i transportkostnader åt företag som säljer fisk för ungefär 50 miljoner euro per år och gör miljoner i vinst. Då undrar jag, varför har vi inte gratis transport åt alla chips som ska bort härifrån holmen, all frukt som ska härifrån och alla jordbruksprodukter? Varför får inte alla åka gratis? Varför bygger vi inte upp en skärgårdstrafik som är baserad på det? Det är ju det som ni påstår att borde göras.

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att om det skulle ploppa upp en fabrik, en potatisfabrik eller en snacksfabrik i den åländska skärgården så skulle nog sittande landskapsregering applådera, buga och stå med mössan i hand och fråga; vad kan vi göra?

Ledamot Måtar var inte i lagtinget under förra perioden då den så kallade Orklakrisen ägde rum. Den förra landskapsregeringen, med lantrådet Katrin Sjögren i spetsen, gjorde allt och lite till för att bibehålla den verksamheten på Åland med alla de positiva kringeffekter som en sådan verksamhet har. Fiskodlingens storlek totalt i den åländska skärgården är att jämföra med potatisindustrin på Åland. Det är den digniteten. Ledamot Måtar har ju suttit med i landskapsregeringen och i senaste budget och i fjolårets budget godkänt transportstöd för livsmedelsindustrin på fasta Åland. Vad är skillnaden? För den delen betalar inte fiskodlingen varken mer eller mindre på landskapsfärjorna än något annat företag.

Tack, talman! I och med att vi har haft jubileum så tycker jag att vi ska bibehålla en fortsatt god stämning och tacka ledamot Holmberg för visat engagemang.

Vad gäller innehållet i det långa anförandet så skulle jag naturligtvis kunna ha många, många synpunkter, men jag vill koncentrera mig på kommunfrågan. Jag tycker att det är bra förstås att ledamoten dömer ut den lagstiftning som hela kommunstrukturvisionen bygger på, därför att den var undermålig, den som regeringen Sjögren lade fram under förra mandatperioden. Vi har ju gått in och gjort de nödvändiga justeringar som behövs. Jag hoppas ju i alla fall att det ska leda i rätt riktning. Jag tycker inte att det är bra dock att ledamoten dömer ut de frivilliga pågående kommunutredningarna redan i detta skede. Låt nu de förtroendevalda i berörda kommuner analysera Siv Sandbergs konsultrapport och så får vi se hur de ställer sig. Vi ska inte kasta yxan i sjön ännu.

Tack, talman! Jag tycker om när vi politiker pratar klarspråk. Jag uppskattar inte när man försöker höja upp diffusa önskedrömmar till någonting som är långt, långt ifrån verkligheten. Det kommer inte att bli frivilliga kommunsammanslagningar enligt dagens modell. Det kommer inte att ske. Det kommer aldrig att ske. Det finns inget incitament till det. Går två kommuner på fasta Åland ihop idag - jag ids inte nämna namn - så kan de göra viss administrativ vinst på den fusioneringen. Men som systemet idag är utvecklat så gynnar det inte större kommunala enheter, de gör en förlust på att gå ihop och sista raden blir en förlust. Berätta för mig, kära vicelantrådet Jansson, vilken närande kommun i en sådan konstellation som går in för en kommunsammanslagning? Det finns inte på kartan. Det är bara slöseri med tid. Fokusera på någonting annat i stället eller gör om och gör rätt! Men det där ett totalt slöseri både med pengar och (… taltiden slut).

Tack, talman! Då dömer jag ju, ledamot Holmberg, ut själva tanken med kommunfusioner. Man har hela tiden sagt; skapa större, skapa effektiverare organisationer. Klumpa ihop dem, det har varit mottot. Vi som har varit tveksamma till den idén har ju sagt att det blir inte billigare att slå samman. Det är bra att ledamot Holmberg också har insett det. Jag förvånas ändå lite. Tidigare i den här salen, när vi presenterar utgångspunkterna för gällande kommunstrukturlagstiftning, då fick vi kritik från den liberala gruppen för att vi var för generösa med övergångspengar under de fem år som det offentliga i form av landskapsregeringen och lagtinget avser att stöda fusionerna. Så det kommer lite olika bud från det liberala lägret som vanligt.

Till sist, när det gäller den kommunala sektorn så nog var väl ledamoten med i finans- och näringsutskottet som i samband med behandlingen av Ålands budget (… taltiden slut). .

Tack, talman! Vicelantrådet Jansson, Liberalerna ifrågasatte starkt de morotspengar som landskapsregeringen förde fram. Vi såg att det kommer aldrig att löna sig för två mindre kommuner att bli en lite större. Det kommer aldrig att löna sig! Nu har landskapsregeringen, med vicelantrådet Jansson i spetsen, en sådan brist på verklighetsförankring. Pratar inte vicelantrådet Jansson med kommunerna? Den stund vi i utskottet har pratat med kommunerna så har det varit fullständigt klart från kommunens sida att det här inte kommer att bli av. Det är en intressant utredning och vi ska beakta den, men det kommer inte att ske någon kommunsammanslagning. Se till att kriskommunlagstiftningen kommer på plats och att den blir bra. Se till att förändra möjligheterna till samgång och skapa större kommunala enheter. Vi är 16 (… taltiden slut).

Talman! Det är lite frestande att ta en allmän politisk och ekonomisk debatt utgående från den debatt som har varit, men jag kommer att hålla mig till min reservation, den reservation som jag har fogat till finans- och näringsutskottets betänkande.

Det är en reservation som jag fortfarande står fast vid när det gäller sakinnehållet och mina åsikter kring det. I det politiska efterspelet till detta betänkande och min reservation samt uttalanden jag gjort har dock framförts en del olika synpunkter på mina ställningstaganden i reservationen och rent allmänt som jag här tänker beröra.

Mitt partis ordförande Wille Valve har bland annat framfört kritik och påstått att mina ställningstaganden är föråldrade. Som grund för det nämner han ett nyformulerat uppdrag som Moderaterna kunnat gå med på för att det bejakar den politik man kan stå för. Det är en överenskommelse jag inte tog del av, fick ta del av kanske. Det var ett nyformulerat mandat som för övrigt publicerades samma dag som betänkandet skulle justeras. Ja, jag har läst det nya mandatet med ny ändrad rubrik och en del betydelselösa ändringar vilka mest är semantik. Begränsningarna kvarstår dock. Jag har svårt att se någon av moderat politik i det ännu.

Ytterligare har jag noterat finansministern uttalanden om att allt kan framföras i referensgrupperna, vilket är en motsägelse till de skriftliga begränsningar som finns i mandatet. Men det kanske är något jag inte förstått?

Jag har också lyssnat på vad min efterträdare i referensgrupperna Tony Salminen framfört i Ålands radio. Jag citerar: ”Om man gör förändringar ska de främja tillväxten för kommunerna så det ska löna sig för dem att bli större och så att investeringar lönar sig”. En bra inriktning om så sker men det får vi se.

Talman! Beaktande dessa politiska utspel mot mina ställningstaganden så kommer jag att välja att syna dessa, om det finns substans i dessa, om det finns politiskt substans eller om det bara är tomma ord. Jag väljer därför att inte ta min reservation till omröstning utan väljer istället referensgruppernas arbete i höst. Kommer man att lösa problemen med att tillväxtkommuner straffas, snedfördelningen vid stordrift i högstadiedistrikten, överkompenseringar, Lumparlands och andra kommuners problem med KST-finansiering, snedfördelning på ett par tusen euro per person mellan skärgårdskommuner, förluster vid samgåenden och mycket annat?

Samtidigt, herr talman, ger detta även lantrådet möjligheter att uppfylla det handslag hon gav mig i samband med att budgeten för 2022 skulle antas och gå genom finans- och näringsutskottet. Här har ju framförts tidsbrist att leverera till våren så i höst är det väl rimligt att få en leverans i dessa frågor. Finans- och näringsutskottet har dessutom beställt denna leverans.

En del av detta var att lösa de problem som Jomalas kommundirektör i dagens media lyfter upp och beskriver på ett ypperligt sätt kring Oasen med ineffektivitet och överbyråkratisering i den delen av den kommunala förvaltningen. En annan del handlar om tvång att vara med i ett visst kommunförbund.

Som jag har nämnt så får vi nu se om det finns någon substans i det som Wille Valve har sagt; att det jag framför är föråldrat, om jag missförstått finansministern, om det finns substans i det som referensgruppens medlem Salminen framfört, samt om lantrådet bara haft tidsbrist. Jag den första att medge om jag har gjort en felanalys i min reservation och i mina uttalanden, men det får framtiden visa.

Ytterligare ger detta också tid för regeringen att hitta finansiering för eventuella ökade landskapsandelar. Det är absolut ingen hållbar väg att utöka underskotten genom att gå till banken och låna pengar. Omprioriteringar kan göras inom systemen och relevant är också att kommunerna, vilket tidigare har nämnts, gör ett resultat om 18-19 miljoner bättre än budget 2021.

Med de orden så avslutar jag min presentation av reservationen. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Strand. Ledamot Strands reservation tillhör ju de 6-7 bästa faktiskt till det här betänkandet. Jag är också undertecknare på den, så jag kommer nog att föra den till omröstning.

Det är okej. För mig är det viktigaste om det finns substans i det som mina medlemmar i regeringskoalitionen har sagt, eller om det är tomma ord. Det är det som är det relevanta för mig, sakfrågorna som jag räknade upp här ovan, de problem som finns och de utmaningar som finns. För mig är det viktigaste att Åland växer och har tillväxt och då kan vi inte ha system som direkt motarbetar det. Det är det viktigaste för mig. Vi får se i höst om den leveransen kommer.

Tack, talman! Nej, det är klart, det är strongt av ledamot Strand att inte ge upp. Själv är man aningen resignerad av att alltid bli lite besviken av löften som man försöker få till skrivningar om i ett betänkande. Jag hoppas ju att ledamot Strand inte behöver bli det, men jag skulle nog vara väldigt försiktig och inte hoppas på för mycket, för det känns nog som att besvikelsen ligger runt hörnet. Men vi får väl se.

Herr talman! Jag har också varit besviken, men jag ger det en chans, ärlig chans och vågar också visa att man kan ändra sig om man har fel. Men min åsikt som jag har idag, och som jag hade i finansutskottet, den har jag inte ändrat på. Den står jag fast vid tills motsatsen bevisats.

Tack, talman! Tack ledamot Strand för den ny utsträckta handen. Ledamoten välkomnar de ambitioner som finns inom det nu pågående arbetet med att se över hela landskapsandelssystemet etc. Jag tycker att det är synd att ledamoten med sitt kunnande valde att inte delta aktivt. Jag tror att hela vårt samhälle skulle ha varit betjänt av att ledamoten i stället skulle ha satsat sina ansträngningar inom ramen för den processen. Men vi får ändå hoppas på det som ledamoten säger.

Vad gäller de beställningar som finans- och näringsutskottet kom med i samband med Ålandsbudgeten för 2022 så avser naturligtvis landskapsregeringen att leverera.

När det gäller kommunalförbundet av paragraf 85 så har vi konstaterat att det i sig inte är något lagarbete som behövs, men det ställer till en viss komplikation vad gäller kommunernas självständighet.

Till det sista så har jag en annan åsikt än ledamot Harry Jansson. Jag uppfattar att ledamoten Jansson söker problem istället för lösningar i den frågan när det gäller 85 §. Som man frågar får man ofta svar, då kan man inte söka efter de här motsägelserna. Det är bara att lagstifta så testar vi det i lagstiftningskontrollen. Så enkelt är det.

Den sittande ministären har alltid bemödat sig om att när vi lägger fram lagförslag så vill vi vara rimligt säkra på att våra förslag klarar lagkontrollen. Naturligtvis har vi utmanat systemet, vi gör det bl.a. inom ramen för näringsrättslagstiftning som nu genomgår lagkontroll. Det blev klart i Ålandsdelegationen precis i dessa stunder.
Men vi vill nog vara helt säkra på just vad gäller den här frågan att vi inte river upp känslorna i det
kommunala lägret och sedan stöter på patrull vad gäller själva genomförandet. Det handlar om att vi via lagväg igen ska gå in och förändra de avtalsmässiga relationer som kommunerna har haft i många decennier. Det här kommer att väcka känslor och det kommer att väcka irritation. Samtidigt vill jag meddela att jag stöder finans- och näringsutskottet rekommendationer vad som ska göras.

Herr talman! Historiskt har vi hela tiden testat var gränserna går, det är inget problem med det. Men det är just det här som ledamoten Harry Jansson på något sätt döljer i sin replik, att det väcker känslor. Ja, det väcker känslor. Men frågan är; ska vi ha överbyråkratisering eller ska vi ha effektivitet i vår förvaltning? Då väljer jag effektivitet i stället för överbyråkratisering. Vill man det här så då lagstiftar man om det. Jag ser inte de problem som ledamoten Harry Jansson ser. Jag har också ägnat en hel del tid på att titta på de grundlagsenliga frågorna i den här frågan. Vi har lite olika åsikter. Det känns som att ledamot Jansson lite kryper bakom den här frågan.

Talman! Säg inte att inte politik kan vara lite underhållande ibland.

Man kunde ha tänkt sig att en tilläggsbudget som inte innehåller jätte mycket, strax före ett sommaruppehåll, mitt i självstyrelsens 100-årsfirande, hade kunnat förlöpa ganska lugnt. Man kunde ha trott att oppositionen hade kommit med sina invändningar som man snabbt hade röstat ner. Men, i stället hade vi en stökig remissdebatt och en ganska kaotisk utskottsbehandling där majoriteterna växlade från en timme till en annan.

Jag ska strax presentera mina reservationer till betänkandet, men tänker ägna en liten stund - inte lika mångordig som min kollega John Holmberg - åt en liten reflektion.

I en så bred majoritet som den sittande regeringen har så finns utrymme för avvikande åsikter. Det var lantrådet Veronica Thörnroos uttryckliga plan att inte bli beroende av några vågmästare för att få igenom sin politik. Men eftersom det inte finns en enighet i regeringsblocket i de stora frågorna om kommunerna, om skärgårdstrafiken och om klimatpolitiken, så finns det snart ingen fråga där regeringen står enig. Det får till följd att utvecklingen står stilla, att man visserligen regerar men inte reformerar, att man visserligen fördelar pengar men på ett sätt som pacificerar och passiviserar snarare än ger energi och riktning åt besluten. Det, i kombination med pandemitidens krishantering, har resulterat i en mandatperiod där väldigt lite har hänt i de stora frågorna. Vi har en regering, men inget regerande.

Så till mina reservationer. Tillsammans med kollegerna John Holmberg och Jörgen Strand föreslår jag att det anslag som lagtinget redan har beviljat för att få Fedjefjord i trafik, 4 miljoner euro, ska vara taket. Det försäkrades lagtinget, i den debatten som vi hade då, att det skulle räcka. Det var absolut 4 miljoner och inte en cent mera. Regeringen har nu aviserat eventuella tilläggskostnader på 360 000 euro för att sätta fartyget i drift. Sådana kostnader måste gå att förutse när man lägger ordinarie budget eller gå att hitta inom infrastruktursektorns ganska omfattande budgetutrymme.

I utskottets betänkande står, lite överraskande, en stark skrivning; "regeringen bör återkomma med ett tunnelmeddelande senast i september så att en övergripande plan för skärgårdstrafiken kan ha den frågan klarlagd. Utskottet konstaterar, i motsats till förslagen från infrastrukturministern, att den tvärgående trafiken skall vara kvar året runt tillsvidare" och vidare "den begärda fullmakten för att upphandla trafik för 60 miljoner bara är en del av den faktiska kostnaden, som snarare är 73 miljoner". Det är alltså en riktig soppa, där huvudet och fötterna är på väg åt helt olika håll och där ansvariga minister Wikström inte verkar ha stöd i sitt eget regeringsblock. Redan under debatten här så har åsikterna gått isär mellan Obunden Samling och Centern i frågan om tvärgående trafik.

Jag menar i min reservation att fullmakten på 60 miljoner inte ska beviljas innan man vet vad man ska upphandla. Det blir svårt att uppnå de uppsatta miljömålen om fossilfri trafik till 2030 om man upphandlar dieselfärjor till 2029. Det här handlar inte om att säga nej till tryggheten för skärgårdens invånare, utan att man måste veta vad man vill innan man köper.

Så till kommunerna. I utskottets betänkande står symptomatiskt nog inte en rad om kommunfrågan, som var den som diskuterades mest i debatten och som vi hade flera höranden om. Det som kom utskottet till kännedom var inte att de kommunindelningsutredningar som pågår går som på Strömsö, inte att det finns enighet om hur pengar ska fördelas och inte att mandatet och uppdraget för de grupper finansminister Roger Höglund tillsatt är klara och väl definierade. Tvärtom. Moderaterna, både den medlem som enligt partiordförande Valve inte längre tillhör regeringsunderlaget och de övriga Moderaterna har en syn. Centern har en syn på frågan, Obunden Samling en tredje och Hållbart Initiativ har ingen. På kommunfältet står nygamla krafter och stampar och kräver ännu mera pengar till kommunerna för att man inte ska starta ett nytt landsbygdsparti.

Vi socialdemokrater menar att det är allas vårt ansvar att se till helheten av landskapets och kommunernas ekonomier. Om vi inte ska hamna i samma hopplösa sits som i skärgårdstrafiken, där varje ny regering underkänner den förra regeringens förslag, måste en enighet nås om hur verkligheten ser ut. Det kanske är ett slag i luften men ändå ett försök att hitta en början på det samförstånd som vi måste nå, så i vår reservation föreslår vi en parlamentarisk process där behov av förändring och reformer placeras i ett bredare sammanhang.

Jag vill poängtera här att den reformprocess som den förra regeringen bedrev och jag jobbade med, den är borta, den finns inte längre. Den sittande regeringen har ingen större plan, man har inte satt upp ett mål för vad man vill uppnå. Man lagstiftar men man säger inte vart man är på väg och det ser jag som ett hinder för att man alls ska komma någon vart.

Det blir dag för dag alltmer uppenbart att något ändå måste göras som balanserar de behov av utveckling som finns inom landskapet, inom hälso- och sjukvården, inom gymnasieskolan och för en fungerande självstyrelse. Alla kommuner ska klara av sin lagstadgade service till invånarna.

Jag ställer den öppna frågan: Finns det inget vi kan enas om? Finns det ingen diskussion som vi kunde föra tillsammans där vi skulle hitta nya svar eller nya öppningar för framtiden? Det är bara drygt ett år till nästa val och alla majoriteter växlar. Det här är en fråga som vi måste kunna komma vidare med.

Den senaste reformen som kom till när själva kommunstrukturen inte gick att röra är tillkomsten av Kommunernas socialtjänst, som nu är vår 17:e kommun och sköter för medborgarna oerhört viktiga ansvarsområden.

Den korta tid som KST har existerat visar tydligt att vi hade kommuner som inte till alla delar levde upp till lagens krav, och att kostnaderna nu stiger när alla ålänningar har samma rättigheter. Det visar också - man kan läsa dagens tidningar - att en gemensam socialtjänst föredömligt sätter igång med att samordna och reformera det som tidigare var splittrat och oändamålsenligt. Inte kommer det att vara lätt, inte kanske det blir bara billigt, men det är ett arbete som måste göras. Det är en utveckling som en kommunreform kunde ge. Man skulle slippa det som är det negativa med kommunalförbunden och ha starka kommuner som sköter det här istället.

En vägkost här till minister Höglunds grupper som ska funderar på de kommande landskapsandelarna och hur man ska fördela pengar, en utsträckt hand om man så vill. Vi socialdemokrater kommer inte att gå med på några helikoptermiljoner till kommunerna. Det ger bara konstgjord andning till den här strukturen som inte alls håller längre. Men om regeringen väljer att koncentrera medel på att stärka Kommunernas socialtjänst, och utvecklingen som måste ske där, så kan vi vara med på tåget. Dock inte så att det blir ytterligare ett sätt att kanalisera pengar via KST till kommunerna.

Jag vill avsluta med några positiva ord. Socialdemokraternas motion om behovet av att stöda inte bara jordbruket utan även medborgare som hamnar i kläm på grund av kostnadsökningarna till följd av pandemin och Ryssland brutala invasion av Ukraina fick en tydlig skrivning i betänkandet. Det var en klar uppmaning till landskapsregeringen att ”sjösätta reformer som minskar risken för utanförskap och långvarigt bidragsberoende parallellt med en förbättring av den individuella ekonomin.” Det tackar jag för. Det är fint att vi är överens om den här grundläggande utgångspunkten att också de medborgare som har det tufft pga prisökningarna måste beaktas.

Det finns också andra positiva skrivningar utgående från våra motioner som jag uppfattar som konstruktiva och ett bra sätt att arbeta i utskottet.

Jag aviserar att jag kommer att föra samtliga reservationer till omröstning. Tack, talman!

Tack, herr talman! Vad gäller fullmakterna, 60 miljoner respektive 73 miljoner, så är det uttryckligen så att vi har begärt en fullmakt för själva upphandlingen. Det är också tydligt, för i utskottet gick vi igenom att det är 60 miljoner för upphandlingen. Fullmakt begär man ju när det är kostnader för framtida år. Själva underhållet tas upp sedan i budget, så det här är inga konstigheter. Däremot är det komplext, men vi kan gärna gå igenom hur fullmakter fungerar separat.

Annat som jag noterar är att man manar till sammanhållning och planer men samtidigt så håller man ett anförande som splittrar. Det finns en plan för skärgårdstrafiken för södra linjen inför den här upphandlingen som jag har redogjort för i talarstolen och också i utskottet. Jag undrar lite hur ledamoten tänker här?

Till och med idag och många gånger har vi i den här salen diskuterat det faktum att vi inte riktigt vet hur fullmakter
fungerar. För en liten stund sedan sade finansminister Höglund att vi måste gå igenom det här på djupet och få en samsyn kring dem, så inte är det en så enkel fråga.

I betänkandet säger finans- och näringsutskottet för det första landskapsregeringen att ska komma med ett betänkande om tunnelns vara eller icke vara och ett skärgårdsmeddelande. Jag tycker inte att alla frågor kring den kommande trafiken är klarlagda om de här två viktiga utgångspunkterna saknas.

Tack, herr talman! Nej, jag försöker diskutera budgeten och betänkandet. Men när det gäller just södra linjen så tänker jag att då har vi en samsyn i att den trafiken i alla fall är klarlagd, hur den här landskapsregeringen planerar att bedriva trafiken i och med att vi har gått igenom det flera gånger.

Vad gäller dessa 4 miljoner så är det också samma sak, det gäller investeringen och investeringen kommer att hålla. Jag har ingenting mer att anföra.

Om man säger att investering kommer att hålla och aviserar en tilläggskostnad i den här budgeten för att sätta Fedjefjord i trafik, då förstår jag inte hur man inte från infrastrukturavdelningen i ordinarie budget kunde förutse att det skulle uppstå sådana kostnader när man sätter en färja i trafik. Det är ju inte första gången det sker.

Talman! Ledamot Fellman ställde relevanta frågor, hur vi ska komma vidare. Jag har också funderat väldigt, väldigt mycket på de frågorna. Hur ska vi komma vidare? Hur ska vi komma ur den här gropen som vi alla befinner oss i när det gäller kommunerna? De åländska kommunerna är riktiga överlevnadskonstnärer. Men det kokar ner till frågan; ska kommunerna överleva eller ska de utvecklas? En relevant fråga är också lagstiftning. Vår lagstiftning kritiseras i allt högre och gällare tongångar. Men äldreomsorgslagen, barnomsorgs- och grundskolelagen och äldrelagen synkar med övrig nordisk lagstiftning, de är moderna, inga extravaganser, medan vi har en omodern kommunstruktur som inte kan leverera.

Det som jag tror att vi alla önskar. Dels att ålänningarna ska ha en välfärd på samma nivå som övriga nordiska länder och att de kommuner vi har ska klara av både att tillhandahålla den servicen och att ha en utvecklingskraft. Samtliga kommuner vi har ska ha en kraft att utveckla sitt näringsliv och sin service till sina invånare och så vidare. Om man ser på exemplet kommunen och socialtjänst så vet vi att så är det inte i dag. Replik till talman.

Det skulle väl vara konstigt om det liksom fungerar enligt samma gamla metoder för oss också. Den här vård- och landskapsreformen som man gör i riket, så den kommer nu att innebära att snart så har Sottunga kommun större socialvårdsansvar än Esbo. Så ser verkligheten ut och så kan vi heller inte ha det. Det håller inte längre. Men hur ska vi komma vidare? Det är 10 000 euros frågan.

Under den förra mandatperioden så diskuterade vi ganska många gånger vad som händer i kommuner som är så sårbara som en del av våra kommuner är. En eller två personers behov av service - prematur, ett barn eller en äldre som har behov av intensivvård eller en svår sjukdom - kan slå sönder en kommuns ekonomi om den är så bräcklig som en del av våra kommuner är. Jag tycker att det är orimligt att privatpersoner i kommuner på det sättet ska ha ansvar för sin kommuns ekonomi. Man borde egentligen inte bli sjuk fast man blir det.

Talman! Ledamot Fellman höll ett intressant anförande till många delar och diskuterade just frågan kring huruvida det är strukturerna eller människan som ska stå i centrum och hur man ska komma vidare i den här frågan. Jag uppfattar ju, precis som ledamoten Fellman, att det fanns en plan, den accepterades inte av en tillräckligt stor och bred majoritet och den planen sade man nej till och skrotade. Sedan dess har vi inte fått något som helst svar på frågan. Jag tycker att det är oppositionens rätt att ifrågasätta vad planen är framåt. Det är inte oppositionens uppgift att hålla god stämning i plenisalen. För det är precis som ledamoten Fellman sade, anledningen till varför man inte kommer vidare med de här stora och för Åland mycket viktiga frågorna beror ju på den enorma splittringen i majoritetsblocket. Det finns inte tid att jobba tillräckligt med skattegränsfrågor, utveckling och tillväxt därför att de strider.

Ja, jag tycker att det är en helt riktig verklighetsbeskrivning. Men det jag försökte säga, kanske inte tillräckligt tydligt, är att jag tror att när man hamnar i en så hård låsning som vi är i nu, där varje sak man säger tolkas och förstås som en aggression, så skulle jag gärna medverka till att sänka konfliktnivån i den här diskussionen och få igång någon form av samtal där vi kan fundera på om det finns någonting som vi kan enas om. Finns det någon gemensam utgångspunkt, någon gemensam verklighetsbeskrivning som kan vara startpunkten för en reform som vi alla kan jobba för? Det tog två mandatperioder åtminstone att åstadkomma Kommunernas socialtjänst. Med facit i hand, så trots att det är ett besvärligt kommunalförbund och det finns problem så var det ändå tur att det blev av.

Talman! Jag delar uppfattningen om att man borde kanske kasta upp alla bollar i luften och se vilka bollar som gemensamt kan fångas för att komma vidare. Samtidigt är det ju så att om man ska kompromissa till den delen att alla ska bli nöjda så kan det också bli ett ganska platt resultat. Men ambitionen borde vara för alla att släppa det som tidigare har varit och gemensamt söka en väg framåt för hela Ålands bästa. Men då måste vi våga börja prata med varandra och då kan man inte mötas av tystnad av majoriteten. Då måste majoriteten bortse från att man har stora interna konflikter och diskutera helt överskridande. Tiden kanske är rätt för det nu så här ett år innan valet.

Jag inledde mitt anförande med att ett stort problem i dag med riktningen på politiken är att den inte finns, därför att regeringsblocket är brett men strider sinsemellan så att man inte kommer framåt i någon av de här stora frågorna. Jag hoppas innerligt att jag har fel när det gäller till exempel skärgårdstrafiken, men bara av diskussionerna här i dag så kan man dra slutsatsen att det finns ingen enighet.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Ni vill vara konstruktiv och föreslår en parlamentarisk kommitté eller arbetsgrupp för att uppnå samförstånd. Jag blir mycket förvånad. Socialdemokraterna valde att vara sturska och arroganta och avstod själva från att delta i en annan parlamentarisk arbetsgrupp, nämligen tunnelkommittén. Jag kan bara konstatera att förvåningens finger hamnar i häpnandes mun.

Tack, talman! Vårt beslut att inte delta i tunnelkommitténs arbete berodde varken på sturskhet eller arrogans. Vi gjorde bedömningen att det här arbetet inte kommer att leda någon vart och att de bedömningar som hade gjorts av tidigare regeringar när det gäller framkomligheten för en tunnel till Föglö helt enkelt inte existerade. Det jobbet var redan gjort, de bedömningarna fanns och vi tyckte inte att det var meningsfullt att delta i ett arbete som vi inte trodde på. Vi tyckte rentav att det kanske var bäst, om man har den inställningen och den utgångspunkten, så att vi inte förstör nöjet för dem som vill och tror att det går att genomföra. Det är jättebra att frågan kommer till lagtinget i september, enligt finans- och näringsutskottets förslag. Då får vi se.

Tack ledamot Fellman. Ni hade alltså en förutfattad mening och ni ville inte avstå från den, utan höll fast vid den i stället för att delta i ett parlamentariskt arbete för att kanske uppnå samförstånd. Det är ju den slutsatsen som jag måste dra. Och då vet jag inte riktigt vart ni egentligen vill komma med att ta upp skärgårdstrafiken eftersom ni tycks ha en så divergerande åsikt från vad en parlamentarisk kommitté hade kring hur den ska utvecklas i framtiden.

När Socialdemokrater satt i den regering där Camilla Gunell var lantråd så var Socialdemokraterna med på planerna på att ta fram ritningar för en ny färja, för det var det som man ville göra då. Det blev val och sedan ville inte Liberalerna ha Centerns färja så det skrotades och vi började jobba för den lösningen som då var på bordet. Vi drev den processen in i väggen och förlorade ett val på det. Sedan kom Centern till makten och skulle inte ha den skärgårdstrafiklösningen. Socialdemokraterna har varit med om varenda försök att åstadkomma en bättre lösning, en strukturell förändring av skärgårdstrafiken. Vi tyckte att frågan om en tunnel redan utretts tillräckligt många gånger.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman och tack för den utsträckta handen att försöka hitta en gemensam syn på den kommunala sektorns framtid. Vi har ju lite olika utgångspunkter, som ledamoten mycket väl vet. Vi har konstaterat i nuvarande regering att den förra reformen inte byggde på en hållbarhet, dvs. att den inte var i samklang med kommunernas självbestämmanderätt. Därför har vi valt det enda sättet, dvs. att uppmuntra till frivilliga processer, varav två sådana pågår. Kan vi i alla fall enas om att det är utgångspunkten att så är det med den kommunala självbestämmanderätten? Det förutsätter frivillighet i dag. Vem vet vad som händer i morgon? Det vet vi inte. Vi har ett gemensamt problem, några kommuner är för små och några vet vi att redan i valet hösten 2023 kanske inte har den mängden förtroendevalda som ett gemensamt arbete förutsatt.

Tack, talman! Jag försökte låta bli att upprepa mina gamla sanningar. Jag tycker att det kanske också borde vara dags för vicelantrådet att lämna sina. Det är klart att det finns vägar framåt att lagstifta om man vill det. Men den reformen som jag jobbar för, den har passerat. Den väg som sittande regering har valt är av olika orsaker väldigt svår framkomlig, både för att lagstiftningen som den ser ut i dag inte stöder frivilliga kommunsamgångar - det finns ingen ekonomisk logik i det - och för att det inte finns någon helhetssyn på vad som är en tillräckligt stark kommun. Vi har inte sagt nej till de här kommunindelningspengarna därför att vi tycker att varje steg framåt som lär kommunerna hur en sådan process fungerar är bra. Men det är för korta steg.

Tack, talman! Men det är de enda steg vi kan ta i dessa tider där juridiken går före politiskt tyckande. Däremot håller jag med ledamotens problembeskrivning, men vi måste nog tackla de frågeställningarna utgående från de instrument vi har till förfogande.

Den så kallade kriskommunlagstiftningen, det är klart att den kommer. Men vi har ju valt, efter remissrundan och efter det att lagtinget meddelade att man inte önskade fler ärenden under den här sessionen, att återkomma i höst med den. Då tar vi det greppet, men det är ju inget instrument som jag rekommenderar någon kommun att bli föremål för. Därför har vi försökt att uppmuntra kommunerna att visa framförhållning.

Till sist. I finans- och näringsutskottets betänkande i samband med budgeten för i år så beställde utskottet mycket tydligt mera pengar till kommunerna under 2022 i brådskande ordning. Det är därför som vi i regeringen uppfattar att vi har fått en klar beställning om att landskapsandelars volym ska återställas.

Det är naturligtvis som vicelantrådet sade, finans- och näringsutskottets majoritet beställde mera pengar till kommunerna. Det har inte varken socialdemokrater eller liberaler gjort.

Det som jag poängterar är att om man delar ut mera pengar till kommunerna genom landskapsandelssystemet så tycker vi att det enda rimliga och riktiga är att finansiera KST till en högre grad så att KST kan fortsätta att utvecklas till det som det bör bli för att trygga servicen till kommunernas invånare.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag har noterat att det är 366 dagar sedan jag stod i denna talarstol. Ni har kanske ingenting noterat för jag fick ju faktiskt en ersättare och han var ju ganska "look a like".

Som reservant vill jag presentera mina reservationer till finans- och näringsutskottet betänkande till andra tilläggsbudgeten 2022. Jag har två egna reservationer och en tillsammans med ledamöterna Holmberg och Strand.

Den första gäller ett tilläggsanslag om 85 000 euro för moment 70010 Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning, verksamheten. Den gäller medel för minister Röbloms mammutprojekt ”Storskalig vindkraft i Ålands havsområden”. Om jag minns rätt så stod minister Röblom i denna talarstol redan före min sjukfrånvaro och lovade dyrt och heligt att projektet skulle bli ett kommersiellt projekt och skulle generera stora vinster till Åland, men att skattemedel inte skulle erläggas. Den här gången är minister Röblom inte ens i salen.

I tilläggsbudget 2 mom 70010 kan vi se att Bus-Alfons försöker med jag ska bara....ha 85 000 till.

Vindkraftsprojektet erhåller 1,7 miljoner v EU:s resilienspengar och därför ska inte andra skattemedel användas till Alfons lekstuga. 1.7 miljoner euro räcker. Av denna orsak vill Åländsk Demokrati stryka detta moment i sin helhet.

Herr talman! I texten, om man läser noggrant, så försöker sedan Tjuv-Alfons få ytterligare 140 000 euro nästa år.

(Talmannen inflikar: Vill ledamot Toivonen hålla sig till sådana uttalanden som är respektfulla.)

Tack, herr talman! Jag noterar att ledamöterna har duat varandra så jag trodde att man kunde använda förnamn också.

Hur som helst så försöker minister Alfons Röblom få ytterligare 140 000 nästa år. Jag ska bara ha 140 000 till. Det är ett bra försök, men Åländsk Demokrati har lärt sig de här tricken för det kommer mera. Jag ska bara ha 140 000 följande år och året efter så försöker ministern med ytterligare 140 000 euro. Aja baja, 1.7 miljoner måste räcka! Inga åländska skattemedel till detta mammutprojekt som skulle vara kommersiellt.

Av denna orsak så föreslog Åländsk Demokrati en förtydligande text: "Utskottet föreslår att inget tilläggsanslag skall användas för resursförstärkning inom arbetet med att underlätta och möjliggöra etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på Åland. Detta gäller för tre år och innebär en sänkt årskostnad om 140 000 euro/år."

Dessa två motioner skulle alltså spara ungefär 500 000 euro under en treårsperiod. Sedan kan inte minister Röblom igen komma med: "jag ska bara" en gång till.

Herr talman! Jag är även med på ledamot Holmbergs reservation gällande moment 71500 där vi föreslår att det ska strykas i sin helhet. Kanske med olika utgångspunkter, men resultatet är detsamma. Det är ett moment om 250 000 för ”klimatvänliga åtgärder”. Eftersom vi från Åländsk Demokrati inte är klimattalibaner, så vill vi inte stöda dylika satsningar.

Vi vet att klimatet var kallare på 1600-talet under den s.k. lilla istiden och att det var varmare exempelvis på 1100-talet då Grönland befolkades och fick sitt namn. Kyrkoruinerna finns kvar fortfarande. Går vi ytterligare några tusen år tillbaka i tiden så finner vi flera tidpunkter med ett varmare klimat än nu. Sett i detta perspektiv går vi faktiskt mot kallare tider. Men människan kan omöjligt ha påverkat dessa klimatförändringar.

Herr talman! Å andra sidan, även om vi kunde eller om vi påverkar klimatet så syns Ålands andel på ungefär sjätte decimalen. Inte ens de mest vädernördiga ålänningarna kommer att se skillnad på sina morgontemperaturer, som de ju bara noterar med en decimals noggrannhet.

Och herr talman, även om vi kunde påverka klimatet till en del, så vad innebär en ökning av 1,5 grader sedan förindustriell tid? Det är ungefär som att förflytta sig 200 km söderut och få Stockholmsklimat. Låter det som ett problem? Nej, och därför ska vi sluta strössla pengar på ”klimatet” och i stället satsa pengarna på miljön. Jag hoppas att vi får stöd av Hållbart Initiativ i den frågan. Det är en sak som ålänningarna stöder helhjärtat.

Hur ska ni kunna förklara för Elin 37, tvåbarnsmor, ensamstående med en gammal fossilbil och som har svårt att få den lilla lönen att räcka till nu? Sen har vi ytterligare inflationsmonstret. Hur ska ni kunna förklara för henne att ni satsar 250 000 euro för ”klimatet”?

Herr talman! Avslutningsvis kan jag inte låta bli att komma med en kommentar till klimattalibanernas uttryck att temperaturen ökar med 1,5 grader. Vad tyckte ni här i april och maj? Hur skulle det kanske ha varit med 1,5 grad till? Vill ni verkligen få det kallare?

Som deltidsboende i Portugal har jag många gånger hört talas om personer som flyttat till Portugal för att det är varmare. Hur ofta hör ni någon flytta från södern till Åland för att det är kallare? Hur ofta?

Nej, bästa lagting, pengar till ”klimatet” är bortkastade pengar. Detta moment bör strykas. Jag understödde därför ledamot Holmberg i frågan och hans reservation.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag avisera att jag vill ta alla dessa tre reservationer till omröstning. Tack för ordet, herr talman.

Talman! Nu är det lite svårt att hänga med i Åländsk Demokratis klimatpolitik. Vi behandlade faktiskt ett meddelande från landskapsregeringen om storskaliga vindkraftverk och där var Ålands Demokrati med. Det finns ingen reservation utan man antog det här betänkandet där man såg mycket, mycket positivt på storskalig vindkraft med acklamation. Det slirar nog lite i de här åsikterna nu.

Tack för den repliken. Det var nämligen så, om ledamoten skulle ha tittat noggrant i betänkandet, att Åländsk Demokratis representant inte var närvarande på det avgörande mötet. Han hade meddelat ordförande att han inte kunde vara med på två möten och då passade ordförande mycket snabbt på att dra igenom det betänkandet så att det skulle bli enhälligt. Och det lyckades han.

Men nu är jag tillbaka och jag kan tala för Åländsk Demokratis vägnar. Som jag sade i en replik tidigare, vi ser exempelvis problemet med mikroplasterna som ett mycket stort problem, men det togs inte upp i betänkandet.

Talman! Nu råkar det sig som så att jag också var med i den här behandlingen, dels för att jag har möjlighet som ersättare, men också eftersom frågan intresserar mig mycket. Jag kan inte dra mig till minnes på något vis i världen att vi varken på någons initiativ diskuterade mikroplaster eller att det skulle ha funnits en avvikande åsikt, utan utskottet var enigt. Vi hade höranden, man såg mycket positivt på detta. Att det skulle dras igenom och att skylla på ordförande i det här fallet, det köper jag inte. Rätt ska vara rätt!

Tack, herr talman! Nu får man ju faktiskt inte säga vad andra har sagt i ett utskott. Men det fanns ett öppet hörande och det lyssnade jag på. Där ställde ledamot Johan Lindström en fråga uttryckligen om hur mycket mikroplaster som höranden då trodde att kunde ramla från de här vindkraftsfällorna under en livstid. Frågan togs åtminstone upp där. Vad han sedan tog upp på de andra mötena, det kan vi inte gå in på.

Talman! Det finns mycket att säga om den retorik som ledamoten Toivonen använde i sitt anförande. Men jag måste bara konstatera, visst, grunden är att budgetar ska hållas. Visst kan man ibland känna frustration när ett parti för fram någon form av subventioner, stöd eller andra åtgärder som man vet att gynnar sina egna. Nu talade ledamoten Toivonen väldigt, väldigt osmakligt om minister Röblom som har ett enigt lagting bakom sig för att gå vidare med den storskaliga vindkraften. Det är en fråga som drivs av såväl oppositionen som majoriteten. Alla partier är involverade och har varit involverade fram tills idag i den här satsningen. Att då börja påstå att minister Röblom själv skulle ha någon vinning av att göra en tilläggsbudget, det är faktiskt inget annat än osmakligt.

Tack, herr talman! Nu har jag ju pappret visserligen framför mig, men att jag skulle ha påstått att han personligen skulle ha en vinning på det, så det tror jag inte att jag har sagt. Däremot är det ju pengar för ett projekt som skulle vara kommersiellt och generera miljoner till landskapet. Inte att det skulle tas miljoner med skattemedel från landskapet. Det är det som vi är emot. Som jag nämnde tidigare så är vi också lite tveksamma till de här mikroplasterna och vissa andra miljöproblem. Men om allt det löses och vi får miljoner och inte betalar skattemedel; fine!

Talman! Jag konstaterar att vi nog alla här i salen och säkert alla ålänningar uppfattade en helt annan version av det ordval som ledamoten Toivonen medvetet och säkert nedskrivet på förhand valde att använda om en kollega i Ålands lagting.

Tack, herr talman! Jag kan ju kontrollera senare. Dessutom så är det inte en kollega i lagtinget utan det var en minister.

Talman! Det är ju få saker som Ålands lagting brukar kunna vara helt enig om eller åtminstone ha en kvalificerad majoritet. Men när det gäller satsningarna på havsbaserad vindkraft så har jag uppfattat att både oppositionen och regeringspartierna går hand i hand för att få det förverkligat så snabbt som det bara går.

Orsaken till de här 85 000 euro som finns med i budget är att det fanns ett litet osäkerhetsmoment huruvida det var möjligt att använda EU-medlen också för personalrekrytering eller om det inte var det. För att säkerställa den viljeyttring som Ålands lagting har givit ton för dvs. att vi ska göra allt vad vi kan för att säkerställa att vi får en havsbaserad vindkraft här på Åland så valde vi att sätta in dessa 85 000.

När det gäller tituleringen av ministerkollegan Röblom så uppmanar jag talmanskonferensen att ha en diskussion. Det är fullständigt oacceptabelt. Är det så att man inte respekterar personen Alfons Röblom så är det sin sak, men respekt för ämbetet tycker jag nog att man kan kräva.

Tack, herr talman! Jo, det fanns en skrivning att det kanske, kanske kunde gå från de här resiliensmedlen. I så fall så har vi ingenting emot det. Det är att det går från skattemedel som vi har satt den här reservationen. Som jag sade tidigare, ifall det inte går skattemedel och vi får en massa pengar och det inte påverkar åländsk miljö på ett negativt sätt, då har vi inte heller någonting emot det här projektet.

Tack, talman! Ledamot Toivonen, jag måste säga att den retorik som ledamoten har gentemot kollegorna är nog osmaklig. Här i salen ska vi nog skilja på sak och person.

Sedan är det ju ett problem. Jag skulle gärna ha sett att ledamot Toivonen inte var med på min reservation, det måste jag ärligt talat säga. Men det finns någon sorts kutym att man inte säger nej. Men det känns nog som om ledamot Toivonen glider med på den reservationen i ett annat ändamål, i ett annat syfte, än vad vi från Liberalerna hade med reservationen. Vi är definitivt inte emot klimat, vi definitivt inte är emot havsbaserad vindkraft. Tvärtom. Vi är inte klimatförnekare. Jag vill bara förtydliga det, för det känns på något sätt som att ledamot Toivonen som en gökunge klev in i reservationen. Det känns inte riktigt bra. Nästa gång måste jag fundera allvarligt på om det är okej att ledamot Toivonen är med i fortsättningen, för det drar iväg åt helt fel håll.

Tack, herr talman! Jag påpekade också i mitt anförande att vi kanske hade olika syften. Men problemet var att jag ville stryka det här momentet i budgeten. Ni framförde det också. Vi kan inte vara två som framför samma sak. Alltså var jag tvungen att komma med. Sen frågade jag om vi fick vara med i reservationen, även om jag inte sedan håller med allt det ni skriver om att vi ska ha skatteförändring osv. Men att stryka det här momentet och det berör ju inte vindkraft, det berör ju som sagt var klimatbefrämjande åtgärder eller hur det står. Så till den delen så har vi samma åsikt.

Talman! Nej, vi har absolut inte samma åsikter, om egentligen någonting. Visst kan ledamot Toivonen göra en egen reservation som bygger på att stryka momentet, med motiveringen som ledamot Toivonen har. Nu gjorde ledamot Toivonen precis tvärtom, gled med på vår reservation med ett helt annat motiv. Det hade varit helt naturligt om ledamot Toivonen hade gjort en egen reservation i frågan och drivit sin egen klimatfientliga politik och inte glidit med på vår. Det blev helt fel av flera orsaker.

Tack, herr talman! Jag uppfattade helt klart att man inte kan stryka samma moment och ha det i två olika versioner, men vi kan ta upp det en annan gång. Nog förstod jag att vi hade olika syften. Men vi hade ju samma mål dvs. att stryka momentet på 250 000.

Talman! Det är dags att återgå till verkligheten efter vårt fantastiska fina 100-årsfirande. Tack alla!

I bussen på väg från Bomarsund och Smakbyn höll jag och vicetalman Roger Nordlund var sitt anförande om det åländska civilsamhället och näringslivet. När man sätter saker på pränt är det som om man tydligare ser sammanhang och mönster. Vårt civilsamhälle och näringsliv är starkt och livskraftigt, men politiken är dessvärre sönder. Den åländska politiken är för närvarande dysfunktionell.

Tilläggsbudgeten innehåller, som påpekats, flera positiva saker; framtidens energi och underlättande för de hårt drabbade jordbrukarna och nu finns det också en lösning för flygtransporter. Men remissdebatten till denna tilläggsbudget var till stor del kritisk. Behandlingen av densamma formligen exploderade med ett starkt missnöje och mycket tydliga ställningstaganden för en hållbar landskapsekonomi - det som borde vara en borgerlig regerings, i alla fall på pappret, adelsmärke.

Jag tycker att finans- och näringsutskottet styrs av ängslighet och osjälvständighet. Betänkande efter betänkande är urvattnat och delvis intetsägande. Jag tycker att utskottets ordförande ska läsa några av sina giftiga blogginlägg eller insändare från förra mandatperioden, till exempel de som handlar om gummistämpel.

Reservationerna, det kan jag erkänna att de är alltför många. Jag har också funderat vad det beror på. Är det en sedvanligt obstinat opposition? Nej, det skulle jag inte säga. De många reservationerna är ett tydligt tecken på att det inte finns något som helst utrymme för kompromisser att ta del av oppositionens idéer eller önskemål. Det som är landskapsregeringens och majoritetens ledord "tillsammans" har härvidlag nått den absoluta nollpunkten.

Det är dock sin sak att inte få gehör för sin politik när man är en del av oppositionen, men att inte få svar på ytterst viktiga och relevanta frågeställningar är synnerligen allvarligt och jag tycker att det undergräver lagtingets ställning.

Hur har man tänkt att finansiera 2 miljoner mer till kommunerna? Vilka projekt på infra skjuts upp? Varför är inte den nygamla färjan i trafik? Hur blir det med gymnasiet? Nu fick vi delvis svar av ledamot Högman här. Kommer vi fortsättningsvis att vara den enda regionen i Norden där det kostar att ta grundläggande utbildning? Jag tycker att det skulle vara på sin plats att lantrådet redogör för flera av de här viktiga frågeställningarna. Lantrådet var inte heller på plats vid remissdebatten och det blir lite rumphugget om man inte tar ansvar för helheten.

I majoriteten finns det tydligen inte längre ambition att få någonting gjort under den här mandatperioden, utan det handlar mera om att blockera andra från att få någonting gjort. Jag hoppas att jag har fel till den delen.

Åland är fantastiskt, men det är inte någon naturlag att det ska fortsätta att vara så. Vi har ett välstånd och samhälle som bygger på att någon hela tiden har tagit tag i problem som uppstått och att vi hela tiden har utvecklats och förändrat oss. Vi har haft politiker som klarar av att fatta besvärliga beslut fram tills nu. De kortsiktiga segrarna kan man alltid räkna hem. En valvinst, en del av majoriteten och makten. Men de långsiktiga förlusterna, den skada det innebär på sikt, de kommer någon annan att få ta hand om och ta ansvar över.

Talman! Eftersom en budget alltid innehåller framtidsfrågor, så kommer några ord om hur jag analyserar läget just nu. Ledamot John Holmberg skrev både en motion och en reservation kring en kommunikationsstrategi och pekar på vikten av både kommunikation och diplomati.

Vi vet alla hur det ligger till med självstyrelselagen och svårigheten att uppnå resultat. När vi pekar på Helsingfors så pekar också tre fingrar tillbaka. Självstyrelselagen och lagtinget är hjärtat i självstyrelsen och ryggraden, den som ska bära upp det hela, är landskapsförvaltningen. Frågan är nu om ryggraden har fått sig en knäck. Den senaste personalenkäten är mycket oroande, väldigt få av de tjänstemän som utgör beståndsdelarna i ryggraden rekommenderar inte förvaltningen som arbetsplats. Det är ett rejält underbetyg och det kommer att få konsekvenser. Sammanfattar man de här senaste två åren måste man nog börja tala om en personalflykt. Flera höga tjänstemän med ansvar inom finans, juridik, redovisning, upphandling, personal, långvariga projektledare inom digitalisering och infrastruktur har lämnat skeppet. Listan kan göras sorgligt lång. Vi har ett mycket stort problem.

Dessutom tycker jag mig kunna se ett mönster. Unga välutbildade ålänningar, många unga kvinnor, är inte tillfreds med i vilken riktning den åländska politiken just nu tar vägen. Det behövs nya infallsvinklar, nya sätt att tänka, modernitet och framtidstro. Ett exempel är policylabbet Granit, den nya tankesmedjan som lanserades förra veckan och som fick oförtjänt lite press samt databasen 100kvinnor.ax som har som syfte att öka jämställdheten i beslutsfattande och inflytande på Åland. Det skrivs avhandlingar om landskapsregeringens rekryteringsprocesser och beslutsstrukturer.

Nej, bästa lagtingskollegor, vi har ett mycket stort arbete att göra. Framtiden är här, det ser ålänningarna, det ser civilsamhället och det ser näringslivet, men politiken sackar efter. Har man möjlighet måste man ta den, utveckla, förändra och också fatta obekväma beslut.

För Liberalernas del finns det absolut inget självändamål att sitta och ha makt och inflytande om man inte vill göra någonting av den. Tack!

Tack, herr talman! Tack för anförandet. Jag rekommenderar fru vicetalman att titta tillbaka på den remissdebatt som handlade just om investeringen av M/S Fedjefjord, för där redogjordes också för när den skulle kunna tas i trafik. I och med att färjfästena inte är anpassade för den här typen av tonnage så kan man i dag endast ta den i trafik på Föglölinjen. Det är därför som den inte är i trafik ännu. När Åva är klart så kan den gå i trafik, precis enligt plan och som talats om flera gånger här i salen.

Sen vad gäller investeringarna som förskjuts så är det också någonting som vi har redogjort för bland annat i utskottet, där jag misstänker att vicetalmannen är medlem. Det handlar om att entreprenadstarten för Askörsbron och Kastörsbron skjuts fram till slutet av 2023.

Det kanske heller inte är rätt ordval att använda att "saker och ting skjuts fram" eftersom momenten och pengarna fortfarande är kvar. Det handlar om att man i så fall omstrukturerar och det behövs nya pengar. Det är väl i alla fall korrekt uppfattat?

Tack, herr talman! I och med att ledamoten förde fram de här punkterna så ville jag bemöta dem och det har redan gjorts tidigare. Det var det som jag ville ha sagt.

Talman! Som ministern känner till så har vi en mycket aktiv ledamot i finans- och näringsutskottet. Vi har diskuterat den här frågan otaliga gånger. Det finns inte fullständigt glasklara svar på de här frågorna och det rör inte bara minister Wikströms område. Det är jättesvårt att få tydliga och klara besked och det förlikar sig tydligen majoriteten med, men det är svårare att smälta för oppositionen.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Sjögren. Jag kan intyga att regeringen jobbar lika hårt som tidigare och kanske ännu hårdare nu med ett antal eller otal frågor. Jag kan väl nämna några av de största. Det är ju den havsbaserade vindkraften som vi jobbar ivrigt med. Det finns en hel del frågeställningar på vägen här som behöver lösas förstås. Vi jobbar med kommunstrukturfrågor, bl.a. med kriskommunlagstiftningen som vicelantrådet nämnde. Vi jobbar i den parlamentariska kommittén som ska se över landskapets ekonomi över tid, på sikt. Vi jobbar med ett antal skattefrågor och en fastighetsskattereform som har sin orsak i sotereformen samt ett antal infrastrukturfrågor som vi har diskuterat tidigare i dag.

Talman! Jag misstror inte alls att landskapsregeringen jobbar, men det finns väldigt få svar på de här stora övergripande frågorna. Jag tyckte att ledamot Fellman sade det mycket bra. Den här gamla kommunreformen är helt borta, uppenbarligen också kortrutten och skärgårdstrafiken. Men så mycket kan man ju hålla fast vid, att har man gått till val med att skrota saker så måste man ha alternativ. Hela Skärgårdstrafiken håller för närvarande på att fullständigt haverera och ingen vet exakt vad som ska hända. Jo, nu har vi fått svar av ministern att vi kommer att få svar under hösten 2022. Men om man struntar i lagtinget så är man i alla fall svaret skyldig ut till ålänningarna.

Talman! I remissdebatten framfördes Moderaternas tankar om landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget, och även fast dessa vägande inlägg förtjänar att upprepas väljer vi att fokusera på finans- och näringsutskottets betänkande.

Utskottet fokuserar för sin del på tre frågeställningar. Den ekonomiska utvecklingen i samhället där vi nu upplever ökande kostnader gällande nästan allt, trafikfrågorna med skärgårdstrafiken i fokus och energipolitiken där nya enorma vindkraftsparker planeras.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen i samhället omfattar utskottet de förslag som gäller temporära insatser för jordbrukssektorn, som i likhet med många andra sektorer kämpar för sin överlevnad. Det är också bra att utskottet nu belyser vikten av att andra intressenter än just jordbruket riskerar att få sämre ekonomiska förutsättningar. Detta förstås på grund av prishöjningar som sker till exempel på mat, byggnadsmaterial, bränsle och mycket mer. Utskottet efterlyser till följd av detta reformer som ska minska risken för utanförskap och långvarigt bidragsberoende parallellt med en förbättring av den individuella ekonomin, som man skriver. Det är en utmanande uppgift, men den måste lösas.

När det gäller trafikfrågorna önskar utskottet att landskapsregeringen senast i september levererar ett meddelande till lagtinget gällande tunnelprojektet, alltså frågan om en eventuell tunnel mellan Föglö och fasta Åland. Det är ett fullkomligt berättigat önskemål. Eftersom den tillsatta tunnelkommittén redan för ett bra tag sedan har levererat sin slutrapport i ämnet är det skäligt att nu så snart som möjligt ta slutlig ställning i frågan. Det är knappast vågat att tro att lagtinget kommer att säga nej till tunneln, men alldeles oavsett vilka beslut man kommer fram till är det viktigt att ha det beslutet så snart som möjligt avklarat när man planerar hur skärgårdstrafiken ska utformas i framtiden.

När det slutligen gäller energipolitiken pekar utskottet på en viktig fråga när det gäller skapandet av nya stora vindkraftsparker. Projektet kommer under lång tid att föranleda ansenliga kostnader för administration. Det påståendet gör förstås att vi måste vara mycket uppmärksamma på hur affärsmodellen för landskapet utformas så att vi i förlängningen kan räkna hem alla utlägg vi har haft och förstås en lämplig avkastning därutöver. Utskottet betonar att lagtinget måste hållas informerat om hur processen fortskrider och jag antar att man menar att denna information bör ges löpande under projektets gång. Bra så.

I det här sammanhanget berörs även elbolagens möjligheter att ta emot överskottsel från hushållen, till exempel. Det är bra att dylika möjligheter skapas om dessa nu inte blir dyrare än den upplevda nyttan. Hittills har solceller på hustaken inte i så hög grad handlat om att sälja överskottsvärme, utan mest om att hålla nere den egna elförbrukningen och därmed elräkningen. Det kommer sannolikt att vara den viktigaste frågan även i den närmaste framtiden.

Utskottet har i sitt betänkande inte berört kommunerna och deras ekonomiska förutsättningar överhuvudtaget. Det här kan ses som aningen överraskande. Det hade varit intressant att få ta del av utskottets tankar om kommunernas ekonomiska situation och i samband därmed vilka tankar man har om landskapsandelssystemet och hur stora landskapsandelarna, enligt utskottet, bör vara. Det hade också varit intressant om utskottet hade tagit ställning till om det är rimligt att öka landskapets börda och dåliga ekonomiska resultat med en ansenlig ökning av landskapsandelarna. Och förstås, om detta i sådant fall borde göras, genom att dra ner på andra kostnader eller om till och med upplåning för ändamålet kan omfattas.

Det är i alla fall bra att finansministern har utsett kompetenta personer som nu reder ut hur landskapsandelssystemet fungerar och till vilka delar de möjligen fungerar sämre och bör rättas till, och även hur man upplever att behovet av större tilldelning egentligen ser ut. För Moderaternas del är det inte otänkbart med en större tilldelning av landskapsandelar, bara detta baserar sig på fakta och verkliga behov, mer än på politiska önskemål och löften.

Talman! Den här tilläggsbudgeten är inte speciellt dramatisk ändå, inte heller utskottets betänkande, som för övrigt, med beaktande av det tidigare sagda, är välbalanserat och bra. Den intressantaste prövningen blir i höst när vi ska forma och behandla budgeten för valåret 2023.

Talman! Vi omfattar utskottets betänkande och ser fram emot den fortsatta behandlingen, även när det gäller kommande omröstningar.

Talman! Även fast vi träffas här i plenum åtminstone på fredag så vill jag redan nu för Moderaternas del, inför kommande paus i pleniarbetet, passa på att tacka alla för det som har varit hittills. Det är ett sant nöje att få umgås och diskutera samhällsutvecklingen med er alla. Jag vill för Moderaternas del önska er alla en skön sommar, oavsett det fortsättningsvis handlar om politik, andra göromål eller avkoppling. Jag vill slutligen även framföra Moderaternas tack till alla inblandade värdar, arrangörer och medverkande för arrangemanget kring Ålands 100-årsjubileum. Tack, talman!

Talman! Det var ett trevligt avslut som ledamot Silander hade. Men jag har fortsättningsvis frågor kring Moderaternas politik när det gäller kommunerna. Moderaterna sade inför 2015 att man behöver se över hur strukturen ser ut. Inför det här valet kan jag citera dåvarande partiordförande Holmberg-Jansson som sade; "vi behöver ändra kommunstrukturen för att nya lagar och förordningar ställer högre krav på kommunernas ansvar avseende socialservice". Moderaterna har alltså varit en pådrivande kraft för att genomföra kommunreformer. Ledamot Silander sade också att tilldelning och utökning av landskapsandelar ska spegla verkliga behov, ett gediget faktaunderlag, vad jag kan förstå. Samtidigt godkänner man ju här nu en budget som säger att man ska ge 2 miljoner utan någon form av underlag alls och som kommer att bidra till att upprätthålla kommunstrukturen. Vad är Moderaternas linje?

Tack, talman! Det som jag tycker att jag mest vill fokusera på är kommunstrukturen. Den är den stora och viktiga frågan trots allt och den påverkar också behovet av landskapsandelar. Var så säker. Där har Moderaterna inte ändrat sig. Man har fortfarande lite varierande uppfattningar måhända, om det ska vara en kommun på Åland eller flera eller fyra som vi sade under den senaste mandatperiod. Men målsättningen är fortfarande densamma, det bör bli färre kommuner, lite större och därmed starkare ekonomiskt sett.

Kan man då tolka det som att vi här får ett moderat löfte om att Moderaterna inte kommer att delta i helikopterpengarna till kommunerna? Vi vet alla att de bidrar till just det, att bibehålla dagens kommunstruktur. Moderaterna kommer då att verka för att den tilldelningen sker, som bland annat ledamoten Strand lyfte, att det ska löna sig att gå samman med andra kommuner och att tilldelningen ska vara baserad på fakta och verklig behovsprövning.

Tack, talman! Ambitionen är absolut att det ska finnas ett faktaunderlag i botten när man tar beslut, att man vet på vilka grunder man beviljar pengar. Vi är inte emot att bevilja mera pengar i sig. Nu ser vi till exempel att för 2020 så uppgick landskapsandelarna till drygt 36 miljoner. Det bokslut som ni har framför er så ser man att det var 38 miljoner 2021. Så att tilldelning har nog funnits som sådan. Men visst vill vi att det ska vara faktabaserat. En av de saker som vi gärna vill ha utrett är ju förstås hur vår lagstiftning har påverkat kommunernas möjligheter att ta hand om sin ekonomi.

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Ja, visst är det ju märkligt att betänkandet är kliniskt rent från kommunala skrivningar. Det är väldigt märkligt.

Jag vill ställa en fråga till moderaten Silander gällande vindkraften. Det borde ju vara en fråga som attraherar Moderaterna. Vi har en reservation, vi hade också en budgetmotion och vi har lyft frågan tidigare också på olika sätt. Det är processen och vägen framåt för att verkligen förverkliga det för Åland viktiga och det för klimatet och miljön viktiga projektet havsbaserad vindkraft på Åland, att det verkligen ska förverkligas. Vi ser i alla fall, tillsammans med de privata aktörerna, att processen bör decentraliseras. Vi har i reservationen en skrivning där landskapet ska återkomma i augusti, till hösten, med en plan för vad som kan vara centraliserat och vad som ska vara decentraliserat tillsammans integrerat i en tidsplan. Är det någonting som Moderaterna kan tänka sig att stöda?

Tack, talman! Redan vid det förra tillfället när vi diskuterade exakt samma sak, så var tanken att det måste vara en skälig rimlig uppdelning. Det finns saker och ting som måste göras centralt naturligtvis, allt som måste förberedas för kommande lagstiftning och dylikt. Men själva förverkligandet, det operativa, så jag föreställer mig åtminstone att bör ske av de som är aktörer.

Tack, talman! Då märker jag att Liberalerna och Moderaterna har en fullständig samsyn gällande den havsbaserade vindkraften. Det är positivt. Bra!

När det gäller valåret 2023, så kom ledamot Silander in på att det blir ett intressant arbete att forma budgeten för 2023, valåret. Det jag hör är ju att det arbetet kommer att bli väldigt enkelt, för det kommer egentligen inte att finnas några spärrar när det gäller inbesparingskrav, budgetramar eller någonting sådant. Det är ju valår. Jag har förstått att det kommer att vara "Oklahoma fritt".

Sen vill jag också passa på att önska Moderaterna och ledamoten Silander en glad sommar. För dit som ledamot Silander går och rör sig så där lyser solen. Så brukar det vara.

Till det säger jag bara tack.

Tack, talman! Jag hade tänkt fråga var smärtgränsen går för Moderaterna i tilldelningen av pengar till kommunerna, men jag lämnar det. Jag tror inte att det går att få ett konkret svar på frågan.

Men om jag har uppfattat det rätt så förväntar sig Moderaterna att den här processen som pågår nu ska bevisa på något sätt att den nya lagstiftningen har gjort att kostnaderna har ökat för kommunerna och därför måste de få mera pengar. Är det så man tänker sig att man ska motivera ökade anslag? Och hur ser ledamoten Silander på balansen mellan landskapets ansvar och behov och kommunernas när det ändå är en ändlig säck med pengar vi har?

Tack, talman! Man borde egentligen börja från första början med att fundera på varför det är just 36 miljoner 2020 eller 38 miljoner 2021. Varför är det inte 50 miljoner, 25 miljoner eller någonting annat? Det är där som man måste börja. Vad är rimligt och skäligt för landskapet att förse kommunerna med förutom kommunernas skatter och övriga intäkter? Det har aldrig retts ut. Det skulle jag gärna se att man har som bas. Men sedan är det också rimligt, som jag sade, att om vi påför genom lagstiftning nya förpliktelser för kommunerna som kostar pengar, då måste vi också kunna ta ansvar för de påläggen. Vad det sedan innebär i praktiken är svårt att säga förrän man har sett vad det kan tänkas handla om. Men principen bör vara den att det inte bara är lättvindigt att man säger (… taltiden slut).

Nå, lättvindigt är det väl aldrig. Det är också så att vi lagstiftar om saker som gör att landskapets kostnader blir dyrare, när vi utvecklar vården eller utvecklar gymnasieskolan. Vi gör det för att behoven finns och för att hålla takten med länderna omkring oss.

Jag skulle ännu fråga hur Moderaterna och ledamoten Silander ser på Kommunernas socialtjänst och den tanken att man skulle rikta ett stöd eller mera pengar till den utvecklingsenhet som KST är på väg att bli.

Tack, talman! Jag är inte alls främmande för en sådan tanke. Man måste ju sätta det i relation till övriga landskapsandelar förstås, som man kanske därmed behöver dra ner på om man sätter mera pengar direkt i KST. Det där behöver man ju pröva.

Den andra frågan som inte ställdes, men som jag gärna besvarar, är hur KST ska vara organiserat. Där menar jag fortsättningsvis - vi kanske inte är så många som tycker så ännu men vi blir antagligen allt fler - att KST borde vara en systerorganisation till ÅHS. Har man ett kommunförbund som består av samtliga kommuner, då kan det lika bra vara landskapet som hanterar det.

Tack för ordet, herr talman! Som jag sade ett replikskifte med utskottets ordförande så är det väldigt diplomatiska formuleringar i det här utskottet. En del är så diplomatiskt formulerat så att man inte ens hittar någonting. Jag tänker då på kommunernas finansiering. Jag ska återkomma till det.

Det finns förstås sådant som är bra. Det står så här: "Ett slutligt ställningstagande till frågan om byggande av en tunnel till Föglö måste tas upp innan det går att fatta beslut om andra åtgärder". Man tycker att det beslutet ska kunna tas i september. Om det är realistiskt eller inte, det vågar jag inte uttala mig om, men det är bra att man gör det här ställningstagandet. Ålands Framtid hör till dem som i grunden är positivt inställda till en tunnel till Föglö. Det är vi av två olika orsaker. Det skulle ge ett enormt stort mervärde för hela Åland. Om vi ser på tillväxten så sker tillväxten just nu på axeln mellan Mariehamn och Godby, det är där som tillväxten på Åland sker. En tunnel till Föglö, med de snabba kommunikationer det skulle medföra, så skulle betyda enormt mycket för det området. Vi behöver bara dra filmen tillbaka och se på den utveckling som har skett på Vårdö efter att de fick betydligt bättre kommunikationer än vad de hade tidigare.

Det som också har inspirerat oss är de täta kontakter som vi har med Färöarna. Jag tror att det är 11 tunnlar - om jag kommer ihåg - som man har byggt och till och med rondeller under havet. Det har lett till en enorm framtidstro för hela samhället, inte bara en centralort utan för hela det färöiska samhället. Det är ett enormt mervärde för kulturellt samarbete, möjligheter för idrott och kultur och egentligen allt som gör att ett samhälle växer. Så oavsett vad det blir så är jag personligen väldigt glad om man kan få slut på de här evinnerliga diskussionerna och utredningarna till höger och vänster, utan att vi försöker få till stånd ett konstruktivt ställningstagande. Från Ålands Framtids sida så hoppas vi att det är positivt.

Jag sade i ett replikskifte med värderade utskottsordförande Pettersson att det var en lite märklig formulering i och med att det var flera talare som tog upp lantbrukets likviditetskris och pekade på att det är inte enbart mjölkproduktionen som har det tufft, utan det är överlag. Åtminstone jag hade förväntat mig att man skulle ha diskuterat det i utskottet, men i stället kommer man med en tilläggsskrivning om minskning av växthusgaser, vilket givetvis är viktigt. Men det är inte det som påverkar lantbrukets likviditetsproblem just nu.

När det gäller den tvärgående linjen så säger man: "Utskottet anser därför att tvärgående linjen ska drivas året runt". Utan att vi från vår sida har vänt på alla stenar så tror jag att det är ett bra uttalande som man gör från utskottets sida.

Man säger också: "Användningen av fullmakter i samband med upphandling av trafik är inte helt okomplicerad". Allt det där stöder vi från Ålands Framtids sida. Jag vill ju passa på att räkna upp det som är positivt nu när man håller på. Jag ser på utskottsmedlemmen Mansén att han ser mycket gladare ut när man går in på sådana frågor.

Om energipolitiken och vindkraften så sägs: "Landskapsregeringen kommer under lång tid framöver att behöva ansenliga kostnader för administration av de processer som är förknippade med den kommande utbyggnaden av vindkraften". Det tror jag absolut är en riktig slutsats. Det är också viktigt att man håller lagtinget informerad.

Sedan kan jag helt enkelt inte låta bli igen att ta upp ett par ord när det gäller kommunerna. Det blir en väldigt, väldigt konstig diskussion enligt mitt synsätt. Man pratar om hur mycket man kan ge åt kommunen, man pratar om att pytsa ut och man pratar om att gödsla. Det verkar tydligen inte spela någon roll hur pass noga man försöker, väl underbyggt, presentera att de senaste 14 åren, plus minus 1 miljon hit eller dit, så har landskapsandelarna till kommunerna stått ungefär vid 36-37 miljoner. Det är där som det har stått. Det har varit en rak kurva. Kommunerna har tre finansieringsformer; skatter, avgifter och landskapsandelarna. Landskapsandelarna - jag har sagt det så många gånger - det är inga bidrag, det är ingenting som pytsas ut. Det är en ersättning för det som man ålägger kommunerna att utföra. Det var till och med i ett replikskifte här att man ifrågasatte om den nya sociallagstiftningen, grundskolelagstiftning och så vidare ens var kostnadsdrivande. Det är klart att de är extremt kostnadsdrivande. Landskapsandelarna har stått stilla de senaste 14 åren.

Medan, jag måste upprepa att när det gäller verksamhetskostnaderna för landskapsregeringen så har de från 2015 ökat från 177 miljoner till 225 miljoner 2022. Det är 25 procent, 44 miljoner. Nog tror jag att var och en - man behöver inte vara så otroligt i matematik - inser var kostnadsökningen har skett. Det är inte ute hos kommunerna. Det är kommunerna trots allt som sköter barndagvård, skola och åldringsvård.

Jag måste säga att man blir förvånad när också ledande kommunalpolitiker som Jörgen Strand riktar kritik mot att landskapsandelarna och resultaten har blivit för positiva för kommunerna. Det förstår jag ingenting av. Det sägs bland annat: "Kommunerna visar ett samlat överskott om någon miljon, medan landskapet har underskott". Att landskapet har underskott, det tror jag att vi vet vad det beror på. Stiger verksamhetsutgifterna med 25 procent så blir det bekymmer någonstans.

Avslutningsvis, om man inte vill stöda den kommunala verksamheten så borde man åtminstone som borgerlig lagtingspolitiker tycka att det är intressant om man på något sätt kan sänka skattetrycket för de åländska medborgarna. Det är det enda sättet vi kan göra det med den behörighet som vi har över beskattningen, att se till att kommunerna har en god ekonomi så att de inte behöver höja kommunalskatten. Tack, herr talman!

Talman! Ledamot Eriksson talar för Ålands Framtid väldigt ofta om regionalpolitiken och det får väl också det här anförande i sin helhet uttolkas som ett exempel på. Regionalpolitiken är oerhört intressant och innehåller väldigt många olika delar där infrastrukturen är en del, landskapsandelar en annan och så vidare. Jag har tidigare uppfattat att Ålands Framtid har talat väldigt mycket om landsbygdskommuner, alltså de landsbygdskommuner som finns på fasta Åland. Jag har noterat att Ålands Framtid mer och mer också har börjat tala skärgården. Jag undrar, hur ser partiets prioriteringar ut? Det är klart att vi alla kan säga att hela Åland ska leva, men sedan finns det ekonomiska ramar som gör att när det ska verkställas så måste man ändå göra prioriteringar. Hur ser ledamoten på tillväxtkommuner, landsbygdskommuner och skärgården? Vart ska mest skattemedel gå?

Den klassiska regionalpolitiken har ju alltid varit sådan att de starka kommunerna, som klarar sig själva, kan finansiera sin egen verksamhet. I den utsträckning som kommunerna blir svagare och svagare så får man mera stöd, och så är också landskapsandelssystemet uppbyggt. Då är ju frågan, vill man ha en levande skärgård och landsbygd eller vill man inte?Från Ålands Framtids sida så ser vi den åländska skärgården också, lika väl som landsbygden, som en stor rikedom. Det betyder inte, fru stadsstyrelsens ordförande, att vi skulle ha någonting mot Mariehamns stad. Absolut inte! Men själva grundtanken med regionalpolitik är ju att man stöder där stöden behövs. De starka regionerna; Mariehamn och Jomala, ska ju ganska långt klara sig själva.

Talman! Jag är ju här som ledamoten Zetterman. Jag brukar väl klara av att särskilja på de rollerna tycker jag själv. Min fråga berörde inte om man vill just Mariehamns stad illa. Ledamoten själv representerar ju också en av Ålands större tillväxtkommuner. Jag tycker att det här perspektivet är väldigt intressant att fundera kring. Jag noterar som sagt en skillnad på mindre prioritet för landsbygden och större prioritet för skärgårdskommunerna. Jag undrade ifall det var en medveten riktning och att det är en förändring som vi ser hos Ålands Framtid eller om jag hade övertolkat situationen? Det var helt enkelt det som jag frågade om.

Då svarade jag onödigt tillkrånglat. Ledamot Zetterman har övertolkat uttalandet då i så fall. Vi är alltid måna om skärgården och det betyder inte att vi inte skulle måna om landsbygden och också Mariehamns stad när det så behövs.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Kort och koncist, det börjar bli slut på dagen och Obunden Samling konstaterar att finans- och näringsutskottets betänkande är någonting som vi har omfattat. Vår ledamot Lasse Häggblom har varit med - jag vet inte vad man ska använda för ord - och kämpat i utskottet. Emellanåt har det förstås gått ganska hett till där, men så är det väl i politiken ibland.

Egentligen är väl den här tilläggsbudgeten inte så mycket att orda om. Vi ser med tillförsikt på framtiden och vi är nöjda med den skrivning som görs angående pengar till kommunerna längre fram. Det är viktigt för Obunden Samling att det löftet kommer att uppfyllas och det fortsätter vi att bevaka.

När det gäller landskapsregeringens förslag, infrastrukturminister Wikströms förslag om begäran om fullmakt för skärgårdstrafiken och den fortsatta driften där så är vi helt nöjda med de skrivningar som har gjorts. Infrastrukturministern kan jobba vidare med det och det är okej. Det är viktigt att man fortsätter att fundera över en realistisk drift av skärgårdstrafiken som tar fasta på mycket, mycket annat än orealistiska påståenden om elektrifiering och inköp av tonnage osv.

Sammanfattningsvis så för ordningens skull så konstaterar vi här att vi omfattar det här betänkande. Vi säger kör vidare och hoppas att det går bra framöver. Tack!

Tack, herr talman! Jag vill be ledamot Måtar utveckla resonemanget kring att elektrifieringen av skärgårdstrafiken är orealistisk. Jag tycker att det är ganska realistiskt i vår omgivning åtminstone. Det var inte så länge sedan som landskapsregeringens representanter var till Norge och fick åka elfärja. Det finns elfärjor som driver trafik även i vår närregion. Jag förstår inte riktigt vad Måtar menar med den meningen?

Tack, talman! Jo, lagtingsledamot Påvals, om det eventuellt är så att elektrifiering fungerar i vår omgivning så finns det egentligen bara ett enda exempel och det är linjen Pargas-Nagu. Där råkade det sig att elbolaget Caruna byggde en ny 20 kilovolts ledning. Det gjorde att det statliga bolaget Finferries som har 80 fartyg - att jämföra med de 8 som finns här - de valde att satsa på en elfärja. Det gjorde de på en linje som trafikeras av 600 000 fordon per år, att jämföra med att vi inom den frigående skärgårdstrafiken transporterar ungefär 250 000 fordon per år. Alltså, från början gjordes det en elektrifiering av helt andra orsaker än att man skulle ha en elfärja på Pargas-Nagu linjen. Vi skulle behöva börja med (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Anser också ledamoten Måtar att elektrifieringen av linfärjorna på Åland är orealistiskt?

Tack, talman! Jag fortsätter, jag blev lite väl involverad i frågan. Det är alltså så att elektrifiera, att bygga ut vårt elnät bara för det här är helt orealistiskt, och så har man inte heller gjort på fastlandet. Det fanns andra orsaker som gjorde att man behövde ha den här elkraften och som möjliggjorde. Man hade 600 000 fordon på en enda linje. De har 40 linjer i Finland. Vi kan inte jämföra. Vi transporterar ungefär 200 000 bilar per år överallt, alltihop. Lägger du till Töftö till exempel, den linjen som har en linfärja, jo, där är det kanske mest realistiskt att sätta någon form av elektrifiering. Det kan man säga. Jag tror att det ungefär är 360 000 bilar per år på den linjen enbart. Det är inte alls omöjligt. Men resten kan vi glömma i nuläget.

Talman! Timmen börjar bli sen, men jag ska ändå passa på att ta en taltur och lite lyfta de frågor som jag anser är viktiga.

Den allmänna prisnivån har höjts i rasande snabb takt. Det märks i samhället och i vardagen. Priserna fortsätter att gå upp på livsmedel, drivmedel och energi mm. Konsekvenserna växer fram allt tydligare.

Våra livsmedelsproducenter har verkligen drabbats hårt av de stigande produktionskostnaderna. De temporära stöden till jordbruket är att betrakta som ytterst akuta och verkligen befogade för näringen.

Lite om tunnelfrågan som måste komma till ett avgörande. Tunnelkommittén har kommit med sitt slutbetänkande och nu måste det börja rulla snabbare framåt efter år av stiltje i trafikfrågorna i skärgården. Tunnelfrågans avgörande ligger till grund för hur man tar vidare den långsiktiga planeringen för den kommande skärgårdstrafiken.

Jag ser med stort intresse fram emot att landskapsregeringen senast i september har ett tunnelmeddelande till lagtinget. Vi behöver komma framåt och därför är det dags att ta ställning till huruvida en tunnel till Föglö ska förverkligas eller inte.

Det är inte första eller sista gången det behöver tas tydliga inriktningsbeslut i infrastrukturella frågor. Vi har att lära av historien. Färjsundsbron byggdes år 1937. Alltså redan för 85 år sedan.

Ett imponerande och modigt beslut i en infrastruktursatsning som har haft stor betydelse för utvecklingen på norra Åland. Och tunnel blev det också så småningom. Då man år 1958 byggde Finlands första landsvägstunnel genom berget på Godbysidan av sundet. Javisst är det en intressant tankeställare och jämförelse med långbänken kring nutida behov av smarta infrastrukturlösningar.

Tvärgående linjen.Under utskottsarbetet framkom med all önskvärd tydlighet att tvärgående linjen behöver vara kvar tills dess att någon bättre lösning blir verklighet. Den har stor betydelse för såväl lokalbefolkning som för näringslivet i skärgården och binder idag ihop norra och södra skärgården.

Energi. Den globala energipolitiken genomgår en radikal energiomställning med snabba förändringar som i allra högsta grad även påverkar Åland. Jag tänker givetvis på den enorma potential som finns i vindkraften och speciellt i havsbaserad storskalig vindkraft. Det är precis som utskottet konstaterar i betänkandet så att landskapsregeringen bör hålla lagtinget informerat om hur processen fortskrider.

Ämnet är komplext och därför är det på sin plats att processen och valet av exploateringsmetoder inte gör onödiga politiska kullerbyttor pga politisk stark vilja men bristande kunskaper om hur processen behöver framskrida för att nå önskvärda resultat för Åland.

 Utskottet lyfter även fram problematiken eller rättare sagt utmaningarna gällande den distribuerade energiproduktionen som växer sej allt starkare. Detta sker i form av t ex solceller på förbrukarnas egna hustak. Egna solceller är och förblir sannolikt en betydande del av den pågående omställningen till hållbara och förnybara energikällor. Därför är det viktigt att den uppseglande problematiken snabbt hittar lösningar eftersom de nya produktionsmönstrena skapar utmaningar för eldistributionsbolagens affärsmodeller. Frågan är komplex men inte unik för enbart Åland.

Vi kan alltså förvänta oss en avsevärt större andel lokalproducerad el i konsumentledet. Därför är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter ha en lösningsfokuserad dialog med distributionsbolagen för att förhindra att det uppstår flaskhalsar i elnätens kapacitet att ansluta solceller i distributionsnätet. Det betyder att det kommer ett investeringsbehov när det gäller att anpassa elnätet för mer mikroproduktion och hanteringen av nya komponenter inom elhandeln. Dessa kapacitetsfrågor behöver beaktas i de diskussioner om helhetslösningar som den nybildade energikommissionen har att jobba med. Tack, talman!

Bara en kort kommentar för jag tycker att det var så intressant. Det är den här typen av tillbakablickar som man bör göra som kollega Mansén gjorde när han pratade om Färjsundsbron. Skulle vi räkna om den till dagens penningvärde i förhållande till de till buds stående medel då så kanske helt plötsligt en tunnel till Föglö skulle bli relativt billigt. Men det som man upplever som självklart, som man har haft länge, så det tänker man aldrig på. Jag vill ge en eloge för det uttalandet. Hos mig väckte det mycket tankar och förhoppningsvis hos flera andra.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det var det jag hoppades på också, för det gav mig tankeställare när jag kontrollerade upp hur länge sedan tillbaka det var som man byggde Färjsundsbron och hur imponerande stort bygge det var. Det är ändå 85 år sedan, och man tog det djärva beslutet som antagligen vägdes mot nyttan då också, lika som vi nu funderar på tunnlar och stora infrastrukturella satsningar osv. Det behövs tas beslut. Det är en känsla som finns när man inte tar beslut och man står stilla. Står man stilla så sjunker man, som man brukar säga inom näringslivet.

Kollegan Mansén nämnde ordet långbänk i sitt anförande. Skulle vi prata om Färjsundsbron idag så är det nog troligt att kanske sundsborna stod vid Färjsundet och fortfarande tittade hur man skulle ta sig till Mariehamn. Det går att skoja om det, men det är ju rätt allvarligt att på något konstigt sätt så går det mesta i stå för oss nu fast vi har mera resurser än vad vi någonsin har haft. Det gäller nog att vi lite börja samla oss och fokusera på vad vi verkligen vill åstadkomma, om vi ska komma ur det här pratar stadiet någon gång.

Tack, talman! Visst är det så, vi måste ju komma framåt. Men det är klart, det behövs också underlag så vi behöver få det här ställningstagandet från landskapsregeringen till lagtinget när det gäller tunneln för att sedan komma framåt i frågeställningen. Jag har förstått att så är det och beställningen från finans- och näringsutskottet är densamma.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Det här är egentligen mitt gruppanförande men av tekniska skäl så kommer jag inte i början, som ni vet. Det går lite över tiden, men inte så mycket.

Mitt deltagande i utskottsbehandlingen skedde ju på distans och det var för mig en återkomst till lagtinget.

Jag noterar att vi har vackra blommor här i salen idag, liksom senast när jag stod här i talarstolen. Då sade jag att vi brukar inte ha plenum efter den 9 juni. Men finansministern, som jag tilltalade också den gången, verkar ha gjort det till sin tradition att fixa att vi får njuta av de här blommorna lite längre. För mig var det bra den här gången så att jag kunde vara med i debatten som jag annars hade missat. Vad ni andra tycker, så det får ni framföra.

När jag skummade igenom det här förslaget så kunde jag då inte se några större frågor som skulle uppta mitt engagemang. Jag lyssnade på hela remissdebatten och jag hade samma uppfattning efter det också. Det fanns en del pengar till minister Röbloms mammutprojekt som jag nämnde här i mina reservationer, också pengar som skulle gå till klimatet, det ville jag stryka och jag har lämnat in några reservationer i de ärendena.

Sen fanns det pengar för det krisande jordbruket. Det fanns en fullmakt för nya upphandlingar av färjtrafiken och pengar för underhåll av en ny färja. Det förklarades och verkade rimligt.

Just nu är tyvärr ministern inte med, jag hade tänkt lägga till eftersom flera andra har kommenterat den här tunnelfrågan. Betänkandet ska komma i september, hoppas vi. Jag funderar lite - hoppas att ministern kanske hör detta i korridoren - att om det finns en möjlighet att den enfiliga tunneln, som jag nämner kort om i en reservation, att den kunde komma som ett kompromissförslag, eftersom det kanske verkar lite som att det inte finns en majoritet för en tvåfilig tunnel för kanske 200 miljoner: Men kanske för en enfilig som kostar kanske 100 miljoner. Men tyvärr så är inte ministern här, men kanske han dyker upp.

Summa summarum i alla fall, det här gruppanförandet hade kunnat bli ganska kort och innehållslöst om det inte var för de beskyllningar som kollegorna i utskottet kom med, inte här i lagtinget, utan det var offentligt. Jag valde att inte kommentera dem utan jag tänkte att jag skulle kommentera dem här och nu, det som är min plats.

Jag inleder med det som ledamot Holmberg framförde i en insändare offentligt, i flera antagligen, de brukar vara i båda. Han skriver: ”Utskottets majoritet ville inte skriva någonting kring kommuner eller landskapsandelar, det ingick inte i det toppstyrda manuset. Då utskottet röstade om saken kom avgörandet via en digital röst från soliga Portugal.”

I en artikel i tidningen säger han: ”Många indicier talar för min obevisbara teori, jag tycker bara att det är lite snuskigt”. Bästa ledamot Holmberg: Min röst var inte avgörande. Enligt protokollet, som ni har framför er, så föll rösterna 4-3 mot att Strands text inte skulle tas in i betänkandet. Om jag inte hade fått rösta så hade rösterna fallit 3-3 och ordförandes röst hade avgjort och slutresultatet hade blivit exakt det samma. Jag hoppas att ledamot Holmberg i fortsättningen kan hålla sig till sanningen och inte komma med hemsnickrade populistiska förklaringar.

Herr talman! Det som ledamot Holmberg glömde att nämna är att det fanns två andra omröstningar angående texten i betänkandet. En gällde ledamot Holmbergs eget tillägg som stöddes av ledamot Strand och i omröstningen även av ledamot Fellman och av mig. Den texten kom in i betänkandet. Var det också ”snuskigt” ledamot Holmberg? Sedan fanns det en annan text som ledamot Strand vill ha med och den finns med i betänkandet därför att jag som fjärde person stödde det via en digital röst från Portugal.

Bästa ledamot Holmberg, tack vare min röst så kom två textstycken in i betänkandet i det här toppstyrda manuset. Där som jag röstade emot så hade de inte kommit in ändå. Så var nu den där hanteringen så snuskig som ni först ansåg?

Herr talman! Ledamot Strand har ju, som vi har sett, uteslutits från Moderaterna på ett eller annat sätt och han är helt uppenbart sur över det. Han ville inte skylla på judarna som man gjorde förr och han var kanske för PK för att säga att allt var bögarnas fel. Så det blev syndabocken Toivonen 1344 kilometer bort som var orsaken till att han blev utesluten, kunde vi läsa. Det berodde också på något förment samarbete eller någon överenskommelse med regeringssidan i utskottet, kunde jag läsa.

Redan i utskottet anmodades jag att motivera varför jag inte röstade för ledamot Strands tillägg i texten. Jag brukar aldrig motivera mina röster. Jag röstade som jag just nämnde. Jag röstade för hans tillägg i en annan fråga. Men jag ska här, nu när jag är här och inte där borta, avslöja varför jag inte understödde hans förslag. Det var för att jag tyckte att det var dåligt. Jag tyckte det var uselt, av flera orsaker. Jag skulle faktiskt vilja nämna två av dem. Men då kommer ett litet praktiskt problem som jag märkte när jag skulle skriva det här. För det som det röstades om i utskottet är faktiskt inte identiskt med det som finns i reservationen. Det här är faktiskt ett formfel som jag inte noterade då. Jag tänker inte, i motsats till Holmberg, redogöra för vad vi säger i utskottet. Det får vi nämligen inte göra. Jag kommer att ta upp det som ni har sagt om andra personer offentligt i nästa utskottsmöte, men vi får inte citera vad andra säger. Så därför kan jag inte kritisera det som Strand sedan inte satte med i sin reservation.

Men som han skriver i sin reservation, som han inte ville ha till omröstning men som ni ville ha, ledamot Holmberg: ”Utskottet anser därför att de tillsatta referensgrupperna skall göras om till arbetsgrupper med mandat helt utan begränsningar. Grupperna får den tid och de resurser som behövs för att jobba fram långsiktigt hållbara landskapsandelssystem och tillhörande lagstiftningar. Målet är att grupperna ska presentera en delrapport senast i samband med budget för 2023. Olika lagstiftningar och systemändringar samt eventuella tillskott av pengar föreslås inför lagtinget när grupperna är klara med sina uppdrag.”

Detta anser jag att är en helt orealistisk plan. Att i praktiken göra om hela landskapsandelssystemet så att det är klart i oktober. Detta var den andra och största orsaken till att jag röstade nej till det här förslaget. Någon konspiration som ledamot Strand talade om finns nog bara i hans fantasi. Jag stödde ju det andra tillägget, som jag sade.

Herr talman! Under behandlingen så kunde jag inte låta bli att tänka tillbaka på tillkomsten av det landskapsandelssystem som vi nu har. Det skapades ju faktiskt under förra mandatperioden. Jag satt själv då med i en parlamentarisk referensgrupp under dåvarande ledning av finansminister Perämaa. Det här systemet skulle baseras på olika modeller, hur kostnaderna såg ut för olika kommuner och så vidare. Det fanns väl inte egentligen så mycket kritik då mot själva systemet, men samtidigt så valde den dåvarande regeringen att minska beloppet på landskapsandelar. Det kritiserades då av den dåvarande oppositionen som ju ansåg att det var ett sätt att svälta ut kommunerna för att acceptera den här så kallade tvångssammanslagningen. Namnet kan vi diskutera.

Men det intressanta är alltså att det är det här systemet som de tre utskottsmedlemmarna från Moderaterna, Liberalerna och Socialdemokraterna kräver en ändring av. Formellt sett är det en reservation mot denna regering. Det är en reservation mot landskapsandelssystemet, men det är faktiskt en reservation mot det system som er egen regering genomförde förra mandatperioden. Jag tycker att det är ganska spännande med politik mellan varven.

Men nu har jag kritiserat både regeringens budget till vissa delar där jag anser att den ska kritiseras. Jag har kritiserat oppositionen där jag anser att den ska kritiseras och också vilden där jag anser att han bör kritiseras.

Bästa lagting. Jag har gjort den reflektionen, det är min uppfattning, att dagens lagting är sämre på att replikera oppositionen än vad den var under förra perioden. Ledamot Högman, hur ofta tar ni repliker mot oppositionen? Ni tog en idag minns jag. Ledamot Josefsson, hur ofta tar ni repliker mot oppositionen? Ledamot Nordberg eller ledamot Häggblom, ledamot Bergbo, ja, ni kan fortsätta, men ni ska vara lugna. Jag tänker hjälpa er. Under ett år har jag inte kunnat kritisera ett enda förslag här. Jag har tänkt att under nästa år så ska jag både kritisera, som jag har gjort nu, regeringen och oppositionens ibland lite populistiska förslag och också de vildar som kanske dyker upp här i lagtinget. Så jag ser verkligen fram emot kommande lagtingsår. Tack för ordet, herr talman. Jag gick ju inte så mycket över tiden.

Tack, talman! Tack till ledamot Toivonen. Vad gäller landskapsandelssystemet så tror jag att man jobbade i tre år eller mer under tidigare mandatperiod för att helt enkelt skapa ett nytt system. Det visar att det kräver sin tid. Det är ingenting man gör till hösten, om man skulle göra en total revision av systemet.

Detta att vi oftast brukar vara klara till den 9 juni när det gäller att regeringen lämnar material till lagtinget. När jag tittade bakåt här till 2018 så ser jag att man har nog inte klarat av det. Det har varit plenum den 12 juni och under 2020 så blev lagtinget klara den 26 juni. Så normalt sett, om man tittar tillbaka på de senaste åren, så är det nog betydligt längre än den 9 juni, som en liten korrigering.

Tack, herr talman! Jo, jag mins mycket väl vilken erfaren politiker det var som sade att man aldrig har haft plenum efter den nionde. Men det var innan ni började med den nya traditionen att ha plenum efter den nionde.

Tack, talman! Ledamot Toivonen, jag kan upplysa ledamoten om att minoriteten vann inte en enda omröstning i arbetet med betänkandet.

Sedan när det gäller snuskigheten så kan jag nog faktiskt vidhålla att jag tycker att det är totalt fel att man kan sitta i ett annat land på distans och jobba med i ett finans- och näringsutskottet. Jag tycker att det är helt fel. Vi fick en rejäl löneförhöjning inför den här mandatperioden för att vi ska vara beredda att jobba mera. Jag hade kunnat sitta i min stuga, ledamot Strand hade kunnat sitta i sin stuga och ledamot Fellman hade kunnat sitta i sin stuga. Det skulle bli en lekstuga av alltihop. Så jag vidhåller nog att jag tycker att det faktiskt var ett uruselt system att tillåta deltagarna att jobba på distans i juni 2022, via Teams. Det står jag för.

Tack, herr talman! När det gäller omröstningarna så går det mycket bra att titta i protokollet. Det var 4-3 och skulle jag inte haft rätt att rösta så hade resultatet blivit 3-3 och ordförandes röst hade avgjort. Det var inte min röst. Sen i de andra omröstningarna så vet ni precis vilka stycken det var. Majoriteten, det var jag och oppositionen och Strand som stödde det. Vi var fyra stycken som stödde. Hade jag då inte fått rösta då hade er text inte kommit in och inte Strands andra text heller. Så där gjorde jag att texterna kom in. Men i det första fallet så hade det ingen betydelse, det skulle ändå inte ha kommit in.

Sen när det gäller deltagande på distans, så den möjligheten nämndes när min sjukledighet diskuterades, att jag kunde fortsätta efteråt också på distans. Sedan är det så att det är faktiskt inte 2022 och 1992. Vi har (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag vidhåller absolut att minoriteten inte givk vinnande ur en enda omröstning.

När det gäller 2022 eller 1992 så tycker jag att vi kan vända blickarna både österut och västerut och se på hur parlamenten där fungerar i Finland och Sverige. Tror ledamot Toivonen att han i den svenska riksdagen kunde sitta i Portugal och delta i finansutskottet i Sveriges riksdag? Knappast! Och ännu mindre rösta. Det handlar inte om att ledamot Toivonen fick rösta via Teams. Enligt mig och den liberala lagtingsgruppen var det förkastligt att ledamot Toivonen överhuvudtaget fick delta via Teams i utskottet. Jag hoppas att det var en engångsföreteelse.

Tack, herr talman! När utskottsbehandlingen skulle inledas så kontaktade jag kansliet och frågade hur reglerna var för tillfället. Jag fick svaret att utskottets ordförande avgör. Jag sände ett mejl och frågade; finns det en möjlighet att jag kan vara med på tilläggsbudgeten? Sen blev det också ett annat ärende för att de behandlade det fysiskt på samma gång. Skyll inte på mig att jag fick tillstånd. Det är ordförande som bestämmer det.

Tack, herr talman! Låt mig först konstatera med glädje hur överväldigande stort stödet för storskalig havsbaserad vindkraft är i detta lagting, och för de åtgärder som landskapsregeringen vidtar för att förverkliga denna episka satsning som har så många goda synergieffekter för det åländska samhället.

Vi arbetar naturligtvis så snabbt och så kostnadseffektivt som vi kan, samtidigt som vi har fokus på den stora vinsten, nämligen vad det här kan innebära för positivt för Åland i framtiden. Den här överväldigande majoriteten har visats under debattens gång för företrädare från den seriösa oppositionen och från regeringsbänken.

Jag tar mig dock friheten att reflektera en aning över en aspekt av diskussionen kring vindkraft, kring klimatfrågan och kring energiomställningen som det kanske talas lite för lite om i det åländska samhället ännu. Det är den skamlösa populismens framfart.

Den skamlösa populismen drar över världen. Man använder tillmälen. Man sprider konspirationsteorier, man sprider rena lögner. Man använder fakta som finns väldigt svävande och fragmenterat för att det ska stärka den bild man är så ivrig att förmedla. Det finns en grogrund för den här populismen och det är bland människor som av olika anledningar känner sig stressade, oroliga för vad som händer i världen eller utsatta på ett eller annat sätt. Jag tycker naturligtvis att det är horribelt att slå politiskt mynt av det, att använda de här verktygen för politisk vinnings skull.

Det är ju inte bara klimatfrågan som populisterna attackerar. Det är forskningen i sin helhet. Det är mänskliga rättigheter. Det är rättsstaten. Och som ni känner till, för varje droppe av den sortens skitig vätska som träffar stenen så blir det också ett hål. Vi ska vara medvetna om att Åland inte är förskonade från den här sortens brutal populism. Den finns här också i olika former och skepnader. Till råga på allt så tar vi också del av medieflöden från hela världen, från öster och väster och vi befinner oss i ett ständigt brus där det kan vara svårt att hålla skillnad på vad som är vad.

Det är därför som jag vill tacka lantrådet Veronica Thörnroos och ledamoten Ingrid Zetterman som tillsammans gick upp och röt till när tillmälen började användas i debatten tidigare idag. Då visar man att vi gemensamt står upp när det gäller att försvara integriteten på vårt parlament. När det gäller att försvara integriteten på vår regering, då står vi alla upp i en överväldigande majoritet och försvarar inte bara integriteten på vår demokratiska institutioner utan också integriteten på den demokratiska dialogen. Tack, talman!

Tack, herr talman! De var ju trevligt att minister Röblom kom på plats nu eftersom ni inte var med tidigare. Nu talade om tillmälen. Det skulle vara intressant att veta vilka de var? Jag skulle själv säga, är det en total avsaknad av humor i den här salen? När ni talade om kritik så talade ni om populister. Vi från Åländsk Demokrati har tagit fram de här problemen med mikroplaster, fågeldöd, insektdöd, ultraljud och så vidare. Vi har konstaterat att vi håller på att bli ett miljöparti i den här frågan, medan ministern, som representerar ett Hållbart Initiativ, överhuvudtaget inte verkar bry sig om miljöfrågorna. Vi är väldigt fundersamma kring det.

Tack, herr talman! Jag vill verkligen tacka minister Röblom för att han tog upp den här saken med populism. Det är ett stort problem som vi har i vårt samhälle idag. Fakta förvanskas. I rädslans, okunskapens och ointressets mylla så gror populismen. Populismens gröda är makt och den är inte bara historielös utan även rotlös och förutsägbar. Historien har visat det ända sedan grekernas tid och vi ser det även idag. Det är enkla sanningar som förmedlas genom lätt tillgängliga kanaler. Den är däremot väldigt svårt att bekämpa. Det är ätt att starta en skogsbrand, men varenda en buske måste släckas en och en.

Tack, talman! Tack Påvals för det. Det är därför som jag tycker att det är bra att vi under den gångna perioden också har kunnat visa på sammanhang där regeringen och oppositionen är eniga. Vi behöver inte hålla liv i konstlade konflikter, utan vi tar konflikterna när de finns och sedan står vi eniga när vi är eniga. Det ger kredibilitet, trovärdighet och förhoppningsvis också förhoppning ute hos befolkningen att man inte behöver dra sig till extremer för att få många likes.

Tack, talman! Bästa lagting, helt kort. Jag vill som undertecknare av reservationen mot finans- och näringsutskottets betänkande nummer 13/2021-2022, gällande kommunernas ekonomi och landskapsandelar i den allmänna motiveringen, avisera att jag vill föra den till omröstning.

Jag vill jag också rikta ett stöd till den mycket kompetenta minister Röblom. Jag hoppas att den liberala lagtingsgruppen och minister Röblom kan ha ett möte inom kort och diskutera den havsbaserade vindkraften, för vi har nog en stor samsyn kring det mesta där.

Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen kommer att ske på fredag den 17 juni 2022.