Enda behandling

Dokument:
  • Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter vid behov vid plenum i morgon den 15 december klockan 09.30 till slut. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum på fredag den 17 december 2021.

    Talmannen uppmanar dem som avser väcka ändringsförslag att tydligt avisera det under diskussionen. Diskussion.


  • Talman! Kolleger, vad passar väl bättre en dag som denna då finans- och näringsutskottets budgetbetänkande ska diskuteras än att inleda med en dikt av Karin Boye, en svensk poet som dog alltför ung men under sin tid på jorden hann dra upp linjer för såväl normöverskridande jämställdhet som hur vi borde förhålla oss till själva livet. Hon skrev:

    ”Den mätta dagen, den är aldrig störst.

    Den bästa dagen är en dag av törst.

    Nog finns det mål och mening i vår färd,

    men det är vägen, som är mödan värd.”

    Det är alltså dags att ta sats mot framtiden och lägga ett andra pandemiår till handlingarna. Landskapet Åland har liksom resten av världen stannat till ett litet tag i väntan på vaccin och att det nödvändiga lugnet ska återvända till vardagen. Vi måste alla konstatera att pandemin ställt till med oerhört många utmaningar för vårt samhälle. Vår ekonomi sattes under extrem hård press till följd av omfattande och exploderande arbetslöshet och alla de följder som brist på sysselsättning ställer till med. Ändå kan vi stå här i dag och slå fast att vårt samhälle fortsättningsvis är obelånat, i varje fall i direkt mening.

    Skälet till detta är att den åländska ekonomin de facto har återhämtat sig rejält under 2021 vilket är tröstande för stunden men inte långsiktigt, läget är fortfarande mycket svårt att bedöma och vi upplever dagligen hur nyhetsrapporteringen ställer tidigare sanningar på ända. Vi har av pandemin lärt oss att det enda beständiga är förändringar och vår förmåga att anpassa oss till en ny verklighet.

    Landskapsregeringens budget för 2022 präglas av denna insikt, det finns mycket att göra för att Åland fortsättningsvis ska vara ett samhälle dit folk vill flytta, där det finns arbetsplatser och en tillvaro som är trygg, jämställd, inspirerande och tillåtande. Här ska kvinnor, män, barn och alla andra kunna trivas och växa. Med detta för ögonen har utskottet landat i några slutsatser som gör hela Åland lite bättre och skapar tydlighet för alla.

    Landskapsregeringen konstaterar i sitt budgetförslag att förutsättningen för en långsiktigt stabil offentlig ekonomi är att det görs förändringar inom den offentliga förvaltningen. Detta ser utskottet mycket positivt på och applåderar planerna på att tillsätta en parlamentarisk grupp i syfte att hitta överenskommelser och samsyn gällande reformer av den offentliga ekonomin som sträcker sig över flera mandatperioder. Denna arbetsgrupp bör tillsättas i skyndsam ordning med fokus på konkreta åtgärdsförslag beträffande kostnadstak och ett överskottsmål i den offentliga ekonomin som inkluderar både landskapet och kommunerna. När det handlar om ledarskap och förändring måste vi göra allt för att de åtgärder som behöver vidtas i möjligaste mån har ett brett parlamentariskt stöd. Det ekonomiska läge som landskapet befinner sig i gör det brådskande att gå vidare med nödvändiga reformer som bland annat måste hantera utmaningarna inom sjukvården och äldreomsorgen. Gruppen bör också se över och föreslå vilka verksamheter som kan omstruktureras från offentlig till privat sektor. Ytterligare måste tydliga prioriteringar göras vilka verksamheter som utgör grundkärnan i vårt välfärdssamhälle samt vilka som kan prioriteras ner eller fasas ut. Liksom alla andra regioner, länder, företag och organisationer måste också Åland förändra och förbättra med tanke vår gemensamma framtid.

    Ålandsdelegationen har efter att budgeten antagits av landskapsregeringen aviserat högre intäkter för landskapet Åland. Utskottet anser därför det som osannolikt att ett lån behöver lyftas, men beaktande den stora osäkerhet som pandemin medfört är lånefullmakten som äskas i fullmakten berättigad och vinner utskottets stöd.

    Förutom att vi bör arbeta för en ekonomisk samsyn måste vi också hålla ögonen på hur världens megatrender slår mot Åland. En av hela världens utmaningar är till exempel den demografiska utvecklingen som är en följd av att folk lever längre. Detta är såklart fantastiska nyheter och på Åland är det till och med bättre än så. Vår medellivslängd är imponerande hög, faktiskt så hög att den gör den demografiska utmaningen ännu större. Antalet pensionärer ökar i mycket högre grad än andelen sysselsatta vilket gör att de samhälleliga kostnaderna obönhörligen växer och att färre skattebetalare är med och finansierar välfärden. Detta leder till obalans i systemet, vi måste antingen se till att den ekonomiska tillväxten klarar större utgifter eller minska kostnaderna för den service som samhället upprätthåller. Frågan är inte svart eller vit utan det måste till förändringar på flera ställen.

    Detta leder till nästa steg i finans- och näringsutskottets betänkande. När det handlar om BNP-tillväxten är den huvudsakligen driven av den offentliga sektorn, landskapet och kommunerna har vuxit och vuxit medan det privata näringslivet inte riktigt hängt med. Där har vi ett dilemma som måste hanteras. Nu varken kan eller ska landskapet Åland göra mer än skapa förutsättningar för ett framgångsrikt privat näringsliv. Affärerna ska andra sköta och det gör de huvudsakligen rätt bra.

    Under vårt ansvar faller att ta hand om den offentliga ekonomin på ett klokt och framåtsyftande sätt och därför har finans- och näringsutskottet lyft några frågor som är viktiga för hela den åländska offentliga ekonomin.

    Landskapsandelarna är instrumentet där vi tar hand om varandra, oberoende var på Åland vi bor. Kort uttryckt är det ett samhällskontrakt där mindre folkrika och geografiskt centralt placerade kommuner får ett stöd för att kompensera bristande ekonomisk bärkraft. Med hjälp av dessa landskapsandelar ska alla kommuner garanteras möjligheten att producera den välfärdsservice som fastställts i lag. Under senare år har betydande förändringar skett i detta system, dels har tilldelningen av budgetmedel minskat med flera miljoner och dels har systemen ändrats så att en större andel av utjämningspolitiken sker genom omfördelning av resurser från tillväxtkommunerna till övriga kommuner. Konsekvensen blir att resurser saknas såväl i de små kommunerna som i de mera centralåländska tillväxtkommunerna när det gäller drift av lagstadgade verksamheter. Det gör att resurser saknas för att genomföra nödvändiga investeringar i daghem, skolor, äldreomsorg, avlopp och annan infrastruktur. Detta faktum riskerar att bromsa hela Ålands ekonomiska utveckling varför utskottet vill att landskapsregeringen i brådskande ordning ser över systemet med landskapsandelarna. Utskottet understryker vikten av att regionalpolitik borde ske inom ramen för landskapsandelssystemet och inte genom andra omfördelningar.

    Antalet invånare i landskapet växer, vilket är ett oerhört gott betyg, och för dessa krävs service och välfärdstjänster av olika slag. Tillväxten har varit stabil men under senare år mest koncentrerad till Jomala, Lemland, Finström, Hammarland och Mariehamn. Traditionellt sett har Mariehamn organiserat sin verksamhet själv medan övriga kommuner har organiserat sig i kommunalförbund vilket kanske inte till alla delar längre är optimalt. Därför efterlyser utskottet en genomgång och förändring i lagstiftningen när det gäller organisationen och produktionen av samhällsservice. Detta har tydliggjorts i spåren av bildandet av Kommunernas socialtjänst KST, vilket på mindre än ett år har åstadkommit rejäla förbättringar när det gäller social service över hela Åland. Organisationen är förvisso ung men resultaten redan tydliga. Åland levererar bättre social service i dag än förut. Själva organisationsstrukturen upplevs dock som utmanande vilket lett utskottet till slutsatsen att lagstiftningen gällande kommunalförbunden och reglerna kring hur grundavtal kan justeras borde analyseras och förändras. Om detta medför förändringar i finansieringen förutsätter utskottet att dessa hanteras vid landskapsandelssystemet. Även detta arbete bör ske i brådskande ordning.

    Utskottets arbete har som vanligt varit inspirerande och mångsidigt. Jag vill rikta ett tack till mina kollegor i utskottet och till utskottssekreterare Sten Eriksson som har sammanfattat olika tankar i ett betänkande.

    Jag ämnar inte gå in i var och en av dem men eftersom vi bygger samhälle gemensamt finns det skäl att lyfta stycket som hanterar jämställdhet. Jag hör till dem som tror på ett aktivt arbete med att skapa jämställdhet på alla plan. Jag tror på ett samhälle där alla ska ha samma makt och möjlighet att forma sina egna liv. En av alla de vi hört i arbetet med detta betänkande uttryckte det listigt: "Ett demokratiskt samhälle är ett samhälle som aldrig anser sig nog demokratiskt". Samma sak kan man säga om jämställdhet; ett jämställt samhälle är ett samhälle som aldrig anser sig nog jämställt. Det är alltså resan som är målet och därför anser utskottet att det är viktigt att fortsätta den inslagna vägen och bilda den parlamentariska grupp som får till uppgift att se över hur arbetet mot ännu mer jämställdhet kan fortsätta. Det är frestande att citera ABBA-ikonen Björn Ulvaeus som i en intervju häromdagen träffsäkert slog fast att det bästa man kan göra i ett samhälle är att främja all form av jämställdhet.

    Finans- och näringsutskottet lyfter gärna behovet av samförstånd och övergripande diskussioner för att nå mål som nyttjar hela Åland. Därför konstaterar utskottet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett meddelande kring en långsiktig utvecklingsplan för hela skärgårdens trafiksystem och att detta ska göras när den så kallade tunnelgruppen kommit med sitt betänkande angående fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö i början av nästa år. Detta arbete sker inom ramen för en parlamentarisk kommitté som granskar frågan ur en rad olika vinklar vilket skapar god grund för fortsatta diskussioner och beslut.

    Skulle det finnas fler frågor kring texterna i betänkandet svarar jag gärna på dem efter bästa förmåga men innan jag slutar måste några korrigeringar lyftas, talman: Utskottet har erfarit att i moment 20010 innehåller texten i momentmotiveringen under rubriken ”Inkomster” i andra stycket felaktig information. Avgifterna kommer endast att höjas för jordförvärvstillstånden, inte för tillstånden för närings- och hembygdsrätt.

    I elfte timmen har vi också uppmärksammat ett litet skrivfel i betänkandets stycke under rubriken Utvecklings- och attraktionskraft där vi skriver att det nuvarande Ålandskontoret i Helsingfors ska döpas om till Ålands representation i Helsingfors. Rätt är naturligtvis Ålands representation i Finland vilket spelar mot kontot 21510 i budgeten. I sammanhanget vill utskottet också förtydliga att arbetet genomförs under år 2022 varför momentets namn Ålands representation i Finland bör kompletteras med begreppet Ålandskontoret som finns kvar tills bytet sker.

    Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2022 med den ändring som framgår ur detaljmotiveringen, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-32, att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån samt  att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2022 ska tillämpas från och med den 1 januari 2022 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

    Och för att detta ska bli verklighet och Åland ska förbli det friska samhälle vi är fogar jag gärna till en direkt uppmaning, om du inte redan vaccinerat dig mot coronaviruset, gör det! För allas vår skull och för samhällsekonomin skull. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Tack finansutskottets ordförande för presentationen. Vi fick till lagtinget en budget som både av oppositionen men också av andra utomstående, tidningarnas ledarsidor och så vidare konstaterades vara tom på reformer. Nu talade sig utskottets ordförande varm för behovet av reformer. Vad är det som har hänt sedan budgetens behandling började? Är det kanske så att väldigt många höranden i utskottet har yrkat på behovet av just reformer? Och elefanten i rummet här är väl ändå trots allt en sammanhållen helhetsreform av kommunsektorn, eller hur ordförande Pettersson?


  • Tack, talman! Det var så många frågor samtidigt så att jag kanske tappade bort mig lite. Budgeten innehåller förslag till dessa reformer som vi nu lyfter fram i betänkandet. Vad oppositionen och andra tyckte att man såg i budgeten när den kom så kanske inte riktigt stämmer överens med dess verkliga innehåll. Det vi har gjort i finans- och näringsutskottet är att vi har pekat på några alternativ utgående från det som från början stod i budgeten. Så fungerar ett parlamentariskt system. Man lyssnar till landskapsregeringen, man granskar deras förslag och man lyfter fram saker som är extra viktiga. Det är ju inte tidningarnas ledarsidor som formar politiken på Åland.


  • Nej, men dessvärre så gör de och också många andra och även många höranden i utskottet precis samma analys. Elefanten i rummet som ledamoten Pettersson kringgår med att nu hitta på strukturförändringar när det gäller kommunalförbunden och de här historiska framstegen att Sottunga och Lumparland nu har sökt om en utredning. Vi vet alla precis vad det är som krävs. Finns det ingenting hos ledamoten Pettersson som ser att man kanske borde evaluera frågan kring kommunstrukturen och gå en annan väg än den som landskapsregeringen nu föreslår?


  • Tack, talman! Mitt svar tarvar kanske lite mer tid, men jag ska göra mitt bästa. Det handlar om vem som äger Åland. Åland ägs av alla väljare. Dessa väljare har sagt att man tillsvidare vill behålla den kommunala strukturen som vi har. Att försöka gå emot väljarna resulterar i att man förlorar val och då når man ingenstans. Det kanske märktes under den förra mandatperioden. Om man på riktigt vill förändra någonting så måste man se till att de som förändringarna berörs är med. Om man inte gör det, att man bara försöker diktera villkor så kommer det att sluta med att man inte når någonstans. Därför så är de reformer som vi lyfter fram viktiga steg mot hur man skall kunna göra en bättre struktur när det gäller samhällsservicen på Åland. Det är min uppfattning.


  • Talman! Jag tror att vi är helt överens när det gäller analysen av problemställningen. Vi har en helt ohållbar offentlig ekonomi, både på kommunal nivå och på landskapsnivå. Vi kanske är överens om målet att vi ska ha överskottsmål i landskapets budget.

    Men jag uppfattar det som ett stort, stort problem att vi är helt icke överens om vägen dit. Den här majoriteten har sagt att man vill skära i servicen och det innebär äldreomsorg, skola och barnomsorg, medan stora delar av oppositionen vill se över strukturer, byråkrati och chefsnivåer. Jag ser det som nästan ett helt omöjligt uppdrag för en parlamentarisk kommitté.


  • Talman! Som bekant så är det vägen som är mödan värd. Att den här regeringen skulle ha uttryckt att man vill skära i servicen så tror jag faktiskt att inte riktigt stämmer. Det som jag tror att utskottsarbetet har visat är - mycket riktigt som vicetalman Sjögren lyfte fram - att det finns ett samförstånd om den stora bilden. Det är vägen hur man når dit som är lite mer komplicerad. Det är väl inte så underligt, så har det alltid varit i skapandet av landskapet Åland. Det har funnits olika vägar och man når den bästa genom att försöka göra kompromisser mellan de olika blocken i det här fallet. Där tror utskottet att en bra början är en parlamentarisk kommitté som man kan inleda diskussionerna i. Den nyttjar nämligen ingenting till att vi sitter här och bygger skyttegravar mot varandra. Det tjänar inte hela Åland på.


  • Talman! Jo, nu var det ju så att servicestrukturerna är i skottgluggen, det står i budgeten också för 2022. Det fanns en rapport med konkreta förslag som innefattar barnomsorg, äldreomsorg och skola. Landskapsregeringen har ju sagt att man ska titta vidare och göra analyser kring detta.

    Jag delar inte riktigt den här uppfattningen kring landskapsandelssystemet. Landskapsandelssystemet har ju en utpräglad Robin Hood effekt. En tätort får 500 euro per invånare och en randkommun får upp över 3 000 euro per invånare, så det har en utpräglad Robin Hood effekt. Men det är ju bra nu då att majoriteten har lyckats ena sig kring att man kan acceptera en lånefullmakt eftersom man tänker pytsa på med mera pengar vad jag kan förstå.


  • Jag tror att jag upprepar vikten av att man faktiskt sätter sig ner runt ett bord och försöker diskutera fram dessa överskottsmål eller kostnadssidan vilken man väljer. För om man börjar med det så kan man sedan också skapa några slags ramar som håller över flera mandatperioder än en. För ett faktum är att det åländska samhället har kanske inte alltid gynnats av de skarpa kasten som följer mellan olika val. Vi är så små att vi bör kunna sätta oss ner och komma överens om hur man ska försöka driva det framåt. Man gjorde det med rätt stor framgång i Sverige på 1990-talet. Man kom överens om saker som man senare bröt, det ingår lite i det politiska spelet, men på det övergripande planet så var man rätt överens om var ramarna fanns någonstans. Det tycker jag att Åland vore betjänt av.


  • Tack, talman! Jag undrar hur utskottsordförande Pettersson ser på den inre motsättning som de facto finns i utskottets betänkande? Man kräver både större handlingsfrihet för kommunen och gentemot kommunalförbundet och en revision av landskapsandelssystemet som tar bort vad som beskrivs som en utjämningspolitik för den förhöjning som utlovades i valrörelsen. Det betyder mer pengar och makt till de stora kommunerna och mer pengar till kommunerna överhuvudtaget så att de små kommunerna ska överleva. Hur ska vi ha råd med alla de här förändringarna samtidigt som vi ska spara på servicen?


  • Tack, talman! Tack ledamoten Fellman. Denna fråga har jag väntat på. Det handlar nämligen om att hålla flera tankar än en i huvudet samtidigt. Genom att rationalisera serviceproduktionen och göra den så kostnadseffektiv som möjligt blir det mer pengar över för hela det offentliga Åland. Och så vitt det då skulle behövas så kan man ladda landskapsandelssystemet med större finansiering, vilket skapar en större trygghet även för de små. Denna reform, rätt hanterad, kräver analys och den är inte alldeles enkel, men rätt hanterad så blir det bättre för alla. Därför har utskottet gått in för den här lösningen.


  • Det finns en djup inre motsättning i de här två riktningarna och särskilt i den tidtabell som utskottet har satt, att man inom 2022 skulle komma med ett nytt landskapsandelssystem, annars måste det till mera pengar i en tilläggsbudget.

    Kommunalförbund är ju traditionellt den form som särskilt Centern har använt för att hantera behovet av reformer. När man inte har kunnat röra kommunerna så har man bildat kommunalförbund. Därför bildades KST som nu har blivit eller kommer att bli en sjuttonde kommun som skulle garantera en rättvis, likvärdig socialvård för alla ålänningar, också för de som bor i de så kallade randkommunerna. Och nu är man beredd, innan KST har funnits ens ett år, att ändra i lagstiftningen så att man river upp den här reformen. Var lämnar det de små kommunerna?


  • Tack, talman! När det handlar om KST kan man inte nog understryka, vilket jag gjorde i presentationen, att det har gjort hela den åländska socialvården bättre. Det betyder inte att man ska låta bli att se över om strukturen är optimal. Vi ska inte skapa förbund som hämmar kommuner i sin utveckling. Vi ska skapa förbund som gör det möjligt för kommuner att utvecklas ännu bättre. Det är själva skälet till hela KST, att se till att socialvården ordnas över hela Åland så rättvist som det någonsin är möjligt, men utan att släppa tanken på hur allt ska finansieras. Det är det som det handlar om angående att hålla flera tankar än en i huvudet samtidigt.


  • Tack, talman! Tack ordförande Pettersson. Jag vill ta fasta på den parlamentariska grupp som förhoppningsvis finansministern tillsätter här i snabb ordning. Jag hoppas att utskottsordförande Pettersson kan ta med det som en extra färdkost att den gruppen ska jobba villkorslöst. Det ska inte finnas några heliga kor som gruppen inte får titta på eller beakta. Det var ju lite så när det gällde den så kallade Höglundsgruppen. När man tittade på den kommunala sektorn och dess möjligheter att bli effektivare och hitta sparmål så då fick man inte se på kommunstrukturen till exempel och man fick inte se på vissa avdrag. Jag hoppas att ordförande Pettersson tar med detta till sin finansminister och verkligen trycker på att ska den här gruppen fungera och ge nödvändigt resultat så behöver den vara villkorslös och förutsättningslöst i sitt arbete.


  • Talman! Tack för påpekandet ledamoten Holmberg. Nu råkar det vara så att finansminister Höglund inte är min, han är i allra högsta grad sig själv. Men jag har det största förtroendet för att när man går in i en parlamentarisk kommitté för att se på hela den ekonomiska bilden så gör man det förutsättningslöst. Jag väljer att tolka utskottets betänkande och hela utskottets idé som att det är precis därför man skapar en parlamentarisk kommitté.


  • Tack, talman! Vi får hoppas det. Men, precis som tidigare sagts här, så vägen dit, de åtgärder som egentligen behöver komma till som Åland är i behov av, de behöver vi inte utreda längre. Alla vet nog - vissa kanske långt därinne, andra på ytan - vilka åtgärder som måste till. Därför är det väldigt noga att det finns en tydlig tidsplan, en tydlig målbild och att gruppen som sagt kan jobba förutsättningslöst. Jag poängterar det. Jag hoppas att det också blir finansministerns gåva till lagtinget.


  • Talman! Tack för den färdkosten. Det är ju så här att det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. För oftast när man upplever att man har rätt så kanske man har fastnat i sin egen lilla tankebubbla och inte riktigt förmår att se helheten. Av det skälet så är inte minst en parlamentarisk kommitté viktig, för där får man mäta sina insikter i hopp om att man ska nå till en samsyn. För det är ju också så att det man själv alltid tänker så behöver inte stämma hela vägen. Det är idén med att man ska sätta sig ner och diskutera, faktiskt förutsättningslöst.


  • Tack, herr talman! Från regeringen vill jag framföra vårt tack till utskottet och dess ordförande Pettersson. Det är ett bra och gediget arbete. Jag tycker också att man har fört ett bra resonemang och bra slutsatser. Jag kan lyfta några saker som jag speciellt har fastnat vid; demografins utveckling och dess utmaningar. Sedan tycker jag också att man behandlar lånefullmakten på ett moget och bra sätt. Jag tycker att man har bra skrivningar om den parlamentariska gruppen som ska jobba långsiktigt över flera mandatperioder för att hitta bra och goda långsiktiga lösningar från Åland. Vad gäller kommunförbundet så för man för ett bra resonemang.

    Ett stort tack för ett bra arbete!


  • Tack, talman! Tack för de vänliga orden. Vi ska inte föregå debatten för vi kommer att få ta del av olika reservationer som alla på sitt sätt tillför saker till diskussionen. Jag är ändå glad för att finansministern ser avsikten i betänkandet, som faktiskt är att skapa en bild över hela den åländska samhällsekonomin och se vad man kan göra som gynnar alla. Det är ingen omöjlig ekvation i det här läget. Vi kan göra åtgärder som gynnar alla och det är något som utskottet har varit besjälad av från första mötet till det sista.


  • Tack för presentationen! Utskottsordförande Pettersson och också jag funderar lite runt den parlamentariska gruppen. Jag tycker att huvudbudskapet är väldigt bra, det vill säga att man sätter fast ett gemensamt kostnadstak och den gemensamma utvecklingen över flera mandatperioder framöver. Jag tror också att det är enormt viktigt att man blocköverskridande kan komma överens om hur vi ska ha det inom skärgårdstrafiken till exempel.

    Däremot är jag lite fundersam över att man kommer in på en sådan detaljnivå att man börjar prata om vilken verksamhet som ska privatiseras eller inte. Jag har åtminstone levt i den tron att vi kanske har en av de mest borgerliga regeringar man kan ha just nu. Jag tror att det är svårt i en parlamentarisk grupp, där samtliga partier är med, att nå någon sorts samsyn om vad som ska privatiseras eller inte. Det ser jag mera som ett jobb för den verkställande regeringen.


  • Tack, talman! Så kan man naturligtvis betrakta det. Vi tycker att det ligger i beställningen - att tydliggöra beställningen - att gå in i ett sådant arbete rätt förutsättningslöst. Det är det som är själva idén med det och då är det bättre att tillåta än att förbjuda. Och i den mån som denna grupp vill ta med de här synpunkterna så gör man det. Tycker man att det inte behövs så gör man det inte. Från utskottets sida så är vi nog rätt starkt borgerligt präglade och där tycker vi att det finns en idé att se vad man göra på ett annorlunda sätt än idag. Det är det som är utveckling, rätt och slätt. Man stannar inte fast i gamla mönster, utan man försöker hitta nya och det var avsikten med utskottets påpekande.


  • Som säkert kollegan Pettersson kommer ihåg så en stor del av mitt anförande gick ut på att visa genom statistik hur stor förskjutning vi haft från privat sektor till offentlig sektor och att vi måste göra någonting åt det. Så jag ser det som en väldigt viktig fråga. Men risken är väldigt stor, om man ska försöka komma någonstans, att det väldigt svårt att komma fram när det gäller privatisering av någon konstig anledning. Det har historien visat. Ska vi ha samtliga partier från höger till vänster med så är risken stor att det blir minsta gemensamma nämnare, det vill säga ingenting. Jag ser en stor risk med det. Jag hoppas att också Pettersson kan reflektera lite över det.


  • Tack, talman! De reflektionerna ägnar jag och vi i regeringsblocket oss åt alla dagar. Jag delar inte riktigt uppfattningen att det är väldigt svårt att föra över offentliga saker till det privata. Det visar historien faktiskt att är rätt möjligt. Den största grejen som har gjorts var när skärgårdstrafiken privatiserades. Det var en jättestor åtgärd som har betytt väldigt mycket när det handlar om pengar. Så det finns exempel på privatiseringar som har funkat riktigt, riktigt bra och de tror att man ska ta med sig när det gäller att hitta nya sådana.


  • Tack, talman! Tack också från mig till utskottsordförande Pettersson för presentationen. Det var mycket vackra ord om jämställdhetsarbetet. En plötslig kovändning kan man kanske kalla det.

    Men det var inte det som jag egentligen skulle säga i den här repliken. Som ledamot Pettersson vet så skrev jag en lång jämställdhetsmotion med en palett av åtgärder, bara att välja av för att komma vidare och framåt i jämställdhetsarbetet. Men jag ser inte ett spår av dessa konkreta åtgärdsförslag i det här betänkandet. Jag hade faktiskt väntat mig att finans- och näringsutskottet skulle höra jämställdhetssakkunnig Kristin Mattsson i jämställdhetsarbetet, men det har man tydligen valt att inte göra.


  • Tack, talman! Först av allt så här har inte någon kovändning ägt rum. Den här åsikten har jag haft så länge som jag har levt tror jag faktiskt, så där vill jag nog säga ifrån direkt. Jag tror på jämställdhet nämligen.

    När det gäller skrivningarna om just jämställdhet i betänkandet så valde vi även där att lämna det arbetet - eftersom det är en så viktig fråga - till en parlamentarisk kommitté som ska diskutera också det förutsättningslöst för att landa i olika åtgärder, t ex hur vi ska få detta parlament mer jämställt. När det handlar om höranden i utskottet ska man nog
    minnas att de allra, allra, allra flesta ålänningarna inte har blivit hörda i utskottet, trots att de kanske borde.


  • Tack, talman! Det är väl inte så många här som tror att det kommer att bli en parlamentarisk grupp för jämställdhetsarbetet, att man får med alla partier i det.

    Men tillbaka till de vackra orden om jämställdhetsarbetet, jag saknar absolut konkreta förslag för att komma framåt. Nu är det liksom bara tunna skrivningar.


  • Tack, talman! Det är inte tunna skrivningar. Det står: "Jämställdhetslagstiftningen syftar till att främja kvinnors och mäns lika rätt. Det är rimligt att samma strävanden ska återspeglas i valda församlingar". Det är väldigt tungt om man väljer att tolka det så. Om man däremot väljer att inte ta det på allvar, då landar man i ledamoten Söderlunds slutsatser, vilka jag inte riktigt håller med om. Jag tror att det här kommer att bli riktigt, riktigt bra. Här står att landskapsregeringen ska tillsätta en parlamentarisk kommitté för att man ska nå ett långsiktigt mål om 50-50 procents fördelning av könen i detta parlament. Är det möjligt? Ingen vet, men det är i alla fall ett mål som har formulerats av denna landskapsregering.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson för presentationen. Jag har en fråga kring det som står på sidan 5 under rubriken "Barn och ungdomar". Det står "utskottet erfar att gymnasiet kan tillhandahålla kostnadsfritt material". Jag skulle istället önska ett resonemang från utskottet där man har en mer långsiktig lösning. Jag önskar att man hade en mer aktiv skrivning kring långsiktiga strukturella lösningar för det som faktiskt behövs för att vi ska kunna jämställa oss med de gymnasier som finns i Finland, i stället för att denna passiva skrivning att man bara erfar att så är fallet. Hur har man tänkt här?


  • Tack, talman! Ledamoten Påvals lyfte en viktig fråga, men säger att vi ska nöja oss med att vara lika bra som de finländska gymnasierna. Det är inte en målsättning som vare sig utskottet eller egentligen landskapsregeringen stöder. Vår målsättning är att vi ska vara bättre, och så är det på väldigt många sätt. Den åländska utbildningen är mycket bättre än den finländska i väldigt, väldigt många avseenden. Av det skälet så ville vi lyfta fram att man kan förse elever med kostnadsfritt studiematerial, och det kommer vi att hålla fast vid under överskådlig tid. Exakt hur länge, det går inte riktigt att bedöma i dagens läge. Det beror helt och hållet på hur till exempel utbildningsmaterial fortsätter att distribueras, om det kommer till att bli mer digitalt och hur lösningarna ser ut och så vidare. Det finns väldigt många om och men som jag tror att man ska förhålla sig till.


  • Tack så mycket för det svarat. Jag tycker ändå att vi i den här salen kan ha makten att kunna lagstifta om de här sakerna för att faktiskt se till att våra studerande har samma och då också bättre förutsättningar än resten av Finland.

    Jag har en annan fråga de sista 40 sekunderna. Kring det här skramlade som ändå har förekommit under budgetdebatten från majoritetspartierna, den här kontrasten skaver ganska rejält, det som sades då och det som nu finns i det här ganska centerfärgade betänkandet. I en dikt av Karin Boye så avslutade Pettersson "vägen är mödan värd". Jag skulle säga att för majoritetspartierna så är det makten som är mödan värd här. Det ser ut som att Centern har kastat köttben och satt krav "take it och leave it" Vi har ju ledamöter som har ganska skarpa uttalanden. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Frågan gick mig kanske förbi där någonstans längs med vägen, men en rekommendation är att man ska lyssna på skrammel men man ska inte låta det leda en.

    Det här regeringsblocket förutsätter att de ledamöter som representerar det ska ha åsikter, det är därför de är där. Alla som stöder en regering har rätt till åsikter och dem måste man få lyfta i den mån som det behövs.

    När det sedan kommer till ett betänkande, där man faktiskt går in och granskar budgeten, så väger man olika former av åsikter mot varandra för att nå ett resultat. Det är så demokrati fungerar, ledamoten Påvals, det är inget hokus pokus. Man har rätt att göra sin röst hörd. Men när det blir skarpt läge så väger man samman sina olika åsikter och så når man ett resultat och det (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! I egenskap av ersättare i utskottet har jag möjlighet att sitta med under behandlingen, jag har tagit vara på den chansen och varit med på utskottets samtliga möten.

    Jag vill tacka utskottets ordförande för en mycket bra presentation och en spegling av utskottets arbete. Riktigt bra! Jag vill speciellt tacka ordförande för betoningen av att vi ständigt måste utveckla demokratin och jämställdheten. Det är två frågor som jag personligen och mitt parti håller högt. Tack!


  • Tack, talman! Tack även till ledamoten Eliasson vars närvaro i utskotten är bra på väldigt många sätt. Som ersättare så har man inte alltid rätten att komma med förslag och sådant, men vi är bara människor alla som sitter runt ett bord. Grundade synpunkter är alltid välkomna och där levererar ledamoten Eliasson från gång till annan med hjälp av historia, med hjälp av en nyfikenhet på framtiden och med hjälp av det som man kallar för sunt bondförnuft. Sådant är bra även i politiska kretsar och det borde vi låta oss vägledas av i ännu högre utsträckning, tycker jag. Tack, jag ser fram emot att fortsätta jobba.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 10:14

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Utskottsbetänkandet är till formen tjockare än vanligt, men det är logiskt. Liberalerna är långt ifrån nöjda med dagens politik, och lämnade därför in närmare 30 reservationer, vilka sammantaget ska ses som en form av skuggbetänkande.

    Vi kan även konstatera att utskottsarbetet är relationsbyggande. Det som under remissdebatten såg ut som en smutsig och uppslitande skilsmässa inför öppen ridå blev via några meningar i betänkandet en kärleksfull återförening inom hela regeringsblocket. Roligt! Varma lyckönskningar till detta, men tyvärr blev priset högt. Ett budgetförslag som borde behandlats med betydligt mer kritiska ögon slinker nu igenom med grava brister. Det är enligt mig fegt att skuffa problemen framför sig. Efter detta betänkande- och budgetarbete är jag skeptisk till att nuvarande regering i denna konstellation har reformkraften att knäcka dagens utmaningar.

    Sedan dag 1 i denna mandatperiod har Liberalerna följt en linje gällande den ekonomiska politiken och den går lätt att följa via våra budgetmotioner och reservationer. Jag har aldrig tidigare upplevt så många höranden som ifrågasatt varför vi politiker inte tar tag i Ålands problem. Tydliga höranden med mycket fakta bakom sina åsikter och med förslag skulle ge sammantaget en stärkning och en mer målinriktad och reformvänlig politik, men inte ens när så tydliga åsikter kommer från fältet mottas det med ödmjukhet. Landskapsregeringen vet bäst, men en fortsättning av dagens rödgröna konservativa politik är som att be om skattehöjningar, lägre servicenivåer och banklån.

    I reservationen den åländska offentliga ekonomin, lyfter vi utmaningstriangeln, som består av demografi - en offentlig ekonomi i balans och tillväxt.

    Ta del av ÅSUBs statistik och det arbete gruppen bakom aktion 2021 levererat för ett effektivare offentligt Åland och hållbar tillväxt, t.ex. försörjningskvotens utveckling. Kvoten består av antalet personer i arbetsför ålder kontra personer under 19 år och över 65 år och den visar en tydlig omfördelning av ålänningar från arbetsför befolkning till äldre. Se hur andelen +65 åringar blivit nästan 1 400 fler under 2006-2020 samtidigt som andelen 20-64 åringar blivit knappt 700 fler. Titta samtidigt hur den åländska medelåldern ökar, och där medianåldern stiger, titta även på antalet offentligt anställda kontra anställda inom privat sektor. Märkväl att alla anställda inom tredje sektorn registerförs under privatanställda. Detta bör för övrigt landskapsregeringen föra ett resonemang om med ÅSUB. Det blir missvisande och dessa anställda borde istället ha en egen kategori. Titta på var befolkningsökningen sker på Åland. En stor del är en form av förortsetablering till Mariehamn. Med rätt politik är detta bra för hela Åland, med fel politik hämmas centralortens utvecklingsmöjligheter och därmed hela den totala skattebasen som är huvudingrediensen i vårt nya avräkningssystem och sålunda grunden till regionalpolitik. Megatrenden att bo där servicen finns ska inte politiker hämma, däremot underlätta, för det är vad attraktionskraften innebär i verkligheten.

    Fortsätt i siffrorna och se på hur den åländska tillväxten sett ut de senaste årtiondena. Trots en rejäl befolkningsökning visar tillväxten låga siffror. Om tillväxt kan man tycka vad man vill, men som politiker är det ett relevant mätetal för att se hur ekonomin utvecklas, och här halkar tyvärr Åland efter.

    Överlag är ovannämnda faktorer inte unika Ålandsproblem. De finns överallt i västvärlden, men är extra tydliga på Åland och har en accelererande påverkan på den åländska välfärdsmotorn.

    Flera avgörande framtidsfrågor är av karaktären att de binder, inte minst ekonomiskt, framtida landskapsregeringar samt lagting och därför är betjänta av en bred politisk förankring. Beslut av väsentlig karaktär så som avgörande beslut inom digitalisering, den europeiska gröna given, EU:s återhämtningsfond samt jordbruksprogram skulle varit förtjänta av en bred parlamentarisk förankring. Här förutsätts att informationsflödet från landskapsregeringen förbättras. Parallellt med detta är inte landskapsregeringen tillräckligt lyhörda kring de beslut som lagtinget fattar, exempelvis gällande det ekonomiska omställningsarbetet där budgetbetänkandenas innehåll inte beaktats. Detta är undermåligt och försämrar möjligheterna till nödvändig omställning.

    Minskning av omfånget i det offentliga ägandet och därtill hörande underhållsansvar möjliggör för privata initiativ att på ett mer produktivt sätt bidra till tillväxt och utveckling. Därför bör landskapets fastighetsverk i än högre utsträckning avyttra fastigheter i en takt som marknad och eventuella arrendeavtal tillåter. Rektorsbostaden vid Ålands folkhögskola är ett exempel på fastighet där utskottet anser offentligt ägande omotiverat. Det här är alltså en ersättande text i betänkandet.

    Ersättarsystemet i lagtinget bör tas bort i syfte att förbättra och utveckla den parlamentariska modellen. Dagens ersättarsystem skapar förutom en hämmande effekt på politiken, även en betydande kostnad för Ålands lagting och den offentliga ekonomin som inte är försvarbar.

    Överskottsmål och en budget i balans 2027, det är Liberalernas målinriktning. Men överskottsmål är inget värt om man inte är beredd att vidta nödvändiga men obekväma åtgärder. Nu kan vi tillsammans ställa om under kontrollerade former. Det måste väl ändå vara bättre än att göra akuta insatser?

    Vi bygger vår målinriktning på ett strukturellt underskott om 20 miljoner. Det innebär färre antal årsverken inom offentlig sektor för att kunna bibehålla en kvalitativt god välfärdskärna och resursera rätt med tanke på den totala skattebasens fördelningsutrymme. Vi behöver få en sund balans mellan offentlig och privat sektor. Dagens balans är ej hållbar.

    Långsiktiga prognoser behöver givetvis göras upp avseende skatteintäkter, försörjningskvot, arbetslöshet etc. De är svåra att estimera, men utan konkreta antaganden blir det omöjligt att ha framförhållning i viktiga beslut. Den enkla vägens politik räcker inte. Nej, det politiska livet får inte vara så enkelt att man hoppas att våra företag och ålänningar ska gno ihop så mycket skatter att dessa hela tiden räcker till för att täcka upp de kostnadsökningar som vi politiker bidrar med.

    Vi löser inte utmaningarna genom skattehöjningar, inte genom höjda avgifter, definitivt inte via banklån eller försämrade servicenivåer. Ålands problem byggdes upp under en högkonjunktur och härstammar inte från pandemin. Reformer behöver göras, stora som små och det finns en lång lista på sådana; rambudgeteringens principer behöver införas, konkurrensutsättningar behöver ske, prioriteringar och omprioriteringar måste till och obekväma beslut i syfte att vårda och utveckla välfärdskärnan måste tas.

    Den parlamentariska gruppen, som förhoppningsvis finansministern tillsätter i skyndsam ordning, är bra. Dess arbete behöver vara målinriktat och med en klar deadline sommaren 2022 för att på så sätt hinna få med nödvändig färdkost till budgetarbetet inför 2023. Arbetet behöver vara förutsättningslöst, det får inte finnas heliga kor och - jag tar fasta på det som finansministern tidigare i dag sade i en replik - arbetet ska pågå under flera mandatperioder. Jag hoppas det var en felsägning för arbetet ska ske under det kommande halvåret, men arbetet ska leda till överenskommelse som sträcker sig över flera mandatperioder.

    Det är också bra om action 2021 gruppen - där det finns många kloka erfarna personer med stor och samlad kompetens som verkligen vet hur ett plus ett blir tre - om deras arbete kan bli en del av den parlamentariska gruppens färdkost.

    Under rubriken "Digitalisering" i betänkandet har vi lagt in ett tillägg, jag läser inte hela. Ett av tilläggen är; "landskapsregeringen bör prioritera att investera i teknik för strukturer med öppen standardiserad data som skapar kännbar effektiveringspotential för det offentliga Åland och samtidigt skapa möjligheter för nya affärer för den privata marknaden. Landskapsregeringen bör undvika att utveckla applikationer i egen regi." Vi tycker också att tydliga inriktningsbeslut när det gäller att fasa in Åland i nödvändiga system för ålänningens bästa till exempel via Koski eller Kanta, även de besluten måste tas i skyndsam ordning.

    När det gäller avsnittet, "Kommuner och landskapsandelarna" så väljer vi också att ta med en text från ett tidigare budgetbetänkande när det gäller just landskapsandelarna och de problem som kommunerna brottas med i dag.

    När det gäller rubriken "Brand och räddningsväsendet" så anser vi att det finns möjligheter till en gemensam brand- och räddningsmyndighet på kommunal nivå. Vi ser därför inte behov av att landskapsregeringen utreder en centraliserad myndighet som riskerar att bli såväl kostnadsdrivande som onödigt byråkratisk. Vi välkomnar i stället nya kommunala initiativ till samordning och effektiva helhetslösningar som främjar det viktiga frivilliga arbetet som i dag skapar trygghet över Åland. När det gäller anslagsminskningar så drar vi därför ner 30 000 på det momentet.

    När det gäller lånefullmakten så är vi väldigt kritiska, precis som vi var för ett år sedan. Vi uppmanar landskapsregeringen att i stället återkomma i en senare tilläggsbudget med önskemål om lånefullmakt, såvida den likvida situationen så kräver. Vi ser bekymmersamt på det faktum att landskapsregeringen ännu inte tagit tillräckligt många och stora steg i det ekonomiska omställningsarbetet. Vi uppmanar därför landskapsregeringen att vidta dessa nödvändiga åtgärder för att förbättra den åländska offentliga ekonomin i syfte att undvika lånefinansierad drift, annars står vi här om ett år med en liknande fullmakt.

    Vi har, som sagt, ett antal anslagsförändringar på drygt 2 miljoner. Vi har en anslagsförändring som bygger på en fortsatt kapitalisering av Kraftnät Åland. Det innebär att vi vill lägga till 200 000 euro.

    Vi har också en textförändring när det gäller näringslivets främjande där vi tycker att texten kan kompletteras med att det även finns möjligheter från anslaget att ta pengar för att lindra effekterna av skattegränsen. Vi tycker att det är någonting som skulle gynna hela näringslivet och en tydlig markering.

    Slutligen, när det gäller skrivningar från budgetmotioner så har vi en gällande ett servicecenter. Vi tycker att det är väldigt bra. Vi tycker också att den skrivning som finns i budgeten från landskapsregeringens sida är väldigt bra när det gäller att samla jurister. Det tror vi kommer att bli bra om man lyckas med det. På motsvarande sätt tycker vi att man kan skapa ett servicecenter som varit på gång i många, många år och vi tror att det skulle leda till mindre suboptimeringar och en effektivare förvaltning.

    Sedan när det gäller utmanarrätter så hoppas jag verkligen att det är någonting som vi kan få stöd för. Det behövs i omställningsarbetet. Det är också en signal. Jag tycker att det nästan är lite skamligt om en borgerlig regering inte skulle sjösätta utmanarrätter.

    Vi har också ett antal förslag när det gäller arbetslinjen. Vi tycker att man ska införa möjligheten att dra av sitt studielån i kommunal beskattning. Det skulle främja inflyttning och det skulle på sikt även öka skattebasen. Vi tycker även att man ska införa ett så kallat jobbskatteavdrag som gäller alla. Vi tycker att man ska ta en diskussion med fackföreningarna och se på det så kallade Ålandstillägget som skulle kunna vara en god grund i det. Vi tycker också att kommunala skattehöjningar för att klara en ohållbar långsiktig kommunal verksamhet inte borde gynnas via landskapsandelar. Vi tycker att landskapsandelen ska minska med 50 procent av vad den tänkta kommunala skattehöjningen innebär. Det är någonting som man använt sig av i Sverige under en borgerlig regering med gott resultat.

    Jag återkommer i ett senare anförande med övriga reservationer. Tack, talman!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 10:30

    Tack ledamoten Holmberg. Idag var det glädjande att höra ledamoten Holmbergs grundanalys, särskilt den första delen av anförandet. Varför det? Jo, ledamoten Holmberg kommer att känna igen en hel del av det resonemanget i Moderat Samlings gruppanförande som kommer om en liten stund. Den moderata dörren står öppen för ledamoten Holmberg. Ledamoten är varmt välkommen på moderat julglögg i morgon eftermiddag för att förbättra världen i sann borgerlig gemenskap.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:30

    Tack, talman! Bästa ledamot Wille Valve, det här kommer från hjärtat; tack för julglöggen! Jag anser mig inte vara moderat, ledamot Wille Valve. Det finns väldigt få moderater i denna sal och det är tråkigt. Det finns ingen moderat politik i budgeten. Det finns väldigt, väldigt lite moderat politik i betänkandet. Jag hoppas att den nyblivne partiordföranden Valve kan ta fasta på det, rycka upp Moderaterna och göra det till ett moderat parti. För nu saluför du något under falsk marknadsföring.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 10:31

    Eftersom min första replik var vänlig så fortsätter jag i den stilen. Jag bara konstaterar att ibland ser man inte skogen för alla träd.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för presentationen. Jag håller inte alls med dig om att oppositionen inte har fått ta del av LBU-programmets information. Det har gått att ta del av det här programmet ur olika perspektiv innan, det har gått ut på remiss, det har gjorts behovsanalys och det görs en stor analys innan det här programmet sätts på plats. Jag undrar är det någonting i det här programmet som ledamot Holmberg är missnöjd med?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:32

    Tack, talman! Jag vill ge en eloge till vicelantrådet Harry Jansson även fast han inte är på plats idag. Jag tycker att vicelantrådet informerar bra kring flera av de saker som vicelantrådet har på sitt bord, till exempel näringslivet och självstyrelselagen.

    Däremot när det gäller det nya LBU-programmet så vi har inte fått ta del av någonting kring det. Efter att beslutet var taget i princip så fick vi information, så tyvärr har vi blivit sidsteppade där. Jag vet inte hur det är med den övriga oppositionen, men i alla fall Liberalerna har inte fått vara en del av en sådan process. Tyvärr inte.


  • Tack, talman! Jag tycker ju själv att allt i det här parlamentet handlar ju också om de intresseområden man har. Det finns ju verkligen chans att ta del. Bland annat har minister Karlström varit duktig på att informera mera digitalt och kört på morgnarna. Vem som helst har fått vara med och fråga och man har fått lyssna på hela programmen när tjänstemännen har presenterat det. Jag tycker att de stunderna är väldigt intressanta. Jag skulle vilja tipsa Holmberg om dessa morgonmöten som minister Karlström har, om det här är frågor som ledamoten är väldigt engagerad i och intresserad av.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:33

    Tack, talman! Jag tror att förankringen till lagtinget behöver ske på ett mer strukturerat sätt än att man har några digitaliserade frukostsändningar. Jag tror att det behöver vara formaliserat på ett annat sätt. All eloge till minister Karlström som har sina informationstillfällen.

    Ledamot Mattsson frågade om jag på något sätt är missnöjd med programmet. Det jag väl ifrågasätter, utan att på det sättet har blivit helt informerade kring det nya programmet, är att Ålands finansieringsdel är ganska stor måste jag säga. Det är ganska många miljoner extra som Åland betalar.

    Sedan är jag också lite fundersam om det här verkligen ger den gröna våg, den gröna giv som grundtanken är. Jag tror att vi har några heliga kor, ursäkta uttrycket, som vi kanske inte riktigt beaktar med rätt glasögon när det gäller det. Som sagt, det är en ytlig kontakt som jag haft med det nya LBU-programmet.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg. Jag tycker att ledamot Holmberg ibland nämnde sådant som redan är på gång och finns i budgeten. Låt mig ta ett exempel. Fastighetsverket och dess egendom, i budgetförslaget finns det uppräknat ett antal objekt som kommer att föreslås att läggas till försäljning. Sedan skrivs ytterligare att man avser att under första halvåret 2022 ta fram en ytterligare plan för försäljningsobjekt och återkomma med förslag till lagtinget. Om rektorsbostaden är med eller inte, det ska jag inte säga nu. Men vi ser vilka objekt som dyker upp, så den frågan är på gång.

    Vad gäller årsverken och jämförelsen mellan offentliga tjänster och privata så har årsverken de facto sjunkit när vi tittar i planen som finns i budgetförslaget. (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:35

    Tack, talman! Tack minister Höglund Det stämmer att det finns omkring 6 hektar upptaget till försäljning som en fullmakt i budgetförslaget. Men vi kunde också läsa häromdagen att landskapet förvärvar mark i Kumlinge kommun, tror jag. Det är väl ingenting att säga om det, annat än att det finns ju en lång lista på möjliga områden som fastighetsverket kunde sälja som skulle gagna privat företagandet och som skulle gagna den åländska privata äganderätten och som fastighetsverket överhuvudtaget inte behöver äga. Det här ställer ju liksom frågan; på vilket sätt kommer landskapsregeringen att agera för att uppnå EU-direktiv om biologisk mångfald där 30 procent av vatten- och landareal ska vara skyddad som grundtanken är? Det här behöver också få ett inriktningsbeslut där vi tidigare har sagt - speciellt jag - att man behöver uppmana ålänningarna, de privata markägare som ändå har typ 92 procent av all åländsk (… taltiden slut).


  • Vad det gäller fastighetsverket och dessa områden som landskapet väljer att köpa in så det är för att uppnå de krav som finns. Det är klart att regeringen tittar på alla fastigheter som man innehar via fastighetsverket. Vad ska man göra med de tänkbara fastigheterna, försäljning eller kan de vara naturskydd? Så det är ett pågående arbete som vi återkommer till här under 2022.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:37

    Tack, talman. Minister Höglund, det stämmer inte riktigt det som ministern sade. Det finns en lista som landskapsregeringen - om man skulle ha kommit överens - kunde ha satt en fullmakt på försäljning, en ganska lång lista, men det landar i dessa typ 6 hektar. Det var det som man lyckades komma överens om. Inte ens där har man möjlighet att komma överens om att man ska ge möjlighet till ålänningarna att köpa marken. I stället för att landskapet ska sitta och panta på marken och ha ett stort underhållsansvar, så kunde ålänningarna ta hand om det. Ålänningarna är bra på det.

    Tillbaka till det inriktningsbeslut som vi har efterlyst, 30 procent av åländskt vatten- och landareal, det är väldigt mycket pengar finansministern. Ska vi i varje budget, i varenda tilläggsbudget som har varit trenden nu under den här perioden, ha ett anslag för uppköp av mark? Det finns ålänningar där ute som gladeligen skulle vara med och bidra till den biologiska mångfalden. Här behövs ett inriktningsbeslut både för ekonomins skull och för (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Slopande av ersättarsystemet i lagtinget förtjänar kanske en ytterligare diskussion. Vad jag förstår så vill Liberalerna göra den förändringen av ekonomiska skäl. Jag kan nog påminna om att andra länder som har just detta system, där ersättare inte kommer in i stället för en lagtingsledamot eller en riksdagsledamot som blir minister, också har ganska starka departement och ministerium och till och med statssekreterare som stöder ministrarna så att det faktiskt också är möjligt att dessa personer har en plats i parlamentet. Så har vi inte på Åland. På Åland har vi väldigt många gånger diskuterat just behovet av statssekreterare och politiska sekreterare och så vidare. Om en person som blir minister också ska sitta här så krävs det ju någon typ av tjänstemannastöd och då blir ju det ekonomiska utfallet egentligen plus minus noll. Är det detta som Liberalerna då avser eller har man inte gjort den här konsekvensanalysen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:39

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. För det första så det största argumentet, det viktigaste argumentet för Liberalerna att slopa dagens ersättningssystem, handlar inte om ekonomi. Det handlar om demokrati. Vi tycker inte att dagens ersättningssystem skapar den dynamik i parlamentet som är nödvändig. Vi vet - och det är fullt mänskligt - att om man sitter på en ersättarplats så följer du inte din inre röst. Inte följer du det som du tycker att ditt mandat förtjänar. Du följer den så kallade partipiskan. Det är fullkomligt mänskligt att göra så, men det skapar också en stagnation och en statisk konservatism av allting. Det blir ingen dynamik. Det är det absolut viktigaste argumentet. Vi har inget färdigt facit på hur upplägget skulle se ut utan ersättarsystemet. Men vi vill att man lyfter frågan, för år efter år efter år så finns det de som lyfter den här frågan, men ingenting händer.


  • Talman! Talmanskonferensen har tillsatt en arbetsgrupp för att titta på arbetsordningen och lagtingsordningen. Den här frågan diskuteras just där. Man tittar på olika konsekvenser och diskuterar vad det skulle finnas för behov av till exempel tjänstemän på politisk nivå i landskapsregeringen om ett sådant system skulle inrättas. Att detta nu inte skulle vara av ekonomiska skäl så ställer jag mig frågande till. För det anförande som ledamoten Holmberg just hade handlade om ekonomi och då valde ledamoten att nämna just detta. Är det då ledamotens och Liberalernas mening att slopandet av ersättningssystemet inte kommer att ge någon ekonomisk vinning, utan att man då avser att de ministrar som då också blir lagtingsledamöter i detta system ska få tjänstemän?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:41

    Tack, talman! Tittar vi på ersättarsystemets ekonomiska konsekvenser så ligger det idag - och som det har sett ut - ungefär ett snitt på en halv miljon euro. Visst finns det utrymme till att förädla parlamentarismen och den åländska demokratin genom att förändra ersättarsystemet. Vi tycker att frågan är värd ett högre tempo. Om mindre än två år så är det dags för ett val och då behöver det sitta ett nytt system och jag tror knappast att det kommer att göra det. Vi kommer att gå in ännu i en mandatperiod med dagens system. Det är nog inte bra för vår demokrati och för politiken. Och, som sagt, det finns ett ekonomiskt utrymme också att göra saker och ting ännu bättre.


  • Tack, herr talman! I svåra tider så är det bra med samsyn och breda överenskommelser. Det försöker vi sträva till och därför finns det nu flera parlamentariska kommittéer föreslagna.

    Ledamot Holmberg diskuterade mycket ekonomi och det är intressant. Jag tycker att vi i stort sett har samma uppfattning när det gäller den ekonomiska situationen och problembeskrivningen. Sen kanske vi inte hela tiden har samma idéer om hur vi ska lösa de ekonomiska problemen, men det finns nog en ganska stor samsyn där också.

    Jag tänker fråga ledamoten Holmberg, han sade att det finns obekväma beslut som regeringen måste fatta. Jag skulle gärna vilja att ledamot Holmberg utvecklar det. Vilka obekväma beslut är det som regeringen måste ta?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:43

    Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Till att börja med, parlamentariska grupper är oftast bra, men på något sätt får jag lite rysningar bara av ordet just nu. Utredning och parlamentarisk grupp, det har gått inflation i det. En parlamentarisk grupp kan givetvis vara väldigt, väldigt bra och vara den enda vägen framåt om den sköts och hanteras på rätt sätt. Men jag hoppas verkligen - och Liberalerna kommer verkligen att göra sitt - att den här förhoppningsvis snart sjösatta parlamentariska gruppen inom ekonomin blir bra.

    När det gäller obekväma beslut, så alla beslut är mer eller mindre obekväma. Det slutar oftast med att slipper du ledamot Eliasson spara på ditt hjärteområde så slipper jag spara på mitt och så slipper min kollega Katrin Sjögren spara på sitt och så är det ett nollsummespel. Men när det gäller obekväma beslut så är den stora delen att konstatera att vår offentliga sektor behöver bli mindre. Välfärdskärnan behöver stärkas, men de här ringarna runt den inre välfärdskärnan behöver (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Nu hörde jag inte riktig vad ledamot Holmberg sade på slutet. Jag tyckte att han pratade om den inre välfärdskärnan. Det är ett ganska stort och vitt begrepp. Jag skulle vara glad om ledamot Holmberg kan nämna tre områden där man måste fatta svåra beslut och hur de ser ut.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:45

    Tack, talman! I min värld är den inre välfärdskärnan inte så hemskt spretig. Det är utbildning, barndagvård, social verksamhet, sjukvård och polis. Där har vi liksom grundkärnan.

    När det gäller sedan att gå in på områden där vi helt enkelt inte har de ekonomiska möjligheterna att vidhålla dagens modell så kan vi titta på vår museala verksamhet, vi kan se på vår infrastruktursektor. Men här är det väldigt viktigt att vi inför utmanarrätter och att vi också kan komplettera detta arbete med konkurrensutsättningar. Jag har från dag ett denna mandatperiod efterfrågat av denna så kallade borgerliga regering, var är konkurrensutsättningarna? Vad är de? Det skulle bidra till tillväxt, det skulle bidra till företagande och det skulle bidra till att avlasta den offentliga sektorn. Var är de, ledamot Eliasson?


  • Tack, talman! Det är alltid intressant att höra på ledamot Holmbergs inlägg. De är välgrundade allt som oftast, inte alltid, men de är intressanta. Idag var det lite magsurt innehåll i och för sig, men det får man väl tåla.

    Jag har två frågor som jag vill ställa. Jag börjar med den ena. Detta med lånen, ingen lånefullmakt ska ges. Vi har samma grunduppfattning. Vi ska inte ta lån, absolut inte om det inte behövs. Men man föreslår ju ändå här i slutet av betänkandet "att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån". Det har man tydligen varit med om då, alla som sitter i finansutskottet. Ser ledamoten någon skillnad på att inte bevilja en fullmakt och att ändå bevilja fullmakt?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:47

    Tack, talman! Den skrivningen har ju hängt med år efter år efter år. Jag tror till och med att vi tittade på den skrivningen när ledamot Silander var ordförande. Vi fick inget riktigt, riktigt klockrent svar på vad den innebar. Utskottet tittade även på den i fjol och fick inget riktigt, riktigt klockrent svar. Bland det sista vi gjorde, innan vi klubbade och justerade betänkandet i år, var att ifrågasätta den skrivningen. Vad innebär den egentligen?

    Jag väljer ändå att se en skillnad på att bevilja lånefullmakt ifall likviditeten brister. Kommer landskapsregeringen i en tilläggsbudget och frågar om en lånefullmakt så givetvis är inte Liberalerna emot det. Men vi vill ju att ledamot Silander och majoritetsblocket levererar en ekonomisk politik som minimerar risken att vi nästa år står i samma situation och har dubier om en fullmakt.


  • Tack, talman! Jo, jobbet görs, kanske inte på det sätt som ledamot Holmberg alla gånger vill, men jobbet fortsätter.

    Den andra frågan som jag tänker ställa är, de 200 000 man gärna vill förkovra Kraftnät Ålands eget kapital med, vilken effekt förväntar man sig att de har på elpriserna? För det är väl det som är orsaken ändå att man vill göra det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:48

    Tack, talman! Bara kort kring lånefullmakten. Det tycks ju också råda en viss osäkerhet kring den här skrivningen som finns i budgeten i och med att landskapsregeringen själva kommer och begär en fullmakt. Men nog sagt om det.

    När det gäller kapitaliseringen av Kraftnät Åland, ledamot Silander satt ju med i förra landskapsregeringens majoritetsblock och införde det här och tyckte då tydligen att det var en bra idé. Jag tycker att hellre göra en sådan åtgärd - jag kan inte säga summan det är säkert inte så mycket det gäller - som kommer hela Åland, alla företagare och alla ålänningar till godo än t.ex. ett transportstöd som är väldigt smalt inriktat och inte på något sätt heller skapar mervärde för så många.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg, framförallt tack för samarbetet i finans- och näringsutskottet.

    Ironi är inte lätt, ledamot Holmberg, ett plus ett är inte tre och det kräver nog en bättre förklaring än vad du har gett hittills.

    Ledamoten är en aktiv lagtingspolitiker med många åsikter, oftast även riktigt konstruktiva tycker jag. Ett stort tack för det! Mycket som framförs av ledamot Holmberg finns ju faktiskt med i budgetförslaget och i finans- och näringsutskottets betänkande. Handen på hjärtat ledamot Holmberg, visst har jag väl ganska rätt i det jag säger?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:50

    Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Ledamot Mansén har givetvis helt rätt när det gäller att vi har samarbetat bra, absolut.

    Citatet ett plus ett blir tre, det härstammar från Göteborg och Göteborg och kompani. Det var en socialdemokratisk politiker som lyfte upp hela besöksnäringen i Göteborg, fick med branschen och näringslivet och lyckades faktiskt få samarbetet att bli så pass bra att ett plus ett blev tre.

    När det gäller budgeten så visst finns det ju inslag i budgeten, konstigt må det annars vara, men inte är det ju för ros skull som Liberalerna sitter och skriver 30 reservationer. Inte vad det för ros skull som vi satt ner ganska många veckors arbete på att få fyra stora samlingsmotioner till stånd. Jag tycker att det arbete som vi har gjort den här mandatperioden visar ju nog - man kan följa det från dag ett, precis som jag sade i mitt anförande - på en linje som vi tycker skulle vara det bästa. Vi kommer med konstruktiva förslag.


  • Tack för förklaringen på ironin. Det var mycket tydligare nu.

    Javisst är det så att det är oppositionens roll att komma med synpunkter och granska budget, regerings- och utskottsarbetet. Men ändå min erfarenhet, som rätt ny i finans- och näringsutskottet, efter det här budgetarbetet är att hela utskottet hade en rätt så konstruktiv diskussion under arbetets gång. Så klart att det är rätt att komma med åsikter och förändringsförslag. Det ska ni göra. Men, som sagt, på det hela taget så upplever jag att vi har rätt så stort samförstånd. Målet är det gemensamma, vägen dit är lite olika.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:52

    Tack, talman! Liberalerna skapar inte sin politik utgående ifrån vad journalister skriver i diverse ledarspalter. Däremot är vi väldigt lyhörda på vad ålänningarna säger, vad företagarna säger och vad branschfolk säger. Jag tycker att det fanns väldigt tydliga höranden detta år, tydligare än någonsin tidigare, som verkligen påpekade utmaningarna och som nog ifrågasatte varför det inte händer någonting. Det är det som vi ifrågasätter. Nog kan jag väl tycka att den här kulturen som har pågått i många, många mandatperioder, alltså hur bra förslag oppositionen än kommer med, hur bra motioner man än kommer med så finns det inte en chans. Även fast jag skulle ha kommit med en motion om fred i världen så skulle den inte ha godkänts. Det måste vi bli bättre på och det här gäller ju inte bara den här landskapsregeringen. Jag hoppas att den kulturen försvinner, den gynnar inte Åland.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 10:53

    Talman! Jag tycker att det är lite roande att det är så viktigt att poängtera vilken väldigt borgerlig regering vi har. Man nästan slåss om vilka ledamöter som är mera borgerliga. I verkligheten så är det ju så att till exempel de flesta vettiga privatiseringar som har gjorts under de senaste åren har gjorts när Socialdemokraterna har varit med i regeringen, men då har de gjorts av ekonomiska och praktiska skäl inte ideologiska.

    Årets budgetarbete har varit stökigare än tidigare, som jag har upplevt, på grund av den inre splittringen i regeringsblocket. Det har präglat en del av diskussionerna och syns tydligt i betänkandet som mer än tidigare under denna mandatperiod måste betraktas som majoritetens röst, i akt och mening att tråckla ihop det samarbete som höll på att rämna när det skramlade som värst.

    Jag har för Socialdemokraternas del lämnat in sammanlagt 10 reservationer. Det hade kunnat bli många fler, men jag använder instrumentet som ett sätt att lyfta de frågor som för Socialdemokraterna är viktigast, det vill säga att fortsätta utveckla välfärden. Vi är i en uppförsbacke just nu och det är lite bakhalt på många sätt. Då måste man staka på framåt, annars glider man bakåt och ramlar på rumpan.

    I min första reservation behandlas regeringsblockets något spretiga hållning i kommunfrågan. Där samsas löften om ökade landskapsandelar, en ändring av landskapsandelssystemet och ändrad lagstiftning som kan möjliggöra att vissa kommuner kan lämna kommunalförbund samtidigt som man vill få möjlighet för de stora kommunerna att ändra i grundavtalen. Nå, någon av de här riktningarna kan ju vara vettig, men sammantaget om man gör allt det som utskottets majoritet nu skriver, då blir det både dyrt och dåligt. I min reservation föreslår jag en ny text som förordar en sammanhållen syn på den offentliga ekonomin som möjliggör nödvändiga reformer. Jag har svårt att tänka mig att avsikten med skrivningarna i betänkandet faktiskt skulle ha varit någonting annat än att ge de största skramlarna en symbolisk seger som man kan peka på och inte att göra verklighet av de här frågorna.

    I min andra reservation föreslås att landskapsregeringen äntligen avslutar utredningarna om en tunnel till Föglö och använder pengarna till en konkret investeringsplan för sjötrafiken. Nu har vi slösat bort två år och en massa pengar på husfrid och tunneldrömmar. Det är dags att vakna till verkligheten. Antingen ska man gå in för att satsa några miljoner till på provborrningar osv. eller så måste man sluta.

    Min tredje reservation berör Högskolan på Åland. Det är en ledsam historia. Högskolan kunde vara en motor för utveckling, men är det inte och blir det inte om inte styrfart uppnås i bolagiseringen. Om pengar inte medges för en ändring av kollektivavtalen, som är helt nödvändigt för att komma vidare med utveckling, och om man inte kammar upp sig och söker samarbete med en yrkeshögskola i riket som kunde ge den nödvändiga volymen och draghjälpen för att Högskolan på Åland ska bli det som den borde vara.

    Min fjärde reservation berör den offentliga ekonomin på Åland. I samtliga höranden i utskottet fanns en samsyn om behovet av riktning och reformer, men varken budgeten eller regeringens ambitioner för mandatperioden innehåller något som skulle lyfta landskapet in i framtiden. Den uppenbara oenigheten i majoritetsblocket och den totala låsningen kring kommunreformen omöjliggör detta. Man skjuter genom betänkandet över ansvaret på en parlamentarisk grupp och det är igen en husfridsaktion. Man sitter och pratar om saker som ändå är svåra att komma överens om. Om man mot förmodan skulle komma överens så är det ändå samma regering som ska förverkliga sådana förslag. Vi vet redan vad som behöver göras. Men det som kommer att hända nu är att man ägnar ett år till åt att fundera och sedan blir det ingenting.

    Jag menar att man måste ta arbetet vidare också på andra arenor och föreslår därför att frågan om en effektivare organisationsmodell och en övergripande regionplanering inkluderas som ett hållbarhetsmål från och med 2022, så att man också på andra ställen funderar på de här frågorna.

    I min femte reservation föreslås att landskapet kontinuerligt bör informera medborgarna om vilka framsteg som har gjorts i klimatarbetet på ett sätt som är begripligt och konkret genom en digital portal. Så gör man till exempel i Finland och Sverige. Det vore ett bra sätt att visa på att det faktiskt görs framsteg och att det finns hopp.

    Min sjätte reservation gäller den förlängda läroplikten, den största välfärdsreformen på väldigt länge i Finland. Här tycker jag tyvärr att landskapsregeringen tappar bollen helt och hållet när man i en ren ryggmärgsreflex sade nej utan att ha analyserat vad det betyder eller hur man ska göra i stället för att uppnå det som man uppnår med den finländska reformen. I utskottets höranden kom starka varningssignaler om att åländska ungdomar riskerar att hamna i ett permanent sämre läge än finländska studerande, både ekonomiskt och resultatmässigt och när det gäller stöd och lagstöd för insatser riktade mot ungdomar som riskerar att falla utanför. I klämmen föreslår jag att Åland inleder arbetet med att införa förlängd läroplan och ser över möjligheten att finansiera en del av reformen genom en översyn och differentiering av studiestödet. Som min kollega Holmberg brukar säga, alla kranar öppna.

    Min sjunde reservation gäller en starkare näringspolitik. Där vill vi lyfta fram det nya ekonomiska systemet som förutsätter åtgärder som stärker skattebasen och konkurrenskraften. Det gäller både strukturella reformer som det offentliga råder över och arbetet med skattegränsproblematiken. Tyvärr, att det är problematiskt med skattegränsen så riskerar att urholka hela legitimiteten för skatteundantaget. Om folk inte längre tycker att det är rimligt så kommer vi att hamna i en väldigt svår situation.

    Min åttonde reservation handlar om behovet av ett specialpedagogiskt resurscentrum. Idag hanterar många kommuner, alla kommuner kanske, problem och utmaningar med elever med särskilda behov med att tillföra flera assistenter i de grupper där det behövs. Det är assistenter som är billiga och inte har de verktyg eller den utbildning som skulle behövas för att kunna utföra ett ganska tufft och svårt arbete. Det saknas handledning, fortbildning och stöd som i det långa loppet kunde bli både billigare och ge bättre resultat. Vi föreslår att landskapet utreder ett specialpedagogisk resurscentrum som kunde vara det stödet och den hjälpen och också utveckla specialpedagogiken på Åland. Det här är en sådan åtgärd som på lång sikt skulle spara pengar och göra det lättare för de barn som har det riktigt tufft i skolan.

    Reservation nummer 9 handlar om behovet av att fortsätta utveckla den allmänna tandvården på Åland, igen ett område som är otroligt centralt för folkhälsan men som nästan ingen pratar om. Vi skulle vilja se en utvärdering och en vidareutveckling av tandvårdsprogrammet som togs upp under den förra mandatperioden.

    Slutligen min sista motion gällande jämställdhet som är undertecknad också av två liberala medlemmar; Katrin Sjögren och Johan Holmberg. Jag är glad att utskottet i betänkandet understryker att den parlamentariska grupp som ska jobba med jämställdheten i lagtinget, och vilka bonussystem som ska användas, får ett öppnare mandat än vad som stod i budgettexten. Med anledning av den debatt som vi hade här i lagtinget hade vi önskat några inledande meningar där utskottet skulle understryka vikten av ett kontinuerligt fokus på jämställdhet. Men det ville utskottets majoritet inte ha, för det var för kontroversiellt. Varför det? Vilka krafter tycker att det är för kontroversiellt att i ett utskottsbetänkande konstatera att jämställdhet är viktigt? Både lokalt och globalt så finns i dag radikalt konservativa strömningar som både ifrågasätter och förlöjligar jämställdhetsarbetet och att man överhuvudtaget diskuterar normer, roller och förväntningar på män och kvinnor. Vårt otroligt dramatiska förslag är följande skrivning: "Ett demokratiskt samhälle bör alltid sträva mot större jämställdhet och en bredare representation av alla grupper i samhället, såväl inom den politiska sfären som i samhället i stort. Allas lika rätt och möjligheter ska vara en självklarhet." Är det så svårt?

    Slutligen om parlamentariska grupper och överenskommelser. Ska man komma framåt med sådana så förutsätter det inte bara att man sitter och pratar, utan att man har ryggrad att stå fast vid det som man har kommit överens om. Det förutsätter de facto att man är beredd att förlora ett val för att stå fast vid det som man har kommit överens om.

    Jag vill avisera att jag vill föra samtliga reservationer till omröstning. Tack, talman!


  • Att modernisera och reformera landskapsandelssystem och lagarna kring kommunförbundet tycker jag att är bra. Den diskussionen har pågått under hela året, särskilt sedan sommaren ganska intensivt i regeringsblocket, så det är bra att man får ett förtydligande där.

    Till sakfrågan. Om man äger och finansierar en verksamhet så behöver man ha inflytande i förhållande till vad man äger och finansierar. I min värld så är det bara socialister som tycker annorlunda. Äganderätten ska vara så stark.

    Sen när det gäller landskapsandelssystem så har det blivit så efter Nina Fellmans reformer i förra landskapsregeringen att det finns dubbla system, dels landskapsandelssystem men sen har man också byggt upp finansieringssystem (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:05

    Tack! Ja, då måste det vara socialister som har lagstiftat om kommunernas socialtjänst och socialister som har lagstiftat om Mise och socialister som har lagstiftat om alla andra kommunalförbund som vi har för att sköta gemensamma angelägenheter som kommunerna är för små för att hantera. Jag är inte säker på att ledamoten Strand har stöd för den åsikten i sin regeringsmajoritet, men det är ju en intressant åsikt.


  • Vi pratar om ägande, inte om kommunförbund. Om man har en annan åsikt att minoriteter ska styra ett ägande så att man inte har mer än 50 procent, så det är det som är socialistiskt, inte att man har ett kommunalförbund.

    Sedan blev jag avbruten när det gällde dubbla landskapsandelssystem. Dels så finns det traditionella system, men sen har man byggt in i finansieringssystemet och den tredje saken som urholkar tillväxtkommunens ekonomi är att man tog nya lagar om grundskola och sociallagstiftning. De kommuner som har flest barn som fick största kostnaden var också tillväxtkommunerna. Så det finns tre faktorer som urholkar deras ekonomi. Därför bör man se över det här, försöka komma på rätt och få det på rätt igen som det var ursprungligen. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:07

    Det fanns så många åsikter om olika saker så jag koncentrerar mig på en sak. Privat ägande och kontroll över det man äger privat är inte samma sak som offentligt inflytande och offentligt ansvar över saker som man har kommit överens om.

    När det gäller till exempel kommunernas socialtjänst så har man genom lagstiftning och avtal mellan kommunerna kommit överens om ett delat ansvar för en gemensam verksamhet som syftar till att trygga socialvård, trygga specialomsorg och trygga missbrukarvård för alla ålänningar. Man har kommit överens om ett finansieringssystem som är tungt för de kommuner som inte har satsat tillräckligt på just de områdena tidigare. Därför är det så tungt, till exempel för Jomala just nu, att hantera KST.


  • Tack, talman! Budskapet från ledamoten Fellman är att bolagiseringen av högskolan har gått helt i stå, att det inte händer någonting med ett nytt kollektivavtal. Där vill jag nu bara för informationen och för historieskrivningen ge en nyans att bolagiseringen av högskolan går vidare, arbetet fortgår men det är ju inte, som vi ju känner till, alldeles enkelt rakt igenom. Det kräver förhandlingar, lagstiftning och diskussioner med riket och så vidare. Man kan alltid önska att det skulle gå snabbare, absolut, men det går framåt.

    Vad gäller tjänstekollektivavtal så har det arbetet också tagit stora steg framåt. Förhoppningsvis kommer vi att kunna berätta mer om det inom relativt kort tid.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:09

    I utskottets hörande, vilket återspeglas i utskottets betänkande, konstateras att det finns ett förslag till kollektivavtal för lärarna inom högskolan, men att finansieringen saknas. Budskapet från regeringen är att de medel som behöver tillföras till högskolan för att genomföra en ändring av kollektivavtalet, som är en absolut förutsättning för att komma vidare med bolagiseringen, de finns inte och kommer inte att finnas. Kommer inte pengarna då blir det ingen bolagisering och det blir ingen utveckling.


  • Jag vill återigen nyansera och säga att så där definitivt skulle jag nog inte uttrycka det. Det är klart att hela det här utvecklingsarbetet som pågår med högskolan kommer att kräva olika insatser. Vi har inte fattat något sådant beslut ännu som skulle gå i den riktning som ledamoten indikerar. Jag tycker det är viktigt, när vi pratar om högskolan som en av våra underliggande verksamheter, att vi är lite försiktiga med att använda för tuffa ord med respekt för processerna.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:10

    Jag vill understryka att den bild av hur situationen ser ut från högskolans sida nu och den tilltro till processen som saknas, den kommer inte bara ur mitt huvud, utan till stor del ur de höranden som utskottet haft kring den här frågan och den oro som många av oss känner för att någonting som är så viktigt som högskolans utveckling går så långsamt och hackar på så många områden. Att jobba med digitaliseringen och den här nya vindkraftsutbildningen är bra, men man kan inte glömma basen, det som måste fungera för att högskolan ska komma framåt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Bara kort när det gäller konkurrensutsättningar av driftsprivatiseringar. Inte handlar det ju om ideologi i den bemärkelsen att det ska vara ett självändamål. Jag tycker att man ibland pratar om driftprivatisering lite slarvigt. Man borde i stället prata om konkurrensutsättning för om man gör en sådan då kan man konstatera om det blir bättre, om det blir minst lika dyrt eller billigt och sedan kan man gå vidare till en driftprivatisering. Däremot kan jag tycka att om det blir minst lika billigt eller minst lika dyr, hur man väljer att se på det, så tycker jag att man ska genomföra det. Det skulle också vara ett bra sätt att minska det offentliga omfånget. Men att det ska vara ett självändamål av ideologiska orsaker, att man ska driftprivatisera bara för driftprivatiserings skull, det är ju ingen reson i det.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:12

    Det är ju bra att ledamoten Holmberg är överens med socialisten Fellman på det här området också, att privatiseringar bara ska göras när de är ekonomiskt försvarbara och praktiskt vettiga och möjliga. Det har varit Socialdemokraternas linje hela tiden. Det är helt okej att privatisera verksamheter om de blir bättre och om de blir billigare, men absolut inte bara för att man tror eller tycker att det är bättre om privata sköter saker än det offentliga. Det görs oerhört mycket bra, viktigt och ekonomiskt vettigt inom det offentliga och det sägs inte tillräckligt ofta i det här rummet.


  • Tack, talman! Nej, det var bra ord av ledamot Fellman. Så är det. Det är väl det som vi efterlyser från Liberalerna också, en klarare hållning gentemot konkurrensutsättning. Vi har efterlyst det i motion efter motion, budget efter budget och reservation efter reservation, men det händer ingenting. Därför har vi också, lite med viss ironi, ändå kallat denna dagens förda politik som en rödgrön röra.

    När det gäller motionen som sådan, där min kollega Katrin Sjögren och jag är undertecknare av och som Nina Fellman är första undertecknare av, så gäller den motionen den offentliga ekonomin på Åland. Kommunstrukturen, organisationsmodellen borde finnas med som ett av de tydliga hållbarhetsmålen. Det är en väldigt bra reservation och motion så den stöder vi.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:14

    Tack för det! Jag kan bara konstatera att det beröm som ledamoten Holmberg ger till landskapsregeringen och majoritetsblocket att de skulle vara rödgröna, det saknar täckning.


  • Herr talman! Jag vill påpeka att det finns faktiskt pengar i budgeten för läromedel och studiematerial för gymnasialstadiet.

    Nu är det ju så att Ålands självstyrelse har behörighet på utbildningsområdet. Det har ju lett till att den åländska utbildningen har en liten annan utformning än den finländska. Anser lagtingsledamot Fellman att Åland borde ha kopierat den finska lagstiftningen gällande det andra stadiet, som det heter i Finland, helt och hållet?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:15

    Tack, talman! Nej, vilket vi har sagt hela tiden, absolut inte kopiera. Ta den finska lagstiftningen och de goda delarna, de genomarbetade delarna som både tryggar finansieringen av läromedel på lång sikt, vilket inte är fallet med den här budgeten, och möjligheterna att med lagstöd hjälpa de elever som faller utanför med de anpassningar som behövs för åländsk del. Det är inte så svårt. Det är lagstiftningsteknik som vi använder väldigt ofta.


  • Jag vill informera. Jag sitter som ordförande i en kommitté och vi håller på att ge underlag. Det finns redan tidigare utarbetat underlag för nya skrivningar i gymnasielagen som kommer att ge lagstöd för den här ekonomiska biten. Men det är också ganska komplicerat eftersom allting hänger ihop och studiestödet är annorlunda. Det kommer också att behövas nya former för att också trygga dem som faller igenom systemet. Det finns idag boost, katapult och ung resurs. Allt det här är på gång, men det kräver sin tid. Oavsett om man kopierar eller inte så tar det tid.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:16

    Tack, talman! Självklart tar det tid. Det är därför som det är så sorgligt att man har tappat ett år av tid när man bara sade nej till allting.

    I utskottets höranden kunde vi konstatera att många av de aktörer som idag finns till stöd för skolor och elever så det som de vill ha är samordning. Det som de vill ha ett lagstöd. Det som de vill ha är långsiktighet och tydlighet, inte nödvändigtvis mera pengar utan att man använder de resurser som vi har på ett vettigt sätt inom en tydlig ram. Det hade man fått med den här lagstiftningen med nödvändiga förändringar för åländsk del. Nu går man över ån efter vatten.


  • Tack, talman! Jag reagerade när ledamoten Fellman var inne på att man bör införa förlängd läroplikt på Åland snarast. Jag tror ju de facto att det är helt precis tvärtom, att frivillighet är mycket bättre än tvång. Jag tror att de elever som går i en skola av fri vilja, alltså att de har valt det själv, så de har en annan inställning till skolgången än om du är tvingad att vara i en skola. När det gäller resurser som lärare och allt annat som ska tillhandahållas så tror jag att det fungerar mycket bättre med ett eget ansvar för livet, för det har du med dig ändå resten av livet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:18

    De flesta ungdomar i den här åldern - nu pratar vi alltså om ungdomar i 16- till 18-årsåldern - de går i gymnasieskola redan, de går i yrkesgymnasiet eller i Ålands lyceum. En liten grupp gör det inte och den gruppen är problematisk på många sätt, dels genom att de får en sämre utgångspunkt för sitt kommande arbetsliv för att de typen av jobb knappt existerar längre som man kan få med bara grundskolebetyg och många av dem har sådana utmaningar som gör att de skulle behöva hjälp. Den här lagstiftningen handlar om att möjliggöra med lagstöd att ge hjälp och stöd som de här ungdomarna behöver. Det här handlar om barn, unga människor som behöver vuxnas stöd för att komma på rätt.


  • Tack, talman! Är det på det viset så tycker jag i stället att man ska rikta sig till just den gruppen som behöver mer hjälp i stället för att tvinga alla. Vi vet många gånger att det finns sådana som är skoltrötta och det finns sådana som ibland de facto kan ha nytta av att inte bli intvingade i någonting. Om vi ser i historien så för många av våra entreprenörer har det varit väldigt tungt att gå i skolan. Jag är inte alls säker på att om vi tvingar in alla i ett system att vi löser alla problem. Det finns säkert en grupp som behöver extra hjälp för att komma rätt i livet, men jag tror inte att det är rätt sätt att vi tvingar in alla i någonting.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:20

    Jag förstår precis vad ledamoten Nordberg menar. Det finns människor som har en väldigt stark egen drivkraft att göra sina livsval, men utrymmet i samhället för den gruppen minskar och krymper hela tiden.

    Sen tycker jag att det är jätteviktigt att man tittar på vad som de facto står i den här lagstiftningen som vi pratar om nu. De elever, de ungdomar som inte passar in i de här mallarna ges väldigt mycket möjligheter att genom läroavtal eller specialarrangemang göra sin grej, men få en gymnasieexamen, få ett papper som tar dem vidare i nästa steg i livet. Det står inte i den finländska lagstiftningen att alla ska gå i teoretiskt gymnasium. Det finns flera olika utbildningsvägar, men grejen är att man släpper inte en ungdom. Man släpper inte (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamot Fellman lyfte i sitt anförande behovet av ett resurscentrum. Ledamot Fellman känner mycket väl till att landskapsregeringen har av ÅSUB beställt en utredning som handlar om utvärdering och kartläggning av situationen gällande barn, elever och studerande med olika neuropsykiatriska funktionsvariationer inom utbildningssystemet på Åland. Huvudsyftet med undersökningen är tudelat, dels en kvantitativ kartläggning om antalet barn med olika stödformer och dels en utvärdering av de förutsättningar som dessa barn, elever och studerandegruppen har inom det åländska utbildningssystemet. Den här utredningen ska utgöra en grund för kommande beslut om ytterligare åtgärder som kan stöda deras lärande.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:22

    Ja, jag tycker det är jättebra att man gör en kartläggning och en utvärdering av det som redan finns. Tyvärr är det ju så att jag har varit med om och läst flera sådana kartläggningar tidigare. Också på det här området så är det bra att man utreder, men man vet vad som behövs. Man vet vilken typ av stöd som skolorna behöver för att kunna hantera de här eleverna. Kanske minister Hambrudd kan se vår motion och reservation som ett stöd i det fortsatta arbetet. Socialdemokraterna kommer att stöda det man kommer fram till.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Den här ÅSUB-utredningen innefattar också en enkät. Jag har inte information tidigare att man har faktiskt har gjort en sådan. Hur stor är gruppen och hur är de olika stödformerna? Det är det som är viktigt utifrån vidare stödformer och vad man ska gå in för. Jag ser nog den här ÅSUB-utredningen och enkäten som väldigt väsentlig för kommande beslut och åtgärder.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:23

    Under det senaste halvåret har jag pratat med ganska många lärare och ganska många föräldrar till barn som har behov av särskilt stöd och de säger alla samma sak. Vi behöver mera kunskap, vi behöver mera handledning. Vi behöver inte att man proppar in flera assistenter i klasserna som inte har den kunskap som behövs för att hantera de utmaningar som finns. Om den utredning som ministern aviserar är ett led i på vägen så tycker jag att det är mycket positivt. Men vi vet vad som behövs.


  • Talman! Jag var med och skrev under reservationen om jämställdhet. Det här är en liten men principiellt viktig fråga. Vi var helt överens inledningsvis i finans- och näringsutskottet att finans -och näringsutskottet skulle ta ett viktigt och koncist ställningstagande när det handlar om jämställdhet. För mig så handlar jämställdhet om två saker; rättvisa och frihet. Det som majoriteten i finans- och näringsutskottet gjorde kan sammanfattas med ett ord och det var ynkligt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:25

    Tack, talman! Jag kan väl bara hålla med. Det fanns en majoritet i utskottet som inte hade någonting att invända mot en sådan skrivning, och tydligen en majoritet i de lagtingsgrupper som stöder majoriteten att man inte ens på ett övergripande sätt kan konstatera att jämställdhet är en demokratisk grundprincip. Med tanke på de diskussioner som vi har haft i det här lagtinget så hade det varit skönt att få den bekräftelsen från hela den här församlingen, eller nästan hela den här församlingen, att detta är viktiga framtidsfrågor.


  • Talman! Ledamot Fellman ställde frågan: Vad är kontroversiellt med allas lika rätt och möjligheter? Det enkla svaret är ju ingenting och det står ju på första raden under jämställdhet i betänkandet. Har ingen av reservationens tre undertecknare läst vad det är som man har reserverat sig emot? Vill ni ha något sagt eller bara teater här?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:26

    Jag vet inte vad jag ska svara ledamoten Egeland, som var den som höll ett brandtal för att det är kvinnors eget fel om de får lägre lön för att de har gjort så dumma val.

    För mig är jämställdhet att alla människor har friheten att bli vad de vill, hur de vill och att det inte finns några strukturella hinder, några normer eller regler som hindrar eller försvårar för människor att utvecklas till dem som de vill vara. Där är vi inte idag. Det finns strukturella hinder och det finns skillnader mellan vilka förväntningar vi har på män och kvinnor som vi behöver jobba med. Där har ledamot Egeland och jag helt olika åsikter.


  • Tack, talman! Ja, vi har helt olika åsikter i den här frågan. Vi har också helt olika taktik hur vi debatterar. Jag börjar faktiskt bli ganska trött på att man lägger ord i min mun. Nu gör ledamoten Fellman det, tidigare i går så var en annan ledamot som lade ord i min mun och sade att jag har sagt att kvinnor får skylla sig själva för de val de gör. Det har jag inte alls sagt, det stämmer inte. Jag har sagt att alla människor ska ha samma förutsättningar och samma rättigheter. Jag kan inte förstå vad det är som är så kontroversiellt med det. Det är fullkomliga självklarheter! Det är ni som försöker låtsas som att kvinnor hela tiden är offer och behöver hjälp, vilket jag säger att de inte är. Kvinnor är precis lika starka och duktiga som män och ni försöker påstå något annat.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:28

    Ledamoten Egeland gjorde sig nu skyldig till det som han anklagar oss för. Jag har aldrig någonsin i mitt liv sagt att kvinnor är offer. Jag har sagt att det finns strukturella skillnader. Det finns olika förväntningar på män och kvinnor som gör att vissa saker är tuffare för kvinnor att göra, för att förväntningarna på dem är andra. Det finns vissa saker som är svårare för män att göra och vara därför att förväntningarna på dem är andra. Finns det inte en samsyn om denna grundläggande fråga, att det är en skillnad på att vara man och kvinna och vilka förutsättningar man har, då är vi inte ens på samma planet i den här diskussionen. Men jag undanber mig att ledamoten Egeland sätter ord i min mun.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Jag hade tänkt be om ett förtydligande angående det specialpedagogiska resurscentret, men fick en del klarläggande i tidigare replikskifte med minister Hambrudd. Jag har också förstått att det finns ett stort behov av ett resurscentrum, men som vi vet så är grundskolan kommunernas ansvarsområde. Jag tycker ibland att landskapsregeringen är lite rädd för att trampa in på de områdena. Men nu har man så gjort, i alla fall enligt Hambrudd, med början till en utredning. Men varför gör inte kommunerna detta själva eftersom det är deras ansvarsområde? Varför tar inte de första steget? Hur gick diskussionerna i utskottet?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:30

    Jag får väl konstatera att utskottet inte ägnade den här frågan särskilt mycket tid bland alla de andra motionerna. Frågan är väl närmast retorisk. Kommunerna har inte styrkan eller viljan att gemensamt ta tag i den här frågan. Det är med ett sådant här resurscentrum som med många andra saker när det gäller Åland, att en kommun ska sätta igång med det så det är Åland för litet för. Och att få till ett samarbete är utmanande, om man uttrycker det milt.


  • Tack, talman! Vi hoppar vidare till reservationen om jämställdhet som nyligen också diskuterades. När finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson presenterade betänkande så lät det ungefär som att han var den som mest tänkte på den här frågan om jämställdhet i det här lagtinget, att han nästan ägde frågan. Men ändå kunde man inte gå med på en ändå ganska oförklarlig skrivning om ett demokratiskt samhälle. Vad var det som hände?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:31

    Tack, talman! Det är ju svårt att veta vad som hände i majoritetsblockets slutna rum och överläggningar. Men det som kanske är lite obehagligt och lite skrämmande är att jag vet att majoriteten av ledamöterna i majoriteten har precis samma åsikt som jag och vi i jämställdhetsfrågor. Men man lät sig ändå domineras av en annan åsikt av någon kraft som tyckte att man inte kan skriva två meningar i ett betänkande om vikten av fortsatt jämställdhetsarbete och demokratiarbete. Det känns lite obehagligt.


  • Talman! När vi nu diskuterar finans- och näringsutskottet betänkande skulle man kunna sammanfatta budgetdebatten och betänkandet med det gamla ordspråket "mycket skrik för lite ull" som min mormor skulle ha sagt. Det fanns uppenbarligen en ambition att leverera ett fylligt betänkande med tydlig riktning, alternativa förslag och att inte agerar gummistämpel, men den ambitionen föll dessvärre helt på skam.

    Det fanns faktiskt inte en enda, inte en enda, av de höranden som vi hörde kring näringsliv, ekonomi och offentlig verksamhet som omfattade landskapsregeringens och majoritetens politik. Det framkom också med tydlighet att det inte finns på kartan att vi ska kunna öka landskapets inkomster så att vi skulle sluta det här finansieringsgapet som finns i landskapets och kommunernas ekonomi. Det stod ju inte bra till före pandemin med den åländska ekonomin.

    Den så kallade Aktion 2021 som består av näringsliv, forskning och vetenskap och några före detta politiker så har nu kallat till sig de olika partierna och dess partiordföranden. De är oroliga för Ålands offentliga ekonomi och det tycker jag att ska bli ett intressant möte igen.

    För majoriteten blev det centralt att hålla ihop regeringen och det fanns inte så mycket som en tillstymmelse till att oppositionen skulle få in en mening, nej inte ens en enda bokstav. Så därför har vi så här mångtaliga reservationer.

    Hörde jag ordet tillsammans? Nä, jag tänkte väl det. Landskapsregeringen lär fortsätta sina irrfärder utan att fatta de för Åland så viktiga besluten. Problemet är att avsaknad av beslut är ju också ett sätt att fatta beslut.

    Talman! Jag ska redogöra för några reservationer kring klimat, miljö och utbildning. Liberalerna anser att det är dags att göra allvar av miljö- och klimatpolitiken. Skruvar inte vi upp så kommer andra att tvinga oss att göra det. Det är alltid, alltid bättre att vara proaktiv och framsynt. EU:s gröna giv kommer att ha genomgripande påverkan på de flesta av landskapets verksamheter. Jag vet att jag tjatar om det här, för det är min absoluta tro att det kommer att få stora, stora konsekvenser på oss.

    Landskapet behöver ha en sammanhållen, mätbar och strukturell politik när det gäller ekonomi, klimat och biodiversitet. Gröna given, fit for 55 och taxonomin kommer att få stora effekter på våra investeringar, upphandlingar, fonder och finansierings -och stödmöjligheter.

    Det finns också en parlamentarisk överenskommelse, som vi anser att måste fullföljas, kring användningen av tidigare reserverade penningautomatmedel för forskning, utveckling och pilotprojekt, i linje med riktlinjerna i utvecklings- och hållbarhetsagendan samt EU:s gröna giv. Den parlamentariska kommittén kom fram till att det borde tillsättas ett forskningsråd, en oberoende instans, för fördelning av främst forsknings- och utvecklingsmedel. Landskapsregeringen borde tillsätta den och ett regelverk för det rådet skulle tas fram av lagtinget.

    Vi anser också att EU:s strategi för biologisk mångfald som stipulerar att man ska skydda områden till 30 procent när det gäller vatten och land, så där behöver man också ta ett helhetsgrepp kring den frågan. Vi tycker att landskapsregeringen behöver erbjuda privata markägare att på frivillig basis upplåta mark för skyddsändamål. Det skulle minska behovet för att landskapsregeringen skulle köpa upp mark eller expropriera mark. Med tanke på att drygt 90 procent av Ålands marker ägs av privata markägare så behöver landskapsregeringen fastställa en plan för hur EU:s strategi för biologisk mångfald ska uppfyllas och implementeras på Åland. Så reservationen handlar om att vi vill lägga in en växel till i klimatpolitiken, göra verklighet av PAF-fonden för grön omställning och utveckling och söka konstruktiva lösningar när det gäller vatten- och markskydd.

    Talman! Landskapsregeringen har aviserat ett omställningsmeddelande beträffande skärgårdstrafiken under våren. En väsentlig del är att det klart och tydligt framgår vad som är majoritetens politik och prioriteringar när det gäller skärgårdstrafiken. Det står faktiskt hittills skrivet i stjärnorna. Vi är många som vet vad landskapsregeringen inte vill göra när det gäller skärgårdstrafiken, men det är betydligt svårare att säga vad landskapsregeringen faktiskt vill. Liberalerna efterlyser klara besked. Reservationen här handlar om att en väsentlig del i omställningsmeddelandet också blir en analys vad EU:s gröna giv och vad fit for 55 kommer att ha för implikationer på skärgårdstrafiken, på driften och investeringarna. Skärgårdstrafiken står som sagt för 8 procent av våra utsläpp. Landskapsregeringen behöver också utvärdera de olika transport- och infrastrukturstöden för att lägga in stödinsatser där de gör mest klimatnytta.

    Talman! Från Liberalernas sida är också vi är oroade över att Åland nu halkar efter när det gäller utbildningen på gymnasienivå, därför har vi reserverat oss kring den delen också. Utbildning är en viktig självstyrelsepolitisk fråga, där det för närvarande inte levereras. Individens rättigheter ska regleras i lag och dit hör de ungas rättigheter att erhålla ett kostnadsfritt gymnasium. Vi behöver få en långsiktighet i de här besluten.

    Vi anser att finansieringen kan ske genom en omfördelning av studiestödsmedlen, men så att ungdomarna från skärgården samt de som studerar på gymnasialstadiet utanför Åland kan erhålla ett högre studiestöd. Gymnasiet är vad jag förstår nu kostnadsfritt i hela Norden utom på Åland.

    I Finland har en utbildningspolitisk reform på gymnasialstadiet genomförts för att både minska marginaliseringen samt öka konkurrenskraften. De åländska ungdomarna hamnar i ett sämre läge och motsvarande reform med anpassning till det åländska utbildningssystemet bör genomföras.

    Lite mera utbildningspolitik och reservationer. Landskapsregeringen reviderar för närvarande lagstiftningen som styr verksamheten i högskolan på Åland. Revideringen är en nödvändig del i bolagiseringen, men lika centralt är att lagstiftningen uppdateras och moderniseras och att högskolan kan bibehålla och stärka sin konkurrenskraft. Lagstiftningen bör prioriteras och möjliggöra undervisning på engelska eftersom det är en viktig del för högskolan och dess konkurrenskraft. Även samarbete med andra utbildningsinstitutioner för att bland annat kunna genomföra utbildning på masternivå skulle ha en central betydelse. För att trygga kompetensförsörjning och motverka matchning av problem på arbetsmarknaden bör en prioritetsordning för utbildningsutbudet tas fram. Vi anser att särskilt fokus bör läggas för att stärka den det åländska IT-klustret.

    Beträffande ungdomars psykiska ohälsa finns det en sak fram om andra, och de som har sak- och branschkunskap prioriterar detta som nummer ett, och det är faktiskt att inrätta en fysisk ungdomsmottagning. Det är hög tid att verkställa. Liberalerna prioriterar först och främst en ungdomsmottagning och det har blivit en viktig hjärtefråga för oss och därför har vi en tydlig reservation. Insatser som en ungdomsmottagning och ett familjecenter har på andra orter visat sig även vara ekonomiskt inbesparande på sikt.

    Studerandehälsan ska vara öppen för alla mellan 13 och 20 år och den borde förstärkas med samtalsstöd. Liberalerna anser, såsom även sakkunniga, att ungas psykiska ohälsa inte ska medikaliseras eller journalföras. Det är också viktigt att den nya ungdomsmottagningen levererar tjänster på distans för att öka tillgängligheten, främst för ungdomarna i skärgården.

    Slutligen, talman, Liberalerna anser att det så kallade Ålandsprovet, som åläggs för redan verksamma rektorer, barnomsorgs - och skolledare är att misshushålla med knappa resurser. Det är ingenting annat än byråkratiskt kostnadsdrivande, försvårar arbetsrotation samt hämmar rekrytering och konkurrenskraft. I landskapet pågår för närvarande ledarskapsutbildning inom barnomsorg och grundskola där den nya lagen studeras grundligt. De som har genomgått utbildningen blir behöriga i Finland, men inte på Åland eftersom de ytterligare behöver avlägga Ålandsprovet trots att man har studerat lagen i sin fortbildning. Är det här ett adekvat sätt att använda vår behörighet på? Minns någon överhuvudtaget diskussionerna kring yrkeskvalifikationsdirektivet, att vi försvårar vår egen rekrytering fullständigt i onödan? Landskapsregeringens handlande är inkonsekvent eftersom samtliga tjänstemän som handlägger lagstiftning inom åländsk behörighet i så fall borde avlägga en skriftlig tentamen. Liberalerna uppmanar landskapsregeringen att snarast revidera landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola så att Ålandsprovet för skol- och barnomsorgsledare inte längre utförs. Det är att misshushålla med resurserna. Tack.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 11:43

    Talman! Nu är det så här att redan i remissdebatten lyfte vi från vårt partis sida det som vi tycker att är bra i den här budgeten och också de reformer som vi efterfrågar och tycker att skulle vara nödvändiga. Budgeten är beloppsmässigt oförändrad efter behandlingen i finans- och näringsutskottet så det finns egentligen ingen orsak att upprepa de sakerna. Däremot finns det nog skäl att ta avstamp i finans- och näringsutskottets betänkande för ett språng framåt.

    Betänkandet innehåller mycket bra färdkost för vägen framåt. Den resa vi har gjort inom och utanför finans- och näringsutskottet har varit viktig. Den resa vi har framför oss är ännu viktigare.

    Utskottet ger kraftfullt stöd för att tillsätta en parlamentarisk grupp för överenskommelser, samsyn och reformer av den offentliga ekonomin, reformer som ska sträcka sig över flera mandatperioder.

    Jag hade förmånen att sitta i en av arbetsgrupperna för Åland efter coronan, arbetsgruppen kallades lite inofficiellt för "det unga gardet" - undrar vad jag hade där att göra? Men det viktiga är egentligen att just detta efterfrågas av våra nya unga folkvalda i lagtinget, långsiktiga lösningar som håller över tid.

    Jag vill ta tillfället i akt och rikta en uppmaning till alla övriga partier. Prioritera det här arbetet! Tillsätt gärna medlemmar med ett starkt mandat; en ordförande, en före detta finansminister och kanske en gruppledare. Vi har ett ansvar inför kommande generationer att styra denna skuta på en kurs som är rätt och som håller över flera mandatperioder.

    Uppdraget för gruppen beskrivs väl i budgeten och kanske ännu bättre i betänkandet. Det viktigaste uppdraget blir att beskriva målbilden. Medborgargruppen Aktion 2021 har beskrivit en målbild där det behöver ske en minskning på 10 miljoner på kommunal nivå, 15 miljoner på landskapsnivå och 15 miljoner i privat sektors tillväxt, alltså åländska företags tillväxt. Håller vi med om den målbilden i denna sal, ja eller nej? Det är en viktig fråga. När vi har svar på det så är vår uppgift beskriven, sedan kan vi förankra den och sedan blir den mycket lättare att genomföra. Det är otroligt viktigt att ha det perspektivet som innebär att vi ser på våra företag, hur de kan utvecklas, hur Ålands företag kan ha världens bästa förutsättningar och indirekt genom att arbetslösheten fortsätter sjunka.

    När vi blickar framåt finns det också en annan parlamentarisk referensgrupp som är värd att nämna: Digitaliseringsmeddelandet. Kollegan Jesper Josefsson höll under remissdebatten ett förtjänstfullt anförande som påminde oss alla om varför detta är så viktigt, varför vi just nu måste lägga krut och resurser på en lyckad digitalisering. Det handlar om vår konkurrenskraft och vår trovärdighet som samhälle i världen ”efter coronan”. Så om uppmaningen var att tillsätta tunga representanter till ekonomigruppen, så är den att sätta kunniga människor till digitaliseringsgruppen.

    Så kommer vi förstås till reformer av den kommunala sektorn. Det är inte läge att polemisera, men nog konstatera: Parlamentariska majoriteter kommer och går, vart fjärde år. Det folkliga stödet för en kommunreform har enligt ÅSUB:s mätningar legat kring 70 % varje gång det undersökts, oberoende av hur den parlamentariska majoriteten har sett ut och de har varierat. Det är därför som vi behöver tänka långsiktigt också kring denna fråga. Parlamentariska överenskommelser bör bestå. Det kan vara skäl att ägna en tanke åt de områden där vi har lyckats med det här; hembygdsrätt, näringsrätt och självstyrelsefrågor. Vad har de här frågorna gemensamt? Två tredjedelars majoritet är en sak som de har gemensamt, kanske också att ha ett respektfullt och seriöst samtal som ingång.

    I avsaknad av en kommunreform blir det förstås allt intressantare hur våra kommunförbund styrs. Till exempel i en kommun som jag känner väldigt väl till står kommunförbunden och köpta tjänster idag för 50 procent av utgifterna. I ett sådant läge är det självklart relevant att se till att kommuninvånarna får ut så mycket som möjligt och så rätt som möjligt av varje euro som betalas till kommunförbunden. Finans- och näringsutskottets betänkande återspeglar detta tankesätt och det är bra.

    Avslutningsvis vill jag tacka kollegerna i regeringsblocket. Vår nästa uppgift som regeringsblock blir svårare, den blir att hitta samsyn bortom regeringsblocket. Finns det många viljor så kan det vara utmanande, men det är ju å andra sidan också så, att finns det en vilja så finns det en väg. Tack för ordet.


  • Jag undrar hur ledamot Valve ser på sannolikheten att den parlamentariska gruppen som ska fundera på ekonomi och strukturer lyckas i sitt arbete, med tanke på vad vi vet om principer, att hålla linjer, att hålla löften och de track record som man har på det området?

    I den förra regeringen, där ledamoten Valve och jag var kollegor, så var vi överens om vad som behövde göras och vi försökte göra det. Man kan väl säga att vi misslyckades ganska monumentalt, men vi var överens och vi försökte. I den här regeringen är man inte överens om vad som behöver göras och man försöker inte heller. Så vad är oddsen för att det ska lyckas?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:49

    Den sista meningen håller jag inte alls med om.

    Vad gäller det förstnämnda så är det en väldigt viktig fråga. Jag nämnde i mitt anförande att jag tror att det är otroligt viktigt att alla parter tillsätter tunga representanter i den här gruppen så att vi verkligen kan diskutera tunga frågor på riktigt och långsiktigt. Och sedan sätter jag också min lit till insikten att de här problemen behöver vi lösa tillsammans, vi behöver göra det nu.

    I den här salen, när man tittar över tid, så mellan tummen och pekfingret så brukar kanske en tredjedel eller 50 procent återväljas. Vi kommer att ha ungefär samma gäng, åtminstone kommer vi att ha ungefär samma partier också vid nästa lagting. Vi måste börja beta av de här frågorna och ta oss an dem, för de dyker upp igen om vi inte tar tag i dem. Jag tror att den insikten är otroligt viktig för det arbetet.


  • Jag vill inte vara oförskämd på något sätt. Men vad hjälper insikten om man kan byta åsikt efter ett val i grundläggande frågor?

    Jag skulle också vilja ställa frågan när det gäller förändringen av lagstiftningen vad gäller kommunalförbund och möjligheten att fritt och flexibelt välja i stället för att vara tvingad in i till exempel ett kommunalförbund. Vad tror ledamoten Valve händer med kommunernas socialtjänst om det blir fritt och flexibelt att vara med eller lämna och om man får anta att till exempel Jomala väljer att lämna KST?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:51

    Talman! Att Jomala skulle vilja lämna KST blir inte mer sant för att ledamot Fellman upprepar det flera gånger. Vad som finns beskrivet i finans- och näringsutskottets betänkande handlar om mera flexibilitet i umgänget mellan kommunerna och kommunförbunden. Det är väldigt många kommuner och kommunala företrädare som i dag upplever en stor maktlöshet, eftersom deras uppdrag är att ta tillvara medborgarnas, ofta socialt utsatta medborgares, intressen i kommunförbund som de inte har något reellt inflytande över. Det blir faktiskt till och med i vissa fall lite av ett självspelande piano. Det här är en betydande samhällsutmaning som vi behöver ta på allvar. Jag hoppas att också det här ingår i det övergripande reformarbetet som handlar om den ekonomiska politiken för landskapet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Ledamot Valve lyfte de arbetsgrupper som landskapsregeringen tillsatte för snart två år sedan, ett och ett halvt i alla fall. Ledamot Valve ingick själv i en av arbetsgrupperna. Efter att ha tagit del av slutresultatet så var det ju väldigt mycket kloka, goda åsikter som kom fram. Men det frustrerande är ju att ingenting syns. Väldigt, väldigt lite syns ju i fjolårets budget och väldigt, väldigt lite syns i det budgetförslag som vi debatterar just nu. Det är det som är väldigt frustrerande.

    Jag tycker också att det är bra att Action 2021 lyfts i ledamoten Valves anförande. Jag hoppas verkligen att det arbete som de har förädlat via ÅSUB:s goda statistik kommer att vara en grund i detta parlamentariska arbete.

    Jag vill också ställa en fråga till ledamoten. Vem är det vi politiker ska misstro? Ska vi faktiskt misstro de uppgifter som främst ÅSUB, vår statistik- och utredningsbyrå, tar fram? Här måste vi politiker vara så ärliga att vi verkligen tar det till oss. (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:53

    Det sista förstår jag inte riktigt. Om det är någon som inte misstror ÅSUB så är det undertecknad. Jag sätter väldigt stor lit till det som ÅSUB tar fram. Jag ser också ÅSUB som en väldigt viktig medaktör i det fortsatta arbetet. Det råder inget snack om den saken. Så är det med det.

    Sen har jag hört, förvisso utanför den här salen har det kommit lite gliringar, "ha, ha det här är rekord i parlamentariska grupper, det är så här den här regeringen löser frågor". Det här är det bästa sättet som vi vet för att försöka hitta på riktigt en parlamentarisk samsyn och en gemensam väg framåt. Om man ska kritisera regeringen så ska man i alla fall inte kritisera regeringen för att den försöker lyssna, försöker ta in synpunkter och hitta metoder för att få in nya perspektiv. För en sådan ambition finns, vill jag hävda, i regeringens arbetet.


  • Tack, talman! Nej, men då gäller det också att man lyssnar och är beredd att plocka av en del av den politiska prestigen. Man måste ju ändå konstatera att det finns en väldigt stor politisk prestige och en väldigt stor politisk envishet. De här siffrorna som ÅSUB har tagit fram under tiotals år och de siffror som Aktion 2021 har fört fram, de är ju inte några nyheter. De är heller inte "Ålandsunika" siffror. Det är någonting som alla länder brottas med men som blir extra tydliga på Åland.

    Det gäller nog att ta fram det politiska modet, jag tror att det är det som är det viktigaste och det lyfte jag i mitt anförande. Politiskt mod behövs vid varenda ett beslut man ska ta som bygger på att man ska förändra någonting. Det finns alltid en grupp personer som är rädda för förändring och det är också mänskligt, men därför gäller det att man verkligen lyssnar och inte har foliehatten på.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 11:55

    Jag uppskattar faktiskt ledamoten Holmbergs anförande. Jag uppskattar att ledamoten Holmberg upprepade detta med inga heliga kor. Nej, inga heliga kor, ingen egen ko i diket, kanske lite kohandel kan bli nödvändigt dock för att nå det resultat som ledamoten Holmberg eftersträvar. Vi behöver ha modet att förändra. Vi behöver ha modet att förändras och se att vårt samhälle har förändrats också. Så är det.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas kl. 12.30.


  • Tack, för ordet, herr talman! Ålands Framtid är det enda partiet som inte har vare sig ordinarie- eller ersättarplats i finans- och näringsutskottet. Det kan säkert leda till att jag ställer någon oinsatt och dum fråga och jag kommer att avrunda med ett ändringsförslag.

    Min första fråga gäller det nya finansieringssystemets utfall. Om man tittar på tabellen på det gamla och nya systemet om man jämför år 2021 och 2022 så är det upptaget en lotteriskatt på 10,2 miljoner år 2021, men det är ingen lotteriskatt alls upptaget år 2022. När jag tittade i budgeten så torde det vara 5 miljoner och då borde de här summorna bli ganska lika. Men det är mycket möjligt att jag ställer någon oinsatt fråga. Detta är jag lite förvånad över.

    När det gäller fullmakten så säger utskottet att man anser det som osannolikt att lån behöver lyftas, men man tycker ändå att lånefullmakten är berättigad och kan beviljas. Detta får jag inte riktigt att gå ihop. Är det osannolikt så är det ju faktiskt detsamma som att det är rätt säkert att lån inte kommer att lyftas. Jag tycker att man hade kunnat återkomma när behov i så fall uppstår.

    Vi hade ett replikskifte finansutskottets ordförande Pettersson och jag tidigare så det är onödigt att jag drar igenom allt som jag tänkte säga, det handlar om den parlamentariska kommittén. Jag tycker att det är bra att man har en parlamentarisk kommitté som har fokus på konkreta åtgärdsförslag beträffande kostnadstak och överskottsmål i den offentliga ekonomin.

    Däremot är jag, som jag sade i repliken, tveksam till att man också ska börja se över vilka verksamheter som kan omstruktureras från offentlig till privat sektor. Det är någonting som jag tycker att hör till respektive regeringspolitik att driva. Vi vet att vänstern vill ha en stark offentlig sektor och de borgerliga borde åtminstone vilja ha en mera stark privat sektor.

    När det gäller kommunerna och landskapsandelarna, herr talman, så vill jag helt kort upprepa det som jag sade i remissdebatten. Jag sade att Ålands Framtid har alltid värnat de åländska kommunerna och det gör vi för att vi vill ha hela Åland levande. För oss är det inte en tom klyscha i valrörelsen, utan det är en viktig tillgång för hela Åland som turistdestination och som bosättningsort. Vi värnar också kommunerna för att det är just de som producerar livsviktig samhällsservice för ålänningarna, såsom barndagvård, skola och åldringsvård. Jag visade också bilder och lämnade ut material åt mina värderade kollegor som visade att landskapsandelarna i stort sett stått stilla under de sista 13 åren, medan kostnadsutvecklingen för kommunerna har varit ungefär 40 miljoner under motsvarande tid. Jag visade också den här kurvan som visade att landskapsandelarna har legat stilla i 13 år och nu föreslår regeringen ytterligare minskningar med cirka 4,5 miljoner. Det här skulle för Ålands Framtid vara ett svek mot givna vallöften och jag uppmanade finansutskottet att speciellt granska det här, för det här är verkligt knepigt för oss. Jag ser att finans- och näringsutskottet har diskuterat det och det vill jag tacka för. Det är en viktig fråga. Finansutskottet säger att landskapsandelarna är till för att driva utjämningspolitik mellan kommunerna. Det är förstås sant, men det är inte enbart det. Det är också en ersättning för olika pålagor, olika skatteavdrag som landskapet påför kommunerna.

    Det är också värt att notera att finans- och näringsutskottet, mig veterligen, enhälligt säger att dels har tilldelningen av budgetmedel till systemet minskat med flera miljoner och det är sant. Och så säger finans- och näringsutskottet så här: "I det fall landskapsregeringen inte har presenterat ett nytt system, utifrån vad som framförs här, anser utskottet att landskapsregeringen i tilläggsbudget i skyndsam ordning eller senast under 2022 skjuter till anslag så att landskapsandelarnas volym återgår till den nivå där de befann sig innan den föregående regeringen sänkte anslagsnivån". Det här kan låta bra, men tittar man på statistiken så är det faktiskt inte så väldigt stor skillnad på landskapsandelsnivån 2017 som var sista året före reformen och där den är nu. Men det som är den stora skillnaden är ju att kostnaderna har farit iväg väldigt mycket. Men jag tycker den här skrivningen är bra om man skulle veta att det skulle leda till någonting. Men finans- och näringsutskottet har haft väldigt tydliga skrivningar förut, som tyvärr inte lett till dess mera och det tycker jag att är olyckligt.

    Så därför vill jag, herr talman, avisera ett ändringsförslag till finans- och näringsutskottets betänkande och motiveringen lyder: "Ny lagstiftning inom både socialvårdsområdet och bildningssektorn har medfört kraftigt ökade kostnader för de åländska kommunerna. Samtidigt har landskapsregeringen minskat landskapsandelarna till kommunerna. Nettoeffekten blir en minskning för kommunerna från år 2021 till år 2022 med 4,5 - 5,5 miljoner euro beroende på beräkningsgrunder. Med anledning av ovanstående föreslår undertecknad att anslaget 330, Landskapsandelar och stöd till kommunerna, ökas med 2 miljoner euro fördelat så att socialvårdsområdet ökas med 1 miljon euro och bildningssektorn ökas med 1 miljon euro enligt tabellen nedan. Det här förslaget torde ha delats ut eller ska delas ut så jag ids inte läsa upp hela tabellen i detalj.

    När det gäller kommunerna så föreslår finans- och näringsutskottet att lagstiftningen ska ändras så att kommunerna kan organisera sig fritt och flexibelt, till exempel genom välfärdskommunsmodeller. Det här är någonting som Ålands Framtid hela tiden har stött.

    En annan sak som jag vill ta upp, herr talman, finns under "Barn och ungdomar och skolan". I det sista stycke, som jag inte riktigt förstår men det går säkert att få en förklaring till det, där sägs: "Utskottet konstaterar att det ibruktagna så kallade Ålandsprovet som krävs för daghemsföreståndare, skolföreståndare och rektorer kan te sig oändamålsenligt och ojämlikt med tanke på att motsvarande prov inte krävs av andra yrkesgrupper i nuvarande position. Barnomsorgs- och grundskolelagen är ny, varför det kan finnas skäl att göra en utvärdering av effekterna av kravet på ett Ålandsprov. Jag har personligen svårt att se någonting negativt i att man skulle kunna lite om det samhälle som man jobbar i. Det känns, med risk för att jag missförstått det, lite som debatten om att man inte ska få kalla Gud för Gud.

    Olof M Johnsons stiftelse har tagit fram tre väldigt bra publikationer som alla lagtingsledamöter borde ha som litteratur på nattygsbordet. I den sista, den åländska autonomins framtidsförutsättningar, så tar man upp förslag till åtgärder för hur man skulle kunna höja kompetensen när det gäller självstyrelsen. Det står så här: "Det krävs en omfattande och bred kompetens för att upprätthålla och utveckla självstyrelsen, dels på det allmänna planet inom förvaltningen och dels kvalificerad specialistkompetens inom folkrätt och internationella relationer. Den åländska lagberedningen har en viktig roll när det gäller att i lagframställningar kunna motivera och utmana inom riksdagen och statsförvaltningen etablerade definitioner av rättsområden som i praktiken motverkar självstyrelselagens syfte. Detta gäller även, i varierande utsträckning, hela den övriga självstyrelseförvaltningen. Och ytterligare ett förslag i syfte att stärka den åländska kompetensen skulle här kunna vara att komplettera Ålands Fredsinstituts forskning och informationsverksamhet kring Ålands internationella status i ett freds- och konfliktperspektiv med en ökad satsning på forskning kring det åländska självbestämmandes legala och politiska utvecklingsförutsättningar. Ett alternativ skulle här kunna vara att inom ramen för Högskolan på Åland bygga upp ett internationellt kompetenscenter för utveckling av ett kontinuerligt kunskapsutbyte med andra autonomier. En sådan centrumbildning kunde med fördel också erbjuda tilläggsutbildning för tjänstemän och politiker inom åländsk lagstiftning och förvaltning".

    Det här är någonting som jag tycker att är viktigt och som vi från Ålands Framtid flera gånger har lyft upp, alltså att man har ett Ålandsprov och att man har kunskap om det åländska samhället för alla som jobbar inom och för den åländska förvaltningen. Det ser inte vi någonting dåligt, utan tvärtom. Sedan kan man tycka att det är felaktigt att det är bara på ett enda område. Det kan ju vara märkligt att man ska ha Ålandskunskap för att vara daghemsföreståndare, men man behöver det inte för att vara avdelningschef eller byråchef inom förvaltningen. Men det är en annan femma. Vi behöver inte ta bort det som är positivt bara för att det inte funkar riktigt överallt.

    Jag noterar att tiden har gått. Herr talman, om man får lägga lite praktiska förslag samtidigt så borde vi ha en klocka, som man har i många andra parlament, här mitt framför talarstolen. Det skulle vara betydligt enklare att följa med var tiden är. För att spara tid så ska jag lämna det jag tänkte säga om åldringsvården. Jag kan bara förenklat säga att jag håller med om det som finans- och näringsutskottet säger.

    Jag ska avrunda med en mening om infrastruktur- och transportpolitik. Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att skapa en långsiktig utvecklingsplan för trafiksystemet i skärgården innan den parlamentariska kommitté, som utreder en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021, får slutföra sitt arbete. Jag vill säga att det håller vi med om helt och hållet från Ålands Framtids sida. Det betyder inte att man skulle vara emot Prästöbron eller det ena eller det andra, men vi måste ha någon sorts fokus i det vi håller på med om vi ska komma någonstans överhuvudtaget, annars blir det tyvärr ingenting. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag vill ta fasta på det som ledamoten sade gällande den parlamentariska arbetsgrupp som förhoppningsvis tillsätts för att idka reformarbete gällande ekonomin. Jag tror nog att det är väsentligt att alla frågor stöts och blöts där. Just det här med konkurrensutsättningar, det ska inte få spela någon roll de kommande mandatperioderna vad enskilda ministrar eller enskilda landskapsregeringar tycker. Kommer man överens om långsiktiga överenskommelser så spelar det ingen roll om det är en rödgrön, röd eller blå regering. Det är därför som det är så viktigt att den får jobba förutsättningslöst, för annars hamnar vi ju i det stiltje som vi är just nu, det inte händer någonting.


  • Onekligen har ju kollegan Holmberg en poäng där. Visst är det ju så. Men jag tror att det kan vara ännu svårare att få något konkret till stånd om man ska ha alla partier med. Det brukar alltid bli, som jag sade tidigare, minsta gemensamma nämnare som blir ribban i så fall. Jag ser det som viktigt att en borgerlig regering verkligen har fokus på att privatisera verksamheter inom offentlig sektor, det har vi kanske inte riktigt haft hittills i den här regeringen. Men jag hoppas och hoppas och tror att det ska bli blir en förändring när det gäller det.

    Däremot är jag inte emot en parlamentarisk kommitté när det gäller de stora övergripande frågorna, men när det gäller mera daglig verksamhet så är jag inte alldeles övertygad om att det är det bästa att dra det genom en parlamentarisk kommitté först.


  • Tack, talman! Jag har sympatier för det som ledamot Eriksson sade. Jag tror också att det kanske är hälsosamt om vi slutar prata om en borgerlig regering, för det leder inte någon vart. Vi har inte sett så mycket skymten av det, precis som ledamoten Eriksson själv sade.

    Däremot handlar det om sakfrågor och just konkurrensutsättning är ju en stor del i ett omställningsarbete av många orsaker. Jag hoppas verkligen att finansminister Höglund tar fasta på allting. Jag hoppas att det blir ett nyårslöfte att den här gruppen kommer igång i januari och att också det beaktas som ledamot Eriksson sade. Men jag vill också säga att det är nog viktigt att man inte lämnar någonting dithän. Det finns ju ingenting som är för litet och ingenting som för heligt för att inte beaktas i den här arbetsgruppen, annars når vi nog inte önskat resultat.


  • När det gäller själva sakfrågan så de här två åren som jag har jobbat i lagtinget med Holmberg så har lärt mig att vi ser ganska lika på de här frågorna. Nu pratar vi lite om vägen, hur vi ska komma framåt. Jag tror att det kan bli för tungrott i en parlamentarisk kommitté, men låt mig då säga här veckorna för jul att jag hoppas att jag har fel därvidlag. Åtminstone jag - och kanske finansministern skulle vara vänlig och nicka lite medhållande - anser att den här gruppen bör kunna tillsättas så fort som möjligt. Det har jag absolut förhoppning på.


  • Talman! Först en reflektion kring ledamot Erikssons ändringsförslag. Den här landskapsregeringen har ju räkna ut och kompenserat kommunerna för både grundskolelagen och socialvårdslagarna. Det är ju beräkningar som den här landskapsregeringen har gjort. Sedan är det alltid svårt att göra beräkningar när man har just sådan här lagstiftning som handlar om omsorg, socialvård och skola.

    Sen det här med ett Ålandsprov. Om jag citerade min mormor förut så ska jag väl citera en tonåring. "Det är lite hål i huvudet". Så klart att en rektor eller en barnomsorgsledare ska kunna behärska barnomsorgs- och grundskolelagen, barnskyddslagen och GDPR i kommunallagen. Vi förutsätter ju det. Varför ska man överbyråkratisera och ha skriftliga tentamen som kostar en massa pengar? Utbildningsavdelningen har jätteknappa resurser. Det övergår (… taltiden slut).


  • Man blir jämt och ständigt förvånad över oppositionens vokabulär. Det är med största kraft som man kan motstå att falla i fällan. Men jag ska inte göra det, det må vara hål här och där.

    Jag ser det inte som något illa att man lär sig någonting om det samhälle som man ska verka i och som man ska utbilda om, absolut inte. Vi ser helt enkelt olika på det här. Det som jag skulle hoppas är att man kunde ta fasta på det oerhört förtjänstfulla arbete som Olof M Janssons stiftelse har gjort. Man har många, många bra förslag som man pekar på, hur man skulle kunna stärka kompetensen och hur man kunde stärka självstyrelsen. Men vi sitter ofta i slutna rum och suckar och stånkar för att vi inte kommer någonstans med självstyrelsen. Men vi borde åtminstone ta vara på de förslag som levereras åt oss.


  • Det är klart att man kan göra saker på ett mycket smidigare sätt, självklart och så har det alltid varit i förvaltningen. När man har presenterat stora omfattande lagstiftningspaket så har man haft fortbildningar. Landskapsregeringen har fått fortbildat och erbjudit kurser. Men det här tycker jag är att överbyråkratisera. Absolut, det finns säkert fog för förvaltningen att fortbilda kring självstyrelselagen, men jag tycker att det här är att överbyråkratiska.

    Sedan är det på det viset att en liberal önskan under många år har ju varit den här så kallade PAF-fonden. Det var meningen att den skulle styras av ett forskningsråd där självstyrelseutveckling är en del. Man skulle kunna titta på äldreomsorg, turism och den gröna omställningen, men vi kommer inte till skott med det heller fast det finns en parlamentarisk rapport.


  • Jag är en sådan person att jag kan försäkra vicetalman Sjögren att jag inte vill överbyråkratisera någonting. Däremot, om det kallas överbyråkratisering, byråkrati eller vad som helst, om det är någonting som kan stärka Åland och som kan stärka den åländska självstyrelsen så är jag den första att stöda det.

    Sen glömde jag faktiskt att svara på vicetalmannens första frågan när det gäller landskapsandelarna. Det är, precis som vicetalmannen själv sade, oklart vad kostnaderna blir. Jag ägnade ganska mycket tid i går kväll och också i morse åt att få reda på transaktionerna mellan kommunerna och landskapet och vad man tror om 2021. Det är oklart vad kostnaderna blir, men sammantaget pekar det på en ganska stor kostnadsökning just inom de här två områdena som jag har föreslagit en miljon till. Jag är helt övertygad om att det kommer att behövas.


  • Tack, talman! För att vara tydlig, jag kanske missförstod eller om ledamot Eriksson förklarade otydligt, jag vet inte riktigt vilket? Men när det gäller lotteriskatten som för år 2021 var drygt 10 miljoner och nu för 2022 noteras till 4,9 miljoner, så det fanns någonting i resonemanget där. Är ledamot Eriksson överens om de siffrorna? För det blev ju en halvering i princip av lotteriskatten. Det kan hända att jag missuppfattade vad ledamot Eriksson sade.


  • Det är möjligt, fast det låter lite otroligt, att jag har uttryckt mig otydligt, så kan det kanske vara. Det jag frågade om var den tabell som finns på andra sidan i betänkandet. Det är det nya finansieringssystemets utfall. Där noterade jag att för 2021 finns det lotteriskatt på 10,2 upptaget, men jag hittar ingenting under 2002 och där tycker jag att det borde ha varit närmare 5 miljoner. Men det är mycket möjligt att jag missförstått någonting, men det var min fråga.


  • Tack, talman! Det måhända att det finns fler upplagor av det här betänkandet, men i mitt betänkande så står det 4,9 miljoner i lotteriskatt 2022.


  • Nu tittar vi under olika rubriker. Kollegan Silander tittar under det gamla systemet, jag tittar under det nya systemet och det skapar lite förvirring.


  • Tack, talman! Tack ledamot Ericsson för det anförandet. Ledamot Eriksson sade nästan lite så där i förbifarten något som fick mig att reagera lite, att han håller med betänkandet angående skrivningarna om äldreomsorgen och äldrevården. Detta fick mig att lite hoppa till här bänken. Va? Fanns det skrivningar om äldreomsorgen? Dem har jag missat. Så om han vill förtydliga så får han gärna det. Själv tycker jag ju att det här betänkandeförslaget är lite innehållsfattigt, det kunde ha kommit från vilken regering som helst när som helst.


  • Tiden i en replik medger inte att jag citerar allt, men det jag hänvisade till finns på sidan 6 under rubriken Socialvård. Där pratar man om ett resurscenter för demensvården på Åland. Det här är inte något nytt, utan det här är ju någonting som finansutskottet lyfte upp tidigare. Jag tycker att det är bra. Jag tycker också att det är bra att landskapsregeringen aviserar att man vill göra ett sektorövergripande äldrepolitiskt program. Här föreslås - med risk för att jag låter tjatig - en parlamentariskt tillsatt referensgrupp. Jag stöder det och jag tycker att det är bra. Pratar vi om den utmaning som vi har inom åldringsvården så där om någonstans är det nog viktigt att samtliga partier är överens.


  • Tack, talman! Ja, det är nog inte bara risk att det här med referensgrupper och parlamentariska grupper låter lite tjatigt, utan det är nog lite tjatigt.

    Men tillbaka till de skrivningar som ledamot Eriksson nämnde. De var ju från förra året, som borde ha verkställts i år och som inte har kommit någon vart riktigt. Man repeterar dem bara.

    Som ledamot Eriksson vet så skrev Liberalerna en jättelång motion om äldreomsorg med konkreta förslag, på hur vi kunde förbättra äldreomsorgen, som helt förkastades.


  • Herr talman! Jag hör till dem som tycker, i likhet med någon som sade detta tidigare under förmiddagen, att det blir olyckligt när man inte kan lyssna på goda förslag som läggs från oppositionen. Det blir olyckligt när oppositionen nästan alltid ska vara kritisk till de förslag som regeringen lägger. Jag tror att ålänningarna är lite trötta på den typen av debatt och Åland förtjänar mera.

    När det gäller de förslag som Liberalerna lade så undrar jag om inte med seniormottagning inom ÅHS var med. Jag är inte hundra procent säkert, men jag undrar om det inte var med. Jag ser att det sägs redan nu att det ska öppnas under 2022, så det är ju bra.

    Avslutningsvis, jag har varit med många, många gånger själv från Ålands Framtids sida och lagt förslag som alltid har varit en sväng ner via papperskorgen innan de har kommit tillbaka som regeringens förslag efter ett eller två år. Tyvärr är spelets regler sådana.


  • Talman! En ansvarsfull och förutseende ekonomisk politik är vad som krävs när vi fortsätter pandemins gatlopp med den nya omikron-varianten. Att ta höjd för stora utmaningar och ta ett ytterst stabilt grepp om den offentliga ekonomin är att föredra istället för några skarpa nedbromsningar.

    Mycket har redan sagts i den här debatten och också i remissdebatten om de framåtsyftande initiativ som görs i budgeten för klimatet, miljön samt människors välmående och hälsa. Det är inte min avsikt att göra upprepningar, men jag kommer att beröra några snackisar.

    Talman! Under remissdebatten blev jämställdhet en snackis, tyvärr på ett sätt som inte tagit jämställdhetsarbetet vidare. Tydligen finns det i lagtinget ultrakonservativa och högerpopulistiska strömningar som gör gällande att det inte finns strukturer och normer som förfördelar kvinnor. Därigenom ifrågasätter dessa strömningar om arbetet för ökad jämställdhet överhuvudtaget behövs.

    Det är verklighetsfrånvänt och inte grundat i social forskning. Vi lever fortfarande i ett samhälle där kvinnor har svårare att nå samma självklara synlighet och status som män. Vi lever fortfarande i ett samhälle där mannen ses som den grundläggande normen i vårt samhälle, i vårt språkbruk, i hur vi uppfattar ledaregenskaper och hur vi beskriver historia etc. Det är bara att erkänna.

    Finans- och näringsutskottet ger en välkommen bekräftelse på att jämställdhetsarbetet behövs, även om den gärna hade fått vara skarpare. Man välkomnar också införande av jämställdhetsbonusen som instrument för att få tillstånd ett mer jämställt parlament. Men den måste utformas på ett sätt som är vettigt och rimligt, och det är inte systemet med att premiera jämställda lagtingsgrupper.

    Gör vi en historisk tillbakablick så har partier väldigt sällan uppnått en 60-40-fördelning i invalda ledamöter. Det är inte heller så ovanligt med trepersoners partigrupper i lagtinget, och en sådan kan rent matematiskt inte ha det. Det är det partiinterna arbetet före valet som ska premieras, inte utfallet.

    Äntligen, svarar Hållbart initiativ. Vi är glada över att jämställdhetsbonusen återinförs efter ett prematurt slopande. Vi är glada för att bonusen ska utformas av en parlamentarisk kommitté så att vi får förutsättningar att kan komma ifrån hattandet i en alltför viktig fråga.

    Talman! Våld i nära relationer är en realitet om än för många en dold sådan. Det drabbar så gott som uteslutande kvinnor och barn. De behöver en fristad, skydd och omsorg, en tillfällig hemvist och stöd inför en ny start i livet.

    Enligt Istanbulkonventionen som även Åland har anammat är det staterna, i vårt fall, landskapsregeringen som ska ansvara för att skyddshem finns att tillgå, sköts på rätt sätt, utvecklas och även kontrolleras.

    Det har funnits oklarheter i vem som ska bekosta verksamheten efter 2022 - KST eller landskapet? Häromveckan gav landskapsregeringen det positiva beskedet att skyddshemmet fortsättningsvis ska finansieras av landskapet. Det här, menar vi i Hållbart Initiativ, är det enda självklara sättet som ger mest stabilitet och bäst motsvarar Istanbulkonventionen. Landskapsregeringen kommer att lämna över ett lagförslag till lagtinget om denna del.

    Talman! Att värna om våra vatten är en gemensam strävan. En tredjedel av Östersjöns botten anses vara död. Därtill har få åländska vattenområden god vattenkvalitet. Allra värst ser det ut i de inre vikarna. Vi kan alla enas om att en modern vattenlagstiftning är viktig för att långsiktigt styra mot minskade utsläpp av näringsämnen och andra skadliga ämnen. Ibland hörs uttalanden om att regeringen strider om vattenlagen eller att vi medvetet förslöar arbetet med den. Det måste jag å det bestämdaste förneka.

    Landskapsregeringen tillsatte en referensgrupp under försommaren med ansvar att lusläsa lagpaketet på 200 sidor och därpå inkomma med förslag till förändringar. Som ordförande för referensgruppen kan jag deklarera att den vattenlag som förra regeringen tog fram inte på något sätt var färdig. Vi i referensgruppen har i vår genomläsning upptäckt felaktigheter i nyckelparagrafer som gjort att också andra paragrafer måste förändras, vilket leder till förordningsförändringar och förändringar i dess bilagor. Det här är inget litet jobb att göra. Referensgruppen menar att förändringarna sett till den förra remissen 2019 är så pass stora att lagpaketet behöver gå på remiss igen. Detta eftersom vi är måna om vad verksamhetsutövare och allmänheten har att säga i en så viktig fråga som vårt gemensamma vatten.

    Talman! Den förra landskapsregeringen satte klimatmål för Åland som inte uppnår Parisavtalets 1,5-graders mål.
    Att döma av remissdebatten förefaller Socialdemokraterna och Liberalerna ha övergett skeppet klimatlagen. De verkar tro och uttalar också att det räcker med EU:s bindande mål. Då kan man ju undra varför det finns EU-länder som Sverige och Finland, som ju har klimatlagar? Varför skrotar de inte dessa nu när EU kommit med sitt bindande 55 % mål?

    Ska vi vara helt ärliga så kommer inte EU:s mål att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål enligt Climate Action Tracker. Finland anser inte att de kan leva med det, och uppdaterar som bäst sina klimatmål enligt forskningen. Åland har heller inget system för uppföljning av våra klimatåtgärders tillräcklighet. Det finns en energi- och klimatstrategi som innehåller några lösa rekommendationer om vägval men detta utan rapporteringsskyldighet eller involvering av lagtinget.

    Därför pågår arbetet just nu med att stifta en klimatlag. Den ska ha ambitiösa mål och delmål och krav på handlingsplaner och rapportering. Som hjälp till det arbetet görs en analys över vilka åtgärder landskapsregeringen kan vidta för att optimera insatserna för minskning av Ålands klimatavtryck. Det är bättre att vi på Åland fattar besluten själva än överlåter åt riket eller EU att styra upp det åt oss.

    Det här är att höja statusen på klimatarbetet och inte göra det som en bisak när all annan politik är formulerad. All annan politik behöver nu nämligen förhålla sig till klimatlagen.

    Att på det här sättet parallellt öka klimatinsatserna på golvet, som ju budgeten gör, och få styrning uppifrån är exakt den kombination som Åland behöver just nu. Tack, talman!


  • Talman! När vi läste budgeten och skrev våra budgetmotioner så försökte vi få fram information om den här klimatlagen. Det gick helt enkelt inte. Vi frågade flera stycken i majoriteten och ingen visste riktigt vad det handlade om. Vi stöder ambitiösa klimatmål. När vi hörde i finans- och näringsutskottet så fick vi reda på att den främsta orsaken var att det är ett oklart behörighetsområde. Så landskapsregeringen kan räkna med Liberalernas stöd när det gäller ambitiösa klimatmål, men det var nästan omöjligt att få fram någon information.


  • Tack, talman! Tack också för Liberalernas stöd till den kommande klimatlagstiftningen. Det är någonting som tidigare faktiskt har varit lite osäkert, huruvida man har stött det eller inte. Vad gäller informationen gällande den kommande klimatlagen så kan jag säga att det finns många obesvarade frågor fortfarande som behöver lösas ur självstyrelsepolitisk vinkel. Men också ur den vinkeln hur vi ska hantera de gemensamma resurserna när EU kommer med krav på utsläppsminskningar och också samtidigt säger att de resurser som uppbärs från, i det här fallet, sjöfarten också ska komma till godo ett samhälle för att göra rättvis omställning. Det här är oklart. Detta behöver lösas i lagstiftning. Så är det. Arbete pågår i landskapsregeringen med den här lagstiftningen och jag hoppas att landskapsregeringen också kan informera om hur arbetet fortskrider.


  • Talman! Det fanns ju i våra budgetmotioner också en del hårda förslag som vi kunde genomföra utan att ha en klimatlag på plats och där man överhuvudtaget inte kan tvivla på Liberalernas klimatambitioner. Vi hade förslag på klimatbokslut och klimatkompensation för fastighetsverket. Vi hade en motion om att man behöver ta ett omtag när det gäller transportstöden. Handen på hjärtat, ledamot Holmström, det har ju inte börjat så där jätte, jätte, jättebra. Vi har för närvarande en upphandlingslagstiftning, som landskapsregering har gett till lagtinget, som inte stöder ambitiösa klimatmål och som är en väsentlig del i den gröna given, transportpolitiken. Så det har inte börjat så där jättebra.


  • Talman! Just på grund av det faktum att det ibland kan slinka igenom lagförslag och beslut som inte uppnår klimatmålsättningar så behövs just en klimatlag. Den ska syfta till att allt som landskapsregeringen gör, alla beslut, ska förhålla sig till de målsättningarna.

    Fastighetsverket har redan i dag ett ansvar enligt en uppdaterad ägarstyrningspolicy att upprätta strategiska målsättningar för hur man uppnår Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. De har också ett krav att redovisa till landskapsregeringen hur uppnåendet går. Det är faktiskt landskapets fastighetsverk som får bestämma de verktyg de behöver använda för att göra det här. Det är inte sedan upp till landskapet att bestämma exakt vad som ska beräknas, vilka typer av utsläpp som ska beräknas utan de måste kunna den bedömningen själva.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Gällande klimatfrågan så är det väldigt svårt att stöda någonting som man inte har fått någon information och kunskap kring. Det var ju först i utskottsbehandlingen nu som oppositionen fick vetskap om vad det egentligen handlade om, så det är ju naturligt.

    När det gäller vattenlagen så har jag mina funderingar. Det är alltid lätt att titta bakåt och skylla på saker. Men tar det inte ohemult lång tid? Ledamot Holmström sitter själv med i den här arbetsgruppen har jag förstått. Finns det en dedikerad tjänsteman eller kvinna som jobbar med den här frågan på heltid? Den uppfattningen har jag fått att så inte har varit fallet under hösten. Då kan jag förstå att det tar tid. Oberoende om det finns många paragrafer som man måste ändra på men så här lång tid får det ändå inte ta.


  • Talman! Jag håller helt med om den saken. Det ska inte få ta så här lång tid att driva igenom en så pass viktig lagstiftning som vattenlagen faktiskt är, och hålla många verksamheter på halster, men också Östersjön på halster. Det som jag kommer med är inte bortförklaringar på något sätt, utan egentligen bara en förklaring för hur läget ser ut. Det här lagförslaget som den här landskapsregeringen fick var inte färdigt från den tidigare landskapsregeringen i nyckelparagrafer. Men också på de sätt som vattenförbättring ska beräknas, det vill säga EU:s vattenramdirektiv som kräver en vattenförbättring i de vattenförekomster som inte är gröna på kartan. De verksamheter som finns där så måste göra en vattenförbättring. Men hur man ska räkna det här har varit väldigt oklart. Man har förlitat sig på en svensk modell som inte har kommit och då måste vi ha en annan typ av modell och det är mycket arbetet som krävs för det.


  • Tack, talman! Vad är ledamot Holmströms grova uppskattning, när kan lagtinget se fram emot en vattenlag? När kan Åland och alla verksamheter på Åland se fram emot en ny vattenlag? Vad är egentligen sannolikheten att så inträffar under denna mandatperiod?

    Min kollega ledamot Sjögren tog upp problematiken som just nu finns gällande en lag kring upphandling av rena fordon. Det sätter ju faktiskt dubier i om majoritetsblocket kan hitta en samsyn kring en så pass stor fråga som vattenlagen.


  • Talman! Det är så klart inte mitt ansvar att bestämma tidslinjen för hur vattenlagen ska processas, utan faktiskt landskapsregeringens. Jag har fått ett mandat att leda den här referensgruppen och vi kommer snart att ge en mellanrapport till landskapsregeringen om vilka förändringar som vi ser helt kritiska för att det här lagförslaget ska gå ut på remiss. 200 sidor är hela lagpaketets omfattning. Det är helt rimligt att också allmänheten får ta del av det och ge sina synpunkter. Det är bättre att vi får en långsiktigt hållbar vattenlag än att vi bara hastar ut någonting som blir osäkerhet, som innebär att man inte vet vad man behöver förhålla sig till och där vi inte riktigt vet om vi kommer att uppnå EU:s vattenramdirektivs målsättningar. Så det är bättre att vi gör det först och inte hastar.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 13:09

    Tack, herr talman! Bästa lagting. I november fick lagtinget en budget som både av opposition och många andra konstaterades sakna en reformagenda. Nu har det gått en månad av höranden i utskottet och budgeten saknar fortfarande en reformagenda trots vackra ord från utskottets ordförande. Jag tror att han vet, precis som vi andra, att det här betänkandet snarare förvirrar bilden ytterligare med tvetydigheter och löften åt olika håll i det helborgerliga regeringsblocket och är tyvärr dock mycket spretigt i sina åsikter.

    Att inte kunna komma överens kostar också, i pengar, tid och alla onödiga utredningar som ibland görs för husfridens skull och för sammanhållningen i regeringen.

    I remissdebatten krävde de Obundna att det inte ska ingå en lånefullmakt i budgeten. Nå, nu ser vi att det bara var skrammel. Lånefullmakten är kvar, det var alltså som vi trodde.

    Kommunmisshandeln skulle nu upphöra och det skulle komma mer pengar till kommunerna. Här har, efter en månads behandling, inte rörts en siffra och inte en bokstav, alltså skrammel där också. De hårda krav som här hördes var mest utspel.

    Likaså ledamoten Strands hot om att inte stöda budgeten för 2022 möts med en skrivning om att se över kommunernas möjlighet att lämna kommunalförbund.

    I den här regeringen möter man alltså olika ledamöters krav med en skrivning. Man tillgodoser enskilda ledamöters intressen, olika kommuners intressen och man styr snarare Åland genom särintressen än en övergripande gemensam strategi om att lösa de framtidsfrågor som vi vet att vi måste möta.

    Dessa frågor har vi socialdemokrater försökt lyfta upp i den här debatten och likaså fullföljt dem genom utskottets behandling. De frågor som vi fortfarande anser att är högst relevanta att ta itu med på allvar så är tillväxten i ekonomin och behovet av en ny näringspolitik som stärker skattebasen och som är anpassad till det nya ekonomiska systemet.

    Vi tycker fortfarande att man måste ta djärva kliv i den gröna omställningen. Ta tag i den digitala eftersläpningen, skattegränsen och framförallt elefanten i rummet; den kommunala strukturen. Vi vet alla att 16 kommuner, kommunalförbund och alla samarbeten däremellan är och har länge varit ett nästan oöverstigligt hinder för utveckling inom nästan alla sektorer på Åland - alltifrån hur vi säkrar vår infrastruktur som vatten- och avloppsförsörjning, äldreomsorg, miljö och hållbar utveckling och utbildning och skola. Den organisationsmodell Åland har är och förblir en black om foten.

    Hur ska vi kunna nå målen i vår hållbarhetsagenda utan en hållbar modell för vårt samhälle, där många små kommuner i sina trångmål inte alls kan få sina medborgare att blomstra?

    Ledamoten, ordförande för utskottet, Jörgen Pettersson menar att man inte kan förändra frågan om kommunstrukturen utan att ha medborgarna med sig. Jag håller med om det. Det är viktigt att man går hand i hand. Man måste för väljarna också kunna beskriva den situation som Åland i verkligheten befinner sig i och inte i skönmåla situationen. Inför valet 2019 fick vi höra om Sottunga som den mest välfungerande kommunen på Åland. Vi vet alla att det här bara var prat. Nu står de små fattiga kommunerna och ber om hjälp att få samgå med någon annan större helhet. Vi måste hålla oss till siffrorna, till verkligheten och de prognoser som vi vet att finns där. Här har Centern ett väldigt stort ansvar. Man sitter på nästan alla nycklarna, man sitter på regeringsmakten, på 20 mandat och har majoritet i de flesta landskommuner.

    Det är viktigt att leda den här förändringen med trygghet så att de som går igenom det känner att en förändring kommer att göra deras tillvaro bättre. Ingen förlorar, varken identitet eller trygghet utan snarare förstärks den genom att vi jobbar tillsammans och på ett annat sätt.

    Kommunminister Harry Jansson talade om de här två, Sottunga och Lumparland, som nu undersöker samgående som ett historiskt framsteg. Jag tycker inte alls att det är historiskt. Det är snarare väldigt väntat att små kommuner med ringa förutsättningar att hitta någon slags utveckling, som redan i många år har stått och tittat ner i den ekonomiska avgrunden, är tvungna att gå den här vägen. Är man lite proaktiv och lite framsynt så vet man att detta sker. Det kommer att ske på många, många på andra håll också på Åland. Så det är väntat och sorgligt snarare än historiskt eller storartat.

    Därför är det kanske viktigt att vi politiker inte bara funderar på om vi ska vinna eller förlora i val, utan snarare försöka ta medborgarna i handen och säga: "Snälla ni, vi har ett ansvar, vi vet att det här måste göras. Låt oss göra det tillsammans".

    Resultatet av den här budgetbehandlingen - där förhoppningsvis vi, opposition och regering, kan mötas på något plan - är möjligen den parlamentariska kommitté som ska tillsättas för att se över ekonomin på lång sikt och försöka hitta någon slags samsyn och överenskommelser som kan räcka över flera mandatperioder. Socialdemokraterna kan medverka i ett sådant arbete om förutsättningarna är de rätta. Åtminstone behöver man försöka nå en samsyn kring hur verkligheten ser ut, hur prognoserna ser ut, hur det ekonomiska underlaget ser ut, skattebasen, de äldre som vi ska försörja och vilka utmaningar som väntar oss alla.

    Men om syftet för det här arbetet är det som utskottet beskriver - hur och var det ska genomföras privatiseringar, vad i välfärdens kärna som ska bibehållas och vad som ska fasas ut - då undrar jag riktigt om förutsättningarna är de rätta?

    Det står ingenting om vad vi ska satsa på. Det står ingenting om hur vi ska få hela Ålands ekonomi på fötter, hur vi kan stärka arbetsmarknad, inflyttning och hur vi ska finansiera kostnaderna för de digitala lyft som vi vet att vi måste ta itu med. Och det står heller ingenting om hur vi ska hantera kommunreformen och den byråkratiska djungel av samverkan som vi har i den samhällsmodell som vi har i dag. Dessa frågor anser vi socialdemokrater att ska ingå i uppdraget, annars är det inte fullvärdigt. Om regeringen kan möta våra önskemål eller inte återstår att se. Tack, herr talman!


  • Talman! Ledamot Gunell tog upp det som ofta hänvisas till, att medborgarna är emot en kommunreform och det visade tydligt och klart valresultatet. Men jag undrar om kommuninvånarna skulle vara emot en kommunreform om det ställs mot en kraftig serviceneddragning? Är det som det vi ska göra, dra ner på äldreomsorg, barnomsorg och skola i stället för att minska byråkratin och den gedigna mellanchefsnivån som vi har på det inte kommunala fältet? Jag tror att vi skulle få helt andra svar då var. Var ska vi försöka effektivera?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:19

    Tack för den repliken. Vicetalman Sjögren och jag har ganska stor samsyn kring den här frågan, tror jag. Jag tror inte heller att man ska tolka valresultatet från 2019 på det sättet att ålänningarna har sagt nej till en kommunreform. Det tror jag inte. Däremot så behöver man kanske vara självkritisk i alla delar, både vi som drev reformen - på vilket sätt drev vi den och vilka misstag begicks? Och vad gjorde oppositionen? Hur talade man förra mandatperioden om den förändring som skulle komma? Det som kallades tvång var inte till alla delar dåligt. Det var också ett ansvarstagande och ett framsynt sätt att försöka att skapa en hållbar ekonomisk framtid för kommunerna.


  • Talman! Det är helt sant att man måste lära av sina misstag. Det finns skäl för rannsakan av tidigare majoriteter, men rannsakan behövs också av den tidigare oppositionen. Ofta så påtalar man också och vi har hört det otaliga gånger att sociallagstiftningen och barnomsorgs- och grundskolelagstiftningen är fördyrande. Det är ju heller ingen väg att gå för Åland, att ha stenålderslagstiftning när det gäller socialvården och skolan. Inte är det så att vi har någon guldkant, utan det handlar ju om modern lagstiftning. Jag förstår inte alls det här resonemanget heller, jag tycker att det är en total avsaknad av omvärldsanalys. Man säger att man vill hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa, där har du grundskolelagen. Det är som en röd tråd i hela lagstiftningen att hjälpa de ungdomar och barn som riskerar att falla emellan.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:21

    Också till den delen tror jag att vi har samsyn. Det är självklart så att Åland måste lagstifta och utvecklas för att vara i paritet med våra kringliggande nordiska länder. Vi vill vara ett modernt nordiskt välfärdssamhälle, precis som medborgarna i det nordiska samarbetet och då gäller det att hänga med. Frågan är bara hur vi ska organisera oss så att den här serviceproduktionen som vi alla vill ha blir både kvalitetsmässigt bättre men att helheten ändå blir möjlig för oss att finansiera

    Kommunstrukturen som den ser ut i dag gör att servicen blir dyrare och tyvärr också kvalitetsmässigt många gånger sämre och ojämlik.


  • Herr talman! Jag tyckte det verkade som kollegan Gunell var lite frustrerad när hon sade att utredning efter utredning presenteras, tiden går och går massor av pengar går upp i rök. Jag har sympati för det. Jag var inte med under den förra mandatperioden, men jag vet att då fanns det också de i oppositionen som var väldigt frustrerade. Då gick det också massor av pengar till utredningar, tiden gick och man kom inte så mycket längre. Då provade man med våld att få något till stånd, men tyvärr hade man inte befolkningen med sig och det gav ett klart utslag av det i valet. Ålands Framtid har alltid resonerat på det sättet att man borde möjliggöra för de små åländska kommunerna att i stället verka om vi faktiskt vill ha bosättning runt om också ute i skärgården och möjliggöra förenkla regelverket. Det är det som är det stora (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:23

    Ja, de ord som jag har hört här under de här diskussionerna som berör den här kommunprocessen så används ord som våld, tvång, misshandel och så vidare. Jag menar med en sådan agenda och en sådan vokabulär så tror jag att det blir väldigt svårt för medborgarna att känna sig trygga i förändringsprocessen. Det illustrerar väl ganska bra vad som försiggick ute i bygderna inför förra valet. Alla påståenden var kanske inte helt grundade i fakta, och det är det jag menar att vi måste ta nya tag. Vi måste försöka se verkligheten som den är och sedan ta medborgarna i handen och gå tillsammans mot en förändringsprocess som alla kan känna sig trygga med.


  • I så fall om uttrycket våld uppfattades som tillspetsat så ber jag om ursäkt för det. Men vad jag menade med det var att man försöker trycka ner en förändring uppifrån i stället för att se till att man får dem med sig som det berör. Det är det som jag kallar demokrati och som gör att medborgarna känner delaktighet. Det är viktigt.

    Jag anser att det är fel att peka ut vissa små kommuner, att de står och ber om hjälp. Det är ju egentligen det regelverket och den lagstiftning som styr den kommunala sektorn som skapar stora svårigheter.

    Det pratades också om att det fanns massor av mellanchefer. Jag upplever att mellancheferna finns där man skapar stora strukturer. Ta till exempel KST, vilka kostnader det har medfört och vilken organisation som finns där och jämför det med en kommun, så tror jag att man finner svaret på att lösningarna är inte samgåenden i alla samma sammanhang.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:25

    Ja, det kanske vore bra att göra en utredning så att man får bort den där diskussionen från agendan. Jag tror att det är väldigt klart, efter både Mise, KST och andra kommunalförbund, att det som kostar mer än väntat är allt det som aldrig gjordes i de kommuner som tidigare hade hand om det. Man upptäcker den ena svarta fläcken efter den andra som sedan ska upp på samma nivå som de andra i kommunerna. Vi måste sluta med det här självbedrägeriet. Vi måste försöka se sanningen som den är och sen måste vi börja jobba utefter det. Om den här kommittén som minister Höglund vill tillsätta kan åstadkomma åtminstone det, en gemensam verklighetsuppfattning, då kanske vi har kommit litet steg framåt.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell. Förra regeringen satsade hårt på kommunstrukturförändringar. Man satsade tid, man satsade pengar etcetera. Man kom aldrig i mål med de planer man hade, som vi alla vet. Så här efteråt så hör man kommentarer från de partier som var med på den tiden att man gjorde ett försök, man trodde på det här men fågeln lyfte inte. Man har från socialdemokratiskt håll sagt att man kanske borde ha gjort det på ett annat sätt, man kanske borde gjort det på ett på ett lättare sätt. Så här i efterhand har man sagt att frivilliga kommunsammanslagningar kommer aldrig att ske, det är omöjligt. Nå, nu ser vi att det har kommit in från kommunalt håll en önskan om att utreda samgående. Så borde man inte kunna ha lite självrannsakan också i den här frågan?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:27

    Absolut minister Höglund, självrannsakan, tror du inte att man efter ett val funderar många gånger; vad var det som hände, vad var det som gick fel? Men har Centern någon gång funderat över sin roll? Hur hjälpte Centern till för att åstadkomma en förändring? Det som är verkligt illa är att man har tydligen fastnat för en uppfattning att detta med kommunreformer enbart kan ske på den grund att enskilda fullmäktige tar egna initiativ. Det finns absolut andra vägar att gå och andra vägar att lagstifta. Men här tror jag tyvärr att kommunminister Jansson har fått en alldeles förhärskande bild att råda, att det här är i princip helt omöjligt. Men kära vänner, det är inte det. Landskapsregeringen kan mycket väl ta ett helhetsgrepp om den här frågan


  • Tack, herr talman! Tak för svaret ledamot Gunell. Det som Centern har gjort är ju att bidra till att vi idag har förfrågningar från kommuner där man helt enkelt har en önskan om samgående. Jag håller helt med vicelantrådet att det är historiskt. Det var många i den här salen som trodde att det var en omöjlighet för inte så länge sedan. Nu ser vi de här frågorna komma på vårt bord för vidarebehandling.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:28

    Kära minister Höglund, det är ju ingen framgång, det är ju bara en sorglig konsekvens av att inte man gick vidare med den stora reformen. Det är ju bara en helt väntad utveckling. Precis som det är lika väntat att man nu måste ta upp mera pengar till kommunerna och att det sitter kommunala företrädare här och säger att landskapsandelarna måste upp för att kommunerna inte klarar sig ekonomiskt. Det här är inga överraskningar för oss som har jobbat med fakta och underlag för hur kommunerna mår och hur deras framtid ska se ut. Det är helt väntade scenarion. Problemet är ju att den här regeringen inte kommer med några andra lösningar än två pyttesmå myrsteg som handlar om två kommuner på ruinens brant. Det är problemet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Två saker. Jag tycker att det är sunda krav som Socialdemokraterna för fram för att ta del av den parlamentariska arbetsgruppen för ekonomiskt reformarbete. Givetvis, det tar jag som en förutsättning också, att gruppen också ska se på de tillväxtutmaningar som Åland har, absolut.

    När det kommer till kommunstrukturen så har vi en samsyn. Jag tycker nog att man gör det väldigt lätt för sig om man kan tolka senaste valet som någon form av kommunstruktur folkomröstning. Det var inte fallet. Man kan lika gärna tolka det som att vi borde börja bygga en tunnel redan eller att vi absolut inte borde gå till banken och ta lån för drift. Det var samma majoritet som fick stöd. Jag håller med i mångt och mycket av det som ledamot Gunell sade, absolut.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:30

    Då får jag bara tacka för det och hoppas att också Liberalerna ställer krav för det här arbetet och hur det ska se ut i förhoppning om att komma någonstans tillsammans.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:30

    Tack, talman! Bästa lagting. Jag vill börja med en reservation från Liberalerna som inte hanns med i mitt förra anförande. Det gäller att landskapsregeringen bör analysera den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings- och inflyttningspolitik. Det tycker vi att skulle vara väldigt viktigt, och att då följande text läggs till efter det nya åttonde stycket: "Landskapsregeringen under 2022 genomför en analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings- och inflyttningspolitik. Arbetet presenteras som en del av ett ekonomiskt meddelande som tillsänds lagtinget i juni 2022". Detta lämpligen i samband med det meddelande som förhoppningsvis den parlamentariska reformekonomigruppen ska komma med till sommaren.

    Kanske jag också var otydlig om att Liberalerna ämnar föra alla våra reservationer till omröstning.

    Sen har jag ett par personliga reservationer. Den första gäller penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Det finns en skrivning i betänkandet om läsfrämjande och det tycker jag att är väldigt bra. Grunden i vår budgetmotion pekar i den riktningen att det skulle ske en omfördelning inom momentet. I stället för att läsfrämjande får 50 000 euro så skulle läsfrämjande få 100 000 euro. Det är inte nya pengar utan det är en omfördelning. Vi vet, tack vare ett hörande i utskottet, att barn och ungdomar läser mindre och mindre och på andra sätt. Det var tidigare en jämställdhetsfråga i form av att pojkar läser avsevärt mindre än flickor, så är det fortfarande, men det visar sig också att flickor läser allt mindre och mindre. Det här är ju en socioekonomisk trend och givetvis i grunden ett föräldraansvar, precis som står i motionen, men just därför är det viktigt att bibliotek och skolor ges möjligheter att stimulera alla, även alla barn och ungdomar, som inte får det med sig hemifrån. Så den tar jag till omröstning.

    Sedan när det gäller fiskodlingen så finns det en budgetmotion. Vi har haft höranden i utskottet även kring den. För att göra två saker av ett ämne så är virussjukdomen IHN väldigt problematisk. Det finns en skärgårdskommun som har stor nytta av fiskodlingsindustrin och som riskerar att lida ganska stor omfattande ekonomisk skada om inte fiskodlingen ges resurser för att återhämta sig på rätt sätt. Det handlar om arbetsplatser, det handlar om samfundsintäkter etc. så det blir snabbt en negativ spiral. Där hoppas vi att följande text kunde komma in under moment 62502, Europeiska unionen :"Landskapsregeringen avser verkställa lagtingets beslut. Landskapsregeringen ser fiskodlingen som en potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet."

    Den sista budgetmotionen är jag ensam undertecknare av, jag fick heller inte fick stöd för den i utskottsarbetet. Motionen gäller penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Det handlar om att "Landskapsregeringen kommer i gynnsam ordning under 2022 strängera fördelningsprinciper och eventuell nödvändig lagstiftning för att säkerställa att politiska bildningsförbund inte är mottagbara av penningautomatmedel". Den motionen kommer jag inte att föra till omröstning. Jag känner inget stöd här i salen, utan jag återkommer nästa år med den. Tack.


  • Talman! Häromdagen lyssnade jag på radion och hörde minister Holmberg-Jansson prata om Tallbacken, att landskapsregeringen kommer att finansiera verksamheten för att säkra upp skyddshemmets finansiering. ”Det berodde på vilken kommun man kom ifrån, om man fick hjälp där eller inte. Så kan vi inte ha det”. Ungefär så sade hon.

    Nu är vi i samma läge med de äldre och jag tänker speciellt på de som är i behov av institutionsvård. Tillgången för en äldre person i behov av institutionsvård är inte baserat på behov, utan vilken kommun den personen bor i. Jag tycker att så kan vi inte ha det.

    Äldrelagen trädde i kraft mitt under en pandemi för snart ett år sedan, därför har man viss förståelse för att implementeringen har dröjt. Men för några dagar sedan kunde vi läsa i tidningen om ÅMHM:s granskning att väldigt få kommuner följer lagen och har haft svårt att implementera den. En del offentliggjorde väntetiderna inom äldreomsorgen, men få har den egenkontrollplan som lagen kräver, där anmälningsskyldigheten regleras, som är verkligen viktig med tanke på kvalitets- och verksamhetsutveckling. Men speciellt viktig för klienterna.

    Åland är så litet och äldreomsorgen kunde fungera så bra, men strukturerna sätter stopp och ekonomin styr, inte patient- eller klient behovet.Jag tycker att finans- och näringsutskottets betänkande saknar skrivningar om detta.

    Nu är det så att äldreomsorgsplatser köps och säljs mellan kommunerna, och där platser kanske finns, där finns ingen personal. Tid som borde läggas på att sköta om klienter, går istället åt att ringa runt efter vikarier. Personalbristen stoppar och stagnerar utvecklingen. Bristen på samarbete och samsyn gör att det haltar. Varför är det så svårt att samarbeta? En gemensam personalpool skulle göra underverk.

    Ett äldrepolitiskt program, som finns i budgeten är säkert bra, men behoven är akuta och behöver mötas och skötas här och nu, inte begravas och skjutas upp i en arbetsgrupp, vars mandat och syfte är oklart.

    Även seniormottagningen är bra, men vad hände med den seniormottagning som vi införde förra mandatperioden? Infördes den kanske aldrig, med budgetpolitik är det aldrig så lätt att veta.

    En seniormottagning ingår i den äldreomsorgslag som regeringen Sjögren, med socialminister Valve tog förra mandatperioden och borde alltså redan ha varit införd. Men bättre sent än aldrig. Jag hoppas att vi inte sitter här i nästa budgetrumba och åter diskuterar denna seniormottagning.

    Liberalerna motionerade, alltså föreslog i sin motion om äldreomsorgen, en ökad proaktiv tillsyn, samordnad utvärdering, uppdaterade kvalitetsrekommendationer och demensriktlinjer, förtydligade personaldimensioneringsbestämmelser, demenskoordinator samt äldreombudsman och möjligheter till flexiblare avlastningstjänster för anhöriga, utbildningsinsatser för t.ex. avancerade kliniska sjukskötare men även omsorgsassistenter. Vidare fanns förslag på att underlätta rekrytering av personal. Men dessa förslag förkastades förstås av finans- och näringsutskottet.

    Den, av liberalerna föreslagna, skrivningen att ”det äldrepolitiska programmet ska fokusera på förebyggande verksamhet, tvärprofessionella processer och arbetssätt för att stöda friskfaktorer” det förslaget godkändes inte av finans- och näringsutskottet. Inte heller förslaget att stärka vårdkedjor för äldre multisjuka samt äldre med psykiska funktionsnedsättningar kunde godkännas.

    Som tidigare har konstaterats här förkastades även min jämställdhetsmotion i sin helhet, vilket jag förstås accepterar, men att utskottet inte ens hört ansvarig tjänsteman för jämställdhetsfrågor tycker jag är både anmärkningsvärt och synd. Därmed sade man nej till att komma vidare i jämställdhetsarbetet genom bland annat översyn av vallagen för att uppnå parlamentarisk jämställdhet, införa jämställdhetskonsekvensanalyser i lagförslag, minska visstidsanställningar, jämställda löner, inrätta jämställdhetsombud på avdelningar och myndigheter samt utbildningsinsatser i att upptäcka människohandelsoffer. Det blev även nej till att skydda gravida kvinnor i arbetslivet i högre grad.

    Den skrivning om jämställdhet som oppositionen föreslog och som regeringsmajoriteten inte kunde omfatta var alltså en inledning till ett stycke som lyder som följer: "Ett demokratiskt samhälle bör alltid sträva mot större jämställdhet och en bredare representation av alla grupper i samhället såväl inom den politiska sfären som i samhället i stort. Allas lika rätt och möjlighet ska vara en självklarhet." Tack, talman!


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 13:43

    Tack, herr talman! Jag ska hålla ett kort anförande angående två fokusfrågor som berörs i mina motioner och till viss del i betänkandet som innehåller en del passiva skrivningar angående rubriken; Barn, ungdomar och skola. Som man ropar får man svar, brukar man säga, men här får vi knappt ett eko. Det känns som att prata med en dunkudde ungefär.

    Det står för det första: "Utskottet erfar att gymnasieskolan i praktiken klarar av att förse eleverna med kostnadsfria studiemedel trots att det inte är en skyldighet." Det här, herr talman, anser jag att är väldigt problematiskt pga att det uppstår en rättslöshet för de studerande när vi inte har en lagstiftning om avgiftsfritt gymnasium. Grundlagens andra paragraf stipulerar: "All utövning av offentlig makt skall bygga på lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas."

    Herr talman! Om en studerande hävdar att den inte har fått fria studiemedel till sin skola, vart ska denna student besvära sig och med stöd av vilken lag? Det skulle vara intressant att veta hur man resonerar kring den saken.

    Den andra saken som jag vill beröra handlar om problematisk skolfrånvaro. Man har lite lätt berört att för dessa finns ungdomshuset Boost och det är räcker så, gott och väl. Det finns inga skrivningar eller resonemang om hur man ska utveckla den här verksamheten och samarbeta med andra enheter och sektorer. Vi har ett förslag i min motion som lyder; ”att främja barn, elevers och studerandes trivsel och välmående genom att tillsätta en styrgrupp mellan grundskola, kommunernas socialtjänst och ungdomshuset Boost för att ta fram en gemensam handlingsplan som stöd för skolorna att förebygga och hantera problematisk skolfrånvaro.” Det här verkar man inte ha ett intresse av att beröra desto mera, utan man konstaterar att det som finns räcker gott och väl och låt så gå.

    Det är ganska passiva skrivningar, herr talman, om de sociala insatserna för ungdomars väl. Det står: "Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser inleda en lågtröskelmottagning inom mentalhälsovården och att ett projekt gällande ungdomars psykiska hälsa är under planering." Man konstaterar, man erfar och det finns inget uttalande om vad man anser om det. Det finns inget resonemang vidare.

    Den liberala motionen, som jag är första undertecknare på, presenterar konkreta åtgärder för att hur man under kommande år kan förbättra ungdomars välfärd på Åland, däribland inrättandet av en ungdomsmottagning, som vi också berörde igår under frågestunden. Den här ungdomsmottagningen kunde innehålla en hel del av det som man i budgeten avsåg; att kunna samla kunskap och erfarenheter på Åland och den kompetens som idag är väldigt, väldigt stor på det här området och den samarbetsviljan som även finns. Jag är säker på att utskottet har hört höranden om ungdomsmottagningen, dess fördelar och det arbete som görs redan idag och hur man avser att den ska se ut. När jag ser på hörandelistan så är jag ganska säker på att det har nämnts.

    Nu väntar vi på en rapport som har utlovats i ett halvår, men jag är rädd att vi väntar förgäves. Det är ganska vanligt i den här majoriteten vad det verkar att det ska komma rapporter som inte presenteras. Det har varit tydligt, herr talman, både under budgetprocessen och arbetet med det här betänkandet, att det har varit frågan om "take it och leave it" från Centerns håll. Majoritetspartierna har tagit det som kommer, antingen är man med vid köttgrytorna eller inte. Centern har uppenbarligen inget vidare intresse av de här frågorna så därför står det inte med i betänkandet. Det är min slutsats. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag tänker bara förtydliga och upprepa det som ledamot Högman sade tidigare i ett replikskifte. Vi håller på att se över gymnasielagen för tillfället och just kostnader för läromedel. Den här arbetsgruppen, som jag också ingår i och som ledamot Högman är ordförande för, kommer alldeles strax att ge arbetet vidare till landskapsregeringen. Det kommer inom kort. I det arbetet ser vi också över till exempel en ungdomslag som vi har berört lite, men också framförallt det som ledamot Påvals nämnde att de som faller mellan stolarna fångas upp, att vi får ett systematiskt sätt att fånga in dem så att säga. Allt detta är på gång.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:48

    Tack, herr talman! Jag önskar att den del av Centern där Josefsson och Högman ingår faktiskt har mandat att driva igenom det i sin majoritet. Jag är inte så säker på att det intresset finns bland resten av majoriteten, är jag rädd. Jag litar på att ledamoten Josefsson driver den här frågan och att han har insikt i de här frågorna, dels enskilt vad de innebär, men också vad samverkan innebär i vårt lilla samhället mellan skolgång, skolfrånvaro, sociala frågor och ungdomsfrågor i allmänhet. Så vi får helt enkelt i godan ro vänta på ännu en rapport är jag rädd.


  • Jag kan förstås inte tala för hela majoriteten, men åtminstone för dem som deltar i den här arbetsgruppen där alla från majoriteten ingår. Vi är alla eniga om just det här. Det kommer att vara en enig rapport, och också tjänstemän är med om rapporten. Jag kanske inte ska säga att det kallas en rapport utan det är underlag till lagstiftning. Det kommer nog ganska snabbt gissar jag.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:49

    Tack, herr talman! Den positivitet som ledamot Josefsson uttryckte här gläder mig. Jag har höga förväntningar på underlaget som ska presenteras. Förhoppningsvis får vi diskutera det inom kort i den här salen.


  • Talman! Det blir precis samma som med budgetbetänkandet, man står här och pratar med sig själv. Det är inte ett jättestort intresse att delta i debatten eller komma med något klargörande eller svar. Det är ju också ett sätt att utöva makt om man tycker att det känns fint och rätt. Vi tycker i alla fall att vi behöver säga det som vi har på hjärtat, vare sig vi får någon respons eller inte.

    Nu är inte finansministern här, men i en replikväxling med ledamot Gunell så påpekade finansministern att det var en historisk sak att Lumparland och Lemland har begärt att de ska gå ihop, eller det är Lumparland som har begärt det. Jag har förstått att Lemland är lite mera tvehågsen eftersom det visar sig att man ökar skulden och att det inte blir ekonomiskt bärkraft i den framtida kommunen heller.

    Det är ju nämligen så att det fanns ju ett historiskt exempel och det var Finström, Sund och Geta som i flera år utredde och hade allt färdigt och klappat och klart att man skulle godkänna det i fullmäktige. Då tror jag att finansminister Höglund var en spelare i det spelet som gjorde att man slängde allt i papperskorgen. Det har minsann funnits historiska förslag tidigare.

    Nå, debatten lider mot sitt slut. Jag hade det önskemålet, talman, att säga ytterligare några ord om prioriterade politikområden för oss liberaler. Ja, vi har direkt berört en massa reservationer hittills och delvis så går förstås de här viktiga politikområden in i reservationerna också.

    Jag tror att det har framgått med tydlighet att vi anser att ekonomin är ett viktigt ramverk för den politik som de politiska partierna vill föra. Men det är ju inte så att ekonomin är överordnad alla andra politikområden utan ekonomin har implikationer på alla politikområden.

    En av våra samlingsmotioner berör EU:s gröna giv och de effekter som den har på snart sagt alla avdelningar och underlydande myndigheter. Det här arbetet tycker jag att ska bli intressant. Jag tror att det kommer att bli ganska krävande i förvaltningen eftersom analyser och framställning av budgetar kommer att behöva levereras av landskapsregeringen och sedan ska de behandlas i lagtinget.

    Jag tycker att det skulle vara viktigt eftersom det har så stora och avgörande saker, som binder flera lagting framöver, att de här paketen behöver förankras och diskuteras i lagtinget. Jag uppfattade det också från landskapsregeringen, från minister Röblom och vicelantrådet Jansson, att man ska orientera sig om sakernas tillstånd och att man sedan vill ha en diskussion med lagtinget och kanske med självstyrelsepolitiska nämnden.

    Men det finns redan, innan vi ens kan överblicka hela vidden av den gröna given, oroande tendenser inom majoriteten. I avgörande frågor - som CAP-stödet där en gröna given nu talar om att man ska öka den ekologiska odlingen, man ska halvera användningen av bekämpningsmedel, man ska skydda pollinatörer och när det gäller upphandling av fordon - så spricker majoriteten. Det verkar nog som om det inte finns varken insikt eller att vilja att vidta erforderliga åtgärder.

    Mycket har sagts och debatteras kring utbildningen som är en del av den hårdaste kärnan i välfärden. Det finns ett grannlaga arbete att göra. Utbildningsavdelningen utgörs av några få tjänstemän som har ett omfattande ansvarsområde som alltid är aktuellt och i fokus och där det finns väldigt, väldigt mycket åsikter.

    Vi har talat om allt ifrån utbildning på barnomsorgs- och grundskolenivå, om resurscentrum för specialpedagogik till elever som hemskolas. Vi har pratat väldigt mycket om gymnasialstadiet, där väntar vi på lagstiftning som ska reglera så att inte ungdomar faller emellan och att vi får ett avgiftsfritt gymnasium. Vi har också hela högskolans lagstiftning som är i rörelse. Det kommer att bli mycket utbildningspolitik och det tycker Liberalerna att är bra och viktigt. Det är en del också i den åländska framtiden och i den åländska konkurrenskraften.

    Så några ord om jämställdhet och jämlikhet, jag kommer liksom inte ifrån det. Som jag sade i ett tidigare replikskifte så handlar jämställdhet och jämlikhet om två saker för mig. Det handlar om frihet och rättvisa och det har alltid handlat om frihet och rättvisa. Det verkar, när vi har debatterat här under budgetdebatten, föreligga ett missförstånd eftersom jämställdhetsarbetet handlar både om flickors och pojkars och kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har haft diskussioner här om kvinnor och kvinnors rättigheter och kvinnor som offer och sådana saker. Men jämställdhet handlar lika mycket om pojkar och mäns rättigheter.

    Vi diskuterade också här under budgetdebatten - ledamot Egeland tog upp det - och jag fortsätter gärna den diskussionen, för jag håller inte alls med. Det är absolut min förvissning om att ett mera jämställt samhälle är ett samhälle som är bättre för alla. Det hävdas att eftersom vi har diskrimineringslagstiftning och lagstiftning som inte är diskriminerande så finns alla förutsättningar och samhället är därmed jämställt. Men ett samhälle består och fungerar inte enbart med hjälp av lagstiftning. Ett samhälle består av människor, det består av åsikter, känslor, normer och inte minst fördomar och det där styr ju också vårt dagliga handlande.

    Jag är också av den åsikten att det fortfarande finns lagstiftning som motverkar jämställdhet. En sådan lagstiftning är den lagstiftningen som reglerar bostadsstödet. Såsom lagstiftningen är utformad missgynnar den föräldrar, oftast pappor med delad vårdnad, om man är i behov av ett större boende. Så där har vi en lagstiftning som jag uppfattar att inte är jämställd och som ofta inte tar ensamstående pappors rättigheter i beaktande. Det gäller oftast pappor för barnen bor oftast hos mamman - det kan vi se på statistik - barnen är hos sin pappa på lov och kanske varannan helg och sådana saker.

    Vi fick också höra under budgetdebatten att de som i många år arbetat för ökad jämställdhet och jämlikhet tvärtom inte förstod alla människors lika värde, att vi kategoriserar människor och indelar människor i vi och dem. Det där tyckte jag att var en ganska intressant argumentation och jag funderade väldigt mycket på det. Det var ledamot Egeland som tog upp det i sitt anförande. Jag skulle vilja påstå att det där måste nästan betraktas som ett skolboksexempel av en argumentationsteknik som kallas för halmdocka eller halmgubbe. Först bygger man en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar man mot den nidbilden. Det gör att man flyttar fokus i själva kärnfrågan i själva debatten, att de som tänker på ett visst sätt tänker fel. Det finns en journalist som heter Johannes Forsberg som diskuterar och debatterar kring det här debattknepet. Han skriver så här; "det kan uppskattas av personer som redan håller med, men det bidrar inte till några konstruktiva meningsutbyten." Här kommer ett citat. "Det är enkelt att bygga en halmgubbe. Man tar sina politiska motståndare och gör en grotesk karikatyr av deras uppfattningar. Sedan går man till rasande angrepp och vinner debatten i stor stil. Fördelen med halmgubben är att den inte har någonting att sätta emot. Det är därför debatthögern och debattvänstern i allt större utsträckning debatterar mot karikatyrer som de på båda sidor har skapat av varandra. Var sida har varsin urhalmgubbe som vapen". Tack!


  • Tack, talman! Ledamot Sjögren nämnde återigen CAP, EU-programmet och den gröna given och fick det lite att låta som om majoriteten inte riktigt skulle förstå vidden av det här och det skulle jag vilja säga emot. Vi förstår mycket väl att den gröna given och jord till bord strategin lägger grunden för hela framtidens jordbrukspolitik och att EU menar allvar. Det är ju därför som vi har tagit fram CAP-programmet som innehåller ett antal interventioner som går i linje med just EU:s jord och bord strategi som faktiskt kommer att driva utvecklingen framåt vad gäller den här biten. Jag tycker personligen att det här LBU-programmet blev riktigt bra när vi kompromissade ihop det.


  • Talman! Det har jag ingen anledning att misstro. Men ett bekymmer är ju att all lagstiftning finns ju inte ens på platsen ännu. Det finns ju ganska tydliga ställningstaganden redan att man ska minska bekämpningsmedel med 50 procent, man ska öka eko-odlingen och också de skatter som kommer att komma på fossila bränslen kommer antagligen att drabba jordbruket. Jag har inget grepp om vad allt detta kommer att innebära. Det kan hända att man har något bättre grepp i majoriteten förstås, men jag tror inte det eftersom inte all lagstiftning finns ännu. Det har ju varit kritik redan från eko-odlarna över CAP-programmet och det finns ambitioner från EU-nivå att man ska öka eko-odlingen väsentligt, så det finns kritik redan.


  • Allt som har att göra med miljön och klimatet är ju oerhört komplexa frågor. Det är oerhört komplexa frågor. Vi har sagt att vi strävar mot ett produktivt jordbruk där det handlar om att grödorna växer och producerar. De binder kol från atmosfären och det gör ju också att hela jordbruket egentligen är nettobindande vad gäller kol. Produktivt jordbruk är klimatsmart.


  • Det är det säkert och det tänker jag absolut inte säga emot. Men det som jag menar med mitt tjat om den här gröna given handlar om att försöka vara proaktiv. Är man jordbrukare och använder fossila bränslen och använder man bekämpningsmedel så ligger det ju i den riktningen att det kommer att regleras ganska hårt framöver. Vi har inte sett all den här lagstiftningen ännu.


  • Jag vill bara tacka ledamoten Sjögren för att hon lyfte utbildningsfrågorna. Jag tror att det är väldigt viktigt. Med tanke på det som utskottet har hört, både om läroplikten och koskisystemet och så vidare så är det en väldigt viktig diskussion att föra vidare så att inte de åländska studeranden riskerar att bli permanent efter i utvecklingen.

    Jag tänkte nu bara lyfta det att Socialdemokraterna kommer under våren att inbjuda till Åland någon expert på läropliktsreformen och erfarenheterna av den hittills, ifall ledamöter från alla möjliga partier är intresserade av att delta i en sådan kunskapsinhämtning.


  • Det kan säkert vara intressant för aktiva politiker, det tror jag alldeles säkert.

    När det gäller systemet som reglerar studerande så är det en viktig del i hela den här parlamentariska gruppen för digitaliseringen. Vi måste få inriktningsbeslut när det gäller kantasystemet och när det gäller koskisystemet. Det framkom också under höranden - jag vet att ordförande i finans- och näringsutskottet inte gillar det här, men det var så man uttryckte det - att våra unga blir andra klassens studerande i systemet eftersom man räknas som utlandsstuderanden. Vi är inte fullvärdiga medlemmar, vilket sätter käppar i hjulen för våra ungdomar. Där måste man fatta beslut å det snaraste.


  • Även om man i utskottets betänkande har valt att inte skriva om det här så hoppas jag att det ändå är information som går fram och som är väldigt, väldigt viktig och som handlar om den åländska utbildningens framtid.

    Jag tänker också att när det gäller läropliktsreformen så nu har vi pratat mest om ekonomin och att man har studiemedel och så vidare. Men där finns också ett åtagande som finns på rikssidan och om den reformen införs så måste åtagandet tillfalla kommuner eller landskapet i att uppsöka ungdomar som blir mellan stolarna, som varken är i utbildning eller skola. Där har vi ett sådant stort mörkertal idag och vi har inga redskap att få fast dessa ungdomar. Det kan möjligen vara en aspekt som gör att man lite skyggar för den här förändringen. För detta är ju ett åtagande som också följer med om man tar in den förlängda läroplikten


  • Talman! Handen på hjärtat där också, det är ju saker som vi inte har velat påföra de åländska kommunerna, alltså ungdomslag, ungdomsgarantin och att ha den här uppföljande verksamheten eftersom det är ett kommunalt åtagande. Så också där så ligger vi efter.

    Det har förekommit diskussioner här om att man skulle tvinga in ungdomarna i skola. Där skulle jag vilja vädja till dem som har den uppfattningen att läsa på lite. Inte handlar det om skola. Det handlar om att man liksom inte släpper de här ungdomarna, att de riskerar att bli hemmasittare. Det behöver inte alls vara skolbänken, det kan vara olika former av insatser och stöd, men det betyder också skyldigheter för ungdomarna, inte bara rättigheter.


  • Tack, talman! Jag förstår fortfarande inte riktigt vad det var som var så kontroversiellt med att jag tyckte att alla människor, oavsett hudfärg och kön, skulle ha samma förutsättningar? Det verkar ha gjort ett väldigt stort avtryck på församlingen när man ställer sig upp och nämner självklarheter. Kanske det är så att man inte är riktigt van vid självklarheter? Vi och dem som vi pratar blir ju liksom en självklar följd av den särbehandling som vissa förespråkar och jag förespråkar ju inte särbehandling. Men det som jag blir mest nyfiken på är retoriken om halmgubben som jag mycket väl känner till vad den handlar om. När använde jag mig av den?


  • Talman! Det som ledamot Egeland hävdar att är självklarheter är ju inga självklarheter. Jo, det är teoretiska självklarheter. Jo, vi har lagstiftning, men så ser ju inte samhället ut. Man behöver bara läsa ÅSUB:s rapporter om hur ålänningarna uppfattar det åländska samhället när det gäller diskriminering. Man behöver bara läsa ÅSUB:s undersökningar som berör våld i nära relationer. Jag håller med, där är vi helt överens, att det är självklarheter. Men praktiken är inte självklar, utan det ser väldigt olika ut för pojkar och flickor, för kvinnor och män.


  • Ja, jag brukar säga att som man frågar får man svar och så är det väl ofta i de här undersökningarna, måste jag tyvärr säga. Nu är det här ett brännande ämne och jag vet att folk blir upprörda när man berör det. Men om man till exempel läser i vissa ÅSUB-rapporter så om jag till exempel säger att jag tänker avsluta mitt liv, jag hotar med att begå självmord, så då säger man i ÅSUB: frågeställning att det är fysiskt våld. Så om någon har sagt till mig att jag funderar på att ta mitt liv för att du behandlar mig illa, då är det fysiskt våld, inte psykiskt våld. Om någon kallar mig för något nedsättande så i den här rapporten så påstår man att det är psykiskt våld. Har jag någon gång blivit kallad för något nedsättande? Ja, det har jag, med andra ord så har jag blivit utsatt för psykiskt våld. Ja, ställer man frågor så, då kommer man säkert få ett väldigt jobbigt svar. (… taltiden slut).


  • Talman! Men vad är ledamot Egelands lösning på de här problemen. Det är jättesvårt att kartlägga och analysera sådant. Vi har "Hälsa i skolan" till exempel. Vi förfinar och utvecklar metoderna hela tiden. Vad är ledamot Egelands svar, att vi inte ska undersöka diskriminering, att vi inte ska undersöka våld i nära relationer eller att vi inte ska fråga flickor och pojkar i gymnasialstadiet och i högstadiet hur de mår? Nej, man måste komma med några alternativ.


  • Talman! Tack för det vicetalman Sjögren. Jag fick intrycket, när ni började, att det kändes som att talet skedde för döva öron och där vill jag protestera, för så är inte fallet. Jag har haft det stora nöjet att jobba tillsammans med vicetalman Sjögren i behandlingen av detta utskottsbetänkande. Det är för övrigt första gången, tror jag, som vicetalmannen har varit med i finans- och näringsutskottet under en hel behandling. Jag vill lyfta på hatten för den input som vicetalman har bidragit med både i form av passion för politiken, insikter i de frågor som vi diskuterar och också slutsatser som man kan dra. Att sedan inte allting alltid går vägen när man sitter i oppositionen är en bit av rollen. Men att det skulle ha skett för döva öron vill jag protestera mot. Jag uppskattar mycket inspelet från vicetalman Sjögren under betänkandebehandlingen.


  • Jag får väl tacka för det. Jag tycker också att vi har haft bra diskussioner i finans- och näringsutskottet. Det var på slutet som det slirade ordentligt. Vi hade goda ambitioner som delvis kom på skam tycker jag, men det kan jag leva med och det är väl kanske en av mina svagheter att jag fortfarande blir arg. Jag har inte resignerat helt och hållet ännu. Jag tycker att debatten har varit ganska avslagen här idag. Det är mest oppositionen som har hållit låda. Men så är det väl, ni är nöjda och det är inte vi.


  • Talman! Så kan det faktiskt vara, det är en liten del av hela spelet också.

    Sedan tänker jag ta upp en mer faktisk fråga. Jag har uppskattat mycket de insikter kring jämställdhetsarbetet som vicetalman Sjögren har lyft fram, särskilt den biten som lyfter fram att det inte bara handlar om kvinnor. Det handlar lika mycket om män eftersom båda vinner på större jämställdhet och så är det faktiskt sist och slutligen.

    Sen så hade jag invändningar mot begreppet andra klassens medborgare. Det var det som jag inte riktigt tyckte om. Andra klassens studerande är en lite annan nyanserad bild av det hela och en sådan så tror jag dessvärre att jag själv var i tiderna. Men det var andra klassens medborgare som jag tycker att vi aldrig ska prata om, för det känns som att vi alla faktiskt är första klassens medborgare, hur vi än ser det.


  • Talman! Ja, finans- och näringsutskottets ordförande kan ju det där med att snacka och smöra. Jag skulle uppskatta väldigt, väldigt, väldigt mycket om de där två meningarna om jämställdhet skulle ha kommit med. Men det var liksom inte en bokstav. Det var därför vi har så många reservationer. Vi fick inte med en enda bokstav. Ni kan ju nöja med att titta på den här reservationen kring äldreomsorg. Det är egentligen självklarheter, men vi fick inte med en enda bokstav. Vi ska inte försöka skönmåla nånting heller. Det är så som man vill ha det och det får vi bara tugga i oss, inte är det på något annat vis.


  • Tack, talman! Vi lever i halmgubbarnas tidevarv, som vicetalman Sjögren var inne på här. Jag kan upplysa att halmgubbar har funnits under flera tusen år, redan Platon var mästare på att att rita upp sådana och illustrera filosofiska samtal i en av de klassiska Sokratesdialogerna. Nåväl, när det gäller politik så är det faktiskt en viktig aspekt att lyfta, att identifiera dessa och se hur icke konstruktiva de faktiskt är. Det som det egentligen handlar om, som vicetalmannen var inne på, är just att det tydligen är viktigare att vinna en viss publikskaras gunst än att nå konkreta lösningsförslag. I frågan om just jämställdhet så är det utskottets mening att arbeta vidare i en parlamentarisk kommitté just för att nå lösningar tillsammans och undvika halmgubberi.


  • Talman! Jag har bara den känslan att vi inte kommer att vara överens i den där parlamentariska kommittén. Det är nog kört från första början.

    Jag kommer ihåg en sådan här bild som har fastnat hos mig där det är två riktigt gamla tanter som sitter vid något demonstrationståg när Trump blev president och de höll upp stora plakat. Jag kan inte förstå det här, måste jag hålla på med det här ännu, alltså med jämställdhet? Och visst, alla kan snacka om det, men tar vi något steg framåt? För mig så är det är ett problem att det inte är flera kvinnor i den här salen. Jag tycker att det är ett trovärdighetsproblem från självstyrelsen. De som inte tycker det får så klart ha den åsikten. Men jag tycker att vi har ett jätteproblem.


  • Talman! Absolut, vi har ett väldigt stort problem att det här lagtinget inte är jämställt och faktiskt väldigt dåligt i internationellt hänseende. Men den här uppgivenheten som vicetalman gav uttryck för, att det är kört från första början, men nja, varför ska vi tänka på det där sättet? Eller att det här kommer inte att bli någonting. Tänk om vi alla politiker skulle fundera så i alla politiska frågor, om klimatet, miljön eller någonting annat. Vi är väl här för att göra någonting bra tillsammans och så mycket som möjligt när det ges möjlighet. Att Liberalerna nu börja förespegla att det kanske inte är värt att sitta i den där parlamentariska gruppen, det gör mig ledsen.


  • Talman! Nu tar ledamot Holmström till argument som jag överhuvudtaget inte har sagt. Det där var en halmgubbe.

    Enligt min erfarenhet så märker jag att det handlar mest om snack. De facto så tog man bort den här jämställdhetsbonusen som var framförhandlad och parlamentariskt förankrad. Jag kan vara lite resignerad, men det finns en liten skärv av hopp kvar ännu som kanske släcks efter det här anförandet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 14:17

    Tack, talman! Jag ser också ett stort problem precis som ledamot Sjögren, dock ser jag inte problemet att könsfördelningen inte är jämn här i lagtinget. Jag ser problemet med att man tror att människor inte kan företräda varandra fast man är av ett annat kön. Om väljarna hade velat att det här lagtinget skulle vara uppdelat på ett annat sätt, då hade det ju varit det redan i dag. Väljarna har ju fått gå och rösta och det är fler kvinnor som röstar än män. Logiskt sett, om det var det här som väljarna ville, då skulle det varit flera kvinnor än män här inne.

    Nu verkar det som att väljarna är så pass kloka så att de struntar fullkomligt i vad det är för kön på dem härinne och det gör jag också. Det är helt ointressant för mig.

    Anledningen till att jag var tvungen att ta ett anförande är att jag fick ju frågan av Sjögren, om jag tycker att man inte ska göra de här undersökningarna. Nej, det klart att jag tycker att man ska göra den här undersökningarna. Men man måste göra den på ett hederligt vis.

    Vi kan ju titta på undersökningen om våld i nära relationer så står det så här: "Fysiskt våld kan bland annat handla om örfilar, slag, sparkar, knuffar, stryptag eller användande av olika vapenföremål. Till fysiskt våld räknas även hot om våld som riktas mot dig, dina närstående, dina husdjur eller förövaren själv till exempel hot om självmord." Om jag säger så här; "om din katt skiter en gång till i sängen så tror jag att jag vrider nacken av den." Då har jag utövat fysiskt våld enligt detta. Om jag säger; "jag orkar inte med det här längre, jag går fan ut i garaget och hänger mig." Då har jag också utövat fysiskt våld mot min partner. Är detta definitionen, den hederliga definitionen av fysiskt våld? Nej, det tycker inte jag. Sedan ska jag svara på frågan, har jag blivit utsatt för fysiskt våld?

    Vi kan ju gå till psykiskt våld som också är med här. "Psykiskt våld kan handla om verbala kränkningar där personen utsätts för nedsättande, kränkande och eller förringande ord eller skambeläggning. Okej. Har jag någon gång blivit utsatt för nedsättande, kränkande eller förringande ord av min partner? Ja, gissa! Gissa om jag har varit utsatt för psykiskt våld? Har jag tagit skada? Nej, självklart inte. När jag beter mig som en idiot så får min fru berätta för mig "nu jäklar beter du dig som en idiot". Men när jag ska fylla i den här undersökningen, om jag ska svara ärligt på den, då måste jag kryssa i att jag har varit utsatt för psykiskt våld. Men det tycker jag inte att jag har.

    Så ja, jag tycker absolut man ska fortsätta göra undersökningar. Våld i nära relationer är jätteviktigt. Men vi ska inte göra så att det går inflation i frågan, för då blir det ju vargen kommer. Tack för ordet!


  • Talman! Det var första och enda gången som en sådan här stor och omfattande enkät har gjorts på Åland och det var mitt ansvar. Det var jag som var med och beställde den enkäten. Eftersom det var första gången som man gjorde det så var det lite prematurt. Men skulle ledamot Egeland har fyllt i den här undersökningen så hade ju knappast ledamot Egeland skrivit att han hade blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld, eftersom ledamot Egeland inte tycker att han har blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld.

    När det handlar om husdjur så verkar Egeland också ha missförstått det. Det är en del av psykiskt våld. "Gör inte du som jag säger, går du ut och träffar dina väninnor så sparkar jag din hund eller tar livet av din katt." Ledamot Egeland verkar ha basal kunskap, men inte djuplodande kunskap i de här frågorna.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Jag hade helt köpt det där resonemanget om att om du går ut med dina vänner så stryper jag din katt, om det nu hade varit som ledamot Sjögren säger men det är det inte. Här står det att det hör till fysiskt våld om jag hotar att strypa katten. Fysiskt våld! Jag förstår att det kan vara psykiskt våld, men det kan inte vara fysiskt våld att hota att man styper katten.


  • Men det där är ju också sådana mekanismer att man kan hota hela tiden och bakom det kan det också finnas hot om fysiskt våld.

    Ledamot Egeland känner säkert inte till det, men före jag blev en sådan här förhärdad politiker så var jag akut- och intensivsjuksköterska. Jag har vårdat väldigt många som har blivit utsatt för våld i nära relationer. Jag har vårdat sådana som har försökt begå självmord. Jag tycker att jag har också en hel del erfarenheter när det gäller det här. Hotar din man eller din fru att man ska ta livet av sig, om man far till butiken och köper smör, så är det också en form av våld. Jag skulle rekommendera Egeland att fortbilda sig inom ämnesområdet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:23

    Tack, talman! Det här är väl ett av få tillfällen när jag och ledamot Sjögren är överens. Vi kan nog vara överens om att det kan vara psykiskt våld att bete sig på det sättet. Men här så står det att det är fysiskt våld. Hot om våld mot dina husdjur är fysiskt våld enligt den här. Fyller man i den här enkäten sedan och publicerar svaren på de här frågorna så står det att så här många ålänningar blir utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Men siffrorna går det i inflation i om man ställer frågor på det här viset.


  • Tack, talman! I början i anförandet så resonerade Egeland kring utfallet, resultatet av valet och den möjlighet som våra väljare har att rösta in ett jämställt lagting, ett jämställt parlament. I andra länder och i andra parlament har det visat att om det finns möjlighet till jämställda listor och om det finns lika många kvinnor och män uppställda så blir utfallet jämställt. Men så är det ju inte idag. Det är ju där som partierna har ett stort jobb att göra, att få jämställda listor så att vi kan få ett jämställt lagting någon gång.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:25

    Tack, talman! Ja, jag respekterar ledamotens åsikt. Men ser ju inte den här egennyttan med det jämställda parlamentet. Jag ser ju bara att väljarna ska få välja de parlamentariker som de vill.


  • Precis, väljarna ska absolut få välja vem de vill, men de måste ha möjlighet att välja ett jämställt lagting.

    Sedan tänkte jag fråga om ledamot Egeland eller hans lagtingsgrupp har funderat något på om de kommer att delta i den här parlamentariska gruppen som ska se över det här den här jämställdhetsbonusen inför nästa mandatperiod? Eller kommer de att välja att avstå att delta?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Vi har nog för avsikt att delta.


  • Tack, talman! Jag förstår inte riktigt vad vart ledamoten Egeland vill komma med sitt resonemang att frågorna i en undersökning är fel ställda. Med detta ska man bevisa vad då, att det inte förekommer våld i nära relationer eller att man överdriver siffrorna? Kanske det är så.

    Men jag undrar, när ledamoten ställer frågan om inte man kan representera kvinnor eller vice versa, om det faktiskt är så att ledamoten Egeland har samma erfarenheter som jag, till exempel att vara politiker i ett samhälle som detta, att ställa upp i ett val som en kvinna på vänsterkanten och få mess, som de senaste som har kommit till mig och som kommer med jämna mellanrum? Har ledamoten Egeland fått mess där det står "din jävla sossefitta, du ska dö! " Hur ska ledamot Egeland förmedla (… taltiden slut).


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:27

    Nej, jag har faktiskt aldrig fått några mess där det står att jag är en sossefitta. Däremot så finns det nog människor som har skrivit att de vill att jag ska dö, ja. Jag tror faktiskt att jag och Fellman hör till ytterligheterna på båda sidor. Så nog får vi hat, både ledamot Fällman och ja, men jag blir ju av förklarliga skäl inte kallad för sossefitta.


  • Tror ledamoten Egeland att det finns någon som helst rimlighet i ett antagande att kvinnor i högre grad än män utsätts för den här typen av påhopp och svartmålning? Det finns rätt mycket forskning på det området som visar att kvinnor i det offentliga rummet, i alla nordiska länder som redan har kommit ganska långt i sitt jämställdhetsarbetet, är de absolut mest utsatta för den här typen av påhopp.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:28

    Tack, talman! Om detta kan jag faktiskt bara spekulera. Jag kan bara säga att de politiker som håller sig på ytterkanterna blir nog mer utsatta för hot än mellanmjölkspolitiker.


  • Diskussion är avslutad. Omröstningarna vidtar på fredag den 17 december.