Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen avbröts vid gårdagens plenum och fortsätter nu. Kvar på talarlistan står 24 ledamöter. Ordet ges först till ledamoten Gunell.

Tack, fru talman! Som här redan konstaterades igår så oron i världen påverkar också den åländska vardagen. Klimathotet, kriget i Ukraina och Rysslands hybridkrig, Nato-medlemskap, energikris, allt sätter sina spår också i vårt samhälle. Från att ha levt i en värld där murar rivits och demokratisering ägt rum, är det sedan den 24 februari 2022 en annan världsordning och en annan säkerhetspolitisk omgivning vi har att hantera.

Under Nordiska rådets session i Helsingfors såg man ett tydligt närmande mellan de nordiska länderna. Länder som sluter sig starkare samman i en tid av yttre hot. Det nordiska varumärket, den nordiska välfärdsmodellen, är respekterad och framgångsrik. Den bygger på en gemensam värdegrund som jämlikhet, yttrandefrihet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet. Vi har stabila ekonomier som resolut tar tag i frågor om klimatomställning, minskar det fossila beroende, ökar inhemsk energiproduktion och stärker sin välfärd, resiliens och säkerhet. Också på Åland är värderingar en viktig utgångspunkt när vi lägger ut kursen för vilket samhälle vi vill skapa. Kvartalspolitikens tid är förbi. Vår samtid kräver, mer än någonsin, långsiktighet och samsyn kring de stora utmaningarna, och ett ledarskap som med värme och auktoritet vågar och kan leda ett inkluderande samhälle mot framtiden.

Fru talman! Grundfunktioner som vi hittills tagit för givet som energi och vattenförsörjning kan man inte mer ta för givna. Det är frågor som vi medvetet och långsiktigt måste sörja för. Åland måste se om sitt hus när det gäller samhällsavgörande infrastruktur. Här finns mycket jobb att göra. Energiförsörjning, vatten och avlopp, trafik och kommunikationer, klimatanpassningar i byggandet och planering. Allt detta måste upp på agendan, mycket mer strategiskt och mycket mer framåtlutat. Vi kan inte längre ignorera arbetet med fysisk planläggning om vi ska lyckas uppnå hållbarhet och hållbarhetsagendans mål. Vi måste ha aktörer, det vill säga kommuner, myndigheter och företag, som är starka nog att jobba med dessa frågor.

Tre år har nu gått och när det gäller den åländska kommunkartan har tiden stått stilla. Vi kan konstatera att där har ledning och vision om framtiden helt och hållet uteblivit. Ibland kan jag undra om vi har samma värdegrund. Är det inte viktigt att alla ålänningar lever på lika villkor och med rätt till god service i hela vårt landskap, i landsbygd och i skärgården? Vi har idag kommuner i en förtvivlad ekonomisk situation som inte kan ge sina medborgare likvärdiga möjligheter. De kämpar hårt med att upprätthålla sina lagstadgade grundfunktioner, medan andra delar av Åland har det mycket bättre. Det här skapar ojämlikhet i vardagen för ålänningarna, och det är olyckligt. Den här frågan har regeringen Thörnroos varken haft vilja eller förmåga att leda framåt, vilket behövs för ett jämlikt och livskraftigt landskap.

Fru talman! Åland har tyvärr också, mot bakgrund av regeringen Sanna Marins omfattande reformagenda, hamnat rejält på efterkälken inom flera områden. Också här har oförmågan, eller oviljan, att ta tag i strukturella frågor lett Åland in en återvändsgränd. Det är beklagligt att fråga efter fråga läggs i utredningar som följs upp av nya utredningar. Tiden går och snart står vi inför ett val igen. Efter tre år kan man konstatera att det är uppenbart att regeringen Thörnroos inte vetat vad man vill, vart man är på väg och hur man ska använda sin tid vid makten.
Utredningar är bra om man uppriktigt söker ny kunskap och lösningar på ett problem. Men om man använder sig av instrumentet som en metod för att begrava frågor, låta tiden gå i syfte att undvika att fatta obekväma beslut så slösar man på pengar, tid och tjänstemannakrafter. Den här metoden har man fått hålla på med i åratal och vi måste börja säga stopp. Det handlar om ålänningarnas resurser som vi använder här, inte om någons egen partikassa. Men efter lång tid vid makten så kanske man börjar tro att det där är samma sak. Vi måste avslöja och säga som det är. Frågan när det gäller kommunsektorn står stilla, därför att den hotar centerns egna maktsfärer.
Skärgårdstrafiken står också stilla, eftersom södra och norra skärgårdens intressen står emot varandra. Kära vänner, det börjar nog bli dags att höja blicken. Vi har lagt ut så otroligt mycket miljoner i utredningar för dessa planer för hur skärgården ska utvecklas. Det har lett till ingenting. Det har lett till ett tickande skadestånd på grund av ett olagligt hävandet av ett avtal. Det har lett till kommittéer, utredningar och tjänstemannatimmar och ytterligare förslag om en halv miljon för att fortsätta med tunnelprojektet till Föglö. Jag måste säga att jag blir förtvivlad över detta slöseri. Uteblivna reformer leder tyvärr bara till högre och högre kostnader. Det här sättet att arbeta äventyrar inte bara ekonomin, det äventyrar också förtroendet för landskapet som samarbets- och avtalspart och det äventyrar medborgarnas förtroende för vad vi, den folkvalda församlingen och landskapsregeringen, kan åstadkomma för att utveckla samhället.

Fru talman! Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att landskapets budget är ett redskap som balanserar upp vårt samhälle, skapar stabilitet och goda förutsättningar för företag och hushåll. Särskilt i svåra tider. Vi tycker att det är bra att man höjer grundavdraget. Genom den åtgärden visar landskapsregeringen förståelse för att många hushåll går mot en mycket tuff ekonomisk vinter. Vi stöder det förslaget, men vi förvånas nog också över den här regeringens ekonomiska politik. Mandatperioden inleddes med högstämda mål om budget i balans. Man tog fram utredningar om hur man ganska hårt skulle försämra omsorg och skola i kommunerna och olika inbesparingsförslag för sjukvård och förvaltning. Från det till att idag nästan helt och hållet släppa rodret. Det förefaller lite konstigt. Snarare än en stabil kurs så är det nog ett vinglande. Jag tror att många väljare som lyssnar till det här, att nu har Åland fått sin mest borgerliga regering någonsin, är lite förvirrade vad det riktigt ska betyda.
Jag tror vi kan konstatera att arbetsbördan för nästa regering växer också när det gäller ekonomi.

Fru talman! Jag vill ändå i det här gruppanförandet också nämna den svåra insikten i att 2022 blev det år där vi kunde konstatera att Åland inte heller den här mandatperioden, trots att vi firar vårt 100 års jubileum, får någon ny självstyrelselag. Vi står inför ett misslyckande som är svårt att hantera. Det är nästan historisk att en Ålandsminister lämnar sin post i förtid för att förhandlingarna är så svåra att genomföra. Också här är vi i en återvändsgränd och bördan växer för nästa regering att ta itu också med den här frågan.

Socialdemokraterna har i sina 23 finansmotioner lagt fram förslag som ger alternativ för hur vi kan organisera oss bättre, hur vi kan möjliggöra ökat samarbete, hur vi kan få till ett mer effektivt beslutsfattande och större långsiktighet inom utbildning, sjötrafik, klimat och miljö. Vi hävdar också principen att Åland och ålänningarna ska ha minst samma förmåner som medborgarna i riket. Kanske är vi ensamma nu för tiden om att hävda den principen som fanns i tidigare självstyrelselagar. Vi menar att det är viktigt. Om man börjar devalvera självstyrelsen så att ålänningarna ska hantera det faktum att de har sämre välfärd, eller lägre förmåner, eller sämre rättssäkerhet tror jag inte att självstyrelsen i längden överlever och högaktas på det sätt som den gör idag. Det är viktigt för oss socialdemokrater.

Jag antar att min tid är ute, det finns mycket att säga. Tack för ordet.

Talman! Jag skulle vilja diskutera den ekonomiska politiken lite vidare. Socialdemokraterna säger att man stöder grundavdraget, man vill också se ytterligare barnbidrag. Samtidigt som vi nu nås av nyheten om att den åländska inflationen ligger på rekordnivåer om 9,5 procent. Hur ser Socialdemokraterna på det med att en expansiv politik till den delen kommer att ätas upp av inflationen? Det är det som är risken när man för mycket medel ut till hushåll och andra aktörer under inflationen. Att inflationen stiger och så är pengarna de facto borta. Det enda det har lett till är en kostnad hos staten, eller i det här fallet landskapsregeringen.

Det är självklart en motsägelsefull situation som är svår att hantera. Orsaken till att jag nämner, och varför Socialdemokraterna motionerar om, att justera inkomstgränserna för barnomsorgsavgiften och ge ett extra barnbidrag är därför att vi tycker att flera av de åtgärder som staten har gjort gällande energistöd och sådant vidare kommer ålänningarna till del. De här bitarna som riktar sig till barnfamiljer och barnfamiljernas köpkraft, de kommer inte ålänningarna till del. För att hålla självstyrelsen på en relevant nivå och att ålänningarna inte ska uppleva att det är sämre här, så är det viktigt att man också ser till att ålänningarna har minst samma förmån.

Som kort kommentar till den delen så har den finländska regeringen kraftigt kritiserats för den finanspolitik man för, just för att man förvärrar situationen snarare än förbättrar.

Jag skulle vilja diskutera kommunerna. Kommunerna är viktiga också av symbolskäl, identitetsskäl och annat. Framför allt så är lagstiftningen mycket tydlig, man finns där för att leverera service gentemot medborgarna. Det är det som är kärnan. Precis som ledamot Gunell anger så finns det flera kommuner som själva hävdar att man har mycket svårt att upprätthålla den här servicen med de grundförutsättningar man har, det är problematiskt. Det vore på sin plats att vicelantrådet skulle delta i den här debatten, men han tycks inte vara här heller idag för att föra diskussionen och beskriva hur man ser på kommunernas framtid. Med de åtgärder man planerar och inte planerar. Någon riktning, det finns det inte.

Nej, till det sista så är vi överens. Jag tror vi måste börja. Det kanske låter som att nu kommer Socialdemokraterna igen med den där gamla gröten, nej. Jag tror att vi måste alla inse att det här är den gordiska knuten för Åland, som varenda dag utgör ett hinder för utveckling av landskapet. Det kostar, kära vänner, både tid och resurser och pengar. Vad gör vi när vi inte har reformerat? Vilka lösningar ligger på bordet då? Jo, mera landskapsandelar. Det är den enda lösningen man kommer till om man inte lyckas med en reform.

Tack, talman! Ledamoten lyfter upp de stora strukturförändringar som nu har gjorts i Finland och att vi gör en mängd olika utredningar kring det. Skulle ledamoten kunna precisera vilka utredningar ni menar att vi gör som beror på de här strukturella förändringarna som sker i Finland?

Jag vet inte om jag gjorde den kopplingen, men det kanske man kan uppfatta. Det var väl inte riktigt exakt så som jag menade, utan det jag hävdar är att regeringen Sanna Marin har haft en ganska omfattande reformagenda trots att landet också har plågats av både pandemi, krig och mycket annat. Det har lett till den stora hälso- och sjukvårdsreformen, som vi alla förhåller oss till. Det har lett till medlemskap i Nato, vilket vi också nu jobbar med och förhåller oss till anslutningsavtal och annat. Det har lett till utvidgad läroplikt där man på Åland, tycker jag, inte har tagit tillräckliga steg. Det handlar om abortlagstiftning, reformer inom småbarnspedagogiken, klimat och miljö och så vidare.

Tack, talman! Jag tolkade det som ledamoten sade som att vi gör onödiga utredningar kring de här strukturella förändringarna som sker i Finland, och där kan jag inte hålla med. Däremot finns det en stor frustration över att lagförslag kommer absolut i sista minuten. Vi hade förra veckan en diskussion om stopplagar kring funktionsrätten där lagstiftningen ännu ligger i utskotten för behandling och ska träda i kraft vid årsskiftet. Där kan man prata om att devalvera självstyrelsen. När lagstiftning kommer så sent att vi inte ens hinner ta tag i den. Vi hinner inte analysera den och den träder i kraft några veckor efter att den kommer till riksdagen. Det här är allvarligt. Också de stora förändringar som sker nu med flerkanalsfinansiering. Också med införande av välfärdsområdena där det sker stora förändringar i lagstiftningen som kommer att drabba ålänningarna på olika sätt och där vi inte hinner agera för det kommer så sent. Där är devalvering av (… taltiden slut).

Till den delen tror jag att jag är enig med minister Holmberg-Jansson. Det har varit en mandatperiod med väldigt mycket på gång och alldeles för snabba hantering. Där det har varit plågsamt både, tror jag, för landskapsregeringen men också för oss i lagtinget att hantera alla dessa framställningar. Det har varit en svår period på det området, det erkänner jag. Trots det kan jag inte låta bli att uttrycka min besvikelse över att självstyrelselagen har gått på grund. Det tycker jag är så otroligt tråkigt.

Tack, talman! Tack, ledamot Gunell. Det var en förtvivlad och bedrövad Gunell vi har fått höra här under 7 minuter, det var lite tråkigt tycker jag. Du för fram att regeringen inte har gjort något gällande kommunutvecklingen, kommunreformen, att föra den framåt. Här måste jag verkligen säga att jag inte håller med. Jag har haft förmånen att arbeta med Lemland - Lumparland utredningen och fått ta del av den konstruktiva diskussion som kommunerna sinsemellan har fört, också i dialog med landskapsregeringen. Det är en dialog som fortfarande pågår, men som framför allt genom att samlas runt bordet och få fram en utredning där vi ser siffror som vi kan jobba vidare med. Det handlar inte alltid om att bunta ihop, det handlar om att komma fram.

Bästa ledamot Mansén. Jag tror att vi alla längtar efter att få höra hur Centerns spelplan och färdkarta ser ut när det gäller kommunerna. Var ska vi befinna oss på Åland år 2030 till exempel, eller år 2040? Hur ska vi nå det målet? Hur ser det ens ut? Jag tror att vi alla lever i total okunskap om hur Centern föreställer sig utvecklingen på kommunfältet. Berättade det gärna, ledamot Mansén, för vi vill verkligen veta.

Jag skulle kunna säga att Centern samarbetar. Om jag igen tar exemplet Lemland - Lumparland så är jag mycket glad över att framförallt Liberalerna i Lemland har visat en sådan samarbetsvilja. Där handlar det inte om Centern och Liberaler hela tiden, utan vi pratar om gemensamt hur vi kan föra vår kommun framåt. Samma känsla har jag i diskussionen med Lumparland. Det här är en helåländsk fråga så vi behöver inte kasta paj på varandra mellan partierna. Utan det gäller att bygga starka kommuner, och det tycker jag definitivt att vi gör i den dialog vi har idag.

Kanske ledamot Mansén förstår min förtvivlan. Inte bara min utan också många myndigheter på Åland som i dag ska hålla på och hantera 16 aktörer på kommunalfält. Alla kommunalförbund som är så svårstyrda och svårmanövrerade just på grund av det faktum att vi är för många kommuner. Vi har haft Siv Sandberg här och utrett frågor. I fyra omgångar har vi utrett olika små projekt och kan konstatera att skärgården till exempel, det tåget har gått att göra det till en kommun för det finns inga ekonomiska förutsättningar längre. När ska vi få från Centerns sida en helhetsplan, ett mål och en metod för hur vi når dit? Ska vi sitta och hålla på så här med ad hoc lösningar år ut och år in och det leder inte till någonting? Det är oförsvarligt.

Tack, talman! Tack. Ledamot Gunell. Jag kan hålla med om att landskapsregeringens trovärdighetsbetyg är ganska lågt just nu. Jag måste tyvärr säga att Socialdemokraterna förstärker nog den offentliga trovärdigheten för landskapet. Det är inte så länge sedan, det är bara några månader sedan, som Socialdemokraterna tyckte att banklån var räddningen. Det skulle lösa allting, det skulle lösa underskottet, det skulle ta Åland framåt. Nu är det en annan ton. Skulle Socialdemokraterna vara trovärdiga så skulle de har lämnat in budgetmotioner som i alla fall på något sätt skulle ha minskat underskottet, men tyvärr är det tvärtom. Så ni sitter nog i samma klass som landskapsregeringen, det är samma typ av politik.

Det där är intressant. Socialdemokraterna tycker att Åland i grunden har en stark ekonomi. Vi har en stark koncern och det är ingen fara på taket om man har ett eller två år av underskott, man kan till och med låna. Men, man måste göra reformer så att man hela tiden arbetar med de långa linjerna, där man ser att det kommer tillväxt i ekonomin så att man klarar sina åtaganden framöver. Det är socialdemokratisk politik. Det här liberala Holmbergska sparandet på allt och ingenting, det är heller inte en framgångsrik metod. Jag har varit med och prövat den med fem procents nedskärningar på allt, det gick inte. Absolut inte. Så man får vara lite mer nyanserad kanske än att det är så där enkelt.

Tack, talman! Jag tycker det ganska lumpet gjort av ett före detta lantråd att stå i talarstolen under en budgetdebatt och ljuga. Var har Liberalerna fört fram 5 procent sparbeting? Det är en ren och skär lögn.

(LEDAMOT GUNELL AVBRYTER) Nu var det min taltur. Jag förstår att du blev upprörd för att du blev tagen på pottan.

Sedan när det gäller ekonomin. Ni har kostnadsdrivande motioner som driver på underskottet. Kom inte och säg att ni inte under varje budgetdebatt den här mandatperioden, under varje tilläggsbudgetdebatt, så har ni inte haft ett enda sparförslag annat än reformer. De kan jag hålla med om, jag tycker att ledamot Gunell hade ett bra anförande kring kommunvisionen. Där håller jag helt och hållet med, men det är lite på gränsen till bisarrt att nu helt plötsligt gömma undan lösningar på ekonomin och inte med ett ord säga att vi ska låna. Det som har varit paradgrenen under hela den här mandatperioden för Socialdemokraterna.

Jag sade inte att Liberalerna hade för fram förslaget om femprocentiga inbesparingar, det sade jag inte. Då vill jag förtydliga mig för att jag har varit med om att sådana förslag har lagts i tidigare landskapsregeringar. Då till och med Liberalerna lämnade regeringen i det skedet för det var omöjligt att spara på det sättet. Om jag minns rätt, år 2004.

Jag tycker absolut att lån är en möjlighet, men det är ingenting som vi går och längtar efter. Man lånar om man måste. Om man lånar till ett syfte som är klarlagt och som bidrar till tillväxt i ekonomin och där man investerar för framtiden då är det helt förnuftigt. Så gör att alla stater, så gör alla företag. Så gör också de flesta hushåll när de ska bygga sig ett hus. Det är inget dramatiskt med det, men man måste arbeta med reformer och det är min främsta kritik mot den här budgeten. Att ekonomin stiger (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack till ledamot Gunell och tack för stödet här runt grundavdraget. Det är en av de saker som jag tycker bäst om i budgeten här. I går kväll när jag träffade lite folk och fick lite reaktioner på budgetförslaget så tycker man i allmänhet att det är bra, det är stabilt, och det är förståeligt att man kommer med ett budgetunderskott. Man vet också, de som är lite mer insatta, att vi har ett par hyfsat bra år bakom oss som jag räknat in.

Det som lite förvånar mig när jag tittar på budgetmotionerna är att Socialdemokraterna föreslår ökade driftskostnader. Jag tror att det handlar om 500 000 - 600 000 euro om man snabbt räknar ihop det. Det ökar budgetunderskottet. Hur tänker Socialdemokraterna där?

Jag tror det är viktigt att finansministern läser alla motioner. Nu har han kanske läst de som vi föreslår om dagisavgifter och barnbidrag. De står vi fast vid. Därför att vi tycker att ålänningarna ska ha minst samma förmåner som i riket. Vi sparar en halv miljon euro på tunnelutredning och om man slopar den så behöver man inte följa upp det med ytterligare miljoner på utredning utan man lägger ner det projektet. Vi sparar också på alla tjänstemän som man vill anställa inom förvaltningen inom IT, eftersom man måste först klargöra hur man vill ha det med sitt ÅDA bolag.

Det jag pratade om var driftskostnader. Tunnelutredningen, den där provborrningen och det projektet går under investeringar. Så det är två olika typer av poster vi diskuterar, för tydlighetens skull.

Sedan vad det gäller kommuner, det diskuteras redan men här ser vi fram emot kriskommunal lagstiftningen som ska komma här på vårkanten. Jag saknade det under förra mandatperioden så jag är glad nu att det är på gång. Det är komplex fråga, för det handlar både om ekonomi och demokrati.

Barnbidraget är en temporär åtgärd, en engångsföreteelse. I likhet med en investering som ministern talar om i utredningar för tunnel. Vi tycker också när det gäller IT-utvecklingen att man först ska bestämma sig vad man ska göra med ÅDA innan man börjar ladda upp med nya tjänster inom IT inom landskapet. Det blir en otydlig färdkarta där.

Som sagt med kommunerna, Åland längtar efter att få höra Centerns planer för hur kommunsektorn ska utvecklas. Kriskommunslagen löser inte det här överhuvudtaget.

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Det talas om utredningar, att det är så mycket utredningar. Jag kan själv räkna till 11 stycken utredningar som Socialdemokraterna antingen föreslår eller stöder och vill ha vissa justeringar i, men inga strykningar. Det är lite anmärkningsvärt när man säger att man inte vill ha utredningar.

Sedan är det också intressant det här med grundavdraget. Det är roligt förstås att höra att Socialdemokraterna stöder grundavdraget. Det är ett exempel på hur man kan jobba i stället för att ge mera bidrag. Det är ett exempel på hur vi kan nyttja vår självstyrelse.

Ett avdrag är också ett bidrag, ett indirekt, bara det att det kommer i slutet av året och på skattesedeln. Det är bara en metod för att hjälpa medborgarna. I det här fallet stöder vi det för vi tror att det här året som kommer så kommer våra hushåll och medborgare ha behov av en sådan här förändring. Det är ändå en relativt enkel metod, en utarbetad metod, det finns ett system. Det kostar säkert att göra den här förändringen vid Skatteverket. Det vet jag inte, lite grann kanske, men det är ett system som fungerar.

Tack, fru talman! Vidare så säger ledamoten att man längtar inte efter lån, men samtidigt så säger man att vi ska ha det som i Finland. De reformer som genomförts i Finland har medfört att Finland har idag Nordens sämsta ekonomi med väldigt stort budgetunderskott och stora lån, vilket inte är långsiktigt hållbart. Jag undrar lite hur man tänker här. Om man stöder alla de här reformerna så stöder man också stora offentliga utgifter och i förlängningen lån. För det leder inte till någonting annat när man har en ekonomi som inte bär sig.

Jag tycker att så länge man satsar samhällets pengar på invånarna, på utbildning, på sådant som faktiskt förbättrar samhället och bygger det långsiktigt starkare, så kan det vara väl motiverat. Det blir ett problem för Åland om man på rikssidan gör förändringar som förbättrar situationen för medborgarna och vi inte följer efter. För vad händer då med vår självstyrelse? Jo, ålänningarna ska acceptera sämre förmåner, sämre rättssäkerhet och sämre service. Då devalverar vi självstyrelsens värde, och det vill jag inte.

Tack, talman! Ledamot Gunell, jag tänkte berätta att jag har läst de motioner som har kommit från Socialdemokraterna. Det var en ansenlig bunt. Det här är inte hela här är också Liberalernas, de var värre. På sex av de här skrev jag i kanten "ssif". Då handlar det inte om någon idrottsklubb eller något sådant, utan det är en förkortning för att jag ska komma ihåg att det är samma som i Finland, "ssif". Är det inte det som är er, så att säga, överliggande filosofi och politik att helst ska vi göra allting samma som i Finland. Vi ska underställa skolan Finland, vi ska sätta läroplikt till 18 års ålder, vi ska spendera pengar som Finland och så vidare.

När det gäller utbildning så är Finland inte det sämsta landet man kan ha som ledstjärna. Så varför ska vi inte följa när det är kloka saker som görs? Sedan har vi vår självstyrelse för att skapa den optimalt bästa vardag och tillvaro för våra ålänningar. Det ska vi också utnyttja. Helst, som jag ser det, inom behörighetsområden som ligger den åländska vardagen nära. Jag har länge pratat om, från vår sida, att utveckla socialpolitiken till en mera åländsk socialpolitik. Därför att rikssystemen och Åland, i vår småskalighet, skiljer sig så från varandra. Visst, ibland är det klokt att följa utvecklingen i riket men ibland ska vi också ha egna lösningar. Det är socialdemokratisk politik.

Samma som i Finland gäller inte alltid, det är väl en liten tröst då får man lov att säga. När det gäller bidrag, där hoppas jag att ni håller med mig lagtingsledamot Gunell, att generellt är bidragen på Åland och stöden till de människor och familjer som har rätt till de stöden är högre än i Finland. Det stämmer väl? Där vill vi väl inte ha samma som i Finland, "ssif"?

Förr har det varit så och det behöver man följa upp hela tiden med utredningar. Inom vilka segment Åland har högre levnadskostnader. Ska vi jämföra oss med Helsingforsregionen, om man bor i Mariehamn till exempel? Eller ska man jämföra sig med Ekenäs, eller en mindre stad? Här måste man göra kontinuerliga benchmarking kring hur kostnadsläget ser ut. Så att de åländska hushållen har i princip samma förmåner, eller minst lika bra, som i riket. Man måste följa den här situationen hela tiden och göra jämförelser.

Tack, talman! Jag skönja en frustration hos ledamoten Gunell över att det har gjorts väldigt mycket utredningar och sådant när det gäller skärgårdstrafiken. Hållbart initiativ arbetade hårt för att få in omställningsplanen i regeringspolitiken. Att vi skulle ta ett helhetsgrepp över skärgårdstrafiken och veta var vi ska investera och i vilken ordning, för att få de bästa synergierna. Jag vill bara efterhöra Socialdemokraternas linje när det gäller att ta fram en omställningsplan. Finns det stöd för den tanken? Trots en frustration över att det har gjorts många utredningar genom åren.

Socialdemokraterna har väl tagit initiativet till en omställningsplan för skärgårdstrafiken som ett led i den hållbara utvecklingen och som ett led i att minska vårt fossilberoende. Det är inget nytt för oss, det har vi jobbat hårt för. Jag stöder det helt och fullt, det måste vi få fram. Om man menar allvar, om man inte bara utreder för utredandets skull utan man har en ärlig uppsikt med att hitta ny kunskap så att man ska kunna förverkliga en omställningsplan.

För Hållbart Initiativ var orsaken till att vi fick in omställningsplanen i regeringspolitiken att de här ad hoc lösningarna inte är framtidens väg. Vi vet att vi måste få ner utsläppen. Vi vet att vi måste ta i beaktande demografin, befolkningsutvecklingen och så vidare. Då måste vi få alla alternativ på bordet att så att vi politiker kan välja strategiskt vad som är bäst. Också med tanke, naturligtvis, på de EU krav som kommer inom "fit for 55" och så vidare. Vi verkar ha en samsyn i alla fall i att en omställningsplan ska komma på bordet först innan vi börjar satsa vidare investeringar i till exempel tunnelborrningar.

Som jag sade, utredningar kan vara mycket kloka och bra att göra när man söker lösningar på problem. När man söker ny kunskap för att veta hur man på effektivaste sätt ska komma vidare. När man använder det som en politisk metod för att lägga saker åt sidan, för att begrava de i utredningar i syfte att undslippa att fatta beslut, det vänder jag mig emot. Det måste vi sluta med på Åland. Man måste kunna ha en ärlig uppsåt när man vill veta någonting och lägger saker i en utredning. Att man faktiskt vill investera eller gå vidare, inte begrava frågor.

Tack, talman! Ledamoten lyfte att regeringen har satt upp ganska ambitiösa ekonomiska mål, och det stämmer. Det var år 2019, då det var faktiskt riktigt goda tider. Några månader efter det så såg världen helt annorlunda ut och Åland hade en rekordhög arbetslöshet på 14-15 procent. Verkligheten förändrades och då förstås också den ekonomiska politiken. I tuffa tider ska samhället steppa in och hjälpa till och i goda tider ska samhället ta ett steg tillbaka, skära ner olika insatser och göra nödvändiga reformer. Jag stannar där.

Det håller jag med om. Det är klassisk keynesiansk politik att samhället stimulerar i tider av svårigheter och är mera återhållsamma i goda tider. Det stöder vi helt.

Jag förstår att år 2019 tills i dag har ändrat situationen och landskapsregeringen har varit tvungen att fatta ekonomiska beslut som man kanske inledningsvis inte var helt införstådda med. Sådant händer och där måste man vara flexibel. Jag har inte kritiserat landskapsregeringen på den punkten. Jag har däremot kritiserat landskapsregeringen för att låta bli att vidta de viktiga reformer som man måste göra för att vi långsiktigt ska kunna ha en ekonomi som håller ihop.

Tack, talman! Vi kanske inte har stora reformer, men en viktig reform är ändå det som sker på finansavdelningen just nu. Den omstruktureringen och förberedelserna inför det finanspolitiska ramverket och allt som hör därtill. Det kan verka som ett litet och enkelt arbete, men det är enormt och det kommer påverka hela offentliga Åland, och hur vi för ekonomin.

Därtill lyfte också finansministern att vi också måste stöda digitaliseringsenheten och se över helt enkelt hur vi jobbar med digitaliseringsfrågor som stöd i det arbetet. För det är en väldigt viktig nyckel. Arbetet pågår, det kanske inte är paketerat som en stor reform som många kanske har önskat men det som faktiskt sker, det är bra.

Det här finanspolitiska ramverket, Socialdemokraterna har varit med och tagit fram det. Vi tror att det kan hjälpa Åland långsiktigt att uppnå en stabil finanspolitik. Däremot tror jag inte att det i sig ger några enorma revolutioner i förändringar när det gäller ekonomin. Det är fortfarande siffror och belopp som man måste sätta i den där budgeten. Jag tror att fortsättningsvis, trots det finansiella ramverket, måste man fortsätta förändra vårt samhälle och se hur man kan få ner kostnadsposter. Framför allt måste man eliminera sådant som strukturellt förhindrar en positiv och ekonomisk positiv utveckling i vårt landskap.

Tack, fru talman! Jag reagerar än en gång lite över er historiebeskrivning när ni talar om det tickande skadeståndet som ni tycker om att tala om. Ni verkar alltid glömma att det var den förra regeringen, där ni själva satt med, som framförde en plan som skulle spara 250 miljoner euro. Vilket var helt fel. Sedan beställdes ett fartyg som kostade 30, 40, 50 miljoner euro mer än vad man hade beräknat. Så småningom fick faktiskt landskapsregeringen en uppmaning av lagtinget att häva avtalet. Historieskrivningen börjar lite tidigare än det som ni alltid vill lyfta fram.

Jag tror vi har helt olika syn på historien, så jag vet inte om det är någon idé att gå tillbaka till den. Faktum och det tråkiga som har hänt är att, som jag sade i mitt anförande, vår samtid kräver mer än någonsin breda politiska överenskommelser som håller över mandatperioder. Vågar man ta i hand längre på sådana överenskommelser? Håller de? Kan man leva med att man faktiskt förverkligar större planer och att man står ut med att det också bidrar till kritik och synpunkter i vårt samhälle som till och med kan göra att det påverkar val?

Tack, fru talman! Historien vill ni inte tala om, men vi kan tala om framtiden. Den här tunnelkommittén ville ni inte vara med i över huvud taget, det gäller ju framtiden. Jag förstår inte hur det skulle kunna bli bättre av att ni inte var med. Det är samma sak med det här provborrningarna för 500 000 euro som skulle kunna göra att vi kunde få mera fakta. Nu har vi priser mellan 120 - 300 miljoner euro, får vi provborrningar kanske vi har en mer exakt uppfattning. Då kanske vi kan se om vi faktiskt kan spara, hur vi kan spara, och vad vi kan göra med skärgårdstrafiken som ni också blir lite stressade över att går lite långsamt framåt.

Socialdemokraterna avstod från tunnelkommittén för vi vill inte sitta och legitimera ännu ett arbete som inte kommer att leda till någonting. Vi vill inte sitta med och legitimera till att det ytterligare sipprar ut pengar, tid och tjänstemannaresurser i någonting som inte kommer att leda till någonting. Vi vill inte legitimera ett sådant arbetssätt.

Tack, talman! I sitt anförande lyfte ledamoten just förmåner, att de ska vara samma som i riket. Där har ni också lämnat in en budgetmotion om gränserna för barnomsorgsavgifterna. Landskapsregeringen har följt propositionen som den finska regeringen nu fört i finska riksdagen som handlar om att höja inkomstgränserna vid beräkning av barnomsorgsavgifterna. Den här ändringen är inte heller temporär, utan den är meningen att ska vara permanent. Det är skillnad mellan vår och rikets lagstiftning. Riket är detaljstyrd kring avgifter medan vår reglerar i huvudsak maxavgiften 240 euro, i riket är den 290 euro. Om riksdagen godkänner det här lagförslaget så kommer i stort hälften av alla familjer som har dagbarnvård få 0 euro i barnomsorgsavgift. Tycker inte ledamoten att det är rimligt att om man nyttjar barnomsorgen att man även betalar en del. Idag finansierar barnomsorgsavgifterna ca. 10 procent av kostnaderna. Vi har ändå ett system om att säkra att lägst inkomst betalar mindre.

Frågan om barnomsorgsavgifter är också ett sätt för staten att försöka hjälpa barnfamiljer, precis som det extra barnbidraget som delas ut i december till alla finska barnfamiljer. Jag får många frågor av barnfamiljer på Åland. Varför gäller inte det här oss? Varför vill inte man hjälpa oss i en lika svår situation med höjda matpriser, energipriser och så vidare? Om det här ska vara temporärt eller långsiktigt, det vet jag inte. Jag tror att det är jättebra, precis som skolan är avgiftsfri att barnomsorgen också kan vara det. Jag förstår att man måste ta saker stegvis. Frågan blir nog kvar hos regeringen, varför är inte åländska barnfamiljer värda den här förändringen, bara de finländska?

Tack, talman! Vi har också förslaget om grundavdraget. Intäkterna för kommunerna i Finland har minskat med 70 miljoner euro, och det ska kompenseras genom en större del av intäkterna från samfundsskatten som riktas till kommunerna i Finland. Därtill förväntas behovet av barnomsorg utökas, att fler avdelningar behöver byggas och mer personal kommer att behövas. Ökningen för kommunerna totalt förväntas bli lite över 90 miljoner euro. De finska kommunerna säger att det här kommer de inte att klara av ekonomiskt och just tillgång till personal, brist på personal har vi ju redan idag. Min fråga är har lagtingsledamoten ett förslag som i riket, som de har, hur det ska kompenseras ekonomiskt i våra Åländska kommuner om vi nu ska gå in och höja inkomstgränserna permanent.

Vi har av den anledningen inte skrivit en lagmotion. Det kunde vi ha valt att göra, skriva en lagmotion i det här fallet. Vi skriver i vår motion att det är viktigt att landskapsregering tittar på utgifterna i det här sammanhanget, hur man finansierar det och hur man ska lägga nivåerna så att de fungerar inom det åländska systemet.

Talman! Ledamoten Gunell pratar om landskapsregeringens saktfärdiga klimatpolitik, till vilket Hållbart Initiativ så klart håller med i. Som opposition har vi också ett ansvar att komma med konstruktiva förslag, motförslag. När man läser Socialdemokraternas så lämnar det kanske också lite att önska. Var finns Socialdemokraternas klimatpolitik? Man lägger visserligen fram ett förslag om en beredskapsstrategi, någonting som vi i Hållbart Initiativ har sagt ska ingå i arbetet med en klimatlag. Man pratar lite om skogsbruk och skärgårdstrafiken, så klart, men var är de övriga? Vill Socialdemokraterna ha ambitiösa klimatmål för Åland? Vill man ha ett ramverk där man sektor för sektor tar fram handlingsplaner? Det blir lite oklart. Det kanske är så att det är Socialdemokraternas politik, men i sådana fall hade det väl varit klädsamt att också motionera om det.

Det är klart att man inte kan motionera om precis allt, då skulle man ha hundratals motioner. Jag tror inte att det är riktigt syftet med att skriva finansmotioner. Jag kan säga som en av upphovskvinnorna bakom hållbarhetsagendan så står jag givetvis bakom den och också den metod och de system som vi har utarbetat och följer det arbetet noga med att vi uppnår de här målen. Så jag är bara ivrig i att se större engagemang, mera arbete för att faktiskt uppnå de här målsättningarna. Jag hoppas att det nu inte bara blir också ett spel för galleriet utan att man verkligen jobbar seriöst med att uppnå de här målsättningarna.

Talman! Visst är det så att man kan inte skriva hur många motioner som helst, man har kanske inte riktigt den tiden heller. Man visar samtidigt också vad som är prioriterat och vad som är viktigt för ett visst parti. Agendan som vi har, som manifesterades för fem år sedan och som också har revideras, vad gäller delmål är ett bra arbete att visa på vart vi vill gå, men det som saknas är färdplanerna. Hur ska vi genomföra den omställningen inom alla sektorer? Om vi märker att det inte funkar att nå ambitiösa delmål, är det någon annan sektor som ska komma i stället och visa på att man kompenserar det som en annan sektor inte kan? Vi behöver nya metoder, vi behöver nya ramverk och något som landskapsregeringen tydligen deklarerade redan i onsdags var att man har ingen idé om hur man ska komma framåt. Där är det viktigt att vi faktiskt enat i oppositionen visar den vägen också i motioner och inte bara i den här debatten.

Jag tänkte faktiskt återkomma här i talarstolen med ett klimat och miljö anförande, så jag hoppas att ledamoten Holmström är här då. Visst är det så. Man kan sätta upp vilka mål som helst om att vi ska vara koldioxidfri fast nästa år, men utan realistiska planer och realistiska åtgärder så kommer man ju inte att nå de här målen. Färdplanerna är väldigt viktiga och de konkreta åtgärderna. Man kan inte låta åren gå utan att dessa åtgärder vidtas.

Tack, talman! Jag noterade att ledamot Gunell undrar var den borgerliga politiken är och det gör jag också, jag saknar den också. Däremot noterar jag att hon sade att självstyrelsen och självstyrelselagsrevisionen har gått på grund och det är något som vi alla förstås beklagar. Det blev lite kryptiskt när hon nämnde Ålandsministerns avgång. Jag fick det lite till att ledamot Gunell ville få det till att det var Ålands fel att Ålandsministern avgått. Det där blev lite oklart för mig.

Sedan ser jag att Socialdemokraterna har lämnat in en motion där man säger att för att lyckas bättre nästa gång kräver den nuvarande situationen att parterna tillsammans gör en analys av varför man inte nått framgång i nuvarande process. Jag tror att man inte behöver analysera så väldigt mycket. Grundproblemet är att det krävs två parter. Det krävs ömsesidig respekt från båda sidor för att man ska komma någonstans. Det tror jag vi måste (… taltiden slut).

Jag är inte helt säker på vad Ålands Framtid och ledamoten Eriksson har för målsättningar med relationerna till Finland. Det har varit oklart nu i en tid om man fortfarande arbetar för självständighet. För Socialdemokraterna, som är ett självstyrelseparti, så vill vi lyckas med de relationerna till riket som vi har. Vi tror inte att Åland kan nå några framgångar alls om inte vi hittar enighet med Helsingfors. Sedan har jag försökt forska lite i, bakom kulisserna, vad som händer. Varför talar vi förbi varandra såhär med justitieministeriet och Ålands landskapsregering? Varför lyckas vi inte nå förståelse för varandra och varandras processer? Det kommer nog att kräva lite arbete och förståelse för att hantera de här olikheterna i hur vi arbetar.

Som jag sade, det som saknas är den ömsesidiga respekten. Den respekten fanns förut. Jag är faktiskt också förvånad, för jag har många gånger sagt tidigare att Socialdemokraterna har varit ett av de partier på rikssidan som har varit mest välvilliga till Åland. Man har respekterat de internationella förpliktelser som Finland har iklätt sig, man har också haft respekt för minoriteter. Den respekten har man inte sett från den här regeringen. Vi vet själva när vi i självstyrelsepolitiska nämnden har försökt hört statsministern Sanna Marin, man har inte ens fått ett svar. Vi har en statsminister som inte en enda gång under den här mandatperioden har besökt Åland. Det är ett bevis på att den här ömsesidiga respekten och förståelsen inte finns. Det är jag bekymrad över.

Som svar på frågan om var vi står. Vi vill givetvis ha goda relationer med Finland. Det krävs för att vi ska komma någonstans, men vi vill inte att det ska bli någon sorts strykpojke som hela tiden ska bli den förlorande parten. Det måste finnas en ömsesidig respekt också mellan Åland och Finland på samma sätt som det är mellan Danmark och Färöarna. Där gjorde vi ett misstag från åländsk sida att vi släppte det färöiska kortet.

Jag beklagar också att statsminister Sanna Marin inte har besökt Åland. Jag tycker att det var tråkigt att hon inte kunde fullfölja sitt besök när det var planerat i juni. Det tror jag vi alla tycker.

Däremot så måste man komma ihåg att självstyrelselagen kom inte ens upp nästan till ministernivå. Den kom inte vidare till regeringen, den kom absolut inte upp till statsministern. Den har stannat långt ner i arbetsordningen. Därför måste man börja titta, tycker jag, på de här tre senaste åren. Vad är det som har hänt? Hur kunde den här slutfinalen av det här arbetet haverera så fullkomligt att vi nu får vänta till 2028 innan vi ser en ny självstyrelselag? Där menar jag att vi måste titta på vilka strukturella mekanismer som gör att det är svårt att hitta den här förståelsen för varandras arbetssätt. För respekten finns nog, och viljan att (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Ledamot Gunell inleder Socialdemokraternas gruppanförande aningen uppgiven i tonen. Hon pratar om reformer och så klart att den globala värld vi lever i, med klimathoten och med pandemin och så vidare, sätter sina spår också vad det gäller framtidstron. Det som jag funderar på när jag tog min replik egentligen var just det här som hon sade om att Åland hamnar rejält på efterkälken jämfört med Finland. Jag hade lite svårt att förstå vad hon menar med det. Sedan i vidare replikskiften kanske det blev mer förtydligat, men kan ledamoten förtydliga det för mig.

Jag tycker att vi hamnar på efterkälken när det gäller utbildningsfrågan. Den har vi lyft här flera gånger med den utvidgade läroplikten. Det är en viktig reform och jag tycker att vi borde lagstifta där i enlighet med rikets lag som grund. För jag tror att det skulle stärka oss mycket. Jag tror också vi måste söka nya samarbetspartner när det gäller högskolan. Därför att vi kommer inte vidare med den institution vi har idag. Nu har bolagiseringen också stoppats som jag uppfattar det från landskapsregeringens sida. Vi måste också där få framtidstro och större aktivitet. Det finns en rad områden som jag kan återkomma till.

Tack, fru talman! Vad det gäller utbildningsfrågan så är jag faktiskt riktigt stolt över den åländska reform som minister Hambrudd har tagit fram. Vi har också infört ett kostnadsfritt gymnasium, eller har en vision om det i budgeten. Också projekt för att hitta en åländsk version av att fånga upp de här studenterna som hamnar mellan stolarna. På de områden där Åland har möjlighet så kan vi också göra det på ett åländskt sätt med de medel vi har här. Jag vill också påminna om att Åland har en ökad inflyttning, och haft det under pandemin trots de utmaningar som har funnits. Arbetslösheten har minskat, som ledamot Josefsson tog upp, från 12 till 3 procent under den här perioden. Det har gjorts väldigt många goda åtgärder också och Åland är attraktivt i Finland.

När det gäller utvidgad läroplikt så är det mycket mer än ett kostnadsfritt gymnasium. Det är en bredare reform som också fångar upp dem som vi tappar mellan årskurs nio och första året på andra stadiet. Det här är en metod att arbeta så att vi får en generation där alla kan uppnå en gymnasial utbildning. Det är en bra sak för landet och också för Åland. Det kostnadsfria gymnasiet är bara, som jag uppfattar hittills, en viljeyttring från landskapsregering. Det finns inget system eller metod för hur det ska gå till att kanalisera de här resurserna till de studerande. Det här hoppas jag att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i.

Talman! Vi presenterar idag budgeten för 2023. Budgeten landar på ett underskott på 18,8 miljoner, i ett landskap som fortsättningsvis är skuldfritt med hygglig likviditet. Vi har ett starkt och bra Åland, för att citera lagtingsledamot Zetterman i en replikväxling från igår.

Jag vill inleda med att tala lite om grundavdraget som det särskilt i början av vår budgetdebatt fanns en del olika uppfattningar kring. Bland annat att det skulle vara fråga om helikopterpengar till kommunerna. Det är det inte. Detta att pengar som går rakt till ålänningarnas plånböcker. Det bör komma en budgetlag som skingrar de största missuppfattningarna på den punkten. I budget 2023 beskrivs grundavdraget som en renodlad teknisk transfereringar från landskap till kommun, på sidan 93. Fem miljoner euro avser förskott för skatteeuro 2023 på en kompensation om 70 procent av bortfall av kommunalskatt till följd av grundavdraget och resekostnadsavdraget. Landskapet kompenserar alltså denna åtgärd till 70 procent till kommunerna, resten förväntas komma som tillväxt och ökad skattekraft i de berörda kommunerna. Det här är en mycket bra åtgärd. En annan missuppfattning är att vi skulle ha ändrat grundavdragets storlek, det har vi inte. Det som ändras här är regressiviteten. Vi sträcker ut grundavdraget till en större del av befolkningen. Effekten blir att den som är låginkomsttagare, till exempel en som arbetar med 2 000-3 000 euro i månadslön, får en lägre skatt. En tredje teori som har florerat är att grundavdraget bara skulle beröra dem som har grunddagpenning. Den del av befolkningen som lyfter grunddagpenning får inte mera i fickan av denna specifika åtgärd. De som arbetar och den del av befolkningen som har stora andra avdrag, sjukkostnadsavdrag eller hushållsavdrag, de kvalificerar plötsligt in till grundavdraget. Eftersom grundavdraget rent tekniskt görs sist av avdragen. Varför är detta bra? Det blir mycket mer lönsamt att arbeta under 2023. Den andra orsaken till varför det här är bra är att avdraget träffar rätt i tid. Det är många åländska hushåll som nu tampas både med högre elpriser och högre räntor. Från december månad stiger räntan för många åländska bolån. Då är det mycket bra att vi kan kompensera det bortfall som kommer av de ökande levnadskostnaderna.

Nu lite om att öka rörligheten mellan studier och arbetsmarknad. Jag lyfte tidigare i dag fördelarna med ett slopat inkomsttak, som också ingår i denna budget. Det är en viktig åtgärd. Den stärker livskvaliteten och framtidstron hos våra unga och vuxenstuderanden. Den statistik som finns tillgänglig från den tid som nuvarande bestämmelser har varit i kraft, 1 mars 2022-31 oktober 2022, visar att 181 personer med en inkomst som överstiger det tidigare maxtaket på 939 euro har beviljats studiestöd. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten för dessa 181 har varit 2208,18 euro per studiestödsmånad, inget annat. Vad vet vi då i detta skede? Vi vet att det totala antalet var 181 beviljade studiestöd som översteg maxtaket. Av dessa beviljades 89 i form av vuxenstudiestödspenning. I procent var det 49 procent. Sedan lite färdkost till våra studeranden. Det är läge nu att göra sin röst hörd och skriva insändare och berätta om varför det här är bra för Åland. Det är ni som vet hur det funkar i praktiken. Jag vill också passa på att påminna finans- och näringsutskottet om att höra de åländska studentorganisationer på Åland, i Åbo, i Helsingfors och i Uppsala.

Talman! Ett underskott på närmare 19 miljoner euro är inte bra, enligt vår mening. Det gäller också att se vad som finns bakom underskottet. Ålands Näringslivs VD uttryckte det mycket klokt i media att om det till exempel finns en vindkraftssatsning där landskapsregeringen håller på att bana väg för aktörer för att etablera storskalig havsbaserad vindkraft, då är det ett tåg som går här och nu, inte senare. Såhär ska en riktig ledare agera.

En annan sak som är här och nu handlar om att stärka Ålands motståndskraft vid yttre hot. Att det finns nödvattentankar på ÅHS, att våra IT-system är så svåra som möjligt att hacka. Det är här och nu som de här sakerna ska göras, inte sedan. Det torde också framtida regeringar vara tacksamma för.

Det är också vettigt att vi här och nu minskar bördorna för de åländska hushållen, hårt pressade av elpriser och räntor. Det är nu hushållen behöver grundavdraget, inte sedan. Den åtgärden kostar 5 miljoner euro men den stärker också Ålands attraktionskraft. Vi ska till sist minnas en mycket viktig sak. Det vill säga att vår egen närings- och skattepolitik, också den här och nu, har stor betydelse i det nya ekonomiska systemet. Vi kommer snabbt att skörda frukterna av det utökade grundavdraget och det finns en poäng i att stärka Ålands förutsättningar för tillväxt här och nu. Ökad inflyttning, framtidstro och ett företagsklimat i världsklass är en av grunderna för den ekonomiska tillväxten som Åland behöver. Däremot är det krasst sagt så att underskottet kommer att behöva minska på sikt. På budgetens sista sida finns en tabell över antal nya årsverken, en ökning med 39,2 årsverken från 2022 till 2023. Av dessa är fyra tjänster helt finansierade med medel ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det är bra att EU pengar sätts i arbete på Åland, det är inget snack om det. Vad gäller de resterande 35,2 årsverken så vill jag be utskottet att ägna lite extra tid åt att resonera kring hur många tjänster det verkligen handlar om och vad dessa tillför. Jag vet att finansministern kommer att ha en gedigen lunta med sig när han kommer till utskottet.

Det är också skäl att notera att detta inte är någon budget där alla har fått allt. Tvärtom skulle man kunna beskriva den som en budget med en del oinfriade förväntningar från myndigheternas sida. Polisen var i offentligheten tydlig med att man hade önskat flera tjänster, på ÅHS önskade avdelningarna ytterligare 11 tjänster som ledningsgrupp och styrelse tyvärr måste avböja. Därefter bantade ÅHS styrelsen budgeten 700 000 euro. Detta alltså innan förslaget gick in till Ålands landskapsregering. Skulle ÅHS styrelse däremot ha sagt ja till ytterligare 11 tjänster och skulle landskapsregeringen ha sagt ja till alla äskandet från alla avdelningar hade vi utan möda kommit upp i över 20 miljoner euro i underskott.

Talman! Man kan inte både gasa och dra i handbromsen. Landskapsregeringen har nu valt att börja dra lite i handbromsen, och det är bra. Vi kommer att behöva dra mer i handbromsen. Vi Moderater hatar byråkrati och älskar frihet, framför allt från detaljstyrning och krångel, men när det gäller inrättande av nya tjänster så får det gärna bli lite krångligare och svårare.

Nu till äldreomsorgen. Det är bra att frågan om institutionsvårdens organisationstillhörighet väcks av landskapsregeringen på sidan 62, notera gärna det. Tiden är mogen för att diskutera den frågan. Gränsen mellan ÅHS och äldreomsorgen går idag vid begreppet färdigt behandlad. Det finns skäl att se över den här gränsdragningen. Både för att minimera skytteltrafik och förstås för att maximera välbefinnandet hos våra äldre, och också bara för att kunna hantera den volymökning i 75 plussare som vi har framför oss. Det är också positivt att landskapsregeringen avsätter PAF-medel uttryckligen till investeringar inom äldreomsorgen, detta är bra.

Några ord om klimatlagen. I budgeten kan vi läsa att ett lagstiftnings PM rörande klimatlag för Åland har utarbetats och inlämnats till lagberedningen. Den här lagen ska vara grunden för det arbete som krävs för att Ålands utsläpp av växthusgaser ska minska till nivåer som uppfyller Parisavtalet. Det är bra, men låt oss inte ha någon övertro på en klimatlag eller andra lagar heller. Redan nu kan vi minska utsläppen. Redan nu kan vi ta i bruk till exempel en elfärja. Redan nu kan vi energieffektivisera våra fastigheter. Redan nu kan vi uppmuntra till omställning. Det finns väldigt mycket saker som man kan göra i livet utan att anta en lag. Vi startar redan nu till exempel ett fyraårigt projekt för att säkra och klimatanpassa vattenförsörjningen på Åland. Det här stöder både jordbrukare och miljön då restaurering av sjöar och havsvikar med hög näringsbelastning ingår. Läs mera på sidorna 73-76 i budgeten.

Talman! Jag tänkte säga några ord om omröstningen i landskapsregeringen. Man kunde lockas att tro att det vi diskuterade igår och det som tog en del av styret i det här rummet handlade om att bygga en tunnel, ja eller nej. Jag vill hävda att detta inte handlar om ett ja eller nej till en tunnel. Tunneln är borta. Det är bra om vi alla gradvis kan komma till insikt om det. Låt mig vara tydlig. Åland är inte på väg mot en tunnel. Vi har inget tunnelmeddelande, vi har ingen finansieringsplan, vi har ingen investeringsfullmakt. Vi Moderater hade gillat ett tunnelmeddelande, vi hade gillat en finansieringsplan, vi hade gillat en investeringsfullmakt för att vi hade gillat en riktig diskussion om riktiga saker. Det råder för min del ingen riktig klarhet kring exakt vad dessa 500 000 euro i investeringsanslag ska användas till. Det brukar vara väldigt tydligt vad man ska utreda och varför. Provborrningar får vi inte för 500 000 euro, det är någonting annat som ska göras uppenbarligen. Vi vet också att alla i den här salen att det finns inte en kvalificerad majoritet för en tunnel. Det finns knappt en enkel majoritet bakom tunnelkommitténs icke inflationsjusterade nota bene belopp på 216 miljoner euro. Vid det här laget gissar jag att det är betydligt högre. Jag återkommer i ett separat anförande kring det. Slutsatsen är för min del uppenbar, stryk anslaget.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det är bra att vi har lyckats hålla Åland skuldfritt. Vår viktigaste uppgift är att fortsätta hålla Åland skuldfritt. Det är en stor trygghet för oss att hålla oss skuldfria när andra inte är det. Det vore inte rätt att använda ålänningarnas skattemedel till att betala över höga räntor. Ännu mindre rätt att låta våra barn göra det. Tack för ordet.

Talman! Moderaterna brukar försöka utmåla sig själva som några ekonomister. Därför blir jag mycket förvånad över ledamotens Valves resonemang kring grundavdraget. Nationalekonom efter nationalekonom säger samstämmigt att håll de offentliga kostnaderna tillbaka. Håll åt tömmarna, men se till att de allra svagaste klarar av den här vintern. Vad gör den här landskapsregeringen? De vidtar dyra åtgärder som höjer andelen personer som faller inom grundavdraget, rena helikopterpengar. Medan de som har det allra svårast inte har en enda åtgärd att motse. Vi har ingen indexering av bostadsbidrag, vi har ingen indexering av utkomststöd. Inga åtgärder åt de allra svagaste, men pengar till den breda massan utan krav på motprestation. Hur kan det här vara moderat politik?

Jag menar att ledamoten Zettermans replik röjer några missuppfattningar. Det här är inte fråga om helikopterpengar. Det är inte någonting som den som lyfter grunddagpenning kommer i ökad åtnjutande av, utan där flera grupper kommer i åtnjutande av det. Grundavdraget träffar rätt målgrupp. Det träffar låginkomsttagare i arbete. Åländska hushåll, låginkomsttagare, som drabbas av skenande elpriser och ökade räntor. Vi menar att det här är en klok åtgärd som stöder våra mål.

Bästa ledamot Valve. Låginkomsttagarna har redan idag grundavdrag. Det den här regeringen gör är att utöka det till personer med inkomster upp till 45 000 euro. Även om, anmärkningsvärt nog, lagtinget inte har fått ta del av lagförslaget än i denna stund så kan man konstatera att det är det som är intentionerna. För låginkomsttagarna blir det ingenting mera. Det är för medelinkomsttagare som det blir mer pengar. Liberalerna har flera gånger anfört att vi vill se ett jobbskatteavdrag. Vi tycker att tajmingen just nu, just är anledningen till att i den här inflationstakten så måste det offentliga hålla tillbaka. Så kanske det inte är helt rätt läge. Att ge ut helikopter pengar till alla med en inkomst upp till 45 000 euro i året utan krav på motprestation, det är ingen arbetslinje och det ger inte möjligheter att sänka skatter. Det här är inte moderat politik. Hjälp de svagaste, bästa ledamot Valve.

Med all respekt, ledamot Zetterman, jag tror att jag är mer lämpad att berätta vad som är moderat politik. Vad gäller innehållet i det som ledamot Zetterman sade i sin replik så vill jag hävda att det här är en klok näringspolitik. Till sina effekter överlappar det inkomstskatteavdraget som ledamot Zetterman lyfte. Jag hoppas att den behandling av det här som vi har framför oss i finans- och näringsutskottet leder till flera insikter, framförallt i de liberala leden, kring hur grundavdraget fungerar. På en punkt ger jag ledamot Zetterman rätt. Det är det att det här påverkar inte de som lyfter grunddagpenning. Det krävs andra åtgärder för att nå den gruppen. Den här åtgärden påverkar dem som arbetar och dem som har låginkomst och upp till den gränsen som ledamoten Zetterman nämnde. Det är en väldig positiv effekt för de grupperna och det är en klok åtgärd av flera åtgärder.

Tack, talman! Moderaterna har nu suttit tre år i en regering som inte har fört en moderat, eller kanske ens borgerlig, ekonomisk politik. Inte har den riktigt varit socialdemokratisk heller men okej. Samtidigt har man inte vidtagit, genomfört eller ens börjat med en enda av de reformer som skulle sikta på det som ledamot Valve säger att på sikt minska underskottet. Vilka reformer? Vilka förändringar vill Moderaterna se för att uppnå det här målet? I stället för att stampa på stället och få en utveckling där samhällets kostnader stiger utan att man driver någon förändring. Inte kan det väl vara så att det räcker för Moderaterna med en slopad inkomstgräns för studiestödet?

Tack, ledamot Fellman. Jag ska försöka svara så exakt som möjligt på ledamotens fråga. Vi vill se över ansvarsfördelningen mellan kommunerna vad gäller äldreomsorgen, gränssnittet som går mellan ÅHS, kommunerna, kommunförbunden. Det tror vi är otroligt viktigt, det nämnde jag i mitt anförande. Det är den enskilt viktigaste samhällsreformen som vi har att göra nu i det här läget där antalet 75 plussare ökar.

Jag förstår att ledamoten syftar på den kommunreform som vi tillsammans arbetade med i föregående regering, och behovet av en rejäl reform av den åländska sektorn. Jag ser på det så här att ska vi göra en kommunreform så behöver vi en rejäl förankring. Vi behöver två tredjedelar av lagtinget bakom det. Gärna en 10 årsplan på att nu gör vi det här. Vi tar i hand alla partier och så gör vi det. För det var det som var misstaget som skedde förra mandatperioden. Vi hade inte den förankringen i oppositionen som vi borde ha haft.

Tack, talman! Det är säkert jättebra att jobba med ansvarsfördelningen av äldreomsorgen, men det är verkställighet. Det är inte en strukturell reform på det sätt som jag efterlyser.

När det gäller kommunerna. Vi var tidigare överens om att någonting behöver göras och vi försökte göra det och vi misslyckades. Under den här mandatperioden har ingenting hänt. Det som är intressant är att man säger att man ser problemet. Det finns ett problem som vi måste åtgärda, men vad vill man åstadkomma? Vad vill Moderaterna att ska hända? Det är klart att man måste ha en förankring och att man måste ha en vägkarta, men vart vill man nå? Jag har inte hört en enda gång under den här mandatperioden en moderat politiker säger vad är målet för kommunerna.

Jag vill säga två saker. Det ena är att det är lite förklenande att säga att det bara skulle handla om verkställighet. Vad det handlar om är att vi har en del av äldreomsorgen i kommunerna som är väldigt vårdtung. Det finns väldigt mycket psykogeriatriska problem, många demenssjuka, och så blir det skytteltrafik mellan kommuner och ÅHS. Det behöver vi komma bort ifrån. Det handlar också om att ÅHS måste ta ett lite större ansvar för den mest vårdtyngda delen. Alltså den delen som egentligen inte är äldreomsorg, utan äldrevård i praktiken. Det kommer att ha en väldigt stor betydelse.

Vad gäller den andra frågan så kvarstår Moderaternas analys om att vi är överorganiserade på den här holmen. Vi har på tok för många organisationer och ansvarsområden. Vi behöver göra någonting. Vi behöver ha en enklare organisering. Vi gjorde kommunreformen i förra mandatperioden, vi borde ha förankrat den bättre än vad vi gjorde.

Tack, fru talman! Tack ledamot Valve. Jag skulle vilja inflika i att i ett välfärdssamhälle, som Åland är, så ska ingen behöva gå runt och oroa sig för framtiden. När man som ledamot Valve i sitt gruppordförande talar så väl om avdrag, avdrag är inte den enda lösningen som finns. För att man ska kunna göra ett avdrag i beskattningen så måste det också finnas ägg i korgen, det måste finnas pengar innan lönen och pensionen kommer nästa gång. Så är det tyvärr för många ålänningar att inkomsterna i månaden räcker inte till. Så att ett avdrag är säkert välkommet på ett sätt, men det är inte en lösning i en akut krissituation. Jag tror att en kombination av både bidrag och avdrag som faktiskt träffar rätt grupper skulle ha varit förtjänt också till alla ålänningar just nu.

Nej, vi vill ju att hushåll ska ha ett ekonomiskt handlingsutrymme. Vi ser att de åländska hushållen är pressade av elpriser, de är pressade av räntor. Vi ser att grundavdraget är en mycket klok åtgärd i rätt riktning. Det vi sedan inte gillar, och där jag har uppfattat en viss skillnad i våra partiers politik, är det att vi vill undvika lånesättning. Vi vill inte att Åland ska ta lån. Det är ett jättedåligt läge att ta lån just nu.

Tack, talman! Jag talar inte överhuvudtaget om någon lånesättning. Jag talade om att det är viktigt att man kan kombinera både avdrag och bidrag när det finns många ålänningar, pensionärer, ensamstående, familjer med dålig ekonomi som inte har pengar så att det räcker månaden ut, speciellt i det här läget. Då hjälper det inte med att du får göra ett avdrag i beskattningen om ett år om du sitter hungrig hemma vid köksbordet och inte kan mata dina barn. Det är inte en ensam lösning. Jag saknar den här kombinationen av avdrag och bidrag som slår rätt av den här regeringens politik.

Det blev lite av en ideologisk diskussion här. Det är ju inte så att vi är allergiska mot alla bidrag. Kan man göra dem välriktade, att man verkligen når rätt målgrupp med exakthet, så kan det vara ett redskap. Avdragen har nog vissa andra fördelar om vi vill lindra hushållens ekonomiska nöd.

Tack, talman! Tack, ledamot Valve. Underskottet behöver nog minskas, det var en djuplodande analys. Ålänningarna är inte värda en skuldsättning, det var också en djuplodande analys. Som tack för kaffet kommer Moderaterna med ett budgetförslag med 19 miljoner euro i underskott. Det var trovärdigt.

När det gäller kommunfrågan så tycker jag att det är märkligt. Jag tycker inte att ledamot Valve föregår med gott exempel. Ledamot Valve sitter med i kommunfullmäktige i Jomala, tillsammans med andra moderater, som på ett väldigt enkelt sätt skulle kunna hitta samförstånd med Mariehamns stad och få en frivillig kommunsammanslagning, utan att landskapet skulle behöva lägga sig i desto mera.

Jag saknar faktiskt borgerlig politik när det gäller konkurrensutsättningar. Det finns inte en enda vad jag kan läsa i budgetförslaget. Utmanarrätter, kriskommun lagstiftning, den offentliga sektorns storlekar i förhållande till den privata som bara växer. Ålandstillägget som i dag är förunnat bara offentligt anställda, varför inte privata marknaden? Och så vidare, och så vidare.

Jag tyckte det var en väldigt bra poäng att kommunsamgåenden kan ju faktiskt ske frivilligt när två parter eller flera ser nyttan i det och gör slag i saken. Vi har tyvärr inte sett mycket av sådant under den här mandatperioden, eller någon annan mandatperiod heller för den delen. Jag börjar känna mig lite skeptisk till det.

Om jag ska utvidga min kommentar kring underskottet så är det ju så att vi har ett turbulent år bakom oss. Vi tar höjd för fortsatt pandemi, vi tar höjd för andra pandemier än den vi har haft. Vi tar höjd för olika former av kris, krig. Vi tar höjd för att skydda de åländska hushållen ekonomiskt och också, vilket jag lyfter i mitt anförande, klimatfrågan. Miljöutmaningarna nämns på sid 73-76 i budgeten, och de åtgärder som vidtas med anledning av det.

Tack, talman! Ledamot Valve. Det kommer alltid att finnas en kris som man kan skylla på. Det var kris på 90-talet med räntor upp mot 17 procent. Det var en bankkris 2007-2008 som tömde vår utjämningsfond. Sedan har det varit högkonjunktur fram till 2020, men vi har inte sparat 1 cent. Inte 1 cent under en brinnande högkonjunktur. Däremot har vi utvidgat verksamheter. I rådande läge med väldigt höga, nästan kanske rekordhöga skatteintäkter, så räcker inte ens det till. Att sedan som, ledamot Valve, partiordförande för Moderaterna stå och säga att vi ska undvika skuldsättning. Det rimmar illa med att ta ansvar. Varför går Moderaterna med på ett budgetförslag med 19 miljoner euro i budgetunderskott och närmare 40 årsverken? Var är prioriteringarna?

Jag tror att finans- och näringsutskottet kommer att må bra av att borra ner sig i den lunta som finansministern kommer med till utskottet. Där kommer det att framgå precis vad varje tjänst är tänkt att användas till. För ÅHS:s del, vilket är ett område som jag nu råkar känna till ganska bra, så är verkligheten den att bakom de här 11,2 tjänsterna som beskrivs så är det 7,5 tjänster som ger en kostnadseffekt i budgeten nu. Det kan vara bra att titta också på de andra tjänsterna och se vad de fyller för funktion, varför de är där. För ÅHS:s sida finns det skäl att dels stärka primärvården, med tanke på vår äldreomsorg och ökat antal äldre. Det finns skäl att stärka upphandlingen. Den som borrar sig ner i ÅHS:s budget kommer att notera att inflationen skenar, vi behöver vidta kraftåtgärder för att hålla den i schack till exempel.

Talman! Också Hållbart Initiativ understöder såklart förslaget att se över organiseringen av äldreomsorgen. Åland är för litet för överorganisering och de här onödigt långa vårdkedjorna i många fall. Det är också väldigt bra att PAF-medel anslås till äldreomsorgsinvesteringar, det är på tiden. Det jag undrar är varför Moderaterna tydligen har skippat demensvården? Regeringsprogrammet talar om att man ska samordna ett kunskapscenter för just demensvården, kunskaps- och resurscentrum tror jag att det står. Det som är bra med det är att det löser problematiken i de små organisationerna. Det löser problematiken i att tillhandahålla ett kunnande och hålla den up to date. Det som står i det här budgetförslaget verkar vara att vi väntar på utredningarna och gör sedan. Jag skulle hoppas på att vi kan hålla båda tankar i huvudet samtidigt.

Tack, ledamot Holmström. Det tror jag nog att landskapsregeringen klarar av. Organisationsfrågan är strängt taget öppen ännu för exakt hur den ska se ut i framtiden. Frågan är väckt och katten är lyft på bordet. Jag vet att landskapsregeringen också har kallat till stormöte med kommunerna för att diskutera frågan, så jag har goda förhoppningar om att frågan är i rullning.

Talman! Det gör mig väldigt glad. Det som fortfarande gör mig lite oroad är att det finns inget förslag i den här budgeten på att ta steg vidare för att faktiskt tillsätta ett kunskaps- och resurscentrum för demensvården. Jag vet inte om det är så att man behöver läsa det finstilta någonstans, men jag ser ingen sådan satsning. Därför har vi i Hållbart Initiativ kommit med ett budgetförslag om att sätta 60 000 euro på att faktiskt anställa en demenskoordinator för att samordna de aktörer som skulle kunna samordnas, och vill samordnas, för att tillhandahålla ett bättre kunnande och vara up to date i de här frågorna. Det är också något som står i regeringsprogrammet, så jag hoppas att regeringen också tar till sig det här i utskottsbehandlingen.

Tack! Det här blir svårt för mig att bemöta, för det går över i spekulation. Jag lovar att läsa Hållbart Initiativs budgetmotion, också det finstilta.

Tack, talman! Tack, ledamot Wille Valve. Det är alltid intressant, och faktiskt lite underhållande också, att få se ledamot Valve i talarstolen. Det menar jag på ett positivt sätt, ska jag lägga till. Du lyfter att agera här och nu i ditt anförande, att landskapsregeringen gör det. Jag håller definitivt med. Det här är en mandatperiod som har varit utmanande och man har från landskapsregeringens sida verkligen fått jobba med tajming och fungerat både som målvakt och lagledare kan man säga. Tack för det, för det gäller den framåtsyftande delen av gruppanförandet.

Det jag kanske lite vänder mig emot, där jag har en annan åsikt ska vi säga, är tunnelförstudien. Jag anser ju att det är viktigt att få ett tydligare underlag för både kostnader och en finansiering av tunnel. Kan du lite utveckla hur du ser på det här?

Jag gissar att ledamot Mansén till det sistnämnda anspelar på kunskapsunderlagets betydelse för att kunna erhålla extraordinarie anslag för projektet. Jag kanske till den delen också ska ge lite färdkost till finans- och näringsutskottet. För om man läser Ålandsdelegationens utlåtanden om extraordinarie anslag, framför allt den om Gripö bron, så tycker jag att man ska hålla i minnet att samma måttstock gäller. Ålandsdelegationen sade nej till ett extraordinarie anslag med hänvisning till ett, att den nya bron ingår i ett större trafikflöde som berör hela skärgården och detta trafikflöde måste beskrivas. Två, så sade man nej med hänvisning till att vägplanen inte var färdigt juridiskt behandlad i HFD. Ifråga om Gripö bron hade sedan Lagtinget då med en knapp majoritet godkänt en investeringsfullmakt för projektet. Den var klar, men det var inte heller tillräckligt för Ålandsdelegationen. Jag tycker att man bör väga in dessa omständigheter.

Tack, talman! Ledamot Valve är helt inne på rätt när han trodde att jag menade extraordinarie medel. Jag menade helt klart att finansieringen har väldigt stor betydelse för fortsättningen av det här projektet. För att komma vidare och testa det här behöver vi ha ett underlag som är mer exakt än vad vi har sett hittills i det här projektet. För min del så är saken klar att vi behöver komma vidare med en utredning.

På den punkten konstaterar jag bara respektfullt att vi har olika åsikter i den frågan. Jag anser att rätt väg mot extraordinarie anslag hade varit ett tunnelmeddelande, en investeringsplan, en finansieringsanalys, sedan kommer man till extraordinarie anslag efter det. Alla de avgöranden som Ålandsdelegationen har gjort talar för det. Det finns flera knoppigheter som jag inte ens har nämnt i denna replikväxling gällande detta med oförutsedda utgifter, när är det oförutsett för landskapet eller inte. Jag rekommenderar varmt finans- och näringsutskottet att bekanta sig med detta om man finner att detta är en intressant väg.

Tack, fru talman! Det är två saker egentligen i vår promemoria om klimatlagen som är det viktiga. Det är å ena sidan att lagen skall få de kommande landskapsregeringar att lägga fram planer på konkreta åtgärder, i vilken ordning man ska göra vilka åtgärder, för att få ner de åländska utsläppen. Det andra är en kontinuerlig rapportering till lagtinget och ålänningarna om hur det här arbete går. Så att man samlar in tillräckligt mycket information så att man också samtidigt strategiskt kan lägga fram åtgärderna och däremellan komma undan de här ad hoc lösningarna lite ur hatten. Jag hoppas att jag kan säga att det är positivt att Moderatledaren stöder att landskapsregeringen nu satsar på att få fram en klimatlag för Åland. Hörde jag rätt?

Min utgångspunkt är att beredningen av klimatlagen ska rulla på, liksom tidigare. Som jag sade i mitt anförande, och vilket jag nu märker i replikväxlingen med ordförandekollegan Röblom, är att vi Moderater kanske inte tror riktigt mycket på kraften i planer, styrdokument, uppföljning osv. Utan vi tror att man kan göra mycket redan nu som är oberoende av dessa planer. Vi tror att vi har kraften och styrkan i vårt lilla åländska samhälle att göra det.

Tack, talman! Man kan göra mycket i olika åtgärder och ska göra åtgärder just nu, naturligtvis, men om vi ska göra det smart och kostnadseffektivt på längre sikt så behöver det ju finnas en strategi för det. Det kan jag säga att under min tid som utvecklingsminister, som under de här åren ändå har inneburit en hel del kontakter med företagsledare och sådant inom grön energi till exempel, så har det blivit så tydligt för mig att när det gäller företagen, främst de större, och när det gäller investerare, främst när det handlar om mycket pengar, så är det här med att ha ett strategiskt arbete i klimat och miljöfrågor någonting de tar för givet. Att det vill de också ha hos sina partners, i det här fallet Åland. Så jag hoppas att när ledamot Wille Valve talar om ett bra företags- och näringslivsklimat på Åland så finns också det med i strategin och tanken.

Jag tycker det här är en jättespännande replikväxling för att jag är väldigt långt av samma åsikt, men det kommer också en dag efter vindkraften. Det kommer en dag när det finns helt andra energilösningar. Vi bör tänka på dagen efter vindkraft också redan nu. Vem är det som monterar ner vindkraften den dagen vi har en bättre energikälla osv. Till stora delar instämmer jag i minister Röbloms analys Vi har att vinna på att göra det smart och kostnadseffektivt och skapa en förutsägbarhet i vår verksamhet, men det finns också en dag efter detta.

Ledamot Valve höll för Moderaternas räkning ett ganska tekniskt anförande som inte innehöll så mycket politik, och väldigt lite ekonomisk politik. Jag skrev ner det jag fann, att ett underskott är inte bra. Då ställer jag frågan att borde inte Moderaterna vara det första partiet som i så fall gör någonting åt det här underskottet? Rent konkret, vilka förslag har man lagt för att försöka få ner underskottet?

Jag har också noterat att Moderaterna har varit med i regeringarna, oavsett om de har letts av borgerliga eller icke borgerliga lantråd, och som sades tidigare har vi haft en enastående högkonjunktur ända fram till 2020 och ändå har man inte över huvud taget lagt undan någonting så att man skulle ha haft en buffert framöver. Hur ser Moderaternas ekonomiska politik ut på riktigt?

Som jag beskrev i anförandet så är den långsiktig och det att vi har ett underskott nu kan vi motivera med att det finns några viktiga saker som hänger i luften här och nu och som händer. Jag nämnde dels vår beredskap, hela det åländska samhällets beredskap mot olika hot. Jag nämnde vindkraftssatsningen. Jag nämnde också flera saker i vår samhällsutveckling som fordrar åtgärder, framförallt inom äldreomsorgens område. Så långsiktigt anser vi att det här underskottet måste minska, det är inte hållbart att fortsätta på det här viset. Det är vår ekonomiska politik.

Med all respekt, det där är det ju bara prat. Jag ställa frågan att rent konkret vilka förslag har man från Moderaternas sida lagt för att få ner underskott, och varför har man inte insett att under goda tider bör man fondera och spara. Det låter som att man skulle vara väldigt gammalmodig när man säger så gjorde man förr, men det är enkel normalekonomisk politik. Det här blir ju mest bara prat egentligen. Jag upprepar frågan igen. Vilka konkreta förslag har man lagt ifrån Moderaternas sida? Jag konstaterade att ledamoten Valve sade att ÅHS skapade ett överskott i en radiointervju. Inte skapar en organisation som ÅHS något sorts överskott. Man kanske inte gör av med hela budgeten, men det är någonting helt annat än att skapa ett överskott.

Ledamoten Anders Eriksson är nog den sista person i detta forum som jag tar ekonomiska råd ifrån. Ledamoten Anders Eriksson var ordförande för Nordiska rådets delegation och körde ekonomin i botten för Nordiska rådets delegation. Tidningarna rapporterade om det. Nu ger ledamot Eriksson råd om hur man ska sitta i en regering trots att ledamot Eriksson inte klarade av att sitta i en regering. Jag beklagar, jag har svårt att ta de här råden på allvar.

Tack, fru talman! Då ska jag komma med råd. Ni säger att landskapet är skuldfritt. Jag har påpekat det här i decennier att landskapet har faktiskt en pensionsskuld på 799,8 miljoner euro. Däremot har landskapet inte något lån.

Sedan säger ni att tunnelfrågan är borta och där hoppas jag att ni har helt fel. Ni hänvisar till ökade kostnader för tunneln. Ja, men den andra sidan då? Fortsatt trafik, det är klart att den ökar den också. Inte är det någonting som har ändrat där. Vi har en tunnelrapport, vi har nu pengar för den här provborrningen. Jag stöder provborrningen och jag hoppas att ni kunde göra det också för att få fram mer information.

Jag tycker ledamot Toivonens kommentar om underskottet är värdefull. ÅSUB har gjort koncernsammanställningar av hur hela det offentliga Ålands ekonomi ser ut och då gäller det att komma ihåg också de andra skulderna än det som landskapet har, alltså den allmänna förvaltningen, kommunerna, kommunförbunden. Visst är vi skuldsatta, det är inte fråga om något annat.

Vad sedan gäller tunnelfrågan så tror jag att jag avböjer. Jag har noterat att ledamot Toivonen och undertecknad inte överhuvudtaget delar samma verklighetsbeskrivning. Det kan vara kontraproduktivt av mig att ge mig in i någon slags skuggboxning i den frågan. Jag har en stark tilltro till att finans- och näringsutskottet kommer att reda ut frågan på bästa möjliga sätt.

Eftersom ni i repliker går utanför andras repliker går jag utanför ert anförande. Ni har tidigare i någon insändare talat om att det är 300 miljoner som den här tunneln ska kosta, då reagerar jag mot det. Vi har en rapport där vi har gjort investeringskalkyler på de olika alternativen. Det är resultatet av investeringskalkylen som är det intressanta, om den då är eventuellt 100 miljoner dyrare och man då inte finansierar den med vissa avgifter, bompengar som man talar om, då kanske det blir jämt. Det är slutresultatet man ska diskutera, inte vad investeringen i sig är. Det har inte med verkligheten att göra, det har med analysen som har gjorts. Jag hoppas att ni tittar lite noggrannare på de här analyserna som har gjorts. Ni hade också en person med från moderaterna i den här kommittén.

Det är sant, vi hade en moderat ledamot i kommittén. Vi hade gärna kommit vidare med arbetet och börjat diskutera det på riktigt. 216 miljoner, det torde vara den prislappen som tunnelkommittén tar höjd för. Den prislappen kom före kriget i Ukraina, före stålkostnader skenade, före bränslekostnader steg, före räntorna ökade. Det finns enligt min mening fog att inflationsjusterar den prislappen om man på riktigt ska gå vidare med projektet och göra en seriös bedömning av dess storlek. Den är med all säkerhet större än 216 miljoner.

Tack, talman! Tack, ledamot Valve. Ni pratar om seriösa bedömningar och ni vill inte ta emot råd från lagtinget. Då undrar jag vilken rådgivare har ni anlitat om ni inte tror att beloppet 500 000 euro räcker för provborrningarna? Jag har bara att ta ställning till offentliga uppgifter, men ni har tydligen andra. Det finns en offert som ligger hos registraturen och i infrastrukturministerns mejlbox, också i tunnelkommitténs medlemmarnas mejlboxar om en prislapp på 375 000 euro. Det har kommit från ett multinationellt företag med huvudkontor i Finland. Så jag undrar, vad vill ni uppnå med den här informationen?

Jag vill veta vad vi ska använda 500 000 euro till i investeringsanslag i budgeten. Det är för mig oklart i detta skede. Provborrningar kostar 2 miljoner om man får tro infrastrukturministerns uttalade i saken tidigare i tidningar. Jag kan inte föreställa mig att vi ska ha en heltidsanställd tjänsteman som ska sitta och gå igenom Ålandsdelegationens utlåtanden. Nej, vill vi framåt hade det varit ett tunnelmeddelande, som aldrig kom, med en investeringsplan och en finansieringsanalys. Det här vi ser nu är bara dimridåer, med all respekt.

Tack, talman! Jag tycker att det skulle vara förtjänt att ledamot Valve skulle vara lite mera källkritisk, också till minister Wikströms uppgifter. Det här med två miljoner har jag också hört talas om, men som sagt de offentliga utgifterna ligger på 375 000 euro. Det står nog också i budgettexten att det handlar om geologiska undersökningar och nog upplever jag att det handlar om konkreta kärnborrningar. Det är ju förstås hur man vill läsa och ta del av innehållet, och man kanske har olika syften. Jag har lite upplevt det på det sättet att det finns lagtingsledamöter som gärna för fram någon sorts skrämselpropaganda i det här fallet.

Jag tror det är viktigt att poängtera att hela tunnelarbetet just nu är på fel spår. Vi kommer inte närmare en tunnel med dessa 500 000 euro i investeringsanslag. Hur kommer vi närmare en tunnel? Det skulle vara om vi till exempel efter valet samlas alla partier, kommer överens om en tio års plan för utvecklingen av infrastruktur där tunneln ingår. Då kan jag så småningom börja tro på att det verkligen leder någon vart. Inte blir det bra det här heller om lagtinget, gud förbjude, skulle rösta för dessa 500 000 euro med en knapp majoritet. Det finns ingen förankring överhuvudtaget i projektet i övrigt, det är en väldigt bräcklig majoritet i sådana fall för det. Plus avsaknaden av helhetsplan.

Talman! Ledamot Valve fortsätter med gissningslekarna. Han säger att tunneln finns inte. Han hävdar att tunnelprojektet borde läggas ner snarast. Ledamot Valve kanske har missat att större delen av denna budgetdebatt har ägnats åt frågan om en tunnel eller inte så här långt. Ledamot Valve säger att den kostar kanske 216 miljoner, och att den antagligen är mycket dyrare i dag. Det är säkert riktigt, även om det är rena spekulationer eftersom det inte går att säga så exakt. Prishöjningarna som har hänt under det senaste året har i exakt lika hög grad drabbat alla andra områden. Den färjetrafik som i dag är väldigt dyr för samhället att genomföra och att fortsätta sköta. En investering i en tunnel är alltså ett sätt att få ned driftskostnaderna, vilket normalt sett borgerliga partier brukar vara rätt intresserade av.

Problemet är bara det att vi har ingen investeringsfullmakt framför oss idag på 216 miljoner. Vi har inte frågan "Ska vi nu gå in och bygga en tunnel, ja eller nej? Vi har tunnelkommitténs rapport här, här har vi en finansieringsplan. Så här mycket lån kommer vi att lyfta, så här mycket extraordinära anslag tror vi att vi kommer få." Vi har inte det utan vi klampar vidare i utredningsträsket och det är beklagligt. Vi bör sluta med det. Det är paradoxalt nog så att om vi verkligen vill komma till skott med stora infrastrukturella projekt på Åland är det läge att stryka de här 500 000, vända blad, gå vidare och ta en ny sats. Det är inte bara tunnel som vi har, vi har flera andra infrastrukturella satsningar också. Vi har en liten avdelning och det är ett problem. Det vet jag att många av er här i salen också vet.

Talman! För att man ska kunna göra en finansieringsanalys och en finansieringsplan och faktiskt också komma med ett tunnelmeddelande så bör man veta vad man pratar om. Sanningen är den att i tunnelkommitténs betänkande så pendlar siffrorna mellan 130 miljoner och kanske upp till 250 miljoner. Det är ett sådant spann att det inte går att fatta beslut på basen av det. Av det skälet föreslår vi nu provborrningar för att man ska kunna snäva in ramen för vad ett sådant projekt kan kosta. För åtminstone Centerns del så är nämligen pengarna väldigt viktiga och det spelar roll om någonting kostar 130 eller 250 miljoner. Skillnaden är nästan dubbelt. Det här behöver vi komma åt. Därför är jag ytterligt förvånad över att Moderaterna väljer att fortsätta köra i blindo.

Jag måste säga att jag är uppriktigt bekymrad över den här frågan. Vad vi håller på att göra nu är att vi håller på att cementera inte en tunnel, utan vi håller på att cementera en slags handlingsförlamning som sträcker sig över flera mandatperioder där den Åländska infrastrukturpolitiken blir till ett träsk där ingenting kan växa. Det besvärar mig väldigt mycket. Vi behöver komma ut ur det här och vi behöver få ett ordentligt helhetsgrepp. Vi pratar inte om tunnel, ja eller nej, idag. Vi pratar om 500 000 euro i investeringsanslag, undersökningspengar, ja eller nej. Jag tror inte att det leder till en tunnel.

Talman! Så passligt när Obunden Samling inte finns här, men hoppas att de lyssnar på ett annat sätt. Vi befinner oss i en värld med nya villkor. Återhämtningen efter pandemin har övergått till kostnadsökningar som drabbar såväl företagare som hushåll. I allt detta pågår en underliggande och allt allvarligare ekologisk kris. Vi vet alla att samma gamla politik inte kommer att lösa allt detta. Politiken måste designas om till de nya rådande förhållandena. Då räcker inte lite småputs här och där.

Vilken väg ska vi vandra framåt? Landskapsregeringen vill i sitt budgetförslag gå den breda vägen. Den breda vägen är ett välkänt uttryck för att göra det som är lättast, bekvämast eller snabbast, även om det inte är så smart. Kanske är det just den breda vägen som blivit den enda vägen, när det saknades en karta. Även om man tagit bort en hel del skrivningar saknas det karta i område efter område. Lika lite som vi vet hur vi ska ta oss mot målet, lika lite vet vi om vilka riktmärken vi ska följa.

Talman! Vart är vi på väg med miljön och klimatet? Det blev klart redan i onsdagens lagtingsdebatt, landskapsregeringen har inga planer på att styra upp den åländska klimatpolitiken. Istället försöker man febrilt hitta undantag till EU-krav. Man är beredd att göra så lite som möjligt så länge som möjligt, tills allt ska göras med en ännu högre prislapp. Landskapsregeringen ger i budgetförslaget inte heller några vettiga svar på hur Åland ska uppnå målet om att stärka den biologiska mångfalden. Det skulle kunna handla om allt från att minska bekämpningsmedel, kalhyggen, monokulturer, övergödning, industriellt trålfiske och sönderexploaterade landskap med få spridningsvägar för flora och fauna. Naturen måste börja sätta ramarna för vårt nyttjande av skogs-, mark- och havsresurser. Det är givetvis fint att landskapsregeringen i budgeten hållit kvar projektet kring vattenvården, något som Hållbart Initiativ lobbade in, men laddningen är för svag för att få något konkret resultat. Bara att få träsket Träsk i Sund sanerat skulle kunna äta upp pengarna på ett bräde.

Oroväckande är också det att man är beredd att strunta i den kommande omställningsplanen för skärgårdstrafiken, något som Hållbart Initiativ fick in i regeringspolitiken. Landskapsregeringen går med baken fram när de föreslår att projektet med Prästösundsbron ska aktiveras, dock utan kostnadsuppskattning, och att en förstudie för att kartlägga genomförbarhet med en tunnel till Föglö ska inledas. Med detta säger landskapsregeringen automatiskt att man inte kommer att bry sig om vad en kommande omställningsplan ger för resultat. Det finns inget som helst analytiskt resonemang som förklarar varför landskapsregeringen önskar cementera såväl norra linjen samt södra linjen genom dessa stora kommande investeringar. Hållbart Initiativ tar ansvar för miljö och klimat. Vi vet att det är mycket billigare att genomföra ambitiösa åtgärder här och nu istället för att vänta på stränga EU-krav och göra panik-investeringar. Därför har vi motionerat om strategier för klimatet, naturskyddet och den cirkulära ekonomin men också ytterst konkreta åtgärder inom dessa områden.

Talman! Vart är vi på väg med ekonomin? Landskapsbudgetens sista rad ger ett minusresultat på knappt 19 miljoner euro. Nog är det helt förväntat att landskapet ska gå på minus i en tid av kostnadsökningar och oroligheter. Att leda ett samhälle är inte att leda ett företag, samhället ska inte panikbromsa och skapa oavsiktliga problem i andra ändan. Men det konstiga är att budgetunderskottet är långt större än inflationen och de väntade löneökningarna. Det talar om att det är något annat som står fel till.

För några månader sedan kom vi lagtingspartier överens om ett finanspolitiskt ramverk för Åland. Förslaget går ut på att stärka den finanspolitiska styrningen genom att införa rambudgetering, klargöra det långsiktiga handlingsutrymmet med fleråriga utgiftstak och överskottsmål. Det är väl klart att man inte hunnit med allt detta på en gång, men man undrar varför så lite av detta nya tänk finns i budgetförslaget. Det finns flertalet budgetmoment som har en hel del luft, det vill säga anslagens storlek har inte anpassats efter den historiska förverkligandegraden. Det är så slappt! Det är ingen idé att ha ett finanspolitiskt ramverk om man inte har en exakthet i budgetplaneringen. Landskapsregeringen är vidare fåordig med hur arbetet med det finanspolitiska ramverket ska fortsätta. Det är väl inte så att nästa regering ska reda upp efter det här?

En viktig sak som vi måste börja göra är att ifrågasätta ohållbara stöd. Det kan handla om jordbruksstöd för fossila investeringar, näringsstöd till företag som bygger sin affärsidé på jungfruliga icke-förnybara material, PAF-investeringsstöd eller räntestödslån för bostadsbyggande utan krav på hållbara byggmaterial, rådgivningsstöd utan krav på hållbarhetsrådgivning eller likviditetsstöd utan något krav på plan för omställning av verksamheten. Ja, det här kan vara ett obekvämt arbete, men mycket bekvämt för de företag och organisationer som aktivt satsar på den nödvändiga omställningen mot framtiden. Det är dessa vi vill se mer av.

Ålands ekonomi läcker som ett såll också på ett annat sätt. Många offentliga inköp och upphandlingar görs tyvärr så enkla som möjligt till så låg kostnad som möjligt vilket ofta leder till att icke-åländska aktörer får gå före åländska företagare. Åländskt trä, mat och IT-tjänster köps utifrån när vi har mycket av vad vi behöver här hemma. Vi måste täppa till upphandlingsläckaget. Hållbart Initiativ tar ansvar för näringslivet. Vi vet att en uthållig, lokal ekonomi samtidigt gör Åland starkare inför kommande kriser. Därför föreslår vi i en rad motioner åtgärder som stärker de åländska företagen att bli konkurrenskraftiga på en marknad som ställer allt högre hållbarhetskrav.

Talman! Vart är vi på väg med de sociala frågorna? De stigande kostnaderna utmanar hushållens ekonomi, omsorgspersonal saknas och ett växande Åland kräver aktiva integrationsinsatser. Omställningen får inte bli bara för dem som har pengar och som bor i tätorter. För att kunna ställa om det åländska samhället måste vi också satsa på människan. I budgetförslaget satsar landskapsregeringen, med rätta, på att öka grundavdraget vilket ger ett betydande tillskott för lågbemedlade. Dessutom kompenseras kommunerna för inkomstbortfallet, vilket tryggar den kommunala servicen. I övrigt saknar budgetförslaget en analys kring vilka grupper i samhället som riskerar att hamna på marginalen, utveckla mental ohälsa eller utsättas för andra svåra livssituationer och hur dessa gruppers situation ska lindras.

Ett betydelsefullt sätt att minska kostnaderna för ålänningarna är att göra kollektivtrafiken till en naturlig del av vardagen genom kvällsturer, expresslinjer, cykelinfrastruktur och moderniserat resekostnadsavdrag. Ett annat är att minska de ekonomiska riskerna för att göra energiinvesteringar såsom energireparationer, konvertering av uppvärmningssätt, produktion av förnybar el och lösningar för olika typer av hållbara transporter. På lång sikt kan direkta subventioner fasas ut till förmån för en flexibel borgensförbindelse. Bra för landskapets kassa, bra för ålänningarna, bra för klimatet!

Men var är alla elektriker och energitekniker? Det frågar sig många när de fått vänta på att solpanelerna ska installeras. Omställningen ställer höga krav på en välfungerande kompetensförsörjning. Det behövs kunnande och kompetens för att göra energiinstallationer, bygga vindkraftverk och göra naturbaserade lösningar, för att nämna några. Åland behöver mer aktivt framtidsspana och förbereda samhället för en arbetskraft som är redo att hugga tag i framtidsjobben. Med forskning och innovation kan Åland dessutom bli ledande i flera områden i omställningen. Men det förutsätter att landskapsregeringen på allvar ser till att finansiera omställningsprojekten genom PAF-pengar, det vi lagtingspartier redan enats om i Eliasson-kommittén. Hållbart Initiativ tar ansvar för människan. Vi vet att det krävs mycket mer för att göra omställningen rättvis och att få alla att känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Därför har vi lämnat in ett flertal motioner för att sänka hushållens kostnader, stärka kompetensförsörjningen på Åland strategiskt och ta hand om de grupper i samhället som behöver stöd just nu.

Talman! Åland står inför ett vägskäl med så många frågor: ekonomin, social välfärd, klimat och miljö. Vi behöver välja väg och karta. Det är inte rätt tid för obeslutsamhet, okunskap och tvekan. Det är inte rätt tid för den breda vägen. Vi behöver välja en ny väg, den som har styrkraft. Den innehåller kraftiga insatser på den gröna omställningen genom utbildning, forskning, strategier, subventioner, lånegarantier och lagstiftning. Det är den allra effektivaste politiken för att skapa meningsfull sysselsättning, generera skatteintäkter och finansiera välfärden, samtidigt som vi vårdar våra naturresurser. Den gröna vägen är den smarta vägen. Tack så mycket.

Tack, talman! Man får väl vara glad och välkomna Hållbart Initiativ och ledamot Holmström till den smala vägen. Eftersom den breda vägen nu snarare, odödligt uttryckt av ACDC, har visat sig vara en "highway to hell". Min fråga till ledamot Holmström är, nu när man är befriad från att i vått och torrt försvara landskapsregeringen, hur ser Hållbart Initiativ på sådana svåra, besvärliga politikfrågor som till exempel kommunfrågan? Där vi under många år har identifierat behovet av en förändring just för att komma vidare med viktiga klimat- och miljöfrågor som fysisk struktur, utveckling, vatten och avloppsfrågor, planeringsfrågor, upphandlingar, som Hållbart Initiativ har tagit upp. Där vi strandar gång på gång på en struktur som inte är hållbar, och inte heller demokratiskt. Hur vill man utvecklas i den här frågan?

Tack, talman! Tack för frågan. Nu när Hållbart Initiativ befinner sig en egen grön opposition så är vi såklart öppna för helt andra typer av diskussioner, konstruktiva och progressiva förslag. Vi har inte råd att stanna kvar i geggiga, gamla projekt där man inte kommer framåt. Vi måste hitta lösningar och vi behöver hitta de lösningar som är framtidsanpassade och inte utifrån de lösningar som har tagits fram tidigare. Jag är helt övertygad om att vi har en större möjlighet att göra det. Titta på till exempel kommunfrågan, hur ska vi organisera serviceproduktionen på ett helt annat sätt för att nå våra hållbara sociala mål, men också för att nå våra ekologiska mål och hur vi använder ekonomin på ett smart sätt för att göra det. Jag hoppas och tror att fler i den här salen faktiskt kan titta konstruktivt på den här frågan.

Tack, talman! Jag vill bara förtydliga när nu Hållbart initiativ säger att de är en egen grön opposition. Vi är många partier som tycker att grön omställning och de frågorna är viktiga. Det är ingenting som Hållbart Initiativ kan lägga beslag på i opposition heller. Det som ledamot Simon Holmström beskriver som gamla, geggiga frågor. De är geggiga för att de är svåra, för att vi inte har löst dem än. Om man vill på riktigt åstadkomma en förändring så måste man ge sig ner i den geggan också och fundera på hur ska vi förändra saker som är svåra att förändra. Det hjälper inte med att ha en massa fina omställningsplaner om de som ska omställa planerna till verklighet inte fungerar. Därför undrar jag vilka lösningar på den frågan som Hållbart Initiativ vill jobba med.

Talman! När jag säger att vi ska sluta och gegga i historien handlar det om att sluta belägga skuld och skam på den som har gjort fel i någon mandatperiod tidigare och istället titta framåt. Det här är den situation som vi har idag. Det här är de utmaningar som kommer framöver. För att lösa de utmaningarna så måste vi tänka progressivt och konstruktivt. Med beaktande av såklart de förslag som har tagits fram tidigare, där man värderar dem utifrån dagens situation. Vi är beredda, i Hållbart Initiativ, att göra det i område efter område. Vi har lagt fram 34 motioner med 60 konkreta förslag för hur vi ska göra det. Inom ekonomin, inom social välfärd och inom miljö och klimat.

Talman! Det är andra året jag nu har haft ansvar för Liberalernas miljö- och klimatpolitik när det gäller budgetmotioner. Vi hade faktiskt en hel del skarpa förslag också inför det här året, bland annat att man skulle genomlysa hela stödsystemen och stödmöjligheter, finansieringsmöjligheter, investeringar där landskapet direkt ger ut medel så att det skulle vara i samklang med fit for 55 och den gröna given. Eftersom jag tror att det kommer att kosta oss väldigt mycket pengar annars om vi är senfärdiga. Jag måste med handen på hjärtat säga att jag inte ser att det finns så jättemycket spår av det i det här budgetförslaget för 2023 heller. Utan en del av Hållbart Initiativs budgetmotioner så har man avfärdat tidigare, som till exempel Liberalerna har satt.

Talman! Det är just det vi behöver göra, genomlysa alla offentliga stöd som går ut. Också genomlysa upphandling och inköp som landskapsregeringen gör för att det bättre ska anpassas till de hållbarhets krav som marknaden ställer, hushållen ställer, konsumenterna ställer, men också de EU krav som vi vet att kommer inom ramen för fit for 55. Vi ser nu att Liberalerna aktivt, och också tidigare, diskuterar den här frågan om behovet av att vi strategiskt tar hand om de här utmaningarna stärker bara uppfattningen om att det här är någonting som Åland behöver ta på allvar. Landskapsregeringen visar på intet sätt hur man ska ta de här frågorna på allvar. Man fastnar i det som har varit och man försöker inte utveckla någonting. Det är det som är det djupt problematiska här. Nu är frågan från landskapsregeringen om vi behöver en omställning överhuvudtaget, inte att vi behöver den och lägga fram planer för hur man genomför den.

Talman! Jag tycker att det är väldigt bekymmersamt. Kanske så småningom så börjar vi få en majoritet som inser det här behovet av omställning, och ställer inte vi egna krav på oss eller har lösningar så kommer andra att ställa hårda krav på oss. Det finns som sagt var flera förslag och det skulle vara väldigt trevligt att jobba med de här frågorna. Jag tycker också att det handlar väldigt mycket om självstyrelsepolitik. Det är lite segt och det mesta dras tyvärr i långbänk, men vi får väl fortsätta att försöka mana på och försöka få fler att inse vidden av hur viktigt det är att jobba med de här frågorna.

Talman! Det ska sägas att det är så klart obekvämt att styra pengarna åt ett helt annat håll. Det handlar om stora stödsystem. Det handlar om saker och ting som ska vara på ett visst sätt och man har en viss uppfattning om att pengarna alltid ska gå på det sätt år ut och år in till de verksamheter som alltid har fått. Vi lever i sådana tider att vi måste vända på alla stenar ur ett finanspolitiskt perspektiv, men också ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns mycket pengar att också bespara i det här genom att kanalisera pengarna till de verksamheter som vi vill se ekologiskt och socialt. Här finns stora vinster att göra på många olika sätt.

Tack, talman! Ledamot Holmström beklagar sig för att landskapsregeringen väljer att ta den breda, enkla vägen. Är verkligen Hållbart Initiativ rätt parti att uttala sig på det sättet, som väljer den absolut bekvämaste vägen att stiga av och sluta ta ansvar i regeringen. Ledamot Holmström säger också att man tar ansvar för klimat och budget och står sig väldigt förvånade till de här stora underskotten, men ni steg ur landskapsregeringen när budgetprocessen nästan var klar. Siffrorna var väldigt tydliga då. Det enda man kanske kan se att det är vissa moment som har minskat där Hållbart Initiativ ville gasa och det kanske är det man ser som förvånande. Annars borde man nog vara väldigt klar med hur budgeten såg ut, för den var redan klar när ni steg av.

Minister Holmberg-Jansson verkar vara lite ute och cykla. En budgetförhandling är inte färdig innan den är färdig, det vet ministern. Vi lämnade som bekant regeringen innan klubban föll. Så den här myten om att vi står bakom det här och att vi är en del av det här tycker jag är helt befängt. I annat fall hade vi inte behövt skicka in 34 motioner med 60 förslag. I annat fall hade vi inte föreslagit konkreta satsningar på de saker som vi gör och samtidigt finansierar våra förslag och bidrar till minus för budgeten. Jag hoppas att ministern faktiskt också har läst på det sätt som vi tar ekonomiskt ansvarstagande, samtidigt som vi satsar offensivt på klimat- och miljöpolitik och social välfärd.

Tack, talman! Det är en nyhet för mig att Hållbart Initiativ steg av landskapsregeringen för att man inte fick igenom en massa sparförslag i budgeten. Ni steg av landskapsregeringen för att ni inte fick löften om att klimatlagen skulle levereras ett visst datum, för att ni skulle ha de garantierna. Ledamoten lyfter upp det här med att ni saknar i budgeten medel kring att titta på vem är det verkligen som är de utsatta personerna. Det finns 32 000 euro i budgeten för en ÅSUB undersökning där man ska titta på den ekonomiska utsattheten och den sociala tryggheten. Vilket är väldigt viktigt att göra i lägen som nu, efter en pandemi och i en ekonomisk utsatt period som vi också är i. Det finns medel i den om man har läst budgeten.

Talman! Vårt förslag om en ny socialpolitik i en ny tid kan inte enbart vara avhängig en ÅSUB undersökning, som visserligen är väldigt välformulerat att en ÅSUB undersökning ska tas fram och vägleda det arbetet. Det är här och nu som vi har ungdomar som hamnar snett. Det är här och nu som vi har folk som faktiskt kämpar med ekonomin. Då kan man inte vänta på utredning utan också höra av sig till de aktörer som finns i vårt samhälle och producera service till dem som ska få ta del av servicen. En heltäckande socialpolitik kan man inte riktigt säga att den här budgeten levererar. Så klart att det är bra att vi utreder saker, men vi behöver också visa på handlingskraft här och nu.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström för anförandet. Han är alltid väldigt vältalig och pratar mycket om omställningen. Ledamoten efterlyser kartor. Jag måste säga det att den här CAP-strategiplanen som vi har är ju en karta för minst 5 år framåt nu för jordbruket och dess omställning, där nästan alla åtgärder går mot en grönare inriktning. Jordbruket är en viktig faktor i att göra den här omställningen. Där tror jag verkligen vi behöver den breda vägen och där är lönsamheten det absolut viktigaste. Jag undrar hur ledamoten ser på lönsamheten inom jordbruket och tror att den här omställningen ska gå så snabbt. Vi har redan i minst tio års tid, med de två senaste landsbygdsutvecklingsprogrammen, också arbetat i rätt riktning. Det kommer inte att gå så snabbt som ledamoten önskar.

Talman! Det görs många goda saker på många områden och jordbrukspolitiken är såklart en av dem. Där CAP-strategin, som kommer att träda i kraft nu i början av året, kommer med nya typer av stöd, till exempel om cirkulär ekonomi, men också drar undan mattan för ekologisk produktion i och med att man så radikalt sänker ekovallstödet. Det är många som redan säger att de kommer inte ha ekonomiska resurser för att bidra till ekoprodukter, eftersom också världssituationen ser ut som den gör och kostnadsökningarna ser ut som de gör. På det här sättet har landskapsregeringen slagit undan benen för den framtid vi vill se. CAP-strategi är ett sätt att fördela pengar till den framtid man vill se. Om man då inte har den ambitionen att nå en sådan framtid, utan säger att det kommer att ta lång tid att vi får låta marknaden styra och ställa, då har man gett upp. Jag hoppas verkligen inte att ledamot Mattsson har gett upp.

Tack, talman! Nej, ledamot Mattsson har verkligen inte gett upp. Jag ser hur det ser ut i praktiken varje dag och att få lönsamhet i jordbruket är utmanande. Utan lönsamhet går det inte heller att göra en omställning. Jag ser också att så fort marknaden vill ha så köper man ekologiska produkter och sådant, då väljer man också att investera vidare. Jag tycker verkligen att den här CAP-strategiplanen är en god karta för framtiden, för klimatet och omställningen. Jag tror att vi behöver ha all mark som bara går i produktiv mark. Vårt största ansvar i den här Ukrainakrisen är att producera mat. Sedan om man gör det ekologiskt, närproducerat eller vad man nu gör spelar inte egentligen så stor roll bara vi får lönsamhet i produktionen på Åland.

Talman! Såklart är det viktigt att vi ska arbeta med det som ledamot Mattsson säger, men ser stödsystemet ut så idag? Att det överbrygger krisen på ett sådant sätt att vi också får de produkter som vi vill ha i framtiden och att vi använder marken på det mest produktiva sättet. Jag är inte säker på det. Jag är inte säker på heller att landskapsregeringen har tänkt till vad gäller upphandlingen. För om vi alla offentliga aktörer skulle gå tillsammans och bara köpa åländsk mjölk, bara köpa ekologiska produkter från Åland då skulle man på ett helt annat sätt styra produktionen och ge förutsättningar för en lönsamhet. Det väljer man inte att göra genom att inte fortsätta arbeta med en axgan märkning, inte vill styra om offentliga inköp och så vidare. Det är i alla fall väldigt oklart, men jag hoppas att man skulle vilja göra det och bli mer offensiva i det här arbetet.

Talman! Ledamot Holmström diskuterar nu också i sitt anförande det här med att upphandla åländskt. Jag tror det är viktigt att påminna sig om att EU lagstiftningen syftar till att det ska vara fri marknad inom EU:s gränser. Att stå här och lova att man ska kunna, från det offentligas sida, bara upphandla åländskt tror jag är att ta i.

Det jag egentligen ville diskutera var det som upptog den mesta tiden av ledamot Holmströms anförande, nämligen frågan om klimat och miljö. Där vi ser Östersjöns vattenhälsa som en av de absolut viktigaste faktorerna för att bibehålla biodiversitet och ett välfungerande ekosystem på Åland. Vi vet också att vi har ett näringsliv, en fiskodling bransch, som vill ha besked om vart man är på väg. Ledamoten var ordförande för referensgruppen för den här vattenlagen. Hur ser ledamoten på den frågan? Han fick inte fram den här lagen till lagtinget trots att han var ordförande för den. Var (… taltiden slut)

Talman! Jag förklarar det gärna. Socialdemokraterna har sagt flera gånger att vattenlagen var fem före vid regeringsskiftet, och ingenting kan vara längre bort från sanningen. Det har krävt otroligt mycket arbete i den här landskapsregeringen. Dels genom en referensgrupp som har tittat på den här frågan och kommit med ett förhandlingsresultat i början av året, dels genom att paragraferna har fått förordningar och bilagor i en omfattning på ungefär 200 sidor. Det har också stresstestats paragrafer och så vidare. För en månad sedan hade vi det här remissbrevet klart, men tyvärr blev det så att det fanns en politisk angst till landskapsregeringen att skicka ut det här. Nu ekar grundfrågan, menar landskapsregeringen faktiskt allvar med att komma åt utsläppen? För det är ju vad det egentligen handlar om. Där finns det tydligen olika åsikter, annars hade den här lagen kommit ut på remiss nu när den faktiskt är klar.

Jag måste nog ställa en fråga som förtydligande. Säger ledamot Holmström att vattenlagen är klar och har varit klar för att gå ut på remiss i en hel månad redan? Vi vet att för varje dag och vecka som går i den här frågan förminskar regeringen Thörnroos möjligheter att få igenom vattenlagen under mandatperioden. Det är ett ganska omfattande paket där man pratar om flertalet förordningar, också från ledamot Holmströms sida. Jag antar att utskottet vill fördjupa sig i frågan. Menar alltså ledamoten Holmström att regeringen Thörnroos håller tillbaka det här av politiska skäl?

Talman! Jag kan bekräfta att det finns ett klart förslag och ett remissbrev skrivet, så långt vet jag. Sedan vet inte jag vad som har hänt efter det. Man har sagt att man ska vänta och se, det kommer om några veckor och så vidare. Varför ska man behöva göra det? Det har funnits en referensgrupp med alla regeringspartier involverade som vet vad det här handlar om, sist och slutligen. Det är inte stora, dramatiska förändringar som har gjorts efter att den referensgruppen har kommit med sitt slutresultat. Det handlar återigen om att landskapsregeringen behöver sätta ner foten och visa de förslag som de vill se. Skicka ut det på remiss, få kommentarer tillbaka från olika aktörer och sedan skicka frågan till lagtinget. Tiden börjar faktiskt rinna ut, jag håller med om det. Ska det här lagtinget den här perioden fatta ett modigt beslut om hur vi ska styra utsläppsminskningar på Åland för att vi ska nå målet behöver det här lagen komma ut på remiss så snabbt som möjligt.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Gällande det finanspolitiska ramverket. Den slutrapport som gjordes från kommittén beskriver utförligt färdplanen framöver och visar på behov av lagstiftning, förändrade arbetsordningar, resurser etcetera. Det här är ju inte något som gäller för budget 2023, det här gäller framtiden. Det här arbetet är delvis inlett och kommer att fortsätta sedan när budgeten är klubbad.

Sedan tycker jag att det i sluttampen av budgetarbetet hos regeringen, det var först i sluttampen som Hållbart Initiativ valde att lämna. Det var inte många dagar mellan att Hållbart Initiativ lämnade och budgeten klubbades. Hållbart Initiativ hade en stor möjlighet att inverka på budgeten. Jag upplever det att ledamot Holmström är lite elak mot sin partikollega minister Röblom här, säger att han har gjort ett dåligt jobb och lämnat luft i budgeten till exempel.

Talman! Jag är helt övertygad om att vi har gjort ett bra jobb. Det vet också finansminister Höglund. Han vet de sidor vi har skickat in, de moment som vi har föreslagit att man ska ta bort luft ifrån. Kom inte och lek dum här.

Budgetförslaget anger inte på vilket sätt landskapsregeringen ska gå vidare i arbetet med att implementera det finanspolitiska ramverket. Man säger att det har gjorts ett arbete och att man kommer att implementera det, men man säger inte hur. Behövs det en lag? Behöver man ändra några lagar? Kommer man att titta på alla anslag sett i historiskt förverkligandegrad och justera dem, så att vi har ett mer exakt och precist underlag att hantera nästa år? Det kan ju inte vara så att det är nästa landskapsregering som ska göra det inför 2024, det är väldigt kort tid att göra det arbetet. Om hur det här ska göras står väldigt mycket oklart.

Tack, talman! I samband med den budgetprocess som sker i regeringen kommer samtliga partier med förslag, åtgärder, sådant som ska läggas till, tas bort etc. De behandlas och så kommer man överens. Det är ju så att en budgetprocess är ett antal överenskommelser man gör. Så kom också från Hållbart Initiativ och vissa av dem togs med och vissa togs inte med. Jag tycker att ska man vara med i den här processen ska man vara med till slut, det är då man har möjlighet att inverka på budgeten, inte lämna ett antal veckor före. Det är direkt dumt.

Talman! Det ansvarslösa i den här frågan är att landskapsregeringen trots skrivningar i regeringsprogrammet inte vill driva vidare frågan om en klimatlag. Det är det som är det ansvarslösa här. Det är det som Hållbart Initiativ gick in i regeringen för. Vi hade det i våra valmanifest. Vi har pratat om det, skrivit insändare om det. Hur kan det då var som ett stort frågetecken fortfarande varför landskapsregeringen inte längre har Hållbart Initiativ i regeringen? Hur kan det fortfarande vara en fråga att Hållbart Initiativ på något sätt skulle hålla med i budgeten, att det skulle vara Hållbart Initiativs budget rent av? Varför skulle vi då ha skrivit 34 motioner med 60 förslag? På riktigt alltså!

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Jag, liksom många av mina kollegor, tycker det är lite olustigt när Hållbart Initiativ kritiserar budgeten så pass hårt som man gör när man har varit med och tagit fram en stor del av den. Man hoppade av regeringen den 12 oktober och budgeten klubbades den 20 oktober. Åtminstone har inte jag varit med och sagt nej till något förslag som Hållbart Initiativ har fört fram i budgeten. Jag tycker det finns flera intressanta motioner som jag gärna hade diskuterat i budgetprocessen istället för här i lagtinget, för det brukar inte leda så långt. Jag har alltid haft respekt för ledamot Holmström, men jag tycker det är ansvarslöst att hoppa av i det här skedet och sätta sig på sidan istället för att vara med och på riktigt försöka arbeta för ett bättre miljö och klimat. Det är i regeringen det riktiga arbetet sker.

Talman! Vi har arbetat i regeringen, under tre år, väldigt aktivt med de här frågorna. Det görs många saker, det finns många spår av Hållbart Initiativ i den här budgeten. Men vi i oppositionen måste ställa oss frågan att är det här tillräckligt? Är det här tillräckligt för att nå våra hållbarhetsmål? Vi måste kunna vara ärliga och svara på den frågan. Gör vi saker i rätt takt? Landskapsregeringen nämner målen lite här och var, men lägger inte fram några konkreta planer på hur vi ska nå målen. Vad gäller klimatfrågan, ödesfrågan av vår tid, så det var just därför vi också gick av regeringen. För vi kunde konstatera att det här håller inte längre. Man pratar väldigt mycket om det, men man kan inte visa hur Åland ska bli ett fossilfritt samhälle enligt de mål som vi har satt. Då finns det inga förutsättningar för ett regeringssamarbete.

Tack, talman! Det ledamot Holmström efterfrågan är faktiskt till stor del vad tidigare minister Röblom jobbade med och det är egentligen hans ansvar att lägga fram. Sedan kanske man ville göra det i en klimatlag och det kunde man inte besvara exakt när och i vilken form den skulle kunna presenteras. Då anser jag att man borde vara med och försöka hitta andra sätt om inte en klimatlag är det bästa sättet. Jag upplever att en majoritet i lagtinget inte tycker att det är bästa sättet. För det är egentligen en pappersprodukt som säger ett mål vi ska uppnå, men vi har redan tydliga och klara mål via EU och via bärkraftsagendan. Målen är redan satta, nu gäller det att sätta igång och göra konkreta saker. Jag tycker på riktigt att det är jättesynd att Hållbart Initiativ lämnade för vi behöver alla kloka hjärnor för att veta exakt hur vi ska kunna uppnå våra mål.

Talman! Det här blev väldigt avslöjande i Centerns klimatpolitik. Man tycker alltså att strategier, planer och mål egentligen bara är pappersprodukter som tar tid att ta fram och blir byråkratiska. Det är om någonting ett ansvarslöst hanterande av klimatfrågan. Vi vet att det kan man inga bara putsa till här och där med lite åtgärder här och där, och höfta fram, som gubben ur lådan, förslag. Har vi mål och har vi utsläppande sektorer så måste vi arbeta sektor för sektor för att nå de här målen. Vi behöver arbeta långsiktigt strategiskt. Om det är så att man dissade klimatlagen varför kommer man inte med någonting eget då? Någonting som man tycker är bättre, någonting som inte en pappersprodukt, någonting som inte är byråkratiskt. Om detta säger landskapsregeringen ingenting. I en ödesfråga har vår tid.

Tack, talman! Hållbart Initiativ har lyckats med konststycket att kunna ta äran för alla fina åtgärder i budgeten och kritisera alla de dåliga. Det finns stora likheter med ett svenskt parti som gör på ungefär samma sätt, Sverigedemokraterna. Till den delen tycker jag att ni liknar varandra ganska mycket. För övrigt så är det ganska mycket strunt i det som ledamoten framför, till exempel det här om att alla de här satsningarna fanns med redan under vår tid. Jag läser här också att omställningsplanen tydligen påbörjats redan 2021. Det är nu inför sommaren som vi på riktigt började med det, och det vet ledamoten om. Det skulle vara bra om man kunde hålla sig lite mera till sakfrågorna.

Talman! Behovet av en omställningsplan, skrivningarna om en omställningsplan och diskussionerna i regeringen om en omställningsplan började 2021, det vet vi. Det är mot den bakgrunden som det är otroligt konstigt att vi inte har sett något resultat av omställningsplanen. Hur ska vi se till att lösa utmaningarna i skärgården och samtidigt göra skärgårdstrafiken klimatsmart? Det här är jättetråkigt att vi inte har. Vi har pratat om skärgårdsmeddelande och annat här, man har gett deadlines på olika typer av meddelanden men de har aldrig kommit. Utan nu, i elfte timmen, ska man alltså få framför sig 500 000 euro för en förstudie för en tunnel utan ett tunnelmeddelande. Nu ska man få framför sig en Prästösundsbron utan en omställningsplan. Utan att veta hur ska trafiken sedan fortsätta. Man cementerar norra och södra skärgården och riskerar att kasta pengar i sjön.

Tack, talman! Vi återkommer till skärgårdstrafiken i anförandet mitt. Hur som helst, det är mycket satsningar här och mycket förslag på vad som ska hända. Det som jag har funderat på länge är, och som jag ställt frågan tidigare också, att hur menar Hållbart Initiativ att välstånd skapas i vårt samhälle? Är det så att man använder den etablerade definitionen av välstånd? Alltså att företagen växer och helt enkelt tjänar mer pengar och vi får fler euro per invånare. Eller är det någon annan definition som Hållbart Initiativ tror på? Hur ska ekonomin utvecklas egentligen?

Talman! Jag uppfattade det där som någon typ av förtäckt kritik mot att klimat- och miljöarbete på något sätt skulle hota ekonomin. Det är ju tvärtom. Om vi satsar på framtidsjobben, om vi satsar på det som vi vet att är hållbart och det som också marknaden efterfrågar, det som konsumenterna efterfrågar. Det är där vi skapar jobben, det är där vi skapar affärsnytta, det är där vi skapar marginaler, skatteintäkter för samhället så att vi kan finansiera vård, skola och omsorg. Det är det som vi här är satta att göra. Det är den slutsatsen vi drar från att förverkliga Ålands utvecklings- och hållbarhetsarbete.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Jag kunde inte hålla mig när ledamot Holmström sade att det finansieras fossila investeringar inom jordbrukssektorn. Det var ju faktiskt så att det var ledamotens kollega, som då var ansvarig minister, som såg till att en fossilfri källa blev stoppad. Att det inte kunde komma ett vindkraftverk som en lokal jordbruksföretagare skulle vilja haft för att utveckla i en grönare riktning. Där tycker jag nog att man måste nog lite tänka hur man säger. Vad ska han satsa på? Ska han satsa på olja istället då eller?

Talman! Det här tror jag att egentligen inte hör så mycket till diskussionen, utan den här frågan i det här väldigt specifika fallet handlar om juridiska frågetecken. Det vill säga kan man från en kommun fastställa tillstånd utan att hörande processer har gjorts. Det här handlar inte om någonting annat än procedurella regler, tyvärr. Jag vet inte riktigt vad den här kommentaren har att göra med det här.

Tack, talman! Jag vet inte om det faktiskt är så att ledamot Holmström inte vet om att Vårdö kommun fick på näsan för att det hade fattats i fel ordning, beslutet togs tillbaka och så gjordes det i rätt ordning. Med påföljd att miljöbyrån ansåg att det var något för EU kommissionen, att det var därifrån det skulle vara utlåtande. För ett litet vindkraftverk som var betydligt längre från naturreservatsgräns än vad den stora vindkraftsparken på Långnabba i Eckerö är. Lite tycker jag nog att ledamoten tänjer på sanningen även i det här fallet.

Talman! Det här handlar som sagt om juridiska frågetecken. Kan man göra vad som helst i närheten av skyddsvärda biologiska livsmiljöer. Det här har inte så mycket att göra med grundfrågan att vi ska göra om våra finansiella system för att enbart styra till det fossilfria. Det var det som jag egentligen sade i mitt anförande.

Tack, talman! Jag måste säga att jag är faktiskt oerhört besviken. Jag har hela tiden levt i villfarelsen att jag har varit populisten i det här rummet, men jag har onekligen mött min överman här. Om detta råder inget tvivel. En sak som förvånar mig är att ledamot Holmström har suttit och grinat i media om den tråkiga tonen här i lagtinget. Att det måste bli bättre, att de gamla rävarna är så elaka, de har så tråkig ton och det här är inte bra för demokratin. Inte tycker jag att det är så jäkla munter ton här idag heller faktiskt. Jag har en fråga också och det är det här om att täppa till upphandlingsläckaget. Det är förvisso en vacker tanke, men hur ska det gå till riktigt?

Talman! Det där kanske lättade upp lite stämningen, tack så mycket för repliken. Jag kan säkert vara lite grinig ibland när jag ser att det finns saker att förbättra. Jag ska försöka vara lite mer konstruktiv. Vad gäller upphandlingsläckaget så finns faktiskt goda exempel från andra samhällen. Det finns ett samhälle i Storbritannien, Preston, som faktiskt ganska systematiskt gick igenom sina så kallade ankarinstitutioner, det vill säga stora offentliga institutioner med stor köpkraft, och tittade vad har de köpt de senaste åren. Vad har de upphandlat? Vad kan de upphandla på ett annat sätt? Identifierade när utomprestonska aktörer har fått olika typ av upphandlingar. På samma sätt skulle vi kunna göra på Åland. Det finns alltså etablerade modeller att göra det. Jag tänker mig att det finns en hel del potential också att arbeta inom ramen för EU stöds regler, under tröskelvärden och så vidare som vi faktiskt har. Att vi skulle kunna kanalisera mycket (… taltiden slut).

Tack, talman! Det ledamot Holmström förespråkare är alltså tekniker för att kringgå de regelverk som finns, är det så jag ska tolka det? För det är ju ganska stramt när det handlar om offentlig upphandling. Hur man får bära sig åt för att kringgå det och hur man inte får bära sig åt.

Talman! Det finns en hel del begränsningar från EU regelverk, det stämmer, men det finns också tröskelvärden där man hittar en hel del upphandlingar och uppköp som då hamnar under i olika typer av frågor. Även där såklart finns det en hel del konkurrenskraftsmässiga frågetecken. Här skulle vi med vår motion vilja att man utreder först det läckage som görs och sedan i nästa steg utreder kan vi göra någonting åt det här. Finns det åländska aktörer som skulle kunna få de här upphandlingarna? Ska vi då i så fall skriva om upphandlingskriterierna så att vi gynnar dem på ett helt annat sätt. Att vi får också fördelar till lokalsamhället på det sättet. Det finns modeller för det här och vi hoppas att landskapsregeringen har ett intresse att ta sig an de här.

Talman! Jag undrar hur ledamot Holmström ser på behovet av resurser för att åstadkomma de förslag, eller de tankar, man har på förändringar av vårt samhälle? Här sade ni att det kommer att gå plus minus noll, eller faktiskt lite bättre, bara man genomför det här snabbt. Har det gjorts en analys hos er om vad konsekvenserna är om man genomför en massa grejer. Vad får det för konsekvenser på kort sikt för arbetsplatser, fördyringar på Skärgårdstrafiken till exempel?

Talman! Det är en bra fråga. Det står klart att vi behöver en hel del resurser för att genomföra den här omställningen i sektor efter sektor. När det gäller just att kompetensförsörja Ålands så ser vi att där skulle PAF-medel behöva åsidosättas för det här forsknings- och utvecklingsrådet som skulle kanalisera pengar till olika typer av investeringar, projekt som också får en extern finansiering från EU, Norden och så vidare. Den delen hoppas vi att också skulle kunna generera ett mervärde. Vad gäller de finanspolitiska motionerna så ser vi enligt våra kalkyler att det finns en hel del luft i systemet, så att säga, i en icke precis budgetering. Där finns det möjligheter att spara, eller vad man ska säga, 67 euro i de kalkyler som vi har gjort när vi tittat på medeltalet på historiska förverkligandegrad sett till dagens. Det betyder inte att man ska använda de pengarna för att göra nya satsningar, utan det handlar om att också ha en stramhet för att (… taltiden slut).

Tack för det svaret, det kan vi diskutera lite mera i ett annat sammanhang. En konkret fråga är bilismen och dess inverkan på vår närmiljö. Elbilar förvisso, men det finns mycket bensin och dieselbilar fortfarande i trafik. Kollektivtrafiken, hur ska vi få den populärare, eller rent ut sagt populär? Nu ser vi att vi har sänkt biljettpriserna till 2,50 euro per biljett, ändå åker "alla" bil. Det har knappt fått någon inverkan vad jag vet. Vad ska vi göra?

Talman! Också det är en bra fråga. Det vi ser är ju det som ledamot Silander säger att även fast det är attraktivt, och också efter ekonomiska analyser till och med fördelaktigare, att ta bussen så gör inte många det. Mycket kan handla om att man har vissa traditioner, att man gör saker på ett visst sätt. Mycket kan också handla om tillgängligheten i kollektivtrafiken, det vill säga att ungdomar inte kan ta morgonbussen eftersom det går ingen kvällsbuss. Det kan handla om att man tycker att det tar för lång tid. Där har vi föreslagit en expressbuss från Mariehamn till Godby. Det kan också vara det att man inte riktigt vet hur systemet ser ut. Där har vi föreslagit en trafikinformationsapp där man kan följa var bussarna är, om de är sena och så vidare. Marknadsföring, vi måste faktiskt marknadsföra de här fantastiska möjligheterna som vi har redan här och nu. Sedan kan vi prata om cykelinfrastruktur och göra busshållplatser bättre anpassade till att man kombinerar cyklism och kollektivtrafik. Det finns hur mycket som (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Holmström lyfter att utbildningen behöver hänga med utifrån behovet. Min bedömning är att under den här mandatperioden har vi fått till stånd en utveckling inom just de här utbildningsfrågorna. Till exempel grit:lab, där vår näringsminister har varit den drivande motorn, finns faktiskt idag på plats. Vidare inleds utbildning för vindkrafttekniker vid Ålands Yrkes gymnasium. Inom Alandica Shipping Academy utvecklas global wind organisation utbildning för vindkraft. Gällande högskolan pågår faktiskt konkreta processer kring utbildning inom just teknik och förnybara energiformer. Omsorgsassistenter utifrån personalbehovet och efter nya året har vi förhoppningsvis 24 vuxenstuderande till närvårdare inom yrkesgymnasiet. Där har verkligen yrkesgymnasiet gjort ett otroligt bra jobb. Så visst är det saker och processer som händer.

Talman! Allt det arbete är ju fantastiskt, såklart. Att vi tittar på vad som händer under de väldigt krisdrabbade år som vi har haft och ser att hur kan vi använda de institutioner som vi har för att anpassa arbetskraften för marknaden och för de jobb som vi vill se. Vi vill ytterligare stärka det här arbetet, för vi ser att det finns en hel del framtids branscher som nu växer fram. I vår motion skulle vi vilja framföra att man skulle ha ett råd med representanter från de olika institutionerna och följa med den här utvecklingen att det går mycket smidigare, att man inte behöver skriva remisser till varandra och så vidare. Man samlas i en grupp och ser vilka behov ser vi i kompetensförsörjning i framtiden och hur ska vi långsiktigt arbeta för att få den arbetskraften och det kunnandet i arbetskraften.

Tack, talman! Vi har idag kontinuerligt via ÅSUB som gör den här arbetskraftsbarometern och som också ger en fin indikation till vad för utbildningsbehov vi har inom olika sektorer och inom arbetsmarknaden. Det viktiga idag är faktiskt att vi ger en grundläggande utbildning så att man har en grund. Därför att de ungdomar som i dag går på högstadiet, ungefär 50 procent av dem kommer att arbeta med yrken som inte ens finns idag. Så det viktiga och väsentliga är att vi har en bra grundutbildning inom grundskolan och en bra grundutbildning inom gymnasiet.

Talman! Jag instämmer helt med det. Sedan inser vi också att omställningen ställer helt nya krav på utbildningssektorn och på högre utbildning också. Vad är det för högskola vi vill ha? Vad är det för typ av utbildningar som vi ser i framtiden att vi vill satsa på här och bli riktigt duktiga på, i stället för att göra allt? Ska vi ha masterutbildning? Ska vi ha forskarutbildning inom vindkraft, vätgasteknik eller annat? Det tycker jag att skulle behöva ännu mer diskussioner mellan olika aktörer så att vi kan arbeta upp ett sätt att olika aktörer klaffar i varandra så att vi får den kompetensen och den kraften i det offentliga arbetet att faktiskt stimulera de här verksamheterna på ett annat sätt.

Tack, talman! "Vart är vi på väg?" frågade ledamot Holmström så många gånger att jag för ett ögonblick tänkte att det har blivit fredag och det är dags för På spåret igen. Inspirerad av det så efter ytterligare någon gång där frågan var "vart är vi på väg?" så landar jag i svaret Christofer Columbus. För när han åkte visste han inte vart han skulle, när han kom fram visste han inte vart han kom, när han kom hem visste han inte var han hade varit och allt hände med lånade pengar. Han måste ha varit medlem av Hållbart Initiativ drar jag slutsatsen. Av det skälet att han dessutom var väldigt duktig på att marknadsföra sig så alla trodde efteråt att det var han som hade upptäckt Amerika. Likheterna finns där. Hållbart Initiativ gick in i regeringen med de bästa föresatserna, men steg av rätt tidigt och är nu väldigt duktig på att berätta vad man misslyckades med att göra.

Talman! Får jag justera den sista satsen? Ganska duktiga på att erbjuda konkreta förslag till hur landskapsregeringen ska ytterligare ta steg för att faktiskt ta en spjutspets och få en styrkraft i de stora framtidsfrågorna. Kanske var det så att Columbus var en del av Hållbart Initiativ även fast vi inte fanns då. Det som han var duktig på var att våga. Han hade modet även fast vissa kanske tyckte att det var helt galet. Utan det målet så kommer vi ingenstans i den åländska utvecklingen. Det modet har präglat sjöfarten. Det modet har präglat många branscher som är blomstrande i dag. Tänk om vi skulle kunna ha samma handlingskraft för att möta framtidens utmaningar som Christoffer Columbus?

Tack, talman! Det modet finns på Åland. Vi har det modet här. Vår sjöfart går i bräschen på väldigt många olika områden när det handlar om att skapa större hållbarhet och mindre miljöavtryck. Vi är duktiga på det här tack vare den utbildning som vi har och som faktiskt har satt oss i bräschen på väldigt många sätt. Jag tycker att man glömmer bort att en otroligt viktig del av hela den åländska egensinnet och självstyrelsen är uthållighet. Att man måste orka jobba. Det trodde jag faktiskt att Hållbart Initiativ skulle göra när man gick in i regeringen. Jag hör till dem som blev rätt besviken när man valde att inte längre orkar. När man valde att sätta sig på sidan och istället peka finger och komma med 34 motioner och 60 förslag där väldigt många av dem faktiskt har mer karaktären av tomma tunnor än verklig (… taltiden slut).

Talman! Låt mig ställa frågan tillbaka till ledamot Pettersson. Vem var det som inte orkade vara uthållig? Vem var det som inte ställde sig bakom regeringsprogrammet i de stora långsiktiga frågorna, i det här fallet klimatlagen? Vem var det som gav upp och sade att det där kommer inte att genomföras? Vem var det som inte vågade ta de obekväma besluten? Det var därför som Hållbart Initiativ gick ut ur regeringen och det är nu vår roll som oppositionsparti att ge konkreta, konstruktiva, progressiva förslag för hur Åland faktiskt kan ta de modiga beslut.

Tack, talman! Jag tycker att det är tråkigt att Hållbart Initiativ steg av regeringen. Ni har ju ett viktigt mål och många viktiga budskap. Jag tror att ni kunde ha uträttat mycket mera genom att vara kvar än att stiga av. Nu har ni en ny roll och nu är ni väldigt kritiska till regeringens arbete i många fall. Ledamot Holmström sade att regeringen försöker göra så lite som möjligt så länge som möjligt. Han analyserade också budgeten och budgetunderskottet och kom fram till att något står fel till. Min första fråga är vad, när det gäller ekonomin?

Talman! Det är väl kanske ganska magstarkt att ställa frågan "vad är det som står fel till i ekonomin?". Vi har ju diskuterat det i två dagar redan. Det borde väl stå ganska klart vad som står fel till i ekonomin. Det borde väl kanske också tidigare finansministern veta. När kostnaderna utvecklas mer än prognostiserade löneutvecklingen, mer än inflationen. När det finns förslag i regeringskonstellationen om hur man ska minska den kostnadsutvecklingen. När det finns förslag från oppositionen på hur man ska täppa till upphandlingsläckage och man ska hållbarhetsstyra olika typer av stöd, när man ska ta bort luften i systemet. Det finns mycket andra förslag. Jag hoppas att ledamoten läser motionerna om inte annat.

Tack, talman! Jag vet inte om ledamot Holmström försöker missförstå mig avsiktligt. När jag frågade vad som står fel till med ekonomin så menar jag naturligtvis vad är det vi ska göra. Vad anser Hållbart Initiativ att vi kan göra för att vi ska kunna minska på budgetunderskottet?

Talman! Vi ska implementera det finanspolitiska ramverket. Vi ska göra budgetanslagen mer anpassade till historiskt förverkligandegrad. Vi ska styra pengarna på rätt. Vi ska täppa till upphandlingsläckaget. Vi ska använda de stöd och de transfereringar vi har på det smartaste sättet. Där finns flera miljoner att spara. Jag hoppas återigen att ledamot Eliasson faktiskt tar sig tiden att läsa igenom oppositionens, inte minst Hållbart Initiativs, budgetförslag. Vi kan också sätta oss här utanför och dricka lite kaffe.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Från Obunden Samlings sida är det nu dags att föra fram några intressanta åsikter om den här budgeten. Det behövs efter den lilla svekdebatt vi har haft. Jag tycker personligen att vi lämnar den bakom oss nu. Vi är helt nöjda att Hållbart Initiativ har lämnat regeringen och vi sätter punkt där.

Vi står förstås bakom den här budgeten. Det är en kompromiss. Den regeringskoalition som finns kvar består av flera olika partier. Vi tycker inte exakt lika i alla frågor, som även den med de absolut svagaste känselspröten måste ha förstått vid det här laget, men vi får det ändå att funka.

Det vi gillar extra mycket i den här budgeten, när vi ser det ur Obunden Samlings perspektiv, är grundavdraget. Grundavdraget är jättebra. Det ger pengar till en bredare grupp människor än tidigare, tack vare det här svåra ordet regressiviteten som vi har talat om här tidigare idag. Det är pengar som vi ger till kommunerna. Vi uppfyller ett vallöfte, kommunerna får ordentligt med pengar. Det här innebär i förlängningen att kommunerna kan bibehålla ett måttligt skattetryck. Förhoppningsvis, om vi skulle lyckas fortsätta med det här, kan det i förlängningen leda till sänkta skatter för våra kommuninvånare. Det är det som också gör att det finns en orsak varför vi skulle borda försöka hålla i pengarna ännu mera än vad vi gör. Vi är inte riktigt nöjda så som det ser ut nu, vi skulle vilja hålla i pengarna mera. När vi har vissa prioriteringsproblem, vi kan inte ens minska ner på en färjelinje som kör tomt från punkt A till punkt B då har vi vissa prioriteringsproblem, förstås. Där har vi en viss oenighet i vårat regeringssamarbete, men det funkar ändå som sagt.

Det blir ingen upplåning. Äntligen behöver man inte stå här och säga någonting om att vi inte vill ha en lånefullmakt, för den behövs inte. När jag talar om lån, och när jag tidigare också har varit lite halvt skeptisk till bland annat från vänsterhåll när man kör den så kallade ssif principen, det vill säga "samma som i Finland", så ska vi vara otroligt nöjda att vi inte kör samma som i Finland i den här förvaltningen. Jag brukar inte tycka om egentligen att jämföra Åland med något land, för vi är inte ett land och den politik vi bedriver saknar massor med instrument som ett land har. Vi har ingen penningpolitik, vi har ingen valuta, vi har ingen centralbank, vi har ingenting egentligen. Hur som helst, om man jämför med Finland ska vi komma ihåg att budgeten för 2023 visar ett underskott på 8 miljarder euro. Statsskulden har från 2008 tills nu gått från ungefär 50 miljarder euro till ungefär 140-143 miljarder euro. Det är den politik som har gjorts i Finland där man bara säger att låna, låna, låna. Vi har en väldigt skicklig statsminister som är en väldigt skicklig politiker, men vars politik lämnar väldigt mycket övrigt att önska för en person som kommer från Obunden Samling i alla fall.

Om vi skulle köra ssif principen här, samma som i Finland, skulle vi ha en skuld i vår ekonomi som skulle ligga kring ungefär 750 miljoner euro. Om vi leker med tanken kan man ta 0,5 procent av 150 miljarder så ungefär 750 miljoner euro, och vi skulle betala ungefär 20 miljoner euro i räntor på det. Nu har vi i stället, och vi kommer att lämna så som det ser ut, 50 miljoner euro i kassan. Tioårsräntan till exempel börjar gå upp mot 3 procent och kortare räntor idag ligger kring en par procent. Så nu genererar den här typen av kassabehållning pengar. Jag kommer tillbaka till det som jag sedan i och för sig får lite skäll, men det är personer som inte begriper sig på hur man läser ett bokslut eller en budget. Vi har ett starkt bokslut, vi har en stark budget i grunden. Det finns lösa pengar, vi är skuldfria, det ska vi komma ihåg. Att utmåla någon form av krisläge för åländsk offentlig ekonomi är fullständigt felaktigt. Det är flera, som jag har stor respekt för, som försöker hålla i pengarna, jag tittar på ledamot Strand till exempel, det är det att trenden är inte bra. Trenden att vi ska hela tiden budgetera underskott är inte bra. Det ska vi försöka komma ifrån. Samtidigt ska vi komma ihåg att när vi läser budget, när vi läser de senaste tre årens budget så har det varit ett konstant underskott. Men generellt så överbudgeterar vi kostnaderna, vi sätter dem högre än vad de i verkligheten blir, och vi underbudgeterar intäkterna, vi sätter också intäkterna lägre än vad de i verkligheten blir. Det är bara att titta i den här luntan och det är att titta i de gamla så ser man det här. 2023 blir det svårare. Vi har en besvärande inflation som kan göra att bäst som det är så är kostnaderna det som vi budgeterar de till. Jag skulle inte säga att jag skulle ta gift på det, men jag är nog beredd att slå vad i alla fall att vi kommer inte att komma till de kostnaderna som vi uppskattar i den här budgeten. Tittar man på förra året, vi har inte ännu kunnat göra bokslut för 2022 eftersom vi befinner oss i november, men med tanke på de pengar som Ålandsdelegationen fattat beslut om här nyligen, 17 miljoner euro, ska in så kommer vi till och med sannolikt att hamna på ett litet plus för 2022 när vi tittar på bokslutet. Alla måste förstå skillnaden mellan budget och bokslut, där budget är en plan och en uppskattning medan bokslutet är så blev det.

Vi är, hur som helst, från Obunden Samlings håll beredda att fortsätta påstå att landskapet Ålands ekonomi står starkt. Den skulle kunna bli starkare givetvis. Vi är beredda att ta obekväma beslut där vi skulle skära ner på verksamheter som inte är, ska vi kalla det, rimliga, men som vi av olika kompromiss skäl väljer att inte driva hårdare än vad vi har gjort.

Jag är lite förvånad. Det är många talare kvar här, men av den gruppanföranden jag har hört hittills så är det ett ord som jag har saknat. Det har aldrig nämnts. Det är skattegräns, veroraja på finska. Det är det ordet vi ska använda så fort telefonen ringer. Om vi kör landlina och ser att det är 09 svarar vi skattegräns på svenska och på finska. Det är det viktigaste ämnet vi ska diskutera med våra vänner i övriga Finland från och med nu och framåt. Det är skattegränsen. Vi ser ett litet spår av skattegränsen i den här budgeten. Det är ett bidrag som företag kan söka för att delvis kompensera de kostnader man har för skattegränsen. Ni har säkert alla använt tullens system för att privat sköta er skattehantering. Den är en frisk västanfläkt och det är enkelt, jag gjorde en senast i morse, att deklarera in någonting som ni har fått på posten som har fastnat där. Ni borde sätta er in vad företag behöver göra för att hantera det här och vilka kostnader som uppkommer.

Från Obunden Samlings del tänker vi nu också börja driva linjen att vi behöver omförhandla Ålands protokollet. Vi behöver omförhandla det avtal Finland har ingått med EU gällande hur Åland ingår i den Europeiska unionen. Vi anser, baserat på bland annat en masteruppsats som en studerande gjorde för några år sedan, det vill säga vi omförhandlar avtalet mellan Finland och EU så att Åland kommer att ingå i den europeiska skatteunionen förutom till den del det gäller hamnar och flygplatser. Det här betyder att varuflödena kommer att kunna flyta fritt, men taxfree kommer att bibehållas. Det innebär på lite enkel svenska att vi minskar ner skatteundantagets betydelse. Det blir mindre och det kan då sägas störa EU mindre. Det blir bättre för Finland, det blir bättre för Åland och det blir bättre för EU. Där man kan säga att skatteundantaget egentligen är någonting som är en liten sten i EU:s sko. En sten som vi nu slipar av kanterna på och gör lite mindre. Det här ska vi börja driva. Sannolikt handlar det om att vi behöver få alla EU länders samtycke till det här. Det betyder att vi har ett hästjobb som vi ska göra först och främst i förhållande till Helsingfors, men också i förhållande till Bryssel. Det här är någonting som vi nu måste satsa all kraft på, tycker Obunden samling. Vi ska samtidigt när vi pratar ännu mera med Helsingfors om skattegränsen säga skattegränser minst tre gånger varje gång vi talar med någon som kommer från öster och har någonting att säga till om. Vi ska påminna dem om att det i praktiken är en finsk lag och en förordning som stiftas av riksdagen. Lagen har ändrats ungefär 20 gånger sen den tillkom 1996, den går att ändra. Det går att göra den enkel utan att EU behöver bli irriterad. Det här måste vi satsa ännu mera kraft på än hittills. Vi får aldrig glömma skattegränsen, inte före den är borta eller minimerad. Så som det är idag så håller diskussionen, med visst fog, på att bli sådan att nackdelen som skattegränsen ger börjar kunna jämföras med fördelarna som taxfree ger. Då förstår ni själva att det blir komplicerat när fler och fler människor kommer att tycka det. Det kommer att påverka politiken till slut om vi inte gör någonting av det eller gör något åt det. Det var det om skattegränsen. Jag hoppas att ni faktiskt lägger det på minnet. Det är den absolut viktigaste enskilda frågan vi har att hantera här och det är konstigt att vi inte pratar mer om den.

När det gäller till exempel huruvida vi ska ha pengar till provborrning eller inte, så instämmer vi förstås med det som ledamot Wille Valve redan sade för Moderaternas del. Vi vet att det går att bygga en tunnel, men vi vet också att det inte finns en majoritet för att göra det. Den frågan får vi nu lägga till handlingarna, och så pratar vi skattegräns i stället.

Vi ska avslutningsvis säga några ord om de här 40 nya tjänsterna. Där får man väl ändå ge lite cred åt oppositionen. Det har varit ganska tyst om det sist och slutligen. Lite härjas det om att det är 40 nya tjänster och det är inte bra. Jag vill påminna att ni bör respektera era kollegor i alla olika myndighetsstyrelser där era egna partikamrater har varit med och fattat beslut om det här, och egentligen krävt mycket mer än det som slutligen har hamnat i den här budgeten. Vi sitter alla i samma båt och vill att ÅHS ska erbjuda en bra vård till exempel, där har vi 10-12 tjänster. Det talas också om att ÅMHM ska kunna se till att det kommer vindkraftsbeslut ut. Vi kommer att sitta och fatta beslut om prislistan för ÅMHM här i november ännu, eller blir det början på december, jag minns inte. Hur som helst så tar man betalt för de tjänster man gör och kommer det folk och får vi betalt för de myndighetsåtgärder som utförs och de beslut som beviljas och eventuella tillstånd som beviljas är det ingenting som sist och slutligen belastar ekonomin.

Om man sedan tittar på hur det här med nya tjänster fungerar så tror jag vi alla vet problematiken. Vi ska komma ihåg den här budgeten emanerar från förvaltningen där människorna sitter mycket närmare verksamheterna än vad vi gör. Det är otroligt svårt för oss. Vi har ändå, det har pratats om helikopterpengar vilket jag tycker är ett dåligt ord, ett helikopterperspektiv som det heter på ren svenska. Det vill säga att man är så högt upp i den här verksamheten där vi är. Fastän det är en liten verksamhet att vi har svårt att se behoven och att vi till viss del behöver lita på det som framförs från förvaltningens sida, att man behöver mera resurser. För att man ska kunna stå emot, våga stå emot och verkligen stå emot när det sägs att det behövs mera resurser så behövs det en otrolig styrka som inte alltid går att uppbåda.

Sammanfattningsvis, det här är helt okej. Vi har en stark åländsk ekonomi. Det kommer att gå bra för Åland fortsättningsvis. Tack för ordet.

Talman! Till den delen bistår jag ledamot Måtars uppfattning kring det att skattegränsen är vår absolut viktigaste näringspolitiska fråga och att få den löst så att det sömfritt kan hanteras också av företagen. Jag känner mycket väl till hur komplext och svårt det är med dessa importer. Vi kommer också fördjupa oss i det under ledamot Holmbergs anförande.

Jag skulle också vilja diskutera den här frågan kring grundavdraget. Vi hade tidigare ett arbets- och pensionsavdrag, Obunden Samling var väldigt kritisk till det. Allra särskilt till den delen för att det inte gynnade dem med allra lägst inkomster. Man föreslog vid införandet av det att pensionsinkomsterna helst skulle bortses för att kunna föra mera pengar till gruppen pensionärer. Nu blir det ju tilldelning till den gruppen som inte haft grundavdrag tidigare. Hur ser obunden samling på de med allra svagaste ekonomi? Vilka åtgärder finns i den här budgeten för de?

Tack, talman! Om man tar generellt på Åland så har vi ett starkt skyddsnät och det är generellt också betydligt högre än det som är fallet i övriga landet. Vi har högre bidrag, vi har lägre trösklar överallt, mer resurser att hjälpa de allra svagaste och det fortsätter vi med i den här budgeten. Om sedan grundbidraget, på grund av att det just är ett avdrag där det ju ändå förutsätts att man har vissa inkomster, inte direkt hjälper de allra svagaste så kan jag konstatera att det görs ändå tillräckligt för de allra svagaste.

Talman! Så vi ska förstå det som att Obunden Samling har bytt fot i den här frågan? Tidigare har Obunden Samling framförallt genom partiordförande Bert Häggblom pekat på att de sociala åtgärderna för de allra minst värderade, bland annat äldre kvinnor, behöver stärkas. Nu ser vi ett förslag där man ger ut mera pengar till de med lägre inkomster medan högkostnadsskyddet för ÅHS inte justeras, bostadsbidraget justeras inte och utkomststödet justeras inte. Obunden Samling har härmed gjort en omvändning i kurs där man mera söker sig till medelklassen och mindre till de lägst värderade.

Tack, talman! Ledamot Zetterman försöker förstås sätta ord i min mun, ord som jag aldrig har yttrat. Det stämmer inte att vi har ändrat någon riktning. Jag sade inledningsvis i mitt gruppanförande att det här budgetförslaget är resultatet av en kompromiss. Det är ett givande och ett tagande, man får inte alltid igenom allt det man vill. Nu är vi nöjda med grundavdraget, vi är nöjda med kompensationen till kommunerna. När vi jobbar vidare framöver, någon gång leder regeringen och är dubbelt större parti så kommer vi också att kanske kunna sätta mera kraft bakom önskemålet att hjälpa de svaga. Jag tror att vi inte är ensamma om det, det tycker alla här, sedan är bara frågan hur vi ska få fram pengar till allt vi vill.

Tack, talman! Tack, ledamot Måtar. Pengar verkar det finnas gott om enligt ledamoten. Landskapets offentliga ekonomi är ju bra så pengar råder det ingen brist på.

Jag vill komma tillbaka till skattegränsen. Jag blir väldigt, väldigt glad för att ledamot Måtar lyfter den här idén, men jag tycker att det är märkligt tillika. Obunden Samling är ju ändå en del av landskapsregeringen. Det här är ingen ny tanke, den här föddes 2020. Den presenterades för i alla fall delar av landskapsregeringens ministrar under våren och sedan dess har det varit tyst. Det har förts ett aktivt lobbyarbete. Ledamot Måtar pratar om Helsingfors, han pratar om EU kommissionen etcetera, men det viktiga är ju att hela Åland är med på båten och det inkluderar ju våra rederier. Jag är förvånad över att ledamot Måtar nu för fram det här som ett soloutspel från Obunden Samlings sida när landskapsregeringen i ett halvår haft möjlighet att greppa bollen och föra det vidare. Jag kommer att gå vidare in på det här i ett kommande anförande.

Tack, talman! Landskapets bokslut och budget visar på att det finns en råstyrka i de siffrorna, det står jag fast vid. Det är ju så att det här är helt objektiva saker, det är bara att läsa bokslut och budget så ser man att det finns en grundstyrka i det, det kommer jag inte att backa på.

Sedan när det gäller på vilket sätt vi väljer att föra fram skattegränsen som en jätteviktig politisk fråga, det är väl en smaksak. Det är så här vi väljer att göra det och kommer att driva den frågan vidare. Det här är ju på intet sätt någonting som drabbar rederierna. Tvärtom så sade jag det att om vi inte på allvar börjar sköta den här frågan så det blir enklare för våra landbaserade näringar att sköta skattegränsen så kommer det att bli problem för rederierna.

Tack, talman! Jag tror det är väldigt viktigt att det finns en bred bas, en plattform, när man går vidare med det här. För det här är i grunden någonting väldigt allomfattande. Det finns ganska mycket okunskap kring frågan. Det finns rätt många som tror att man riskerar dagens skatteundantag genom att gå in och försöka förändra Ålandsprotokollet. Inget kan vara mer fel. Det skulle tillika vara att för en gångs skulle så borde ju Lagtinget, det offentliga Åland, ha en enighet kring någonting. Skattegränsfrågan är en sådan fråga. Därför blir jag lite förvånad över att det blir ett soloutspel. Finansminister Höglund nämnde det inte ens, lantrådet nämnde det inte ens, kanske näringsministern kommer att nämna det? Jag vet inte, men det är en fråga som inte har dykt upp i går. Den här har levt sedan 2020, speciellt sedan våren. Det gör mig lite fundersam, men jag tycker det är bra att den ändå kommer upp (… taltiden slut).

Tack, talman! När det gäller frågan om att komma med en god idé. Obunden Samling är partiet som är anhängare av goda idéer. Vi väljer att gå ut med den här frågan och sätta den på bordet i samband med gruppanförandet i budgetdebatten 2023. Inget konstigt med det, inget fel med det. Jag ser inte heller att det behöver vara att alla ska vara med eller något sådant. Det handlar om att nu ska vi vara rätt personer som ska driva det här mot Helsingfors. Alla som sätter sig in i vad vi menar vet att det här är någonting som är win-win. Det är bra för Finland, det är bra för Åland. Det är bra för rederierna, det är bra för den landbaserade näringen. Ingen förlorar på att gränsa av Ålandsprotokollet. Ålandsprotokollet är en del av EU:s primärrätt, det är en del av Finlands anslutningsavtal till EU. Det ändras inte lätt, det håller jag med om, men vi ska fixa det.

Tack, talman! Tack, ledamot Måtar. Jag förenar mig i ledamot Holmbergs synpunkter kring skattegränsfrågan och att ni lyfter katten på bordet är mycket välkommet faktiskt. Jag gjorde ett förtullningsbeslut förra veckan. Det är ingen stor sak, men det är helt onödigt. Vi måste kunna förhandla bort den där. Jag kan förstå vilket dilemma företagarna är i.

Sedan måste jag nog påminna er lite om den där gigantiska vepan i Svinökorsningen där det stod "Föglö, 10 minuter". Nu säger ni här att tunneln ska begravas, man blir nog förstummad alltså.

Ni nämnde också i ert anförande en färja som kör tom från punkt A till punkt B. Jag undrar vilken färja är det?

Tack, talman! Det är bra att även ni tycker att skattegränsen behöver ordnas upp.

När det gäller tunnel så det är bara att titta i vårat valprogram. Vi säger att om det är ekonomiskt hållbart så är vi för en tunnel. Vi drev på frågan i valet. Det tror jag alla här vet, och alla som röstade på mig vet, att jag har aldrig varit för det här förslaget. Det skulle ha dödats vid första stund det hamnade på mitt bord om jag hade bestämt ensam. Nu har vi kommit så långt att det är dags att sluta med det.

När det gäller tomma färjor så tror jag att jag inte har tid, fem sekunder räcker inte till för att förklara det.

Tack, talman! Nog skulle du ha hunnit nämna att det är tvärgående linjen som vi pratar om. Då ska jag upplysa ledamot Måtar, och samtidigt också minister Wikström, att det precis för en stund sedan kom in ett brev till landskapsregeringen där sex skärgårdskommuner motsätter sig ert sätt att arbeta mot näringslivet. I sista meningen i det brevet från de här sex skärgårdskommunerna så står det "Skärgårdskommunerna önskar därför framföra att man hoppas att landskapsregeringen inser detta och förpassar sådana förslag dit de hör hemma, det vill säga i sopkorgen, innan större skada har skett." Förstår ni vilken skada det här har skett nu under de senaste veckorna för näringslivet i skärgården, inser ni vilken skada det är?

Tack, talman! Det är inte bara på tvärgående som många turer är så gott som tomma, eller innehåller en enda fiskbil. Skulle vi ha en motsvarande situation där vi har kommersiella rederier som far från Åva och vi skulle ändå upprätthålla en särskild linje på samhällets bekostnad att köra fiskbilar från Åva till fastlandet så skulle jag säga samma sak. Det vill säga ni ska ta mera värdefulla laster. Vi har hört i radion att det är 100 000 per last som man ska betala 85 euro för och det gråter man över. Det ska inte ske på samhällets bekostnad. När det finns privata alternativ så ska de användas. Från liberalt håll så råskäller ni ju så fort landskapet konkurrerar med det privata. Det är precis det landskapet håller på med när det gäller fiskbilen. Det är inte bara tvärgående, det är också linjen från Kumlinge till (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är väl tur att jag inte är Obunden Samlings väljare för det skulle bli så krångligt att hålla reda på vad som är åsikten för dagen i olika frågor.

Jag har dock en helt uppriktigt ärligt menad fråga som jag har ställt också till de andra partierna i deras gruppanföranden. Hur ser Obunden Samling på kommunfrågan? Nu ger man mer pengar till kommunerna, både genom landskapsandelar och kompensationer till kommunerna. Om man har förstått det rätt så är det en kriskommun lagstiftning på väg som kommer att bli ett sätt att tvinga ihop kommuner som är i ekonomiskt svår situation. Anser Obunden Samling att det här räcker? Eller finns det mera som man behöver göra för att utveckla kommunsektorn? Nu pratar jag inte om några gamla förslag, utan en uppriktigt ställd fråga att finns det saker som man tycker att borde utvecklas?

Tack, talman! Ledamot Fellman, sin vana trogen, kan inte inleda ett anförande utan någon form av elak bisats till att börjas med och jag kan inte låta bli att notera det.

Hur som helst. När det gäller Obunden Samling, om våra åsikter, så kan jag konstatera att det här partiet, liksom övriga, så har vi kanske emellanåt högre i tak än många andra partier där det är tillåtet att ha olika åsikter eftersom man inser att allt annat är omöjligt. Det är bara att se sig i spegeln. Det finns olika åsikter i alla partier. Det här är en linje som vi har hållit och som vi håller, hur kommunerna fungerar. Jag gjorde en snabb check här, det finns väl ungefär 800 anställda i Mariehamn stad som sköter om 12 000 människor. Det finns ungefär 1 000 anställda i de övriga kommunerna som sköter 18 000 människor. Jag har fem sekunder kvar igen så jag fortsätter om en liten stund.

Tack, talman! Jag förstår att det här går vidare i att förklara att en större kommun som Mariehamn är värdelös på att hålla i pengarna eller någonting i den stilen. Om man ser på den verksamhet som bedrivs i Mariehamn, till exempel på klimat- och miljöområdet, så har man genom sin större volym av anställda och verkshöjden möjlighet att göra saker som de små kommunerna inte kan göra. Till exempel på klimatområdet så finns det samarbetsprojekt som borde bli av men som kommunerna inte mäktar med. Det är inget fel på kommunerna. De människor som jobbar där gör ett fantastiskt jobb, men det finns inte kraften och volymen att jobba vidare för framtiden. Jag undrar om Obunden Samling har någon lösning eller något förslag för att förbättra den här situationen.

Tack, talman! Jag fortsätter med att konstatera att vi har ungefär 1 000 anställda i de övriga kommunerna som sköter 18 000 människor. Man kan titta på sidan 179 och framåt i statistisk årsbok som ÅSUB ger ut för 2021, det var den senaste som kom. Där kan vi se att Mariehamn nog är ganska effektivt när man ser driftskostnad per invånare, men den mest effektiva är Jomala till exempel, och även Hammarland är mer effektivt än Mariehamn. Där har vi Lasse Häggblom som håller i pengarna, så det är inte så konstigt. Hur som helst, så behovet av en kriskommunlag så är ingen självklarhet för oss inom Obunden Samling och den utformning den har just nu så är vi inte helt imponerade av. Så vi ska se vad det blir av kriskommunlagen.

Tack, herr talman! Jag undrar om jag kan få ett förtydligande av Obunden Samlings gruppanförande. Man stöder alltså från gruppen inte den här halva miljonen som nu är upptagen i budgeten för tunnelutredningar? Kan man få ett ja eller nej, och klara besked?

Jag blir osäker på nu om jag ska svara ja eller nej, det beror ju på hur frågan var ställd, men vi håller med Moderaterna. Då gör jag inte precis som du vill, jag svarar inte ja eller nej, men vi håller med Moderaterna i den här frågan. Jag gillar inte att göra precis som jag blir tillsagd.

Tack för det. Då vet vi det, och kanske väljarna också. Att Obunden Samlings valplakat kanske inte alltid leder till den riktning som väljarna tror.

Jag skulle också vilja kommentera det här med att ledamot Måtar är så tveksam till allt som kommer från Finland. Det är lite förvånande uttalande med tanke på att den här regeringen som Obunden Samling deltagit i under tre års tid har mest levererat blankettlagar som är rakt på sak detsamma som kommer från Finland och väldigt få egen åländsk lagstiftning har vi sett. Hur förklarar ledamot Måtar det mot bakgrund av att han är så allergisk mot allt som kommer från Finland?

Tack, talman! Inte är jag så allergisk, på detta sättet, mot allt som kommer från Finland. Det att vi använder blankettlagstiftningstekniken i landskapet Åland får man väl se som en ganska lång tradition. Det är någonting som har pågått långt innan jag var påtänkt. Det här är någonting som beror på de resurser vi har där vi skulle borde ha ännu mera lagberedningsresurser, vi borde ha en ännu större organisation för att sköta allting. Skulle jag få bestämma skulle vi ha mera fulltextlagar och vi skulle ha bättre anpassningar av blankettlagarna. Till exempel avfallslagen är ett praktexempel på det som jag hoppas att vi hinner fixa här, eller som vi kommer att fixa. Nu har vi Wikström som miljöminister som sköter det åt oss.

Tack, herr talman! Tack, ledamot Måtar. Det är ganska befriande att höra ett nyktert helikoptersyn på landskapets ekonomi. Med synen på allt från budget till bokslut till nyttjande grad.

Sedan när vi kommer in på skattegränsen så finns det skrivningar om skattegränsen på flera ställen. Bland annat så ska vi beställa en utredning om taxfreens betydelse. Det gjordes en för ett antal år sedan, det börjar bli ganska många år sedan. Man behöver ha en ny sådan analys, ny utredning, för att kunna se hur var det då och hur var det idag. Sedan finns det ytterligare en skrivning som säger "förstärka den juridiska argumentationen kring skattegränsfrågan genom att upphandla nödvändiga externa kompetenser". Den här skrivningen är ack så viktig och visar att här är man verkligen beredd att titta på ett ännu djupare plan.

Tack, talman! Finansminister Höglund, det är mycket bra. Jag har aldrig på något sätt kritiserat här. Jag lyfte fram i budgeten att vi har skattegränsåtgärder. Det jag ställde mig lite frågande till var att alla hittills har glömt att säga ordet skattegräns, skattegräns, skattegräns. Det är som sagt den viktigaste frågan vi har för handeln nu. Det är jättebra att utvärdera. Jag är personligen är övertygad om att fortfarande är taxfree undantaget jätteviktigt, men vi kommer mot den nivå där förhindrandet av en fri handel gör större skada än vad taxfree gör nytta. Vi går i den riktningen ska vi komma ihåg, 1995 var det inte så.

Talman! Ledamot Måtar är rätt så frispråkig när det gäller den offentliga ekonomin. Han säger att kostnaderna är för tilltagna på många moment och att intäkterna är för blygsamt värderade i budgeten. Det vill säga att det skulle finnas en hel del luft i systemet, och att det här systemet har funnits ett tag. Med tanke på de tider som vi lever i, den finansiella stramhet som vi egentligen skulle behöva iakttag under den här tiden, så vore det viktigt om man från landskapsregeringens sida kunde titta på den historiska förverkligande graden på moment där man ser att det har skiljt sig ganska mycket vad gäller budget. Vad är ledamot Måtar och Obunden Samlings syn på luft i systemet? Hur mycket skulle vi kunna identifiera här?

Tack, talman! Jag gjorde en uppskattning nu av 2022, jag tittade på 2021, 2020 och 2019. Om man bara tar det här på sista raden då så har vi till exempel för 2021 då bokslutet blev minus 200 000 euro, men vi hade budgeterat minus 11,4 miljoner. Det är en jättestor skillnad. Det är klart att skillnaden blir större ju längre man kommer i resultaträkningen. Om vi tar nu den här budget, inklusive tilläggsbudgetar, för 2022 så räknar vi med minus 13 miljoner drygt och det ser ut som att vi kommer att hamna på plus minus noll, kanske till och med lite plus. Det är ganska stort, många procent.

Tack, talman! Tack för det svaret. Det finns en del pandemieffekt i det är också att man behöver ha mycket, mycket mer i budgeten för att förebygga och ta tag i de kritiska effekterna som pandemin hade. Så det är kanske lite svårt att göra en jämförelse år till år, därför är det bättre att titta på medeltal. Det som ledamot Måtar är inne på är ju helt korrekt. Alltså att det finns en hel del luft i systemet och här skulle landskapsregeringen behöva titta på de moment där det finns en jättestor skillnad i förverkligandegrad, det vill säga det budgeterade och det som har utfallit. Där är det faktiskt lite förvånande att landskapsregeringen inte har gjort det till det här budgetförslaget för 2024 då vi ska ha exakthet i budgetplaneringen då finanspolitiska ramverket ska vara sjösatt. Åtminstone då borde vi ha ett sådant tänk, men det är tråkigt att man inte har kommit till det här.

Tack, talman! Det är ju så att budgetera är egentligen att man försöker förutspå framtiden. Jag kommer ihåg en gång i tiden när jag jobbade på bank och det var prat om börsen hit och dit och man försökte förutspå hur börsen skulle gå. Då lärde man sig ganska snabbt det här med att förutspå framtiden, den som säger att han kan förutspå framtiden, det är farligt och det är svårt. Den som säger att de har en kristallkula så brukar man också skoja, jag hörde det på engelska nyligen, att den som tror att man har en kristallkula så brukar mest finna sig i att gå i krossat glas efter en stund. Det är svårt och därför när man budgeterar så är det sådana här försiktighetsprinciper man använder. Hellre överbudgetar man kostnader och underbudgeterar intäkter än tvärtom.

Talman! Ledamot Måtar vill sprida på gracerna när det gäller tjänster och årsverken. Det kan man väl konstatera att tar man bort årsverkena från ÅHS och de andra underlydande myndigheterna vad hamnar vi då på, en 12 tjänster? Det är ju de facto 28 tjänster kvar som den här majoriteten får ta ansvar över. Ledamoten berömmer ledamot Häggblom med entourage. Man får väl hoppas att det här inte blir landskapsregeringens melodi att man inte betalar ut övertidsersättning och sådant. Det kan inte vara någon hållbar sak. Jag tycker också att ledamot Måtar glömmer bort att under den här mandatperioden har vi haft puckelpengar. Vi har haft de finanspolitiska systemen, som hakar i varandra som, har gett oss rejält mycket mera inkomster och det ser dystert ut om man tittar lite längre fram.

Tack, talman! Ledamot Sjögren plockar fram kristallkulan. Jag kan väl till viss del hålla med om att det kan se bekymmersamt ut framåt, men ingenting att gräva ner sig för. Åland verkar tilldra sig ett väldigt stort intresse för dels inflyttning, dels grundande av företag, drivande av företag, startandet av nya verksamheter. Det finns mycket positivt att se fram emot. Jag väljer att inte kommentera något vidare. Trenden gillar inte jag heller att vi inte kan få intäkter och utgifter att gå ihop lite bättre från början, men att vi ändå klarar det i bokslutet till slut är något som ger viss förtröstan.

Nej, fast man kanske kan verka som en dysterkvist så får man inte hemfalla sig åt apati. Det är antagligen så att den här landskapsregeringen klarar sig från att låna till driften, men jag är ganska säker på att det måste nästa landskapsregering göra. Det bäddar den här majoriteten för, det är min absoluta uppfattning. Sedan får vi se vem som har rätt i kristallkulan.

Jag vill ändå passa på att ge komplimanger för anförandet om skattegränsen. Det här har vi diskuterat ganska ingående i den liberala lagtingsgruppen och har varit inne på samma linje som ledamot Måtar. Vi har funderat över varför inte vi andra har blivit informerade om det här, utan det är någonting som har varit förbehållet majoriteten. Vi har försökt gräva i den här frågan själv, till det får vi återkomma. Jag skulle vilja ha ett förtydligande på hur Måtar och Obunden Samling ser på kriskommun lagstiftningen. Vad tänker man sig där? Tänker man inte göra någonting?

Tack, talman! Det har kommit ett preliminärt förslag kring kriskommunlag. Den har varit ute på remiss och det har varit ganska stor kritik. Sedan dess har vi inte satt oss ner och analyserat den närmare. Jag har inte så mycket mer att säga om det mer än att de kommuner som träffas av det här, det får inte bli en för bred front om vi säger så.

För övrigt när det gäller skattegränsen, tack för berömmet och vi samarbetar gärna med Liberalerna om det. Vi behöver samarbeta om att få den här offentlighetslagen fixad också så den gäller bolag. Så vi har ju mycket att samarbeta om här nu.

Tack, talman! Det blir ju lätt en ganska oskarp och klumpig diskussion om man stirrar sig blind på siffror blott och bart. Jag tänker då på just den här tjänstediskussionen. Det är därför jag tycker att det är fräscht från Obunden Samling, genom ledamot Måtar, att titta bakom de där siffrorna. Vad är det för årsverken det handlar om. Det finns nästan en rädsla har jag märkt över att en ny tjänst eller ett nytt årsverken per automatik blir fördyrade och vi ska stirra oss blinda på siffran. Vi måste ju se att bakom, om det finns ett smart resonemang att den här nya tillgången kan leda till positiva synergier i andra ändan så är det ju någonting bra. Då tänker jag till exempel just på det som ledamot Måtar nämnde om ÅMHM och vindkraften.

Tack, talman! Det är roligt att höra. Vi delar uppfattningen. Lite bekymrade är vi för alla de här nya tjänsterna. Jag vill inte på något vis skylla ifrån mig, men jag tror att alla som sitter i den här församlingen vet att det är svårt att penetrera ända ner till där det här behovet uppkommer. Att få den informationen och känna till vad som driver att vi behöver mera tjänster. Ska man utgå ifrån att tjänstemän ljuger åt en när de säger att de går på knäna? Det är faktiskt svårt.

Tack, talman! Det är just därför som vi måste ändå försöka se vad det är för resurser som det handlar om och vad kan det ge för synergier. Ledamoten kom in lite på det med ÅMHM:s roll när det gäller etablering av storskalig havsbaserad vindkraft. Då nämnde ledamoten att det här är någonting som de ansökande verksamheterna ska betala för och så ser jag också på det. Den kostnad det blir för aktörerna att göra en tillståndsprocess och sådant är ju en ganska liten del i hela investeringen. Jag hör gärna lite fler tankar från ledamoten där om just hur man kan arbeta aktivt med avgifter och sånt för att få mera inkomster från de här viktiga verksamheterna.

Tack, talman! Det är ju så att man har ju till och med aktivt från vindkraft håll i media uttryckt den här åsikten att man är beredd att betala för sig. Det är helt förståeligt om man slår ut kostnaden per såld kilowattimme, eller vad man nu har, så är det ju ingenting. Värdet av att komma igång snabbt är mycket större än att sitta och vänta på någon sådan här flaskhals, så är det.

Tack, talman! Tack, ledamot Måtar. Obunden Samling har infrastrukturposten och den kommer vi att få redogörelse för utav just infrastrukturminister Wikström senare. Det är just den politiska dimensionen, som jag är ute efter i min replik, från Obunden Samling. Jag har ställt den förut. Det handlar om Obunden Samlings vision. Hur man vill lägga upp infrastrukturen i skärgården och på landsbygden, och hur kopplar man ihop de här till en bra helhet? Det är det vi egentligen är ute efter i slutändan. Ledamot Måtar har tidigare uttalat sig om att man behöver tänka utanför boxen. Man behöver tänka utöver bro och färja, utöver tunnel. Det här utanför boxen har vi inte riktigt fått någon redogörelse för. Det har varit lite hi och hej från Obunden Samling i den här frågan. I valet var det en tunnel som gällde och nu ska den skrotas den också. Att se framåt önskar ledamot Måtar i sitt anförande och det ska vi göra. Skulle vi kunna få en redogörelse för hur diskussionerna har gått i partiet? Vart vill man fokusera i den här frågan?

Tack, talman! Det är som jag sade tidigare så att Obunden Samling väldigt tydligt i valprogrammet skrev att en tunnel är ett alternativ om det kan visas vara ekonomiskt försvarbart. Vi har kommit så långt nu att vi vet att det inte är ekonomiskt försvarbart, och således är det inte aktuellt längre.

När det gäller skärgården för övrigt så tänker inte jag sätta en massa ord i munnen på minister Christian Wikström, han får närmare gå in på det. Till exempel inköp av second hand tonnage som nu har skett med Fedjefjord eller den här Ådan så är rätt väg att gå.

Tack, talman! Det här är ju ett gruppanförande och jag frågade om hur Obunden Samling ställde sig, varken hur ledamot Måtar personligen ställer sig eller hur minister Christian Wikström ställer sig. Vad har Obunden Samling för ståndpunkter kring framtiden i skärgårdstrafiken? Jag pratar nu inte om enskilda investeringar. Hur vill man fokuserade det? Hur vill man koppla ihop det med glesbygden? Man har pratat mycket om glesbygden, hur vi ska utveckla den. Kollektivtrafiken är en viktig del för Obunden Samling också har vi sett i valprogrammet och också i uttalanden från ministern. Det är de här framtidstankarna som vi lite saknar. Det har gåtts till val på att skrota det ena och det andra, man har gått in för det. Hur ser man att framtiden ser ut? Ska vi knyta ihop södra och norra skärgården på något sättet? Ska vi utveckla de olika linjerna? Eller ska vi bara köpa gamla tonnage av norrmän hela tiden utan att ha någon tanke på varför vi gör det? Det här med varför saknar vi även i budgeten, det saknar vi även från regeringen i stort. Varför gör vi det vi gör? Hur ser det ut om 50 år? Hur kommer vi dit?

Tack, talman! När det gäller skärgårdstrafik så för det första så pratats det alltför mycket skärgårdstrafik i det här sammanhanget. För Obunden Samling är den frågan ganska långt ner på prioriteringslistan. Det finns många viktigare saker före skärgårdstrafiken. Generellt måste vi börja titta på nyttjandegraden på linjerna. Körs det för lite människor och gods eller bilar på en linje så ska den köra mindre så att det blir mer när den väl körs. Vi ska inte ha trafik till obebodda öar. Vi måste titta på vad som är rimligt. Det är ett allmänt ekonomiskt tänk som även alla privata rederier måste ta i beaktande när de planerar sin trafik till och från Åland.

Tack, talman! Vi brukar från Ålands Framtids sida lägga en heder i och försöka ha väl genomarbetade och underbyggda anföranden. För ett år sedan ville jag med statistik och fakta visa på vilket sätt landskapsandelarna mer eller mindre har stått stilla. Landskapsandelarna, som är en väldigt viktig del av kommunernas intäkter. Vi vet att det system vi har nu infördes 2008. På 14 år har de ungefär legat på samma nivå, det har varit plus minus 36-40 miljoner. Trots att vi vet att det har kommit lagstiftning, trots att vi vet att andra pålagor har kommit, trots att vi vet att kostnaderna i det stora hela har stigit för kommunerna, kostnaderna har gått upp i taket. Det här försökte jag under två och ett halvt års tid inom regeringsblock lyfta upp i alla sammanhang, jag har också här i lagtinget gjort det, men det känns lite förgäves. Stöden till kommunerna ligger rätt stilla. Trots att ledamot Måtar sade här att man ger ordentligt med pengar till kommunerna, men jag får säkert ett svar på var de finns. Trots att vi har en gammal kommunalman som finansminister, men det är som om de skulle bli lite ombytta personer när de landar på finansministerposten. Det är värt att notera att under halva den här perioden, det vill säga under sju år, så har landskapets egna verksamhetsutgifter ökat med 25 procent. Då finns det minsann pengar, men att stöda kommunerna går inte.

Herr talman! För två år sedan så ville jag med statistik visa hur stark förskjutningen har varit ifrån det privata näringslivet till offentlig sektor, jag kommer ihåg att replikskifte jag hade med ledamot Eliasson då, men igen lite för döva öron både i regeringen och i lagtinget. Den här trenden bara fortsätter. Trots att regeringsprogrammet säger något annat. Det vill säga att vi har 40 nya tjänster och vi har ytterligare underskott i Ålands finanser. Ska jag vara lite ärlig så ledsnar man lite på att hålla på att jobba, ta fram fakta, försöka vara påläst och försöka få till stånd en förändring när man ändå säger att allt ska skjutas på framtiden, åtminstone till nästa val. När man blir lite uppgiven så är frågan vad ska man göra, ska man ge upp eller ska man försöka hitta något positivt? Jag valde att försöka hitta något positivt.

Jag ska berätta fyra historier som jag tycker att säger ganska mycket om Åland. Den första handlar om min yngsta son. Han och hans svenska flickvän kom underfund med att de vill jobba utomlands. De lyckades få ett spännande jobb i ett spännande land, men då krävdes det att man hade ett pass som gällde tre månader efter planerad hemresa och det hade ingen av dem. Då blev det lite panik. Sonen som jobbar i Sverige ringde till mig och sade "Vad gör vi?". Jag ringde till den åländska polismyndigheten på måndagen och en trevlig dam svarade att om du har möjlighet att komma in med det gamla passet och att vi får ett foto på sonen på en länk så ska vi försöka ordna det så fort som möjligt. På fredagen fick jag ett samtal om att nu finns passet att hämta, på fyra arbetsdagar. Den svenska flickvännen fick svaret att andra veckan i januari skulle man få ett nytt pass. Då var det lite sorg i lägret förstås. Man försökte med mejl utan svar, man försökte i timmars telefonkö och kom faktiskt fram till sist och fick svaret att det var ingenting man kunde göra. Med den här lilla historien vill jag visa att om man är flexibel och småskalig så tillför det oerhört mycket.

Den andra saken jag tänkte berätta var om en hyresgäst som hade flyttat hit från Sverige och var och handlade i en åländsk butik, varan gick sönder efter ett par veckor. Uppgiven konstaterade "Var är kvittot? Jag har ingen aning.". Träffade då en annan åländsk hyresgäst i trapphuset som sade att gå till butiken med den och förklara hur det är. Den svenska hyresgästen trodde att vad är nu riktigt det här, men gick dit, lade upp varan på disken och berättade vad som hade gått sönder. Samtidigt som hon höll på sade en expedit i andra kassan att jag kommer ihåg dig när du var här, det är inga problem du får en ny. Också den människan sade att vilket fantastiskt samhälle, helt otroligt vad flexibelt det är och råkar ha två barn i åländska skolor och sade att vilka resurser om man jämför med på ett annat ställe. Jag ska återkomma till det.

Den tredje historian jag vill delge så jag var på en tillställning som hette Spirit Of The 80's på Alandica. Då kom det fram en person som hade flyttat till Åland och pratade med mig på engelska och sade att hur har Åland lyckats få hit de här stjärnorna. Då sade jag att de här stjärnorna är nog åländska ungdomar och de flesta av dem är amatörer. Han hade svårt att tro det. Jag blev också att fundera på en annan sak när jag gick ifrån den fina konserten vi hade på självstyrelsedagen på Anders Udde. Då råkade jag springa ihop med den danska vice talmannen Karen Ellemann som sade att hur många människor bor ni egentligen på den här ön? Vilken fantastisk tillställning, helt otroligt vilka talanger ni har. Det här har vi tack vare att vi har ett musikinstitut, tack vare att vi har resurser.

Jag vill avsluta med att berätta om den andra sonen som jobbar som lärare i Sverige. Det här vet jag att många av er har hört många gånger. Han har en klass med 30 elever, varav fem av eleverna inte överhuvudtaget kan svenska. Man får en timmes språkstöd per dag, i annat fall så är de i klassen. När hans lika gamla kollega är sjukskriven, vilket kan hända lite nu och då, så har han också hans klass. Så han har 60 elever ensam, utan assistenter, utan studios. Med det här vill jag säga att det här är ingen kritik mot de som jobbar inom den åländska skolan, tvärtom. Det är ingen kritik mot barndagvård, det är ingen kritik mot den åländska åldringsvården, tvärtom. De gör ett fantastiskt jobb och de producerar en fantastisk service.

Det jag vill säga med de här fyra historierna är att det åländska samhället skulle vinna ganska mycket på om vi lite höjer blicken ibland och ser styrkan i vårt Åland, ser det fina i det här samhället. Den här höga samhällsservicen har vi av en orsak, att vi har resurser. Det här rika kulturlivet har vi också av en orsak, tack vare att vi har resurser att vi kan satsa på musikinstitutet. Pudelns kärna i mitt resonemang är att det här går inte av sig själv, det kräver som sagt var resurser. Det kräver en sund och ansvarsfull ekonomisk politik. Det går inte att skjuta allt på framtiden. Det var det jag ville säga med de här historierna.

De skylls både på det ena och det andra, det är den breda vägen hit och den smala vägen det. Vad det handlar om är i grund och botten ganska enkelt. Den förra finanschefen i Jomala kommun hade en fantastisk förmåga att läxa upp fullmäktige på ett sådant sätt att vi satt faktiskt och log och tyckte det var trevligt, då är man ganska skicklig. Han sade att det är inte mera invecklat än att det måste komma mera pengar in än vad det går ut, det är inte svårare än så. Så är det också när det gäller ett samhälle. Det handlar inte bara om företag.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis ta ett par ord om självstyrelsen. Vi har nu haft hundraårsjubileum, men ändå så lever självstyrelsen ytterst, ytterst tynande tillvaro. Om vi tar revisionen vi startade med målsättningen om en enorm utveckling, en utveckling som nu har bytts till bevarande av det vi har. Det har blivit en ständig kamp att försöka bevara den självstyrelse vi har. Det är där vi är. Socialdemokraterna motionerar om att vi ska analysera varför det har gått som det har gått. Det har gått som det har gått på grund av att vi är inte två parter som ser att det här är en gemensam angelägenhet. Det är det viktigaste vi måste få till stånd. De är enormt duktiga de som jobbar i landskapsregeringen med de här frågorna, men jag tror att man kan räkna de som jobbar med självstyrelsen och självstyrelsens bevarandeutveckling på handens fem fingrar. Det här kräver en ökad kompetens. Därför vill jag peka på budgetmotion nummer 26 ifrån vår sida. Det krävs en bred kompetens för att upprätthålla och utveckla självstyrelsen. Både på det allmänna planet inom förvaltningen, men det krävs framförallt kvalificerad självstyrelsekompetens inom folkrätt och internationella relationer. Lagberedningen nämns ofta. Den har en viktig roll här, det är inte frågan om annat, så att man kan utmana de här självpåtagna tolkningsföreträdena som vi hela tiden har från finsk sida oavsett vilken konflikt som dyker upp. Därför är ett förslag att stärka den åländska kompetensen inom det här området. Att man inom ramen för Högskolan på Åland skulle bygga upp ett internationellt kompetenscenter för autonomi och utveckling med ett kontinuerligt kunskapsutbyte med andra autonomier. Ett sådant här självstyrelsecenter skulle också tillhandahålla mer eller mindre obligatorisk utbildning för dem som jobbar inom landskapsförvaltningen. Jag tror att det är enormt nödvändigt om vi ska klara av den här fighten framöver. I och med det hörde jag att klockan plingar, så då slutar jag. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag lovade ledamot Eriksson igår att jag gärna skulle gå igenom den här tabellen i budgeten på sid 53 som berör kommunerna. Jag är uppriktigt ledsen att vi inte har hunnit gjort det för det skulle ha förhindrat ledamoten från att komma med lite felaktigheter.

Det är så att i storleksordningen 2 miljoner så förbättras kommunernas resultat, i och med kompensationen för grundavdraget. Storleksordningen är två miljoner där. Sedan har vi ytterligare en indexförhöjning på 1,4 miljoner, uppskattningsvis, plus en extra uppföljning av basbelopp. Det skulle egentligen ha gjorts 2025 men har gjorts nu för att ha verkat 2023. Den blev ungefär 700 000. Så kommunernas resultat kommer att förbättras med storleksordningen 4 miljoner på grund av dessa åtgärder. Så jag tror att de är nöjda. Tack!

Jag tror också de skulle vara nöjda om det stämmer. Värderade finansminister Höglund, ska vi tala om relationerna mellan landskapsregeringen och kommunerna så måste vi ta helheten. Vi måste ta samtliga transaktioner med. När det gäller kompensationerna, först 5 miljoner för den här Sote-reformen och sedan 3 miljoner för övriga avdrag, så kompenserar man de facto bara 70 procent. När det gäller de avdrag som via lagstiftning drabbar kommunerna så bara i min hemkommun Jomala handlar det om 1 miljon i kostnader. När det gäller den nya barnomsorgslagen som den här regeringen drev igenom, och som vi protesterade kraftigt emot, så handlar det om kanske 300 000 för Jomala kommuns vidkommande. Så att kommunerna skulle få 4 miljoner mer än vad de har fått tidigare stämmer inte. Den siffra jag har fått fram, via sakkunniga, är 0,8 miljoner plus.

Jag tar gärna en diskussion med de sakkunniga så att jag får gå igenom det. För det stämmer inte, det är fyra miljoner vi pratar om. Orsaken till kompensationen för grundavdraget och reseavdraget är bland annat det utökade grundavdraget. I dag kompenseras kommunerna exakt noll för avdragen i kommunalbeskattningen. Nu kompenseras de till 70 procent för hela det utökade grundavdraget och 70 procent av resekostnadsavdraget där de idag kompenseras exakt noll. Så det här förbättrar kommunernas resultat med två miljoner. Plus indexförhöjningen och basbeloppet som jag nämnde. Orsaken till att basbeloppet har höjts är förstås att kostnaderna har ökat.

Jag kan säga för mitt vidkommande, jag lägger absolut ingen prestige i det här. Skulle finansminister Höglund ha rätt så är jag den första som kommer att säga att jag hade fel, jag gratulerar. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet faktiskt, jag vädjar till ordföranden, sätter sig in ordentligt i det här. För det är viktigt att vi pratar om samma sak.

Talman! Ledamot Eriksson underströk i sitt anförande det att vi har ett väldigt gott liv på Åland och det konstaterades också igår. Jag vill vända mig lite kring den här anekdoten gällande passet, och i alla fall slutsatserna som ledamoten Eriksson drar kring det. Att vi har en så väldigt snabb passhantering på Åland har ju att göra med de digitala systemen som är extremt välutvecklade i Finland. Den allmänna tiden för att erhålla pass i Finland är mellan åtta och tolv dagar. Sedan är dessutom det åländska poliskontoret ganska litet och man kan dessutom i hela riket få det snabbare än åtta dagar. Det är alltså väl genomförd digital transformering som har lett till snabb passhantering. Ser vi till vår egen del så det går mycket, mycket snabbare att bilda ett bolag över nätet än vad det går att få näringsrätt. Så vi har en del att jobba med, ledamot Eriksson.

Jag tänkte faktiskt när jag satte ner den där punkten att vem kommer att komma med den där repliken först och jag gratulerar ledamot Zetterman som hann först. För mitt vidkommande, för Ålands Framtids vidkommande, spelar det ingen roll om det är finsk digitaliseringsteknik, om det är svensk, eller om det är åländsk, bara det fungerar bra. Den här personligheten, den här snabbheten, det var det som var pudelns kärna. Att man försöker inom det åländska samhället just på grund av att vi är så små, att vi känner varann och man inser att man ska dra åt samma håll. Det är en enorm styrka i det här samhället. Det var det som jag ville få fram.

Talman! Jag tycker det är bra besked från Ålands Framtid för det är nämligen så att i de här digitala processerna så kommer vi inte att kunna sköta allting själv, det är jag helt övertygad om. Vi kommer att behöva dra nytta av det datalager och den information som ligger i suomi.fi. Ska det här bli, ur konsumentperspektiv, sömlöst så att man kan använda tjänsterna fritt så behöver också det här systemen vara integrerade i varandra. Alltså när det gäller digitaliseringen så är det ett område där självstyrelsepolitik in absurdum är direkt skadlig för utvecklingen. Det är klart att informationen både gentemot ålänningar och de som jobbar med systemen ska vara på svenska, men att ha en tanke om att av självstyrelsepolitiska skäl bygga upp helt egna versioner när vi ser hur fantastiskt bra Finland som stat är på de här digitala grundinfrastrukturen vore rent utsagt dumt.

Det finns som på alla mynt två sidor. De digitala processerna är bra, men de är samtidigt också ett stort hot mot det svenska språket och mot Ålands självstyrelse. Ju mera integrerade man blir i rikets system, desto större är risken att de sakta men säkert helt och hållet är enbart på finska. Samtidigt vet vi redan nu att när det gäller inte brukarperspektivet men de som ska jobba med det så blir man tvungen redan nu att kunna finska för att kunna sköta det. Jag tycker inte man ska kalla det för självstyrelsepolitik in absurdum, utan vi måste vara vaksamma på och se att vi i fortsättningen kan fungera och verka på svenska i detta samhälle. Annars har vi hela grunden borta för självstyrelsen. Så det är ingen absurdum fråga, utan det är en viktig fråga.

Talman! Det gäller väl kanske att vara, hur var det någon svensk politiker sade, stolt men inte nöjd. Det är det som driver utvecklingen framåt, och det blir väl en del problemfokusering av förekommen orsak. Jag tänkte också påpeka det där om passet och polisen. Absolut, det ska vara system på svenska och man ska kunna få service på svenska. Jag noterar också en liten vändning från Ålands Framtids sida. För jag har läst flera insändare där man tycker att man ska bygga egna system, och det fixar vi helt enkelt inte. Rikssystemen fungerar väldigt, väldigt bra. Vi ska sätta tid och energi på att vi får allt på svenska helt enkelt.

Nu vet inte jag om jag är ute på sju famnars vatten, men jag hade tänkte fråga en sak om en motion som ledamoten har skrivit. Den här med KST och att landskapet skulle ta över det. Hur tänker ledamoten kring finansieringen av KST i så fall?

Om jag börjar bakifrån så har jag ett skilt anförande om den, så jag ber att återkomma.

Sedan igen när det gäller problemformulering som vicetalman Sjögren sade. Jag försökte faktiskt, lite uppgiven som jag var, det var så att slutet på mitt anförande så jag kastade båda sidorna och tänkte att jag måste trots allt hitta på något positivt och det finns ju en hel del positivt att säga i det här samhälle. Det är riktigt att Ålands Framtid flera gånger har förespråkat egna digitala system när det handlar om småskaliga system där vi vet att vi inte får det att fungera på svenska. Det måste vi alla vara medvetna om, vi ska inte vara naiva. Ju mera vi kryper upp under suomi.fi, desto mera riskerar vi så småningom att vi har system som inte fungerar på vårat eget modersmål. Det hoppas jag att också Liberalerna är medvetna om att den risken finns.

Talman! Det tror jag att vi var väldigt tydliga med. Samtidigt som det likväl som skattegränsen så förväntar sig ålänningarna också att man ska få service digitalt. Absolut, det är utan tvekan på det viset. Vi lär väl få återkomma till ledamotens motion för jag hade en del uppriktiga från frågeställningar kring det.

Talman! Jag tycker att den här motionen om utökad självstyrelsekunskap är intressant. Jag är ju själv väldigt intresserad av självstyrelsen, men jag lite ifrågasätter om det finns kapacitet att bygga upp det här vid högskolan idag. Man måste bygga från noll i det fallet. Däremot ser jag att det finns både forskare, grundkunskap och internationella kontakter vid Ålands Fredsinstitut och att man kunde bygga därifrån i stället. Sedan har ju också Finland givit en hundraårs present med en professur vid Åbo Akademi. Den här kan kanske bli embryot till självstyrelsekunskap.

När det gäller den här motionen så tror jag att kanske ledamot Högman och jag är de få som har läst de publikationer som Göran Lindholm och Bjarne Lindström har publicerat. Jag har faktiskt inte frågat dem, men mycket av den här idén kommer rakt därifrån. Det är ledsamt när ledamot Högman som kan det här området säger att ska man börja på högskolan så får man börja från noll. För alla andra autonomier, om vi ser till exempel på Färöarna som vi alltid gör, så man har en enorm kompetens på sin egen högsta utbildningspunkt. Man har inte någon professur på någon främmande akademi i Köpenhamn. Det skulle vara dem helt främmande. Utan den här kunskapen ser man till att man själv tillhandahåller i samarbete med andra autonomier. Det är dit jag hoppas på att vi ska komma. Att vi inte ska behöva utgå ifrån att det finns noll kunskap på högskolan om så här viktiga frågor.

Det är väl kanske att ta i att det finns noll kunskap. Jag menar att deras kunskapsområden är på andra discipliner. Man måste också bygga den här därför att man måste tala med lärda män på latin och med bönder på bönders vis. Det är väl också lite tokigt att säga så, men för att kunskapen om självstyrelsen ska vinna gehör så måste man ha kunskap och forskning på allra högsta nivå. Det är min åsikt.

Nu råkar jag ju vara bonde och jag tycker inte att jag är fullständigt olärd för den sakens skull, men det må vara en annan femma. Det här kompetensområdet, jag tycker det är så centralt, det är egentligen självklart när man tänker efter att det här borde ju vara på högskolan. Vi vet att det är mycket som ligger och svajar på högskolan, det är inte bara bolagisering och styrelse som hoppar av. Utan det verkar helt enkelt inte fungera, och det har varit ett problem där länge. Nu var det ledamot Högman själv som sade att det var noll kunskap om det. Det må vara noll eller hur lite det nu är, men någonstans måste man börja. Jag funderade också faktiskt på fredsinstituten som nämndes, men jag tycker att en sån här utbildning är nödvändig om vi ska ha kompetens om självstyrelseförvaltning ute i den åländska förvaltningen och den ska finnas vid högskolan.

Tack för ett intressant anförande, ledamot Eriksson. Nu tror många nog att jag ska ta en replik gällande digitaliseringen, men faktiskt tänkte jag spinna vidare på er motion om ökad kompetens om självstyrelsen och testköra en liten egen idé. En idé av lite mindre karaktär, men likväl en som ger medvetenhet och kunskap om självstyrelsen. Jag tror det är viktigt att fortsätta fira självstyrelsen ordentligt så som vi har gjort nu i två år. Att försöka få vår självstyrelsedag likt Norges sjuttonde maj. Vad tror ledamot Eriksson om att fira självstyrelsen likt skördefestmodellen? Att ge en förening stöd för att tillsammans med näringslivet styra ihop självstyrelsefirande helt enkelt. För att också ge uppmärksamhet åt vår unika självstyrelse och gynna näringslivet på samma gång.

Lite på sidan om den motion jag hade, men det är helt okej. Vi har ju också motionerat medan vi var i regeringsställning att man ska göra 9 juni till en helgdag. Jag noterade med stor glädje att också Liberalerna hade en likadan kläm i en av sina motioner. Det vore ju också naturligt att Centern skulle stödja de här frågorna. Nu har han den här legat begravd i lag- och kulturutskottet så jag hoppas att man från liberalt håll och från Centerns håll, för vi har ingen representation där, lyfter upp den här motionen och diskuterar hur vi kan göra 9 juni så folklig som möjligt så att alla, oavsett om man jobbar inom offentlig sektor eller privat sektor, kan känna sig delaktiga.

Jag ber lite om ursäkt att jag går utanför ämnet här, även om det gäller självstyrelsen. Jag ville nämna det i plenum för att alla kan tänka vidare på den idén, och testköra mot just ledamot Eriksson när jag väl fick chansen. Eftersom ledamoten värnar vår självstyrelse väl och antagligen funderat på den här frågan många, många gånger. Tack!

Jag vill säga åt värderade ledamot Josefsson att jag tycker inte alls det är utanför ramen. Utan så fort vi diskuterar självstyrelsen så är vi alltid innanför ramen. Min förhoppning är att man nu förutsättningslöst ska sätta sig ner och diskutera. För vi har ingen bra situation nu. Det finns faktiskt folk som jobbar. Jag har många gånger fått gliringar själv när jag kommit i kostym och ska in på självstyrelsedags firande, till exempel om man svänger in genom ett populärt matställe för arbetare den där dagen får man nog höra både det ena och det andra. Det finns en direkt avund och illvilja, och den är förståelig. Man tänker att varför ska bara de som är inom offentlig sektor få ledigt, varför får inte vi? Den situationen kan vi inte ha, utan alla ska måsta glädjas den här dagen. Så jag tycker det var en mycket bra fråga av ledamot Josefsson, tack för den.

Tack för ordet, herr talman! Jag funderade just vem från Åländsk Demokrati som ska hålla anförandet.

Bästa lagting! Har vi äntligen kommit till det sista gruppanförandet?

Vi har en ny budget igen som jag brukar försöka studera, analysera och kommentera. Jag brukar försöka titta på överskott och underskott i budgeten och den här gången så kan vi läsa att räkenskapsperiodens resultat är minus 5 036 000 euro. Klart som korvspad. Jag har noterat att några har nämnt siffran 18 miljoner. Några har nämnt siffran 19 miljoner och några har nämnt 20 miljoner. Frågan är vad som är rätt och vad som är kanske populistiskt. Jag godtar sällan den sista raden per automatik som den korrekta siffran.

Herr talman! Det är ingen enkel fråga. Det finns ofta poster i bokslutet som gör att det verkliga resultatet inte är detsamma som man kan läsa i antingen bokslut eller en budget. Det kan vara engångsposter, det kan vara under- och överavskrivningar, knepiga reserveringar och så vidare. Då tittar man vad har vi i år. Avskrivningar enligt plan, vi har inga engångsposter, inga extraordinära poster, endast det här normala PAF. Vi har en lotteriskatt som har sänkts temporärt, men landskapsregeringen har valt att ändå ta ut samma belopp. Kreativt, men jag vet inte om man behöver justera för det. Sedan har man tagit ut 10 miljoner för att placera i en fond ifall PAF i framtiden inte skulle kunna leverera dessa fantastiska resultat. Men pengarna finns ju kvar, varenda en cent. Bokföringstekniskt blir det ett minus, vilket jag anser är ologiskt vilseledande. Därför har jag kommit till att 8 miljoner är resultatet. Det finns 3-4 miljoner där för vattenprojekt och de måste ses som en utgift för 2023. Men kanske inte -18 miljoner, utan -8 miljoner.

Sedan är då frågan att är ett underskott i budgeten på 8 miljoner, eller i värsta fall 18 miljoner, dåligt? Är det ansvarslöst? Strider det emot ekonomi i balans som vi väl nästan alla talar om. Jag konstaterar att det är 2 % av de budgeterade kostnaderna och med en normal förverkligandegrad så betyder det att den här budgeten kommer att visa ett överskott, vilket några faktiskt har nämnt här. Om vi tittar på bokslutet 2021, som jag har på min pulpet där, kan vi se att det budgeterade resultatet var minus 5 miljoner och det blev plus 10. Det var iallafall 15 miljoner bättre i bokslutet än i budgeten. Har vi samma sak för 2023, vilket jag tror ledamot Måtar var inne på, så har vi ett överskott i bokslutet.

Sedan kan vi också läsa, för första gången väl, att landskapsregeringen inte har bett om en fullmakt för att uppta lån. Det har också kommenterats här. Det har konstaterats att det är positivt, men jag ser det ur två synvinklar. För det första då att man inte behöver uppta ett lån och för det andra att man faktiskt numera har en så god likviditetsbudgetering att man vet hur kassan ser ut ett år framåt. Förut har alltid budgeten avslutats med en önskan om att få den där fullmakten som man sedan ändå aldrig har behövt använda.

Herr talman! Sedan funderade jag vidare och reflekterade över den här budgeten för jag förstod ungefär vad diskussionerna skulle komma till här. Kan landskapsregeringen budgeterar ett underskott trots att vi talar om ekonomi i balans i regeringsprogrammet? Mitt svar på den frågan är nog delvis ett ja, men med ett förbehåll. Numera får vi inte ÅSUB:s siffror i bokslutet, men vi kan ju titta och de hade presentation häromdagen. Då ser vi att ekonomisiffrorna är ju bedrövliga om vi tittar på BNP per capita. Arbetslöshetssiffrorna till exempel är ju däremot utomordentliga. BNP per capita har minskat med 10 % sedan 2017 och i ÅSUB prognos finns det ännu ingen uppfattning om när vi kommer tillbaka till samma ekonomiska läge som 2017. Så även om Åländsk Demokrati också talar om att ekonomin måste vara i balans, så tycker vi inte att det ska huggas i sten. Det vill säga att om Ålands ekonomi ser ut så som den ser ut nu så kan man till och med uppvisa ett underskott i bokslutet, inte enbart i budgeten. Men då har jag ett litet förbehåll att det där borde då inte vara löpande verksamhet utan extra projekt, exempelvis de här vattenprojekten nu som är 4 miljoner euro som kan vara för ett år, det kan vara för flera, man kan lägga mer och man kan lägga mindre. Har man projekt och går utöver och har förlust så är det en sak, är det löpande verksamhet så är det en annan sak. Så det här med underskott i budgeten som många talar om och som låter som om det skulle vara världens undergång, så jag kanske inte ska säga att det är populistiskt, för det tycker ni inte om, men jag tycker kanske att det ät lite åt det hållet.

Herr talman! Sedan har vi det här grundavdraget som några har nämnt här och det gör ju då att avdragen når lite högre inkomster. Kanske inte Veronica och Fredrik, men lite under det. Vi kan säga att det är också en sak som eftersom vi har inflation så kan det vara bra att man då kommer på lite högre nivå. Så det där kan jag acceptera även om jag också håller med dem som sade att vi borde titta på att kombinera det med stöd till dem som ligger under den nivå så att de inte ens kan använda det här grundavdraget. Det har jag tidigare haft motioner om, men då var den dåvarande oppositionen i regering och då lyssnade de inte på det, men nu har de kommit till att det kanske inte var så dåligt förslag i alla fall. Det är så där.

Sedan har vi landskapsandelarna. Den här gången så har man då använt sig av den tekniken att man har tidigarelagt uppföljningen, justeringen. Det är ju ett neutralt sätt. Förra gången satt man det på en faktor och då tyckte jag inte att det var rätt. Så det här är ett mer rättvist system. Det här är en sak som bara kan göras en gång i och för sig, men kanske finansministern hittar på något annat kreativt nästa gång. Han är ganska kreativ har jag noterat när det gäller att hitta pengar. Ibland är han kanske lite för kreativ, men det återkommer jag i en skriftlig fråga nästa vecka, så att vi har någonting att debattera då också. Största höjningen den här gången gäller kompensation för de här förändringarna, skatteförändringen, grundavdrag och så vidare. Det här följer vi med att det görs på ett rättvist sätt som det verkar. Det gäller också avdraget för elkostnaderna som skulle komma, men vi har inte sett det ännu.

Herr talman! Jag noterade i presskonferensen att ordet klimat nämndes en enda gång. Ordet pragmatism nämndes däremot många gånger. Det tycker vi att är bra. Från Åländsk Demokrati anser vi att vi ska fokusera på ekonomisk och social hållbarhet. Sedan noterade jag i går, när finansministern skulle presentera budgeten, att han hade svårt och att han fick till och med hjälp av talmannen för att finna ordet fossilfri. Det är bra, det visar att han inte är helt hjärntvättad ännu. Det här tycker vi från Åländsk Demokrati att är positivt.

Sedan tänkte jag säga några ord om tunneln. Tunnelmeddelandet borde ha kommit först, men nu är det som det är. Vi kan inte skriva om historien. Det vi har är då pengar för den här provborrningen. I tunnelkommitténs slutbetänkande kan vi läsa att alternativet med en tvåfilig tunnel är drygt 100 miljoner dyrare än fortsatt färjetrafik under 40 år, medan en tunnel kan användas fortsättningsvis. Enligt betänkandet så kunde mellanskillnaden finansieras med hjälp av avgifter, alltså de här bompengarna. Vi från Åländsk Demokrati är lite tveksamma till om det kan räcka helt ut och lämnade därför ett alternativ, en reservation, där jag lade fram ett alternativ med en enfilig tunnel, vilket skulle kosta ungefär hälften, det vill säga då skulle vara billigare än dagens trafik.

(Talmannen: Den rekommenderade taltiden har utgått)

Kostnaden skulle vara lägre än nuvarande trafik, men man kunde ha den dygnet runt och båda vägar. Man kan ha en tidtabell. Sedan fick jag senare höra att det finns faktiskt enfiliga tunnlar på Färöarna som faktiskt går i båda riktningarna hela tiden. Man har någon slags fickor som man kan köra in på. Så jag hoppas att vi kan fara på vår efterlängtade resa till Färöarna från finans- och näringsutskottet och se på de här tunnlarna hur de ser ut. För det alternativet skulle bli ekonomiskt försvarbart som ledamot Måtar talade om i sitt anförande. Genom att få de här provborrningar kan vi få en exaktare uppgift om vad tunneln kunde kosta. Vi kan också få möjlighet att kunna få det här extraordinära bidraget. Båda de här gör att kostnaden faktiskt blir motsvarande som dagens trafik, men med en betydligt bättre service, alltså att ha en tunnel som finns dygnet runt så att säga. Båda alternativen förutsätter egentligen den här provborrningen och därför understöder vi att en tunnel till skärgården till Föglö är nog den enda rätta vägen. Sedan om den blir bred eller smal får vi väl se. Det var mina tankar krig denna budget. Tack för ordet, herr talman!

Jag vet inte riktigt vem ledamot Toivonen riktar sig till när han pratade om att dem som nämner att det är 18,7 miljoner, då märk väl i sammandraget av budgetförslaget, underskott. Jag tror han sade att man pratar om världens undergång och att man var populist. Jag vet inte riktigt vem han riktar sig till. För tittar man på sidan 23 i budgeten, och det är enligt vedertagen redovisningspraxis, så är det underskott på 18,7 miljoner i budgetförslaget märk väl. Sedan likviditeten, eller kassan som ledamot Toivonen pratar om, är ju någonting helt annat. Det här är ett sammandrag av budgetförslaget så som det ligger nu. Så jag förstår inte. Jag har nog inte tagit till några kraftuttryck utan jag har bara läst innantill. Hur man får det till populism och världens undergång förstår jag inte riktigt.

Tack, herr talman! Nej, ledamot Eriksson har inte uttryckt sig på det sättet. Det som jag lite reagerar mot är att det finns ju faktiskt en rad där det står räkenskapsperiodens resultat som är på minus 5 miljoner. Sedan finns det då de här reserveringarna som gör att det blir minus 18 miljoner, men det är fortfarande en budget och inte ett bokslut. Det finns andra som har dragit andra slutsatser på hur hemskt det är att vi har ett underskott i budgeten. Vilket jag också sade att om det här förverkligas så som 2021 så kommer vi att ha ett överskott i bokslutet på basen av den här budgeten. Därför har jag lite svårt att kritisera att det är ett stort underskott.

Talman! Jag är glad för att ledamot Toivonen väljer att se möjligheterna i framtiden istället för bara problemen. I alla fall när det gäller infrastrukturella satsningar. Jag drar mig till minnes hur man har gjort på Färöarna, på Island, i Norge och lite överallt så finns det en ganska tydlig trend där de yngre och progressiva tycker att det är bra att man satsar på bestående lösningar. Medan den andra sidan, som möjligen kanske lite har ledsnat på att vara nyfiken, väljer att inte göra det. Här glädjer det mig att höra hur ledamot Toivonen faktiskt på ett logiskt sätt har närmat sig utmaningen. Det är nämligen en stor investering att göra detta, men belöningen är så pass mycket större att det blir värt investeringen. Det tror jag att vi kanske har lärt oss i arbetet under den parlamentariska tunnelkommittén som inte resulterade i nåt rent resultat, för det är inte möjligt. Det är just därför som jag är glad för att ledamoten också väljer att stå bakom dessa provborrningar.

Tack, herr talman! Jag har ju sett de här diskussionerna under många, många år. Jag har ju sett det mer som en ekonom ur en investeringskalkyls synvinkel. Det var väl redan för 20 år sedan som jag deltog i debatten i tidningarna där jag ansåg att tunneln var ett bättre alternativ. Ofta är det bara 10 eller 20 års kalkyler där man ska ha 40 år och sedan visar det att faktiskt tunneln finns kvar, men trafiken ska betala sig. Då tittar jag på den sista raden och inte exakt vad är investeringen. För det är ena sidan, sedan har vi löpande kostnader för färjtrafiken hela tiden. Det som jag var inne på i en replik här tidigare att det är sista raden i investeringskalkylen som vi ska titta på, inte exakt vad en investering kostar.

Tack, talman! Det där är alldeles riktigt. Man måste se på det långsiktiga. Ibland så är det utmanande att göra det när man lever mitt i nuet. Då måste man tvinga sig att faktiskt försöka byta perspektivet till framtiden. Nog visste vi när vi satt i den här tunnelkommittén att resultatet var svårt att tolka för spännvidden blev så oerhört stor mellan de olika alternativen av det skälet att man famlade i blindo. Det är det rätta uttrycket. Man famlar i blindo när man pratar om kostnader i dag som man verkligen inte har en aning om. Då är det nog seriöst att faktiskt ta sig an detta och försöka klarlägga det en gång för alla. Det gör att man sprider säkerhet och faktiskt framtidstro också. Så jag är glad åt att höra lite progressivitet här från talarstolen, det glädjer mig.

Tack, herr talman! Jag kommer mycket bra ihåg våra diskussioner mot slutet. Hur många möten vi hade för att så att säga presentera resultatet så att vi skulle tro att man kanske skulle kunna förstå dem. De är fortfarande väldigt svåra att förstå. Många går bara på investeringen. I och med att den här debatten har varit så har jag också funderat på det att det är ju samma sak om man ska köpa de här solcellspanelerna. Om man säger att det här är en investering, jag får ju köpa elen utan investering. Men där räknar man hur lång tid tar det att man betalar för el men man har där investeringen, efter några år så har den betalat sig. Det är precis som en tunnel. De kalkylerna klarar man av att räkna men när det blir lite flera nollor så är man osäker. Så ser jag det.

Talman! Bästa lagting och åhörare. Självklart borde detta budgetförslag vara i balans, det råder inget tvivel om det, sett till skatteintäkter. Men det är väl tyvärr så också att det är inte den här landskapsregeringen, det här lagtinget, som kommer att ta budget 2023 i hamn. Utan det blir ett nytt lagting och en ny landskapsregering. Jag tycker också det är lite märkligt att mycket av diskussionen den senaste stunden har gått ut på att man ska hitta förklaringar till att ett budgetunderskott är ett budgetunderskott och det är inget resultat. Det handlar mer om det än att hitta de bakomliggande orsakerna till varför och vad göra i stället. Tittar vi på de långsiktiga trenderna, tillväxten på Åland, offentlig/privat sektor, försörjningskvoten så ser vi att det går åt ett håll. Tittar vi också hur mycket vi har lagt undan sedan senaste krisen så är det inte ett endaste cent. Trenden är tydlig.

Jag ska nu i snabb takt gå igenom våra motioner, eller de förslag i den ekonomiska samlingsmotionen. De är ganska många. Jag vill också påpeka att det är faktiskt enligt ÅSUB så att 60 % av ålänningarna är oroade av landskapets ekonomi. Det tycker jag att man borde ta till sig. Därför tycker jag att det är inte riktigt schysst att man försöker försköna verkligheten, hur det ser ut. Jag tycker heller inte att man ska vara en domedagsprofet, men på något sätt så tycker jag ändå att siffrorna talar sitt tydliga språk och trenderna också. Verksamhetskostnaderna 2022 - 2023 ökar med kraftiga 5,2 %, eller 11,6 miljoner, där personalkostnadsökningen står för 5,3 miljoner. Då ingår en tvåprocentig prognostiserad lönejustering. Givetvis behöver årsverken ned för att undvika en fortsatt mer eller mindre okontrollerad ökning av verksamhetskostnaderna. Liberalerna föreslår att vi tillåter en tvåprocentig ökning av verksamhetskostnaderna totalt. Det skulle innebära ett minskat slitage med 7,2 miljoner euro ungefär. Med tanke på den historiska nyttjandegraden så torde inte det var något större problem.

Förslag ett i samlingsmotionen är systemet 1:1. Det bygger på att för man in någonting nytt så ska man gärna ta ut något gammalt. Tillsätter man en ny tjänst så ska man se om man kan plocka bort en gammal tjänst. Gärna får det också gå in på lagstiftningen. Gör vi en ny lag, kan vi ta bort någonting annat? Annars blir det ju att det bara sväller och sväller och sväller.

Förslag två är Dånöbron. Förra landskapsregeringen, förra mandatperioden, gav inte renoveringsbidrag till Geta kommun. Man saknade principer, jag vet inte om de principerna finns idag. Inte kan jag utläsa dem i budgetförslaget i alla fall. Utan man ger bidrag som på två år kommer att vara närmare 4 miljoner. Det är alltså rakt ner på resultatet för landskapet. Vi tycker att man måste ha långsiktigt grepp. Vi hamnar i en situation där vi i allt snabbare takt ska ta över kommunala verksamheter eller kommunala investeringar. Det är inte hållbart. Det behövs någonting annat i stället, och det är större kommunala enheter.

Förslag tre är lite knepigt. Dagens debatt började med studiestödet. Vi har tagit till oss den rapport som AMS har skickat ut och här måste vi emot en fortsatt förlängning av den slopade inkomstgränsen, men vi vill också beakta det som kommer fram i utskottsarbetet. Vi tycker att med rådande omständigheter så hur gärna vi än vill se en stark studie- och arbetslinje så måste det på något sätt också vara finansierat.

Förslag fyra är någonting som jag har saknat, och det är konkurrensutsättningar. Inte en enda konkurrensutsättning. Det är märkligt. För förra perioden så kom det från bland annat Centern konkreta förslag på konkurrensutsättningar. Det vill vi driva framåt. Vi tycker att man ska konkurrensutsätta väghållningen, fordonsbesiktningen, landskapsverkstaden, Ålands fiskevårdscentrum Guttorp, Ålandstrafiken. Det är skillnad mot att driftsprivatisera. För vi vill konkurrensutsätta, se att finns det privata alternativ som gör det minst lika bra och minst lika dyrt eller billigt. Det är ett sätt också att främja företagandet på Åland. Det är en naturlig del i en liberal näringspolitik. Vi tycker också, något som har varit en långkörare under många år, att landskapet borde skapa ett servicecenter för att minska administration, dubbelarbete och suboptimeringar. Också öka servicegraden via digitala tjänster gentemot invånarna. Utmanarrätter, en långkörare. Det krävs ett lagstiftningsarbete. Det står i regeringsprogrammet, vi förstår inte varför man inte för fram det. Det skulle också ge en injektion ut mot företagarna. En naturlig del av liberal näringspolitik.

Förslag sju. Vi tycker inte att höjda kommunalskatter får bli botemedlet för en svag offentlig struktur. Höjning av kommunalskatt bör därför innebära att landskapsandelen minskar med 50 % av summan för den tänkta skattehöjningen. Ålänningarna är generellt under rätt högt skattetryck. Det måste sänkas utan att vi därför ska sänka servicenivåer. Det går.

Förslag åtta. Det förebyggandet utkomststödet som landskapsregeringen sjösatte under pandemin, som inte fick någon effekt, tycker vi att man ska föra fram nu under den lågkonjunktur som stundar.

Förslag nio. Landskapsandelssystemet, är det färdigt reviderat? Det har vi hört från liberalt håll att det är klart, men man för inte fram det. Det måste ta fakta på tillväxtkommunernas behov. Vilket är en förutsättning för en heltäckande och finansierad regionalpolitik.

Vi vill att Fastighetsverket avyttrar fastigheter i en snabbare takt än vad man gör. Idag finns det väl inte i budgetförslaget en enda fastighet som ska avyttras. Vi har förslag på vilka.

Förslag elva. Fullmakten för gällande markbyte med Svinö holme. Här tycker Liberalerna att det här måste man vara mer transparent i. Vad är det som landskapet egentligen får i utbyte?

Förslag tolv. Analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg en aktiv närings-, arbets, och inflyttningspolitik måste komma till.

Förslag tretton. Kriskommunlagstiftningen. Där landar vi allt oftare. Den måste komma fram.

Förslag fjorton. Det offentliga Åland ska inte vara förälder i uppstarten av ett nytt åländskt flygbolag. På inte några villkor överhuvudtaget. Det är ingen liberal näringspolitik.

Förslag femton. Landskapets bolag Ålands Fastighets AB, inte att blanda med Ålands Fastighetsverk. Ålands Fastighets AB som konkurrerar på den privata fastighetsmarknaden. Här ska landskapet avyttra och låta det privata göra det som de kan bäst.

Förslag sjutton. Inriktningsbeslut kring digitala rikssystem i syfte att nå kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som gynnar såväl ålänning, företag och den offentliga sektorn. Motsvarande gäller inriktningsbeslut kring lagstiftning. Var ska vi ha landskapslagar, var ska vi ha blankettlagstiftning? Här behövs inriktningsbeslut.

Förslag nitton. Vi vill att landskapet ska mobilisera en form av injektion. En proaktiv hållning till att våra två elbolag Ålands Elandelslag och Mariehamns Energi hittar varandra och kan fusioneras. Det skulle stärka möjligheterna för alla ålänningar och företag att ha ett optimalt gott läge när det gäller energi.

Förslag tjugo. Ersättarsystem i lagtinget måste bort och det måste förändras i rask takt för att vi under nästa mandatperiod ska ha ett annat system. Både när det gäller hur lagtinget arbetar på årsbasis, men också att ersättarsystemet försvinner.

Förslag tjugoett, PAF-medlen. Vi är från liberalt håll inte överens med landskapsregeringen. PAF-medel kan aldrig ses som vanliga pengar som ska in i en landskapsbudget och fungera för att täcka upp driften.

Förslag tjugotvå, 9 juni. Här tycker vi att det är djupt orättvist idag att de privata inte har 9 juni som en ledig dag. Vi vill av ekonomiska skäl, idag i alla fall, inte göra 9 juni till en röd dag där alla är lediga, men vi tycker att alla ska ha det på lika villkor. Gör 9 juni i stället till en festlighet på sen eftermiddag-kväll där alla på lika villkor har möjlighet att ta del.

Förslag tjugotre. Det allmänna tillägget, det så kallade ålandstillägget. Här ser vi också idag möjligheter till att förändra i samarbete med fackorganisation och arbetsgivare tillsammans. Hur man kan omfördela och skapa ett form av jobbskatteavdrag som gäller alla, oberoende om det är inom den offentliga eller den privata sektorn. Det är rättvisa.

Sedan tycker vi också att landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ska styra förvaltningschefens arbete. Den lagstiftningen behöver revideras under 2023 i relation till hur förvaltningschefens roll i praktiken utvecklat förvaltningen sett till produktivitet, välbefinnande och förmågan till strukturell utveckling.

Vi vill enligt förslag tjugofem fortsätta kapitalisera Kraftnät Åland. Vi ville det förra året och åren innan. Vi vill inte se en avmattning där. Där har vi ett plus 400 000 euro i budgetförslaget.

Förslag tjugosex, barnomsorgslagen. Vi var flera som var emot den när den sjösattes. Vi ser idag redan effekterna. Landskapsregeringen måste revidera den lagen. Det blir ett enormt kostnadstryck för våra kommuner.

Det näst sista förslaget, förslag tjugosju. Landskapsregeringen behöver få ett nyckeltal kring sin förvaltningsandel av den totala arbetsmarknaden, alltså offentligt anställda kontra privatanställda. Ett nyckeltal både för landskapsregeringens del men också för hela det offentliga Åland. Det är ett väldigt viktigt nyckeltal.

Slutligen, grundavdraget. Det är inget jobbskatteavdrag. Tycker man att det är ett jobbskatteavdrag så ser man också finessen med ett jobbskatteavdrag. Dels öka aktiviteten på arbetsmarknaden, mer pengar i plånboken men också att den totala skattebasen ökar. Här vill vi dra ner 2 miljoner på kompenseringen till kommunerna. Det är ett ofinansierat förslag som landskapsregeringen kommer med och vi ser heller inte hur det är uppbyggt. Vi har tyvärr inte fått en lagstiftning kring det så vi kan heller inte argumentera desto mer i det. Rent ekonomiskt ser vi inte möjligheten idag att godkänna grundavdraget så som landskapsregeringen önskar.

Detsamma gäller vindkraften. Vi vill se en helhetsplan innan vi kan gå med på 50 års arrende. Vi är för havsbaserad vindkraft, absolut. Det kommer att vara jättebra om det sköts på rätt sätt, men vi måste ha mera fakta kring det. Tack!

Tack, fru talman! Tack, ledamot Holmberg. Ibland tycker jag att det skulle vara otroligt kul att sitta i opposition. För det ger möjlighet att slänga fram absolut vilka förslag man än kan komma på på kammaren på kvällen. Det skulle vara så lätt att säga att verksamhetskostnaderna ska minska med 7,2 miljoner, samtidigt behöver man ju inte säga hur de ska minska. Jag skulle gärna ha sett en liten förklaring här. Vilka skärgårdsturer tänker man dra in? Vilka utbildningar tänker man dra in? Hur påverkas sjukvården?

Tar vi årsverkena då, det skulle vara 1:1 säger ledamot Holmberg. Okej, vi tar ÅHS. De står för 25 %, en fjärdedel, av de tillkommande årsverkena, elva av ungefär 40. I ÅHS sitter Liberalerna med. Vilken politik har man fört där, hur har man jobbat i styrelsen då för att göra det här 1:1? Servicecenter är en gammal idé, den dök (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi kan ta ett tydligt exempel och det är ÅDA. Landskapsregeringen är majoritetsägare i ÅDA, samtidigt så bygger man upp en egen IT-avdelning. Där finns ett exempel på hur man ökar antal årsverken samtidigt som man har ÅDA, med alla sina anställda och den funktionen, i någon sorts limbo. Det är ett exempel.

När det gäller 1:1 systemet så inte säger vi att det inte behövs anställningar inom vården. Inte säger vi att det inte behövs anställningar inom utbildningen. Det är just det vi ser att det är dit det behövs mer resurser, mer händer och fötter och hjärnor i framtiden, men vi måste kunna prioritera. Omprioriteringar.

Vi ser också en budget som innehåller ganska mycket en verksamhet som inte bara denna landskapsregering har byggt upp, utan flera landskapsregeringar, men man måste någon gång säga att nu räcker det. Nu är det ett anställningsstopp, nu omprioriterar vi, vi (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag fortsätter här. Det som jag tycker är intressant här och som dök upp kanske 2012 var tanken med ett servicecenter. Här har då ledamot Holmberg suttit med i regeringsmakten under fyra år, inte hände det så mycket då vad jag kan minnas.

Sedan det som kanske är mest intressant är ålandstillägget. Då är det ju enkelt, man slopar det. Drar ett sträck över det så sparar man 10 miljoner, jättelätt. I nästa ögonblick så säger man att de här pengarna ska användas till ett jobbskatteavdrag, utan att förklara vad man menar med jobbskatteavdrag. Det här har jag för frågat förut. Vad är det ni tänker på med jobbskatteavdraget? Jag hoppas det inte är det här misslyckade avdraget man hade för några år sedan som kostade massa pengar och inte gav någonting till invånarna att tala om.

Tack, talman! Då vet jag iallafall att den här landskapsregeringen tycker att jobbskatteavdrag är inget vidare. Ett jobbskatteavdrag beror ju på hur mycket man laddar det. Laddningen var inte så stor under förra mandatperioden, det kan jag vidhålla. Det gav inte så många tior till för ålänningen, men det skulle vara väldigt enkelt att fortsätta ladda det, skapa ett ekonomiskt utrymme. Här kunde ålandstillägget vara en del av det.

Ett annat exempel är nu inför man kostnadsfritt gymnasium. Man bibehåller studiestödet, men man gör det gratis för de studerande. Det är ju bra om man har råd med det samtidigt som man kommer med ett budgetunderskott om 19 miljoner. Så det finns nog saker, finansminister Höglund, att ta tag i. Givetvis skulle Liberalerna ha kunnat vara beredda på att ge den här inputen annat än i två korta replikskiften om vi skulle ha fått möjligheten.

Tack, fru talman! Jag hade egentligen tänkt prata mest om infrastruktur, men med tanke på den här intressanta aspekten som finansministern lyfte upp med ålandstillägget så kan jag inte låta bli. Alltså Liberalerna vill sänka lönerna då? För det är ju det som det betyder. Att sänka lönerna för alla vårdanställda, använda de här pengarna och sätta ut dem på hela arbetsmarknaden. Det vet jag inte om det är så bra förslag. Vi vet redan idag att närvårdarna har det svårt till exempel och vi pratar om att höja lönerna för att göra yrkena mer attraktiva, men här går man ju helt emot. Det är väldigt intressant, hur har man tänkt där egentligen?

Tack, talman! Tack, minister Wikström. Det är klart att man kan vrida och vända för att få det att låta. Om minister Wikström skulle ha lyssnat på vad jag sade så sade jag att det allmänna tillägget om cirka 10 miljoner kunde vara en bra delfinansiering av ett jobbskatteavdrag som på lika villkor skulle ha gett möjlighet till skatteavdrag. Sedan vet vi alla hur det allmänna tillägget kom till. Nu är det ett lönetillägg, men var det det från början? Nä. Det är det här som är symptomatiskt. Kommer man med förslag på konkurrensutsättning, kommer med förslag om jobbskatteavdrag, kommer man med förslag om reformer eller utmanarrätter, allt förkastas. Precis allt.

Tack, talman! Då vet vi det att Liberalerna vill sänka lönerna för de vårdanställda, använda de pengarna.

Till Dånöbron då. Det skulle vara intressant att höra hur man resonerar från liberalt håll. Dånöbron är ju en bro och en bro är en väldigt tekniskt komplicerad lösning, i alla fall min mening. Jag tror inte att kommunerna har den kompetensen att bygga en bro. Dessutom funderade jag lite hur man resonerar kring alla broar som vi byter ut i skärgården. Det råkar vara så att landskap är väghållare där. Vad är det för skillnad på Dånöbron och på till exempel bron över Långholmsström? Det skulle vara väldigt intressant att höra det, förutom nu att det råkar vara en kommunalväg.

Jag vill först återgå till det som minister Wikström avsiktligt misstolkade mig. Vi är inte ute efter att sänka löner för någon. För tredje gången, vi vill använda allmänna tillägget som en delfinansiering i ett allmänt skatteavdrag som kommer alla till godo. Sedan om minister Wikström och kompani tycker att det bara ska vara de offentligt anställda som ska få det så är det en sak.

När det gäller Dånöbron så följer jag i alla fall, och Liberalerna, samma princip som Moderaterna förde under förra perioden gällande Dånöbron. Vi vill gärna ha principer. Vi vill inte ha några ad hoc lösningar och föra ut pengar till kommuner som inte klarar sig. Därför, minister Wikström, tycker jag att Obunden Samling ska ta fram en kriskommunlag och vara positiva till den. Just av den orsaken.

Tack, fru talman! Jag är ju väldigt noga med saker som yttras om den havsbaserade vindkraften. Eftersom jag tycker att det är ett för Åland så väldigt viktigt projekt. När jag läser den liberala motionen så står det att den havsbaserade vindkraften får inte försättas i en byråkratiserad slow motion. Sedan lite längre ner kommer vi till det resonemanget som ledamot Holmberg för här. Det vill säga att lagtinget inte ska ge fullmakt till landskapsregeringen nu så att de har det i sin verktygslåda, utan det ska de i så fall hit med igen lite senare. Kan ledamot Holmberg utveckla lite att vad tänker Liberalerna kring den havsbaserade vindkraften, den här fullmakten och tidtabellen?

Tack, talman! Vi tycker att det går för långsamt, och det har vi tyckt egentligen från dag ett. Vi är inte heller bekväma med att den här landskapsregeringen ska skriva på ett 50 års arrendeavtal med eventuella vindkraftsbolaget utan att man kan ta del av helhetsplan. Vi tycker att det känns aningen bisarrt att vi inte kan avvakta en helhetsplan och få det till exempel i en tilläggsbudget. Vi är emot tilläggsbudgetar, men det om någonting är väl ändå ett exceptionellt tillfälle att komma till lagtinget med en tilläggsbudget. När man har en helhetsplan som beskriver affärsupplägg, lagstiftning, fastighetsskatter etc. Därför tycker vi inte att det är lämpligt att göra det nu, för det är ingenting som står och faller i dag med den här fullmakten. Det är märkvärdigt och det är konstigt att inte landskapsregeringen tidigare har fått fram den här helhetsplanen, masterplanen.

Talman! Det ska gå snabbt samtidigt som man ska ha alla detaljer på plats och presentera för lagtinget. Det här är någonting som Åland inte har gjort förut och det är klart att det har tagit den tid det har tagit att få alla de här pusselbitarna identifierade. Den där hastigheten, jag håller med att visst ska vi gå så snabbt som möjligt men det får ju inte hastas bort på det viset. Samtidigt tycker jag det är intressant, var ska lagtingets detaljstyrning i det här ta slut? Att ge fullmakten till landskapsregeringen att gå vidare med det här ger ju dem den möjligheten att fortsätta. Inte vet vi exakt i detalj i det här rummet hur de förhandlingarna går och vad som är viktigt i de rummen. Om allting ska hit via då innan det kan gå vidare då kommer det nog gå långsamt befarar jag.

Tack, talman! Jag är också rädd för att det går för långsamt. Det har vi tyckt en längre tid. Landskapsregeringens syn på den privata sektorn oroar väldigt mycket. Man har väldigt svårt att släppa fram privata alternativ. Jag tycker det vore ansvarslöst för alla ålänningarnas del att man ska godkänna en arrendefullmakt för 50 år innan vi vet överhuvudtaget någonting om lagstiftningen, eventuella fastighetsskatter, hur affärsupplägget ser ut. Tycker inte ledamot Röblom att det är lite ansvarslöst? Inte är det väl för mycket begärt att man känner till grundläggande fakta kring det. Liberalerna är väldigt, väldigt pro havsbaserad vindkraft. Där råder inget tvivel, men vi vill se den här helhetsplanen. För allas skull.

Jag måste ge en eloge till Liberalerna. Det var intressant att läsa motionerna. Jag sade till och med i regeringsställning att ibland var det mera intressant att läsa motionerna än att läsa budgetförslaget.

Jag har ändå en fråga. När ledamot Holmberg pratar om att sänka skattetrycket så har jag samtidigt noterat att när man diskuterar om att höja landskapsandelar så har ledamot Holmberg varit kritisk. De här frågorna hänger ihop väldigt intimt. Det vill säga enda sättet, med den skattebehörighet vi har nu, om vi vill sänka skattetrycket är att man underlättar för kommunerna så att kommunalskatten kan sänkas. Det är jag förvånad att inte ledamot Holmberg håller med om.

Tack, talman! Jag håller delvis med ledamot Eriksson. Skulle vi ha ett upplägg enligt liberal modell med kommunerna så skulle vi ha ett väldigt, väldigt lågt skattetryck för ålänningen ute i kommunen. Ett väldigt, väldigt lågt skattetryck. Däremot är vi väldigt konfunderade vad egentligen det här grundbidraget är. Från ett parti säger man att det är ett jobbskatteavdrag, ett parti säger att det är en form av landskapsandel, vad är det egentligen? Jag kan tänka mig att det är någon sorts kompromiss. Man ser den här kompensationen ute i kommunerna som landskapsandel. Ser man politiskt på finessen med ett jobbskatteavdrag så är det som jag sade i mitt anförande. Det är att höja delaktigheten på arbetsmarknaden, få fler ut i arbete. Det är att den som jobbar och bjuder till får mer pengar i plånboken och det är att den totala skattebasen ute i nämnd kommunen ökar. Det är en win-win-win.

Nu frågade jag om landskapsandelarna och finansieringen till kommunerna. Jag sade ingenting om grundavdraget, men i och med att det dök upp så kan jag säga att grundavdraget stöder vi från Ålands Framtids sida. Det tycker vi att är bra.

Jag håller också med det som ledamot Holmberg sade i inledningen av sitt anförande, att trenden är tydlig med ökande underskott. Jag har tidigare under debatten, jag frågade bland annat Moderaternas ordförande vad man rent konkret vill göra för att få ner de stigande underskotten. Det går inte riktigt att få något svar från regeringens sida. Igen, jag har blivit verkligt förvånad att det ofta är oppositionen som driver en ansvarsfull ekonomisk politik mer än vad regeringen gör, och det är inte något nytt för den här mandatperioden. Jag förstår inte riktigt. Det borde vara den omvända världen att oppositionen kråsar på och försöker vara alla till lags och regeringen försöker se till att bokslutet går ihop. Vi lever lite i den upp och nervända (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag ska försöka förklara mer ingående kring landskapsandelarna. Ser vi trenden även där så har vi en situation för våra kommuner, egentligen för våra kommuninvånare som lever under ett starkare och starkare tryck. Ledamot Eriksson, Ålands Framtid, kommer med ett förslag om att landskapet borde ta över KST för att det blir så tung belastning för kommunerna, det är drygt 30 miljoner. Den här landskapsregeringen för fram att landskapsregeringen borde inte ta över, märk väl, man vill ge bidrag om fyra miljoner till Geta kommun för att bygga en ny Dånöbro. Det är de värda, absolut, men vi måste ju ha principer och en grund i våra beslut. Hur ser det ut om en och en halv, två mandatperioder med tanke på den lågkonjunktur som ändå stundar? Vad ska landskapet ta? Eller rättare sagt, vad blir egentligen kvar ute i kommunerna? Vad blir kvar ute i kommunerna?

Fru talman! När det gäller infrastrukturprojekt så är det ju viktigt att de kommer till i rätt ordning. Det är väl det man får säga angående Dånöbron att frågan är om allt kom till i rätt ordning. Det är ju så att det är en kommunal bro och den är väl en utav de enda kommunala broar som är så här gamla som nu har fallit för det här sträcket. Det finns någon liten överfart som knappt kan kallas bro som finns i kommunalt ägo någon annanstans. Under förra mandatperioden så kom det här upp i en åtgärdsmotion, om jag inte missminner mig. Vi hade en diskussion i regeringen att vi behöver göra någonting för att säkerställa Dånöbron. Just då var den inte i ett sådant skick att det var akut, men nu finns det ett förslag här och det tycker jag att det är ändå helt rimligt att landskapsregeringen tar på sig ett visst ansvar i frågan. Jag ska fortsätta i nästa replik.

Tack, talman! Tack ledamot Nordberg. Jag roade mig med att läsa just debatten kring den nämnda åtgärdsmotionen kring Dånöbron som nuvarande lantråd Veronica Thörnroos lämnade in förra perioden. Jag vet också att landskapsregeringen, och majoriteten, ville se en princip kring det. Man förstod behovet av finansiering av Dånöbron, men man ville se en princip. Till exempel på Järsö området så kommer det ganska snart att finnas brorenoveringsbehov eller brobygges behov där landskapet kommer att ställas inför ett faktum att ska vi finansiera det här också. Det kanske man ska, men det är ju principen man är ute efter. För nu ger man ett bidrag till Geta kommun. Det är inte så att man tar över bron utan om 40-50 år kommer jag att stå här igen och kritisera att landskapsregeringsbeslut.

Tack, ledamot Holmberg. Det var precis dit jag ville komma i min andra replik. Det är ju så att landskapet har nämligen en bro tre kilometer söderut i samma kommun, Isaksöbron. Det är landskapsregeringen som är väghållare för den vägstumpen där bron ingår. Alltså det är landskapets bro. Jag tror att ska vi försöka reda lite i det här så kanske det till och med vore bra att ta ett steg längre än vad regeringen nu föreslår de facto och överta själva bron och vägen och bli väghållare och rensa bort den här udda fågel i vår bropark. För slutkontentan är ändå ekonomiskt densamma. Det är hela Ålands skattebetalare som får stå för notan, och då kanske det skulle vara redigare. För mig spelar det ingen roll, men jag tror att finner ett sådant förslag understöd så kanske det är redigare långsiktigt.

Tack, talman! Tack för ett klokt replikskifte, ledamot Nordberg. Det är också så att principen sträcker sig lite längre än så egentligen. Nu pratar vi om en bro, men om vi pratar om en avloppsledning eller en vattenledning som en liten ekonomiskt skör kommunen inte har råd att underhålla eller investera i? Ska då en bro vara förbehållet landskapsbidrag före en avloppsledning? Ni förstår säkert principen som Liberalerna är ute efter här. Det behöver finnas en kriskommunlagstiftning som säkerställer att när en kommun har nått en så svag ekonomi att man inte har råd att hantera sina egna investeringar, då är det dags att göra någonting. Nu pratar vi om en bro, men det kunde lika gärna vara en avloppsledning eller något liknande. Infrastruktur innefattar väldigt, väldigt mycket.

Talman! Jag skulle vilja kommentera den här frågan kring servicecenter. Det har mycket riktigt diskuterats ett servicecenter under långa tider. Jag uppfattar att det fokuset har varit på att få samman olika administrativa tjänster som skulle kunna serva hela Åland, iallafall det offentliga Åland. Det finns ju också ett annat värde i ett servicecenter. För kodar man och mäter vilka typer av frågor som kommer till ett servicecenter, får man det insatt systematiskt så kan man också identifiera det som brukar kallas för onödig efterfrågan. Det vill säga man upptäcker vad man har alldeles för lite information om till exempel på hemsidor. Vilket gör att telefonsamtalen till tjänstemän, den typen av hjälp, drastiskt kan minskas. Där finns det ju förutom de personella frågorna väldigt stor resursinhämtning, alltså alternativkostnader, att spara.

Tack, talman! Ledamot Zetterman har precis rätt. Tittar vi i våra grannregioner, tittar vi i Sverige så finns det flera städer som har byggt upp servicecenter just tack vare digitala tjänster. Man har läst av vilka frågor som belastar en telefonväxel allra mest och sedan har man transformerat ett system där man inte behöver belasta en telefonväxel utan man kan få den information man behöver via en videoinformation eller liknande. Det är den vägen vi ska gå. Det som föddes 2012 kring servicecenter var gott nog då, men idag kan man ta ytterligare ett steg. Det ska inte vara någon kritik mot minister Höglund över att vi nu igen för fram det här. Utan det här är något som kommande landskapsregering och lagting kommer att ha glädje av om man kommer igång kring det.

Talman! Jag tycker den här frågan är relevant för det handlar ju alltså om att vidareutveckla sina externa informationsflöden, precis som ledamoten är inne på. Vi behöver konstatera att det finns en grupp som lever i digitalt utanförskap som inte kan tillgodogöra sig den information som ligger ute på nätet, men gruppen medborgare som bara vill nyttja digitala tjänster och digital information blir allt större. Den här väntan på eller någon säger "han är på möte och kommer tillbaka kl. 13.00, prova ring då igen" duger inte för den förväntan som medborgare har. Utan finns det mycket frågor till exempel om hur man söker näringsrättstillstånd, för att ta en enkel fråga, kanske man behöver göra just en film om det och då minskar man också väldigt mycket på tiden som tjänstemän lägger ner på att handleda hur man navigerar sig på hemsidor och hur man hanterar (… taltiden slut).

Ur ett ekonomiskt perspektiv så är det viktigt också. Har man haft två stycken som har gett information via telefon så när det här servicecentret har gjort den digitaliserade transformeringen så är man knappast två fysiska personer. Utan då har man gjort en effektivisering och så kan den andra personen syssla med någonting annat eller ha ett jobb någon annanstans, förhoppningsvis inom den privata sektorn.

Tack, talman! Ledamoten lyfter upp förslag nummer åtta som handlar om utkomststödet och det förebyggande utkomststödet. Som ni alla vet så 2020 avsatte landskapsregeringen i tredje tilläggsbudgeten ca 1,5 miljoner för förebyggande utkomststöd i högre utsträckning. Kommunerna använde 1,6 % av de 1,5 miljonerna på förebyggande utkomststöd, dvs. 24 531 euro. Vi har från landskapsregeringen ansett att det är viktigt att kommunerna använder det här, men man använder det i väldigt liten utsträckning. Från och med att det här gjordes så har KST fått det här ansvaret. Så från och med 1.1.2021 så handlägger de utkomststödet i sin helhet, det vill säga det grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststödet. Så det här ger ju mycket större och bättre förutsättningar för att det skall användas.

Tack, talman! Liberalerna vet att minister Holmberg-Jansson förde fram det här under pandemin och vi tyckte också att det var ett vettigt förslag. Vi var också besvikna, säkert som ministern, att det underutnyttjades. Vi vet också att nu är det KST som handhar det och det är ju mycket bättre än att 16 olika kommuner ska göra det. Så möjligheten att detta faller ut rätt är ju bättre. Vi ville ändå poängtera det och att KST också ska känna att de har ett stöd i ryggen för det här. För det kan vara ett stöd som är nog så viktigt under den tid som kommer.

Fru talman! Det som är bra, precis som ledamoten är inne på, att det här ökar ju samordningen, kunskapen och likabehandling och också säkert tröskeln att söka ett utkomststöd när det behandlas någon annanstans än i den egna kommunen där man bor. Något som är väldigt glädjande är att nu i oktober så har KST gjort en väldigt informativ och bra broschyr om just utkomststöd som man nu har gått ut med till samarbetspartners och till klienter och informerat om, att det ska finnas i väntrum och att det ska finnas på platser där människor finns. Att man ska veta om hur det går till. Den är väldigt informativ och pedagogisk och visar hur det går till, hur det räknas ut, vad man tar beaktande av. Man har verkligen försökt nu från KST:s sida att se till att det ska vara lätt att förstå och veta.

Tack, talman! Det låter bra, minister Holmberg-Jansson. Det låter mycket bra för det är det här som Liberalerna tycker också att i tider som dessa så ska vi vara väldigt återhållsamma med en expansiv politik. Då är det bättre att man säkerställer att de skyddsnät som finns för medborgarna är uppdaterade och finns till hands. Det är den vägen vi ska gå.

Tack, talman! Jag tänkte fråga en sak här. I motionen som nämns inledningsvis, eller ganska tidigt, att man ska tillåta endast en tvåprocentig ökning av verksamhetskostnaderna. Jag skulle verkligen vilja höra ett förtydligande kring det. Det ser ju vackert ut att man kan spara 7 miljoner euro rätt snabbt. Genom åren har det nu och då från olika partier kommit förslag om att man skall sänka verksamhetskostnaderna rätt upp och ner med någon procent och det har alltid mött rätt starkt motstånd eftersom det är svårt. En storlek passar inte alla när det handlar om inbesparingar. Min fråga är faktiskt rätt upp och ner, har man från Liberalernas sida bytt sida? Alltså har man bytt strategi när det handlar om det? För inbesparingar måste nog ske med fingertoppskänsla också för det kan slå väldigt fel. Jag vill gärna höra ett resonemang om det.

Tack, talman! Tack, ledamot Pettersson. Det är de facto så nu att vi är ju med och späder på verksamhetskostnaderna. Vi drar ju inte ner verksamhetskostnaderna. Vi tillåter en tvåprocentig ökning av verksamhetskostnaderna. Vi tycker det är skäligt sett till den historiska nyttjandegraden bland annat, och behovet av prioriteringar och omprioriteringar, konkurrensutsättningar, utmanarrätter etc. Vi ser ju också att gör vi det på det sättet att vi tar det som en klump, verksamhetskostnaderna, så finns det också alla möjligheter för avdelningar och landskapsregeringen att mer i detalj styra de här 3 %, 7,5 miljoner ungefär, som försvinner. Bättre det än att gå på varje moment och dra ner. Det ger en stor frihet.

Talman! I teorin kan man säkert säga det, men en tvåprocentig höjning under dessa tider kan i själva verket vara samma sak som en sänkning i och med att priserna förändras rätt kraftigt. Så ta en funderare om det där verkligen är den klokaste vägen att gå.

Min andra fråga gäller det här med flygbolag. Jag förstår principen. Samhället ska inte bedriva flygbolag. Förutom om man är en liten ö till ett ställe där det är ganska svårt att få ett flygbolag att faktiskt snurra kommersiellt. Alla andra öar som jag känner till har faktiskt egna flygbolag av det enda skälet att det är bra för näringslivet och tillväxten. Man behöver ha ett flygbolag för att kunna erbjuda transporter till de som så behöver för att upprätthålla en marknadsposition eller vad det nu kan vara för någonting. Vi skulle bli rätt unika om vi som ösamhälle kräver att det där ska ske på privata villkor och det skulle bli svårt.

Tack, talman! Här har vi nog en skiljelinje mellan center och liberaler. Vi tror nog väldigt mycket om våra företag. Vi har både små företag, vi har väldigt stora företag, och vi har många mellanstora företag. Vi vill nog att sådana här insatser ska iallafall starta upp på privata initiativ. Vi ser, tycker jag, en kultur där det offentliga Åland ska sköta mer och mer av det som våra företag är bättre lämpade att göra och utföra. Så här har vi nog inte riktigt samsyn, ledamot Pettersson.

När det gäller sedan inbesparingen så det är ett obekvämt beslut, men jag förstår inte heller hur ett finanspolitiskt ramverk någon gång ska kunna fungera om man inte är beredd att ta ett för stunden obekvämt beslut som efter några veckor och månader kan konstateras att det blev rätt bra ändå. Det håller servicenivån, kanske den till och med blivit bättre genom att vi gör parallella åtgärder som bygger upp andra strukturer, till exempel konkurrensutsättningar.

Tack för ett bra och sakligt anförande ledamot Holmberg. Ni har många intressanta förslag. Däremot tycker jag att de är mest intressanta i teorin, då inte alla är så jätte realistiska. Till exempel 1:1 systemet, jag gillar det principiellt framför allt gällande lagstiftningen, men framför allt gällande det ekonomiska så är det svårt. Jag noterar att Liberalerna inte vill ta bort alla nya föreslagna tjänster utan egentligen bara två digitaliseringstjänster, om jag inte missar någon. Det innebär att ni själva inte följer principen då ni inte föreslår vilka gamla tjänster som ska tas bort. Det skulle vara väldigt uppfriskande om man sade vilka tjänster ska tas bort. Det räcker inte med att säga att man ska ta bort x antal tjänster, eller sänka. Det kommer ingenstans och det kan vi se. Det är därför vi inte kommer vidare i den här frågan heller.

Tack, talman! Ifjol fanns det en mer detaljerad beskrivning i den ekonomiska samlingsmotionen från Liberalerna. I år har vi det som en grund. Vi får ofta höra att lagtinget ska nog inte detaljstyra det operativa inom landskapsförvaltningen. Ser man sedan på den här listningen i bilaga sju längst bak i budgetförslaget så har den ju mer att önska. Den är ganska luddig. Vissa av årsverken är finansierade via EU-medel, andra via Nordiska rådet, andra är transformering av andra tjänster till ett nytt årsverke, så det är nog upp till varje avdelning. Det intressanta är, ledamot Josefsson, att landskapsregeringen har ju ett anställningsstopp. Det anställningsstoppet kom väl till just för att man inte skulle svälla ut så mycket och att man istället för att alltid lösa ett problem genom att anställa en ny person så ska man lösa det på andra sätt. Det är det också förslag på här i den här samlingsmotionen, och i de (… taltiden slut).

Jag fortsätter gällande servicecenter tanken, vilket jag också gillar. Jag själv har lyft flera gånger i talarstolen just en dörr in till offentliga sektorn, kanske framför allt gällande det digitala. Att du loggar in på ett ställe och har tillgång till hela det offentliga Åland. Så det är lite samma tanke. Digitaliseringsenheten jobbar mot det här och det står också i digitaliseringsmeddelandet som vi fick presenterat förra året. Till exempel jobbar digitaliseringsenheten med att ta fram chatbot, att det ska vara som ett kunskapscenter för att stödja den digitala transformationen. Också införa ett system med könummer för att man ska se sin offentliga ansökning och få en uppskattad handläggningstid. Handläggningstiderna vill man också minska med 15 %. Här detaljstyr ju Liberalerna om man vill ta bort två tjänster som de anser att är nödvändiga för just det här.

Tack, talman! Det kommer min kollega ledamot Zetterman att ta upp i samlingsmotionen gällande digital transformering. Det vi ser med oro över när det gäller just IT-utvecklingen är att landskapet är majoritetsägare i ÅDA, men ledamot Josefsson och kompani skapar samtidigt en växande IT-avdelning inom förvaltningen. I vilken position sätter det övriga offentliga Åland i egentligen? Är det ett ekonomiskt vettigt sätt att driva transformering och IT-politik på?

Tack, fru talman! Först vill jag bara säga att det är lite underligt hela tågordningen där man ska försvara eventuella förslag man har i budgeten. Med tanke på hur en ledamot skriver en reservation mot någonting som är i ett förhållande exempelvis till flygtrafiken. Jag kommer att ta upp flygtrafiken i mitt anförande när jag sedan får tid att komma dit.

Däremot kan vi gå in på just frågan som är ledamot Holmbergs stora fråga, och har varit under många år, korståget mot det landskapsägda fastighetsbolaget ÅFAB. Samma resonemang borde ju hänga ihop med Fastighetsverket. Fastighetsverket hyr ut lokaler till privata företag. Vi har ett hamnbolag som heter Långnäs Hamn som hyr ut tjänster och säljer tjänster till privata bolag. Det som genomsyrar just de här bolagen är att de sker på marknadsmässiga villkor. Posten gör samma sak, de bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Hur kommer det sig att ledamot Holmberg är så frustrerad över just Ålands Fastighets AB?

Tack, talman! Tack, minister Karlström. Jag är nog egentligen inte det enbart mot ÅFAB. Det som är grejen där är att där har man ju verkligen köpt privata fastigheter och hyr ut dem på en marknad som ska vara självgående. Så fort det offentliga går in på en privat marknad så sätter man konkurrensvillkoren ur spel. Jag håller med. Jag har en motion som hanterar posten. Inte tycker jag att posten ska fungera som ett åkeri gentemot våra privata åkerier, annat än när man kör post. Långnäs Hamn kan jag också tycka likadant. Fastighetsverket, inte tycker jag att de ska vara på en privat hyresmarknaden. Vi har förslag på hyresfastigheter som ska avyttras. Jag håller helt och hållet med. Det är inte bra. Jag tror att minister Karlström och jag har samsyn i mångt och mycket när det gäller den offentliga rollen på en privat marknad.

Talman! Det jag har varit väldigt noga med i de dialoger som vi har haft i utskotten och som vi har haft i den här salen är också det att det måste ske på marknadsmässiga villkor. Landskapet och samhället ska inte gå in och äga verksamheter och konkurrera med det privata på icke marknadsmässiga villkor. Alla de här bolagen och alla de vi har pratat om just nu, i det här senaste replikskiftet, sker på marknadsmässiga villkor. Posten gör det, Långnäs Hamn gör det, Fastighetsverket hyr ut lokaler på marknadsmässiga villkor, så gör också Ålands Fastighets AB, det är ett näringspolitiskt instrument. Där man ibland kan gå in och köpa en fastighet som annars skulle gå i konkurs, läggas ner och 15 - 25 arbetsplatser i den verksamheten som bedrivs i den lokalen skulle upphöra. Det görs på marknadsmässiga villkor med avkastningskrav som vi har gått igenom i utskottet och som ledamot Holmberg är mycket väl medveten om vilka nivåer de ligger på. Det här korståget mot ÅFAB och landskapets bolag tycker jag är lite överdrivet. Det är nog ett stort spöke som ledamot Holmberg inte behöver vara så rädd för.

Däremot så kommer jag sedan återkomma till den här flygtrafiksatsningen i mitt anförande. Det är ett av de största beslut och mest tragiska beslut, som Liberalerna faktiskt en gång i tiden var med och tog, när man lade ner det landskapsägda skärgårdsflyget. Det kommer vi återkomma till i morgon gissar jag.

Tack, talman! Jag trodde vi hade någon sorts samsyn. Vi har inte det minister Karlström, tyvärr. Landskapet och det offentliga kan inte varje gång ett företag riskerar att gå i konkurs köpa upp fastigheten, renovera upp den sedan hyra ut den och säga "Det är på marknadsmässiga villkor. Nu går vi vidare, allt är bra". Var slutar det? Vill man det så kan man ha en helsidesannons i våra tidningar och säga att ni som håller på att gå i konkurs, kontakta oss så köper vi er fastighet och så får ni hyra den. I marknadspolitiken ingår ju att företag går i konkurs. Företag startas, företag går bra, företag går mindre bra, företag går i konkurs och så är det. Det är därför vi är här idag med ett budgetunderskott om 19 miljoner. Därför att det är den här grundfilosofin som råder, och den är ju förskräcklig.

Tack, talman! Jag är lite förvånad över Ledamot Holmbergs motstånd till att just inkomstgränsen för studiestöd ska vara temporärt fortsatt slopad under våren då ledamot Holmberg brukar vara en tydlig förespråkare för en tydlig arbetslinje, men det var inte därför jag tog replik.

I budgetmotion 26 säger ledamotens förslag att revidera barnomsorgslagen. Jag utgår från att ledamot Holmberg syftar på barnomsorgs- och grundskolelagen. En uppföljning utifrån att ett barn idag får ha den här subjektiva rätten till barnomsorg finns med under budgeten. Därav skrivning kring just statistik och uppföljning för att få ett bra underlag för att följa upp konsekvenserna utifrån den här lagändringen.

Tack, talman! Tre saker. Jag vill börja med en sak som inte hör till minister Hambrudds replikskifte, det är ett litet beröm. Jag blev glad när jag läste om Ålands folkhögskola i budgetförslaget. Att man nu ska titta om man kan samordna det under Ålands gymnasium, bra gjort!

Sedan när det gäller studiestödet så Liberalerna är absolut för en stark studie- och arbetslinje, men vi ser också ekonomin komma emot. Vi har också tagit del av det som AMS har fört fram i sin rapport. Jag ser fram emot utskottsarbetet och se vilken fakta vi får fram där. Vi är lite tvehågsna så som det är nu faktiskt.

När det gäller barnomsorgslagen så det otäcka i det här är ju att nu kommer kommunerna tvingas nyanställa rätt mycket personal. Personal som egentligen inte finns och personal som man egentligen inte har budgetmedel för. Det är synd att den processen ska gå så långt att man står där med ett cementerat ekonomiskt, vad ska vi säga (… taltiden slut).

Tack, talman! Utifrån den subjektiva rätten så infördes ju den nu samtidigt med den här familjeledighetsformen, så jag tror också att det blir en övergångsperiod utifrån att dagarna utökas.

När vi nu samtidigt diskuterar barnomsorgen. Hur tänker ledamot Holmberg kring det finska förslaget som just nu ligger i riksdagen om att höja inkomstgränsen för barnomsorgsavgiften så att ungefär hälften av alla föräldrar som har barn inom barnomsorgen har noll i avgift?

Tack, talman! Det är inte något jag har diskuterat med mina kollegor, men personligen så tycker jag inte det. Jag tycker inte att den finska ekonomiska politiken i så lång utsträckning är värd att följa med tanke på en skenande statsskuld och väldigt inflationsdrivande reformer.

Åter tillbaka till den åländska barnomsorgslagen. Liberalerna ville se en barnkonsekvensanalys. Vi hade en kläm i lagförslaget, men som röstades ned. Vi ser också den ekonomiska verkligheten. Landskapsregeringen gjorde via en arbetsgrupp en analys av servicenivåer etc. för att minska kostnadstrycket på våra kommuner. Man skulle göra en socioekonomisk bedömning efter det och nu är den i någon byrålåda. Sedan kommer landskapsregeringen med det här lagförslaget som verkligen ökar på kostnadstrycket för våra kommuner. Barnens bästa, är det verkligen det som minister Hambrudd nu har framför ögonen? Inte liberalerna.

Tack, talman! Jag tänkte lite kommentera och fråga kring budgetförslag 19, där Liberalerna tar upp ett samgående av Ålands Elandelslag och Mariehamns Energi. Att landskapsregeringen borde jobba för det. Där måste jag kanske informera om och ställa frågor kring. Hur tänker Liberalerna när för det första båda bolagen bedriver elhandel på marknadsmässiga villkor idag, det andra är att de har ett uppdrag från landskapet Åland att ha ett nät och leveransansvar. Det är två olika uppdrag som styrs av en elmarknadslag. Sedan ytterligare att komma ihåg att det finns flera än de här två som bedriver elhandel på Åland idag. Nu är vi inne och tassar på den privata sektorns marknadskrafter.

Tack, talman! Tack, ledamot Mansén. Det här är ju ett heligt område. Givetvis har egentligen inte landskapsregeringen så mycket med det här att göra. I tider som dessa så har det väl framstått ganska tydligt att styrkan i ett elhandelsbolag är mångt och mycket också storleken. Det råder väl inget tvivel om att det skulle vara intressant att se vilka vinster det finns om det skulle ske en fusion. Nu har inte jag pratat direkt med något av bolagen, men jag har hört tidigare av ett av bolagen som nog såg reella ekonomiska vinster vid en fusion. Jag tycker det skulle vara ett spår man borde följa upp, dels för ålänningarnas skull men också för våra företags skull. Det skulle vara en intressant studie.

Tack, talman! Jag förstår resonemanget fullt ut, men det finns som sagt en lagstiftning som inte riktigt talar för att det ska vara möjligt. Kanske är det i sista ändan ändå så att när det gäller marknadskrafterna kanske det är det lyckligaste resultatet. Vi måste ändå låta marknadskrafterna styra så långt det bara går.

Jag tänkte också passa på att ta upp de här i kommentarerna kring det 50-åriga arrendet kring havsbaserad vindkraft. Ni nämner avsaknaden av en helhetsplan, masterplan och så vidare, men jag vill ändå begära lite tydligare redogörelse från Liberalerna vad man faktiskt är ute efter. För det finns faktiskt en risk att allt det här krånglande äventyrar takten på utbyggnaden. Takten är ganska mycket a och o om vi ska kunna dra nytta av den här satsningen.

Tack, talman! Tack, ledamot Mansén. Jag tycker att det inte är snyggt att säga att Liberalerna på något sätt försöker att dra ner takten på det här projektet. Är det någonting vi har varit oroliga över är det just tempot gällande den havsbaserade vindkraften. Vi vill veta vilket är affärsupplägget, på vilket sätt ska Åland förtjäna pengar? Hur ser lagstiftningsbehovet ut, vilka lagar ska ändras? Hur ser fastighetsskatter ut? Vi vet egentligen ingenting, iallafall Liberalerna är ganska oinformerade om det här. Vi har pratat med enskilda privata aktörer, men vi har ingen aning om hur bollen ligger till hos landskapsregeringen. Att i det avseendet ge en fullmakt om 50 år innan vi har grundläggande fakta. Det är de facto grundläggande fakta vi vill veta. Vi vill inte krångla, vi vill bara veta och ha kunskap.

Tack, fru talman! Tack för en intressant framställning. Det var många punkter, man hann inte riktigt med alla, och många var bra. Det som jag reagerade mot lite i början var detsamma som jag har i mitt anförande. När ni var så bekymrad över att de här kostnaderna har ökat med 2 % när inflationen ligger på 9,5 %. När jag gjorde min analys av samma bokslut så tyckte jag att det där ser ju inte så farligt ut. Varför tycker ni att det är för mycket, så att säga? Det är de facto reellt sett en minskning av kostnaderna, inte en ökning. En ökning nominellt, men inte är det.

Tack, talman! Det vi ser är en trend på verksamhetskostnaderna där det har varit en rätt god ökning, om man ska vara positiv. Det har varit en stor ökning av verksamhetskostnader där personalkostnaderna står relativt för den största delen av verksamhetskostnader. Vi tycker att med tanke på den historiska nyttjandegraden, med tanke på behovet av rationaliseringar i form av konkurrensutsättningar, som man skulle kunna komma igång med väldigt snabbt, och ett reformarbete, som också skulle behöva komma igång och som skulle kunna komma igång väldigt snabbt, så finns det inget behov av att ha luft i budgeten. Då tycker vi att det är bättre att dra ner det till en tvåprocentig ökning. Vi minskar inte totalen. Vi vill också se en ökning av verksamhetskostnaderna om vi ska säga så. Vi går inte in på årsverkets detaljnivå, men vi ser verksamhetskostnaderna som en helhet där vi är beredda på en tvåprocentig ökning. Vi tycker det är skäligt, det är rimligt, det är ansvarsfullt.

Tack, talman! Det är viktigt att hela tiden försöka hålla nere på kostnader, det är inte frågan om annat.

Sedan avslutade ni med just det här samtycket på 50 år och 1 miljard kvadratmeter som jag hade i min motion. Jag skulle gärna vilja höra lite mer. För jag håller med om det att vi har ju fått väldigt, väldigt lite information för en så väldigt, väldigt stor sak. Om ni kan utveckla det vidare lite det som ni var inne på i förra repliken.

Tack, talman! Jag tror ju att det enda ledamot Toivonen och Liberalerna har gemensamt i havsbaserad vindkrafts frågan är att vi har fått väldigt lite information. Det är nog det enda vi har gemensamt, sedan har vi nog ingen samsyn. Vi vill förverkliga havsbaserad vindkraft så fort det bara går, men vi vill också veta hur vi ska göra det för att ålänningarna ska komma till gagn på ett så bra sätt som möjligt. Både när det gäller de ekonomiska fördelarna med att kunna arrendera ut till privata aktörer, men också samhällsnyttan, utbildningsplatser, nya företag, hela den här ekonomiska cirkeln. Rötterna ner som sedan spirar och ger spinoff. Det är den helhetsbilden, helhetsplanen, vi vill ha. Jag tar väl det för givet att den finns hos landskapsregeringen och kan också presenteras iallafall i utskottet om nu inte här i salen.

Bästa lagting, diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum.