Remissdebatt

Dokument:
  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Den gemensamma diskussionen avbröts vid gårdagens plenum.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 09:39

    Tack, talman! En ny dag med nya möjligheter! Jag kommer i mitt budgetanförande att ta upp lite om landskapets ägarstyrning, kommunernas ekonomiska situation samt om aktuella energi- och infrastrukturfrågor.

    Men först alltså finansavdelningens förvaltningspolitiska mål om tydlig ägarstyrning. Det är bra att landskapsregeringen går in för att förtydliga ägardialogen med fastighetsverket. Fastighetsverket är en tämligen ung verksamhet som strävar till att samverka med sina samarbetspartner, dvs. sina hyresgäster. Dessa hyresgäster är landskapets egna verksamheter och underlydande myndigheter. Det faller sig därför naturligt att nu, efter några års inkörning och drifterfarenheter, att landskapsregeringen i all välmening utvärderar fastighetsverkets roll och organisation.

    Det handlar om en för landskapet viktig operativ verksamhet som är betjänt av tydliga ägardialoger för att så effektivt som möjligt lyckas förvalta och reinvestera det insamlade kapitalet. Pengar som i den löpande verksamheten kommer från avtalade hyresinbetalningar.

    Sen lite om landskapsandelarna och kommunerna. Det är viktigt att landskapsandelssystemet regelbundet utvärderas och revideras. Finansministern redogjorde ingående i sin budgetpresentation för kompensationerna till kommunerna för bortfallet av skatteintäkter. Dessa kompensationer är välmotiverade och viktiga. Det är tydligt att kommunernas ekonomi har försvagats betydligt sedan år 2018 till följd av bl a ändringar i landskapsandelssystemet och ny lagstiftning. Denna ekonomiska realitet återspeglas i de pågående kommunindelningsutredningarna. Det nuvarande systemet för tilldelning av landskapsandelar och kommunernas kostnadsnivåer till de olika kommunalförbunden har sammantaget i grunden en uppbyggnad som inte direkt gynnar ett samgående mellan två kommuner som t ex Lemland och Lumparland. Som kort bakgrundsfakta kan jag säga att dessa två grannkommuner redan har ett långt utvecklat samarbete. De har sedan 2012 gemensam verksamhet inom byggnads- och miljösektorn samt tekniska sektorn. De båda kommunerna har även en gemensam byggnadsordning och en gemensam byggnads- och miljönämnd samt en gemensam ledning för barnomsorgen och äldreomsorgen. Om det nu de facto inte löser alla problemen genom att slå ihop de båda kommunerna till en kommun - vad kunde då vara nästa steg i en effektivering? Min slutsats och erfarenhet efter många år inom kommunpolitiken blir att värdkommunmodellen känns som mer intressant för kommunerna, åtminstone som en tillämpbar dellösning.

    Då går jag över till energi- och infrastrukturfrågorna. Under år 2022 så startade energikommissionen sitt arbete under ledning av dåvarande minister Alfons Röblom. Energikommissionen har dock fortsatt sitt arbete efter Hållbart Initiativs ministeravhopp. Min förhoppning och övertygelse, som viceordförande i energikommissionen, är att kommissionen kan fortsätta vara en viktig kunskaps- och samarbetsresurs för den nya energiministern Harry Jansson och det nya ministerrådet för energifrågor inom landskapsregeringen. Energifrågorna behöver den fokuseringen. Energifrågorna står högt på mångas agendor i dessa dagar och har en helt annan betydelse och komplexitet idag jämfört med tidigare.

    En just nu högaktuell fråga som energikommissionen har på agendan berör skärgårdstrafiken och dess möjligheter till elektrifiering av färjlinjerna. Det handlar om insamlade fakta kring de tidsmässiga och tekniska förutsättningarna för elanslutningar vid en elektrifiering av skärgårdstrafiken. Eller kort sagt – vad finns det för lågt hängande frukter för en relativt snabb övergång till elfärjor och vilka linjeval kräver lösningar på en lite längre sikt?

    El-linfärjorna inom skärgårdstrafiken och speciellt Töftölinjen är identifierade som lågt hängande frukter om man ser på det rent eltekniskt. Kostnaden beräknas vara i storleksordningen cirka 300 000 euro för den elanslutning som behövs för en elfärja på Töftölinjen. Detta för att ge en liten fingervisning på kostnader och möjligheter i praktiken.

    Ett annat intressant exempel jag vill lyfta upp är elnätet på Föglö. Föglö kan betraktas som en ”hotspot” när det gäller behovet av att stärka elnätet med tanke på framtida satsningar på elektrifiering av skärgårdstrafiken enligt de sk kortruttsplanerna. En strategisk satsning vore en förstärkning av stamnätet på Föglö. Det skulle kunna ske i form av byggandet av ett nytt 45/10 kV ställverk. Idag saknar faktiskt Föglö någon sådan elstation, till skillnad från vad som är fallet i till exempel Lumparland och Sottunga. Det nuvarande jämförelsevis svaga elnätet på Föglö begränsar i hög grad utbyggnaden av mer vindkraft i kommunen samt att det alltså begränsar möjligheterna för ta i bruk elfärjor. Med lite framförhållning och planering tillsammans med elnätsbolagen så skulle en sådan nätförstärkning bana väg för intressanta anslutningsmöjligheter för ett modernt eldrivet färjtonnage för kortrutten inklusive en plan B för Föglölinjen, vilket skulle kunna vara en helt eldrivet mellan Svinö och Degerby.

    Jag tycker tunnelfrågan saknat momentum under senaste mandatperioden. Kort sagt den är lite lamt skött, så plan A med en tunnel till Föglö behöver få ett mer konkret underlag i form av kärnprovborrningar. Jag är en stark förespråkare för en hållbar och smart utveckling av skärgårdstrafiken och vill därför nu - en gång för alla - ha tydligare underlag för att veta vad det kostar att bygga tunneln. Det är definitivt bra att budgetförslaget har med ett anslag för genomförande av geotekniska och geologiska undersökningar. Går förslaget igenom eller ej - det ska nu alltså till att prövas här i lagtinget. Svaret från lagtinget kommer sannolikt att ha avgörande betydelse för fortsättningen i en mycket segsliten och långt utdragen fråga. Ska fasta Åland fortsätta planeras att bli större med en fast förbindelse till Föglö?

    Givetvis finns vindkraften också med i budgeten. Ett led i att konkretisera planerna på havsbaserad vindkraft är samtycket till utarrenderingen av delar av landskapets allmänna vatten för en tid om högst 50 år. Jag ser fram emot landskapsregeringens fortlöpande samråd med finans- och näringsutskottet kring villkoren som utarbetas inför den offentliga konkurrensutsatta budgivningen.

    För att satsningen ska gå hela vägen och sjösättas så krävs en realistisk tidsplan och ett strategiskt tålamod hos de inblandade. Så var står vi då tidsmässigt i konkurrensen med andra etableringar inom havsbaserad vindkraft? I Sverige finns det idag endast ett havsbaserat vindkraftprojekt som fått regeringens byggtillstånd. Det skedde i maj 2022 och projektet finns på den svenska sidan av Kriegers flak. Om allt går som planerat kan parken vara i drift runt 2028. Förutom dessa så finns just nu sju olika projektansökningar om storskalig havsbaserad vindkraft som svenska regeringen ska ta beslut om.

    Så bästa lagting, havsbaserad vindkraft inom Ålands gränser har fortfarande goda förutsättningar att lyckas boka sin effektplats i det nordiska elsystemet.
    Avslutningsvis vill jag säga att landskapsregeringen visar med budgetförslaget att man anammat utmaningen att skapa god grogrund för havsbaserad vindkraft. Detta gör man genom att tilldela projektet och berörda myndigheter nödvändiga kompetensresurser. Tack, talman!


  • Talman! Jag måste erkänna att jag kanske inte riktigt var vaken i alla delar i anförandet här. Jag uppfattat att ledamoten Mansén pratade om hotspots i skärgårdstrafiken vad gäller linjer som skulle kunna elektrifieras och nämnde Föglölinjen som en av dem. Där blir det lite klurigt för mig. Menar ledamot Mansén att det skulle kunna vara ett alternativ om förstudien av tunneln inte visar goda resultat? Eller var det här ett dåligt sätt för ledamoten Mansén att säga att egentligen så tycker jag att elektrifiering vore bra, men jag går väl med på att lägga lite pengar till den här tunnelutredningen? Jag måste säga att jag förstod inte riktigt det resonemanget, förklara det gärna!


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:48

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Nej, jag är nog inte så otydlig på den punkten faktiskt, utan här handlar det om att först göra provborrningar för att veta vad det kostar att bygga en tunnel. Det här kostnadsspannet som har presenterats är väldigt stort, mellan 130 till 216 miljoner euro. När man bygger någonting så brukar man ta reda på hur grunden ser ut först. Jag tycker faktiskt att i det här fallet är det angeläget.

    Elektrifiering av färjorna i skärgårdstrafiken tycker jag att är mycket intressant. Jag tog i mitt anförande upp möjligheterna att ge förutsättningar för en sådan utbyggnad. Jag ville lite att ta ner den här diskussionen som ofta har varit att det är väldigt dyrt och svårt. Det behöver det definitivt inte vara med en god planering.


  • Det handlar just om det, god planering. Vilka linjer ska vi elektrifiera? Vilka linjer ska vara vätgasdrivna? Var ska vi ha fasta förbindelser? Landskapsregeringen kommer med ett förslag om att fortsätta projektet med Prästösundsbron och kommer med ett förslag att gå vidare i tunnelfrågan. Och under den tiden så kanske det inte är just de linjerna då som man ska elektrifiera, vad jag förstår. Det blir lite oklart den här planeringen, alltså om man vill elektrifiera så behöver man ju sätta det i en plan och beskriva vilka linjer som ska komma först och vilka linjer som ska komma sedan. Man kan inte hålla på att kasta upp olika typer av förslag som gubben ur lådan, som landskapsregeringen nu gör vad gäller Prästösundsbron och tunneln till Föglö utan att ha en plan överhuvudtaget. Och den här planen, det vet jag att ledamoten Mansén har tryckt på många gånger i landskapsregeringen. Så varför är den här planen nu plötsligt dissad?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:50

    Tack, talman! Nej, jag har inte dissat planen i mitt anförande, det hoppas jag att du kan hålla med om. Jag pratar bara om att vi ska ge förutsättningar för att kunna elektrifiera skärgårdstrafiken. I planen får man titta på de lågt hängande frukter och vilka linjer som är mer intressanta. Men att linfärjorna är intressanta, det tror jag att har diskuterats ganska länge. Vissa turer när det gäller linfärjorna är intressanta. Då tycker jag att man ska gå in för den typen av lösningar som är helt möjliga i dagsläget för att få en början på det här. Jag har alltid varit för elfärjor där de lämpar sig.


  • Tyvärr så måste jag ju säga att ledamoten var otydlig på flera punkter. När det gäller Lemland-Lumparland så uppfattade jag av gårdagens eller om det var förrgårdagens debatt att processen Lemland-Lumparland hade varit mycket bra och lett till goda resultat osv. Om jag förstår ledamoten rätt nu så blev det inget samgående. Man har antecknat sig till kännedom den utredning som har gjorts och det kommer inte att hända någonting och nu pratade ledamoten om värdkommunsmodellen. Är det nästa steg? Är ledamoten tillfreds med att det är resultatet av landskapsregeringens politik när det gäller kommunerna? Vad är vägen framåt? Är resultatet att Lemland och Lumparland ska utreda om Lemland skulle kunna bli en värdkommun?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:51

    Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Nej, jag tror du lägger lite ord i mun på mig där faktiskt. För det första så tog jag Lemland-Lumparland som ett exempel och så nämnde jag värdkommunsmodellen. Jag är nöjd med processen när det gäller Lemland-Lumparland och den dialog vi har haft mellan kommunerna i den här frågan för att hitta smarta lösningar, som är de bästa orden tror jag i det här fallet. Värdkommunsmodellen tror jag kan betyda att förutom Lemland-Lumparland kan ju en annan kommun komma in som kanske har bättre förutsättningar att driva vissa frågor än Lemland-Lumparland. Det handlar kanske om att köpa tjänster av varandra och ha samarbete över kommungränserna. Att bara begränsa den diskussionen till mellan Lemland och Lumparland kanske vore dumt kan jag tycka.


  • Det är ju en intressant insikt om man har kommit så långt nu att man inser att bara två, inte jättestarka kommuner, blir för lite. Men värdkommunsmöjligheten har ju funnits i åratal. Den kunde man ha jobbat med långt tidigare om viljan och målsättningen hade funnits hos Centern att ta de stegen. Och jag skulle vara jätteintresserad av att höra vilken helhet man skulle kunna se som skulle vara tillräckligt stark och hållbar för att erbjuda den servicen och vara tillräckligt demokratiskt stark för att klara framtidens utmaningar? Jag tycker jag är tråkigt att vi bara pratar om pengar i den här frågan. Det handlar ju inte bara om det utan det handlar om demokrati, det handlar om klimat och miljö och det handlar om framtidstro och utvecklingsmöjligheter. Vilken modell är det? Vilket mål är det som ni har?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:53

    Modellen och målet, jag tycker att exemplet Lemland-Lumparland är väldigt intressant att spinna vidare på. Vi har gjort utredningar, vi har samarbetat länge. Vi har en modell redan idag som liknar värdkommunsmodell i form av att vi säljer tjänster. Jag räknade upp att vi har samarbete Lemland-Lumparland på många områden. Det liknar i mångt och mycket värdkommunsmodell. Jag tror att man kanske ska äta elefanter lite i bitar och det får gärna ätas lite snabbare också för många kommuner har det tufft idag.


  • Talman! Jag uppskattar ledamot Manséns anförande och jag uppfattar ledamot Mansén ändå har ett öppet sinne och vill hitta lösningar. Ursäkta nu men den här frustrationen som man känner, vi kommer ju inte runt de här frågorna, varken med kommunstrukturen eller skärgårdstrafiken. Vi måste hitta lösningar. Nu höjs röster om att landskapet ska ta över äldreomsorgen. Det finns motionsförslag att landskapet ska ta över KST trots att landskapet har 19 miljoner i underskott. Värdkommunsmodellen, det fanns en lösning att Mariehamn kunde ha tagit socialvården. Det stoppades. Ja, vad jag har förstått så vill Jomala ta ett större ansvar över Oasen. Man kommer ingen vart när det gäller södra Ålands högstadium. Hur ska vi komma framåt? Vi går bakåt just nu. Vi liberaler är helt med på att hitta lösningar, men vi kommer ingen vart. Vi går bakåt, utvecklingen stagnerar för tillfället på Åland.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:55

    Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Det var mer påståenden än frågor kanske, men jag kan ändå fånga din frustration. Jag förstår nog ditt tonläge måste jag ärligt säga. I det fallet kan jag säga att Liberalerna och Centern när det handlar om Lemland och samarbete med Lumparland så har haft en väldigt stor samsyn i de här frågorna. Jag hoppas att det tänket kan finnas i flera kommuner där vi gemensamt ser till kommunernas egna bästa.

    Det här med kommunförbundet, det kanske har bevisats att det alla gånger inte har varit så lyckat. Ja, därför vill jag lyfta det här förslaget med värdkommuner.


  • Talman! Jag tycker ju att det är fel att vi ska hålla på att betala för den här överbyråkratiseringen och administrationen och väldigt många chefer. De resurserna behöver gå till äldreomsorgen och skolan. Det är helt fel tänkt och jag förstår inte att man inte ens inte funderar i de banorna.

    Sedan när det gäller skärgårdstrafiken, så det fanns en elhybrid. Det fanns också en beställning på två el-linfärjor. Det florerar en massa missförstånd och rykten. Det är på det viset också att på Kökar och Föglö förstärker man hela elnätet. Det håller man på med som bäst. Jo, vi har pratat med chefen för hela projektet. Det finns en plan. Men det är ju politiken som är sönder Det är politiken som inte kommer någon vart.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:57

    Tack, talman! Det kom både sanningar och osanningar i den där repliken måste jag ärligt säga, ledamot Sjögren. Detaljerna, när man pratar om att det förstärks på Föglö och det förstärks på Kökar, ja det skall göras, det finns planer för det. Därför vill jag lyfta den här möjligheten på Föglö att bygga ett ställverk som inte finns i dag för eldrivna färjor. När det planeras att förstärka elnätet på Föglö så ska man givetvis förstärka inte enbart för befolkningen på Föglö utan för trafiken till och från Föglö. Det har inte funnits med tidigare i planerna.


  • Jag måste nog säga med tanke på den diskussion vi har just nu om tunnelns vara eller inte vara att jag blev lite förvånad att Centern pratar om en eldriven färja på linjen mellan Svinö och Degerby. Det förvånar mig. Men det må vara hur det vill med det.

    När det gäller landskapsandelarna så sade ledamot Mansén att kompensation till kommunerna är viktiga. Vi har haft ett replikskifte med finansministern och de uppgifter jag har fått från en trovärdig källa så pekar på att det är 0,8 miljoner mera som kommunerna får, det vill säga att det ligger i stort sett stilla i spannet 36-40 miljoner, medan finansministern säger 4 miljoner. Jag hoppas att man i finans- och näringsutskottet kan reda ut vad som är vad. Samtidigt vet vi att landskapsförvaltningen har stigit med 25 procent bara på sju år. Men min fråga till Mansén: Är det rättvist att man blåser upp landskapets egen verksamhet men inte höjer i motsvarande grad åt kommunerna?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 09:59

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag börjar med den här förvåningen kring Svinö-Degerby. Det är ju intressant, man hör ju vad man vill höra ibland. Jag var nog ganska tydlig med plan A och plan B i det här fallet. Jag tycker ju att det är lite tråkigt att det inte kommer flera upp som kommer med alternativ framåt. Jag tycker definitivt att tunnelfrågan är intressant och ska utredas färdigt. Men för den skull kan man ha flera bollar i luften. Jag tycker faktiskt man ska tänka på möjligheterna för eldriven färja till Degerby och att ha de tankarna samtidigt borde vara möjligt.


  • Som sagt var, jag var inte med under förra mandatperioden, men jag vet ju Centerns inställning då till eldrivna färjor så jag blev väldigt förvånad, men det får vara hur det vill.

    Det som är viktigare så är landskapsandelarna. Det var där som jag ställde frågan. Tycker Mansén att det är rättvist att landskapets egen förvaltning tillåts växa så till den milda grad att det har stigit med 25 procent på sju år, medan intäkterna till kommunerna mer eller mindre ligger standby? Är det rättvist?

    Sedan när det gäller vindkraften så vill jag säga att från Ålands Framtids sida är vi synnerligen positiva till satsningarna. Men att ge en in blanco fullmakt till regeringen utan att man vet vad det handlar om, till exempel hur fastighetsskatter och arrendeavgifter kan komma hela Åland till nytta på ett rättvist sätt och hur de åländska elkonsumenterna kan få ett lägre elpris på grund av de här satsningarna, sådan fakta måste lagtinget få ta del av innan man kan trycka på startknappen.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:01

    Tack, talman! Det var mycket prat om rättvist där. Det är svårt, det är lite i betraktarens ögon kan man tycka emellanåt. Kommuner och landskapsregeringen - rättvis fördelning, det är väldigt svårt att säga i dagsläget. Jag tror nog att landskapsregeringen jobbar på att få ner kostnaderna när det gäller landskapsförvaltningen, det tror jag att landskapsregeringen håller på att jobba med. Jag är helt övertygad om att det är på allas agendor, oberoende vem som sitter i landskapsregeringen. Jag tycker det är lite svårt att ge en kommentar på ledamot Erikssons fråga, måste jag ärligt säga.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Ja, det kan ju vara så att landskapsregeringen jobbar för att minska verksamhetskostnaderna, men det går ju sådär kan man väl lugnt säga. Efter gårdagens debatt så hörde vi också från flera av majoritetspartierna att man tycker att det är för lite personal. Man borde vara ännu flera.

    Men jag tänkte fråga om just detta samarbete eller det tänkta samgåendet mellan Lumparland och Lemland, hur många årsverken var tänkta att dras in vid en sådan samgång?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:02

    Tack, talman! Nu hade jag inte med mig några siffror för jag hade inte tänkt att jag skulle svara på den utredningen som är pågående i dagsläget. Jag tror att jag ska vänta med kommentarerna kring det i detalj. Men jag kan säga att det handlar om väldigt få tjänster som man kan dra in när det gäller förvaltningen som utredningen pekar på. Så det är nog inte riktigt där som den stora inbesparingen ligger i dagsläget.


  • Tack, talman! Jag måste nog vända mig mot det sistnämnda som ledamot Mansén sade. Det är just där de ekonomiska inbesparingarna ligger. Ledamot Mansén sade att redan idag har ni stora samarbeten inom det mesta, men ni har dubbla besättningar för allting också, två kommundirektörer etc. Den här overheaden, administrationen är ju överstor redan i dag. Det är ju det som är synd, för de tänkta samarbeten som man har utrett har alltid egentligen gått ut på att alla ska behålla sina tjänster. Alla chefer ska behålla sina tjänster, man omarbetar dem så att det blir nya chefstjänster istället. Då blir den ekonomiska vinsten väldigt, väldigt liten, om än någonting, så det är ett stort problem.

    Sedan är jag också väldigt fundersam över att nu vill ledamot Mansén ha elektrifierad linfärja kanske istället för tunnel och man vill ha en elektrifierad linfärja i Prästö istället för en Prästösundsbron. Det blir dubbla budskap från Centern.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:03

    Tack, talman! Det är intressant hur lite man lyssnar emellanåt. Jag nämnde i mitt anförande de samarbetsområden vi har mellan Lemland-Lumparland idag. Ni som lyssnade så tror jag att uppfattade - oj, det är så här mycket man samarbetar om redan idag. Vi samarbetar inom byggnads- och miljösektorn, inom tekniska sektorn och man har gemensam byggnadsordning, gemensam byggnads- och miljönämnd och gemensam ledning för barnomsorg och äldreomsorg. En kommunsammanslagning mellan de två kommunerna har egentligen i praktiken väldigt långt redan skett. Frågan när det gäller just Lemland-Lumparland kanske inte är riktigt som ledamot Holmberg ville antyda att det handlar om många tjänster som kommer att dras in. Jag baserar mitt svar också på den utredning som nu pågår.


  • Tack för ordet, herr talman! Ledamoten Mansén lyfte i sig många viktiga samhällsfrågor som verkligen behöver diskuteras. Men det som gör mig lite orolig är att det blir lite jultomtens önskelista när man skickar önskemålen till vad infrastrukturavdelningens lilla resurs ska åstadkomma när det gäller både elektrifiering, tunnelutredning, elfärjor och havsbaserad vindkraft. På något vis så förefaller den här önskelistan lite orimlig i relation till vad infrastrukturavdelnings och landskapsregeringens resurser tillåter. Hur ser ledamoten Mansén på ordet prioritering i det här sammanhanget?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:05

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det här var en riktigt intressant fråga från ledamot Gunell. Mitt svar kunde vara ett enda ord - omställning. Det är ju intressant då att ledamot Gunell ifrågasätter det i sin replik. Jag trodde faktiskt att ledamoten Gunell fångade det i mitt anförande, att jag pratade om omställning. Den skutan tar lite tid att svänga, en tanker på Föglöfjärden, som jag har hört förut. Det är inte samma sak här. Vi måste våga visionera lite för framtiden.


  • Om ledamoten Mansén hade presenterat sitt förslag som omställning, att målet med allt arbete vi gör är att minska koldioxidutsläppen och nå en optimal skärgårdstrafik, då tycker jag att man skulle ha pratat om det. Då ska man inte blanda in tunnlar och allt möjligt i samma soppa, utan man måste försöka fokusera. Oavsett så tror jag att ordet prioritering ändå har en viktig roll i det här om man ska få någonting gjort under en mandatperiod. Därför att om man lägger in allt så brukar det sluta med att det blir mycket lite resultat, tyvärr.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:07

    Tack för det. Jo, nu tror jag mera att vi är på samma frekvens. Jag är ju mer tekniker och vill se verkstad. Jag tänkte att det skulle vara lagom också för lagtinget att få höra lite hur jag som kanske är lite mera "doer" än "talker" i det här fallet ser på det. Jag håller med om att prioriteringslistan behövs ju så klart, men man behöver också ha visioner och tankar för framtiden och våga säga det från talarstolen.


  • Tack, herr talman! Jag tänker att det behöver nyanseras lite när man pratar om skärgårdstrafiken och laddningseffekter osv. Man behöver absolut titta på turlistor. Om de turlistorna ska behållas idag till exempel på Föglölinjen så behövs det antingen mycket tryck i ledningarna eller så behöver man ha något slags batterisystem som gör att man kan ladda färjorna ännu mera.

    Vi har ju den här debatten om Prästösundsbron och tunneln som vi pratar om nu och då har vi inte prioriterat det.

    Visst är det så att det är ju linfärjorna som är enklast att modernisera och elektrifiera. Det största behovet i skärgården är ju inte att ersätta linfärjorna, kanske med undantag för Töftölinjen, det är ju de frigående färjorna. Så om man bara tittar på (… taltiden slut).


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:08

    Tack, talman! Tack minister Wikström. Ja, du har helt rätt när det gäller turlistorna. Jag tog det ur ett tekniskt, eltekniskt perspektiv, som jag nämnde flera gånger, och vad tekniken ger fler möjligheter. Sedan kommer den stora utmaningen, precis som minister Wikström var inne på, att få detta att malla med turlistor och få laddningstider att fungera osv. Så det är en utmaning, visst är det så och jag är helt medveten om det. Jag tog det mera ur ett tekniskt perspektiv och tyckte det var intressant att lyfta de tekniska möjligheterna.

    När det gäller linfärjorna så tycker jag faktiskt att de är viktiga att titta på när det gäller utsläppen, för det är där vi kan plocka de snabba lågt hängande frukter. Jag tänker närmast också på omställningen till en mera fossilfri drift. Det här är någonting som vi inte behöver vänta på, för där finns ju tekniken redan.


  • Jovisst, om man bara tittar på omställningen så är det förstås så. Samtidigt så måste man ju fråga sig - om vi inte upprätthåller skärgårdstrafiken och det äldre tonnaget i skärgårdstrafiken, hur ser framtiden i skärgården ut då? Vem är det som ska använda linfärjorna om de frigående färjorna inte fungerar? Jag tror att man behöver ha med det sociala hållbarhetsperspektivet också när man funderar på de här frågorna och göra en prioritering där.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:10

    Jag håller med. Jag uppfattar lite som så att ministern också lyssnade på vad jag har sagt. Så jag hoppas att det här kommer med i diskussionen kring skärgårdstrafikens fortsätta planering. Rätt sak på rätt plats. Jag menar också att eldrift har nog sin plats i den åländska skärgårdstrafiken idag, men kanske inte överallt.


  • Tack, herr talman! Lagtingsledamoten Mansén gav förslag på elektrifiering på olika linjer. Det är bra att det finns idéer så klart och att vi presenterar våra egna tankar. Men det blir ju aningen förvirrande när Mansén pratade om elektrifiering av elfärja över Prästösund och elfärja till Föglö när Centern har gått in för fasta linjedragningar och fokus på dem och att man ska gå in för det. Det finns alltså en ganska stor diskrepans mellan vad ledamoten Mansén valde att fokusera på i sitt anförande och vad som sedan står i budgeten och som vi de facto ska rösta om i morgon. Det är aningen förvirrande. Ska vi se flera centerledamöter som går upp och berättar vad de egentligen tycker inför morgondagens röstning? Det försvårar den politiska planen på den här diskussionen.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:12

    Tack ledamot Påvals. Det var ett gott försök att lite misskreditera mitt anförande. Jag tog faktiskt upp exempel där det är möjligt genom att visa på var tekniken står idag. Jag tycker inte att det på något vis kullkastar möjligheten som står i budgeten. Jag var helt tydlig med att jag vill se provborrningar, för jag tror faktiskt att tunneln skulle vara det absolut bästa alternativet för Föglölinjen.


  • Föglölinjen tänker jag inte ens gå in på, för den är så infekterad känns det som.

    Jag tänker däremot prata om Prästösundsbron och Prästösund. På norra Åland så är det verkligen många som pratar om den här saken och funderar riktigt vad de styrande och ställande i vårt landskap faktiskt tycker och vill göra. Menar då Mansén att elfärjorna i Prästösund kunde läggas in under tiden som vi väntar på en bro eller skulle det vara alternativ till en bro? Det är den här diskrepansen som är lite märklig. Mansén är tekniker, jag själv är socialarbetare och lantrådet är sjuksköterska, men här inne är vi ju politiker och vi måste ändå kunna rösta med samma hand som vi pratar i slutändan. Det finns en förväntning från medborgarna att få klara besked. Jag förstår nog att Mansén har en god intention att lägga upp det. Men helt ärligt så skapar det förvirring när man undrar var det ska landa i slutändan. Det är förvirring redan.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:13

    Ja, förvirrande delvis, Påvals. Men jag tycker att Påvals både ställer frågor och svarar på frågorna samtidigt. Det visar ju på att han faktiskt egentligen förstod vad jag menade. Det är ju faktiskt så att en eldriven färja kan man flytta ganska enkelt till andra platser också. Så detta om vill få saker och tinga att hända under tiden vi kanske kommer på bättre lösning, för jag tror inte elfärjan heller är den sista lösningen, det kommer att komma nya möjligheter förutom elfärjor. Vi har också problem med batteritekniker osv. Inte är det allenarådande eller den mest miljömässigt riktiga lösningen som vi har idag. Utvecklingen går framåt. Jag bara pekar på ett alternativ som jag tycker är intressant att ta med. Vi behöver ju ha alternativ om vi ska komma någonstans, för vi har inte kommit speciellt långt den senaste mandatperioden i den här frågan.


  • Tack, talman! Jag är inne på precis samma sak. Jag blev lite konfunderad. Jag förstår att det handlar om teknik och tekniska möjligheter som ledamoten talade om. Men på något sätt så fick jag, när anförande började, ändå uppfattningen om att blir det nu ingen tunnel så ska vi nog se till att vi får en elfärja till Föglö. Då är vi liksom tillbaka på ruta ett på något sätt. Kanske den inte ska gå till Degerby? Kanske den ska gå till Degerby? Jag vet inte vilka möjligheter som finns. Men på något sätt så känns det här som att man inte pratar om prioriteringar utan man pratar om olika alternativ beroende på hur det faller ut.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:15

    Tack, talman! Tack ledamot Silander. Även där både frågar och svarar du hur du uppfattar diskussionen i salen. Och ja, delvis kan jag faktisk hålla med din tolkning av det här. Däremot är jag inte så intresserad av att diskutera andra alternativ än Degerby faktiskt i dagsläget. Jag tycker att de andra alternativen har varit huvudlösa, måste jag ärligt säga, till holmar utan broar och så vidare. Jag pratar ju om den färjsträckning vi har idag, och också om att ge möjlighet för Degerby att fortsätta leva som kommuncentra. Det har jag sett som väldigt viktigt förutom det ingrepp i miljön som broar med mera skulle betyda för att få den där extra lösningen som jag inte riktigt förstår vad den skulle vara till nytta i sista ändan. Jag pratar inte om en hybrid utan jag pratar om en ren elfärja.


  • Tack, talman! Vilken teknik det är får vi se när den dagen kommer naturligtvis. Men hittills har ambitionen varit att göra så korta pass från holme till holme som det bara är möjligt. Det är ju i den belysningen som man ska se den här bron som gör att man kan uppnå ett kortare färjpass och därmed möjlighet till flera och tätare turer. Men den frågan får vi fortsätta med sen när vi har valt bort det andra alternativet.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:17

    Jag tror inte vi ska gå in så mycket i det här gamla grollet som tydligen var tidigare kring elhybridfärjan, utan istället fokusera nu på det som är det viktiga, dvs. att få till stånd en provborrning för att få en tunnel till Föglö. Då handlar lösningen om att ta fram kostnadsbilden.


  • Tack, herr talman! Jag tänker ställa frågor utan svar. Ni var inte så tydlig med era personliga åsikter, det var mera allmänna alternativ ni hade. Men ni nämnde det här med lagtingets samtycke som ju berör cirka en miljard kvadratmeter. Det gäller 50 års arrende till ett helt okänt bolag där jag och flera andra tycker att vi har väldigt, väldigt lite beslutsunderlag. Då undrar jag om ni tycker att lagtinget ska ge ett samtycke i det här skedet?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:18

    Jag tycker att vi ska ge det samtycke som finns i budgetförslaget. Jag tycker att det är klokt att man också pekar på den dialog som man vill att ska ske mellan finans- och näringsutskottet och projektplaneringen, i det här fallet infrastrukturavdelningen. Jag tycker att det är viktigt att vi har dialogen. På så sätt förankrar vi också projektet brett politiskt i lagtinget, det är oerhört viktigt.


  • Tack, herr talman! Jag försökte titta en del på de rapporter och betänkanden som finns gällande vindkraften. Nu hittade jag bland annat finansutskottets betänkande kring vindkraften där ni var med i beslutet. Där står "installerad effekt om 1 gigawatt och en årsproduktion om 50 250 gigawattimmar". Jag är inte expert, ni är expert på det här, 24 timmar per dygn, 365 dagar per år ger 8 760 gigawattimmar. Ska man producera 5 250 så ska man en verkningsgrad på 59,9 procent. Ni som är expert, var finns de vindkraftverk som har en verkningsgrad på 59,9 procent?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 10:19

    Ja, många frågor kan man få. Miniräknaren har jag inte i handen, men jag kan däremot säga hur man resonerar kring havsbaserad vindkraft kontra landbaserad vindkraft. Man pratar om en verkningsgrad på över 50 procent i varje fall, medan det på landbaserad vindkraft handlar om 20-30 procent och semihavsbaserad 30 till 40 procent. Så en verkningsgrad på åtminstone 50 procent, ja, det är realistiskt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 10:20

    Talman! Under många år nu har de försök som gjorts att stärka kommunerna, vilket är vad det faktiskt handlar om, inte lett till önskat resultat. Både den förra mandatperiodens reformförsök och det som man har försökt göra den här mandatperioden har gått i stå. Bara som en bisats, det som hände under den förra mandatperioden var inte att regeringen då inte pratade med oppositionen, utan att oppositionen av olika orsaker inte ville medverka i en sådan dialog. Jag hoppas att vi kan komma vidare från den situationen.

    En kriskommunslagstiftning - om den kommer, vi har fått väldigt mycket olika besked under debatten - så kommer att leda till att flertalet kommuner involveras i en tvingande process. Det kommer att skapa motstånd och det kommer att bli dyrt. Som konstaterades i processen kring Kumlinge, Föglö och Sottunga så är det ingen idé att sammanslå kommuner som redan är svaga. Det blir ingen starkare helhet. Värdkommunsmodellen som ledamot Mansén pratade om har funnits hur länge som helst. Problemet med den är att det är ett väldigt svagt demokratiskt inflytande från vissa delar av en sådan konstruktion. Det krävs alltså både vilja, mål och mod för att driva en process framåt ur den låsta situationen som vi har varit i nu. Så hur skulle den kunna se ut? En första reflektion är att den kommunstrukturlag som vi har jobbat med under de senaste åren, även om den i sig är bra, är för byråkratiskt, tungrodd och väldigt illa anpassad till de mikrokommuner som vi har för att fungera. I klartext, det förutsätter processer som de minsta kommunerna inte längre har resurser till. Kanske kunde en del av lösningen för att komma framåt vara en ny lagstiftning med en enklare och mer inkluderande process.

    Skärgårdens kommuner har som sagt inget att vinna på en gemensam skärgårdskommun och knappast heller med att slås samman med någon faståländsk kommun. Det är svårt att se hur det skulle kunna fungera, så vi behöver börja titta på möjligheten till en asymmetrisk konstruktion där vissa funktioner kan skötas centralt genom avtal och överföras till en starkare kommun, kanske Mariehamn som skärgårdskommunerna har det mest naturliga besöken till.

    På fasta Åland så kan vi konstatera att det finns två helheter. Det finns landsbygd och stan och däremellan så är diket ganska djupt när det gäller identiteter och hur man uppfattar att en kommun ska fungera och planera och så vidare.

    Centralorten Mariehamn-Jomala växer idag på bekostnad av resten av Åland. Det är ett faktum. Med 16 kommuner så är det detta som händer, särskilt i brist på en stark centralort någon annanstans än i Mariehamn. Det finns ingen annanstans där det skulle finnas ett centrum.

    Kanske ska man bygga vidare på två faståländska kommuner och det här är inget förslag, det är tankar som jag tycker att vi behöver fundera vidare på för att nå ett mål.

    Varför är det viktigt att komma vidare? En orsak är förstås ekonomin. Vi kan inte ha ett system som i evighet förutsätter mera pengar till en del av det offentliga på bekostnad av de andra som också har viktiga funktioner. Vi kommer inte vidare med utveckling. Vi får ett demokratiskt underskott i kommunerna. Det är jättetungt att ta ansvar för en kommun. Det är dåligt betalt och det är ett tungt ansvar. Jag är orolig för vad som kommer att hända vid nästa val. Hur många kommuner får problem med att få ihop ens en lista med människor som vill ta det ansvaret?

    Som vi har sagt tidigare så finns det också stora problem med utvecklingsförmåga och hur man ska hantera klimat- och miljöutmaningar och så vidare. En hel rad viktiga saker för Åland bromsas upp av den här strukturen. Då måste man för att åstadkomma en förändring smutsa ner sig med den här processen. Man måste våga ge sig in i de här diskussionerna på allvar och med öppet sinne. Jag hoppas på att vi så småningom skulle kunna komma ur det här värmande av gamla oförrätter och börja diskutera framåt. Jag vill understryka en sak, de åländska kommunerna gör ett fantastiskt jobb som det är nu utifrån sina förutsättningar. De levererar en jättebra service, men den kraften och det engagemanget borde kanaliseras i utveckling för hela Åland, inte till att hålla näsan ovanför vattenytan, vilket är verkligheten för många.

    När det gäller fördelningen av PAF-medel vill vi poängtera det som har sagts många gånger och utretts - jag vet inte hur många gånger - det vill säga att fördelningen av PAF-medel måste regleras i lag. Vi har diskuterat det. Vi har utrett det. Finans- och näringsutskottet har kommit med tydliga, väldigt tydliga, skrivningar i sina betänkanden. Då tycker jag inte att man kan komma med en budget där man utlovar ytterligare en utredning. Det är dags att komma med förslag och dessutom involvera tredje sektorn i det arbetet.

    När det gäller digitaliseringen så är vi lite bekymrade. Landskapsregeringen föreslår en rad nya tjänster - kanske minister Karlström senare kan rätta mig - som förefaller handla om att vi ska börja bygga egna nya system, bland annat för ärendehantering. Samtidigt har man inte sagt någonting om hur man tänker sig framtiden för ÅDA utan den hänger kvar där som en het potatis förmodligen. Man har inte heller sagt i budgeten hur man ska jobba med digital transformering så att vår förvaltning ska börja jobba på ett annat sätt i stället för att nu använda datorerna som ett slags förlängt papper. Vi skulle gärna vilja se färdriktningen innan man anställer en ny IT-avdelning och gå liksom varvet runt, det som ÅDA var tänkt att åtgärda så är man nu tillbaka i startpunkten.

    Inkomstgränsen för studiestöd har redan debatterats. Vi vill inte se en slopad inkomstgräns, för den har inte lett till önskat resultat, snarare tvärtom. Däremot är vi beredda att diskutera en rimlig höjning av inkomstgränsen.

    När det gäller barnomsorgsavgift och barnbidrag så har vi diskuterat det under vårt gruppanförande. Jag vill bara konstatera att vi vill utveckla för barnfamiljerna och inte bara prata om pengar. Vi vill diskutera vad det skulle betyda för familjerna med kostnadsfri småbarns pedagogik och ändrade inkomstgränser. Skulle det gynna samhället, skulle det vara bra för inflyttning och skulle det vara bra för barnfamiljerna? Varför är det alltid för dyrt och för svårt om man föreslår någonting som skulle underlätta vanliga människors liv?

    Vi vill också i en motion påminna om att tandvården fortfarande är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna. Det är ett mysterium varför tandhälsan skulle vara frikopplad från annan hälsa när all evidens pekar i motsatt riktning. Det skulle vara en bra investering att satsa mera på tandhälsan och därför föreslår vi ett nytt tandvårdsprogram.

    Jag ska avsluta med en fråga som för mig är väldigt viktig, det vill säga jämställdheten. Vi kan på flera områden i dag se att jämställdhetsutvecklingen stampar på stället eller backar. Vi ser också här i salen krafter som motarbetar eller inte anser att arbete för jämställdhet behövs. Man ifrågasätter det som har varit grunden för det arbetet, det vill säga att en jämlik representation av kvinnor och män är viktig och riktig. Det är helt egalt egentligen om de skillnader i erfarenheter hos kvinnor och män handlar om biologi, normer eller strukturer eller vad det nu kan vara. Det är ett faktum att vi har olika erfarenheter, inte olika förmågor. Därför är det viktigt att de olika erfarenheterna och förmågorna finns med i alla delar av samhället.

    Jag hade möjligheten förra veckan att vara med på en konferens i Reykjavik med närmare 500 kvinnor i ledande ställning världen över. Där presenterades många siffror, bland annat en utredning från FN som visar att länder med kvinnliga ledare hade en lägre dödlighet i Covid-19 än de andra länderna. Jag deltog i ett seminarium om ekonomi där man konstaterade globalt och att Norden, trots vår relativt goda jämställdhet, inte är speciellt bra. Mindre än två procent av de pengar som investeras i nya företag går till kvinnliga företagare, kvinnliga entreprenörer, trots att riskerna är lägre och vinsterna är säkrare med kvinnligt ledda företag. Då finns det ett problem som vi behöver åtgärda. Jag vädjar till er i lagtinget att jobba vidare med jämställdheten för det är en förutsättning för framgång och för ett starkt samhälle. Tack!


  • Talman! Till det sistnämnda så är det de facto så att jämställdhetsarbetet kan aldrig gå för långt. Har vi uppnått likvärdig representation i samhället så drabbar det ingen, då är ju alla likvärdigt representerade.

    Men jag skulle vilja diskutera lite kring kommunfrågan. Det oroar mig djupt det arbete som nu pågår eller snarare inte pågår i landskapsregeringen. Vi hade en kommunstrukturlag under förra mandatperioden. Den har nu tagits bort. Om det kan man tycka precis vad man vill, men det är ett faktum och istället skulle vi få en kriskommunslagstiftning. Obunden Samling uttryckte igår att man inte stöder denna kriskommunlag. Vi har inte fått några gränsöverskridande diskussioner om frågor om vi stöder den i den form som den ligger nu, vilket gör att jag blir oroad över att man inte ens kommer att komma i mål med den. Och inte heller idag är ju vicelantrådet här och kan svara på våra viktiga och stora frågor.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:31

    Av de spridda skurar som har kommit under debattens gång när det gäller kriskommunlagen och den utformning som den har nu så är jag väldigt tveksam till om vi kommer att se en sådan under den här mandatperioden. För en kriskommunslagstiftning är inte en lösning på de problem som vi har, utan det är en sista utväg och det är det som jag tycker är viktigt att komma ihåg också. Kriskommunslagstiftning tar man till när allt annat har misslyckats. Det är mera tvång, om man nu får använda det uttrycket, än någon annan lagstiftning vi har haft. För där tvingar man två kommuner, en som är i desperat behov och en som är lite starkare att gå ihop mot sin vilja. Så jag tror inte att vi får en sådan lagstiftning.


  • Talman! Jag är också tveksam. Jag tror att också de spridda skurarna från kommunfältet i remissvaren visar på att den är svår att få igenom så att kommunerna är någorlunda nöjda. Jag vill minnas att vicelantrådet sade om remissvaren att han aldrig hade sett ett så splittrat kommunfält som då. Det finns väl en anledning till det. Jag anser nog att Centern får bära sitt ansvar. Man var ju en starkt bidragande faktor till att riva upp väldigt, väldigt starka känslor ute i kommunerna och också centralt ifrån lagtingsgruppen. Men nu är frågan, hur kommer vi vidare? Det finns ju flera olika vägar förutom kriskommunlagstiftningen. Jag undrar hur den tidigare ministern ser på det alternativet att man skulle lagstifta om vad en kommun är, alltså vilken soliditet man ska ha, vilken ekonomisk omslutning man ska ha och hur många som bor där och så vidare?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:33

    Tack, talman! Det är en möjlighet som vi också under den förra mandatperioden tittade på, att utgå till exempel från hur många invånare som det ska finnas i en kommun för att den ska ha en bärkraft. Då gick vi inte vidare med den modellen för att också där är det svårt att se vilka konstellationer som uppstår och om de är tillräckligt bärkraftiga. Nu kanske man inte ska argumentera med någon som inte här, men det är ju inte så att alla problem blir lösta med någon annan modell heller. Vi kan gå vidare på en rad olika sätt. Det är inte så att det inte finns möjligheter att lagstifta om kommunfältet, i motsats till vad vicelantrådet flera gånger har sagt, att nu är det bevisat att det inte går att göra någonting. Så är det inte, det finns flera vägar framåt.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Fällman. Vicelantrådet är inte här så jag har lovat att hålla ett anförande om kriskommunslagstiftningen, men det blir i alla fall mot kvällssidan ser det ut som.

    Det som jag vill ta upp nu är PAF-medlen. Jag blir väldigt förvånad över att Socialdemokraterna motsätter sig att ta in 10 miljoner från PAF för att säkerställa framtida utdelning till tredje sektorn. Det förvånar väldigt mycket. Men det som kanske förvånar mig ännu mera är att vi idag i förslaget har ett underskott på 18,8 miljoner ungefär och nu vill man ändra ett anslag genom att sänka det med 10 miljoner. Och det är ju i och för sig bra för då hamnar vi på ett underskott på 8,8 miljoner. Så jag förstår inte riktigt hur man tänker med den här sänkningen av anslaget.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:35

    Talman! Jag tycker att vi har varit ganska tydliga på den här punkten. PAF-medlen är en tillgång som vi måste fundera på hur vi ska använda. Man kan inte komma med en massa olika förslag - nu använder vi det till det här, nu använder vi det till det där och nu kan man tolka så här - när vi har hållit på i flera år och funderat på en struktur som funkar. Vi måste lösa det genom lagstiftning så att det blir tydligt för alla och så att tredje sektorn också är involverad. Varför har man jobbat med två olika referensgrupper för att komma fram till ett förslag och sedan har man inte gått vidare med någon av dem?


  • Jag tycker att det är skrivet tydligt i budgetförslaget att vi avser utreda, titta på konsekvenser och lagstiftningen är förstås en följd där. Det är väl att ta det här ett steg vidare eller kanske till och med ta det i mål efter många års funderande där det inte har hänt någonting konkret.

    Men jag fick inte riktigt svar på den här sänkningen av anslaget på 10 miljoner. Man vill ta bort reserveringen förmodar jag. Det är den man vill sänka, det är inte riktigt klart här i texten. Det betyder att man förbättrar resultat med 10 miljoner. Jag får inte den här matematiken riktigt att gå ihop eftersom det är PAF-medel. Det här innebär ju i princip att man tar in 10 miljoner som vanligt från PAF, men man har inte något speciellt ändamål för dem alltså går de pengarna in i budgeten.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:37

    Jag tycker att finansministern bara leder i bevis min argumentation. Dels är det matematik som ingen förstår och så avser man utreda. Igen! Var har man hållit på med under mandatperioden med de två utredningar som redan har gjorts, alla diskussioner som har förts och de förslag som fanns från den förra mandatperioden? Vad är det man ska fundera på ytterligare? PAF har en jättekassa och det kliar i fingrarna hela tiden hur man ska använda den. Men lagstifta om det då så att vi vet! Inte att det kommer lite "hipp som happ-beslut" om att nu ska vi ha det till det här eller det där.


  • Tack, herr talman! Kommunerna har en väldigt stor betydelse för ett decentraliserat Åland och välmående Åland. Det tror jag vi alla är överens om. Vi vill alla att hela Åland ska kunna leva. Då är det bra tycker jag att det känns som vi har fått en sansad debatt om de här frågorna. Den kommunala biten är värd det. Jag hörde ledamot Fellman säga att de åländska kommunerna levererar jättegod service. Det tycker jag också. Det var intressant att höra det uttalandet från ledamot Fellman. Skillnaden mellan oss har väl varit och är fortfarande att vi från Centerns sida (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:39

    Ett decentraliserat Åland där alla delar av landskapet lever och där invånarna över hela Åland har jämlika villkor och god service, det är målet för Socialdemokraterna och det har det varit hela tiden. Det som vi ser hända nu är inte ett decentraliserat Åland utan det är ett Åland där mer och mer av kraft, utvecklingsförmåga, invånare och olika serviceformer centraliseras till Jomala-Mariehamn. Det faktum att vi har 16 kommuner är inte ett skydd mot en centralisering därför att randkommunerna blir svagare och svagare. Och att de är duktiga på att göra sitt jobb, det har jag sagt hela tiden under alla år. Det är bara det att de är för små.


  • Tack, herr talman! Nej, det är inte ett skydd. Det var intressant när ledamot Fellman sade att hon tycker att de åländska kommunerna levererar en jättegod service. Det tycker vi också. Vi tycker att kommunerna har en enorm stor betydelse för att vi ska kunna hålla hela Åland levande. Men vi tycker inte att det är vi här i lagtinget som ska slå fast gränserna för hur kommunstrukturen ska se ut. Det kommer att ske en utveckling och det har hela tiden skett. Det sker hela tiden en utveckling och den är inte så snabb. Men för oss är det viktigt att det är kommunerna själva som ska fatta de här besluten hur man vill eventuellt gå samman och hur man vill arrangera sin service till befolkningen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:41

    Det finns en sorts dubbelhet i det där resonemanget. Man säger att det kommer att hända. Det behöver hända någonting, men vi ska inte göra någonting åt det och samtidigt är de flesta politiker som sitter här också kommunpolitiker. Centern dominerar i nästan alla landsbygdskommuner och skulle kunna jobba med utvecklingen där, inte för att centralisera till Mariehamn eller någon annanstans, utan för att värna om sina invånare. Jag sade att kommunerna idag gör ett fantastiskt jobb utgående från sina förutsättningar. Men alla kommuner har inte samma förutsättningar och några av dem blir svagare och svagare år för år och saknar den kritiska massan för att göra saker som skulle vara bra och utvecklande för både helheten och kommuninvånarna.


  • Tack, talman! PAF tänker jag beröra med några ord. Det har gjorts utredningar och de må ju ligga till grund för fortsättningen. Men det som man tänker sig här är att göra en förvandling så att det överskott, som man anser att är skäligt att PAF ska kunna bidra med till landskapsbudgeten, skulle tas in helt enkelt som en dividend om man nu vill kalla det så. Man skulle använda pengarna på samma sätt som man använder andra pengar. Nu är det nämligen så att PAF-pengar är liksom på något sätt mindre värda. Det är som om de inte skulle ha riktigt samma värde. Det är ganska lätt att säga "det är ju PAF-pengar". Vi borde ha samma måttstock så att säga när vi tar beslut om hur vi använder våra pengar. Det är liksom ett av argumenten.

    Det andra är själva redovisningen som sådan. Vi såg nu ett exempel där, ja nu måste jag tyvärr fortsätta nästa gång.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:43

    Att ta in PAF-pengar som en dividend som bara går in, det skapar ett beroende av ett spelbolags pengar som kan vara riskabelt. Vi har förespråkat, vilket vi diskuterade under slutet av förra mandatperioden, att man skulle skapa en typ av fond för utveckling och omställning och använda pengarna till sådant som det kan vara trångt att få plats med i den ordinarie budgeten. Man kunde titta på pensionsfonden som en modell för hur man skulle kunna gå vidare.


  • Tack, talman! Det kan vara en naturlig fortsättning. Det tycker jag också att man ska göra, man ska se efter hur vi använder det tillskott som vi nu får på det här sättet. Är det någonting överhuvudtaget som ska gå in i den normala verksamheten eller ska allt fonderas? Det är liksom följdfrågan, hur vill vi använda pengarna? Som det är nu då, med de här 10 miljonerna till exempel, så vi gör det misstaget nu nämligen att vi tittar på sista raden i resultaträkningen. Det är ett stort misstag. Vi borde titta på raden ovanför reserveringarna. Reserveringarna, det är ingen kostnad. Vi har inte använt en euro i kostnader för de reserveringar som vi har tagit upp. Det är först när de används som de tas upp som kostnader. Så det skulle nog förenkla ganska mycket om man skulle göra så som föreslås här.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:45

    Det som vi väl kan överens om är att någonting måste göras. Vi kan inte år efter år ha en stor summa pengar som flaxar omkring på olika sätt utan att det regleras tydligt och klart hur man ska använda dem och vilka regelverk som gäller. Därför menar vi att i stället för att fortsätta utreda saker att man skulle skrida till verket och lagstifta kring den frågan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det är bra att ledamot Fellman lyfte PAF-hanteringen för den måste lyftas ut till allmänheten. Vi märker nog tyvärr att många partier, majoriteten, vill se PAF-medel som vilka pengar som helst. Det här är ett sätt att på ett ganska osynligt sätt göra det. Man vill inte göra jobbet som krävs för att få ekonomin i balans. Man ser PAF-medel som en möjlig väg, om några år, att fylla på de här slukhålen som man har varit med och skapat. Det här är nog en viktig fråga. Liberalerna kommer aldrig att gå med på att PAF-medel går till någonting annat än utvecklingsprojekt, forskning och tredje sektorn. Det är dit som de pengarna ska gå.

    Sedan håller jag också med ledamot Fellman gällande kommunerna. Jag uppskattar att ledamot Fellman fortfarande orkar ta den kampen.

    Sen fortsätter jag med någonting som är lite mer kritiskt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:46

    Jag visste väl att det fanns en tagg i sammetsvanten.

    När det gäller PAF-frågan så tror jag ju egentligen att hela salen vill få en reglering kring frågan. Det är bara det att vi inte är överens om hur det ska göras. Men om man har så här mycket pengar som ändå är lite osäkra - det kan bli mer och det kan bli mindre - så behöver man ju skapa en struktur som håller för att hjälpa till med framförallt den gröna omställningen där det behövs stora satsningar.

    När det gäller kommunerna så hoppas jag att vi skulle kunna bredda diskussionen och se på vilka möjligheter det finns, med Liberalerna har vi ju varit överens om att någonting behöver göras ganska länge Så att vi åtminstone kommer till en långsiktig problemformulering, det är någonting som vi måste förändra och sedan börja prata om hur vi ska göra det.


  • Tack, talman! Finska statsskulden var i slutet på oktober 138,6 miljarder. Det gör ungefär 25 000 euro per invånare. Vi är självstyrda på Åland, men vi tillhör ändå den statsskulden. Vi pratar om att den offentliga ekonomin ska se både på det kommunala och landskapet tillsammans som en helhet. Men vi behöver nog också besinna oss och veta att vi har nog en del av den finska statsskulden också, hur ogärna vi än vill. Därför tycker jag att när man kommer med önskemål och önskelistor - det står en var och en fritt att göra förstås - men de skulle nog gärna få vara finansierade, eller i alla fall finnas en plan på hur de ska finansieras. Det som ledamot Fellman räknade man upp som bra åtgärder för att utveckla familjerna på Åland skulle nog gärna få ha en täckning också hur det ekonomiskt ska gå till.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:48

    Det är här som min analys och ledamot Holmbergs skiljer sig åt. Jag är intresserad av vad man gör med pengarna. Vad skulle hända om man förbättrade villkoren för barnfamiljerna? Om man gör Åland till den region i Finland eller i Norden som är bäst på att ge barnfamiljer möjligheter till bra utbildning, god barnomsorg till låga kostnader eller inga kostnader alls och världens bästa småbarnspedagogik, vad skulle hända med samhället? Det är det som är intressant och vilka förutsättningar för utveckling det skulle ge. Om man hela tiden bara sitter och räknar hur mycket det kostar så då tänker man inte tillräckligt på möjligheterna till utveckling, och det är det som jag tycker att vi behöver göra.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman är sin vana trogen mot den åländska landsbygden och de åländska kommunerna. Men är det inte kommunerna själva som ska ta ansvar för och bestämma om sin framtid?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:49

    Jag är väldigt mycket för den åländska landsbygden och de åländska kommunerna. Det tycker jag att vi alla här i den här salen måste vara, vi måste jobba för helheten Åland och för alla som bor här. Vi är inte här som kommunpolitiker. Därför ser jag det som mitt ansvar om jag ser problemet att det finns delar av Åland som det går neråt för, där det blir tuffare att klara av ekonomin, där det bli tuffare att få människor att ställa upp i val och där saker som borde hända inte händer, då tycker jag att vi i den här salen måste fundera på vad vi ska göra. Vad vill vi att ska hända?


  • Man kan konstatera att vid kommunsammanslagningar så har det alltid blivit så att det är centralorten som har vunnit och de svagare kommunerna har mer eller mindre tappat all sin service. Antagligen skulle det bli effekter här på Åland om man slår ihop.

    Sedan en sak till. Det har inte visats några utredningar om vad vinsten är. Idag har man massor med samarbete mellan kommuner som sparar otroligt mycket pengar. Inte nog med det, vi ser ju när vi slog ihop sociala sektorn till KST, var blev inbesparingarna?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:51

    Vi har haft den här diskussionen många gånger under de senaste 7-8 åren, många gånger. Jag skulle vilja säga att när det gäller kommunernas socialtjänst så är det en fantastisk reform. Det komma att ge ålänningarna en bättre socialservice och bättre möjligheter för flera. Det kostar, absolut, därför att vi hade inga jämlika kommuner före KST. Ett av problemen med KST är att man har 16 kommuner som sinsemellan grälar om kostnaderna i stället för att man skulle ha några färre aktörer som kunde gå vidare gemensamt. Om målet är att ha kvar servicen på landsbygden, då måste man göra någonting åt dagens läge, för det är vad som händer nu.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman för ditt anförande. Gällande barnomsorgsavgifterna så har vi en lagstiftning här på Åland som säkrar upp att de som har lägst inkomst betalar mindre eller till och med noll. Att gå den väg som man har i riket, att hälften av alla barnfamiljer ska betala noll, är en väg som landskapsregeringen bedömer att inte är riktigt rimlig. Men däremot så behöver vi ju säkra upp för dem som är mest ekonomiskt sårbara, vilket är anledningen till att just landskapsregeringen fattat beslutet om att höja ensamförsörjarbidraget.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:52

    Ett litet steg är också bra, men vad skulle hända om man skulle göra mera? Hur skulle det påverka Ålands rykte? Vad skulle hända med inflyttningen? Hur skulle det förbättra småbarnspedagogiken? Allt det här tycker jag att är mera relevanta frågor eller väldigt relevanta frågor, och också titta på med vilka motiveringar som har man har genomfört reformer i riket. Det är ju knappast så att man har suttit och tänkt att nu ska vi göra så att det blir dyrare, utan man har haft en plan för hur man ska göra bättre.


  • Tack, talman! Vi har ju rätt bra inflyttning här på Åland redan.

    Jämställdhetsarbete var en annan sak som du framförde i ditt anförande och det är fortsatt prioriterat. Under 2022 har till exempel alla avdelningar, var för sig, inom landskapsregeringen genomgått utbildning i jämställdhetsintegrering. Att få kunskap kring jämställdhetsintegrering anser jag att är väldigt viktigt och förhoppningsvis även viktig kunskap i olika åtgärder som landskapsregeringen kommer att föra fram vidare om kvinnligt företagande, som ledamoten framförde. Statistik är en viktig del att synliggöra jämställdheten och statistik måste leda vidare i analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Genom aktuell och befintlig statistik kan mönster upptäckas och de normer som ligger bakom statistiken synliggöras.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:54

    Jag tror inte att minister Hambrudd och jag har olika åsikter när det gäller betydelsen av jämställdhet. Det är en diskussion som för mig på ett förbluffande och tråkigt sätt blir starkare i samhället och därför tycker jag att det är viktigt att vi också här pratar om betydelsen av jämställd representation, inte bara i lagtinget utan i samhället i stort. Det finns ett värde i att alla människors erfarenheter och livssituationer finns med på alla nivåer. Det är inte bara något som man tänker att nu ska vi vara lite snälla med kärringarna, utan det handlar om att vi bygger ett bättre samhälle om allas krafter och erfarenheter finns med.


  • Tack, talman! Jag tänker ta en lite replik gällande digitaliseringen. Jag förvånas lite över hur otroligt mycket motstånd det är från både Socialdemokraterna och Liberalerna att man ska ha anställda i förvaltningen med digital kompetens. Senaste mandatperiod investerades enorma summor i att köpa konsulttimmar från svenska dataföretag, uppemot 440 000 euro per år för två stycken konsulter som tyvärr inte medverkade till att den digitala transformering in i förvaltningen kunde förverkligas. En grundförutsättning att få en digital transformation är att man har en organisation och personer i förvaltningen med digital kompetens. Därför anser jag också att det är helt rätt det som har skett de senaste sex månaderna i landskapsregeringen, att vi har stärkt upp digitaliseringsenheten med kompetens utifrån och som konstateras att vi kan göra otroligt mycket mer med små resurser. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:56

    Jag förstår att minister Karlström vill utveckla och har valt en väg, men när vägen delar sig och vi går åt två håll. Vi har fortfarande ÅDA olöst och jag har inte hört någonting om hur man har tänkt sig med det. Jag har förstått att en del av de här tjänsterna, som nu ska tillsättas, ska bygga egna ärendehanteringssystem. Är det vägen att gå verkligen för oss, att vi ska börja bygga egna system för Åland?


  • Talman! Det är faktiskt så att man kan göra flera saker samtidigt också, i flera olika nivåer samtidigt. Tittar vi exempelvis på vad vi har gjort det senaste året med jaktförvaltning, skogsportal och med många andra mindre system så har de blivit betydligt mycket mer effektiva. De är till och med på plats till skillnad från om man hade upphandlat dem och beställt dem av någon annan, då hade man förmodligen inte ens haft upphandlingsdokumentationen klar ännu. Idag är de i verkligheten så att säga.

    När det kommer till mera komplexa system - jag har pratat om det här tidigare - de stora finska centrala systemen som vi har sagt att vi kommer att ansluta oss till, så är det helt självklart att vi inte ska göra själv. Tittar vi på ett annat komplext system, ärendehanteringssystemet som finns i landskapet, så är det fullständigt omodernt och är från början av 90-talet. Det kan finnas en modell i nu att vi tittar på att göra det enligt åländsk praxis och vad vi på Åland behöver. Det här är (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:57

    Egna system, en egen utbyggd IT-avdelning och inga svar om ÅDA. Jag har ställt den här frågan så många gånger. Ska vi ha båda? Jag hoppas på svar på den frågan, för jag har försökt många gånger och inte fått besked om hur vi tänker oss den organisationen och de kostnaderna. Hur det blir med de kommuner som fortfarande är anslutna?


  • Tack, talman! Tack för frågan. Jag kände att det var en fråga riktat mot mig förstås när det handlar om tandvårdsprogram. Var är tandvårdsprogrammet, utvärderingen och uppdateringen av det? Det har inte gjorts, det har helt enkelt inte riktigt hunnits med. Däremot så kommer det att göras under arbetet med folkhälsostrategin. Det kommer att tittas på hur vi kan prioritera. Ska vi prioritera när det gäller tandhälsan? Där kan det bli aktuellt att titta över tandvårdsprogrammet. Det som jag däremot kan säga att äntligen är på plats är att vi har en lösning för tandvården och skärgården. Det har varit en återkommande problematik när det gäller tandvårdsvagn och tandvårdsstol. Nu har vi äntligen det på plats.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 10:59

    Jag tror att jag ställde exakt samma fråga i fjol och fick exakt samma svar. "Vi ska se över saken och vi har inte hunnit hittills". Om det är så att tandvårdsvagnen nu är på plats så är det ju en fantastisk sak. Det har väl tagit 10 år, någonting sådant. Det tyder ju på att det dels finns ett ointresse och dels kanske ett motstånd i organisationen eller någonstans mot att till exempel jobba med skärgårdens tandhälsa och den här vagnen. Jag vet inte?

    Men jag tycker att ambitionsnivån på det här området bör vara minst lika hög som i all annan hälso- och sjukvård. Tandvården är ett viktigt område, den behöver prioriteras och det ska inte vara något som kommer från sidan när allt annat är gjort.


  • Jag beklagar så mycket att det arbetet inte har hunnits med. Jag skulle inte säga att det är ett nedprioriterat arbete. Men däremot så ja, vi har äntligen hittat en lösning på det som man under flera regeringsperioder inte har hittat en lösning på när det gäller hur man i skärgården ska tillhandahålla en tandvård som det finns ett lagkrav på. Det är löst nu. Det känns ändå bra.

    Sedan vill jag bara lyfta in diskussionen kring barnbidraget från ett annat replikskifte med utbildningsministern. Vi har haft väldigt mycket diskussioner i landskapsregeringen kring det här extra barnbidraget som ges i Finland. Är det rätt väg att gå? Där har vi landat i den lösningen att genom grundavdraget och den utökning som vi har gjort så når vi en väldigt mycket större grupp som kommer att få en nytta. Men sen får man inte heller glömma bort att när vi höjde ensamförsörjarbidraget, ni tog beslutet här i september så (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:01

    Jag vill inte argumentera mot andra saker som är bra, som man gör för medborgarna där man hjälper till i en ganska tuff tid. Barnbidraget är ett bra sätt att få ut pengar till barnfamiljerna och de är inte, i det här i den ekonomiska läge som vi är i nu, en särskilt stark grupp. Många, många barnfamiljer är antingen låginkomsttagare eller medelinkomsttagare där också den pengen som barnbidraget ger har en betydelse. Det är en förmån som övriga finländare får, men som de åländska barnfamiljerna inte får.


  • Tack, talman! Jag bara väntar på att Socialdemokraterna skulle säga någonting om jämställdhetsarbetet med tanke på att ni har missat att motionerat om saken. Det låter som att Socialdemokraterna skulle kunna tänka sig att ställa sig bakom Hållbart Initiativ initiativs förslag som rör lika lön för likvärdigt arbete, förstärka arbetet för att motverka sexuella trakasserier och en bättre rådgivning och tillsyn vad gäller kommunernas och andra offentliga institutioners jämställdhetspolitiska arbete.

    I samhällsdebatten idag så verkar det vara kontroversiellt att prata om jämställdhetsfrågor som ledamoten Fellman var inne på. En så grundläggande fråga som att på sikt få jämställda löner verkar vara en av de frågorna. I landskapsregeringens förslag så finns inget sådant mål. Sådana mål har funnits tidigare hos landskapsregeringen och det hade varit angeläget att veta nu i dessa tider när vi har en hel del frågor om löneutveckling och eventuella kollektivavtalsförändringar som eventuellt strandar och så vidare.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:03

    Om vi kommer till det så kommer vi med glädje att stöda alla motioner som utvecklar jämställdheten. Men det är ju inte så att man kan motionera om allt som man tycker. Det är inte så att vi har missat jämställdheten för att vi inte har skrivit 150 motioner. Att jobba med jämställdhet kan man göra på många olika sätt. För mig har det varit ett livslångt engagemang. Man kan inte lägga rabarber på en fråga bara för att man skriver en motion om det.


  • Talman! Nej, men man kan samarbeta om att hitta de mest konstruktiva förslagen. Om man inte kommer med konstruktiva förslag själv så kanske man kan stöda andra. Jag tycker att det är viktigt att vi faktiskt diskuterar den här frågan om lika lön för likvärdigt arbete. För den frågan är inte alls självklar, inte i det åländska samhället med tanke på vad man läser i debattartiklar och inte heller med tanke på partier som tycker att det där tjafs och att det skapar en hel del byråkrati och administration för ingen nytta. Med tanke på att det inte står någonting i landskapsregeringens förslag om att man ska ha målsättningar för löneutvecklingsarbete eller liknande, utan lite konstiga förslag eller lite fåordiga förslag om likvärdig lön för lika arbete och någonting om kollektivavtalsförändringar, så förefaller det oklart hur det strategiskt ska gå vidare och vad målsättningarna.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:05

    Jag kommer att stöda alla förslag som jag tycker att är konstruktiva. Under förra mandatperioden jobbade vi med en ganska stor lönekartläggning för att åstadkomma ett löfte efter Tehy strejken att uppnå lika lön för likvärdigt arbete. Det gjordes ett arbete som pågick under ett par-tre år kanske och resulterade i flera förändringar i löner. De som fick mest var polisen. Det handlade om att värdera utbildning och arbetserfarenhet. De processerna är inte enkla. Men självklart ska målet vara att det inte ska finnas skillnader i lön för samma typ av arbete eller likvärdigt arbete.


  • Fru talman! Både jämställdhet och jämlikhet är ju liksom en process. Det är inte så lätt att se saker och ting. Fjällen måste falla för ögonen. Det är lite som Paulus i Korinthierbrevet, man kan se som i en spegel. På den tiden var nog speglarna ganska mycket sämre än vad de är idag. Det är viktigt att man inte ser jämställdheten som ett hot. Det är inte kvinnor som hotar män, utan detta gäller oss båda könen. Det finns faktiskt utredningar som visar att i ett demokratiskt och jämlikt samhälle så är det bättre ekonomi, det är bättre lycka, dvs. folk mår bättre och man är friskare. Det här är någonting som gäller för båda.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:06

    Jag håller helt med ledamoten Högman. Min ingång i jämställdhetsarbetet har alltid varit att ett jämställt samhälle gör att alla är friare att vara de som de vill vara. Både män och kvinnor kan leva i sin fulla potential och utvecklas precis så som de vill och känner att är viktigt.

    Men jag tycker också det är av nöden att vi ser att det finns strukturella hinder och det finns saker som håller tillbaka grupper i samhället. Kvinnor är en av dem. Det finns andra grupper, beroende på etnicitet eller sexuell orientering, som inte har likvärdiga möjligheter. Därför är det viktigt att fortsätta med det här arbetet.


  • Ja, och vi kommer att fortsätta det här arbetet. Jag garanterar att vi gör det i vår grupp. Så har vi ju också utbildningsministern som har både kunskap och medvetenhet och som jag tror att inte ser saker och ting dunkelt som i en spegel.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 11:08

    Jag förlitar mig på att både det som står i regeringsprogrammet när det gäller jämställdhet och alla de styrdokument som finns, de utgångspunkter som vi har för den åländska demokratin och det åländska samhället, att vi fortsätter att efterleva dem också när vi jobbar för framtiden, till exempel för ett jämställt lagting.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Anförande | 11:08

    Talman! Jag ska i mitt anförande lite specificera orsakerna till varför vi i Moderaterna inte kan omfatta de tre meningar som man hittar på sidan 190 i budgeten som handlar om tunneln.

    Jag vill börja med att gå tillbaka till 2019 då vi skrev regeringsprogrammet. I regeringsprogrammet står det så här: "Landskapsregeringen avser att bygga en tunnel till Föglö". Då när det skrevs så var vi 20 ledamöter av 30 som stod bakom regeringsprogrammet som lämnades till lagtinget. Alltså, vi hade en kvalificerad majoritet i regeringsblocket. Varför är det så viktigt med en kvalificerad majoritet? När vi tittar på historien när det gäller infrastruktursatsningar på Åland så är den inte så munter alla gånger. Det är flera gånger som väldigt stora infrastrukturprojekt har beretts. Det har satts ner otroliga stora pengar och ofta slutar det med att det inte blir till någonting. I de debatter vi har haft så har vi moderater diskuterat här i lagtinget och från talarstolen sagt att det behöver vara två tredjedels majoritet för att starta nya stora infrastrukturprojekt. Idén med det är att har man kvalificerad majoritet när man börjar ett projekt, då kan man också kräva att det ska vara kvalificerad majoritet om man ska avbryta ett sådant projekt.

    Vi lever de facto i en ny verklighet när vi skriver budget 2023. Vi har en pandemi som har inträffat och det påverkar det ekonomiska och finansiella läge negativt. Vi har ett krig som pågår i Ukraina med resultat av ökade kostnader för material och ökade kostnader när det gäller ränteläget. För övrigt så är vi idag tre partier i stället för fem som ingår i regeringsunderlaget och regeringen stöds idag av 17 ledamöter i stället för 20.

    Talman! Tidigare här i debatten så har vi blivit kritiserade för att nämna olika belopp i antal miljoner. Vi har sagt att en tunnel till exempel kan kosta upp till 300 miljoner euro. Varifrån får vi de siffrorna? Vi har blivit anklagade för att gissa. Går man på vad tunnelgruppen skriver i sin rapport så nämner man summan 216 miljoner som den övre gränsen. Det fanns också ett lägre belopp. Tittar man då på vad som har hänt på världsmarknaden när det gäller stål, betongpriser, bränsle, löner och framförallt räntan så är det rimligt att vi pratar om en 30-40 procents ökning av de kostnaderna. Tar du då 216 miljoner gånger 40 procent så är det cirka 300 miljoner, till och med lite över.

    När det gäller ett sådant stort projekt så är det ju väldigt viktigt att man har en bred majoritet när man startar upp. Rätt sätt, tycker vi i Moderaterna, är att man skulle komma först med ett tunnelmeddelande och i samband med tunnelmeddelandet ha en investeringsfullmakt på åtminstone 300 miljoner.

    Tittar man i dag på förslaget som ligger så avser man utreda för 500 000 euro. Den generella projekteringskostnaden på infrastrukturprojekt så brukar man prata om att är cirka 5 procent. 5 procent även räknat på det lägre beloppet är 200 miljoner. Det är 10 miljoner för att projektera ett sådant här projekt. Ska man nå resultat så är det viktigt att man börjar på rätt sätt.

    Men trots allt så är det ändå någonting positivt med att den här saken nu lyfts här i lagtinget. Så till den delen så vill jag tacka Centern för möjligheten att de facto rösta i den här frågan för att se vilket understöd det här i så fall har här i salen. Jag tror ju att omröstningen kommer att resultera i en paus i tunnelfrågan. Men det betyder inte på något sätt och vis att tunneln är "gone" för tid och evighet. Låt oss säga att om 10-20 år så kanske den här stora satsningen på vindkraft runt Åland har blivit någonting som kan motsvara Norges oljefond. Norge har olja i marken, de har samlat i ladorna och de har massor med tunnlar i Norge som binder ihop hela landet. Det kan hända att vi sitter i den positiva ställningen, att vi då har 300 miljoner här i vår vindkraftsfond. Hur ska vi förvalta dem på bästa sätt? Idag har vi inte de pengarna, idag ska vi låna upp dem. Det kommer att resultera i att det är skattebetalarna som får betala för det här projektet. Därför är det inte seriöst eller trovärdigt att på det här viset säga att med 500 000 euros insats så kommer vi att få ett resultat som ska leda till en ansökan om extra anslag.

    Det är nämligen så att vi tidigare har prövat extra anslag när det gäller infrastrukturprojekt. Under den förrförra mandatperioden, när Centern hade infrastrukturministerposten, då lade man 2 miljoner euro på utredningar, miljökonsekvensbedömning och andra utredningar.

    Under förra mandatperioden, när undertecknad var minister, så sade vi att om vi ska fortsätta att undersöka för att förverkliga de projekten som vi då hade så behövde vi ha en investeringsfullmakt för att säkerställa oss om att vi inte ytterligare kastade mera pengar i sjön på utredningar som sedan inte leder någonstans. Det här gjorde att när ansökan om extra anslag skickades in så hade vi mellan 3-4 miljoner i utredningar som vi hade hållit på med åratal, vi hade vägplaner färdiga och det var väldigt mycket konkret material. Svaret angående extra anslag var: "Det här räcker inte, ni behöver ha lite mera papper och lite mera utredningar. Sedan kan ni återkomma så kanske vi kan ge ett utlåtande om extra anslag".

    Jag hoppas på något sätt och vis att man ska göra det här på ett seriöst och grundligt sätt som har en bred förankring i lagtinget med en kvalificerad majoritet. Då kanske det i framtiden någon gång kommer en tunnel till Åland, men inte på det här sättet. Tack!


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Mika Nordberg för det här resonemanget. Jag tycker att ledamoten förde in viktiga aspekter. Jag tycker också att ledamoten gav ett exempel på att det i Moderaterna också finns en vilja att arbeta strategiskt när man ser hur saker hänger ihop och att man vill ha klart för sig hur det ska hänga ihop. Vi återkommer nästan som en repad skiva att det för skärgårdstrafiken behövs en omställningsplan som ska hålla över tid och som ska behandlas här och få ett parlamentariskt stöd. I en sådan omställningsplan så skulle man ju faktiskt också kunna också föra ett resonemang om det som ledamoten nämnde. Vilka möjligheter innebär den havsbaserade vindkraften och annan grön energi där utvecklingen går väldigt snabbt? Jag tycker att det var ett värdefullt inlägg i debatten.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:17

    Tack för det, ledamot Röblom. Ett skärgårdsmeddelande är säkert jättebra. Men tyvärr så är inte ett skärgårdsmeddelande lösningen på Ålands skärgårdstrafik, hur vi ska lösa den i framtiden. Även fast vi skulle komma med ett meddelande nu så är det ungefär åtta månader av aktivt arbete kvar på den här mandatperioden efter att vi kommer tillbaka när den här budgetdebatten är slut och vi börjar på i januari igen. Den nya regeringen är ju inte bunden av det skärgårdsmeddelandet om hur trafiken ska se ut. Så tyvärr tror jag inte att det är hela lösningen.


  • Tack, talman! Det här min första period i det här sammanhanget. Jag har ju förstått att det finns en uppgivenhet och en irritation över hur de här infrastrukturprojekten har hanterats. Jag har förstått att det finns en viss irritation. Jag skulle gärna höra ledamotens tankar kring vad vi göra för att komma bort från den här situationen att det går i stå och man börjar jaga sin egen svans och spinna runt sig själv. Borde lagtinget inför nästa period tillsätta en infrastrukturutskott? Lagtinget kunde då vara närmare involverad i frågor som berör sådana här stora infrastruktursatsningar och kanske också energifrågorna med tanke på havsbaserad vindkraft. Skulle ett infrastrukturutskott vara en idé inför nästa period?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:19

    Talman! Jag vet inte om tiden räcker till. Men kort säger jag så här, att hitta bra begagnade fartyg, jag tror att det är detta som kommer att hända under nästa mandatperiod.

    När det gäller stora infrastrukturella satsningar så är jag tillbaka till att de behöver ha kvalificerad majoritet här i salen. Kanske så enkelt att man kan säga att alla infrastruktursatsningar som är mer än 10 procent av vår totala budget, cirka 30 miljoner, så de kräver två tredjedels majoritet här i salen för att starta upp. Det är ett exempel, jag vet inte. Men två tredjedels majoritet för stora projekt, det är det enda jag tror att långsiktigt kan skapa en trovärdighet i de här frågorna igen.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Nordberg för det här inlägget. Kvalificerad majoritet, ja, men visst är det ju önskvärt kan man tycka. Men i den bästa av världar så skulle lagtinget helst vara enigt i en så här stor fråga som gäller Ålands ekonomi på sikt.

    Ni pratade om prisstegringar. Det är säkert alldeles riktigt. Det beror ju på inflationen förstås till en del. Ni nämnde en kostnad på 216 miljoner. Den sannolika kostnaden i rapporten är 168,7 miljoner. Men visst, alla priser har gått upp hela tiden, men det har också bränslepriserna gjort och stålpriserna. Vad kostar det att bygga ett fartyg om några år? Det har vi ingen inblick i just nu heller.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:21

    Talman! Det var just därför jag var inne på det, jag tror inte att Ålands landskapsregering inom en snar framtid kommer att bygga nya fartyg. Jag tror att det här konceptet med att hitta bra begagnade fartyg är någonting som Åland kommer att få räkna med som framtida projekt. Det är en kommentar.

    I mitt anförande så nämnde jag en prisstegring. Det finns en osäkerhet vad slutsumman skulle vara idag. Så är det.


  • Tack, fru talman! Då kan jag lite undra varför ni i regeringen inte har medverkat till att producera det här tunnelmeddelandet åtminstone? Då hade ni bidragit samtidigt till att få en del av omställningsmeddelandet klart på det sättet, i stället för att på det här sättet fungera ganska kontraproduktivt, som jag ser det, från Moderaternas sida. Det är ju ett faktum.

    Vi kan också notera att det finns flera partier i lagtinget som är motståndare till att reducera kostnaderna för skärgårdstrafiken på längre sikt och det är jag bekymrad över. Det visar också å andra sidan att vi har svårt att uppnå den här kvalificerade majoriteten. Jag tycker att det måste finnas mod i en regering att fatta långsiktiga beslut som sparar på skattebetalarnas kostnader.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:22

    Tack, talman! Vad jag känner till så finns det ingen i Moderaterna som på något sätt och vis skulle ha motsatt sig ett tunnelmeddelande. Anklagelsen om att Moderaterna skulle ha något att göra med att stoppa ett tunnelmeddelande, det känner jag inte igen.

    Min privata uppfattning när det gäller kostnaderna för skärgårdstrafiken är att jag tror att de kommer att stiga. På något sätt och vis så tror jag att man borde börja diskutera ett kostnadstak även för hur mycket skärgårdstrafiken kommer att få kosta i framtiden. Ska vi ha alla nya fartyg på alla nya linjer med fossilfritt och allt annat så är det enorma belopp vi pratar om. På något sätt tror jag också att vi behöver hitta kanske två tredjedels majoritet för ett kostnadstak för vad olika saker får kosta i framtiden.


  • Tack, fru talman! Det här blir lite liknande som den föregående repliken. Jag funderar igen. Ni var minister förra perioden och när ni analyserade de här investeringskalkylerna så förra perioden lade man fram att det skulle spara 250 miljoner att ta hybridfärjan. Det var "Net Present Value", det var mycket tydligt, vilket det inte alls var, för det var inte "Net Present Value".

    Nu igen när ni granskar en investeringskalkyl så tittar ni bara på den ena sidan och en investering. Ni borde titta på resultatet av investeringskalkylerna, vilket finns i den här rapporten där det skiljer ungefär 100 miljoner. Där är ju tanken att det ska betalas via den här bompengen. Så precis som i föregående replik, ni tittar på ena sidan men när det gäller transporter för fortsättningen så har ni ändrat bunker från 50 cent till 1 euro.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:24

    Det var ju därför som jag inledde i anförandet att från Moderaternas sida så skulle vi gärna ha ett tunnelmeddelande till lagtinget för att vi här i salen skulle få olika fakta på bordet. Hur stor del i finansieringen kommer t.ex. från bompeng och avgifter etc. Hur ser det ut när det gäller finansieringsbiten? Vad kostar det att finansiera tunneln? Det är väldigt många trådar som är öppna. Därför så tycker vi att man måste göra en sådan här stor satsning rätt, på rätt sätt från början. Att sätta in 500 000 euro och tro att vi kan lösa tunneln med det, det är inte rätt väg att gå helt enkelt. Men det betyder inte att vi är negativa till tunneln. Det är en ganska viktig skillnad.


  • Jo, tack för den förklaringen. Jag tycker själv också att vi borde ha haft meddelandet före, men nu har vi den sits som vi har. Ni sade att det borde vara 10 miljoner på den här planeringen, men det här är ju bara en liten, liten del. Det finns ju också annan planering. Ser ni inte att det finns en möjlighet att, med hjälp av de här pengarna, kunna precisera kostnaden? Nu har vi ett gap mellan 150 och 216, om jag kommer ihåg rätt, och medelvärde 167. Men om vi skulle få undersöka det här, tror ni inte att vi då kunde få en bättre uppskattning av vad tunneln skulle kosta i dag som grund till investeringskalkylen?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:26

    Jag försökte beskriva i samband med mitt anförande att för att komma fram till den slutliga prislappen och vad detta eventuellt kommer att kosta, så krävs det mycket mera utredningar. Det krävs mycket mera än vad man åstadkommer med 500 000. Man har tidigare under min ministertid pratat om att en provborrning åtminstone ligger närmare 2 miljoner. Om jag inte missminner mig så har även nuvarande infrastrukturminister varit inne på liknande belopp. Men det är ju mycket annat som behöver tas fram, det är vägplaner, miljökonsekvensbedömningar och det är exakta sträckningar. Det är väldigt mycket före man kan få ett mer specifikt pris på vad detta kommer att kosta innan det är färdigt.


  • Talman! Det där kan vara ett av de mest ängsliga och bakåtsträvande anföranden som har presenterats i den här talarstolen, måste jag säga. Och inte bara så andas det motstånd mot skärgården som sådan, men faktiskt mot hela Åland. Ledamoten Nordberg säger att man ska vara seriös och grundlig när man startar ett projekt och säger samtidigt nej till att försöka ta reda på vad en investering verkligen går lös på. I stället så kommer ledamoten Nordberg med spridda och lösa gissningar som han dessutom drar på ännu mer för varje gång. Det här låter som skrönor som Nordberg för fram från en talarstol. Det handlar faktiskt om en framtid för en hel region och för hela Åland. Borde man inte sträva till att vara mer precis med sina fakta, ledamoten Norberg?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:28

    Talman! Jag tror att vi alla känner till att ledamoten Pettersson är bland de största tunnel ivrarna här salen. Bra så. Men varför 500 000? Vad exakt ska man göra för de pengarna? Det finns inget underlag för det. Här blir man anklagad att vi inte vet vad vi pratar om. Men jag tror det är ganska få i salen som vet vad dessa 500 000 ska användas till. Varför har man inte tagit i ordentligt och gör det seriöst om man ska göra någonting? Jag förstår inte överhuvudtaget.


  • Tack, talman! Ledamoten Nordberg sade att det är få i salen som begriper vad dessa 500 000 ska användas till, men ändå väljer man att säga nej till något som kan skapa väldigt stor klarhet i kanske en av de viktigaste lösningarna på ett av de största problemen vi har, nämligen hur vi ska hantera infrastrukturen i skärgården. Dessa 500 000 är baserade på de uppgifter som faktiskt finns idag. Det här kommer att benas ut i finans- och näringsutskottet med viss noggrannhet, eftersom målet inte per se är att bygga en tunnel. Målet är att lösa ett problem som vi hittills har misslyckats med att hantera i 50 år. Det här är ett framåtsträvande och framtidsinriktat förslag som jag faktiskt tror att ålänningarna vore betjänta av.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:30

    Tack, talman! Det kunde inte sägas bättre än vad ledamoten Pettersson just sade. "Målet är inte att bygga en tunnel". Ja, men om inte det är målet, då behöver vi inte sätta 500 000 på att komma med några slags utdragna löften om att vi ska nog göra det här, men vi ska ändå inte göra det.


  • Det har väl kommit upp lite av det som jag tänkte säga. Jag tycker att anförandet var lite ensidigt. Man var uppe i 300 miljoner i kostnader för tunneln och dessa 500 000 för undersökningen så fanns det inte underlag för. Jag har fått en precisering av det, som jag har gått igenom, som landar på 460 000 som folk, som jag har förtroende för, bedömer som fullständigt realistiskt. Så det är inte helt taget ur luften.

    Men jag håller med Nordberg om att det krävs en bred majoritet, de är inte frågan om annat, helst enighet men det är inte så lätt. Är vi eniga om någonting överhuvudtaget i det här parlamentet? Det skulle vara önskvärt.

    Jag håller också med om att det skulle vara viktigt att man skulle få det här meddelandet på bordet. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet igen kan trycka på så att vi har det på bordet tills det här kommer upp nästa gång och sedan ta ställning till provborrningar. Det vore det bästa, men där är vi inte ännu.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:31

    Tack, talman! Jag kan bara instämma i tidigare talare att ett tunnelmeddelande vore ganska bra. Jag tror också att man från infrastrukturavdelningens sida behöver ha material och beredning i så här stora frågor och i viss mån så saknar jag det.


  • Igen, en bred majoritet är absolut önskvärt. Bara av nyfikenhet så måste jag ändå fråga, Nordberg var ju minister på den tiden när man gick in för elhybridfärjan och Gripöbron och då hade man inte ens egen majoritet, men ändå gick man vidare. Vad beror det på att man har ändrat inställning nu? Är det vis av erfarenhet eller vad beror det på? Att få till stånd de här breda majoriteterna är ju tyvärr inte det enklaste.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:32

    Vi ska inte utvidga diskussionen på det viset. Men under förra mandatperioden så var jag ansvarig för infrastrukturprojekt som hade startats av tidigare regeringar och vi fortsatte. Det fanns ett flertal omröstningar med majoritet för det. Men erfarenheten efter detta, när man också har fått begrunda lite hur allt slutade, så är att man har blivit visare av den erfarenheten. Det krävs kvalificerad majoritet i framtiden, det är min absoluta uppfattning.


  • Talman! Breda majoriteter har visat sig vara behövligt och för att det ska fungera så måste det förstås in i lagstiftning och att det finns gränser för hur stora investeringar man kan ta med enkel majoritet. Vi har en arbetsgrupp som tittar på lagtingsordningen så det är bra om Moderaterna lyfter den frågan i den arbetsgruppen för att se över hur man skulle kunna skriva den typen av paragrafer.

    Men en fråga måste ställas i sammanhanget. Vi hörde här ledamoten Nordberg säga att det är en oseriös behandling av det största infrastrukturprojektet genom tiderna. Vi hörde från Centerns sida väldigt hård kritik mot Moderaterna om att man sysslar med gissningslekar, att man är ängslig och bakåtsträvande och att man inte vill Ålands bästa. Hur kan Moderaterna ha förtroende för landskapsregeringen i den här frågan också?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:34

    Talman! Det har sagts tidigare här i salen från övriga regeringspartier, samarbetsparter till exempel Obunden Samling, att vi kanske inte har samma uppfattning i exakt alla frågor. Jag började mitt anförande med att säga att det är tre meningar i den här tjocka boken, på sidan 190, som vi i Moderaterna nu har svårt med. På övriga sidor - hur många sidor det nu är i 200-300 i själva budgeten - så har vi funnit samförstånd. Vi har en väldigt gedigen god budget. Man måste i vissa frågor också kunna ha en avvikande åsikt utan att det för den sakens skull ska slå sönder allt.


  • Talman! Precis så där är det. Vi hörde i går från Obunden Samling att man kanske inte hade velat att studiestödet blev utformat på det sättet. Det handlar om 135 000 euro per år, någonting som också är temporärt.

    Men nu pratar vi om den största infrastruktursatsning någonsin på Åland. Det handlar inte om tre rader. Låt oss säga att det handlar i alla fall om - det måste alla vara överens om - över 150 miljoner. Det handlar om en hel omdaning av hela skärgårdstrafiken. Vi vet att Moderaterna vill ha fram tunnelmeddelandet. Hela oppositionen vill ha fram tunnelmeddelandet. Infrastrukturministern säger att han vill ha fram tunnelmeddelandet. Lantrådet vägrar uppenbart. Regeringssamarbetspartierna blir överkörda i omröstning med minsta marginal och ändå står ni här och har förtroende. Hur kommer det sig?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:36

    Ja, det var en enkel fråga att svara på. Det är nämligen så att det spelar liksom ingen roll vad det är för slutresultat som man kommer fram till både i skärgårdsmeddelandet, förmodligen i tunnelmeddelandet och förmodligen i de flesta stora övriga satsningar, för det är väldigt svårt att hitta en kvalificerad majoritet i det här lagtinget. Inte ens om Liberalerna och Centern skulle sätta sig tillsammans och försöka hitta en lösning så tror jag inte att det kommer att komma ut en lösning i sista ändan. Jag tror att alla i den här salen är tyvärr - om man får uttrycka sig på det viset - lika goda kålsupare.


  • Tack, fru talman! Tack till tidigare minister Nordbergs ärliga och uppriktiga anförande. Jag tycker att det är bra att Moderaterna har den här hållningen. Jag delar ledamoten Nordbergs syn på vad alla dessa utredningar, program och programförklaringar de facto kan leda till. Vis av det som har hänt och hur infrastruktursatsningar som är seriöst ämnade kan legitimeras till att bli bara en stor rättsprocess så tror jag har fått oss alla att fundera. Går det alls att uppnå och förverkliga infrastrukturella satsningar? De är alltid förknippade med stort motstånd i vårt samhälle. De möter en stark motopinion och politikerna kan inte stå emot den. Vi måste hitta nya metoder.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:38

    Tack, talman! Det ligga någonting i vad ledamot Gunell förde fram. Kanske är det så att nästa mandatperiod behöver delvis börja med lagtingsordningen som fastställer att större projekt ska ha kvalificerad majoritet. Kanske det behöver vara en sammansättning av samtliga partier för att driva igenom stora infrastrukturella projekt framledes. Det är fullt möjligt. Den här vägen som vi har vandrat nu de senaste tio åren är ju inte framkomlig, så mycket kan vi ju alla vara överens om.


  • Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att vi måste ha en ny organisering för beslut när det gäller upphandling av skärgårdstrafik och hur vi sköter hamnar och sådant för framtiden. Vi föreslår att man borde flytta bort det helt enkelt från centralförvaltningen och flytta ut det i ett bolag eller en underlydande myndighet för att därmed flytta de strategiska besluten dit och inte tas i den här församlingen. Hur ser ledamoten Nordberg på det förslaget?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:39

    Talman! Den här diskussionen hade vi också under förra mandatperioden, jag var lite skeptisk då och i viss mån är jag det fortsättningsvis, men jag tror att det är någonting som man absolut behöver pröva och fundera på. Problemet blir precis att vi kommer ändå tillbaka till hur mycket pengar, skattemedel, ska vi ladda det här systemet med? Och då kommer man till det här kostnadstaket som jag var inne på i mitt anförande. Jag tror att man i så fall skulle behöva komma överens om ett kostnadstak, hålla sig till det och inte komma med tilläggsanslag och tilläggsbudgeter som ändå förmodligen kanske blir slutresultatet i vilket fall som helst.


  • Tack, talman! Tack också till ledamoten Nordberg för ett nyktert anförande. Om jag räknat stödet för att satsa en halv miljon på tunneln utan en omställningsplan och utan ett tunnelmeddelande så kommer jag till 11 ledamöter just nu. Det är ju långt ifrån majoritet, långt ifrån ens kvalificerad majoritet. Ansvarsfullt i det här läget hade väl kanske varit att Centern hade fört partiöverskridande samtal där olika partier skulle kunna få lägga sina krav och förutsättningar i den här diskussionen innan man hade kommit till lagtinget med det här förslaget. Så jag tänker fråga ledamoten Nordberg, varför är Centern så ivriga att pressa igenom den här frågan utan samtal över partigränserna och utan en majoritet?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:41

    Det brukar höras utan att jag sätter mikrofonen på, men för att övriga också ska höra så är det väl lika bra att ha den på.

    Talman! När det gäller den frågan så tror jag att den ska ställas till Centern i så fall. Men när det gäller själva omröstningen så får vi väl invänta och se vad finansutskottet kommer fram till i sin beredning i ärendet. Men just nu ser det ju inte så ljust ut när det gäller röstningen i alla fall.


  • Att döma av de olika krav och förutsättningar som har lagts fram i den här debatten hittills, och också i budgetmotionerna, så finns det väl ändå en strimma av hopp i finans- och näringsutskottets behandling. Det verkar finns en hel del tankar och idéer och det som vi har diskuterat här till exempel hållbarhetsanalyser, tunnelmeddelande och omställningsplan. Om man skulle kunna villkora de här pengarna till dessa saker, skulle Nordberg då inte kunna se en liten strimma av hopp i finans- och näringsutskottets behandling?


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 11:42

    Talman! Jag har noterat att i vissa motioner så har man försökt sig på det konststycket att villkora olika saker, men det är inte svårare än att man kan ta en sådan kostnad för en tunnelutredning i en tilläggsbudget i början på året om det behövs. Jag är mycket skeptisk till att villkora olika anslag. Det ska vara transparent och klart vad vi beslutar i den här salen, utan villkor.


  • Tack, talman! Bästa lagtingsledamöter och lyssnare. Landskapsregeringen har lämnat ett budgetförslag för 2023 som vi nu diskuterar i dagarna tre. Nu är vi nästan på slutrakan. Alla håller säkert inte med mig här i salen men flera viktiga steg och riktningar finns med i vårt förslag som kommer att föra Åland framåt.

    Talman! Alla har vi kompetens och förmågor som måste tas tillvara och alla kan bidra och påverka. Social hållbarhet är en viktig grundsten för välmående människor då växer de inneboende resurserna. Vi har ett viktigt humankapital som måste tas tillvara och utvecklas. Välmående med fokus på barn, elevers och studerandes välmående är ett särskilt utvecklingsområde, vilket landskapsregeringen fortsätter att satsa på, t.ex. hälsa för lärande – lärande för hälsa.

    Samhället förändras – förändras utbildningen? Ja, samhället är under snabb förändring t.ex. digitalisering, krav på hållbarhet. Nya metoder och arbetssätt ställer andra krav på utbildningarna. Att utbilda sig en gång för alla, i unga år, kommer inte att räcka för ett helt yrkesliv.

    En utbildning efter grundskolan ger i dagens samhälle ökade förutsättningar att hållas kvar på arbetsmarknaden men även till att byta bransch och yrke i framtiden.

    Det livslånga lärandet, som vi alla är välmedvetna om. Vid seminariet som landskapsregeringen ordnade i våras om framtidens utbildning och utbildningsbehov sade framtidsspanaren Niko Herlin, som var en av föreläsarna, att 50 % av dagens grundskoleelever kommer att arbeta med ett yrke som ännu inte finns.

    De allra flesta åländska ungdomar hittar studieplats efter grundskolan, men för en del upplevs steget till vidare studier som problematiska. Vi vill motverka avhopp och utanförskap och där är det bl.a. viktigt att genom samordning skapa en struktur med klara ansvarsområden för att ge tidigt stöd för de som behöver det. Det är oerhört viktigt. Genom projektet "Gymnasieutbildning för alla unga" kommer det utvecklas tydligare strukturer. Likaså vårt förslag att läromedel och arbetsredskap för de studerande på gymnasienivå ska vara kostnadsfria för de studerande från höstterminen 2023.

    Talman! Högskolan på Åland är en viktig utvecklingsmotor för det åländska samhället. Här behövs en långsiktig strategi till förstärkning av högskolans roll i samhällsutvecklingen. Flera viktiga steg i högskolans utveckling har tagits under den här mandatperioden och tidigare minister Röblom har gjort det möjligt.

    Högskolan utgör idag en resultatenhet, en ny finansieringsmodell har tagits fram samt ett nytt tjänstekollektivavtal för undervisningspersonal. Genom de här förändringar finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. Man kan säga att nu behöver högskolan testköras som ett internt bolag så att processen kring bolagisering tryggt kan gå vidare. Att forcera processen finns det en risk för misstag som kan bli mycket kostsamma för både högskolan och landskapsregeringen. Nu närmast behövs lagändringar i högskolelagen så att högskolan på Åland kan erbjuda masterutbildningar och utbildning på engelska.

    Landskapsregeringen vill förbättra tillgången på behörig och kunnig arbetskraft i vårt samhälle. Att studera och samtidigt kunna välja att arbeta ska inte straffas.

    Talman! Jag sade tidigare att det livslånga lärande är och kommer att bli viktigare än tidigare. Likaså måste vi på Åland vara starka i vår konkurrens- och attraktionskraft. Vårt förslag är att inkomstgränsen för studiestöd ska vara fortsatt slopad under vårterminen 2023 genom en förlängning av den nu temporära lagstiftningen.

    Talman! Kulturellt skapande och kulturella upplevelser ger sammanhang, livskraft och framtidstro. Det är viktigt att förmedlande av konst och kultur når så många olika grupper som möjligt. Lika viktigt är motion och aktiv fritid för alla. PAF-medel till dessa viktiga verksamheter ska fortsättningsvis tryggas. Landskapsregeringen föreslår en särskild satsning på fysisk aktivitet, kultur och fritidsmöjligheter i anslutning till grundskolorna och förskola som kan sökas av våra åländska kommuner samt en satsning på unga och den tredje sektorn för att locka barn och unga tillbaka till fritidsaktiviteter efter pandemin. Att uppleva delaktighet och sammanhang är mycket viktigt för vårt välmående och den tredje sektorn har här en viktig roll.

    Vidare vill vi nu ta i bruk utställningsutrymmena i Eckerö post och tullhus nedre våning och påbörja arbetet med att förmedla byggnadens egen historia, berätta om post och tullväsendets historia och knyta ihop sevärdheten med vårt nya besökscenter i Bomarsund.

    Biblioteken främjar utbildningen och har en central funktion som ett demokratiskt rum där alla har tillgång till litteratur och annan kulturell verksamhet. Landskapsregeringen avser att inom kort komma till lagtinget med ett bibliotekspolitiskt program där fokus är hur landskapets utveckling och hållbarhetsagenda kan kopplas till biblioteksverksamheten.

    Talman! Landskapsregeringen har även lämnat till er i lagtinget ett lagförslag gällande Medborgarinstitutets finansiering, i enligt med lagtingets tidigare beslut och önskan. Förslaget är att lyfta ut finansieringen ur landskapsandelssystemet och i stället att landskapsregeringen ingår ett avtal med Mariehamns stad, som är huvudman för medborgarinstitutet, för att just trygga finansieringen av Medborgarinstitutet.

    Talman! Att uppleva delaktighet och sammanhang har en central roll för att känna tillit. Här kommer landskapsregeringen under valåret 2023 att satsa på information om lagtings- och kommunalvalet för inflyttade på Åland i syfte att öka valdeltagande hos våra nya ålänningar som är underrepresenterade bland väljarna. Arbetet med att ta fram nästa program för integrationsfrämjande ska tas fram för kommande åren 2024 till 2028.
    Landskapsregeringen har även under 2022 ingått avtal för kurser i svenska riktade till personer utan arbetsmarknadsstöd. Det svenska språket är viktigt för individen och ökar möjligheten till just delaktighet.

    Talman! Lagtingsledamöterna har säkert noterat att jämställdhetsbilagan inte är med i årets förslag till budget. Landskapsregeringen har i stället valt att komma till lagtinget med ett meddelande under 2022 så att lagtinget har möjlighet att diskutera mer fokuserat kring jämställdhetsfrågorna och fokus kommer att vara ekonomisk jämställdhet som är en av de sex övergripande målen inom vår agenda för jämställdhet.

    Ska vi ha ett socialt hållbart samhälle är jämställdhetsarbetet en av grundstenarna. Landskapsregeringen fortsätter att aktivt arbeta förebyggande mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Och vi fortsätter att under 2023 ha särskilt fokus på barn och unga där målsättningen är att minska sexuella trakasserier samt våld bland barn och unga i skolan och i fritidssektorn. Elever och studerande som upplevt sexuella kränkningar eller sexuellt våld rapporterar lägre nivå av upplevd delaktighet på alla skolstadier.

    Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till alla i landskapsregeringens förvaltning och underliggande myndigheter som arbetat hårt och intensivt med den här budgeten. Tack!


  • Talman! Ministern har ett brett och mycket, mycket intressant fält att hantera i sitt ministerområde. Frågorna är egentligen många, men man får väl koncentrera sig på någon få. För det första så skulle jag vilja fråga om ministerns syn på två av de förslag som vi har inlämnat som budgetmotion. Det ena gäller att möjliggöra språk på distans som standard som valbart ämne för de åländska grundskolorna. Vi vet att det är svårt att hitta behöriga lärare runt om på hela Åland. Det betyder att man har begränsade möjligheter att läsa språk som franska och tyska. Men om det skulle kunna institutionaliserat så att man skulle kunna göra den här utbildningen med riktiga distansstudier, med riktig distanspedagogik, så då kunde vi få en mer jämlik utbildning på hela Åland. Det kan jag börja med.

    Jag kan också lägga till frågan om välfärdstekniker som vi också ser att det finns ett behov av att utbilda för att klara av att hantera den välfärdsteknik som behöver komma in i bland annat (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamoten. Ja, den här budgetmotionen kring språkundervisning och att möjliggöra just utifrån digitaliseringen så i dag är det ju möjligt enligt lagstiftningen att ha språkundervisning till exempel genom distans. Men om jag har förstått saken rätt så behöver man först undersöka om det finns behöriga lärare på Åland fysiskt. Har man inte det så kan man söka lärare på distans. Men man kan inte köpa via något företag utan i så fall måste skolan timanställda de här lärarna. Det var gällande språket.

    Sedan tror jag att vi fortsätter kring välfärdsteknik efteråt. Ledamoten kanske vill utveckla den?


  • Talman! Det låter lovande kring frågan om språkutbildning. Ja det finns möjligheter för distansundervisning, men vi ser ju att de åländska grundskolorna har svårt att leverera språkutbildning överallt på hela Åland redan från årskurs 5. Det skulle vara bra att få detta institutionaliserat. Det skulle vara grunden så att man alltid kan garantera en viss utbildning. Det kräver förstås samordning och schemaläggning över hela Åland och så vidare, men skulle också vara viktigt.

    Välfärdsteknik vill vi införa i såväl kommunerna när det gäller äldreomsorg, men också inom ÅHS. Man kan ju inte ta för givet att den välfärdsteknik och robotarna som ska finnas ute i verksamheterna och andra delar bara ska kunna hanteras av vem som helst, utan det behöver finnas sakkompetens kring den delen. Där föreslår vi att gymnasiet ska se över den möjligheten.

    En annan sak på tal om det temat. Vi vill gärna se programmering som valbart ämne i grundskolan. Hur ser ministern på det?


  • Vi kan ta den frågan som ledamoten tog upp sist gällande programmering. Det är nog väldigt tydligt, enligt den nya läroplanen i grundskolan, att just programmering inte enbart ska vara ett särskilt ämne utan programmering ska ingå i alla ämnen. Det är något som behöver komma i gång innan man kan fördjupa sig. Men den frågan tas med naturligtvis.

    Gällande välfärdsteknik som är starkt på frammarsch så är landskapsregeringen och utbildningsbyrån alltid villiga att lyssna utifrån vilka behov som finns. Behövs det en kurs eller utbildning, för det är ju en kortare utbildning i så fall inom välfärdsteknik, så är vi alltid beredda så fort det finns en stor efterfrågan att ordna den utbildningen som behövs.


  • Tack, herr talman! Tack minister Hambrudd. Vi känner igen flera skrivningar faktiskt i budgetförslaget. Det tackar vi för. Vi märker nog att Hambrudd har lyssnat.

    En sak som däremot är ett frågetecken är skrivningen kring högskolan. Det står att man ska fortsätta att utveckla förutsättningarna för högre utbildning och forskning genom att arbeta för tillkomsten av forskningsstrukturer. Det skulle vara intressant att veta hur detta arbete ska inledas och konkretiseras i och med att bolagiseringen ska läggas på is. Det finns vissa bekymmer kring ägarskapet. Det har funnits kritik om avhopp i styrelsen. Hur planerar man att gå vidare med högskolan? Det är en viktig del. De här forskningsstrukturerna har efterfrågas både från opposition och från majoritet. Skulle ministern vilja utveckla den saken?


  • Tack, talman! Jag tycker nog att jag i mitt anförande var väldigt tydligt just utifrån högskolans vidare utveckling. Det är väldigt mycket som har hänt under den här mandatperioden just när det gäller högskolans utveckling och att möjliggöra de viktiga stegen att komma vidare. Gällande forskning så förs det redan idag ett arbete på högskolan. De jobbar strategiskt, men det är inte helt offentligt ännu heller. Jag måste säga att jag tycker nog att man måste ge högskola nya möjligheter, vilket de har fått, att få utveckla sig. Och som jag sade i mitt anförande, vi kan inte forcera hur snabbt som helst i den här utvecklingen, för då gör vi nog en väldigt stor otjänst för både högskolan och landskapsregeringen.


  • Tack, herr talman! Skrivningen i budgeten var aningen kort så därför väcktes en del frågor.

    En annan sak som gläder men också ställer vissa frågor är kapitlet "Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott". Det finns skrivningar där som i mina öron och ögon påminner lite om Islandsmodellen kanske eller ett embryo eventuellt. Det är något som vi liberaler har drivit som en viktig fråga. Frågan är vad avsikten är i slutändan? Jag tror nämligen att vi har lite samma intentioner här. Det ska bli intressant att se hur vi kan komma vidare och att vi snabbt får i gång det här på Åland. Vi ska se till att vi får lågtröskelaktiviteter möjliggjort för alla barn och ungdomar efter skolan direkt och få i gång den här typen av aktiviteter som sedan kan vidareutvecklas på de egna villkor.


  • Tack, talman! Det är roligt att vi troligtvis har samma mål och det tror jag nog att vi har här, ledamot Påvals och landskapsregeringen. Det här är ju faktiskt ett sätt att möjliggöra och också utveckla fritidssysselsättning, motion och rörelse och kulturaktiviteter i kommunerna. Här vill vi ju gärna se att kommunerna i samarbete med andra utvecklar så att det blir ett embryo och en funktion som alla kan tillgodogöra sig. Om det är Islandsmodellen eller inte, det vågar jag inte svara på. Jag ser med spänning på det här provprojektet, hur det här utvecklar sig och förhoppningsvis kan det bli någonting permanent, tänker jag.


  • Jag skulle vilja fråga om integrationsarbete. Efter att projektet en säker hamn tog slut har det sagts att ett nytt projekt ska inledas. Men det har ännu inte, vad jag har hört, hänt någonting desto mera med det. Landskapsregeringens sakkunniga integration leder nu Ålands förläggning för att ta emot de flyktingar som kommer till Åland. Till dags dato så har jag förstått att drygt tio personer jobbar där. Inom Mariehamns stad pågår ett projekt att öppna rådhuset för integrationsarbete. Vad sker inom landskapsregeringen? Kommer det en fortsättning på projektet och kommer det ett nytt integrationspolitiskt program?


  • Tack, talman! Under våren så blev det ju en helt omkull kastning pga av det fruktansvärda kriget som Ryssland just nu bedriver i Ukraina och många kom hit. Jag är oerhört stolt över hur ålänningarna har öppnat sina hem och gjort allt vad man har kunnat. Och ja, vår special sakkunnig inom integration bad att hon själv skulle få starta upp det här och det gjorde naturligtvis att det blev ett glapp. Men frågan om AMIF-projektet så kommer landskapsregeringen att driva det, förhoppningsvis tillsammans med centrala aktörer, också med Mariehamn, utifrån det projektet som de tänker sig så att vi också får med andra aktörer kring det här. Nu ska ju ansökningstiden gå ut under våren 2023. Här har vi på gång inbokade tider i dialog också med Mariehamn vad det projektet är tänkt (… taltiden slut).


  • Det är ju helt begripligt att när det händer stora saker så blir det förändringar. Men i och med att landskapsregeringen inte har haft någon som har jobbat med integrationsfrågorna egentligen annat än det absolut nödvändigaste, så är det ett glapp. Varför har man inte anställt en vikarie för den sakkunniga som hade kunnat jobba vidare med dessa frågor när de nu är så aktuella? Jag upprepar min fråga kring det integrationspolitiska programmet som behöver förnyas.


  • Tack, talman! I dialog med den sakkunniga inom jämställdhet trodde vi inledningsvis att vi kunde göra vissa delar inom integration. Sedan visade det sig rätt tidigt på hösten att det blev oerhört många lagförslag som kom från riket och det blev mycket fokus och tid att engagera sig på det. Man väl ändå vara ärlig idag och säga att vi skulle ha gjort på ett annorlunda sätt. Nu kommer vi att ta in extern hjälp gällande integration eftersom vår special sakkunniga fortsättningsvis ännu ska vara tjänstledig.

    Gällande förnyandet av integrationsprogrammet, ja det arbetet måste komma igång nu under 2003 eftersom det ska vara ett nytt från 2024.


  • Tack, talman! Den senaste tiden har det varit väldigt många åsikter och tankar om behovet av utbildning, kompetens och att vi ska säkra kompetensen på Åland inom den sociala sektorn, inom specialistyrken och läkare. Det finns resonemang förstås kopplat också till de här stora satsningarna på förnybar energi. Det är väldigt bra att landskapsregeringen äntligen kommer igång med den här nya vindkraftsutbildningen. Men sett till detta som helhet med det kompetensbehov och utbildningsbehov som just nu finns på Åland och det som man kan tänka sig att finns inom en 2-, 5- och 10-årsperiod framöver, hur ser ministern på det helhetsgreppet? Hållbart Initiativ har fört fram idén om ett kompetensförsörjningsråd. Är detta någonting som ministern kan tänka sig att jobba vidare med?


  • Tack, talman! Det här diskuterade vi med Röbloms kollega i går där det här lyftes. Jag tycker ju att landskapsregeringen faktiskt har varit på tårna och snabbt har kunnat utveckla flera utbildningar som jag räknade upp, vindkraftstekniker, utökade vuxenstuderande när det gäller närvårdare, omsorgsassistenter med mera. Det jag tänker är att vi ska ju självklart ha en dialog med både offentliga sektorn och med näringslivet kring de här kompetenserna och göra vad man behöver. Sedan ska vi inte göra det så besvärligt så att det blir byråkratiskt, utan det gäller ju att ha regelbundna avstämningar. Sen har vi ju vår ÅSUB-rapport kring utbildningsbehov också som kommer årligen.


  • Det är dialogen som är grunden till allt. Däremot så tror jag nog att det vore bra att hitta någon slags mer formaliserad struktur med just aktörer som ÅSUB, utbildningarna och näringslivet. Därför att det sker ju så pass mycket i vår omvärld hela tiden och vi behöver återkommande gemensamma omvärldsbevakningar och analyser. Vart är behoven på väg? För att kunna skapa nya karriärer för ålänningar i framtiden, såsom man tidigare gav sig ut för att segla runt världen och tjäna pengar, så kanske man far om några år och jobbar inom förnybar energi.

    En annan fråga kopplat till det är just de här forskningsstrukturerna. Jag tror nog att de flesta av oss är överens om att Åland inte riktigt är på banan när det gäller att få forsknings- och innovations- och utvecklingsprojekt och därmed också stärka Ålands möjligheter att få extern finansiering. Hur ser ministern på det fortsatta arbetet?


  • Tack, talman! Forskning, visst, det finns oerhört mycket som det behöver jobbas på för att komma upp på banan inom högskolan naturligtvis. Men vi behöver helt enkelt ta ett steg i taget. Just nu är det faktiskt rätt mycket som har hänt inom högskolan. Vissa saker behöver faktiskt landa också för att kunna ta saker och ting vidare. Men frågan är absolut högst levande.


  • Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Ministern nämnde jämställdhetsbilagan. Men min fråga gäller egentligen jämlikheten och inkluderingen i samhället vilket är en väldigt viktig demokratisk fråga. Alla personer oavsett om man har en funktionsvariation, har ett annat språk, har syn- eller hörselnedsättning eller svårt att ta sig fram, vem är det som har ansvar för de här frågorna i regeringen just nu? Hur jobbar man genom att tillgängliggöra den offentliga sektorn och det offentliga rummet för alla?


  • Tack, talman! Det är ju kontinuerligt hela tiden som hela landskapsregeringen behöver jobba med de här frågorna. Sedan har vi ju naturligtvis också Ålands ombudsmannamyndighet som har till uppdrag att följa upp och har tillsyn kring de här likabehandlingsplanerna och också hjälpa till med råd och stöd. Där behöver också landskapsregeringen tillsammans med ombudsmannamyndigheten hjälpa till kring vad som kan utvecklas vidare de här frågorna.


  • Min andra fråga handlar om avgifterna t.ex. inom barnomsorgen. Man har ju en avgiftsfri grundskola. Man jobbar för ett avgiftsfritt gymnasium. Så varför ska då barnomsorgen kosta? Jag tycker att det är lite konstigt med tanke på att det är väl just efter föräldraledigheter, mammaledigheter och när man kanske är vårdledig som man kanske har den lägsta ekonomin i familjen, åtminstone om man är ensamstående föräldrar med barn. Du vet hur det ser ut i samhället i dag. Vad är grunden till att just småbarnsåren ska kosta när också förundervisningen är avgiftsfri?


  • Tack, talman! Ja, förundervisningen är avgiftsfri, det är ett visst antal timmar och sedan om man ytterligare behöver barnomsorg så betalar familjen för det. Anledningen är helt enkelt att samhället går in och subventionerar väldigt mycket redan. Det är ungefär 10 procent idag som avgifterna täcker, de kostnader som kommunerna faktiskt har. Vi har ju också hört väldigt mycket vilket tryck barnomsorgen har idag. Det finns ingen möjlighet att tillgodose att alla barn har möjlighet att få en barnomsorgsplats. Det viktiga här att allt inte kan vara avgiftsfritt i samhället. Det är ju någonstans som pengarna ska komma ifrån och vi ser inte en anledning idag att höja den här inkomstgränsen.


  • Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag berömde ministern i går för initiativet kring att i alla fall titta på möjligheten att samordna Ålands folkhögskola under Åland gymnasium. Det är väldigt bra och det har Liberalerna tyckt i flera år.

    Dit jag vill komma är att nu när vi går mot ett kostnadsfritt gymnasium så under den ekonomiska aspekten, som alltid bör ligga till grund, hur resonerar landskapsregeringen där? Kommer man att bibehålla studiestödet oförändrat, men ändå också med andra handen finansiera ett kostnadsfritt gymnasium? Eller kommer man att delfinansiera det kostnadsfria gymnasiet genom att sänka studiestödet?


  • Talman! Gällande de ökade kostnaderna när gymnasiet blir avgiftsfritt för eleverna så går vi in och subventionerar datorer till de linjer som absolut kräver datorer, den studerande ska helt enkelt köpa datorn själv, så i nuläget finns det med. Men ledamoten är säkert helt medveten om att det är lättare att höja än att sänka. Det kräver ett visst arbete att titta över så att bli rättvist om du går i gymnasiet eller på högskolan. Man behöver faktiskt göra en rätt klok och stillsam analys innan man går ner och gör vidare åtgärder här.


  • Tack, talman! Det är exakt det som jag var lite ute efter, det är alltid mycket lättare att ge än att ta bort. Därför ifrågasätter vi grundavdraget och vi ifrågasätter ganska mycket i budgetförslaget. Därför tyckte vi redan i fjol att man borde se det som en helhet, samordningen mellan olika myndigheter och verksamhetsområden, kostnadsfritt gymnasium, men parallellt också justera studiestödet till en nivå som är rimlig med tanke på att gymnasieutbildningen blir kostnadsfri. Då hade man fått en helhet och haft bra argument. Nu kommer det att bli jätte, jätte svårt att dels först med högra handen se till att gymnasiet blir kostnadsfritt, man vänjer sig med det, men sedan ska man parallellt ta det obekväma beslut under kanske lite bistra tider som finns ute i samhället ekonomiskt. Det kommer att bli en svår ekvation som jag inte tror att är möjlig. Att gå från att ha en möjlighet att skapa en avbyråkratiserad och väldigt kostnadseffektiv reform går vi till att den blir kostnadsdrivande.


  • Tack, talman! Det här handlar om en jämlikhetsaspekt, eftersom utbildningen och studierna på Ålands lyceum idag i stort sett är helt avgiftsfria eftersom det kräver de här licenserna. På yrkesgymnasiet har man gått in och subventionerat så det har blivit betydligt billigare, så det är ju en rättviseaspekt. Men jag tror nog att det är helt möjligt att hitta en helhetsbild i det här också. Avsikten är ju att revidera gymnasielagen och sätta in i lag och då samtidigt när man presenterar den lagen också ha ett helhetspaket kring studiestödet.


  • Herr talman! Bilden av högskolan blir lite motsägelsefull. Minister Hambrudd sade att det har hänt väldigt mycket och saker och ting blir gjorda. Samtidigt har vi läst i tidningarna att tre av ledamöterna i styrelsen har lämnat styrelsen, ordförande uppenbarligen redan i maj och sedan två efter det, för att man har upplevt otydliga signaler från ägaren, landskapet kring bland annat den här bolagiseringen. Så vad är ledamoten Hambrudds uppfattning om vad som har hänt? Varför har styrelsen lämnat sina poster?


  • Tack, talman! Det tänker jag inte gå in på specifikt i heller. Men så pass mycket kan jag säga att jag tycker att man har haft en bristfällig dialog och där får också landskapsregeringen ta sin roll vart vi är på väg kring det. Jag tycker att nu under den här mandatperioden har det ju faktiskt skett flera saker i utveckling kring högskolan. Jag är nog väldigt optimistisk. Gör vi kloka steg framåt så kommer det här att bli en bra högskola för hela Åland, också från utsidan. Det är mycket som händer och pågår, men ibland finns det inte resurser för allting heller samtidigt. Man behöver göra kloka steg. Vad är mest viktigt just nu och vilka steg ska man ta?


  • Efter 20 år som Högskolan har funnits tycker jag att man behöver kanske konstatera att för att uppnå en mer vital organisation och också en större kritisk massa och fler studenter så har Socialdemokraterna har lämnat in en motion om att man, i samband med det som vi har trott att var beslutet om en bolagisering, ska söka fler ägare. Man skulle bredda ägandet till högskolan, så att landskapet fortsättningsvis skulle vara en av dem, men man skulle slå sig samman med andra utbildningsanordnare i riket eller Sverige och knyta flera lärosäten och utbildningsanordnare med kompetens och resurser till Ålands högskola. Hur ser minister Hammarlund på den tanken?


  • Tack, talman! Ja absolut att högskolan ska knyta an till nya kontakter. Men precis som jag sade i mitt anförande så har nu faktiskt flera viktiga steg kring högskolan tagits under den här mandatperioden, som resultatenhet i finansieringsmodell, nytt tjänstekollektivavtal för undervisningspersonalen och vi är på gång i masterutbildning och att utbilda på engelska. Nu behöver man liksom testköra högskolan som ett internt bolag. Att forcera nu kan bli väldigt kostsamt för både landskapet och högskolan. Vi är på väg.


  • Talman! Jag tycker att det skulle vara tacknämligt om ministern kunde ge oss lite mera tidsplaner kring när gymnasielagen beräknas vara reviderad. Även när det gäller hemundervisning för där vill man ju också göra förändringar, förtydligande i lagen hur vi ska tackla hemundervisarna och deras barn och göra deras situation på bästa möjliga sätt.

    Sen skulle jag vilja, ja nästan vädja att titta på det avgiftsfria gymnasie- och studiestödet. Det blir en helt omöjlig och hopplös uppgift om man först gör ett avgiftsfritt gymnasium och så ska någon annan sedan minska på studiestödet. Det är parallella processer. Det blir helt omöjligt. Snälla ministern, försök se på ekonomin också!


  • Tack, talman! Naturligtvis ska vi se på ekonomin. Vi ska inte glömma att vi går in för ett avgiftsfritt gymnasium och vi tittar också på gymnasieutbildning för alla som absolut är oerhört viktigt. Idag har vi inte tydliga system när det gäller elever som hamnar i utanförskap. Vem är det som har det slutliga ansvaret om man inte kommer in på utbildningen eller hoppar av en utbildning? Det är också oerhört kostsamt, så det här bör vi titta på. Men frågan var, när ser vi själva lagstiftningen? Lagstiftningen om gymnasieutbildningen ligger just nu hos lagberedningen.


  • Talman! Det är absolut en väldigt viktig sak att vi får något slags grepp om de ungdomar som varken har arbete eller studieplats. Ser man hur det ser ut öster och väster om oss så har ju faktiskt kommunerna ett ansvar över de ungdomarna. Det har man inte hittills inte velat lägga på de åländska kommunerna, för det har man ansett att de inte har mäktat med. Så det är en oerhört viktig sak. Vi har heller ingen ungdomslag, så det finns väldigt mycket att göra på det området också.

    Sedan ett litet resonemang kring barnomsorgslagen. Jag tycker att det blir en intressant fråga om det visar sig att vi får väldigt mycket högre barnomsorgsavgifter än öster och väster om oss. Då skulle jag föredra att man skulle ha sett på den biten istället för att ha gjort den här rockaden att ge subjektiv rätt, faktiskt om man skulle få välja mellan det.


  • Tack, talman! Först gällande gymnasieutbildningen och vems ansvar, där kommer det naturligtvis också att vara tydligt om det är kommunernas ansvar. I den sista uppdateringen kring landskapslagen om grundskolan så finns ju inget krav på kommunerna att följa upp de elever som slutar årskurs nio, utan det står ju i lagen att man har möjlighet att söka studiehandledning i kommunerna. Men det finns ju liksom inget ansvar att man faktiskt ska se till att följa upp. Så det här är en oerhörd viktigt del.

    Sedan gällande att höja barnomsorgsavgiften, ja, men är inte den subjektiva rätten också oerhörd viktig för barn? Ska det vara skillnad på barn och barn och vem som har rätt att få vara inom barnomsorgen?


  • Tack, talman! Minister Hambrudd tog tacknämligt upp vikten av besöksnäringen gällande museerna till exempel. Ni nämnde Bomarsunds besökscenter alldeles särskilt och det är mycket välkommet på museikartan på Åland som inte har någon lagstiftning egentligen.

    En annan kulturbärare är ju Ålands jakt- och fiskemuseum. Vi har också Ålands museum och Ålands sjöfartsmuseum. Under de senaste tio åren har landskapsregeringen satsat tiotals miljoner på de här museerna, inte på Ålands jakt- och fiskemuseum. I fjol inledde stiftelsen byte av filttak och det räckte till halva taket. I år ser vi att anslaget har krympt och räcker inte till att fullborda takbytet. Hur ser ni på det?


  • Tack, talman! I årets budget för 2022 så fick ju jakt- och fiskemuseum ett betydligt högre anslag, dels för verksamheten men också kring underhållet. Likaså har vi ju det förslaget också nu som i stort sett är samma. Anledningen till att det kanske inte räckte till hela taket är ju också att jakt- och fiskemuseet har tillgångar, ett aktiekapital. Då är ju frågan om inte det kapitalet ska frigöras först innan man använder medel från landskapet till det här?


  • Tack minister Hambrudd. Det var nog absolut inte läge att sälja några aktier under fjolåret. Då skulle man ha gjort en garanterad förlustaffär. Vi är mycket tacksamma för verksamhetsbidraget. Det är riktigt tillfyllest så här långt. Men fastigheten är väldigt utmanande. Den är unik och har en väldigt utmanande konstruktion, taket i synnerhet. Det är mycket vinklar och vrår. Det är en hållbar fastighet som är byggd i trä, ytbehandlad med slamfärg och linoljefärger och den har visat sig ganska kostsam att underhålla. Jag skulle gärna se att vi skulle kunna återuppta det här samtalet senare och kanske ha ett trepartssamtal med fastighetsverket, landskapsregeringen och Ålands jakt- och fiskemuseum med tanke på framtiden och få lite mera hållbarhet i det.


  • Tack, talman! Jag vet ju att jakt- och fiskemuseet också har gjort en gedigen underhållsplan, vilket landskapsregeringen har begärt för att höja bidraget kring verksamheten och underhållet. Men naturligtvis jag är alltid villig att ha en dialog kring hur detta kan lösas på bästa sätt.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Anförande | 13:25

    Herr talman! Det är av naturliga skäl extra intressant för oss i Hållbart Initiativ att debattera det här budgetförslaget, eftersom det inte är så länge sen som vi lämnade regeringen och gick i vår egen gröna opposition. Vi ser förstås positivt på att flera Hållbart Initiativs förslag återfinns i budgetförslaget. Dit hör energisatsningarna, vattenvårdsprojekt och – naturligtvis – den fortsatta satsningen på storskalig havsbaserad vindkraft.

    Det finns en hel del positivt i budgetförslaget, men Hållbart Initiativ i regeringen skulle inte ha varit bekväma med att lämna ett budgetförslag som saknar strategiskt och långsiktig grepp på många viktiga frågor i klimatpolitiken, i skärgårdstrafiken och i innovations- och utvecklingsfrågor.

    Herr talman! Hållbart Initiativ för alltid fram att klimatpolitiken måste vara långsiktig, strategisk och sektorsövergripande. Det är det ekonomiskt smarta att göra bl.a. med tanke på de ökade krav som är på kommande från EU. Utan en strategiskt smart klimatpolitik kommer allting att bli dyrare.

    En trovärdig klimatpolitik är också viktigt med tanke på Ålands attraktionskraft. I de stora investeringar som ska göras på Åland i framtiden t.ex. för havsbaserad vindkraft, är det viktigt att det offentliga Åland visar att man tar klimatfrågorna på allvar. Det spelar roll för investerarna. Företag och investerare gör sina långsiktiga analyser över risker och möjligheter. Tvivla inte en sekund över att klimat- och miljöfrågorna finns med i de analyserna och de kräver detsamma av sina partners, i det här fallet Åland.

    En långsiktig, strategisk politik är också motpolen till det ad hocande som nu sker inom skärgårdstrafiken och som fortsätter att ske inom skärgårdstrafiken. För Hållbart Initiativ är det svårbegripligt att regeringen fortsätter att jobba så här "ur hattandet" med skärgårdstrafiken. Det är en kritik som vi har fört fram både inom och utanför regeringsrummet. Hållbart Initiativ jobbade hårt som tusan för att omställningsplanen skulle bli regeringspolitik och det gjorde vi eftersom den måste ligga till grund för de kommande långsiktiga investeringarna. När omställningsplanen är behandlad i lagtinget, och därmed fått ett brett parlamentariskt stöd, finns ritningen på plats för hur vi ska utveckla skärgårdstrafiken på sikt, strategiskt och smart. Med omställningsplanen i grunden – kan och ska vi investera.

    Det som också nämnts under debatten, och som jag tycker att borde komma in också som någon slags inledning i den här omställningsplanen, är ju förstås också hur skärgårdstrafiken kan och kommer att förändras med tanke på de stora satsningar på grön energi som Åland vill göra. Det är inte stabilt, vare sig klimatpolitiskt, ekonomiskt eller socialt att ingen just nu kan läsa ut ens vad som händer i skärgårdstrafiken de kommande åren.

    Och på tal om strategiskt, smart och långsiktigt, en EU-förordning om restaurering av natur är på kommande. Om den går igenom ska EU-länderna inom två år lämna in en plan till EU-kommissionen om hur man ska restaurera förstörd natur. Det kan handla om våtmarker, beten, återställa vattenflöden m.m. Nuvarande utkast till förordning innehåller höga krav på länderna att restaurera natur. Vi läste i dagens tidning en fråga från en medborgare som undrar vart räkningen för att restaurera deras vik ska skickas? 100 000 euro har de kommit fram till att det kostar för att restaurera viken som nu har en “bottnen täckt av ett stinkande lager alger som snabbt äter sig ner och gör hela viken till en dyig smörja”. Ska räkningen skickas till regeringen eller till fiskodlarna i närheten? Det undrar insändarskribenten.

    Nu handlar det inte bara om att skydda naturen utan vi måste restaurera den natur vi förstört. Det är alltså dags att städa upp efter partyt och ju större party desto mer att städa. Det här måste tas med i landskapsregeringens strategi för biologisk mångfald, för de här kraven kommer att bli tunga.

    Talman! Rent dricksvatten är vår viktigaste resurs. Den senaste tiden har vi nåtts av alarmerande nyheter om tillståndet i våra dricksvattentäkter. Samtidigt står dricksvattensektorn inför betydande investeringsbehov för att säkra ett bra dricksvatten av god kvalitet för att möta ett växande åländskt behov. I budgetförslaget finns goda förslag för att säkra dricksvattentillgången, men också här saknas helhetsgreppet.

    Vi tillsatte i våras en energikommission för att ta ett samlat grepp över energipolitiken. Vi föreslår från Hållbart Initiativ att samma sak görs för vattenfrågorna, alltså att man tillsätter en vattenkommission.

    Med tanke på dagens energipriser är dörren öppen för att göra kollektivtrafiken till en mer naturlig del i ålänningarnas vardag. Tydligare satsningar på kollektivtrafiken i den här budgeten skulle ha varit ett välkommet stöd i vardagen för många åländska barnfamiljer som då kunde lämna bilen hemma oftare när man skjutsar till hobbyverksamhet med mera. Det är också, herr talman, slött att många ännu inte verkar veta att man kan köpa biljett för 2,50 och åka över Åland, det borde regeringen kommunicera ut tydligare.

    Talman! Hållbart Initiativ vill stärka den lokala åländska ekonomin. Många offentliga inköp görs idag tyvärr slentrianmässigt i farten, vilket leder till att åländska företag går miste om inkomster. Det kan handla om t.ex. digitala tjänster. Man kan rentav säga att det läcker offentliga pengar ut från Åland och det läckaget borde täppas till. Därför har Hållbart Initiativ föreslagit att landskapsregeringen initierar en utredning för att se hur stort det här läckaget är och vad man skulle kunna göra för att hålla mera pengar i snurr på Åland längre. Att bara hänvisa till EU:s tröskelvärden räcker inte. Det finns handlingsutrymme.

    Jag beklagar, talman, att jag går lite över tiden. Jag är glad över att finansministern verkade lyssna på rätt öra häromdagen när vi diskuterade den här saken. Jag hoppas att regeringen tar till sig av de här idéerna. Det är i allas vårt intresse.

    De offentliga upphandlingarna bör också ha tydliga hållbarhetskrav. Hur är det till exempel med de här 800 000 euro för kontorsmöbler som enligt uppgift nyligen upphandlades av regeringen? 800 000 euro för kontorsmöbler! Hur såg kriterierna ut där? Åländska skattepengar ska inte gå till ohållbara verksamheter. Det är basic kundkraft att det offentliga, som stor kund, har ett ansvar över vart pengarna går. Hållbart Initiativ har flera förslag i motionerna som handlar om att styra offentliga medel i en hållbar riktning.

    Herr talman! Slutligen. Kopplat till satsningen på storskalig havsbaserad vindkraft finns det en oroande faktor där vi just nu släpar efter. En parlamentarisk kommitté under ledning av dåvarande finansminister Eliasson kom med sitt betänkande i december 2020. Kommittén var överens om att PAF-medel borde användas till forsknings-, utvecklings- och pilotprojekt i linje med utvecklings- och hållbarhetsagendan. Det seglar duktigt med extern finansiering förbi Åland just nu. Därför borde nuvarande finansminister Höglund ta vid där dåvarande finansminister Eliasson slutade och få till ett oberoende forsknings- och innovationsråd med PAF-medel i grunden.

    Herr talman! Jag går över tiden här, så jag säger att Åland behöver strategiskt, progressiv och framtidsinriktad politik, som med kreativitet och fakta som grund bygger Åland vidare. Annars blir vi akterseglade. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Alfons Röblom. Du är besviken över att inte ha fått vara med i strategisk och långsiktigt viktiga frågor inom energi-, miljö- och klimatfrågorna. På något sätt får jag en känsla av att det kanske mera är partiets synpunkter än dina egna. Ledamot Röblom var ju minister för de här frågorna, framförallt när det gäller havsbaserad vindkraft. Jag vet att du brann för den frågan. Hur kommer det sig att man helt plötsligt så att säga nedvärderar den frågan i diskussionerna inom Hållbart Initiativ? Jag tycker att det borde ha varit väsentligt att få fortsätta det arbetet. Hur tänker man riktigt?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:35

    Talman! Jag är en av de absolut starkaste förespråkarna för storskalig havsbaserad vindkraft och det är också Hållbart Initiativ. Jag hoppas verkligen inte att det finns någon orsak till att ifrågasätta det. Min kommentar gällande den här budgeten är att vi skulle ha velat ha ett tydligare och mer konkret strategiskt klimatpolitiskt arbete i fortsättningen, främst mot bakgrund av den här diskussionen som har varit om klimatlagens vara eller icke vara där ju regeringen har signalerat att den inte är så viktig. Där hade vi velat se lite mer alternativ till en konkret klimatpolitik.

    Sen skulle vi ha jobbat hårt för att inte släppa igenom provborrningar av Föglötunneln, en Prästösundsbron eller motsvarande sådana investeringar om de inte är starkt kopplade till omställningsplanen. Det är den sortens strategi som jag åsyftar.


  • Tack för det. Ni inledde med att betona att det också finns ingredienser i budgeten från Hållbart Initiativs arbete i regeringen. Jag blir lite konfunderad nu, för samtidigt efterlyser du mycket som saknas i budgetförslaget och ändå är det bara mindre än fyra veckor sedan ni steg av. Tycker du att det har hunnit hända mycket på de fyra veckorna? Det har gått åt skogen med andra ord. Det borde rimligtvis finnas rätt mycket spår av Hållbart Initiativs arbete i regeringen och ändå är ni missnöjda. Blir gärna lite tydligare med den sidan!


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:37

    Tack, talman! Jo, Hållbart Initiativ var med i delar av budgetarbetet gällande till exempel vilket grundmaterial som skickades in från avdelningarna och vi tog del av presentationerna.

    Men när det gäller budgetarbetet så "It aint over until the lady sings". En budget är inte färdig innan den är färdig. Vi var med i delar av diskussionerna och jag nämnde att vi är glada över att flera av åtgärderna som vi tog in i de diskussionerna fortfarande är med. Men det som jag nämnde i mitt anförande är sådant som vi i de här slutdiskussionerna - när man sitter i de skälvande sista minutrarna och verkligen kommer överens - skulle ha krävt en tydligare klimatpolitisk strategisk hållning och vi skulle ha krävt en tydligare strategi när det gäller omställningsplan för skärgårdstrafiken.


  • Tack, herr talman! Det fortsätter det här nu att ta ära för allt som är bra och skylla ifrån sig för allt som är dåligt. Det var mycket fagra ord här som ledamoten tog upp. Det är en motion som är påtecknad av ledamoten själv och som handlar om vandringsleder och att man inte bara ska etablera vandringsleder utan det ska också ske ett samarbete med Visit Åland om infoskyltar. Jag blev personligen väldigt förvånad när jag läste den här motionen med tanke på att ministern har varit ansvarig för det här området i tre år. Det är ju så här som det görs idag redan. Jag undrar lite hur man tänkte där. Är det så att ministern inte var insatt i den här frågan trots att han har varit minister i tre år? Eller hur ligger det till?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:38

    Tack, talman! Det är klart att när man motionerar på det här viset i en budgetdebatt så kan ju vissa budgetmotioner handla om att man vill understryka saker, förtydliga eller att man ser någonting i en budget där resonemanget kommer halvvägs och då vill man fylla i så att det ska fullföljas och komma hela vägen, så att säga. Just den motionen som ministern nämnde så hör till den kategorin att vi vill ha det tydligare, att tillgängliggörandet är viktigt.

    När det gäller fagra ord och att ta till sig äran för det ena och det tredje, så jag skulle säga att vi tar väl äran för och berömmet för att de initiativ vi tog i delar av budgetdiskussionen finns med i budgeten och det är vi nöjda med. Sedan är omställningsplanen en fråga som Hållbart Initiativ drev väldigt hårt. Det motsäger väl inte ministern?


  • Tack, herr talman! Det där får vara ord som Hållbart Initiativ framförde här.

    Jag funderar på upphandlingsläckaget, för det är en fråga som vi har diskuterat flera gånger. Jag undrar lite hur man resonerar där? Man hänvisar till olika exempel fast man vet tydligen inte riktigt vet vad man menar. Menar man att man ska rikta upphandlingarna bara till åländska företag? Vi lyfte tidigare här också att det inte är möjligt att göra så. Det strider mot de regler som finns om fri konkurrens. Annars så tror jag det finns en ganska stark samstämmighet i den här salen om att det är bra när åländska företag får göra jobbet. När man säger sådana saker som låter bra men som är väldigt svårt att förverkliga så har det ett visst namn, som ledamoten säkert känner till.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:40

    Tack, talman! Ja, delvis namnet kreativitet och framsynthet och att lösa gamla problem på nya sätt. Vi har ju hört det här argumentet att det här är hårt reglerat och att EU:s tröskelvärden finns och så vidare, och det stämmer naturligtvis. Men det är lite för enkelt, som vi bedömer det, att avfärda problemet med upphandlingsläckaget med det. Det finns fortfarande inom gällande lagar och regler handlingsutrymme som gör att man kan styra upphandlingarna med till exempel tydligare hållbarhetskriterier eller kriterier som riktar det tydligare till det åländska näringslivet. Vi tycker att man åtminstone måste ta ett seriöst studium av detta. Jag tror också att ministern är överens med mig om att vi vill hålla pengarna på Åland, men då måste vi göra allt vi kan för att så ska ske.


  • Talman! När man lade fram kortruttsmeddelandet 2015 till lagtinget så behandlades det, det utskottsbehandlades och faktiskt var det på det viset att det kortruttsmeddelandet ställde sig hela lagtinget bakom till hundra procent. Och nu väntar vi i oppositionen på ett omställningsmeddelande som jag utgår ifrån att ska vara rejält omfattande och som ska ge svar på alla dessa frågetecken som finns nu när man har skrotat kortruttsmeddelandet. Vad är ledamot Röbloms uppfattning? Finns det något embryo till ett omställningsmeddelande? Hur långt har man kommit? Pratar vi luft här eller vad är det vi håller på med riktigt?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:42

    Tack, talman! Var omställningsmeddelandet för skärgårdstrafiken finns exakt just nu så är en fråga som ska riktas till landskapsregeringen. Under tiden som jag satt i regeringen så fördes diskussioner, jag aktiverade till exempel energikommissionen för att titta på den här delen om elektrifiering, vilka behov som fanns av elektrifiering i skärgården. Energikommissionen skulle ta den delen och det redogjorde ledamoten Mansén för tidigare. Men jag håller med om att det här är ett stort meddelande. Det ska komma med förslag på svar på många frågor med rutter, drivmedel och befolkningsutveckling. Det är ett stort arbete. Även fast jag vet om den här storyn om att det har misslyckats förut så har jag så svårt att se hur vi på ett smart och vettigt sätt ska investera i skärgårdstrafiken om vi inte kan enas om en plan för hur vi ska göra det på sikt. Det är märkligt.


  • Ja, problemet är väl att det byts politiker och det byts åsikter. En del svänger 180 grader och det är väl där det stora problemet är och det tyckte jag att ledamot Nordberg förtjänstfullt gav sin syn på. Kan det vara på det viset att vi får inget omställningsmeddelande den här mandatperioden? Det ser ju så ut.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:44

    "Hope Springs Eternal". Vi får hoppas att regeringen inser allvaret i det och att vi behöver en sådan här anställningsplan. Är det så att det inte blir av så läggs ju det till listan över sådant som nästa regering får ta vid.


  • Talman! Det också får nästa regering ta vid.

    800 000 för upphandling av kontorsmöbler låter helt vansinnigt. Är det på det sättet att man gjort en sådan upphandling så undrar jag hur man har gett medel till det. Jag kan konstatera att jag i många år i detta lagting, med anledning av min bakgrund inom avfallssektorn, har diskuterat cirkulär ekonomi. Här är ju just ett sådant ben. För någon månad sen kom det ett nyhetsreportage om Växjö kommun som gemensamt hade gjort en second hand-butik för alla offentliga verksamheter dit alla hänvisades i första hand att hämta ut begagnade möbler före man gick och köpte nya. På det agerandet har man sparat tiotals miljoner kronor. Detta är någonting som det offentliga Åland skulle kunna göra, skapa gemensamma resursbanker.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:45

    Tack, talman! Att satsa på den cirkulära ekonomin generellt är ju en nyckelfråga för att komma åt och skapa en hållbar konsumtion och produktion. När det gäller möblemang inom landskapsregeringens verksamhet och underliggande myndigheter så fanns det i förra budgeten ett initiativ som kom från finansminister Roger Höglund om att man skulle ha en större cirkulering av möblemang inom förvaltningen och verksamheterna. Jag hoppas att den tanken finns kvar så att man inte behöver göra sådana här stora upphandlingar.


  • Talman! Sedan vill jag diskutera det som ledamoten Röblom började med inledningsvis gällande vattenkvaliteten. Därtill måste jag väl lite instämma med bland annat ledamoten Manséns kommentarer. Ledamoten har ju varit ansvarig minister fram till för några veckor sedan. En vattenlag skulle ju reglera dessa frågor och det skulle också reglera kompensationsåtgärder för verksamheter. Att vara kritisk till och liksom lyfta upp det på det sättet som ministern gjorde så det vet jag inte om jag finner helt till fyllest. Jag vill fråga ministern om han uppfattar att vattenkvaliteten är viktig, uppfattar man att det är viktigt att vi får till kompensationsåtgärder? För det är ju inte så att bara det offentliga eller landskapet ska stå för restaureringen. Varför har man då inte fått fram vattenlagen och varför har den dröjt så länge?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:47

    Tack, talman! Det jag lyfte i mitt anförande var vattenåtgärderna.

    Vattenlagen, när Hållbart Initiativ och jag som minister tog över ansvaret för vattenlagen så skedde det under de förutsättningarna att Socialdemokraterna, som då hade haft ansvar för området i åtta år före, sade att den lagen var i princip färdig. Det var den ju inte, utan vi har fått jobba hårt med lagen och de vidhängande förordningarna. Det är flera hundra sidor. Vi tillsatte en politisk referensgrupp med inte bara en utan två representanter från varje dåvarande regeringsparti, sammanlagt tio personer under ledning av lagtingsledamoten Holmström som fördjupade sig och satte sig in i den här lagstiftningen och dess ibland ganska svårförståeliga kluriga beskrivningar. Nu skulle den i princip kunna gå på remiss, det var fem före innan vi lämnade regeringen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag har en fråga som jag vill ställa egentligen av nyfikenhet. Jag är inte säker, men det tangerar ledamotens ansvarsområden som tidigare minister.

    När man ska göra en omställning av till exempel skärgårdstrafiken och byta flottor och sådant så läste jag att andra nordiska länder kan söka hemskt mycket stora EU-finansiella stöd för att göra omställningar, till exempel inom sådana här områden. Är det någonting som man överhuvudtaget har diskuterat, möjlighet att få EU-finansiering för att göra en omställning till en grön skärgårdsflottan till exempel på Åland?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:48

    Tack, talman! Jag har inte satt mig in i exakt vad som finns inom EU-systemet eftersom skärgårdstrafiken inte har varit mitt ansvarsområde. Däremot är det nog tydligt att det finns EU-pengar att söka för olika projekt och att använda sig av bara man har strukturerna på plats. Det är därför som det är så viktigt att Åland behöver stärka sin närvaro när det gäller att söka stöd. Jag vet dock, även fast det är inte mitt ansvarsområde, att diskussioner har förts om det skulle finnas möjligheter till EU-finansiering i samband med omställningen av skärgårdstrafiken. Men exakt hur möjligt det är och exakt hur det skulle göras, det får någon annan svara på.


  • Min andra fråga gäller litet generellt om Hållbart Initiativs nya plats här i oppositionen som en så kallad egen grön opposition. Jag skulle väl säga att kanske klimat- och miljöfrågor är ju ingenting som ett parti i oppositionen äger. Vi är ju flera partier och väldigt många medlemmar i oppositionen som både är kunniga och villiga och driver de här frågorna ganska hårt. Jag undrar hur Hållbart Initiativ tänker ställa sig i framtiden? Tänker man köra en helt egen grön opposition eller kommer man att kunna samarbeta? Man säger ju att tiden för de här fina orden är förbi. Det var Hållbart Initiativs egen valkampanj och då hoppas jag verkligen att man också kan samarbeta med andra partier som driver samma linje.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:50

    Tack, talman! Två aspekter i detta. För det första, naturligtvis samarbetar vi med alla som vill driva våra frågor eller frågor som vi ska driva på ett sätt som vi tycker att är bra. Det var ju därför som vi gick in i regeringen från början. Vi ville kavla upp ärmarna.

    När det gäller begreppet egen grön opposition så är det just därför att vi är i det läget att vi har suttit i regeringen och tagit ansvar under en exceptionell tid i Ålands historia. Nu är vi i opposition. Med det vill vi understryka att vi fortsätter att ta ansvar också i opposition och att vi kommer att föra våra gröna frågor på ett ansvarsfullt sätt. Vi kommer också naturligtvis att ifrågasätta om de är otillräckliga eller svajiga, till exempel klimatpolitiska förslag från andra oppositionspartier.


  • Tack, herr talman! Man blir lite förundrad ändå över att höra det nya oppositionspartiet Hållbart Initiativ. Hur kan man vara så säker på saker och ting, vem som har fått någonting gjort och inte gjort när man har suttit tre år i regeringen och kommer hit och säger att det var andras fel? Det blir liksom lite paradoxalt.

    Ta nu till exempel vattenlagen. Var det inte så att det fanns konflikter? Det finns konflikter i regeringen kring hur man ser på vattenfrågor och framförallt kanske hur man ska hantera fiskodlingen. Är det inte så att det handlar om olika ideologiska syner på saker och ting och att har varit en stötesten för att få fram en bra vattenlag?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:52

    Tack, talman! För det första, orsaken till att jag nämnde hur överlämnandet av vattenlagen gick till från förra regeringen till nuvarande var för att det påstods så säkert från socialdemokratiskt håll då att den här lagen i princip var färdig. Sedan visade det sig att det var den inte, utan den krävde en massa arbete. Det var bara det som jag ville liksom klargöra gällande den biten.

    Sedan är det så, svar - ja. Det finns förstås i grunden en ideologisk skillnad när det gäller fisk och det ansvaret som fiskodlingarna ska ta för sina utsläpp. I det här skedet som vi var nu, fem före att skicka den på remiss, så var det säkert delvis det som bidrog till den ångesten som fanns hos delar av regeringskollegiet, till varför det inte bara var att skicka iväg den för vi hade ju remissbrev och allt klart.


  • Är det så att den är fem före klar? Det som förra regeringen upplevde att man hade jobbat fram var i alla fall en bra lagtext, sedan visste vi alla att förordningar och arbete återstod. En vattenlag i den omfattningen är ett gigantiskt projekt, ingen har hävdat någonting annat.

    Men är det inte så att de här ideologiska skillnaderna och syn på till exempel fiskodlingens miljöansvar gör att lagen kanske inte alls är fem år före klar? Kanske det fortfarande finns ideologiska spärrar som gör att den inte kommer ut på remiss. Vad tror tidigare ministern om det? Den kanske havererar här och nu.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:54

    Talman! Jo, det är möjligt naturligtvis att det finns ideologiska problem med lagstiftningen som den är nu, även fast jag har svårt att se varför det skulle behöva vara så i så fall. Det öppnas upp för kompensationsmöjligheter och det öppnas ju dörrar i den här lagstiftningen som inte finns i nuvarande vattenlag. Jag tycker att det borde inte finnas någon ideologisk problematik att skicka ut den på remiss. Det var ju det som jag sade precis innan vi lämnade angående vattenlagen att min bedömning är att nu ska den inte snurra inne i landskapsregeringen av och an och hit och dit mellan olika byråer utan nu måste den ut. Nu måste jordbrukssektorn få säga sitt om den här vattenlagen, VA-sektorn måste få säga sitt och fiskodlingar sitt. Det som sen kommer in därifrån så då får man ett nytt arbete att jobba utifrån.


  • Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag tycker att det blev igen ett väldigt bistert debattklimat. Igen står ledamot Röblom, ledamoten har stått som minister Röblom här tidigare, och säger precis samma sak, svartmålar fiskodling. Det ser ut som ett tyskt kolkraftverk som står i talarstolen när han pratar om fiskodling. Är det fiskodling fel att vattentäkten på fasta Åland mår dåligt? Är det också fiskodlingens fel? Vattnet rinner på något märkligt sätt från fjärden upp till våra vattentäkter på fasta Åland. Nej, naturligtvis inte. Frågan måste nog breddas ganska mycket och inte svartmåla en väldigt, väldigt viktig bransch som är grön certifierad från många olika instanser. Det är det bästa sättet att få fram proteinrik mat på Åland och hela Norden.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:56

    Herr talman! Den enda gången som jag nämnde fiskodlarna i mitt anförande så var när jag hänvisade till insändaren "Vem ska betala för den skitiga viken?" Sedan kom det frågor om fiskodlingen och dess inverkan på vår vattenlag. Det är en stor diskussion som jag inte tror att vi hinner med i en sådan här replikväxling. Från min sida har devisen varit att fiskodlingen måste utvecklas innan den utökas, inte utökas för att kunna utvecklas. Men vi har anledning att återkomma senare idag, tror jag, till denna fråga.


  • Tack, talman! Sedan till läckaget från upphandlingar. Ja må tycka att det här med protektionism har ju sina begränsningar. Jag tycker att vi för ett märkligt resonemang många gånger på Åland. Vi vill på något sätt ha väldigt många exportföretag hos oss, men vi vill i möjligaste mån begränsa importen verkar det som. Vi ska exportera, bli worldwide och globala och ha välmående företag, men vi ska inhägna Åland så att det ska bli svårt att importera. Det kan jag inte riktigt förstå. Gränsfri handel i dag är ju det bästa botemedlet mot fattiga länder och en världsekonomi som annars går emot ett väldigt fåtal rika länder. Det som jag tycker att ledamot Röblom och Hållbart Initiativ för fram, det är någon form av Trumpism, att man ska skydda sina gränser mot att kunna handla med omvärlden. (… taltiden slut).


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:58

    Tack, talman! Tanken som vi ser det är ju att vi ska kunna vara målmedvetna i vår upphandling och hur vi gör våra inköp. Jag tar ett exempel. Vi hörde häromveckan när vi var på kommunrunda med partiet i Saltvik att det var folk som framförde att för ett antal år sedan så var det naturligare att man inhandlade åländsk potatis till skolköken, men så skedde det någon förändring och nu köper man färdig skalad potatis från Österbotten. Jag säger inte att just det fallet är direkt fel från någon upphandling. Men jag säger att jag tror att man kan vara kreativare, tydligare och modigare i vilka kriterier man sätter i till exempel upphandlingen eller i annan verksamhetsstyrning som gör att vi förslagsvis äter åländsk potatis framom någon annanstans ifrån.


  • Tack, herr talman! Ja, den där österbottniska potatisen var kanske godare och billigare. Jag råkar känna till den också.

    Ni halkade in på den havsbaserade vindkraften. En lågoddsare. Det finns ju ett avsnitt om lagtingets samtycke, och då slog det mig att ni var med i regeringen, ni har gått ut har jag förstått, men just det här samtycket att ge en fullmakt för att arrendera ut en miljard kvadratmeter i 50 år och inte riktigt känna till vilket bolag det är och så vidare bortåt. Var det ni som kom fram med det här? Eller kom det under de här dagarna efter att ni hade lämnat regeringen? Om det var så, stöder ni den här tanken att lämna en fullmakt in blanco?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 14:00

    Tack, talman! Nej, det var ingen överraskning för mig att den här ansökan om fullmakt finns i budgeten. Det var det inte. Som jag sade i ett tidigare replikskifte så tycker jag att lagtinget i det här skedet inte tjänar på att fungera som bromskloss gentemot landskapsregeringen. Är det så att landskapsregeringen bedömer att man behöver den här fullmakten nu för att kunna driva det här projektet vidare så tycker jag inte att det är här vi ska bromsa. Samtidigt så förstår jag det som har framförts till exempel av Liberalerna, att det vore viktigt att få den här tanken med affärsmodell och intäktsströmmar klarlagda för sig innan man ger den här fullmakten. Där har ju lantrådet inledningsvis sagt till oss att det ska komma ett meddelande om det efter årsskiftet. Är det så att lagtinget önskar att ge fullmakten först då så ser jag inte så stor dramatisk skillnad i det, bara vi inte bromsar upp det härifrån.


  • Tack för det. Sen var det en sak som jag lite funderade på. Ni sade att man inte riktigt vet vad en biljett kostar i lokaltrafiken och att landskapsregeringen ska marknadsföra. Är det faktiskt landskapsregeringens kärnuppgift att marknadsföra prisuppgifter för företag? Är det inte företagen själva som ska göra det?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 14:01

    Tack, talman! För en verksamhet som landskapsregeringen basar över så tycker jag nog att det är landskapsregeringens uppgift att marknadsföra det och åtminstone vara stolt över att man har förenklat och förbättrat kollektivtrafiken och få ut det den vägen. Så det är inget dramatiskt i det heller, bara folk känner till att det här alternativet finns. Problemet är ju att kollektivtrafiken inte har en naturlig del i den åländska vardagen idag. Och just nu med tanke på energipriserna och bränslepriserna så är kanske fönstret mycket vidare för ålänningarna att få in kollektivtrafiken i sin vardag på ett annat sätt än vad vi är vana vid. Så det är de möjligheterna vi hoppas att man tar i det här sammanhanget.


  • Det blir ju intressant och jag förstår att det inte så lätt att stå och opponera mot stora delar av det egna arbetet. Det förstår jag att blir knepigt, men det blir inte riktigt trovärdigt.

    Men jag håller med kollegan Röblom när det gäller det som han kallar för upphandlingsläckaget, speciellt när det gäller livsmedel. Vi har en benägenhet att krångla till saker och ting här, så där är vi helt och hållet eniga.

    När det gäller vindkraft så sade Röblom att det är en sak som har blivit efter, och det var tydligen att få in externa resurser. Då när ministern var ansvarig för den här frågan så frågade jag under en frågestund: Vad har man gjort för att säkra att arrende och fastighetsskatter fördelas på Åland på ett rättvist och bra sätt och vad har man gjort för att se till att ålänningarna kan få ett lägre och subventionerat elpris? Så då konstaterade jag nog att åtminstone dåvarande ansvariga minister inte riktigt hade pejl på vad det här handlade om. Mot den bakgrunden så hör också Ålands Framtid till dem som tycker att vi måste få mera fakta innan vi ger (… taltiden slut).


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 14:03

    Tack, talman! I första hand så fokuserar jag på att opponera mig och partiet mot det som vi tycker att saknas. Det kan ju bland annat bero på att vi inte satt runt förhandlingsbordet "until the lady sang".

    När det gäller externa resurser kopplade till havsbaserad vindkraft så åsyftade jag i mitt anförande externa resurser för olika utvecklings- och innovationsprojekt, vilket är vida känt att Åland är efter på. Det finns andra regioner som har mycket starkare strukturer för att vara vakna när de dörrar öppnas för EU-finansiering av olika projekt osv. och där är Åland efter. Vi skulle behöva stärka de strukturerna just med tanke på de kringeffekter och kringprojekt som kan uppstå när vi talar havsbaserad vindkraft.


  • När det gäller den här berömda damens sång, som Röblom har nämnt flera gånger, så har jag väl förstått att det var ganska färdigt sjunget redan när det handlade om budgeten, när Hållbart Initiativ lämnade, men det är en annan femma. Vi kan lämna den saken.

    När gäller att ge en så här pass stor och vid fullmakt så ser Ålands Framtid i likhet med Hållbart Initiativ gärna att vi inte tappar tempo, det är inte fråga om annat. Men vi måste veta vad vi gör här i lagtinget. De här frågorna som har ställts så måste få ett svar innan man kan ge den här fullmakten.

    När det gäller vattenlagen så vore det intressant att höra rent konkret hur minister Röblom arbetade med de här frågorna när han var ansvarig för dem. Jag var själv i samma sits 1991-1995 och då fanns det ingen vattenlag överhuvudtaget, det fanns ingen MKB-lagstiftning, vi började från noll och fick ändå fram en bra lag. Så hur jobbade Röblom under sin tid som minister?


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 14:05

    Gällande havsbaserad vindkraft så ifrågasätter jag att lagtinget, enligt Åland Framtids förslag, ska ha mera information innan man kan ge den här fullmakten. Varför är det just i den här frågan så viktigt att vi ska ha mera information innan vi ger regeringen möjlighet att göra någonting? Så länge regeringen har förtroende från det här huset att driva de här frågorna så tycker jag vi måste ge regeringen de verktyg som de bedömer att de behöver. Det här är ju ett enormt projekt. Det är första gången det görs på Åland och satsas på havsbaserad vindkraft. Ska då regeringen behöva ha ett informationspaket med alla detaljer färdiga innan lagtinget kan ge fullmakt så då är det problematiskt. Vi måste hitta lite nivån där på vad vi kräver.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 14:06

    Talman, lagting, åhörare! Finlands omsorgsminister Krista Kiuru arbetar just nu för att permanenta den tillfälliga lagen om tvångsvaccinering mot Covid-19 för vårdpersonal.

    Den socialdemokratiske ministern försöker även köra över THL i fråga om en obligatorisk fjärde dos för den finska befolkningen. Från THL framkommer att skyddet efter den fjärde dosen alltid sjunker till en lägre nivå efter en kort tid, vilket leder till att man måste vaccineras om och om igen.

    Trots att man vet att detta vaccin är behäftat med mycket allvarliga biverkningar i form av bl.a. hjärtmuskelinflammation och allvarliga blodproppar, som t o m lett till dödsfall både i Finland och resten av världen, även detta enligt THL, så vill hon fortsätta att utsätta fullt friska människor för den här risken, till ingen nytta.

    Tvångsvaccineringen av frisk vårdpersonal minskar inte smittspridningen enligt THL, vilket får förslaget om att permanenta lagen att framstår som snudd på surrealistiskt. Inte enbart är denna lag som nu är i kraft och gäller fram till årsskiftet i bästa fall, ett övergrepp mot de individer som vigt sitt yrkesliv åt att vårda oss när vi blir sjuka, den visar också på en mycket tveksam människosyn. Borta är rätten till den egna kroppen.

    Oavsett vad man tror eller tycker om dessa vaccin, så måste man ju respektera andra människors beslut gällande vad man vill eller inte vill låta sig injiceras med. Vad som driver Kiuru kan man ju enbart spekulera i, men konstateras kan, att när politiker tar sig rätten att bestämma över någon annans kropp så är vi inne på en väg som jag inte är bekväm med.

    Här på Åland är vi idag i en situation där vi lider stor brist på vårdpersonal, främst inom åldringsvården.
    Behörig personal som jobbat många år inom vården, har förlorat jobbet pga denna integritetskränkande lag.
    Detta är inte enbart en ovärdig behandling av trogna medarbetare, utan dessutom en risk för vårdtagare då dessa i flera fall får vårdas av outbildad personal.

    Noteras kan dessutom att likabehandlingsprincipen har fått stryka på foten då viss oumbärlig ovaccinerad personal har fått jobba kvar. Vilka signaler sänder detta till den som får sparken efter en lång och trogen tjänst?
    Jag hoppas verkligen att vi alla kan står enade bakom det här oacceptabla lagförslaget. Tack för ordet!


  • Talman! Tack för det anförandet. Jag undrar var i Ålandsbudgeten är det nu som ledamoten Stellan Egeland tar sitt avstamp när det gäller lagstiftning kring vaccinering?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:10

    Tack, talman! Vi kan väl sätta in det under äldreomsorgen eller ÅHS eller varför inte någonstans under utbildningen, i och med att man är tvungen att vaccinera sig för att få en utbildning till närvårdare nuförtiden.


  • Talman! Jag kan förstå den frustration som ledamoten gav uttryck för och jag har full respekt för den. Samtidigt så är det ju inte inom vår egen lagstiftningsbehörighet att fatta de här besluten, mig veterligen.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 14:10

    Tack, talman! Nej, det är ju helt korrekt att det inte är under vår egen behörighet. Det är därför jag avslutar med att jag hoppas att vi kan stå enade bakom det här oacceptabla lagförslaget. Landskapsregeringen lämnade ju ett bra utlåtande sist som den här lagen var på tal och jag hoppas att det upprepas den här gången.


  • Talman! Det finns speciellt två saker som jag har noterat med stigande, frustrerande fascination. Dels beträffande ekonomin, landskapsregeringens majoritet verkar tro att underskottet, den sviktande BNP:n, avsaknaden av reformer, ökade verksamhetskostnader och behovet av flera tjänster kommer att ordna sig med ökade skatteintäkter.

    Dels beträffande hur vi på Åland ska uppfylla våra klimatåtaganden. Landskapsregeringens majoritet verkar tro att det räcker att om de stora vindkraftsparkerna förverkligas så uppfyller vi vår andel. Då har jag lite jobbiga nyheter att komma med.

    Åland är bunden av EU:s klimatlag och det kommer att bli rättsliga skyldigheter. Vi måste också ned med våra koldioxidutsläpp, växthusgaser med 55 % till 2030 för att sedan vara klimatneutrala 2050. Under den här mandatperioden har man sökt undantag för utsläpp, rivit upp beslut om miljövänlig skärgårdsflotta, beslutat att påbud om att laddinfrastrukturen enbart ska gälla staden och senast är det oklart vad landskapsregeringens linje är när det gäller restaureringsförordningen som stipulerar att naturens tillstånd ska förbättras och vi ska stoppa förlusten av biologisk mångfald.

    Friska ekosystem ger oss livsmedel, en tryggad livsmedelsförsörjning, rent vatten, koldioxidsänkor och skydd mot naturkatastrofer som orsakas av klimatförändringen. Framförallt bör skadade våtmarker, vattendrag, skogs- och jordbruksekosystem restaureras men också insekter, särskilt pollinerande insekter behöver skyddas. Av ren självbevarelsedrift måste livsmedelsförsörjningen tryggas och livsmedelssystemens resiliens, hållbarhet, stärkas.

    Det behövs en proaktiv, sammanhållen, mätbar och strukturerad politik när det gäller ekonomi, klimat och biodiversitet. Det är fortfarande oklart på vilket sätt Åland ska tackla de utmaningar och omställningar EU:s gröna giv, Fit for 55 och EU:s taxonomi innebär. Omställningen måste vara kostnadseffektiv, socialt balanserad och rättvis. Senfärdighet kommer att bli mycket, mycket dyrt.

    Liberalerna har lagt 12 olika förslag till budget 2023 där vi konkretiserar och gör miljö- och klimatpolitiken mera offensiv. Det vi har att förhålla oss till är energi- och klimatstrategin som nu är drygt 5 år gammal vid det här laget. Enligt den står skärgårdstrafiken för 8 % av utsläppen, övrig sjöfart för 29 %, vägtrafiken för 22 %, jordbruk för 15 %, värme för 15 % och elimport för 8 %.

    Det innebär omfattande energieffektivisering och omställning av transporter, byggnation, sjöfart, jordbruk, industrier och avfallshantering. Nu måste vi få veta hur landskapsregeringen tänker när det gäller hur vi ska minska våra koldioxidutsläpp och nå målsättningarna i Parisavtalet. Om landskapsregeringen inte tänker stifta en egen klimatlag måste, jag upprepar måste, landskapsregeringen komma med ett meddelande, lantrådets upplysning eller vad som helst. Vi kan inte acceptera den här undfallenheten längre.

    Landskapsregeringen tänker förtydliga ägardialogen med fastighetsverket. Liberalerna vill att fastighetsverket ska prioritera energieffektivisering, byggnation i trä men också se över hur internhyressättningen kunde revideras så att det lönar sig att minska elförbrukningen i landskapets stora fastighetsbestånd.

    Vi tycker också att man kunde se på reseavdraget, analysera det och se om man kan utveckla lagstiftningen och hitta bättre incitament för hållbara resvanor som också beaktar det regionala perspektivet, omställningstakten och folkhälsan.

    Det finns en parlamentarisk enighet att reserverade medel ska säkerställa tredje sektorns verksamhet och dessutom användas för forsknings-, utvecklings- och pilotprojekt inom ramen för utvecklings- och hållbarhetsagendan. Det har den parlamentariska gruppen sagt åtminstone två gånger. Vi har så svårt att förstå det motstånd som finns när det gäller att använda PAF-medel för utveckling, forskning och omställning. Varför kommer det inte klara besked?

    Det finns åtminstone två motioner som berör landskapets pensionsfond och som ligger och samlar damm i finans- och näringsutskottet. Det är synd, för det är en mycket viktig och intressant fråga. Det skulle vara både nödvändigt och intressant att ur pensionsfondens perspektiv analysera EU:s gröna giv, Fit for 55 och EU:s taxonomi. Vad kommer det ha för inverkan på pensionsfondens förvaltning? Taxonomin är ett redovisningsramverk och verktyg som syftar till att driva investerare och företag mot en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi.

    Just nu är EU:s restaureringsförordning på remiss och den var inte heller till lagtinget. En omfattande och jätteviktig fråga som man inte har haft samråd med lagtinget. Det är anmärkningsvärt! Den kommer också att ha inverkan på vår verksamhet. För att minska förlusten av omistliga naturvärden, säkerställa att ekosystemen förblir robusta och fortsätter leverera ekosystemtjänster som är nödvändiga för välfärd och ekonomisk tillväxt behövs en strategi med mätbara mål för den biologiska mångfalden. Det är svårt att få ett helhetsgrepp, prioriteringsordning och status och hur det riktigt står till i landskapet.

    Havet, skogen och naturen finns i de flesta ålänningars DNA och det är mycket positivt att det finns skrivningar om nya vandringsleder. Ålänningarna och besökare älskar våra vandringsleder och naturreservat. Liberalerna anser att vandringslederna ska i så stor utsträckning som möjligt anpassas till personer med rörelsehinder. Nya vandringsleder bör även kunna nyttjas av terrängcyklister som är en växande grupp sportutövare och besökare i det åländska landskapet.

    Talman! En strategi för cirkulär ekonomi är en väsentlig del i att nå hållbarhetsmålen men även ett sätt att underlätta för företag att bedriva sin verksamhet på ett resurseffektivt sätt. Under året önskar vi att arbetet inleda med att ta fram en färdplan för cirkulär ekonomi med konkreta och mätbara mål.

    Marginalen för jordbruket är små men för att säkra lönsamhet och konkurrenskraft måste målsättningen vara ett fossilfritt jordbruk. Jordbruket står för 15 % av våra växthusgasutsläpp. Det skulle vara viktigt att ta fram en färdplan tillsammans med jordbrukarna för ett fossilfritt åländskt jordbruk. Vi behöver använda till buds stående EU-medel.

    Åland har en fantastisk resurs i sin bi-stam. Den är så vital och frisk att åländska bi-odlare har exporterat drottningar till Island med världens strängaste importregler. Pollinerande insekter utgör en av de viktigaste ekosystemtjänsterna för den globala livsmedelsproduktionen. Vår bistam är frisk och under långa tider varroafri. Glyfosat, ett vanligt bekämpningsmedel, utgör en betydande risk för bistammen. Liberalerna anser att vi borde förbjuda användning av glyfosat i landskapet.

    Ett sätt att stöda insekter och pollinerare är få flera artrika vägar. Det kan inte vara väldigt betungande att göra skötselplaner för vägrenar där syftet är att öka den biologiska mångfalden, öka attraktionskraften som en del av infras grönyteskötseln.

    Slutligen, talman. Förutom att en omställningsplan för skärgårdstrafiken är av avgörande betydelse för att få ett helhetsgrepps om både trafik och utsläpp vill vi påminna om att en väsentlig del i kommande upphandling är behovet att minska växthusgasutsläppen i kollektivtrafiken. Där är elbussar ett bra alternativ och längre kontraktstider möjliggör investeringar för företagen. Tack!


  • Herr talman! Vicetalman Sjögren inledde sitt anförande med att säga att majoriteten väntar att budgetunderskottet och den växande offentliga sektorn ska lösas med växande och ökade skatteintäkter, att det ska lösa problemen. Personligen tror jag inte det. Jag tror att vi här och nu skjuter fram problemen på kommande landskapsregeringar. Den här trenden med växande offentlig sektor, den har pågått länge och den kan inte få fortsätta, utan där har vi ett gemensamt problem som vi måste ta tag i. Det kommer att vara en viktig fråga för finans- och näringsutskottet. På samma sätt som vissa väntar på tunnelmeddelandet så väntar jag också på de lagstiftningar som möjliggör effektiviseringar som utskottet tidigare (… taltiden slut).


  • Talman! Jag tror precis som ledamot Strand att vi har en puckel med inkomster nu på grund av att de ekonomiska systemen hakar i varandra. Jag tror, utan att försöka vara någon dysterkvist, att vi får hårda ekonomiska tider framöver. Jag är också förundrad över att delar av majoriteten, får jag väl säga, väljer och plockar ut för eget gottfinnande vad man vill förverkliga i finans- och näringsutskottets betänkande. Det har ju varit skrivningar två gånger om omställningsmeddelandet för skärgårdstrafiken och tunnelmeddelandet. Jag delar helt Strands analys i den här frågan.


  • Talman! För egen del så väntar jag på de löften som lantrådet givit mig. Det är en viktig del i att kunna effektivisera den kommunala sektorn. Vi kan inte ha små påvar som sitter och styr all verksamhet när andra stora vill effektivisera och göra det mera effektiv för alla parter. Men tyvärr så har vi lagstiftning som låser fast och cementerar de här strukturerna och då menar jag inte kommunsammanslagningar utan jag menar andra effektiviseringsåtgärder. Den lagstiftningen bör lantrådet komma med, precis som hon har lovat och det vill jag gärna se rätt snabbt, gärna helst före vi har slutbehandlat budgeten.


  • Talman! Också den frustrationen delar jag. Vi pratar väldigt mycket hur oense vi är, vi pratar om strukturer och ingen tycker om kommunsammanslagningar. Ingen tycker om kommunalförbund, man kommer ingen vart med diskussionerna om Södra Ålands högstadiet distrikt och det är diskussioner om Oasen. Det är diskussioner om KST och man vill inte ha en kriskommunslagstiftning. En uppmaning då så här nu när jag står i talarstolen till alla som säger nej till allting, kom med alternativ! Kom med alternativ i stället för att säga nej precis hela tiden till precis allting. Åland stagnerar.


  • Tack, herr talman! Förslaget och förordningen om restaurering av naturområden, jag undrar om vicetalman har läst det här svaret som landskapsregeringen skickade in? Man kan ju egentligen sammanfatta det här förslaget som dyrt, oflexibelt och byråkratiskt. Det är egentligen de tre orden som jag kommer att tänka på. I det så finns det till exempel att vi ska inventera hela naturen var tredje år. Med tanke på att vi inte har inventerat vår åländska natur ännu så skulle det krävas en väldigt stor ökad tjänstemannaskara för att klara av att hantera det. Detta är ett exempel på när EU hittar på saker som inte är anpassade för våra småskaliga förhållanden. Men hur som helst, vi fick 23 timmars svarstid den här gången. Som vicetalmannen mycket väl vet så kan det ofta se ut så och det är orsaken.


  • Talman! Det kan mycket väl vara så att det är dyrt, oflexibelt och byråkratiskt och att förvaltningen hade 23 timmar på sig. Men det hade varit snyggt då, ministern, om man skulle ha skickat det utlåtandet till lagtinget och förklarat sig. Jag läste om det här på radions hemsida. Om vi tar bort att det är dyrt, flexibelt och byråkratiskt - och om man kan göra det på ett mycket smidigare sätt, vilket man har gett förslag på - så handlar det här direktivet om väsentliga saker. Det handlar om våtmarker, det handlar om att återställa restaurerad natur och det handlar till exempel om vår bistam. Så det är ju ett materiellt innehåll i den här förordningen som kommer att gälla direkt, vi behöver inte implementera den, den gäller direkt eftersom det är en förordning. Så det skulle ju vara jätteviktigt att vi skulle diskutera det. Hur ska vi komma vidare med just de här frågorna eftersom det inte bara handlar om en (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Ja, det är nog taget som ett informationsärende. Men så som processen ser ut så förstår jag att det kommer säkert att komma upp så småningom till lagtingets kännedom. Men det är tagit som ett informationsärende.

    Det här med vandringsleder som vicetalman också var inne på, hur har Liberalerna resonerat här? Man vill ha vandringsleder som ska vara anpassade för funktionshindrade och bredvid dem eller på samma vandringsleder ska det också gå terrängcyklar. Jag vill höra lite hur man resonerar kring den här frågan.


  • Talman! Jag är en mycket flitig vandrare på våra vandringsleder. Jag tycker att de är helt fantastiska. På flera av våra vandringsleder, till exempel vid Stornäset, så är bitar av vandringslederna anpassade för folk med rörelsehinder. Så det finns redan. Tänker man på det före man börjar rusta upp en vandringsled eller när man ska anlägga en ny så kommer man undan med rimliga kostnader, om man har den tankegången med sig.

    När det gäller terrängcykel så tycker jag att man kan tänka precis på samma vis. Vi pratar inte om några stora kostnader, utan det handlar om att man ska tänka efter före, då tror jag att man kan vinna väldigt mycket eller få mera ut av vandringslederna helt enkelt.


  • Tack, herr talman! Tack till vicetalman Sjögren. Jag tänker egentligen bara ta upp en fråga som jag diskuterade med er partikamrat Holmberg i går, eftersom mycket av den diskussionen handlar om ekonomi. Det är detta om att minska lönekostnader genom att ta bort Ålandstillägget. Det här är speciellt intressant nu under avtalsförhandlingarna, bland annat med Tehy, som pågår som bäst. Då ska man slopa Ålandstillägget och därigenom spara 10 miljoner och sen finns det en fortsättning på detta, att dessa 10 miljoner ska vara en delfinansiering av ett jobbskatteavdrag, som jag ännu inte riktigt har fått svar på vad det ska vara. Det fanns en variant förut och den var dålig för att det var för dålig laddning i det, så det här skulle vara en delfinansiering. Så vad är tankarna här och laddningen i det nya jobbskatteavdraget och hur ska det finansieras?


  • Nu sade jag ju ingenting om det i mitt anförande. Mitt anförande handlar om klimat och miljö och det skulle ha varit otroligt fräsch om finansministern hade haft någon idé kring miljö och klimat. Men jag ska svara på frågan i alla fall.

    Liberalerna vill titta på det här Ålandstillägget. Vi vill diskutera med fackföreningarna. Vi vill också, som finansministern har glömt, titta på jämställda löner. Det är ett paket det här, finansministern, jämställda löner, Ålandstillägget. Och cementerar man nu grundavdraget så finns det inte inom överskådlig framtid någon som helst möjlighet att göra någonting åt något jobbskatteavdrag. Och grundavdraget, jo, visst, det ger en del pengar till medelinkomsttagare, men de som nu har det tuffast får ingenting. De har redan grundavdraget så ni glömmer dem, ni glömmer de mest ekonomiskt utsatta, finansministern.


  • Tack, herr talman! Det är lite fascinerande. Jag frågade gång på gång om detta jobbskatteavdrag. Det kommer alltid en diskussion runt avdragen. Jag skulle vilja ha ett besked om hur man har tänkt här. Orsaken till att jag lyfte upp det här är för att vicetalman Sjögren började med att konstatera angående landskapets finanser. Diskuterar man 10 miljoner så för mig är det nog en ganska stor del av landskapets finanser.


  • Visst är det på det viset. Men som jag sade så handlar det om ett helhetskoncept. Jag tror också att ledamot Holmberg sade här igår att det finns inga sådana medel nu heller att ladda något jobbskatteavdrag överhuvudtaget. Så ser inte ekonomin ut just nu. Dessutom cementerar man grundavdraget och höjer det till den nivån för medelinkomsttagare. Inom överskådlig tid finns det inga möjligheter att göra någonting åt ett jobbskatteavdrag. Så höger är jag också att jag är för arbetslinjen och tycker att det ska löna sig att arbeta.


  • Tack, talman! Det var mycket i anförandet, men jag väljer att bemöta det som berör jordbruket, den biologiska mångfalden och så vidare.

    Vi har ju under den här mandatperioden tagit LBU-programmet där det finns särskilda mål med koppling till det areal- och djurbaserade stödet. Det är 23,7 miljoner euro som ska gå i linje med att bidra till begränsningen av anpassning till klimatförändringar samt hållbar energi, främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft. Man ska bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster och bevara livsmiljöer och landskap. Det finns icke produktiva åtgärder både för betesdjur, för biodling. Jag kommer att återkomma till detta i mitt anförande senare också. Men det jag vill säga är att det görs mycket konkreta åtgärder, precis i linje med den jordbrukspolitik som hela EU för och jag tycker Finland och Sverige (… taltiden slut).


  • Det har jag inte tvivlat en sekund på, men jag skulle också vilja se, vad bedömer man för resultat? 15 procent av växthusgasutsläppen på Åland kommer från jordbruket. Hur bedömer ledamot Mattsson att man minskar koldioxid? När jag googlar och ser på svenska jordbrukares hemsidor, så är de jätte offensiva jätte på och ser det som ett konkurrenstillfälle. Det kommer att ge arbetstillfällen, man kan tillverka biodrivmedel, man pratar om skatteväxling och man pratar om mera stöd till unga jordbrukare. Hur mycket tror ledamot Mattsson att vi kommer att minska koldioxidutsläppen från jordbruket? Det är en jättesvår nöt att knäcka. Det är väldigt maskinintensivt och beroende av fossila bränslen. Så är det bara, och vi måste vi göra vad vi kan för att hjälpa till.


  • Tack, talman! Jag tänker nog inte stå här och tro något. Däremot så är jag nog inte helt säker på att vi 2035 kommer att vara helt fossilfria inom jordbruket. Däremot har vi ju vår hållbara livsmedelsstrategi till exempel. Det har efterlysts olika kartor här under debatten, och även i den jobbar man mot det. Varje gång man har möjlighet inom jordbruket att investera i energieffektivisering och där du kan öka lönsamheten inom jordbruket så gör man det. Där ingår det också att försöka få ner utsläppen. Men vi har en väldigt stor traktorpark på Åland och ett mekaniskt jordbruk såklart, men ändå i förhållande till resten av EU så har vi ett förhållandevis hållbart jordbruk i alla fall. Men det är klart vi ska ta vårt ansvar och bli bättre. Jag tycker att vi gör det genom att nu implementera de här olika åtgärderna inom LBU-programmet.


  • Talman! Det tror jag absolut. Som många ålänningar så är jag väldigt stolt över maten och den djurhållning som vi har på Åland. Men vi har liksom inte grepp om växthusgasutsläppen. Vi har ingen aning. Vi måste liksom få någon slags sak att förhålla oss till. Vi måste mäta, vi måste veta och vi måste först fundera på var de lägst hängande frukterna finns. Därför måste landskapsregeringen, i vilken form man än gör, komma med någon slags besked till lagtinget hur man tänker minska växthusgasutsläppen. Så är det bara. Om jag så ska sätta min sista potatis så kommer jag att driva att vi måste få något slags besked.


  • Talman! Det var mycket potatisar här idag.

    Jag tänkte faktiskt hålla ett anförande om just det som vicetalmannen nämnde, alltså proaktiv, sammanhållen och mätbar miljöpolitik, men jag kanske inte längre behöver hålla det för vicetalman tog faktiskt upp ganska bra aspekter redan.

    Som vi hört så har alltså landskapsregeringen motsatt sig EU:s restaureringsförordning. Man säger att den är svår att genomföra och som må vara. Den må vara väldigt komplicerad för ett litet ö-samhälle att ta sig an all sådan byråkrati. Men det man skulle vilja höra är hur ska man göra då istället? Och där kommer ju både Liberalerna och Hållbart Initiativ fram med förslaget om en strategi för biologisk mångfald. Förslaget skulle kunna handla om: Var ska vi inventera först? Var ska vi inventera sedan? Hur ska vi uppdatera lagstiftningen och göra den moderniserad? Hur ska vi tänka kring den fysiska strukturutvecklingen? Hur ska vi uppnå målet om naturskydd? Vilka typer av verktyg ska vi ha och vilka typer av EU-stöd måste vi ha? Var ska vi sanera först och var ska vi sanera sedan? Det handlar om kostnadseffektivitet sist och slutligen.


  • Talman! Det håller jag helt och hållet med om. Det är stora och komplexa frågor. Det är en liten förvaltning och vi få politiker så vi behöver fundera hur vi jobbar på absolut bästa sätt.

    Sen uppfattade jag inte miljö- och infraministerns svar på det viset. Jag kan förstå att man tycker att det som har föreslagits från EU kan uppfattas som dyrt, oflexibelt och byråkratiskt. Men jag uppfattade nog ändå viljan från miljö- och infrastrukturministern, att man inser att det materiella innehållet i restaureringsförordningen måste vi jobba med. Och det hoppas jag också. Jag litar på infrastruktur- och miljöministern. Jag tycker ändå att han försöker hålla ord. Jag räknar med att vi ska få se konkreta resultat.


  • Talman! Jag tror att vi måste göra det. Vi måste lita på att ambitionen faktiskt också är genuin, att vi ska återställa de områden som har förlorat biologisk mångfald. Att vi ska få tillbaka den här åländska känslan av - vad ska man säga - under hängbjörkars skygd, alltså lundar, de här nya områdena och öppna landskap såsom vi haft det tidigare. Men någonting har hänt här emellan med industrialiseringen av jordbruket, strukturomvandlingen och med industriellt trålfiske och så vidare. Det finns väldigt mycket att göra för att återställa naturen. Jag hoppas att vi skulle kunna ta fram strategiska och mätbara mål och också målsättningar för hur vi ska sanera det som är förstört och inte bara uppvärdera det som är bra. Vi behöver ha många tankar i huvudet här och därför är strategi för biologisk mångfald faktiskt en väldigt smart väg att gå.


  • Talman! Det var absolut goda ord från ledamot Holmström. Men det är extremt viktigt också att man har jordbrukarna med sig. Det är ju det som vi är stolta och glada över, att vi har åländsk matproduktion och djurhållning på Åland. Så det är extremt viktigt att jordbrukarna också är inkluderade och med på tåget. För jag tror att om man kommer ovanifrån och bestämmer och liksom pekar med hela handen, då får vi bakslag i hela miljö- och klimatarbetet. Det gäller att få alla med sig. Jag vill också ge den erkänslan till det åländska jordbruket att man försöker. En orsak till att vi fortfarande har öppna landskap är just djurhållning och att man har betande hästar, kor och får.


  • Tack, talman! Tack vicetalman Sjögren. Det var mycket i anförandet och lite spridda skurar. Med mycket av det här håller jag faktiskt med om. Det är inte så konstigt eftersom det är väldigt mycket som jag känner igen från landskapsregeringens arbete. Jag har förstått att man redan uppmanat i ägardirektiv till exempel till landskapets fastighetsverket när det gäller energibesparingar och att minska energiförbrukningen i landskapets fastighetsbestånd. Så på den punkten kan jag bara meddela att du slår in en liten öppen dörr. Det här har redan gjorts, men det är säkert bra att påminna om det.


  • Talman! Jag läste verksamhetsberättelsen innan jag skrev den här motionen och där konstaterade man från fastighetsverket om en käpp i hjulet - och det har ju förvärrats sedan man skrev verksamhetsberättelsen för 2022 när det gäller priserna på el och energi - så det skulle vara ett jättebra incitament om det skulle visa sig på internhyrorna att man sparar energi. Så jag tog det faktiskt direkt från verksamhetsberättelsen. Det kan hända att man har inlett det arbetet nu. Men jag tror att det skulle vara en lysande idé helt enkelt.


  • Vi är helt klart inne på samma linje, det är inte frågan om det. Jag litar nog på att får man minskade kostnader för fastighetsverket att driva fastigheterna så ska det väl också synas på hyrorna. Det är väl en direkt koppling till det. Men visst är det bra att uppmana att minskade kostnader blir en lägre hyra.


  • Tack, talman! Tack vicetalman Sjögren för att hon tog upp pensionsfonden. I egenskap av ordförande för pensionsfonden så kan jag informera om att vi tar väldigt allvarligt på klimat- och miljöfrågor. Vi har gjort förändringar i vårt placeringsplan som visar de ambitioner som vi har när det gäller placeringarna. Jag kan citera en mening här. "Fondmedlen ska placeras på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla placeringar och pensionsfonden strävar efter att främja en hållbar utveckling utan att avkall görs på det övergripande målet om avkastning och risk". Det här syns ju faktiskt också konkret i våra placeringar.


  • Spännande! Det låter ju bra om pensionsfondens styrelse har detalj analyserat EU:s taxonomi. Kan pensionsfondens ordförande tillika lagtingsledamot Eliasson berätta då vad som finns i röret när det gäller koldioxid och resurseffektiva investeringar? Om det finns något som är offentligt så skulle det vara jättespännande att höra.


  • Tack, herr talman! Under de senaste åren har vi gjort placeringar i impactfonder, i ett flertal sol- och vindenergi fonder samt i bioindustri och skogsfonder. Vi har också satsat stora pengar på aktiekapital i Långnabba. Vi försöker på fullaste allvar, alltså med all vår kraft, hitta sådana investeringar som är hållbara, men samtidigt måste de också vara lönsamma och det får inte vara för mycket risk i dem. Det är ju i sista hand landskapsregeringen som via lag och förordningar kontrollerar det här. Men vi har gjort det här inom vår placeringsplan som styrelsen själva gör.


  • Talman! För tio år sedan så började man prata om grön kapitalism. då läste jag om det och då blev jag nedsablad ganska många gånger här. Men det är ju jätteintressant att det är lönsamt.

    Nu när man har bytt regering i Sverige så kommer det liksom lite protester från stora företag, man är orolig över att man inte bibehåller sina klimatmål och sådana saker. Så det låter mycket, mycket positivt. Jag har ett önskemål och det är att intresserade lagtingsledamöter kunde få fortbildning i pensionsfonden. Och som sagt, det ligger åtminstone två motioner i finans- och näringsutskottet som vi tycker att det är jätteintressanta och som vi ska vilja ha behandlade. Ursäkta, tre motioner. Jag tycker att det är lite slött av finans- och näringsutskottet, för det där är en väsentlig och viktig fråga som (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Eftersom jag har två ansvarsområden så kommer jag nu att fokusera på infrastrukturområdet och sedan återkomma till miljöområdet i ett senare anförande.

    Vi har pratat ganska mycket om tunnel här och jag har framfört mina egna åsikter om tunneln redan tidigare. Jag tänker inte hålla ett långt anförande om det.

    Det som jag tänker säga dock är att jag hade föredragit ett meddelande fram om det här, men vi är där vi är och vi jobbar därifrån. Nu är det upp till lagtinget att avgöra den här frågan.

    Ett meddelande hade klargjort den här tankeövningen som vi hade kunnat göra, trots att vi inte vet exakt vad en tunnel kommer kosta. Vi kan diskutera de filosofiska aspekterna för att uppta avgifter för en tunnel. Det är något som vi inte har diskuterat så mycket här i den här salen. Jag tror att det skulle ha varit en helt avgörande del av en finansieringslösning för tunneln, något som vi också kom fram till i slutbetänkandet.

    Det andra är att det behövs en bred enighet för att förverkliga ett sådant projekt, något som vi också sett från Färöarna och därifrån har i alla fall jag har fått inspiration att det behövs en bred enighet. Den största risken är den politiska och den kan förebyggas genom att arbeta på ett sådant sätt.

    Jag går vidare från tunneln. Jag går vidare till broar och färdtjänsten. För det är ju faktiskt där som de största budgetposterna finns, trots att vi inte sagt ett ord om det i dag eller i går eller i förrgår. Under nästkommande år så beräknas Bomarsundsbron, Djurholmsundsbron och Långholmsstömsbron bli klara medan Kastörsbron och Askörsbron färdigprojekteras och småningom bjuds ut. Dånöbron börjar projekteras men blir sannolikt inte klar helt och hållet utan bjuds ut först under 2024. Det betyder att totalt sett under den här mandatperioden så har det byggts fem broar på Åland, om allt går enligt planerna förstås och lagtinget gett sitt samtycke till den här budgeten.

    Jurmofärjfäste, Åvafärjfäste och Sottungafärjfäste beräknas också bli klara under nästkommande år, Norra Kumlingefärjfäste beräknas bjudas ut under året, medan Lappo- och Enklingefärjfäste börjar projekteras. Återigen, som jag har sagt tidigare, så många av våra färjfästen är i liknande skick som våra broar, det vill säga de har underhållsbrister, sprickor och så vidare. Så vi behöver ta tag i det, jobba med det och det gör vi nu. Det är så som vi arbetar med att göra skärgårdstrafiken fossilfri. Även om det låter konstigt så är det en förutsättning för att implementera nytt tonnage i skärgårdstrafiken. Jag önskar att jag hade en skärm här som jag kunde lägga upp de här färjfästena och visa hur de ser ut under vattnet. Då tror jag att man ganska snabbt skulle förstå vad jag pratar om och varför jag pratar så mycket om de här frågorna. De håller inte hur länge som helst.

    Hur som helst, alla de här projekten som jag pratar om nu så de bidrar till att när det är åländska bolag som bygger dem så skapar de åländska bolagen, både huvudentreprenör och under entreprenör, en gedigen kunskapsbas om komplicerade projekt. För varken broar eller färjfästet är lätta projekt, det kräver mycket erfarenhet för att genomföra det här.

    Vi har byggt en hel del broar och en hel del färjfästen och flera kommer det att bli. Om allt går som det är tänkt - även om vi har en öppen marknad så hoppas jag förstås att det i fortsättningen också är åländska entreprenörer som vinner de här projekten - så betyder det att de aktörerna kan använda sin kunskap för att exportera sin kunskap och genomföra liknande projekt på både svenska och finska sidan. På det sättet så kan man säga att stora infrastruktursatsningar med många byggnationer är en typ av näringspolitik eller tillväxtpolitik. Det tror jag själv på i alla fall. Jag hoppas att det går så. Men vi får väl se.

    Målet med det här som vi håller på med färjfästena är att vi ska ha standardiserade färjfästen på Åland. Man ska kunna köra en färja till vilket färjfäste som helst. Det är ju inte så i dag utan man måste malla in färjorna till de färjfästen som de angör. Det betyder ju också förstås att vi behöver standardisera färjorna så att de passar in i de nya standardiserade färjfästena. Man skapar en möjlighet att genomföra en beställning om man tänker att vi ska ställa om skärgårdstrafiken på någon typ av serieproduktion av färjor, säkert i kombination med second hand tonnage. Så tror jag att det kommer att se ut. Det är nämligen mycket förmånligare att införskaffa tonnage på det viset när man har liknande förutsättningar för produktion efter produktion. Men det får framtiden utvisa.

    Vidare framförs det hela tiden klagomål på att den här omställningsplanen tar så lång tid. Vi började jobba med den konkret här inför sommaren, så det har inte tagit så jättelång tid även om man nu har sagt det väldigt länge. Men det är väl en del i det politiska spelet som jag ser det.


  • Talman! Det är uppskattat att minister Wikström kommer upp nu eftersom så många frågor har florerat kring tunnelns vara eller inte vara och vad det egentligen är som står i budgeten. Eftersom informationen är knapphändig så skulle jag nu vilja ställa några tilläggsfrågor till ministern. Jag tyckte faktiskt inte heller att ministern med anledning av debatten tog upp frågan tillräckligt mycket. Alltså de 500 000 som nu anslås, vad kommer de att räcka till? Vad kommer ministern att göra ifall anslaget går igenom? Och för vilken sträckning är det som pengarna är aktuella?


  • Tack, herr talman! Under förutsättning att lagtinget beviljar det här, jag lyder förstås lagtinget och det som lagtinget vill och jag kommer att göra mitt bästa för att förverkliga det här projektet.

    Om pengarna räcker till eller inte, jag har också uttryckt vad jag tror om det här, men man kanske inte ska fastna på den frågan ändå, för det går alltid att komma i en tilläggsbudget och begära mera medel om det skulle behövas.


  • (Mikrofonen ej påslagen).


  • Tack, herr talman! Det kanske kommer som en överraskning, men det här är ju inte ministerns förslag, det är ett annat förslag. Men oavsett så det första som man behöver göra är att anställa eller anställa en konsult som börjat titta på det här projektet, för de resurserna har vi inte på landskapet idag. Sen behöver den personen förstås sätta sig in i de här frågorna och i detalj gå igenom den lämpligaste sträckningen och beställa de utredningar som behöver göras. Det materialet har vi inte idag. Så är det. Jag tänker att ledtiden innan vi kan genomföra provborrningar med anställningsprocesserna osv. så oavsett om man använder en konsult eller anställer någon så tror jag inte att vi har någon på plats förrän någonstans i sommar tidigast. Jag tror att det här, väldigt optimistiskt sett, kan verkställas någon gång till hösten.


  • Tack, fru talman! Under tunnelkommitténs arbete upplevde att ministern blev övertygad om att tunneln är den mest kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara långsiktiga lösningen för att utveckla och upprätthålla skärgårdstrafiken på Åland. Nu är jag nog inte längre säker efter att ha hört ministern uttala sig i den här frågan ett antal gånger, inte minst nu i replikväxlingen med Ingrid Zetterman. Jag undrar, vad är det som har fått ministern att vända kappan?


  • Tack, fru talman! På grund av anförandets längd så var jag tvungen att hoppa över en del av mitt anförande för att också lyfta fram någonting annat än tunnelfrågan.

    Vi har presenterat hur vi ser på det här tunnelprojektet och finansieringen är helt avgörande. Som jag tidigare sade så tror jag att avgifter är en betydande del av lösningen om man ska gå vidare med det här projektet. Den debatten behöver föras först inte sedan. Tar man det i rätt steg och i rätt ordning och politisk förankring så tror jag fortfarande att det går att genomföra.


  • Tack minister Wikström. Ni nämnde omställningsplanen. Ni beställde den här nu under sommaren och deadline är inför årsskiftet, så det kommer att dröja ett antal månader innan vi kan få ta del av den, vi här i lagtinget åtminstone. För ni ska väl sätta er egen prägel på den utredningen som den svenska konsultbyrån ska presentera för er. Lite förundrad blir man ju förstås, när det finns ganska många utredningar tidigare på detta område, att ni inte har haft någon egen idé, utan måste anlita en utomstående konsultbyrå. Det är i och för sig bra för att få sidekick in i processen. Men, som sagt, ganska mycket material finns från tidigare. Men har ni några egna idéer överhuvudtaget, minister Wikström?


  • Tack, fru talman! Helt oavsett hur man vill göra med skärgårdstrafiken så behöver vi åtgärda det som jag pratade om, färjfästena. Det är väldigt förenklat att säga att man ska bara köpa in nya färjor och inte ha den grundläggande infrastrukturen. Det är anledningen till att jag har valt att fokusera på det. Så ser det ut. Jag skulle kunna stå här och prata om alla fantastiska visioner som man har. Men en mandatperiod är fyra år och då behöver man fokusera på det och skapa förutsättningar för att nästa regering ska kunna ta vidare beslut för att utveckla skärgården.


  • Tack, talman! Minister Wikström, jag vill påminna Obunden Samling om folkets vilja som avspeglades i valresultatet 2019. Obundnas vallöfte var en tunnel till Föglö som skulle höja hela värdet på den åländska skärgården. Det uttalandet kommer från obundnas partiordförande i en intervju i Ålands Radio inför valet 2019. Vidare sade obundna, jag citerar "man förespråkar en upphandling där det offentliga samverkar med privata aktörer som är villiga att satsa och att landskapet i sin tur ska hyra tunneln". Minister Wikström, var det bara tomma ord eller håller Obunden Samling sina vallöften?


  • Tack, fru talman! Alltså frågan om hur en tunnel kan förverkligas så har jag redan redogjort för. Jag tror att det här är fel väg att gå. Jag tror inte att det kommer att funka. Även om man gör det här så tror jag att det inför valet kommer att bli politiskt bråk om den här frågan, om man inte ser till att förankra först hur man ska lösa finansieringen och ha en överenskommelse på det. Jag tänker att tillvägagångssättet för hur man ska komma vidare i det här skiljer sig.


  • Tack, talman! Ja du, minister Wikström, det blev lite otydligt det där. För det är ju precis det som provborrningar ska hjälpa till med, att ta fram ett underlag för vad det kostar att eventuellt bygga en tunnel. De siffror som har presenterats så här långt är väldigt yviga, om jag uttrycker mig milt. De här satsade medlen i budgeten tycker jag att är mer än väl motiverade. Jag är lite förvånad över minister Wikströms ställningstagande.


  • Tack, fru talman! Vi kommer inte att få reda på exakt vad en tunnel kostar genom att vi gör provborrningar, det kommer vi att få reda först den dagen vi har gjort alla utredningar och bjuder ut projektet. Det som vi däremot vet är att det blir Ålands största investering någonsin. Då kan vi ta en summa, säg 200 miljoner, 180 miljoner eller vad vi kommer överens om, och fundera på hur vi ska lösa finansieringen för vi måste ta den diskussionen. Hur mycket ska människor betala för att nyttja tunneln? De frågorna behöver vi fokusera på att lösa innan vi sätter mera pengar på det här projektet. Min inställning har inte ändrats.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Det här är ju en total kollaps. Cristiano Ronaldo tror att han är större än Manchester United och minister Wikström tror att han är större än lagtinget. Utskottet har krävt två gånger ett tunnelmeddelande, det senaste var att det skulle komma senast den sista september. Ingenting har hänt. Ministern sade att det är omöjligt att göra en omställningsplan och titta långt i framtiden, 40-50 år. Klart det inte är! Så kan man alltid säga, att om tio år så ser det helt annorlunda ut och då står man alltid kvar på ruta ett och väntar tio år till. Det funkar inte.

    Jag hoppas verkligen att det inte är så många skärgårdsbor som lyssnar på den här debatten för de kommer att sova dåligt i natt. Det är nästa landskapsregering som ska lösa allting, även detta. Två av de kvarvarande majoritetspartierna gick till val på att bygga en tunnel. Det var stora affischer, stora banderoller och nu vill ingen från obundna ta ansvar för det här. Det är väldigt olyckligt att minister Wikström ändå har ansvar för skärgårdstrafiken. (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Obunden Samling gick till val på att utreda en tunnel och förverkliga den om det var ekonomiskt lönsamt. (Sorl från salen) Ja, men vem kan det här bättre? Det var det.

    Vad gäller skärgårdsborna så tror jag att det är många skärgårdsbor som verkligen uppskattar att det händer någonting i hela skärgården. Det byggs i hela skärgården just nu. Det som vi gör nu är att vi satsar pengar på skärgården. Men om man inte är ute i skärgården och ser vad som händer där och inte ser de här byggprojekten som jag talar om så kanske man inte har en aning om vad jag pratar om. Då kanske man borde bege sig ut och titta lite hur det ser ut.


  • Tack, talman! Vi kan sätta oss här bakom någonstans så kan vi räkna hur många dagar vi har tillbringat i skärgården och jämföra, minister Wikström.

    När det gäller projekt så varför då en omställningsplan? Vill man projektera en Prästösundsbro? På vilket sätt är den tänkt att skapa en helhet jämfört med en tunnel? Minister Wikström står ju och talar mot sig själv. Det är klart att man måste renovera klaffar, färjfästen och allting, det hör ju till att ett underhåll, ett strategiskt underhåll. Det är ju självklart. Nu står du och flinar. Nej, leverera istället och tänk på vad ni skrev på banderollen som var i vägskälet till Svinö! Ni har den säkert i något förråd.


  • Tack, fru talman! Det vore väldigt bra om ledamoten Holmberg kunde bekanta sig med hur de här frågorna fungerar. Det är klart att man försöker renovera infrastruktur som är dyr att ersätta. Men de här färjfästena som jag pratade om är från 70-talet. Det är väldigt stora projekt. Det är inte lite betong i vattnet. Det är tekniskt avancerade projekt som tar tid att genomföra, vilket Holmberg inte verkar förstå.


  • Talman! Hur ska vi komma vidare i skärgårdstrafiken om vi håller på hela tiden på det här sättet? Landskapsregeringen kommer med "hattifnattförslag" hur som helst och härifrån oppositionsbänkarna så förstår vi inte på vilket sätt de här förslagen liksom ska bindas ihop. Om det blir en tunnel, hur ser skärgårdstrafiken ut österut? Om det blir en Prästösundsbro, hur ser skärgårdstrafiken ut norrut? Och hur ska norra och södra bindas samman? Det finns en överhängande risk att vi cementerar investeringar och inte utnyttjar den potential som de här investeringarna skulle ha i sådana fall, speciellt när det är fast infrastruktur. Färjor däremot, de är mer flexibla. Men det beror ju också på vilken typ av bränslen vi använder. Vilken typ av bränslen vill vi se i framtiden? Allt detta skulle kunna besvaras i en omställningsplan, ett omställningsmeddelande.


  • Tack, fru talman! Om man tittar på var de här investeringarna görs nu så tror jag att man får ganska svårt oavsett vilken åsikt man har om norra och södra skärgården och hur trafiken ska löpa fram och tillbaka som man har diskuterat här i det här lagtinget i årtionden. Vilken åsikt man än har i de frågorna så tror jag man kommer att säga att de där investeringarna så måste vi göra ändå och de behöver göras först när man väl börjar sätta sig in i skärgårdstrafiken och hur den fungerar.


  • Men ska vi alltså fortsätta så här, fru talman, att vi konstaterar att det har inte funkat tidigare med planer istället för att gå tillbaka och titta vad var det som föreslogs, på vilka grunder och varför sket det sig? Att man faktiskt också ska kunna diskutera det och titta framåt utifrån det, dvs. vad ska vi göra här i lagtinget för att över mandatperioden se till att säkerställa att de investeringar som vi gör inte omkullkastas av nästa regering? Så att vi inte hela tiden mandatperiod för mandatperiod kommer hit och håller på med det här käbblet. Någonting måste göras! Jag hoppas att minister Wikström inte tappar hoppet om att faktiskt ta fram de här planerna, även om det obekvämt och även om det är jobbigt. Vi behöver ha en helhetsplan.


  • Tack, fru talman! Alltså den här överdrivna tron på helhetsplaner är ju något som inte riktigt är förankrat i verkligheten och hur det blir om man ska ha en helhetsplan för allt. Man ska ha en helhetsplan för det, det och det. Verkligheten förändras hela tiden och man behöver anpassa sig till verkligheten. Det som vi gör nu när vi investerar i skärgården, det är att vi gör någonting. Vi pratar inte bara om saker som vi ska göra och kanske och vallar på mandatperiod efter mandatperiod, utan det genomförs ganska stora investeringar i skärgården just nu.


  • Jag är glad för att det görs. Men nog måste ju minister Wikström erkänna att det som görs nu är ju en produkt av det broutbytesprogram som redan har legat till grund för allt det och de konkreta åtgärder som görs. Inte är det väl helt tokigt att ha en plan innan man börjar hugga tag här och där.

    Socialdemokraterna har lämnat in en motion kring skärgårdstrafikens organisering. Vi föreslår att man ska flytta ut delar av det som i dag är på infrastruktur för att få en armlängdsavstånd till de här frågorna, och faktiskt få mer verkställighet när det gäller både upphandlingar av trafik men också utförande, hamnskötsel och så vidare, till exempel genom att utveckla Långnäs hamn till ett rederi. Vad tycker ministern om den idén?


  • Tack, fru talman! Visst det stämmer när det gäller broarna. Det hade sannolikt utförts oavsett för det finns en bred enighet här. Det är inte samma som gäller när det gäller färjfästena. Jag kommer ihåg, jag tror att det var 2020, när ledamoten själv ifrågasatte om vi behövde byta ut Åva. Jag kommer ihåg det här replikskiftet väldigt väl för att jag blev förvånad.

    När det gäller organisationsfrågan så till viss del kan jag hålla med. Vår organisation idag är gjord för att underhålla nuvarande struktur. Det finns inte så mycket resurser att sätta på utveckling inom nuvarande organisation. Vi behöver ha kompetensen för att kunna ta oss an den nya typen av teknik som vi i stor utsträckning saknar idag. Så till den delen så håller jag med faktiskt.


  • Jag tänker att det finns ju motsvarande objekt att studera, till exempel i Estland så sköter hamnbolaget i Tallinn skärgårdstrafiken. Det finns på andra håll också sådana modeller som man kan titta på. Då får man ju ett införskaffande av nytt tonnage också att vila på mera affärsmässiga grunder. Om man skulle tänka sig vidare, att gå från att centralförvaltningen handhar de här sakerna och istället bolagisera den delen av sjötrafiken, så min förhoppning är att man kunde få en mera långsiktig och stabil utveckling av trafiken utan alltför mycket klåfingriga politiker som stoppar det mesta, som man får säga att är resultatet hittills.


  • Tack, fru talman! Jag vet inte om just idén med Långnäs hamn är det rätta, men organisationen behöver utvecklas på ett eller annat sätt för att vi ska kunna möta de utmaningar som vi pratar om.

    Sedan är det nog mycket så som ledamoten Nordbergs sade här, att det handlar om pengar och hur mycket pengar man vill avsätta. Oavsett vilken organisation det är tal om så kommer den att komma hit och det kommer att stå en prislapp och är den prislappen för dyr så kommer det att bli väldigt svårt att få igen den. Så kommer det att vara. Därför behöver vi hitta ett kostnadseffektivt sätt att investera i skärgårdstrafiken. Och det är inte, tror jag, totalentreprenader för det blir väldigt, väldigt dyrt.


  • Tack minister Wikström. Det här diskussionerna har hamnat i stå så klart och de har varit i stå ganska länge. Jag får intrycket av att skrivningarna kring pengarna om tunnelborrningen och likväl Prästösundsbron inte är ministerns verk utan en beställning från Centern, kan man då säga. Utifrån uttalandet här i salen men också från uttalande i tidningen om Prästösundsbron så lät det som att "det tar vi ifall att det finns tid och möjlighet". Är det här i själva verket som jag befarar, alltså Centerns valbanderoll vi har framför oss och inte en konkret handlingsplan?


  • Tack, fru talman! Till den delen kan jag inte uttrycka mig om vad Centern gör och inte gör. Vi vet hur det har gått med tunnelfrågan och mina åsikter har jag just redogjort för här.

    När det gäller frågan om en bro över Prästösund så skulle det kunna vara en vettig lösning, men vi har också andra saker som vi behöver fokusera på. De gamla broarna som vi fortfarande håller på att arbeta med behöver vara högsta prioritet så att vi får bort dem, blir av med dem. Men vi får se vad vi hinner med.


  • Tack, fru talman! Det är ju två olika saker som vi pratar om egentligen. Det här löpande underhållsarbetet och broutbytesprogrammet så är ju sedan gammalt ett viktigt arbete som bör göras. Man bör också kunna tänka två tankar i huvudet samtidigt och tänka att vi behöver också se vad vi har framför oss.

    Det har väckts lite frågor kring nya grepp i den här frågan och eventuellt nygamla grepp. Kan man säga att ett sådant är en ny förbindelse mellan södra och norra skärgården, förslagsvis mellan Lumparland och Vårdö och vad skulle en sådan kunna bidra i trafikflödena och också till de föreslagna åtgärderna som finns här?


  • Tack, fru talman! Ni pratar om planer och planer. Vi håller på med de här frågorna till exempel och ni säger löpande underhåll. Det är inte ett löpande underhåll att bygga nya broar. Det är stora investeringar och samma arbete behöver göras med en gammal bro som med en ny bro när man ersätter den och till vissa delar är det mer komplicerat för att man måste ha en tillfällig bro. Det som vi gör, både med gång- och cykelvägsprojektet och med bro och nu hoppas jag också att det inleds ett sådant projekt med färjfästena, är att jobba enligt plan. Men det ska göras mer och mer bara. Vi har begränsat med resurser och behöver prioritera vår tid.


  • Talman! Den mängden pengar som vi här från lagtinget ger till skärgårdstrafiken per år så det räcker ju inte med att bara säga "att vi gör bara, ni har inte varit i skärgården tillräckligt mycket för att veta hur det ska göras det. Det här vet nog vi hur ska göras".

    Det är för mycket pengar och det är för strategiskt viktiga frågor för samhället för att man bara ska ta det på de premisserna. En omställningsplan ska ju inte vara fluff och puff och bara en massa fina ord och krimskrams. Det ska ju vara ett levande strategiskt dokument och om man behöver justera någonting så justerar man i det och då ser man också vad som händer sedan i andra delar av den här planen. Som ministern uttryckte sig nu så kan vi inte göra någon plan överhuvudtaget med tanke på ny teknik och sådant här. Stämmer det?


  • Tack, fru talman! Det stämmer inte. En omställningsplan kan vi göra. Det som vi jobbar med är att titta på förutsättningarna för att implementera ny teknik. Det var väldigt intressant när ledamoten höll sitt anförande och sade att "nä, men det här har vi gjort i energikommissionen". En huvudsaklig del av omställningsplanen är att titta på förutsättningarna för elektrifiering av skärgårdstrafiken och alternativa drivmedel i stället för elektricitet.


  • Det var inte meningen att få fjädrar i min egen hatt utan jag nämnde bara att det där arbetet finns i energikommissionen och Mansén nämnde det också tidigare. Det är ett viktigt arbete att göra. Jag hoppas att arbetet fortsätter. Mitt hopp har inte dött ännu att vi ska få en omställningsplan hit till lagtinget, därför att lagtinget behöver kunna fatta informerade stora strategiska beslut när det gäller skärgårdstrafiken.

    En annan fråga som jag också tycker att är intressant och som ministern nämnde delvis, är den här organiseringen av skärgårdstrafiken framöver. Kan du utveckla det en aning? Hur skulle det vara till exempel med bolagiserad skärgårdstrafik med professionell ledning som är nära brukarna och så vidare?


  • Tack, fru talman! Just med trafikledningssystemet finns det klara fördelar med att komma en bit bort från politiken. Det tycker jag själv också. Oavsett så kommer det att krävas insatser och mera resurser för att röra oss mot en klimatsmartare flotta. Det går inte att komma undan. Jag hoppas att vi ska kunde få med ett resonemang kring organisation i den här beryktade omställningsplanen. Men vi får se.


  • Tack, fru talman! Jag har några ord kring tunneln som vissa redan ser framför sig. Jag håller med om att den här planen borde ha kommit före äskandet i budgeten. Men det är så här vi har det, vi har budgeten framför oss just nu, det är tid för en sådan.

    Ni tog meddetsamma upp att ett problem var de här avgifterna som i tunnelkommittén var en förutsättning för att kunna balansera kostnaderna för tunnelalternativet. Jag har ju aldrig sett det som något problem. Jag rör mig på andra håll och där betalar man för en bro där på datan framför. Man betalar för längre broar, längre tunnlar och så vidare. Hur uppfattar ni från tunnelkommittén? Jag uppfattade inte att det fanns ett motstånd mot en avgift för tunneln.


  • Tack, fru talman! Det fanns en ganska bra överenskommelse i tunnelkommittén, tycket jag. Men när vi börjar prata om att medborgarna ska betala mera för någonting som tidigare var billigare så kommer det alltid att bli väldigt politiskt intressant att ställa sig på den ena eller andra sidan. Och just av den orsaken så tycker jag att vi behöver ha en debatt om vad det får kosta, hur mycket det ska kosta och hur stor andel av tunneln som ska finansieras med avgifter. Annars kommer det att kapsejsa och då kommer det bli så att hela samhället tar hela kostnaden. Det är i alla fall en fara.


  • Fru talman! Jo, det finns alltid en risk att den debatten kommer in, men jag uppfattade då också att alla var ju med på det tåget. Färjorna kostar nu och det är klart att de ska kosta och då blir det ännu bättre service.

    Vi har nu 500 000 i budgeten och en del säger "nä, det måste vara 2, 3, 4 miljoner för att man ska kunna få en lite bättre uppfattning av kostnaderna. Det är klart att man säkert kan plöja ner hur mycket som helst på de här borrningarna. Men har ni den uppfattningen att 500 000 i alla fall kunde räcka till för att få ett lite mindre glapp på den här cirkaprislistan?


  • Tack, fru talman! Nej, jag tror inte att det kommer att räcka till. Jag tror att det kommer att behövas mera medel. Man kan ett exempel. En anställd konsult, om vi blir beviljade pengar, kostar runt 10 000 i månad som det är rimligt att vi skulle få en sådan här människa för, även om det kanske är i lägsta laget, och så tar man hur många månader som den personen behöver arbetar med det här. Det är den första grundbulten som man behöver ha med, och sen alla andra konsultutredningar som behöver beställas för att genomföra det här. Så jag tror inte att 500 000 kommer att räcka. Avsikten här är ju kanske inte att det ska räcka med 500 000 utan man vill visa att vi vill komma i gång med det här nu. Kan ni fatta beslut om det här så att vi kan sätta igång med att undersöka det här? Jag tror att man behöver återkomma i en tilläggsbudget med mera äskanden om det här nu går igenom.


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 15:20

    Fru talman! Tiden i parlamentet har lärt mig att ingenting är svart eller vitt. Ju mer fakta man har desto större är gråzonerna i de utmaningar och frågeställningar som vi tillsammans dagligen kämpar med. Det krävs kunskap, analys, samarbete och kompromiss för att nå framåt.

    Det har verkligen varit spännande, allmänbildande men också många dagar utmanande att få vara en del av den åländska politiken sedan valet 2019. En regeringsperiod präglad av pandemi, Rysslands anfallskrig i Ukraina, energikris men också ett färgsprakande och glädjefyllt 100-årsfirande av självstyrelsen som jag sent kommer att glömma. Det glädjer mig därför att det finns lite medel avsatta i budgeten även för nästa års självstyrelsefirande. Vår självstyrelse kan inte nog uppmärksammas gemensamt tillsammans med alla ålänningar. Evenemang kring högtider utgör mötesplatser och ger goda möjligheter för småföretag att inbringa extra intäkter.

    Jag vill fortsätta med att ge mitt varmaste stöd till minister Hambrudd som jobbat vidare med en åländsk version av “den förlängda läroplikten” och ett kostnadsfritt gymnasium. Det betyder att det nu finns en avsikt i budgeten att göra läromedel och arbetsredskap helt avgiftsfria på gymnasieutbildningen så att man fortsätter subventionering till de elever där utbildningen kräver att man har en egen dator. Det ska heller inte vara någon skillnad i kostnader om du väljer att studera på Ålands gymnasium eller i Ålands lyceum.

    Minister Hambrudd har också sett till att det i budgeten finns medel för att få ingång projekt och utveckla ett lagstöd för att tydliggöra kommunernas, myndigheternas och skolornas uppdrag att fånga upp de elever som faller mellan stolarna och annars blir att bara sitta hemma. Det här är jättebra.

    Syftet är liknade som syftet på finska sidan med den förlängda läroplikt som implementerades i fjol, men detta blir i enlighet med en egen åländsk modell, vilket jag förespråkar. Satsningar inom utbildningssektorn är framtidssatsningar och dessa åtgärder skapar likvärdiga förutsättningar oavsett om du väljer att gå på Ålands lyceum eller Ålands yrkesgymnasium.

    Jag tror verkligen på utformningen av det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet som erbjuder en mångfald av satsningar mot ett grönare jordbruk. Samtidigt finns det fokus på ett aktivt och producerade lantbruk där kopplingen mellan förädling och odling är viktigt, precis i enlighet med det regeringsprogram som vi följer.

    Klimatförändringen gör sig dagligen påmind och runt om i världen pågår just nu intensiva översvämningar samtidigt som torkan på andra platser påverkar den globala livsmedelsförsörjningen. Även spannmålsexporten från länderna kring Svarta havet hotas pga av Rysslands anfallskrig. Att säkra den inhemska produktionen just precis nu är jätteviktigt och ett sätt för Åland att ta ansvar i det krig som pågår.

    Programmet för 2023-2027 innehåller cirka 42 miljoner euro varav cirka 15,5 miljoner är finansierat av EU. CAP-strategin kommer att lägga grunden för de kommande fem årens utveckling av landsbygden och produktivt jordbruket på Åland där vi strävar efter att hålla en hög klass gällande djurvälfärd och miljöarbete. Inte minst inom det areal- och djurbaserade åtgärderna i strategiplanen finns ett flertal gröna åtgärder.

    I sammanhanget, när jag pratar om jordbruket, så kan jag inte låta bli att trycka på vikten av lönsamheten, vilket jag också har gjort i replikskiftena här tidigare, och att handeln har förståelse för producenternas situation. Trots att livsmedelspriserna i butik har höjts senaste tiden och t.o.m. är den största orsaken till den inflation som vi har så är det som bonden sedan slutligen får i handen i förhållande till resten inte tillräckligt stort för att täcka alla ökade omkostnader som blivit under senaste tiden pga världsläget. Lönsamheten är a och o för ett livskraftig och hållbart jordbruk. Det är därför mycket viktigt att budgeten fortsättningsvis innehåller transportstöd till livsmedelsindustrins exporterande företag. Det gör att livsmedelsföretagen är konkurrenskraftiga och lättare får in åländska livsmedelsprodukter hos de stora kedjorna i Finland.

    Inom LBU-programmet finns cirka 1 miljon avsatt för investeringar i solcellsanläggningar, men trots att det finns stödåtgärder måste det också finnas motfinansiering och då krävs likviditet på jordbrukarens konto för att kunna investera.

    LBU-programmet innehåller även en hel del möjligheter till investeringar i projekt rörande vatten, vilket jag applåderar. Jag tror personligen att dessa investeringar kommer att prioriteras högt av odlarna framledes. Vattenbesparande åtgärder och bevattningsdammar är något man sett vara de absolut mest lönsamma investeringen inom jordbruket de senaste åren för att säkra tillfredsställande skördenivåer och öka lönsamheten i odlingen. Det är precis sådana typer av investeringar som ska göras just nu. Investeringar som är hållbara både ur ett miljö- och klimatperspektiv men som även kan öka lönsamheten på sikt. De handlar om investering.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 15:29

    Tack, fru talman! Bästa lagting. Äntligen, måste jag säga, på den tredje dagen finns det möjlighet att tala om det som kanske är en av de viktigaste frågorna för det här lagtinget, nämligen barns och ungas välmående. Under många timmar har man debatterat tunnlar, tjänster och ekonomi. Jag tror att alla partier är överens om att barn och ungas välmående är en mycket prioriterad fråga.

    Jag tänker prata lite om Socialdemokraternas budgetmotioner i det här ärendet. Vi socialdemokrater vill inkludera Ålands polismyndighet i utvecklingsprojektet för barns och ungas hälsa och välmående. Varför det? Jo, projektet har som syfte att identifiera strukturella hinder, implementera långsiktiga löningar och en målinriktad samverkan mellan barnomsorg, skola, utbildning, socialvård, hälso- och sjukvård och aktörer inom tredje sektorn. Puh, ursäkta, det blir många aktörer med tanke på hur många kommuner vi har och hur många skolor vi har. Men man saknar en väldigt viktig del i det här arbetet.

    Talman! Polisen har under många år äskat om medel för att återupprätta sina två tjänster som ungdomspoliser för att återskapa relationsbyggandet på fältet i ett preventivt syfte. Tyvärr nekades polisen detta även i den förra budgetprocessen och då röstades Socialdemokraternas budgetmotion ner om resurser till polisen för att återskapa det förebyggande arbete med barn och ungdomar.

    Nå, vi fortsätter att arbeta för det vi tror på. För trots att landskapsregeringen har inrättat många tjänster och haft en valrörelse om mer pengar till polisen så har man igen svikit ungdomspolisen.

    Utvecklingsprojektet barns och ungas hälsa och välmående och hälsa i skolan handlar inte bara om ungas välmående. Det handlar också sexuellt våld och våld i nära relationer som faller under strafflagen. Det är väldigt allvarliga övergrepp där det krävs åtgärder på rätt nivå. Polisens roll i projektet är också av stor vikt med tanke på att man kommer i kontakt med förövare.

    Talman! När jag ändå är inne på rätt nivå så många ungdomar i yrkesgymnasiet är i behov av rätt stöd. Distansstudier, åtgärdsprogram, inlärningssvårigheter och andra modersmål än svenska är några orsaker. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att det finns tillräckliga resurser så att alla studerande kan uppnå goda resultat både i teoretiska och praktiska ämnen.

    Vi anser också att en gymnasieutbildning ska vara för alla. Utbildning är nyckeln till ett stabilt bärkraftigt och välmående samhälle. Med god utbildning kan också de barn och ungdomar som kommer från mindre bemedlade familjer få samma möjligheter när stöd ges på rätt nivå.

    Talman! Den utvidgade läroplikten i Finland utgör en helhet som garanterar jämlikhet, avgiftsfritt gymnasium och garanterade stöd för de ungdomar som är i behov av dessa. Här ligger Åland efter i utvecklingen. Vi behöver inte kopiera rakt av men det finns många goda delar bland annat med stödåtgärderna och avgiftsfri utbildning. Socialdemokraterna har lyft frågan många gånger under budgetprocesserna.

    Det ska bli intressant att höra hur långt man har kommit med den, enligt oss, mycket dyrare, mer krångliga och mer tidskrävande varianten som landskapsregeringen har aviserat att starta upp på Åland. Bara den saken att man nu från landskapsregeringen har kostnadskompenserat Ålands Lyceum men lämnat resten av gymnasiet utanför, det är väldigt olyckligt. Här tror jag att man behöver se över det här.

    De praktiska linjerna på Ålands gymnasium behövs höjas, arbetaryrkena behöver få fortbildning i en föränderlig värd. Hantverkare behövs i hela samhällsbygget. Det är dessa arbetarlinjer som håller igång samhället, servar, producerar, vårdar, stylar, transporterar och bygger grunden för hela samhället, kort och gott. I och med att samhället förändras med teknologi, digitalisering och automatisering så krävs helt nya kompetenser. Det är helt nödvändigt att erbjuda rätt insatser på rätt nivå också för alla de yrkesverksamma arbetstagare vars arbeten blir mindre och mindre relevanta i framtiden.

    När jag ändå talar om utbildning för alla, Ålands Folkhögskola föreslås i budgeten att utredas att bli en del av Ålands gymnasium. Det finns säkert många goda synergieffekter i ett sådant förslag, men utredningen måste göras med hänsyn till och med beaktande av Ålands Folkhögskola är Ålands säte för den fria bildningen och det livslånga lärandet.

    Konkretisera stödet för personer i behov av specialpedagogiska insatser. Ålands Socialdemokrater har drivit på frågan politiskt under många, många mandatperioder. Det finns t.ex. en utredning från 2006 som kan ligga till grund för det här arbetet. Frågan drivs inte bara politiskt, det finns påtryckningar och upprop från intresseorganisationer och från arbetsfältet. Men ändå så finns det väldigt få konkreta insatser.

    Stödet för ungdomar inom Ålands gymnasium, och också för vuxna i behov av insatser när de ska omskola sig, är otillräckliga i dagsläget. I grundskolan varierar stödet i olika grad, vilken form av stöd du får beror på om din kommun har råd och prioriterar och använder sig t.ex. av en studio och studiotimmar. Det här varierar enormt mellan kommunerna och skolorna. Vi socialdemokrater tycker inte att det ska vara skillnad på var du bor på Åland beroende på vilket stöd du ska få i din utbildning. Det ska inte vara skillnad om du studerar på landskaps- eller kommunal nivå och utbildningarna måste alltid tillgänglighetsanpassas så att de passar för den studerande.

    Alla kommuner och skolor kan inte ha egna experter. Här krävs konkretiserade åtgärder och det är det som vi efterlyser, till exempel ett resurscentrum vars expertis kan komma alla åländska utbildningsinstanser till godo. Ett resurscenter kan observera, handleda och fortbilda inom områden som intellektuella funktionsnedsättningar, rörelsehinder, tal- och språkstörning, läs- och skrivsvårigheter, hörsel- och synnedsättningar och ha ett särskilt fokus på barns socioemotionella förmågor och språkstöd inom integrationen.

    Jag ber om ursäkt, talman, att jag drar lite över tiden, men jag tycker att tunneln har tagit så lång tid så jag tänker ta upp lite tid här.

    Talman! För många familjer med barn och unga som under pandemin behövde särskilda stödinsatser var stödet väldigt varierande. Många som annars hade timmar i studio till exempel för att de har diagnoser, blev helt utan de lärarlett stöd under den första perioden och sporadiskt och väldigt ojämlikt stöd under den andra perioden.

    Man känner också till att flickor, om de diagnostiseras alls, får sina diagnoser alldeles för sent och får inte ta del av de insatser som finns i skolorna. Flickornas svårigheter måste dessutom vara mycket mer omfattande än pojkarnas för att de överhuvudtaget ska få stöd eller upptäckas i tid. Hur många barn och unga finns det runt om på Åland som har olovlig skolfrånvaro eller är hemmasittare? Deras diagnoser och problematik verkar vara svårt att få ett helhetsgrepp om på Åland. Här borde man ha en statistik och en könsbaserad statistik. Jag hoppas att utskottet tar de här frågorna på allvar. Utbildning och också delaktighet i samhället är nyckeln till ett stabilt, bärkraftig och välmående samhälle.

    Budgetdebatter är så mycket mera än tunnlar. Det borde vara lika mycket fokus på inkludering, jämlikhet och jämställdhet. När jag ser här att tunnelanföranden har fått uppemot 15 repliker och jag har fått 3 stycken, så visar det också vad som prioriteras här i samhället och det tycker jag att är tråkigt. Tack!


  • Talman! Ledamoten Jessy Eckerman för Socialdemokraterna för fram socialpolitik inom ungdomsfältet och unga. Men jag blir förvånad ändå när jag läser de socialdemokratiska budgetmotionerna Vad jag kan förstå så stöder man grundavdragshöjningen upp till 45 000, man vill ha ett extra barnbidrag och man vill att nivån för när man börjar betala avgift för barnomsorg ska höjas. Alla tre träffar den breda medelklassen. Men de med allra, allra lägsta inkomster och de barn som i dag bor i relativ fattigdom, för dem föreslår inte Socialdemokraterna en enda åtgärd, utan alla pengar ska nu kanaliseras till den breda medelklassen. Jag undrar, hur har Socialdemokraterna resonerat för att komma fram till det resonemanget?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:40

    Tack för frågan. Mitt anförande handlade om barn och unga och utbildning och stödinsatser, till exempel vid olika diagnoser i skolan och också längre fram i livet. Till exempel barnbidraget är en insats som vi på Åland har möjlighet att göra. Det är ganska snabba vägar att få ut de här pengarna som faktiskt också träffar väldigt rätt med tanke på att de träffar alla barnfamiljer. Är det så att det finns några barnfamiljer som inte behöver ha ett extra barnbidrag så finns kanske till exempel Rädda Barnen, julklappsinsamlingar eller någon annan som kanske gärna tar emot de här pengarna så att de kanske också träffar ännu mera rätt.


  • Det där var en märklig snurra, ledamoten, att man ska själv avgöra om man inte behöver det och känner man att man inte behöver det så ska man ge det till tredje sektorn som ska vidareförmedla. Det är ju någon form av fantasivärld.

    Men, jo, ledamoten Eckerman höll ett anförande om ungas hälsa. Vi vet att barn som växer upp i relativ fattigdom är en väldigt utsatt grupp. Vi vet också, som vi anför i vår budgetmotion gällande ekonomin, att man behöver se över indexjusteringar för bostadsbidraget, för utkomststöd och annat. Det är vad som skulle behövas för de allra mest fattiga, de som faktiskt kommer att ha det riktigt, riktigt svårt i vinter.

    Socialdemokraterna för en politik som träffar de breda massorna, men inte de som är svårast utsatta och inte de barn där föräldrarna faktiskt inte har råd att sköta vardagen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:41

    Jag tänker nog inte riktigt ta åt mig av den här kritiken från ledamoten Zetterman. Vi tre socialdemokrater har arbetat väldigt hårt under den här mandatperioden till exempel med att lyfta upp olika socioekonomiska svårigheter som finns på Åland. Vi har lyft det under pandemin, vi har lyft det väldigt, väldigt många gånger. Vi kanske inte har jättetydliga skrivningar om det just i den här debatten, men man kan läsa plenarprotokollen på lagtingets hemsida vilka frågor som vi tidigare har lyft för att hjälpa de allra svagaste i samhället.


  • Tack, talman! Jag har en fråga kring motion nummer 23, inkluderande Ålands polismyndighet och utvecklingsprojektet för barns och ungas hälsa och välmående. Förstår jag ledamoten rätt att motionens intentioner är att man ska använda medel, PAF-medel till en lön för en polis, att man ska använda det till driften?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:43

    Tack så mycket. Ja, man kan säkert göra så om det är möjligt. Men det viktigaste är att någon person som arbetar med ungdomar finns på Ålands polismyndighet och att de också blir inkluderade i det här arbetet. Vi har ju tidigare äskat om pengar, jag sitter själv med i polisstyrelsen den här mandatperioden så jag vet hur många gånger styrelsen har äskat om pengar för de här viktiga tjänsterna. Vi kan tänka oss att det här kan vara en lösning, att man är en del i det här projektet på något vis och då kan man använda de här pengarna. Man kan också se till att polismyndigheten blir med i projektet på ett annat sätt, men deras medverkan är otroligt viktig.


  • Talman! Nu under den här första delen av projektet så kommer nuvarande insatser, möjligheter och utmaningar att analyseras och relevanta aktörer kommer att höras. Man kommer att ta fram en åtgärdsplan. Det är helt självklart att ett av hörande kommer att vara Ålands polismyndighet. Men sedan hur själva gruppen ska se ut, det kan jag inte uttala mig om nu eftersom projektledaren tillträdde sitt jobb i går och projektmedlemmen den 22. Så nu är det precis i sin linda att man ska ta fram hela den här planen. Men absolut, vi tar med oss synpunkterna i det arbetet och för fram dem så klart.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:44

    Ja, saken är den, och som jag också sade i mitt anförande, att många av de här problemen som gör att barn och ungdomar mår väldigt dåligt beror ju också på brottsliga handlingar som faller under straffbalken. Man kan inte ha en frivillig person inom tredje sektorn eller någon som jobbar i en skola att sköta de här sakerna, utan det är på polisiär nivå. Det är otroligt viktigt att man på något sätt ser till att det finns ungdomspoliser och poliser som har hand om just barn och ungdomar.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman för ett mycket engagerat anförande. Att Socialdemokraterna och landskapsregeringen har lite olika åsikter kring just utvidgad läroplikt, det har vi ju diskuterat tidigare. Vi har nog samma mål, men vägen dit ser lite annorlunda ut. Men det som förvånar mig är att ledamot Eckerman inte kan se någonting positivt med det förslag som landskapsregeringen nu framför och som bygger på åländska förhållanden. I vårt budgetförslag så är det ju väldigt tydligt att vi inkluderar yrkesgymnasiet från och med hösten 2023 just för att det ska bli jämlikt gällande avgiftsfritt studiematerial och det är ju väldigt tydligt i vårt budgetförslag. Men i er budgetmotion hänvisade ni till att det blir dyrare. Jag förstår inte, på vilket sätt blir det dyrare det som vi nu föreslår?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:46

    Det är ju bra att man kommer någon vart precis som minister Hambrudd sade, att man har någon slags väg framåt åtminstone. Men hittills har det ju inte riktigt visat så hemskt mycket. Det har inte hänt så mycket i praktiken. Det som vi menar med att det blir dyrare är att man vill behålla studiestödet men man vill samtidigt också göra utbildningen avgiftsfri. Det är den ekonomiska aspekten som vi kanske ställer oss lite frågande till. Hur har man tänkt? Vad ska ingå i det här avgiftsfria gymnasiet och vad ska inte ingå? Det är väldigt oklart. Det skulle vara fint om man skulle få en lite mera omfattande presentation av den åländska modellen.


  • Tack, talman! Det tyckte jag nog att tydligt framgick tidigare i mitt anförande. Men ledamoten hade ju rätt mycket olika frågor och diskussioner i sitt anförande, så det är svårt med två repliker.

    Just gällande socialpedagogiska insatser så har ju landskapsregeringen tagit vid efter tidigare regeringar. Vi har under den här perioden fått tillstånd att skolpsykologerna är samordnare och Mariehamns stad är värdkommun. Vi har via ÅSUB genomfört kartläggning gällande förutsättningarna för barn och elever, studerande med neuropsykiatriska funktionshinder och där identifierat områden som vi särskilt behöver utveckla vidare och som vi har påbörjat. År 2019 så levererade Lighthouse en utredning gällande samordning av skolpsykologerna på Åland och där i slutet beskrevs hur vi kan utveckla möjligheterna för framtiden. Därav tror jag nu att vi kan gå vidare gällande ett resurscentrum eller ett resursteam och där tänker vi lika.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:47

    Det är bra att man ser lite framsteg också på det här området, även om man som oppositionspolitiker kanske gärna vill se lite mera action. Vi kanske har lite mera tid att sitta och fundera och processa saker jämfört med vad en minister i ansvarsställning har. Men det är bra att vi är överens om att det ska inte spela någon roll vilken kommun på Åland du bor i, och antingen du är elev i grundskolan eller studerande på högre nivå så ska du ha tillgång till stödinsatser på rätt nivå. Jag hoppas också att ministern är med på att utbildningen måste också tillgänglighetsanpassas där det går.


  • Tack, talman! Jag var själv lite orolig över hur jag skulle få plats med allting inom min tid här, men det här blev ju en väldigt bra lösning.

    Jag börjar, talman, med några allmänna ord. Det som slår mig, när jag nu har lyssnat på den här debatten i cirka 15 timmar, är hur olika vi ser på den här budgeten. Vi uppfattar verkligheten lite olika och vi ser ganska lätt att det är enkelt att peka finger på vad som är fel och inte egentligen lyfta upp det som är positivt så mycket. Man kommer med ganska mycket enkla svar på komplexa problem och man fokuserar väldigt mycket på det negativa.

    Detta trots att det finns så otroligt mycket positivt i budgeten. Positivt i det som verkligen händer här på vår ö och det glöms liksom. Jag tänker inledningsvis börja med att påminna mig själv och er i salen lite om några saker som vi alltid borde ha i bakhuvudet.

    För det första, Åland är ett paradis, lite det som ledamot Eriksson lyfte upp. Men om man som utomstående bara skulle bilda sig sin uppfattning på det man hör här i debatten så skulle det vara ganska svårt att komma till den insikten. För ärligt talat tror jag faktiskt ibland att vi i den här salen förtränger att det inte finns något bättre ställe i världen att leva och bo på och att vi faktiskt tillhör ett oerhört privilegierat släkte och ibland blir vi våra egna största belackare.

    För faktum är att vi har fantastiska skolor. Vi har en fantastisk barnomsorg, vård, vägar, infrastruktur, korta avstånd och nära till allt och alla. Vår balansräkning i landskapet är oerhört stark, landskapet har inte tagit lån och vi förväntas inte heller att göra det under 2023. Vi har just nu 2 000 aktiva företag på ön, tre är börsnoterade och många har gjort goda resultat trots det senaste årets pandemi. Bara under den här regeringens mandatperiod så har cirka 100 nya företag per år startats upp och konkurserna har varit färre än före pandemin. Arbetslösheten ligger på 4 procent och arbetskraftsbehovet är stort i nästan alla sektorer.

    Visst har vi utmaningar framför oss och vintern kommer säkert att bli tuff för väldigt många. Men det samhälle vi lever i står ändå välrustat. Åland är tryggt, säkert, stabilt och det finns framtidstro. Vi har ingen som kastar sten på poliser. Vi har inga skjutningar. Vi har inga sprängningar. Få företag blir utsatta för brott och går man hem från krogen, ja då går man säkert. Uppklarningsprocenten av alla brott är högre här än genomsnittet både öster och väster om oss. Den indikatorn som kanske lyser bäst och bekräftar att Åland är ett paradis, det är att 1 000 personer väljer att flytta hit varje år. Procentuellt så är befolkningsökningen dubbelt större här än exempelvis i Finland som helhet.

    Vi är den mest självförsörjande ön på livsmedel av alla nordiska öar. Vi producerar 70 procent av alla finska äppel, 50 procent av all odlad fisk, 100 procent av alla päron och mängder av lök, potatis och ostar. Och även om livsmedelsproduktionen är central så är faktiskt sjöfarten, bankingen, plastindustrin, IT-bolagen, försäkring och turismen några av de andra branscherna som faktiskt diversifierat och utökat vårt näringsliv de senaste 50 åren.

    Det här är bara en del av allt ovanstående som är det Åland jag brinner för. Åland har 26 bibliotek, 19 frivilliga brandkårer, ett räddningsverk, ett sjukhus, 15 discgolfbanor, flera golfbanor, oerhört otaliga idrottsanläggningar, allt från curling, padel, slalombacke och travbana. Vi har fler museer per capita än någon annanstans. Åland är utställningar, gallerier, teatrar, konserter, natur, sportfiske, båtliv och restauranger. Åland är en kombination av allt en människa någonsin kan önska och förutsättningar finns för att vi skulle kunna bli ett av de mest fantastiska samhällen i framtiden.

    Här får du svar om du ringer till en myndighet. Telefonköer existerar inte, inte bilköer heller - om man inte kommer in 07:50 till Rökerirondellen måndag till torsdag. Behöver du ha tag i en minister, en parlamentsledamot eller en kommundirektör så svarar de direkt när du ringer och deras telefonnummer finns i telefonkatalogen. Det här glömmer vi ibland bort när vi sitter i vår lilla ankdamm här i den här salen.

    Jag har ett långt kapitel om våra EU-program, men jag tycker att det som ledamot Liz Mattsson lyfte upp med bland annat jordbruket inte behöver sägas igen. Men jag tänker ändå, fru talman, eftersom jag har fem minuter kvar till klockan är fyra och jag konstaterar att jag har ungefär 8 sidor kvar i mitt anförande, gå in på de områden som näringsavdelningen och undertecknad har ansvar över.

    Pandemin visade att landskapsregeringen har förmåga och beredskap att vidta handlingskraftiga, snabba och effektiva åtgärder om och när det behövdes. Den snabbrörligheten genomsyrar det arbete som utförs på avdelningen och vi står väl rustade för att hjälpa åländska livskraftiga företag, som eventuellt kommer att få tillfälliga utmaningar med likviditeten under den kommande hösten och vintern.

    Det regelverk kring krisstöd, som vi levt med de senaste åren, gäller fortfarande och pengar finns reserverade för ändamålet. Utöver det som budgeteras i nästa årets budget så har näringsavdelningen mer än 10 miljoner euro, att tillgå, utöver vad som syns direkt i sifferstaten utan bara om man läser i bilagorna. Det är alltså tidigare reserverade medel eller så kallade ”gamla pengar”. Sådana finns på flera konton näringslivet till fromma. Det handlar om över 5 miljoner för näringslivsfrämjande stöd till företag. Det handlar också om över 5 miljoner till livsmedelsindustrins investeringar och till primärnäringar och jordbruket som är utöver det som budgeterats för budget 2023.

    Det jag vill gå in på och prata lite mera om nu och som är lite nytt i förhållande till EU-programmen och allt det som ni känner till sedan tidigare - de sätts ju i kraft nu från 2023 och framåt, godkända av kommissionen - så är just fördelen och framgången med Åland, alltså attraktionskraften som vi har.

    Ett område som varit aktuellt länge och som är grunden i Ålands framgång och allt det positiva som jag nämnde i min inledning är just attraktionskraft. I den här budgeten tar landskapsregeringen på riktigt tag i och leder arbetet för att öka Ålands attraktionskraft ytterligare.

    Vi har under många år satsat mycket offentliga medel på olika projekt, organisationer och insatser som alla har och har haft goda intentioner och gjort väldigt mycket bra. Tyvärr har det dock inte funnits resurser för att samordna, strategiskt prioritera och se till att alla goda krafter drar åt samma håll. Det handlar om allt från rekrytering, inflyttning, marknadsföring och integrering. Det handlar om varumärket Åland och berättelsen vi vill förmedla.

    Jag brukar säga att delat ansvar är ingens ansvar. Så därför tar näringsavdelningen nu ledartröjan eller flaggan genom den här budgeten. Vi tror att en strategisk satsning på samordning av alla aktörer som påverkar Ålandsbilden kommer att leda till en ökad attraktionskraft för boende, besökare och företag, vilket är mål 5 i hållbarhetsagendan. Det blir ett två årigt projekt direkt med ett klart och tydligt mandat. Åland ska växa, vi ska bli fler, vi ska synas och vi ska ta plats.

    I nästa års budget föreslår vi b.la. att 1,7 miljoner ska tillfalla Visit Åland. Det görs för att turismen är en viktig bransch med potential men även vad gäller just den strategiska attraktionskraftshöjningen. Få flyttar till Åland utan att ha varit hit på besök. Visit Åland är därför en viktig aktör i det arbetet. Därtill erhåller de också extra medel för ett återintåg på den svenska marknaden, efter några år av frånvaro, samtidigt som vi uppmanar dem att bibehålla den oerhört lyckade satsningen på den finska marknaden.

    Attraktionskraft är dock så mycket mer än marknadsföring. Det handlar om skolor, vård, omsorg, trygghet, säkerhet och allt det som jag nämnde tidigare.

    Men det handlar också om transporter som är livsviktiga för en växande befintlig ö med nya bolag som behöver komma och utvecklas och växa. Där kommer näringsavdelningen att ta ansvar för att vara en pådrivande kraft för att flygtrafiken till och från Åland både på kort och lång sikt säkras och fungerar. Alltså stabila, långsiktiga, förutsägbara och kontinuerlig flygtrafik är en grundläggande förutsättning för ett livskraftigt, konkurrenskraftigt näringsliv. De senaste två decennierna har flygtrafiken både österut och västerut varit oberäknelig, obefintlig i många fall, otillräcklig och frånvaron av kontinuerliga transporter har varit väldigt kostsam för landskapet. Bara det kommande året kostar upphandlingen av att säkerställa flygtrafiken västerut över 2 miljoner euro per år och då är flygtrafiken till Helsingfors fortsättningsvis fullständigt oacceptabel för ett samhälle som vill utvecklas. Tyvärr har inte marknaden klarat av att upprätthålla trafiken, inte ens med stora årliga subventioner som landskapet har gått in med varje år sedan man lade ner den egna flygverksamheten år 2022.

    Vi behöver inte gå in i diskussionen om vem som gjorde vad men faktum kvarstår. Nedläggningen av det fungerande landskapsägda flygbolaget Skärgårdsflyg har inte bara kostat landskapet över 20 miljoner via trafikplikten som infördes, det har dessutom påverkat Ålands attraktionskraft negativt och försvårat för våra företag att växa.

    Jag är helt övertygad om att det inte finns någon annan som kommer att lösa den här utmaningen åt oss och säkerställa att Åland har en flygtrafik i framtiden och ha den flygtrafik som vi förtjänar. Jag är också övertygad om att det är vi på Åland själva som behöver ta ansvaret över det.

    Det behöver inte betyda att vi ska startar upp det vilande bolaget Skärgårdsflyg igen, men jag är lika förvissad om att det är något vi behöver göra tillsammans, vi som lever här på Åland, näringsliv, politik och myndigheter tillsammans. Därför kommer landskapsregeringen under år 2023 att arbeta vidare med ett koncept för hur flygtrafiken kan säkerställas både österut och västerut, både på kort och lång sikt.

    Ägandet, driften och beslutandet behöver återigen utgå ifrån det åländska samhällets bästa intresse. Därtill kommer uppdraget att innehålla att flygtransporterna till och från Åland ska bidra till klimatomställningen, något som vi redan börjat diskussionerna kring och där Åland har de bästa tänkbara förutsättningarna för att vara ett så kallat "pilotområde". Förutsättningarna finns. Jag kan återkomma mera till det och diskussionerna är i gång.

    Fru talman! Klockan är lite strax över fyra, men jag har ett viktigt område till eller jag har väldigt många områden till, men som vi tar innan vi går på middagspaus. Det är ett område som kommer att ligga högst upp på både min avdelnings, näringsavdelningens och landskapsregeringens agenda det kommande året och det är arbetet om den havsbaserade vindkraften.

    Åland står nu framför dörren till en helt ny era. Vi har potential och möjligheter att bli ett nordiskt centrum för förnyelsebar energi och våra naturliga förutsättningar är faktiskt i världsklass. Vårt geografiska läge ger oss en stabil vind och mycket sol. Vi har vår säkra stabila självstyrelse och nära till regioner som behöver grön energi och vi kan bli en naturlig hubb för vätgas i framtiden. Det här området kan vi prata hur länge som helst om och det kommer vi säkert att göra. Det faktum att vi redan i dag ser flera bolag som etablerat sig här, anställer kompetenta människor och satsar stort på undersökningar, visar att vi är på rätt väg. Just den möjligheten att vi tillåtit dessa bolag att börja undersöka både botten, vatten och miljö visar att landskapsregeringen är snabbrörlig, flexibel och lyhörd samt att vi rört oss i rätt riktning.

    Nästa stora steg då? Det är att släppa loss den här kraften hos de stora privata aktörerna och visa med hela handen att vi menar allvar. Därför anhåller också landskapsregeringen om en fullmakt att gå vidare med möjligheten att efterhöra lagtingets samtycke för en offentlig konkurrensutsatt budgivning för vindparksområdena.

    Det finns givetvis många frågetecken kvar som behöver utredas, framförallt hur vi säkerställer att Åland och ålänningarna får maximal nytta av dessa stora satsningar samt hur vi säkerställer och maximerar både den ekonomiska och samhällsnyttan som kommer med projekt i den här skalan.

    Men för att fortsätta visa att Åland är ett område att räkna med, att här är saker möjliga och skapa ytterligare intresse så att flera aktörer får upp ögonen för den enorma potentialen, så anhåller landskapsregeringen om lagtingets samtycke till att utarrendera delar av landskapets allmänna vatten för havsbaserad vindkraft för en tid om högst 50 år. Det som är viktigt här är passusen om att fortlöpande samråda med lagtingets finans- och näringsutskott. Här visas en klar och tydlig riktning vart vi är på väg och att vi vill gå vidare och ge flera aktörer möjlighet att börja projektera just de stora satsningarna på våra gemensamma vattenområden.

    Därtill, som lantrådet informerade om tidigare, så kommer ett meddelande om den havsbaserade vindkraften att ligga på lagtingets bord under mars månad.

    Fru talman! Jag kommer att fortsätta prata och ta ett nytt anförande som handlar om sysselsättning och om axganmat i offentliga kök. Jag tänker också prata om digitalisering, skattegräns och vi kan återkomma till EU-fonderna också om ni önskar, fru talman.


  • Det var ett väldigt positivt anförande. Jag tror att näringsminister var inspirerad av mitt positiva anförande och han kallade Åland för ett paradis och det är vi många som tycker. Men även i paradiset fanns det vissa problem, det är bara att fråga Adam om det.

    Det som jag funderar på är, hur ser näringsministern på att antalet anställda inom offentlig sektor bara ökar och ökar i förhållande till det privata näringslivet? Hur ser näringsministern på att också antalet företag de facto minskar om man tittar på statistiken 20 år tillbaka? Det är något som jag inte tycker att ser riktig bra ut.

    Sedan sade ministern att man ska ta ett grepp om flygtrafiken och det vill jag uttala mitt stöd för. Någonting måste man göra. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Till det första, antalet offentligt anställda som ökar, så det är klart att det är inget drömscenario för en moderat politiker. Även om vi har gått igenom den här personallistan som är utskickad från finansministern så ser vi att det nog egentligen är ganska svårt att göra någonting åt de tjänsterna som kommer till. De behövs på många olika områden och i en tid som dessa också så har vi konstaterat att så är fakta. Den enda avdelningen som inte ökar i personal är faktiskt näringsavdelningen och det har den inte gjort heller sedan 2011 efter privatiseringen av avbytarsystemet. Det var det första.

    Till det andra så anser jag nog att ledamot Eriksson har fel om man säger att antalet företag minskar, för det har aldrig varit så många företag på Åland som det är just nu. Det är närmare 2 800. Tar vi bara år 2019 så var det 2 600, så det har ökat med 100 per år de senaste två åren.


  • Det beror förstås på hur man vill använda statistiken. Befolkningsmängden har också ökat med nästan 5 000 personer under den här tiden och tittar man på det så är det flera människor som är anställda inom offentlig sektor än vad det är företagare. Det är den relationen som jag har reagerat över.

    Jag tycker också det är bra, som jag sade, att man gör någonting åt flygtrafiken. Det är absolut nödvändigt.

    Jag tycker också det är bra att man, som minister sade, tar ett strategiskt grepp för att öka inflyttningen. Jag har ju igen lagt en motion där jag försöker förklara vikten av att ha ett näringspolitiskt program där man tar ett strategiskt helhetsgrepp. Det tror jag skulle vara viktigt efter de år som vi har gått igenom.


  • Till det första så håller jag förstås med. För ett livskraftigt ö-samhälle är det helt livsnödvändigt att vi har goda kommunikationer både österut och västerut. Västerut har vi, som sagt, finansierat med ungefär 20 miljoner de senaste 20 åren för att hålla igång den trafiken. Österut har det tidigare gått på kommersiella villkor. Problemet nu är att marknaden inte klarar av att få ekonomi i det. Vi ser också hur de turerna har påverkat mycket. Jag tror också, ärligt talat, att bristen på flygtrafik österut de senaste åren är en delorsak till kanske den dåliga utvecklingen av relationerna mellan Åland och Finland. Man behöver ses, man behöver träffas och man behöver sitta ner oftare tillsammans, inte bara politiker utan också tjänstemän. Det finns planer och tankar på hur vi kunde utöka trafiken österut kortsiktigt också, men vi får be att återkomma till det kanske i utskottet.


  • Tack, talman! Jag tycker att ministerns och regeringens tankar vad gäller flygtrafiken är jättebra. Att göra det på ett åländskt sätt för de åländska behoven snabbt och smidigt, som vi förhoppningsvis kan göra när vi har det i åländska händer, så tycker jag att är bra.

    Hållbart Initiativ har lämnat in en motion gällande flyget, vilket kanske var en joker, men den gäller att regeringen tar möjligheten nu att verkligen kommunicera tydligt att det handlar i så fall om en hållbar flygflotta med el eller elhybrid flyg som vi vet att är under utveckling. När man tar den här makten över flygtrafiken så kan man verkligen styra i den riktningen, för då blir det också en attraktionshöjande grej och kopplar också till havsbaserad vindkraft etc. Så hur tänker regeringen jobba med den biten?


  • Som vanligt, herr talman, så är ju näringsministern lite före sin tid och har redan satt igång det arbetet. Dialogen är redan införd om den strategiska viktiga långsiktigheten i just elhybridtanken. Möten är inbokade och jag hoppas på gott resultat av de mötena, så vi får återkomma lite längre fram.

    Det här är, som sagt, en strategiskt oerhört viktig bit. Vi ser nu att det finns bolag som har beslutat att sätta sitt huvudkontor på Åland. Det lär knappast bli flera sådana om inte kommunikationerna fungerar. Det är ett riktigt viktigt strategiskt arbete som behöver göras. Det kommer att kosta, men det kommer att kosta mer om vi inte gör det här. Flygtrafiken är prioriterad och viktig. Jag håller helt med om att på sikt så ska flygtrafiken vara en del i en klimatomställning och en attraktionskraftshöjning. Det är klart att Åland ska vara det första stället där man ska använda ett hybridflyg när det de facto kommer.


  • Jag håller med, Åland har alla möjligheter att vara just ett pilotområde, som ministern nämnde.

    Det är bra att ministern nu ingår i det här ministerutskottet som ska föra vidare det här mastodonta projektet med havsbaserad vindkraft, som vi får Hållbart Initiativ naturligtvis stöder till hundra procent. Jag tänker lite poängtera att den utökade kontakten med finans- och näringsutskottet tror jag att är bra när det gäller informationsgången. Vi vet ju att ute i samhället så pågår det titt som tätt, främst på sociala medier, märkliga kvasidebatter om mikroplaster, det ena och det tredje och felaktigheter. Också här i salen har det ju uttryckts att man inte har fått tillräckligt med information. Jag vill bara ge stöd till den där tanken att ministerutskottet har nära kontakt med finans- och näringsutskottet i arbetet framåt.


  • Talman! Jag håller helt med. Jag tror att det är helt nödvändigt att gå just den vägen. Att regeringen ska presentera ett helt komplett, fullständigt paket som lagtinget ska ta ställning till, så då har vi spelat bort våra kort och då kommer vi aldrig att komma dit vi behöver komma.

    Just nu är det ett momentum i att vi tillät bolagen att börja göra undersökningar. Nästa momentum blir när man vet att i horisonten, inte så långt bort, finns en möjlighet att utauktioneringen kommer att ske. Sedan när någon aktör har blivit tilldelad rådigheten över ett vatten, det är då som det kommer att börja ske saker på riktigt här.

    Vi ska jobba mot det och vi ska hålla lagtinget informerat, men jag tycker också att vi ger finans- och näringsutskottet den vägen att gå framåt.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag tycker väl kanske att vi ska vara lite försiktiga med fullmakter. Det visar bland annat den här budgetdebatten att tidigare fullmakter har ju skapat vissa problem, om vi säger så. Liberalerna vill inte ha ett smörgåsbord med exakta premisser kring ett affärsupplägg och ett totalt upplägg för den havsbaserade vindkraften. Vi vill se grundläggande fakta, ett grundläggande affärsupplägg, en grundläggande lagstiftning och ett grundläggande kring fastighetsskatt etcetera. Med tanke på tempot i antal tilläggsbudgeter under åren så är det inte så svårt att komma till lagtinget när man har den grundläggande faktan. Vi pratar ändå om 50 år, man binder upp lagtinget i 50 år. Det är ju en ganska lång tid, så det tycker jag att kunde vara görbart.

    När det gäller kommersiellt flyg så är Liberalerna väldigt tydliga med att det ska inte utgå från en offentlig plattform. Det offentliga Åland kan vara med och styra och ställa, men det ska inte utgå från offentlig plattform. Det har vi dåliga erfarenheter av från många andra ställen runt jorden. Det var väl en gammal Finnair (… taltiden slut).


  • Det sista först, där har vi oerhört olika åsikter. Jag har stridit med representanter från det Liberala partiet egentligen hela mitt liv. Orsaken till varför jag är politiskt aktiv är på grund av det liberala beslutet, tillsammans med Centern, att lägga ner Skärgårdsflyg en gång i tiden, tyvärr. Men där har vi liksom en totalt ideologisk skillnad. För det finns ingen annan som kommer att ta ansvaret över en trafik till och från ö, än de som bor här. Det är ingen som kommer att sätta en vinst på en linje och en förlust på en annan linje än ett bolag som åtminstone är delägt av samhället och drivkraften är mera trafik än pengar. Och även om jag är en borgerlig moderat politiker så finns det ett område som jag har konstaterat under årens lopp att skiljer sig så radikalt från allting annat när det kommer till marknadsekonomi och det är flygtrafiken till en ö. Det finns så många positiva effekter med självstyrelse, symboler och möjligheter till taxi och sjuktransporter som vi har förlorat de senaste 20 åren. Så detta är någonting som jag verkligen brinner för.


  • Tack, talman! Jag har full respekt för att ministern brinner för det, vilket jag har sagt tidigare, att jag gillar människor som brinner. Men i det här fallet så har vi ganska många andra bränder att släcka och det är inte direkt så att vi har vår konkurrenskraft i skick ändå, även fast vi skulle skaffa ett eget flygbolag. Men jag tror att vi måste tänka ett varv till där.

    Sedan lite beröm också. Det är ju något som Liberalerna har velat ha under hela mandatperioden, en samordning av alla dessa attraktionskraftshöjande insatserna. Det tycker jag att är jättebra, men där skulle jag också vilja lägga in en del. Vi har ju elitidrotten och idrotten i stort, men speciellt elitidrotten och speciellt fotbollen både på dam- och herrsidan. Det är otroligt att vi har två ligalag i fotboll, som jag vågar säga att är på alla finländares, i alla fall sportintresserades, läppar ganska många gånger varje vecka. Det tycker jag att man ska ta in i hela det här attraktionshöjande arbetet. Det är viktigt.


  • Talman! Jag håller helt med om det. Det är ett otroligt redskap och kraft i just de två lag som vi har i den finska ligan. Jag kan tycka att den här resursen kan sättas in i den här ekvationen. Det finns otroligt mycket positivt som görs men som kanske inte har kommunicerats, samordnats och dragits åt samma håll strategiskt rätt de senaste åren. Jag är också helt övertygad om att man kommer att se fantastiska resultat om man drar i alla trådar samtidigt åt rätt håll och har utgångspunkten att vi ska bli flera på Åland. Vi ska fylla de kompetenser som vi saknar, allt från händer i vården till personer i IT-sektorn och allt däremellan. Så jag är glad att höra det stödet och jag har absolut inga problem att stoppa in den satsningen på elitidrotten i den tankebanan heller.


  • Tack, herr talman! Det är bra att näringsministern har insett det som vi socialdemokrater har gjort för länge sedan, att där marknaden brister så måste samhället hjälpa till. Så är det med flygtrafiken.

    Jag vill ta upp den frågan om den havsbaserade vindkraften. Jag håller med om det som har sagts här att det är väldigt viktigt att göra den här församlingen trygg i det här långa arrendet och att också klargöra vad det kommer att ge det åländska samhället och på vilket sätt den här upphandlingen kommer att gå till. Men hyser ministrarna någon oro kring ÅMHM:s resurser när det gäller den här frågan eller kommer det att bli en stötesten i den här utvecklingen?


  • Till det sista, nej jag är inte orolig och det beror på två orsaker. Det ena är att man kommer att ta betalt för den service och den tjänst som man kommer att utföra från ÅMHM när bolagen använder deras tjänster. Det ser vi ju redan idag. Man har satt igång det arbetet. Det andra är att visar det sig att resurserna är för otillräckliga på ÅMHM så har landskapsregeringen beredskap att sätta till mer. För det här är en livsavgörande viktig fråga. Jag hade skrivit ett ganska långt inlägg om vindkraften som är nummer fem, det femte steget och den femte växeln i Ålands näringslivs utveckling; från sjöfarten till rederibranschen, till industrialiseringen med plastfabrikerna och techklustret från 2000 och detta är nummer fem. Det här är ett tåg som vi inte får låta passera och tänka tillbaka och säga; "varför gjorde vi ingenting då?" Det här är alla resurser på däck.


  • Jag ställer frågan och jag hoppas att finansutskottet kan titta på det också därför att myndigheten själv har ju uttryckt att det finns en oro. Jag antar att för att göra bedömningar kring det här projektet så kan man inte ta in någon från gatan, det handlar ju om att hitta rätt kompetenser, vilket också kan vara någonting som kräver tid och lite framförhållning. Jag hoppas att man tar den frågan på allvar. Från socialdemokratiskt håll så hoppas vi att det här lyckas väl och att det blir ett bidrag både till det globala klimatarbetet, men att det också blir helt tydligt vad som finns att tjäna för ålänningarna både i form av energi och i pengar förstås.


  • Det låter betryggande att höra att vi från olika sidor av oppositionen och regeringen drar åt samma håll när det gäller vindkraftssatsningen. Det kommer inte att stanna på landskapsregeringen att projektet inte går vidare på grund av att det inte finns resurser för att sätta in i det här området. Det är livsavgörande för Ålands framtid, inte partiet, utan för samhället. Det kommande året är ett väldigt spännande år, mycket kommer att hända och landskapsregeringen är verkligen på tårna. Vi har ju sagt till ministerutskottet, där jag själv är en del i nu, och möten inbokade med både aktörer men också ÅMHM inom kort för att diskutera vidare just resurseringen till detta.


  • Tack för ett jättepeppande anförande så här på sena eftermiddagen.

    Min fråga till ministern: Hur ser han på just det här tappet på svenska marknaden och möjligheterna att få tillbaka turister från den svenska sidan efter covidpandemin? Den finska sidan har ju gått bra, men den svenska sidan har varit lite mer svår att locka tillbaka till Åland.


  • Tack för det. Det har ju varit förbjudet fram till egentligen våren för svenskar att komma till Åland. Det är ju en situation som vi aldrig någonsin har varit med om tidigare. Nu såg vi ju siffrorna som kom i dag på hotellen att svenska gästnätter är tillbaka som de var före pandemin och kanske till och med den näst bästa nivån någonsin under 2000-talet. Jag är helt övertygad om att om Åland har ett bra värdskap och vi har bra evenemang och event att erbjuda för att ta emot våra turister så kommer svenskarna att hitta tillbaka. Men vi tillsätter ju också ungefär 300 000 euro extra via Visit Åland för marknadsinsatser på den svenska sidan under 2023. Så jag har stora förhoppningar om att svenskarna kommer att hitta tillbaka hit. Jag är också övertygad om att våra finska vänner även kommer att vara välkomna. Det här kommer att kunna bli en bra framtid om vi jobbar tillsammans för att Åland ska vara lite mera som Eliasson sade en gång i tiden: "Le en smula!"


  • Tack, herr talman! Ja, Åland är väldens bästa plats att leva på. Jag vill tacka näringsminister Karlström för hans väldigt positiva anförande. Jag håller med om i princip allt som näringsministern sade. Jag tycker att det är viktigt det som han sade på slutet, vi måste arrangera flygtrafiken. Det är livsviktigt för Åland att vi får flygtrafiken i skick åt båda hållen. Tusen tack!


  • Ja, jag tänkte säga samma som föregående att det är bra att ha en positiv inledning. För det som vi diskuterar här är ju här mest det som vi är oense om. Men Åland är ju bra, precis som ni räknade upp.

    Flygtrafiken, som jag också hade tänkt nämna, så visst, det strider mot marknadsföringsprinciper. Men jag vet när jag kom i september och skulle ordna en resa till Åland och konstaterade att det enda sättet att komma hit var att ta båten. Jag kom nu i söndagsförmiddag med en de här tre turerna. Det är fruktansvärt usel kommunikation för turister från Europa och så vidare. Men på tal om turister i Europa, hur går det med era kinesiska språklektioner ministern?


  • Tack, talman! Först om flygtrafiken. Jag håller helt med att det är fullständigt horribelt som det är idag. Vi ser också hur vi tvingas åka från Helsingfors via Stockholm till Mariehamn. Det är onödiga turer som flygs med personer som kunde ta en effektivare väg till Mariehamn. Det är trots allt landets huvudstad som vi bör ha täta förbindelser med.

    Det andra gällande mina kinesiska kunskaper så kan jag meddela ledamoten att senast i dag så fick jag ett mejl från staden Haikou på ön Hainan som undrade hur det var med Åland och om vi kunde skicka en videohälsning och gratulera dem till en utveckling av deras industriområde som de tydligen har satt igång. Det var på engelska. Men kontakterna lever faktiskt kvar sedan den resan 2013 eller när det var.


  • Då kan ni ju börja med "Nĭ hăo" när ni svarar. Jag ställde frågan därför att ni är en mycket social person och jag räknade ut att om några år så statistiskt, om projekten går som ni vill, så kommer det att vara kinesiska ägare för den här havsvindkraftsparken.

    Jag funderar, ni vill ha det här samtycket, ni propagerar för det. Det är frågan om 1 miljard kvadratmeter som ska arrenderas ut för 50 år. Vi vet inte för vilka företag, vilka villkor eller om ålänningarna kan dra någon nytta av det, vilket jag förstått att de inte kan. Tycker ni inte att det finns väldigt många öppna frågor innan vi här i lagtinget ska ge vårt samtycke till en öppen fullmakt?


  • Talman! Det finns väldigt många öppna frågor. Man kan göra på väldigt många olika sätt. Är det fastighetsskatter, arrenden eller optionsavgifter för att få intäkter direkt till Åland? Eller ska man se på procent av produktionen? Det finns många sätt, "what´s in it for us - principen" att fundera vidare på. Jag tycker däremot inte att processen behöver stanna upp och inte gå vidare med att möjliggöra områdena för att kunna få rådighet över. För det är nästa stora växel som kan sättas in i de privata entreprenörerna och bolagen som vill börja satsa på den här näringen. Och tro mig, när vi kommer att gå ut med den informationen att om ett halvt år, ett år eller när det sedan blir, att auktionsförfarande är på gång, då kommer många andra aktörer runt om i Europa och världen också att vara intresserade. Vi behöver inte vara blåaktiga, vi ska givetvis gå in i det här med all den kunskap vi kan ha. Kinesiska (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 17:22

    Tack, herr talman! Jag ska i några korta ordalag presenterar Liberalernas motion nummer 44 som jag är första undertecknare på. Det är en samlingsmotion vid namn Unga och utbildning. Vi har samma modell på motionerna från Liberalerna som vi hade förra året, i form av samlingsmotioner med flera förslag under en och samma motivering. Det har funkat ganska väl i och med att vi hittade flera bekanta förslag i budgeten och det gläder oss.

    Bland annat finns det skrivningar kring ungdomsmottagningen och det finns kring det kostnadsfria gymnasiet. Det finns någonting som liknar Islandsmodellen, kan man tycka, något sorts embryo till det. Också intressant är projektet gymnasieutbildning för alla. Där finns flera delar som Liberalerna har fört fram och som skulle kunna passa in. Det kanske får framkomma i replikskifte med ansvarig minister, och även hur man helt eller delvis kan integrera folkhögskolan i Ålands gymnasium. Det är mycket glädjande. Men Liberalerna anser att det behövs tydligare och mer konkreta besked från regeringen i några av de här frågorna.

    När det handlar om ungdomar, barn och utbildning så är det framtiden vi pratar om. Vi makthavare måste vara beredda på att bereda en trygg väg för framtidens generationer. Det måste vara tryggt och förutsägbart att växa upp, leva och studera på Åland. Det kan låta tråkigt i första anblicken att det ska vara tryggt och förutsägbart, men när det kommer till kritan och när det handlar om att ha en fungerande vardag och att planera för framtiden för familj, arbetsliv, boende, studier och annat som berör var och ens privatliv, då är överraskningar något som sällan för något gott med sig. Man vill veta vad man har framför sig.

    Tryggheten är Ålands bästa trademark. Det gör att folk väljer att leva sitt liv på Åland. Folk väljer att flytta hit och folk väljer att återvända efter studier och annat.

    Med det sagt så är en progressiv utbildningspolitik något som vi från Liberalerna tror att bidrar till att vi får välutbildade framtida generationer som också hittar jobb till det som man har pluggat, som matchar det som man har haft tentaångest över. Den bidrar också till attraktionskraften både för studerande och för barnfamiljer.

    Den sociala delen av motionen, herr talman, som finns också redovisad under de första förslagen, de är lite blandade kanske enligt moment, den har syftet att motverka ett utanförskap. Det viktigaste vi kan göra för att stärka framtiden, det är motverka utanförskap. Vi vet alla att utanförskap har ett mycket högt pris både för samhället och för individen. För oss i Liberalerna är det viktigt att vi har människan före strukturerna, att samhällets ramar fungerar för dagens medborgare, men även så gott som möjligt anpassade för att funka för framtiden och framtidens medborgare. Vi ska bygga starka generationer som håller. Vi ska bygga in resiliens och det gör vi genom en trygg barndom och en trygg skolgång genom medveten vuxen närvaro i barns och ungdomars liv och genom tydliga förväntningar på var och ens frihet och ansvar.

    En tydlig konsekvens, herr talman, av otrygghet och sociala bekymmer är ett ökat bruk av alkohol, tobak och narkotika bland minderåriga. Det är viktigt dock att vi parallellt med sociala insatser även satsar på att minska exponering och tillgänglighet av alkohol och tobak för minderåriga. Kopplingen mellan ungdomars tobak och alkoholbruk och ett framtida bruk av narkotika visar sig fortfarande vara mycket tydligt. Till viss del så köps fortfarande tobak av minderåriga i åländska butiker. Man tycker att det borde vara någonting som hör till det förgångna, men det händer fortfarande enligt undersökningarna. Därför finns det i motionen ett konkret förslag att se på möjligheten att införa elektroniska ID-kontroll vid köp av tobak. Det har funnits förut från Liberalernas håll och det kommer åter igen. Vi tycker att det är en viktig sak att se över.

    Det finns även ett förslag att säkra en mer långsiktig finansiering av ANDTS-arbetets samordning som i dag görs i samarbete med folkhälsan. Det är viktigt att det sätts på flera år, för anställningen just nu för samordnaren är för osäker. Det behövs en kontinuitet i detta arbete. Det har varit för hattigt, om man säger så, på ren svenska.

    Vidare så vill Liberalerna att landskapsregeringen tar fram tydliga riktlinjer för hur man avser uppfyller kriterierna för regelrätt barnkonsekvensanalys och även hur man kan säkra att Åland, som Finland och Sverige, uppfyller EU:s förstärkta ungdomsgaranti.

    Och på tal om barn så hade landskapsregeringen som mål i budgeten 2021, om jag inte minns fel, att utveckla en barnstrategi, där vissa saker som vi efterlyser i den här motionen kanske kan klargöras. Vi vill gärna ha svar på hur det gått med den?

    Herr talman! Det är glädjande att se att ungdomsmottagningen finns med i en skrivning i budgeten och att den inkluderas i det här projektet för barns och ungas hälsa och välfärd. Vi föreslår dock i motionen att vi förstärker skrivningen till att man ska inleda arbetet och att upphandlingen av samordningen kan ske externt. Man kan se den här motionen också lite som en idébuffé. Det har verkat funka tidigare så vi hoppas att landskapsregeringen tar en titt på den och ser vad det finns för idéer som man kan ta till sig.

    Vi tycker att man behöver utgå från behov och göra en åtgärd utifrån det i stället för att handla existerande strukturer. Vi tycker att det skulle vara skäl att se på hur man kan upphandla den här samordningen externt.

    Vidare så är Islandsmodellen, som vi har framfört förut och som har diskuterats också i den här salen tidigare, något som Liberalerna tycker att ha varit en viktig bit att se på och hur vi kunde anpassa vissa delar åtminstone till åländska förhållanden. I skrivningar kan man utläsa någon sorts embryo till en åländsk version av den under kapitel 515 Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott. Just att man har ordnade fritidsaktiviteter efter skoltid, en låg tröskel för dem som vill, det ställer även krav på en jämlik förutsättning för alla unga att åka kollektivt. Det finns många små delar som man bör sätta ihop för att få detta att funka, men jag glädjer mig att det finns med i budgeten. Jag tror att jag och minister Hambrudd har i stort en samsyn kring detta.

    I övrigt så har Åland väldigt goda resurser i alla sektorer när det gäller idrott, musik, bild och form och andra kreativa utövanden. Man kan effektivisera och göra de här resurserna bättre tillgängliga, tror vi, genom samordning och logistik. Att göra det i anslutning till skolan, direkt efter skolan, är ett koncept som just är inspirerat av Islandsmodellen. Vi tror att det är väldigt framgångsrikt just därför att det passar bättre in i många familjers vardagspussel.

    Slutligen, när det gäller anslaget för utbildningsverksamhet så finns det skrivningar om projektet gymnasieutbildning för unga, vilket jag nämnde även inledningsvis. Det ska bli intressant att se frukten av detta arbete. Vi har några frågor som jag hoppas att kan klargöras i replik. Kommer det att stärka övergångarna mellan stadierna? Kommer det att göra arbetet med hemmasittare effektivare och motverka just problematisk frånvaro, även om syftet med detta kanske kan vara att motverka missmatch på arbetsmarknaden? Det är också en fråga som Liberalerna har fört fram tidigare.

    Vad gäller det kostnadsfria gymnasiet, herr talman, så finns det en skrivning i den här budgeten i den inledande motiveringen. Den inledande motiveringen känns lite lullull. Vi tycker att den här skrivningen borde ha en viktigare plats. Vi anser att frågan är så pass viktig så att den behöver vara med i detaljmotiveringen. Därför har vi ett förslag under utbildningsverksamhet att landskapsregeringen ska presentera lagstiftning för ett kostnadsfritt gymnasium 2023 och att det här behöver finansieras med studiestödsmedel. Anledningen till det, herr talman, är just för att jag anser att den processen är väldigt svår att inleda i efterhand. Detta bör göras parallellt under den här åtgärden. Om kommande regering ska försöka sänka ett studiestöd i efterhand så kan det vara väldigt svårt, både politiskt och praktiskt att göra. Det behöver finnas en linje i detta arbete.

    Vi lämnade också under samma kapitel flera förslag löpande som jag anser att stärker de åländska utbildningarna i alla stadier och ger mer flexibilitet och resiliens och därtill stärker också Ålands attraktionskraft för alla.

    När det gäller grundskolorna så hör det till kommunernas behörighet som bekant, men tillsynen av dessa hör till landskapet. Där vill vi från Liberalerna att landskapsregeringen inleder ett tillsynsprojekt för att säkerställa att kommunerna har möjlighet att uppfylla kravet på trestegsstöd och stöd för psykosocial hälsa som stipuleras i lagen. Det är något som vi tror att kommer att vara väldigt betydelsefullt för många.

    Vi vill även att landskapsregeringen ska ge utbildningsbyrån i uppdrag att kartlägga grundskolelärarnas administrativa och sociala börda, alltså det som är utöver det pedagogiska uppdraget. Vi har fått erfara att det här är en viktig fråga och behöver tas upp också för att se till hur man kan utveckla samarbetet med föräldrarna.

    Slutligen så önskar vi att landskapsregeringen ser till att polisen ska kunna prioritera det relationsbyggande arbetet gentemot barn och unga. Det här har länge efterfrågats av polisen och vi anser att det behöver besvaras av landskapsregeringen på olika sätt. Det är en god investering att bygga på polisens relationsbyggande arbete gentemot barn och unga. Det ger i framtiden trygga vuxna som känner att de inte behöver fundera två gånger innan man tar hjälp av polisen. Det kan i förlängningen alltså handla om liv och död.

    Men för att inte avsluta detta anförande med ordet "död" så avslutar jag istället med att önska finans- och näringsutskottet lycka till med att behandla denna budget och hoppas att de långsiktiga främjande och förebyggande åtgärderna får plats bland pengadiskussionerna. Tack så mycket, herr talman.


  • Tack, herr talman, för ordet! Tack till ledamoten Påvals för ett mycket engagerade anförande. Jag tror att Socialdemokraterna delar väldigt mycket av det som ledamoten Påvals framförde. Men alltid när vi engagerat går upp i talarstolen så brukar vi från den liberala bänken få frågan: Och hur ska det detta finansieras? Har ledamoten Påvals några idéer om hur alla dessa åtgärder och goda framtidsutsikter ska finansieras?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:34

    Tack, herr talman! Nu är det ju tio punkter som jag har i den här samlingsmotionen. Vi har haft ganska ingående diskussioner i lagtingsgruppen, tro mig, om hur vi finansierar våra budgetmotioner. Ingenting går förbi den biten. Det har varit mycket idéer kring omstruktureringar och omprioriteringar. Jag har gått igenom allihop och anser att det finns finansiering för alltihop egentligen. Det mesta handlar om att effektivisera, se över strukturer och redan pågående projekt och pågående utredningar kan specificeras i stället för att vara XXXX Det är mycket lösa skrivningar, mjuka rund skrivningar som vi har förstärkt i ställer i den här motionen. Till den delen så har jag inte ett desto mera detaljerat svar.


  • Jag tycker ju att det är bra om vi politiker får ge uttryck för våra framtidsidéer och tankar om hur man kan utveckla samhället utan att det krävs att det omedelbart kommer ut ett kvitto genom munnen som berättar hur mycket det ska kosta. Den möjligheten måste vi ha. Men jag tror nog att Liberalernas förslag också är - som vi ofta får höra här i bänken - kostnadsdrivande. Därför att det mesta av utveckling som man faktiskt vill åstadkomma, en förändring, så om det gäller polis, om det gäller internationell skola eller utvecklande av digitala redskap så kostar det någonting. Jag tror att man måste vara så realistisk att man medger att här följer också en prislapp förstås.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:35

    Tack, herr talman! Den enda punkten som har varit svår för oss att reda ut hur den ska finansieras så är polisen. Polisen har en väldigt speciell roll när det handlar om finansieringsdelen. Det handlar om att vi har ett samarbete med riksdagen och lönedelen kan inte finansieras på något annat sätt än vad den gör. Så det är ju egentligen inom ett visst samarbete som man skulle kunna finansiera det eller, som det står i motionen, omprioriteringar rakt av. Vi kanske behöver se över behörigheterna mot riket för att kunna prioritera framtidens generationer. Det här är en känslig fråga. Det är klart att det här är en liten smörkalv som man inte får röra egentligen, men det kanske är dags att vi börjar se över strukturerna. Det är just strukturförändring som Liberalerna är ute efter i sina motioner. Det är effektivisering och strukturförändring. Vi kan inte hålla på att spela allt på samma gamla boliner. Vi måste se till att vi faktiskt ser över strukturer. Det här är ju också svåra ord för många konservativa att höra så klart.


  • Tack, talman! Tack för ett engagerat anförande. Att motverka utanförskap är oerhört viktigt. Utanförskap skapar inte delaktighet, delaktighet skapar inte välmående och välmående skapar bättre förutsättningar att lyckas med studier och arbetsliv. Jag tycker att det är jättebra att Liberalerna och Påvals också är positiva till skrivningarna kring aktiviteter efter skolan, motion, idrott, konst och kultur. Det är ju ett försök att se vad det leder till, men vi är oerhört positiva till att det här kan bli väldigt, väldigt bra. Sedan är det ju faktiskt lite som ledamot Gunell sade att det är ju en gedigen önskelista. Utbildningsbyrån har faktiskt framfört nu vad vi ser att är möjligt, utifrån de resurser vi har, att genomföra. Ska vi göra allt det här så krävs det nog rätt omfattande ökning av personalstyrkan.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:39

    Tack, herr talman! Till den delen att utanförskap är dyrt, det stämmer mycket bra. Det är dyrt för samhället och det är dyrt för individen. Vi har väl inte råd att lämna det därhän för det kommer att kosta för mycket i slutändan. Vi ser också värdet av inkluderande. Det är kanske en konstig jämförelse, men när man ser människorna i Ukraina just nu som kämpar, man har fått smaka på demokrati och man har fått smaka på ett engagerat medborgarskap där man bryr sig och kan ha fria val, till skillnad från motståndarna där man märker att personerna helt enkelt inte bryr sig om vad som händer. Man bryr sig inte om utvecklingen. Det här är kanske en konstig jämförelse, men den pekar ändå på att i en demokrati, i en liberal demokrati så har medborgarna ett engagemang som också krävs för att det ska funka. Samspelet mellan individen och staten är väldigt viktig. Och utanförskapet motverkar allt det. Hela samhällsbygget bygger på att människor inte ska vara i utanförskap.


  • Tack, talman! I Påvals anförande om önskelista och i budgetmotionerna så är det ju fyra stycken lagstiftningsarbeten, varav vi har med ett och det är revideringen av gymnasieskolan och att det ska in i lagen att den ska vara kostnadsfri. Det är också tre stycken utredningar som föreslås som är rätt så omfattande och som också kräver rätt mycket resurser samt ett tillsynsärende. Bland annat kommer landskapsregeringen under 2023 att hålla ett proaktivt tillsynsprojekt i syfte att stöda kommuner att uppfylla lagen i samtliga undervisningsstadier. Det är trestegsstödet och det har redan utbildningsbyrån påbörjat den här hösten, vilket är ett gediget arbete att besöka alla grundskolor på Åland just för att utvärdera på vilket sätt trestegsstödet kan utvecklas.


  • Tack, talman! Oj, det var väldigt många saker. Jag ska försöka hinna med några här.

    Elektroniskt ID för köp av cigaretter, det är någonting som vi kan diskutera i den parlamentariska gruppen ANDTS där ledamoten sitter med. Vi kan föra den diskussionen vidare.

    Ungdomsmottagningen, där började projektledaren igår. Så det här arbetet kommer att pågå nu ett tag, så tyvärr kan jag inte säga så mycket mer om det.

    Islandsmodellen är ett embryo ja, det kan det vara. Där finns det också med i diskussioner kring barns och ungas psykiska hälsa. Hur kan vi få dem att må bättre? Islandsmodellen kunde vara ett sätt. Det är också någonting som garanterat kommer att lyftas upp i folkhälsostrategin där Liberalerna har en medlem med. Det är självklart eftersom vi vet att motion och kultur är bra om barn och unga mår dåligt.

    Sedan så tar jag nästa i nästa replik.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:41

    Tack så mycket herr talman! Tack minister Holmberg-Jansson för att hon tycker att det låter bra det som vi har skrivit ner.

    När det gäller Islandsmodellen så märker man ju att de flesta länder som har tagit inspiration av den så har gjort precis som vi tänker. Man har gjort en egen version. Man anpassar efter sina egna förhållanden. Jag tror att vi på Åland har goda förutsättningar att kunna göra det. Vi har redan väldigt rika strukturer i alla sektorer när det gäller just fritid, kultur, sport och sådant som vi kan utveckla och samarbeta kring. Fritidsledare har vi ju i alla kommuner, vi har ungdomsledare och den tredje sektorn har en stor del. Kulturbiten är viktig att vi utvecklar inom ramen för det redan existerande. Vi har ju medis, vi har musikinstitutet och vi har många delar som man kunde använda för det här.


  • Tack, talman! Vi har en rik tredje sektor som förser den åländska befolkning med en mängd olika bra aktiviteter.

    I en budgetmotion lyfter ni upp den långvariga finansieringen av ANDTS. Det är ju formellt sett normalt varit ett årligt budgetmoment. På sidan 73 så finns det med i budgeten. Där står det också "linjeringar om finansieringen finns i ANDTS-politiska programmet för 2022-2024", där man kan läsa "för att förverkliga av detta program möjliggör landskapsregeringen en funktion för förebyggande ANDTS-arbete och samordning under hela programtiden" Och det står också att "landskapsregeringen avsikt är att ett samordningsprojekt finansieras för programperioden 2017 till 2020", så det har stått tidigare också. Men vi har gjort det ännu (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:43

    Tack, herr talman! Ja, jag är full medveten om det. Jag tänkte också att det behöver kopplas ihop i budgeten. Det var anledningen till varför jag skrev in det i motionen. Anledningen till varför det är viktigt att vi har en långsiktig finansieringsmodell för ANDTS-arbete är just för att få in kontinuiteten för den samordnaren som är anställd. Personligen satt jag i operativa referensgruppen som fältare och såg då fem personer som kom och gick under den tiden. Det blir väldigt, väldigt svårarbetat på det sättet. En långsiktiga plan, när man ändå har sett att det funkar i det samarbete man har, man har haft det i ganska många år och man märker att den här modellen fungerar. Vi har lyckats få fram ett program som vi kan arbeta igenom. Jag är personligen också väldigt nöjd över det arbete som vi har gjort i den kommittén. Jag ser fram mot den slutliga utvärdering av det.


  • Tack för ett mycket engagerande och sakligt anförande ledamot Påvals. Som nyss nämndes så ska landskapsregeringen påbörja arbetet med en åländsk folkhälsostrategi, där jag fått äran att ingå. Jag vill här och nu lova ledamot Påvals att jag ska läsa på om just Islandsmodellen inför det arbetet. För jag vet att ledamoten har lyft den flera gånger. Vi båda har samma mål och våra båda partier har samma mål gällande våra ungdomar och deras hälsa och välmående. Jag ska läsa på om modellen eftersom ni anser att den skulle passa Åland.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:45

    Tack, herr talman! Det finns både detaljer i Islandsmodellen som passar Åland och som inte passar Åland. Det är därför vi behöver se vilka delar vi kan plocka in. Det fina med det är att vi har strukturerna där. Det är ett ganska effektivt sätt att bidra till folkhälsan att jobba förebyggande och främja hälsan för barn och ungdomar och bygga upp en bra social struktur för sådana som kanske inte riktigt hittar den själva. Att erbjuda dessa lågtröskel aktiviteter kan göra väldigt mycket och har väldigt mycket mervärde.
    Josefsson själv har ju framfört motion på recept bland annat som en annan viktig sak som kan bidra till folkhälsan på ett bra sätt. Skulle man kunna lägga en kalkyl på detta - det kanske finns redan - men jag tror att den skulle visa på en ganska stor inbesparing på lång sikt när det handlar om hälsofördelarna som det ger.


  • Så är det. Det förebyggande arbete är det bästa arbete. Det är bäst att börja i så ung ålder som möjligt. Jag gillar tanken att knyta an aktiviteter till skolan. Ledamot Påvals nämnde också att det underlättar även för föräldrarna. Det är ett mycket bra mål att sträva efter.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 17:46

    Tack, herr talman! Fritidsledarna på Åland gör ju det här mycket redan och precis på det här sättet. Man plockar upp aktiviteterna efter skoltid. Det möjliggör också att föräldrarna kan hämta efter jobb ofta, sedan så passar det så klart inte alla. Men det ingår, tycker jag i alla fall, att vi behöver se över möjligheterna för alla ungdomar att kunna åka kollektivt och att kunna samordna skjuts också mellan föräldrarpooler och sådana saker. Jag tror att mer effekterna kommer nog bara man erbjuder det här. Vi behöver se till att det regionalpolitiskt också ger samma förutsättningar för barn och unga som bor på Åland. Det är ändå 45 minuters bilväg över hela Åland. Det ska inte vara så jättestor skillnad tycker man. I skärgården behöver det så klart alltid vara speciallösningar, men det borde finnas ganska enkla sätt att lösa det även där.


  • Talman! Som minister Karlström nyligen nämnde så är Åland ett paradis. Vi har också en stark ekonomi. Till exempel så tog Åland sig igenom coronapandemin utan lån medan de flesta länder inte gjorde det och förstås att Åland också innan är skuldfritt samtidigt som lyckas vi ha bättre service än många av våra grannländer - som alla byggt upp sin välfärd med lån. Till på det har Åland lägst kommunalskatt i hela Finland. Förstås måste det också nämnas att vi har stadig inflyttning och att antalet åländska företag ökar.

    Mycket gott kan sägas och därför tycker jag det är synd att många fokuserar på att berätta hur illa ställt vi har det. Det skapar inte direkt någon framtidstro och det är vad vi behöver mer av just nu. Vi behöver människor med framtidstro som ser möjligheter och vågar ta risker. Det är så nya framgångsrika idéer och företag skapas och genom det kan vår välfärd utvecklas. Det händer inte om det enda man får höra är att allt är katastrof, när vi de facto egentligen har det ganska bra.

    Men, jag menar inte heller att inget ska göras. Det farligaste man kan göra i en snabbföränderlig värld är att luta sig tillbaka och fortsätta som man alltid har gjort. Vår kostnadsutveckling är oroande och vi står inför flera stora utmaningar. Men vi har alla möjligheter att ta oss an dem såsom vi ålänningar alltid gjort och ofta lyckats med. Vi måste bara fokusera rätt och det är egentligen på tre övergripande saker:

    1) Vi behöver fortsätta se till att erbjuda bra service och se till att Åland är attraktivt att bo på, besöka och starta och driva företag på.
    2) Vi behöver göra det på smarta och kostnadseffektiva sätt - och förstås se över helt nya sätt att uppnå samma eller helst bättre service på.
    3) Vi behöver se till att vi är konkurrenskraftiga och får in pengar nu och i framtiden.

    Därför tänker jag avsluta mitt anförande med att nämna några konkreta saker som finns i budgeten som uppfyller varje kategori och som gör Åland lite bättre. Först några satsningar som ger bättre service och gör Åland mer attraktivt: Vi gör gymnasieutbildningen kostnadsfri och vi kommer bygga upp en struktur som fångar upp ungdomar och ser till att de inte blir sittande hemma. Vi höjer grundavdraget och reseavdrag vilket ger mer över i plånboken för befolkningen. Det här gynnar också näringslivet då hushållens köpkraft ökar. Något som också gynnar näringslivet men också hela Åland i stort när det gäller attraktionskraften är flygtrafiken. Vi jobbar för att förbättra den och kanske också bli pilotområde för ny teknik gällande det här.

    Några satsningar som bidrar med effektiviseringar och helt nya arbetssätt: Finansavdelningen har förstärkts och kommer under året 2023 att förbereda inför det finanspolitiska ramverket. Man kommer samtidigt ta fram relevanta nyckeltal och målsättningar. Det här arbetet kan verka litet men är enormt. För att få allt på plats måste nya effektivare arbetssätt tas fram, annars kommer det inte att funka.

    Som stöd i det här arbetet måste vi samtidigt förstärka digitaliseringsenheten vilket vi gör med tre tjänster, 1 produktägare och 2 tillfälliga utvecklar-tjänster. Att anställa utvecklare kan för vissa verka konstigt - en som tog replik - men det är rätt väg att gå. Vi måste jobba annorlunda med digitaliseringen, vilket jag tror att alla förstår med tanke på hur många miljoner som slösats och hur långt efter vi ligger. Det sätt enheten jobbar på nu är kostnadseffektivare, det går snabbare, det bidrar med kompetens till förvaltningen och det kommer även att gynna den techbranschen. Det är en bransch som hittills varit missgynnad tack vare hur man tidigare har jobbat. Jag ser fram emot att se vilka ringar på vattnet det här kommer att ge för hela förvaltningen, för det är ju inte så att de kommer sitta instängda i en skrubb och knacka kod, som det ibland låter, utan tillsammans med övrig personal kommer de att jobba fram nya bättre lösningar som frigör tid och resurser. Det är vad digital transformering är och det här är första steget mot en modern och agil förvaltning. Det är en lång väg att gå men det är på gång.

    Och slutligen, några satsningar som bidrar med mer inkomst till Åland: Vi vill samordna alla olika aktörer som jobbar med Ålands attraktionskraft och se till att vi har någon som bär huvudansvaret. Ett exempel, vi har ju ett mål i vår bärkraftsagenda om att bli 35 000 invånare inom 8 år men det är ingen som har ansvaret eller jobbar strategiskt och följer upp det på något sätt. Vi behöver jobba mer strategiskt med den här frågan. Vi behöver bli fler och vi behöver framförallt en viss kompetens till branscher som IT, sociala sektorn, vård och faktiskt även turism. Hur får vi just de personer med dessa kompetenser att flytta hit? Och att också deras eventuella familj hittar sysselsättning och trivs här?

    Vi fortsätter satsa på havsbaserad vindkraft, det tåls att upprepas för det är en enorm fråga.

    Vi förstärker bland annat ÅMHM så att offentlig sektor inte blir en flaskhals.

    Vi satsar vidare på utbildningen grit:lab som måste nämnas. Den utbildningen vid PAF har just nu cirka 70 personer från hela världen som utbildar sig till utvecklare här på Åland. Det är en kompetens som det åländska näringslivet skriker efter och behöver för att kunna växa. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Inte kan jag väl tycka att allt är katastrof, sådant tonläge har det väl ändå inte varit. När det gäller ekonomi, tunnel och skärgårdstrafik, då är det förstås lite katastrof.

    Det skulle vara intressant att veta, varför anser ledamot Josefsson att Åland har Finlands lägsta kommunalskatt? Vad bygger ledamoten det på?


  • Tack för frågan. Statistik! Åland har lägst genomsnittlig kommunalskatt. Om man tittar på topplistan, så att säga, så av tio kommuner med lägst kommunalskatt i hela Finland så är sex av dem åländska kommuner.


  • Tack, talman! Ålands gymnasium ligger idag under landskapet. Det kostar drygt 20 miljoner. ÅHS ligger under Ålands landskap och kostar kring 100 miljoner. I övriga Finland har det varit vanligt att dessa ligger under kommunerna. Vi har alltså en kommunal avlastning på cirka 120 miljoner, vilka ligger på övriga finska kommuner. Så här är ju förklaringen till det. Så det är en sanning med modifikation. Vi är överbeskattade på Åland.

    Den attraktionshöjande insatsen som görs tycker jag att är bra. Vi hade ett förslag för två år sedan i budgetdebatten som vi kallade Team Åland, där vi ville se en samordning med allt det här. Det var synd att ledamot Josefsson inte tyckte om idén då.


  • Oavsett så har vi lägst skatt, vi har ingen landskapsskatt. Idéer bygger på varandra, den kanske ledde till även det här. Det är så som jag tycker att vi i det här parlamentet ska jobba. Vi ska bygga vidare på varandras idéer.


  • Talman! Jag känner mig nästan manad till den här repliken, även om jag kommer att fördjupa min argumentation om en stund i ett eget anförande. Alltså det som oroar mig och Liberalerna när det gäller ansatsen till den digitala transformeringen är att man har ett väldigt stort teknikfokus. Digital transformering handlar om människor, det handlar om verksamhetsutveckling och det handlar om processutveckling där digitala tjänster och IT fungerar som stöd. Min förvissning är att det kommer inte att fungera. Det kommer inte att uppnå de krav och de förväntningar man har ifall man låter teknologin styra, och det är jag inte direkt ensam om utan så säger också forskningen kring det och så säger experterna inom området.


  • Tack, talman! Jag skulle vara förvånad om inte ledamot Zetterman tog en replik gällande det här. Jag ser också fram emot att diskutera under kommande anföranden.

    Digitaliseringsenheten har konstaterat att de flesta digitaliseringsprojekt har misslyckats just på grund av att vi har saknat kompetens och att dagens arbetssätt måste ändras. De äskar just om de här tre tjänsterna för det. Jag upplever inte alls att det är något teknikfokus, utan det är just digital transformering som är i fokus och att jobba på nya sätt. Man vill sammanföra sakkunskap med verksamheten, vilket resulterar i bättre och nya arbetssätt och kanske digital teknik däremellan. Men målet är inte att digitalisera allt.


  • Talman! Jag har sympatier för arbetssättet och särskilt för minister Karlström för jag vet att han vill komma framåt i det här. Men ska vi nå riktig digitalt, så ska vi få ut den riktiga affärsnyttan, den riktiga samhällsnyttan och medborgarvärdet ur det här, så då gäller det att få till en verksamhetsnära och verksamhetsdriven utveckling. Och då kan inte den skötas från en digitaliseringsenhet, utan då måste varenda en avdelningschef, varenda en byråchef och alla anställda var besjälade av att göra vardagen enklare för medborgarna och själva effektivera sina arbeten och se till att tillgängliggöra sina ärenden ut gentemot medborgarna. Det är inte förrän vi börjar jobba med de frågorna på riktigt som vi kommer att nå hela vägen. Nu är det vissa projekt som går kraftigt framåt. Det är bra så, men vi behöver också få det här riktigt djupa perspektivet och det kommer att ta tid.


  • Jag håller egentligen helt med ledamot Zetterman. Det här som jag nämnde är bara ett första steg. Som jag sade, det är inte digitaliseringsenheten som ska driva de här frågorna. De ska vara ett stöd till övrig verksamhet. Varje avdelning, varje myndighet och kommun måste ansvara för den här frågan själv. Gällande förvaltningen så tanken med digitaliseringsenheten är just att det ska vara ett stöd och jobba tillsammans med övrig personal och verksamheter. De har också som mål att just höja kompetensen hos övriga anställda och ha återkommande utbildning i ämnet. Men det är lång väg att gå, men här är första steget.


  • Tack, talman! Jag tänkte vara kort säga att det är precis flera anföranden som det här som den här salen skulle behöva. Då skulle den här salens gemensamma kraft också bidra till attraktionskraftshöjningen på Åland och göra att fler flyttar in. Mer positivism, se möjligheterna som vi har och lyfta upp goda exempel, mer av det. Det är superbra. Sen kommer vi att diskutera mer om digitalisering. Men allt som ledamot Josefsson står för när det gäller digitalisering står jag bakom också. Det är klockrent, allt vad han säger.


  • Tack minister Karlström. Kul att höra från en annan optimist.


  • Talman! I denna budget har vi försökt plocka upp de behov som lyfts upp från fältet och genom en mängd olika satsningar fånga upp dem och göra de insatser som behövs. Jag vill först och främst lyfta de satsningar som görs inom äldreomsorgen.

    I budgeten för detta år 2022 lyfte vi för första gången arbetet både med en ny klientavgiftslag och ett äldrepolitiskt program. Det arbetet pågår för fullt och är av yttersta vikt för att vi ska kunna ta det helhetsgrepp kring äldreomsorgen som så många efterfrågar bl.a. finans- och näringsutskottet. Hela idén med ett äldre politiskt program är att ta ett helhetsgrepp gällande frågor som berör äldre och att fastställa långsiktiga och tvärsektoriella politiska målsättningar för dessa frågor. Inom ramarna för det äldrepolitiska programmet kommer vi därför att se över samtliga vård- och servicekedjor och organisationsstrukturer. Det har blivit mer och mer tydligt att det här behövs. Det är komplexa system och saker kuggar i varandra på olika ställen och berör dessutom en mängd olika lagar så det är inte så där enkelt att bara bestämma att så här gör vi, utan man behöver veta hur man kan göra det. Så det är logiskt att i arbetet med det äldrepolitiska programmet titta vidare på organisationsstrukturer och ansvarsfördelning alltid med den bästa helhetslösningen för Åland som utgångspunkt.

    I programmet kommer vi även att titta på olika rekommendationer och riktlinjer och demensfrågor kommer givetvis vara en del av det som måste diskuteras och lyftas. Och att se över dessa riktlinjer och rekommendationer kan vara en av de åtgärder som kommer ut ur programmet. Tanken är att programmet ska vara klart till sommaren 2023 och på fredag har den parlamentariska gruppen sitt första möte.

    Vi vet att vi har stora utmaningar inom äldreomsorgen. Vi blir snabbt fler som är i åldern 75+ och det fortsätter att öka allt snabbare. Vad spelar det för roll då, kan man fråga sig? Vår äldre är ju friska och vigulanta på ett helt annat sätt än våra tidigare generationer och det är sant. Dessutom är vi ålänningar bland de som är mest aktiva som seniorer, vilket ofta brukar vara ett tecken på att man mår bra. Allt det är jättebra och vi behöver jobba på friskfaktorerna för alla åldrar, något vi kommer att lyfta i vår folkhälsostrategi som också ska presenteras innan sommaren 2023. Jag återkommer just lite mer kring det arbetet.

    Orsaken till att vi behöver arbeta mer strukturerat kring vår äldreomsorg på Åland så den blir så bra som den bara kan bli är det faktum att vi blir färre som kan ta hand om våra äldre, och med fler äldre ökar också behoven av mera boenden som är anpassade för äldre i alla kategorier från seniorboenden till institutionsplatser. Från landskapsregeringens sida vill vi nu inleda en dialog och se om det kunde vara dags att flytta över ansvaret av institutionsvården till landskapsnivå. Här kan man säkert tycka att det är väl bara och bestämma att ni gör så. Men eftersom det är en kommunal behörighet så tror vi att vi når bästa resultat genom att föra en dialog med kommunerna och ÅHS och komma överens om och hur detta ska gå till, vilket jag har stor förhoppning till att vi kommer att hitta en lösning på.

    Vi kommer då att börja med de konsekvensanalyser som behövs för att detta sedan ska bli möjligt med allt från hur vi ska styra det ekonomiskt till lagstiftning som måste ändras. Vi vet att det är den vårdtunga vården som är den tunga och svåra för våra kommuner att mäkta med. Det har också blivit tydligt i de debatter som nu nyligen förts kring både demensvård och psykogeriatrisk vård. Kommunerna skulle behöva satsa mera på den förebyggande omsorgen och hemvården i allt större grad. Vi har många äldre som bor hemma och vi behöver utveckla den service vi kan ge våra äldre hemma så de finns förutsättningar för att faktiskt bo hemma så länge du själv önskar. Här stärker vi ÅHS med mera resurser inom primärvården för att bättre kunna möta de behov som finns på kommunernas äldreboenden och inom hemservicen. ÅHS håller också just nu och förverkligar det första steget i en seniormottagning, allt för att försöka mäta behoven som finns och som uppkommer. Med en allt större grupp i ålderskategorin 75+ så kommer större krav på boenden anpassade för äldre, vilket jag nämnde tidigare.

    Vi satsar därför i denna budget även på samarbetsunderstöd. Vi har tidigare haft IT-projekt som prioriterade projekt men nu kommer även samarbetsutvecklande projekt inom äldreomsorgen att prioriteras, vilket är nytt i denna budget. Vi öppnar även upp för att söka pengar för investeringar inom äldreomsorgen. Kriterierna håller på att tas fram.

    Dessutom så har vi avsatt en stor summa pengar för de kommande fem åren totalt 375 000 euro, varav av 75 000 euro för nästa år för kommunerna att använda för utbildningar, samarbetsprojekt mellan de olika kommunerna, där bland annat KST förde fram i år genom en skrivelse att vi måste göra den satsningen på utbildning för att omorganiseringen av socialvården och de förnyade lagstiftningen ska få avsedd effekt. Den 10 februari kommer vi att ordna en hel dags seminarium kring det äldrepolitiska programmet för att inspirera och ge bra matnyttig information till de som jobbar inom äldreomsorgen. Så boka in det datumet i era kalendrar redan nu!

    Under året som kommer ska också steg två i klientavgiftslagen tas fram där vi nu avser att Ålandsanpassa klientavgifterna då vi framöver kommer att jobba med en egen åländsk klientlag. I en klientlag sätter man hur klientavgifterna kan tas ut, där kan vi till viss del styra äldreomsorgen framöver.

    Jag nämnde tidigare folkhälsostrategin och arbetet med den som fortsätter där den politiska referensgruppen ska träffas för första gången nu i slutet på november. Målet är att beskriva aktuella folkhälsoutmaningar och vilka olika möjligheter olika verksamhetsområden har för att bidra till bättre hälsa, minskad sjukdom och att identifiera negativa effekter individers hälsa på kort och på lång sikt.

    En viktig grupp i folkhälsoarbetet är våra barn och unga där utvecklingsprojektet barn och ungas hälsa fortsätter sitt arbete under nästa år. Projektledaren är utsedd och påbörjade sitt arbete igår och projektmedlemmen den 22 november. Tanken med projektet är inte att allokera pengar någonstans direkt och det handlar inte heller om utredningar, utan att samla all information som framkommit i olika utredningar och insamling av fakta och ta fram en projektplan hur arbetet dessa 3,5 år ska fortgå. En styrgrupp behöver tillsättas och sedan är det verkstad som gäller. Högt prioriterat är att äntligen komma fram till var och hur en ungdomsmottagning kunde verkställas. Ska den placeras inom ÅHS, KST, hos en privat aktör eller kanske hos tredje sektorn? Detta är en av alla frågeställningar som behöver besvaras och beslutas om. Vilka evidensbaserade metoder ska vi anamma på Åland? Vilken forskning ska vi utgå från? Frågorna är många. En metod som vi kommer att pröva innan projektet fått sin början är dock YAM, "Youth Aware of Mental health" som Annika och jag fått presenterat för oss och som vi nu kommer att inleda ett pilotprojekt på Åland med. YAM är ett program för skolelever som främjar diskussion, utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskapen om psykisk hälsa. De är ett program som Karolinska institutet tagit fram och som idag används i tio EU-länder och vi kommer även att nu inleda arbetet med att ta fram en övergripande plan gällande barn- och ungdomsstrategi.

    ÅHS fortsätter också förverkligandet av den lågtröskelmottagning/mentalhälsa under 18 år som det tillsattes medel för i tilläggsbudgeten i år. I den här budgeten finns resursmedel för både i form av personal och medel. Mentalhälsa under 18 år ska placeras inom primärvården och dit ska man som förälder till en minderårig kunna vända sig för hjälp utan remiss eller du som ungdom under 18 år kan vända dig dit för att prata med någon om du mår dåligt. Vi har tidigare saknat det här steget på Åland och det har efterfrågats i många, många år från många på Åland. Vi behöver detta för våra barn och unga på Åland. Nu händer det och det gör mig oerhört glad för det behövs. De indikationer som jag har fått är att det kommer att ske innan sommaren nästa år. Tack!


  • Talman! Socialminister Holmberg-Jansson pratade inte särskilt mycket om de mest utsatta i sitt anförande. Då talar jag om de mest ekonomiskt utsatta. Man sitter i en landskapsregering som nu vill öka grundbidraget som redan de lägst bemedlade haft tillgång till tidigare. Oh nu vill man utöka det till den bredare medelklassen, medan man inte har fört fram indexjusteringar av bostadslån, utkomststöd eller andra åtgärder för dem som har absolut svagast ekonomi. Ändå vet vi att de med svagast ekonomin också har små möjligheter att påverka sin egen vardag. Äger du inte ditt eget boende så är det svårt att göra kloka investeringar i värmeteknik. Man får leva med den situation man har. Maten blir allt dyrare på alla nivåer. Visst, alla kan säkert spara någonting, men marginalerna för det är betydligt mycket mindre om man har riktigt lite pengar.


  • Tack, talman! Därför har vi från landskapsregeringen också höjt ensamförsörjarbidraget bland annat. Det är ju en av de grupper som har kommit fram när man har gjort den här utredningen. Vi har också med pengar för att göra en ny utredning för att se om läget fortfarande är så. Vi tog beslutet här i september och den här utbetalningen kommer att ske i december, så det kommer att bli en pott på 80 euro extra för den här gruppen och det kommer att komma nu i december. Ja, jag vet, det kommer inte att räcka eller hjälpa alla. Jag förstår inte riktigt kritiken om grundavdraget. Jag ser att det är en stor grupp som kommer att få mera pengar. Tidigare var det upp till 22 000 eller 28 000 och nu är det upp till över 40 000 och det betyder att det förstås blir en större påverkan för de med lägre inkomst, de får mera pengar tillbaka.


  • Talman! Problemet är att du måste ju ha en tillräcklig inkomst för att kunna göra ett grundavdrag från den, och det är den gruppen jag nu talade om. Ministern står här och talar sig varm för äldreomsorg. Men alla fattiga, framförallt kvinnliga pensionärer, där kommer utökningen av grundavdraget att ha mycket liten om någon inverkan och dem glömmer hon. Det finns inga åtgärder på det. Här borde man se på att indexjustera de stödsystem som finns, men förstås också se på gränserna till högkostnadsskyddet. Det är naturligt så när den allmänna prisnivån har stigit. De nivåer som tidigare varit beräkningsgrunder för relativ fattigdom har också stigit. Här tar ministern inga åtgärder. Jag tycker att det är märkligt i de här tiderna att det bara är Liberalerna som pratar om de absolut ekonomiskt svagaste. Alla andra pratar om den breda medelklassen.


  • Tack, talman! Jag tycker inte att det där kanske var en helt korrekt analys som ledamoten gjorde. Men om ledamoten har den analysen så får det stå för henne.

    Pensionärerna kommer ju att få en pension som ökar med över 100 euro. Det är redan bestämt och det kommer man att få. Vi har valt att inte höja ÅHS-avgifterna, som var ett förslag från dem som tittade på patientavgifterna, just på grund av att det fanns en oro för den gruppen, även för sjukpensionärer, att de skulle få högre avgifter. Jag hann tyvärr inte med hela mitt anförande. Jag var för optimistisk med hur mycket jag hinner prata på dessa sju minuter som vi har, så jag kanske får återkomma i ett till där jag kan gå in lite mera på de här detaljerna. Vi funderar hela tiden på hur vi kan hjälpa till och vilka sätt som är de bästa för att nå den här gruppen som har (… taltiden slut).


  • ag blir glad av att höra att ministern har en genuin vilja att arbeta strategiskt i äldreomsorgsfrågorna och då med den nya äldreomsorgsstrategin och också följa med i utvecklingen i övrigt. Något som dock inte kan vänta är just arbetet med demensvården. Det är något som ministern vet att finns med i regeringsprogrammet. Vi hade en diskussion här tidigare också i salen om kunskaps- och resurscentret som skulle behöva ha en koordinator för att de aktörer, som arbetar med just demensfrågor, faktiskt skulle kunna få mer kompetens och kunna dela kunskap och expertis om just den här väldigt krävande vårdreformen som det ändå är. Jag hoppas även, fast det inte står i budgetförslaget, att det finns en vilja att göra den här anställningen eftersom det också är väldigt behövligt just nu och det finns aktörer, inte minst demensföreningen, som verkligen skulle vilja ha den på plats.


  • Tack, talman! Som tidigare ordförande i demensföreningen så är jag väl insatt i de här frågorna och det är en av orsakerna till att jag ställde upp politiskt. Det här är en fråga som ligger oerhört varmt om hjärtat för mig.

    Inom seniormottagningen som nu kommer att öppnas upp inom ÅHS så är det här någonting som på sikt kommer att ingå i deras verksamhet, alltså en demenskoordinator. Vi kommer att titta nu på hur vi kan jobba med de här frågorna mera konstruktivt. Men sedan är det här också en av de frågor som vi kommer att titta på i det äldrepolitiska programmet. Vi har en parlamentarisk grupp som kommer att träffas nu första gången på fredag och där kommer vi att titta på vilka riktlinjer som behöver uppdateras, bland annat demensriktlinjerna måste uppdateras. Ett av förslagen kommer antagligen att bli att det här bör uppdateras och när det ska uppdateras. Det är så som det här eller politiska programmet ska arbeta.


  • Talman! Det är så klart fint att höra att det är på gång, att diskussioner har först med kommande seniormottagning som ska titta på dessa frågor och att också arbetet ska ingå i strategin för äldreomsorgen.

    Men det vi påpekar från Hållbart Initiativ är att det vore väldigt viktigt att också anslå medel redan nu för att den här anställningen skulle kunna göras. Det behöver kanske inte vara så att anställningen görs direkt, men någon gång under året där man har en kanske lite mer klart uttänkt tanke om hur den här samordningen ska ske. Regeringen har ju ändå suttit tre år och regeringsprogrammet skrevs ju för tre år sedan och då visste vi redan att behovet var väldigt akut och nu har det blivit ännu värre. Så jag hoppas att man kunde påskynda den här processen genom att också anslå medel.


  • Tack, talman! Det här är ju egentligen en kommunal angelägenhet och det är kommunerna som ska ordna det. Men vi har haft den här diskussionen nu att det här ska anordnas inom seniormottagningens väggar, det vill säga inom ÅHS-verksamhet. Skulle det visa sig att de resurser som man nu har allokerat för seniormottagningen inte skulle räcka till så lovar jag att vi ska återkomma till lagtinget i en tilläggsbudget i så fall om det skulle behövas.


  • Tack, talman! Vi tror ju inte att lösningen på alla problem är att ÅHS tar över institutionsboende. Ett modernt sjukhus ska inte fungera som ett hem för människor. Men en sak som landskapet har ansvar för är ju läkarresurserna, också för de institutionsboenden som vi har i dag och de räcker inte till. Hur ser ministern att man kan lösa det problemet som ligger på landskapsregeringens ansvar?


  • Tack, talman! Det är precis just därför som man nu förstärker primärvården med läkarresurser specifikt för att man ser att man inte räcker till för institutionsboenden där man har läkaransvaret. Tanken är inte att de som är på institution i dag skulle flyttas till ÅHS. Man skulle fortfarande bo kvar där man bor, men huvudansvaret skulle i så fall vara på Ålands hälso- och sjukvård. Funkar det, kommer det att bli bra eller kommer det att bli nya diken? Ja, antagligen så kommer det att bli nya diken och därför anser vi från landskapsregeringens sida att vi inte bara kan gå ut och säga att vi gör så här nu. Vi måste sätta oss ner och diskutera med ÅHS och med kommunerna. Vi hade ett väldigt bra möte för lite drygt en vecka sedan när vi diskuterade äldreomsorg. Redan i dag har man haft de första mötena och diskuterat bland annat samverkansavtalen.


  • Det är jättebra att man har kommit igång med att diskutera saker gemensamt, men det är ändå tycker jag lite bekymmersamt att lösningen på det mesta är att landskapet ska ta över ansvaret. Landskapet har ingen beskattningsrätt. Det är ett kommunalt ansvar att sköta äldreomsorgen och det är kommunerna som borde kunna organisera sig på ett sådant sätt att man i kraft av sin finansiering skulle klara av att göra det här. I stället så ser man ingen annan lösning än att det är landskapet som ska överta också den här frågan. Ser inte ministern ett problem med det här, också ett ekonomiskt problem?


  • Tack, herr talman! Ja, absolut ser jag ett problem och det blir ofta tydligt att kommunerna är för små för att bära den bördan, och det handlar även om Mariehamn och Jomala. Äldreomsorgen idag är komplex, man är väldigt sjuk när man är på äldreboendena och det är ju en av orsakerna till varför man i Finland nu har tagit bort institutionsvården från kommunerna. Ja, det här är en komplex fråga. Egentligen kan man ju fundera, ska vi föra över hela äldreomsorgen till ÅHS eller på landskapsnivå? Vad finns kvar ute i kommunerna då? Nu får vi ta det här i steg. Den här utredningen som gjordes så där var alla helt överens om att institutionsvården som borde vara under ÅHS. Nu testar vi det och kommer att ha möten kring det och se om det går att förverkliga.


  • Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande. Ni började med det äldrepolitiska programmet och kommittén har sitt första möte på fredag kl. 9.00 dit jag är kallad, den enda av dem som är närvarande här just nu. När jag fick både kallelsen och sedan den här bekräftelsen så funderar jag lite vad ett äldrepolitiskt program ska innehålla för oss 65 +, dvs. någon som är lite yngre än mig och uppåt. Det är väl då livet efter 65 som ska behandlas. Men nu när jag hörde här så skrev jag ner: Vårdkedja, seniorboende, institutionsvård, hemvård och demens. Vi är tre stycken här som är 65+ och det är nog inte det som vi håller på att fundera på. Är det bara det här som vi ska hålla på med? Eller vad kommer det mera i det här programmet?


  • Tack, talman! Jag hinner inte i en replik replikera men jag kan diskutera med ledamoten efteråt. Du kommer att få väl med information på mötet på fredag om vad det kommer att innefatta. Men ett äldrepolitiskt program är allt ifrån 65, pigg och glad till 100, lite mindre pigg kanske, men man kan vara jättepigg när man är 100 också. Men det handlar om allt det som rör den äldre personens liv, allt från boende, nutrition, olika demensriktlinjer och kvalitetsrekommendationer. På vilken nivå ska saker och ting skötas? Det är ett väldigt gediget arbete som kommer att göras och en mängd olika höranden som kommer att göras under perioden. De som sitter med i gruppen kommer att få en väldigt väl insatt bild av äldreomsorgen på Åland.


  • Det ska bli spännande för att en kollega kallade det just för äldreomsorgsprogrammet, och det är det som jag hoppas att det inte ska vara, utan att det finns plats för både golf, triathlon, boule och annat som man också kan hålla på med. Ibland blir man sjuk, men det finns många dagar som man inte är sjuk fast man är 65.


  • Tack, talman! Där har vi nu en intressant utredning som pågår tillsammans med Åbo Akademi. Vi tittar på silverekonomi. Vad bidrar den äldre generationen med både i kunskap men också i pengar? Den utredningen ska vara klar här till jul. Sådant kommer också att vävas in. Så vi kommer säkert att diskutera både triathlon och annat.


  • Tack, herr talman! Ministern nämnde att man ska börja jobba med YAM-programmet. Jag minns många, många gånger här i lagtinget under tidigare mandatperiod där min kollega Tony Wikström talade sig varm för det här YAM-programmet. Han var säkert lite besviken på att vi inte fick det implementerat på Åland, så det är roligt att höra. Jag kanske lyssnade dåligt. Men vem är tänkt att vara huvudman för det här arbetet? Är det skolorna eller sjukhuset eller vem blir det?


  • Jag tittar på Annika nu, för det här är någonting som utbildningsministern och jag gör tillsammans. Vi har konstaterat under den här mandatperioden att det är väldigt många frågor på våra byråer som går ihop, allt ifrån när det gäller barn med NPF-diagnoser till exempelvis YAM. Det här kommer vara ett pilotprojekt som görs på skolor. Det kommer inte vara någon speciell huvudman nu. Det här är en av de saker som både jag och Annika tror att skulle kunna passa in, kanske just under det här projektet barns och ungas psykiska hälsa. Att man bestämmer sig där för att det här kunde vara något som alla skolor på Åland kan göra och använda sig av. Så nu är det några skolor som kommer att testa först.


  • Jag antar, eftersom det är ganska specifik kunskap som krävs när det gäller psykisk ohälsa, emotionell intelligens och självmordsproblematik, att det ändå måste knytas kompetens till Åland, kanske från svenskt håll, Karolinska eller någonstans. Vi ska följa det med spänning från en socialdemokratisk sida.


  • Tack, talman! Ja, det finns en mängd olika spännande saker där jag tror att Åland är ett perfekt område att använda sig av. YAM är bara en sak som man kan använda och som är evidensbaserad. Och ja, det kommer så klart att knytas professionella personer som har hand om utbildade - om man nu kan kalla dem - instruktörer. Så det behöver inte finnas någon oro för det.


  • Tack för ett bra och heltäckande anförande. På grund av tiden så koncentrerade jag mig på ett område, dvs. ungdomars och barns psykiska ohälsa. Vi har ju lämnat in en motion som går lite i linje med det som ministern sade. Det ordnades också den 7 november ett stort seminarium med experter som Ålands Framtid anordnade. Där framkom begreppet ångest, att ungdomar känner så väldigt mycket ångest och att man har funnit en koppling med att man hela tiden och ständigt är uppkopplad. Hur ser ministern på den problematiken? Sedan har jag också hört av sådana som kan det här bättre än mig, att de två personer som jobbar med de här frågorna från regeringens sida så man är orolig över att man mera blir att utreda orsakerna till grundproblematiken i stället för att komma med konkreta åtgärder för att göra någonting åt det. Det vore intressant att höra hur det förhåller sig där?


  • Tack, talman! Jag var och lyssnade på seminariet. Det var väldigt bra, informativt och en kunnig panel som satt och diskuterade under kvällen. All eloge till Ålands Framtid för det, det var jättebra!

    Något som vi haft i utredningen gäller bland annat barn som har NPF-diagnoser och därför finns det medel i budgeten nu för att titta om det ska vara ett resursteam eller en resursskola på Åland.

    Det är intressant att man har en oro för de här personerna som jobbar med det här projektet, när den ena började i går och den andra börjar nästa vecka. Kanske man inte behöver ha någon oro ännu. Jag lovar att det kommer inte vara en mängd utredningar, utan likt det jag sade i mitt anförande så mera plocka upp alla utredningar som finns. Många gör utredningar med det är ingen som sedan sätter sig ner och analyserar dem, hur ska vi använda de här utredningarna och hur kan vi använda dem ihop? Och det är det som är (… taltiden slut).


  • Oron var inte alls riktad mot dem som har börjat jobba med det. Man tänker sig att man inte blir att sitta och utreda saker och ting utan att man faktiskt aktivt skapar nödvändiga åtgärder.

    Sedan när det gäller det här med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så när lågtröskelmottagningen förhoppningsvis kommer på plats, kommer man att se till att det också finns resurser för att handa den problematiken?


  • Talman! Den lågtröskelmottagning/Mentalhälsa under 18 år som vi har satt pengar till i tilläggsbudget 1 i år, och som det också finns medel för i den här budgeten som är på gång nu på ÅHS, så där handlar det ju om att man får komma med lågtröskel utan en remiss om du känner oro eller ångest. Men det är klart att om du har barn som du är orolig för att de inte klarar av att koncentrera sig eller att man har svårt att sitta stilla så då är det ju lätt att vända sig dit först och sedan blir man hänvisad vidare, kanske till BUP eller till mera specialsjukvård. Många gånger så behöver föräldrarna bara någon att prata med för att få en coachning i vissa fall, men sedan i vissa fall så behöver man få ett professionellt stöd och det kan man få från specialsjukvården på BUP eller eventuellt från det här (… taltiden slut).


  • Ledamot Gyrid Högman Anförande | 18:31

    Herr talman! Efter allt som sagts från den här talarstolen och i repliker borde det inte finnas mycket kvar att tillägga. Som lärare måste man säga allting minst tre gånger, men på olika sätt för att få så de korn av kunskap man vill förmedla till sina elever.

    Så ärade kollegor, det blir lite upprepningar. Jag vill först säga att jag är mycket nöjd över att budgeten inför en kostnadsfri gymnasieskola och att det ska vara likvärdigt oavsett om man studerar i lyceet eller yrkesgymnasiet. Det må vara ett sätt att lappa och laga eller ett sätt som saknar struktur. Men det oaktat är det positivt. Allt detta ska lagfästas i den gymnasielag som nu finns på lagberedningens bord. Eftersom alla partier värnar om utbildningen är jag övertygad om att systemet kommer att vara varaktigt tills det kan verifieras i lagform. Sedan är skolorna vana att göra det mesta och fixa till saker och ting, så jag är inte orolig för strukturen.

    Projektet Gymnasium för alla ska sen samordna och strukturera och ge hjälp och de som inte hittat sin plats i vårt skolsystem. Här gav utbildnings- och kulturministern en bra beskrivning. Det gäller att hitta rätta och individanpassade vägar för just den här gruppen ungdomar. Min erfarenhet är att det inte går att tvinga ungdomar till skola eller till arbetspraktik om de själva inte har motivationen, man kan leda till vatten men inte tvinga någon att dricka. Ibland måste man ha tålamod och låta en ung människa mogna.

    Att bolagiseringen av Högskolan på Åland satts på paus innebär inte att man vill begränsa högskolans självständighet, tvärtom. Ett aktiebolag är inte saliggörande för självständigheten, ägaren är densamma och Svante Fagerlunds utredning visar att det krävs riksdagslagar för att garantera momsfrihet. Jag vill hänvisa till Janne Holméns artikel ”Ålands högre utbildning” i Fredsinstitutets utgåva ”Styr ålänningarna sitt öde? Den berättar ganska ingående om det här.

    Såsom näringsministern så vill jag vara lite positiv. Vi borde varje dag och varje stund tacka för att just vi dragit högsta vinsten i livslotteriet och fått födas på en plats som denna. Vi kan fritt uttrycka vår åsikt, vi har det materiellt bra och det finns ett skyddsnät om och när vi råkar i svårigheter. Vi kan leva i tryggt i en demilitariserat och neutraliserat område och det känns särskilt idag när missilerna flyger till höger och vänster.

    Vi som bor här på Åland tar i mångt och mycket demokrati och självstyrelsen för given. Det är ett faktum att självstyrelsen är en konstruktion som inte går helt i linje med Finlands förvaltningsprinciper. Den går tvärtemot egentligen. Vi oroar oss med rätta över klimatförändringar och decimering av biologisk mångfald och bör på alla sätt verka för att rädda vår jord, men vi borde också på samma sätt oroa oss över vår självstyrelse och hitta strategier att utveckla den. Om självstyrelsen förtvinar så är inte bara en fråga för lagtinget och landskapsregeringen utan för hela Åland och alla dess inbyggare. Självstyrelsens livskraft påverkar allt, för att nämna några områden: välfärd, näringsliv och arbetsplatser.

    Vårt Åland är en bra plats, kanske den bästa i världen. Man kanske ska vara lite rädd för att säga den bästa, för alla tycker om sitt. Visserligen finns det de – båda unga och äldre - som mår dåligt, men de flesta mår faktiskt bra. Vi lever länge, vi kan se fram mot att bli 83,8 år, jag har ungefär 10 år kvar, har jag tänkt. Landskapet har inga lån. Vi har en driftig befolkning och nästan 2 000 företag. Arbetslösheten är låg, just nu 4 %. Därför är det viktigt för kommande generationer för att de ska må bra, ha livskraft och tillförsikt för framtiden att inte gräva ner oss i eländesdiken och dysterhetsförutsägelser. Visserligen ska vi lära oss spara mer, konsumera mindre, spara energi, inte nöta på resurser, bry oss om vatten, naturresurser, flora och fauna – men detta är positivt och hälsosamt. Vi kan, vi vill och vi kan hitta vägar framåt! Tack!


  • Fru talman! Tack till ledamot Högman. Är det någon som har trott att en bolagisering av högskolan är en all saliggörande åtgärd? Jag tror inte att någon har gjort det, men jag kan ha fel. Jag ser ju inte att en bolagisering av högskolan är en åtgärd som i sig leder någonstans. Frågan är bara om det kan användas som en metod att skapa en annan organisationsform, särskilt om man är villig att också försöka söka fler ägare och få in kompetens och resurser utifrån Åland? Hur ser ledamoten Högman på att bredda ägandet i högskolan så att landskapet inte är den enda ägaren framöver?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 18:39

    Jag tror att jag sade att aktiebolagsformen är kanske inte den enda saliggörande. Däremot måste högskolan få en mer självständig ställning. Det är ju ganska viktigt att en utbildning och en högskola har en självständig ställning och bedriver forskning. Jag tror att det är viktigt att högskolan hittar samarbetspartners därför att högskolan är så liten och det behövs influenser utifrån. Vi ska hoppas att den kan utvecklas i den riktningen med samarbetspartner.


  • Jag har väl uppfattat att Högskolan på Åland har haft samarbetspartner genom åren. Åbo Akademi har väl varit en viktig sådan. Men jag börjar tro att om högskolan på riktigt ska kunna flyga så behöver den fusioneras eller bli en del av en större utbildningshelhet, antingen genom att ta in ägare från olika håll eller bli en del av Åbo Akademi, Arcada, Novia eller någonting annat. Jag undrar om det finns mod och lust hos andra partier att drista sig till en sådan tanke?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 18:40

    Ting tar tid. Nu har då utbildnings- och kulturminister Hambrudd berättat att det finns liksom lite tankar framåt. Jag tror att vi får lite avvakta och hoppas på det bästa. Men det är klart att en liten provinsiell högskola har svårigheter. Det är ju helt klart.


  • Tack, fru talman! Ja, vi är på den positiva linjen nu. Jag som tycker om siffror så måste säga att det där med medellivslängd 83 år, eller vad ni sade, så det gäller ju nyfödda. Men om man sen till exempel är 50 så då har man en högre förväntad livslängd, så man har längre.... ja. Tack!


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 18:41

    Jag tog den här siffran från ÅSUB. De har den på sin hemsida. Så jag tror nog egentligen att den är tänkt för oss som lever just nu. Men om man föds i dag som till exempel unge herr Röblom så han har nog chansen att bli över 100 år säkert, kanske 150. Jag vet inte om det är någonting att fäkta efter, att bli så här gammal.


  • Tack, fru talman! I detta anförande ska jag resonera runt en fråga som ställts många gånger under de senaste remissdebatterna. Den lyder: Hur ska vi få bukt med budgetunderskotten och få största möjliga kontroll över Ålands ekonomi?

    Med tanke på det allvarliga läget i vår värld, när många lampor blinkar rött, så är nog det den viktigaste uppgiften att lösa, tillsammans med klimat- och miljöfrågorna – alltså att få bukt med budgetunderskotten och uppnå konjunkturutjämnande överskott igen. I alla dessa frågor är vi förstås mycket beroende av omvärlden men vi kan och ska göra mycket själva lokalt.

    Det nya finansiella ramverket med rullande kostnadstak och överskottsmål, som finansavdelningen förbereder, kommer att ha stor betydelse i detta arbete. Det är alldeles klart. Den stora frågan är, måste vi skära i välfärden? Svaret är, kanske, men inte nödvändigtvis. Många faktorer spelar in. Det kan räcka med ekonomisk återhållsamhet, kloka prioriteringar, kostnadsminskande effektiviseringar och olika intäktshöjande åtgärder. Utan sådana insatser är välfärden hotad på sikt.

    Riktigt enkelt uttryckt – för att trygga välfärden framöver måste det komma mer pengar in i kassan än vad det rinner ut. Vi måste stärka balansen. Det positiva är att Åland i grunden har ett mycket gott utgångsläge i jämförelse med de flesta andra. Vi är skuldfria med en hyfsad likviditet trots det stålbad som vi har gått igenom.

    Fru talman! För att framöver lyckas vända de negativa trenderna krävs för det första: En positiv självuppfyllande profetia, vi ska klara det här! För det andra: Långsiktiga lösningar, vi ska tänka 3 år och framåt. Och för det tredje: Ett oegoistiskt samarbete över partigränserna. Viktiga strategiska beslut måste bära över flera valperioder.
    Målsättningen ska naturligtvis alltid vara att ålänningarna ska ha minst samma förmåner som befolkning och företag i Finland.

    I ett 7 minuters anförande hinner jag inte gå in på så många detaljer så jag fokuserar på en av mina gamla käpphästar: Rensa bort överdriven och onödig byråkrati! Det är ingen quick fix men är efterlängtat och kommer på lång sikt att få stor betydelse för att stoppa förvaltningsexpansionen och förändra förhållandet mellan offentligt och privat anställda som är ett måste.

    Om vi målmedvetet bekämpar onödig byråkrati så sänks kostnaderna både för samhällets administrationsapparat och för näringslivet och medborgarna. Vi får en Win-Win-Win-effekt som till på köpet skapar tillväxt, som självklart ska vara hållbar. Det får alla ålänningar nytta av på sikt. Enklare rutiner och mer pengar i plånboken.
    Det handlar om förbättrad konkurrenskraft, inte bara internt, utan externt, så att åländska företag kan exportera mera och växa utanför Åland – att bytesbalansen påverkas så att skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas inom Åland ökar. Företagens vinster ökar och skatteintäkterna ökar och med ökad hållbar tillväxt kan vi trygga både landskapets och kommunernas ekonomier.

    Fru talman! Överdriven byråkrati och överdrivna kontroller är företagens gissel nr 1. Det vet jag. Vi kan inte själva direkt påverka allt men vi har en självstyrelse som ska kunna utnyttjas för ändamålet. Inom all vår egen behörighet kan vi själva lagstifta och reglera på enklast möjliga sätt. Vi ska också alltid ta tillfället i akt att påverka staten och EU när de blir överambitiösa.

    Jag hävdar att generell byråkratikontroll borde införas i hela samhällsapparaten – från regeringskansliet ända ner till minsta myndighet och landskapsägt bolag. I lagstiftningen ska byråkratikontroll vara lika naturlig som hänsyn till jämställdhets- och miljöaspekter. Varje ny lag, varje förordning, varje reglemente och varje beslut ska checkas och åtgärdas och rensas från onödig byråkrati. Jag har inte sagt något om skattegränsen, men självklart är den vårt besvärligaste byråkratiska hinder och regeringens största huvudbry. Jag har heller inte sagt något om digitaliseringen, men självklart är den en av de viktigaste verktygen i kampen mot onödig byråkrati.

    Till sist, fru talman! Det är mycket bra att regeringen Thörnroos har haft – och har – is i magen och vågar hålla i gång samhällsmaskineriet. Vi ska hjälpa de svaga och utsatta genom dåliga tider – det vinner alla på. Det krävs mod för att göra det, vilket vår regering visar. Arbetet med att på kort och lång sikt satsa på välmående och framåtrörelse i det åländska samhället är rätt väg att vandra. Den breda vägen är faktiskt den smala! Tack, fru talman!


  • Talman! När det handlar om att på lång sikt få finanserna på rätt köl så har jag funderat på den här frågan och kunde inte låta bli att ta replik. Jag tror att det har mycket att göra med själva regeringsbildningen efter ett val. I och med att ministrarna idag inte har personliga sekreterare eller någonting annat så blir ansvarig minister i väldigt nära samarbete med den avdelning som man blir ansvarig för. Och tillika så blir man en form av försvarsadvokat för de behov som finns på den avdelning som man blir satt att se till att ska fungera. På något sätt och vis så borde själva de finansiella ramarna sättas före personerna utses med namn i den nya regeringskoalitionen. Jag vet inte om ministern uppfattade exakt vad jag menade? Jag kan återkomma.


  • Tack, fru talman! Jag är inte säker att jag uppfattade riktigt kärnan i ledamot Nordbergs budskap. Men visst är det så att man skyddar ju alltid de sina. Det gör man ju. Men jag tror kanske att ledamot Nordberg får utveckla ytterligare lite mera så kanske jag kan svara bättre.


  • Talman! Här i salen många gånger så tycker jag att det finns väldigt mycket lösningar och expertis för hur allt borde gå till. Men när man har suttit runt regeringsbordet, som också finansministern har gjort, så vet man att det är enkelt att säga att man ska få det här budgetmomentet ner och oftast är det alltid lättare att spara på sina ministerkollegors områden än vad det är att spara på sitt eget. På något sätt och vis så tror jag att man i början av en mandatperiod, före man startar arbetet, borde komma överens om de ekonomiska ramarna, lite som vi har diskuterat om rambudgetering. Det var det som jag försökte få fram.


  • Tack, fru talman! Jo, det håller jag med om. Men det gäller naturligtvis att vara med och spara på alla avdelningar.

    När det gäller den här onödiga byråkratin som jag talade om, så den har vi ju alla här i lagtinget ett stort ansvar för. Det är ju vi som godkänner lagarna till sist innan de ska börja tillämpas. Och väldigt ofta så är det så att när man ändrar på en lag, utvecklar en lag eller stiftar en ny lag så kommer det nya byråkratiska element in i form av kontroller eller någonting annat. Det är där jag menar att det borde vara lika naturligt att man gör en noggrann kontroll och rensar bort allt sådant som är onödigt, allt som är jobbigt både för medborgare och för företag.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Det var ett trevligt anförande. Det hade en liten annan inriktning än Eliassons tidigare ekonomiska anföranden, för då har det varit mera uppbyggt på att intäkterna ska öka. Så det här var bra.

    Jag vill också ge en eloge åt ledamot Nordberg för förra replikskiftet. Jag tycker att han slog mitt i prick där faktiskt, jag tror att det är en delorsak utan att jag har varit minister.

    Men i alla fall, vi ska minska byråkratin. Liberalerna har i ett av sina förslag i den ekonomiska samlingsmotionen ett 1-1 system. Ett årsverke in - ett årsverke bort. En ny lagstiftning - titta på gammal lagstiftning etc. för att minska byråkratin. Men ska vi vara ärliga? Vi är 30 000+ ålänningar. Nog har vi ju överadministrerat vår ljuvliga plats på Åland: 16 kommuner, ett lagting och en landskapsregering. Snacka om byråkrati och snacka om vad det kostar!


  • Tack, fru talman! Vi måste komma ihåg en sak också, byråkrati är inte per definition någonting negativt. Byråkratin behövs. Byråkratin behövs i samhällsapparaten. Byråkratin behövs också i företagen. Det finns en byråkrati i varje företag, så man ska inte använda det som ett skällsord, tycker jag. Men jag pratar om onödig byråkrati, sådant som man klarar sig utan och det ska man städa bort. Man kan göra det i förhållande 1 till 1. Jag vill inte ta en sådan siffra i min mun. Men, ja, man måste jobba på den här frågan, plocka bort och se till att det inte kommer onödigt nytt.

    Sen har jag nog pratat om både kostnader och intäkter tidigare, ledamot Holmberg.


  • Tack, talman! 1-1 systemet, givetvis är det inte hugget i sten. Det är ju ett arbetsnamn som vi har där principen borde vara att man alltid tittar, "benchmarkar" och ser hur man kan göra. Ibland går det, ibland inte.

    Sedan när det gäller byråkrati, absolut, byråkrati ska finnas, men vi har nog överdrivit det här på Åland. Jag tror att vi är världsbäst på att administrera sönder ett samhälle egentligen, som jag sade i mitt förra replikskifte.

    Vi ska vara positiva, vi ska det bidra till den reklamfolder som näringsminister Karlström började snickra ihop här tidigare i debatten. Jag tycker att vi ska ha en vision om att Åland inte ska ha någon kommunalskatt överhuvudtaget. Vi ska administrera Åland. Vi ska administrera hela självstyrelsen på ett sätt där vi blir så effektiva och drar nytta av allt det företagande som finns på Åland, att vi inte behöver ha kommunalskatt. Snacka om attraktionskraft!


  • Tack, fru talman! Ja, det var ledamot Holmberg som sade det. Jag kommer inte med sådana löften att vi ska vara världsbäst i byråkrati. Det har jag inga siffror på. Men det tror jag inte, för då skulle inte vårt samhälle fungera så bra som det gör. Nog finns det säkert lika mycket och mer på andra ställen runt om oss i världen.

    Sedan när det gäller det här med att jag har talat om intäkterna tidigare och att jag inte skulle ha pratat om kostnader, jag har alltid hävdat att man måste titta både på kostnader - sänka kostnaderna och öka intäkter. Minskad byråkrati har ju faktiskt den effekten att den ökar intäkterna. För via företagen, som får förenklade system och förenklad byråkrati, så ökar vinsten och då ökar skatterna och samhället fungerar också på det.


  • (Mikrofonen inte påslagen)


  • Tack, fru talman! Jag pratar nu teoretiskt om den praktiska kunskap som jag har med mig i bagaget, hur man ska kunna göra. Att oppositionen och ledamot Zetterman kommer med kritik, det är bra och fullt naturligt. Jag tycker nog faktiskt att även den här regeringen försöker arbeta så effektivt som möjligt. Det vet nog Liberalerna också, som många gånger har varit i regeringsställning, att det är inte lika lätt när man kommer in i regeringssalen att sköta och hantera de här frågorna och fatta besluten. Det är lättare att stå här och säga det än att uträtta det därinne.


  • (Mikrofonen ej på)


  • Tack, fru talman! Jag har ju faktiskt inte anklagat Liberalerna för att de inte skulle ha försökt. Tvärtom, så tror jag att Liberalerna har försökt och försökt och försökt. Alla som sitter i regeringsställning så försöker. Men i vissa frågor så har vi olika åsikter och när det gäller kommunerna så har vi olika åsikter om hur det ska gå till. Vi anser, för det första, att den kommunala indelning som vi har i dag, de sköter sitt jobb otroligt bra. Det finns problem där och det finns för små kommuner, men vi hävdar ju då att det ska ske på frivillig bas när man gör strukturella förändringar ute i kommunerna. Där har vi olika uppfattningar. Men vi tror ju båda på att vi ska göra någonting gott.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Eliasson. Det var skönt att höra att det finns fler i talarstolen som tar upp det här med minst samma förmåner som i riket. Jag har börjat tro att det är en relik som bara Socialdemokraterna vill påminna om. Men det är skönt att höra att det fortfarande finns ledamöter inom Centern som också har det som en målsättning.


  • Tack, fru talman! Ja, det har vi.


  • Sen kan man ifrågasätta huruvida regeringen lever upp till den principen när det gäller den konkreta politiken. Vi har fortfarande inte reglerat i lag på samma sätt som man har på rikshåll när det gäller hälso- och sjukvård och social service. Ett uppenbart sådant exempel är ju den allmänna tandvården där vi, som ålänningar, inte har rätt till den förmånen som man har på rikshåll, och därför så fortsätter vi ihållande att lyfta upp den frågan här i lagtinget.


  • Tack, fru talman! Ja, det ska ni göra. Det finns också flera områden där ålänningarna har det bättre ställt och där vi kan erbjuda en bättre service än vad man har i riket.


  • Jo, det var ju bra att ni tog upp det här med Ålands ekonomi, att vi inte har lån och så vidare bortåt. Den här ÅSUB:s gallupen nyligen om oron som ålänningarna hade, så jag blev väldigt förvånad över att oron för landskapets ekonomi låg väldigt högt upp. Jag har läst det här bokslutet i många år och jag har ingen som helst oro för landskapets ekonomi och hur man ska gå framåt. Jag funderade, är det inte viktigt att man tar de här små stegen mot att det blir lite bättre och lite bättre i stället för att kanske ta de här stora reformerna och stora förändringarna, framförallt nu när vi har en orolig värld? Hur ser ni på det, små steg istället för stora?


  • Det är jätteviktigt. Jag ser det som en otroligt viktig fråga. Jag brukar prata om självuppfyllande profetia. Alltså, vad går vi ut här från lagtingets plenisal och berättar för ålänningarna? Säger vi att de ska vara oroliga, att det här kommer att gå dåligt? Eller säger vi att det här och det här är bra, det här kanske vi måste förbättra, men vi är övertygade om att vi kommer att kunna hantera det och att det ska gå bra för Åland? Ger vi ut de signalerna så då är det mycket lättare för ålänningarna. Och samtidigt, den självuppfyllande profetian, den driver till att uppfylla sig själv. Säger vi här att vi ska klara av det, då är sannolikheten mycket större att vi verkligen gör det.


  • Jo, självuppfyllande profetia. Det finns egentligen en sak som oroar mig. Det är ju det som ni är med på att föreslå, den här fullmakten att arrendera ut 1 miljard kvadratmeter. Om vi jämför med företag - jag funderade när jag tittade på det här - vi kan ta ett rederi som ska satsa på en investering som motsvarar 13 gånger omsättningen. Det är fruktansvärt stort. Ser inte ni risker med att landskapet Åland involverar sig i ett sådant fruktansvärt stort projekt som motsvarar 13 gånger BNP-produkter.


  • Tack, fru talman! Jag talade inte någonting om det där i mitt anförande. Jag stöder till fullo det budgetförslag som är lagt.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 19:05

    Tack, fru talman! Bästa lagting. Det är mycket som har sagts redan kväll så nu det blir lite upprepningar. Men jag ska också avstå från vissa för att inte göra den här kvällen längre än nödvändig. Jag ska presentera Liberalernas samlingsmotioner om regionalpolitik.

    Först lite om ökad tillgänglighet. Att mycket av näringsliv, samhällsservice och administration ofta av rent logistiska skäl dras till varandra och bildar centra är naturligt. Genom planläggning och koncentration av bostadsområden bildar dessa tätorter som såväl producerar som konsumerar service. På Åland finns tre mycket tydliga sådana, nämligen i Mariehamn, Jomala och Finström. Det får ändå inte bli så att landsbygden och skärgården helt glöms bort i samhällsplaneringen av bara farten. Samhällsservice och kultur ska göras tillgängligt för fler ålänningar genom anpassade lösningar som långt bygger på kommunikation, digitala verktyg för distansarbete eller -undervisning och infrastruktur. För vad vore dessa centralorter utan sina kunder och besökare. Alltså måste den service som tätorten erbjuder rent fysiskt vara tillgänglig. Digitaliseringen är ett välkommet komplement till detta men når inte riktigt alla ännu.

    Nu till infrastruktur. Kollektivtrafikens rutter och turtäthet måste göras attraktiva så att fler resenärer på stora delar av fasta Åland av miljöskäl väljer att nyttja dessa fortskaffningsmedel för sina transportbehov i den mån det är försvarbart, ändamålsenligt och rimligt. En ny generation ålänningar som åker kollektivt kan uppfostras exempelvis genom att erbjuda alla barn och unga i grundskoleåldern avgiftsfria busstransporter under hela året.

    Lika viktigt är att skärgårdstrafikens upplägg och turtäthet möjliggör smidiga transporter för både näringsliv och boende. Arbetspendlingen ska säkras. Det har blivit allt vanligare att fritidsboende i arbetsför ålder väljer att förlänga sin vistelse i skärgården även utanför den egentliga semesterperioden varför tillgängligheten måste bibehållas. Genom att bygga fasta förbindelser kan skärgårdstrafikens upplägg utvecklas och effektiveras och därmed möjliggöra arbetspendling också mellan skärgårdskommunerna. Skärgården är också helt beroende av de entreprenörer vars verksamhetsfält sträcker sig till kunder ute i periferin. Men, även i motsatt riktning. Fasta Åland är i sin tur beroende av resurser och kunnande som finns ute på landsbygden och i skärgården. Därför är den framtida skärgårdstrafikens upplägg avgörande för hela Ålands tillväxt.

    Trafiklösningarna överhuvudtaget ska utformas så att flaskhalsar kan undvikas. Utformningen av östra utfarten i Mariehamn behöver ses över för att inte riskera att bli en barriär mot vattnet men också för att förbättra funktionaliteten för bilburna resenärer till och från färjorna och likaså alla de tusental som pendlar till och från stan varje dag. En ny vägplan tas fram för utfarten liksom även sjukhuskorsningen som under dagliga trafiktoppar försvårar framkomligheten. Likaså är Lemströms kanal i behov av översyn och i samband med den bör man se på lösningar som inte ytterligare begränsar trafikflödet vare sig på land eller till sjöss.

    Det är en stor brist att inte landskapsregeringen förmått presentera ett meddelande till lagtinget utifrån den s.k. tunnelkommitténs betänkande trots att det överlämnades till landskapsregeringen redan i mars. Ännu större brist är att den sedan ännu längre tillbaka utlovade omställningsplanen för skärgårdstrafiken inte heller levererats. Omställningsplanen, i vilken slutsatser från tunnelkommitténs arbete borde ingå, borde ligga till grund för denna budget och för hur den framtida trafiken i skärgården ska vara uppbyggd. Det är därför vanskligt att ta ställning till enskilda inspel och anslag då helhetsbilden för det framtida upplägget förblir dunkel.

    Det finns dock ett signalvärde i att det reserveras anslag för investeringar som siktar framåt. Signalvärdet finns i det investeringsanslag om 500 000 € som reserveras för en förstudie och kärnborrningar inom projektet fast förbindelse till Föglö. Ett mer genomtänkt intryck skulle man dock få om detta anslag skulle utgöra en del av en större plan för det framtida trafiksystemet i skärgården. Detsamma gäller skrivningen om att återaktivera arbetet med Prästösundsbron, som dock saknar anslag helt. Signalvärden har betydelse men minskar i värde då det saknas konkreta tankar om hur tillgängligheten i den åländska skärgården ska säkras på längre sikt.

    Under debatten har det dock blivit klart att regeringen är oenig i stora infrastrukturella frågor. Det har framkommit med all önskad tydlighet i debatten att Moderaterna inte vill satsa på långsiktiga lösningar för infrastruktur och som avses utveckla och kostnadseffektivera trafiksystemet i skärgården. Och vad ska man tycka om Obunden Samling, vars ordförande, sittande talman Bert Häggblom inför valet 2019 i en radiointervju sade att partiet vill höja värdet på skärgården genom att satsa på en tunnellösning till Föglö. Tre år senare har partiet bytt fot och vänt kappan. Med ansvar för infrastrukturavdelningen hade minister Wikström momentet i sin hand men det bidde ingen tunnel, inte ens en tumme, dvs kärnborrningar vill man genomföra. Att Socialdemokraterna redan sedan tidigare haft sin negativa hållning till och med att delta i en parlamentarisk process är känt men förvånande.

    Tunnlar under vatten är inget nytt fenomen utan beprövat, kostnadseffektivt och tryggt. Den längsta undervattenstunneln i världen är Ryfylketunneln och ligger utanför Stavanger i Norge. Den är drygt 14 km lång. Idag har ett svenskt multinationellt byggföretag tilldelats ett kontrakt för att bygga en annan undervattenstunnel i samma område. Den kommer att bli över 10 km längre eller nästan 27 km och ska stå klar 2026. Den går ut till en ö som heter Kvitsöy och har 500 invånare. Likaså byggs det tunnlar för brinn kära livet på Färöarna. Det finns med andra ord framtidstro bland beslutsfattare på andra öar, men på Åland är det tunnsått av dem, åtminstone i lagtinget.

    Miljön, skärgårdsborna och i slutändan hela Åland får betala ett högt pris för dessa bakåtsträvare som synbarligen helst vill se skärgården som ett pittoreskt musealt inslag som gärna visas upp för besökare från däcket på den rostbruna skärgårdsfärjan under några solvarma sommarmånader vid sidan av högkvalitativa besöksmål eller turistfällor på fasta Åland. Om man dessutom, såsom Moderaterna resonerar, vill införa ett kostnadstak för skärgårdstrafiken så kan det å ena sidan innebära dödsstöten för en levande skärgård eller å andra sidan så tvingar det till nya innovativa lösningar för att bibehålla ett fungerande och sprudlande liv ute på våra öar. Låt oss hoppas att det är det senare som är framtiden. I annat fall så kommer bostadsmarknaden i stan att överhettas när skärgårdsborna börjar söka sig övernattningslägenheter.

    Avslutningsvis ännu några systemeffektivitetsförslag. Genom ministerstyre kan man få mycket gjort eller så ingenting. Inom infrastrukturområdet har det sistnämnda återkommande bevisats eller alternativt så har man åtminstone lyckats slå sönder allt vad heter visioner och övergripande strategier genom att peta i små detaljer i stället för att producera framtidstro. Minister Wikström har lyckats med konststycket av få sopkorgen att svämma över, kunde vi se nu senast i dagens tidning.

    Därför föreslår vi några åtgärder som kopplar operativ verksamhet från övergripande ledning och tillsyn genom att exempelvis Långnäs hamn AB övertar ansvaret för alla landskapsägda hamnar och färjfästen och ett trafikverk bildas. Trafikverket ska handha all administration, ledning och förvaltning inklusive upphandling av all trafik som bedrivs på Åland till sjöss, på land och i luften. En plan för bildandet av landskapets trafikverk ska tas fram genom att utgå från hur fastighetsverket bildades. Just upphandlingarna för de kommande åren gör mig orolig. Minister Wikström har gång efter annan blottat sin okunskap gällande det komplicerade trafiksystem vi har byggt upp genom åren för att få ett logistiskt flöde i bägge riktningar på de olika linjerna. Allt detta för att betjäna ålänningarna, näringslivet, de fast bosatta, fritidsboende och turisterna.

    Jag väljer att avsluta här för att hinna hem till natten. Än så länge går det färjor till Föglö, jag får samsas på bildäcket med några fiskbilar. Tack, fru talman!


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Juslin. Jag har tittat på de här motionerna. En del av dem är av naturen "nice to have". Flakfärja - säkert bra, trevligt och fint att kunna transportera cykelturister etcetera, avgiftsfria busstransporter - jag gillar klart idén och sedan att upphandla dagliga avgångar från Långnäs till Snäckö. Men, ledamot Juslin, det här är sådant som kostar pengar i någon form. Jag får det inte riktigt att gå ihop med sparbetinget som Liberalerna har på 7,2 miljoner. Kan ledamoten förklara lite ekonomin i det här? Då skulle jag vara glad.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:16

    Tack, fru talman! Finansministern har gjort korrekta iakttagelser. Det sistnämnda kunde finansieras till exempel med att läsa de tidigare utredningarna om skärgårdstrafiken utveckling och låta bli att köpa en utredning ytterligare från ett konsultföretag i Sverige. Busstransporterna är redan finansierade, men det är finansieringsmodellen som vi kanske måste se över. Grundskolelevernas skoltransporter betalar ju kommunerna idag. Det förstnämnda var ett litet förslag, ett embryo till en framtida ringväg eller trafik som förenar norra med södra linjen. Det är naturligtvis en kostnad i det. Här föreslås då en utredning för att se vilken färja som kunde klassas för det här ändamålet.


  • Vi har ju fått kritik i regeringen för att vi har ett antal utredningar med i budgetförslaget. Jag ser i motionen, jag vet inte hur många utredningar som föreslås, men det är åtskilliga.

    Vad gäller avgiftsfria busstransporter så är det jättebra, det är ingen tillkommande kostnad så det kan införas i morgon. Det är bra att få det bekräftat att det inte är någon där skillnad i intäkterna.

    Vi kan konstatera att flakfärjan kommer att kosta någonting så den höjer på driftsbudgeten helt enkelt.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:17

    Naturligtvis är flakfärjan avgiftsbelagd också. Det går ju inte så fort eftersom Traficom ska kopplas in här och klassa om eventuellt den här färjan. Det är inte gjort till nästa säsong, men därpå följande. Den ska också marknadsföras för cyklister och motorcyklister och kanske någon personbil.


  • Tack fru, talman. Ja, ju längre vi kommer i den här budgetdebatten och ju flera motioner som Liberalerna presenterar, desto mer förstår man att det här med att spara pengar är man ju inte intresserad av.

    Men det här med gratis kollektivtrafik är ju intressant. Jag brukar säga att ingenting är gratis. Har man resonerat inom Liberalerna vilka signaler det sänder när man börjar säga till människor att saker och ting är gratis? Det är en sak som jag personligen funderar på. Om saker och ting är gratis så slutar man ju sätta värde på det. Hur tänker man i Liberalerna om den här frågan?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:19

    Jag rekommenderar minister Wikström att läsa texten en gång till. Inte handlar det om att all kollektivtrafik ska bli gratis. För att fostra in en ny generation så föreslår vi att skoleleverna skulle få nyttja kollektivtrafiken som redan nu finansieras. Varsågod, läs nästa motion lite tydligare!


  • Tack, fru talman! Okej, jag fortsätter Det är ju lite att slå in öppna dörrar när man börjar prata om östra utfarten. Jag tror att det börjar bli ett år sedan nu som vi presenterade det här, att vi håller på med en förstudie om just den här frågan. Så lite öppna dörrar slår man in.

    Det är lite samma sak med Lemströms kanal. Tidigare här, om det var i den här budgetdebatten så pratade vi, jag tror till och med det var med ledamoten själv, om den här frågan i ett replikskifte. Jag har förstått att det finns lite synpunkter inom Liberalerna att man kanske ska bygga en tunnel. Jag vet ju att ledamoten är förtjust i tunnlar. Är det detta som är tanken eller vad?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:20

    Jag har nog inte alls tänkt så. Jag tror att minister Wikström ska se det här mera som en påminnelse, ungefär som när vi påminner med jämna mellanrum om den här vepan där i Svinö vägskäl - Föglö, 10 minuter! (skratt från salen) Ungefär på samma sätt är den här motionen kanske skriven. Varsågod!


  • Talman! I ledamotens anförande tyckte jag att det kom vissa beskyllningar på moderaterna, att vi inte skulle vara villiga att hitta långsiktiga lösningar för skärgården och övriga infrastrukturfrågor. Jag tycker att vi var ganska tydliga i vårt anförande idag. Ska det lyckas med långsiktiga lösningar så behöver vi ha en bred parlamentarisk förankring här i salen. Om man tittar i närhistorien bakåt så har vi varit rätt delaktiga i många försök, men det är inte så lätt, ledamoten Juslin.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:21

    Tack, fru talman! Tack ledamot Nordberg. Det gläder mig att ni har grundinställningen att ni vill vara med och utveckla trafiken. Jag upplevde ändå den här idén om en kostnadstak som lite motbjudande, kan jag väl säga. Man går på de svaga och det rimmar illa i mina öron.

    Sedan upplevde jag väl också i övrigt då att man vill införa en kvalificerad majoritet. Man brukar definiera kvalificerad majoritet i lag och nu vill man införa kvalificerad majoritet i en sådan här fråga. Det kan ju också vara taktiskt klokt förstås om man vill smula sönder någonting, för det är svårare att uppnå kvalificerad majoritet än majoritet. Som jag sade, i de bästa av världar så skulle lagtinget helst vara helt enigt.


  • Tack, talman! När det gäller att hitta en konsensus i frågor eller hitta en bred majoritet så tror jag att de ekonomiska ramarna absolut är något som är helt omöjligt att säga att de ska vi inte prata om. Vi ska prata om serviceutbud. Vi ska prata om allt annat, men vi får inte prata om pengarna. Jag tror att det kommer att vara en omöjlig uppgift att få en kvalificerad majoritet i olika större projekt om vi inte också kan tala om pengarna. Många av de åtgärder som man har velat göra inom skärgårdstrafiken har ändå gjorts för att se hur vi kan komma ned i kostnadsnivå men ändå bibehålla servicen. Detta har liksom varit grundtanken som åtminstone jag har förstått under alla de år som jag har varit i lagtinget.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:23

    Tack, talman! Jag håller med om att det måste finnas en poäng i att maximera uttaget av olika lösningar, de måste vara ekonomiskt hållbara. Det är okej. Det är okej att diskutera pengar, men man diskuterar kostnadstak och börja jämföra olika kostnadstak mot varandra, vilket är lätt gjort i ett sådant skede. När man börjar ställa exempelvis skärgårdstrafiken mot sjukvården, vilket en av våra lokaltidningar gjorde för ett tag sedan och i ledaren dessutom, det var inget kåseri, så då börjar det bli farligt. Man måste vara väldigt tydlig med vad man diskuterar då det gäller pengar och för vilka ändamål. Vissa saker måste få kosta.


  • Talman! Jag respekterar ledamoten Juslins kamp för en tunnel till Föglö. Ledamoten Juslin är konsekvent i sin uppfattning och har drivit den här frågan i många, många år. Men jag känner mig lite illa berörd av att Juslin måste kalla alla andra, som inte är lika frälsta på den här lösningen med en tunnel till Föglö, för motståndare till skärgården eller motståndare till skärgårdstrafiken eller reaktionära bakåtsträvare som ser skärgården som ett museum. Det är vi verkligen inte. Jag tror inte på tunneln som en lösning, jag tror att den är för dyr och att den inte kommer att förverkligas i vårt åländska samhälle. Men jag är definitivt en varm anhängare av skärgårdens utveckling.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:25

    Det gläder mig att ledamot Gunell är en varm förespråkare för skärgårdens utveckling. Det välkomnar jag.


  • Ja, det finns väl inget mer att säga än att vi kan enas om att vi har olika syn på saken om en tunnel till Föglö.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:25

    Så är det säkert. Jag ska se det som min uppgift att försöka omvända eller övertyga också Socialdemokraterna här.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 19:26

    Talman! Efter att under många timmar ha lyssnat på debatten kan jag konstatera att jag åter är ensam om att lyfta en fråga som har en stor betydelse för Ålandsbilden speciellt för besökare. Jag kommer nu tyvärr att hålla ett dystert anförande om situationen för en av våra primärnäringar nämligen det kustnära skärgårdsfisket efter sik, abborre, gös och strömming. Situationen är alarmerande och har varit det en längre tid men tyvärr har läget ytterligare förvärrats.

    Talman! Ännu kring millennieskiftet fanns det en fiskarkår av yrkes- och binäringsfiskare och fiskstammarna var ännu på en sådan nivå att det gick att få lönsamhet om man “låg i" även om det redan då hade skett en stor minskning av antalet fiskare och fångster främst på grund av begränsningarna av havsfisket med minskade laxkvoter och dåliga priser på strömming och vassbuk samtidigt som de trålfiskare vi hade på Åland valde att avsluta sina karriärer och ingen generationsväxling ägde rum.

    Talman! Sedan dess har vi sett en snabb minskning av antalet aktiva yrkes- och binäringsfiskare på grund av ökad skarv- och sälpredation och minskade fångster. Sälstammens starka tillväxt har under det senaste decenniet kombinerat med dess ändrade beteende där deras närvaro längre och längre in i skärgården gjort fisket till en kostnadspost i stället för en intäkt för fiskarkåren med sönderslitna bragder och merarbete. Ser vi på hur situationen är idag så kan man konstatera att om vi inte gör något kommer det inte att finnas några fiskare kvar på Åland inom bara några år då de flesta som hållit ut närmar sig pensionsåldern eller passerat den. Någon nyrekrytering inte skett på många år med några få undantag och flera yngre som velat prova på har fått ge upp och söka andra inkomster.

    Talman! Jag har förgäves försökt få tillbaka ett stöd för uppsamling av fjällfisk, ett stöd som skulle kunna ge incitament för både ny- och återrekrytering av binäringsfiskare. Detta stöd är rätt även miljömässigt då dagens situation betyder att varje fiskare själv måste föra sin fisk till uppköparen vilket tar tid och kostar pengar och gör att mindre fångster inte lönar sig att föra till försäljning. Jag hoppas fortfarande att vi kan hitta en lösning tillsammans med ministern som vet att jag inte kommer att sluta tjata.

    Talman! Tyvärr räcker det inte med detta då vi med problemen med främst sälpredationen gör situationen helt ohållbar. Åland marknadsför sig som en sportfiskedestination och lyfter fram vårt fantastiska kök med goda och hållbara lokalproducerade livsmedel. Snart kommer det inte att finnas någon lokal fångad vildfisk för restaurangerna att servera och sälen äter även stora mängder gädda som gått in i lekvikarna på våren och köldstela utgör de ett lätt byte för en hungrig säl vilket är en viktig orsak till att gäddan börjar bli sällsynt framförallt i ytterskärgården.

    I helgen har jag i vanlig ordning försökt fiska leksik för att förse Ålands fiskevårdscentrum med sikrom för kläckning av sik. Tyvärr kan jag konstatera att nu finns det inte längre en enda känd lekplats för sik som inte härjats av sälen. I samtal med såväl personalen på Ålands fiskevårdscentrum som med de andra leverantörerna av rom är slutsatsen den att om vi inte kan trygga lekområdena så är sikens närvaro i den åländska skärgården akut hotad då de sista entusiasterna som försökt hjälpa till med att leverera rom känner att de ger upp och lämnar näten på land.

    Talman! Vad kan vi då göra? Vi borde jobba stenhårt för att få bort förbudet mot handel med sälprodukter från sälar som skjuts under kontrollerade former. Detta kommer dock att ta för lång tid om det ens är möjligt. Då återstår att vi inför incitament för att skjuta den skyddsjaktskvot på säl som ges ut. En så kallad skottpeng vore lämplig då det är tidskrävande och kostsamt att jaga säl. Även projekt med syfte att skrämma bort sälen från lekområdena borde komma till i brådskande ordning. När det gäller siken så handlar det trots allt om en väldigt begränsad tid så skulle vi satsa på att ha människor på plats och avlöna dessa i kombination med en premie för varje fälld säl så skulle det visa på en seriositet från landskapsregeringens sida. Det är klart att det kommer att medföra en kostnad, men totalkostnaden för samhället om vi inte gör något är garanterat betydligt högre. Tack, talman!


  • Jag stöder ledamot Lindholm till hundra procent. Det är någonting väldigt allvarligt som håller på att hända. Jag såg faktiskt två sälar i Kvarnboviken, det har jag aldrig sett förut. Vi har några skarvar som kommer in där också. En situation där vi inte längre kan köpa färsk fisk här på Åland är en katastrof både för ålänningarna själva och för turistnäringen som ska servera våra turister god fisk. Man förutsätter att det ska finnas fisk när man kommer till Åland, till ett skärgårdsrike. Jag återkommer i nästa. svar.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:32

    Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Det är precis så där som det har blivit framförallt de sista tio åren, det har kommit längre och längre in i vikarna. De finns också säl på sådana ställen där det historiskt sett aldrig har funnits säl. I ytterskärgården där den havslekande siken går in så finns inte en enda lekplats kvar som inte har härjats. Vi lade ut i två av de större kända i min hemtrakt och vi fick sälhärjningar på våra platser. Det är faktiskt ledsamt.


  • Tack, herr talman! Det här är en fråga som jag tycker att vi borde kunna uppnå hundraprocentig enighet i det här lagtinget. Jag är inte expert på det här och jag vet inte exakt vad som ska göras. Men vi borde hjälpa dem som kan den här frågan och försöka påverka på alla möjliga sätt så att vi kan få ändring på den här svåra utvecklingen.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:33

    Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Som jag sade, faktum är att det är inga våldsamma pengar som skulle behövas för att kunna göra ganska stor skillnad. Säg nu att vi har en skyddsjaktkvot på 500 sälar varav det i dagsläget under ett normalår skjuts cirka 150 av dem. Skulle vi ge en skälig ersättning på 200 euro för en säl, 200 gånger 500 så då pratar vi om 100 000. Det är ett minimum. Sedan finns det andra saker också med ökad närvaro vad gäller siken och den korta perioden och då pratar vi bara om knappa två veckor som det skulle vara aktuellt att även ha betalda människor där.


  • Tack, talman! Det var ett dystert inlägg, jag håller med om det. Men det är realistiskt och baserat på kunskap, fakta och erfarenhet. De här frågorna har vi ju pratat många gånger om ledamoten Lindholm och jag. Det är inte enkelt heller, tyvärr. Det är klart, en skottpeng på säl och så skjuter vi bort 400 stycken extra och det kostar 100 000 euro. Hade då 100 000 euro gjort skillnad med tanke på hur mycket säl det de facto finns där ute? Så frågan är om man ska göra någonting? Är skottpeng det bästa eller är det sälsäkra fällor? Eller ska man stänga av olika områden och satsar pengar på det? Det gäller ju att man får valuta för pengarna som man satsar också så att man gör någonting som verkligen gör skillnad på riktigt. Men jag delar frustrationen över att det är en så svår fråga att lösa.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:35

    Tack, talman! Tack minister Karlström. Det finns tydligen någon form av sälskrämmor som man skulle kunna prova förstås och då skulle landskapsregeringen behöva köpa in dem. Det räcker med att prata med Ålands fiskevårdscentrum så vet de vilka som har varit leverantörer av sikrom de senaste fem åren. Man skulle placera ut de där i inloppen och så skulle de få stå där från mitten på oktober till slutet av november. Det är klart att man kan prova det också. Men sälsäkra redskap provades ju redan för 20 år sedan och det visade sig att de funkar vid kuster, där det är en lång kust som fisken simmar längs med, men i vår skärgård så blev de aldrig någon succé. De är dyra, jobbiga att få ut och de blir smutsiga, så de har vi provat och de funkade inte.


  • Jag vill ärligt säga att det finns ett ärligt uppsåt att försöka göra gott i den här frågan. Jag som gammal ordförande för Ålands fiskare under 10 års tid tycker att vi har gjort mycket insatser. Vi har pengar också för att göra ytterligare om man tittar på det fiskeprogram som nu precis har godkänts i dagarna och kan jobbas vidare med under de kommande åren via fiskerifonden. Det handlar också mycket om att det behöver komma goda initiativ från både Ålands fiskare, och det är klart att fiskevårdscentrum skulle också kunna ta egna initiativ kring det här. Det är kanske dags att börja göra det. Det är svåra frågor. Det är naturen som vi har att göra med, vi har för mycket säl i våra vatten och även skarv om vi ska vara ärliga.

    Sedan problematiken med försäljningsförbudet som inte vi kan påverka är ju ett dilemma. Man kan inte föra handel.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:37

    Angående försäljningsförbud mot produkter så där säger jag lite som ledamot Måtar sade igår i sitt anförande. Det är samma sak som med skattegränsen. Alla gånger som vi pratar med någon från EU eller med någon från finska regeringen eller vem vi än pratar med så ska vi säga "det där måste hävas, det där måste hävas, det där måste hävas". Men det tar för länge. Nu har vi inte tid. Inom fem år så garanterar jag att det finns bara norsk lax på de åländska restaurangerna. Det är så nära att det är slut. Det är bråttom! Vi måste börja i år eller vi borde ha börjat i fjol.


  • Talman! Det finns väldigt mycket att sympatisera med Lindholms resonemang och anförande. Är det någonting som är extremt oroande just nu så är det ju strömmingssituationen i särskilt centrala Östersjön, men också i Bottenviken. Vi ser situationer med minskande biomassa, en tidigare könsmogenhet och minskande medelvikt. Vi har ju det storskaliga industriella trålfisket att skylla mycket av den här utvecklingen på. En indikation eller en konsekvens av detta är ju att sälarna rör sig mera inomskärs eftersom det inte finns lika mycket mat utomskärs.

    Det hade varit viktigt också att inte bara diskutera skrämselåtgärder, skottpeng och sådana saker, utan också grundproblematiken. Varför har vi en sådan ekologisk situation? Vi försöker gå tillbaka i värdekedjan och där tror jag att Åland har ganska mycket att göra.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:39

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Absolut är det som ledamot Holmström lyfte om det storskaliga industrifiske efter strömming och vassbuk ett stort bekymmer. Det gör också att sälarna söker sig mer inomskärs. Går vi tillbaka 20 år i tiden och räknar framåt så har väl sälstammen bara runt Åland antagligen mer än fördubblats och den var egentligen ganska kraftig redan då. Tar vi i Östersjön som helhet så har den gått från att ha varit akut hotad till att det nu finns, enligt forskarna, en gråsälsstam på över 40 000 och den är troligen tagen ganska långt i underkant. Den måste minskas också. Vi har en årlig tillväxt på kanske 1 500 sälar bara runt Åland och en har en skyddsjaktkvot på 500. Skulle vi göra så med rådjur så vet vi hur det skulle sluta.


  • Talman! Det är helt rätt. Det finns flera olika orsaker till det här. Det industriella trålfisket är ju inte det enda. Så klart att man ska arbeta med hela paletten när man ser att det är ett akut problem. Men icke desto mindre så måste men liksom tänka olika saker samtidigt i huvudet. Det industriella, storskaliga trålfisket är ett jättestort problem. Det är ett problem som kommer att ha ekologiska konsekvenser också i andra frågor, inte bara vad gäller sälstammens utökning. Det skulle då vara bra att landskapsregeringen söker samarbete med andra aktörer, som också finner detta som ett stort problem, för att påverka institutioner att bedriva en helt annan typ av politik. För snart kommer vi att se de problem som Stockholms skärgård ser just nu och dit vill vi inte hamna, inte minst vad gäller arbetet att främja det kustnära fisket.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 19:41

    Tack, talman! Jag håller absolut med ledamot Holmström att det där måste vi också ta. Men jag valde att lyfta det här, för det där har ju faktiskt varit i våra lokala medier också om problematiken med trålfisket. Det är så kvar inom det kustnära, småskaliga fisket så det är ingen som lyfter det mera. Därför anser jag att det är min plikt som styrelsemedlem i Ålands fiskare och som intresserad fiskare och skärgårdsbor, när man ser hur illa det har gått och hur bråttom det börja vara, att lyfta just den här biten också. Det här är någonting som vi faktiskt själva kan, i alla fall försöka, hejda den här utvecklingen. Jag säger inte att vi kan vända den, men vi måste ju försöka. Vi måste ju vara positiva på det viset att vi måste göra vad vi tror att är möjligt.


  • Talman! Jag har egentligen anföranden inom tre olika områden som jag skulle vilja hålla under den här kvällen. Nu tänker jag försöka komprimera så mycket som möjligt, så det här anförandet kan innehålla lite gott och blandat.

    Jag tänker börja med digital transformering. Jag och digitaliseringsminister Karlström hade en överläggning här och han sade att han tycker verkligen att jag borde understryka mina positiva skrivningar som jag har i motionen. Så det ska jag göra med glädje. Jag tycker att landskapsregeringen allt mera och mera börjar hitta rätt former när det gäller digitaliseringsarbetet. Det finns en hel del saker som man har gjort mycket bra, framförallt det här lagstiftnings-PM:et som presenterades under förra våren. Det är precis den typ av grundläggande struktur som behövs för att vi ska kunna komma vidare.

    Däremot så har vi en hel del förslag inom det här ämnesområdet och det handlar precis som det som uppkom här tidigare i replikskiftet. Vi från Liberalerna ser att man pratar för lite om människor, man pratar för lite om samhällsutveckling, verksamhetsutveckling, processutveckling och för mycket om IT. Detta får säkert ansvarig minister möjlighet att beskriva närmare sedan i utskottet. Men vi ser framförallt att vi skulle behöva för Åland, det offentliga Åland och i synnerhet förvaltningen Ålands landskapsregering, ett tydligt digitalt ramverk för digital transformering eller verksamhetsutveckling genom digitalisering, vad än man vill kalla det för. Alltså en tydlig vision vart vi är på väg. Hur ska vi jobba? Vem ska aktiveras i arbete? Därför skriver vi igen om det här ramverket. Vi skriver också att vi anser att ansvaret för den här förvaltningsreformen är en övergripande förvaltningsgemensam reform och därför behöver förvaltningschefen vara ansvarig för det. Det är direkt hämtat ur lagen om allmänna förvaltningen. Där finns det skrivningar om just den saken, att förvaltningschefen ska hålla i den typen av övergripande projekt.

    Vi ser också en sak som jag tycker att skulle vara av intresse för all typ av utvecklingsarbete. Vi har granskat den nuvarande gällande lagstiftningen om allmänna förvaltningen, tittat på tidigare lagstiftning och också på andra styrdokument öster och väster om oss och konstaterar att kraven på förvaltningarna att jobba med utveckling och effektivering finns faktiskt inte i vår lagstiftning. Så vi ser att man behöver ge ett uttalat mål till såväl avdelningscheferna som byråcheferna att följa den allmänna samhällsutvecklingen inom sina områden, alltså omvärldsbevakning, bedriva utvecklingsarbete, effektivera sin verksamhet och aktivt också initiera ärenden inom sina tjänsteområden. Man behöver också lagstadga ett krav på att samordna arbete mellan byråer och avdelningar. Och också en sak som faktiskt saknas i nämnda lagstiftning, och som vi tycker att är det alldeles centrala just i syfte av digital transformering, det är att hela den allmänna förvaltningen alltid i grunden ska jobba för att verka för medborgarnas bästa.

    Talman! Vi lyfter upp frågan kring ÅDA och att komma fram till ett svar där. Vi tycker, som sagt, inte att man inom landskapsförvaltningen ska anlita utvecklare, scranmasters. Vi ser att den allmänna förvaltningen behöver hålla på med annat än det.

    Vi lyfter också frågan om landskapsandelarna. Det här hade vi med i fjol i vår motion och jag tyckte då att ministern uttryckte sig positivt i den saken. Det handlar om de här samverkansstöden gällande IT som nu är kopplade egentligen i praktiken till att flera kommuner samtidigt har behov av ett och samma IT-system och den upphandlingen ska ske genom ÅDA. Man skulle lösgöra det här för att gynna också andra lösningar, alltså framförallt att kunna möjliggöra upphandlingar, service och också utbyta idéer och andra uppgifter med varandra.

    Vi har också ett förslag faktiskt kopplat till den här digitala transformeringen om en internationell skola som jag skulle vilja passa på att lyfta nu. Alltså vi vet att techindustri, Fintech och annan techindustri rekryterar från hela världen. Vi ser nu hur framförallt Twitter säger upp väldigt många. Bakom ridåerna till Twitters uppsägningar så gör också Amazon sig av med 10 0000 anställda. Fler av de här stora techbolagen, programmeringsbolagen gör sig av med ofantliga mängder personal. Många av dem kommer inte att flytta till Åland, men poängen är att det sker en ganska stor omdaning i arbetsmarknaden i den här sektorn. En internationell skola skulle möjliggöra att flera skulle vara beredda att ta med sig barnen till Åland för att jobba tillfälligt här i något år.

    Vi föreslår också att programmering ska bli ett valbart ämne i grundskolan, det tror vi att skulle vara väldigt viktigt. Programmering är ju i mångt och mycket ett annat språk, ett språk som man pratar med datorer och berättar för dem vad de ska göra.

    Vi säger också att utbildningsavdelningen generellt behöver jobba för att utbildningsinstanser tillgodoser tillräcklig kvalitet och antal utbildningsplatser inom IT-sektorn. Här tror jag att grit:lab kan vara väldigt bidragande. Jag tror inte att grit:lab varken konkurrerar med gymnasiets ordinarie utbildning eller högskolans IT-utbildning, utan jag tror att det här kan vara en bra katalysator för att börja skapa riktigt god IT-utbildning på flera olika nivåer, dels med grit:lab som inte ger formell examen med gymnasiekompetens och också på högskolenivå. Det vore väldigt bra för vårt techkluster. Det här tror jag att är den viktigaste infrastrukturella satsningen som vi kan göra för techklustret, att se till att det kommer ut tillräckligt många utbildade också här lokalt på Åland.

    Sen slutligen, talman, så säger vi att utvecklingsavdelningen ska ge gymnasiet i uppdrag att utreda huruvida man skulle börja utbilda till välfärdstekniker. Utbildningsministern sade, "finns det efterfrågan så är det klart att vi utbildar". Men det här är en hönan eller ägget fråga. Därför är det också så att vi kan inte fullskaligt, varken i kommuner eller inom ÅHS, börja nyttja välfärdsteknik i fall vi inte har någon som kan sköta om det. Så vilket kommer först? Kommer utbildningen med folk som är kompetenta att sköta saken, kommer det före man kan införa? Eller ska vi börja införa och skapa ett behov och sedan utbilda? Bara som tilläggsinformation, välfärdstekniker är ofta en distansutbildning, man är närvårdare i grunden och så läser man en termin på gymnasienivå för att utbilda sig inom det här fältet. Så inte nog med att det skulle möjliggöra en bredare användning av välfärdsteknik, det skulle också faktiskt möjliggöra helt nya karriärsteg och karriärmöjligheter inom närvårdaryrket, till exempel för personer som inte längre orkar med tunga lyft, de skulle kunna vidareutbilda sig inom den här sektorn. Det är bra för alla och också intressant för att kunna hålla kvar kompetent personal inom äldreomsorgen.

    Inte nog, talman, med att jag bara hann med en sak, jag drog dessutom över tiden. Jag ber om ursäkt.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Zetterman. Det är ju den här tiden nu att vi brukar börja berömma varandra. Jag ser att jag kanske är tio minuter före den tiden.

    Men jag tycker att det var ett bra anförande. Jag har bara positivt att säga om det.

    Vad gäller samarbetsunderstödet så står det att det är för IT-projekt. Det här med att man knyter till ÅDA är borttaget, kanske sedan tidigare till och med. För min del så är jag beredd att se på det här så länge det gäller flera kommuner, men jag förstår att det gör det i det här fallet.

    Sedan lite runt ÅDA. Där har vi ett jobb som har hållit på ett tag och det ska fortsätta. Jag haft ett antal möten med ägarna. Vi har en uppdaterad bolagsordning. Vi håller på att titta på aktier och ägaravtal vilket har diskuteras med ägarna. Nu i slutet på denna vecka har vi ett möte också med stan och kommunförbundet för att se om vi kan ta ett steg vidare. Så det är på gång.


  • Talman! Just det här med flera kommuner, det är väl kanske det som jag tycker att är den stora bristen. Ser vi till exempel att Finström fixar ett jättebra bokningssystem för sin simhall så är det inte nödvändigt så att Mariehamns stad, som också har en simhall, samtidigt vill gå in i ett projekt för ett nytt bokningssystem. Däremot att kunna konstatera att flera kommuner har behov av liknande lösningar och att man då skulle bli förpliktigad mot ett stöd från landskapsregeringen att lämna all data öppen, att kunna leverera koden öppen till andra och att kunna beskriva hur man har gjort projektet, alltså den typen av kunskapsöverföringar. Därför att tekniken är inte det stora tunga och tiden för att upphandla stora IT-projekt hoppas jag att vi håller på att passera.


  • Jo, alltså det låter ju helt vettigt. Min tanke här är att flera ska kunna dra nytta av det som en kommun gör. Det är väl det som är det viktiga i slutändan där.

    Jag nöjer mig så. Tack för ett bra anförande.


  • Talman! Det tycker jag att är det mest intressanta i den digitala transformering, att det bygger just på öppenhet, inte på slutenhet.

    I den kommun där jag annars verkar så har vi jobbat ganska mycket med den här frågan. Vi har försökt föra fram det budskapet att alla som intresserade av hur vi har gjort, varför och vilket grundmaterial vi har använt, så berättar vi. Ska man lyckas med digital transformering så är det maximal öppenhet som gäller både i informationsutbyte men också när det gäller byte av data och att ha datan öppen också för den breda allmänheten. Så det är liksom öppenhet i alla led som gäller för att lyckas med en bred samhällelig digital transformering.


  • Jag håller med både ledamot Zetterman och minister Höglund. Det var ett bra anförande med mycket konkreta saker som vi kan ta vidare.

    Jag vill ändå bara säga några saker. Jag tycker att de senaste sex månaderna så har det egentligen hänt mer på digitaliseringens fronten i förvaltningen än vad det har hänt de senaste sex eller sexton åren. Vi är nu äntligen på rätt väg och börja tänka åt rätt håll i förvaltningen. Vi måste kratta framför egen dörr före vi börjar frälsa alla runt omkring oss. Vi måste visa att vi är värdiga digitaliseringsmotståndare eller medspelare för att kunna prata med både andra kommuner, andra organisationer och också med det åländska näringslivet. Vi har inlett resan det här året tack vare den kompetensförhöjning som har skett på digitaliseringsenheten och det kommer vi att fortsätta med. Jag tar det vidare i nästa replikskifte.


  • Talman! Jag tror att jag sade det tidigare i något annat sammanhang att jag förstår den ivrige minister Karlström. Man vill liksom komma vidare, det är bra och man får säkert jätte mycket lärdomar. Det som jag efterfrågar är kanske det mindre roliga arbetet, att ändra en kultur inom en stor förvaltning, se till att få ramverk, lagstiftning och strukturer på plats. Att få till de breda flödena. Sen att man får enskilda projekt i hamn, till skillnad från tidigare, det är bra. Men ska vi få den här genomgripande djupa digitala transformeringen så går det inte att hantera allting så. Det skulle vara intressant att höra hur ministern ser på just det här arbetet som har lite mera bredd och djup än enskilda projekt.


  • Det är precis det som det handlar om. Någonstans måste vi få in kunskapen i förvaltningen och i människorna på alla dessa avdelningar. Men den kommer inte in av sig självt bara genom att man säger att man vill införa en digital transformering, man måste börja göra jobbet på golvet och bygga upp förtroenden människor emellan. Man måste ta ett steg i taget, se till att alla anställda i förvaltningen börjar dra mot den digitala kompetensen som behövs och att man är nyfiken och vill vara med på den resan. Det är det som jag säger att vi har lyckats med de senaste månaderna bara. Det handlar inte om teknik och det handlar inte bara om anställda personer på digitaliseringsenheten. Det handlar om att det är en rörelse på gång i huset, man börjar bli nyfiken och någonstans handlar det också om att det är kompetens och digital kunskap som behövs i (… taltiden slut).


  • Talman! Det som också ledamot Eliasson här tidigare höll anförande om, effektivitet, så det handlade ju också väldigt mycket om processer och att kunna automatisera processer. Digital transformering handlar ju om att var och en av oss människor verkligen ska få blomma ut och göra det som vi människor är bra på, medan maskiner ska göra det som maskiner är betydligt bättre på att göra. Att sitta och vända papper, att sitta och fylla i siffror i ett Excel ark är faktiskt inte särskilt stimulerande för de allra flesta människor och dessutom är maskiner i regel betydligt bättre på det. Det är ju det som vi alltid pratar om. Därför har vi med i vår motion också att man skulle anställa en processutvecklare för att se vilka delar av processen i förvaltningen som man skulle kunna automatisera. Troligtvis är man också tvungen här att börja med att processkartlägga, för antagligen vet man inte riktigt vad man gör och det är ganska vanligt i offentlig sektor.


  • Tack ledamot Zetterman för ett mycket bra anförande. Jag tror att detta är den bästa motionen som jag har sett under mina tre år i lagtinget.

    Jag håller med om att digitalisering handlar lika mycket om ledarskap och det är inte bara en digitaliseringsenhet. Därför håller jag helt med också om att vi måste se över lagstiftningen gällande den allmänna förvaltningen och lägga mer fokus på just utveckling. För idag förväntas till exempel våra avdelningschefer att vara både sakkunniga och leda verksamhetsutveckling och det är väldigt svårt framförallt i en pressad förvaltning som vi de facto har. Då blir just verksamhetsutvecklingen lidande. Det är absolut inte någon kritik mot någon utan helt enkelt hur vår förvaltning är strukturerad.


  • Talman! I den här lagstiftningen som vi har i dag så finns det inte ett krav på varken omvärldsbevakning eller utveckling, vilket det har funnits i tidigare lagstiftningar. Lite anmärkningsvärt så har vi plockat bort det. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att en tjänsteman inte bara ska utan arbetar också enligt den lagstiftning som finns. Det är så som hela arbetet är uppbyggt. Jag tror att vi behöver se på de här strukturerna. Hur får vi en modern förvaltning där faktiskt folk också känner ägandeskap? Alltså, det går inte att rekrytera högt utbildade människor som inte får möjligheten, mandatet och ansvaret att utveckla sin egen verksamhet idag. Det är en av de grundfrågor som folk vill ha ut av sitt arbete, förutom förstås att kunna jobba på distans.


  • Jag anser att det här borde vara en av de högst prioriterade frågorna, för det färgar av sig på exakt alla andra frågor att vi har en modern förvaltning där våra anställda får tid att vara produktiva och kanske också kreativa. Och, som sagt, jag håller med mycket av vad ledamot Zetterman sade och ger tummen upp.

    Jag sätter punkt här för att inte dra ut på tiden.


  • Talman! Det är precis så här som ledamoten Josefsson sade och det passar inte heller riktigt in i den bild som vi har av offentlig sektor. Jag tyckte att det var spännande när jag lyssnade på någon föreläsning om just digital transformering. Där sades att idag är de flesta av våra chefer ofta experter, det är någon duktig expert som också får bli chef. Medan man på morgondagens chefer och ledare kommer att ha väldigt lite fokus på vad man har för sakkunskap, utan det kommer att bli personer som är experter på mänskliga och mellanmänskliga relationer. Alltså en sådan omsvängning och paradigmskifte i ledarskap. Det är liksom svårt att se att vi nu skulle kunna föra in det i landskapsförvaltningen. Där behövs långsiktigt strategiskt arbete, lagstiftningsstrukturer och ordning och reda för att nå dit.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Välfärdsteknik är någonting som jag gärna skulle ha en lång diskussion kring. Utbildningsministern var ju väldigt positiv i sitt anförande när hon fick en replik. Är det så att det finns ett behov? Så givetvis.

    Inom social- och hälsovårdsbyrån tittar vi på hur vi kan samla all välfärdsteknik på ett och samma ställe tillsammans med hjälpmedel på Åland. Vi samlar kunskap på ett ställe och ser till att det finns kunskap som kan berätta för de små kommunerna och sen också ha expertis inom medicinteknik och givetvis välfärdsteknik, det rent tekniska. Det har framkommit att till exempel de institutioner som har smärtpumpar så där finns det ingen som har det medicinska tekniska kunnandet och det blir ett problem. Så kan det inte vara.


  • Talman! Så här är det. Oavsett om vi pratar om medicineringsrobotar i hemmet, ifall vi pratar om en digital natt tillsyn eller sådana här giraffer - nu börjar timmen bli sen, men ministern vet vad jag menar - så kan man inte räkna med att närvårdarna eller hemsjukvårdarna per automatik ska klara av att fixa eventuella tekniska problem med dessa. Det behövs någon som både förstår närvårdarperspektivet men också det tekniska. Jag tycker att det är särdeles intressant att hitta nya karriärstegar för närvårdarna och också faktiskt, kanske på sikt, att lyckas locka lite mera män in till den sektorn. För du vet att teknik attraherar och intresserar på ett annat sätt för manliga studeranden.


  • Tack, talman! Det här är ju faktiskt framtiden. Vi behöver hitta alla dessa smarta lösningar för att klara av och mäkta med de utmaningar som både vården och äldreomsorgen har. Ja, jag tror också att det kan locka flera män. De medicintekniker som jag känner till så tror jag nog att de flesta är män.

    Men när du pratar om den här breda, stora vägen och hur viktigt det är att få med alla och det här med IT-system, så ett av de här större IT-systemen är vårdinformationssystemet där vi har ett mål att hela Åland ska ha samma IT-system. Vi har sökt resilienspengar där det finns ett krav att 80 procent av de åländska kommunerna och kommunförbunden ska vara med i det. Hur ser ledamoten på det? Kom ihåg den 30 november, kommundirektörer och kommunstyrelseordförande (… taltiden slut).


  • Talman! Jag var med i ÅHS-styrelse när ledamoten Carina Aaltonen gång på gång, på gång pratade och nu sittande minister och jag blev väldigt tidigt frälsta om vikten av att ha ett enda gemensamt journalsystem för hela det offentliga Åland. Det om den saken.

    Men i övrigt när det gäller upphandlingarna av VIS, så hoppas jag att det är den sista stora upphandlingen av IT-system som man gör på det sättet som man gör i dag. Jag hoppas att vi i framtiden har ett bassystem med gemensamma datalager för hela Åland och plockar på moduler som är integrerbara med varandra. För vi köper nu ett system som troligtvis kommer att vara gammalt när det kommer och det kommer antagligen att vara dyrt att underhålla. Det är liksom "fine", det var så som man gjorde den tiden när VIS upphandlades, men jag hoppas i övrigt att det är det sista systemet som upphandlas på det sättet.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 20:05

    Tack, herr talman! Jag hoppas att alla noterade hur snabbt jag var på plats. Jag tror att jag är snabbast hittills. Mikrofonen var också på här så jag tackar Ingrid Zetterman för det.

    Jag ska pigga upp oss med lite kriskommunslagstiftning. (Skratt från salen)

    Ärade talman och lagting! Eftersom vicelantrådet inte är här så har jag lovat att jag ska dra det här helt kort.

    Regeringen har under år 2022 fortsatt arbetet med att skapa ett hållbart system för hantering av kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi, populärt kallad för kriskommunlagen, men i praktiken borde detta nämnas som tryggande av den kommunala basservicen. Det är det som det handlar om.
    Det sistnämnda perspektivet som är det absolut viktigaste, den kommunala basservicen, så diskuterar vi kommuner som befinner eller
    eller är på väg att hamna i en utsatt situation antingen på grund av den finansiella utvecklingen eller brist på förtroendevalda. Just den sista omständigheten är det som har bidragit till att regeringen inte redan har avlämnat ett lagförslag till denna del till lagtinget.

    Som bäst pågår inom regeringskansliet en analys över hur just bristen på förtroendevalda bäst ska hanteras inom ramen för kriskommunkonceptet eller som en helt skild lag, alternativt en ändring av kommunallagen.

    Oavsett valet av juridisk ram är det en knepig analys som vi väntar på. Knepig både därför att det inte finns ett färdigt koncept om hur man hanterar kommuner som saknar framtida förtroendevalda och för att lagkontrollen även till denna del blir en utmaning. Här kommer styrka i den kommunala självstyrelsen ännu en gång att ställas på sin spets.

    Har det offentliga i form av lagting och landskapsregering rätt att upphäva en kommuns självständighet även på grund av avsaknaden av frivilliga krafter med all den påverkan som i så fall sker i förhållande till en eller flera övriga kommuner?

    Herr talman! Vi har inom regeringen konstaterat att det kommunala gensvaret efter vårens och sommarens remiss av utkastet till lag om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi varit överraskande positiv. Kritik rörande den så kallade kriteriernas ramar upprepades dock ett antal gånger och likaså påtalades från flera håll att det i första hand är kombinationen av volymen på landskapsandelar och nya lagstadgade uppgifter som avgör kommunernas framtida ekonomi. Det är givetvis en korrekt bedömning.

    Inom regeringen slutförs som bäst en uppdatering av de ekonomiska underlagen i det kommande lagförslaget och parallellt uppsattes en analys av vilka resurser som det planerade utvärderingsförfarandet kräver av vår egen förvaltning. Erfarenheten från den förra mandatperioden är att hanteringen av den kommunala sektorn förutsätter ett noggrant beredningsarbete som alltid har den starka kommunala självstyrelsen som utgångspunkt.

    Avslutningsvis finns det skäl att betona att det kommer att krävas exceptionella omständigheter för att inom ramen för ett kriskommunpaket rubba en kommuns ställning ifall deras invånare och folkvalda motsätter sig ett samgående. Därtill finns det skäl att framhålla att de utvärderingar som ska utföras i första hand ska ses som ett stöd för en utsatt kommun och i de flesta fall inte behöver leda till vidare åtgärder. Tack!


  • Talman! En aning avslöjande här på sluttampen när finansministern sade att det är den kommunala självstyrelsen som är utgångspunkten, inte grundlagens bestämmelser om likvärdiga rättigheter och skyldigheter som det offentliga har i förhållande till medborgarna. Hela samhällsapparaten finns till för medborgarnas bästa och att det är det som borde vara utgångspunkten. Men Centerns vilja har rakt igenom varit att skydda institutionerna fram om medborgarna och människorna. Med det sagt, kommer man faktiskt från Centerns håll att våga fatta ett beslut som kommer att innebära att vissa kommuner hamnar in i facket kriskommun? Centern är därmed motorn för att upplösa vissa kommuner. Kommer Centern att ha det modet att få fram ett sådant förslag?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:10

    Tack för frågan. Centern, tillsammans med regeringen förstås, avser att föra kriskommunlagstiftningen - som vi kanske döper om till det här mycket trevligare namnet som jag nämnde - till lagtinget i början på nästa år, på vårkanten. Just i det här skedet så är vi på sluttampen av kriskommunslagstiftningen, har läst de remissvar som har kommit in och ser hur de ska beaktas i fortsättningen.


  • Talman! Obunden Samling meddelade här under gårdagen att man inte kommer att stöda den här kriskommunslagstiftning, någon annan får rätta mig, men antagligen för att det obönhörligen kommer att leda till att vissa kommuner måste genomgå samgång genom tvång. Hur tänker då Centern hantera den här frågan? Kommer man att komma till Liberalerna, Hållbart Initiativ, Socialdemokraterna och eventuellt Ålands Framtid och Åländsk Demokrati för att få ihop en majoritet bakom den här lagstiftningen? Eller hur ska man se till att den faktiskt kommer på bordet? För man kommer att bli tvungen, enligt gårdagens uttalande, att igen ha omröstningar i landskapsregeringen och man behöver ju försäkra ett parlamentariskt stöd för en sådan här lagstiftning.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:12

    Vi ska komma ihåg att det här handlar om tryggandet av den kommunala basservicen, alltså om invånarna. Låt oss nu ta lagförslaget, när det är så pass klart, till en diskussion i regeringen och så ser vi var vi hamnar. Ettdera kommer vi överens, vilket jag tror att vi kommer att göra, eller annars kommer vi inte överens. Men vi måste börja där.


  • Talman! Ja, det är det här som finns kvar då, en kriskommunslagstiftning. Under förra mandatperioden, ja ho, ho vad spott och spe vi fick när vi försökte göra en kommunreform med exakt samma motivering: Trygga basservicen för ålänningarna. Det här är det enda kortet som finns kvar. kriskommunslagstiftning och jag tror faktiskt inte att ni ens lyckas få igenom det. Ni har inte majoritet i landskapsregeringen och i lagtinget för det, vad det verkar. Så det blir som den urusla politiska klyschan, fyra förlorade år.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:13

    För det första så ska det jobbas fram ett förslag till kriskommunslagstiftning som ska presenteras för regeringen. Det är det första steget. Sen kommer den så småningom till lagtinget och så ser man hur processen och beslutsgången går både i regeringen och i lagtinget. Under förra mandatperioden, när jag var aktiv kommunalpolitiker, då efterfrågade jag om det fanns en kriskommunslagstiftning. Jag trodde att det fanns, men det fanns inte och jag förstod inte varför. Så jag tycker att det är ett väldigt, väldigt bra steg att göra kriskommunslagstiftning, det är någonting som har saknats i många år och det är ju trots allt för att skydda invånarna.


  • Ja, jag har läst det mellan raderna att det är sådan sak som man vill ha att skylla på. I stället för att vara proaktiv och kunna styra förändringar så kan man bara liksom rycka på axlarna och säga att vi har kriskommunslagstiftning.

    Vi diskuterar faktiskt på ett helt annat sätt, att försöka vara proaktiv, få ihop större kommunala enheter och sedan skulle det eventuellt komma en kriskommunslagstiftning. De här frivilliga samarbetena har helt havererat. Folk vill inte ha kommunalförbund, folk vill inte ha kommunsammangåenden. Så jag tycker att det är dags att de som säger nej till allting börjar presentera andra förslag. Vad ska vi göra? Det går ju inte heller, finansministern, att hålla på att plåstra på med pengar hela tiden. De är också slut.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:15

    Däremot så gick det väldigt bra förra mandatperioden att plocka bort pengar. Sedan tror jag väl också att vi kan vara överens om att den kommunreform som man försökte genomföra inte kom i mål. Jag minns inte att den kom i mål, nej den gjorde inte det och det kanske visade att den inte var så där fantastiskt lyckad och genomtänkt på alla plan.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Nu ska vi vara positiva. Jag tror ändå att det är större chans att landskapsregeringen under 2023 bygger en tunnel till Föglö, konkurrensutsätter två verksamheter, minskar antal årsverken med 40 personer och får SVT Play att fungera på Åland före man kommer till lagtinget med en kriskommunslagstiftning. Jag tror faktiskt att det är en omöjlighet, för vi har hört det i debatten från ett av majoritetspartierna att de kommer aldrig att godkänna en kriskommunslagstiftning, så det är ju dödfött.

    Men jag vill fortsätta för jag tyckte inte att ministern riktigt svarade på min kollega Sjögrens fråga: Vad är alternativet?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:16

    Tack, herr talman! Alternativet är någonting som den här regeringen påbörjade, att titta över de frivilliga samgåenden och där är det ett antal projekt på gång. Vi ser om de kommer i hamn eller inte, men då har man undersökt det. Nu har jag pratat, tack.


  • Tack, talman! Nej, minister Höglund, det är det som är en återvändsgränd, det är en bred återvändsgränd. Därför att det här har vi ju hållit på med nu så länge.

    I det här budgetförslaget så finns ju Dånöbro som vi kan ta som ett exempel, det finns budgetmotioner som bygger på att KST ska till landskapet och att institutionsvården ska till ÅHS. Vi ser ju en massa olika saker som tömmer kommunerna sakta men säkert på ansvarsområden. Vad finns kvar sedan? Problemet är att den som lider av det här, det är den lilla svaga människan som lider mest och först. All denna service med guldkant, som vi har varit stolta över att ha på Åland och som har gjort oss lite mer attraktiva än de flesta andra ställen i Norden, det är den som försvinner, sakta men säkert. Alternativet för att behålla servicen är skattehöjningar och avgifter. Det är dit som vi är på väg. Men vad är alternativet från landskapsregeringen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:17

    Nu är det så att om man bryr sig om den lilla människan, kommuninvånare, vilket ju alla gör hoppas jag, åtminstone jag och tror att ledamot Holmberg gör det, så då är det här ett tänkbart steg eller ett nödvändigt steg ska jag säga, annars skulle jag inte stå här och berätta om en kriskommunslagstiftning.


  • Tack, herr talman! Jag tror att ingen av oss här i oppositionen kommer att bli ett dugg förvånad om det inte blir någon kriskommunslagstiftning från den här regeringen. Och det är av den enkla orsaken att de nuvarande kriterierna i lagen gör att 4-5 av de befintliga åländska kommunerna och de flesta skärgårdskommuner faller direkt under benämningen kriskommun och ska då alltså tvångsmässigt sammanslås med andra. Det säger ju oss direkt, den politiska fingertoppskänslan tror jag att vi alla har, att det kommer Centern aldrig att föreslå, att till exempel Vårdö blir en kriskommun och ska sammanslås med någon annan. Så då är min fråga efter att allt det där har havererat, kan Centern då tänka sig att öppna famnen och diskutera frågan öppnar, nya metoder, nya vägar för att nå en helhet?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:19

    Jag tycker att vi kanske tar en sak i taget här. Jag har inte sett att alla de här skulle vara kriskommuner nu. Det här inte helt mitt område hellre ska jag säga ärligt. Det är vicelantrådets. Men de uppgifter jag tagit del av så har det visat röda siffror för ett antal kommuner. Men sen beror det också på var man sist och slutligen sätter kriterierna för när man är en kriskommun.


  • Vad är då syftet med kriskommuner om man sedan sänker kriterierna för när man är en kriskommun och det inte längre är i paritet med vad det de facto är? En kommuns ekonomi som är i kris så måste man ju våga säga att den är det. Om man nu förändrar kriterierna ytterligare så att kanske ingen kommun betraktas i dagsläget som en kriskommun, vad är det för vits med den här lagen då? Den blir ju fullkomligt hjälplös och tandlös.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 20:20

    Tack för tilläggsfrågan. Det är därför det är så jätteviktigt att man sätter de här kriterierna på en skälig nivå. För inte är det någon vits att sätta en nivå där det aldrig uppstår en kriskommun. Då kommer man ju aldrig att hjälpa de svaga i samhället, de som annars skulle fara illa och då kommer man inte att trygga den kommunala basservicen. Så jag vet att inte är det någon från regeringen som kommer att sätta oskäliga kriterier av någon anledning, utan man måste hitta den nivå som fungerar och som är tänkt för en vettig kriskommunlagstiftning.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 20:21

    Tack för ordet, herr talman! Jag ska i rekordfart försöka presentera sex av våra motioner och det måste väl gå fort för kvällen är sen.

    En av våra motioner handlar om effekterna av de klimatförändringar som jag förstås utgår ifrån att vi alla och på det mest effektiva sätt hela tiden bekämpar, nämligen att minska det fossila beroendet. Men temperaturen ökar redan, den ökar fortare än vad forskarna hade förutspått. Det betyder att vi fortare än vi anar kan stå inför unika nya situationer och faror också här på Åland. Eftersom temperaturen påverkar både havet, havsnivåer, biologisk mångfald med kraftiga nederbörd och stormar, torka och annat så är det viktigt att vi har strategier för hur vi ska möta de här händelserna.
    I Sverige gör SMHI simuleringar till exempel av väderfenomen och hur de kan påverka bebyggelse, broar, hamnar och vägar när det är lågt vattenstånd och så vidare. Det är viktigt att Åland tar fram en strategi för hur vi ska hantera de här farorna. Socialdemokraterna föreslår att landskapsregeringen jobbar fram en sådan beredskapsstrategi.

    Den andra frågan berör vattenförsörjning och vattenbrist. Vi har länge underskattat frågan om vattenförsörjning på Åland. Jag är sedan tre år tillbaka ordförande för Ålands Vatten och vi har nyligen fått en ny utredning som visar att det är ganska bråttom med att iscensätta en till vattentäkt på Åland. Jag har levt i tron att det kan kosta 10 miljoner och att vi har flera sjöar att välja på som kan bli nästa vattentäkt. Det visar sig att så är inte fallet. Vi har inte en enda sjö på Åland som duger som en vattentäkt, utan det kan bli Östersjön som vi måste jobba med. Det handlar inte längre om 10 miljoner. Det kan handla om 50 miljoner. Så här har vi en beredskapsfråga till som inte mera handlar om kommunalteknik utan det är en avgörande samhällsstrategisk fråga. I Sverige så menar man att vattenbrist kan bli en mycket, mycket allvarligare kris i samhället än den energikris vi nu har gått igenom eller går igenom.

    Det finns skrivningar i budgeten under miljöbyrån om de här frågorna och det är bra. Det är ett bra första steg, men det är viktigt att finansutskottet här klargör vad som borde vara landskapets roll i den här frågan. Jag skulle vilja snäva in det till att det ska handla om att ta ledarskap i de här frågorna. Det handlar om fysisk planering, ett redskap som vi måste börja använda och det handlar också om finansieringen. Hur ska vi få fram de här kanske 50 miljonerna för att säkra upp Ålands vattenförsörjning? Det måste ske inom ett par tre år. Det är väl förmodligen till EU eller genom extra anslag som man kan få fram sådana belopp.

    En annan fråga som har berörts mycket här - jag ska bara kortfattat säga vad vi vill - det är angående skärgårdstrafikens organisering. Vi tror inte längre att vi kan harva på som tidigare. Vi får inte fram tillräckligt effektiva beslut i lagtinget. Vi vill utveckla skärgårdstrafiken på mer affärsmässiga grunder och få en armlängds avstånd från lagting och landskapsregering när det gäller själva konkreta utförandet av trafiken. Vi kan titta på Estland som har ett hamnbolag som också sköter skärgårdstrafiken där. Det finns säkert andra modeller. Vi kan titta på relationen mellan staten och bolaget FinnFerries och hur det fungerar. En möjlighet skulle vara att utveckla Långnäs hamn ytterligare till ett hamn- och rederibolag för landskapet. Det föreslår Socialdemokraterna att man tittar närmare på.

    Vi har också en motion som handlar om skogen och ett kontinuitetsskogsbruk där man börjar titta på nya metoder för avverkning både i landskapets egna skogar men förstås också på hela Åland. Det är många svampplockare som har blivit lite tagna på sängen, särskilt i år, men kanske tidigare år också. Var är skogen där man brukar plocka svamp? Plötsligt är den försvunnen, antingen är det kalhyggen eller så har Alfrida tagit den. Det finns all anledning att hitta alternativa vägar för skogsbruket på Åland. Annars tror jag att vi utarmar både den biologiska mångfalden, men också livsmiljöer för både bärplockare och naturvänner av olika slag.

    Högskolan på Åland, där har jag i flera repliker återkommit till det faktum att vi tror att vi måste söka nya lösningar och bredda ägandet för högskolan, gärna tillsammans med utbildningsanordnare i Finland och Sverige. Vi tror att det är en viktig åtgärd för att få högskolan att blomstra.

    Sedan vill jag kortfattat beröra ett ämne som ingen annan har lyft upp hittills i diskussionen. Det är egentligen vicelantrådets Janssons område, det handlar om public service finansiering. Det står i budgeten att man ska hitta nya vägar eller att man åtminstone ska utreda hur man ska finansiera public service framöver. Erfaren av att ha suttit i landskapsregeringen i många år så vet jag att det finns diverse fantasifulla förslag på hur man kunde finansiera public service, till exempel genom PAF-medel eller annat. Jag tror att det är otroligt viktigt att Åland väljer en finansieringsmodell som följer den nordiska modellen i övrigt med en skatt som inhämtas och att man också tittar på nivån. Jag tycker att det är viktigt här att finansutskottet också slår fast att det är de här metoderna som man tänker finansiera public service med så att de är i paritet med övriga nordiska länder. Tack, herr talman!


  • Tack, herr talman! Tack för anförandet. Frågan om vatten och dricksvattenförsörjning är högaktuell för alla som bor på Åland. Det var ju en presentation här helt nyligen, i förra veckan i fredags, så det är helt färsk information. Jag tänker att nästa steg blir en överläggning med landskapsregeringen.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:29

    Det låter mycket bra. Jag ser positivt på att landskapsregeringen har förstått dimensionen i den här frågan och även vill fortsätta diskussionerna kring våra roller här och hur vi kunde hitta en gemensam lösning. Jag tror nämligen inte att det här är någon politisk stridsfråga, utan det är någonting som man verkligen vill söka lösningar på. För om inte vi kommer vidare och kan trygga och få fram mera dricksvattenvolymer så kommer det inom de närmaste fem åren att bli en konkret broms i utvecklingen för tillväxt av befolkning och för företag på Åland, och det tror jag att ingen av oss vill.


  • Tack, herr talman! Nu var jag ut fram och tillbaka så kanske svaret kom redan. Det här låter oroande. Vad är det som är orsaken till att vi inte kan använda våra vattentäkter? Huvudorsaken?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:30

    Vi har ju de vattentäkter som vi har i Markusbölefjärden, Långsjön och Dalkarbyträsk, men miljöläget, särskilt i Markusbölefjärden, är inte så bra. Det verkar vara svårt att hitta lösningar för att få vattenkvaliteten där att förbättras. Vi har gjort en utredning över de andra sjöarna på Åland som har en tillräcklig volym för att kunna vara aktuella och statusen i dessa sjöar, beträffande syrehalten och andra förekomster, gör att det inte rekommenderas att ta dem i bruk som vattentäkt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 20:31

    Talman! Vi diskuterar budget 2023. På sidan 76 beskrivs vattenförbättrande åtgärder och också att dricksvattentäkterna är prioriterade. Med det sagt så tycker jag att det är väldigt sympatiskt att ordförande för Ålands Vatten, Camilla Gunell, lyfte vattenfrågorna. En fråga som jag har förstått att är aktuell inom Ålands Vatten handlar om kemikalier som det går åt mera av till att rena vattnet, och även om det sägs att slutprodukten är densamma så ökar kemikaliebruket. Det råkar dessutom vara sådana kemikalier som har stigit kraftigt i pris på grund av kriget i Ukraina. Min konkreta fråga är om det finns en diskussion kring alternativa reningssätt och hur den ser ut?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:32

    Det stämmer som ledamoten Valve sade, som de flesta andra branscher så drabbas också reningen av vatten av förhöjda priser. Vi hoppas att vi hittar en lämplig nivå på den höjningen när vi har styrelsemöte i morgon. Det är ju viktigt att inte allt blir dyrare samtidigt i vårt samhälle. Jag hoppas att alla som sitter på sådana poster försöker hålla emot där det är möjligt.

    När det gäller rening för kommande reningsverk så där tittar man på alternativa reningsmetoder. Men man måste först kanske bestämma volymen, platsen och metoden. Handlar det om att ta i bruk en vattentäkt från Östersjön så kanske det krävs andra metoder än om det handlar om en insjö. Tyvärr (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 20:33

    Det var ett bra svar. Jag konstaterar också, det som miljöminister Wikström sade i det tidigare replikskiftet, att landskapsregeringen har en överläggning i ämnet i morgon, så frågan är uppenbarligen prioriterad.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:33

    Landskapet är ju i likhet med flera kommuner också ägare till Ålands Vatten. Det är viktigt att man från myndigheterna och ägarna, både och, tar sitt ansvar och delar bolagets utmaningar när det gäller de här frågorna. Jag tror att det är viktigt att man lyfter upp det här som samhällsavgörande frågor. Det finns nämligen kommuner i Sverige som är mycket, mycket större än de åländska och som också har problem att hantera de här frågorna. Så man behöver inte skämmas för om vi inte klarar det på kommunalt håll utan vi måste lyfta frågan tillsammans.


  • Ledamot Gunell kom in på skogsbruket. Jag kan förstå att många människor är förvånade när man kommer ut i skogen och ser att fina gamla skogar har försvunnit. Men Gunell gav ju svaret själv. Det beror på Alfrida och det som blev kvar efter Alfrida beror på granbarkborren.

    Vi var själva, både Gunell och jag, på ett av dessa alla hållbarhetsmöten där en gruppledare uttalade sig: "Hur kan privata människor äga skogen, det är ju allas egendom?" Det var ganska främmande resonemang för mig. Det är ändå någonting som man äger och vi behöver respektera äganderätten. När det gäller de enskilda skogarna så vill jag hävda att de skogar som privata engagerade skogsägare sköter är de absolut bäst skötta och mest mångsidiga skogar vi har, om man jämför till exempel med stora bolag österut och västerut som äger skog.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:35

    Jag tror att det var min tidigare kollega här i lagtinget, Carina Aaltonen, som i en tidningsartikel sade "det är skogar vi behöver, det är skogar vi vill ha, inte trädplantager." Det är nog viktigt att vi hittar nya metoder annat än det här traditionella kalhygget, skogsbruket som vi har haft eftersom det slår ut så mycket av den biologiska mångfalden. I de rapporter som görs kring ett alternativt skogsbruk som är mera naturenligt så kan också lönsamheten vara precis lika god som med den gamla metoden. Jag tycker att man ska vara öppen här och söka nya vägar.


  • Absolut ska man vara öppen och söka nya vägar. Min uppfattning är nog, av egen erfarenhet och det som jag har sett med egna ögon, att inte är det någon som har något större nöje av att skapa stora, stora kalhyggen, utan vi har fått mycket nyplanterad skog nu just på grund av de två saker som jag nämnde, granbarkborren och Alfrida. Det åländska skogsbruket är ju miljöcertifierat och det är en förnyelsebar resurs. Jag tror att man går lite vilse ibland när man ser på de stora skogsbolagen och vilka enorma arealer de avverkar i Sverige och i Finland. Jag vill hävda att det åländska småskaliga skogsbruket är synnerligen miljövänligt så länge man kan göra det i den småskalighet som vi gör hittills. Problemet också här är ju att det är nästan obefintlig lönsamhet i skogsbruket. Allt som naturen ger har tyvärr inget värde mera.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:37

    Jag skulle vilja säga att man både i finländskt och svenskt skogsbruk hittar nya metoder idag och jag tycker att det är viktigt att Åland också är med i den utvecklingen. Framförallt handlar det om att få de som avverkar, oftast skogsbolagen, att också börja fundera på nya sätt att avverka skog på ett mera hållbart sätt. Det finns faror som hotar just på grund av klimatförändringarna, skadedjur och det kanske inte bara är granbarkborren. Det kan komma fler otäcka saker som angriper den åländska skogen.


  • Tack, herr talman! Ni tog upp många olika saker. Dricksvattnet är en sak som ni har tagit upp tidigare och som jag också tog upp i mitt gruppanförande och vi stöder det projektet. Vatten är viktigt och det kan vi påverka.

    Men ni inledde med den här temperaturhöjningen som har varit snabbare och snabbare, fruktansvärt snabbt och alla förstår att det är ett problem. Jag tror att den här alarmismen som nu ger ångest för många så stämmer inte riktigt. I somras kunde vi många gånger läsa att "i morgon blir det ett nytt rekord, i morgon blir det ett nytt rekord". Men tittar man på rekorden från Sverige så ser man att majrekordet är från den 27 maj 1892. Junirekordet är från den 29 juni 1947. Julirekordet är från den 9 juli 1933. Men augusti är ganska färskt, det är från den 9 augusti 1975. Vi har ju inte hungersnöd längre som vi hade i mitten på 1800-talet när vi hade kalla somrar, nu har det blivit (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:39

    Vi har många gånger med ledamoten Stephan Toivonen här i salen konstaterat att Stephan Toivonen inte litar på de globala forskarnas ställningstaganden kring temperaturhöjningen och klimatförändringen. Vi har helt olika syn på det här. Jag tror inte att det är någon idé att vi fortsätter bryta arm. Jag kommer aldrig att förena mig i ledamoten Toivonens syn på den här saken och han verkar inte heller förena sig i min.


  • Tack, herr talman! Problemet är väl det att jag baserar mig på statistik. Jag läser från Wikipedia när dessa värmerekord var. De är väldigt gamla. De har nog rätt uppgifter, det finns olika sidor på det. Man kan ha en uppgift.

    Som jag sade, klimatet har ändrat. I mitten på 1800-talet hade vi en hungersnöd i Finland, det var 300 000 som dog för att det var väldigt kalla somrar. Vi ska vara tacksamma att temperaturen har stigit något. Men en och en halv som det har stigit så tror jag att också ledamot Eriksson är glad för att somrarna är lite, lite varmare än vad de var i mitten på 1800-talet. Det är statistik hur det var då.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 20:41

    Jag får väl uppmana ledamoten Toivonen att läsa IPCC:s rapporter och kanske försöka lista ut varför hela världen träffas i Sharm El Sheikh just nu för att försöka söka lösningar på globala klimatutmaningar. Det kanske är bättre att vidga sig från Wikipedia till lite andra skrifter också.


  • Talman! Hur styr vi pengarna tillräckligt mot de uppsatta hållbarhetsmålen? När man går in på landskapets upphandlingsportal så kan man bli förskräckt av möbelupphandling på 800 000 €. Den här upphandlingen ställer många frågor.

    Ett - måste vi ha så mycket möbler? Går det att främja distansarbete mer så att alla inte måste vara på kontoret hela tiden? Kan vi tillämpa en mer modern personalpolitik så att vi kan skapa system där vi delar kontorsmiljöer med varandra?

    Två - måste vi faktiskt kasta de gamla möblerna? I budgeten för 2022 står att landskapsregeringen ska hitta system för att cirkulera mer kontorsutrustning. Det första steget är att veta vad man har. Därefter kan man återanvända gamla skrivbord som reparerats och pimpats upp. Ledamoten Zetterman gav ett bra exempel hur man gjort detta i Växjö.

    Tre - om vi nu måste köpa möbler, kunde vi inte lägga miljö- eller klimatkrav? Enligt upphandlingskriterierna så såg man i det här fallet enbart på pris och kvalitet. Tänk om de nya skrivborden istället kunde ordnas av en såg i Jomala med åländskt trä.

    Det här exemplet tydliggör de utmaningar offentlig sektor har i att tänka nytt och tänka hållbart. Det är ingen kritik mot någon enskild eller någon särskild. Det här är ett systemfel. Och vi i Hållbart Initiativ har som bekant lämnat tre motioner för att börja lösa det här. En om färdplan för cirkulär ekonomi, en om att lägga hållbarhetskrav på upphandling och en om att täppa till upphandlingsläckaget.

    Talman! I dagens ekonomiska läge med högre räntor och stigande kostnader är det av stor vikt att införa nya finansiella instrument för att gynna de större investeringarna. Risken är att dessa inte blir av eller att de skjuts lite på framtiden och det vore faktiskt ganska tråkigt för den åländska konkurrenskraften. Är det någon sektor som står inför en investeringstung omställningsresa och stora EU-krav så är det transportsektorn, kanske framförallt sjöfart, flygtrafik och tung trafik. Bara inom de tunga transporterna kostar en fossilfri lastbil tre gånger mer än en konventionell i dagens prisläge.

    För företag är det lätt att få lån för saker som redan är beprövade såsom solpaneler, fossilfria uppvärmningssystem och dylikt. Banker kan däremot ha svårt att värdera det som är nytt och okänt, då sätter de en högra ränta. Istället för att ge direkta subventioner så föreslår Hållbart Initiativ att landskapet kunde ge gröna kreditgarantier för transportsektorns omställning. Det här gör landskapsregeringen redan vad gäller energiinvesteringar för bostäder. Fint så! Men det är oklart om den nya borgensförbindelsen för energiinvesteringar också ska omfatta hushållen. Det tycker vi i Hållbart Initiativ hade varit ett fint förtydligande i sådana fall, varför vi också har motionerat om det. Genom att borga för sådana lån skulle räntan bli lägre och investeringen mer förmånlig. Lånen skulle kunna finansiera hushållens energireparationer, konvertering av uppvärmningssätt, produktion av förnybar el och lösningar för hållbara transporter.

    Eftersom energiinvesteringarna resulterar i fasta tillgångar är landskapsregeringens kreditrisk väldigt liten. Landskapsregeringen behöver inte heller agera bank själv. Det kunde vara ett alternativ också framöver för att minska andelen direkta subventioner och öka flexibiliteten hos hushållen.

    Talman! Jag hade gärna talat mer om Hållbart Initiativs förslag vad gäller integration, hållbar livsmedelsproduktion, hållbart skogsbruk, begränsa industriell trålning och att utöka frivilligt avsättningar för naturskyddet och annat, men jag ska bespara er den debatten som det kan orsaka. Jag hänvisar till motionerna nu när timmen är sen. Tak så mycket!


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström. Jag håller med till den delen att vi ska återanvända så mycket vi kan i förvaltningen. Ett skrivbord har en väldigt lång livslängd. Och funkar skrivbordet så ska vi normalt återanvända det. Där ska vi ha ett system. Men det jag inte förstod var 800 000 för möbler. Jag har hört det förut under åren. Var kommer det beloppet ifrån?


  • Talman! Det är alltså det här ramavtalet som man har slutit i september månad för olika typer av möbler, kontorsmöbler och annat. Jag tror att det till och med kan ha varit finansministern som har fattat beslut på enskilt föredragning om det.


  • Jo, det stämmer utmärkt. Ramavtalet har jag satt mitt namn under. Där finns det också nuförtiden ganska mycket miljökrav. Men ett ramavtal och vad man köper möbler för är oftast två helt olika saker. När jag tittar på kontot för möbelinköp så handlar det om ungefär 300 000. Så vi ska vara lite försiktiga med 800 000 så att det inte blir en hel sanning. Sedan kan det bli upp till den nivån, 800 000, i ett ramavtal, men tittar man på snittet de senaste åren så är det betydligt mindre än det.


  • Talman! Ramavtalet, jag tror att det är två eller tre år framöver så totalt är det alltså 800 000. Det är den maxnivån som har getts. I det så läser i alla fall inte jag in väldigt strikta hållbarhetskriterier, utan det är egentligen som tidigare, lite "copy paste". Jag tror att det finns en potential till förbättring här, dels i det arbete som, vad jag har förstått, redan har påbörjats i att katalogisera så att man kanske inte behöver ha ett så stort tak utan att man ser till att återanvända, reparera och öka livslängden på de material som man har. Dels också se till att vi kanske kan äska mer inom landskapet, dvs. vi behöver inte köpa in lika mycket möbler från första början. Jag tror att det är ett systemfel, nu ska jag inte anklaga finansministern för att fatta något felaktigt beslut, utan man har gjort utifrån de ramar som har funnits, men jag tror att det finns en potential här att arbeta vidare. Jag hoppas att det också finns ett understöd för den tanken.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag vill spinna vidare lite på det här med hemarbete och hur man kunde arbeta på ett annat sätt just med tanke på kontoren. Jag försökte hitta en artikel, men jag hittar den inte just nu. Men jag läste för länge sedan om någon som hade forskat i det här, och den enda motsatsen som egentligen finns till varför folk inte ska kunna jobba hemifrån så har att göra med - som jag älskar att tala om - kapitalismen och att man faktiskt tjänar väldigt mycket pengar på att ha kontor. Det är en stor business och organisationer förlorar pengar på uteblivna internhyror och hyror. De ser det som en minusaffärs att personalen mår bättre och jobbar hemifrån än att de sitter på kontoret. Det här tror jag att är en ganska viktig fråga att tänka på. Är detta det vettigaste sättet eller är det - som kanske vi tycker tillsammans - att man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt?


  • Talman! Det där var en intressant replik. Så klart är det så att distansarbete inte funkar för alla. Jobben är inte beskaffade på det sättet eller så är personen inte intresserad av att göra det. Men när det gäller sådana jobb som faktiskt skulle kunna vara på distans, där folk också är intresserade och där anställda vill göra det, så borde det ges alla möjliga förutsättningar för att göra det. Jag vet att det finns en strategi och man arbetar mer effektivt med det här efter pandemin. Men också här finns en ganska stor potential till förbättring, kanske framförallt vad gäller ledarskap. Att chefer stöttar och supporterar att man inte har den här stämpelklockans retorik att du måste vara här den här tiden, jag ska kontrollera vad du gör och jag litar inte riktigt på vad du gör annars om du är hemma. Den kulturen finns ju inte bara i landskapet utan också generellt i samhället. Jag tror att det vore viktigt om landskapet också tar ett ledarskap i den frågan, för den har också väldigt positiva effekter på annat inte bara på personalens välmående.


  • Jo, men som sagt, äger man en stor fastighet så vill man ju gärna också få in pengarna. Den kostar väldigt mycket i drift och underhåll och sådana saker. Jag tycker att man skulle kunna tänka om ifall man har väldigt mycket ytor som är kontor och där det bara sitter en person och den här personen kanske jobbar aktivt bara en liten stund där hen verkligen borde vara på plats. Man kunde se över landskapets kontorsytor, dela kontor och göra små "workspaces" dit man kan komma och gå under dagen och då effektivisera alla dessa enorma kvadratmetrar som faktiskt är kontor runt om på hela Åland. Men som sagt du och jag kan stå här och prata om det för vi är inga stora fastighetsägare så vi tjänar ingenting på att det blir så här. Men jag tror att samhället, människornas välmående och effektiviteten skulle tjäna väldigt mycket på att man börjar tänka om.


  • Talman! Det är exakt så som ledamoten Eckerman sade. Det där kallas Hot desking och för att Hot desking ska fungera så behöver det också finnas IT-system som kan klara av det. Om man kommer till ett kontorslandskap och inser att här finns ingen plats för mig, då är det något som inte riktigt funkar. Men här tror jag att det finns en del innovation att göra. Fastighetsverket har en hel del lokaler som man också skulle kunna optimeras på ett helt annat sätt. Nu när landskapsregeringen föreslår snart uppemot 40 årsverken så inte vill vi köpa en massa baracker för att de ska få jobb i dem just på grund av det här. Jag tror att det vore viktigt av många anledningar, inte bara energieffektivitet och personalnöjdhet utan också av kostnadseffektivitet. Vi skulle kunna arbeta på ett helt annat sätt och främja distansarbete.


  • Tack, herr talman! Vi från Ålands Framtids sida - jag vet att jag kan uppfattas som lite små jävig - har lämnat in 12 väldigt bra motioner. Jag ska se hur många av dem som jag hinner presentera.

    När det gäller högskolan så har vi lämnat in en. Högskolan är viktig eller borde vara viktig. Det har blivit lite tre förlorade år där. Jag riktar mig mot utbildningsminister Annika Hambrudd. Det är en stor utmaning och jag önskar lycka till. Det finns två motioner och Ålands Framtids motion går mera ut på att man skulle bygga upp den som ett kompetenscenter för att stärka självstyrelsen och få en mera åländsk profil på högskolan i likhet med andra autonomier. Färöarna har också här visat vägen, medan Socialdemokraterna har valt en annan väg, det vill säga att man alltmer skulle underordna sig Åbo Akademi, som ju har nämnts flera gånger och som ju också nämns i deras motivering. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta på det, för högskolan borde få en större vikt i det åländska samhället än vad den har idag.

    Vi har också från Ålands Framtids sida lämnat in en motion om en preciserad övergripande målsättning för satsning på vindkraften. Jag vill understryka att vi hör till de partier som absolut står bakom satsningen på en storskalig vindkraftsindustri, om vi kallar det för det, här på Åland. Men anhållan om fullmakt är alltför vagt formulerad. Vi måste få veta på vilket sätt de åländska elkonsumenterna kan erhålla subventionerad energi från dessa etableringar och jag har förstått att också företagarna är införstådda med det, men det måste villkoras. Vi måste också veta hur arrendeinkomster och fastighetsskatter på ett rättvist sätt kommer det åländska samhället till godo. Den här frågan har också nämnts i många anföranden, så där ser jag också fram emot behandlingen i finans- och näringsutskottet.

    Vi har också en motion om att man ska minska offentlig sektor. Det står så här i regeringsprogrammet: "Trenden att den offentliga sektorn växer snabbare än den privata ska brytas under perioden". Men det är ju inte riktigt det man har gjort under den här perioden, utan i stället för att visa återhållsamhet så har det igen kommit nya tjänster som redan gör den överstora offentliga sektorn ännu större. Det här är ju illa eftersom det inte gagnar den ekonomiska tillväxten som Åland ropar efter. Vi vet att BNP-siffrorna inte har varit så lysande.

    Det sägs återigen hämtat direkt ur regeringsprogrammet: "Landskapsregeringen har beredskap att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet." Här hoppas jag verkligen att landskapsregeringens sista år visar att det man kom överens om i regeringsprogrammet har någon betydelse.

    Vi från Ålands Framtids sida har föreslagit en höjning av ensamförsörjartillägget under 2023. Det behövs. Vi vet alla att vi har kraftigt stigande priser kombinerat med en skenande inflation. Alla tecken tyder på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Bland dem som får det extra svårt i dessa tider finns Ålands alla ensamförsörjare med låga inkomster. För dem räcker det inte med ett utökat grundavdrag i beskattningen för att få vardagen att gå ihop. Också här noterar jag att Socialdemokraterna har en lite likartad motion. Men Måtar pratade om SSIF-principen, att det går ut på samma som man gör på rikssidan. Om jag förstår den motionen rätt så går den ut på att man höjer barnbidraget rakt av för alla barnfamiljer. Det betyder också att det går till alla, även sådana som har möjlighet att fondspara barnbidraget. Jag tror att det här bör vara mera inriktat. Den forskning och undersökningar som har tagits fram så visar att det är ensamförsörjarna som man bör rikta in sig på. Det här hoppas jag också att finans- och näringsutskottet kan titta på.

    Vi har också en motion om att man ska inrätta en officiell representation för Åland i Stockholm. Alla autonomier som vill utvecklas och synas - en del kallar det för ambassader och andra kallar det för representation - så har representationer i alla länder av särskild betydelse. Färöarna, till exempel igen, har diplomatisk representation i Reykjavik, Bryssel och i Washington. Åland har nu bara representation i Helsingfors. Det naturliga är ju att man försöker upprätta någon typ av ambassad i Stockholm. Det är säkert flera av er som har talat med tjänstemän i Ålands förvaltning och de nämner ofta den positivism och den stora beredvillighet de möts av i sina kontakter med den svenska regeringens tjänstemän och också med företrädare för underlydande institutioner. För att på bästa sätt kunna använda den här välvilliga inställningen till Åland bör det finnas en likartad representation i Stockholm som i Helsingfors. Vi vet att det inte är så lätt att komma fram i Helsingfors när det gäller åländska intressen. Vi vet hur det har gått med självstyrelselagsrevisionen.

    Vi har också en motion om att man ska anpassa avfallslagen för åländska förhållanden och behov. Vi vet att det är en lag som är ute på remiss nu, men Åland är faktiskt i ett skriande behov av en ny avfallslag, en fulltextlag som är anpassad för åländska förhållanden. Det förslag som gick ut på remiss så har skrämt upp väldigt många landsortskommuner som har skött det på ett bra, flexibelt och mycket, mycket billigare sätt än om det skulle vara en MISE-modell som skulle gälla hela landskapet Åland. Så också det här hoppas jag att man kan titta på i finans- och näringsutskottet.

    Nu konstaterar jag att jag inte hinner med flera i det här skedet, så jag får antagligen återkomma.


  • Tack, talman! Ledamot i Eriksson lyfte upp ensamförsörjartillägget, man vill höja det till 100 euro. Bläcket har inte riktigt torkat ännu, för i tilläggsbudget 3 i år så höjde vi det från 60 till 80 euro permanent. Ökningen på 20 euro har vi uppskattat till 17 000 euro i månaden, alltså 204 000 euro bara för den ökningen på 20 euro. Skillnaden är att vi har gjort den här ökningen permanent jämfört med i Finland där det är tillfälligt för nästa år. Någonting som är dock positivt eller negativt, beroende på hur man ser det, är att detta gjordes i september men utbetalningen kommer att ske i december. Man kommer att få en pott på 80 euro nu i december.


  • Nu hörde jag tyvärr inte den sista meningen.

    Jag tycker att det är positivt. Det finns en orsak till att Ålands Framtid har inriktat sig på ensamförsörjarna, för vi har erfarit att där är det tuffast. Vi har lagt förslag på den här summan många gånger under åren och då har vi fått till svar att det har inte funnits tillräckliga utredningar som visar att det här är rätt åtgärd att göra. Då har det tagits fram utredningar och då har man sagt att man vet, men det är pengar som behövs. Det har varit väldigt svårt att komma fram och det har faktiskt varit så när Socialdemokraterna satt på posten. Man ville hålla den här frågan för sig själv. Men jag tycker att det är bra det som man har gjort från regeringens sida, men det är inte tillräckligt i det här skedet. Jag hoppas att man också här i finans- och näringsutskottet orkar titta på den här frågan, för den är viktig.


  • Tack, talman! Jag förstår resonemanget. Men samtidigt så har vi nu höjt det och vi har inte ens hunnit se effekten på det. Jo, vi vet att vi har en hög inflation, absolut. Vi vet att det här är en grupp som drabbas. Man behöver ändå ha i åtanke att det handlar om 204 000 euro för ett år, som det här ges. Sen har vi då, det som vi har varit inne på tidigare här, effekten av grundavdraget som också kommer den gruppen till godo.

    När det gäller utkomststöd så räknas ju en ensamförsörjartillägget inte alls som en inkomst på Åland, så det är också någonting som man behöver ha med i de här beräkningarna.


  • Jag är tillfreds med det som ansvarig minister sade att vi vet att det här är en grupp som har det speciellt knepigt. Det är jag tillfreds med. Jag vet ju tyvärr hur det brukar gå med finansmotioner från oppositionen, de ska ta en sväng via papperskorgen innan de kommer upp på regeringens bord. Men jag hoppas att man från regeringens sida och framförallt från ansvarig ministers sida håller ögonen på den här biten, för den är viktig.


  • Tack, talman! Jag undrar om ledamoten Eriksson kunde förklara vad den här representationen i Stockholm ska jobba med? Under den förra mandatperioden så avvecklades det Ålandskontor som fanns i Stockholm därför att ingen var intresserad av den. De kontakter från näringslivet som det först var tänkt att man ska jobba med, det ville företagen sköta själva via sina egna kanaler. När det gäller kontakter till riksdag och regering i Sverige så funkar de alldeles utmärkt och är väldigt goda på det sätt som är. Det finns en logik i att vi har en representation och en utvecklad representation i Helsingfors eftersom det är där den lagstiftning och de myndigheter som vi ska jobba med finns. Men vad exakt tänker sig ledamoten Eriksson att ett Ålandskontor eller en Ålands representation ska göra utom att vara symbolisk?


  • Symboliken ska aldrig underskattas. Ledamoten Fellman sade att den avvecklades under förra mandatperioden för att ingen var intresserad. Alltså i klartext, det fanns inget intresse från den förra regeringen att ha representation i Stockholm. Det är självklart att den har en väldigt viktig symbolisk funktion, det finns massor av arbete som man kan göra för att skapa förståelse från den svenska sidan, från samhället, från organisationer och framförallt från riksdag och regering. Det behövs också en lobbyorganisation där. Det är ju lite patent att vi måste ha en representation i Helsingfors för att få kontakterna att fungera inom vårt eget land. Vi hör ju trots allt fortsättningsvis till samma land, men där måste vi ha en representation för att få det att fungera, men i Sverige ska vi inte behöva det och där finns det massor av arbete att plöja upp nya kontakter.


  • Jag tycker att det är helt självklart att vi behöver ha en representation i Finland därför att det är där konfliktytan, kontaktytan och lagstiftningen som påverkar oss finns. Vi är en del av Finland och behöver jobba både när det är konflikter och när vi bygger vänskaper. Det är en annan sak i Sverige. Jag skulle önska att ledamoten Eriksson skulle kunna säga mera specifikt vad det är vi skulle sätta pengar på. Det är ganska dyrt att ha en representation i Stockholm. På vilket sätt skulle det gynna Åland på ett sätt som vi inte klarar av att göra genom de täta besök, som de flesta av oss gör till Stockholm, de goda kontakterna och de goda relationer som vi redan i dag har till både riksdag och regering i Sverige?


  • Inom diplomatin är det ju så att man ser till att man är representerad i de huvudstäder och i de länder som man tycker att är viktiga. Så har Färöarna har gjort och så har många andra autonomier gjort. Jag tycker att det är självklart att man också i Stockholm jobbar med att bygga upp kontaktytor, jag tycker att det är självklart att man också där jobbar med att bygga upp vänskap, för den behövs och tala med tjänstemän som är i kontakt med svenska myndigheter. Och man talar också med tjänstemän som håller på med det här evinnerliga stridande med finska myndigheter utan att komma någonstans.

    Avslutningsvis vill jag säga att det som har gjort att jag har börjat fundera på det här är att jag har blivit fascinerad av hur väldigt lite svenska riksdagsledamöter vet om Åland, om Ålands självstyrelse, om Ålands historia och om Ålands konstitution. Så tro mig, om viljan finns så finns det arbete hur mycket som helst också i Stockholm.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det gläder mig verkligen att Ålands Framtid stöder satsningar på havsbaserad vindkraft.

    Du nämnde att du gärna vill se subventionerad energi till Åland och det tror jag att vi alla gärna skulle se. Vindkraftsparkerna är ju väldigt stora och planeras högst antagligen att anslutas till det svenska och det finska kraftnätet, alltså det överliggande stamnätet, vilket säkert kan bli en utmaning då man tänker att det ska subventionera energi till Åland. Men känner ledamot Eriksson till någon modell som han tänker på som skulle vara en möjlig väg att gå framåt?


  • Tack, herr talman! Nej, jag har inte den tekniska kompetensen att jag kan säga hur det kan byggas upp. Men jag har diskuterat med de företag här på Åland som är intresserade. Då är det ju intressant att höra om de slår ifrån sig med en gång, att det där krånglar, det där försenar och det där kommer att ställa till bekymmer. Nej, jag har fått det svaret att bara man vet vad som gäller så är ingenting omöjligt. Det är nu som vi ska passa på. Man vill verkligen att det ska hända någonting snabbt. Och tro mig, kollegan Mansén, jag vill inte fördröja det här, men jag är så pass gammalmodig att jag vill veta vad jag gör. Jag vill inte ge en in blanco fullmakt åt regeringen utan att jag värderar dem vare sig åt den ena eller det andra hållet. Jag vill veta vad vi gör. På vilket sätt kommer det, på ett övergripande plan, det åländska samhället till godo? Där har ni en utmaning i finans- och näringsutskottet. Men den är inte så stor att man inte skulle kunna ge svar på ett par principiella frågor som är viktiga för hela det åländska samhället.


  • Tack, talman! Nej, ledamot Eriksson, jag tror definitivt inte att du vill fördröja satsningen på havsbaserad vindkraft. Min fråga var helt ärlig, jag tänkte att du hade en modell för eller tanke på hur vi kan dra nytta av det på Åland. Jag tycker att frågan som du ställer är helt relevant. Vi ska definitivt diskutera det i utskottet.


  • Jag är helt övertygad om att kollegan Mansén är helt ärlig, det som han sade och allt annat skulle vara förvånande. Tro mig också, jag är också helt ärlig i mitt svar. Jag ska försöka snickra ihop någon typ av modell som jag kanske kan stoppa i fickan åt kollegan Mansén när har ska till finans- och näringsutskottet. Jag ska försöka komma ihåg det.


  • Tack, fru talman! Ja, då står jag här igen bästa lagting och bästa energiminister Karlström. Jag ska presentera mina två motioner.
    I det här skedet kan ni vara glada att jag har två och inte tjugotvå. Jag tänker börja med den korta och sedan tar jag den långa tills talmannen bär bort mig från talarstolen.

    Den korta motionen har rubriken "Fokus på miljöfrågor" och motiveras med "miljöbyrån bör fokusera på miljöfrågor som kan påverkas". Förslaget är att i kapitel 400 Allmän förvaltning på sidan 61 så ändras kapitelmotiveringen i avsnittet äldreomsorg så att ordet klimatarbete stryks.

    Bästa lagting. Jag fattar att ni inte fattar någonting av det. Men faktum är också att under en rubrik som heter Äldreomsorg så är det näst sista stycket som börjar med "Miljöbyråns verksamhet under 2023 kommer att fokusera på" och så vidare. I följande mening så står det: "Därtill kommer även klimatarbete" och det är det nya. Det är alltså detta som vi från Åländsk Demokrati vill stryka. Vi vill att miljöbyrån ska fokusera på miljöfrågor som kan påverkas, inte på klimatfrågor som vi inte kan påverka. Det här borde ju vara en sak som hela lagtinget kunde enas om, tycker vi. Åtminstone hoppas jag att vi från finans- och näringsutskottet kan ha denna pragmatiska lösning.

    Fru talman! Min andra motion är betydligt längre och har rubriken "Lagtingets samtycke". Den har texten: "Det är för tidigt att bevilja samtycke för en öppen fullmakt att arrendera ut 1 miljard kvadratmeter på 50 år för uppförande av gigantiska vindkraftverk, då vi ännu har fått för lite information om
    1) Hur stor är kostnaderna och vem betalar för anslutningar till elsystemet?
    2) Hur många ton vägar dessa 500 vindkraftverk och kan materialet återanvändas?
    3) Hur stora blir kostnaderna för och vem betalar för nedmonteringen av 500 vindkraftverk?
    4) Vilka är de långsiktiga effekterna av de gigantiska vindkraftverken på människor, djur, fåglar och fiskar?
    5) Hur stora mängder mikroplaster och Bisfenol A sprids från dessa vindkraftverk?
    6) Vilka blir effekterna på prisnivån och prisfluktuationer på el?
    7) Hur har vindkraftens lönsamhet påverkats av de stora prisfluktuationerna?
    8) Vem kommer att stå för ägandet i ett kort perspektiv?
    9) Vem kommer att äga vindkraften i ett längre perspektiv?
    10) Kommer Tidöavtalet att påverka den åländska vindkraftspolitiken.
    11) Kommer den svenska politiken att påverka den finska?
    12) Den åländska vindkraften kommer att bli en betydande exportör av fossilfri el när produktionen går på högvarv, men vem står för produktionen när vindmöllor står stilla? Är den fossilfri?
    13) Hur kommer 500 blinkande vindkraftverk att påverka den åländska turismen?"

    All denna information är oerhört väsentlig, oberoende om man är för eller emot vindkraften. I Moment 72 010, Främjandet av hållbar omställning, överföringar på sidan 120 i budgetförslaget har jag ett förslag om en ändring av motiveringen på så sätt att stycket under rubriken "Lagtingets samtycke" i avsnittet vindkraftverk stryks i sin helhet. Detta innebär alltså att lagtinget inte ger sitt samtycke till en utarrendering av 1 miljard kvadratmeter på 50 år, en fullmakt in blanco kunde man kalla det.

    Fru talman! Låt mig utveckla de här frågorna lite och besvara dem också. (skratt från salen) Jag förstår inte vad det är för roligt med det, men nåja, det är bra att jag glädjer er någon gång.

    Låt oss börja med att se på anslutningarna till elsystemet. I Sverige räknar man att anslutningskostnaderna är cirka en miljard per terawattimme. Sunnanvind ska enligt regeringen.ax producera 30 terawattimmar, vilket innebär att anslutningskostnaderna skulle uppgå till 3 miljarder euro. Vem ska stå för de här, vindkraftsbolaget eller Kraftnät Åland, det vill säga alla ålänningar? Det är 100 000 euro per ålänning.

    Fru talman! Låt oss titta lite på effekterna på människorna. Jag citerar en insändare i en läkartidning. "Migrän orsakas av en genetisk betingad centralsensorisk överkänslighet. Migränprevalensen är omkring 30 procent, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att i större eller mindre utsträckning drabbas av vindkraft relaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller migrän i släkten, personer över 50 år, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symptom förvärrade."

    I Finland har man börjat undersöka effekterna på människor. Olika diffusa symptom har observerats, koncentrationssvårigheter, tinnitus, sömnproblem och så vidare. En hypotes är att det rör sig om ultraljud, det vill säga lågfrekventa ljud som människan inte kan uppfatta med örat, men som djur, fåglar, fiskar och insekter kan uppfatta. Hörs detta icke hörbara ljud långt? Elefanter kommunicerar med detta ljud på två mils avstånd. Valar kan kommunicera från Island till Kuba med hjälp av infraljud. Man undersöker vulkaner, exempelvis Etna och man gör det från Holland. Ni hörde rätt. Alltså från Holland så undersöker man vulkanen Etna med hjälp av infraljud. För många år sedan ville försvaret i USA ta reda på om man kunde använda infraljud som vapen. Man fick reda på att jo, det är bra, det leder till demens. Men problemet är att det tar fem år och då är det inget bra vapen. Men vill ni testa? Är ni villiga att testa hur många ålänningar som får demens av ultraljud om vi placerar 500 vindkraftverk runt Åland? Man diskuterar på hur långt avstånd som det kan påverka och skada och man kan lyssna på långt håll. Det finns olika uppgifter, en del säger 10 kilometer och andra säger 100 kilometer. Placerar vi dem runt Åland så är det ett ganska perfekt experiment. Vem av er här i lagtinget vill testa hur många som får demens?

    Talmannen: Två minuter, Toivonen.

    Jag ska ta en sak till. Ja, här i budgetförslaget talas alltså om samtycke. Vad är samtycke och vad är våldtäkt kan man fråga sig? Samtycke är alltså en så kallad ansvarsfrihetsgrund, det vill säga att en gärning som i juridisk mening annars skulle vara straffbar kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna agerat i samtycke, men det kräver att alla parter ger sitt samtycke. Som Åländsk Demokrati ser det så kan inte ett sådant här åländskt "jo-nä" räknas som samtycke. Det heter även att frånvaro av ett nej inte är ett samtycke. Vår tolkning är att ett samtycke innebär ett enigt lagting. I annat fall kan det jämställas med en våldtäkt av det åländska folket.

    Fru talman! Jag drar ett streck här och återkommer med nytt anförande. Tack för ordet!


  • Tack, talman! Ja, tyvärr så svamlade ju ledamot Toivonen bort sig som vanligt. Det är ju lite tråkigt för jag delar ju många av Toivonens frågeställningar som är högst relevanta. Det är synd att det ska spåra ur.

    Anledningen till att jag tog replik var för att ledamot Toivonen blev som vanligt häcklad här när han räknade upp lite värmerekord. Han nämnde Wikipedia och det var ju inte relevant tyckte oppositionen som skrattade åt honom. Vi kan ju dra lite värmerekord istället från SMHI, det är från 1913, 1947 och från 1892. Den längsta värmeböljan är från 1860, den intensivaste värmeböljan är från 1917 och så vidare. Jag fortsätter i nästa.


  • Tack, fru talman! Jo, 1892 kände jag igen.


  • Tack, talman! Med det sagt så försöker jag inte ge sken av att det inte finns någon klimatförändring, för det är jag helt övertygad om att det finns. Men likt Toivonen så kanske jag inte är fullt lika orolig som de flesta andra över att himlen kommer att ramla ner inom en snar framtid. Jag tror att vi kan ta det ganska lugnt även om koldioxid kanske inte är bra att släppa ut i för stora mängder naturligtvis.


  • Tack, fru talman! Jag håller med i de där frågorna. Det kanske inte hade direkt med mitt anförande att göra, utom att det är ett argument för att man ska ha de här vindkraftverken. Men jag återkommer med några frågor ytterligare och hoppas då att det passar bättre in.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 21:22

    Tack, talman! Bästa lagting och eventuella åhörare. Jag ska presentera några personliga motioner i snabb takt. Jag vill först poängtera budskapet från Liberalerna. Vi vill ha mera information kring vindkraftsupplägget, men det ligger inte på den nivå som föregående anförande förde fram, utan mer på ett allmänt plan.

    Den första motionen har rubriken "Biogasstöd under lupp". Hanteringen av processerna kring landskapsbidraget för den planerade biogassatsningen väcker frågeställningar och visar ännu en gång på svårigheten för privata företag att konkurrera på lika villkor som offentligt ägda bolag. Det bör ligga i samhällets och invånarnas intressen att skattemedel kanaliseras på rättvisa grunder och får det utfall som eftersträvas. När det gäller stödet till den planerade biogasanläggningen bör landskapsregeringen analysera de processer som låg till grund för beslutet om bio-gasanläggningsstöd. Om utfallet av en sådan analys påvisar brister kan detta långsiktigt bidra till ett bättre företagsklimat. Det säkerställer också att tänkt biogasanläggning uppfyller de krav som bör ställas från bidragsgivarens, alltså landskapsregeringens sida, gällande hållbar affärsmodell och driftsinnehåll.

    Alla motioner har ett företagarvänligt spår.

    Nästa är: "Åland Post ska inte konkurrera med privata åkerier". När det offentliga konkurrerar på en privat marknad rubbar det balansen och skapar ett näringsklimat som varken gagnar företagsamhet eller tillväxt. Landskapsregeringen bör därför via sin ägarstyrning avsluta Åland Posts verksamhet på den privata marknaden gällande de godstransporter som inte är relaterade till kärnverksamheten post. Det här är ju ett litet led i att försöka skapa en företagarvänligare kultur på Åland. Vi har många företag, men vi har låg tillväxt och antalet företag kan bli både fler, starkare och större.

    Den tredje har rubriken "Blå ekonomi med WWF och Världsnaturfonden i ryggen. Där har jag i misstag skrivit WHO men det ska vara WWF. Fiskodlingen är skärgårdens i särklass största privata arbetsgivare och genererar skatteintäkter till landskapsregeringens och berörda kommuners skattkistor i mångmiljonbelopp. Dagens odlade fisk är grönlistad enligt WWF:s fiskeguide och under hösten blev Brändö lax ACS-certifierade, en certifiering som har stämpeln från Världsnaturfonden bland annat. Det bevisar att dagens fiskodling inte enbart skapar tillväxt via arbetsplatser och skatteintäkter, den genererar framförallt hälsosam mat på ett hållbart sätt. När den s.k. Orklakrisen uppstod för några år sedan gjorde politiken på Åland sitt yttersta för att rädda verksamheten kvar på Åland. Det var en framgång och betydelsen är enorm för den åländska näringen. Fiskodlingens storlek sett till positiva ringeffekter, sysselsättning och intäkter är på samma nivå som Orklas, men här verkar politiken agera mot i stället för att se utvecklingspotentialen. I budgetförslaget 2023 som innehåller 233 sidor nämns inte fiskodling med en enda mening. Det är symtomatiskt för hur landskapsregeringar sett på denna näringsverksamhet. I stället för att möjliggöra, förefaller dagens politik hitta möjligheter att försvåra.

    I motionen finns också urklipp från två av finans- och näringsutskottet budgetbetänkanden, från 2010 och 2021, som tydligt tar ställning till fiskodlingens betydelse för skärgården men också för hela Åland.

    Jag kom att tänka på en sak när ledamot Lindholm här tidigare hade ett väldigt bra och informativt anförande om fiskets betydelse och svårigheterna i dag. Ser vi på den väg som vi har tagit från offentligt håll så kunde jag inte låta bli att tänka på att vi äger i princip en fiskindustrianläggning, vi äger Guttorp där man odlar upp fisk och vi äger också ett åkeri. Vi har ju hela den här kedjan i offentlig ägo och då är det enligt mig någonting som inte riktigt står rätt till.

    Den sista motionen har jag redan nämnt i ett replikskifte med näringsminister Karlström. Den handlar om attraktionskraft och om den åländska elitidrotten, speciellt fotbollen som med sina två ligalag, herr och dam, som jag tycker att gör ett utmärkt arbete rent sportsligt, men också på att höja attraktionskraften. Här finns alla möjligheter att göra så att ett plus ett blir tre. Det var det. Tack!


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg har vissa poänger när det gäller offentlig konkurrens. Till exempel det sätt varpå det har fattas beslut av tidigare regering gällande biogasstödet och sådant, man kan nog lite höja på ögonbrynen. Det här projektet har ju ännu förverkligats, vilket vi från Obunden Samling ser positivt på.

    När det gäller till exempel posten och Guttorp, vad är då Liberalernas linje här? Ska de säljas bort eller vad ska man göra så att säga? Det är inget unikt som Åland har, många länder har postverk som också sysslar med transporter. Det är en gammal tradition. Men hur borde man lösa det för att slippa den här offentliga konkurrensen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 21:28

    Posten, det är precis som ledamot Måtar sade, den är ju inte unik på Åland. Det har byggts upp strukturer kring kärnverksamheten post som egentligen inte är relaterat till post alla gånger. Det finns enorma lagerytor. Det finns en åkeriverksamhet som är mycket större än det som behövs för att hantera postservicen på Åland. Jag tycker att posten ska sköta post. Det är en viktig inkomstkälla för landskapsregeringen. Posten har genererat i storleksordningen 1 miljon i landskapets budget varje år. Det gör väl posten knappast mera och kommer absolut inte att göra det. Men jag tycker att ägarstyrningen borde säkerställa att de här åkeriverksamheten som utförs idag kraftigt borde begränsas. Sedan måste vi också ta en funderare på: Vad göra ute vid alla postkvadratmeter som i dag finns där? Det är ju lite märkligt att man också är inne på att konkurrera med privata fastighetsägare även där.


  • Tack, talman! Ja, som sagt, min fråga är: Ska man sälja bort allt som inte uttryckligen är postverksamhet? Är det bara postutdelningen och frimärken som de ska hålla på med och allt annat ska bort, är det så som Liberalerna vill?

    För det andra när det gäller Guttorp, ska det stängas ner, säljas bort och avslutas? Det borde vara tydligt om det är en liberal linje. Det skulle vara intressant att höra.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 21:30

    När det gäller Guttorp så var det väldigt, väldigt nära under förra mandatperioden att Guttorp skulle konkurrensutsättas alternativt stängas ner om det inte fanns något privat initiativ. Där kan vi väl se att Guttorp har en stor betydelse för den åländska besöksnäringen, speciellt för fiskbestånden. Men det är absolut inte en kärnverksamhet och vi har ju med det i vår ekonomi tillväxtmotion som ett av de förslag som man borde konkurrensutsätta, definitivt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 21:30

    Talman! Våra barn och våra unga är vår viktigaste resurs och vår framtid. Precis som sägs och slås fast i vår budget så en särskilt viktig målgrupp i folkhälsoarbete är barn och unga. Det finns många åtgärder som går i rätt riktning i den här budgeten. Att våra unga slipper ta stress över huruvida de har råd med läromedel eller inte, att våra unga fritt får studera eller jobba utan överdriven och dyr myndighetskontroll och även andra åtgärder.

    Det pågår ett treårigt utvecklingsprojekt inom området barn och ungas hälsa. Jag tycker att det är helt rätt prioriterat att ge skolelever möjlighet att lära sig mer om psykisk hälsa i vardagen inom projektet JAM som har lyfts tidigare i dag. Jag är glad över satsningen på lågtröskelmottagningen som många har nämnt före mig i talarstolen.

    Tummen upp också för den särskilda satsningen som görs på unga och tredje sektorn inom idrott för att revitalisera föreningar och locka barn och ungdomar tillbaka till fritidsaktiviteter efter pandemin. Sammanhangen och gemenskapen på vårt Åland fick sig nog en rejäl törn under pandemin hos barn och unga.

    Samtidigt är det också så här att vi som representerar det offentliga Åland måste inse våra begränsningar. Vi kan inte lösa alla problem genom lagstiftning och genom åtgärder. Vi måste också känna att trygga barn byggs i trygga hemmiljöer med trygga, närvarande vuxna. Vuxna som kanske också är trygga och har ett tryggt arbetsförhållande och andra förhållanden som ger mening och livskraft. Hemmets roll ska vi inte underskatta, det är där som barnen tillbringar största tiden.

    Jo, det här är en budget med många bra åtgärder från det offentliga Åland. Men långsiktigt kommer vi att behöva fundera ännu mera på hur man kunde stärka det närvarande föräldraskapet på Åland och ge varje åländskt barn ett tryggt hem. Ju fler hela närvarande trygga vuxna vi har, desto färre trasiga barn behöver vi lappa. Tack för ordet! Nu tänker jag snart gå hem till mina barn för jag tror att jag gör mera skillnad där än i denna sal. Och handen på hjärtat så börjar nog det mesta vara sagt i denna sal.


  • Tack, fru talman! Nu börjar timmen bli sen och när timmen är sen så fungerar inte min hjärna till hundra procent.

    Det är miljöbyrån som är kvar och som inte har fått sin presentation. Jag tänker fokusera på det sista året som finns kvar här under den här mandatperioden. Vi kommer att fokusera på att tillgängliggöra den åländska naturen. Det är den sista målsättningen och det går i praktiken ut på att skapa bättre förutsättningar för människor att besöka vår fantastiska natur som vi har här på Åland. Det gör vi genom att etablera nya vandringsleder och genom att förbättra landskapsbilden genom konkreta miljösatsningar som inom vattnet till exempel, vattenåtgärder.

    Det är viktigt när man gör miljösatsningar att man inte bara gör dem och sedan lämnar dem. Det skapar ju förstås en miljönytta. Men att få människor att besöka dem och se resultatet av de pengarna som vi lägger på det här så tror jag att är jätteviktigt för att det också ska finnas fortsatt stöd för den här typen av satsningar.

    Miljöfrågor, miljön och naturen är en del av vår identitet som ålänningar. Det existerar mer och mer miljöförstöring som vi ser genom övergödning osv. och då kommer de här frågorna att bli ännu viktigare.

    Ett annat projekt som vi inleder är vassprojektet, som jag kallar det. Det handlar helt enkelt om att ta ner vass för att minska näringsbelastningen i framförallt våra inre vikar. Bägge de här satsningarna har fokus på inre vikarna där de största problemen finns. Vi jobbar inifrån och ut, kan man säga. Om man skördar vassen när den står i full blom eller när den fortfarande är grön så är den besvärlig att skörda. Men det är också då som den innehåller mest näring. Den här vassen kan sedan till exempel användas för att mata djur med.

    Jag tror att jag håller mig kort och börjar avrunda det här. Jag säger så här, i övrigt så kommer miljöbyrån det kommande året att vara sysselsatt med vattenlagen, avfallslagen, en uppdaterad naturvårdsförordning och en uppdaterad förordning om skydd för våra vanligaste sällskapsdjur, nämligen hund och katt. Tack!


  • Tack för ett föredömligt kort anförande men ändå med mycket innehåll och kunskap.

    När det gäller vassen, så vilka områden väljs ut? Vilka kriterier har man? Man kan ju antagligen inte klippa överallt. I och med det att jag noterade att ministern hade en viss kunskap om vassklippning så måste jag fråga, vad berodde det på att det var så extremt mycket vass och kraftig tillväxt den senaste sommaren? Det här gör ju att allt flera har börjar fundera vad det riktigt är som händer. Men jag tror att det var den värmebölja som var veckan efter midsommaren som satt riktigt skjuts på det, så har jag förstått. Men det är intressant att höra om det finns andra teorier.


  • Tack, fru talman! Några andra teorier har inte jag, men vassen växer ju generellt sett när det finns så mycket näring.

    Vilka områden som vi kommer att välja så är det är viktigt oavsett vilka miljöåtgärder man gör, att man har nära samråd med berörda markägare. Så till viss del om det är någon markägare som gärna vill ha vass kvar fast det är ett lämpligt område så kommer vi förstås att respektera det från miljöbyrån. Men jag tror inte personligen att det blir ett problem.


  • Talman! Jag hade trott att minister Wikström också skulle ha åtagit sig att diskutera lite kring klimatpolitiken eftersom vicelantrådet inte har varit här under budgetbehandlingen. Men det har vi inte fått någon information om.

    Däremot skulle jag också vilja ha en liten analys av ministern gällande den frågeställning som Vårdö kommun angav. Man menar, om jag förstod det hela rätt, att man skulle sluta sortera ut vissa avfallsslag som faller under producentlagstiftningen. Uppfattar ministern att det är förenligt med avfallslagen och EU-direktivet att inte sortera ut de avfallsslagen med hänvisning till att producentansvar inte fungerar?


  • Tack, fru talman! Det var flera saker här. Jag ska försöka beröra allihop.

    När det gäller miljöfrågor så kan miljöfrågor och klimatfrågor gå hand i hand, som till exempel när man pratar om våtmarker. Men vi har just fått pris nu för en våtmark och våtmarker är väldigt uppskattade att besöka. Kan man jobba vidare på det spåret att man slår flera flugor i en smäll så är det jättebra.

    När det gäller klimatfrågan så är det en fråga som rör alla ministrar. Det är inte någon fråga som är exkluderande till bara en, vilket vi också hört på alla anföranden här i dag när man har berört upphandlingar av trafik och allt möjligt.

    Producentansvaret, som jag har diskuterat med tjänstemännen, så idag går det att göra så här och om Vårdö har tänkt göra det eller inte, så det vet jag inte, de har väl inte fattat beslut om det ännu. Men det kommer strängare och strängare krav på det här från EU, så det kommer inte att gå.


  • Talman! Till den här delen om avfallet så säger portalparagrafen att man ska anfallsminimera i första hand. Att återvinna är definitivt steget före energiåterbruk och deponering. Portalparagrafen är ju rätt tydlig att man bör sortera så mycket som man kan enligt min uppfattning.

    Men inom ministerns portfölj så finns ju infrastrukturfrågorna. Precis som ministern sade så är han inte huvudansvarig för klimatfrågorna, men inom infrastruktursektorn så finns det en hel del klimatarbete att göra. Vi har till exempel från Liberalerna hört förslag om busstrafik åt alla barn och unga. Idag har vi en situation där de som har skolskjutsar också får åka fritt på fritidsintressen, medan de som inte har busskort via skolan inte får det. Vi har hela energiomställningen i skärgårdstrafiken, så något resonemang borde ministern kunna (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för den här frågan återigen. Vi har berört den här frågan flera gånger under debatten här. Som sagt, det är inte en fråga som endast berör en minister, den berör allihop.

    I vilket fall som helst så kollektivtrafiken har vi pratat väldigt mycket om. Det är också en fråga som vi kommer att arbeta med att utveckla nu under det kommande året för att göra det mera ändamålsenligt.

    När det gäller kollektivtrafik så är det inte bara det, det viktigaste kanske när det gäller kollektivtrafik är att flera människor faktiskt åker buss, för då får man bort fordon snarare än att alla bussar ska drivas på el till exempel.


  • Tack, talman! Jag hade ju lovat att komma och prata lite om sysselsättning och arbetsmarknadspolitik. Jag är ju också arbetsmarknadsminister. Arbetslösa, permitterade, personer utanför den öppna arbetsmarknaden, inflyttade som står utanför den öppna arbetsmarknaden och personer med funktionshinder är även en viktig grupp. Dessa riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden när vi vet att konkurrensen om jobb hårdnar. Därför tycker jag att det är ganska viktigt att vi meddelar till dem att vi i den här budgeten satsar över 8 miljoner euro i sysselsättningsåtgärder och arbetslöshetsunderstöd.

    Sedan någonting som förvånar mig kanske att ingen har tagit upp, och som står ganska tydligt i den här budgeten under det momentet, det är att vi till landskapsregeringen tänker anställa - förutom de 40 tjänsterna som har diskuterats under den senaste tre dagarna - också uppemot 30 personer som varit långtidsarbetslösa eller annars har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är då istället för att dessa personer ska gå på arbetslöshetsunderstöd. Vi vill vi kunna erbjuda dessa personer en meningsfull sysselsättning och jag tror att det här är riktigt, riktigt bra. Det är också ett arbete som pågår i förvaltningen nu, på social- och miljöavdelningen bland annat, om meningsfull sysselsättning för alla där man också kunde tänka sig att förlänga den här tidsperioden. Just nu är det bara möjligt att göra i sex månader, men jag ser att det finns stora vinningar att göra för personer att få en meningsfull sysselsättning och ta tillvara allas resurser så bra och optimalt det bara går. Landskapet kommer att anställa uppemot 30 personer under nästa år.

    Sedan kort angående axganmat till offentliga kök, ledamot Påvals. Det här är en tanke som står under momentet till kommunerna. Det är för att stimulera till ökad lokalproducerad kost i landskapets grundskolor bland annat. Det handlar om att höja profilen och andelen axganmat i de offentliga köken. Det vill landskapsregeringen göra och arbeta fram ett kostnadstillägg för inköp av lokala protein och grönsaker. Målsättningen är att det här arbetet kan börja snarast med att utforma konceptet med beaktande förstås av alla upphandlingsbestämmelser som råder och finns. Det handlar också om att kanalisera ett extra stöd via kommunerna som blir på ett sätt att hjälpa i flera led. Alltså en hävstång i medlen som gynnar maten till skolbarnen, livsmedelsförädlingen och producenterna. En trippel win-win-win situation i tider när alla har det lite svårare. Det här kommer vi förmodligen att återkomma till också mera i slutet på det här året och nästa.

    Sedan vill jag prata lite mer digitalisering, men eftersom tiden börjar bli sen på kvällen så är väl det mesta redan sagt här. Men det som jag vill poängtera är bland annat ÅDA. Där är det ju en ny styrelse och en ny VD på plats snart och det är också nya tider. Vi hörde finansministern som kommer att ha ett möte med Mariehamns stad och kommunerna på fredag, han har även bjudit in undertecknad att närvara, vilket jag kommer att vara. Men det är också en väldigt bra startpunkt för att ta tag i på nytt, så att säga, digitaliseringen både för landskapet, för kommunerna och att göra det tillsammans. Det finns många saker som är bra att sköta gemensamt, inte allt. Varje organisation behöver sin egen digitala kompetens och det har vi också börjat bygga ut här i landskapsförvaltningen de senaste åren och som jag tycker att vi redan nu ser goda resultat av. Vi har sett hur man tidigare har, likt ledamot Zetterman, poängterat om stora system som ska upphandlas och som oftast blir väldigt komplicerade om de ens alls kommer. Det mest extrema systemet av dem alla som aldrig har sett dagens ljus hittills är ju exempelvis studiestödsansökningssystemet Stewart som man började jobba med 2008. Förhoppningsvis lanseras det 2023. Det har tagit 15 år av offentlig upphandling, krav och beställning. Det är ett konkret exempel som visar hur saker och ting inte fungerar. Det finns tyvärr ganska många sådana.

    När man däremot börjar bygga upp kompetensen och kunskapen inom förvaltningen så vet man att man kanske inte ska upphandla system på en kravbeställning från en person eller några personer som jobbar med de specifika arbetsuppgifterna. Man behöver tänka digital transformering, processtänk och det som vi har diskuterat tidigare. Digital kunskap är en grundförutsättning för digital transformation.

    När det gäller öppen data och landskapslandskapsandelarna för gemensamma projekt så tycker jag att det är ett väldigt bra spår. Där kommer också landskapsregeringen inom kort att lansera gov.ax där mycket mer öppen data kommer att finnas för övriga att ta del av också.

    Det jobbas kontinuerligt nu med dessa frågor, och vad allt tyder på så har vi också en kompetent digitaliseringschef fortsättningsvis även under nästa år, vilket också troligtvis blir en glad nyhet för förvaltningen. Talman, där någonstans kan jag väl avsluta.


  • Talman! Vi brukar ju bli snälla så här på kvällskvisten. Nu börjar det verkligen blir sent. Nu tänker jag bara vara snäll och jag tänker leverera en idé.

    Vi har varit inne på Växjöförslaget om återbruk av möbler och samt den samhälleliga upphandlingen av nya kontorsmöbler. Vi har posten som står med väldigt stora tomma lokaler. Landskapsregeringen ska nu föredömligt se till att sysselsätta 30 personer. Gör någonting av det här! Här finns möjlighet att skapa en rejäl återbruksmotor för hela den offentliga sektorn. Det minskar kostnaderna, det sysselsätter människor med verkliga arbetsuppgifter och det kunde också skapa en viss verksamhet i de tomma postlokalerna. Bara köra på!


  • Det är säkert en bra idé. Vi kan säkert beakta den vidare. Men, som sagt, det här är sex månaders anställningar som lagstiftningen handlar om just nu. Vi behöver också se till att de här personerna som det berör får meningsfull sysselsättning under de kommande sex månader som de blir anställda. Men det finns säkert personer som skulle passa bra till det och där deras kompetens kan komma till godo.


  • Talman! En sådan här lösning skulle förstås kräva lite längre förhållningsramar än ett halvår. Men jag vill också poängtera det som jag gjort så många gånger tidigare, i de här upphandlingskraven, när vi upphandlar tjänster som städtjänster, vaktmästeritjänster och snöskottning, försök få med det sociala perspektivet. Det finns något som heter sociala upphandlingar. Det finns möjligheter i EU-rätten, till och med stimulans för att vid upphandlingar premiera de bolag som rekryterar personer som annars står långt ifrån arbetsmarknaden. Använd det verktyget!


  • Absolut, jag håller helt med. Det första är framförallt att ändra lagstiftningen så att de personer som det berör kan vara anställda längre än sex månader. Man behöver inte skämmas över att det inte ändras hittills.


  • Tack, talman! Jag blir nästan tårögd. För den här har man faktiskt nog haft som en hjärtefråga och ett stort dåligt samvete när man har sett hur de här personerna studsat fram och tillbaka mellan utanförskap och sex månaders möjlighet att växa. Jag har haft kommentarer med ministern många gånger. Det här är ju fantastiskt. Det här vågar jag säga att är en av de största tillväxtsatsningarna i det här budgetförslaget. Jag hade missat det. Jag var så fokuserad på underskottet. Det här är helt fantastiskt! Det här är jättebra!

    Precis som när vid hade AMS-lagen så sade vi gemensamt att lagstiftningen måste ändras. Jag tycker att ministern är inne på rätt spår att så fort som möjligt ta bort den här sexmånadersregeln. De här människorna kommer att växa, nästan alla och flyga ut förhoppningsvis till den privata marknaden också på sikt, inte alla, men många. Det här är helt otroligt bra. Bra avslutning!


  • Ja eller hur, en positiv avslutning. Det här är väldigt bra. Jag skulle tro att lagstiftningen ligger på bordet i början på året. Jag måste kontrollera lite med lantrådet som har makten över lagberedningen. Men jag stannar kvar och kämpar för att den ska vara klar innan vi lämnar.


  • Tack, talman! Kort bara. Det är också bra att landskapet går i bräschen. Det här ger våra 16 kommuner och kommunförbund möjligheter också att plocka upp det här. Ett gott föredöme. Bra!


  • Talman! Vi skulle kunna höra till de bästa. Men det gör vi inte. Vi har gjort det, men vi gör det inte längre.

    Under hösten har det rapporterats i media om krisen i äldreomsorgen. En nödvändig diskussion pågår om äldreomsorgen i det åländska samhället. I en av intervjuerna säger en av vårdarna någonting som fastnade hos mig. Det står som i eldskrift i tidningen. Hennes analys var att diskussionerna om äldreomsorgen alltid välvilligt handlar om service, humanism, respekt, vårdformer, personaldimension och olika investeringar i olika former av boenden. Men det finns en absolut och konstant avgörande sak för en god äldreomsorg. En sak som trumfar precis allt annat och det är en vårdpersonal som trivs med sitt arbete. Det är en vårdpersonal som har inflytande över sitt eget arbete, behandlas med respekt och har en lön som både går att leva på och som dessutom utvecklas i takt med ansvar, erfarenhet och kompetenshöjning. Det spelar absolut ingen som helst roll hur goda intentioner vi har, hur fina äldreomsorgsprogram vi skriver, hur vi lagstiftar om service och personaldimensionering eller hur många demenscentrum vi bygger, om vi inte har personal som utför själva servicen och omsorgen.

    Att inte ha tillräckligt med personal betyder att man måste anlita bemanningsföretag och det blir - på ren åländska - svindyrt.

    Skulle jag göra tre saker för den åländska äldreomsorgen så skulle jag för det första ge vårdpersonalen medinflytande, egenmakt och påverkansmöjligheter.

    Under den årligen återkommande konferensen Agil Island så var det en fantastisk föreläsning från Nederländerna av en man som heter Josh The Block. Han är ekonom i grunden och har senare utbildat sig till sjukskötare. The block är grundare av en hemtjänstorganisation som väckt internationell uppmärksamhet med sin platta organisation med medinflytande, kostnadseffektivitet och det absolut nöjdaste klienterna i hela Nederländerna, de äldre.

    För det andra skulle vi se till att vi har en löneutveckling som är starkt behäftat med ansvar och kompetensutveckling.

    Och för det tredje en all åländsk satsning på välfärdsteknik.

    Talman! Min kollega Pernilla Söderlund haft ansvar för Liberalernas samlingsmotion kring äldreomsorgen och har gett mig lite tankepunkter. Jag kan väl inleda med att säga att ledamot Söderlund är en av dem som är mycket frustrerad över att det händer så väldigt lite. Nu ska man inleda diskussioner med kommunerna och hennes analys är att vi i fråga efter fråga överför ansvar från kommunerna till landskapet eller till kommunalförbund. Vi plockar fjädrar av hela hönan.

    En fråga som behöver lösas är också ansvaret för de psykiska patienterna som behöver sjukvård, men inte sjukhusvård. Det vet jag att man har diskuterat och kommer att fortsätta att analysera i det äldrepolitiska programmet, men det är minsann heller ingen lätt fråga. Vi saknar olika boendeformer på kommunal nivå.

    Det är också väldigt önskvärt att landskapsregeringen kommer med tydliga besked när det gäller ÅHS och att man tänker ta över all utlåning av hjälpmedel och välfärdsteknik. Det har betydelse för de kommuner som står i beråd att ta steg framåt nu när man ska satsa på välfärdsteknik. Tänker landskapsregeringen göra det så är det ju helt onödigt att vi kör dubbla spår.

    Det behöver också komma besked om landskapsregeringen tänker göra någonting av det som står i regeringsprogrammet, ett gemensamt kompetens- och resurscentrum för demensvården. Liberalerna anser också att de olika samverkansavtalen behöver utvärderas. Vi behöver se över stödet till anhöriga och närståendevårdarna.

    När det gäller sjukskötare, hälsovårdare, socionomer och närvårdare så är de redan en stor bristvara och det är viktigt att i god tid planera vilka utbildningsinsatser framtidens äldreomsorg kommer att behöva. Där skulle vi behöva ha en utbildningsstrategi.

    Liberalerna tycker också att för att underlätta företagandet inom den sociala sektorn så behöver vi ytterligare identifiera hinder och eliminera dem. Det skulle öka valfriheten för klienter och patienter och en avbyråkratisering och tydlighet skulle hjälpa till att starta nya företag.

    Liberalerna vill se en god och värdig äldreomsorg för alla. Vi kan inte fortsätta att jobba i 19 stuprör; kommunerna, Oasen, KST och ÅHS, det är dåligt för de äldre ålänningarna. Tack!


  • Talman! Tillika som vicetalman Katrin nu för fram Liberalernas, Pernilla Söderlunds, budgetmotion så talar jag i stället för social- och hälsovårdsministern.

    Först vill säga att jag har en samsyn i mycket av det som fördes fram. Jag tror att det är bra om personalen har mera inflytande. Jag tycker att löneutvecklingen är viktig, speciellt eftersom det fortfarande är ett kvinnodominerade yrken.

    Vad gäller välfärdsteknik så tror jag att det finns en klokskap i att samla det på ett och samma ställe.

    När det sedan gäller bemanningsföretag så vet säkert de flesta i alla fall att jag under den förra mandatperioden arbetade i hemsjukvården i Skellefteå. De trodde länge att jag kom från ett bemanningsföretag, men jag hade inte riktigt "snajat" den delen så jag var direkt anställd av kommunen. Men då förklarade ju flera sköterskor att de var anställda av ett bemanningsföretag och då hade de betydligt högre lön. De hade mindre ansvar och när arbetstiden var slut så kunde de gå hem och då kom någon annan och tog vid. Jag säger inte att det är något fel på bemanningsföretag och jag säger inte att det är något fel på privat hälso- och sjukvård, men jag säger att vi behöver nog alla sätta oss ner och resonera så att vi inte hamnar i samma situation här. Första sommaren som jag jobbade där så var det 2 sköterskor av kanske 25 som kom från bemanningsföretag. Sista sommaren som jag jobbade där, den fjärde, så skulle jag säga att vi var kanske 5 kvar av 25 som var direkt anställda av kommunen på sommaren, resten kom från bemanningsföretag. Så nog finns det någonting där som vi behöver lära oss.

    När det sen gäller demensvården så det är ju ett gemensamt problem som diskuteras mellan kommunerna och ÅHS. Där får vi ju helt enkelt konstatera att det delvis har varit en kattfajt mellan olika kommuner om var demenscentret ska placeras och vem som ska göra vad, och där finns det all anledning att vi alla ser oss i spegeln och strävar till ett bättre samarbete.


  • Talman! Precis så är det. Bemanningsföretag kan vara ett komplement. Men litar man på bemanningsföretag för hela sin hälso- och sjukvård så är man ute på sju famnars vatten. Då ser vi en exponentiell utveckling av kostnaderna. Vården blir dyrare och den blir sämre för det finns ingen som tar ett helhetsansvar.

    Man nås nu av uppgifter att sjuksköterskor i norra Sverige går över och jobbar i batterifabrikerna i stället för att vara inom vården. Så det finns stora och många saker att göra. Jag tror att en viktig del, som sagt, är medinflytande, att kunna påverka sin egen arbetssituation och löneutvecklingen.


  • Talman! Jag vet att timmen är sen och jag ska försöka hålla mig kort, men det här är en hederssak för min del. Dels har jag lovat mig själv att i varje budgetdebatt lyfta den här frågan och jag har också lovat folk i min närhet detsamma. Jag vill prata om personer med de svåra psykiatriska diagnoser och allra särskilt de som har dubbeldiagnoser, alltså somatiska sjukdomar blandat med psykiatriska sjukdomar eller missbruk eller alla tre.

    Vi pratar också idag väldigt mycket om de unga med psykisk ohälsa, men väldigt lite och sällan lyfts gruppen med de svåra psykiatriska diagnoserna upp. Vi ser det också här, liksom överallt annars i Norden, att det är medelålders män som är den största riskgruppen för att begå suicid. Ett suicidfall drabbar så otroligt många flera än den som går bort, precis som i alla andra fall vid plötsligt dödsfall. Men det är någonting alldeles särskilt för en familj som drabbas av ett suicidfall. Det är svårt och det är obehagligt att prata om de här frågorna för många, men ännu viktigare att göra det.

    Vi har faktiskt diskuterat väldigt lite vårdfrågor i den här budgetdebatten. Ingenting alls. Men när vi gör det så brukar vi ofta diskutera somatiska sjukdomar, alltså hur en viss vård ska fungera för olika fysiska sjukdomar. Men, som sagt, vårdkedjorna för de svåraste psykiatriskt sjuka, de diskuterar vi aldrig.

    Jag har här en skrivning i en budgetmotion om den här frågan och framförallt så vänder jag mig nu till utskottets ordförande Jörgen Pettersson. Jag utgår från att ni hör sjukhusdirektör Jeanette Pajunen. Jag vet att hon tidigare i sitt yrkesvärv har varit väl insatt i den psykiatriska vården. Jag skulle väldigt gärna vilja se att ni skulle fråga henne om de psykiatriska vårdkedjorna. Dels är min uppfattning att klienter under många år har vittnat om att de inte fungerar helt till fyllest inom ÅHS. Men sedan har vi heller ingen mentalvårdslagstiftning på Åland, vilket betyder att vi är ganska lite reglerade och det finns ganska få rättigheter för till exempel boendeformer och boendestöd.

    Om man tänker att man har en psykiatrisk diagnos i botten, man har kanske varit på avgiftning på Pixne och så kommer man hem. Man har ett väldigt begränsat socialt umgänge till först, och pga sin sin psykiatriska diagnos så har man ännu mindre på grund av sitt missbruk. Sedan kommer du tillbaka till Åland och det finns väldigt lite stödinstanser förutom missbrukarvården. Det finns mycket vårdkedjor här att diskutera för att undvika suicid.

    Jag vill också bara ytterligare poängtera en sak, talman, sedan ska jag sluta prata. Jag skriver här att psykiatriska diagnoser måste få minst samma uppmärksamhet som de somatiska. Egentligen ogillar jag den här typen av skrivningar för att man ställer olika grupper mot varandra. Men här har jag gjort det helt avsiktligt. För man måste komma ihåg att när det gäller psykiatriska diagnoser så när en familj drabbas av det eller när en person drabbas av det så vänder många ryggen till. Det som händer när man får en fysisk åkomma är ofta att det kommer kastruller med mat på trappan. Men vid psykiatriska diagnoser så vänder de flesta ryggen, de flesta tycker att det obehagligt och de flesta lämnar. Därför behöver vi från samhällets sida värna de psykiatriska vårdkedjorna faktiskt lite mer än de somatiska. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. Min dator spelade mig ett spratt så min version försvann. Men jag hade en gammal version, vi får ta från den. Jag hade ett streck här och jag ska fortsätta.

    Det finns också kostnader för nedmontering av dessa vindkraftverk. Internationellt räknar man med att det kostar ungefär 300 000 euro per MW att riva havsbaserade vindkraftverk. På Åland talas om 500 stycken a 12 MW. Rivningen skulle alltså kosta 180 miljoner euro.

    På annat håll säljs ofta vindkraftverken i slutskedet till ett dotterbolag som då kan gå i konkurs, vilket betyder att det är markägaren som får stå för rivningen, i det här fallet landskapet. Vilka garantier finns det för att det faktiskt finns pengar någonstans? Eller blir detta en kostnad i budgeten om 25 år?

    Herr talman! När det gäller prisutvecklingen på el så har vi de senaste två åren kunnat se att vi har en allt kraftigare fluktuation. Topparna är då det är vindstilla och det är mycket lågt pris när det blåser. Problemet för vindkraftverken är ju då att vinkraftverken har stor produktion när priset väldigt lågt och mycket liten när priset är högt. I lördags exempelvis så var effekten på Åland 53 MW eller dubbla konsumtionen medan priset var -2 euro. I söndags var produktionen 3 MW och priset var 39 euro. Medeltalet för de två dagarna var + - 0. Kanske vi åtminstone kunde vänta till våren för att få Långnabbas bokslut för att se hur lönsamt det egentligen är nu med de här prisfluktuationerna.

    Herr talman! Sedan måste vi nog se det här ägandet i ett längre perspektiv. Båda de företag som nu är aktuella här har den affärsmodellen att de drar i gång ett projekt och efter några år så säljer de det. I Norge är det utländska ägandet nu 60 procent och under de som är under planering så är det 75. I Sverige så är den största ägaren det kinesiska bolaget CGM, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi ( Me Hau, minister Karlström!)

    Ett illavarslande tecken är också det att den amerikanska industrikoncernen General Electrics division för förnyelsebar energi, som mest har hand om vindkraftverk, så räknar med en förlust på 2 miljarder dollar i år. De två största tillverkarna i Europa har en beräknad förlust på 1 miljard euro i år.

    Det är mycket siffror och jag har försökt att hitta många siffror eftersom de papper som vi har fått från landskapsregeringen inte har innehållit så mycket siffror.

    För en tid sen så granskade jag en mycket positiv insändare i tidningen. Jag ska naturligtvis inte ta upp den, men det var principen, jag märkte att där fanns en del fakta, men siffrorna stämde inte överhuvudtaget. Det gjorde att jag började granska också andra rapporter. Som jag nämnde här i en replik så står det t.ex. i finansutskottets betänkande här, som kom medan jag var sjukskriven, ”installerad effekt om en gigawatt (GW) och en årsproduktion om 5 250 gigawattimmar (GWh) el”. Detta kräver en verkningsgrad om 59,9%. Men normalt räknar med ungefär lite på 30 procent.

    På regeringen.ax så hittar vi också en sida om havsplanen till exempel. Där kan vi läsa: ”Nominell total energieffektpotential ~6 GW. Årlig energiproduktion ~30 TWh. Det här kräver en verkningsgrad på 57 procent. Kanske någon av energiministrarna - nu är bara Karlström på plats - kan ge ett exempel på ett vindkraftverk som har den effekten.

    Så här kunde jag fortsätta ganska länge med de fel som jag märkte. Nästan varje dokument på regeringen.ax och i insändare osv. så har matematiska fel. Det intressanta är att samtliga fel som jag hittade var till vindkraftens fördel. Jag förstår att det är mycket siffror, det är komplext och för mig var det så i början. Men nu börjar jag lite känna dem här. Men slumpmässigt så borde ju felen vara ibland åt ena hållet och ibland åt andra hållet. Men jag har inte en enda gång hittat ett fel som skulle ha varit till vindkraftens nackdel. De är alla till vindkraftens fördel. Sedan är då frågan, om man har de här felaktiga uppgifterna, är det på basen av det som man sen drar alla sina slutsatser om vindkraften? Det är det som har gjort mig mycket bekymrad.

    Herr talman! Kanske jag kan få ett glas vatten? Det är samma goda vatten och ledamot Valve fick jättegott vatten häromdagen.

    Jo, vi kommer till mikroplastena. En del skrattar, en del viftar bort det och en del tar det faktiskt på stort allvar, som ledamot Holmberg när det gällde mikroplasterna på fotbollsplanen.

    I det hörandet i finansutskottet - det finns på nätet - så sade tjänstemannen att det kan röra sig om några kilo per år och det är mest färg. Ingenting farligt. Nu sökte jag vidare på nätet. Jag hittade en källa där man säger att det är 10 procent av vingarna som lyfts bort på 15 år. Det skulle kunna röra sig om 300 ton per år på Åland. Det finns två norska forskare som undersökt och mätt exakt hur mycket som försvinner av av mikroplasterna, om man extrapolerar från det så skulle röra sig om ungefär 93 ton per år, inte 25 kilo som man har ansett här. De hävdar att det verkliga slitaget är 410 gånger mera än den norm som NORWEA använder i sina modeller. Det här är en sak som jag tycker att vi kanske borde ta reda på lite mera innan vi ger vårt samtycke.

    Bisfenol A finns med, jag har sett olika uppfattningar, men jag har inte hittat säkra källor på det.

    Sen kommer vi till turismen. Dessa, som jag ser, 500 blinkande vindkraftverken så Åland marknadsför sig ju med sin vackra natur. Tittar man på varumärket.x så kan man se en massa bilder som man kan marknadsföra Åland med. De flesta har en vacker horisont och den blir historia om det här går igenom.

    Fiskarna var en sak jag tänkte på också. På annat håll har man fått stoppa vissa vindkraftverk därför att man är rädd för att det påverkar laxens vandring. Börjar laxarna vandra längs den svenska kusten så försvinner nog också fisketuristerna, och kanske också andra turister som uppskattar den tysta, orörda naturen som alltid lyfts fram i marknadsföringen. Vi kommer inte att ha den längre.

    Det här är en del av de faktorer jag hittade. Jag hittade några till, men nu försvann den versionen så jag ska inte ta de siffrorna från minnet. Det gällde bland annat hur mycket betong som det blir. När man läser hur mycket betong det finns i ett enda vindkraftverk, så det här är inte möjligt! Kan betongen återanvändas? Det är 60 ton plaster i ett vindkraftverk och vad jag har förstått så läggs de bara någonstans, de kan inte återanvändas. Är det hållbart? Vi anser från Åländsk Demokrati att det här inte är en hållbar industri.

    Sen var det ju det det här med samtycke för att arrendera 1 miljard kvadratmeter. Som ni vet allihop så har vi fått begränsningar eller vi skyddar våra marker på Åland. Det kom 1921. Först var det inlösningsförfarande och senare blev det jordförvärvslagen. Jag vet att de senaste fem åren så rör det sig om ungefär 10 000-15 000 kvadratmeter som icke åländska företag har köpt eller arrenderat. Mest så har det varit telebolag för masterna, det är liksom ingenting i praktiken. Men med det här samtycket så vill regeringen att vi ska arrendera ut 1 miljard kvadratmeter till icke åländska bolag som vi inte vet vart de hamnar i slutändan. Nu var det så att det här framfördes i landskapsregeringens presentation av vicelantrådet. Jag hade faktiskt tänkt fråga honom. Jag får lämna det eftersom han har rätt att vara närvarande eftersom han är en expert på det här området. Jag vill inte säga någonting där talmannen kommer emot mig. Det som jag skulle vilja fråga honom - nu frågar jag i stället fru lantrådet som är ansvarig för alltihop - vilken titel ska man ge åt den som vill arrendera 1 miljard kvadratmeter mot de regler som vi har? Ålandskungen är ju liksom upptaget och det är liksom helt fel. Jag funderar, är det Ålandsförrädaren eller är det självstyrelseförrädaren eller vad ska man kalla honom? Jag kallar inte honom, men jag skulle gärna vilja ha en diskussion med honom om vad som kunde vara den lämpliga titleln. Jag ser det som väldigt dramatiskt, men kanske inte alla gör det.

    Det som försvann här, jag hade skrivit ett svar men jag ska försöka ta det muntligt här direkt från minnet. Ledamot Pettersson frågade i en replik eller först tog ha en parallell med färjetrafiken hur den har utvecklats och den var ju fantastisk. Men så kom jag på att först köpte de begagnat lastfartyg, jag minns inte riktigt det där, men man lyfte bilarna ombord. Det tog många, många, många år innan man köpte det första eller beställde det första nya fartyget. Det är ungefär som de först skulle ha börjat med att beställa en atlantångare, liksom proportionen här när vi har 13 gånger Ålands BNP som första projektet. Jag frågade också ledamot Pettersson vad som kan gå fel. Vi vet inte vad som kan hända. Men på basen av det som jag har tittat så kan tillverkaren av de här vindkraftverken gå i konkurs. De gör jättestora förluster. De som låter bygga dem kan också gå i konkurs. Det har hänt i Sverige. Då är det ett problem när det står 250 halvfärdiga vindkraftverk.

    30 procent är känsliga för infraljud. Låt säga att 10 procent av dem utvecklar demens efter 10-15 år. Det är 1 000 personer! Ja, ni skrattar nu. Jag bara talar om vilka problem det är. Läs det här på internet! Det finns också medborgarinitiativ i Finland för några år sedan, där finns precis samma saker som jag talar här.

    Nedmonteringen kostar alltså 180 miljoner euro. Får vi de pengarna av de företag som vi knappt vet var de är?
    93 ton mikroplaster, enligt de norska forskarna som har undersökt hur mycket som försvinner per år. Försvinner laxen så försvinner också turisterna. Det är 250 miljoner kilo betong som ska tas bort i slutändan. Är det hållbart? Vad ska det användas till?

    Det finns en hel del frågor. Jag har mera koncentrerat mig på själva vindkraftverken. Sedan hade ju Liberalerna och Ålands Framtid mera frågor kring de här pengarna. Vart går de? Hur kan vi veta att det går till alla ålänningar? Hur kan vi se till att ålänningarna får ett lågt elpris? Vad jag förstår så finns inte den möjligheten överhuvudtaget, utan det säljs ju via Nord Pool så vi betalar precis samma, det har jag förstått. Men sådana saker? Intäktssidan har jag överhuvudtaget inte tittat på, jag har tittat på kostnadssidan. Men dessa 200 miljoner per år som vi ska få, det tror jag nog att Liberalarna, Ålands Framtid och vi alla andra skulle vilja veta lite mera om också.

    Men det finns väldigt många frågor. Ju mer jag satt mig ner i detta så det ända jag har konstaterat är att detta ser jag som ett problem i budgeten, resten kan jag i princip säga ja till, det skriver jag under. Därför hade jag inte så många motioner. Den här är viktig. Jag hoppas att lagtinget inte ger sitt samtycke. Tack för ordet! Ursäkta att jag gick över tiden.


  • Talman! Jag vänder mig mot den häcklade tonen som ledamoten använde gentemot vicelantrådet. Att vicelantrådet inte är på plats här idag ger inte ledamoten rättighet att uttala sig på det viset från talarstolen. Det är inte acceptabelt. Lite respekt inför det ämbete som vi ändå företräder i den här salen!


  • Tack, herr talman! Jag har i tidigare ärenden diskuterat med talmannen och man får kommunicera med en som har rätt att vara här. Nu sade jag uttryckligen att jag hade velat ställa de här frågorna till honom. Jag sade att jag har inte gett någon titel, men jag skulle vilja diskutera med honom vad han tycker att är en adekvat titel, det kan också finnas andra. Men jag tycker att det är väldigt beklämmande att en ansvarig person då är villig att utarrenderar 1 miljard kvadratmeter. Det är väldigt mycket.


  • Talman! Landskapsregeringen har en skyldighet att föra förslag till Ålands lagting för diskussion och för ställningstagande. Landskapsregeringen har en tro när det gäller den havsbaserade vindkraften att det är någonting gott, någonting bra för Åland och för vårt samhälle. Det är ju också därför som vi har haft ett meddelande hit kring den havsbaserade vindkraften. Vi har också aviserat att vi kommer ha ett nytt meddelande här under våren med ytterligare information. Om man sen inte tycker om vindkraft eller vad det nu må vara, så det är väl en sak på det principiella planet. Men att vara så respektlös som ledamoten var i sitt anförande riktat mot vicelantrådet, det kan inte jag acceptera som lantråd. Så är det bara.


  • Tack, herr talman! Jag ska inte upprepa vad jag sade förra gången. Men just det här meddelandet som ni nu talade om, vilket har nämnts här tidigare, det är också verkligen en sak som borde ha kommit före den här förfrågan. Jag har ju rätt att framföra mina åsikter kring samtycket. Men jag ska inte upprepa det andra. Men jag hoppas, som sagt var, att lagtinget inte ger samtycke till denna fråga.


  • Tack, talman! Jag ska inte bli långrandig i min replik. Jag ska bara konstatera att jag hoppas att ledamot Toivonen kan fortsätta att googla lite. Han var inne på det här med verkningsgrad, han blandar det med kapacitetsfaktor. Googla de två så får du det helt rätt!


  • Tack, herr talman! Tack för kommentaren. Jag ska googla sen, nu kan jag inte göra det här.

    Jag kan säga så här också i en kommentar till föregående, att när jag först hörde om det här så lät allting väldigt, väldigt bra. Men det är ungefär samma sak som i förra perioden, då var det ett projekt som skulle ge 250 miljoner "net present value" och det började jag granska och hittade en massa fel. Samma sak här, ju mer jag tittar på olika faktorer kring det här, desto mer bekymrad blir jag tyvärr. Så därför är jag väldigt bekymrad. Jag märker också att det är inte så många som är bekymrade och då det är min roll är att ta fram de problem som jag ser och som jag hoppas vi kan hitta svar på. Vi tar ju upp den här motionen i finans- och näringsutskottet.