Enda behandling

Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter vid behov vid ett plenum i morgon torsdag kl. 09.30 till slut. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum den 19 december 2022 om inte annat meddelas. Diskussion.

Talman! För exakt ett år sedan idag hanterade vi budgetbetänkandet för år 2022. Då inledde jag med en dikt av Karin Boye. Den handlade om allas vår strävan mot något bättre och landade i slutsatsen att det alltid är vägen som är mödan värd. Bara som en liten påminnelse. Den linjen tänkte jag fortsätta och väljer i dag en annan av Boyes många skatter. I dikten Nya vägar skriver hon "Här går nya vägar. Låt oss vandra fromma. Kom, låt oss söka
någon ny och vacker blomma."

Talman! En budget handlar om morgondagen och att gjuta mod i alla ålänningar att fortsätta starta företag, engagera sig i föreningar, hjälpa till och hålla på som det heter. Förkovra sig, resa, upptäcka, vara nyfikna och testa vägarna som ingen tidigare kört. Göra vårt landskap attraktivt för våra besökare och inflyttare. Åland är resultatet av en himla massa egensinne och det ska vi fortsätta att uppmuntra. Målet med all politik måste vara att människor och samhällen ska växa.

Detta betänkande över budgeten är resultatet av några intensiva dagar där finans- och näringsutskottet hört 89 personer i vitt skilda ämnen. Vi har också hanterat 85 motioner med sammanlagt 182 olika förslag. Det råder alltså ingen brist på engagemang och idéer, och det är precis som det ska vara. Ändå så måste jag understryka att tiden för att göra detta arbete är alldeles för kort med beaktande av tyngden i uppgiften. Väldigt många delar av budgeten skulle förtjäna en mer ingående utskottsbehandling, något som inte låter sig göras med dagens system. I budgeten för 2023 föreslås införandet av ett nytt finanspolitiskt ramverk med treåriga kostnadstak tillsammans med överskottsmål, vilket utskottet stöder. Det kunde också vara dags att i högre grad inlemma lagtinget och exempelvis finans- och näringsutskottet i detta arbete. Till exempel genom att utskottet tidigare under hösten, innan budgetarbetet står klart, i samarbete med landskapsregeringen för ett resonemang kring övergripande mål och tillgängliga intäkter. Vi är ett ganska litet samhälle och det finns goda skäl att förbättra samarbetet mellan våra institutioner. I sammanhanget så vill jag passa på att tacka utskottssekreterare Sten Eriksson som på ett tappert och konstruktivt sätt sammanfattat åsikter och pusslat in alla höranden under alldeles för få dagar. Tack också till mina kollegor i utskottet. Vilka inte alltid är överens om allting, men som sakligt och inspirerande drivit arbetet framåt. I den här presentationen så väljer jag några av de ämnen som vi valt att lyfta fram i betänkandet och står sedan till tjänst vad gäller förklaringar på övriga frågor, i varje fall ska jag göra mitt bästa.

När det handlar om ekonomi är det glädjande att konstatera att det nya ekonomiska systemet levererar och gör Ålands finansiella situation mer hanterlig. Här vill vi från utskottets sida gärna lyfta fram det faktum att tillväxten i den åländska ekonomin gör att landskapets kassa växer. Avräkningsbeloppet steg med drygt en halv miljon för år 2021, vilket i sig understryker vikten av att fortsätta göra Åland större och mer attraktivt för inflyttare. Likviditeten gör att vi i denna budget inte behöver ta ställning till någon akut begäran om lånefullmakt, vilket varit aktuellt de två senaste åren åtminstone. I början av nästa år beräknas likviditeten ligga på 50 miljoner euro och i slutet av året 45 miljoner euro, vilket är bra. Mindre bra är såklart att det budgeterade resultatet för hela nästa år är nästan 19 miljoner på minus, eller 5 miljoner sämre än 2022. I rättvisans namn ska det sägas att bokslutet ofta visar betydligt bättre siffror än budgeten, vilket kan vara bra att bära i minnet.

Det kan ändå inte upprepas tillräckligt ofta, utvecklingen på Åland måste gå mot att andelen anställda i den privata sektorn ska öka i förhållande till den offentliga sektorn. Det här kan bara ske genom att göra det lätt att flytta till Åland, att starta företag och idka handel. Det är extra viktigt idag under det nya ekonomiska systemet som premierar företagsamhet och entreprenörskap i form av högre skatteintäkter och därmed klumpsumman. Det är därför nödvändigt att på alla sätt vi kan göra hela Åland attraktivare.

En av de allra viktigaste delarna av det åländska samhällsbygget är Ålands hälso- och sjukvård som utgör den största delen av den ekonomiska kakan. I runda slängar går var tredje skatteeuro, eller 100 miljoner euro ungefär, till denna organisation. Det handlar alltså om en oerhört stor del av den åländska budgeten och det är av största betydelse att dessa hanteras varsamt. Utskottet noterar att så är fallet och att den operativa ledningen målmedvetet gått in för att utveckla kompetensförsörjning, primärvård, digitalisering, beredskap, resiliens och samverkansavtalen mellan kommunerna och KST. Det sistnämnda är extremt viktigt mot bakgrund av att den åländska befolkningen blir äldre, vilket framledes ställer högre krav på omsorgen över hela Åland. Förutom de dagliga bestyren och själva vårdarbetet är det också dags att lika målmedvetet och strategiskt planera för framtidens sjukhus har utskottet erfarit. Våra byggnader som vi idag använder är gamla och måste åtgärdas i närtid.

Ett annat område som vi pratat mycket om, alla av oss, men levererat ganska lite resultat är digitaliseringen, där Åland fortsättningsvis har mycket att göra. Det här handlar om samhällsutveckling och infrastruktur i likhet med vägar. De ska fungera och de ska vara enkla att hitta. Finans- och näringsutskottet har vid upprepade tillfällen genom åren understrukit detta och fortsätter att göra så. Utskottet vill att digitaliseringsarbetet snabbas upp och förutsätter ett meddelande kring detta med avsikten att inte bara komma ikapp vår omvärld utan gå förbi den. Utskottet anser att digitaliseringen ska utgå från den egna förvaltningsstrukturen så att litenheten kan bli en styrka istället för en svaghet.

Vatten, vatten är långtifrån bara vatten. Det handlar om livet och framtiden och i samband med behandlingen av budgeten för 2023 har utskottet erfarit att våra vattenreservoarer absolut inte är bottenlösa, snarare tvärtom. Ingen åländsk insjö håller idag tillräckligt god kvalitet för att duga som vattenreservoar och de som i dag används närmar sig uttagstaket. Detta faktum har lett till att ett av de åländska vattenbolagen, det största, inlett studier med målet att utvinna dricksvatten ur havet. Det här är tekniskt möjligt, men i ekonomisk mening dyrt. Vilket illustreras av att åländskt vatten idag kostar ungefär 50 cent per kubikmeter att producera, medan motsvarande pris på Gotland där man renar havsvatten går på tre gånger så mycket eller 150 cent per kubikmeter. Utskottet vill lyfta det här för att ålänningarna ska förstå att något så självklart som vatten i kran inte alls är självklart om vi inte ständigt utvecklar och förändrar.

Talman! Finans- och näringsutskottet har i tidigare betänkanden understrukit vikten av att fortsätta arbeta för att möjliggöra storskalig vindkraft på åländska territorialvatten. Detta är med stor säkerhet en avgörande framtidssatsning och något som kan skapa arbetsplatser och framtid för en ö som ligger mitt i havet mellan två länder, vilka efterfrågar stora mängder hållbar energi. I budgetförslaget för 2023 ber landskapsregeringen om en fullmakt för att driva på denna utveckling genom att kunna arrendera ut delar av landskapets allmänna vatten för havsbaserad vindkraft. Finans- och näringsutskottet säger ja till detta med villkoret att utskottet fortlöpande hålls informerat och att lagtinget i sista hand godkänner utarrenderingen samt underlaget för budgivningen. Den storskaliga vindkraften är ett projekt som inkluderar hela Åland, varför det är av yttersta vikt att allt ska ske transparent och tydligt för alla ålänningar och de som sist och slutligen äger de aktuella platserna.

Detta betänkande från finans- och näringsutskottet har tillkommit efter ingående diskussioner där en motion har godkänts. Socialdemokraterna ville inte att arbetet med att ta fram ett underlag för en bro över Prästösund ska fortsätta och fick stöd av Moderat Samling för Åland, Liberalerna samt Åländsk Demokrati. Samma öde mötte anslaget för geologiska undersökningar för en fast förbindelse till Föglö, där Moderat Samling för Åland tillsammans med Liberalerna, Socialdemokraterna samt Obunden Samling sade nej. Detta kan te sig underligt då såväl moderater som obundna varit med och skrivit regeringsprogrammet, som mycket tydligt slår fast att bägge projekten ska drivas framåt. Den allmänna opinionen, resultaten från senaste val och ansvaret för hela Åland kräver nytänkande när det handlar om infrastruktur och kommunikationer, men jag återkommer till detta i en presentation av två reservationer till betänkandet i ett senare anförande.

I betänkandet kanske någon saknar skrivningar om det utvidgade grundavdraget och reseavdraget, vilket är en stor del och har stor betydelse av budgeten för 2023 och har stor betydelse för alla ålänningar. Med det följer också ändringar i kommunalbeskattningen. I budgeten finns avsatt fem miljoner euro i kompensation för dessa nya avdrag, vilket långsiktigt stärker den kommunala ekonomin och ger den vanliga ålänningen mer pengar över. Utskottet stöder detta och har också idag hanterat och enhälligt godkänt de två lagförslag som stöder detta. Alltså ändringar i kommunalbeskattningen 2023 samt kompensation till kommunerna för resekostnadsavdraget och grundavdraget.

Talman! Detta leder fram till slutet på dagens presentation av ett betänkande som till i vart fall delar andas beslutsamhet, men också tvivel. Detta beror antagligen på allas vårt förhållande till vardagen och verkligheten och framtiden. Därför avslutar jag som jag började med Karin Boye som i samma dikt, Nya vägar, skriver "Liv är det som väntar, det man ej kan veta. Kom, låt oss glömma! Låt oss nytt och fagert leta!" Det finns skäl hos såväl regering som opposition att i högre grad betrakta framtiden än att dystert blicka bakåt. Jag hoppas att den oenighet som vi upplever i dag, vilket kanske lett till ganska lite inom ganska många områden, kan utvecklas till något annat. Jag tror alldeles personligen att det är dags att vända blad och i mindre grad älta dåtid när det faktiskt är morgondagen vi kan påverka. Åland behöver utveckling, utveckling och utveckling.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2023 med följande tillägg: att lagtinget minskar anslaget under moment 976000 med 500 000 euro, att lagtinget inte ger sitt samtycke till den föreslagna mark- och vattenöverlåtelsen gällande Svinö holme, 478-403-3-0, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nummer 1-17 och 19-85, att lagtinget godkänner budgetmotionen nummer 18, att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2023 ska tillämpas från och med den första januari 2023 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut. Tack!

Det brukar alltid vara intressant att ta del av finans- och näringsutskottet betänkande. Det brukar vara spännande läsning. Jag måste säga att jag tycker det är ovanligt tungt i år. Tittar man på stycket om ekonomisk översikt så det säger inte så mycket. Det är alltid trevligt med en dikt, ledamot Pettersson, det är inte frågan om annat, men det skulle vara ännu trevligare om lagtinget fick svar på de frågor man har ställt. Jag noterar att ledamot Pettersson sade att det är viktigt att samhällen kan växa och jag hoppas att det också inkluderar kommunerna, att kommunerna kan växa. Jag ställde uttryckligen en fråga om landskapsandelarna som är en viktig finansieringsform och ledamot Pettersson lovade att man i utskottet skulle reda ut det. Det vill säga den sakkunskap jag har anlitat mig av hävdar att det är 0,8 miljoner mer som kommunerna får än året tidigare, medan finansministern sade att det var fyra miljoner. Det här tycker jag att man borde kunna reda ut, vad är vad?

Tack, talman! Jag tror nog att det är få betänkanden som har fallit alla på läppen. I arbetet med detta så har landskapsandelarna berörts. Det finns olika synpunkter på vad de egentligen levererar till kommunerna, men det står också väldigt klart att kommunernas ekonomi stärks genom införande av nya avdrag som kompenseras på ett sätt som inte har gjorts förut. Att hela Åland ska växa, det kräver att kommunerna är med. Kommunerna är Åland och Åland är kommunerna.

Det sistnämnda är vi helt och hållet överens om, men då gäller det också att man visar det inte bara i ord utan i handling. Ledamot Pettersson säger att det har funnits olika åsikter om vad som är vad, och det är just det som är grundproblematiken. Det är ju inte världens mest invecklade kärnfysik även om hela landskapsandelssystemet är tillkrånglat. Nog borde man ha kunnat reda ut vad som är vad. Jag hävdar att 0,8 miljoner är det som kommunerna får mera. Den kompensation som ledamot Pettersson nämner kompenserar enbart en del av det som kommunerna förlorar när det gäller olika typer av avdrag. Inte ett ord står det överhuvudtaget om kommunerna i det här betänkandet och det är jag ytterst förvånad över.

Tack, talman! Jag tänkte bara påminna ledamoten Eriksson, som han nog säkert känner till men kanske inte vill nämna. När man inte nämner något i betänkandet så tycker man att det som står i budgeten är rätt okej. Det är så man har resonerat från utskottets sida. Om det är så att det inte nämns något i betänkandet så är det den texten som är i budgeten som gäller. Budgeten stärker den kommunala ekonomin dels via landskapsandelar, men också via ersättningen i form av kompensation för nya avdrag. Det är någonting som inte har funnits förut och det är en ganska stor skiftning i hur förhållandet mellan landskapet och kommunerna egentligen är. Hur mycket pengar det sedan sist och slutligen blir går inte att säga. Det beror till exempel på en sådan sak som elpriset nästa år, där det inte finns en människa som vet vad det kommer att uppgå till.

Tack, Herr talman! Tack till finans- och näringsutskottets ordförande för presentationen. Det är ganska oortodoxt att utskottet godkänner en motion, i det här fallet nummer 18. Socialdemokraterna tackar för det. Jag tycker kanske man i beskrivningen ändå ska lägga till det att lagtinget har av landskapsregeringen efterlyst både ett meddelande kring den här tunnelfrågan, en omställningsplan för skärgårdstrafiken och ett skärgårdsmeddelande. Att majoriteten nu godkänner den här motionen så är ju att tolka, tycker jag, som ett tecken på att lagtinget igen behöver få stabilitet och en ny generalplan för trafiken. För den finns ju inte nu eftersom det är därför motionen godkänts. Håller ordförande med om tolkningen?

Talman! Jag håller med om den tolkningen att någon plan för framtiden när det handlar om skärgården inte finns. Det finns egentligen inga planer för resten av Åland heller när det handlar om framtiden. Den måste man hantera sådan den kommer. Jag tycker att när det handlar om Ålands lagtings förhållande till våra skärgårdskommuner så har den varit gravt eftersatt under säkert 30 års tid. Om man är riktigt krass så är det faktiskt så att de senaste stora investeringarna i den infrastruktur som krävs för att hålla hela Åland levande gjordes under det gamla ekonomiska systemet, det är så länge sedan. Sedan dess har man egentligen bara lappat och lagat utan att ha en rejäl plan. Det där är någonting som jag tror att vi alla bär ansvar för och som vi faktiskt borde börja hantera på riktigt.

Nu tycker jag nog att ordförande talar lite strunt. Nog har det har hänt saker inom skärgårdstrafiken under de här åren, men det som har hänt under den här mandatperioden är att man har skrotat den generalplan som tidigare generationer har byggt upp, nämligen kortruttsplanen. Den är nu åsidosatt med ganska brutala konsekvenser till följd och efter det har det inte kommit någon ny generalplan. Det är ju därför lagtinget nu säger nej till tunnel och man säger nej till Prästösundsbron. Därför att man måste ju först ha vägkartan, färdplanen klar för sig innan man kommer med nya ad hoc lösningar. Det är ju så man ska se på situationen.

Tack, talman! Jag hör till dem som tycker att det är svårt att göra upp heltäckande planer när man inte känner till kostnader. Av det skälet så föreslog en del av denna landskapsregering att man skall göra geologiska undersökningar för en tunnel som skulle bli det absolut bästa sättet att skapa en riktig kortrutt i skärgården. Innan man gör ett sådant meddelande så är det rimligt att veta vad kostnaderna kan uppskattas till. Att gå in i någonting på ett annat sätt är lite som att köra bil med förbundna ögon, och det ska man helst undvika.

Talman! Jag tänkte lyfta äldreomsorgen. Det har ju varit stora rubriker om äldreomsorgen under året, kanske mer om bristen på just äldreomsorg. Trots det så syns det väldigt lite i finansutskottets betänkande om hur man ser vägen framåt. Jag tycker att finans- och näringsutskottet har varit mycket tydligare förut i sina betänkanden om att landskapsregeringen behöver ta ett riktigt tydligt ledarskap i den här frågan. I budgetförslaget står det om institutionsvården bland annat där man ska se på frågan. Där hade jag önskat att utskottet hade varit lite tydligare i hur man ser vägen för institutionsvården framåt.

Tack, talman! Att det finns ett stycke som heter äldreomsorg betyder ju att man har rest den frågan och betraktar den som viktig. Sedan om innehållet inte alltid faller alla på läppen, det kan vi inte riktigt rå för från utskottets sida. Det är inte heller utskottets sak att verkligen gå in i den operativa rollen, den sakkunskapen finns inte där. Det vi säger är att man konstaterar att utmaningarna växer och att något måste göras. Att det finns brist på platser, behörig personal och till exempel koordinering av demensvården. Det här, såvitt att lagtinget godkänner detta betänkande, kommer sedan att skickas vidare till landskapsregeringen där ansvaret för att genomföra det här finns. Det är nog inte ett politiskt utskott som ska lösa äldreomsorgsproblematiken på Åland. Vi ska uppmuntra till det, men själva åtgärderna måste nog andra göra.

Tack, talman! Det där att lagtinget inte ska vara operativt, det ska jag kom ihåg. Jag fortsätter ändå med äldreomsorgen. Även i den förra budgeten som vi behandlade för ett år sedan fanns samma skrivningar om det här att landskapsregeringen behöver se på om man kunde ha en gemensam huvudman, till exempel ÅHS, för välfärdsteknik, hjälpmedel och tekniska lösningar som kan underlätta för äldreomsorgen. Samma skrivningar fanns ifjol och samma skrivningar finns ungefär i år, så det verkar ta länge att komma till skott med hur kommer man att göra med de här hjälpmedlen och tekniska lösningarna. Där syns inte heller någonting i hur riktningen ska vara (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tycker att det är härligt att ledamoten visar engagemang i de här frågorna eftersom de är sådana som faktiskt är viktiga. Jag tror man får finna viss tröst i att det nu pågår ett omfattande arbete kring ett äldrepolitiskt program ifrån landskapsregeringen som besitter sakkunskap, som har experter på sin sida, som ser verkligheten på mycket närmare håll än vad man ser den ifrån detta lagting. Av det skälet har vi också valt att lyfta fram betydelsen av tillgänglig välfärdsteknik. De äldre idag har helt andra krav än vad de äldre hade tidigare. Att det ska utnyttjas i omsorgen, liksom förebyggande åtgärder som delar av utskottet har lyfts fram som väldigt viktigt. Arbetet pågår och vi ser mycket fram emot att fortsätta diskutera den här frågan som berör oss alla förr eller senare.

Talman! Tack till utskottsordförandes alltid positiva och kolorerade anföranden. Har man några år på nacken som politiker så kan man väl nog konstatera att det här betänkandet var en riktigt dödskyss till majoriteten och landskapsregeringen.

Om vi pratar om ekonomin, som ordförande tog upp i sitt anförande, så kan vi konstatera att under den här perioden så har vi höjt grundfinansieringen genom det nya ekonomiska systemet, man har tagit ut pengar ur PAF och vi har också haft puckelpengar. Slår man ihop de siffrorna så kan vi konstatera att man har ungefär haft 50 miljoner mer intäkter under de här tre åren. Skulle vi ha 20 miljoner i likviditet, vilket vi vill ha, så skulle det föreligga ett lånebehov på 70 miljoner. Hur ser finans- och näringsutskottets ordförande (… taltiden slut).

Tack, talman! Det där handlar nog faktiskt också om det halvtomma eller det halvfulla glaset. Man kan också säga på det viset att det nya ekonomiska systemet kom alldeles för sent. Det borde ha varit i kraft mycket, mycket tidigare. Vi har egentligen fått för lite pengar i vårt klumpsummesystem under en väldigt lång tid. Nu har det där korrigerats och därmed så betyder det att, det är för tidigt att säga men utskottet har landat i slutsatsen att det kan handla om mellan 10 och 20 miljoner per år. Så lyckas vi på basen av det nu se till att vi får fler privatanställda och färre offentligt anställda i förhållande till varandra så finns det förutsättningar för att vi kan bedriva Åland på ett riktigt hyggligt ekonomiskt sätt. Inte så att vi bara ska fortsätta att göra precis som vi har gjort hittills. Det finns nog rum för reformer också, men läget är inte längre så illa som det var tidigare.

Talman! Man förlorar alltid den diskussionen om man påtalar problem, blir utmålad som en dysterkvist och att man tycker att glaset är halvfullt. Jag har urless på det. Liberalerna har under många år, under hela den här mandatperioden varit kraftigt oroade för landskapets ekonomi, landskapets BNP utveckling och vi tycker att vi är ganska ensamma om den oron. Så vi får väl fortsätta att vara dysterkvistar då. Det är inte bara det ekonomiska systemet, 35 miljoner har man tagit ur PAF och puckelpengar. Det kommer inte att finnas nästa mandatperiod. Jag tror med nästan hundra procents säkerhet att det första den nya tillträdande landskapsregeringen får göra är att gå till banken och börja låna till landskapets drift. Det tycker jag är allvarligt och det skulle vi från Liberalerna vilja undvika.

Tack, talman! Nu är inte jag den som ska ta bort oron ur vicetalman Sjögrens värld. Den måste få finnas där om det är så att den är verklig. Jag vill ändå påminna om att under de elva år som jag suttit här och hanterat sju eller åtta budgetar under den tiden så har det alltid sagts samma sak att nu går det verkligen på tok. Det har inte gjort det. Ibland måste man nog, tror jag, tillåta sig att försöka se möjligheterna i framtiden snarare än att bara uttrycka oro. För det leder liksom inte riktigt någonstans framåt. Vi ska se på sådant som vi kan göra och sådant som vi kan förändra. Där är förändringen till ett nytt ekonomiskt system faktiskt jätte betydelsefullt, det har skapat otroligt mycket mervärde. Liksom alla våra företag som fortsättningsvis går bra, inte att förglömma PAF och posten som är en del av samhällsekonomin.

Tack, talman! Ledamoten Pettersson pratar om att ingjuta mod. Ett väldigt effektivt sätt att ingjuta just mod är att visa politisk handlingskraft i de stora ödesutmaningar som vi står inför, ett av dem är den stora artförlusten. Vad gäller det så nämner betänkandet ingenting. Ingenting om miljöpolitik, ingenting om biologisk mångfald, ingenting om hur vi ska utrota invasiva främmande arter eller hur vi ska uppnå EU:s mål om restaurering av natur, eller skyddsgrad. Här börjar man då fråga sig att har ledamot Pettersson och utskottet förstått vidden av artutrotningen? Vad har ledamot Pettersson att säga till de naturälskande ålänningar som verkligen bekymrar sig över de här frågorna?

Tack, talman! Det där är faktiskt ingen riktigt enkel fråga. Jag tror att det kan vara ett av skälen till att utskottet har valt att inte formulera sig kring det, för den är väldigt, väldigt svår och omfattande. Artutrotning är någonting som pågår, det ser vi rapporter om dagligen. Ett sätt att hantera det är att se till att vår egen självförsörjningsgrad är så god som möjligt, att vi tar hand om den natur som vi har, att vi bedriver livsmedelspolitik som gör det möjligt att såväl odla grödor som att ta hand om våra områden. Det har ålänningarna, tack vare alla våra privata vatten och markområden, lyckats väldigt, väldigt väl med. Jag vågar nog påstå att Åland är på det hela taget en väldigt fin plats och möjligen en rollmodell för väldigt många andra i världen när det handlar om att skydda våra arter. Jag tror att vi är ganska skickliga på att (… taltiden slut).

Talman! Man måste nog absolut ta tag i de svåra frågorna och borra sig in i sakers tillstånd. Det verkar inte ledamot Pettersson ha gjort, att döma av det repliksvaret. Eftersom Åland historiskt sett har varit ett väldigt artrikt område så har vi också en större känslighet. Tittar vi på till exempel andelen skyddad natur så har vi en väldigt, väldigt låg andel sett i nordisk och i europeisk jämförelse. Tittar vi på de arter som finns på rödlistorna så finns väldigt, väldigt många sådana också på Åland. Vi har en habitatfragmentering och vi har en exploateringsgrad som är alltför stor sett till vad planeten klarar av. Budgeten gör inga betydliga satsningar på det här området. Miljöbyrån har gjort sina utredningar och säger att naturskyddet, inklusive de frivilliga avsättningarna, behöver öka fyra gånger varje år. Att då inte nämna det här överhuvudtaget i betänkandet är väldigt, väldigt konstigt.

Talman! På Åland bor vi 30 000 människor och vi har 6 500, lite drygt, öar. Den allra största andelen av den åländska arealen är platser som ingen någonsin besöker. Där pågår naturlivet dag och natt, hela tiden. Vi har etablerat sälskyddsområden lustigt nog, eftersom sälar verkligen inte är någon bristvara längre. Vi har en otroligt stark sjöfågel stam, även om den tenderar att bli lite svagare till följd av att vi inte längre får jaga sjöfågel och vara ute och se till att predatorer hålls efter och så vidare. Min uppfattning är att behovet av att skydda ännu mera Åland är kanske inte så väldigt stort. Jag tror att det räcker ganska långt med det som är skyddat just nu.

Tack, fru talman! Tack till utskottets ordförande för presentationen. Jag inser vilka svårigheter ordförande har haft att lotsa utskottet ur dessa speciella omständigheter. Vi som brinner för ett hållbart Åland för all framtid, inte bara juridiskt som ett självstyrelsesystem utan även ekonomiskt, så har sett havsbaserad vindkraft som ett lyft som vi desperat behöver med tanke på att Viking Line har beslutat att lägga ner en av våra mest centrala försörjningslinjer på obestämd tid. Då behöver vi ny kraft i samhället, och vindkraften skulle kunna vara steget framåt. Det är därför jag måste nu som ganska färsk politiskt ansvarig för vindkraftfrågan tillsammans med några kollegor i landskapsregeringen, utskottets skrivningar och förslag till beslut vad gäller hur vi ska hantera vindkraftsfrågan tillsammans, jag kan säga att det här kommer att försvåra vår dialog (… taltiden slut).

Tack, talman! Den uppfattningen tror jag inte att man delar från utskottets sida, tvärtom. Vi har varit väldigt tydliga i betänkanden längs med vägen att det här är en satsning som måste genomföras. Vi behöver också hålla i minnet att en utarrendering av en väldigt stor andel av Åland så kräver nog antagligen att så många som möjligt är med på tåget och inser vad det handlar om. Av det skälet har utskottet varit rätt tydliga med att säga ja till utarrenderingen, men att man ändå vill vara med på ett hörn för att se vilka villkoren exakt blir sist och slutligen. Det ska inte ses som någonting annat än ett direkt stöd till landskapsregeringens arbete med att möjliggöra storskalig vindkraft.

Tack, fru talman! Utskottsmedlemmen Jörgen Strand kallade här i salen, bakom min rygg, mina ord för trams. Det visar väl kanske hur man ser på den här frågans vikt för Åland som samhälle. Min oro bygger på att för det första vill utskottet att lagtinget lite ska kringgå vårt system hur man ska hantera den här typen av samtyckesförfaranden. Vårt system känner inte till något villkorat samtycke. Det här bidrar, som jag upplever det, till osäkerhet. Som jag också tidigare i samband med det offentliga hörandet som utskottet höll i så måste vi nog utgående från den här landskapsregeringen analysera situationen på nytt och återkomma när vi har fått tydliga anvisningar för hur vi ska hantera det här. Särskilt i situationer där lagtinget inte sammanträder så ska lagtinget hållas informerat. Vi lyckades här i oktober månad inte ens få lagtinget samlat för att få landskapsregeringen operativ efter regeringsombildningen.

Tack, talman! Det där gäller nog för oss alla att komma ihåg. Det måste göras tillgängligt, det måste fungera. Etablerandet av storskalig vindkraft på Åland är den största förändringen som har skett i samhället någonsin. Jag tror man måste se det mot den bakgrunden när man skall utarrendera havsområden. Framför allt så tror jag att man ska se det att fullmakter i vanliga fall kräver rätt detaljerade uppgifter, vilka områden det handlar om. Det är inte riktigt känt ännu. Av det skälet så var utskottets vilja att man skall finnas till hands för ständiga dialoger när det handlar om detta. Eftersom det är en sådan stor fråga som berör alla ålänningar. Igen, utskottet stöder etablerandet av storskalig vindkraft.

Talman! Vi har enligt egen utsago nu då den mest borgerliga regeringen i mannaminne på Åland. Vi ser en utökning av 40 tjänster. Vi ser en kraftig allmän kostnadsutveckling större än vad andra organisationer, både privata och offentliga, tillåter sig. Vi ser i budgeten inga konkurrensutsättning. Hur har utskottet resonerat kring de här delarna? Vicetalman Sjögren hade här en diskussion om den ekonomiska utvecklingen, men den allmänna borgerligheten i sig? Alltså vad gör man för att stärka det privata näringslivet förutom genom bidrag? Hur har utskottet resonerat till de delarna?

När det handlar om borgerlighet så bottnar det egentligen i företagande och entreprenörskap där folk ska ges möjlighet att hitta på saker. Man ska inspirera dem till det, man kan inte vägleda dem för det blir fel. Samhället ska hålla sig borta från den formen av inspiration.

Däremot är det viktigt att man ser till att resten fungerar, att barn, skola och vård fungerar. Att sådana delar inte ska behöva uppta den vanlige företagarens vardag. Frågan är faktiskt för komplicerad för att svara på en enda replik minut, men vi har verkligen understrukit i betänkandet att man ska ta fram en strategi över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas, för att vi vill det, och på vilket sätt som till exempel utmanarrätter kan bli en del av den offentliga ekonomin och också antalet offentligt (… taltiden slut).

Tack för det. Jag skulle också vilja fråga om en annan sak av utskottsordförande och diskutera den saken att tittar man på omröstningsprotokollen så det är absolut så att finans- och näringsutskottet, och alla utskott i Ålands lagting, ska kunna ha egna åsikter om hur saker och ting ska skötas, men nu har man i finans- och näringsutskottet ändrat på en hel del stora saker. Det har också varit snudd på att ändra andra saker. Jag noterar att om ledamot Toivonen inte skulle ha avstått i flera omröstningspropositioner så skulle oppositionen ha fått igenom mycket, mycket mera i det här budgetbetänkandet. Uppfattar utskottsordförande att man nu har en fungerande parlamentarism i Ålands lagting och i finans- och näringsutskottet? Vet finans- och näringsutskottets ordförande hur omröstningarna på måndag till exempel kommer att sluta?

Tack, talman! Hur klok denna finansutskottsordförande än är så har han ingen spåkula. Vem som kan sia om framtiden, de finns inte. När det handlar om frågan om parlamentarismen så tror jag att det kanske inte alltid är optimalt att ha ett sådant system i ett samhälle med 30 000 invånare och ett parlament om 30 personer. Alla som sitter här är egensinniga på sitt sätt. Alla har rätt, och till och med plikt, att rösta utifrån egen övertygelse när det kommer till ett så kallat skarpt läge. Det passar kanske inte alltid till det parlamentariska system som vi har byggt upp. Ofta fungerar det, men ibland fungerar det inte. Där tycker jag inte att det är värre än så att man får väl hantera de gånger som det inte riktigt fungerar.

Talman! Jag läser här under ekonomisk översikt så står det att i Norden är gasberoendet ganska litet och elförsörjningen baserar sig varken på gas eller olja, vilket innebär att risk för elbrist kan uppstå men är inte akut. Då undrar jag har utskottet fört en dialog och kommit fram till den här slutsatsen? Är det här några uppgifter som har framkommit i höranden?

Tack, talman! Den plats som Åland har i Norden, och den koppling till det svenska elområdet som vi hör till, gör att det inte uppfattas som en akut risk i de höranden som vi har gjort inom utskottet. Det kan förvisso förändras, det ser man ju dag för dag idag. Att ett samhälle med 30 000 invånare skulle löpa en akut risk, alltså det är Åland vi pratar om, till följd av elbrist på till exempel svenska sidan, därifrån vi får den största delen, så har inte upplevts som akut. Inte riktigt av någon av de operatörer som ägnar sig åt det här i det dagliga.

Talman! Det var skönt att höra. Jag kan inte säga att jag är helt övertygad ändå, men vi går vidare.

Jag tänker på den här skrivningen som står om utarrendering av mark för vindkraft. Borde inte den skrivningen rimligtvis vara med i utskottets förslag där den var med från början? Den har ju på något konstigt sätt försvunnit därifrån. Skulle ordförande kunna tänka sig en ändring där?

Tack, talman! Det där förslaget gick ovanför min horisont, jag tror att vi behöver föra en diskussion om det efteråt. Jag är lite osäker på vad som exakt avses. Förslagen, de franska strecken mot slutet, har tillkommit efter alla överväganden som har varit. När det handlar om utarrenderingen av det allmänna vattnen så säger vi att vi stöder det, men vi vill att man för en ständig dialog med lagtinget och i det här fallet utskottet. Vi har landat i slutsatsen att det är tillräckligt att ha det i betänkandetexten.

Tack, fru talman! Tack till utskottsordförande Pettersson för anförandet. Några snabba reflektioner. Det är jättebra att ni nämnde det finanspolitiska ramverket och digitaliseringen, båda är oerhört viktiga för vår framtid. Det är också bra att nämna den ökade inflyttningen, som också är viktigt för vår framtid. Då tycker jag att det är kanske lite motsägelsefullt att man inte förordar samtycke till överlåtelsen av Svinö Holme. För här pratar vi faktiskt om att öka attraktionskraften för Åland på ett sådant sätt så att vi kan se mer inflyttning. Ytterligare skulle det här möjliggöra vissa markbyten som är väldigt passliga till naturskyddsområden. Så det är synd att det här samtycket inte finns här. Ytterligare tycker jag att det var bra att ordförande nämnde grundavdrag och kompensationer. Grundavdraget är ju något som är väldigt behövligt för våra (… taltiden slut).

Tack, talman! Det huvudsakliga skälet till att man valde de här skrivningarna kring Svinö Holme var att beredningen kändes lite för tunn. Där man inte riktigt kunde se vad som skulle komma i gengäld för det. Utskottet har också i samband med behandlingen erfarit att intresset för detta är ganska litet i Mariehamn. Att det föreligger stor brist på vägrätter, att själva infrastrukturen för att faktiskt göra något av Svinö Holme är rätt ogynnsamma och att det privata ägandet är rätt starkt. Mot den bakgrunden så valde utskottet att i det här fallet avvakta och istället framhålla att alla marköverlåtelser bör ha en motivering med sig inför (… taltiden slut).

Det är lite synd att intresset från Mariehamn är svagt. För det är där som det stora intresset har funnits och där som vi från regeringen då har lagt ner tid på att hitta lösningar runt det hela. Sedan hur det här slutar är inte klart ännu, det är en pågående process och man ska göra vissa överenskommelser och slutligen kommer det här, var det tänkt, att hamna på regeringens bord för beslut. Så att det skulle vara en politisk process fortsättningsvis här.

Talman! Det finns ju alltid skäl att återkomma om det är så att det utvecklas vidare. För ögonblicket så blev det utskottets uppfattning att det här är inte riktigt något som brådskar och att det finns alldeles för många olösta frågor att hantera innan man går vidare med det.

Tack, fru talman! Trots att betänkandet framför oss kan ses som lite kortfattad så känner jag glädjande igen flera av skrivningarna. En av de här sakfrågorna som jag själv lyft fram gäller polisens proaktiva arbete, och speciellt för ungdomarna, som utskottet har valt att fördjupa sig i och även tagit med i betänkandet. Speciellt ungdomsarbetet som polisen behöver utföra, det relationsbyggande arbetet, är ju oerhört viktigt. Det är en ren framtidsinvestering.

Det jag undrar är hur man i utskottet har diskuterar kring just finansieringen och konkretiseringen av den här skrivningen, att polisen ska ha tid att jobba proaktivt med ungdomar. Man nämner det här fleråriga projektet för barn och ungdomars välmående, att polisen ska beredas möjlighet att delta i. Utöver det, hur har man kommit fram till via höranden att den här finansieringen ska ske? Är det via omstruktureringar eller något sådant?

Tack, talman! Det är nog rättvist att säga att utskottet har inte gått in i den formen av detaljer, hur finansieringen ska gå till. Det vore förmätet av ett utskott att göra det. Däremot, efter att vi har fördjupat oss i frågan med hjälp av hörande, så verkar det som att det ibland uppstår ett glapp i förhållandet mellan vad polisen skall och måste göra, och den situation som finns bland ungdomar idag. Därför ville vi snarare visa på vägen framåt hur man ska göra det än att exakt gå in i operativa delar kring det hela. Att det här treåriga projektet lyftes var snarare ett resultat av att det uppfattades från polisens sida som att man stod lite utanför och det tycker vi inte att man ska göra.

Tack, fru talman! Tack ordförande för det repliksvaret. Jag håller helt med att man ska framhäva samarbeten i ett litet samhälle så långt det bara går. Anledningen till min fråga var att just polisstyrelsens roll och styrningen av polisen har varit lite osäker de senaste åren, vem som faktiskt har bestämt vad som ska göras och vad som ska finansieras. Speciellt kring den här frågan om just ungdomsarbete, och kopplat till trafikgruppen och de här sakerna. Därför reagerar jag också sedan på att utskottet skriver att polisstyrelsen inte fyller den funktion som den avsågs ha. Att man helt enkelt tycker att den ska upphöra och ersättas av en referensgrupp. Kan ordförande utveckla lite grann vad som föranlett den skrivningen? Har det att göra just med den här otydliga styrningen senaste åren, speciellt i förhållande till kansliministern och finansavdelningen?

Talman! Det ska nog sägas väldigt klart att polisen har haft ett enormt stöd från vicelantrådet och kansliministern i detta arbete. Man ska också minnas att polisen är ju en myndighet som verkligen kringgärdas av lag. Det är det de ska ägna sig åt. Där har det allt tydligare framkommit att polisstyrelsen är möjligen någon form av känslospröt gentemot allmänheten, men att deras de facto uppgift är rätt luddig. I vårt samhälle behöver vi kanske inte ha strukturer som inte har en direkt påverkan på det de är satta att övervaka. Då blir det bara någon form av kuliss. Där så har landskapsregeringen tidigare kommit till den slutsatsen att den inte längre behövs och utskottet ville stärka den synen.

Tack, fru talman! Både Finland och Sverige har som mål att minska utsläppen med 60 procent eller mer fram till 2030. EU:s mål för unionen är att minska med 55 procent fram till 2030, det är alltså en lägre ambition än i Finland och Sverige. I betänkandet står att utskottet uppmanar regeringen att jobba för att Åland ska nå EU:s utsläppsmål. Kan ordförande Pettersson resonera lite kring varför utskottet nu verkar gå in för att Åland ska ha en lägre klimatambition än våra kringliggande regioner?

Tack, talman! Jag tror att man kanske inte ska ta det så bokstavligt det där. Vi följer det finländska klimatmålet också. Det som har kommunicerats, och som gäller också Finland och Sverige, är från EU och vi är en del av EU. Det är liksom det tydliga målet som också Finland och Sverige har bestämt sig för att förhålla sig till. Där har man gått in för en något starkare sådan. I vårt fall så tyckte vi att det räckte med EU 55 för nuvarande. Det där kan man säkert se över allteftersom. Det handlar ändå om väldigt långt in i framtiden och har kanske inte så hemskt stora praktiska konsekvenser just i detta nu. Vi är för närvarande nöjda med att hålla oss till det som EU rekommenderar. Då vi tror att Åland faktiskt är ett rätt hållbart samhälle så här i det stora hela.

Tack, fru talman! EU rekommenderar inte, utan det här är en lagstiftning som gäller för hela unionen. Det har inverkan, vågar jag påstå, därför att stora investerare och partners utgår ofta ifrån att den partner man samarbetar med ska ha en trovärdig, förutsägbar och långsiktig miljö- och klimatpolitik. Det kan jag verkligen tänka mig att gäller investerare inom havsbaserad vindkraft till exempel. Med en trovärdig miljö- och klimatpolitik så tar man t.ex. hotet mot biologisk mångfald på allvar. Man avfärdar det inte som någonting som löser sig av sig själv. Som helhet ser man klart för sig att framtidens business går hand i hand med planeten och miljöns behov. Med tanke på attraktionskraften, vilken analys har utskottet gjort kring vad till exempel en lägre åländsk klimatambition kan innebära för attraktionskraften (… taltiden slut).

Tack, talman! Nej, någon sådan analys har vi inte gjort. Det har inte arbetet medgett denna gång. Det finns säkert mer att göra kring detta som precis kring allting annat. Den åländska miljöambitionen är väldigt, väldigt hög och har pågått sedan snart tio år tillbaka. Vi har format ett bärkraftssamarbete som är unikt i världen, tror jag att jag vågar påstå, och som har funnits under de tre senaste mandatperioderna. Det åländska miljöarbetet pågår i vardagen hela tiden och det tror jag att man ska minnas. Ålänningarna är på det hela taget väldigt duktiga på att ta hand om sin miljö.

Talman! Utskottsordförande citerade Karin Boye, jag tänkte dra till med Imperiet. En av mina favoriter "Alltid Rött, Alltid Rätt" där finns en vers "Det finns en sång i varenda själ. Passion är något vi behöver så väl". Passion i politiken är nog något vi har behövt under den här väldigt stökiga och snåriga budgetbehandlingen som snart är till ända. Det är länge sedan det har rått en sådan oenighet inom en regeringsmajoritet som nu, och det gör förstås processen lite speciell. Jag vill ändå tacka kollegerna i utskotten. Tro det eller ej så är det för det mesta både lärorikt och roligt, även om det är råddigt.

Jag har lämnat åtta reservationer till betänkandet. Det hade blivit nio om inte omröstningen gjort att Socialdemokraternas förslag att stryka meningen om att arbetet med Prästösundsbron återupptas hade fått majoritet. Vi menar förstås att det är analogt med beslutet att stryka anslaget för provborrningar för en tunnel till Föglö. Om man inte vet vart man är på väg eller kan ha en rimlig uppfattning om att ett projekt har en betryggande majoritet, då ska man inte slösa samhällsmedel och tid på det. Särskilt inte när det finns så mycket annat att jobba med. Jag vill också påminna om att utskottet redan två gånger tidigare under den här mandatperioden har sagt att Prästösundsbron blir aktuell först när en helhetsplan har presenterats och där en sådan investering är en del.

Förutom bron och tunneln har utskottet på ytterligare en punkt gått emot landskapsregeringen. Nämligen för att inte bevilja en fullmakt att byta bort Svinö Holme mot andra markområden. Utskottet konstaterade att frågan är alldeles för dåligt beredd och att det inte finns en färdig plan för dess användning, än mindre stöd i de sakorgan vid landskapet som bör höras. Socialdemokrater har länge ansett att Svinö Holme kan bli ett fint rekreationsområde med värdefull natur som kan skyddas både av staden och landskapet tillsammans.

Så till mina reservationer. Det finns mycket fler motioner som vi har skrivit och som kunde ha tagits vidare, men jag har valt att lyfta några saker som jag hoppas att i framtida tilläggsbudgetar och kommande regeringar kan tas vidare. Det finns också flera av våra motioner som fått en positiv behandling i betänkandet efter väldigt goda höranden som vi hade i utskottet. Det är jag förstås väldigt nöjd med.

De motioner som jag har reserverat mig kring som handlar om människor och människors välmående är för det första 50 000 euro extra för att hjälpa elever i yrkesgymnasium som under pandemin har halkat efter eller behöver ett annat stöd. Det är lite pengar som har gjort stor nytta, och behovet är akut. Jag har föreslagit, vilket Socialdemokraterna nu har gjort i två år, att landskapet på samma sätt som i riket skulle betala ut ett extra barnbidrag till åländska barnfamiljer. Vi är på väg in i en väldigt tung, dyr vinter och barnfamiljerna behöver vår hjälp. Vi föreslår och reserverar oss mot skrivningen kring den kostnadsfria gymnasieskolan. Där vi har hävdat i flera omgångar att landskapsregeringen har gått med rumpan före in i den här reformen, som faktiskt har som syfte att se till att åländska ungdomar får en gymnasieutbildning. Alla åländska ungdomar får en gymnasieutbildning som ger dem ett jobb och en framtid. Det är ett effektivare sätt att göra det via en fulltextlag med Åländska tillämpningar. Vi föreslår också, vilket vi tidigare har diskuterat, att den föreslagna inkomstgränsen för studiestöd ska finnas kvar.

När det gäller strukturer för klimat och miljö och reformer som borde genomföras så vill vi att man överväger ett rederibolag eller någon annan form av omorganisering för skärgårdstrafiken. Vi kan inte fortsätta på det här sättet. Vi behöver en ny organisation där skärgårdstrafikens framtid kan hanteras professionellt och med en armlängds avstånd till politiken. Det är inte ändamålsenligt att fortsätta på det här sättet där vi i lagtinget, också i landskapsregeringen, sitter och diskuterar detaljer. Det som vi ska göra är att beställa trafik som sedan förverkligas.

Vi lyfter reformbehovet för kommunerna, en evighetsfråga som på en gång måste hanteras. I den motion som lämnades in, och som jag nu reserverar mig utgående från, försökte vi sträcka ut handen i förslag som man borde kunna enas om. Att man måste fundera på hur kommer vi vidare ur den låsning som vi har idag. Jag hoppas att det så småningom blir en saklig diskussion om den utvecklingen.

När det gäller självstyrelselagen så konstaterar vi att det blev inte bra. Vi är i ett dödläge där processen med en reformerad självstyrelselag har gått helt och hållet i stå och vi vill att man utreder varför. Så att vi inte är dömda att upprepa samma misstag under nästa mandatperiod, och nästa och nästa.

Vi önskar också få in en skrivning i den text del som handlar om vattenförsörjningen och konstaterar att den privata äganderätten inte kan vara ett hinder för att skydda dricksvattnet för hela Ålands befolkning. Det tycker jag rimligen borde vara en självklarhet, men eftersom det inte var på det viset så reserverar jag mig också på den punkten. Jag aviserar att jag vill föra mina reservationer till omröstning. Tack, talman.

Tack, fru talman! Redan i remissen ställde jag frågor till Socialdemokraterna när det gäller det här med extra barnbidrag, det vill säga ett extra barnbidrag till alla. Vore det inte bättre om man skulle rikta stödet till dem som faktiskt behöver det mest? Vi har ju ändå inte obegränsat med medel. Alla utredningar som man tagit fram visar att det är ensamstående som behöver stöd mest. Ålands framtid har i över tio år, tror jag, hållit på och kämpat och försökt få upp ensamförsörjartillägget, Socialdemokraterna har oftast varit emot. Jag förstår inte varför man inte ska försöka rikta stöden till där de behövs mest istället för att dela ut åt samtliga, om jag säger så.

För alla förslag så finns det säkert andra motförslag som man också skulle kunna göra. Ensamförsörjarna är en grupp som man har jobbat med, också från landskapsregeringens sida. Vi befinner oss nu i en helt exceptionell situation med levnadskostnader som stiger, allt blir dyrare. Vi kanske har på Åland en grupp familjer som inte behöver barnbidraget, men majoriteten av alla åländska barnfamiljer har inte obegränsat med pengar. Ett extra barnbidrag skulle ha stor betydelse för dem i en tid när elräkningarna plötsligt är 3-4 gånger högre än vad de har varit förut och där maten blir dyrare för varje gång man går och handlar.

Igen, jag vet varför det här förslaget kommer. Man har det på rikssidan, då ska vi ha det också på Åland. Det är det som är Socialdemokraternas politik. Man tänker inte vad behöver det här samhället, vad kan vi göra för att hjälpa där det verkligen behövs hjälpas? Jag kommer så väl ihåg de diskussioner som har varit. Första gången vi lade förslagen ville man från socialdemokratiskt håll ha utredningar som visa om det verkligen var så som vi föreslog. Sedan motionerade vi om att ta fram utredningar, då tyckte man att man visste nog hur det var, det var anslag som behövdes. Sammanfattningsvis har det känts så att när man har velat hjälpa dem som är verkligt svårt utsatta så har Socialdemokraterna varit emot. För på något sätt så har man tyckt att det här är vårt politikområde. Kommer förslagen från fel håll så kan vi inte stöda utan måste vara emot, men när man gör någonting i riket så ska vi förstås kopiera rakt av.

Ledamot Anders Eriksson får så gärna driva sin politik. När vi finner att det kommer kloka förslag så stöder vi dem. Vår politik när det gäller barnbidragen är att stöda de åländska barnfamiljerna i en ekonomiskt mycket svår situation. Det skäms vi inte alls för. Det spelar ingen roll varifrån förslaget ursprungligen kommer. Vi vill att åländska barnfamiljerna ska få stöd och hjälp av samhället.

Tack, talman! Ledamot Fellman uttrycker Socialdemokraternas, vad ska vi kalla det nu då, missnöje med att gymnasieskolan nu blir avgiftsfri. Det är för mig lite svårt att förstå. Är det just det att det enda ni kan godkänna när det gäller kostnadsfrihet är om man samtidigt tvingar de här ungdomarna att gå tre år till i skola? Är det det här tvånget som saknas, annars skulle det vara bra? Eller hur förhåller det sig, lagtingsledamot Fellman?

Det vore trevligt om ledamot Måtar hade bekantat sig med lagstiftningen innan han uttalar sig på det där ganska okunniga sättet. Det lagförslag som nu är verklighet i Finland handlar inte om tvång, utan det handlar om att ge verktyg till alla ungdomar att få en gymnasieutbildning. Det berör främst de som vi alla bekymrar oss för, som blir hemmasittare eller som inte hittar in i en gymnasieutbildning, som kan se ut på många olika sätt. Det handlar inte om att alla måste gå i ett teoretiskt gymnasium. Det handlar om att alla behöver få en utbildning till en nivå där man kan få ett jobb. Om man inte har en utbildning på gymnasienivå idag så är det oerhört svårt att ta sig in på arbetsmarknaden för att samhället ser annorlunda ut. Den väg som landskapsregeringen har valt är dyr och krånglig.

Tack, talman! Jag har alltså missförstått att skolplikten har förlängts i övriga delen av det här landet? Det tror jag inte är korrekt överhuvudtaget.

Jag undrar också har ni faktiskt räknat på vad skulle det kosta om vi skulle införa tre års skoltvång till på Åland? Har ni sett vilka utvärderingar som har gjorts i övriga delar av landet beträffande de här tre extra åren? Har ni följt med också vilka otroliga underskott man har i övriga landet när det gäller ekonomin?

Den utvidgade läroplikten handlar om att ge verktyg för att se till att alla ungdomar får en utbildning. Hur den är utformad skulle vara bra om ledamot Måtar bekantade sig med. Vi har ganska många av de verktygen redan på Åland. Den väg som man har valt att samordna de här insatserna som finns i dag kommer att kosta mera pengar än att man hade gått in för den lagstiftning som är utformad i Finland. Sedan är det ju så att de allra flesta ungdomar redan idag skaffar sig en gymnasieutbildning. Förändringen i kostnader är inte astronomisk och den är nödvändig för att alla ska vara med på tåget. De som trillar emellan och hamnar efter och hamnar utanför arbetsmarknaden blir i det långa loppet dyrare för samhället.

Talman! Jag väljer att presentera båda dessa reservationer till moment 976 000 från några av ledamöterna i finans- och näringsutskottet samtidigt. För de handlar om samma sak: utveckling, utveckling, utveckling och ett ansvar för hela Åland.

Det är ett faktum att den åländska skärgårdstrafiken under de senaste 30 åren i det stora hela trampat på stället. Vi fortsätter bedriva trafik med fossildrivna fartyg medan övriga världen söker lösningar i form av helst fasta förbindelser. Vilka dras med höga investeringskostnader, men låga driftskostnader och extremt lång livslängd. När det handlar om åländsk infrastruktur betyder denna handlingsförlamning att utvecklingen gått bakåt i stället för framåt. Vi har att göra med en utdragen pyspunka som sakta utarmar Ålands eget hjärtland, skärgården. Vi har av olika skäl avvecklat i stället för att utveckla. Det är något vi från Centerns lagtingsgrupp inte stillatigande kan betrakta. Därför har vi valt att lyfta nödvändigheten av en förstudie kring anläggandet av en fast förbindelse mellan Svinö och Degerby. Därför vill vi återaktivera arbetet med en bro över Prästösund. Det är enligt vår mening väsentligt att veta priset på investeringar för att därefter kunna fatta beslut att gå vidare.

Från Centerns sida gick vi in i regeringssamarbetet tillsammans med fyra andra partigrupper kring formuleringarna, bland annat, att arbetet med en tunnel till Föglö och en bro till Vårdö ska fortskrida. Detta gjorde vi på basen av ett väldigt tydligt valresultat där ålänningarna sade ja till utveckling. Detta gjorde också våra samarbetspartier i den nya regeringen. En följd av detta var den parlamentariska tunnelkommittén som efter ett stort antal möten landade i att fasta förbindelser är att föredra, men att investeringen i en tunnel kräver noggrannare undersökningar. Spannet mellan den lägsta och den högsta uppskattningen i kommitténs slutsatser är alldeles för stort för att underlaget ska kunna användas i samband med en anhållan om extra anslag eller ens för att analysera en framtida finansiering. Av det skälet vill vi ta reda på mer fakta. Därför föreslogs 500 000 euro i nästa års budget för dessa nödvändiga undersökningar. Det är, för att sätta det hela i relation, ungefär lika mycket pengar som Alfågelns reparationer bara detta år går lös på.

Varför är då detta så viktigt? Svaret är framtiden. Den åländska skärgården är en unik skatt för både boende och besökare. Ingen annan har en lika fantastisk skärgård som vi och detta borde vi dra nytta av. Genom att bygga en fast förbindelse till Föglö skulle vi göra det enklare att nå denna skatt och vi skulle placera fasta Åland mycket närmare vårt viktigaste export- och importland, Finland. Att fortsätta upprätthålla dagens färjetrafik kommer att bli mycket dyrare och dessutom sämre. Där kommer vi till starka argument för att använda verktyget extra anslag för finansieringen. Detta har hittills bara använts för att bygga elkablar och reservgeneratorn i Tingsbacka. Vi borde försöka nå samma lösning kring tunneln till Föglö. Största delen av dagens skärgårdsflottan köptes på den gamla tiden då Ålands budget var samma som den finländska. Detta tonnage har sedan dess tjänat väl medan investeringarna har uteblivit och snart står vi inför det faktum som vår kära färja Alfågeln brottas med nu, ingenting håller för evigt. För att kunna gå vidare med att begära extra anslag för att utveckla denna infrastruktur och göra Åland större krävs fler undersökningar. Allt annat handlar om gissningar och sådana borde vi undvika i detta parlament.

Centern är ett parti som arbetar för hela Åland och alla ålänningar av ett enkelt skäl. Tillsammans är vi självstyrelsen och vår uppgift är att växa. Fasta förbindelser gör Åland större, lättillgängligare och tryggare, och det kommer vi att fortsätta kämpa för. Vi är medvetna om att det handlar om stora projekt, men sådant får inte skrämma oss. Självstyrelsen är resultatet av att våga satsa och aldrig släppa blicken på framtiden. I det arbetet ingår att fortsätta göra Åland större och intressantare. I detta lagtings uppgift ingår att sköta och utveckla hela Åland. Dessvärre måste vi konstatera att vi inte lyckats med det när det gäller skärgården. Efter att vi på 1990-talet fick vårt nya ekonomiska system med klumpsumman så har vi inte reinvesterat tillräckligt i vår skärgårdstrafik, vilket resulterat i att dagens tonnage inte fyller kraven på god, pålitlig och säker infrastruktur. Det här vet alla de drygt 2 000 människor som bor i skärgården och det vet många fler. I vår skärgård finns nästan 4 000 registerenheter bestående av fastigheter, samfälligheter och så vidare. Vår skärgård är unik som besöksmål och detta borde vi dra större nytta av, inte mindre. Därför menar vi att detta lagting borde koncentrera sig på utveckling i social, ekonomiskt och miljömässigt hållbar mening. Detta leder sedan till sundare finanser och skapar en viktig grund för ekonomisk tillväxt.

Talman! Mot denna bakgrund understryker vikten av att dessa undersökningar genomförs och i utskottets behandling har framkommit att de äskade medlen är tillräckliga för att skapa en bättre bild av projektets kostnader. En fast förbindelse mellan Svinö och Degerby skulle reformera hela skärgårdstrafiken och minska miljömässiga avtryck samtidigt som det skapar social trygghet och leder till lägre kostnader för hela Åland. Mot bakgrund av detta avser jag för båda dessa reservationer till momentet 976 000 i utskottets betänkande till omröstning.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Pettersson. Jag delar till stora delar ledamotens syn på skärgården och behovet av utveckling, men till exempel Skarven byggdes ju nog efter Åland hade nytt ekonomiskt system. Så visst har det hänt vissa saker, men jag håller med om det att mer kanske borde ha skett. Är ledamot Pettersson på riktigt förvånad över den parlamentariska splittring vi ser i den här tunnelfrågan, eller kommer det faktiskt som en överraskning?

Tack, talman! När man drivs av något som man själv är väldigt övertygad om att det är det rätta att göra, framför allt eftersom alternativ för tillfället nog saknas, så är det klart att man blir överraskad om inte alla håller med. Det är det som är politikens väsen på något sätt, jag måste och jag ska och jag vill. Jag respekterar absolut alla åsikter som finns, men i det ingår också att jag förbehåller sig rätten att tycka annorlunda. För jag tror verkligen att det här är ett sätt att göra Åland bättre på precis alla sätt. Det är långsiktigt billigare än att fortsätta som i dag och historien ger mig, dessvärre, ganska starkt stöd.

Jag tycker att dagens situation var förutsägbar, att det skulle gå så här. Att det inte finns ett stöd när det sedan kommer till kritan. Parti efter parti har nu hoppat av i den här tunnelfrågan.

Kan ledamoten säga någonting om de här pengarna? Alltså nu försvinner 500 000 euro till provborrningar, men vad var hela kostnadsbilden? Det handlar ju inte bara om de här 500 000, det kommer ju en följande prislapp efter det. Betyder det här nu att tunneln läggs till de historiska handlingarna eller betyder det att vi ska ännu hålla på att bryta arm om en tunnel till Föglö?

Tack, talman! Jag tar den sista frågan först. Jag kommer inte att ge upp det här arbetet. När man ska göra det rätta så måste man vara beredd på att fortsätta jobba för det.

Hur mycket en tunnelinvestering kostar är exakt det som undersökningarna ska ta reda på. Det är behäftat med för stora osäkerheter just nu för att det ska vara rimligt att fatta ett beslut. Om man till exempel jämför med de pengar som man har varit redo att satsa tidigare på en kortruttslösning så handlade det om i det stora hela kanske 100 miljoner euro på tjugo år, alltså efter 20 år skulle väldigt lite återstå av den investeringen. Om man istället, bara som ett tankeexperiment, skulle bygga en tunnel för 200 miljoner så skulle den ha funnits i ytterligare 80 år och längre. Alltså man betalar (… taltiden slut).

Talman! Om vi för en stund struntar i om man är för eller emot en tunnel så måste jag ändå tro att lagtingets status, och därmed självstyrelsen, är viktig för Centern. Det tycker jag inte att det här förslaget pekar på. Eftersom lagtinget enhälligt har sagt två gånger att man måste ha en helhetsplan före man skrider till verket. Två gånger, ett enhälligt lagting. Först skulle en helhetsplan komma på våren och sedan i september. Vi har ingen sådan helhetsplan. Lagtinget har ju inte ens bestämt var vi ska provborra. Jag tycker hela den här situationen är fullständigt absurd och jag tycker faktiskt att ansvaret och skammen måste läggas där det hör hemma.

Tack, talman! Skärgårdstrafiken har varit ett ämne i detta lagting sedan anno dazumal faktiskt. Det har efterlyst helhetsplaner, sådana finns inga. Att gå till verket och ta fram en helhetsplan utan att ha en uppfattning om de investeringar som det handlar om är faktiskt inte riktigt görligt. Då blir det en gissningslek och en sådan helhetsplan har ingen chans att nå någonstans. Man måste kunna stöda helhetsplaner och omställningsmeddelanden med siffror som iallafall har någon form av bärighet. Det saknar vi idag. Vi kan inte säga exakt vad det kostar och det kan vi kanske inte göra sedan heller, men vi kan åtminstone få en mycket, mycket säkrare uppskattning av vad det handlar om.

Talman! Vi har haft en helhetsplan, en kortruttsplan som kostade två miljoner euro att ta fram. Det har funnits beslut från lagtinget att vi skulle ha totalentreprenad. Det fanns förslag på att vi skulle gå vidare med en bolagisering och ett trafikverk av skärgårdstrafiken. Det fanns tankegångar om att elektrifiera linfärjor. Det fanns det beramade Gripö projektet och elhybriden. Vi har ju haft, vi har lagt ner timmar på det där, allt det här är skrotat. Är det för mycket begärt att vi ska ha en helhetsplan? Var är ledamotens engagemang? Det skulle ha funnits alla möjligheter att diskutera med finansministeriet för att kunna få något förhandsbesked. Ledamoten borde ju ha tryckt på det här. Man har ju bestämt i lagtinget, enhälligt, att vi skulle få en helhetsbild innan vi skulle skrida till verket. Man måste se sig själv i spegeln, ledamot Pettersson.

Tack, talman! Jag upprepar det jag sade tidigare. Det är inte görligt att ta fram helhetsplaner utan att veta vilka investeringsnivåer det handlar om. Man kan inte bara dra upp planer och inte veta vad saker och ting kostar. De kortruttsplaner som har gjorts har inte på ett vettigt sätt inkluderat en fast förbindelse. Nej, det har inte inkluderat på ett vettigt sätt en fast förbindelse för det har bestått av gissningar. Vi kan inte basera beslut på gissningar, vi måste ta reda på det. De pengarna som i det här fallet är aktuella är ungefär lika mycket som det har kostat att hålla Alfågeln igång detta år.

Talman! Ledamot Petterssons besvikelse är uppenbart stor, men det är svårt att förstå den. För skulle Centern har skött den här frågan från första början, agerat utefter regeringsprogrammet med "tillsammans" i spetsen, försökt bygga tydliga majoriteter, satt igång projektet omgående efter valet, försökt hitta gemensamma majoriteter, så skulle det kanske ha funnits i en annan dager det här ärendet idag. Nu förde man i sista årsbudgeten fram ett ärende som saknade beredning. Man har inte av lagtinget fått beslut om för vilken sträckning det ska vara, var man ska provborra och det finns heller inget ställningstagande från lagtinget att man faktiskt ska gå vidare med en fast förbindelse. Allt det här hade Centern kunnat skött, det har man underlåtit att sköta. Därför är vi i den situation vi är i idag.

Tack, talman! Man ska minnas att den investering som vi pratar om är den största som man gjort på Åland. Det kräver alltså ett rätt stort förarbete, det är rimligt. Genast efter valet tillsattes en tunnelkommitté, där Liberalerna har haft den förträffliga ledamoten Juslin med, där man har under ett stort antal möten diskuterat och penetrerat frågan och landat i slutsatsen att detta vore nog bra, men vi behöver veta mera om kostnaderna kring det hela. Man behöver ta reda på fakta. Faktabaserat beslutsfattande, det är rätt vanligt här i världen. Genom att göra det kan man sedan gå vidare. Det är inte detta lagting som ska bestämma var provborrningar ska ske. Det gör man när man på basen av de undersökningar som hittills har gjorts, och vi har i samband med behandlingen i utskottet erfarit att pengarna räcker (… taltiden slut).

Talman! När det gäller ledamot Juslins förträfflighet så bistår jag argumentationen som ledamot Pettersson har. I övrigt kan jag konstatera det att det har funnits en tunnelkommitté som avgett ett betänkande. Det betänkande har inte landskapsregeringen behandlat, och man har heller inte fört det till lagtinget. Varför? Det tror jag att man måste vända blickarna internt inom Centern. Vilket betyder att vi nu inte har något ställningstagande ifrån lagtinget om det ska byggas en fast förbindelse, var den i sådana fall ska byggas. Att då införa 500 000 euro kan inte uppfattas som någonting annat än att Centern i valrörelsen vill säga att vi försökte och vi ville, men ingen annan ville. Det man har är att man har underlåtit att sköta sitt ansvar. Man har inte arbetat med frågan seriöst under den här mandatperioden och det tror jag att är uppenbart för alla.

Tack, talman! Jag hävdar motsatsen. Jag hävdar att det här är att ta ansvar för att skapa beslutsunderlag. Det hör till uppgiften i detta lagting. Vi skall bevilja medel så att man kan ta fram fakta som utgör underlag för framtida beslut. Det måste vara den rätta vägen. Det blir galet ifall man börjar med att säga någonting som senare visar sig inte vara praktiskt genomförbart. Att göra en stor investering i en fast förbindelse kräver undersökningar och utredningar. Det kom tunnelkommittén fram till och det arbetet skedde väldigt seriöst. Jag är alldeles säker på att ledamot Juslin gärna berättar mer om det för gruppen.

Tack, talman! Trodde faktiskt Centern på allvar att den här förstudien för tunneln skulle nå majoritet i det här lagtinget? Jag tyckte iallafall själv att signalerna var väldigt tydliga efter att budgetförslaget lanserades. Ni har inte ens lyckats övertyga era regeringskollegor och nu så säger ledamot Pettersson att han är besviken på de övriga för ett svek. Det är väl kanske inte prov på ledarskap. Vem hade ni sedan tänkt att övertyga, oss i oppositionen? På riktigt? Ni vet ju också vad vi har sagt och vad vi har krävt. Varför har inte ni då tagit kontakt med oss och försökt förhandla under bordet på något sätt? I alla fall under låsta förhållanden som kanske inte behöver nå offentlighet. Varför har ni inte gjort någonting mer för att verkställa det som ni har sagt att ni skulle vilja genomföra?

Talman! Jag är lite osäker på vad ledamot Holmström egentligen frågar. Om jag förstår ledamoten rätt så tycker han att frågor av det här slaget bör hanteras i slutna rum, under bordet och bakom låsta dörrar, alltså i smyg. Det är ju inte så som regeringsarbetet går till. Man tar fram transparenta uppgifter, man tar fram material som är trovärdigt och man fattar beslut på basen av vad sådana undersökningar visar. Jag är lite osäker på om jag riktigt förstod vidden av resten av frågan.

Talman! I politiken är det så att allting som sker för öppenheten så har man avvägt att det här kan vi föra öppen dialog om. Det finns också saker inom politiken av känslig karaktär, av stor karaktär som man behöver föra samtal med oppositionen om och föra samtal med majoriteten om. Frågeställningar som man kanske inte i ett visst skede kan vara öppna med. Lantrådet har faktiskt också sagt i spörsmål att hon ska ta kontakt med alla partier för att säkerställa och vinnlägga sig om att också det här ska gå vidare, men det har hon inte gjort. Inte ledamot Pettersson heller har tagit kontakt med oppositionen om hur man skulle kunna se lösningar på hur den här förstudien skulle kunna nå majoritet. Utan man lägger fram allt och så tror man att det ska lösa sig av sig självt. Det om någonting är väl lite för optimistiskt?

Tack, talman! Det här handlar om en jättestor investering med åländska mått mätt. Det är alltså jätteviktigt att transparensen är total. Att man ska inleda någon form av politisk hästhandel för att man ska nå beslut, så arbetar nog inte riktigt det här partiet som jag företräder iallafall. Vi tycker att det finns en poäng i att säga vad man vill göra. Vi vill sätta 500 000 euro, ungefär lika mycket som reparationerna på Alfågeln kommer att gå på detta år, för att ta reda på förutsättningarna för att en gång för alla skapa en framtidstro och miljömässig hållbarhet och trygghet för skärgården.

Tack, herr talman! Tack för det här anförandet. Det glädjer mig att ledamoten talar om helhetsplanen och komplexiteten i att ta fram en sådan som inte har existerat tidigare, även om man vill påstå att man har jobbat efter något sådant tidigare. Också det att oppositionen fortsätter här att blanda ihop korten och säger att det här har utlovats i flera omgångar. Min bedömning är iallafall att tunnelfrågan förtjänar en egen behandling där man inte tar med alla aspekter av skärgården för det kommer vi aldrig att enas om. Det är min uppfattning och det är så som vi har tänkt.

Talman! Det får vara hur det blir med den saken om hur stor del man ska inkludera hela lösningen. Det är ju sällan som det finns universallösningar på allt, det händer faktiskt aldrig. Det finns alltid olika sätt att betrakta saker. Det som sakfrågan gäller är om man är redo att ta reda på mera fakta kring vad en investering i en fast förbindelse kan gå lös på. De pengarna som behövs för att göra det är rätt små i sammanhanget med tanke på hur mycket man kan spara och hur mycket man kan utveckla genom att genomföra det.

Jag vill för övrigt tillägga att det var ett nöje att arbeta tillsammans med ministern i tunnelkommittén, som faktiskt präglades av framtidstro och en vilja att åstadkomma förändring.

Tack, herr talman! Det var trevligt och intressant att lära sig mer om den här tunnelfrågan.

Jag måste ändå passa på att säga att de här pengarna, även om man gör provborrningarna så är det fortfarande extremt osäkra kostnadsuppskattningar som man kommer fram till. Vilket vi ser idag i skärgårdstrafiken när vi upphandlar färjfästen, broar och så vidare. Det är projekt som vi har projekterat själva där vi har ganska mycket detaljer som man inte får genom att provborra till exempel. Där är det stor skillnad på kostnaderna och det kommer det också vara i det här tunnelprojekt. Även om man nog säkert kan snäva ner kostnaderna något så är det fortfarande förknippat med stora osäkerheter när det gäller kostnadsuppskattningarna. Så jag vill vara tydlig på den punkten. Också när det gäller driftskostnader, en tunnel har också driftskostnader.

Talman! Minister Wikström, det är mycket värre än så. Hela framtiden är osäker. Så är det alltid och så har det alltid varit. Det vi kan göra är att påverka saker som vi själva bestämmer över. När det handlar om att anlägga en fast förbindelse så vet vi med rätt stor säkerhet att vi kan snäva in investeringsspannet rejält och därmed få en siffra som man kan förhålla sig till. Det finns inte i dagens läge. Den saken är, enligt vår uppfattning, väldigt viktig att bära med sig i det fortsatta arbetet. För det har kommit fram otroligt tydligt, och så är det, en fast förbindelse skapar helt andra möjligheter och av det skälet så vill vi att vi ska gå vidare med detta. Vi vill ta fram fakta istället för gissningar.

Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson för ett mycket intressant anförande. Jag noterade i en replik att ni sade att när man tror på en sak så har man svårt att förstå att inte alla tycker lika. Jag måste säga att där känner jag verkligen igen mig.

Jag ska gå till anförandet. Det är egentligen det förslag till text som vann, som ledamot Strand lade fram, där finns det i slutet en text att "Utskottet konstaterar även att extra anslag inte kan beviljas för ett enskilt projekt som ingår i en större helhet före man kan redovisa hur helheten ser ut." Jag tycker personligen att tunneln är ett ganska stort projekt, vilket också ministern nämnde. Anser ni att tunneln redan i sig är ett tillräckligt stort projekt. Hur ser ni på möjligheten att kunna få extra anslag där?

Tack, talman! Sist och slutligen är det finansministeriet som avgör om extra anslag kan beviljas, på basen av utlåtande från Ålandsdelegationen. I samband med behandlingen i utskottet har vi erfarit att mängden ansökningar när det gäller extra anslag är väldigt få från Åland. Det handlar om två stycken elkablar och reservkraftsgeneratorn i Tingsböle. I övrigt har man valt att inte begära detta anslag annat än med ganska rudimentärt sammanställda ansökningar som inte riktigt besatt flygförmågan, om man så uttrycker det. I det här fallet handlar det om en investering i en infrastruktur som skulle göra Åland större och bringa det närmare Finland. Våra signaler är att det finns goda förutsättningar.

Tack, herr talman! De här extra anslagen kunde vara en viktig del i den här finansieringen. Om det skulle finnas möjligheter i det här projektet. Ser ni någon skillnad på när sådana här ansökningar eller diskussioner borde komma in rent tidsmässigt?

Talman! Vi har en lucka nu i och med att det är riksdagsval denna vår och den nya regeringen som då ska tillträda vill, liksom alla andra regeringar här i världen, ha reda på så mycket fakta så snabbt som möjligt. Av det skälet så finns det så klart en poäng att ta fram detta underlag nu för att mer trovärdigt kunna gå till Ålandsdelegationen och säga att det här är vad det handlar om och det här vill vi göra. Man ska också lägga till här att extra anslag är ingen skänk från ovan. Det är en del av vårt ekonomiska system och vår överenskommelse med Finland vid sidan av skatteavräkningen. Vi har det där för att vi skall kunna komma till Finland och fråga om stöd i samband med investeringar som det inte riktigt är rimligt att landskapet Åland kan hantera på egen hand. Så ja, det brådskar och ja, det är någonting som vi borde göra genast.

Ledamot Pettersson brukar ofta ha ett tema i sina anföranden och i år är temat utveckling, utveckling, utveckling. Jag noterar det och det är ett väldigt bra tema. När det gäller tunnelprojektet så tror jag faktiskt att ledamot Pettersson och jag har ganska långt samma uppfattning. Jag ska ärligt säga att jag har våndats över hur jag ska ställa mig i det här ärendet, men jag har kommit fram till någonting som jag ska presentera i mitt anförande.

Rent konkret, hur tänker man sig från Centerns sida att man ska komma fram, att få igenom det här anslaget? Rent konkret, hur ska det gå till och vad ska det leda till? I och med det att vi har våndats över att det kan bli en bortkastad halv miljon om den skulle gå igenom. Jag tycker att man bör kunna vara lite mera tydlig än vad ledamot Pettersson har varit hittills, hur det ska gå till.

Tack, talman! I samband med hanteringen i utskottet har det erfarits att dessa pengar är tillräckliga för att genomföra undersökningar som ska resultera i en större noggrannhet i kalkyler. Här ska sägas att det finns rätt mycket arbete gjort kring en tilltänkt sträckning som inte behöver vara den exakta, men som mycket väl kan vara det. Genom att göra ställvisa provborrningar så får man en uppskattning över hur berget ser ut. Därmed så är det lättare för en entreprenör att räkna på vad kostnaden kan bli. Mer än så kan man inte göra just nu. Vi ägnar oss annars åt gissningar och det känns inte riktigt rätt.

Så kan det vara. Jag hör också till de personer som tror att det här skulle kunna vara ett steg framåt, att få en sådan här undersökning seriöst genomförd på plats. Jag har fortfarande inte fått något bevis för hur man skulle genomföra det här på ett seriöst sätt.

Jag blev förvånad när ledamot Pettersson i ett tidigare replikskifte pratade om hästhandel bara för att man pratar partier emellan. Till exempel ingen har överhuvudtaget diskuterat med Åland Framtid från Centerns sida att kan ni tänka er att stöda det här, det här är viktigt på grund av det och det. Jag tror inte man har pratat med något annat parti heller. Det gör ju att det känns lite oseriöst. Jag ska som sagt återkomma i mitt anförande till den här frågan, för den är viktig. Jag lyssnade med stort intresse på ledamot Petterssons anförande och ville liksom få reda på att så här ska det gå till att få igenom det här anslaget och såhär ska det gå till tekniskt, men tyvärr står jag fortfarande lika frågande.

Talman! Jag tror att man ska ta med sig det som ledamot Eriksson lyfte här. Att vad som är självklart så är bara klart för en själv. Det kan faktiskt vara på det viset. Man kanske har brustit i informationen, det är möjligt.

Förslaget som är just nu leder till att man med mycket, mycket större säkerhet kan uppskatta vad allt detta blir att handla om. Jag glömde att svara på den första frågan ledamot Eriksson ställde om pengarna är förlorade. Det är de aldrig. Den där berggrunden kommer att finnas kvar i tusen år till. Då har man alltid den här möjligheten att använda resultatet av dessa provborrningar och geologiska undersökningar.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag ska börja med att säga ett stort tack till samarbetet och ett stort tack till vår utskottssekreterare Sten Eriksson som nog är bland de främsta när det gäller att vara utskottssekreterare. Den saken är klar.

Det finns en hel del i detta betänkande som Liberalerna är nöjda med. Dit räknar jag dock inte ekonomin. För vi är djupt oroade över den. Vi är oroade över hela den offentliga ekonomin, vi är oroliga över den offentliga sektorns växande trend och vi är oroliga över det, ska vi kalla det, lite förstatligande där mer och mer intrång görs på den privata marknaden. Vi ändå tillfreds med att betänkandet plockar upp behovet av konkurrensutsättningar, införandet av utmanarrätter och betydelsen av att hela tiden säkerställa att den offentliga sektorns andel av den privata inte fortsätter rusa och att det sedan många mandatperioder omtalade servicecenter tanken inom förvaltningen finns kort beskrivet under digital transformering. En sådan behöver vår förvaltning med underliggande myndigheter ha. Det är en del av balanseringen av ekonomin.

Talman! Så här skrev utskottet i budgetbetänkande för 2021:”Utskottet förordar i detta skede inte avsättande av medel för utredning av en fast förbindelse över Prästösund utan prioriterar att den parlamentariska kommitté som utreder skärgårdstrafiken får slutföra sitt arbete avseende fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 innan resurser avsätts för andra projekt.” Så här skrev utskottet i budgetbetänkandet för 2022: ”Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att skapa en långsiktig utvecklingsplan för trafiksystemet i skärgården innan den parlamentariska kommitté som utreder en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 fått slutföra sitt arbete. Innan detta är klart och lämnat till lagtinget i form av ett meddelande från landskapsregeringen bör inga andra större projekt inledas.” Ingenting av det utskottet har begärt av landskapsregeringen har kommit och därför heller ingen orsak för utskottet att ändra sin ståndpunkt gällande Prästösundsbron. Meningen ”Under året återaktiveras arbetet med Prästösundsbron” på sid 190 under rubriken "Bro-, hamn- och tunnelinvesteringar" stryks. Precis samma budskap som ledamot Fellmans godkända budgetmotion innehåller.

Gällande den så kallade borrpengen om 500 000 euro är principen densamma. Utlovade meddelanden har inte kommit trots flera uppmaningar från utskottet, och därför är det heller inte ansvarsfull hantering av skattemedel att resursera 500 000 till något som det dessutom inte finns en politisk samsyn kring inom landskapsregeringen. Det är lite som att anlita en byggfirma där hälften börjar bygga golvet och andra hälften taket, men ingen har en ritning.

Liberalerna var kritiska till att landskapsregeringen utan principer ger bidrag till en ny Dånöbro. Vi såg det som ett enkelt sätt att undvika grundproblematiken, att många av dagens kommuner är för små för att hantera stora investeringar och upprätthålla det underhåll som krävs. En stor påse plåster istället för en i grunden välbehövlig reform. I Skrivningen kring Dånöbron uppmanar utskottet landskapsregeringen att inventera framtida behov av liknande bidrag och om behov föreligger etablera en stödprincip för ändamålet. Det är en skrivning liberalerna kan leva med, men som på inget sätt får pausa tankearbetet hur vi löser våra kommuners alltmer ansträngda ekonomi.

Högskolan på Åland. Här gäller det att landskapsregeringen under det sista året på perioden sätter fokus för att svänga trenden med lågt söktryck på flera linjer. Högskolan har haft och borde ha en stor inverkan på den åländska inflyttningen. Högskolan borde vara ett nav i samhällsutvecklingen. Högskolan behöver externa samarbetspartners. Kommande året måste innebära att högskolan får luft under vingarna igen. Landskapsregeringen behöver vara extremt tydliga och drivande för att ta Högskolan framåt och stötta upp ledning och styrelse.

Liberalerna var inte bekväma med att ge en in blanco fullmakt för den havsbaserade vindkraften på 50 år, speciellt inte då det hela kändes onödigt framstressat. Flera nyckelfrågor var fortfarande oklarerade, men skrivningen där utskottet ger fullmakten med villkorat att lagtinget fortlöpande hålls informerat och slutligen godkänner utarrenderingen samt underlaget för konkurrensutsatt offentlig budgivning ger en trygghet, både för Liberalerna och för alla ålänningar.

Underlaget gällande Svinö holme och ett markbyte med Mariehamns stad var bristfälligt och utskottet förordar inte att detta samtycke godkänns. Förhoppningsvis kan staden och landskapsregeringen inom rimlig framtid komma överens om markfrågorna. Där Svinö holme kunde bli ett naturskyddsområde till det delar som landskapsregeringen idag äger marken och där landskapsregeringen erhåller annan mark som via markförsäljning i sin tur kunde exploateras och gagna tillväxt för hela Åland i form av attraktiva bostadstomter.

När man läser vad utskottet skrev för 2-3 år sedan gällande äldreomsorgen kan känslan av att tiden stått helt stilla infinna sig. Nu får vi hoppas att det under arbete pågående äldrepolitiska programmet tar frågan framåt. Det och en tydligare styrning i frågan är grunden. Självklart blir det segjobbat med 10-18 olika åsikter och viljor som ska enas. Landskapsregeringens roll behöver bli mer tongivande. Vi måste se till att alla befinner sig i samma universum och att stuprör är något av ondo när det gäller det offentliga Åland. Vi måste bli bättre på att nyttja vår litenhet till något positivt.

Viktigt av ekonomiska orsaker, men även för att möta upp framtida utvecklingsplaner, är att de ombyggnadsplaneringar som sedan länge pågått gällande ÅHS sker lyhört och med många års framförhållning. Annars blir det dyrt och hämmar utveckling. Utskottet har erfarit att det nya polishuset redan, enligt många, är för litet och till vissa delar omodernt.

Det verkar finnas ett konstant anställningsbehov inom polisen och där inriktningen mot ungdomar idag inte kan ske formaliserat på grund av resursbrist. Utskottets skrivning att polisen ska få ta del av de ungdomsprojekt som dessutom är fleråriga och på det sättet få resurser till ungdomsarbete är en proaktiv skrivning från utskottets sida. Det finns en självklarhet att polisen som den myndighet vilken lagför brott även är med i projekt som går in i områden med ungdomars hälsa och välmående. Inte minst när vi vet att speciellt unga kvinnor idag är särskilt oroliga och utsatta, vilket syns tydligt i enkäter och undersökningar. Återigen, bort med stuprören från all offentlig verksamhet.

En av många intressanta höranden var Göteborgs universitet. IT-institutionen består där av ca 30 medarbetare och är hela offentliga Sveriges forskningsanstalt gällande digital transformering. De har via sin storlek och uppdrag rätt bra facit på vad offentlig digital transformering går ut på. Hörandet med Göteborgs universitet borde ha varit ett öppet hörande för lagtinget och besvarade alla de frågor som finns i var fallgroparna ligger. Vad som alltid ska vara huvudsyftet och för vem man egentligen digitaliserar. Min kollega ledamot Zetterman kommer i sitt anförande gå närmare in på ämnet.

Ingen åländsk sjö fyller längre de krav som behöver ställs på en dricksvattentäkt. Det är fruktansvärt. Ålands vatten har inlett en studie som syftar till att använda havsvatten som källa för en del av vårt dricksvatten. Det kommer att kosta tiotals miljoner som givetvis i grunden är skattepengar. Det tar 10-15 år att restaurera en förstörd vattentäkt. Åland är, tyvärr, efter nordiska mått mätt ett u-land när det gäller skydd av sina vattentäkter. Vattenlagen behövs, och det snabbt, fungerande skyddszoner behövs, och det snabbt, och säkert övrig lagstiftning på det. Det här är inte en fråga som får fastna på ideologiska åsiktsskillnader kring den privata äganderätten. Privata markägare ska givetvis ersättas grundligt, men ett privat ägande får heller inte riskera dricksvattnet på Åland bara för att det är privat. Inte kan fiskodlingen starta upp verksamheter på ett privat vattenområde. Det finns regleringar och miljökrav. Nu behöver landskapsregeringen få fram en vattenlag som främjar såväl markägandet, företagandet som miljö och vatten. Det är egentligen horribelt att vi har hamnat i en situation där vi tvingas lägga drygt 30 miljoner på att rena havsvatten till dricksvatten för att vi inte kan se verkligheten. Det är ungefär som att tillåta rökning på en sjukhusavdelning.

Landskapsregeringen går in för ett kostnadsfritt gymnasium, men det är ännu inte i lag. Landskapsregeringen bör nyttja delar av dagens studiestöd som en rejäl delfinansiering av det kostnadsfria gymnasiet, annars blir det dyrt. Dessa processer bör givetvis ha skett parallellt. Neddragning av studiestödet, införandet av kostnadsfritt gymnasium. Då skulle det ha funnits en helt annan förståelse hos mottagaren. Nu kommer nästa landskapsregering högst troligt vara tvungna att sänka studiestödet, vilket blir obekvämt och skapa missnöje då det aldrig är roligt att bli av med förmåner.

När det gäller den slopade inkomstgränsen var liberalerna tveksamma till att förlänga det ytterligare 6 månader sett till utfallet hittills. Skrivningen från utskottet, om att en snabb utvärdering är nödvändig innan ytterligare eventuell förlängning görs från höstterminen 2023, är vi tillräckligt tillfreds med för att inte gå emot förslaget.

Jag var till läkare här om dagen. Jag har fått allergi mot politiskt tjafs, det är det som har satt sig i halsen.

Om man utreder med hjälp av sakkunskap, behöver man också lyssna till denna sakkunskap, även om den säger annat än vad den politiska visionen innebär. Liberalerna tror, och det faller in i vad utskottet skriver, att målet bör vara att inrätta en NPF-resursskola för barn med störst behov. Detta skulle innebära att rätt resurser läggs till resursskolan och att dagens problematik med att resurserna inte räcker till. För att tillgodose alla åländska grundskolor egentligen handlar om att dagens resurser inte samordnas och nyttjas rätt. Noterar att jag i samma mening fick in resurs 4 gånger. Hur som ger en resursskola för barn med NPF-diagnos en bättre samordning av dagens alla resurser.

Det som varit en årlig följetong för alla landskapsregeringar det senaste århundradet är lagberedningens resurser. Efter att ha tagit del av diverse olika höranden, oberoende varandra, framkommer det akuta och omfattande lagstiftningsbehovet upp som en springande punkt. Det är en utvecklingsfråga, en självstyrelsefråga och en demokratifråga. Det här borde vara opolitisk utmaning. Inriktningsbeslut gällande blankettlagar kontra landskapslagar, köp av lagberedningstjänster, nyttjande av pensionerade och erfarna tjänstemän som kanske vill ansvara för ett lagstiftningspaket nu och då. Hur som behöver frågan lösas. För utskottet blev det en tydlig väckarklocka om dagens behov.

Talman! Jag kommer kort att beröra skattegränsen. Vi har en skrivning i betänkandet. Det har tidigare under året framkommit tankar och konkret ide kring hur vi skulle kunna utveckla arbetet med att minimera skattegränsens negativa effekter. Det är ingenting som vi ifrån utskottet valde att lyfta i betänkandet, för det kräver också att man har en politisk samsyn och en kommunikation med berörda, såväl sjöfart som landbaserat näringsliv. Förhoppningsvis kommer landskapsregeringen att följa upp det spåret utan att på något sätt skapa någon form av hotbild kring läget kring det.

Herr talman! Jag önskar föra förslag 15, 20 och 26 från ekonomi och tillväxtmotionen till röstning. Det hanterar ersättningssystemet, Fastighets AB och en revidering av barnomsorgslagen.

Avslutningsvis, jag och Liberalerna har valt att inte reservera oss till detta betänkande. Det hade vi gott kunnat gjort. Vi hade kunnat haft en hel debattdag till bara för att behandla de reservationerna. Vi känner att det finns ett stort behov av en politisk nedkylning, annars riskerar vi härdsmälta. Med tanke på att kommande år är ett valår krävs det att vi börjar se möjligheterna till samsyn inom områden som annars riskerar hämma utveckling. Det är väl knappast därför vi blivit politiker. Jag kommer därför att lämna in ett förslag som går ut på att det under vintern hålls två allmänna debatter kring kommunerna och skärgårdstrafiken. För att förslaget ska bli formaliserat riktar det sig som ett nytt sista stycke i betänkandets allmänna motivering med rubriken "Allmänna debatter". Där lagtinget uppmanar landskapsregeringen att inkomma med underlag till allmänna debatter gällande ”Kommunerna” samt ”Skärgårdstrafiken”. Debatterna bör äga rum under vintern 2023. Motivet till debatterna är att finna nivån på den parlamentariska samsynen. Vilket i sig innebär bättre förutsättningar till att uppnå ett politiskt klimat som är mer produktivt än det som råder idag och just nu. Med detta hoppas jag att det inte blir någon prestige. Jag hoppas också om detta går igenom att landskapsregeringen ser möjligheterna då att också komma med de efterfrågade underlagen. Det kan vara i form av meddelanden etc. som ska kunna ge en grogrund till en debatt som i sin tur ska kunna sippra ner i att vi någonstans iallafall kan komma till en nivå där vi kan se att vi är överens. Vi finner det viktigt och därför valde vi också att markera med att inte reservera oss till något i detta betänkande. Tack, talman.

Ledamot Holmberg hör till de ledamöter som jag har respekt för. Han har ofta bra och genomarbetade anföranden, så också denna gång. Jag vill ge mitt fulla stöd för resonemanget om att få till stånd en samsyn. En eloge att man för att hjälpa den framsynen framåt inte reserverar sig, det tycker jag är snyggt jobbat.

Däremot förstår jag inte riktigt det här med Dånöbron. Den annars kloke ledamot Holmberg snöar lite in på att kommunerna är små i de flesta sammanhang, så också när det gäller Dånöbron. För vi det resonemanget vidare så skulle ju saltvikarna äga ansvaret för Färjsundsbron, eckeröborna för Marsundsbron, vårdöborna för Vårdöbron och så vidare. Jag vet att vi har en speciell struktur runt Dånöbron, men det är ändå grundläggande infrastruktur som inte en liten kommun ska bära. Eller hur, ledamot Holmberg?

Tack, talman! Någonstans går ju gränsen, ledamot Eriksson. Jag vill också tacka för stödet som ledamot Eriksson gav initialt. Jag tycker det är viktigt med principer. Även fast alla är överens om att någonting är väldigt, väldigt bra så behöver det finnas en princip att ta fasta på i grunden. Ofta står vi inför ett faktum där vi inte alltid tycker likadant, då är det extra viktigt med principer. Jag må ju tycka att skrivningen som utskottet nu gör kring Dånöbron är viktig då att man tar fram stödprinciper. För vad är det som säger att om några månader kommer en åländsk kommun som begär hjälp och stödfinansiering för att byta sitt avloppsnät till exempel och vi hamnar i situationer där tidigare beslutet blir prejudicerande. Jag tycker vi ska undvika det.

Sedan har vi nog olika syn när det gäller möjligheten för våra kommuner att upprätthålla den service som de ändå ska göra, men den diskussionen ids vi inte ta nu. Vi (… taltiden slut).

Principer är viktiga, det håller jag med om. Där är vi eniga, men det jag försökte säga är att jag ser Dånöbron som grundläggande infrastruktur. Den här typen av grundläggande infrastruktur, på samma sätt som de interna broarna ute på Föglö till exempel, ska inte en liten kommun bära själv. Därför höll jag inte riktigt med om resonemanget fullt ut, principer är viktiga.

Jag måste också passa på att fråga en sak för ledamoten Holmberg sade att man lämnade skattegränsen och det hörde till de frågor som också förvånar mig storligen. Speciellt efter det som hände på kommunikationsfronten till och från Åland och vad det kan få för effekter på skattegränsen, skatteundantaget i förlängningen. Det är jag väldigt förvånad att man inte egentligen sade någonting. Man säger bara att man ska följa med frågan, men det brukar betyda att man kanske inte gör sådär jättemycket.

Tack, talman! Tack, ledamot Eriksson. Gällande skattegränsen och den tanke som har dykt upp senaste halvåret, den idé, kräver ett underliggande arbete där man kommunicerar med berörda parter, med sjöfarten och med det landbaserade näringslivet, och att man hittar en bas som man kan utgå ifrån. Den är absolut inte mogen att på något sätt tas upp i ett budgetbetänkande. Då kan den göra mer skada än nytta. För frågan är väldigt, väldigt känslig och kräver nog att man gör allting i rätt ordning och har en god kommunikation. Därav en ganska kort beskrivning av skattegränsen som väl inte ger någonting mer än vad vi har skrivit många gånger förut i budgetbetänkande gällande det.

Bara gällande kommuner och investeringar. Vi går ju mot en verklighet där mer och mer blir väldigt tungt för många kommuner (… taltiden slut).

Tack, talman! Inom landskapsregeringen är jag övertygad om att vi har principer för hantering av Dånöbron och liknande, så det kan ledamoten vara lugn om. Det kan säkert infrastrukturminister Wikström upplysa om senare i debatten.

När det gäller den mängd ärenden som ledamoten väcker. Jag vill börja med att betona att från landskapsregeringens sida har vi respekt för hela lagtinget, det vill jag vara tydlig med. Inte bara för enskilda, även om vi uppskattar ledamot Holmbergs frispråkighet. Däremot är jag lite oroad, trots att det lite har fnyst om det i bänkarna, för skrivningarna om vindkraften. Kan vi utgående från tidigare replikväxling ersätta ordet lagting, när det gäller frågan om hur lagtinget ska vara involverad i att godkänna vindkraftsprocessen, med finans- och näringsutskottet som var landskapsregeringen utgångspunkt? Att det är utskottet som är kärnan i kommunikationen med landskapsregeringen?

Tack, talman! Tack, vicelantråd Jansson. Min uppfattning efter att vi har diskuterat detta i utskottet igår så är ju nog att så är fallet, ja. Finans- och näringsutskottet är den del av lagtinget som landskapsregeringen kan vända sig till initialt och kommunicera med. Det vi också tyckte, från Liberalernas håll, som jag beskrev i anförandet så hade vi ju en oro över att gå in med en mer eller mindre in blanco fullmakt i och med att det finns ändå väsentliga saker som ännu inte är klarerade. Därför ville vi ha en säkerhetsventil, ytterligare, än det som landskapsregeringen beskrev i sitt budgetförslag.

Tack, talman! Det var just därför vi utformade den här begäran om samtycke på det sättet att finans- och näringsutskottet skulle fortlöpande vara med och också då kunna komma med synpunkter om när de kunde föras till lagtinget för att ta ställning. Vi väljer då att se det här mer flexibelt och får tillsammans med utskottet närmare samråda om hur ska vi tolka det här, om det här nu blir lagtingets beslut. För jag ser vissa problem. Låt oss säga att vi har en valrörelse hösten 2023 och samtidigt ska man samla antingen det avgående eller de nya lagtinget. Man kanske inte ens har en regering på plats så ska vi samtidigt begära beslut. Jag tror att ledamoten förstår det.

Sedan till sist. Jag lite delar finansministerns frustration över det här med Svinöområdet. Vi har lagt ner avsevärd tid på den begäran Mariehamns stad har fört fram om att överlåta landskapets ägor till staden. Ska vi inte ta stadens begäran på allvar?

Tack, talman! Jag vill återkoppla lite till det replikskiftet vicelantrådet hade tidigare under förmiddagen med utskottsordförande Pettersson. Problemet med att lagtinget inte ens kan bli sammankallat när det verkligen behövs. Liberalerna, jag vågar tala för hela oppositionen, vi har nog inte motsatt oss att ha ett extra plenum eller en sammankallning på något sätt. I alla fall inte från Liberalernas sida. Vi vill se ett modernt, nytt sätt att arbeta i lagtinget där man jobbar 365 dagar i år om det behövs.

När det gäller Svinö holme så den beredningen håller inte. Hur ska jag som lagtingsledamot kunna förklara åt den vanliga ålänningen vad innebär det här markbytet, vad får stan istället? Vi har haft höranden kring Svinö holme med berörda markägare som är väldigt, väldigt upprörda. Vi ser hur den här processen har gått i staden. Det är inte moget för ett markbyte, men jag hoppas att det är moget över tid iallafall.

Tack, talman! Ledamot Holmberg lyfter upp projektet för barn och ungas psykiska hälsa. Jag letar bland höranden som ni har haft, för ni har ju haft en hel hög med höranden, men jag ser ingenstans att ni har hört projektledaren och projektmedlemmen i projektet. Ni har ändå en skrivning om hur arbetet ska skötas utan att egentligen veta hur de har tänkt. Är inte det lite märkvärdigt ändå?

Tack, talman! I grunden är väl det märkliga att vi här i lagting har godkänt ett projekt på 800 000 utan att veta vad projektet ska gå ut på. Det är det märkliga. Tyngden i det hörandet vi hade med polisen var så pass stor och så pass logiskt att vi såg oss inte förnärmade av att skriva det som vi skrev i det betänkandet. Vi tycker att det är en väldigt logisk del att polisen med de kunskaper, med den erfarenhet och med den tyngd som de har ska vara en naturlig plats i ett projekt som berör ungdomars hälsa, den psykiska hälsan, som speciellt blir mer och mer påtaglig bland unga kvinnor.

Talman! Jag motsäger inte det, men jag ser inte logiken i att man bara hör en och inte de som verkligen håller på med projektet. När projektet inleddes så det finns en lång projektbeskrivning om hur tanken är att det här projektet ska jobba. Det gissar jag att ni har redan läst, för det är offentliga handlingar. De håller nu på att ta fram en projektplan och en styrgrupp, vet ni hur de har tänkt att den här styrgruppen ska se ut? Jag vet inte, för jag har inte fått den klar ännu eftersom projektledaren och projektmedlemmen började sitt arbete i början på november. Jag vill bara pålysa det att ni har hört polisen, men ni har inte hört dem som håller i projektet. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt. Man hade kanske när man har hört så här många också kunnat hört den andra parten.

Tack, talman! Jag tror att det är viktigt, inte bara för att man ska ha en varsam hantering av skattemedel, att när man startar upp projekt och får dem finansierade så borde man ha rätt mycket kartlagt vad man ska syssla med i projektet. Nu känns det som att man har gjort lösningar utefter vägen och de här anställningarna kommer ganska sent in i projektet. Jag står för det och majoriteten i utskottet står för det att vi tycker att det är logiskt att polisen är med, som en del av sin ungdomssatsning, i sådana här projekt. Vi ser inte att det skulle finnas något motsatsförhållande, däremot ser vi att det är fullt naturligt.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg. Jag noterade att du tog upp det här önskemålet om allmänna debatter framledes. Det är någonting jag verkligen kan stödja, den tanken, och det är ju någonting som ledamot Holmberg och jag faktiskt har diskuterat under det här utskottsarbetet. Med tanke på den diskussion som vi har hört tidigare här i salen om att det inte förts ett resonemang mellan regeringspartierna och oppositionen i stora frågor så får jag väl ge ett exempel på att jag har åtminstone fört en dialog med till exempel ledamot John Holmberg rätt stora frågor som vi har nu på bordet här. Jag välkomnar förslaget till allmänna debatter i stora frågor för att nå en enighet och komma verkligen framåt.

Tack, talman! Tack, ledamot Mansén. Det var en mogen replik. Som jag försökte säga i anförandet att jag hoppas att det inte går prestige även i detta, utan att det här ska vara förutsättningslösa debatter där vi tar med oss det som vi redan vet och förhoppningsvis kan landskapsregeringen komma med viktig input till de här debatterna som gör att vi kan hitta varandra nånstans. Om det sedan är långt ner, men vi behöver hitta varandra någonstans. För det här läget just nu är både oproduktivt och dysfunktionellt. Jag tror nog att går vi in i en valrörelse, som de flesta kommer att göra, så kräver nog ålänningarna mer av oss än vad vi kan prestera just nu idag.

Jag kan hålla med dig fullständigt i det resonemanget för att det visar ju sig att mandatperiod efter mandatperiod vandrar de här frågorna av och an. Vi måste någon gång börja vandra framåt. Så visst är det så, ska vi komma framåt i de här frågorna behöver vi definitivt lägga ner prestigen, titta framåt, tänka på nästa period att det ska hålla, annars blir det problem.

Tack, talman! Jag hoppas att lagtinget förstår att Liberalerna inte lämnar in reservationer var inget lätt beslut, men det var ganska självklart egentligen. För jag tror att vi alla vet var vi har varandra när det gäller politiken inom de flesta områden, och speciellt inom ekonomin råder det väl inget tvivel om vad Liberalerna tycker, men jag tror att det är dags att vi alla tar några steg bakåt för att sedan kunna ta flera steg framåt.

Talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat budget 2023 och föreslår att den omfattas med några justeringar. Det mesta som sades i remissdebatten håller för Moderat Samlings del. Vi kan konstatera att det vi då sade nu stämmer ännu mer.

Efter remissdebatten har vi sett skenande priser, stigande räntor, bränslepriser på fortsatt hög nivå. Hushållen känner oro för framtiden, enligt ÅSUB. Då är det helt rätt med en budget som dämpar smällen med ett kraftfullare grundavdrag, ett elstöd, ett elräkningsavdrag och ett fortsatt generöst resekostnadsavdrag. Vi måste se till att de åländska hushållens vardag går ihop.

I måndagens plenum fick vi en beskrivning av avdragens nettoeffekt. Den som har en nettoinkomst på 25 000 hade tidigare 0 euro i avdrag. Efter förändringarna är nyttan cirka 300 euro per år. Vi har också en fortsatt säkerhetspolitisk spänning. Pandemin skapar alltjämt utmaningar för ÅHS. Det är således än mer befogat att stärka organisationers resiliens och uthållighet, minska beroendet av "snuttläkare", skydda patienterna, skydda systemen mot överbelastningsattacker och skydda patientsäkerheten, vilket vi gör i denna budget. Innan utskottsordförande Petterssons ord faller i glömska vill jag tacka för de fina, uppmuntrande orden till ÅHS i utskottsordförande Petterssons anförande.

Parallellt med utmaningarna som vi ser här och nu är det nödvändigt att ta höjd för framtiden. Fördubblingen av antalet 75 plus åringar förutsätter ett nytt sätt att arbeta, stöd för en seniormottagning. Den uppgång i psykisk ohälsa som vi under pandemin kunde notera hos våra barn och unga förutsätter likaledes nya arbetssätt, vilket bekräftas av finans- och näringsutskottet betänkande. Det är bra också att utskottet betonar behovet av utvärdering inför det beslut som görs om eventuellt slopande av inkomstgräns för studiestöd.

Betänkandet nämner inte, av lättförståeliga skäl, att vi tappat trafiken till Kapellskär och har begränsat med flygtrafik. Det här är också stora samhällsutmaningar. Gällande trafiken till Kapellskär hänger många obesvarade frågor i luften. Går framtidens väg till Sverige över Eckerö? Går den över Grisslehamnsvägen? Eller kommer det tro allt tonnage till linjen Kapellskär-Mariehamn? Vi som är här i denna sal rår i ganska begränsad omfattning på den frågan, men vi kan åtminstone bidra med klarhet och tydlighet att färjetransporterna över Ålands hav är viktiga. Vi i Moderat Samling gläds inte över att det är en skorsten mindre på Ålands hav. Vi är bekymrade över vad det här innebär för vår långsiktiga samhällsutveckling och våra möjligheter att skapa värde och attraktionskraft på och bortom våra holmar. Optimisten i mig kan tänka att här finns en möjlighet. Det här kan vara början på en hållbar omställning av färjetrafiken, men den kommer inte gratis och definitivt inte utan ansträngning. Gällande flygtrafiken känner jag väl till att landskapsregeringen fortsätter ansträngningarna för att stärka flygtrafiken österut. Det är bra, det behövs. Fortsätta kämpa för det, och hoppas att det snart finns något nytt att berätta i lagtinget om detta.

Avslutningsvis vill vi ge vårt stöd till det fortsatta arbetet med en omställningsplan. Ge gärna infrastrukturministern lite andrum. Låt honom och hans tjänstemän nu jobba fram ett utkast till en omställningsplan som omfattar hela skärgårdens trafikflöden, såväl kommunikationer till Vårdö som till Föglö och vidare. Börjar sedan förankra parlamentariskt med alla partier.

Talman! Till sist vill jag påminna om att Moderat Samling bjuder på julglögg när undertecknad har besvarat dessa repliker. Varmt välkomna till vårt partikansli på sjätte våningen och ta en paus från denna budgetdebatt. Inbjudan gäller alla som hör detta. Tack för ordet.

Talman! Ledamot Valve lyfter förstås viktiga saker, bland annat det förändrade läget nu med mindre trafik till Åland. Det som ledamoten inte nämnde i den här historien om hur hushållen får hjälp osv. var småföretagen. Vad ser Moderaterna att här behöver göras för de små och medelstora företagen?

På sätt och vis nämnde jag det i anförandet. Jag kan ju säga som så att en viktig grej för småföretagarna, någonting som vi i Moderat Samling har fått mycket positiv återkoppling kring från småföretagarna, har handlat om att trygga flygtrafiken österut och att göra det möjligt med flera flygavgångar till Helsingfors, kanske också till Åbo. För det har en stor betydelse. Den andra stora elefanten som ofta nämns av småföretagarna, som jag nu inte nämnde i detta anförande men som beskrivs i budgeten utförligt, är kampen med att göra skattegränsen så osynlig och omärkbar som möjligt. Det är någonting vi moderater prioriterar, brinner för och är beredda att avsätta mycket resurser för att ska löpa så smidigt som möjligt för ålänningarna och företagarna. Alldeles särskilt i jultid där det finns väldigt många försändelser som går över skiftet.

Talman! Skattegränsens betydelse kan inte underskattas och den behöver arbetas med, dessvärre har vi inte sett några resultat till den delen. När det gäller flygtrafiken och småföretagarna. Det finns säkert ett segment, men för det vanliga hantverkarbolaget eller handlaren i Maxinge eller på Torggatan så är flygtrafiken inte särdeles viktig. Här har vi många företag som under Coronapandemin har lyft likviditetslån, de här ska nu återbetalas. Elpriserna stiger, andra omkostnader stiger samtidigt som hushållens köpkraft sjunker. Det avdrag som nu landskapsregeringen inför, den köpkraften kommer inte var märkbar det här första kvartalet. Vi vet att januari, februari, mars kommer att bli tufft för företagen. Varför har Moderat Samling inte någon åsikt kring den här delen?

Talman! Jag tycker ledamot Zetterman uttrycker sig lite förklenande om det arbetet som faktiskt har gjorts med skattegränsen. Det är känt att det har gett resultat det som landskapsregeringen har jobbat med. Man har haft en kommitté på högsta möjliga nivå som har jobbat med förenklingar. Man har nått vissa förbättringar. Det är klart, allting är inte gjort ännu men det är otroligt viktigt att det fortsätter.

Sedan är jag stolt över att den politik som vår regering har fört ledde till att inget företag gick i konkurs under två år av pandemi. Efter de här två åren så har det sedan hänt en del grejer, men det är strongt jobbat av landskapsregeringen att man lyckades hålla igång Åland på det sätt som man gjorde. Väldigt viktigt är att stärka köpkraften. Jag tycker också att ledamoten Zetterman förklenar de åtgärderna. Nog är det väl i rimlighetens namn bättre att vi förstärker köpkraften än att vi inte gör det.

Tack, talman! Tack, ledamot Valve. Den som läser budgetbetänkandet ser ju några inslag som inte märks av i budgetförslaget. För den som tror på det här med privat företagande och att vi ska koppla upp den privata sektorn för att avlasta den offentliga blir ju glad. Jag pratar om konkurrensutsättning, jag pratar om utmanarrätter och jag pratar också om den här vetskapen om relationen mellan privat och offentlig sektor. Den relationen är viktig och där har vi en trend som just nu, och under en längre tid, har varit illavarslande. Hur ställer sig Moderaterna till det? De här inspelen som inte har kommit med i budgetförslaget utan som nu utskottet väljer att lyfta upp.

Vi ställer oss alltid positiva till att samarbeta överskridande över gränserna mellan privat och offentlig sektor. Undertecknad brinner för den frågan. Jag hade förmånen att tillsammans med några andra moderater besöka Medimars nya ägare i Helsingfors för några veckor sedan där vi fick en presentation om hur man kan samarbeta på nya sätt mellan privat och offentlig sektor och skapa ett mervärde för medborgaren. Svaret är att vi förhåller oss positivt.

Tack, talman! Det här är någonting som Liberalerna fört fram under åtminstone hela den här mandatperioden. Det finns även inslag i landskapsregeringens regeringsprogram, speciellt när det gäller utmanarrätter. Det är ju den här kulturen, den här miljön, som vi måste börja bejaka på ett bättre sätt. Alltså där det ska löna sig att vara entreprenör, det ska löna sig att vara privat företagare. Det är alltid lätt att prata om att man ska stötta de privata företagen. Väljer man nu i landskapsregeringen att gå inför det som utskottet skriver att ta fram en strategi för vad som kan konkurrensutsättas och man lagstiftar kring utmanarrätter då har man tagit stora steg framåt.

En sista fråga när det gäller flygtrafik. Är det en god idé nu som landskapsregeringen vill, och som moderata ministern vill, alltså att det offentliga ska nu stå i startgroparna för att starta upp ett flygbolag på Åland? Det finns en skrivning i budgetförslaget kring det, det är inte något som vi lyfter i betänkandet. Är det rätt väg att gå när vi tänker på att skapa en miljö för privat företagande?

Gällande det sista, det är definitivt inte den första vägen som undertecknad skulle välja. Den rimliga vägen är att fortsätta dialogen med de privata flygaktörerna. Det finns Finnair, det finns några till icke namngivna. Det finns ett intresse för att börja med elflyg på Åland, hybridflyg av olika slag. Det är vad jag tror är det vettiga att göra. Jag vet att landskapsregeringen har en dialog med flera privata aktörer. Det är det som jag tror att ger något i första hand. Det är det jag tror att vi ska jobba emot.

I övrigt håller jag med ledamoten. Jag tror att det är nödvändigt att hela tiden ha den här blåslampan, särskilt i de tider vi befinner oss i just nu. Var finns det möjlighet till samarbete med den privata och den tredje sektorn? Det kan också, jag får ta det sen.

Tack, talman! Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del har jag egentligen bara ett par större frågor som jag tänkte prata kring och koncentrera mig på.

När det gäller finans- och näringsutskottets betänkande med anledning av det här budgetförslaget så är det en sak som vi nu ser som problematisk och som vi nu har pratat lite här också bakom i kulisserna. Texten i finans- och näringsutskottets betänkandet går inte riktigt ihop med de förslag som sedan finns på sista sidan. Det gäller den här utarrenderingen av vattenområden där man i texten kan läsa att utarrendering ska ske med villkoret att lagtinget fortlöpande hålls informerat och slutligen godkänner utarrenderingen samt underlaget för konkurrensutsatt offentlig budgivning. Det här går ju inte ihop med det som sedan står i förslaget. Det borde nu också stå i förslaget samma att-sats. Att vi godkänner budgeten men att lagtinget ska ge sitt slutliga samtycke till utarrendering. Det finns inte nu så det hoppas jag att eftersom vi har ett enigt finans- och näringsutskottet som har skrivit på det här sättet i texten i sitt betänkande så kan det väl inte vara ett problem att vi sätter det här på sista sidan också och har den att-satsen med. Annars hänger ju inte det här ihop. Det är ett helt ologiskt betänkande. Om vi ska skicka någon form av klara, politiska signaler så gör vi det ändå inte. Vi skickar bara förvirrade signaler med den här texten. Från Obunden Samling del så lyfter jag fram den här frågan och vi behöver lösa det här.

När det sedan gäller att ge fullmakter att arrendera ut i princip alla vattenområden som finns på Åland, så är det ju inte så som det kan överhuvudtaget fungera. Både finansförvaltningslagen och lagtingsordningen kräver någon form av stadga i de skrivningar som anger vad är det vi arrenderar ut. Vi själva har stiftat lagar som gör det lite svårare att överlåta fast egendom från landskapet Åland till någon annan part. Det här är lite formalia som jag ändå väljer nu att lyfta på det här sättet, för det är viktigt att det här blir rätt.

Sedan för övrigt så Svinö holme hoppas vi att vi kommer att få se. Nu ansåg utskottet att det var inte tillräckligt med underlag för att fatta beslut om den överlåtelsen som man nu hade bett om i budgeten, men vi hoppas att man ska kunna återkomma till det. Det är Obunden Samlings syn på saken. Att låta Mariehamns stad sköta Svinö holme på det sättet man finner bäst.

Slutligen så finns det lite skriverier här, väldigt lite, och frågan är om vi inte borde skriva mera om skattemuren. Helt medvetet kallar jag det för skattemuren. Det är ju ingen gräns, det är en mur. Vi behöver diskutera med de som bygger den här muren. Dess utseende kan vi påverka genom att ännu tydligare, gång på gång, lägga våra krafter på att säga att vi vill inte ha en skattemur runt Åland och det utseendet den här muren har nu är inte vi okej med. Vi vill inte ha taggtråd högst upp. Vi vill inte ha glasbitar utströdda på murens krön. Vi vill inte att den ska vara 50 meter hög. Vi måste få den här skattemuren fixad. Jag har slutat att kalla den för skattegränsen, det heter skattemuren. Det ska vi komma ihåg. Det är Obunden Samlings point i det här. Tack, jag hade ingenting att tillägga.

Talman! När det gäller Svinö holme så håller jag med ledamot Måtar till stora delar. Jag tror att om utskottet hade haft mera tid hade man säkert kunnat fördjupa sig i ärendet. Jag tror att en sådan här bytesaffär kan vara lyckosam för bägge parter. Vad man gör av marken är sedan en annan fråga.

Jag skulle vilja fråga om den här omröstningen gällande ersättarsystemet. Min uppfattning har varit den att Obunden Samling har varit för ett slopande av ersättarsystemet. I omröstningen biträdde inte Obunden Samling den linjen utan man avstod från att rösta. Det var fortfarande en omröstning som vann, men Obundna avstod som sagt. Hur kommer det sig? Står man inte längre fast vid det att ersättarsystemet borde tas bort?

Tack, talman! Lagtingsledamot Zetterman, angående Svinö holme verkar vi ha ungefär samma uppfattning. Det är bra.

När det gäller ersättarsystemet har vi också samma uppfattning. Nu lades den där rösten ned av orsaker som jag inte tänker redogöra för just här och nu. Obunden Samling står annars bakom att ta bort ersättarsystemet och det är en åsikt som vi kommer att stå fast vid.

Ytterligare en fråga, där jag också skulle vilja ha Obunden Samlings linje beskriven, gäller den här förändringen av barnomsorgslagen. Där jag i den lagbehandlingen uppfattade att Obunden Samling såg att det skulle innebära komplikationer för kommunerna och en rejäl fördyring. Här fanns också ett förslag där man skulle inhämta barnkonsekvensanalys och ekonomisk konsekvensanalys av den lagändringen. Där röstade Obunden Samling emot det förslaget. Jag uppfattade det motsatta när lagen debatterades. I liknande ordning, kan gruppordförande Måtar redogöra för Obunden Samlings linje?

Tack, talman! Det är ju så här att när den här lagförändringen kom så var vi inte direkt imponerade och vi hörde till dem som påpekade att det här kommer att bli dyrt för kommunerna, och det blev också dyrt för kommunerna. Det utlovades i samband med att den här lagen kom att kommuner ska kompenseras för den här typen av extra pålagor. Så där har vi inte ändrat någon linje.

I det här politiska spelet, eller vad man nu sedan ska kalla det, att vi inte direkt hoppar på oppositionens olika förslag och motioner är väl en del av det politiska systemet. Ibland är det till och med så att man håller med om någonting som är i en motion, men man hoppar inte direkt på för det blir liksom oreda. Det har ju varit så mycket så mycket dikter och grejer här idag och jag ska ta och citera Bertrand Russell, men jag gör det kanske senare.

Tack, talman! Tack, ledamot Måtar. Gällande Svinö holme så den beredningen var ju inte mogen, men jag hoppas också att man inom överskådlig tid kan komma överens med Mariehamns stad. Att landskapet kommer åt attraktiva bostadstomter som de kan leverera vidare till den privata marknaden på olika sätt för projektering.

Sedan när det gäller skattegränsen så jag må tycka att vi hade lika gärna kunnat lämna bort hela det skattegränsstycket som det står just nu. Det förslag som vi har diskuterat kortfattat här under ett halvår så är värd ett arbete, men jag tror att det arbetet behöver ske under kontrollerade former utanför ett budgetbetänkande innan man lyfter in det. För det finns ett stort arbete att göra för att få med alla i samma riktning. Det är vad det bygger på, enligt min åsikt.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg talade om någon skattegräns, jag antar att ni avser den här skattemuren som jag nämnde tidigare. I grund och botten så har vi nog samma uppfattning. Vi borde samla trupperna nu och ta det här som en ensaksfråga som vi driver stenhårt och kanske glömmer många andra frågor, eller lägger dem åt sidan. Faktiskt på allvar.

Som sagt, Svinö holme. Jag säger inte rakt av att man ska ta 100 hektar och göra det till bostadsområden när vi kanske till exempel skulle vara lite bättre med att tillåta flera våningar här inne i stan där det redan är byggt, så att säga. Vi behöver inte alltid gå på jungfrumark och bygga bostadsområden kanske, men det är sedan en annan sak.

Tack, talman! Jag kan falla in i den ramsa som ledamot Måtar har, skattemuren. Det är ett stort problem. Det är en mur av olika slag, absolut, men den är ändå känslig på det sättet att den är inte självklar hos alla den här tanken som ändå har fötts det här senaste halvåret. Därför skulle det vara viktigt att man under kontrollerade former för de här diskussionerna. Jag vet att sådana diskussioner är redan pågående, men de behöver vara politiska, de behöver vara med det landbaserade näringslivet, de behöver vara med rederinäringen. Sedan efter det ska alla prata med gemensam röst för att se om man vidare, under kontrollerade former, kan gå vidare till Helsingfors och till EU och titta på det. Under betänkandets arbete har vi hört och fått mycket matnyttig information. Det är det som gör också att ärendet är känsligt och kräver nog silkesvantar innan man blir för offentlig i det man tycker och tänker, här från lagtingets sida iallafall.

Tack, talman! Jag är egentligen ingen anhängare av silkesvantar överhuvudtaget. När det gäller den här skattemuren så visst jag kan ha en viss förståelse för att man behöver ha förankringar hit och dit, men vi behöver nog vara ganska tydliga med vad vi vill. Vi behöver också sätta oss in i andra liknande situationer. Personligen så tittar jag väldigt noga på och jag skulle önska att vi skulle från vår sida, och från regeringens sida, verkligen sätta oss in i hur det fungerar nu mellan Nordirland och Storbritannien där man har gjort en speciallösning. Jag skulle också vilja ha en detalj beskrivning om hur det funkar mellan Kanarieöarna och Spanien där vi har ändå jämförbara situationer. De mest jämförbara situationerna. Deras skattemurar verkar inte vara lika glasbeströdda på toppen som vår är. Det här behöver vi ha klarhet i.

Tack, talman! Ledamot Måtar sätter fingret på otydligheten i samtyckesformuleringen i betänkandet. Det vill säga samtycke till fullmakten om att utarrendera vatten till storskalig, havsbaserad vindkraft. Där betänkandet lyder att man ger ett samtycke, men man villkorar det med att landskapsregeringen ska komma in med mer information och sedan ska lagtinget därefter ge ett till samtycke. Det blir väldigt konstigt, är det begreppsförvirring här? Borde man använda andra ord i sådana fall? Att lagtinget förutsätter en dialog, men samtycke ger man väl bara en gång antar jag. Så borde man i alla fall tolka finansförvaltningslagen. Man kan inte ge ett samtycke hur många gånger som helst, utan man ger ett samtycke eller så ger man det inte.

Tack, talman! När det gäller hur det är formulerat i finans- och näringsutskottets betänkande nu så lagtingsledamot Holmström har helt rätt. Alltså att jag sätter fingret på att det hänger inte ihop. Det står i texten att man inte ger det här samtycket. Det står i själen, eller i motiveringarna, att det här samtycket ger man inte för att man har flera villkor. Sedan på slutet där förslagen kommer, där man säger att vi godkänner budgeten med de här ändringarna, så säger man ingenting om att man i texten har sagt att man inte ger det. Det hänger inte ihop. Jag skojade här tidigare och sade att det är som ett domslut som säger i motiveringarna att någon ska betala 10 000, men sedan i själva domslutet står det inte att man ska betala 10 000. Det liksom funkar inte.

Talman! Man kan skriva vad som helst i den allmänna motiveringen i ett betänkande. Det som sist och slutligen avgör vad lagtinget fattar beslut om är det som är i klämmarna, alltså vad man sedan ska bestämma om. Som jag tolkar det här betänkandet ger lagtinget ett samtycke, men så kan ju landskapsregeringen välja då föra dialog med lagtinget enligt de villkor som ändå sätts upp i betänkandet allmänna del. Jag måste hålla med om att den allmänna delen är väldigt, väldigt oklart. Vad ger man egentligen för politisk signal? Ger man den signal att kör på eller ger man en halv signal? Jag håller med om att det är formulerat på ett oklart sätt, men min tolkning är att man ger ett samtycke.

Tack, talman! Jag uppfattar det också som man kanske ger ett samtycke. Vilket jag sedan säger att den typen av samtycke står i strid med lagtingsordningen och finansförvaltningslagen, i mitt tycke, för det är inte tillräckligt specificerat. Man fattar inte vad det är som riktigt ska ske i detalj. Det i kombination med hur det nu är skrivet i finans- och näringsutskottets betänkande så blir det här sillsallad. Med tanke på att vi nu är i jultider så passar väl det bra att använda som liknelse.

Tack, talman! Tack till ledamot Måtar som lyfter upp skattegränserna, eller skattemuren som ledamoten väljer att kalla det. Det är en fråga som har haft en hög, och har, en hög prioritet hos landskapsregeringen. Man har lagt ner avsevärda resurser i form av arbetstid och olika samarbetsgrupper. Det har lett till att man har helt enkelt mildrat det som slutligen har hänt jämfört med det som var hotet ursprungligen. Det har skett avsevärda förbättringar jämfört med utgångsläget. Nästa steg här är ju att titta på EU-rätten, jämföra den med den nationella lagstiftningen och se att hittar man någonting här som man kan ändra på för att mildra för vårt näringsliv och privatpersoner också för den delen. Det här är ett pågående jobb som långt ifrån är slut.

Tack, talman! Det är jag helt övertygad om att det jobbas med det här. Jag tror bara att man kan jobba ännu mera med det. Man kan sätta ännu mera fokus på att vi måste få skattemuren fixad. Skattemuren gör idag att vårt landbaserade näringsliv ligger på akuten och då gäller det att vi kommer med intensivvårdsteamet och verkligen ser att vad är problemet. Vi kan inte bara ge plåster, vi måste fixa de här stora blödningarna. Det är här och nu och det är med all kraft. Där kan vi bli ännu bättre.

Tack, talman! Som jag sade, det här är ett pågående jobb och jag vet att redan inom ett par dagar så kommer nästa möte hållas runt skattgränsproblematiken. Det viktigaste här ser jag nog är att utreda den här EU-rätten kontra den nationella lagstiftningen. Jag tror att där kan man hitta nycklar att gör det här på riktigt enklare.

Tack, talman! Jag är inte i detalj insatt i EU, vilken detaljkoll de har på de finländska reglerna som har byggt upp vår skattemur. Det är min uppfattning att vi i första hand ska få finska lagstiftaren och finska myndigheterna att inse att det går att göra det här enklare utan att EU säger någonting. Att det skulle vara steg ett. Det hoppas jag att det är det sättet vi arbetar på. Där ska murbräckan användas nu primärt enligt Obunden Samlings åsikt.

Tack, herr talman! Ni tog upp det här med samtycket och den skrivningen och ni tittade på formalia. Jag funderar också på flera olika saker i det här betänkandet. Vi går ibland emot budgetförslaget och ibland justeringar som i det här fallet. Hur tycker ni, borde då den här att-satsen komma som en att-sats där? Borde ni eller någon framföra den här formella korrigeringen så att det blir fullständigt?

Tack, talman! Det är Obunden Samlings uppfattning att den här att-satsen borde komma dit. Att lagtinget ger sitt samtycke till utarrendering, men att det är med villkoret att lagtinget fortlöpande hålls informerat och slutligen godkänner. Så det är ett tydligt villkorat samtycke så som ett enigt finans- och näringsutskottet har skrivit redan, så det kan inte vara något problem så att säga.

Tack, herr talman! Sedan kom ni in på det här avsnittet om skattegränsen som ni kallar för skattemuren. Där är det ju så att vi hade ett flertal höranden kring skattegränsen som vi kallar det. Nu får vi inte säga vad som sägs i ett utskott, men texten finns här i betänkandet. Det är ett enigt betänkande, inte ens Obunden Samlings representant har reserverat sig mot det. Jag tror att man ska läsa den där texten och begrunda och fundera. Som sagt får vi inte säga vad som sägs, men det där var slutsatsen som utskottet drog.

Tack, talman! Jag kritiserar inte det som är skrivet i det här betänkandet angående skattemuren, men jag påpekar samtidigt att vi kan göra mer och mer och mer när det gäller att få det här problemet löst.

Tack, talman! Tack ledamot Måtar som håller Obunden Samlings gruppanförande. Jag är väl lite förvånad. Jag förstår kommentarerna kring utarrenderingen, fullmakten kring den. Samtidigt har Obunden Samling suttit med på utskottsmötena och ni kan ju se i slutet att det är ett enigt utskott som kommit fram till det här. Det står ganska tydligt i utskottets synpunkter det vi vill framföra. Det är att beklaga då att det inte finns tydligare uppsats bland punkterna och utskottets förslag. Det kan jag hålla med om, men det framkommer ändå väldigt tydligt i utskottets betänkande det som ledamot Måtar efterlyser.

Tack, talman! Det är min uppfattning att den här att-satsen har funnits med och förekommit länge. Vi har diskuterat hur det kom sig att den sedan försvann den här att-satsen. Jag tänker inte gå in i detalj hur ni kan tänkas ha resonerat, men ibland kan man vara politisk enig om någonting som är juridiskt fel. Då är det fortfarande juridiskt fel. Jag säger nu att det här är juridiskt fel, det här går inte ihop. Sådana här beslut ska vi inte fatta i det här lagtinget, det är egentligen vad det handlar om. Det är inte så mycket politik det här. Vi behöver ha juridiskt korrekta beslut.

Tack, talman! Nu måste jag faktiskt fråga ledamot Måtar om han inte hänvisar till en diskussion som har pågått under utskottsdiskussionerna? Det som är beslutet så står faktiskt i pappren här, det som kommer till lagtinget. Kan du vara lite tydligare med vad du egentligen efterlyser?

Tack, talman! Jag försökte att jag inte skulle gå in i detalj om vad som har sagts och varit och så vidare. Jag försöker bara säga att det saknas en att-sats i förslaget i det här betänkandet. Det är juridiskt fel att den att-satsen är borta. Eller så ska man i så fall annars ändra texten i det här. Nu vet man inte om det här är ja eller nej.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag håller med de som har sagts att det här är kanske inte finans- och näringsutskottets mest heltäckande betänkande. Greppet om Åland som helhet, både beträffande ekonomin och riktningen framåt i många samhällsfrågor, är något oklart. Trots det är vi Socialdemokrater ändå rätt nöjda med den här budgetbehandlingen. Vi har åtta välformulerade reservationer, men vi har också fått mycket gehör för våra åsikter och ställningstaganden.

Jag uppfattar att en av våra motioner har blivit godkända, om skärgårdstrafiken. Vi har varit extremt tydliga i vår position när det gäller vår syn på en tunnel till Föglö. Vi har lagt den frågan åt sidan för flera år sedan eftersom vi förutspådde precis det vi nu ser. Det finns inte majoritet för ett sådant projekt och det är fortfarande inte en ekonomiskt motiverad satsning. Vi hoppas att man efter omröstningen på måndag kan lägga tunnelprojektet till handlingarna och istället koncentrera sig på frågor som man kan förverkliga, och sådant som vi måste realisera.

Vi vet att vi behöver ställa om sjötrafiken till fossilfria former. Vi behöver ha en ny organisering över hur sjötrafiken planeras och upphandlas och vi behöver förstås en ny generalplan för över hur hela det här trafiksystemet som helhet ska utvecklas. Att man i en sådan helhet bygger broar i stället för bilfärjor, till exempel över Prästösund, den dag det är ekonomiskt motiverat och ingår i en helhetsplan är ingenting vi Socialdemokrater i sak har någonting emot, men det måste finnas en helhet plan och den saknas nu.

Den trafik- och skärgårdspolitik som vi har sett under den här perioden är faktiskt en av de sorgligaste på länge. Alfågeln går sönder stup i ett. Vägen är avgrävd, skriver skärgårdsborna i tidningen. Regeringen har utlovat meddelande om tunneln. Det vi nu ser är ett sönderfall av den enighet och möjligen samsyn som någon gång har funnits i den här frågan. Också hela omställningsplanen för trafiken har ministern meddelat att det blir ingenting av.

Jag har hävdat, och vi hävdar tesen, att man måste förändra i tid. Man måste vara proaktiv i många frågor. Annars förändras saker ändå, och ofta till det sämre. Jag uppfattar att det här är en politik som färre och färre partier här i lagtinget vill stå bakom. Det är nog inte bara Alfågeln som drabbats av haveri, tyvärr också hela trafik- och skärgårdspolitiken.

Några ljuspunkter. Socialdemokraterna tycker det är mycket bra att landskapsregeringen redan i våras tog ställning till att inte spara på vården. Vi uppskattar det mycket och vi är tacksamma för att inte vi måste ta den kampen igen i samband med den här budgetbehandlingen. Det är klokt att låta pandemins effekter först klinga ut. Vi är glada för att det är en kamp vi inte har behövt föra den här budgetbehandlingen.

Vi är också glada över att utskottet har sett vårt upprop om behovet av ett resurscenter för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, det vill säga NPF barn. Att det i utskottet nu finns en tydlig beställning på att ett sådant behöver finnas. Först möjligen i ambulerande form, men sedan ett mera stabilt center.

Jag tycker också utskottet har bra skrivningar om äldreomsorgen. Att man söker lösningar för hela Åland, och särskilt för personer med demens- och minnessjukdomar. Det är vår förhoppning inom Socialdemokraterna att vi inom kort kan komma i gång med ett sådant projekt inom Mariehamns stad. Här krävs också en helhetssyn för alla ålänningars behov. Det är bra att utskottet efterlyser en fast styrning för äldreomsorgen, det behövs. Eftersom det är många aktörer som ska samordnas, landskapet, hälso- och sjukvården, kommunerna och kommunernas socialtjänst.

Vi tackar också för att utskottet, i likhet med oss, finner det klokt att säga nej till försäljningen av Svinö holme i det här skedet innan man har klarhet i hur markområdet ska användas. Vi anser att Svinö holme kan tillgängliggöras för rekreation, men inte för bebyggelse och breda trafikleder. Åtminstone måste syftet med ett sådant markbyte vara klarlagt.

Vi tackar också för att utskottet delger sina tveksamheter kring utarrenderingen av de stora landskapsägda vattenområden för den havsbaserade vindkraften. Socialdemokraterna är i grunden positiv till dessa satsningar, men vi skulle missköta vårt uppdrag här i lagtinget om vi inte kunde ställa de kritiska frågor som måste få ställas kring dessa gigantiska projekt och vad de betyder för vårt samhälle. Vi behöver ha klarlagt både de positiva effekterna i form av skatter, arrenden, energiförsörjning och vad annat gott dessa projekt kan bidra med i vårt samhälle, men vi måste också ha klarhet i de risker som kan förknippas med att dessa enorma bolag får tillgång till åländska vatten och stora vattenområden i norr och vad det sedan kan innebära för djur och natur, fiskar och fåglar, som förstås kommer att klarläggas i miljökonsekvensbedömningar. Också det att våra myndigheter, till exempel ÅMHM, har tillräckliga resurser att utföra sitt objektiva och kritiska arbete. Här tycker jag också Socialdemokraterna har fått gehör och förståelse för att vi har lyft ÅMHM:s resurser kontra arbetet med vindkraften. Det är också viktigt att landskapsregeringen fläckfritt sköter utarrendering och beviljande av näringsrätter på ett så korrekt och transparent sätt att ingen kan ifrågasätta rättssäkerhet och objektiv hantering.

Vi är också glada för att frågan om dricksvattenförsörjningen nu lyfts till en strategisk samhällsnivå. Det är oerhört centralt. Jag är tacksam för att man har fått insikt i hur viktig framtidsfråga det här är och hur situationen de facto är på Åland. Att vi har mycket lite alternativ för att trygga vår vattenförsörjning framöver och att det finns risker med de satsningarna att det också blir dyrare. Särskilt eftersom vi måste konstatera att de dricksvattentäkter vi har idag är i stort behov av fortsatt skydd mot tillförande av ytterligare näringsämnen från jord och skogsbruk om de ska kunna fungera som vattentäkter också i ett längre perspektiv. Därför är utskottets uppmaning till landskapsregeringen att skapa effektiva skyddszoner kring vattentäkterna och dess tillrinningsområden helt avgörande för framtiden.

Sist och slutligen vill jag säga och framförallt kanske rikta mig till tidigare talare ledamot Måtar och Obunden Samling. När det gäller skattegränsen så tror jag man måste verkligen vara försiktig med vad man önskar sig. Skattegränsen har vi som ett undantag av EU, trots att EU eftersträvar harmonisering i allt. Börjar vi från åländsk sida säga att vi vill bli av med den, det tar inte länge innan vi blir av med den. Jag tror det är viktigt att inte vi ålänningar blir våra egna värsta fiender. Därför måste man ha ytterst klart för sig vilka risker man i så fall utsätter Åland för, våra transporter, vår sjöfart och hela den åländska ekonomin. Jag önskar verkligen, med hela Ålands bästa för ögonen, att vi jobbar systematiskt med att minska konsekvenserna av skattegränsen för våra medborgare och företag, men att man inte ägnar sig åt det minsta gnutta populism när det gäller att ifrågasätta skattegränsens vara eller inte vara. De som vill diskutera det här mera vill jag bjuda in till ett seminarium imorgon i Sjöfartsmuseet kl. 11:30 som heter "Vad händer inom Åländsk sjöfart?", där flera företrädare från branschen kommer att vara närvarande. Tack, herr talman.

Tack, herr talman! Återigen när man lyssnar på Socialdemokraternas anförande så slås man av hur naivt man uttrycker sig om de här stora planerna som ska rädda allting. Det är inte så som det blir och det kommer inte att fungera. Det har vi ju sett nu också, förstås.

Jag tror att varje mandatperiod så behöver det finnas utrymme för den politiska ledningen som finns just då att fatta sina beslut om hur skärgårdstrafiken ska utformas. Varför ska man annars ha politiker som sitter här om vi ska ha planer för allting som ska gälla för lång tid framöver? Det funkar inte. Det blir inte politik mera då. Jag tror att vi i stället behöver skapa förutsättningar. Förutsättningar för att förändra trafiknätet under en innevarande mandatperiod. Det går att göra, men det tar tid på grund av att vi inte har investerat i skärgården på väldigt, väldigt lång tid.

Jag tror att vi kan konstatera att minister Wikström och jag har helt olika syn på skärgårdstrafiken, även kanske vindkraften. Mera långsiktiga frågor kräver nog tyvärr en bredare politisk samsyn och de behöver också kunna hålla över kanske ett val, två val, kanske tre val till lagtinget. Annars blir det precis det vi har sett nu. Sillsallad använd ledamot Måtar här nyss, men också en ad hoc politik där man drar det ena efter det andra ur bakfickan. Det blir ingen samsyn. Det blir ingen helhetsbild. Det blir ingen trygg resa mot framtiden.

Tack, herr talman! Sådär kan man säga förstås. Det som vi gjort under den här mandatperioden, det som vi håller på med just nu, är att skapa förutsättningar för att implementera nytt tonnage. Bara en linje är ett väldigt stort projekt som sträcker sig över flera mandatperioder på grund av de förutsättningarna som behöver finnas på plats för att sätta in till exempel en ny färja. Det skulle vara väldigt tacksamt om ledamoten kunde sätta sig in i de faktiska ledtiderna som bara en linje innebär. Då skulle man kanske inte tala om hela skärgården på en gång.

Jag vet att vi i samband med driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken gav oss ut på ganska oklara vatten. Att det också innebar svårigheter att planera en sammanhållen trafik. Eftersom ena linjen läggs ut på entreprenad och sedan den andra. Hur ska du få grepp om helheten?

Jag och socialdemokraterna anser att en ny organisering är på sin plats. Man måste flytta bort hela frågorna om upphandling av de här linjerna till en mera objektiv organisation än, som nu, direkt i händerna på en enskild minister. Det är inte rättssäkert och det är inte bra för framtiden. Jag hoppas här att vår fråga om en ny organisationsmodell för detta kan tas med åtminstone under nästa mandatperiod i regeringsprogrammet.

Talman! Nu var det inte här som jag tänkte säga, men måste ändå diskutera det med ledamot Gunell. Vad är det här? Finns det ens gnutta till möjlighet att vi skulle kunna få svar på några som helst frågor? För några månader stod man här och sade från landskapsregeringens sida att det måste vara stort, brett parlamentariskt stöd när vi gör stora investeringar. Nu ska vi inte få några prioriteringar, vi ska inte få någon helhetsbild, vi ska inte få nånting. Jag har tusen frågor och det finns inte ett enda svar på någon väsentligt stor samhällsfråga för det åländska samhället. Vad ska man göra? Ska man ge upp?

Bästa vicetalman Sjögren. Jag tror vi måste ha val på Åland och få en ny regering om du ska få något svar. Det är precis det som blir det här dubbla språket. När det gäller tunneln så har minister Wikström sagt att han kräver uthållighet, han kräver breda parlamentariska uppslutning, han kräver att de håller efter flera mandatperioder. Sedan är det plötsligt oviktigt för varje regering ska få göra vad varje regering vill. Då utesluter man ju faktiskt en syn på framtiden där du kan förverkliga någonting. Det blir bara sillsallad.

Talman! Det här är den överlägset värsta sillsalladen jag någonsin har varit med om i mitt snart 20-åriga politiska liv. Det liknar absolut ingenting. Jag delar för övrigt ledamotens uppfattning om att förändrar man inte i tid, så förändrar man i alla fall. Då har man inte kontroll över saker. Då går kommuner i princip i konkurs, då havererar skärgårdsfärjor. Vi lider brist på visioner, politiska beslut. Vi kommer att få sota för den här mandatperioden i åratal framöver.

Om man vill bevara det småskaliga fina Åland, med dess levande skärgård och dess kommuner med spridd bosättning över hela Åland, måste man förändra. Om man tror att det löser sig med status quo sker det försämringar. Det är nog väldigt viktigt att ha det i åtanke. Det var någon som citerar Karin Boye här, ledamoten Pettersson, och det gör ont när knoppar brister, men ibland är det nödvändigt.

Talman! Jag tänkte kommentera lite angående Prästösundsbron som ledamot Gunell tog upp sitt anförande. Det kanske finns en form utav klokskap trots allt i det som finans- och näringsutskottet kom fram till. Det säger jag inte för att på något sätt och vis vara emot en Prästösundsbron, men frågan är ju vad betydelsen av den där meningen de facto hade. Det är ju inte så att man inte har satt pengar tidigare under åren. Den förrförra regeringen lade redan 250 000 euro på en miljökonsekvensbedömning som de facto fastställdes under förra mandatperioden. Att ha den här meningen där tror jag tyvärr inte kommer att leda till så mycket konkret, men det är väl en trevlig tanke kanske.

Jag tror att man kan komma överens om investeringar, både i broar och hamnar och tonnage, så länge det finns en bred samsyn. Jag tror att det är nödvändigt att det finns i grunden en generalplan över hur trafiken ska utvecklas. Efter det som nu har hänt med hela skadeståndsprocessen, som ligger kvar och gror nånstans, så kommer ingen regering att våga investera. Om inte det finns ett parlament som är lite mera långsiktigt.

Tack, talman! Det är mycket citerande här i dag, jag glömde Bertrand Russell tidigare. Han sade att i politiken så är det många som utger sig för att vara brandmän, men samtidigt sprutar de en massa bensin på elden. Det är det vi ser här idag. Det är beklagligt som det kommer här från alla håll och kanter, däribland från ledamot Gunell.

När det gäller Ålandsprotokollet, när det gäller skattemuren, så den beror på att vi har ett Ålandsprotokoll som utgör en del av EU:s primärrätt. Att vi börjar med att fråga "Kan vi få ändra det här? Kan vi justera det här? Det här funkar inte längre" kommer inte att leda till att EU:s primärrätt ändras på det här sättet. Så funkar det inte. Man kan alltid förhandla om det och i slutändan är det den här församlingen, de som sitter här i det här lagtinget som godkänner en ändring av Ålandsprotokollet slutligt i fall motparten är med på noterna.

Jag tror att det är sällan så här i världen att man kan äta kakan och ha den kvar. Jag tror att det också har relevans ifråga om skattegränsen. Jag måste nog ärligen säga att jag hoppas vi får andra juridiska sakkunniga än ledamot Måtar när det gäller den här frågan om jag ska ha tilltro till att våga ta sådana risker som jag tror att ledamot Måtar indikerar. Det här är också en fråga som inbegriper hela vårt samhälle, både vi som sitter här i lagtinget men också hela näringslivet. Vi måste diskutera den tillsammans.

Tack, talman! Det är så här att om det här fortsätter med skattemurens problemutveckling som vi ser så kommer vi att få många i den här lagförsamlingen som blir invalda för att fixa den saken. Det är bara en tidsfråga.

Det jag säger är att vi måste kunna börja förhandla om den här saken. Vi måste börja ta upp den här diskussionen. Vi måste kunna peka på andra exempel, det allra senaste Brexit exemplet med hur Nordirland hanterades i förhållande till Storbritannien. Ni må nedvärdera mina juridiska sakkunskaper. Det är inte så att jag sitter och säger att det är jag som ska göra det här, men jag tror att min kunskap är skyhög i jämförelse med eran kunskap när det gäller EU-rätt och hur den ändras. Det är inte heller svårt att ta den här kunskapen till sig.

Det kan hända. Jag tänker inte tävla med ledamot Måtar om kunskap. Jag har noterat att det i Obunden Samling finns väldigt mycket, och man lyssnar väldigt mycket till alla de där som tror att vi ska fixa det. Jag ser stora risker för en uppenbar populism där man lovar väljarna att bara vi får bestämma så ska vi fixa det. Ni har ju suttit här i regeringen nu i tre och ett halvt år, inte har ni fixat någonting. Det här är varning för populism när det gäller ledamot Måtar och Obunden Samling som kommer att lova att fixa det och sedan inte klara av det. Jag skulle vara försiktig, om jag är väljare på Åland, med en sådan utsaga.

Talman! Jag och Centern delar i mångt och mycket de farhågor som ledamot Camilla Gunell nu för fram när det gäller skattegränsen. Jag tycker det är viktigt att vi kommer ihåg varför vi fick den. Vi fick den för att säkra transporterna till och från Åland. Vi är alla som sitter här medvetna om att det alltid finns en baksida på medaljen. Baksidan i det här fallet är det som privatpersonerna får ta, det är det som det privata näringslivet får ta. Det oaktat när man tittar på det här sammantaget så ska vi komma ihåg att så länge vi har skattegränsen så har vi också mer eller mindre garantier för trafik till och från Åland på ett ganska bra sätt. Sedan ska vi inte blanda ihop det här nu med att Rosella inte trafikerar längre till Sverige. Det är liksom en annan historia tycker jag.

Det kanske också kan vara skäl att påpeka att svenska staten ersätter, betalar, ungefär 500 miljoner kronor årligen för att stöda trafiken till Gotland. Jag finner det högst osannolikt vid en förändrad trafiksituation att finska staten kommer att komma emot på samma sätt. Vi ska värna skattegränsen. Vi ska göra vad vi kan för att minimera för näringslivet och för privatföretagare. Så har det också skett. Både finansministern och speciellt näringsministern har gjort absolut allt vad man kan med diplomatiska och rejäla medel för att minska effekterna av det. Jag håller med ledamoten, man ska vara försiktig med vad man önskar sig i juletid.

Tack för det. Jag tror man ska ta på stort allvar de problem som finns i vårt näringsliv och det ger tyvärr legitimitet åt ett ökat ifrågasättande av skattegränsen. Vi som är här, som är ansvarstagande politiker och som har ett ansvar också för imorgon, måste nog se bredare på saken. Jag minns 2005 redan när jag träffade näringsminister Leif Pagrotsky i Sverige och tog upp våra avigsidor med skattegränsen. Han nästan stampade mig på foten av ilska för jag skulle inte komma från Åland och klaga på nackdelarna med ett skatteundantag som gav Åland sådana marknadsfördelar varenda dag.

Talman! Vi är alla medvetna om att det finns nackdelar med skatteundantaget. Vi ska inte vara rädda, vi som sitter här, för att man ifrågasätter skatteundantaget, men vi ska med sakliga argument driva frågan vidare och det gör vi för Ålands bästa.

Jag tror att det är väldigt viktigt att arbeta så. Att man inte är alltför yvig i sina utsagor kring skattegränsen och dess slopande innan man har riktigt torrt på fötterna i att vidta mått och steg. Annars äventyrar vi nog väldigt mycket av våra kommunikationer, den åländska ekonomin och dess kringeffekter som sjöfarten ändå har på alltifrån taxi, restauranger, tvätterier och så vidare. Det blir en lång lista med sorgligheter ifall att det går tokigt här.

Det som jag tänkte säga kom egentligen upp i sista replikskiftet. Jag återger det kanske inte ordagrant men jag uppfattade att ledamot Gunell sade att vi har inte råd med populism när det gäller skattegränsen. Jag håller helt och hållet med.

Börjar vi prata om att ta bort skatteundantaget, eller också omförhandla det, så tror jag att vi är på ett sluttande plan. Jag håller också med det ledamot Gunell sade att för vi upp något sådant så kommer det att gå väldigt snabbt att bli av med det. Då hamnar vi i en sådan situation som Gotland är i förhållande till Sverige. Det vill säga att staten får upprätthålla trafiken till Gotland. Kanske Finland upprätthåller trafiken mellan Finland och Åland, men definitivt inte trafiken mellan Sverige och Åland. Det är allvarliga saker faktiskt. Däremot när det gäller den orimliga uppbyggnaden av skattegränsen, det måste vi ha fokus på. Att gå in på förhandlingar det (… taltiden slut).

Det är trevligt att vi har samsyn i saken. Det var precis mitt budskap, vi har inte råd med populism i denna fråga.

Det som jag var på väg att säga när tiden tog slut var att orsaken till att vi har en så krånglig skattegräns är det att Åland blev ställd utanför skatteharmoniseringen med engelsk rådgivning. Jag var ansvarig själv så jag vet hur det gick till. Vi fick expertis, vi fick rådgivning ifrån England hur man skulle gå till väga. Finansministeriet var helt och hållet på sidan om tack vare att statsminister Esko fattade att det här är viktigt inte bara för Åland utan för hela Finland att det finns fungerande transport till och från Finland och Åland. Den här taggen sitter kvar hos finansministeriet. Det är det man borde istället ta fokus på. Att faktiskt få dem att förstå att sluta nu krångla till det. Det finns mycket, mycket enklare sätt som man skulle kunna sköta skattehanteringen på än vad det är nu. Det är där vi ska ha fokus, men inte försöka få bort skatteundantaget där (… taltiden slut).

Jag tror att det är mycket viktigt att landskapsregeringen ser till att ha tillräcklig sakkunskap när det gäller just frågorna kring skattegränsen, och ha kunniga tjänstemän som också kan ta diskussionerna gång på gång när de dyker upp. Om jag har förstått det rätt så är vår kontext här med tullgräns, skattegräns och momsfrågan mer komplex än vad den är gentemot Spanien-Kanarieöarna där det finns ett annat förfarande. Jag är ingen expert i den här frågan, men jag känner på mig när man ska vara försiktig.

Tack, talman! Tack, ledamot Gunell. Jag tycker det blir igen en märklig kultur här i lagtinget. Det blir någon sorts "trampa på tårna" kultur. Nu blir ledamot Måtar anklagad för att vara populist bara för att han på ett tydligt sätt lyfter fram en tanke som har en väl juridisk förankring. Det är inte ledamot Måtar som kommit på det här. Det är inte Obunden Samlings parti, styrelse eller partikansli som har kommit på det här heller. Jag kan hålla med om att ledamot Måtar för fram det lite svajigt och lite väl vårdslöst, men tanken är så pass god och intressant och har en sådan god juridisk förankring att man borde utanför lagtinget, utanför ett betänkande titta på frågan. Det betyder inte att man ska lyfta upp det på ett EU bord i morgon heller. Skattegränsen har en sådan negativ inverkan på det landbaserade åländska näringslivet att alla frågor måste lösas. Alla frågor måste ställas och förhoppningsvis lösas. Jag tycker inte man ska gå på att det skulle vara en populism bakom det.

Vi har i vårt parti också ägnat oss lite grann åt den här frågan och också haft hörande i frågan med juridisk kunskap. Det budskap vi har fått är att de som utspeglar att det finns den här typen av lösningar så man kan inte äta kakan och ha den kvar. Det håller inte. Det är därför jag menar att man ska vara försiktig med vad man lovar och vilka utsagor man kommer med. Jag vill varna för att hissa flaggan alltför högt i den här frågan innan man har torrt på fötterna. Man ska ta det på allvar, alla de bekymmer som skattegränsen åstadkommer, självklart. Jag skulle vilja träda försiktigare fram. Om Liberalerna är med och stöder det här så då blir det ännu värre tycker jag. För då blir det mer riskabelt att det faktiskt finns majoritet kring en sådan här sak.

Tack, talman! Liberalerna är inte ute efter att hissa någon flaggan. Det Liberalerna vill, och det har vi velat ända sedan den här tanken föddes, är att det här något man borde titta på. Inte stå på barrikaderna och ropa och beställa flyg ner till Bryssel. Vi vill titta på det här och kunna konstatera att det här är en framkomlig väg, det här är inte en framkomlig väg. Det måste man kunna göra, annars blir det väldigt tokigt.

Sedan motsätter jag mig en annan sak som jag tycker ledamot Gunell för fram. Det är att ska man lyckas få ett bra betänkande från utskottet så bygger det ju på att alla kompromissar, kanske det är prestigelöst och att ingen tar äran åt sig. Många av de frågor som nu ledamot Gunell står och propagerar att det var Socialdemokraternas idéer. De finns hos flera andra oppositionspartier och partier. Det är inte tack vare Socialdemokraternas politik som betänkandet ser ut som det gör, utan det beror på ett kompromissande och ett bra teamarbete.

Nog tror jag det beror ganska mycket på Socialdemokraternas politik och uthållighet. Vår förmåga att argumentera och ledamot Fellmans mycket sakliga och goda arbete i utskottet. Att det sedan har varit också höranden som har stött upp, förklarat det här och gett utskottet möjlighet att få fakta från fältet och därmed kunna omsätta det i ett betänkande. Så visst är det en samsyn, men inte behöver ledamot Holmberg vara missunnsam när det gäller det. Det här är vi glada för och det har vi rätt att delge lagtinget.

Tack, fru talman! Hållbart Initiativ har ju inte ordinarie plats i finans- och näringsutskottet. Vi har försökt delta i arbetet via olika kanaler på olika sätt ändå, men inte haft möjlighet på det sättet att reservera oss i eget namn om man säger på det viset. Därför kommer vi att föra fram fyra omröstningsförslag här i salen gentemot betänkandet. De förslagen finns utdelade till ledamöterna här alldeles nyss. Det handlar om nyckelfrågor där Hållbart Initiativ bedömer att finans- och näringsutskottets betänkande inte når fullt riktigt i mål.

För det första, klimatpolitiken. Det är bra att utskottet lyfter klimatlagen och att utskottet understryker hur viktigt det är att landskapsregeringen levererar inom klimatpolitiken. En trovärdig klimat- och miljöpolitik är en av förutsättningarna för en attraktiv näringspolitik. Jag var inne på det tidigare i debatten att investerare och partners tar samhällets klimat- och miljöpolitik i beaktande i sina processer. Ett progressivt och tydligt klimatarbete står inte emot ett näringsliv, tvärtom. Tydlig, trovärdig och långsiktig klimatpolitik skapar nya affärsmöjligheter. De åländska storföretagen har redan inom nätverket bärkraft.ax lagt en stor press på att uppdatera klimatmålen. För snart ett år sedan så lyckades utvecklings- och hållbarhetsrådet komma till ett beslut att de åländska växthusgasutsläppen ska minska med 80 % till år 2030 och att Åland ska vara klimatneutralt senast 2035.

I utskottets betänkande lägger man sig inte bara under utvecklings- och hållbarhetsrådets antagna mål om 80 % utsläppsminskning, man lägger sig också under Finlands mål och under Sveriges mål och man landar på EU:s målsättning för unionen på 55 % utsläppsminskning. Det är förvånande att utskottet inte har gjort en analys av vad denna politik kan innebära för Ålands attraktionskraft för investerare. Att det självstyrda Åland ska lägga sig under våra kringliggande regioner när det gäller klimatambitionerna. Vi föreslår därför att betänkandets text revideras så att de mest uttalade åländska mål som finns idag, det vill säga utvecklings- och hållbarhetsrådets mål, blir basen i den förda klimatpolitiken. Det vill säga att de åländska växthusgasutsläppen ska minska med 80 % till år 2030.

För det andra, kollektivtrafiken. Efter den färska reformen av kollektivtrafiken så kostar en biljett 2,50 euro. Det är en jättebra reform som landskapsregeringen borde torgföra och smälla sig i hängslena kring än mer än vad man gör. Med dagens drivmedelspriser så är bussen ett attraktivt alternativ. Om man tänker bara på barn och ungdomar som ska ta sig till och från aktiviteter, ibland med långa sträckor. En utökad kollektivtrafik med till exempel fler turer på sen eftermiddag, tidig kväll skulle ha betydelse för hushållens plånböcker. Det är därför trist att vare sig regeringen i budgetförslaget eller utskottet nu i behandlingen tagit chansen till större insatser för att äntligen göra kollektivtrafiken till en mer naturlig del av den åländska vardagen. Där konstaterade vi att det handlar inte bara om utökade linjer och turer, utan det handlar också om att göra det attraktivare att använda kollektivtrafiken. Till exempel genom att gå i bräschen med att bygga och utveckla busshållplatserna så att man kan cykla till busshållplatsen, lämna cykeln där och sedan ta bussen vidare. Allt för att främja och öka attraktiviteten. Ytterligare ett förslag som vi för fram är att man kunde öka tillgängligheten i kollektivtrafiken med att ta fram en applikation för biljettbokning och aktuell trafikinformation. Detta föreslår vi alltså att utskottet uppmanar landskapsregeringen att verkställa en direktlinje mellan Godby och Mariehamn, att arbetet med att uppgradera busshållplatser längs landsvägarna inleds där potentialen finns att kombinera cyklism och kollektivt åkande, samt att utskottet ska uppmana regeringen att se till att sjösätta en användarvänlig applikation.

För det tredje, naturskyddet. Utskottsordförande Pettersson gav uttryck för en oroande passivitet när han konstaterade tidigare här att vi på Åland redan har koll på den här frågan. Däremot så har vi en mängd utmaningar när det gäller biologisk mångfald. Lika lite som en gräsmatta automatiskt innebär biologisk mångfald, lika lite äter man grönt bara för att man äter prinsesstårta. Biologisk mångfald är en ödesfråga. Mot bakgrund av detta föreslår vi att utskottet ska uppmana landskapsregeringen att ta fram en strategi för biologisk mångfald. Strategin bör ta i beaktande EU:s strategi för biologisk mångfald samt den kommande konventionen för biologisk mångfald.

För det fjärde, sista punkten, vattenåtgärder. Det är bra att dricksvattensituationen nämns i betänkandet och det märks att utskottet tagit till sig den alarmerande informationen. Däremot tar inte utskottet in helhetsbilden. Det finns en orsak till att vattentäkterna mår dåligt och det gör också många inre vikar och andra sjöar. Orsaken är övergödning och andra effekter av mänsklig verksamhet. Det kunde utskottet ha fört ett lite djupare resonemang om. Det är viktigt att vi tar ansvar också för de övriga vattendragen som idag har dålig vattenstatus. De pengar som nu anslås in i budgetförslaget, som inte ingår som tanke i betänkandet att utökas, skulle knappt räcka och att få träsket träsk i Sund sanerat. Därför föreslår vi att utskottet konstaterar att de medel som upptas i budgetförslaget inte bedöms som tillräckliga och föreslår att ytterligare PAF-medel anslås för ändamålet. Jag aviserar att vi kommer att föra dessa förslag till omröstning.

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Jag har ju haft det tveksamma nöjet, i vissa fall, att få ärva den förra kollegans ansvarsområden, däribland klimatlagen. När ledamoten nämner det som landskapsregeringen har producerat till den delen måste man ju komma ihåg att det var lite otacksamt att vi mitt i en budgetprocess tvingades omfördela våra resurser. För oss som utpekades ta över nya ansvarsområden, eventuellt eftersom att vi fick vänta på lagtingets beslut 9 november, så hann inte göra underverk. Ledamoten får ursäkta. Vi ser med respekt på det arbete som har gjorts. När det gäller just klimatlagen som ledamoten inledde med. Jag hittar tyvärr ingen entusiasm överhuvudtaget inom tjänstemannakåren på vår sida för en klimatlag. Uttryckligen därför att vi redan har så många krav på oss vad gäller att (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, vicelantrådet. Jag riktar mig främst till just var vår ambition ska ligga. I och med att utskottet väljer att påpeka att Åland ska lägga sig på EU:s unionsmålsättning som är lägre än våra kringliggande regioner så ser vi det lite problematiskt. Med tanke på bland annat hur det får Åland att se ut och lite med tanke på vad det vi gemensamt ska arbeta gentemot.

När det gäller behovet av en åländsk klimatlag så har ju tanken varit med den att det där ska fastslås viktiga verktyg för hur klimatpolitiken ska drivas på Åland över sikt. Det vill säga man slår fast att vi måste ta fram planer över tid, att landskapsregeringen, oberoende hur den ser ut, måste rapportera till lagtinget med jämna mellanrum hur arbetet går och så vidare. Klimatlagen är ju en verktygslåda.

Det är väl där som verkligheten kommer emot. Den här verktygslådan förutsätter resurser. Det är ofrånkomligt när man ser på de kraven finska klimatlagen ställer, som kanske Hållbart Initiativ har låtit sig inspireras, att det är ganska högt ställda planer och visioner. Ta den här klimatpanelen. Skulle vi ha ett mål i åländsk kontext, med tanke på den kritik vi får höra här i salen och att vi är alltför dyra i offentlig sektor, hur skulle vi då kunna ha en klimatpanel som skulle kunna leverera det underlag som vi är så oerhört beroende av? Sedan är jag själv lite allergisk mot det när vi inte kan ha tillräckligt tydliga, konkreta mål. Jag har faktiskt bett förvaltningen, till den del som berörs av det här, kom gärna med konkreta förslag. Jag skulle hemskt gärna ha en klimatlag som förbjuder alla åländska oljepannor, senast om några år, det vill säga att det inte säljs några nya. Kan vi inte göra det?

Tack, fru talman! När det gäller klimatlagstiftningen så vår utgångspunkt har varit att den ska göras på ett åländskt vis. Jag håller med när man läser andra länders klimatlagstiftningar att man kan tycka det är mycket byråkrati och många olika steg, men där har vi försökt hitta en åländsk lösning som ska bli ett konkret verktyg, en verktygslåda, för vårt klimatarbete. Det är ju det som är grejen att ska vi förbjuda oljepannor, eller ska vi stöda att slänga ut oljepannor till förmån för andra energisorter? Ska vi stöda installationen av elbils laddare i hemmen? Det är ju konkreta åtgärder som ska återfinnas i de här planerna som klimatlagen stipulerar. För det är först när man får de här åtgärderna satta bredvid varandra och man tar ett strategiskt helhetsgrepp över det som man kan bedöma att vad kan vi göra i (… taltiden slut).

Tack, fru talman! När ledamoten talar om kollektivtrafiken så låter det ganska mycket som om ledamoten har läst trafikförsörjningsprogrammet som har gått ut på remiss. För de här frågeställningarna som tas upp, med undantag för den här direkt insatta bussen till Godby, så finns med där. Det är intressant. Jag vet inte riktigt om det är nödvändigt att dra de frågorna till omröstning av den orsaken att vi redan håller på att jobba med dem. Hur som helst, det här med att bara sätta in en ny buss som går direkt till Godby. Alla sådana här frågor behöver beredas och planeras så att de ska bli framgångsrika. Det är orsaken till att det bara finns med en utredning under nästa år.

Tack, fru talman! Vi är medveten om att det finns i röret och i planerna. Det vi hade velat se är en större kraftansträngning, att få det att hända lite snabbare. Eftersom att vi förstår och ser på kollektivtrafiksatsningen som en så otroligt konkret och bra satsning som kunde ha hjälpt ålänningarna i deras vardag redan nu, med tanke på bränslepriser och annat. Så det är det vi vill trycka på i vårt ändringsförslag. Vi hoppas att utskottet kunde skicka som signal till landskapsregeringen att få det att rulla snabbare där helt enkelt så att ålänningarna har nytta av det så snabbt som möjligt.

Tack, fru talman! Då förstår jag bättre. Medlen finns där i alla fall under momentet.

Sedan tänkte jag återkomma till den här frågan om vattenåtgärder. Det är ju inte bara så att man kan sätta mera pengar i budgeten och så händer det. Utan någon måste också planera de här åtgärderna som ändå är ganska komplexa för att de ska bli av. När jag talar med tjänstemännen så menar de på att det är pengar här, men det ska också förverkligas och det ska planeras och genomföras. Det kommer att bli tufft bara med de pengarna som finns nu i årets budget att hinna med. Så det är väl ett resonemang kring den frågan.

Tack, talman! Tack, miljöministern. Det är intressanta aspekter som han lyfter här. Återigen, det är klart att när man planerar så har man möjlighet att göra åtgärder i rätt ordning som ger mest bang for the buck. När det gäller vattenåtgärder så är vår bedömning i alla fall att det har gjorts såpass många utredningar och det här har varit såpass känt så pass länge med till exempel Träsket Träsk och de här vattendragen där landskapsregeringen kan bedömas ha lite dåligt historiskt samvete och borde göra någonting. Vi menar att man behöver inte börja från början med planeringen där. Därför tycker vi då att fokus borde vara att få spaden i marken åtgärder så att det kan börja hända något konkret så snart som möjligt.

Tack, fru talman! Tack, ledamot Röblom, för att du lyfter kollektivtrafiken. Det har ju, som ledamoten känner till, varit en av Socialdemokraternas hjärtefrågor under många, många år i Mariehamn. Vi lyckades tillsammans med den politiska konstellationen som fanns förut att vi hade avgiftsfria bussar som gick en dubbel åtta. Det var väldigt hög täckning och folk tyckte att det var väldigt bra. Det är nya tider nu. Det handlar ju också om att man borde satsa i de områden där du säger själv att det ger mest pang för pengarna. Det är ju i tätortsområden, Jomala -Mariehamn, Mariehamn - Godby och där det bor mest folk som faktiskt kan utnyttja de här bussarna för att sänka de här koldioxidutsläppen och spara pengar på bränslekostnader. Jag tycker att det är fint att vi har en samsyn här och jag tror att det är en ny regering som får ta tag i förverkligandet av det här efter valet.

Tack, talman! Vi ser ju det som att det här läget vi befinner oss i nu, med de bränslepriser och ökade levnadskostnader som nu eskalerar, så är det en fantastisk möjlighet. Kris och möjlighet hänger ju ihop. Det här är ju en möjlighet att kollektivtrafiken skulle kunna bli en naturligare del av den åländska vardagen på ett sätt som vi vet historiskt att vi haft svårt att få till. Därför att ålänningarna gillar att köra sina bilar och så har det alltid varit. Här finns ett fönster för att öka attraktionskraften och tillgängligheten i kollektivtrafiken. Jag tycker landskapsregeringen har gjort viktiga förändringar redan hittills under mandatperioden och nu skulle man kunna ta chansen och det ge det en extra skjuts.

Tack, talman! Vi har helt samma syn där. Om man tänker också på den fysiska samhällsplaneringen i framtiden. Det är att åka kollektivt som är framtiden om vi ska få ner alla de här koldioxidutsläppen. Att alla familjer har flera personbilar per familj, det är så idag men det betyder inte att det är bra. Vi måste göra även satsningar på det sättet att möjliggöra för folk att inte vara så himla beroende. Jag instämmer helt med det här att just i dessa tider så borde man satsa liksom lite extra. För det är väldigt dyrt för familjer på landsbygden att köra fram och tillbaka till stan för att barnen har fritidsaktiviteter på kvällar och så vidare. Också väldigt omöjligt för äldre personer och personer utan bil att i Mariehamn ens komma in till centrum på helgerna för att det inte går bussar. Jag tycker att det är under all kritik. Här tycker jag att våra partier kan samarbeta mera.

Tack, fru talman! Det är någonting som är väldigt lockande och tacksamt när vi talar om kollektivtrafiken. Att vi kan konstatera att attraktivare och mer användarvänliga busskurer på strategiska platser längs landsvägarna skulle kunna vara en väldigt konkret åtgärd för att locka användningen av kollektivtrafiken. Det är attraktivt att i det som ändå är så mycket strategiskt arbete och strategiskt tänk med långsiktiga linjer så dyker det upp någonting som vi vet att är väldigt konkret. Där vi vet att skulle kunna ha en konkret effekt på kollektivtrafik användningen och en konkret effekt på ålänningarnas privatekonomi. Det är därför som vi väljer att trycka extra på det här.

Tack, fru talman! Det var en nätt liten lunta som landade på bordet här med förslag från Hållbart Initiativ. Mycket saker som känns igen, mycket saker som jag håller med om, men jag ska leverera både en surdeg och en sockerbulle till ledamoten. Först kommer surdegen. Förslaget om strategi om biologisk mångfald, det levererade Liberalerna för två budgetar sedan när ledamoten var minister. Då togs det emot med kall hand av förklarliga anledningar, blockpolitiken kanske gjorde sig påmind. Vad har ändrat nu?

Tack, fru talman! Som jag minns det togs inte Liberalernas initiativ emot med kall hand. Utan jag stod själv här och sade att landskapsregeringen var öppen för att ta fram en strategi för biologisk mångfald. Här säger inte Hållbart Initiativ att det här är någon ny briljant idé som vi har kommit med, utan det här hör till de här motionerna och förslagen som vi nog skulle ha jobbat hårt för att få in i budgeten om vi skulle ha suttit kvar i regeringen. Därför att vi ser det och det finns flera initiativ från miljöbyrån och i budgetförslaget som handlar om inventeringar och behovet, olika EU projekt och det ena och det tredje. Det som vi tycker att vore viktigt att man gör nu är att de här olika viktiga åtgärderna förs samman under ett tak och bildar en strategi för biologisk mångfald.

Tack för det svaret. Det låter bra, vi jobbar tillsammans för den saken.

Om jag ska leverera sockerbulle så är det kring just kollektivtrafiken mellan Mariehamn och Godby. Något som Liberalerna och undertecknad själva har fört fram flera gånger och som också finns med i tankarna hos minister Wikström. Jag tror det är bra att vi börjar bygga upp en rejäl majoritet bakom det här förslaget och se till att vi får en stabil kollektivtrafiklinje mellan Mariehamn och Godby. Vi behöver stärka tätorterna för att få igång regionalpolitiken i alla partier. Se till att också randregionerna kan få mer livskraft. Det är ju så man skapar mer livskraft till kommuner och byar i randregionerna, genom att stärka tätorter och stärka centralorten för att man vill ha nära till det mesta. Då ser vi till att det är 15-20 minuter till närmaste service, då kommer man att bo överallt på Åland.

Tack, talman! Vi är överens där. Jag tycker det är bra att vi bygger politiskt tryck på att det här ska ske. Jag vet att man arbetar hårt med de här frågorna på infrastrukturavdelningen och att minister Wikström, åtminstone när vi satt tillsammans i regeringen, var väldigt aktiv i de här frågorna. Det är bra att vi följer det arbetet. Det jag tror är viktigt att komma ihåg är att det handlar ju inte bara om antal turer och linjer, utan det handlar också om att våga tänka i nya banor. Just det att möjliggöra att folk cyklar hemifrån till en busshållplats och sedan tar bussen. Kanske det ska gå att ladda elcykeln vid busshållplatsen? Hela den här digitala transformeringen när det gäller att få tillgång till turlistor, var är bussen just nu. Att vi hjälps åt alla att tänka kreativt när det här arbetet sker. Hur får vi det så modernt och välfungerande som möjligt?

Tack, fru talman! Det har varit ganska långa anföranden i dag och jag har ju tjatat om i alla sammanhang att vi borde, som andra parlament, få en vettig klocka här i talarstolen så att man skulle kunna hålla koll på tiden lite. Därför kommer jag att avisera Ålands Framtids ändringsförslag i ett enskilt anförande, så att det inte ska bli så långt.

Tittar man på betänkandet så det är ovanligt tunt den här gången. Den ekonomiska översikten är sådant som man kan läsa sig till i vilken tidning som helst. Jag förväntade mig mer. Det är många kloka människor som sitter i finans- och näringsutskottet. Jag tror man gör ett misstag när man har så omfattande höranden att man inte får tid till långsiktiga, strategiska diskussioner. Det finns ju en del förstås som är bra, trots att det är tunt, och sådant som är mindre bra.

Som jag sade till värderade utskottsordförande Pettersson i ett replikskifte när han pratade om att det är viktigt att man har ett livskraftigt samhälle, det är också viktigt att man har livskraftiga kommuner. Jag fick ett uttryckligt löfte under remissdebatten av utskottsordförande Pettersson att man skulle gå till botten med hur är det riktigt med landskapsandelarna, som är en viktig inkomstkälla för kommunerna. Är det 0,8 miljoner som jag har kommit fram till med den sakkunskap jag har pratat med, eller är det 4 miljoner som finansministern hävdar? Både Centern, Obunden Samling och Ålands Framtid har sagt att man ska stöda kommunerna och att man tycker att det är viktigt, men ändå finns det inte ett ord med i det här betänkandet. Det är jag besviken över. Vi vet också att över de här 0,8 miljoner som kommit till så försvinner en stor del av det genom nya barnomsorgslagen som togs utan att man överhuvudtaget hade någon analys över vare sig kostnader eller barnkonsekvenser.

Det som jag vill sätta ett plus för och som jag vill tacka för är det här finanspolitiska ramverket, att man ska införa treåriga kostnadstak och att man i stället pratar om ändringsbudget istället för tilläggsbudget. För den oinvigde så kan jag säga att det innebär då att man ändrar inom budgetramen, man för automatiskt in till mer pengar.

Man skriver så här: "Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen tar fram en strategi över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas och på vilket sätt till exempel utmanarrätter kan bli en del av den offentliga ekonomin. Utskottet konstaterar att andelen offentligt anställda på Åland bör minska i förhållande till den privata sektorn". Jag bugar mig för den formuleringen. För det här är precis det som vi lyckades få in i regeringsprogrammet. Jag noterar att när det gäller utmanarrätter så är det 12 år sedan som Ålands Framtid lade den första motionen om det, trägen vinner.

Jag tycker också det är bra skrivningar under rubriken "Barn och ungdomar och skola". Jag ser att mycket av det som kom fram på det välbesökta seminarium Ålands Framtid ordnade runt de här grejerna finns med här. När det gäller barns och ungas psykiska ohälsa så har det visat sig att logopeder, talterapeuter är någonting som skulle vara viktigt. Jag finner ingenting om just det, också om att elever kan röra på sig på rasterna. Att man går ut med rekommendationer om att barn och unga inte ska ha tillgång till padda, telefon och datorer hela tiden, på natten. Det tror jag är viktigt när det gäller det psykiska välbefinnandet.

En sak som har varit stor i den här debatten är en tunnels vara eller icke vara till Föglö. Jag säger ärligt att en riktig kortrutt ut till resten av vår underbara skärgård vore viktigt. Som jag sade i ett replikskiftet med lagtingsledamot Pettersson så har jag våndats mycket hur jag skulle sätta ner foten när det gäller den här frågan som vi har att ta ställning till idag. Jag vill komma framåt och jag ser ett enormt mervärde, inte bara för skärgården utan för hela Åland. Vi vet att opinionen är emot det här och det är klart att ska man surfa med så ska man svänga, då ska man vara emot, men man bygger inte samhällen genom att följa opinionen. Det är lätt att vara ledare om man hela tiden ska följa efter de man ska leda.

Jag ser att Färöarna har satsat enorma medel på tunnel efter tunnel. Man har byggt infrastruktur, man har byggt framtidstro medan Åland inte kommer någonvart alls när det gäller att bygga framtidstro. För 30 år sedan var faktiskt förhållandet det motsatta. Vi satsade, Färöarna var liknöjda och var på väg in i en bankkris. En bankkris som slog ut hela ekonomin för Färöarna. En kris som fick en nystart som fick till utveckling. Det är det här som har gjort att jag har våndats, att ska vi faktiskt måste ner i en riktigt, riktigt djup kris innan vi ska börja satsa och komma framåt.

Jag tyckte det var väldigt bra det som ledamot Holmberg sade att nu är det nog dags att vi får en samsyn. Som den minnesgode kommer ihåg så sade jag åt Centern och Liberalerna, de stora elefanterna i det här forumet, att prata er samman om det här så vi kommer vidare. Där står vi inte. Utan tunnelprojektet har skötts oseriöst av regeringen, det är bara så. Därför finns det heller inget större stöd hos den åländska befolkningen. Satsningar på kanske 200 miljoner kan inte behandlas så oseriöst som det här har gjort. När regeringen skulle ta ett grepp om den här frågan i början på mandatperioden kastade lantrådet, kommer jag ihåg, i sista minuten i regeringens budgetbehandling in Prästösundsbron som ytterligare ett projekt. Syftet med det var inte att bygga framtidstro utan tvärtom. Det handlade endast om att blanda bort korten och att kasta grus i maskineriet.

Som sagt, jag har våndats och det har jag också gjort när det gäller den här halvmiljonen för en geoteknisk förstudie. En sådan studie, seriöst genomförd, skulle vara ett steg framåt mot förverkligande av en fast förbindelse till Föglö. Det har jag kommit fram till och skulle gärna medverka till. Jag var osäker ännu igår kväll hur jag skulle ställa mig till det här. För som vanligt riskerar det att bli bara ett utspel utan desto mera förankring. Ett utspel som i så fall skulle kosta en halv miljon utan att det tillför någonting mera. När jag satt och våndades så läste jag dagens ledare i Ålandstidningen och då föll polletten ner. Det stod såhär: "Centern har inte ens på allvar försökt att vinna stöd för sin linje om tunneln. Är det smart strategi eller är det fulspel med landskapets budget?" frågar sig ledarskribenten. Jag tror att vi vet nog alla svaret på den frågan. Det var då jag blev att tänka på, om jag använder det uttrycket, lantrådets fulspel, Prästösundsbron. Jag är rädd för att det är exakt samma sak här. Det spelar ingen roll för lantrådet, och därmed Centern, om det leder till något, om det leder till någon utveckling som finans- och näringsutskottets ordförande talar sig varm för idag. Det handlar tyvärr främst om jaget, sedan partiet och om det leder till något bra för Åland är totalt underordnat. Det här är synnerligen ohållbar politik och Åland förtjänar bättre.

När det gäller ordning och säkerhet som tas upp i finans- och näringsutskottets betänkande så står det såhär: "Utskottet erfar att polisstyrelsen inte fyller den funktion som den avsågs ha, varför det kunde upphöra och eventuellt ersättas av en referensgrupp". Det här är jag kritisk till utan att jag har någon bakgrundsfakta. Jag riktar mig med en frågeställning till vicelantrådet för jag tror att den här saken har kommit därifrån.

När det gäller Högskolan på Åland säger utskottet såhär: "Utskottet ser med tillfredsställelse på den utbildning i automationsteknik med inriktning mot vindkraftverk som ska inledas på högskolan". Det här är också en sak som jag vill sätta både två och tre plus. Jag tycker det är väldigt bra, men jag undrar ändå att ska man tolka det så när man inte överhuvudtaget nämner det förslag som har lagts om att man också borde ha en självstyrelseautonomi kompetenscenter vid högskolan. När jag presenterade Åland Framtids motion så kommer jag ihåg att ledamot Högman, som tyvärr är sjuk idag, sade att kompetensen när det gäller självstyrelsefrågor var nästintill obefintlig vid högskolan. Det gjorde mig faktiskt mörkrädd. Jag undrar, är det faktiskt så illa att samtliga personer i finans- och näringsutskottet inte tycker att det är viktigt sedan man överhuvudtaget inte berör den här frågan.

Nu ser jag att det tickar iväg så jag sätter punkt här och återkommer med övriga frågor och aviseringar av våra ändringsförslag. Tack!

Tack, fru talman! Tack, ledamot Eriksson. Ledamot Eriksson har vid minst två tillfällen fört fram att kommunala sektorn kommer att få 0,8 miljoner mera. Lika många gånger har jag sagt att när som helst är ledamot Eriksson välkommen in till mig, ensam eller tillsammans med den ekonomiska rådgivaren som ledamoten hänvisar till, och gå igenom det här. Sanningen är den att kommunala sektorn får ungefär fyra miljoner mera nästa år jämfört med året. Två miljoner hör till basbeloppsjustering och indexjustering, två miljoner är utfall av den kompensation som görs till kommunerna för resekostnads- och grundavdrag. I dag är det ingen kompensation till kommunerna för vare sig resekostnadsavdrag eller grundavdrag, men nästa år blir det 70 % kompensation.

När det gäller det sistnämnda så var det precis det jag sade i ett replikskifte senare idag. Man kompenserar inte avdragen fullt ut, men man kompenserar förstås mer än vad man har gjort tidigare. Jag tror att vi kommer inte så mycket längre. Jag ska ta den utsträckta handen och vi bokar in en tid, finansminister Höglund, så ska vi se var vi landar. Jag tycker det är synd att man från finans- och näringsutskottet inte med ett ord berör en så viktig sak som landskapsandelarna. Det är en viktig intäktskälla för kommunerna. Vi ska gå igenom det här tillsammans. Har jag fel är jag den första som kommer att erkänna det, och jag hoppas att det gäller båda vägar.

Naturligtvis gäller det båda vägar. I det här fallet tror jag dock inte att jag har fel eftersom jag har jobbat så pass mycket med det. Det är ju så att tidigare har det inte varit några kompositioner, nu är det 70 % komposition. Vi ska också notera att grundavdraget stiger, det har också en betydelse. Nettoeffekten blir ungefär två miljoner. Det där vet man först hösten 2024 när slutbeskattningen är slut för 2023 vad den exakta summan blev, men 70 % är det som gäller där. Jämfört med att tidigare har kompensationen var exakt 0 % så är det en avsevärd förbättring för den kommunala sektorn. Grundavdraget är ju förstås en avsevärd förbättring för våra invånare som så väl behöver ett litet tillskott i sin hushållskassa. Tack!

Grundavdraget är en bra sak som jag är den första att stödja. När vi sätter oss ner och diskuterar det här så måste man också, trots att man inte vet konsekvenserna av det, ta reda på vad den nya barnomsorgslagen tillför i kostnader för kommunerna. Jag vet i min hemkommun Jomala att man är tvungen att bygga en ny modul enbart tack vare det här. I små kommuner, om det leder till att man helt plötsligt kommer över normen att man måste anställa en person till för att klara barnomsorgen, så har det väldigt stora kostnader. Vi ska titta igenom det här, ta en helhetsblick. Det som blir spännande att se är om vi ska lyckas hitta en gemensam tid där vi har tillräckligt lång tid att sätta oss ner, men jag lovar att jag ska sitta fast hela dagen hos Höglund om det så behövs.

Tack, fru talman! Jag vill börja med att sälla mig till ledamoten Erikssons framläggning om just Centerns användning av de här infrastrukturfrågorna som slagträ för att tillskansa sig makt. Det visar verkligen tydligt hur man ogenerat har använt dem för att på olika sätt driva kommande val och i förra valet. Det är väldigt fult gjort och det är tydligt både för ledarskribenter och för många förtroendevalda i den här salen.

Utöver det så skulle jag också vilja tacka Ålands Framtid för det seminarium man hade för ungdomars välmående som undertecknad själv deltog på. Det var mycket bra, det kom mycket konkret ur det. Man hade inbjudit väldigt kompetenta aktörer i panelen. Till den delen vill jag tacka så mycket för det. Det var mycket bra genomfört och ni för verkligen en konstruktiv politik just nu när det gäller barn och ungdomars väl. Jag hoppas vi kan (… taltiden slut).

När det gäller den första så har jag sagt vad jag vill säga. Jag vill inte kommentera sådana som inte kan hoppa in i det här replikskiftet.

När det gäller den andra saken så noterade jag att den grupp som Ålands Framtid har som har jobbat med det här så noterade att ledamot Påvals i flera motioner har blivit inspirerad av seminariet och det är jättebra. Jag är tacksam för att man kan ge varandra erkännande. Jag vill också ge erkännande för bra motioner som jag kommer att stöda. Den åländska politiken skulle ha mycket att vinna på om man mera lite kunde försöka hitta det som är bra hos varandra i stället för att bara fokusera på fel.

Tack, talman! Tyvärr uppfattade jag inte frågan gällande polisen, kan ledamot Eriksson återkomma till den i nästa svarsreplik?

Vad gäller tunnelfrågan så beklagar jag om ledamoten på Ålands Framtids vägnar har kommit fram till slutsatsen att man vill inte se att vi ökar kunskapen om vad ett tunnelbygge skulle innebära. Det är mycket märkliga kommentarer vi får höra här idag om att det här skulle vara fult spel för att vi begär pengar för att kunna klarlägga vad tunneln handlar om när vi pratar investeringskostnader. Jag hade hoppats att ledamoten skulle inspireras av Färöarna som ledamoten i övriga sammanhang gör. Det vill säga att man vågar tänka mycket större än vad man är. Därför att man måste göra sig själv större för att lyckas, i det här fallet, att göra Åland större. Vad är nackdelen att vi alla får veta mera om vad ett tunnelbygge innebär? Vad är det som skrämmer majoriteten som tydligen talar emot de här pengarna?

Som jag sade, det är absolut ingen nackdel att veta mer. Jag hör till dem som gärna vill ha fakta. Jag sade att jag tror att för en halv miljon kunde man få till stånd en seriös geoteknisk undersökning som skulle vara ett steg vidare. Vi är ju alla medvetna om att det spelar ingen roll om jag backar upp Centern, vi kommer ingenvart ändå. Man måste ta ett helhetsgrepp på hela den här frågan och framför allt se till att man har regeringen med sig innan man lägger fram ett förslag, annars blir det bara ett slag i luften.

När det gäller polisen så står det så här: "Utskottet erfar att polisstyrelsen inte fyller den funktion som den avsågs ha, varför den kunde upphöra och eventuellt ersättas av en referensgrupp". Jag tror mig veta att vicelantrådet Harry Jansson säkert vet varför man skriver på det här sättet. Det skulle jag vilja veta.

Till det sistnämnda. Jo, det är resultatet av den erfarenhet vi har. Det nuvarande systemet med polisstyrelsen som tyvärr inte har gett den effekt som jag hoppades på, det vill säga det politiska systemet i stort, det vill säga såväl regeringspartier och andra skulle få den återkoppling från polisstyrelsen som man behöver för att förstå allt vad polisproblematiken innefattar. Det är ingen kritik för nuvarande polisstyrelse, utan bara det att systemen är så olika. För oss som ansvarar för polisfrågor politiskt så ägnar vi otroligt mycket tid åt återkommande avstämningar, månadsmöten med mera med polisen, så vi har inte heller det behovet att sitta tillsammans med polisstyrelsen på deras styrelsemöten. Därför att det finns helt enkelt inte utrymme. Faktum är att till lagberedaren har gått en lagstiftningspromemoria som syftar uttryckligen till att avskaffa polisstyrelsen och istället hitta en ny form av dialog med bland annat tredje sektorn.

Nu ska vi inte nämna folk vid namn som inte kan försvara sig, men jag säger såhär att jag har förstått att man ifrån polisledningens sida har tyckt att polisstyrelsen har varit onödig. Jag har inte detaljkunskapen på det sättet så att jag kan säga om det är rätt eller fel, men jag har noterat att polislagen, ett av de få områden som vår autonomi har varit unik, har blivit en blankettlag. Vi blir allt mera likriktad med resten av Finlands polis också på det här området. Jag hoppades att man skulle ha en sådan styrelsesammansättning som man faktiskt också såg till att det som var relevant för det åländska samhället, när det gäller polisväsendet, skulle kunna styras den vägen. Det är det som jag är lite bekymrad över. Jag får säga som jag sade åt minister Höglund, jag får diskutera det här också med minister Jansson vid tillfället.

Tack, herr talman! Bästa lagting och bästa regering. Då har vi betänkandet för Ålands budget 2023, som Åländsk Demokrati till största delen kunde stå bakom både budgetförslag och betänkande. Jag röstade emot bron till Prästösund och för borrpengar till skärgårdstunneln. Det var de två stora frågorna. Orsaken till att jag motsatte mig Prästösundsbron var att frågan helt enkelt splittrar debatten som jag ser det. När tunnelprojektet gått vidare så kan vi se om det finns förutsättningar för det projektet. Åländsk Demokrati åsikt är att vi ska satsa 500 000 euro på de här provborrningarna.

Jag tänkte börja med att titta på ledamot Strands förslag till text som då vann omröstningen, som skulle ersätta det som fanns i förslaget. Där skriver han "Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen inte levererat varken en omställningsplan för skärgårdstrafiken eller ett tunnelmeddelande till lagtinget". Det här är ju en korrekt beskrivning, även om språket kanske inte var helt korrekt. Det fortsätter med "Inte heller på annat vis har landskapsregeringen visat hur den framtida trafiken skall arrangeras, vilket är absolut nödvändigt före man går in för större investeringar". Jag är också besviken över att man inte har levererat det här meddelandet, men jag kan inte hålla med om att det är en absolut nödvändighet. Jag tror att vi alla, om vi tar en titt på kartan, kan fundera vilka alternativ som kan finnas. Exempelvis om vi då har en tunnel till Föglö så är det ganska rimligt att trafiken till Kökar inte går runt Föglö utan kanske startar någonstans. Sedan från vilken hamn den startar så man hinner nog bygga hamnar under den tid man bygger en tunnel. Dessutom har man sagt att materialet från eventuella nya hamnar ska tas just från det här tunnelbygget.

Nu fanns det två alternativ där då. Ledamot Strands som fanns i budgetbetänkande, sedan hade också Liberalerna en motion, nummer 43. Där finns en kompromiss där man då ger stöd till den här borrpengen, men kräver att ett meddelande ska komma fram. Det är alltså kläm nummer 4. Det vill jag ta till omröstning, alltså motion 43 kläm nummer 4.

I sin motivering skriver ledamot Strand vidare "Utskottet konstaterar även att ett extra anslag inte kan beviljas för ett enskilt projekt som ingår i en större helhet före man kan redovisa för hur helheten ser ut". Det är en slutsats som jag inte kan omfatta. Jag tycker att en tunnelinvestering är, som en elkabel, ett stort projekt i sig och kräver ingen helhetssyn över hela trafiken. Precis som den här elkabeln heller inte krävde en plan över Ålands del i något kommande elsystem i relation till Finland och så vidare. Att landskapsregeringen då inte erhöll medel för det här projektet som inkluderade Gripöbron i tiden, och andra broar, var väl kanske snarare för att man då snabbt byggde upp någon slags helhets projekt. Jag tror det fanns också andra orsaker där. Jag tror inte att man ska kräva hur mycket som helst. Däremot så har jag kunnat förstå att det här med tunnelborrningarna är viktig också för att visa att landskapsregeringen signalerar någon slags seriositet för att man faktiskt vill fortsätta projektet. Vi har, som vi hörde tidigare, ett riksdagsval så småningom och vad jag förstått så är det viktigt att man i samband med det har idéer. Man behöver inte ha det på miljonen vad man ska ha, men att man har ett projekt, lägger fram det och så vidare. Jag tror att det är väldigt viktigt att det av den orsaken görs i det här skedet. Sedan en annan sak att budgeten kommer nu och det är därför som vi har det här.

Sedan den här summan, den talades det också tidigare om. En del säger att det en jättestor summa. Jag räknade ut att det är 16 666 euro per ledamot. Det är egentligen en ganska liten summa här. Sedan har man hävdat att summan inte räcker till, men vi hade ett öppet hörande och där framkom det nog med önskvärd tydlighet att pengarna räcker till för att undersöka marken där och sen göra provborrningar där som man tror att det är sämre grund.

Herr talman! Jag funderade på det här projektet som är en bit i budgeten, men det är det jag har fokuserat mycket på. Jag konstaterade när jag tänkte på det här att det är länge sedan jag första gången kom i kontakt med tunnel idéerna. På den tiden jag bara var debattör så var det ett förslag om en tunnel mellan Lumparland och Föglö. Jag kommer inte ihåg vilket år det var, men vi talade faktiskt om Ålandsfärjan så det var ett tag sedan. Jag råkade komma ihåg det. Min åsikt redan då var att det här är samhällsekonomiskt lönsamt. På basen av de uppgifter jag kunde se då och på de uppgifter som jag kan se nu. Tyvärr så använde man då också investeringskalkyl som grund och ingenting annat. Jag vet inte om alla känner till de här olika kalkylerna och vilka effekter de kan ha och när man ska använda dem, men det är väldigt viktigt att förstå att resultaten är beroende av vilken kalkyl man har. Jag tänkte nämna lite min bakgrund i det här sammanhanget. Det här med tunnelbyggande är verkligen ingenting som är på min bakgrund, men det har man ju hamnat in på. Utan jag är ekonomie magister och mitt huvudämne var faktiskt finansiering och investering som jag sedan också har undervisat i fem år. Så lite känner jag till. Så mycket har inte ändrat egentligen, bortsett från att vi använde kalkylatorer och nu har man Excel, det går liksom snabbare att räkna ut 25 år framåt och bakåt. Det som jag redan då visste var att när man talar om samhällsprojekt så är det inte investeringskalkyler man ska använda sig av, utan det som man kallar för cost-benefit analyser, som visserligen påminner men som också tittar på effekter på samhället. Till exempel de väntetider som man har, de resetider som man kan spara in. Det visar sig att när man undersöker analyser för broar och tunnlar så är det just de här samhällseffekterna som är väldigt viktiga om man tittar på en kalkyl. Sedan kan man beskriva det på ett annat sätt. Ledamot Pettersson beskrev det på sitt sätt, men jag ser det ur ekonomisk analytisk synvinkel. Det var där som vi talade om det här med att hur mycket man sparar i tid och eventuellt hamnar man att övernatta för att ålfen kommer för sent och så vidare. Därför vet jag att det var ganska länge sedan. Som sagt var, investeringskalkyler är för företag medan cost-benefit analyser är för samhällen. Redan då hade man tyvärr, och det har man fortfarande, fel sorts analys.

Herr talman! Min andra kontakt med det här tunnelprojektet var förra mandatperioden, jag satte i finans- och näringsutskottet då också. Vi hade då två höranden. Entusiastiska män som lade fram den här planen på en tunnel och då såg jag igen att man hade titta inte bara på kostnaden för linjen utan tittat på ett samhällsengagemang. Jag kunde säga att det här är lönsamt ur den synvinkeln. Jag sade då att bara man preciserar det lite mera så kommer jag att titta noggrannare på det och troligen stöda projektet. Så har det gått och så har det varit. Ju mer jag har tittat desto mer övertygad är jag om att det här är rätt väg på lång sikt. Så småningom hamnade jag in i den här tunnelkommittén. Där gjorde vi inom Åländsk Demokrati så att vi hade en från skärgården som var med första delen, då var det mera kring skärgård och den saken. Sedan vid halvtid så bytte vi så att jag kom in för då var det mer just kring kalkyler. Jag tittade igår just på den här rapporten som vi hade. Vi satt väl 4-5 möten för att försöka få den presenterad och det är ju inte lätta saker. Om man nu har glömt lite så får man titta. Där finns ju då först två olika alternativ, det så kallade nollalternativet och tunneln. Då var tunneln ungefär 130 miljoner dyrare. Sedan gick vi vidare och sade att vi tar användaravgifter, eller bompengar som man talade om, och med den prognos som fanns på användare så var resultatet väldigt nära. Nu kommer jag inte ens ihåg vilken som var 1 miljon dyrare eller billigare. Det är ju det här som är grunden, igen, om man har en investeringskalkyl. Det är det man ska titta på, att vad är net present value. Nu var dem ju negativa de kostnaderna. Kostnaderna var väldigt, väldigt lika. Det är ju det som man ska ha som grund när man ska diskutera vilket alternativ man har. Jag märker att vissa har tagit investeringen i sig, men det är helt enkelt en felaktighet. Inte kan man om man ska investera i en solpanel titta att man har en investering på ena sidan, vi har ingen investering och gör vi det som inte kostar någonting. Utan vi gör en kalkyl på x antal år och ser vad kostar mer totalt. Så det där är grunden. Tittar man bara investeringskalkyl så är det väldigt jämt. Sedan ska jag i mitt nästa anförande granska den här kalkylen så vi kan se. För det finns brister och det finns felaktigheter och alla brister och felaktigheter är faktiskt till tunnelns nackdel. Så här långt så är det jämt om man säger. Tack för ordet, herr talman.

Tack, talman! Först vill jag tacka kollegorna i finans- och näringsutskottet för bra diskussioner och höranden, trots stundtals yviga utfärder i utkanterna av vad som kanske hör till årets budget. Men vi lyckades med ordförandes diplomatiska ådra få till det betänkande som nu ligger på lagtingets bord. Förutom budgetförslaget som sådan så hade vi även att behandla 85 åtgärdsmotioner, över 100 klämförslag och så vidare. Motionsgeneratorn hade verkligen gått på högvarv.

En vattendelare i budgetdebatten, liksom även i utskottet, är utan tvekan betydelsen av den så här långt oredovisade omställningsplanen för skärgårdstrafiken. Något som trots infrastrukturminister Wikströms tidigare löften ännu inte har levererats till lagtinget. Igår tisdag kunde vi höra i Ålands Radio att minister Wikström, Obunden Samling, inte alls var nöjd med den omställningsplan som konsulterna redan levererat. Helhetsbilden för hur framtidens skärgårdstrafik ska utformas blev minst sagt inte tydligare med det tråkiga beskedet.

Bästa lagting. Vad kan vi då förvänta oss att omställningsplanen ska innehålla när den så småningom förväntas komma till lagtinget? Vi verkar ju alla ha stora förhoppningar på den och så har även jag. Jag förväntar mej att mycket som står i den är rätt uppenbara saker. Jag förväntar mej att den är baserad på infrastrukturavdelningens många års erfarenheter och lärdomar från driften av skärgårdstrafiken. Den pekar på kända fakta, beaktar hållbarhetsfrågorna och har modern teknikutveckling som ledord.
Jag förväntar mej att mer i detalj kunna utläsa följande i omställningsplanen: Ett uppdaterat och modernt kortruttssystem, troligtvis med hamn på östra Föglö. Det eftersom övriga alternativ lyst med sin frånvaro eller åtminstone ännu inte presenterats. Planen förutsätts lyfta fram betydelsen av el som en effektiv energibärare och drivmedel där givetvis elens ursprung är en viktig aspekt. Planen ska belysa vilka de befintliga möjligheterna är för elanslutningar i hamnarna. Viktigt även att klarlägga förväntad laddningskapacitet i hamnarna för både linfärjor och frigående elfärjor. Förutom elfärjor kan omställningsplanen med fördel även ta med andra genomförbara och mogna teknikalternativ och drivmedel. Detta givetvis förutsatt att de uppfyller uppsatta hållbarhetskriterier. Givetvis påverkas även skärgårdstrafikens tidtabeller av nya teknikval vilket ska beaktas i planeringen av tidtabellerna. Men det behöver inte bli ett alltför svårlöst problem. Med kortare färjelinjer, det vill säga kortrutter, så öppnar sig även nya möjligheter att hitta smarta och mer logistiska lösningar.

Bästa lagting. Glöm bort nollalternativet. Nollalternativet för skärgårdstrafiken, vilket i praktiken skulle betyda att landskapet fortsätter att köra gamla fossildrivna färjor, är snart inget genomförbart alternativ. En hel värld håller på ställer om för att bli mindre fossilberoende. Vi på Åland är en del av samma värld. Vi ser det hända i vår omgivning. Här senast kom ett besked från marknaden att m/s Rosella säljs och att beslutet baseras på att fartyget miljömässigt och ekonomiskt inte är möjlig att driva vidare på rutten Kapellskär-Mariehamn. Den här veckan framkom fler ytterst tänkvärda hållbarhetsaspekter från ett annat åländskt färjerederi då man i lokalmedia uttalade sej om möjligheten och sannolikheten att i framtiden övergå till eldrift på deras rutt över Ålands hav. Så med det sagt så är det hög tid att landskapet planerar för mindre utsläppsnivåer inom skärgårdstrafiken. En avgörande fråga blir hur ruttsystemet ska se ut då de gamla kortruttplanerna uppdateras med beaktande av tillgängliga drivmedel? Vilka blir de reella förutsättningarna ifall planerna på fast förbindelse till Föglö igen riskerar att bli pausad på obestämd framtid? Svalnar intresset för östra Föglö som knutpunkt för kortrutten?

Talman! Bästa lagting. Jag anser att debatten om tunnelns vara eller icke vara behöver få tillskott av nya konkreta fakta för att inte riskera att spilla mer politisk energi och bli kvar som en tvistefråga som bromsar fortsatt utveckling av skärgårdstrafiken. Att stöda anslaget för provborrningar är att vilja veta snarare än att fortsätta gissa vilt. Jag vill basera mina beslut på sakkunskap och därför stöder jag förslaget att provborrningar ska göras. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack för det här anförandet. Det var ett ganska strukturerat förhållningssätt till den här omställningsplanen. För det är lite så som jag tänker också, investeringar och förutsättningar. Jag ville bara säga att det är så som vi resonerar, investeringar och förutsättningar. Det är inte en radikal omformning av skärgårdstrafiken som jag tycker att det finns andra antydningar på här i salen.

Tack, talman! Tack, minister Wikström. Det var ett svar jag verkligen önskade höra och som jag förväntade mig från minister Wikström. Jag uppfattar minister Wikström som proaktiv i många frågor och det var bra att han uppfattade det så. Det här måste ju ske successivt och målmedvetet, men samtidigt så efterlyses ju en karta som ska hålla över flera mandatperioder. Den är ytterst viktig att kommer så fort som möjligt, och kan omfattas av lagtinget. Annars kommer den här frågan i varje mandatperiod att stötas och blötas och börjas om från ruta ett. Det kan vi inte fortsätta med i all evighet.

Tack, herr talman! Jag tror kanske att det alltid kommer att storma om skärgårdstrafiken. När det handlar om att man ska köpa in ett nytt fartyg till exempel så är det så stora investeringar så det kommer alltid att finnas synpunkter hit och dit. Förutsättningarna för att ställa om flottan till en fossilfri drift så det är just det som är poängen. Tidsaspekten så som jag sagt tidigare så vi börjar med det här inför sommaren. Vi är ett bolag och tyvärr så har det inte gått jättebra, men den delen som har att göra med el-kartläggningen är den som jag mest ser med tillförsikt på när det gäller den här omställningsplanen och det arbetet som har gjorts. Så det är det sista kvar då.

Tack, talman! Visst är det så. Man behöver ha en plan och den ska givetvis kunna diskuteras och debatteras. Det måste vi göra säkert under varje mandatperiod ett antal gånger, men att börja om från ruta ett varje gång måste vi försöka undvika. Som jag var inne på, och jag hör att ministern också är inne på samma, det gäller att skapa förutsättningar så vi kommer framåt i de här frågorna. Då just, som jag nämnde i anförandet, elanslutningarna. Att man är medveten om och att man planerar för det när man bygger upp infrastruktur och elnätet etc. och förnyar hamnar. Att man tar med den här aspekten så att det drivmedlet, det vill säga el, som energibärare är en möjlighet bland flera. För det är ju inte det allenarådande alternativet, el, heller utan det finns säkert andra framledes bra alternativ. Just nu är el intressant, definitivt.

Tack, talman! Ledamot Mansén är en framåtsyftande och kunnig politiker när det gäller de här frågorna, inom Centern, det behövs. Det är bra att ledamot Mansén jobbar på och må kraften vara med han. Jag håller förstås med mycket i det resonemang som ledamot Mansén för. Jag tänkte först lite kolla, jag tillsatte en energikommission i våras när jag fortfarande var del i regeringen och i den kommissionen är ledamoten vice ordförande. Just när det gäller den här elektrifieringskartläggningen, har arbetet fortlöpt inom kommissionen?

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Tack för de värmande kommentarerna. I energikommissionen pågår arbetet och arbetet med elektrifieringen och de frågeställningarna lever i allra högsta grad. Vi följer det arbetet och nu förväntar vi oss såklart också den här omställningsplanen. Det hänger ihop med omställningsplanen att samarbeta med landskapsregeringen om frågorna. Ja, den frågan ligger högt på vår agenda i kommissionen.

Tack, talman! Det var goda nyheter. Energikommissionen har ju en sammansättning där vi samlade de personer som man kan anse ha mest insyn i åtminstone den delen av energisystemet. Det är därför bra att använda den resursen.

I övrigt så förde ledamoten ett resonemang kring vad han önskar att den här omställningsplanen ska innehålla. Jag kunde nästan skönja en viss oro hos ledamoten att den här omställningsplanen inte kommer att innehålla det ledamoten önskar. Hur stor är sannolikheten, och ledamotens förhoppning om, att de aspekter han vill få in i planen kommer att landa där de ska?

Tack, talman! Jag lyfte frågorna om elektrifieringen delvis därför att jag vill visa på mer konkret, också för salen här, vad vi borde prata om när vi pratar omställningsplan. Jag får en viss känsla av att nu sätts mycket tilltro till en omställningsplan, fram till dess ska vi ingenting kunna göra. Då ville jag konkretisera vad jag tycker en omställningsplan ska innehålla. Samtidigt tror jag när man lyssnar på mitt anförande så inser man att mycket av det här är ju faktiskt ganska lågt hängande frukter. Det händer i vår omgivning. Det händer i skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård, och också i den finska skärgården så ställer man om till eldrift till exempel. Att inte vi har gjort det här är ju bara häpnadsväckande kan jag tycka i mångt och mycket. Samtidigt som vi har hört, och jag har full förståelse för ministern när han i en replik tog fram, att det är inte så enkelt att bara ställa om. Det kräver liksom förutsättningar (… taltiden slut).

Herr talman! Jag uppfattade ledamot Manséns anförande som mycket gott när det gäller omställningsplan, helhetsplan, linjer och resonemanget om Föglö som knutpunkt. Det som ledamot Mansén lämnar bort och som kommer att vara knäckfrågan om man inte kan diskutera Västra Föglö och en huvudlinje Kumlinge-Brändö. Så länge den frågan inte är på bordet så kommer den här frågan att dela salen, det är jag helt övertygad om. Sedan finns det också andra frågor som bör klargöras och utredas konsekvenserna. Om Föglö blir en del av fasta Åland får det ekonomiska konsekvenser för landskapsandelar och dylikt? Likadant om Vårdö blir en del av fasta Åland får det konsekvenser? Jag skulle kunna räkna upp en hel del andra saker, men knäckfrågan kommer att vara fortfarande att så länge man inte vågar (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, Ledamot Strand. Jag håller med ledamot Strands resonemang, jag förstår det jag fullt ut. Samtidigt ger ledamot Strand exempel på hur komplext hela den här omställningsplanen kommer att vara. Vi måste börja någonstans i den här omställningen och jag tror vi måste äta elefanten i bitar som det heter. Vi måste våga tänka hela helhetsplanen sedan måste vi jobba oss igenom den. Knäckfrågorna kommer att finnas alltid, men vi måste tänka vart måste vi nå för att ens våga börja ställa om. Nu står det stilla i det hela. Vi har problem med skärgårdstrafiken. Det skyndar att faktiskt få till stånd någon sorts början till helhetsplan.

För mig är det långt en ekonomisk fråga. Vågar man inte ta de beslut som behövs för att vi ska få en riktig kortrutt finns det en stor risk för felinvesteringar. Det kan vara än det ena än det andra. Har man överenskommelsen om att så här kommer kortrutten att se ut så då tror jag också att man kommer att lösa de här enskilda frågorna. Vill man gå på enskilda investeringar som man inte vet ens om får full effekt ekonomiskt så då tror jag att man kommer att ha det här delade lagtinget väldigt lång tid framöver. Sätt katten på bordet och diskutera det som är problemet så kanske vi hittar lösningar.

Tack, talman! Jag håller med och förstår resonemanget som ledamot Strand för. Det är inte tal om annat, men vissa saker tror jag vi måste ta beslut om för att sedan utgå från den punkten och komma vidare. För nu står vi stilla, vi till och med backar skulle jag vilja säga när det gäller skärgårdstrafiken just nu. Fartygen blir äldre, vi får problem med framdriften, det kostar varje dag. Det gör att om den här diskussionen ska pågå väldigt länge så kommer vi att komma allt närmare ett tvunget beslut att ta. Då finns risken att det tas väldigt stora felbeslut.

Tack, talman! I ledamot Manséns anförande så nämnde han att nollalternativet är inget alternativ. Då skulle jag gärna ha ett förtydligande där för att det finns ju de facto alternativa fossilfria drivmedel som till exempel miljödiesel. Förvisso är det dyrare, men dock ändå. Vi har ju en rätt stor skärgårdsflotta och att liksom byta ut hela den inom en snar framtid ser jag som en väldigt stor utmaning.

Tack, talman! Tack, ledamot Nordberg, för den kommentaren. Det ledamot Nordberg exemplifierar är inte ett nollalternativ. Nollalternativet att köra vidare med fossilt bränsle. Du lyfter ett utav exemplen som skulle kunna tas med när man tänker på alternativen. Jag tog väldigt stark ställning kanske för eldrift mitt anförande, men samtidigt nämnde jag att det är värt att också titta på andra alternativ. Ledamot Nordberg lyfte ett av de alternativen som jag anser också att man behöver ta i beaktande. Just med tanke på det ledamot Nordberg säger att kunna nyttja den befintliga flotta vi har idag så långt det bara går.

Talman! Ledamot Mansén lyfter ganska höga förväntningar, med rätta, på vad omställningsplanen för skärgårdstrafiken ska innehålla och får som svar i en replikväxling att det just nu enbart egentligen är elkartläggningen som är genomförd inom ramen för arbetet. Ledamot Mansén säger också samtidigt att vi håller på att förlora tid och egentligen går vi bakåt i den här utvecklingen. Vi har egentligen bara en vår kvar i den här mandatperioden. Tror ledamot Mansén på att infrastrukturministern kommer att kunna leverera någon form av omställningsplan eller någon typ av utkast som det här lagtinget i alla fall skulle kunna debattera?

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Ja, det tror jag. Jag tyckte i vår replikväxling att jag fick ett sådant positivt svar att man har ambitionen att komma med det. Vi kanske har olika målsättningar, kan jag ärligt säga, ministern och jag om vart vi ska nå. Att han jobbar med den här frågan är jag övertygad om och att vi får en början är nödvändigt. Så det är egentligen en icke fråga, det här måste ske helt enkelt och beställningen finns ju.

Talman! Det stämmer, beställningen finns. Två gånger har lagtinget under den här perioden sagt att en omställningsplan behöver komma på plats innan man fattar stora infrastrukturella beslut som vi här i dag också diskuterar. Det finns olika målsättningar, säger ledamot Mansén. Det blev också väldigt tydligt från det som ledamot Mansén lyfte i sitt anförande, också det som vi har hört från infrastrukturminister Wikström från tidigare. Han säger här i ett replikskifte att man kan inte förvänta sig en radikal omformning, men det upplever jag att det ledamot Mansén är lite inne på är att vi måste tänka nytt. Vi måste tänka nytt vad gäller drivmedel, vad gäller tonnage och vad gäller också rutter. Det om någonting är väl en radikal omformning. Det är också det som skärgårdstrafiken skulle behöva. Är det rätt uppfattat?

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Ledamot Holmström uppfattade rätt långt rätt, tycker jag. Jag anser ju att vi måste framåt. Vi måste utveckla, utveckla, utveckla hörde vi här i ett tidigare anförande. Därför anser jag för att komma vidare så är just tunnelprovborrningar ett sätt att komma vidare med det här. För att få en fast förbindelse till Föglö och kortruttssystemet igång enligt nya och möjliga drivmedel för att sänka utsläppsnivåer etc. Vi måste komma framåt, och basera det på kunskap. Därför är jag intresserad av att veta vad en provborrning skulle ge vid handen. För just nu har vi bara gissat och gissat.

Tack, talman! Tack till finans- och näringsutskottet för betänkandet. Det var glädjande att läsa vissa delar av utskottets betänkande. Jag kan konstatera att det var goda framgångar för två av Socialdemokraternas, och mina, budgetmotioner. Att inkludera Ålands polismyndighet i utvecklingsprojektet för barn och ungas välmående och att konkretisera stödet för personer i behov av specialpedagogiska insatser. Skam den som ger sig. Plötsligt ger ett hårt arbete lite resultat i alla fall. Jag tror att om jag tänker tillbaka så har jag på ett eller annat sätt motionerat och lyft polisens arbete och det här NPF centret vid varje budget behandling. Nu har det i alla fall kommit med i betänkandet. Det är jag väldigt glad för.

Först vill jag passa på att säga några ord om polisen. Det är ytterst viktigt att polisen på Åland ges möjlighet att delta i det här fleråriga projektet för ungas välmående. I budgetmotionen lyfter jag fram att mycket av det som kommer fram i till exempel undersökningen Hälsa i skolan är sådant som hamnar inom brottsbalken. Hur väl man än tycker om skolor, kuratorer och tredje sektorn så är det ingenting som de ska beblanda sig med. Sexuella trakasserier och våld i nära relationer som alltså är en brottslig gärning. Därför behöver polisen vara starkt inkopplade i det här projektet.

Ungdomspolisen på Åland är någonting som behövs. Det har vi lyft också tidigare från Socialdemokraterna. Vi ser det också att det är en billig investering som ger långsiktiga fördelar och är helt bra för samhället i stort. Man behöver ge resurser. Jag hoppas att den här inkluderingen i projektet är en bra start som ger barn och ungas välmående projekt ännu en tyngd.

Jag skulle också vilja passa på att lyfta polisstyrelsens arbete då den kom upp lite tidigare i dagens plenum på olika ställen. Jag vill också förtydliga och ge min syn på saken. Jag är medlem i den här polisstyrelsen som den enda heltidspolitikern. Jag skulle vilja understryka att det är nog upp till också de andra partierna som sitter i regeringsblocket att se till att de ledamöter som är utsedda att förvalta partiernas förtroende i styrelsen också får det stöd och framförallt den information som krävs för att kunna föra fram särskilt regeringsblocket synpunkter och önskemål i styrelsen inför den här budgetbehandlingen. Min uppfattning är att det kanske inte riktigt alltid har varit så.

Att man nu väljer att lägga ner polisstyrelsen i sin nuvarande form är ingenting som jag har någonting emot i sig. Det fungerar inte riktigt bra som det är idag, men det måste finnas en annan väg för att säkra polisens viktiga kontaktyta med samhället. Det är inte idag uppbyggt på ett vettigt sätt. Att man sitter i styrelsen och går igenom budget, äskar om pengar och medel efter polisens behov år efter år och sedan, som jag personligen som enda ledamot i den här salen och sitter i opposition, lämnar in motioner år efter år i lagtingets budgetdebatt men får aldrig understöd från regeringspartierna som har ansvar för den här styrelsen. Det behövs en koppling till lagtinget och det behövs en koppling till regeringen. Det är ju också så att det är regeringen som har ansvar för att ge sina myndighetsstyrelser olika grader av makt. Jag vill bara understryka det här att jag hoppas att man kan tänka igenom hur fortsättningen ska vara för att kontakten med samhället är en väldigt viktig funktion just för polisens arbete.

Nog om polisen. I budgetbetänkande konstaterar utskottet också att man har tagit del av information om barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att det finns en bred uppfattning om att antalet barn med NPF diagnos ökar i skolorna och att enskilda skolor inte har tillräckliga resurser att tackla utmaningar. I sak är det här inte alls en dålig sak att antalet ökar. Det betyder att kunskapen om till exempel flickor med NPF kan ha höjts i samhället och att fler barn får rätt stöd och att allt färre barn faller mellan stolarna, men sak problematiken finns kvar. Har skolor och kommuner själva råd att ge barnen rätt stöd på rätt nivå? Om man har sina öron ute i kommunerna och i skolvärlden är det inte så. Vissa skolor har bättre möjligheter och vissa har sämre. Så ska det ju inte vara på Åland. Du ska ha rätt till samma professionella stöd var du än väljer att bo på Åland. Utskottet lyfter också fram i vår budgetmotion om att ett ambulerande stöd eller ett resurscentrum för barn med NPF diagnoser är en bra början och att målet måste vara en resursskola som inrättas för de barn som har de största behoven. Det här är riktigt, riktigt bra skrivningar, tack för det! Åland är helt för litet för att alla skolor och kommuner ska kunna leverera stöd på rätt nivå. Alla har inte ens ett fysiskt utrymme i skolan för att kunna till exempel inrätta en studio. Alla barn på Åland är verkligen värda rätt stöd på rätt nivå. Tack!

Tack, talman! Tack, ledamot Eckerman. Vi är ju rätt så samkörda i de här olika frågorna. Jag skulle vilja lyfta just det här med det här treåriga projektet om ungas välmående. Att nu är de ju i fasen kring att kartlägga. Syftet är ju att samordna och polisen har ju en roll i det förebyggande arbetet. Nu blir det specifikt att polisen lyfts in, men syftet med projektet är ju att det är många aktörer i det åländska samhället som arbetar förebyggande. Det viktiga är ju att man samordnar. Nu lyfts polisen, men jag ville bara säga att det är väldigt många aktörer i det åländska samhället som arbetar förebyggande, som behöver samordnas och som gör en viktig insats i vårt samhälle.

Tack, talman! Jag hoppas att ministern förstår min frustration som sitter med på de här dubbla stolarna. När Polisstyrelsen har äskat år efter år efter resurser för det förebyggande ungdomsarbetet och aldrig blivit tilldelade de här resurserna. På något sätt måste man ju se till att man tryggar både ungdomspolisens framtid, deras viktiga förebyggande arbete och koppla ihop dem med det här. Jag hoppas att det här är en bra början för att man ska kunna se hur viktigt det är.

Tack, talman! Jag ser inte några problem kring det där. Sedan tänker vi nog väldigt lika också kring resurscentrum och resursteam. Ledamot Eckerman sade nu att resurscentrum och resursteam för barn och elever med NPF funktioner, det viktiga här är ju att det inte enbart är till för barn med NPF funktioner. Det centrala här är ju att barn och elever som är i behov av stöd också ska kunna få ett stöd för att kunna lyckas i skolgången.

Tack, talman! Felet är väl kanske mitt, att jag i anförandet inte räknade upp alla grupper som är med i motionen. I motionen påpekar vi också att stödet kanske inte alltid heller gäller grundskolan. Det finns ju också studerande vid de andra nivåerna som fortfarande har samma problematik men ändå är värda att kunna få det stöd de behöver på rätt nivå, också vuxenstuderande.

Tack, herr talman! Tack, ledamot Eckerman. Mycket bra anförande, jag håller med i stort om allt som sägs. Jag delar även den frustration, och har i många år delat den frustrationen, kring just polisens möjligheter att få bedriva förebyggande och främjande arbete med ungdomar, framförallt relationsbyggande arbete. Vi ska komma ihåg att de är ungdomarna vi pratar om, det är inte inom en lång framtid som de kommer vara vuxna. Det handlar om 2-3 år som en 15-16-åring plötsligt är en vuxen person som förväntas ta ansvar för sitt eget liv och sina egna förehavanden på ett helt annat sätt. Då behöver de få med sig ett bra bagage. Det kan vi ju faktiskt bidra med tycker jag. Det kan vi göra med det samhället vi har, vi har de resurserna. Problemet är samordningen, precis som ledamot Eckerman har lyft upp här.

Tack, talman! Ledamot Påvals och jag brukar ofta ha samsyn i just de här ungdomsrelaterade frågorna, förebyggande arbete och så vidare. Jag vill bara tacka för stödet.

Tack, herr talman! Det är ju samordning, men också samarbete som är ledordet här. I budgetbetänkandet nämns ordet team, jättebra. Mera sånt. Vi måste börja samordna också över sektors gränserna. Vi är 30 000 på Åland, det finns alla möjligheter. Jag har sagt det flera gånger i den här salen tidigare. På fältet känner folk varann, man har samarbeten men fortfarande väldigt informella. Vi behöver se till att få formaliserade och underbyggda samarbeten i större strukturer. Att i det här främjande arbetet också, att polisen integreras i det. Jag kan inte uttala mig någonting om det här treåriga projektet för ungdomars hälsa och väl, det är fortfarande i en uppstartsfas, men jag tror att de stora vinsterna polisen har är just de samarbeten man får ingå i. Så är det även runt om oss. Det är inga nya kreativa lösningar vi behöver hittar. Vi behöver bara ha en omvärldssyn i våra närregioner. Ta Norrtälje, på finska sidan också, det finns mycket exempel vi kan följa.

Tack, talman! Det här samarbetet och den här samordningen skulle jag säga att är en av de här orsakerna också till varför jag skulle vilja lyfta att polisen har någon slags kontaktyta också till samhället, till tredje sektorn, till politiken och så vidare. För man befinner sig på massor med olika ställen och man hör olika saker. Vi har representanter från tredje sektorn. Vi har Rädda Barnen som kommer in med väldigt viktiga barnperspektiv frågor och så här. Oavsett vad man arbetar med så tror jag att just det här mångprofessionella samarbetet är väldigt viktigt. Åtminstone att man har någon slags beröringspunkt med varandra. För att sådant som kanske någon aldrig har tänkt på så lyfter någon och det blir väldigt, väldigt värdefullt. Man märker också att det här arbetet går mycket bra framåt.

Talman! Vad ska vi tro om landskapsregeringens politik om skärgårdstrafiken? Tidigare ville man ha ett stort parlamentariskt understöd för stora infrastrukturella investeringar som löper många mandatperioder. Nu tror man inte längre på en långsiktig plan för skärgårdstrafikens omställning verkar det som. Infrastrukturministern underkände så sent som idag “naiva planer som ska rädda allting”. Den strategilöshet som präglar den här landskapsregering, inte bara i den här frågan utan också i frågan om naturskydd och klimatmål, för att nämna några, riskerar inte bara att missa hållbarhetsmålen utan också att minska kostnadseffektiviteten.

Talman! Bakgrunden till omställningsplanen är mycket tydlig. Skärgårdstrafiken står för en betydande del av de åländska utsläppen av växthusgaser. Vi har en ålderstigen och fossildriven flotta. Vi har inte hur mycket pengar som helst att lägga på drift när bunkerpriserna ökar. Men lösningen är inte att lägga ner skärgårdstrafiken. Vi behöver klimatanpassa den och fortsätta utveckla den. Men man kan inte tro att det ska ske genom att bara fokusera på enskilda rutter och linjer i isolation. Ja, vi kan gott satsa på att bygga en tunnel till Föglö. Men om man inte avser fortsätta trafiken till Kökar via östra Föglö blir det ingen vidare ekonomisk inbesparing. Ja, vi kan gott satsa på att bygga en bro över Prästösund. Men då innebär det att vi cementerar den norra linjen. Det kan vi göra om vi vill, men om en annan regering inte vill det ska då den regeringen avbryta brobygget i så fall? För att då leda trafiken via Föglö istället, som exempel.

Talman! Jag tror att alla här kan gå med på den grundsatsen att varje mandatperiod ska ge utrymme för varje regering att utforma politiken. Men att arbeta enligt strategier och planer är inte odemokratiskt. I den bästa av världar har de partier som varit i opposition fått inflytande över den plan som tidigare fastställts. Och bara för att en plan en gång fastställts kan man alltid utifrån ny fakta, ny teknik justera den. Det går så klart aldrig att till fullo säkerställa att storskaliga investeringar håller över flera mandatperioder, men det åligger oss att vid varje läge se till att vi gör allt för att så blir fallet. Planer är ett verktyg för att göra politiken långsiktig och förutsägbar. Inte kortsiktig och hattifnattande. Ett annat förslag som har lyfts. Nämligen krav i lagtingsordningen att stora infrastrukturella projekt ska åtnjuta kvalificerad majoritet i lagtinget, det vill säga två tredjedelars majoritet. Det är ett intressant förslag. Visserligen kan det medföra en risk att regeringsmakten inte vågar skicka förslag till lagtinget på grund av den höga ribban som ställs, men samtidigt är kanske just denna höga ribba just det som är avsikten. Att det verkligen ska finnas och tas fram goda, välmotiverade grunder för att sätta många miljoner i blöt under flera år framöver.

Talman! Nu verkar arbetet med att ta fram en omställningsplan för skärgårdstrafiken bli försenat. Tråkigt, men kanske är det en möjlighet för landskapsregeringen att stärka den parlamentariska förankringen i arbetet att ta fram en sådan plan. Hållbart Initiativ föreslår att landskapsregeringen samlar alla lagtingsgrupper i en kommission eller liknande för att förankra omställningsplanen under våren. Kommissionens skulle utifrån det underlag som finns hantera åtminstone fyra punkter. 1. Definiera en vision och målsättningar för trafiken. 2. Ringa in utmaningarna på vägen mot målen. 3. Diskutera tänkbara åtgärder för alla mål. 4. Prioritera åtgärder i en färdplan, vad ska vi göra först och vad ska vi göra sedan. Vi borde inte vänta på att planen tas fram utan vara mer involverade i arbetet, just för att förstärka långsiktigheten och det strategiska greppet om en så viktig fråga för Åland som skärgårdstrafiken. Det vore bättre än att vänta på en omställningsplan som en konsultbyrå tagit fram och sedan debattera saken i lagtinget. Det blir lätt ett vi och dom tänk i det upplägget. Vi ska absolut föra en debatt om frågan här i lagtinget. Det har ju faktiskt också lagtinget efterlyst under åtminstone två gånger i den här mandatperioden. Förhoppningsvis blir då den debatten lite mer konstruktiv med en aktiv medskapande och inkluderande process. Jag hoppas att det här är något som både majoritet och opposition skulle kunna ställa sig bakom. Hur man nu än hittar formerna för detta. Tack så mycket.

Talman! När man pratar om de här planerna tycker jag att man har också diskuterat många gånger att hur skulle de här planerna resultera i någonting konkret? Det är ju så att även fast det här lagtinget nu skulle ta en plan så är det ju så att varje val så kommer det in ungefär tio stycken, en tredjedel av lagtinget, nya ledamöter. De är ju inte direkt på det viset bundna av vad tidigare lagting har beslutat om. Sedan kan det ju också de facto hända att det kommer helt nya partier som inte ens existerar när sådana här planer har tagits. Jag tycker att ibland har man lite för stor tilltro till de här planerna.

Talman! Det är absolut en risk som man behöver värdera i stora politiska frågor som landskapsregeringen vill komma vidare med, som håller över lång tid och som också ibland kräver kvalificerad majoritet, som till exempel jordförvärvsfrågan och näringsrättsfrågan. Då har man samlat alla grupper. Visst, det finns en risk att saker och ting kan förändras när det är nya majoriteter och kanske ny kvalificerad majoritet, men skam den som ger sig. Jag tror att det är viktigt att vi ändå kan uppvärdera den betydelse som en omställningsplan för skärgårdstrafiken skulle kunna ha och dra lärdom av det som hänt tidigare. Jag tror inte att det här är något tillfälle att vi bara fortsätter med den här hattifnatt politiken. Att vi bara gör lite ad hoc, det som känns bra för stunden och som det kanske finns en svag majoritet för, för att sedan nästa mandatperiod omkullkasta det och göra någonting helt annat. För det har vi absolut inte råd med.

Talman! Det här hattifnatt kanske är något som Hållbart Initiativ kan mera beskriva i ett annat skede vad det innebära. Jag vet bara att i den här salen har man talat i tiotals år om skärgårdstrafiken. Det är sedan 90-talet när lagtinget fick ta över det ekonomiska ansvaret för skärgårdstrafiken. Det har varit i debatt otaliga gånger. Det har funnits olika planer för det ena och det femte. Om jag inte missminner mig helt så tror jag att det var 2013 som det var ett gediget arbete på flera tusen sidor. Det hade satsats miljoner euro på att ta fram material och det slutade med att det var ett helt enigt lagting som ställde sig bakom en sådan här plan. Jag tror den hette kortrutt om jag inte är helt på fel.

Talman! Det som vi i Hållbart Initiativ säger är att vi kan inte bara på grund av kortrutts misslyckandet kasta allt med badvattnet och säga att vi har gett upp. Vi kommer aldrig mer att göra några planer. Vi kommer aldrig mer att tänka långsiktigt i de här frågorna. Utan snarare att vi drar lärdom av det som hänt, att vi tar in det som är värt att beakta inom dagens teknikutveckling och att vi försöker en gång till med nya verktyg, nya metoder. Kanske vi behöver göra det på ett helt annat sätt för att det ska bära långsiktigt. Vårt förslag är att det arbetet skulle kunna göras redan nu genom att landskapsregeringen eller någon annan tar ett initiativ om att starta någon typ av medskapande parlamentarisk grupp, om det nu kallas kommission eller någonting annat, för att vi faktiskt ska börja den processen igen.

Talman! Jag skulle vilja diskutera lite om avsnittet gällande digitala transformationen som utskottet har skrivit. Det är bra skrivningar, tycker jag, som faktiskt visar på en gemensam linje framåt. Vilket också är bra. Det är en linjedragning där man siktar mot lägre transaktionskostnader, där man kan arbeta mer effektivt, där man kan få såväl som privatperson som företag eller förening snabbare och mer effektivt producerade beslut.

Det är också intressant att man i det sammanhanget har lyft in frågan om ett servicecenter. Allra särskilt i ljuset av det som vi från vår sida lyfte kring det att man kan förebygga frågor och förebygga informationsbehov genom klassificering av frågor i ett servicecenter. Tänker man att i landskapsförvaltningen kanske det inte kommer in så många likalydande frågor per dag, men börjar man koppla på myndigheter som ÅHS, ÅMHM och andra organisationer så börjar man snart få sådana volymer att man inser vad vi behöver gå ut med för proaktiv information om och så vidare. Det vill säga bättre service till ett lägre pris. Det tycker vi är bra politik.

Man pekar också här på att digitaliseringen måste också handla om verksamhetsutveckling och effektivisering. Alltså mindre behov av arbetskraft till att göra saker som maskiner de facto är bättre på att göra och mer utrymme för människor att göra det som människor är bra på. Helt rätt och riktigt.

Jag noterar att man i utskottet inte har diskuterat ÅDA. Det finns väl säkert anledningar att i ett senare skede göra det. För mig är det mycket oklart, även om jag känner mig någorlunda involverad till vissa delar, vad det är som egentligen händer och vad målet är. Det har funnits rapporter som har visat en väg framåt. Den vägen går man inte riktigt. Ett besked om ÅDA behöver komma. Det hoppas jag att finans- och näringsutskottet kan lägga bakom örat så att man följer upp frågan framöver.

I betänkandet så konstaterar utskottet att man vill att landskapsregeringen ska återkomma med ett meddelande. Där säger man någonting som jag tycker att är kloka ord, och som man kanske borde fundera på också i andra sammanhang. Man säger att man ska komma med förvaltningsgemensamma definitioner. Med anledning av de replikskiften som var under senaste anförandet så kan man konstatera det. Inte bara i det ärendet faktiskt, utan på alla nivåer. När man säger att man ska ta fram en policy, en handlingsplan, en åtgärdsplan, en plan, det vi förväntar oss av det, vad det innebär, är väldigt olika från individ till individ. Jag tycker man noterar det här också i andra sammanhang. Att det också finns en stor skillnad mellan vad en viss tjänsteman eller en viss förvaltning förväntar sig på en beställning av en policy och vad man sedan som politiker förväntar sig. Jag tror att vi kanske skulle lägga lite mer energi på att försöka få ett gemensamt språk och lyssna på vad den andra faktiskt menar än att försöka beskriva att det är ogenomförbart det som den andra föreslår.

Talman! Till sist, bara väldigt kort. Det är någonting som håller på att hända i det här lagtinget. Jag vet att den här landskapsregeringen bildades i grunden att man skulle få rösta väldigt fritt, men just nu har vi ett parlamentariskt system i fullständig gungfly. Det är ingen, vad jag kan förstå, som vet hur omröstningarna på måndag kommer att sluta. Man har inte kontroll över läget. Var det parlamentariska står eller faller är det ingen som vet. Det man kan konstatera att i vanliga fall så borde en sådan här budgetbehandling leda till en regeringskris, men knappast i det här fallet. Tack, talman.

Talman! Lagting, åhörare. Jag föreslår att meningen "Med anledning av ovanstående föreslår utskottet att lagtinget ger sitt samtycke till en utarrendering av området från landskapets allmänna vatten, med villkoret att lagtinget fortlöpande hålls informerat och slutligen godkänner utarrenderingen samt underlaget för konkurrensutsatt offentlig budgivning" i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Samtycke till mark- och vattenöverlåtelser" "Landskapets allmänna vatten" ersätts med följande mening: "Utskottet föreslår att lagtinget inte ger sitt samtycke till utarrendering av landskapets allmänna vatten för uppförande av havsbaserad vindkraft med hänsyn till dess negativa effekter på en orörd havsmiljö samt dess negativa påverkan på elmarknaden".

Tack, talman! Här kom ju det som det har darrats lite kring i rummet i den här diskussionen om havsbaserad vindkraft. Tyvärr kommer det att vara så att vi troligtvis i nästa val, inom knappt ett år, så kommer vi att ha politiker som kommer att aktivt jobba mot havsbaserad vindkraft. Det är ju trist att det ska vara så. Förhoppningsvis så är de inte allt för många utan att vi är flera då som ser de stora positiva effekterna och möjligheterna som finns i det här. Men å andra sidan, naturligtvis alla har ju rätt att tycka vad de vill. En klassisk fråga i ett sådant här sammanhang blir ju att är det här ledamot Stellan Egelands eget förslag eller är det Obunden Samlings?

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Det här är ju naturligtvis mina egna ord. Jag är ju tvungen att göra det som mina väljare förväntar sig av mig. Jag har inget problem med det. Det är de som bär rätten till min lojalitet.

Utveckla gärna, jag vet att det bara är en minut, med några ord vad ledamot Egelands väljare egentligen har så mycket emot. Från vår sida, vi som är positiva till det här, lyfter vi bland annat de stora möjligheterna till inkomster och att Åland kan bli en aktör inom förnybar energi och på det sättet minska inte bara Ålands utan också kringliggande regioners utsläpp och så vidare. Vi ser ju att det är mycket positiva effekter i det här. Ta gärna minuten, om han vill, att utveckla varför vi inte ska bygga havsbaserad vindkraft.

Tack, talman! Jamen det gör jag så gärna. Jag förstod aldrig att du liksom var ute efter att få något längre resonemang. Jag trodde bara du ville uttrycka att du hade en förhoppning om att vi inte var så många som delade min uppfattning. Jag tror att vi kan vara ganska många faktiskt när man tänker efter.

Mitt resonemang. Det viktigaste i det går ut på att vi har sett följderna nu av den här omställningen och de följderna är inte speciellt imponerande i min bok. Man körde Karlshamnsverket häromdagen och det kan ju inte ledamot Röblom tycka är speciellt lyckat om man ser det så. Alltså vi hade en jättebra energiförsörjning här i Norden. En av de bättre i världen faktiskt, och det har vi inte längre. Nu står vi inför det faktum att folk har inte råd att ha värme i sina hus och vi kanske får se roterande nedsläckningar innan vintern är över.

Talman! Det är nästan lite ironiskt att jag sade att vi har parlamentarism i gungfly när jag höll mitt anförande under tiden det här delades ut. Det var en bekräftelse på det när jag satte mig ner i bänken. Jag vill förtydliga den fråga som ledamot Röblom ställde. Alltså står Obunden Samling som parti bakom det här ändringsförslaget, eller är det enbart Stellan Egeland som står bakom det här ändringsförslaget?

Tack, talman! Tack, ledamot Zetterman. Nej, jag trodde att jag var tydlig nog första gången. Det här är enbart mitt eget förslag. Jag skulle säga som jag sagt förut, att merparten av Obunden Samling är ju positiva till havsbaserad vindkraft.

Talman! Ledamot Egeland vill säkert nu ha stor publicitet i det här ärendet och det ska han säkert också få av tidningarna och så blir det. Samtidigt så är det ju ett slag i luften förstås. Alla vet ju att det här ändringsförslaget inte kommer att vinna majoritet. Troligtvis får det understöd av en ledamot och därmed förfaller det.

Huruvida ledamot Zetterman tror att det här är något som jag gör enbart för att det genererar publicitet, det får ju stå för henne. Jag säger väl bara att man ska inte döma andra efter sig själv. Det här är ju, som säkert de flesta vet, en ganska viktig fråga för mig. Jag har ingen lust att sitta och vara tyst i den här frågan och sedan står det att det är ett enhälligt lagting som har antagit det här. Då är det väl bättre att jag gör min röst hörd. Det trodde jag var en av grejerna med parlamentarismen.

Talman! I en så stor och viktig, betydelsefull fråga för landskapsregeringen så har nu ledamot Egeland för första gången ställt ett skarpt förslag mot landskapsregeringen i just denna fråga. Det är inte första gången, utan det har hänt ett flertal gånger och ledamoten pratade väldigt många gånger om förtroende. Så jag tänkte ställa frågan som följer, hur länge kan ledamot Egeland har förtroende för landskapsregeringen?

Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Det var en intressant fråga. Jag skulle nog svara som så att det finns frågor där jag har förtroende för landskapsregeringen och det finns nog frågor där jag inte har förtroende för landskapsregeringen.

Talman! Förtroende är ju absolut, antingen har man ett förtroende till någon eller så har man inte ett förtroende till någon. Såklart att man kan ha olika åsikter i vissa frågor och då visa sin meningsskiljaktighet, men när det handlar om stora väsentliga frågor om ideologisk grund eller stora projekt som en landskapsregering arbetar med så behöver man kanske fundera själv att när har jag nått gränsen. Att döma av ledamot Egelands svar så låter det som att den gränsen är väldigt nära.

Tack, talman! Ledamot Holmström får väl får väl spekulera i vart den gränsen ligger och jag håller väl inte riktigt med. Jag tycker nog att man kan ha förtroende för människor i olika grad i olika frågor. Jag ser inget konstigt med det. Vi har i alla fall inte samma åsikt här, det är ju en sak som är säker.

Tack, herr talman! Jag lyssnade på debatten lite här idag och tänkte därför hålla ett litet anförande. För det första den här frågan om principer för de här kommunala bidragen som vi diskuterade tidigare, jag tror det var ledamot Holmberg som lyfter upp det, med Dånöbron. Det finns de här principerna även om de inte är med här i budgeten. Det är egentligen så att de går ut på att om en bro behöver ersättas så då kan man bevilja medel. För det är ju egentligen det här kommunalvägs bidraget som man kan säga att väckts upp till liv. Avsikten är inte att kommunerna ska kunna söka bidrag för olika kommunalvägar på olika platser, vilket man kanske kunde tolka det som. Utan det handlar helt enkelt om broar och enbart om broar. Ett förtydligande där.

Vidare så vill jag ta upp det här med parlamentarisk förankring och stora, breda lösningar. Att man har uppfattat det lite förvirrande när jag nu pratar om att varje regering måste kunna fatta sina egna beslut när det gäller skärgårdstrafiken. Då vill jag bara säga det att det är väldigt, väldigt stor skillnad på en tunnel och på ett färjefäste eller till och med en ny färja, eller till och med tre färjfästen och en ny färja. Det är väldigt stor skillnad hur mycket det påverkar landskapets ekonomi. Ledamot Nordberg här har pratat tidigare också om att om det är 40 miljoner, eller vad det nu var, som skulle behöva en parlamentarisk tre fjärdedelar majoritet för att gå igenom det är ett exempel på vad är en stor investering som behöver bred parlamentarisk majoritet för att gå igenom. När det gäller de här frågorna som färjfästen och färjor så det här att man pratar om stora, övergripande helhetsplaner som ska täcka hela skärgårdstrafiken. Det blir ju mest prat. Vi håller på och pratar och pratar här och det blir inte några investeringar. Under den här mandatperioden har vi gjort flera investeringar som skapar förutsättningar för att ta nästa steg. Så är det. Det kommer man att märka under nästa regeringsperiod. Man kommer märka att det här var ganska vettigt det som de gjorde här, för det skapar möjligheter för oss att göra andra saker.

Det var en man som sa till mig här igår faktiskt att "Det kanske är lite såhär Christian att ska man äta en elefant så gör man det en munsbit taget, man tar inte allt på en gång". Jag skulle säga att det är lite så med skärgårdstrafiken också. Man måste börja investera någon gång om man ska komma framåt, annars kommer man ingenstans. Det är det som vi håller på med och jag tror att framtiden kommer att innehålla en kombination av secondhand tonnage och i framtiden också nya införskaffningar. Då behöver vi ha den här kartläggningen som jag pratade i ett replikskifte med ledamot Mansén om, vad är förutsättningarna för det här? Det behöver finnas på plats för att man ska kunna göra de här avvägningarna. Det här med någon slags stor helhetsplan som man ska följa mandatperiod efter mandatperiod, det tror jag inte på. Det kommer inte att hända. Vi kommer inte att enas om det. Även om vi enas om det så kommer det sedan att förändras, kanske nästa mandatperiod. Tack för anförandet.

Talman! Vi vet historiken i den här budgetbehandlingen och den tydliggörs allt mera, allra särskilt med det här utskottsbetänkandet som nu ligger på vårt bord. Det vill säga att infrastrukturministern tillsammans med en parlamentarisk kommitté tog fram ett utkast, en grund, för ett tunnelmeddelande. Det tunnelmeddelande släppte inte lantrådet fram och ministern blev överkörd i omröstning i regeringen och nu så får faktiskt infrastrukturministern bifall från finans- och näringsutskottet. Vad tycker ministern att det här säger om regeringens handlingsförmåga och förmåga att styra Åland tryggt och säkert framåt?

Tack, herr talman! När jag tänker på politik och på vad vi säger här inne och så tittar jag på verkligheten, vad som faktiskt händer, så brukar jag tänka att det som faktiskt händer är nog det som är som är det viktigaste. Det händer ganska mycket just nu, så det är väl det som jag har att säga. Det händer mycket nu. Vi håller på att skapa förutsättningar för framtiden som det faktiskt pågår exakt i det här ögonblicket. Det är det som är viktigt.

Talman! Visst är det så att det är det man gör som är viktigt, men vi har också två politiska institutioner att förvalta. Den ena sidan är den politiska landskapsregeringen och den andra sidan är lagtinget. Nu har ett enligt lagting sagt att man ska komma först med ett tunnelmeddelande. Ministern försöker lägga fram det, lantrådet vägrar släppa fram det. Ministern blir överkörd i omröstningar i regerings plenum och nu verkar lantrådet bli överkört i omröstningar från lagtingssalen. Det säger ju någonting om förmågan att arbeta politiskt. Nog måste ministern någon gång ha funderat på det här. Inte bara funderat på vem som ska köra vilken betongbil när. Nog måste ju också ministern kunna ta ansvar för den politiska mognaden.

Tack, herr talman! Den parlamentariska demokratin kännetecknas hela världen över av liknande konflikter. Det är inget speciellt med Åland, absolut inte. Även om man vill framställa det som sådant så ser det ut så här på många ställen i världen. Det blir olika typer av politiska problem som man hanterar på olika sätt. Det är ingenting unikt. Jag ser inte det som en som en "make it or break it" situation.

Tack, talman! Jag fick känslan av att det är som att ministern skulle veta någonting som inte vi andra här i salen vet. Det händer grejer, säger ministern, och det vet vi, men i vilken riktning? Vi fortsätter ta ett steg i taget, säger ministern, vart är vi på väg? Man måste äta en elefant en bit i taget, men hur vet ministern att det är en elefant han käkar då? Om man inte har någon slags bild av vart vi är på väg med någonting, så hur ska man då veta att det som sker just nu är på väg i rätt riktning? Jag tror det är det som flera av oss känner en irritation över, att det verkar som att det inte finns den förståelsen hos regeringen, eller hos ministern, om att när vi pratar om plan så behöver det inte handla om de här stora, diffusa orden sådant. Utan vi måste ju veta vart vi är på väg. Kan ministern upplysa oss om någonting som han vet som inte vi vet?

Tack, herr talman! Vi kan ta som exempel de här investeringarna som vi håller på med just nu. Om man tittar på vad är det som händer och var är det som de görs, de här färjfästena som jag pratar om. Först och främst så är det på Åva - Osnäs, det är det ju ganska uppenbart varför vi gör det. För att vi har ett nytt fartyg som behöver komma in i trafik. Om man lyssnar på när vi pratar om standardiserade färjfästen och man ser ungefär hur de här färjorna går, så märker man att om ministern pratar om Lappo, Enklinge, norra Kumlinge då förbereder man ju en färja som i framtiden kommer att kunna gå där. Det säger sig självt tycker jag. Jag förstår att om man inte jobbar med de frågorna varje dag så då blir det ju inte förstås helt uppenbart.

Tack, talman! Tack för den informationen. Sedan blev jag att fundera att sker det något missförstånd och sammanblandning? För att å ena sidan att vi ska komma ikapp en investeringsskuld som finns helt tydligt. Om det är så att de här ramperna håller på att rasa i sjön. Jag har sett de här bilderna och det ser inte klokt ut på sina ställen. Då måste vi investera för att den befintliga infrastrukturen i skärgårdstrafiken ska fungera. Det är ju en investeringsskuld som vi måste beta av, men även fast man gör det så måste man ju ändå kunna ha en bild av vart vi ska i framtiden. Jag funderar lite på det där att det inte blir en sammanblandning av en investeringsskuld som vi jobbar bort och att vi i det arbetet glömmer att visa riktningen vart vi ska om 5, 10, 20 år. Jag tror att skärgårdsborna vill nog ha besked där också.

Tack, talman! Med tanke på att varje färjeinvestering är ett väldigt stort politisk beslut så man kan skapa förutsättningar och när förutsättningarna finns på plats handlar det om att fatta de besluten. Som det ser ut idag i skärgården så finns inte de här förutsättningarna så att man kan göra den här hållbara energiomställningen som vi pratar om hela tiden. Utan då måste grunderna finns på plats först, oavsett vad man väljer för färja. Att prata om en investering i skärgårdstrafiken nu, alltså om en ny färja, som jag vet att det får inte plats i nuvarande trafiksystem under den här mandatperioden. Det får inte plats där. Inte en ny sådan här elektrisk färja, det går inte. Ursäkta, men det går inte. Vi behöver ha grundläggande investeringarna på plats först. Det som vi kan implementera nu är bättre begagnat tonnage.

Jag blir lite fundersam när jag hör minister Wikström säga att man behöver inte ha något tunnelmeddelande och man behöver inte ha någon helhetsplan, utan det händer en hel del ändå. Det är samma som när jag har pratat om ett näringspolitiskt program. Det blir lite bilden av den här regeringen, lite som en sjuksköterska på akuten som rusar från rum till rum. Skillnaden med sköterskan är att man vet vad man ska göra i respektive rum, medan man lite får uppfattningen om att man vet inte ens vilket rum man ska in i från regeringens sida. Man behöver absolut ha en plan för att man ska komma vidare. Jag vet att Ålands Framtid drev under förra mandatperioden, då jag var i den lyckliga sitsen att jag inte var här i parlamentet, den här frågan att man behöver ha en helhetsplan så att man vet hur tunneln passar in och hur resten passar in. Nu säger ministern att vi bara gör grejer, men det är viktigt att man vet vad man gör och i vilken takt, eller?

Tack, talman! Jag tycker inte man ska blanda ihop hela skärgården i ett paket. Om vi separerar tunneln från de andra frågorna för det är olika saker. Vi vet att vi har öar och vi vet att det kommer att behöva gå färjor där. Så mycket är vi alla överens om. Om vi dessutom vet att färjfästena håller på att ramla ner i sjön, även om det där är lite felaktigt beskrivet men de är i väldigt dåligt skick, då vet vi att vi behöver göra något åt dem. När vi pratar om tunneln så är det väldigt viktigt att man har en överenskommelse. Jag håller med ledamot Nordberg om att vi behöver ha en bred överenskommelse. Där finns det också i tunnelbetänkandet förslag på hur man kan lägga upp trafiken. Man kan inte ta hela skärgårdstrafiken på en gång utan man kan ta vissa delar av den, speciellt när det gäller större investeringar, och berätta hur ska man göra. De här frågorna behöver ändå löpa på och det är det som vi håller på med.

Jag upplever minister Wikström som en klok karl. Ska man gå in för att bygga en tunnel så bör man ju veta att också resten av skärgårdstrafiken styrs till östra Föglö om det överhuvudtaget ska gå att räkna hem en sådan investering. Det tror jag minister Wikström vet. Minister Wikström var ju också partisekreterare för Obunden Samling och for och satte upp skyltar att nu ska vi ha tunnel. Så min fråga är att vill Obunden Samling ha en tunnel eller har man ändrat sig? Det finns hur många tekniska invändningar som helst, det har jag full respekt för, men vad vill man?

Tack, talman! Obunden Samling vill ha en kostnadseffektiv skärgårdstrafik. Om det är med tunnlar eller färjor, så det är inte det som är den huvudsakliga frågan. Vi vill ha ett kostnadseffektivt trafiknät där vi kör färjor som har beläggning. Om en tunnel är en del av det så är vi med på det, men då behöver vi först komma överens om finansieringen som vi inte har diskuterat. Det är det som är problemet här nu. Att vi har pengar, men vi har inte finansieringen diskuterad. Så ser vi på det.

Herr talman! Kostnadseffektiv trafik tror jag att alla vill ha, men det ser ju inte ut att bli så billigt om man tar den ena ad hoc lösningen efter den andra. Det kloka är väl att ha framförhållning och kunna planlägga saker. Till exempel det broutbytesprogram som ministern själv nu följer så har ju inte han hittat på. Utan att det finns en plan sedan tidigare där man har tittat på broarna och färjefästenas skick och så reparerar man och rustar i en lämplig takt, eller hur? Det här är inte ministerns påhitt utan det finns en långsiktighet och en planering. Eftersom landskapsregeringar kommer och går, men det finns en förvaltning som består och en kontinuitet. Då får man ju det planlagt och så kostnadseffektivt som möjligt.

Tack, talman! Kostnadseffektivitet kanske vi inte ska alltför mycket diskutera på det viset om man vill titta på den här elhybridfärjan. Jag har pratat om den och hur jag tror att det skulle ha utfallit, speciellt med dagens energipriser så kanske det inte är den delen som man ska kritisera den här politiken för. Färjefästena är ju i liknande skick, men trots det så var det ju bara, som jag tog upp här senast jag var upp här också, ett par år sedan som ledamoten själv kritiserade just den här frågan om färjefästena, om det nu verkligen var nödvändigt. Vi behöver ersätta dem och det är bra att vi har en överenskommelse om det som jag tolkar det som eftersom att det inte finns några reservationer om de vidaresatsningar på färjefästena som finns med i budgetförslaget. Det finns ingenting skrivet om det. Det tolkar jag som att alla tycker att det är bra, och det är bra.

Det normala förfaringssättet, åtminstone under alla de år jag har varit med i lagtinget, det är väl fem mandatperioder vid det här laget, så har ju man byggt vidare. En regering har gjort ett arbete, nästa regering bygger vidare. Så har det också skett inom skärgårdstrafiken, att man har försökt bygga framåt. Inte det här som Obunden Samling nu har gjort tillsammans med regeringen Thörnroos att helt riva upp ett beslut med rötterna och förorsaka ett stort skadestånd. Det har aldrig hänt förr. Den politik, den tradition och det försök till att hitta gemensamma lösningar har ju den här regeringen raserat helt och hållet. Det har fallit sönder i bitar. Det är ju därför som vi år efter år under den här mandatperioden har frågat efter den här regeringens alternativa politik och vi får ingenting annat än (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi får en konkret utveckling av skärgården, så kan man också se på det. Istället för att vi bara pratar om det. Jag kom faktiskt inte på mera vad jag skulle säga här nu.

Tack, herr talman! Minister Wikström ger uttryck för en ganska bred pragmatism, praktisk konservatism, kalla det vad man vill, när det handlar om infrastrukturfrågan och skärgårdstrafiken i synnerhet. Det som har frågats efter av oppositionen, och också efter majoriteten uppenbarligen, är någon typ av konsekvensbedömning för de beslut som tas. Någon typ av avsiktsförklaring från landskapsregeringen på vart man vill komma med skärgårdstrafiken. Oavsett vad ministern eller någon annan representant från landskapsregeringen tycker om långsiktiga planer så är det här de facto en tydlig beställning från finans- och näringsutskottet och i förlängningen från lagtinget. Från förra budgetbetänkandet och det här budgetbetänkandet, samma beställning. Någon typ av plan, ett tunnelmeddelande, en omställningsplan. Man har beställt det. Oavsett vad någon tycker om den saken så är den beställningen gjord. Lagtinget kan ändå styra landskapsregeringens arbete, visst ministern? Inte tvärt om.

Tack, herr talman! Det håller jag förvisso med om. Jag tycker att det är helt olika saker, ett tunnelmeddelande och en omställningsplan, de svarar på olika frågor. Alltså omställningsplanen svarar på, som jag ser det, hur man ställer om trafiken till klimatsmarta alternativ medan tunnelfrågan handlar om tunnelfrågan och om den är lönsam eller inte och också förstås ur ett klimatperspektiv. Tyvärr, vi har försökt med den här omställningsplanen och vi är där vi är. Vi har kommit en bit på vägen, men vi är inte framme ännu. Jag hoppas att vi skulle kunna presentera det här arbetet under våren.

Tack, herr talman! Tack för det svaret. Det är bara en detalj där som jag inte riktigt förstår mig på. Om nu ministern själv inte tror på långsiktiga planer, men ändå har ett omställningsmeddelande eller någon typ av meddelande klart som landskapsregeringen inte är överens om. Är det något typ av meddelande som ministern själv inte tycker att är relevant, som ändå har tagits fram? Vad är det ministern har tagit fram som landskapsregeringen inte är överens om, och vad är det vi kommer att få se inom kort? Det är det här som inte bara vi politiker utan även de som vi representerar har frågat efter. Det är det här människor är oroliga för. Vad kommer de här grejerna att innebära för mig och för min hembygd? Vad kommer konsekvensen att vara för norra Åland om man satsar på södra Åland, och vice versa? Vad vill man med skärgårdstrafiken? Ingen av de här frågorna är besvarade och det är väldigt frustrerande för undertecknad, men även för dem som har valt mig till den här platsen.

Tack, herr talman! När det gäller tunnelfrågan så den vet vi ungefär hur den slutar snart när vi ska rösta om den frågan. Omställningsplanen är en annan sak. Det handlar om förutsättningarna inom skärgårdstrafiken. Vad finns det för förutsättningar för att göra skärgårdstrafiken klimatsmart? När det gäller de här investeringarna, var ska man investera, vilken färja ska man börja med, ska man göra någon omdragning, det är upp till varje regering att fatta de besluten. Vi kan inte fatta den typen av beslut på det viset långsiktigt som jag vet att alla efterfrågar. Jag tror inte att det kommer att hålla. Jag tror inte det. Även om vi kommer överens om det här så kommer det inte fungera sedan när det ska förverkligas. Förutsättningarna behöver vi få på plats, det blir ju en plan att var kan man investera och hur kan man investera. Sedan får varje regering ta ansvar för det och investera där det behövs, precis som vi gör just nu.

Talman! Jag tycker fortfarande efter många timmars debatt att det är väldigt oklart huruvida den här omställningsplanen ska ha en parlamentarisk förankring eller inte. Det beror ju också på vilken förväntan som finns på att vad ska den här planen egentligen innehålla. En sådan enkel fråga kanske först, ska den här planen överhuvudtaget ha en parlamentarisk förankring? Eller ska det bara vara en konsultrapport som vi kommer att få titta på och debattera? Vi börjar där.

Tack, herr talman! Det behöver absolut komma som ett meddelande till lagtinget där man säger att vad är förutsättningen för skärgårdstrafiken, vad kommer det att kosta att ställa om hela skärgårdstrafiken till ett klimatsmart alternativ. Sedan så tror jag inte att vi kan besluta om det här med tanke på ledtiderna för färjeinvesteringar och alla andra investeringar som behövs, så tror jag inte att vi kan besluta om att den planen ska genomföras sådär som den står. Utan man har förutsättningarna, då vet man ungefär vad vi pratar om. Sedan kommer man behöva göra prioriteringar, tror jag, i framtiden.

Talman! Okej, så vi ska få ett meddelande till lagtinget och sedan ska vi därefter föra en parlamentarisk diskussion huruvida vi tycker att det är en bra väg att gå eller inte. Det hade kanske varit bättre med en mer aktivt involverande process under tiden som den här planen framläggs innan den går till lagtinget för debatt. För en debatt blir ju annars vi och dem. Oppositionen kommer att kritisera majoriteten för att man inte har tagit med saker och ting i beaktande. Eller är den här omställningsplanen mer av teknisk karaktär? Att det är ingenting som man kan ha åsikter om? Då förstår jag i sådana fall att man inte tycker att det ska finnas någon involvering från oppositionspartierna. Eftersom det är kanske ingenting man kan ha åsikt om. Då far ju också en hel del av innehållet och betydelsen av omställningsplanen. Då behöver vi ju arbeta ett varv till i sådana fall efter omställningsplanen kommer till lagtinget.

Tack, herr talman! Alltså det här handlar om pengar, vart man sätter pengar och hur mycket pengar man sätter på olika saker. Det är någonting som man måste besluta om. Varje lagting måste besluta separat om hur mycket pengar man sätter på olika saker. Omställningsplanen säger att det här är förutsättningarna, här kan man göra saker. Varje lagting måste sedan besluta om att göra de här investeringarna. Man kan inte göra de här investeringarna på ett bräde på det viset som jag tror att man på något sätt efterfrågar. Det är en väldigt idealistisk tanke och jag tror inte på den överhuvudtaget.

Tack, talman! Jag tänkte såhär som avslutning konstatera att ni är ju den första infrastrukturminister som har sett till att det har införskaffats ett mycket fint second hand fartyg. Det har inte skett på 30 år eller något liknande. Det har ni säkert några tankar om. Ni är också den första infrastrukturministern på lika många år som inte behandlar beläggningssiffrorna som statshemligheter. Det vill säga det faktum att vi kör tomma båtar till höger och vänster till icke obebodda öar och så vidare. Det måste ju ändå kännas som att ni har åstadkommit någonting, eller vad säger ni?

Tack, talman! Det blir lite konstigt det här att man debatterar med sin egen partikamrat. Visst är det investeringar på gång. Förr eller senare så måste man göra de här prioriteringarna om hur stor beläggning det ska finnas på färjorna. Den punkten kommer, förr eller senare så kommer den. Jag tror att det kanske kommer i samband med att man överväger hur mycket ska man satsa pengar på att förnya tonnaget och göra det fossilfritt. Jag tror att där kommer det att bli väldigt tufft, speciellt när man pratar om linjer som under stora delar av året har låg beläggning. Jag tror att det kommer då, för det kom inte nu.

Tack, talman! Minister Wikström, vi brukar inte föra de här dialogerna så ofta på det här sättet.

Också att ha ett resonemang kring att är det rimligt att bara köra på precis som vanligt oavsett om det sitter folk eller last på fartyg eller inte. Det är väl en del av det som man behöver fundera på när man planerar för framtiden.

Tack, herr talman! Visst är det så. Det gör man linje för linje när de frågorna dyker upp och när man ska ta ställning till de investeringsbesluten. Var man ska investera, ska man investera eller ska man göra något annat.

Diskussionen avbryts här och återupptas i morgon den 15 december.